Arbetsordning (1972:19) för Ålands lagting

1 kap. Konstituerande åtgärder
1 §. Lagtingets arbetsår vidtager den 1 november och avslutas på tid som lagtinget besluter.
Då lagtinget efter nyval första gången sammanträder tar ledamöterna plats i plenisalen enligt alfabetisk ordning. Denna ordning iakttages intill dess lagtinget på framställning av presidiet annorlunda beslu-ter. Inkallad ersättare intar den avgångnes plats i plenisalen. (1980/31)
2 §. Sedan lagtinget sammanträtt till arbetsårets första plenum skall den ledamot som längst innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget (ålderstalmannen) inta talmannens plats och med biträde av lagting-ets sekreterare föranstalta namnupprop över de ledamöter, vilka har företett godkänd fullmakt. (1992/52)
Härefter sker val av talman samt en första och en andra vicetalman enligt 55 §. Talmännen väljes i förenämnd ordning.
Talmannen och vicetalmännen bildar lagtingets presidium.

2 kap. Kanslikommission och kansli
3 §. (1992/52) När lagtinget sammankommer första gången efter ny-val skall andra dagen efter dess öppnande utses de i 71 § lagtings-ordningen nämnda två medlemmarna av kanslikommissionen på sätt i 7 kap. stadgas.
4 §. I kanslikommissionen föres ordet av talmannen och vid förfall för honom eller henne av vicetalman.
Kanslikommissionen är beslutför, då fyra medlemmar är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Dock kan kanslikommis-sionen handlägga och avgöra ärende, då tre medlemmar är tillstädes, därest de är ense om beslutet.
5 §. Kanslikommissionen åligger:
1) att övervaka lagtingets ekonomiska förvaltning, uppgöra förslag till årsstat för lagtinget samt att besluta om betalning av lagtingets utgifter på sätt som närmare bestäms i räkenskapsstadga för lagting-et; (1988/33)
2) att anslå tjänsterna vid lagtingets kansli lediga att sökas och att med undantag av sekreterartjänsten besätta dem ävensom att antaga erforderliga vaktmästare och annan personal;
3) att övervaka tjänstemännens vid lagtingets kansli och den övriga personalens verksamhet och vidtaga härav eventuellt påkallade åt-gärder; samt
4) att ge tillstånd till utsändning i radio och television av lagtingets förhandlingar.
Kanslikommissionen för förteckning över de lagtingsmän vilka överenskommit om att samverka som grupp i lagtinget. (1988/33)
6 §. Vid lagtingets kansli finns tjänster som sekreterare, notarie, kanslist och vaktmästare. Därtill kan anställas tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande. (1992/52)
Lagtingets ekonomiska förvaltning handhas av [landskapsstyrelsens] finansavdelning varvid dock bör iakttagas vad i 5 § föreskrivits om kanslikommissionens åligganden.
Yppas behov av flera tjänstemän, bör kanslikommissionen framstäl-la förslag härom hos lagtinget.
Ursprungliga 2 mom. upphävt (1992/52).
7 §. Lagtingets sekreterare utses av lagtinget, sedan kanslikommis-sionen lediganslagit tjänsten och avgivit utlåtande om sökandena. Finnes flera sökande till tjänsten, besättes den med iakttagande av vad i 55 § stadgas om val.
Är sekreterartjänsten vid lagtinget ledig eller tjänstens innehavare förhindrad att fullgöra sina åligganden, skall talmannen eller ålders-talmannen kalla notarien eller annan lämplig person att handha sek-reterarens åligganden, intill dess tjänsten blivit besatt eller hindret upphört.
8 §. Sekreteraren är chef för lagtingets kansli. Sekreteraren åligger vidare att vara sekreterare för talmanskonferensen och kanslikom-missionen samt i de organ inom lagtinget som bestäms i instruktion eller genom beslut av kanslikommissionen. (1992/52)
Talmanskonferensens och kanslikommissionens beslut delges på sekreterarens försorg dem som besluten avser.

3 kap. Talmanskonferensen
9 §. På talmanskonferensen ankommer, utöver vad i 42 § lagtings-ordningen är stadgat:
1) att väcka förslag om tillsättande av i 34 § 2 mom. lagtingsord-ningen nämnda utskott;
2) (1980/31) att uppgöra förslag angående de arvoden och övriga er-sättningar som enligt 12 § lagtingsordningen tillkommer ledamot samt talmannens arvode och den ersättning för representationskost-nader som bör anses tillkomma honom eller henne;
3) att föreslå huruvida i 51 § 2 mom. lagtingsordningen avsett med-delande skall hänskjutas till utskott;
4) att göra de övriga framställningar, vilka enligt lagtingsordningen eller denna arbetsordning uppdragits åt talmanskonferensen.
Vid lika röstetal inom talmanskonferensen avgör talmannens röst.
10 §. Utskottsordförande skall, då talmannen finner detta påkallat, lämna talmanskonferensen redogörelse över i vilket skede de till ut-skottet remitterade ärendenas handläggning befinner sig.

4 kap. Självstyrelsepolitiska nämnden
11 §. (2000/16) I början av valperioden beslutar lagtinget på förslag av presidiet om det antal ledamöter och ersättare som enligt be-stämmelserna i 30 § 1 mom. lagtingsordningen skall väljas i själv-styrelsepolitiska nämnden.
