Frågestund den 11 mars 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

M W-A


Frågestund den 11 mars 2019 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2018-2019

Frågestunden slutar 13

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2018-2019

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Efter många års arbete med revisionen visade det sig för ett tag sedan att den stora revisionen inte kunde föras i mål under den här riksdagsperioden, eftersom vi inte kunde bli överens om vissa grundläggande frågor. Då uppstod en situation när vi här på Åland diskuterade om vi kunde rädda något av den här revisionen. Plan B uppstod, man skulle försöka få den ekonomiska delen av självstyrelselagsrevisionen i land under den här riksdagsperioden och lagtingsperioden.

Det har varit många turer fram och tillbaka, vi behöver inte relatera till dem här nu. Vi vet att utgångspunkten för Åland var att vi skulle få 15 miljoner. Vi kompromissade oss ner till 10 miljoner som det fanns en majoritet för här i Ålands lagting.

Min fråga till finansminister Perämaa är: Står landskapsregeringen fortfarande fast vid 10 miljoner eller har man ändrat sig?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Nej, landskapsregeringen har inte ändrat sig på någon punkt i förhållande till den politiska överenskommelsen som regeringen tog med riksregeringen inför att propositionen gavs.

Orsaken till att vi nu diskuterar denna fråga är att den vitt och brett omtalade landskaps- och vårdreformen i Finland nu har fallit. Om man då ser på de penningströmmar som den reformen skulle innebära och medföra så faller nu en penningström av ungefär 1,5–1,6 miljarder momsintäkter bort från inflödet till statskassan, vilket skulle ha påverkat vår avräkningsgrund. Den effekten tillsammans med den andra systemförbättringen skulle ge oss ungefär 10 miljoner euro i grundfinansiering.

Dessbättre är det så att den proposition som regeringen på rikshåll lämnade till riksdagen - och som då behandlades av grundlagsutskottet för riksdagens del inför beslutet som vi ska få ta del av i och med remissdebatten här i lagtinget nästa vecka - så i motiveringarna utgår man väldigt tydligt ifrån att beslutet innebär att grundfinansieringen ska upp med cirka 10 miljoner euro. Där har vi ju haft en diskussion om vad det verkliga utfallet är då finansministeriet för sin del tyckte att det var högre, men ungefär 10 miljoner euro. Det är ju det som vi tar fasta på i den fortsatta hanteringen av den här frågan. Det är också kopplat till vad grundlagsutskott för övrigt sade, att dagspolitiska åtgärder med rikslagar inte ska påverka självstyrelsen. Så 10 miljoner i höjd grundfinansiering är fortfarande målet.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Tack. Det låter bra. Orsaken till att jag ställer den här frågan här idag i frågestunden är att jag i offentligheten har kunnat ta del av att två av regeringspartierna tydligt har uttalat sig att man tydligen tänker godkänna det förslag till revision såsom det ligger nu här i lagtinget. I sådana fall är det någonting annat som blir verklighet

Då är min fråga: Är det klokt att ge ett klart besked på den frågan före man har fört alla de här ekonomiska förhandlingarna färdigt? För vi vet att det enda som egentligen har hjälpt oss att få en lösning har varit när vi har haft någon form av styrkeposition att förhandla utgående ifrån. Sotereformen har varit i en sådan situation när man blev beroende av en ändring av självstyrelselagen, och på det sättet räddade grundlagen oss kan man säga. Är det klokt att på förhand, före man har genomfört förhandlingar färdigt som måste komma nu eftersom allting är öppet, säga var vi står?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Man kan också fråga sig om det är klokt att i det här skedet gå ut och säga att nej man kommer inte att ta propositionen. Vi får komma ihåg att den part som vi huvudsak diskuterar den här frågan med, dvs. finansministeriet, så deras önskan från första början har varit att vi inte ska ta den. Så man kan se de här sakerna på olika sätt.

De två regeringspartier som har sagt ja till den här propositionen har säkerligen sagt det därför för att propositionen och det nya ekonomiska systemet anger att grundfinansieringen ska upp med 10 miljoner euro som jag beskrev det här tidigare. Det säger inte 3,2 miljoner euro. En dagspolitisk ändring i en rikslag eller en utebliven sådan gör att penningströmmarna ändrar. Inom ramen för propositionen så ska avräkningsgrunden i så fall höjas för att den politiska överenskommelsen ska matcha och det är det som är vårt mål.

