• Publicerad tisdag den 14 mars 2017 kl. 10:12

Talmannens brev till Republikens President

Värderade herr Republikens President,

Bäste Sauli,

Jag vill inledningsvis tacka för den konstruktiva diskussion som vi förde per telefon i december 2016. Jag tvingas dessvärre, efter att saken har diskuterats i Ålands lagtings självstyrelsepolitiska nämnd, på nytt återkomma då vi ännu inte ser att frågan fått en lösning utan istället har Finlands regering, i propositionen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården (RP 15/2017 rd) tagit in bestämmelser som rör Åland. Bland annat föreslås ett landskapsavdrag för Åland samt en lag om ändring av avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen.

Tillvägagångssättet

Från åländsk sida är vi mycket bekymrade över att propositionen inte har tillkommit i dialog med landskapsmyndigheterna. Regeringen har istället valt att ensidigt föreslå en ändring av avräkningsgrunden utan närmare förankring hos landskapsregeringen. Detta tillvägagångssätt är inte ägnat att skapa ett förtroende hos ålänningarna.

Ändringar i självstyrelsesystemet brukar istället föregås av förhandlingar och överenskommelser mellan regeringarna i Helsingfors och Mariehamn, i syfte att trygga en problemfri behandling i de båda parlamenten, riksdagen och lagtinget.

Den åländska lösningsmodellen

Från vår sida finns flera invändningar inte bara gentemot tillvägaggångssättet utan även mot förslaget som sådant. Den ur vår synvinkel prioriterade och mest ändamålsenliga lösningen vore att istället överföra delar av beskattningsbehörigheten till Ålands lagting. En sådan lösning skulle trygga Ålands oberoende av framtida liknande reformer, vilket borde ligga i båda parters intresse. Från åländsk sida vill vi ju som bekant inte att självstyrelsen ska vara något hinder i Finlands regerings arbete med interna reformer.

Svagheterna i Finlands regerings förslag

Den föreslagna modellen har flera nackdelar. Den s.k. skattegottgörelsen skulle enligt förslaget i praktiken inte längre betalas ut efter år 2020. Detta innebär i klartext att den ekonomiska ”morot” eller belöning som skattegottgörelsen inneburit försvinner. Dessutom minskar utrymmet för att bedriva kommunal skattepolitik, alltså den enda skattepolitik som landskapet inom ramen för nuvarande behörighetsfördelning kan bedriva.

Sänkningen av avräkningsgrunden i regeringens förslag motiveras av höjningen av statsskatten och införandet av ett Ålandsavdrag men vi är bekymrade över att inga garantier ges i förhållande till framtida förändringar av avdraget som regleras i en lag till vilken lagtingets samtycke inte krävs.

Avräkningsgrunden har inte ändrats sedan den nuvarande självstyrelselagens ikraftträdande för 24 år sedan trots att det från landskapsregeringens sida många gånger framförts behov av en ändring bland annat mot bakgrund av befolkningsökningen på Åland. Den föreslagna ändringen beaktar enbart rikets behov medan landskapets behov lämnas obeaktade.

Framtida åtgärder

Landskapsregeringen har i ett brev av den 7 mars meddelat statsminister Sipilä sin syn på att Finlands regering föreslår en ändring av avräkningsgrunden utan en dialog med landskapsregeringen. Landskapsregeringen förväntar sig enligt brevet information om hur statsmakten avser att agera för att samförstånd ska kunna uppnås.

Även jag vill för min del understryka vikten av att statsrådet agerar om man framdeles vill försäkra sig om att en överenskommelse ska kunna fås till stånd. Min bedömning är nämligen att det finns mycket små förutsättningar för att förslaget, i den form det föreligger i regeringens proposition, ska kunna godkännas av en tillräcklig majoritet i lagtinget. Därmed inte sagt att en lösning är helt omöjlig, men den förutsätter att regeringen hanterar de synpunkter och farhågor som framförts.

Inbjudan

Efter den här något negativa lägesbeskrivningen vill jag avsluta i positiv anda med att på mina egna och lagtingets vägnar varmt välkomna Dig och fru Haukio att besöka Åland. Vi skattar, som Du vet, kontakten till Rikets president mycket högt vilket accentuerats i takt med den pågående debatten om en utveckling mot ett mer politiserat grundlagsutskott. Vi ser därför fram emot ett besök och dessutom hoppas jag att vi, liksom under våren 2016, har möjlighet att ses för en diskussion om läget i allmänhet, fortsättningen på den i detta brev beskrivna frågan samt andra för Dig och oss angelägna frågor inom en snar framtid.

Med vänlig hälsning

Johan Ehn

talman