12 §. Vid självstyrelsepolitiska nämndens sammanträden föres kort-fattat protokoll, upptagande i nämnden framställda yrkanden, om-röstningsförslag och nämndens beslut.
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag och utlåtanden undertecknas på nämndens vägnar av ordföranden och kontrasigneras av sekrete-raren.
13 §. Förslag eller utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden till lagtinget eller [landskapsstyrelsen] justeras vid sammanträde med de ledamöter, som deltagit i ärendets avgörande behandling.
14 §. Ledamot av självstyrelsepolitiska nämnden har rätt att till för-slag eller utlåtande foga skriftlig reservation. Reservation bör anmä-las genast då nämnden fattat sitt beslut och framläggas senast vid ju-steringstillfället.
15 §. (2000/16) Nämnden skall till lagtinget eller [landskapsstyrel-sen] avge yttrande över den redogörelse som avses i 32 § lagtings-ordningen eller endast anteckna redogörelsen till protokollet.
Med anledning av samråd enligt 5a kap. lagtingsordningen i ett ärende som gäller Europeiska unionen uppgör nämnden ett kortfattat protokoll såvida nämnden inte beslutar att ett särskilt yttrande skall ges till [landskapsstyrelsen].
16 §. Blir självstyrelsepolitiska nämndens förslag till uttalande eller åtgärd icke oförändrat godkänt av lagtinget skall ärendet överlämnas till förnyad behandling i nämnden, varefter det upptages till slutligt avgörande i plenum.

5 kap. Utskott och justeringsmän
17 §. Upphävd (1992/52).
18 §. Den som förut blivit vald till ledamot i tvenne utskott, är berät-tigad att avsäga sig ledamotskap i ytterligare utskott. På lagtinget ankommer att pröva, om utskottsledamot på grund av annat uppgivet hinder kan befrias från sådant uppdrag eller från annat uppdrag, var-till han eller hon utsetts genom val av lagtinget.
19 §. Varje utskott väljer vid sitt första sammanträde ordförande och viceordförande. Val i utskott verkställes med slutna sedlar, om icke utskottets samtliga ledamöter enats om annat valsätt. Eljest skall om-röstning ske öppet genom namnupprop eller på annat sätt, som ut-skottet finner för gott. Faller härvid rösterna lika, avgör ordföran-dens röst.
Om utgången av ordförande- och viceordförandevalet bör meddelas till talmannen.
Ordföranden eller, vid förfall för denne, viceordföranden samman-kallar utskottet till sammanträde. Sammanträde skall sammankallas också då minst tre av utskottets medlemmar begär detta. (1992/52)
19a §. (1992/52) Har såväl ordföranden som viceordföranden för-hinder och kräver till utskottet remitterade ärenden likväl brådskan-de behandling, eller föreligger jäv för både ordföranden och viceord-föranden, väljer utskottet under ledning av dess äldsta medlem en tillfällig ordförande för att leda sammanträdet under behandlingen av ifrågavarande ärenden.
20 §. (1992/52) Utskottens sekreterare utses av talmanskonferensen efter hörande av berörda utskott.
21 §. Sammanträde med utskott äger rum inom stängda dörrar. Er-sättare kan närvara vid sammanträde, även om utskottet eljest är full-taligt. Sådan ersättare får ej deltaga i ärendes behandling.
Utskott kan besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt till den del sammanträdet avser att inhämta upplysningar i ärende eller angelägenhet som utskottet handlägger. (1992/52)
Utskott kan ge tillkallad sakkunnig rätt att deltaga i utskottets över-läggningar men icke i beslut.
Ursprungliga 2 mom. blivit 3 mom. genom (1992/52).
22 §. (1992/52) Utskott skall i allmänhet uppta de ärenden som re-mitterats till utskott i följande ordning:
1) framställningar från republikens president,
2) [landskapsstyrelsens] skrivelser med förslag till samråd i ärenden som gäller Europeiska unionen,
3) utlåtanden till andra utskott över framställningar,
4) [landskapsstyrelsens] framställningar,
5) berättelser samt utlåtanden till andra utskott över berättelser och meddelanden,
6) meddelanden när sådana hänskjutits till utskott,
7) lagmotioner,
8) utlåtanden till andra utskott över motioner och
9) hemställningsmotioner. (2000/16)
Om skäl därtill föreligger kan utskottet, med beaktande även av 23 § 2 mom., behandla ärenden i annan än i 1 mom. angiven ordning.
23 §. (1992/52) Betänkande eller utlåtande i ärende, som behandlas av utskott, skall uppsättas kortfattat. Betänkandet eller utlåtandet bör avslutas med klämmar, innehållande utskottets förslag.
Framställningar och motioner som berör samma sak kan av utskott handläggas i ett sammanhang, varvid gemensamt betänkande avges om dem. Lagmotion som väckts senast den fjärde dagen efter det en framställning i samma ärende antecknats till kännedom i lagtinget skall alltid handläggas samtidigt med framställningen.
I betänkande eller utlåtande antecknas som deltagande i ärendets handläggning de ledamöter, vilka tagit del i ärendets avgörande be-handling. Har utskottsledamot endast delvis deltagit i den avgörande behandlingen, skall detta anges i betänkandet.
