Lagtingsordning (1972:11) för landskapet Åland

1 kap. Allmänna grunder

1 §. (1995/38) Ålands lagting representerar Ålands befolkning och består av trettio ledamöter.

2 §. Ledamot av Ålands lagting (ledamot) och ersättare för honom eller henne väljs på det sätt i landskapslagen om lagtingsval och kommunalval (vallagen) bestäms. (1995/38)

Ledamots uppdrag begynner den 1 november det år ordinarie lag-tingsval verkställts samt fortfar under fyra år.

Har lagtinget blivit upplöst och nya val förrättats, skall, såframt ej ny upplösning av lagtinget ägt rum, ledamots uppdrag gälla från den dag han eller hon förklarats vald till och med den 31 oktober det år, under vilket ordinarie val därnäst verkställes. Likväl skall, om nyval verkställts samma år som ordinarie val skulle förrättas, ledamots uppdrag gälla till och med den 31 oktober det fjärde året därefter.

3 §. Ledamöterna utses genom omedelbara, proportionella och hem-liga val. För lagtingsval bildar landskapet Åland en valkrets.
Vid valen har alla röstberättigade lika rösträtt.
Rösträtt får icke utövas genom ombud.

Se B, Landskapslag (1970:39) om lagtingsval och kommunalval.

4 §. Rösträtt vid lagtingsval har den som fyller 18 år senast på val-dagen och innehar åländsk hembygdsrätt. (1995/38)

Rösträtt har dock inte den som, även om han eller hon uppfyller i 1 mom. avsedda krav, har gjort sig skyldig till att vid lagtingsval ha köpt eller sålt röst eller gjort försök därtill eller avgivit sin röst vid fler än ett tillfälle eller genom våld eller hot stört valfriheten. Här avsedd inskränkning gäller för den röstberättigade till utgången av det sjätte kalenderåret efter det slutlig dom meddelades i saken. (1991/11)

5 §. Valbar till lagtingsman är den som har rösträtt vid lagtingsval och som inte står under förmynderskap. (1995/38)
Förverkar ledamot sin valbarhet, upphör hans eller hennes uppdrag som ledamot av lagtinget.

Väljs landshövdingen till ledamot får han eller hon inte tillträda uppdraget förrän han eller hon frånträtt tjänsten. Ledamot som ut-setts till landshövding skall frånträda sitt uppdrag som ledamot av lagtinget när han eller hon tillträder tjänsten. Genom landskapslag kan inskränkningar göras i rätten för den som står i offentligrättsligt anställningsförhållande till landskapet eller en kommun att inneha uppdrag som ledamot av lagtinget. (2003/52)

6 §. (2003/52) Ledamot som valts till medlem av [landskapsstyrel-sen] skall frånträda sitt uppdrag som ledamot av lagtinget för den tid uppdraget i [landskapsstyrelsen] varar. Härvid inträder ersättaren i hans eller hennes ställe i lagtinget.
Medlem av [landskapsstyrelsen] som valts till ledamot av lagtinget skall avgå från [landskapsstyrelsen], om han eller hon inte enligt be-stämmelserna i 1 mom. frånträder sitt uppdrag som ledamot av lag-tinget.

7 §. Den, som förklarats vald till ledamot, kan icke befrias från detta uppdrag, såvida han eller hon ej förmår visa laga förfall eller annat skäl, som av lagtinget godkännes.
8 §. Avlider ledamot eller förlorar han eller hon sin valbarhet eller avgår han eller hon på grund av laga eller av lagtinget godkänt skäl eller förklaras han eller hon ha förverkat sitt uppdrag, inträder ersät-taren i hans eller hennes ställe.
Har lagtinget beviljat ledamot befrielse från deltagande i en lagtings-session, inträder ersättaren i hans eller hennes ställe.
Undergår ledamot frihetsstraff, träder ersättaren i hans eller hennes ställe för den tiden.
Beträffande den ordning, i vilken ersättare inkallas, stadgas i valla-gen.
Se B, Landskapslag (1970:39) om lagtingsval och kommunalval, 64 §.
9 §. Ledamot är pliktig att i utövningen av sitt uppdrag så handla, som rätt och sanning bjuder. Han eller hon är därvid skyldig att iakt-taga lag och är icke bunden av några andra föreskrifter.
10 §. Ledamot får icke förvägras att inställa sig vid lagting och full-göra sitt uppdrag.
11 §. (1990/10) Anhålls eller häktas ledamot under pågående lagting skall därom genast anmälas hos lagtingets talman.
12 §. Ledamot åtnjuter av landskapsmedel arvode och övriga ersätt-ningar enligt lagtingets beslut.
Angående ledamots pensionsskydd stadgas genom landskapslag.
Jfr B, Arbetsordningen (1972:19), 72 §.
Ang. pensionsskydd, se B, Landskapslag (1969:45) om pension för lagtingsmän; B, Landskapslag (1990:56) om familjepension efter lagtingsman.
13 §. Infinner sig ledamot icke i rätt tid till lagting eller uteblir han eller hon utan lagtingets tillstånd från sammanträde och har han eller hon icke haft förfall, som av lagtinget godkännes, kan lagtinget döma honom eller henne till förlust av arvode eller del därav. Leda-mot, som icke låtit sig härav rätta, kan av lagtinget förklaras ha för-verkat sitt uppdrag.
Ledamot, som undergår frihetsstraff, erhåller icke för denna tid ar-vode.

