Betänkande från lag- och kulturutskottet LKU 14/2016-2017

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 14/2016-2017

 

Datum

 

Lag- och kulturutskottet

2017-05-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lag- och kulturutskottets betänkande

Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 19/2015-2016

·       Landskapsregeringens kompletterande lagförslag nr 19a/2015-2016

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 3

Landskapsregeringens förslag. 3

Utskottets förslag. 3

Utskottets synpunkter 3

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 8

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att rösträttsåldern i kommunalval och rådgivande kommunala folkomröstningar sänks på försök fram till utgången av 2022. Förslaget innebär att ungdomar som fyller 16 år senast på valdagen får rösta i kommunalvalet 2019, och att de som fyller 16 år senast på röstningsdagen får delta i eventuella kommunala folkomröstningar som hålls under perioden. Förslaget innebär inte att valbarhetsåldern i kommunalval sänks. I ett kompletterande lagförslag ändras lagförslaget så att sänkningen av rösträttsåldern till 16 år görs permanent.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas.

 

Utskottets synpunkter

 

Ökad demokrati

 

Utskottet konstaterar att den nu föreslagna reformen är ett led i det ständiga arbetet för att vidga gränserna för demokratin. Rösträttsåldern i kommunalval har sänkts flera gånger på Åland, från 21 till 20 år 1970, från 20 till 18 år 1974 samt från ålder vid valårets ingång till ålder på valdagen 1995. Nu föreslås att rösträttsåldern i kommunalval och rådgivande kommunala folkomröstningar sänks till 16 år.

     Genom förslaget ökas ungdomarnas möjligheter att delta i utformningen av det samhälle som många av dem i framtiden kommer att leva i. Detta är viktigt bland annat mot bakgrund av en befolkningsutveckling som leder till att de äldre utgör en allt större andel av väljarkåren. Ungdomarna idag är välutbildade i och med att en stor andel genomgår en gymnasieutbildning och dessutom bidrar det stora medieutbudet till goda möjligheter till omvärldsbevakning.

     Det är också värt att notera att 16-åringar har rätt att ingå arbetsavtal och att råda över den egna inkomsten från arbetet och är samtidigt skattskyldiga. Att de då som alla andra skattskyldiga i kommunen skulle ha rätt att påverka beslutsfattandet kan mycket väl anses ligga i linje med grundlagens bestämmelse om jämlikhet.

     I landskapsregeringens förslag hänvisas till den klassiska liberala demokratiteorin som anger flera skäl för att medborgarna i så stor utsträckning som möjligt bör delta i samhällets gemensamma angelägenheter. Medborgarnas deltagande i den politiska beslutsprocessen medför att deras intressen ingår i avvägningarna vid de politiska besluten, deltagandet ger träning för medborgarna i att försvara sina intressen och det utvecklar personligheten så att medborgaren känner sig delaktig och får ansvar inte bara för sig själv utan också för helheten.

    

Lagstiftning om rösträtt och rösträttsålder

 

Bestämmelser om rösträtt i kommunalval finns i grundlagen, i självstyrelselagen och i kommunallagen för landskapet Åland.

     Rösträtten hör till de grundläggande fri- och rättigheterna i grundlagen. Enligt grundlagens 14 § 3 mom. har varje finsk medborgare och i Finland stadigvarande bosatta utlänningar som har fyllt 18 år rätt att rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar enligt vad som bestäms genom lag. I samma paragraf anges att det allmänna ska ”främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv”.

     Enligt självstyrelselagens 9 § är hembygdsrätt en förutsättning för rösträtt i lagtings- och kommunalval om inte lagtinget lagstiftat om annat i enlighet med 67 §. Beslut om en sådan lag ska fattas med kvalificerad majoritet i lagtinget.

     Enligt kommunallagen för landskapet Åland har den som fyller 18 år senast på valdagen rösträtt i kommunalval i sin hemkommun. Dessutom krävs åländsk hembygdsrätt. Den som inte har hembygdsrätt har rösträtt i kommunalval och kommunala folkomröstningar i sin hemkommun om personen fyller 18 år senast på valdagen/röstningsdagen och har haft en kommun i landskapet som hemkommun under det senaste året. 

