Plenum den 5 november 2018 kl. 14:00

Protokoll

  • Herr landshövdingen

    Ärade fru talman, värderade ledamöter av Ålands lagting. Republikens president Sauli Niinistö har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding på Åland förrätta öppnandet av Ålands lagting för arbetsåret 2018-2019, ett ärofullt uppdrag som jag härmed ber att få uppfylla.

    Inledningsvis får jag även detta år konstatera att ett händelserikt lagtingsår är till ända. Ett år som till stor del har färgats av oväntade händelser framförallt i vår omvärld.

    Händelser som alldeles särskilt tvingar oss att lyfta blicken och ständigt befinna oss i ett beredskapsläge, eftersom den tidigare så självklara internationaliseringen och globaliseringen numera med jämna mellanrum stöter på oväntade bakslag med svårkalkylerade konsekvenser som följd, för såväl handeln som ekonomin, men också för relationerna länder emellan.

    Även på axeln mellan Åland och riket har det förekommit en del onödig friktion. Inom självstyrelsen uppfattade löften har inte infriats från statsmaktens sida och den sedan länge efterlängtade självstyrelselagsrevisionen har under processens gång förlorat flera av de tilltänkta system- och strukturförändringarna, vilket resulterade i att självstyrelseorganen den 9 oktober 2018 lät meddela riksregeringen att man inte önskar att den tilltänkta regeringens proposition till riksdagen överlåts utan att de bägge regeringsorganen istället nu koncentrerar sig på att finna ändamålsenliga lösningar på självstyrelselagens bestämmelser om landskapets ekonomi.

    De Ålandsinterna reformfrågorna har även de varit krävande och utgjort en stor utmaning för de åländska politikerna. Hur de olika målsättningarna kommer att infrias eller ej är fortsatt oklart, men det är förstås frågor som uteslutande hänför sig till självstyrelsens behörighetssfär.

    Värderade fru talman, bästa lagtingsledamöter. Strax efter Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008 trodde många, även framstående ekonomiska experter inom landet, att effekterna för Finlands del skulle bli endast marginella. I själva verket blev Finland ett av de EU-länder som drabbades hårdast och ännu idag kastar den amerikanska investeringsbankens konkurs sin skugga över såväl Finlands som hela världens ekonomi.

    Först under de senaste åren har Finland, som sent lyckades vända lågkonjunkturen, förmått haka på den ekonomiska uppgången. Men detta sker i en tid då statsskulden har hunnit växa sig till en nivå om knappa 110 miljarder euro. Enligt riksregeringens budgetproposition för år 2019 kommer landets skuldsättning att brytas i förhållande till bruttonationalprodukten före utgången av riksdagens innevarande valperiod, men samtidigt vet vi att tillväxttakten i världsekonomin inte längre är lika snabb och att det framförallt i Europa finns tecken som tyder på att den ekonomiska tillväxten håller på att mattas av.

    Finlands BNP förutspås växa med 3 % år 2018 för att sedan minska till 1,7 % år 2019 och till cirka 1,4 % år 2020.

    För Ålands del har det i självstyrelselagen reglerade systemet för landskapets ekonomi varit relativt gynnsamt. Avräkningsbeloppet, den så kallade klumpsumman, har stigit från 220 miljoner euro år 2016 till beräknade 245 miljoner euro år 2018. Inför 2019 är det preliminära avräkningsbeloppet fastställt till 242 miljoner euro, men det kommer sannolikt att växa till samma 245 miljoner euro som för innevarande år. Skattegottgörelsen, som utgår med fördröjning, var för år 2016 ca 15 miljoner euro och återbäringen av åländska lotteriskatter uppgick senast till 12,4 miljoner euro.

    En grov gissning är att avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och flitpengen kommer att stabilisera sig vid de nämnda beloppen under de närmaste åren.

    Men såsom tidigare nämnts; händelser i vår omvärld kan helt oväntat och med oförutsägbar kraft allvarligt förändra de ekonomiska förutsättningarna, nationellt och också beträffande Åland. Storbritanniens tilltänkta utträde ur den Europeiska unionen kommer med all säkerhet att få återverkning på övriga EU-länders ekonomi, även Finlands. Men det är svårt att förutspå effekterna och deras omfattning.