2 kap. Lagtingets början, upplösning och avslutning
14 §. Lagtinget sammanträder i Mariehamn, eller där särskilda om-ständigheter sådant påkallar, på annan ort inom landskapet som av lagtingets presidium bestämmes.
15 §. (1992/29) Lagtinget sammankommer årligen den 1 november. Lagtingets arbete fortgår med eller utan avbrott enligt vad lagtinget på förslag av talmanskonferensen beslutar till dess följande arbetsår vidtar. Det sista arbetsåret under valperioden fortgår till dess repu-blikens president eller på hans vägnar landshövdingen förklarat arbetet avslutat för valperioden.
16 §. Har lagtinget upplösts, skall lagtinget efter nyval samman-komma till session på första dagen i den kalendermånad, som be-gynner näst efter 90 dagar från upplösningen.
Angående lagtingets upplösning och förordnande om nyval kungöres i den ordning, som i 73 § säges. Därjämte meddelas den myndighet och de nämnder, på vilka föranstaltande av val ankommer.
17 §. Upphävd (1992/29).
18 §. Sista vardagen före den dag, på vilken lagtinget efter val första gången skall sammankomma, bör samtliga ledamöter klockan 15.00 förete sina fullmakter för den eller dem, som landshövdingen för-ordnat att granska fullmakterna. Vid granskning av fullmakt bör un-dersökas, huruvida den är utfärdad av behörig myndighet och i före-skriven form.
Alfabetisk förteckning över de befullmäktigade ledamöterna skall senast klockan 12.00 följande dag tillhandahållas lagtinget.
Ledamot, som infinner sig efter lagtingets början, äger där intaga sin plats, sedan han eller hon för talmannen uppvisat godkänd fullmakt.
19 §. Har ledamots fullmakt icke blivit godkänd, äger lagtinget rätt att pröva, huruvida han eller hon likväl på grund av densamma får inträda i lagtinget.
Göres under lagtinget på grund av lagtingsordningen anmärkning mot ledamots behörighet, ankommer dess prövande på lagtinget, så-framt icke samma anmärkning genom besvär över valet redan an-förts eller ännu kan anföras hos vederbörande myndighet.
I övrigt får fråga om giltighet av lagtingsval icke vid lagting uppta-gas, utom då anmärkning göres därom, att beträffande valet eller därtill hörande åtgärder uppenbart brottsligt förfarande förekommit eller att otvivelaktigt misstag vid fastställandet av valets utgång ägt rum. I sådant fall äger lagtinget, där det tillika är tydligt, att brottet eller misstaget kunnat utöva inverkan på utgången av valet och änd-ringen ej vidare kan i besvärsväg vinnas, vidtaga åtgärd till sådan rättelse, som är förenlig med bestämmelserna i vallagen.
Den, vars behörighet är satt i fråga, bibehåller emellertid sitt upp-drag såsom ledamot, intill dess han eller hon förklarats därtill obehö-rig.
20 §. Den dag nytt arbetsår vidtar samlas ledamöterna kl. 12.00 till plenum, vid vilket lagtinget skilt för sig väljer talman och två vice-talmän. Ordet föres vid detta plenum av den ledamot som längst in-nehaft uppdrag som ledamot av lagtinget. Har två eller flera tillhört lagtinget lika lång tid, föres ordet av den till åren äldste av dem. (1992/29)
Därefter avgiver talmannen och vicetalmännen inför det församlade lagtinget, var efter annan, denna högtidliga försäkran:
"Jag N.N. försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag."
Meddelande om valets utgång skall ofördröjligen tillställas lands-hövdingen och [landskapsstyrelsen].
Avlider talman eller vicetalman under arbetsåret eller avgår han eller hon från sin befattning, skall ny talman eller vicetalman väljas.
Se B, Arbetsordning (1972:19), 55 §.
21 §. (1992/29) Landshövdingen tillkännager tiden för lagtingets öppnande som äger rum den dag lagtinget sammankommer enligt 15 §. På utsatt tid skall lagtingets medlemmar, efter det gudstjänst förrättats, sammankomma i lagtingets plenisal, där republikens pre-sident eller på hans vägnar landshövdingen förklarar lagtinget öpp-nat. Talmannen besvarar på lagtingets vägnar öppningstalet.
Sedan lagtingets arbete för valperioden slutförts, avslutas lagtinget på tid som landshövdingen tillkännager. Efter förrättad gudstjänst samlas lagtingets medlemmar i plenisalen, där, sedan talmannen framfört lagtingets hälsning, republikens president eller på hans vägnar landshövdingen förklarar lagtinget avslutat för valperioden.

3 kap. Ärendenas upptagande vid lagtinget
22 §. Presidentens framställningar och meddelanden överlämnas till lagtinget såsom i självstyrelselagen stadgas.
23 §. [Landskapsstyrelsen] äger rätt att överlämna framställning eller meddelande till lagtinget. Framställning kan, då skäl därtill förelig-ger återtagas.
Har framställning återkallats, skall talmannen underrätta lagtinget om detta. (1992/29)
Landshövdingen och lantrådet är berättigade att överlämna medde-lande till lagtinget.
Angående självstyrelsepolitiska nämndens initiativrätt stadgas i 29 §.
24 §. Angående [landskapsstyrelsens] berättelse gäller vad därom är stadgat i landskapslagen om Ålands [landskapsstyrelse].
Se C, Landskapslag (1971:42) om Ålands [landskapsstyrelse], 25 §.
25 §. (1974/48) Ledamot äger rätt att till lagtinget överlämna motion i den ordning 26 § stadgar. Motion skall innefatta antingen
1) lagmotion, innehållande i lagform avfattat förslag
a) (2003/52) om stiftande av ny landskapslag eller om ändring eller upphävande av gällande landskapslag; eller
b) om laginitiativ till riksdagen;
2) (1992/29) finansmotion, innehållande förslag
a) om upptagande av anslag eller om annat beslut i årsstaten för föl-jande finansår;
b) om sådan ändring i årsstaten som har direkt samband med till lag-tinget överlämnad framställning med förslag till tillägg till eller änd-ring i årsstat;
c) om framställning om extra anslag; eller
d) om finansinitiativ till riksdagen;
3) hemställningsmotion, innehållande förslag att lagtinget måtte hos riksdagen, [landskapsstyrelsen], talmanskonferensen eller självsty-relsepolitiska nämnden hemställa om vidtagande av viss åtgärd.
26 §. (1992/29) I 25 § avsedda motioner skall väckas skriftligen och inlämnas till lagtingets kansli. I motion skall nämnas skälen på vilka förslaget grundas. Ärenden av olika beskaffenhet får inte intagas i samma motion.
Lagmotion får väckas under den tid lagtinget är församlat. Hem-ställningsmotion får väckas senast klockan 12.00 den tionde dagen efter det lagtinget sammankommit till sitt första plenum i mars må-nad. Sammankommer inte lagtinget då till plenum, bestämmer tal-manskonferensen vilken dag motionstiden inleds. Finansmotion får dessutom väckas senast kl. 12.00 den fjärde dagen efter den då det meddelats att förslag till årsstat eller till tillägg till eller ändring i fastställd årsstat överlämnats till lagtinget.
Motion kan återkallas genom skrivelse som är undertecknad av samtliga ledamöter som undertecknat motionen.
27 §. Utan hinder av stadgandena i 26 § kan minst fyra ledamöter väcka motion i ärende rörande landskapets författningsenliga rättig-heter.
Förslag om att lagtinget skall förklara att [landskapsstyrelsen] eller någon av dess medlemmar saknar lagtingets förtroende väcks och handläggs i den ordning 64d § anger. (1988/3)
28 §. Har handläggningen av ärende vid lagtima lagting icke hunnit slutföras, fortsättes dess behandling vid följande lagtima lagting, så-framt lagtingsval ej mellankommit.

