Betänkande från självstyrelsepolitiska nämnden SJPN 1/2018-2019

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2018-2019

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2019-05-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringens meddelande nr 1/2018-2019

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Utlåtanden från fackutskotten. 1

Inledning. 2

Färöarnas och Grönlands representationer utomlands. 2

Färöarnas och Grönlands representation i Danmark. 2

Regionernas representationer i Bryssel 3

Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel 3

Ålands representation i Sverige. 4

Ålandskontoret i Helsingfors. 6

Ärendets behandling. 6

Nämndens förslag. 6

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2019. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet samt verksamheten i ministerrådet under 2018, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2019 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2018.

 

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Nämndens synpunkter

 

Utlåtanden från fackutskotten

 

Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens årliga meddelande om externpolitiken berett samtliga fackutskott tillfälle att yttra sig över meddelandet till de delar det berör utskottens ansvarsområden. Lag- och kulturutskottet har yttrat sig över meddelandet. Nämnden omfattar utskottets synpunkter i det bifogade utlåtandet.

  

 

 

 

 

Inledning

 

Nämnden anser att det framdeles finns skäl att tydliggöra struktur och avgränsningar i det externpolitiska meddelandet i förhållande till redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor.

     Nämnden har valt att i detta betänkande särskilt fokusera på hur den åländska representationen i Bryssel, Stockholm och Helsingfors är organiserad och fungerar. Nämnden har i sammanhanget även bekantat sig med hur Färöarna och Grönland är representerade utomlands och i Danmark samt hur regionerna är representerade i Bryssel. 

 

Färöarnas och Grönlands representationer utomlands

 

Färöarna har självständiga representationer, s.k. missions i Bryssel, Reykjavik, London och Moskva. Representationerna i Bryssel, London, Reykjavik och Moskva etablerades i samarbete med utrikesdepartementet, vilket innebär att de färöiska representationscheferna är ackrediterade av Danmarks utrikesministerium och därmed har diplomatstatus. De färöiska representationscheferna är regeringens formella representanter i förhållande till värdlandets myndigheter, internationella organisationer och lokala institutioner. I Moskva och London är den av Danmark ackrediterade färöiska utsända personalen samlokaliserad med den danska ambassaden, medan  representationerna i Bryssel och Reykjavik verkar i egna lokaler.                                                                         

     Färöarnas representation till EU grundades år 1998. Kontoret består av ett ministerråd, en sekreterare och en praktikant. Den färöiska representationen delar kontor med bland andra Grönlands representation till EU och det danska kulturinstitutet. Syftet med Färöarnas kontor i Bryssel är att fungera som representant för den färöiska regeringen i EU. Då Färöarna inte är med i EU är den största utmaningen att få till stånd en strukturerad dialog med EU:s institutioner. EU är Färöarnas största handelspartner varför mycket resurser satsas på att upprätthålla och stärka förhållandet till EU. Representationen har även till uppgift informera om Färöarna. Representationen bistår också i frågor om Färöarnas utrikespolitik och främjar Färöarnas handel och kultur i allmänhet.

     Grönlands representation till EU etablerades år 1992 i samarbete med den danska ambassaden i Belgien. Personalen vid representationen består av ett ministerråd, två sekreterare och en praktikant. Grönland är inte heller med i EU, men är ett av EU:s associerade territorier (OCT). Som en följd  av det har Grönland en viss integration med EU:s inre marknad via associeringsavtal. År 2015 ingicks ett ramdokument som beskriver förbindelserna mellan EU och Grönland, en "Gemensam förklaring om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan". I dokumentet bekräftas EU:s  långsiktiga förbindelser med Grönland och Grönlands geostrategiska betydelse för EU. År 2014 etablerade Grönland en bilateral representation i Washington med ackreditering också till Kanada. Representationen ligger i anslutning till Danmarks ambassad och består av två personer samt en praktikant.

 

Färöarnas och Grönlands representation i Danmark

 

Färöarna har en egen representation i Köpenhamn. Danska staten har även  viss personal för färöiska och grönländska ärenden. Förutom att både Färöarna och Grönland tillåts ha egna konsulenter inom centrala ministerier, har statsministern ett särskilt autonomisekretariat bestående av totalt sex personer. Dessa tjänstemän är till skillnad från konsulenterna vid ministerierna inte utsedda i samråd med Färöarna och Grönland utan de är statsministerns egna experter på området. I Folketinget finns också två utskott med ansvar för färöiska respektive grönländska ärenden. Utskotten sammanträder ganska sällan men innebär att det i Folketinget finns ledamöter med ett utpekat ansvar för Färöarna och Grönland.