 

 Lagstiftningsbehörigheten

 

Både i den första och den andra självstyrelselagen ingick bestämmelser om rösträttsåldern i landstingsval. Rösträttsåldern i kommunalval har däremot inte reglerats direkt i självstyrelselagen.

     Enligt den första självstyrelselagen hade landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om den kommunala förvaltningen men inte om ”grunderna för kommunal rösträtt”. Även enligt den andra självstyrelselagen hörde ”grundsatsen om allmän och lika kommunal rösträtt för finsk medborgare, som uppnått lagstadgad ålder, samt omedelbara, proportionella och hemliga val” till Finlands behörighet. Genom den nu gällande självstyrelselagen överfördes lagstiftningsbehörigheten i fråga om rösträttsåldern i kommunalval till landskapet genom att kommunallagstiftningen i sin helhet kom att höra till landskapets behörighet.

     Enligt självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om avvikelse från grundlag. Enligt lagförslaget råder det ingen tvekan om att lagstiftning om rösträttsåldern i kommunalval hörde till lagtingets behörighet när den nu gällande självstyrelselagen trädde i kraft. Att bestämmelsen om 18 års rösträttsålder i kommunalval senare flyttades till grundlagsnivå skulle kunna tolkas som att lagstiftningsbehörigheten har återförts till riket från landskapet men enligt landskapsregeringen är frågan om lagstiftningsbehörigheten inte helt entydig. Till det kan tilläggas att en behörighetsöverföring från lagtinget till riksdagen ska ske genom en ändring av självstyrelselagen och inte genom en ändring av grundlagen.

     I lagförslaget hänvisas här till att en ändring företogs av bestämmelsen om rösträttsålder i den åländska kommunallagen strax före överföringen till grundlagsnivå utan att detta påpekades i samband med lagstiftningskontrollen trots att det knappast stod klart under lagstiftningskontrollen i vilken ordning lagarna skulle träda i kraft. Vidare hänvisas i lagförslaget till att om man skulle göra tolkningen att lagstiftningsbehörigheten överfördes från landskapet genom grundlagsregleringen, skulle det betyda att ändringen av regeringsformen de facto innebar en begränsning av rösträtten i kommunalval i landskapet vilket i så fall borde ha uppmärksammats i grundlagsutskottet. En sådan tolkning skulle enligt landskapsregeringen också innebära att de som fyllde 18 år mellan den 1 januari och den 15 oktober 1995 kunde rösta i kommunalvalet i landskapet år 1995 trots att de inte hade rösträtt direkt med stöd av regeringsformen.

     Landskapsregeringen hänvisar även till senare utlåtanden från bland annat högsta domstolen och konstaterar som sin slutsats att lagstiftning om rösträtten i kommunalval och kommunala folkomröstningar till sitt innehåll i första hand styrs av självstyrelselagen. Den regel som infördes i kommunallagen 1995 konstaterades höra till landskapets lagstiftningsbehörighet och kan således inte ha betraktats som en avvikelse från grundlag. Samtidigt hör rösträtten i kommunalval och kommunala folkomröstningar till de grundläggande medborgerliga rättigheterna som skyddas i grundlagen. Den föreslagna lagstiftningen inskränker inte denna rättighet.

 

Lagförslagets förenlighet med grundlagen

 

Enligt grundlagens 6§ ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Utskottet konstaterar att grundlagens 6§ utgår från artikel ett i FN:s människorättsförklaring och från föresatsen att alla medborgare ska behandlas lika. Jämlikhetsstadgandet avser enligt riksdagens grundlagsutskott ”utövning av den offentliga makten i en vidare bemärkelse” och anses således även rikta sig till lagstiftaren.

     Enligt grundlagens 14§ 1 mom. om rösträtt och rätt till inflytande har varje finsk medborgare som har fyllt 18 år rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar och enligt paragrafens 4 mom. ska det allmänna främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv.

     Stadgandet som tryggar rätten att delta i samhällelig verksamhet utsträcker sig enligt förarbetena längre än till rösträtten. Enligt detta stadgande är det en uppgift för det allmänna att främja individens möjligheter att delta i den samhälleliga verksamheten och inverka på de beslut som gäller honom själv.