Ltl Roger Nordlund

Jag ställer också frågan därför att sedan det här ekonomiska systemet trädde ikraft som vi nu lever under så har Ålands befolkning ökat med 5 000 människor vilket naturligtvis är väldigt bra, det är vi glada för och vi ska arbeta för att det ska fortsätta att öka. Men att då göra den här justeringen på bara 3 miljoner så är nog väldigt svårt att acceptera för mig och mitt parti för det ligger egentligen inom felmarginalen.

Man ska också vara medveten om att när vi byter det här ekonomiska systemet och sättet att räkna ut den nya klumpsumman på så tar vi också en större risk utan att få mera behörighet överfört till Åland, att vi skulle få något instrument som på något sätt kan påverka att vi får mer eller mindre skatteintäkter. Vi är fortfarande helt beroende av den finländska skattepolitiken med de skatteintäkter på Åland som blir vår avräkning.

Det finns många variabler att väga ihop här. Därför ser vi från vårt parti att man inte ska förhasta sig i den här frågan utan göra grundliga analyser.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det är ett jättebra sätt att arbeta. Därför tycker jag att det rentav är improduktivt att - innan ni som oppositionsparti idag klockan 15 får ta del av landskapsregeringens beskrivning av systemet vad befolkningsutvecklingen innebär och också diskutera strategier inför framtiden - så går ni som parti ut och säger att ni inte kommer att anta den, vilket kan spela någon annan motpart i händerna väldigt starkt.

Senaste veckan samlades lagtinget på ett gemensamt möte för att diskutera hur vi gemensamt kan gå vidare med självstyrelsepolitiska frågor. Jag hoppas att den andan som vi upplevde där är något som vi kan jobba vidare efter.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! I landskapet har vi idag 2 600 aktiva företagare, både stora och små. Ett allt större problem, som vid årsskiftet också har blivit ännu större, är kontakterna med skattemyndigheterna. Om företagen ska kunna verka så krävs också en dialog med de skattemyndigheter som sköter skatteuppbörden och också inkomstskatterna. Numera om man vill information och ringer på de numren som är till för företagen så kommer man till den finskspråkiga skattemyndigheten.

Jag har förstått att finansministern har träffat generaldirektören. Jag vill fråga: Togs denna fråga upp och vilka besked har givits?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Vi, generaldirektören och hans följe och landskapsregeringens representanter, diskuterade flera olika sakfrågor. Frågan om kontinuerlig och god service på svenska togs givetvis upp, men kanske inte exakt utifrån ett sådant exempel som ltl Häggblom kanske lite vagt beskrev. Men givetvis, service på svenska åt våra åländska invånare och företag var ett av de ämnen som diskuterades.

Ltl Bert Häggblom

Det var lite vagt, uppenbarligen har man inte diskuterat det där. Då är frågan, kommer landskapsregeringen att vidta åtgärder så att den skattebyrå som finns i landskapet Åland skulle få handha också företagsbeskattningen, att man skulle stärka den? På så vis skulle vi också stärka den svenskspråkiga servicen till de åländska företagen och också till invånarna.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag kan jag åtminstone lova att utifrån den här lilla åsiktsväxlingen och informationsutbytet så kommer landskapsregeringen att efterhöra via Ålands näringsliv om det faktiskt är så att man upplever problemen på det här sättet att servicen på svenska har försämrats och att det i värsta fall bara ges på finska. Skulle det vara på det sättet att det uppfattas som verkligen ett problem, att det har ändrat i den här riktningen, så då kommer landskapsregeringen att påtala det här för skattemyndigheterna för att råda bot på det i så fall.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande fråga ställs av ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Det här är inte en ny fråga. Jag har lyft frågan tidigare framförallt i en motion från 2014-2015 i samband med budgeten och också senare i olika anföranden. 

När det gäller utvecklingen inom turistanläggningar idag så finns det ett behov av standardhöjningar. Som det är nu så är stödet till turistanläggningar enbart för nybyggnation.

Min fråga är följande: Kan landskapsregeringen tänka sig att omdisponera anslag som finns för nybyggnation till att även gälla standardhöjningar för stugor, gästhem och vandrarhem?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för frågan som jag vet att är mycket angelägen hos många stugägare och stugägarföreningen, den har kommit upp vid otaliga tillfällen.