Har utskott utsett annan ledamot än ordföranden att vid plenum re-dogöra för ärendet, skall även detta anges i betänkandet eller utlå-tandet.
Med anledning av samråd enligt 5a kap. lagtingsordningen i ett ärende som gäller Europeiska unionen uppgör utskottet ett kortfattat protokoll såvida utskottet inte beslutar att ett särskilt yttrande skall ges till [landskapsstyrelsen]. I fråga om sådant yttrande gäller i till-lämpliga delar vad ovan sägs om utlåtande. (2000/16)
24 §. Utskottsbetänkande justeras antingen vid sammanträde med ut-skottet eller av justeringsmän, som utskottet utsett därtill.
Utskottsledamot har rätt att till betänkandet foga skriftlig, av utskot-tet granskad och godkänd reservation, varvid dock utskottets granskning endast får utsträcka sig till reservationens formella behö-righet. Reservation bör anmälas, då utskottet fattat sitt beslut, och fö-reläggas utskottet till granskning senast vid justeringstillfället.
Reservation skall motsvara den ståndpunkt utskottsledamoten intog då utskottet fattade sitt beslut och bör om möjligt avslutas med kläm om inte reservation endast uttrycker en avvikande åsikt. (1992/52)
Vad i denna paragraf sägs om reservation gäller även då utskott av-ger utlåtande till annat utskott eller yttrande till [landskapsstyrelsen] i ett ärende som gäller Europeiska unionen. (2000/16)
25 §. Betänkande, utlåtande och expedition från utskott underteck-nas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren.
26 §. Lagtingets protokoll justeras av de i 70 § lagtingsordningen nämnda justeringsmännen under ledning av talmannen.
27 §. När lagtinget sammankommer första gången efter nyval utses justeringsmännen andra dagen efter lagtingets öppnande. (1992/52)
Justeringsmännen skall fortsätta med sin verksamhet, till dess de uppdrag lagtinget anförtrott dem blivit slutförda.

6 kap. Plenum
28 §. Tillkännagivande om tiden för plenum delges ledamöterna un-der näst föregående plenum.
29 §. Till varje plenum skall upprättas föredragningslista, som upp-tager föreliggande ärenden.
Ärendena upptas på listan i den ordning varom talmanskonferensen gett närmare direktiv. (1992/52)
Föredragningslista skall före plenum anslås på lagtingets anslagstav-lor och utdelas till lagtingsmännen.
30 §. Plenum börjar med namnupprop.
Ledamot, som infinner sig till plenum efter namnuppropet, skall an-mäla sig för sekreteraren.
Är ledamot förhindrad att närvara vid plenum bör han eller hon, med angivande av orsaken till frånvaron, hos talmannen eller sekreteraren skriftligen anhålla om ledighet från lagtingsarbetet. (1992/52)
31 §. Talmannen anmäler om inkomna framställningar, motioner och övriga ärenden som skall behandlas vid plenum. Om möjligt an-ges samtidigt dagen då ärendet föredras för behandling. (1988/33)
2 mom. upphävt (1992/52).
32 §. Upphävd (1992/52).
33 §. (1992/52) Sedan ett ärende föredragits för behandling är leda-mot berättigad att anhålla om ordet genom handuppräckning eller på annat iakttagbart sätt.
Då ordet ges, skall utöver vad i 45 § 1 mom. lagtingsordningen är stadgat, iakttagas följande:
Anhåller flera samtidigt om ordet, bestämmer talmannen i vilken ordning envar av dem skall erhålla detsamma. Utskottsordförande eller annan enligt 23 § 4 mom. utsedd företrädare för utskott har dock rätt att framom andra ledamöter erhålla ordet då utskottsbetän-kande första gången behandlas. Då motion föredras för remiss kan motionens första undertecknare ges ordet framom annan anmäld ta-lare.
Talmanskonferensen har rätt att besluta att ordet med förtur kan ges till en företrädare för envar av de i 5 § 2 mom. avsedda grupperna enligt deras storleksordning vid behandlingen av visst ärende. Sam-ma förfarande får tillämpas vid behandlingen av [landskapsstyrel-sens] svar med anledning av ett spörsmål, dock så att ordet först ges åt spörsmålets första undertecknare sedan [landskapsstyrelsen] av-gett sitt svar.
Om ledamot eller ledamot av [landskapsstyrelsen] under annans an-förande eller omedelbart efter dess slut begär ordet för replik, kan talmannen enligt prövning ge denne ordet före tidigare anmälda tala-re. Replik får räcka högst två minuter och innehålla endast förklar-ingar och rättelser med anledning av det andra anförandet eller be-mötande av däri gjort påstående. Varje talare får högst två repliker på samma huvudanförande. I övrigt kan replik i anledning av replik inte beviljas annan än den som hållit huvudanförandet.
Ledamot av [landskapsstyrelsen] kan av talmannen ges ordet fram-om andra talare för att besvara av ledamot framställd fråga.
34 §. (1992/52) Den som yttrar sig skall tala stående från talarstolen. Den som gör endast ett kortfattat uttalande kan dock göra det från sin plats om inte talmannen av särskilda skäl medger att anförande oberoende av dess längd får framföras från platsen. Talmannen kan även uppmana talare att oberoende av andragandets längd framföra detta från talarstolen.
