Frågestund den 18 september 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

MN


Frågestund den 18 september 2019 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2018-2019

Frågestunden slutar 15

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2018-2019

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Det här är mer av allmänt intresse, det syftar inte till att på något sätt rikta kritik. Frågeställningen rör de faktum att EU- kommissionen har reagerat över Finlands tidigare beslut om att införa kör rätt för 15-åringar med en ny fordonskategori. Vilka konsekvenser har ministern och avdelningen kunnat bedöma att invändningar från EU-kommissionens sida på det lagförslag lagtinget har klubbat tidigare har, vad gäller motsvarande nya system och rätt för framförande av fordon?

Minister Mika Nordberg

Det är absolut en intressant frågeställning. I lagframställningen som vi hade avviker vi från den finska. Tittar man på de punkter man har lyft ifrån EU, när det gäller trafiksäkerhet och annat, har vi ett avvikande system som möter vissa av de påståenden som EU kommer med. Bland annat kräver vi på Åland en högre utbildning för de som ska framföra fordonen. Vi har även en hastighetsbegränsning som är 10 km/h lägre.

 Jag tror att det blev en felskrivning i samband med lagframställningen, som gäller ikraftträdandet av lagen. I Finland har man nu valt att flytta fram lagens ikraftträdande 12 månader. Ursprungstanken var att vi på Åland skulle träda i kraft tre månader efter Finland. Jag tror att tanken var att det skulle skrivas in att vår lag skulle träda i kraft mars 2020, men nu tror jag att det står mars 2021. I och med att Finland har flyttat fram ikraftträdandet 12 månader, är vi ändå tre månader efter.

 Den delen som handlar om typen av bil, är den vi har blankettlagstiftning till. Men när det gäller rätten att framföra fordonet har vi en egen lagstiftning. Det är den som de har kritiserat från EU och som är av bättre kvalitet, om jag får säga så.

Ltl Harry Jansson

Tack för svaret, vi kan ännu en gång konstatera att ministern sannerligen kan sitt ämbete och sina uppdrag. De budskap som ministern framför gläder mig, att vi av en liten lycklig stjärna också klarar fatalietiden som annars skulle ha lett till att vi måste ta upp ärendet på nytt.

Om jag uppfattade rätt är slutsatsen att, med tanke på de skillnader vi vidtog för egen del i vår lagstiftning, vi bör klara kommissionens kritik av arrangemanget. Med tanke på längre körkortsutbildning och lägre hastighet, vad gäller fordonsbiten finns det eventuellt ett problem. Det finns en faktor till och det är antalet passagerare i bilen, där vi har haft synpunkter.

Minister Mika Nordberg

Tittar man på det som också har diskuterats från EU:s sida är fordonet och den blankettlagstiftning som vi har, där man från finsk sida sagt att man kanske bör sätta ett krav på att det t.ex. måste finnas dragkrok på traktorbilarna. Orsaken till varför vi på Åland kallar det traktorbilar är att de skulle lyda under traktorer i registreringshänseende, i Finland har man valt att kalla dem lätta bilar. I och med att man eventuellt måste justera med t.ex. dragkrok, kan det hända att det även kommer komma en reglering när det gäller antalet passagerare.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Petri Carlsson, varsågod.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Tunnel till Föglö har debatterats flitigt och information har förekommit i sociala medier, lokaltidningarna, radion, informationsmöten och bland ålänningarna. Men vi i lagtinget har inte hört landskapsregeringens eller den ansvarande ministerns bedömning under den här mandatperioden.  Hur ser ministerns på möjligheten, både ekonomiskt och politiskt, för en tunnel till Föglö under nästa mandatperiod?

Minister Mika Nordberg

Den här frågan visste jag att skulle komma, och jag är väldigt glad att jag har möjlighet att svara på den. Det här är en fråga jag funderat på väldigt mycket under det senaste halvåret. När jag ska besvara vad jag tror om möjligheterna att tunneln ska kunna verkställas under nästa mandatperiod, både politiskt och ekonomiskt, är det några parametrar jag måste ta i beaktande. Jag utgår ifrån att det är helt möjligt att det största oppositionspartiet, centern, eventuellt ingår i en ny regering. Det är hypotetiskt så det brukar gå i många fall, att stora oppositionspartier inträder i regeringen. Då måste jag fråga mig vad man politiskt har lovat från centerns sida. Man har lovat att man ska utreda tunnelfrågan, man har inte sagt att man är beredd att bygga den. Tittar man ytterligare på tidsåtgången, har vi haft ett informationstillfälle där vi har diskuterat tidsåtgången för ett tunnelbygge. Man behöver ca. 3 års tid från avdelningens sida för att bereda ett tunnelbygge, för att sedan ha en grund för att fatta det verkliga beslutet om att bygga tunneln. På det viset är det en skillnad på att utreda ett tunnelalternativ, och en annan att bygga den.