4 kap. Självstyrelsepolitiska nämnden
29 §. Vid början av varje valperiod skall lagtinget tillsätta en själv-styrelsepolitisk nämnd med uppgift att verka som rådgivande organ i frågor rörande landskapets författningsenliga rättigheter och land-skapets externa relationer samt som samrådsorgan i ärenden som gäller Europeiska unionen enligt vad som närmare bestäms i 5a kap. (2000/7)
Lagtinget, lagtingsutskott och [landskapsstyrelsen] äger rätt att i frå-ga, som avses i 1 mom. inhämta nämndens utlåtande.
Nämnden vare ock obetaget att i dylik fråga hos lagtinget och [land-skapsstyrelsen] väcka förslag om uttalande eller åtgärd.
30 §. Självstyrelsepolitiska nämnden består av talmannen som ordfö-rande samt minst fyra och högst sex ledamöter jämte erforderligt an-tal ersättare, vilka lagtinget väljer inom sig. Val av ledamöter och er-sättare skall av lagtinget förrättas senast den fjärde dagen efter lag-tingets öppnande. (2000/7)
Nämnden väljer inom sig viceordförande.
31 §. Talmannen, eller vid förfall för honom eller henne viceordfö-randen, sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordrar. Anhål-ler [landskapsstyrelsen] eller minst tre av nämndens ledamöter att nämnden skall sammanträda för viss uppgiven fråga, skall talman-nen utan dröjsmål sammankalla nämnden.
Lantrådet och ledamöterna i [landskapsstyrelsen], så ock särskilda sakkunniga, kan av nämnden kallas till sammanträde. Beträffande skyldighet för [landskapsstyrelsen] och underlydande myndigheter att delgiva tillgängliga handlingar och meddela nödiga upplysningar gäller vad därom är stadgat i 41 §.
Nämndens medlemmar bör iakttaga den förtegenhet, som ärendets beskaffenhet kräver.
32 §. [Landskapsstyrelsen] skall i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder till lagtinget lämna en skrift-lig redogörelse om de självstyrelsepolitiska frågor, som väsentligt kan beröra landskapets författningsenliga rättigheter. Innan redogö-relsen upptas till slutlig behandling i plenum skall nämnden avge ett betänkande i ärendet. (2003/52)
Om nämndens handläggning av ärenden som gäller Europeiska uni-onen och av [landskapsstyrelsens] meddelanden finns bestämmelser i 5a kap. respektive 51 §. (2000/7)
33 §. Vad om utskott är stadgat i denna lagtingsordning skall i övrigt i tillämpliga delar gälla självstyrelsepolitiska nämnden.
Se 40-41 §§, jfr B, Arbetsordning (1972:19), 4 och 5 kap.

