Plenum den 16 januari 2019 kl. 13:00
Protokoll
-
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019
2 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2018-2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2018-2019
3 Ersättningar för olägenheter vid elavbrott
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 3/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering.
Talman Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i seminarium och festplenum i det tyskspråkiga parlamentet i Belgien.
Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.
28 ledamöter är närvarande.
Antecknas.
Andra behandling
1 Ny vallag för Åland
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till V A L L A G för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunallagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om valfinansiering för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.
Ärendet är slutbehandlat.
Enda behandling
2 Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2018-2019
Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2018-2019
Först tillåtas diskussion och därefter börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Petri Carlsson
Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillägget till budgeten för år 2018 och att densamma tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.
Vi har återigen haft en hel del höranden gällande förra sommarens torka och effekterna kring det nu när vi har de av landskapsregeringen tidigare utlovade ytterligare åtgärderna riktade till producenterna av livsmedel. Det handlar alltså om kompletterande stöd till odlare av grödor som inte omfattas av det stödsystem som antagits i Finland.
I betänkandet noterar vi i utskottet att de stöd som avses införas kommer att kalkyleras utgående från en nivå som motsvarar normalskörd.
Det är här det blir mycket problematiskt eftersom olika gårdar har olika förutsättningar och därmed har individuella normalskördar som kan variera väldigt mycket beroende på jordens beskaffenhet, bevattningsmöjligheter, arbetsinsats samt individuell skicklighet med mera.
Det blir alltså väldigt svårt att skapa helt rättvisa stödsystem när man ska definiera normalskörd och utgående från det betala ut stöd.
Systemet kan bli synnerligen byråkratiskt och kostsamt samtidigt som en hel del, åtminstone upplevda, orättvisor kvarstår. Trots det här så vill vi i utskottet uppmana landskapsregeringen att i görligaste mån beakta de olika gårdarnas individuella förutsättningar vid stödhandläggningen.
En lösning som nämndes i utskottet var att man skulle kunna definiera ett antal år, ganska många år, varifrån man tar ett medeltal för normalskörden.
Sedan låter man gårdarna själva rapportera in sin normalskörd i samband med stödansökan och utför vissa stickprovskontroller för att se att det stämmer, precis som man gör med mycket annat. Det här blir upp till landskapsregeringen och skördeskadekommissionen att fundera vidare på för vi har inte tagit ställning till varken för eller emot ett sådant förslag. Inte heller har vi alls analyserat det i utskottet och skriver därför inget specifikt om det i betänkandet heller.
Fru talman! Av det vi i övrigt nämner i betänkandet så innehåller den tredje tilläggsbudgeten anslag för utbetalning av landskapsandelar för grundskoleväsendet i enlighet med det som aviserades i samband med den andra tilläggsbudgeten.
Dessutom kommer den så kallade ”PAF-snurran” att avslutas, vilket är välkommet eftersom den har försvårat förståelsen av budgeten.
Avslutningsvis så tar vi även upp försäljningsfullmakten för m/s Ejdern. Här lade vicetalman Veronica Thörnroos ett förslag som inte fick understöd av någon i utskottet. Däremot finns en reservation bilagd till betänkandet som vicetalmannen får presentera själv om hon vill.
Samtliga övriga beslutande i utskottet ville i alla fall att samtliga möjligheter ska hållas öppna för landskapsregeringen i samband med försäljningsfullmakten. Vi har erfarit att den i första hand är avsedd att användas för en överlåtelse av fartyget i samband med en kommande totalentreprenad inom skärgårdstrafiken, men att fartyget också kan läggas ut till försäljning utan kopplingar till eventuella entreprenader.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack för presentationen. Jag tänker närmast beröra de ökade driftskostnaderna på 775 000 euro som berör bunkerpriserna och förutsedda reparationer. Jag ser att utskottet överhuvudtaget inte har beaktat det i sitt utlåtande och försökt spjälka upp vad som härrör sig till reparationer och vad som härrör sig till ökade bunkerpriser. Har utskottet inte satt någon energi alls på det?
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Ja, utskottet har begärt och fått från landskapsregeringen en redogörelse på de kostnaderna när det gäller hur mycket som var bunker och hur mycket som var reparationer. Den redogörelsen tog vi del av. Eftersom utskottet inte har skrivit desto mer om det så har vi inte ansett det vara alarmerande på något sätt. Vi har fått en beskrivning av kostnadsfördelningen för dessa 775 000 euro.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Oförutsedda reparationer, tidigare cirkulerade det ganska många obetalda fakturor till ett bolag här. Är det så att det inte existerar någonting sådant längre? Ingår det något sådant som ska betalas åt ett visst bolag i den här redovisningen? Det hade varit intressant att veta. Jag tycker att man kunde ha skrivit en liten mening angående den här redogörelsen om vad som hör till vad.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vi har inte tagit del av eller diskuterat vilka fakturor som är betalda eller obetalda. Vi har fått en redogörelse på hur anslaget är uppdelat på de olika sakerna; bunkerkostnaderna, reparationer och annat. En sådan fråga måste i så fall landskapsregeringen svara på.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! I betänkandet så berör finans- och näringsutskottet det så kallade tekniska felet som har uppdagats i landskapsandelssystemet och som skulle innebära 3,3 miljoner mera till kommunerna för grundskolekostnaderna. Har utskottet blivit informerat att kommunerna inte heller nu är nöjda med landskapsregeringens nya beslut från den 8 januari? Det finns kommuner som redan har beslutat sig för att lämna in rättelseyrkanden. De säger att det finns ytterligare fel i systemet. Är det någonting som utskottet är bekant med eller är det kanske någonting som vi får höra från finansministern var det finns anledning till missnöje? Vi har frågeställningen om vad det är för normkostnad etc. i förhållandet till normal differentierad kostnad som ska styra det hela.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Nej, utskottet har inte fått någon information. Vi har heller inte hört - vilket kan ses i hörandelistan - kommunerna, kommunförbundet eller liknande. I utskottet har vi egentligen inte alls haft någon diskussion om detta.