Talmannen

Innan vi går vidare ber jag ltl Petri Carlsson att frågar landskapsregeringen, att vi får den bilden.

Ltl Petri Carlsson

Minister Nordberg säger att det tar trå år att utreda, information som vi haft i lokalmedia säger att det går att ordna snabbare än så. Vad är det som gör att det tar sådan lång tid att genomföra det?

Minister Mika Nordberg

I samband med förverkligande av olika infrastrukturprojekt är det några olika saker man måste ta hänsyn till. När det gäller den här digniteten av projekt behöver det göras en miljökonsekvensbedömning och en vägplan, ytterligare behöver man utreda säkerhetsaspekterna. Det är trots allt landskapsregeringen som är väghållare och ansvarig för den trafik som löper på en väg och även i en tunnel. Därför behöver det finnas ett gediget beredningsmaterial som ligger till grund för det beslut man sedan väljer att gå in för.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Landskapsregeringen handskas ganska frikostigt med pengar, man har låst ca 70 miljoner på kortrutten t.ex. Medan vi i Hammarland har två vägavsnitt på två landskapsvägar som inte ens har ytbeläggning. Halva Västmyravägen och hela Marsundsvägen saknar ytbeläggning. När det är tjällossning på våren är de nästan oframkomliga. Hur har vägavdelningen och landskapsregeringen funderat kring fortsättningen av dessa vägar? Finns det något beslut om att de ska åtgärdas?

Minister Mika Nordberg

När det gäller de vägar som ltl Lars Häggblom lyfter kan jag kommentera den ena av dem, Marsundsvägen. Om jag har förstått saken rätt, i de kontakter och diskussioner vi haft, är den kulturlandskapsskyddad. Ltl Häggblom lyfter att vid våren när det är tjällossning, är det ifrån de som använder vägen nästan så att de säger att den är obrukbar. Skulle du fråga landskapsregeringens tjänstemän på avdelningen om de gärna skulle belägga den här vägen, har de själva föreslagit det ett antal gånger. Det skulle spara på ekonomi och underlätta för dem, men på grund av att det är ett kulturlandskap är det problem att få den belagd. Tyvärr.

Ltl Lars Häggblom

Då kan vi räkna med att de som bor där får ha den som den är. Det är lätt att besluta att andra kan ha det som de har det om man inte bor vid vägen. Sedan har jag ytterligare en fråga vad gäller vägarna i Hammarland. Det är säkert 20 år sedan kommunen begärde att få gång- och cykelväg från Frebbenby till Näfsby skola. Vi vet att vi har en ganska tung trafik som går genom kommunen. Det har byggts ett par hundra meter gång- och cykelbana i Hammarland, medan det däremot har byggts ganska mycket i andra kommuner. Hur ser planerna ut för gång- och cykelbana i Hammarland?

Minister Mika Nordberg

I lagtinget har man fattat ett beslut för ganska länge sedan, det är att belägga våra huvudvägar med en parallell gång- och cykelväg. När det gäller sträckan Mariehamn- Eckerö, har man påbörjat det arbetet och planer finns utställda. Jag vet att man från landskapsregeringens sida varit i kontakt med Hammarlands kommun för att titta på olika dragningar. Det är i röret, som man brukar säga, och det är en tidsfråga innan de kan förverkligas.

Ltl Lars Häggblom

Så vi kan räkna att det är på gång i landskapsregeringen, planeringen i alla fall. När verkställande blir är i framtiden, så att säga. Sedan har jag en sista fråga, och det gäller Marsundsbron. Kommer den att bjudas ut för rivning under året?

Minister Mika Nordberg

Jag har tidigare i lagtinget svarat på den här frågan och den finns med i våra moment. Vi har budgetmedel för det och min förhoppning är att vi inom de närmaste veckorna kan bjuda ut en rivning utav gamla Marsundsbron. Det har jag lovat tidigare här i lagtinget.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Det är nästan lite högtidligt att ställa sin sista fråga under frågestunden den här mandatperioden och åtminstone på ett tag, för min egen del. Därför tänker jag ägna mig åt något som är viktigt och har varit viktigt under min politiska karriär hittills, nämligen frågan om det svenska språket. Som vi sannerligen inte har sett någon positiv utveckling i Finland under den senaste mandatperioden. Nu finns det en ny regering i Helsingfors som har lovat att man ska återinföra svenska som obligatoriskt i studentexamen. Det kan man tycka att är positivt, att man slår ett slag för svenskan i Finland, men säg dess värld som inte har två eggar. Det här kan också betyda att finska blir ett obligatoriskt ämne i studentexamen på Åland. Hur har landskapsregeringen tänkt förhålla sig till det?