35 §. Varje talare bör noga hålla sig till den sak, som behandlas. Av-viker han eller hon därifrån, skall talmannen uppmana honom eller henne att hålla sig till saken. Åtlyder talaren icke uppmaningen, kan talmannen fråntaga honom eller henne ordet.
36 §. Störande yttringar av bifall eller ogillande är icke tillåtna vid lagtingets plenum.
37 §. (1983/47) Om bordläggning i andra fall än 52 och 53 §§ lag-tingsordningen och denna arbetsordning stadgar, besluter lagtinget.
Har ändringsförslag aviserats enligt 40 § 1 mom. skall ärendet ut-över bestämmelserna om bordläggning i 53 § lagtingsordningen och utan hinder av bestämmelserna i denna arbetsordning bordläggas en gång, om minst två ledamöter begär det.
Vid begäran om bordläggning skall ledamot samtidigt framlägga förslag om dag för ärendets fortsatta handläggning, varom lagtinget besluter. Har förslag om bordläggningstiden inte vunnit understöd och bordläggning är bestämd, anger talmannen dag för plenum vid vilket ärendet ånyo föredrages.
Innan ett ärende bordläggs skall samtliga ledamöter som under ären-dets behandling begär ordet beredas tillfälle att yttra sig. (1992/52)
38 §. (1992/52) Svar på i 48 § 1 mom. lagtingsordningen avsett spörsmål eller meddelande att svar på spörsmål inte avges, skall ut-delas på ledamöternas bord.
Då svaret eller meddelandet om att svar inte avges första gången fö-redras skall det bordläggas till plenum som hålls tidigast påföljande dag.
Vid sålunda utsatt plenum bereds lagtingsmännen tillfälle att vid överläggning uttala sig om ärendet i dess helhet. Under överlägg-ningen bordläggs ärendet första gången om minst två lagtingsmän begär det och därefter en gång om lagtinget så beslutar.
Förslag om hemställan till [landskapsstyrelsen] skall framföras se-nast under överläggningen i ärendet och därvid skriftligen överläm-nas till talmannen samt om möjligt under överläggningen men senast före den avgörande behandlingen utdelas till de övriga ledamöterna.
Framförs förslag om hemställan skall, sedan överläggningen förkla-rats avslutad, ärendet bordläggas till en avgörande behandling som hålls vid plenum tidigast påföljande dag. Om inte, antecknas svaret till kännedom och ärendet förklaras slutbehandlat.
39 §. (1988/33) I 48 § 2 mom. lagtingsordningen avsedd enkel fråga skall uppläsas av ledamot vid det plenum då frågan besvaras. Häref-ter avger lantrådet eller ledamot av [landskapsstyrelsen] svar på frå-gan. Frågeställarens yttranden samt tilläggsyttranden av den som av-ger svaret får inte överstiga tre minuter. (1992/52)
Talmannen skall senast vid plenum föregående dag meddela att svar på enkel fråga kommer att avges.
39a §. (2005/6) En frågestund som avses i 48 § 3 mom. lagtingsord-ningen hålls enligt talmanskonferensens beslut vid ett särskilt ple-num under tider då lagtinget sammanträder. Meddelande om fråge-stunden och om vilka medlemmar av landskapsregeringen som kommer att vara närvarande vid den lämnas minst två dagar på för-hand. En lagtingsledamot som önskar ställa en fråga vid frågestun-den skall anmäla sig till lagtingets kansli senast en timme före pleni-arbetet inleds den dag då frågestunden hålls.
Vid frågestunden avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Frågan riktas till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som be-svarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Tal-mannen kan dock avbryta diskussionen när han eller hon anser frå-gan tillräckligt belyst.
Den inledande frågan får tillsammans med en kort motivering räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter medan alla övriga yttranden under frågestunden får räcka högst en minut.
Vid en frågestund hålls inte ett sådant namnupprop som avses i 30 § 1 mom. Inte heller tillämpas replikrätt enligt 33 § 4 mom.
Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att yttra sig.
39b §. (1992/52) Har talmanskonferensen beslutat att i 49 § lag-tingsordningen avsedd debatt utan anknytning till särskilt ärende skall äga rum, skall talmannen vid plenum senast fjärde dagen före debatten meddela om tidpunkten för densamma samt om den avser viss angiven angelägenhet eller anordnas som en allmänpolitisk de-batt.
Talmanskonferensen kan samtidigt besluta att anförande i sådan de-batt inte får överstiga tio minuter, dock så att inledande anföranden av lantrådet eller annan medlem av [landskapsstyrelsen] samt av fö-reträdare för de i 5 § 2 mom. avsedda grupperna inte får överstiga tjugo minuter.
40 §. (1983/47) Före detaljbehandlingen av ärende skall ledamöterna beredas tillfälle att i allmän diskussion uttala sig om ärendet i dess helhet. Avser ledamot att i detaljbehandlingen framlägga förslag till ändringar i det förslag som ligger till grund för behandlingen skall förslaget framföras (aviseras) och motiveras under den allmänna diskussionen. Om ett ändringsförslag, vars lydelse inte framgår av handlingarna i ärendet, aviseras, skall detta samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen för att utdelas till ledamöterna. (1992/52)
Under den allmänna diskussionen kan framföras yrkande, att till grund för behandlingen skall läggas annat förslag som tidigare legat till grund för behandling av ärendet. Efter det lagtinget fattat beslut härom fortsätter den allmänna diskussionen.