Vi konstaterade att nu anslår man de medel som man tidigare har aviserat att skulle komma. Vi har inte haft den diskussionen eller hört någonting om att det skulle vara nya fel.
Vi hade en omfattande genomgång i finans- och näringsutskottet tidigare i den här frågan där vi också fick beskrivet exakt allt det här kring normkostnaden, och då kom vi också med ett betänkande kring detta. Men i den här tilläggsbudgeten har vi inte diskuterat det, nej.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Vi får väl återkomma till den här frågeställningen då. Jag förstår att utskottsordförande inte kan kommentera det. Vi ska väl tro och hoppas att vi inte har ytterligare en ny brist i systemet som gör att ytterligare pengar måste ut via kommande tilläggsbudgeter. Vi får säkert information om detta från finansministern under dagens lopp.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Tack, fru talman! I det första anförandet, som jag kommer att hålla, kommer att presentera den reservation som jag har fogat till betänkandet.
I nästa anförande, som jag kommer att hålla, så kommer jag att lyfta upp den information som jag har fått som gäller försäljning av Ejdern och som jag inte hade tillgänglig i samband med utskottets betänkande. Därmed kunde jag heller inte presentera den helhetsbild som jag skulle ha velat.
Vi har fört ett resonemang i centergruppen. Jag tycker själv att jag har en viss erfarenhet efter sex år som trafikansvarig i landskapsregeringen. Vår bestämda uppfattning är att m/s Ejdern inte längre ska användas i basservicetrafiken i skärgården.
Den främsta orsaken till det som jag anför är de komfortbrister som finns hos fartyget. Fartyget är byggt 1977 och det är ganska länge sedan som bäst- före-datum har passerats.
Det som är mest anmärkningsvärt i den här eventuella avyttringen och att sätta in det här fartyget i en totalentreprenad är att det är ett nytt sätt inom shipping att hantera fartyg. I det verkliga livet - om jag uttrycker mig lite krasst - så har man antingen en driftsprivatisering eller en timecharter, en tidscharter, på en båt. Här försöker landskapsregeringen nu då, av för mig okänd anledning, få in m/s Ejdern i en totalentreprenad i norra skärgården. Man vill sätta in fartyget som saknar de bekvämligheter som man kan förvänta sig dagsläget, dvs. hiss. Det finns ingen möjlighet för en som är skadad, handikappad eller annars har svårt att röra sig att på något vis få skydd under överfarten eftersom trapporna både till övre salongen och nedre salongen är väldigt branta, samt att det saknas hiss.
Med anledning av detta har vi föreslagit att m/s Ejdern kan avyttras men med det förbehållet att fartyget inte ska ingå i den av landskapsregeringen aviserade totalentreprenaden. Min personliga åsikt är egentligen att den inte borde avyttras alls, utan att den borde användas i skärgården speciellt under sommartid för bränsletransporter och annat. Men vill landskapsregeringen avyttra den så ska vi inte motsätta oss det.
Däremot motsätter vi oss å det skarpaste att det ens finns en möjlighet att den ska kunna ingå en totalentreprenad. Jag tycker faktiskt att skärgårdsborna har rätt att kräva lite mera av den basservice som man använder dagligdags än detta fartyg. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Vi vill bara upplysa i samband med vicetalmannens presentation av sin reservation att utskottet har gjort en skrivning som möjliggör en försäljning även utanför totalentreprenaden. Det var det första och det känner vicetalmannen till. Möjligheten finns att det ändå kan bli så som vicetalmannen önskar i sin reservation senare när landskapsregeringen tar sitt beslut. Det får vi se.
Jag vill också framhålla att utskottet överhuvudtaget inte haft något hörande eller fördjupat sig i frågeställningen huruvida det här fartyget är lämpligt eller inte att ingå i totalentreprenaden. Detta bara som tilläggsinformation till det som vicetalmannen framförde.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag håller helt med det som finans- och näringsutskottets ordförande Petri Carlsson sade. De skrivningar som finns i finans- och näringsutskottets betänkande är ganska likartade de skrivningar som finns i landskapsregeringens förslag, dvs. att fartyget kan användas i totalentreprenad. Det står inte att det ska användas, men det kan användas och det är den delen som jag vill sätta stopp för.
Vad sedan gäller hörande om m/s Ejdern så torde det vara allmänt känt, om man har följt med i tidningspressen de senaste 5-7 åren, att det finns ett stort uttalat missnöje med m/s Ejdern främst beroende på att sjuka, handikappade eller personer med andra temporära- eller permanenta rörelseproblem får stå ute på däck under överfarten. Det kan inte vara acceptabelt år 2019.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Utskottet har inte fått ta del av den informationen i form av något hörande. Vi har heller inte tagit del av vad alternativet annars blir. Vi har heller inte tagit del av vad kostnaderna i övrigt skulle innebära om man inte går in för ett sådant alternativ.
Som sagt, som jag nämnde i min tidigare replikväxling, vi har inte fördjupat oss alls i den här frågan. Möjligheterna är fullt öppna för landskapsregeringen att välja både det ena eller det andra och det tyckte majoriteten i utskottet att var tillräckligt bra. Man beaktar helheten i det här fallet. Om det är en temporär lösning under några år för att klara av det så kan det också vara okej.
Jag ser att ministern har en replikväxling på kommande. Kanske vi får mer information där?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Ja, det är kanske den punkten som våra åsikter skiljs åt. Jag och centern anser att man inte ska sätta in ett fartyg som saknar alla de bekvämligheter som man kan förvänta sig och kräva år 2019 i trafik på obestämd tid. Det svarar inte mot de ambitioner som vi har för skärgården; att se till att vi har en levande skärgård, skapa utvecklingsmöjligheter och skapa framtidstro. Det finns ingenting av detta när man tar ett fartyg från 1977 och sätter in det på obestämd tid. Det saknas ännu turlista för hur den ska gå. Detta är inte vad vi kallar framtidstro i skärgården.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till vad frågan egentligen handlar om. Från landskapsregeringens sida handlar frågan om en fullmakt att kunna avyttra fartyget på ett eller annat sätt.