     Utskottet konstaterar att förslaget om sänkt rösträttsålder i kommunala val går helt i linje med jämlikhetsstadgandet i grundlagens 6 § eftersom unga personer, precis som paragrafen föreskriver, skulle få en utökad rätt till medinflytande i frågor som gäller dem själva i och med att förslaget skulle vidga kretsen av individer som har rätt att delta i samhällsbygget och den politiska processen. Utskottet tar även fasta på att paragrafen omnämner barnens utvecklingsnivå och konstaterar att den genom åren höjda utbildningsnivån har lett till att unga människor idag har en avsevärt större kunskap om sin omvärld än vid den tidpunkt då rösträttsåldern fastställdes till 18 år.

     Enligt utskottets mening kan inte en sänkt rösträttsålder heller anses vara oförenlig med grundlagens 14§ 1 mom. enligt vilken varje finsk medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar. Bestämmelsen intogs mot bakgrund av att valrätten och rätten att delta i samhällelig verksamhet allt mer har utvecklats till en individens grundläggande fri- och rättighet. Stadgandet, som ansågs precisera 51§ 2 mom. regeringsformen om principen för den kommunala förvaltningen som medborgarnas självstyrelse, innebar enligt propositionen ingen ändring i sak av förutsättningarna för rösträtten.

     I fråga om grundlagens grundrättighetsbestämmelser skiljer man i doktrinen mellan mer eller mindre absoluta respektive relativa bestämmelser, alltså mellan bestämmelser från vilka lagstiftaren genom vanlig lag inte kan göra inskränkningar och bestämmelser som ger lagstiftaren visst prövningsutrymme. De flesta grundrättighetsbestämmelserna anses höra till den senare kategorin och i grundlagsutskottet har det utvecklats en praxis i fråga om vilka allmänna förutsättningar som bör vara uppfyllda.

     Utskottet konstaterar att det i fråga om sänkt rösträttsålder i kommunalval inte handlar om en inskränkning av en grundrättighet utan tvärtom om en utvidgning så att grundrättigheten omfattar fler medborgare. Eftersom det under vissa förutsättningar till och med kan vara möjligt att genom lag inskränka grundrättigheterna torde också en utvidgning av dem genom lag vara helt förenlig med grundlagens syfte.

     Enligt utskottets mening är det i sammanhanget inte relevant att föra en diskussion om att en utvidgning av rösträtten till att omfatta fler medborgare samtidigt skulle innebära en inskränkning för de medborgare som enligt gällande lag redan har rösträtt och vars röst relativt sett skulle väga lättare om fler individer får rösträtt. Ett sådant synsätt skulle nämligen innebära att varje ungdom som passerar rösträttsåldern gör ett intrång i redan röstberättigade medborgares grundrättighet.

 

Rösträttens koppling till valbarheten

 

Utskottet konstaterar att det under remissdebatten av ärendet väcktes frågor om rösträttens koppling till valbarheten. Enligt vad utskottet fått erfara finns det inga logiska eller lagmässiga kopplingar mellan rösträtt och valbarhet och utskottet bedömer att det är bättre att unga personer får ett ökat inflytande genom rösträtten än inget ökat inflytande alls.

     Frågetecken restes även i fråga om att ungdomar får inflytande men inte något ansvar. Utskottet konstaterar här att de flesta röstberättigade aldrig ställer upp i val, senast ställde 554 kandidater upp i kommunalvalen på Åland vilket motsvarar ca 2,5 % av de röstberättigade. Enligt utskottets mening kan man inte påstå att de väljare som inte ställer upp som kandidater inte skulle ta ansvar och man kan inte heller avkräva ett sådant ansvar av en särskild åldersgrupp såsom ungdomar.

     Slutligen har utskottet fått erfara att ålderskravet för rösträtt och valbarhet har varit olika tidigare och att alla som har rösträtt är inte valbara i dag heller. Även i andra demokratiska system förekommer avvikelser mellan rösträtt och valbarhet, ett aktuellt exempel är USA där man måste ha fyllt 35 år för att vara valbar som president.

 

Skolans roll

 

I lagförslaget framhålls att skolan har en central roll i alla ungdomars socialisation och att den största andelen av de som föreslås få rösträtt är i gymnasieåldern. Skolan är därför av central betydelse då det gäller att förmedla kunskap om samhällets uppbyggnad, vårt demokratiska samhällssystem, deltagandets betydelse, argumentationens kraft och vikten av respekt för andras åsikter.