Framställs sådant förslag, vars godkännande skulle avbryta den sak-liga behandlingen av ärendet, fattas beslut därom innan vidare över-läggning i själva ärendet tillåts.
Vid detaljbehandlingen skall förslaget, uppdelat på lämpligt sätt, fö-reläggas för godkännande. Göres ej ändringsförslag har lagtinget omfattat förslaget i den föreliggande lydelsen. Yrkande på annat be-slut skall vid detaljbehandlingen framställas utan motivering i sak.
Förslag, som ej vunnit understöd, kan ej upptagas till beslut.
40a §. (1992/52) Om det vid första behandlingen av ett lagförslag väcks förslag om remiss till stora utskottet och sådant förslag vinner understöd, fattar lagtinget beslut om förslaget med beaktande av be-stämmelsen i 54 § 2 mom. lagtingsordningen.
41 §. Sedan tredje behandlingen av ett lagförslag är avslutad, fattas beslut om motiveringen och till ärendet anslutna hemställnings-klämmar. Besluter lagtinget ändra eller komplettera motivering som tidigare anförts i handlingarna, skall härom antecknas i protokollet och protokollsutdrag biläggas de handlingar, som i ärendet tillställes republikens president, [landskapsstyrelsen] och övriga myndigheter.
Förslag till hemställningskläm, som väckts i plenum i samband med lagstiftningsärende och om vilket utlåtande av utskott ej föreligger eller vartill förslag ej ingår i någon till betänkande i ärendet fogad reservation, skall bordläggas till följande plenum för att vid detta oförändrat antagas eller avböjas. (1983/47)
42 §. (1983/47) Framställning från republikens president rörande i självstyrelselagen förutsatt bifall till lag, som antagits eller skall an-tagas av riksdagen, skall i lagtingets plenum undergå tre behandling-ar.
42a §. (1992/52) Återkallas framställning, motion eller annat till lag-tinget överlämnat ärende, skall behandlingen omedelbart avbrytas.
43 §. Omröstning vid plenum förrättas genom uppstigning eller så-som öppen omröstning, antingen efter namnupprop eller med om-röstningsapparat. Ledamot kan rösta "ja" eller "nej" eller avstå från att rösta.
Vid omröstning genom uppstigning uppmanar talmannen först de ledamöter som röstar "ja" att resa sig. Har icke flertalet närvarande ledamöter röstat "ja", uppmanar talmannen dem som röstar "nej" att resa sig. Talmannen avger sin röst muntligt omedelbart sedan han el-ler hon anmodat de röstande att resa sig. Talmannen konstaterar här-efter huruvida majoritet för "ja" eller "nej" föreligger.
Har genom uppstigning verkställd omröstning enligt talmannens uppfattning icke givit tydligt svar verkställes öppen omröstning. Dy-lik omröstning skall även verkställas då två lagtingsmän så yrkar. Talmannen kan förordna att öppen omröstning genast skall förrättas.
44 §. Vid omröstning efter namnupprop skall talmannen anmoda två ledamöter att taga plats vid talmannens bord och biträda honom eller henne med att uträkna omröstningsresultatet.
Vid omröstningen avger först talmannen sin röst och därefter de öv-riga ledamöterna i den ordning deras namn ropas upp. (1980/31)
45 §. Finns flera förslag till beslut redogör talmannen för dem och föreslår i vilken ordning de skall behandlas. Förslag ställes mot var-andra endast till de delar de är oförenliga.
Föreligger flera än två oförenliga förslag till beslut skall såvitt möj-ligt först upptagas till omröstning de två förslag vilka mest avviker från det förslag som ligger till grund för behandlingen. Det därvid vinnande förslaget ställes därefter mot det kvarvarande förslag, som mest avviker från det förslag som ligger till grund för behandlingen. Härefter fortsättes på samma sätt intill dess ett enda motförslag till det förslag som ligger till grund för behandlingen erhålles.
Förslag vilket avser totalt förkastande av det förslag som ligger till grund för behandlingen, skall dock sist upptagas till omröstning mot det förslag, som segrat bland de övriga förslagen.
Omröstningsförslag skall ställas så, att svaret "ja" avges för det för-slag som ligger till grund för behandlingen.
46 §. Varje talares yttrande överlämnas i maskinskrift till honom el-ler henne för att granskas. Gör han eller hon rättelse däri, skall den antecknas i detta maskinskrivna exemplar. Han eller hon skall även teckna sitt namn på yttrandet till bevis för att han eller hon godkänt detta samt utan dröjsmål återställa detsamma till stenografen. Har ta-laren inte inom tre dagar återställt yttrandet, anses det ha blivit god-känt som sådant såvida inte talaren av särskilda skäl reserveras läng-re tid för godkännandet. Därefter bör yttrandena hållas tillgängliga för allmänheten i lagtingets kansli. (1992/52)
Har talare ändrat sitt yttrande i sak och i synnerhet där ändring rör sådant, som blivit motsagt eller varom annan talare förenat sig, bör stenografen uppmärksamgöra justeringsmännen på detta. Kan ej än-dringen godkännas, bör justeringsmännen anmäla därom till lagting-et.