I grundbudgeten för 2019 så fanns det skrivningar från landskapsregeringen om en fullmaktsbegäran att beställa nya fartyg för den här trafiken som vi nu diskuterar. Intentionen från landskapsregeringen är att få ett nytt fartyg att trafikera den här linjen men vi har en övergångsperiod.
När man tittar på det utbud av fartyg som finns idag så anser åtminstone undertecknad att Ejdern är ett möjligt fartyg att trafikera här. Vad gäller passagerarnas behov av utrymme så finns det nu ett begränsat utrymme på bildäcksnivå.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Det är väl det som vi vänder oss emot, att m/s Ejdern ska avyttras för att möjliggöra att fartyget kan ingå i en totalentreprenad. Det finns ett fartyg i dagsläget som trafikerar den interna rutten, visserligen ett privat sådant men moderat samling kan väl inte ha någonting emot att vi har privata aktörer i samhällsservicen. De är avsevärt mycket billigare i drift och det motsvarar på ett bättre de krav som passagerarna har dvs. möjligheter till salong.
Nu vill minister Mika Nordberg att vi ska ge en fullmakt in blanco för att man någon gång i framtiden eventuellt kanske kommer att få ett nytt fartyg på totalentreprenad. Det är att handskas vårdslöst med skärgårdsbornas faktiska behov av basservice.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag tror att vi har anledning att återkomma i det här ärendet, kanske i ett anförande, om vtm Thörnroos kommer att ha ett nytt anförande i ämnet. Vi får väl återkomma.
Enligt allmänhetens kännedom, de som åker med färjorna, så vet vi också att det nuvarande fartyget som de trafikerar på linjen Asterholma- Lappo-Torsholma har problem vintertid att trafikera hela vägen till Kumlinge, som vi i tidigare diskussioner har framfört att den nya linjen handlar om. När det gäller framkomlighet tolv månader i året så vill man nu måla upp fartyget Ejdern som att vara ett mycket dåligt fartyg. Jag vill påminna om att ministern själv har haft fartyget i linjetrafik på huvudlinjen. Jag tycker att man kan vara lite resonabel i sitt framförande av kritik.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Den här landskapsregeringen har haft över tre år på sig att försöka säkra upp och förbättra skärgårdsbornas levnadsbetingelser, basservicen. Vad har vi fått? Ingenting! Inte ens på tre år har man klarat av att göra en upphandling av ett fartyg och sätta in det i trafik.
Nu finns det en drömlinje, en förstärkning av linjen mellan Torsholma - som mig veterligen inte ens är efterfrågad - i landskapsregeringens framtida scenario för en gemensam skärgårdskommun, vilket vi ska hoppas att högre makter, i det här fallet Högsta förvaltningsdomstolen, står oss bi så att det går om intet.
Nej, bästa minister Mika Nordberg, ni vill sätta in ett fartyg som är byggt 1977 att trafikera mellan Kumlinge och Torsholma och låta de äldre tanterna och handikappade stå på däck under överfarten.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack, talman! Jag hör hur vtm Thörnroos bedömer skicket på Ejdern, att den inte borde vara i trafik. Det förvånar mig att vicetalmannen, när hon var minister på den tiden, inte hade några bekymmer med att sätta in den i trafik på rutter som var upp till fem timmar. Då var det inte diskussioner om att färjan inte dög, utan då dög den jättebra och det fanns inte några intentioner att byta ut den mot ett nyare fartyg. Man körde bara på. Vad är det som har förändrats under de här tre åren sedan vicetalmannen hade dåvarande ministerposten? Vad har skett med fartyget som har gjort det så mycket sämre så att det inte klarar av att köra 20 minuters pass?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! För det första så tror jag att det är väldigt svårt att få m/s Ejdern att gå från Torsholma till Kumlinge på 20 minuter, men rätta mig gärna om jag har fel där. Om Ejdern ens kommer till Lappo så får man vara glad.
Vad sedan gäller mitt agerande som tidigare trafikminister så som ansvarig för fartygen så var det min ambition hela tiden att fartyget borde tas bort. De äldsta borde tas bort först osv. Det var min ambition som trafikministern att kunna beställa nya fartyg. Ejdern har inte varit lämplig som transportfartyg av människor och gods de senaste tio åren. Det har varit min ambition och det är det fortsättningsvis. Tyvärr hann jag inte fullfölja projektet fullt ut, det var lite annat som kom i vägen, ett val år 2015.
Jag ser fram emot valet i oktober 2019, då blir det andra bullar.
Ltl Mikael Staffas, replik
Tack för det. Det är ju beklagligt, jag konstaterar att under de sex åren som vtm Thörnroos satt som minister så fanns det officiellt inte några som helst tankar på att skaffa ett nytt fartyg till södra linjen där Ejdern då gick i sina fem timmar tur och retur mellan Långnäs och Galtby. Man satsade all sin kraft på att sätta in ett nytt fartyg i trafiken mellan Åva och Osnäs. Det lade man krutet på. Att påstå nu att man hade intentioner då, det är ju bara publikfrieri och det är ju liksom ingenting.
Jag ser också fram emot valet och jag lovar inte bullar utan jag lovar nya färjor.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag kan svårligen tänka mig att ltl Mikael Staffas kan veta hur diskussionerna gick på trafikavdelningen under den förra perioden. Helt enkelt därför att han inte var med i de interna diskussionerna och det resonemang som fördes om hur vi på bästa möjliga sätt kunde säkra upp en fortsatt god skärgårdstrafik. Och det tycker jag är lite tråkigt faktiskt. Det väsentliga kan inte vara om fartyget sätts in på södra linjen eller på norra linjen. Det väsentliga måste vara att vi får in nytt tonnage och att vi därigenom kan fasa ut de äldre.