5 kap. Ärendenas beredning
34 §. (1992/29) När lagtinget sammankommer första gången efter nyval skall senast andra dagen efter dess öppnande för beredning av ärenden tillsättas ett lagutskott, ett finansutskott, ett näringsutskott, ett kulturutskott samt ett social- och miljöutskott, vart och ett bestå-ende av fem medlemmar, ävensom ett justeringsutskott med tre medlemmar. Lagtinget skall vidare senast tredje dagen efter öppnan-det tillsätta lagtingets stora utskott, i vilket skall inväljas tio med-lemmar.
Lagtinget kan utöver vad i 1 mom. sägs vid behov tillsätta ytterligare utskott, antingen för återstoden av en valperiod eller tillfälligt för att bereda ett särskilt ärende. Till sådant utskott kan väljas högst fem medlemmar.
I varje utskott tillsätts nödvändigt antal ersättare.
Mandatperioden för medlemmarna i lagtingets utskott är en valperi-od, om inte lagtinget på förslag av talmanskonferensen beslutar att nyval av samtliga medlemmar i ett utskott skall förrättas. Justerings-utskottet får, om så erfordras, fortsätta sin verksamhet även efter valperiodens utgång för slutförande av på utskottet ankommande uppdrag.
Utskott kan, om ärendena det påkallar, sammankomma även under tid då lagtinget inte är samlat.
Ang. val av utskott, se B, Arbetsordning (1972:19), 7 kap.
35 §. På lagutskottet ankommer att bereda förslag om eller bifall till ändring eller upphävande av eller avvikelse från självstyrelselagen eller jordförvärvslagen för Åland, i 55 § 2 mom. nämnda ärenden, lagförslag rörande landskaps- och kommunalförvaltningen, polisvä-sendet, hyres- och legoavtal, vägtrafik och fordon samt övriga ären-den som inte remitterats till annat utskott. (2003/52)
På lagutskottet ankommer även att skilja mellan lagtinget och dess talman, då talmannen vägrat uppta väckt fråga eller framställa om-röstningsförslag eller då lagtinget i något annat fall inte åtnöjts med talmannens förfarande. Utskottet granskar [landskapsstyrelsens] be-rättelse och framställer därav påkallade förslag, om lagtinget enligt 51 § 3 mom. beslutat hänskjuta ärendet till utskott. (1994/55)
36 §. (1992/29) På finansutskottet ankommer att bereda [landskaps-styrelsens] förslag till årsstat och tillägg till årsstaten, finansmotio-ner, förslag till framställning om extra anslag samt landskapets bok-slut och landskapsrevisorernas berättelser. Utskottet kan även bereda lagstiftningsärenden med anknytning till dess arbetsområde.
36a §. (1978/23) Utöver vad som stadgats i 36 § ankommer det på finansutskottet att genom [landskapsstyrelsen] följa förhandlingarna om tjänstekollektivavtal för landskapets tjänsteinnehavare och till den del lagtingets godkännande är erforderligt godkänna avtalet. Ut-skottet kan underställa sitt beslut i ärendet lagtinget för fastställelse.
Tjänstekollektivavtal som skall godkännas av finansutskottet beford-ras till detsamma på [landskapsstyrelsens] försorg. Är utskottets medlemmar icke eniga i sitt beslut gäller den av de flesta omfattade åsikten såsom beslut. Faller rösterna lika, anses avtalet godkänt. I övriga ärenden som rör tjänstekollektivavtal avgör lotten vid lika röstetal. För fattande av beslut om underställande kräves, att beslutet omfattas av majoriteten av de avgivna rösterna. Sedan finansutskot-tet fattat beslut i ärende som rör tjänstekollektivavtal, skall beslutet omedelbart bringas till [landskapsstyrelsens] kännedom.
Medan förhandlingar om tjänstekollektivavtal pågår, får medlem av finansutskottet ej utan utskottets tillstånd yppa vad han eller hon er-farit vid ärendets behandling i utskottet.
Finansutskottet skall för varje år till lagtinget avgiva skriftlig redo-görelse beträffande handläggningen av i denna paragraf avsedda ärenden.
Jfr C, Landskapslag (1978:22) om tjänstekollektivavtal.
36b §. Upphävd (1993/98).
37 §. (1992/29) På näringsutskottet ankommer att bereda lagförslag angående näringsverksamhet, gårdsbruk och beskattning samt övriga till utskottet remitterade ärenden.
38 §. (1992/29) På kulturutskottet ankommer att bereda lagförslag angående undervisning, kultur, idrott, ungdomsarbete, arkiv-, biblio-teks- och museiväsendet, radio och television samt övriga till utskot-tet remitterade ärenden.
38a §. (1992/29) På social- och miljöutskottet ankommer att bereda lagförslag angående socialvård, hälso- och sjukvård, byggnads- och planväsendet, bostadsproduktion, natur- och miljövård och vatten-skydd samt övriga till utskottet remitterade ärenden.
39 §. På justeringsutskottet ankommer att övervaka, att lagtingets expeditioner överensstämmer med dess beslut.
40 §. Utskott skall på kallelse av dess till åren äldsta medlem sam-mankomma senast dagen efter det utskottet tillsatts för att under dennes ordförandeskap inom sig välja ordförande och viceordföran-de. (1992/29)
Vid förfall för utskottsmedlem träder ersättare i dennes ställe. Ut-skott är beslutfört om minst fyra femtedelar, eller beträffande juster-ingsutskottet två tredjedelar, av dess medlemmar är närvarande. (1992/29)
Uteblir utskottsmedlem utan förfall eller särskilt tillstånd från ut-skotts sammanträde, anmäle utskottet härom till lagtinget, som kan döma honom eller henne förlustig arvode eller del därav såsom i 13 § säges, samt, därest det sker ofta, förklara honom eller henne ha förverkat sitt uppdrag som utskottsmedlem.
Medlem, som icke omfattat utskottets beslut, är berättigad att till ut-skottets betänkande foga skriftlig reservation, dock utan att betän-kandet därigenom uppehålles.
Rör ärende utskottsmedlem personligen får han eller hon inte delta i överläggningen och fattande av beslut. (1992/29)
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 5 kap.
41 §. Utskott kan i ärende, som hänskjutits till dess behandling, in-begära utlåtande av annat utskott eller av självstyrelsepolitiska nämnden.
Utskott kan på eget initiativ avge utlåtande till finansutskottet om förslaget till ordinarie årsstat beträffande frågor som ankommer på utskottet. Utlåtandet skall avges inom tio dagar från det ärendet re-mitterades till finansutskottet. (1992/29)
[Landskapsstyrelsen] samt myndighet och tjänsteman som underly-der densamma skall på begäran utan dröjsmål förse ett utskott med handlingar samt skriftliga eller muntliga upplysningar som utskottet behöver för beredningen av ett ärende. [Landskapsstyrelsen] skall dessutom i angelägenheter som hör till ett utskotts ansvarsområde överlämna de utredningar och redogörelser som utskottet begär. (1992/29)
42 §. Talmannen, vicetalmännen samt utskottens ordförande bildar talmanskonferensen.
På talmanskonferensen ankommer att föreslå ändringar i lagtingets arbetsordning, att avge utlåtande rörande sådan ändring däri, vartill ledamot tagit initiativ, att göra förslag om bestämmelser för val inom lagtinget, att i övrigt göra nödigbefunna förslag om lagtingsarbetets ordnande samt att uppgöra förslag till instruktion och avlöning för lagtingets tjänstemän.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 3 kap.
5a kap. Behandling av ärenden som gäller Europeiska unionen (2000/7)
42a §. (2000/7) [Landskapsstyrelsen] skall, då förslaget är av intres-se för landskapet, informera lagtinget om sin syn på förslag till rätts-akter, fördrag eller andra ärenden som bereds inom Europeiska uni-onens institutioner och som [landskapsstyrelsen] underrättats om en-ligt bestämmelserna i 9a kap. självstyrelselagen. I detta avseende sänder [landskapsstyrelsen] utan dröjsmål en skrivelse jämte försla-get till talmannen som vidarebefordrar ärendet till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden för samråd med [landskapsstyrelsen]. Utskottet eller nämnden kan avstå från samråd om sådant på grund av ärendets natur bedöms som obehövligt.
Samråd sker i det utskott som handlägger ärenden av ifrågavarande slag. Berör ärendet inte något av lagtingets utskott, berör det flera utskott eller är det av övergripande natur, äger samrådet rum i själv-styrelsepolitiska nämnden. Utskottet eller nämnden kan vid behov avge ett yttrande till [landskapsstyrelsen] i ärendet.
[Landskapsstyrelsen] skall även i andra än i 1 mom. avsedda ären-den som gäller Europeiska unionen samråda med berörda utskott el-ler självstyrelsepolitiska nämnden på begäran av utskottet eller nämnden eller när [landskapsstyrelsen] finner det påkallat.
42b §. (2000/7) Medlemmarna i ett utskott eller i självstyrelsepoli-tiska nämnden som deltar i behandlingen av ärenden som gäller Eu-ropeiska unionen skall iaktta den sekretess som är påkallad av att rikslagstiftningen gäller för sekretess och handlingars offentlighet i frågor som avses i 9a kap. självstyrelselagen.
I fråga om sekretess för andra än i 1 mom. avsedda ärenden gäller vad utskottet i varje enskilt fall efter att ha hört [landskapsstyrelsen] beslutar.