    För Ålands del har som bekant en annan viktig fråga legat i vågskålen ända sedan EU-medlemskapet. I mer än tjugo års tid har självstyrelsens företrädare, på olika plan och med stor ambition, och återkommande förstärkta av ledande rikspolitikers sympatier, arbetat för en egen åländsk plats i EU-parlamentet. Som ett resultat av Storbritanniens förmodade utträde ur den Europeiska unionen kändes det som om det hårda arbetet äntligen skulle ge resultat, men efter den senaste behandlingen i Finlands riksdag känns det än en gång som om att ljuset i tunneln har förflyttats längre in i framtiden.

    Värderade fru talman, bästa lagtingsledamöter. Företrädarna för självstyrelseorganen har med stort tålamod och väl medvetna om saken komplexitet fortlöpande fördjupat sina kunskaper om Ålands säkerhetspolitiska och militärstrategiska betydelse. Den mödosamma vägen att förvandla Åland och ålänningarna från att endast vara föremålet för de aktuella, mestadels internationella regleringarna, till att bli ett subjekt – ett Åland som måste involveras, som måste informeras, som man måste lyssna till och vars åsikter man måste ta i beaktande – har med tiden rönt allt större förståelse bland berörda aktörer.

    Försvarsminister Jussi Niinistös Ålandsbesök och överläggningar med självstyrelsens högsta politiska ledning den 11 september i år var ett utomordentligt prov på att ett målmedvetet och väl genomfört arbete ger resultat.

    Efter det aktuella mötet underströk försvarsministern hur viktigt samarbetet är med Åland. Han önskade också poängtera att det finska försvaret respekterar Ålands demilitariserade status.

    Inte oväntat tillade han att demilitariseringen inte underlättar försvarsplaneringen, men genom ett bra samarbete och ömsesidigt informationsutbyte kan försvarsmakten och självstyrelsen dock hitta lösningar för den utmaningen.

    Värderade fru talman, värderade lagtingsledamöter! Avslutningsvis ber jag att få framföra Republikens presidents hälsning till det avgående presidiet och hans tack för en angenäm samverkan under det gångna året, samt att

    till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, de bästa lyckönskningar i arbetet, till fromma för befolkningen på Åland.

    På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2018-2019 öppnat.

    Talman Gun-Mari Lindholm

    Herr landshövding, ärade ålänningar! Över tio år har arbetet med en uppdatering och modernisering av vår självstyrelse pågått. Den senaste tiden mer intensivt än tidigare. Nya förslag till skrivningar har vart efter de kommit förankras av lantrådet i lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd. Detta för att hon skulle veta att det finns en kvalificerad majoritet i lagtinget för de tänkta mått och steg som aviserats. Nämnden har sammanträtt ofta. Det har kommit förslag till ändringar från Finlands regering och alltid mötts av samma konsekventa hållning från nämnden. Hållningen har varit att inte nedgradera självstyrelsen.

    Det är klart att vi ålänningar känner besvikelse idag. Vi hade hoppats på att en ny modern och för dagen välanpassad lag skulle komma till lagtinget under det här arbetsåret och passera riksdagen så att den i god tid till självstyrelsens 100 årsjubileum skulle vara rykande färsk och ge hopp och framtidstro. Den skulle vara en garant för tillit till varandra, tillit mellan Finland och Åland och en lag som både Finland och Åland kunde vara stolta över.

    Idag vet vi att så blir det inte. Lagen blev inte klar för att det var flera centrala och för oss viktiga ingredienser vi inte kunde enas om och tiden kom emot.

    Grundarbetet är däremot gjort och nu gäller det att få den regering som kommer efter valet att fortsätta arbetet tillsammans med oss. Vem vet, kanske det går bättre då?

    Samma öde till mötes går antagligen den högt och länge eftersträvade europaparlamentsplatsen. Ärendet ligger i grundlagsutskottet men efter att regeringspartierna redan har uttalat sig i riktning att de inte stöder vår strävan och rättmätiga plats i Europa är saken i stort sett avgjord. Det visar på en brist i inställningen till sin konstitutionella skyldighet från rättsstaten Finland.

    Det är en sak att lagen inte blev klar men det svåraste åtminstone för mig är att acceptera den inställning som regering och riksdag visar mot självstyrelsen och autonomin inom Finlands gränser.