Alla investeringsmedel som landskapet har till det fria näringslivet så finns under momentet nationella investeringsstöd. När stödet till standardhöjningar av stugor och stugbyar togs bort så var grunden att avdelningen ansåg att det var både ett väldigt byråkratiskt system och det var också ganska svårtolkat att veta hur man ska bedöma vad som är en standardhöjning av en stuga och vad som då mera kunde beaktas som löpande drift eller driftsinvestering, uppfräschning som man måste göra kontinuerligt. Man ansåg därför att man istället skulle övergå till nyinvesteringsstöd för att främja näringen. De senaste åren har väldigt mycket av de pengarna faktiskt gått till nybyggnation av hotell.

Principiellt så ser väl inte landskapsregeringen det som uteslutet att kunna ha både och, men man kanske måste utvärdera lite grann hur detta har utfallit. Sedan måste man nog också, tror jag i så fall, satsa lite mera resurser på det här momentet för det är hårt tryck på de här investeringspengarna. Även den delen till turismnäringen har gått åt med full fart.

Ltl Brage Eklund

Vi vet att det finns generationsväxlingar inom branschen idag och det är väldigt svårt att få nya personer att ta över anläggningar som idag har en låg standard. Det finns behov av möjligheter att söka stöd för att göra standardförbättringar.

Bekymret att skilja ut vad som är standard jämfört med en vanlig grundrenovering borde inte vara något problem enligt mitt sätt att se. Det är inte lite målfärg och tapeter som är standardhöjning, utan man ska utveckla t.ex. bygga till en bastu, förstora ett duschrum eller vad som helst t.ex. byte av kök. Jag tycker att det borde finnas skäl för landskapsregeringen att ompröva det här beslutet. Jag tror inte att det har gått så mycket anslag ut för nybyggnation av stugor i varje fall under de senaste åren.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Har man väldigt gamla stugbyar så det nog kanske bättre med en nybyggnation och göra en ännu större satsning. Det konsumentbeteende vi har sett under flera år är att boendet i stugor går ner medan boendet för kortare vistelser ökar på hotellsidan. Det är en förändring som har hänt inom turismen de senaste åren.

Sedan finns väl också den problematiken att då får man först stöd för att bygga stugorna och sedan ska man få stöd igen för att rusta upp dem eller förhöja standarden. Det kan man ju naturligtvis göra, men det kanske är bättre att renodla så att man får samhällets stöd antingen vid investeringen eller vid någon slags drift.

De här logianläggningarna kan också stödas via Finnveralån och även med de här garantierna som bankerna idag har med Europeiska investeringsfonden.

Ltl Brage Eklund

Det är klart att det finns en avvägning när man gör en standardförbättring i en stuga, i ett hotellrum eller i ett vandrarhem. Det är klart att det är på det viset. Men som det är idag så är det ingen som bygger nya stugor med den utvecklingen som har varit och de stora satsningar det gäller. Många stugor är bra men har kanske lite för små duschrum och att de fodras en bastu och det är i varje fall en mindre investering än vad det är med en nybyggnation.

Just de stugor, hotell och vandrarhem som nu står för inför generationsväxlingar så där är kanske byggnaderna bra men många gånger är de sociala utrymmena; bastu och duschar, lite för dåliga. Jag tycker jag att man bör överväga den här möjligheten att få ett bidrag till detta. Det skulle skynda på de här generationsväxlingarna.

Jag ser i Eckerö idag anläggningar till salu och som har varit de i många år, de ökar i antal och ingen vill fortsätta.

Jag hoppas att landskapsregeringen kan överväga det här ställningstagandet.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi kan absolut titta på det, kanske inför ett nytt budgetår. Men som sagt, det handlar om tuffa prioriteringar på ett moment som är under väldigt hårt tryck och hur man fördelar de här medlen. Men vi ska titta på det, kanske undersöka marknaden och se vilka önskemål det finns.

Däremot så vet jag att när vi tog i bruk det här instrumentet med garantier via Europeiska investeringsfonden så var det i huvudsak riktat också till generationsväxlingar inom turismnäringen. Från Europeiska investeringsfonden får man ändå ett ganska stort stöd av det lånebeloppet man anhåller om.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande fråga ställs av ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Vid senaste frågestund så tog jag upp frågan om den här föreningen som hade blivit av med lite pengar och hade blivit polisanmäld. Jag fick på den första frågan ett klargörande av minister Valve att han i egenskap av kansliminister inte hade fått någon slags information. I den andra frågan fick jag reda på att han inte heller hade fått det i egenskap av social- och hälsovårdsminister. Jag hade en tredje fråga som jag tyvärr inte fick ställa då men som jag ställer nu.