6 kap. Ärendenas behandling i plenum och i stora utskottet
43 §. Talmannen åligger att utfärda kallelse till plenum, att därvid föredraga ärendena och leda överläggningarna, att framställa propo-sition för besluts fattande, att vidmakthålla ordning vid sammanträ-dena och jämväl i övrigt vaka däröver, att sådant, som strider mot lag, icke må komma under överläggning samt att avsluta plenum.
Talmannen får icke deltaga i överläggning i plenum men väl i om-röstning och val. Han eller hon får ej heller i plenum föreslå något annat än det som erfordras enligt lagtingsordningen och arbetsord-ningen samt för verkställighet av lagtingets beslut.
Vid förfall för talmannen träder en av vicetalmännen i hans eller hennes ställe. (1992/29)
Har talmannen och båda vicetalmännen förfall, leds ordet vid ple-num av stora utskottets ordförande. (1992/29)
44 §. Lagtingets förhandlingar skall äga rum på svenska språket. Förhandlingarna är offentliga, såframt ej lagtinget för visst fall an-norlunda besluter.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 48 §.
45 §. Vid plenum äger varje ledamot, med i 47 § nämnda undantag, rätt att erhålla ordet i den ordning, vari han eller hon anmält sig. Dock kan ledamot, på sätt i arbetsordningen närmare föreskrivs, ges ordet i annan ordning för att närmare redogöra för utskottsbetänkan-de eller motion eller för att i korthet besvara annans anförande. I ar-betsordningen kan även föreskrivas att ledamot ges ordet i annan ordning vid behandlingen av särskilda ärenden. (1992/29)
Varje ledamot äger rätt att till protokollet fritt tala och yttra sig i alla frågor, som då handlägges, och om lagligheten av allt, som i lagting-et tilldrager sig.
Ej må någon tala, förrän ordet tilldelats honom eller henne, och icke heller utom protokollet.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 33 §.
46 §. (1989/20) Ledamot får inte vid utövandet av sitt uppdrag an-vända personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på sätt som strider mot god ordning. Sker det un-der pågående plenum och rättar den felande sig inte av talmannens erinran, äger talmannen fråntaga honom eller henne ordet och för-vägra honom eller henne rätten att yttra sig för resten av sammanträ-det.
Väcks förslag om att ledamot, som förgått sig på sätt som avses i 1 mom., skall av talmannen erhålla varning eller på viss tid, som inte får överstiga fjorton dagar, uteslutas från lagtingsarbetet, skall beslut om detta fattas av lagtinget vid något av de närmast följande sam-manträdena.
47 §. (1988/3) Landshövdingen och [landskapsstyrelsens] medlem-mar har rätt att övervara lagtingets plena och delta i överläggningar-na men inte i besluten. Landshövdingen och lantrådet skall ges ordet före andra anmälda talare när de önskar yttra sig. Ledamot av [land-skapsstyrelsen] får ges ordet före annan anmäld talare.
Vid behandlingen i plenum av förslag som i 64a § avsedd lantråds-kandidat förelägger har denne samma rätt att yttra sig som enligt 1 mom. tillkommer lantrådet.
48 §. Till [landskapsstyrelsen] riktat spörsmål i angelägenhet, som faller inom [landskapsstyrelsens] behörighet, kan framställas för be-handling i lagtinget. Sådant spörsmål skall skriftligen avfattat och av bestämt innehåll samt undertecknat av minst fem ledamöter avläm-nas till talmannen, vilken äger att överbringa detsamma till [land-skapsstyrelsen] samt föredraga det till kännedom i lagtinget. Inom tio dagar efter mottagandet av spörsmålet skall [landskapsstyrelsen] avgiva skriftligt svar eller ock meddela att svar icke avgives. Sedan svaret avgivits eller meddelandet lämnats vare det lagtinget obetaget att efter överläggning fatta beslut om hemställan till [landskapssty-relsen] i ärendet.
Ledamot har rätt att i lagtinget till [landskapsstyrelsen] eller medlem därav ställa enkel fråga i angelägenhet inom [landskapsstyrelsens] behörighet. Frågan, som skall vara kort, skall skriftligen tillställas talmannen. Talmannen skall utan dröjsmål bringa frågan till veder-börandes kännedom. Lantrådet eller ledamot av [landskapsstyrelsen] skall, inom tio dagar efter mottagandet av frågan, eller om frågan mottas då lagtinget inte är samlat inom tio dagar från den dag lag-tinget ånyo sammankom, avge ett kort svar i skriftlig eller muntlig form. Frågeställaren får med anledning av svaret omedelbart hålla högst två till frågan anslutna anföranden. Efter vartdera anförandet har den som avgivit svaret rätt att yttra sig. I arbetsordningen kan ges närmare bestämmelser om den tid som får användas för svaret och övriga anföranden. Kan frågan inte besvaras skall [landskapssty-relsen] meddela lagtinget om detta och om orsaken därtill. Med an-ledning av sådant meddelande är diskussion inte tillåten. (1992/29)
Utöver vad som sägs i 1 och 2 mom. har ledamöterna möjlighet att vid särskilda frågestunder till [landskapsstyrelsen] ställa frågor i an-gelägenheter inom [landskapsstyrelsens] behörighet. Talmanskonfe-rensen beslutar om när det vid ett plenum hålls en frågestund. Tal-mannen beslutar om vem som erhåller ordet vid frågestunden. Vid frågestunden fattar lagtinget inte beslut. I arbetsordningen kan ges bestämmelser om tidsbegränsning av anförandena och om formerna för frågestundens genomförande. (2003/52)
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 38 och 39 §§.
49 §. (1992/29) Talmanskonferensen kan besluta att debatt utan an-knytning till särskilt ärende får äga rum vid lagtingets plenum. Tal-manskonferensen utsätter tid för sådan debatt, som antingen skall avse viss angelägenhet eller skall anordnas som en allmänpolitisk debatt. I här avsett ärende fattar lagtinget inte beslut.
När talmanskonferensen fattar beslut om i 1 mom. avsedd debatt, kan den även besluta att anförande av ledamot eller medlem av [landskapsstyrelsen] inte får överstiga viss bestämd tid.
50 §. Rör ärende någon ledamot personligen, får han eller hon delta-ga i överläggningen, men ej i fattande av beslut.
51 §. (1994/55) Innan till lagtinget överlämnade framställningar och motioner upptas till slutlig behandling i plenum skall de beredas i ett utskott som avger betänkande i ärendet.
Har [landskapsstyrelsen] överlämnat meddelande om en planerad framställning till lagtinget eller angående de riktlinjer, som [land-skapsstyrelsen] avser att följa i förvaltningen, kan lagtinget, om ärendet prövas vara av synnerlig vikt, hänskjuta det till utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Över utskottsbetänkande med an-ledning av meddelande, som gäller lagstiftningsärende, kan lagtinget på det sätt 54 § 2 mom. anger remittera ärendet även till stora utskot-tet för yttrande. I sådant fall skall ärendet undergå endast två be-handlingar och avgöras vid den andra av dessa. (2000/7)
[Landskapsstyrelsens] berättelse över landskapets förvaltning och ekonomiska tillstånd hänskjuts till utskott om lagtinget så beslutar.