Lantrådet Katrin Sjögren

Först kan jag konstatera att i den hyfsad nytillträdda riksregeringen finns det goda och starka skrivningar om svenska språket. Vi känner alla till hur utvecklingen varit de senaste åren, vi är också väl medvetna om att det är svårt att backa bandet tillbaka. Exakt hur riksregeringen funderar kring svenska språket och studentexamen, har jag inte närmare kännedom om. Vi vet också att trots att det varit obligatoriskt på rikssidan, har det inte varit obligatoriskt på Åland. Jag är helt säker, med de kontakter vi har med riksregeringen, att det inte kommer att bli fallet i framtiden heller. I riksregeringsprogrammet står det också att man tänker revidera nationalspråksstrategin, och det blir också ett viktigt arbete för Åland att delta i. Vi har en kompetent och väldigt duktig Ålands minister, så jag är säker på att Åland också får dra sitt strå till stacken när det gäller svenska språket och svenskans framtid i Finland.

Ltl Axel Jonsson

Om det är så att landskapsregeringen inte vidtagit några åtgärder ännu för att lyfta frågan på bordet och se till att det enspråkigt svenska Åland behandlas som ett enspråkigt landskap, är det viktigt att man gör det. Det är klart att det är positivt att det två språkiga Finland kräver att man skriver de båda inhemska språken i studentexamen, men Åland måste få ett undantag. År 2015 var det 12 % av eleverna vid Ålands gymnasium som skrev finska i studentexamen. Det är svårt att få bra betyg i studentexamen i finska, finska är inte så närvarande här, tack och lov, vi är trots allt enspråkiga. Men påläggs man det här kravet att också skriva finska i studentexamen, sänder det den tydliga signalen, går man på Ålands lyceum måste man lära sig finska. Det budskapet vill åtminstone inte jag sända. Jag hoppas att regeringen kan ta den här frågan på allvar och se till att Åland behandlas korrekt.

Lantrådet Katrin Sjögren

Ltl Axel Jonsson kan vara helt säker på att denna landskapsregering kommer att ta frågan på allvar. Jag är helt säker på att den regering som tillträder efter valet den 20 oktober kommer att ta frågan på allvar. Riksregeringen tillträdde den 6 juni, mandatperioden är 4 år. Jag är helt säker på att vi kommer att få möjligheter att uttala oss. Jag kan inte säga att jag är speciellt oroad över att det skulle gå den vägen, så täta kontakter och diskussioner har vi. När frågan blir mer aktuell är jag säker på att Åland och landskapsregeringen bli involverade. De har ännu bara börjat med sin mandatperiod och sitt regeringsprogram.

Ltl Axel Jonsson

Samtidigt står vi ganska ofta här i lagtinget och konstaterar att vi måste vara proaktiva i kontakterna gentemot Helsingfors. När vi ser att det finns en tydlig skrivning i regeringsprogrammet, som man förvisso kan tänka sig att det finns delade meningar om, och justitieministern sagt att det ska förverkligas, måste vi från Ålands sida också vara proaktiva, lyfta frågan och aktualisera den innan vi står inför ett färdigt förslag. Det har vi också sett under den här mandatperioden, att vi ofta kommer in för sent i processerna. Det lönar sig att vara proaktiv. Då har vi bättre möjlighet att få gehör för våra åsikter. Mot den bakgrunden frågar jag om regeringen, före den avslutar sitt uppdrag den här mandatperioden, kommer att lyfta den här frågan gentemot Helsingfors? Ja eller nej.