Det finns ju möjligheter och risker att det här är knutet till spelandet. Vi vet att det vid spelmissbruk också finns risk för återfall. Det innebär att en misstänkt snabbt borde identifieras. Den polisiära processen tar ju väldigt lång tid som vi vet.

Frågan är då om ministern har idéer om vilka mekanismer eller varningssystem som borde kunna införas så att det här kunde upptäckas på ett tidigare sätt, på ett annat sätt?

Minister Wille Valve

Den här frågan har nog redan besvarats i föregående frågestund.

Ltl Stephan Toivonen

Jag uppfattade att ni då svarade på frågan om ni hade känt till det osv. Min avslutande fråga riktade sig till framtiden, vad vi kan göra. För det finns tecken nu som tyder på att det kanske inte var en engångshändelse. Läser vi veckans media väldigt noggrant så kan det hända att det finns indikationer på att det inte ens var den sista härvan. Så det kan finnas orsaker att ta upp det på något sätt. Det finns olika sätt att göra det.

Minister Wille Valve

Jag uppfattar att ltl Toivonens fråga är något luddigt ställd, men detta är i och för sig en fråga som ltl Toivonen och jag tillsammans jobbar med inom ANDTS, den parlamentariska gruppen för att bekämpa risk- och missbruk av alla olika slag inom landskapet. I gruppen har vi också diskuterat denna fråga hur vi kan förhindra, hur vi kan förebygga spelmissbruk och vilka lagstiftningsförändringar som skulle föranledas. Jag välkomnar ledamoten Toivonen till nästa möte.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande fråga ställs av ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Ärade lantråd! Ungefär tre år efter det att er regeringen satte igång med den stora reformen av den åländska kommunstrukturen har vi fått de juridiska slutsatserna av landskapsregeringens lagförslag.

Min fråga kommer att handla om vilka politiska slutsatser lantrådet har dragit så här långt efter beskedet att Högsta domstolen godkänner lagpaketet och därmed den så kallade tvångslagen. Högsta domstolen konstaterar att eftersom det är upp till respektive kommunfullmäktige att avgöra huruvida man ger sitt bifall till ett så kallat samgångsavtal så har man också på det sättet visat tillräcklig respekt för det kommunala självstyret. Så hur ser lantrådet på fortsättningen gällande den här frågan?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Lagarna har nu gått igenom lagtinget. De har gått igenom Ålandsdelegationen och Högsta domstolen, de gick igenom, de blev godkända och lagen förpliktigar. Det gör den! Lagen förpliktigar kommunerna. Ålands lagting har det övergripande ansvaret för helheten och för att alla ålänningar ska ha rätt till resurser och välfärd.

Ingen kan ju heller på något vis darra på manschetten vad lagstiftarens intentioner har varit. I lagen stipulerar att den 1 januari 2022 ska det finnas fyra kommuner. Det är heller ingen nyhet att kommunerna ska godkänna samarbetsavtalet. Det är inga nyheter alls.

Man kan egentligen precis dra paralleller till hela KST-processen. Det är mycket viktigt att kommunerna deltar, diskuterar och ser hur man kommer framåt på bästa möjliga sätt.

Landskapsregeringen tillsätter resurser och är behjälpliga precis som man har gjort med KST. Vi har ett gediget arbete framför oss som ska göras. Jag är säker på att vi kommer att hitta samarbetsavtal som de olika kommunerna kan omfatta och acceptera.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Det är lite med beklagan som jag konstaterar att lantrådet tänker fortsätta på samma spår som kommunminister Fellman genom att låtsas som att ingenting skulle hänt.

I lag- och kulturutskottet sker en stor förändring i den så kallad tvångslagens utformning. Man tar bort ett tvångsmedelsförfarande och därmed återtar man då respekten för den kommunala självstyrelsen, dvs. att var och en bestämmer själv.

Är det som så att lantrådet håller med kommunminister Fellman ”business as usual” och det spelar ingen roll vad de juridiska instanserna säger, därför att har man politiskt bestämt sig för någonting inom regeringen Sjögren så då håller man fast vi det?

Det påminner lite om Don Quijote faktiskt, lantrådet måste förlåta men är det inte bäst att inse sanningen att demokratin har segrat?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vet inte riktigt, hur många gånger har ltl Harry Jansson stått här i talarstolen och förfäktat sig över det här tvånget? Ltl Harry Jansson får ursäkta men kanske det är dags att byta ut fyrklövern mot en svängdörr?  