Beslutar lagtinget att i 2 mom. avsett meddelande eller den i 3 mom. avsedda berättelsen inte skall hänskjutas till utskott eller till självsty-relsepolitiska nämnden, antecknas ärendet till kännedom. (2000/7)
52 §. (1992/29) Då i 51 § nämnt ärende föredras första gången skall det bordläggas till något av lagtingets närmast följande plena om en ledamot begär det. Vid följande plenum kan ärendet inte längre bordläggas, om inte lagtinget beslutar om ytterligare en bordlägg-ning.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 37 §.
53 §. Utskottsbetänkande skall bordläggas, då det första gången fö-redrages. Vid nästa föredragning skall det, oberoende av om över-läggning ägt rum eller icke, ånyo bordläggas, om minst två ledamö-ter begär det. Då ärendet tredje gången föredrages, skall det ytterli-gare en gång bordläggas, om lagtinget så besluter.
Lagtinget kan besluta att inhämta nytt betänkande av samma utskott eller utlåtande av annat utskott eller av självstyrelsepolitiska nämn-den.
54 §. Gäller betänkande av specialutskott antagande eller förkastan-de av lagförslag, skall ärendet genomgå tre behandlingar i lagtingets plenum. (1992/29)
Vid första behandlingen föredras specialutskottets betänkande, var-vid ledamöterna ges tillfälle att yttra sig i ärendet. Sedan diskussio-nen förklarats avslutad kan lagtinget, utan att annat beslut fattas, re-mittera ärendet till stora utskottet. Ärende skall alltid remitteras till stora utskottet om minst åtta ledamöter omfattar förslag härom. (1992/29)
Vid andra behandlingen föredras antingen specialutskottets betän-kande en andra gång eller stora utskottets betänkande, om sådant be-tänkande avgivits. Lagtinget prövar härvid lagförslaget och fattar be-slut om varje särskild punkt däri. Förslag om förkastande av hela lagförslaget får inte framläggas vid andra behandlingen. Godkänns utskottets förslag oförändrat, förklaras andra behandlingen avslutad. Har däremot sakliga ändringar företagits i lagförslaget remitteras det, i den lydelse det fått genom lagtingets beslut, till stora utskottet för fortsatt behandling, varvid utskottet kan förorda förslaget med el-ler utan ändringar eller föreslå att det förkastas. Har stora utskottet föreslagit ändringar, skall lagtinget beträffande varje särskild punkt besluta om att godkänna dem eller vidbli sitt tidigare beslut, varefter andra behandlingen förklaras avslutad. (1992/29)
Innehåller specialutskottets eller stora utskottets betänkande avbö-jande av lagförslaget, kan lagtinget besluta att till grund för andra behandlingen lägga annat förslag, som tidigare legat till grund för behandlingen. I sådant fall förfars på sätt i 3 mom. är stadgat. (1992/29)
Vid tredje behandlingen föredrages ärendet till slutligt avgörande, varvid lagtinget kan antingen oförändrat antaga lagförslaget sådant det vid andra behandlingen godkänts eller förkasta detsamma. Tredje behandlingen äger rum tidigast andra dagen räknat från den dag då andra behandlingen avslutats.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 40-45 §§.
55 §. (2003/52) Lagtingets beslut angående ändring eller upphävan-de av eller avvikelse från stadgandena i självstyrelselagen för Åland av den 16 augusti 1991 och i jordförvärvslagen för Åland av den 3 januari 1975 skall vid ärendets tredje behandling omfattas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
I landskapslag, som berör självstyrelsens konstitution, kan bestäm-mas att ändring och upphävande av samt avvikelse från lagen skall ske i den ordning som stadgas i 1 mom. Landskapslag, där sådan be-stämmelse införs, skall stiftas i sagda ordning.
56 §. Upphävd (1992/29).
57 §. Av ledamot under ärendes behandling framställt förslag, som icke har direkt sakligt sammanhang med ärendet, får icke upptagas till behandling.
Föreslår ledamot att nytt anslag, som inte upptagits i [landskapssty-relsens] framställning, eller annat beslut skall införas i årsstaten, be-aktas sådant förslag endast om det väckts genom en finansmotion. (1992/29)
58 §. (1992/29) Har lagtinget inte oförändrat godkänt finansutskot-tets betänkande över förslag till årsstat eller tillägg till årsstat, remit-teras ärendet på nytt till finansutskottet, som i betänkande skall avge utlåtande över de av lagtinget beslutade ändringarna.
Har finansutskottet omfattat lagtingets beslut, blir detta lagtingets slutliga beslut i ärendet. Föreslår finansutskottet ändringar, besluter lagtinget angående varje särskild punkt att antingen omfatta dem el-ler vidbli sitt tidigare beslut.
58a §. (1978/23) Då finansutskottet underställt sitt beslut i ärende rörande kollektivavtal lagtinget för fastställelse, bör lagtinget, sedan diskussion i ärendet ägt rum, fastställa beslutet eller lämna det utan fastställelse.
59 §. I ärende, där överläggning ägt rum, får beslut icke fattas, för-rän lagtinget efter talmannens hemställan förklarat överläggningen avslutad.
60 §. (1992/29) Sedan överläggningen förklarats avslutad redogör talmannen för de förslag som har framförts. Redogörelsen skall god-kännas av lagtinget. Talmannen framlägger härefter förslag till om-röstningsproposition så avfattad att den kan besvaras med "ja" eller "nej". Föreligger flera än två förslag till beslut vilka kan ställas mot varandra, ställs ett av dem som motförslag till ett annat tills omröst-ning skett om alla förslag. Omröstningspropositionen skall godkän-nas av lagtinget.
Faller rösterna lika vid omröstning, avgör talmannens röst utom vid val, då lotten avgör. Annan diskussion än om talmannens redogörel-se och omröstningspropositionen är inte tillåten. Omröstning får inte heller verkställas om huruvida omröstning skall ske.
Utan hinder av vad i 2 mom. är sagt krävs för godkännande av för-slag som framläggs enligt bestämmelserna i 64a - 64c §§ att försla-get erhåller mer än hälften av de avgivna rösterna. För godkännande av i 64d § avsett yrkande om misstroende krävs minst 16 röster. I detta moment avsedda beslut skall fattas genom öppen omröstning. (2003/52)
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 43-45 §§.
61 §. Den, som icke instämt i fattat beslut, äger rätt att till protokol-let anmäla sin skiljaktiga mening. Dock kan sådan anmälan icke för-anleda vidare överläggning.
62 §. Talmannen får vägra att till handläggning upptaga väckt fråga eller att framställa omröstningsförslag, om han eller hon finner det strida mot lag eller beslut, som av lagtinget redan fattats. För sådan vägran bör talmannen anföra skäl.
Nöjes lagtinget icke med talmannens åtgärd, hänskjutes ärendet till lagutskottet, vilket utan dröjsmål bör inkomma med motiverat avgö-rande, huruvida sakens upptagande eller omröstningsförslags fram-ställande strider mot lag eller mot av lagtinget förut fattat beslut.
63 §. Beslut får ej vid justering sakligt ändras.
64 §. Ledamot, som ej varit tillstädes, då beslut i något ärende fat-tats, äger rätt att därefter till protokollet anmäla, att han eller hon icke deltagit i beslutet, men får ej framställa någon anmärkning mot detsamma.