Att Åva-Osnäs lyftes fram som förstahandsalternativet berodde på det faktiska behov som företrädare för fiskodlingen, främst på Föglö, efterfrågade eftersom de hade stora svårigheter att få sina fisklaster till fastlandet. Det var detta som var den primära i den diskussionen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl John Holmberg
Fru talman! Bästa lagting, tilläggsbudget 3 är för jordbruksklustret en bekräftelse på tidigare givet stödlöfte från landskapsregeringen. Utskottet hade flera höranden kring jordbrukets situation, vilka alla bekräftade den tidigare vetskapen. År 2018 var för många jordbruksföretag extremt besvärligt.
Stödutbetalningarna beräknas ske i mars, parallellt med stödsystemet i Finland. Utskottet önskar i betänkandet att landskapsregeringen i möjligaste mån beaktar de olika gårdarnas individuella förutsättningar. Det torde vara det mest rättvisa sättet att fördela pengarna via. Det ska löna sig att vara långsiktig i sitt företagande, att investera i utvecklingsåtgärder, att ha spetskompetens och rätt typ av jordmån o.s.v.
Därför är det bra, som jag även förstått att är den tänkta fördelningsmodellen, att titta gårdsvis vid fördelning. Jag tycker om egenansvar, frihet under ansvar och minimal byråkrati. Därför vore det positivt om man säkrar ärligheten i stödutbetalningssystemet via stickkontroller.
Ökade bränslekostnader för de frigående skärgårdsfärjorna samt ett par oförutsedda reparationer finns också anslagna i tilläggsbudgeten. Höjda priser på bunker kan pareras via kortare färjpass, men även av mer ekonomisk körning. Därför är det utmärkt att landskapsregeringen nu installerar bränsleloggar på sina fartyg. Det är ett hjälpmedel som befälet drar nytta av och förhoppningsvis minskar det bunkermängden, vilket sparar skattepengar och miljö. Det är bra om det i framtida entreprenader går att plocka in incitament för entreprenören ska kunna driftsoptimera körningen, sett till tidtabell, lastning, lossning och bränsleförbrukning.
När det gäller PAF-snurran så det väl ingen som har något emot den. För att gemene man ska ha goda möjligheter att ta till sig årsbudgetens siffror, för transparensens och tydlighetens skull, är det väldigt bra att PAF-snurran försvinner. Det ger en redighet och förbättrar åskådligheten och även det är ett stort steg i rätt riktning. Tack, fru talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Jag vill bara säga att jag känner en stark samsyn med det som ltl Holmberg nu presenterade om primärproducenternas levnadsbetingelser och vilka svårigheter de står inför. Det känns tryggt att ledamoten ger uttryck för just de känslorna.
Vad gäller PAF-snurran så finns det ju en stark samsyn kring att den behöver upphöra. Systemet kring den är så snårig så att det är svårt att följa för gemene man och även för oss som sitter här hur den egentligen verkar. Det som däremot besvärar mig när det gäller PAF-snurran är ju att det finns ingen förordning framtagen ännu, trots att det här borde ha gjorts redan 2018 senast. Jag tycker att det hade varit klädsamt om lagtinget hade fått ta del av hur förordningsfullmakten för penningautomatföreningen kommer att se ut i framtiden.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Absolut, nu finns det betingelser som har varit svåra att styra över. Vi ha en förvaltning som har jobbat under högtryck speciellt inom finansavdelningen. I den bästa av världar skulle förordningen givetvis ha varit klar, men tyvärr inte, men den kommer.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag är fullständigt övertygad om att det kommer en ny landskapsförordning om Ålands penningautomatförening. Men problemet för mig är att landskapsregeringen återigen vill ha en fullmakt in blanco för att sedan verkställa någonting. Det har börjat gå inflation i detta. Det sista som t.ex. var upp här rörde upphandlingen av valsystemet, där man först upphandlade ett valsystem och sedan kom man hit och vill ha en fullmakt att göra det. Nu är det samma sak med detta. Man vill avsluta PAF-snurran och det stöder vi, men jag vill uttrycka min besvikelse över att landskapsförordningen inte funnits på plats, utan det är ånyo en fullmakt in blanco.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Det är väl därför som det är så bra att ha en vass opposition som verkligen kan sitta med blåslampan och poängtera det här.
Jag förstår vtm Thörnroos åsikt i frågan, men jag förstår också varför saker och ting är som de är just nu.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Eftersom jag hade en annan replik till utskottsordförande så får jag rikta den här repliken till utskottsmedlemmen nu istället.
Det gäller normalskörden som man har haft ett resonemang runt och som är helt riktigt. Men sedan den här sista skrivningen; att man är medveten om att det är mycket svårt att skapa ett rättvist system och om olika gårdars individuella förutsättningar vid stödanläggning. Ordförande och ltl Holmberg hade också ett resonemang om stickprov. Har man resonerat om eventuell ökad byråkrati runt det här? Ska man gå in gårdsvis och titta på vem som är berättigad till stöd och vem som inte är det? Nu är det ett generellt stöd utgående från en normalskörd. Hur ska den individuella stickprovsundersökningen gå till?
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Skördeskadekommissionen är ännu inte formellt klara med sin beredning. Vad jag har förstått så bygger ju förslaget på att man gårdsvis ska kunna uppge sin normalskörd. Man tittar ett antal år tillbaka i tiden och på det sättet får man fram en normalskörd. Jag ser det som ett sätt att förhoppningsvis minimera byråkratin. När man gör stickkontroller så medför det att hanteringen av papper och formulär blir minimal. Precis som jag sade i mitt anförande så bygger det på en ärlighet och den ärligheten tryggas via stickkontroller. Det tycker jag att är bra. Jag tycker om frihet under ansvar och avbyråkratisering.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack för den informationen. Ja, jag är inte emot att man kanske gör stickprov. Det finns duktiga jordbrukare och det finns sämre jordbrukare. Nu blir det en generell dragning i det här stödsystemet över alla som kommer att beröras av stödutgivningen. Det är klart att stickprov bygger i varje fall på att någon tjänsteman ska göra dem. Byråkratin kommer kanske att öka i viss mån och ge mera jobb för jordbruksbyrån, det tror jag. Jag säger inte att det är rätt eller fel, men jag bara anar att det kan bli en viss ökad byråkrati.