47 §. I det fall, som avses i 28 § lagtingsordningen, fortsättes ären-dets behandling, där det lämnats vid föregående lagting.
Har sådant utskott, till vars beredning ärendet vid föregående lagting remitterats, icke tillsatts vid det lagting, där ärendets behandling skall fortsättas, bestämmer lagtinget på talmanskonferensens förslag, i vilket utskott ärendet skall beredas.
48 §. Anser talmannen något ärende vara av den beskaffenhet, att det icke bör behandlas vid offentligt plenum, eller har tio lagtingsmän anhållit att något ärende skall behandlas vid icke offentligt plenum, skall talmannen låta utrymma åhörarplatserna varefter lagtinget av-gör, om ärendet skall behandlas vid offentligt plenum eller ej.
Fattar lagtinget beslut om att ärendet skall behandlas vid icke offent-ligt plenum, skall behandlingen avbrytas och talmannen utsätta tid för det icke offentliga plenum. Föredragningslista för sådant plenum skall ej anslås.
49 §. Vid plenum för lagtingets sekreterare eller notarie protokoll. Detta skall återge behandlade ärenden, talmannens uttalanden och omröstningsförslag, namnen på dem som yttrat sig, framställda yr-kanden, utgången av omröstning och val samt lagtingets beslut.

7 kap. Val i lagtinget
50 §. Val, som verkställes av lagtinget, förrättas under ledning av talmannen. Två av talmannen utsedda ledamöter skall jämte sekrete-raren biträda vid granskning och räkning av valsedlarna samt fast-ställande av valresultatet.
51 §. Vid val tillåtes ej diskussion om annat än kandidaternas val-barhet och valets laglighet i övrigt. Allmän diskussion är dock tillå-ten då sådan befattning skall besättas, som varit anslagen ledig att sökas.
52 §. (1988/33) Val sker med slutna sedlar utom i 62 § 2 mom. av-sedda fall då öppna sedlar används. Sedlarna avlämnas efter upprop. Talmannen skall omedelbart därförinnan visa de närvarande att val-urnan är tom.
53 §. Sedan röstning ägt rum räknas omedelbart de avgivna valsed-larna. Likaså antecknas antalet ledamöter som vid uppropet har ut-övat sin rösträtt.
Talmannen öppnar härefter valsedlarna, granskar deras giltighet och anger vilken kandidat envar röst tillfaller. Samtidigt grupperas val-sedlarna efter de angivna kandidaterna. Ogiltiga valsedlar hänföres till en särskild grupp.
Förklarar talmannen att valsedel är ogiltig, skall orsaken härtill omedelbart meddelas lagtinget.
54 §. Valsedel är ogiltig:
1) om i valsedeln utmärkts flera än en kandidat;
2) om kandidat betecknats så, att det ej tydligt framgår vilken person som avses;
3) om valsedel försetts med särskilt kännetecken eller däri gjorts an-nan obehörig anteckning; samt
4) om annan än för valet avsedd valsedel kommit till användning.
Som obehörig anses inte uppgift om kandidats yrke eller hemort el-ler sådan anteckning som endast avser ett förtydligande. (1992/52)
55 §. Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a § 2 mom. och 68e § nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röstöver-vikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröst-ningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkom-mer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning. (1992/52)
Skall en enda person jämte ersättare för honom eller henne utses, förrättas valet av vardera skilt för sig såsom i 1 mom. är sagt.
56 §. Vid valperiodens andra plenum skall talmannen meddela tiden för val av lagtingets utskott, självstyrelsepolitiska nämnden, juster-ingsmännen och medlemmar i kanslikommissionen. Om tiden för val av representanter i Nordiska rådet meddelas vid ettvart arbetsårs andra plenum. (1992/52)
Tidpunkten för övriga val fastställes av talmanskonferensen, och därom skall om möjligt meddelas senast två dagar före valet. (1980/31)
På förslag av talmanskonferensen kan lagtinget besluta att framskju-ta tidpunkten för redan utlyst val, såframt detta icke strider mot lag-tingsordningen.
57 §. (1978/63) För vart och ett av lagtingets utskott samt för juster-ingsmännen skall utses minst två ersättare. I stora utskottet tillsättes dock minst fyra ersättare. På förslag av presidiet kan lagtinget för visst val besluta om annat minimiantal eller om högsta antal ersätta-re.
58 §. (1988/33) Då två eller flera personer skall utses samtidigt, för-rättas proportionella val med kandidatlistor såsom i 59-68 §§ stad-gas, förutom i de fall lagtingsordningen föreskriver annat förfarande för tillsättande av [landskapsstyrelse].
59 §. Kandidatlista skall uppgöras skriftligt och uppta de föreslagna kandidaternas namn. På listan skall överst anges vilket val den avser, och därunder skall kandidaternas namn i bestämd ordningsföljd vara så utskrivna, att oklarhet om vem som avses inte kan uppstå. Listan skall vara dagtecknad och undertecknad av minst två ledamöter. Den första undertecknaren skall som ombudsman inlämna listan och vid behov vidta de i 60 § nämnda ändringarna. (1992/52)
På kandidatlista vid val, där personlig ersättare för envar av de valda även utses, skall kandidaterna upptagas parvis, varvid den först nämnda anses uppställd såsom ordinarie kandidat och den senare så-som personlig ersättare för honom eller henne.