 

Regionernas representationer i Bryssel

 

I Bryssel finns flera olika typer av regionala representationer. Vissa regioner som representeras i Bryssel, exempelvis Västra Götaland, Dalarna eller Helsingfors, samlar olika regionala intressenter under samma paraply. Deras syfte är att både påverka institutionernas politik och identifiera EU-projekt och samarbetspartners för regionkontorets medlemmar. Dessa är inte ackrediterade till rådet och har lobbybrickor till parlamentet och kommissionen.

     Vissa regionala regeringar finns representerade, till exempel den tysktalande minoriteten i Belgien och Gibraltar. En deltidsanställs ”ambassadör” samt en eller flera juniora tjänstemän bevakar lagstiftningen i EU:s institutioner, fungerar som den regionala regeringens politiska representant och talesperson i Bryssel, håller kontakt med diasporan i Bryssel och synliggör regionen när det är relevant. Dessa är inte ackrediterade till rådet och har lobby-brickor till parlamentet och kommissionen. Andra regionala regeringar som till exempel Baskien fokuserar huvudsakligen på finansiering av EU-projekt.

     Det finns också flera regioner inom samma gränsområde som samarbetar, till exempel Alpregionen Tyrolen (Österrike), Sydtyrolen (Italien) och Trento (Italien) är utsända av sina respektive regionala regeringar men delar kontor. De arbetar med sina respektive prioriteringar men samarbetar vid exempelvis större evenemang. Finansiering av EU-projekt sköter de separat men samarbetar ad-hoc. Kontakt med diasporan i Bryssel är en viktig uppgift. Dessa är inte ackrediterade till rådet och har lobbybrickor till parlamentet och kommissionen.

     De enda regioner som är med i EU, dvs. inte Färöarna och Grönland, och som är ackrediterade till rådet är de tyska förbundsländerna. Genom en gemensam kommitté för förbundsländerna enas de om positioner för EU-ärenden som en tjänsteman vid någon av ländernas representationer i Bryssel, externa och separata från den tyska EU-representationen, bevakar vid arbetsgruppens möten. Dessa tjänstemän för inte fram positionen i arbetsgruppen utan påverkar informellt sina kollegor vid den tyska representationen till EU.

 

Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel

 

Bakgrunden till att Åland har en specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel finns beskriven i proposition 307/1994 med förslag lag om ändring av självstyrelselagen för Åland. Inför Finlands och Ålands inträde i EU år 1995 föreslogs (RP 307/1994) att ett nytt 9a kapitel Ärenden som gäller Europeiska unionen skulle intas i självstyrelselagen för Åland. I kapitlets 59 a § 1 mom. föreslogs en bestämmelse om att Åland ska underrättas om ärenden som bereds inom EU:s institutioner, om saken faller inom landskapets behörighet eller annars kan ha särskild betydelse för landskapet. I detaljmotiveringen till paragrafen sägs att regeringens avsikt är att ordna så att landskapet Åland kan ha en egen specialrådgivare vid Finlands ständiga representation i Bryssel för att informationsgången i praktiken ska fungera snabbt och effektivt. Rådgivaren ska enligt detaljmotiveringen lyda under representationens organisation och, enligt de regler som gäller specialtjänstemän utsända av ministerier, ha till uppgift att förmedla information till landskapet om arbetet vid EU:s institutioner. Kostnaderna för rådgivaren ska enligt detaljmotiveringen betalas av landskapet. De föreslagna ändringarna i självstyrelselagen trädde ikraft den 1 januari 1995 samtidigt som EU-medlemskapet. Landskapsregeringen har sedan dess haft en specialrådgivare placerad vid Finlands ständiga representation i Bryssel, som formellt är anställd av utrikesministeriet, men som endast arbetar för Åland.  