Sedan är det som ledamoten sade att allting ska bygga på ärlighet och det får man hoppas att det gör.
Ltl John Holmberg, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Jag ser det som att det här är väl kanske det sätt som är minst byråkratiskt. Det är också viktigt att poängtera att ingenting är beslutat. Skördeskadekommissionen
ärinte formellt klara med sitt ännu. Det här är bara ett förslag som jag har hört.Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Ingrid Johansson
Talman! Jag skulle först, med anledning av det tidigare replikskiftet, vilja uttrycka min förvåning över den upprördhet över att förordningen kring PAF inte är färdig, med tanke på att det är landskapsregeringen som tar det. Vad jag kan förstå så är det inte heller gängse praxis att förordningarna ska finnas lagtinget till handa för att kunna ta en budgetskrivning som den här. Så det tyckte jag var ett litet onödigt utspel.
Det som jag vill diskutera är stödet till jordbrukarna, mycket kort bara.
Jag konstaterar att stödet är ett resultat av extremväder, något som forskningen visar att kommer att bli allt vanligare. Det betyder att vi behöver ställa om samhället. Ett sätt att uttrycka det på är att man vill stärka en resiliens, dvs. den långsiktiga förmågan att hantera förändringar och fortsätta utvecklas.
Några förslag till viktiga steg mot mer resiliens jordbruk kan vara regenerativt jordbruk, bevattningssystem, frångå monokulturodlingar, egna solcellsanläggningar och recirkulering av vatten osv.
Jag har med stor glädje noterat att både Ålands hushållningssällskap och Ålands producentförbund i allmänhet har hållit ett flertal kurser och utbildningar i detta. Det bådar gott för framtiden. Jag hoppas att man fortsätter det goda arbetet.
En historisk tillbakablick visar på att primärnäringarna har klarat av att ställa om flertalet gånger utan att på något sätt försvinna. En tillbakablick 100 år tillbaka visar en helt annan verklighet och dagsliv än vad vi har idag.
De omställningar som skett efter EU-inträdet är bland de största. Jag har inte hört en enda bonde som säger att de vill leva på bidrag, men EU har skapat den verklighet vi har idag. Det här betyder att vi politiskt styr jordbrukets utveckling. Det är viktigt att vi politiker minns sommaren 2018 och starten på 2019 när nästa LBU-program tas fram, för att inte årligen stå i den situationen att vi har ett samhälle som inte klarar av att möta de väderförändringar som kommer.
Framtidens näringsliv och företag, oberoende av sektor, måste klara av miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor för att vara konkurrenskraftig och klara efterfrågan, men också för att klara av att hantera förändringar och omställningar oberoende om man vill det eller inte.
Liberalerna kommer att arbeta för att stöda primärnäringarna i sitt omställningsarbete, för det är det enda hållbara, både sett till miljö och ekonomi. Vi hoppas på stor konsensus i lagtinget i denna fråga. Tack, talman.
Ltl Bert Häggblom
Tack, fru talman! I finansutskottets betänkande reagerade jag på avsaknaden av det som vicetalmannen tog upp en replik här men som kanske ordförande han förklara. När grundbudgeten för 2018 bereddes så beaktade man att landskapsförordningen 1993:56 om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet skulle ändras; ”Ålands Penningautomatförenings avkastning intäktsförs endast en gång i landskapets budget”. Så här står det i framställningen. Nu har vi januari 2019! Man säger att den ska komma till bokslutet för 2018. Men finansutskottet borde haft den på bordet och veta vad den ska innehålla före lagtinget fattar beslutet.
Lagtingets uppgift är att tillsätta en landskapsregering men också övervaka en landskapsregering.
Det är beklagligt. Det skulle ha varit intressant om finansutskottet hade erfarit vad det kommer att stå i den landskapsförordningen, annars ger vi ju en blank fullmakt. Det är väl inte meningen, finansutskottets ordförande, eller hur?
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Förordningar antas av landskapsregeringen. Det finns ingen princip på att landskapsregeringen ska föra förordningsförslag till lagtinget och inte till - lagtingets förlängda armar heller - utskotten, för godkännande. Förordningen kommer att tas innan bokslutet fastställs för 2018. För hela år 2018 så kommer de här sakerna bokslutsmässigt att vara på sin plats. Det finns egentligen inte någonting konstigt i det hela. Vi hade gärna sett att vi hade haft den färdig redan nu. Tidsbrist, många andra saker och prioriteringar har medfört att det görs på det här sättet. Det är ingenting som är konstigt med att vi antar förordningen före bokslutet fastställs.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Då borde ju texten finnas eftersom man utlovade den redan inför arbetet med grundbudgeten för år 2018.
Vi har en annan förordningsfullmakt än vad till exempel Finlands regering kan göra. Vår är begränsad till den delen, landskapsregeringen kan inte göra en förordning som strider mot lag på något vis, det ska de inte göra ändå, men den ska ha direkt delegering i lagstiftningen. Därför har vissa lagar, som lagtinget också har tagit, fallit här.
Det är väl viktigt att vi vet så att man inte tar in vad som helst i förordningen. Jag tycker att det skulle ha varit intressant för oss lagtingsledamöter att veta vad man avser att ta in. Om ministern nu säger vad som ska ingå i den så är det intressant för lagtinget att få den upplysningen.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag föreslår att ltl Häggblom i så fall lämnar in en lagmotion som säger att förordningar - som tidigare alltid har antagits av landskapsregeringen - också i så fall ska godkännas av lagtinget. Det är ju så som man måste göra om man vill ändra procedurerna i den riktning som ltl Häggblom här föreslår.
Vi menar att landskapsregeringen har förklarat för finans- och näringsutskottet på ett pedagogiskt sätt hur det nya systemet blir. Vi reglerar frågan i förhållande till PAF och de lån som har getts ut av landskapet till kommuner och andra och det ledde då till den reservering som nu föreslås i den här tilläggsbudgeten. Jag tyckte att vi hade en väldigt god diskussion i utskottet. När vi avslutande hörandet så tror jag att alla hade en klar bild av vad som sker med denna förändring.