Vi anser att det är väldigt väsentligt att vi jobbar tillsammans med kommunerna, att vi tar fram de här samarbetsavtalen. Jag vill faktiskt påstå att i teorin är det lättare att göra en kommunreform än att göra en KST-reform. KST-reformen har många likheter med vård- och landskapsreformen där man ska göra nya administrativa byråkratiska strukturer. Kommunreformen är till den delen renodlad, vi har en stark lagstiftning när det gäller kommunerna.

Jag vill fortsätta att samarbeta och diskutera med kommunerna för att vi ska kunna uppnå en ny kommunstruktur på Åland såsom lagen stipulerar.

Ltl Harry Jansson

Det är nog faktiskt igen med beklagan som jag konstaterar att lantrådet anser att det är lättare att genomföra en kommunreform än att göra det som kommunernas socialtjänst står för, när lagtinget faktiskt då har fått igenom ett lagförslag som tillåter oss att med tvång föra ihop de 16 kommunerna till ett förbund. Medan de juridiska instanserna konstaterar att det är frivillighet som gäller i det kommunala. Det är här som det har gått fel i landskapsregeringens tankesätt. Man har liksom inte kunnat ta till sig vad kommunal självstyrelse betyder.

I Helsingfors drog regeringen Sipilä sina slutsatser för några få timmar sedan. Det stora projektet med deras reform föll. Är det inte som så att lantrådet egentligen och också regeringspartierna i övrigt borde ha kommit till samma slutsats? Det stora projektet blir det ingenting av, man har satsat enormt med pengar - ungefär motsvarande den finska reformen - varför inte dra politiska slutsatser av den konklusionen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det där var ju intressant. Nu tycker helt plötsligt ltl Harry Jansson att det var bra att man fick igenom tvånget under förra mandatperioden, att man tvingar kommunerna till KST. Det är ju också tvångslagstiftning, bästa Harry Jansson.

Jag tror, utan att spekulera allt för vidlyftigt, att vi kommer att ha färre kommuner på Åland och det verkar inte bli av med hjälp av centern Vi vet alla det här dubiösa som man gjorde med det här frivilliga samarbetet med Finström, Sund och Geta och det bottennappet som man skickade ut. Jag tror inte heller att man kan backa sig in i framtiden.

Jag tror nu ändå på att fortsätta det här arbetet och titta på de här samarbetsavtalen så att alla kommuner kan känna sig bekväma. En väsentlig del i att utforma samarbetsavtalen blir också hela stora socialvårdslagstiftningspaketet.

Det finns krav från kommuninvånarna, vi vill reformera socialvårdslagstiftningen och det finns krav på kommunerna att de ska kunna leverera. Jag tror att vi behöver ha större kommuner.

Talmannen

Frågan är härmed besvarad. Nästa fråga ställs av ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag tänker ta avstamp i regeringsprogrammet där det sägs: ”Åland ska vara ett landskap som är öppet och välkomnande som erbjuder kreativa miljöer och som lockar till sig människor, idéer och kapital. Goda villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb vilket i sin tur säkrar den generella välfärden”. Trafiken är skärgårdens livsnerv säger man.

Mot bakgrund av att landskapsregeringen våren 2017 bestämde sig för att Vårdö inte längre skulle ingå i trafiksystemet i skärgården, vilket över en natt ställde till det väldigt mycket för turistföretagare och för hela kommunen Vårdö där entreprenörer hade byggt upp verksamhet på basen av tidigare givna instruktioner. Man förändrade det väldigt snabbt. På vilket sätt menar landskapsregeringen och lantrådet att detta främjade näringslivet i den aktuella regionen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ltl Jörgen Pettersson borde ställa detaljfrågor till infrastrukturministern.

Överlag så kan jag säga att vi försöker absolut vara smidiga. Vi försöker sätta regler som gäller alla. Jag har förstått att man löst de problem som ltl Jörgen Pettersson pratade om - utan att jag nu kan detaljer - som sagt var ledamoten borde ha frågat infrastrukturministern.

Man har diskuterat med näringslivet och man har kunnat lösa frågan på absolut bästa sätt. Men det har krävt att man har tagit kontakt med landskapsregeringen. Jag kan tyvärr inga detaljer om den här trafikfrågan.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag har försökt få fram svar på de här frågorna ganska många gånger faktiskt utan att riktigt lyckas. Därför menar jag att det nog faktiskt handlar om en övergripande fråga där landskapsregeringen har till uppgift att se till hela Åland bästa.

