VAL TILL LAGTINGET

Innehåll:

- Rösträtt och valbarhet i lagtingsval
- När förrättas lagtingsval?
- Valmansföreningar och valförbund
- Valmatematiken
- Det senaste valet
- Övriga val
- Valdeltagande

ALLMÄNT OM LAGTINGSVALET
Ålands befolkning företräds i fråga om självstyrelsen av Ålands lagting. Lagtingets ledamöter utses genom omedelbara och hemliga val där rösträtten är allmän och lika för alla röstberättigade.

Lagtinget har enligt självstyrelselagen själv lagstiftningsbehörighet i fråga om val till lagtinget. Reglerna om lagtingsval finns i landskapslagen om landstingsval och kommunalval (39/70).

RÖSTRÄTT OCH VALBARHET
I val till lagtinget får bara de som senast på valdagen fyllt 18 år och som har åländsk hembygdsrätt (länk till yy) delta. Hembygdsrätten är också en förutsättning för valbarhet, d.v.s. för rätten att ställa upp som kandidat i valen.

NÄR FÖRRÄTTAS LAGTINGSVAL?
Ordinarie lagtingsval hålls vart fjärde år, den tredje söndagen i oktober. Man kan också förhandsrösta på posten eller genom s.k. hemmaröstning samt på sjukhus och andra inrättningar.

VALMANSFÖRENINGAR OCH VALFÖRBUND
Ett antal röstberättigade i lagtingsval kan gå samman i en valmansförening och bilda en gemensam kandidatlista med en eller flera kandidater. Valmansföreningarna kan i sin tur bilda valförbund.
Partipolitiken är ung på Åland men under de senaste årtiondena har valförbunden till största delen motsvarats av de politiska fraktionerna eller partierna som de i dagligt tal kallas.

VALMATEMATIKEN
Varje kandidat i lagtingsvalet har ett eget nummer. Den som röstar skriver sin kandidats nummer på valsedeln. Man röstar således inte som i många andra länder på en partilista.
Det åländska lagtingsvalet är en kombination mellan personval och listval. Valet är proportionellt och då valresultatet räknas ut används den s.k. d'Hondtska metoden.

Fördelningen av de 30 mandaten i lagtinget sker proportionellt på basen av valförbundens sammanlagda röstetal, d.v.s. det antal röster som kandidaterna i valförbundet erhållit tillsammans. I det avseendet räknas rösterna hela valförbundet, d.v.s. partiet till godo.

Vilka personer som blivit invalda avgörs av kandidaternas personliga röstetal. Om kandidaterna i valförbundet är uppställda på s.k. enmanslistor, d.v.s. om valmansföreningarna består av bara en kandidat, får den kandidat som personligen hade de flesta rösterna valförbundets första mandat, den som hade nästflest röster det andra mandatet o.s.v.

Om kandidaterna är uppställda på s.k. flermanslistor tilldelas de först ett jämförelsetal inom listan på basen av de personliga röstetalen. Den kandidat som fått de flesta personliga rösterna får det högsta jämförelsetalet o.s.v. Mandaten fördelas sedan enligt jämförelsetalen.

DET SENASTE VALET
Det senaste lagtingssvalet hölls den 21 oktober 2007. Efter valet är sex grupper representerade i lagtinget. Här kan du läsa mera om lagtingsvalet.

Nästa lagtingsval hålls i oktober 2011.

På ÅSUBS hemida finns statistik om valen.

ANDRA VAL
Samtidigt med valen till lagtinget hålls valen till fullmäktige i de 16 åländska kommunerna. Kommunalvalen på Åland hålls alltså inte samtidigt som kommunalvalen i riket. Däremot går ålänningarna till valurnorna samtidigt som övriga finländare när det gäller riksdags- och presidentval.

VALDELTAGANDE I VAL SOM HÅLLITS PÅ ÅLAND SEDAN 1979

Lagtingsvalen

1979 60,0 %
1983 64,4 %
1987 64,3 %
1991 62,4 %
1995 62,5 %
1999 65,9 %
2003 67,6 %
2007 67,8 %

Riksdagsvalen

1979 56,2 %
1983 56,0 %
1987 52,8 %
1991 50,8 %
1995 52,1 %
1999 54,8 %
2003 60,3 %
2007 57,1 %

Elektorsvalen

1982 64,8 %
1988 53,1 %

Presidentvalen

1988    53,9 %
1994/1 70,3 %
1994/2 74,3 %
2000/1 59,1 %
2000/2 61,6 %
2006/1 57,5 %
2006/2 61,9 %

EU-folkomröstningar

- nationell 1994 61,2 %
- åländsk 1994 49,1 %

Val till Europaparlamentet

1996 44,4 %
1999 21,8 %
2004 35,6 %