Om vid valet erfordras kandidaternas skriftliga samtycke, skall detta åtfölja kandidatlistan.
Samma person får ej underteckna flera än en kandidatlista. Har så skett skall talmannen avlägsna hans eller hennes underskrift från samtliga kandidatlistor i valet.
Kandidat får icke underteckna lista där han eller hon själv är upp-ställd.
60 §. Kandidatlistorna skall inlämnas till lagtingets kansli senast klockan 15.00 dagen före valet. Lista, som härvid befinnes formellt bristfällig, får av ombudsmannen rättas och ånyo inlämnas före klockan 16.00, dock icke i det fall att erforderligt antal lagtingsmän icke undertecknat listan. Listorna skall i kansliet vara tillgängliga för ledamöterna till klockan 17.00 samma dag.
Kandidatlista som ingivits sentida lämnas utan avseende. Talmannen avgör huruvida inlämnad lista kan godkännas. Före valet skall tal-mannen delge lagtinget orsaken till att kandidatlista ej godkänts.
Den som är uppställd såsom kandidat på olika listor, äger rätt att få sitt namn avlägsnat från alla listor utom en, såframt anmälan härom göres i kansliet senast klockan 16.00 dagen före valet.
Är samma person uppställd såsom kandidat på olika listor, har de som undertecknat en sådan lista rätt att stryka hans eller hennes namn från sin lista och införa nytt namn i stället. Nytt namn kan även införas i stället för kandidat, som fått sitt namn avlägsnat enligt 3 mom. Anmälan om nämnda åtgärder bör av ombudsmannen göras i kansliet före klockan 09.00 på valdagen. Beträffande personlig er-sättare gäller dessutom vad i 6 mom. är stadgat.
Vad i 3 och 4 mom. är stadgat gäller icke vid val där kandidaternas skriftliga samtycke erfordras. Den som för sådant val samtyckt till att vara kandidat på två eller flera listor, skall av talmannen avlägs-nas från samtliga kandidatlistor.
Finner talmannen i annat än i 5 mom. avsett fall, att kandidat ännu klockan 09.00 på valdagen förekommer på flera än en kandidatlista, äger han eller hon ofördröjligen genom lottning avlägsna hans eller hennes namn från alla listor utom en.
Ombudsman kan, om personlig ersättare sålunda strukits, införa ny ersättare före klockan 10.00 på valdagen.
Har ordinarie kandidat blivit struken, skall talmannen från listan ut-stryka även hans eller hennes personliga ersättare.
61 §. Kandidatlista får senast klockan 10.00 på valdagen återkallas skriftligt av samma ledamöter som undertecknat listan.
62 §. Föreligger två eller flera godkända kandidatlistor klockan 10.00 på valdagen, skall de uppställda kandidaterna sammanställas i en valsedel, varvid de olika listorna avgränsas och förses med ord-ningsnummer samt en ruta tecknas framför varje ordinarie kandidats namn. Denna valsedel mångfaldigas och skall användas vid valet.
(upphävd ÅFS 6/2005)
63 §. Vid valet skall den röstande med ett kryss i rutan framför nam-net utmärka den kandidat, åt vilken han eller hon ger sin röst.
64 §. Vid rösträkningen förfares på följande sätt:
1) envar ordinarie kandidats röstetal bestämmes genom sammanräk-ning av de godkända valsedlar, på vilka hans eller hennes namn bli-vit förkryssat;
2) varje kandidatlistas röstetal bestämmes genom sammanräkning av röstetalen för listans alla kandidater.
65 §. Vid fastställandet av valresultatet förfares på följande sätt:
1) kandidaterna på samma kandidatlista upptecknas i ordningsföljd efter fallande röstetal, varpå dem tilldelas jämförelsetal sålunda, att den första kandidaten till jämförelsetal erhåller listans hela röstetal, den andra hälften, den tredje tredjedelen, den fjärde fjärdedelen och så vidare;
2) alla kandidaters namn upptecknas ånyo i ordningsföljd enligt stor-leken av deras jämförelsetal så, att vid varje kandidats namn anteck-nas jämförelsetalet.
Sedan samtliga kandidater sålunda ordnats efter avtagande jämförel-setal förklarar talmannen de främsta kandidaterna valda till det antal, som är bestämt för valet.
66 §. Vid lika röstetal eller jämförelsetal avgör lotten.
67 §. (1978/63) Personlig ersättare för vald blir den som på kandi-datlistan upptagits i par med den valde. Avgår den valde förrättas fyllnadsval enligt bestämmelserna i 68a §. (1992/52)
Då personliga ersättare icke är föreskrivna bestämmes ersättare för varje kandidatlista sålunda, att därtill enligt jämförelsetal utses de ef-ter de valda närmast följande kandidaterna där ej särskilt antal ersät-tare är fastställt.
Ytterligare ersättare utses enligt jämförelsetal bland de kandidater vilka icke tidigare förklarats valda.
Vid tillfälligt förfall för ordinarie medlem ankommer på denne att kalla ersättare i sitt ställe, varvid i främsta rummet bör kallas person-lig ersättare eller ersättare som är utsedd från samma lista. Kan icke ordinarie medlem inkalla ersättare, ankommer detta på ordföranden.