Då undrar jag på vilket sätt har det här beslutet faktiskt gynnat folk? Har det gynnat någon enda att man har tagit bort Vårdö från trafiksystemet? Finns det någon som har vunnit på det, finns det någon som har tjänat på det? Finns det någonting som har blivit bättre eller har det blivit samma sak eller rentav sämre? När de frågorna måste ställas så menar jag att lantrådet har ansvar för hur man har skött den biten, och där finns faktiskt frågan hur man egentligen tänkte och om man agerade rättvist?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är ju viktigt att en landskapsregering hela tiden utvärderar sina beslut och de visionerna man har. Jag vill ändå påstå att det finns en alldeles ny bro på 13 miljoner till Vårdö, och så vitt jag vet så går färjorna precis som de har gjort tidigare. Jag har också förstått att turlistorna till linfärjan också har medfört att man har större förutsägbarhet.

Jag har förstått att stödet till skärgårdsbutikerna, som också innefattar Vårdö, har fallit väl ut på Vårdö.

Landskapsregeringen försöker jobba i en konstruktiv och bra riktning precis hela tiden.

Ltl Jörgen Pettersson

Det vore väl konstigt om man inte arbetade konstruktivt i en sådan här fråga. Men faktum kvarstår, genom en åtgärd som fattades i princip över en natt så ställde man till det för ett näringsliv. Lantrådet hävdar att det här man ställde till med inte är så farligt. Jag tror faktiskt att det inte riktigt stämmer. Jag tror att det ställde till väldigt mycket.

Min fråga är fortfarande, och att jag tycker att lantrådet kanske inte riktigt svarade på den, på vilka grunder bestämde man sig för att man ska gå in med en åtgärd som så explicit riktar sig till en region och inte till hela? Vad blev i sådana fall vinsterna ifrån det beslutet?

Sedan är den avslutande frågan: Ser man alls att det kanske finns skäl att ompröva detta beslut?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag får också upprepa att detaljer så borde ltl Jörgen Pettersson ha tagit med infrastrukturstrukturminister Nordberg. Han sitter här i salen och han kan säkert svara på detaljfrågor.

Det finns alltid skäl att titta över beslut som man fattar. Men jag vill ändå hävda och de signalerna jag har fått är att det finns lösningar på de problemen och att det kanske gäller i slutändan också att ha lite sinne för proportioner.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande fråga ställs av vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Den här landskapsregeringen har medvetet och aktivt valt att koncentrera den offentliga makten på ett sådant sätt som vi tidigare inte har sett. Jag tänker på det faktum att vi har tre ministrar i landskapsregeringen som också sitter som högsta förtroendevalda – fullmäktigeordförande - i sina respektive kommuner. Jag tänker på Mariehamn, jag tänker på Jomala och jag tänker på Kumlinge. Tycker lantrådet att det är en god utveckling av demokratin att ett fåtal personer i det närmaste kontrollerar den offentliga makten när vi ändå har tillgång till ett stort antal ledamöter som säkert kunde axla det ansvaret likväl?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Eftersom jag får en väldigt rak fråga ställd till mig så ska jag säga så här, det har inte varit något som helst problem eller intressekonflikter att ministern Nordberg, minister Perämaa och minister Gunell sitter i fullmäktigen som ordföranden. Jag kan inte erinra mig en endaste gång som det skulle ha varit ett problem i landskapsregeringen.

Om man svänger på steken så vet man också att det är ganska välkommet ute i kommunerna att man har erfarna politiker som vet hur en slipsten ska dras och som känner till kommunalpolitiken och som känner till landskapspolitiken.

De facto tycker jag på det viset att man kan reglera det här och att vi kanske borde lagstifta om det. Men eftersom vicetalmannen frågar så kan jag öppet och ärligt säga, det har inte varit något som helst problem överhuvudtaget. Den här frågan kommer att lösa sig också sedan när vi har fyra kommuner.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Det kan möjligen vara så att det här inte uppfattas som ett problem av landskapsregeringsledamöterna, men ute på fältet finns tveksamheter.

Ledande tjänstemän i Mariehamns stad har till och med offentligt gått ut och sagt att varken tid eller engagemang riktigt räcker till när man sitter på flera olika stolar. Även ute i byarna och kommunerna så är man lite tveksam till om det är riktigt rätt att man begär ett remissutlåtande som man har suttit med på överläggningar och processat och sedan så skickar man ut det.