6a kap. Tillsättande av [landskapsstyrelse]; misstroendeyrkande (1988/3)
64a §. (1988/3) När [landskapsstyrelse] skall tillsättas, utser lagting-et lantrådskandidat på förslag av talmannen. Förslaget skall utan dröjsmål föreläggas lagtinget.
Lantrådskandidatens uppgift är att leda förhandlingar, med de grup-per av lagtingsledamöter som är representerade i lagtinget, om till-sättande av en [landskapsstyrelse] som åtnjuter lagtingets förtroende. (1995/75)
3 mom. upphävt (1995/75).
Har lantrådskandidaten och de i förhandlingarna deltagande grup-perna av ledamöter enats om ett förslag till [landskapsstyrelse] om-fattande personsammansättningen, innehavaren av vicelantrådspos-ten, medlemmarnas ansvarsområden samt ett handlingsprogram, skall det av lantrådskandidaten föreläggas lagtinget för omröstning. Före omröstningen sker överläggning i ärendet. (1995/75)
I förslag som avses i 4 mom. skall ingå överenskommet antal före-trädare för den grupp eller de grupper som medverkar i [landskaps-styrelsen]. (2003/52)
64b §. (1988/3) Förkastar lagtinget lantrådskandidatens enligt 64a § 4 mom. framlagda förslag, skall, om inte lagtinget efter förkastandet gett lantrådskandidaten i uppdrag att framlägga nytt förslag, på nytt iakttas det i 64a § stadgade förfarandet.
Förmår lantrådskandidaten inte framlägga något förslag, skall han eller hon meddela talmannen detta. Talmannen skall då på nytt före-lägga lagtinget förslag till lantrådskandidat. Detsamma gäller om förslag till [landskapsstyrelse] inte har överlämnats till lagtinget inom 21 dagar, räknat från den dag lantrådskandidaten utsågs. (2003/52)
3 mom. upphävt (2003/52).
4 mom. upphävt (2003/52).
64c §. Har en ledamot i [landskapsstyrelsen] avlidit eller enligt be-stämmelserna i landskapslagen (1971:42) om Ålands [landskapssty-relse] befriats från sitt uppdrag, skall fyllnadsval förrättas. Härvid föreslår lantrådet en ny ledamot med iakttagande av att mandatför-delningen om möjligt förblir oförändrad. (2003/52)
Förkastas lantrådets förslag, skall ny [landskapsstyrelse] tillsättas. Detsamma gäller om lantrådet avlidit, på egen begäran befriats från uppdraget eller blivit varaktigt förhindrad att handha det.
64d §. (2003/52) Yrkande om att lagtinget skall förklara, att [land-skapsstyrelsens] medlemmar eller någon av dem saknar lagtingets förtroende, skall göras skriftligen av minst fem ledamöter. Ärendet får inte upptas till behandling förrän den eller de som yrkandet avser beretts tillfälle att, inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs dem, avge förklaring inför lagtinget. Beslut i ärendet får fattas tidi-gast på fjärde dagen därefter.
Har lagtinget förklarat att [landskapsstyrelsen] eller en medlem där-av saknar lagtingets förtroende, skall ny [landskapsstyrelse] tillsät-tas.