     I redogörelse nr 1/2012-2013 om Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2013 och verksamhet år 2012 uppgavs att landskapsregeringen avser att utvärdera och analysera tjänstens innehåll och inriktning inför kommande tjänsteförordnande för att säkerställa att tjänsten optimerar landskapets behov.                                                                                               

     I samband med att tjänsten som specialrådgivaren senast tillsattes år 2014 specificerades specialrådgivarens arbetsuppgifter ytterligare. Specialrådgivarens huvudsakliga arbetsuppgifter är att driva Ålands intressen i EU:s institutioner, förmedla kunskap och information till landskapsregeringen om arbetet vid EU:s institutioner och andra centrala organ, om planerade nya och ändrade regelverk, förändringar i EG:s gemensamma politik och om andra initiativ, förändringar och processer som direkt eller indirekt rör landskapet och landskapets intressen. Specialrådgivaren ska i detta syfte rapportera regelbundet främst om det arbete och de ärenden vid EU:s institutioner som är eller kan vara av intresse för landskapet. Specialrådgivaren ska även driva landskapsregeringens ärenden och intressen inför institutionerna, i enlighet med landskapsregeringens mandat och direktiv. Specialrådgivaren ska i detta syfte bland annat skapa och upprätthålla direkta kontakter till kommissionens olika generaldirektorat, rådet, andra medlemsstaters representationer och övriga samarbetsparter.  Specialrådgivaren ska även hjälpa till med att arrangera kontakter och möten för landskapsregeringsledamöter och tjänstemän som besöker EU:s institutioner samt för representanter för EU:s institutioner som besöker Åland. Specialrådgivaren ska tillförsäkra sig insyn i och påverkan på arbetet vid den finska representationen, bland annat genom att själv delta i representationens allmänna arbete. Specialrådgivaren kan även fungera som sekretariat och kontaktperson i förhållandet till för Åland viktiga europeiska sammanslutningar och organ. 

     Nämnden konstaterar att arrangemanget med en egen specialrådgivare vid Finlands ständiga representation vid EU har visat sig fungera väl utgående från syftet med mandatet och mot bakgrund av de speciella förhållanden som råder i fråga om landskapets relation till EU. Bland annat finns det i fråga om EU-ärenden särskilda bestämmelser i självstyrelselagen som reglerar hur Ålands ståndpunkt ska delges Europeiska unionens institutioner när Finlands och Ålands ståndpunkter avviker inom ett område som hör till Ålands behörighet. Specialrådgivaren är formellt anställd av utrikesministeriet och har därmed tillgång till alla dokument samt tillträde till de möten där ärenden av åländskt intresse behandlas och har även möjlighet att nyttja övrig personal från representationen i bevakningen av ärenden som är av åländskt intresse, vilket är till fördel för Åland. Även om arrangemanget med en specialrådgivare i Bryssel fungerar väl konstaterar nämnden samtidigt att de arbetsuppgifter som ankommer på specialrådgivaren är omfattande och ber landskapsregeringen utreda och överväga om den åländska representationen vid Finlands ständiga representation i Bryssel bör stärkas.

 

Ålands representation i Sverige

 

Nämnden konstaterar inledningsvis att kontakterna med Sverige alltid har varit av stor betydelse för Åland på grund av den språkliga gemenskapen, det omfattande och betydelsefulla handelsutbytet samt studieutbytet där för närvarande cirka 63 procent av de ålänningar som studerar utanför Åland studerar i Sverige.