Utan hinder av föreskrifterna i denna paragraf skall gälla vad om er-sättare är särskilt stadgat.
68 §. Har endast en kandidatlista blivit för valet godkänd, verkställes icke särskild valförrättning, utan förklarar talmannen för valda så många kandidater, räknat från listans början, som vid valet skall ut-ses ordinarie medlemmar. De övriga på listan förklaras valda till er-sättare.
68a §. (1992/52) Avgår ordinarie medlem, skall fyllnadsval förrättas. Har medlemmen personlig ersättare gäller fyllnadsvalet även ersätta-ren. Likaså skall fyllnadsval förrättas, då antalet ersättare understiger fastställt minimiantal.
Fyllnadsval till lagtingets utskott, självstyrelsepolitiska nämnden, ju-steringsmännen, kanslikommissionen samt av representanter i Nor-diska rådet förrättas med kandidatlistor på det sätt denna arbetsord-ning anger även i det fall valet avser endast en person.
68b §. (1988/33) När lantrådskandidat skall utses, framför talman-nen vid plenum sitt förslag, varefter ärendet bordläggs till avgörande behandling vid ett plenum som hålls tidigast följande dag. Vid detta plenum verkställs öppen omröstning om talmannens förslag. Om-röstningen får inte föregås av annan än i 51 § avsedd diskussion. Vi-dare bordläggning kan inte ske.
68c §. (1988/33) I 64a § 3 mom. lagtingsordningen avsett medde-lande skall av lantrådskandidaten skriftligen tillställas lagtinget. Se-dan ärendet upptagits vid plenum och överläggningen avslutats framställer talmannen förslag till beslut, varöver öppen omröstning verkställs. Under överläggningen kan ärendet bordläggas en gång till ett plenum följande dag om minst två ledamöter begär det.
68d §. (1988/33) Av lagtinget utsedd lantrådskandidat skall skriftli-gen tillställa lagtinget sitt i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsedda förslag till [landskapsstyrelse]. Då ärendet första gången föredras skall det, sedan lantrådskandidaten redogjort för förslagets innehåll, bordläggas till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Vid detta plenum skall ledamöterna beredas tillfälle att vid överläggning uttala sig om förslaget. Under överläggningen kan ärendet bordläggas en gång om lagtinget så beslutar. Efter avslutad överläggning verkställs öppen omröstning om lantrådskandidatens förslag i dess helhet.
Har lantrådskandidatens förslag förkastats och yrkande omedelbart därefter framställts om att lagtinget måtte ge denne i uppdrag att framlägga nytt förslag, verkställs särskild omröstning härom. Sådant förslag får inte innehålla motivering.
68e §. (1988/33) I 64c § lagtingsordningen avsett förslag angående fyllnadsval till [landskapsstyrelsen] skall av lantrådet skriftligen till-ställas lagtinget. Med anledning av förslaget verkställs öppen om-röstning, vilken inte får föregås av annan än i 51 § avsedd diskus-sion. Bordläggning av ärendet kan inte ske.

8 kap. Särskilda stadganden
69 §. På lagtingets presidium ankommer att, om så finnes oundgäng-ligt, sammankalla lagtinget till plenum under tid då lagtinget eljest icke sammanträder.
70 §. På lagtingets sekreterare ankommer att efter lagtingets avslut-ning utanordna de kostnader för lagtinget, som skall bestridas efter avslutningen.
71 §. Förlorar ledamot sin valbarhet eller avgår han eller hon på grund av laga eller av lagtinget godkänt skäl eller förklaras han eller hon ha förverkat sitt uppdrag, så ock då meddelande om ledamots frånfälle gjorts hos lagtinget, äger lagtingets sekreterare ofördröjli-gen meddela härom till centralnämnden för lagtingsval.
72 §. Ledamot, som på grund av sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad deltaga i lagtingsarbetet, skall under tiden för förfallet icke gå förlustig sitt arvode.
Har ledamot av annan orsak beviljats ledighet från lagtingsgöromål för längre tid än tre dagar, avgör kanslikommissionen på grundval av en motiverad anhållan om arvode skall utgå för den överstigande ti-den. (1992/52)
73 §. I plenisalen finns särskilda platser för åhörare. Åhörarna bör noga följa gällande stadganden för upprätthållande av ordning och de föreskrifter kanslikommissionen kan påbjuda. Sådana föreskrifter bör vara anslagna på lämpliga ställen.
Den som uppträder störande kan genast avvisas. Om oordning upp-står bland åhörarna, äger talmannen avvisa samtliga åhörare.
74 §. Avvikelse från bestämmelserna i denna arbetsordning kan fö-retagas genom av lagtinget i varje enskilt fall fattat enhälligt beslut.
Önskar ledamot taga initiativ till ändring av arbetsordningen, skall därom göras skriftlig framställning till lagtinget. Över förslaget in-begär lagtinget talmanskonferensens utlåtande.
Blir av talmanskonferensen framställt förslag till ny arbetsordning eller till ändring av denna arbetsordning icke oförändrat godkänt av lagtinget, skall ärendet överlämnas till förnyad beredning i talmans-konferensen, varefter det upptages till slutligt avgörande i plenum.