Ltl Bert Häggblom, replik
Fru talman! Förordningen ska bygga på den lagstiftning som finns. Det är viktigt att då veta vad finansutskottet har erfarit. Jag ställde frågan till finansutskottets ordförande så att vi får veta det. Jag förstår att ministern försvarar sitt eftersom han inte har lyckats med det här under så här lång tid och då är det klart och man försöker ursäkta sig på alla sätt och vis. Man har haft 1 1/2 år på sig, ingenting händer.
Det var därför som jag ville veta vad finansutskottet har erfarit. Jag vet att finansutskottets ordförande brukar vara ganska noggrann med vad som har skett i landskapsregeringen. Han är inte den som accepterar det fullt ut, han brukar kunna vara kritisk också.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Talman! När det gäller PAF-snurran och den förordning som inte är klar och inte har redogjorts för i skrift så har vi ändå i finans- och näringsutskottet fått en muntlig redogörelse precis som ministern beskrev. Vi har också skrivit i vårt betänkande att redovisningsprinciperna för PAF-snurran kommer att ändras så att intäkterna endast upptas en gång. Det blev en förenkling och en förändring i den riktningen. Vi har fått en genomgång av hur PAF-snurra fungerar idag och hur det kommer att se ut framöver. Det blir egentligen ganska mycket mera förståeligt då, dvs. intäkter och sådant tas upp bara en gång och lån hamnar inte i olika balanser vilket har förekommit hittills. Det har vi fått en förklaring på.
Vi har också, både nu och i finans- och näringsutskottet, fått en förklaring av landskapsregeringen om förseningen. Det har varit tidsbrist på den avdelning som hanterar de här frågorna.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det är klart att man också behöver ställa krav på landskapsregeringen. Tidsfrister och sådant gäller mot enskilda medborgare. Lämnar man inte in sina ansökningar i tid så får man inte stöd och sådant från landskapsregeringen. Man måste också kunna ställa krav på landskapsregeringen så att de ser till att det förverkligas, precis som utskottets ordförande sade. Vi får väl hoppas nu då att det sker en förbättring till den delen.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! I alla sammanhang hade det självklart varit att föredra att vi hade haft ett utkast till förordning i samband med att vi behandlade det här i finans- och näringsutskottet. Det kan jag hålla med om.
Samtidigt har vi fått en rimlig förklaring till varför den inte finns och det har hela utskottet accepterat. Vi har inte haft oenighet kring den frågan. Vi har fått en bra förklaring, vi har fått den information som behövs för att vi ska känna oss trygga och där är vi idag. Jag tycker inte att man behöver göra någon större grej av det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! I det här anförandet så tänker jag ägna mig åt tre olika punkter. Jag börjar lite med den så kallade PAF-snurran och avkastningen av Ålands Penningautomatsmedel, den snurrar som nu ska avslutas trots att vi saknar en landskapsförordning.
Från regeringsbänken har man sagt att man inte brukar föra förordningar till lagtinget för granskning eller godkännande och det är alldeles korrekt.
Samtidigt finns det olika dignitet på förordningar. Ska vägslänten nu förlängas med 25 centimeter så kanske det inte är det mest prekära som behöver tas hit, men när vi nu i alla fall pratar om den verksamhet som håller igång hela vår tredje sektor och när vi pratar om inkomster till landskapsregeringen i miljonklassen så det är väl där som åtminstone mina dubier ligger. Man skulle gärna ha tagit del av den.
Som följd då av att intäkterna nu ska sättas in en fond så har vi fått erfara att det här ska vara en utan budgetär fond på sikt, dvs. att lagtinget inte har insyn eller kontroll över de budgetmedel som så det ju är med externa fonder. Under tiden då ska den eventuella överskottsavkastningen i förhållande till behovet av budgetanslag under en övergångsperiod upptas som är reservering för framtida behov tills att tillväxt- och stabiliseringsfonden har inrättats.
Här finns en otydlighet i vad landskapsregeringen egentligen vill. För i budgeten för 2019 så aviserar landskapsregeringen tydligt vad fonden skulle användas till. Man återupprepar det här, man talar om forskning, man talar om innovation och man talar om tillväxt och grön omställning å ena sidan. Å andra sidan har man från regeringsbänken sagt att man vill tillsätta en parlamentarisk kommitté för att därigenom ha en bred parlamentarisk grund för den här fonden som kommer att bli väldigt viktig för Ålands utvecklingsmöjligheter.
Det här mallar ju inte riktigt med varandra nu. Det kunde vara intressant att veta vad landskapsregeringen har tänkt. Är det detta som är fastslaget nu ånyo för andra gången i förslaget till tredje tilläggsbudget? Eller har man reviderat sina tankegångar och vill fortsättningsvis, med ett öppet mandat, tillsätta en parlamentarisk kommitté? Som det nu är uppställt så är det bara fråga om en gummistämpel, i så fall om man ska fortsätta i den här riktningen, om redan avkastningsmålen är fastställda. Det känns inte riktigt seriöst i så fall att medverka i en sådan parlamentarisk kommitté.
Jag vill vidare igen lyfta upp Ejdern. Jag har fogat en reservation till utskottets betänkande. Jag skriver att ”den kan avyttras med det förbehåll att fartyget inte ska ingå i den av landskapsregeringen aviserade totalentreprenaden”.
Nu står jag själv inför ett dilemma där jag kommer att behöva presidiets hjälp därför att det inte är det förslag som jag kommer att lägga här i salen. Mitt förslag är att m/s Ejdern inte ska avyttras förrän man har säkerställt att det juridiskt är möjligt.
Då undrar någon vaken individ här, vad menar hon? Jo, det har jag kommit till min kännedom att i den EU-upphandling som gjordes för trafik på södra linjen så ingår fartyget m/s Ejdern. Det avtalet tecknades på för bara några veckor sedan.