     Nämnden har vid upprepade tillfällen uppmanat landskapsregeringen att utveckla och stärka samarbetet och kontakterna till Sverige. I samband med behandlingen av förra årets externpolitiska meddelande (sjpn:s bet. nr 1/2017-2018) uppmanade nämnden landskapsregeringen ”att analysera vilka organisatoriska och resursmässiga åtgärder som behöver vidtas från landskapsregeringens sida för att på bästa sätt främja och underlätta ett ömsesidigt handelsutbyte mellan Åland och Sverige.”.  I sjpn:s betänkande nr 1/2014-2015 konstaterar nämnden ”att det mot bakgrund av Sveriges betydelse för möjligheten att trygga svenskan som ett levande språk finns skäl att på alla nivåer fortsatt utveckla kontakterna till Sverige. Mot denna bakgrund betonar nämnden vikten av att Sveriges roll som garantistat enligt Ålandsöverenskommelsen befästs.”. I sjpns:s betänkande nr 2/2013-2014 konstaterar nämnden ”att landskapsregeringen närmare bör bekanta sig med de regler som i folkrätten gäller för s.k. kin-states för att eventuellt kunna dra slutsatser som kan vara värdefulla för det framtida samarbetet med Sverige.”. I sjpn:s betänkande nr 2/2012-2013 att ”Nämnden understryker vikten av att landskapet fortsatt upprätthåller ett representationskontor i Stockholm.” och i sjpn:s betänkande nr 2/2011-2012 att ”Nämnden har i tidigare betänkanden konstaterat att det, mot bakgrund av Sveriges betydelse för möjligheten att upprätthålla svenska som ett levande språk i utveckling, finns skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas.”. I sjpn:s betänkande nr 1/2010-2011 säger nämnden att ”Det finns skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas.” samt att ”Kontakter bör upprätthållas på många plan, inklusive på EU-området.”. I sjpn:s betänkande nr 2/2009-2010 konstaterar nämnden att ”Det finns skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas” och att ”Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen undersöka möjligheterna att inrätta ett regionalt kontor för Åland och Sverige i syfte att åstadkomma en fast struktur för kontakterna. ”.

     Landskapsregeringen har från årsskiftet 2018 lagt ned Ålandskontoret i Stockholm. Kontoret var före nedläggningen bemannat två dagar i veckan. De områden som upprätthålls idag, som är direkt relaterade till den tidigare verksamheten, är planering och genomförande av deltagandet i politikerveckan i Almedalen, Visby samt deltagande i Team Finlands möten.  

     Nämnden konstaterar således att det idag varken finns ett fysiskt Ålandskontor i Sverige eller andra formaliserade kontakter eller samarbeten med Sverige. Nämnden understryker ånyo vikten av att Åland har formaliserat och strukturerat samarbete med Sverige och är representerat på plats i Sverige. Nämnden bedömer att i synnerhet kontaktytorna med politiker och tjänstemän i departementen behöver utvecklas och stärkas.

     Mot bakgrund av specialrådgivarens mandat, tjänstens tillkomst och de särskilda bestämmelserna som finns i självstyrelselagen om hur Ålands ståndpunkt ska delges EU:s institutioner konstaterar nämnden att den modell som används i Bryssel med placering vid Finlands ständiga representation i Bryssel har varit ändamålsenlig och fungerat väl. Nämnden bedömer att motsvarande fördelar inte kan uppnås genom placering av en åländsk tjänsteman vid Finlands ambassad i Stockholm. Oberoende av den fysiska placeringen anser nämnden att det är viktigt att representationen synliggör Ålands särställning.            

 

 

Ålandskontoret i Helsingfors

 

En heltidsanställd kontorschef är anställd vid Ålandskontoret i Helsingfors. Ålandskontoret i Helsingfors är landskapsregeringens kommunikationskontor och representerar landskapsregeringen i Finland. Kontoret samordnar kontakter mellan aktörer inom politik, förvaltning och näringsliv i Finland och på Åland, ansvarar för information om Åland till målgrupper i Finland  samt sköter bevakning och uppföljning av Ålandsinformation i riksmedia. Ålandskontoret samarbetar med den åländska riksdagsledamoten och förmedlar information till förvaltningen om aktuella lagförslag. Till uppgifterna hör även att stärka Ålandsbilden och att synliggöra Åland, bland annat genom att föra fram Ålandsexemplet och arrangera seminarier om aktuella åländska frågor. Till uppgifterna hör även att utveckla deltagandet i SuomiAreena i Björneborg samt marknadsföra och förankra Alandica Debatt i Finland.

    

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 30 mars 2016 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

     Nämnden har i ärendet hört ministern Nina Fellman, chefen vid Ålandskontoret i Helsingfors Lena von Knorring, riksdagsledamoten och ordföranden för den parlamentariska vänföreningen mellan Ålands lagting och Sveriges riksdag Per Lodenius, specialrådgivaren Julia Lindholm och kommunikationssamordnaren Gunnar Westerholm.

     Nämnden har i ärendet berett berörda fackutskott möjlighet att uttala sig om meddelandet. Utlåtandet från lag- och kulturutskottet bifogas betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Gun-Mari Lindholm, viceordföranden Viveka Eriksson samt medlemmarna Roger Nordlund, Axel Jonsson och Sara Kemetter.  