     Enligt lagförslaget finns det inom skolorna av tradition en avvaktande hållning gentemot den politiska sfären och landskapsregeringen anser att om skolan ska kunna fungera effektivt i sin roll som fostrare av aktiva, engagerade, demokratiska samhällsmedborgare, måste också den befintliga demokratiska samhällsapparaten, inklusive de politiska organisationerna, få tillträde till skolan och där informera om sin verksamhet. Skolan ska enligt lagförslaget dock inte bli en öppen arena för politiska sammankomster så landskapsregeringen kommer att utarbeta riktlinjer och stödmaterial till skolornas förfogande.

     Utskottet konstaterar att skolan redan idag har ett uppdrag att fostra till demokrati och deltagande. Undervisningsområdet som sådant griper in i många olika skolämnen och vissa skolor ordnar redan idag val till elevrådet där röstetal räknas ut på samma sätt som i andra val.

     Utskottet delar dock landskapsregeringens uppfattning att skolan inte får bli en öppen arena för politiska sammankomster. Det är viktigt att de politiska partierna kommer in i skolan på ett nyanserat sätt och framförallt på skolans villkor. Skolan är nämligen inte allmän plats utan styr själv över tillträdet till lokalerna. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att landskapsregeringen antar riktlinjer samt utarbetar stödmaterial. Enligt vad utskottet fått erfara finns det hos landskapsregeringen beredskap för att utarbeta det efterfrågade materialet. Utskottet noterar även att ingen remissinstans diskuterat några farhågor för att förslaget skulle innebära en politisering av skolorna. 

 

”Barn ska få vara barn”

 

I debatten i lagtinget framfördes synpunkten att ”barn ska få vara barn”. I lagförslaget ingår en barnkonsekvensbedömning där frågan behandlas. Barnkonsekvensbedömningen följer Rädda Barnens och f.d. barnombudsmannens mall och den är genomförd för att lagförslaget inte ska äventyra barnets bästa så som det definieras i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Därtill har synpunkter inhämtats från flera experter på området.

     Enligt vad utskottet fått erfara finns det inget som tyder på att rösträtten skulle uppfattas mera stressframkallande än att de är straffbara, har skatteplikt, får ta mopedkörkort, ska välja utbildning efter grundskolan eller andra situationer som ungdomar kan ställas inför innan de fyller 18 år. Ungdomarna själva för inte heller fram några sådana farhågor och det finns inte sådana belägg från t.ex. Norge eller Österrike där försök med sänkt rösträttsålder har genomförts.

 

Remissinstanserna negativa

 

Under remissen av lagförslaget förhöll många kommuner sig negativa till lagförslaget. Utskottet har dock fått erfara att kommunernas utlåtanden inte grundar sig på någon utförlig analys eller ens en beräkning av hur många unga som berörs i kommunen. Många kommuner hade också avstått från att delta i det av landskapsregeringen arrangerade rådslaget. Ingen kommun kunde därför redovisa några särskilda negativa effekter av en sänkning av rösträttsåldern.

     Utskottet konstaterar också att den senaste större utvidgningen av rösträtten inför 2007-års val då antalet röstberättigade ökade med över 1 000 personer, inte föranledde någon större diskussion och att kommunerna då förhöll sig mycket positiva till förslaget.

     Enligt utskottets mening ligger ansvaret för de grundläggande medborgerliga rättigheterna på den lagstiftande församlingen och inte på de enskilda kommunerna.

 

Prov eller permanent?

 

I det ursprungliga lagförslaget föreslog landskapsregeringen att den sänkta rösträttsåldern skulle införas på prov men i det senare kompletterande förslaget föreslås att sänkningen ska vara permanent. Motivet är att en ändring i bestämmelserna om rösträtt, som hör till de grundläggande samhälleliga rättigheterna, inte ska göras utan goda skäl och att om det finns sådana starka skäl som talar för en sänkning bör ändringen göras varaktig. 

     Utskottet konstaterar att förslaget från den arbetsgrupp som beredde lagförslaget var att den sänkta rösträttsåldern skulle införas permanent eftersom det finns vissa svårigheter med att utvärdera ett försök. Utskottet delar därför landskapsregeringens senare bedömning att sänkningen bör vara permanent.