Jag har nu de här sista dagarna, tyvärr i ett sent skede kan jag hålla med om själv, fått information om att det inte är möjligt att man i samband med en EU-upphandling, blott några veckor efter det att kontraktet är tecknat, byter ut det fartyg som ingår. Helt enkelt därför att m/s Ejdern och m/s Knipan inte är jämförbara. Det är den juridiska information som jag har fått.
Jag har också fått indikationer på att man från det privata näringslivet har ögonen på detta ärende. Är det så nu att landskapsregeringen har det här juridiskt klarerat att man i samband med en EU-upphandling, där man just har signerat pappret, kan gå in och byta ut en av de centrala komponenterna så vill jag gärna nog att man från regeringsbänken ställer sig upp här i talarstolen och säger att så är fallet. Jag är nämligen ganska övertygad om att det inte är möjligt att göra så, men motbevisa mig gärna.
Därför blir det förslag som jag kommer att ta till omröstning att m/s Ejdern inte ska läggas till försäljning här och nu.
Då kan man fråga sig varför landskapsregeringen vill sätta in m/s Ejdern? Är det för att man vill skapa större bränslekostnader? Ja, tydligen. Det nuvarande fartyget som går där drar 65 liter i timmen, m/s Ejdern drar 250 liter i timmen. Är det miljösmart? Är det hållbart? Är det klokt?
Det nuvarande fartyget som går där har två mans besättning. Ejdern, som nu aviserats, har tre mans besättning. Så man ökar medvetet på kostnaderna. Är det förnuftigt? Är det klokt från landskapsregeringens sida?
Men vad betyder det för dem som bor där? Vad betyder det för skolbarnen? Vad betyder det för möteskulturen? Vad betyder det för besöken till församlingshemmet i kyrkan? Vad betyder det för det sociala livet att sätta in ett fartyg där de flesta, av dem som bor där och nyttjar det, är så pass gamla att de ska stå ute på däck under överfarten? Ja, inte betyder det något positivt för skärgården. Fast å andra sidan finns det ingen turlista heller, inte efter den 1 oktober. Så de som står på Matkamässan nu i Helsingfors och säljer ut Åland som fiskeparadis eller annat så kan inte sälja ut den regionen för det finns helt enkelt ingen turlista och då är det lite svårt att veta var, när och hur man ska komma dit.
Vidare kan man fråga sig om det faktiskt finns ett behov av en ny linje mellan Kumlinge och Torsholma. Vem ska åka där? Till vilken nytta? Mig veterligen har det varken efterhörts från kumlingeborna, enkligeborna eller brändöborna att de har något speciellt stort behov av att åka fram och tillbaka mellan Kumlinge och Torsholma. Men det skulle vara intressant att ta del av det.
Men, som sagt var, med hänvisning till de juridiska knoppigheterna, som uppenbarligen har seglat upp den senaste tiden, så det är förslag som jag kommer att lägga i samband med budgetens detaljmotivering att lagtinget inte ska ge en förordningsfullmakt för försäljning. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Jag ska inte lägga mig i trafikfrågorna. Infrastrukturministern sköter om de sakerna.
Men jag tvingas ändå konstatera att vicetalmannen, som har ansvar för hela Åland, har ägnat ungefär 75 procent av sin taltid idag att prata om den interna trafiken till Lappo och den nejden.
PAF-förordningen kommer att antas av landskapsregeringen och den kommer då att bokföringsmässigt hantera den PAF-snurran som vi alla vill bli av med. Den kommer inte på något sätt att vara avgörande för PAFs avkastning såsom vicetalmannen gav sken av att det på något sätt kan påverka tredje sektorns finansiering.
Med det nya systemet så det fortfarande lagtinget här som fattar beslut om alla utgiftsposter. Man fattar beslut om man ska lösa upp reserveringarna. Inga pengar kommer att försvinna någonstans på grund av förordningen. PAF genererar exakt lika mycket vinst oberoende om vi gör den här ändringen eller inte. Så ge inte sken av att PAF-medlen (… taltiden slut).
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det var inte min intention i mitt anförande att ge sken av att PAF-medlen skulle försvinna.
Det var två saker som jag ville lyfta upp. För det första så tycker jag att det hade varit klädsamt om lagtinget hade fått ta del av hur den här nya förordningen kommer att se ut med beaktande av att PAF-medlen är så otroligt viktiga för speciellt tredje sektorn, men även för vissa andra stora investeringar som landskapet har gjort. Jag kan inte tycka att man hade trollat om man hade fått fram den med tanke på att arbetet ändå har påbörjats 2017, eftersom det var tänkt att den skulle finnas med i budgeten för 2018.
Det andra som jag ville lyfta fram är den utan budgetära fond. Tanken med en fond är ju att varken lagtinget, riskdag eller andra ska ha med fondens operativa del att göra eller kunna påverka den, utan den ska skötas av andra utomstående.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Denna tilläggsbudget beskriver vad som händer då PAF-förordningen antas och hur pengarna reserveras istället för att komma in i en snurra på nytt vart fjärde år, om medlen inte har använts. Den delen torde vara klar. Därför skrev vi lite om den kommande fonden. Men det här gäller ändå 2018.
I budgeten för 2019 har vi skrivit hur arbetet med den externa fonden ska påbörjas i parlamentarisk ordning såsom vi har föreslagit. Vi har några ämnesområden; innovation, forskning och grön omställning osv. som vi tänker oss att kunde ligga som delar i det arbetet.
Jag upprepar det som jag sade i utskottet och vad jag har sagt här i salen. Vi vill inte binda upp oss på förhand utan vi vill ge den parlamentariska kommittén ett öppet mandat där vi partierna och grupperna emellan diskuterar sig fram till den bästa lösningen, utan att vara bundna på något sätt på förhand.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag tackar för det förtydligandet från finansministerns sida och konstaterar att det som då finns på sidan 31 i tilläggsbudget nr 3 mera ska ses avsiktsförklaring, att det också finns andra ändamål som man kan tänka sig att PAF-medel ska användas för. Vi har ju också en ganska intressant lagmotion som ltl Bert Häggblom har lagt här och som kanske passar in i den framtida användningen av PAF-medel. Jag säger inte att den gör det, observera att jag sade kanske.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Talmannen
Eftersom ett nytt förslag har framförts så kommer det att delas ut skriftligt till alla ledamöter.