7 kap. Meddelande av lagtingets beslut
65 §. Lagtingets beslut angående svar på presidentens framställning-ar och meddelanden tillställs republikens president av lagtingets talman. Talmannen tillställer justitieministeriet och Ålandsdelega-tionen lagtingets beslut om antagande av landskapslag. I detta mo-ment avsedda beslut översänds samtidigt till landshövdingens kän-nedom. (2003/52)
Av lagtinget godkända initiativ, avsedda att föreläggas riksdagen, översändes till regeringen.
Har lagtinget antagit förslag till framställning om beviljande av extra anslag, tillställs beslutet Ålandsdelegationen. (2003/52)
66 §. I 65 § omförmälda beslut samt övriga lagtingets beslut, vilkas verkställande ankommer på [landskapsstyrelsen], skall meddelas [landskapsstyrelsen] genom skrivelse från lagtinget.
67 §. I 65 § omförmälda handlingar samt alla utgående skrivelser uppsättes och expedieras av lagtingets kansli under uppsikt av lag-tingets justeringsutskott.
Beslut får icke expedieras från lagtinget, förrän det blivit godkänt av justeringsutskottet.
Lagtingets beslut underskrives av talmannen och vicetalmännen, medan övriga utgående expeditioner underskrives av talmannen och sekreteraren.
8 kap. Särskilda stadganden
68 §. Presidentens framställningar och meddelanden skall såväl i plenum som i utskott företagas till behandling framom andra ären-den.
69 §. Infaller annan än i 18 § 1 mom. stadgad dag på lördag eller helgdag, gäller första vardag därefter såsom utsatt dag.
70 §. (1992/29) Lagtingets protokoll förs under talmannens tillsyn av sekreteraren. Vid början av varje valperiod utser lagtinget tre ju-steringsmän jämte nödigt antal ersättare att justera protokollet.
71 §. (1992/29) Lagtingets kansli står under kanslikommissionens uppsikt. Till kanslikommissionen hör talmannen och vicetalmännen samt två för lagtingets valperiod valda ledamöter.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 2 kap.
72 §. (1988/3) Val inom lagtinget sker med iakttagande av propor-tionellt valsätt när två eller flera personer skall väljas samtidigt, om inte annat följer av bestämmelserna i 6a kap.
Se B, Arbetsordningen (1972:19), 7 kap.
73 §. Upphävd (1993/113).
74 §. Denna lagtingsordning träder i kraft den 1 mars 1972. Därige-nom upphäves landstingsordningen av den 14 mars 1951 jämte sena-re tillkomna ändringar, dock sålunda, att mandattiden för den talman och de vicetalmän, vilka landstinget valt i stöd av stadgandena i denna, utgår den 31 oktober 1972. Detsamma gäller även mandatti-den för de utskott och övriga landstingsorgan, vilka landstinget i stöd därav tillsatt, dock så att mandattiden för kulturutskottet utgår den 29 februari 1972.
Val av självstyrelsepolitisk nämnd och av i denna lagtingsordning förutsatt kulturutskott förrättas första gången i stöd av denna lag-tingsordning, då landstinget sammankommer den 1 mars 1972.
Stadgandena i denna lagtingsordning äger jämväl tillämpning på lantråd och ledamöter i [landskapsstyrelsen], vilka tillsatts före den-na lagtingsordnings ikraftträdande, dock så att mandatperioden för ledamöterna räknas från och med den 1 januari 1972.
Denna lagtingsordning kan inte ändras eller upphävas, inte heller får avvikelse därifrån göras på annat sätt än i 55 § är stadgat. (2003/52)