Man har gjort jämförelser när landskapsregeringen har skickat ut remissutlåtanden och där har man inte alls hanterat de lika. Jomala kan ha anmält jävsproblematik vid ett tillfälle när Mariehamn inte har gjort det och Kumlinge kan ha gjort det vid ett annat tillfälle. Det visar ju att det finns ett tolkningsutrymme som inte är önskvärt i en demokrati, det tycker jag i alla fall.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag förstår ju att det här handlar ju också om hur man matar trollen, hur man undergräver och vad man kör för buskpropaganda. Jag sade tidigare att jag tycker att det är helt okej att man lagstiftar om det här och att vi får det mera renodlat. Men inte är det här några nya problem för Ålands lagting Ålands landskapsregering heller. Hur många ledamöter här sitter på två stolar? Hur många sitter i fullmäktigen och i kommunstyrelser? Jag skulle önska att vi hade lite andra frågor att tala om än det här som vi också har snurrat flera gånger tidigare. Det ser ut som det gör nu. Jag var öppen och ärlig med att jag inte tycker att det har varit några problem. Sedan kan jag förstå att man diskuterar det och jag är helt med på noterna att vi reglerar det här också.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag säger ingenting om de ledamöter som sitter i Ålands lagting och som också sitter i ett fullmäktige. Men det jag vände mig emot är att den högsta operativa makten, alltså landskapsregeringsledamöterna, inte borde sitta i ett fullmäktige som ordförande och leda där. Det ger faktiskt en bild av en märkvärdig demokrati.

Min fråga till lantrådet är också rak. Är liberalerna intresserade av en politisk överenskommelse - ett handslag- före valet, att den som sitter i nästa regering inte sitter som fullmäktigeordförande i någon av våra åländska kommuner?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag har inga som helst problem med det heller. Absolut inte. Jag tycker att den här skivan har hackat några gånger nu. Det finns betydligt mera väsentliga saker att diskutera för landskapet Åland.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande fråga ställs av ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Fast man inte kan tro det när man tittar ut idag så börjar det bli vår. Ett säkert vårtecken är att hålla mig till det traditionen bjuder. Jag undrar hur landskapsregeringen funderar och planerar för den kommande vårjakten och vilka strategier ni har planerat för framtiden?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, jo precis som traditionen bjuder så brukar det bli aktuellt den här tiden på året. Jag satte faktiskt idag in en överläggning nästa vecka om läget kring frågan och framförallt att lite rekapitulera vad som har hänt under året eller som kanske, förvånansvärt nog, inte har hänt. Eftersom den här domstolsprocessen var så överhängande och hotfull så har den nu kanske inte haft högsta prioritet i Bryssel, utan det har varit närmast status quo.

Vi kommer också att uppdatera oss kring läget med förvaltningsplanen och där har landskapsregeringen slutfört den del som åligger oss. Det som ännu är kvar är den vetenskapliga delen och där har man nu också fått kontakt med den danska forskare som är den bäst lämpade att utföra den här biten i studien.

Ltl Mikael Lindholm

Tack för det. Jag funderar på förvaltningsplanen och hur långt på väg den är. Det pågår ju en parallell förvaltningsplan för havsörn så vitt jag är rätt underrättad. Min fråga är: Hur långt har den kommit? När kan vi se resultat av den? Det är ingen som bestrider, mig veterligen, att havsörnen är en av de stora predatorerna, framförallt ådor.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, det stämmer. Enligt de rön som vi också har fått under året så stärker det också vår bild av situationen. Tiaminfrågan kanske inte har varit lika relevant för minskningen av ejdrar, utan predatorfrågan har ökat i styrka och man ser det just nu som ett av huvudproblemen.

När det gäller frågan om örnarna så havsörnsplanen är fem före klar och kommer att presenteras här inom de närmsta dagarna. De hänger på det sättet inte ihop direkt, men naturligtvis finns det ju en indirekt koppling.

Ltl Mikael Lindholm

Tack för det. Det ska bli intressant att se den.