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Jag känner mig nödgad att begära ett anförande och klarlägga de missuppfattningar som jag anser att vtm Thörnroos vill måla upp. Jag tycker att vtm Thörnroos målade upp en bild med väldigt mörka färger. Det finns ingen information eller någonting dylikt som landskapsregeringen på något sätt och vis har velat undanhålla. I samband med hörande i finans- och näringsutskottet så redogjorde vi väldigt öppet och transparent för den process som ligger framför.
Det är helt korrekt att landskapsregeringen nyligen i en upphandling har tecknat kontrakt med ett privat rederi för drift på södra linjen där även Ejdern ingår som det reservfartyg som landskapsregeringen idag tillhandahåller vid olika dockningar av samtliga fartyg som vi har inom landskapsregeringen.
Under den tid som jag har varit ansvarig minister så har det framkommit från allmänheten sida att det ställer till med väldigt stora logistiska problem. I och med att kapaciteten på reservfartyget Ejdern har 16 bilplatser, kapaciteten på södra linjen har 25 bilplatser eller 22 beroende på hur man räknar och på norra linjen är det närmare 50 bilplatser. Att lägga in ett reservfartyg när de ordinarie fartygen är på dock och ur trafik vid tekniska problem så det orsakar väldigt stora bekymmer.
Därför är vi ju glada att vi nu har en möjlighet att lägga om trafiken på norra linjen istället för att trafikera linjen Hummelvik-Torsholma med två fartyg som man har gjort hittills. Vi kommer att kunna trafikera den linjen med ett fartyg, alltså m/s Alfågeln.
Detta medför att vi får ett till fartyg, m/s Knipan, in i systemet. I det här fallet så är det ju mycket bättre att ha m/s Knipan som ett reservfartyg under de sju månader i året där vi ändå måste ha in ett reservfartyg på grund av övriga dockningar och dylikt.
Fru talman! Själva fullmakten handlar om en försäljningsfullmakt. Det är detta som ni har att ta ställning till här i lagtinget idag.
Det anförande som vtm Thörnroos målade upp handlar mera, som jag uppfattar det, om en kritik och ett missnöje med ett trafiksystem eller en trafikomläggning. Det har jag full respekt för.
Men när det gäller den första frågan som vicetalman lyfte om att byta ut de här fartygen så vill jag poängtera att gentemot redaren så är Ejdern och Knipan idag likvärdiga. När det gäller bemanningsintygen så krävs det lika stor besättning för att framföra de här två fartygen.
Det är självklart att landskapsregeringen kommer att göra såsom är juridiskt korrekt och riktigt, men det påverkar på intet sätt den försäljningsfullmakt som vi har att ta ställning till här i lagtinget idag.
När det gäller fartyget så är det helt klart att det inte är ändamålsenligt att sätta in fartyget Ejdern att trafikera en linje som t.ex. Alfågeln trafikerar som har 50 bilplatser och vi har ett fartyg med 16 istället.
Men när det gäller att trafikera med Ejdern på den rutt som nu har talats om idag mellan Lappo och Torsholma, som de facto tar cirka 20 minuter, så är det inte en försämring att åka med Ejdern jämfört att åka med det fartyg som finns på den linjen idag. Men det är egentligen en annan fråga, talman, än den som jag återkommer till igen; en fullmakt att kunna avyttra fartyget det är vad landskapsregeringen begär. Tack.
Talmannen
Plenum avbryts och återupptas kl. 14.15.
Talmannen
Plenum fortsätter. Diskussionen fortsätter. Begärs ordet?
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Tack för att ni tog er tid att vänta.
Det klämförslag som ligger på ert bord kommer jag inte att avisera. Däremot aviserar jag det klämförslag som finns i reservationen som lyder: ”Att m/s Ejdern kan avyttras men med det förbehållet att fartyget inte ska ingå i den av landskapsregeringen aviserade totalentreprenaden”.
Talmannen
Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.
I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR. Avsnitten föreläggs i deras helhet förutom där ändringsförslag aviserats. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Först föreläggs avsnittet VERKSAMHET i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs nu avsnittet ÖVERFÖRINGAR i sin helhet. Godkänt.
Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Avsnittet är godkänt
Föreläggs avsnittet Investeringar, Lån och Övriga finansinvesteringar enligt avdelningar och kapitel.
Föreläggs Avdelning 3 FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE i sin helhet. Godkänd.
Föreläggs Avdelning 7 INFRASTRUKTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOM-RÅDE enligt kapitel.
Föreläggs kapitel 9750 KOSTNADER FÖR SJÖTRAFIK. Begärs ordet?
Vtm Veronica Thörnroos
Talman! Jag föreslår att den text som återfinns i min reservation, dvs. att m/s Ejdern kan avyttras men med det förbehållet att fartyget inte ska ingå i den av landskapsregeringen aviserade totalentreprenaden, blir lagtingets förslag.
Ltl Mikael Lindholm
Jag ber att få understöda vtm Thörnroos förslag.
Talmannen
Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Mikael Lindholm, har föreslagit att det till motiveringen under moment 975000 Fartygs- och färjeinvesteringar fogas ett tillägg med samma lydelse som framgår av vtm Veronica Thörnroos reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.
Omröstning kommer att verkställas.
Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Veronica Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.
Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.
Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.
Föreläggs FRISTÅENDE ENHETER samt MYNDIGHETER. Godkänt.
Därmed är hela sifferstaten behandlad.
Föreläggs nu de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.
Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.
Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.
Klämmarna är därmed behandlade.
Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering i dess helhet. Motiveringen är godkänd.
Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
För kännedom
3 Ersättningar för olägenheter vid elavbrott
Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 3/2018-2019
Ärendet upptas till behandling vid plenum den 4 mars 2019.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 4 mars 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.