    Finland har förpliktelser, garanterade på internationell nivå att tillse sin autonomi.

    Det är hög tid att de finska partierna i sina kommande valrörelser berättar vad de vill med sin autonomi. Vi vill i alla fall veta det!

    Två områden jag särskilt vill lyfta idag är omtanken om de små och om de äldre.

    Barnen är vår framtid. Jag vill citera Högsta Domstolens president Timo Esko som sade vid vårt besök i Högsta domstolen att barnträdgårdslärarna är de som har de allra viktigaste yrket. De är de som har framtiden i sina händer.

    Jag önskar att vi i alla sammanhang har ett barnperspektiv i våra beslut och att de som dagligen arbetar med barn känner uppskattning och vet hur värdefulla de är. Det skulle också behöva få se sin uppskattning i lönekuvertet.

    Att vara småbarnsförälder vare sig man är yrkesarbetande, studerande eller hemma så är det ett oerhört viktigt uppdrag. Samtidigt som man lär sig att prioritera, organisera och planera blir man en bra förhandlare och ledare.

    För ett tag sedan deltog jag i ett möte som Äldis ordnade. Äldis, äldreomsorg på distans är ett projekt där äldre träffas via webben. De som är med i projektet har en tv-skärm hemma till vilket ett visst program har installerats. Man kan träffa andra äldre som ingår i samma projekt. Det finns en ledare för projektet och andra blir även inbjudna att delta ibland, som t ex jag blev. Andra kan vara någon från apoteket, från brandmyndigheterna eller från ett försäkringsbolag. Genom skärmen kan de tillsammans gå på konstutställningar, marknader eller en rundtur i lagtingshuset.

    Då jag besökte en man som var med i projektet passade jag på att fråga honom hur det fungerade och vad han tyckte. Hans svar att ”nog är det bra alltid men jag skulle ju vilja krama om dem också”.

    Det här projektet tar fasta på att bryta ensamheten och möjliggöra att få information om olika händelser trots att man inte kan ta sig dit Åland egen hand.

    För många är ensamheten det värsta. Ensamheten gör oss sjuka och svaga. Jag önskar att vi alla tänker på det i våra beslut och även i praktiken. Gå och besök någon du känner och som du vet att är lite ensam. De är värdefulla stunder för oss alla.

    Bästa kollegor! Snabbt och kraftfullt svepte Metoo kampanjen fram. Berättelser av olika karaktär kom upp till ytan men hade ett gemensamt resultat, vi fick upp ögonen om maktspel och trakasserier. Här i lagtinget lyftes önskan om att göra en utredning hur det ser ut med den saken bland oss. Vi hade kontakt med experter på området som gjort liknande undersökning i Sveriges riksdag men svaret var att vi är så få så det kan bli svårt. Vi får nog ta hjälp av regeringen och göra en större och mer omfattande undersökning.

    Vi ska inte tro att vi är förskonade. Det lilla samhället gör det kanske mer sårbart att våga avslöja händelser och personer då nätverken ofta hamnar i samma fiskdamm.

    Demonstrationen här i salen då vi kvinnor bar knytblus får inte bara bli en symbolisk aktion utan måste följas upp på ett bredare plan.

    Orsaken till demonstrationen fick en kännbar följd i världen. Röran i Svenska Akademien hade som följd att Nobelpriset i litteratur inte delades ut 2018.

    Vi har ett år framför oss med stora frågor på våra bord. Budgeten som är ramen för verksamhetsåret 2019 inleder året. Vi har skärgårdstrafiken, kommunreformen och så kommer det flera stora lagstiftningspaket till lagtinget, hoppelunda, under året eller i början av nästa år.

    Vi har olika åsikter. Så ska det vara men att ändå ha en tillitsfull debatt, att kunna tänka utanför det egna kompetensutrymmet är en styrka.

    I de stora frågorna hade jag önskat att vi tillsammans i flock kunde lyfta istället för att samhället idag blir splittrat och delat i vi och ni. Det krävs både mod och erfarenhet att ändra sig men att benhårt hålla sig fast vid ett förslag som eventuellt kunde ha gjorts bättre är inte vad människorna utanför lagtingshuset förväntar sig av oss.