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag kan på stående fot säga ja. För det är på det viset också, att landskapsregeringen och Ålands lagting har informella kontakter med Helsingfors. Och vi har en synnerligen aktiv riksdagsledamot, så jag ska fråga vår riksdagsledamot som vi har kontakt med varenda vecka. Som sagt var, jag understryker igen att det inte överhuvudtaget finns sådana indikationer. Riksregeringen har nyligen tillträtt, en mandatperiod är 4 år. Jag tycker inte att man ska hetsa upp stämningarna. Vi håller i den här frågan och går framåt, som med mycket annat.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Jag väljer också att i min sista frågestund i min första lagtingsperiod ställa fråga till lantrådet. I somras kunde vi läsa om så kallade papperslösa elever i våra skolor. När vi från Åländsk Demokrati hör om sådant ringer vanligtvis en varningsklocka. Det är alltså fråga om personer som illegalt tagit sig in till landet och till Åland, och befinner sig illegalt på Åland. I landet i väster, som inte är någon förebild för oss, har det visat sig att dessa illegala personer ibland också har kopplingar till kriminalitet. För oss som värnar om tryggheten på Åland skulle min första fråga i det här ämnet vara: Hur många illegala ungdomar finns det? Varifrån kommer de? Hur länge har de varit på Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren

Det ligger i sakens natur att man inte har fullständigt kontroll över papperslösa människor. Eller som det på ett korrekt sätt heter, irreguljära migranter. I Europa finns det mellan 1,9 och 3,8 miljoner irreguljära migranter. Jag har försökt tagit reda på frågan. Jag har frågat socialbyrån, ÅHS, Rädda Barnen, projektet ”En säker hamn” och också vissa kommuner. Min uppfattning är att det inte överhuvudtaget finns papperslösa barn, eller irreguljära migranter, på Åland. Det kan möjligtvis finnas irreguljära migranter, och då pratar man om en handfull vuxna människor.

Ltl Stephan Toivonen

Då betyder det att de nyheter som fanns i vår media helt enkelt var felaktiga. Jag förstår att det är svårt att veta hur många det finns, men de som enligt uppgift gick i skola borde man i alla fall kunna veta. Ni menar att det inte finns några barn. De vuxna som ni talar om, hur många kan det röra sig om i så fall?

Lantrådet Katrin Sjögren

Den uppfattningen som jag har fått när jag har försökt göra efterforskningar är att man pratar om en handfull vuxna individer. Landskapsregeringen har inte fullständig kontroll över hur det ser ut i kommunerna, men landskapsregeringen har regelbundna kontakter och träffas med de åländska kommunerna. Jag känner inte till att det skulle dykt upp någon sådan fråga. Det som möjligtvis ltl Toivonen blandar ihop är det som vi har skrivningar om i grundskolelagen. Barnkonvention är vi ålagda att ska bli lagstiftning, det är det vi fullföljer nu i grundskolelagen. Alla barn är lika mycket värda, ska ha samma rättigheter, ingen får diskrimineras, alla beslut som man fattar ska behandla barnets bästa osv.

Ltl Stephan Toivonen

Min fråga gällde hur många, inte att de har de här rättigheterna, det kände jag redan till. Har ni någon uppfattning om hur länge de vuxna personerna har funnits? Har ni någon uppfattning om hur det har kommit till landet och hur det har kommit till Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag misstänker att det kommit till Åland som alla vi andra tar oss till Åland. Med flyg eller färjor, det är den vanligaste vägen att ta sig Åland. Som vi kan konstatera är det här ett stort problem i Europa, det är ett mycket svårt problem. Det kan faktiskt också röra sig om personer som har kontakt med migrationsverket i Finland, men som inte fått sin ansökan behandlad ännu. Det gäller att ha ett vitt och öppet perspektiv, och lösa problem när de uppstår.

Talmannen

Nu har alla från samtliga lagtingsgrupper hållit sina frågor. För att bereda möjlighet för samtliga som är upptagna på listan kommer talmannen enligt 39 § i arbetsordningen att tillåta endast en tilläggsfråga, för att göra det möjligt för alla att ställa sin fråga.

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Jag hade ärligt talat tänkt ställa en helt annan fråga, men sedan uttryckte infrastrukturministern Mika Nordberg sin glädje över att få diskutera tunnel. Vem är jag att frånta ministern en sådan glädje, jag tänkte att vi fortsätter tunneldiskussionen ett litet tag. Min uppfattning är nämligen följande: Landskapsregeringen står i beråd att, i runda slängar, satsa 100 miljoner på att köpa ytterligare ett fartyg och bygga en jättestor bro, i orörd natur, för i stort sätt lika mycket pengar. Kunde man driva en tunnel från Degerby till Svinö? En tunnel som skulle vara i 100 år, göra ytterligare investeringar onödiga, skapa framtidstro, skapa valfrihet och göra Åland mycket större. Varför har man valt att inte utreda detta alternativ?