Bara för tydlighetens skull, de åtgärdsplaner och de ejderskyddsområdena som upprättades här nu, kommer det att vara fortlöpande att de som har dem ska inventera och de om håller på med mårdhunds- och minkjakten, ska de rapportera fortsättningsvis eller är det bara under den här perioden tills förvaltningslagen är klar?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Utan att svara helt säkert i sten så är det min bedömning att det arbete behöver pågå så länge ejderstammen är så svag som den är, och att vi gör vad vi kan här på våra åländska skär för att hålla igång den här predatorjakten.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Följande och den sista frågan för idag ställs av ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Min fråga är: Bör plan- och bygglagen ändras?

 Bakgrunden till frågan är att nu i år så är det sex år sedan Maxinge invigdes. För åtta år sedan ungefär uppstod diskussionen bland stadens politiker, samtidigt som man visste om att Maxingeprojektet skulle bli av, om stadsplanen i city borde ändras för att komma emot och möjliggöra att näringslivet kan bygga affärslokaler, bostäder och arbetsplatser och liknande.

Nu åtta år senare är ärendet fortfarande aktuellt. Jag erfar att stadspolitikerna gärna skulle vilja göra ändringen men det anses svårt.

Min fråga är: Bör man ändra plan- och bygglagen så att det blir lättare att ändra stadsplanen?

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Det pågår ju en process i Mariehamn med att ändra stadsplanen för centrum. Som jag har uppfattat det så är det en ganska dynamisk tid i planeringsarbetet i Mariehamn.

Jag förstår inte helt frågan, alltså på vilket sätt skulle ltl Karlsson vilja ändra plan- och bygglagen? Det har inte kommit några propåer från Mariehamns stad under den här mandatperioden om att plan- och bygglagen i sig skulle utgöra ett problem för en ändring av planeringen i Mariehamn.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det var ett projekt tidigare, ett näringslivsföretag ville bygga ett 30 miljoners projekt och lagen omöjliggjorde att telegrafhuset kunde rivas. Det var ju lagen som hindrar det, det sade domstolen.

Samma sak är det ju nu för nu finns det projekt för ungefär 100 miljoner i city och ändå så anser man att det är problem med att kunna riva hus som anses vara värda att bevara, det finns stipulerat i plan- och bygglagen och det är en lagtingsfråga.

Därför var just min fråga om man borde ändra lagen så att det är lättare att t.ex. riva hus och lättare att komma fram och ändra på stadsplanen.

Det oaktat, åtta år har stadspolitikerna hållit på, de är kloka allihop och ändå så inser de att de har svårt att komma fram pga. lagstiftningen.

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Frågan om vilka hus som ska bevaras och vilka som ska rivas så handlar inte i första hand om plan- och bygglagen, utan om museibyråns befogenheter osv.

Den här frågan har inte aktualiserats till landskapsregeringen från Mariehamns stad att det här i sig skulle uppfattas som det stora problemet för hur man planerar i Mariehamn. Inte heller som fullmäktigeledamot i Mariehamn så har jag uppfattat att det är plan- och bygglagen som är det stora problemet, snarare är det så att i Mariehamn tar planprocesserna en lång tid.

Trots det så har man jobbat väldigt konstruktivt över partigränserna med utvecklingen av planeringen i centrala Mariehamn. Jag tror att man kommer att nå ett jättebra resultat.

 Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag hoppas det. Det här är angeläget för hela Åland, inte bara för Mariehamn, eftersom man nu är villig att satsa 100 miljoner på byggnation i city utan en enda cent i insats från samhället.

Jag anser att det fortfarande är problem med lagen. Man har hållit på i åtta år, man är överens bland stadspolitiker vad man vill vi göra och fortfarande pratar man ändå om att det är svårigheter.

Det oaktat, telegrafhuset fick inte röras och det finns stipulerat i lagen. Så nog ligger det ganska mycket ansvar, tycker jag, på regeringen att forma lagar så att det är lätt att utveckla samhället.

Minister Nina Fellman

Tack, fru talman! Först får jag väl säga att jag tycker det är alldeles föredömligt att lagtingsledamöter från Saltvik engagerar sig så för Mariehamn. Det är precis så det ska vara att vi på Åland bryr oss om varandra över kommungränserna.

När det gäller telegrafhuset så kom man ju till slut till en lösning eftersom lagstiftningen - sådan vi har den idag som finns av en orsak - sade att huset ska bevaras. Den entreprenör som intresserar sig för att exploatera den tomten kom till en lösning som inkluderar telegrafhuset.

Sist och slutligen så kanske det går att hitta lösningar också där man bevarar det som experterna bedömer att behöva bevaras.

Frågestunden slutar

Frågan är därmed besvarad. Frågestunden är också därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00.

Originalfil