    Allt som oftast fortsätter debatten på sociala media. Den kan bli grov, vild och kränkande. Jag vill att vi tillsammans, som förebilder, inte ägnar oss åt den utan att vi tillsammans kan gå in och stoppa kränkande debatter oavsett från vilket parti den utsatta kommer. Jag vill att vi fungerar som ett lag som vaktar det fria ordet men även vaktar på att debatten håller en hänsynsfull ton.

    Vi påbörjar det sista arbetsåret på den här lagtingsperioden. Om ett år har det varit val. Jag önskar att vi, trots ideologiska skillnader, kan ha respektfulla debatter, givande möten och även roligt tillsammans. Jag önskar er alla ett framgångsrikt arbetsår!

    Fru lantråd och ministrar! Ni har ett arbetsdrygt år bakom er. Förväntade resultat i strävan för en revision av självstyrelselagen har dock uteblivit. Reformer och lagar duggar tätt här i lagtinget. Reformer och lagar har tagit en stor tid av er arbetsdag. Så även relationsbygget till era kollegor, särskilt i Finland. Däremellan ska ni hitta tid att informera och diskutera era prioriteringar och framtida politiska förslag med medborgare runt hela Åland.

    Jag vill uppehålla mig en stund vid det sistnämnda. Avståndet ska vara kort mellan makten och medborgarna. Medborgarna ska känna tillit till beslutsfattarna och ha en förtroendefull dialog med ministrar och tjänstemän. På det sättet skapar vi förståelse och acceptans för varandras sätt att se på saker. Det kräver förstås att man ibland även kan omvärdera sina mått och steg för att få en långsiktig och bred uppslutning för sina förslag.

    En handlingskraftig men samtidigt lyhörd regering vinner respekt och når sina mål. Jag önskar er välgång i ert arbete!

    Bästa lagtingsdirektör och all personal vid lagtingets kansli! Ni är en liten men naggande god skara tjänstemän som ser till att vi politiker har rätt material, är på rätt plats och vid rätt tid.

    I det här sammanhanget vill jag även ge en eloge till ministersekreterare Marina Sundström som är en viktig länk mellan lagtinget och regeringen inte minst då det gäller att koordinera besök och program. Den senaste tiden har lagtinget haft många besök, kanske flest på länge.

    Det är en viktig del av uppdraget i lagtinget att ta emot besök och lära ut om vår självstyrelse, vårt samhälle och vårt näringsliv. Personliga relationer till kollegor oberoende av om man är politiker eller tjänsteman är ovärderligt. Men man måste jobba på det. Inget kommer av sig självt.

    Jag vill här även rikta ett stort tack till alla som vid våra besök frikostigt öppnar sina företag och föreningar och tar emot oss.

    Några av lagtingspersonalens trotjänare går i pension och nya krafter kommer in. Jag hoppas att ni nya ska trivas. Formalia är viktigt i ett parlament men ger möjligheter till förnyelse och förändringar inom den formella ramen.

    Vi har arbetat med att öppna upp lagtinget. Vi har haft guidade turer i huset, skolgrupper, konstrundor och mycket mer. Med inspiration från Finlands riksdag kanske vi även ska bjuda in barngrupper till lagtinget så att lagtinget blir en intressant och naturlig del ända från tidig ålder.

    Ett viktigt led i arbetet med att göra lagtinget mer öppet är att kunna lyssna på lagtingsdebatten. I vår kommer också våra plenum att kunna ses via webben.

    Jag önskar er alla ett fint arbetsår och lycka till i ert viktiga arbete i demokratins tjänst.

    Bästa representanter för massmedia! Ert arbete att kritiskt granska makten, göra fördjupade intervjuer och analyser gällande de dagsaktuella ärendena har stor betydelse inte minst som opinionsbildare. Det är viktigt att vi har tillit till god och saklig journalistik som tydliggör skillnader i partiernas olika ställningstaganden. Idag översvämmas vi av olika media, ofta förekommer endast en sanning, ibland är det inte alls sant. Ert arbete är ännu viktigare än tidigare, att få fram nyanser och olikheter. Jag önskar er framgång i ert arbete.

    Härmed är lagtingets högtidliga öppnande till ända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum idag klockan 15.30.