     Nämnden har utsett viceordföranden Viveka Eriksson att presentera betänkandet.

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

 

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 29 maj 2019

 

 

Ordförande

 

 

Gun-Mari Lindholm

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand

    

 

 


  LSvapen

5x5px

 

  Ålands lagting

UTLÅTANDE nr 1/2018-2019

 

Datum

 

    Lag- och kulturutskottet

2019-04-02

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till självstyrelsepolitiska nämnden

 

 

 

 

 

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringen meddelande nr 1/2018-2019

 

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 7

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 8

 

 

Självstyrelsepolitiska nämnden har den med hänvisning till 52 och 57 §§ arbetsordningen begärt lag- och kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande nr 1/2018-2019, Landskapsregeringens externpolitik, till den del ärendet berör utskottets ansvarsområden.

 

Utskottets synpunkter

Representation i Europaparlamentet

 

Under rubriken Landskapets prioriteringar, Åländsk representation i Europaparlamentet, redogör landskapsregeringen för att landskapet ända sedan anslutningen till EU har fört fram krav på att Åland ska få representation i Europaparlamentet. Landskapsregeringen redogör vidare för det omfattande arbetet gentemot både Helsingfors och Bryssel för att Åland ska tillförsäkras en plats i parlamentet om en omfördelning av Storbritanniens 73 parlamentsplatser i EP blir aktuell till följd av Brexit.

I redogörelsen uppmärksammas också initiativen för att få en ändring av vallagen så att Åland utgör en egen valkrets i valet till Europaparlamentet. Ålands lagting har väckt frågan i riksdagen genom ett initiativ i enlighet med självstyrelselagens 22 § och riksdagsledamoten Mats Löfström har väckt förslaget i form av en lagmotion.

Den 28 juni 2018 fattade Europeiska rådet beslut om Europaparlamentets sammansättning enligt vilket Finland får ett extra mandat fr.o.m. parlamentets valperiod 2019–2024. I oktober hördes lantrådet och minister Fellman i EU-ministerutskottet och talade för att det extra mandat som det nu stod klart att Finland tilldelas, ska tillfalla Åland. Dagen efter hörandet avslöjade finländska medier att flera riksdagsgrupper tagit ställning i frågan och att en majoritet av riksdagen kommer att säga nej till en åländsk parlamentsplats.

 Riksdagen kommer inte att formellt behandla lagtingets och riksdagsledamot Mats Löfströms initiativ om en egen valkrets för Åland. Utskottet anser att det är bättre att initiativen förfaller i samband med val än att riksdagen formellt tar ställning mot initiativen.

Enligt utskottets mening är det allvarligt att regeringens principbeslut, som fattades i samband med att lagtinget skulle ge sitt bifall till Lissabonfördraget, inte efterlevs när tillfälle ges. Det krav på representation i Europarlamentet vilket även från Finlands sida beskrivits som rättmätigt, kvarstår dock och enligt utskottets mening är det angeläget att fortsatta ansträngningar görs på alla plan för att målet ska uppnås.

 

Upphovsrättsfrågor

 

I meddelandet redogörs för att förhoppningen från åländsk sida har varit att frågan om tillgång till mediautbudet över internet från Sverige kunde lösas genom en EU-förordning. Landskapsregeringen konstaterar dock att resultatet av förhandlingarna inte verkar lovande för Ålands del eftersom vidaresändning enbart ska omfatta kabel- eller IPTV och förordningen kommer sannolikt endast att omfatta nyheter och aktuella händelser, vilket är en stor begränsning jämfört med kommissionens ursprungsförslag.

Utskottet anser liksom tidigare att det är angeläget att landskapsregeringen följer utvecklingen på det här området men att det huvudsakliga arbetet med TV-problematiken bör ske i relation till Sverige och Finland.

    

Ärendets behandling

 

Utskottet har i ärendet hört ministern Mika Nordberg, rättssakkunnige Raine Katajamäki och specialrådgivaren Julia Lindholm.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson samt ledamöterna Johan Ehn, Brage Eklund, Mikael Staffas och Tony Wikström.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att självstyrelsepolitiska nämnden beaktar det som framförs i detta utlåtande i sitt betänkande.

_______________

 

 

Mariehamn den 2 april 2019

 

 

Ordförande

Harry Jansson

 

 

Sekreterare

 

Susanne Eriksson