 

Slutsats

 

Eftersom reformen är ett led i arbetet för att vidga gränserna för demokratin och förslaget ökar ungdomarnas möjligheter att delta i utvecklingen av det samhälle som många av dem i framtiden kommer att leva i, föreslår utskottet att lagtinget ska anta lagförslaget trots att det kan råda viss oklarhet i fråga om lagstiftningsbehörigheten. Förslaget ligger i linje med grundlagens jämlikhetssyfte.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 26 september inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, lagberedaren Diana Lönngren, ordföranden för landskapsregeringens arbetsgrupp för översyn av vallagstiftningen Casper Wrede, professorn Markku Suksi (per telefon), verksamhetsledaren för Rädda barnen på Åland Lotta Angergård, avdelningschefen Rainer Juslin, rektorerna Marcus Koskinen-Hagman och Mats Fors, lärarna Anders Casén och Michael Gunell samt studerandena Isak Lindén och Marcus Clausen från gymnasiets studeranderåd.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, ledamöterna Petri Carlsson, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström samt ersättaren Torsten Sundblom (delvis).

     Beslutet tillkom efter en omröstning som utföll 4-3. Beslutet biträddes av ledamöterna Petri Carlsson, Mikael Staffas och Tony Wikström samt ersättaren Torsten Sundblom. Ordföranden Harry Jansson samt ledamöterna Brage Eklund och Bert Häggblom fogar en skriftlig reservation till betänkandet.

     Utskottet beslöt att ledamoten Tony Wikström presenterar betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget med de ändringar som föreslås i det kompletterande förslaget.

 

 

 Mariehamn den 2 maj 2017

 

Ordförande

 

 

Harry Jansson

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson

 

 

 

 


Beskrivning: LSvapen

Beskrivning: 5x5px

Ålands lagting

RESERVATION

Lagtingsledamot

Datum

 

Harry Jansson m.fl.

2017-05-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Reservation mot lag- och kulturutskottets betänkande nr 14/2016-2017 gällande sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar, landskapsregeringens lagförslag 19/2015-2016 och kompletterande lagförslag 19a/2016-2017

 

Motivering

Undertecknade omfattar inte förslaget om att rösträttsåldern i kommunalval och kommunala folkomröstningar ska sänkas till 16 år fr.o.m. valet 2019. I likhet med merparten av de inlämnade remissvaren anser vi att det saknas tillräckliga skäl för att barn ska ges rätt att rösta.

Vi finner det bl.a. oklokt att separera rösträtten från valbarheten till kommunala uppdrag. Likaså anser vi det direkt olyckligt att politiken på det föreslagna sättet förs in i de åländska skolorna. Denna politisering av skolorna hotar att både leda till splittring bland eleverna och att värdefull studietid avsätts på fel saker med tanke på ungdomarnas betyg. Reformen kommer dessutom att kräva mera resurser till skolorna.

Beträffande lagförslagets juridiska hållbarhet finner undertecknade att landskapsregeringens argumentation är direkt svag när det gäller lagtingets möjligheter att med avvikelse från Finlands grundlag lagstifta om sänkt rösträttsålder. Även om vi i sig välkomnar varje ambition att hävda Ålands självstyrelselags ställning i förhållande till grundlagen, kvarstår oavsett utskottets ansträngningar det enkla faktum att det enbart i grundlagens stadgas om 18 års ålder för att få rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar. Självstyrelselagen saknar motsvarande reglering.

Med det resonemang landskapsregeringen och utskottsmajoriteten anför, skulle lagtinget i teorin kunna sänka rösträttsåldern till t.ex. 12 år med hänvisning till behovet att ”vidga gränserna för demokratin”. Risken är därmed överhängande för att lagen kommer att fällas i den kommande lagstiftningskontrollen, något som inte gagnar respekten för lagtinget. Det är alla ledamöters skyldighet att oavsett politiska uppgörelser i första hand värna om lagtingets anseende och status.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

 

att lagförslaget ska förkastas.

 

 

Mariehamn den 2 maj 2017

 

 

Harry Jansson

 

 

Brage Eklund

 

 

Bert Häggblom