Minister Mika Nordberg

Landskapsregeringen har utträtt tunnel under ett flertal gånger, också under centerns ledning. Tyvärr har slutresultatet hittills inte varit det bästa. Jag vill lyfta det som är väldigt väsentligt i den här frågan. När ltl Pettersson sade att man satsar 100 miljoner på att köpa ett fartyg, det är en helt felaktig verklighetsbeskrivning. Vi köper inget fartyg, vi upphandlar trafik mellan Gripö och Svinö under en 15 års period. Efter 14 år har vi möjlighet att köpa fartyget om vi vill. Därför är det väldigt viktigt att man inte blandar ihop äpple och päron. Att bara ta en siffra för jämförelse, som också stod i vårt pressmeddelande, skulle vi istället välja att köra med skarven skulle det under motsvarande period kosta 58 miljoner. Att på det här viset jämföra äpple och päron tycker jag inte är riktigt korrekt. Personligen, är minister Nordberg positiv eller negativ till tunnlar? Tittar vi på den historiebeskrivning som finns, om man går in på lagtingets hemsida och skriver in ordet tunnel på ärendesökning, kommer det ett flertal initiativ där minister Nordberg, tidigare oppositionspolitiker och regeringsunderstödare, har lyft möjligheten att bygga tunnlar. Varje gång har jag fått motstånd av centern, det är bara ett faktum som går att läsa i stenografiska protokoll.

Ltl Jörgen Pettersson

Det jag hävdade var att man, för i stort sätt lika mycket pengar i nuvärdets beräkning, kan bygga en tunnel hela vägen från Svinö till Degerby. Det kanske blir lite mer, kanske lite mindre. Det man gör nu är att man binder fast nästa landskapsregering för en väldigt lång tid, och man omöjliggör ytterligare investeringar. När man i ett slag faktiskt kunde modernisera trafiken och på riktigt göra Åland större. Därför är frågan väldigt väsentlig. Av vilket skäl, när vi vet att ett privat initiativ är veckor ifrån att presentera en miljökonsekvensbedömning, ändå framhärdar i att göra något som faktiskt inte är lika bra som det man borde göra.

Minister Mika Nordberg

Det privata initiativet tänker jag inte desto mera orda, annat än att det framkommit i allmänheten väldigt olika synvinklar på det här. Läser man vad de skriver på sociala medier konstaterar de att samhällets inblandning behövs i det här. Det vi gör nu med kortrutten, är att vi möjliggör ett steg två. Även om man vill ha en tunnel, kommer en tunnels förverkligande att ta 10 år. I upphandlingen av fartyget säger vi att man efter 5 år kan flytta fartyget någon annanstans. Ska man på riktigt bygga en tunnel måste man ta reda på bergarterna, det finns olika bergarter med förskjutningar. Att göra en tunnelinvestering utan att ha ett geologiskt bergprov, skulle jag kalla för oansvarigt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tips och lotto har varit ett diskussionsämne sedan Veikkaus drog bort sina spel från Åland. Hur långt har man kommit i ansträngningen att få tillbaka Tips och Lotto i landskapet och var ligger förhandlingarna idag?

Minister Nina Fellman

Vi har arbetat med den här saken sedan Veikkaus fattade beslutet att inte söka speltillstånd på Åland för två år sedan. Vi har diskuterat frågan med den tredje inrikesministern som sitter på sin post sedan frågan uppstod. För ett par veckor sedan var jag i Helsingfors och träffade den nya inrikesministern Maria Ohisalo, också ägarstyrningsministern Sirpa Paatero och diskuterade den här frågan. De kunde försäkra mig, och oss i landskapsregeringen, om att det inte finns en politisk vilja att inte lösa frågan. Däremot har vi under de åren kunnat konstatera att juridiskt är det en ganska svår nöt att knäcka. I och med att man från finländsk håll, framförallt från polisstyrelsen, krävde att frågan skulle hanteras som en stor risk för Veikkaus. Att monopolet hotas om man inte hittar en bättre väg att ha Veikkaus kvar på Åland. Förvaltningen kommer att jobba vidare med ett nytt förslag om hur man juridiskt skulle kunna lösa frågan. Vi har en klarhet i att det inte är ett politiskt motstånd mot att Veikkaus ska verka på Åland kan vara ett första steg. Jag är den första att beklaga att trots de ganska omfattande inträningar som gjorts under de två senaste åren, har visat sig väldigt svårt att hitta en bra lösning.

Ltl Bert Häggblom

Eftersom ministern säger att det inte finns några politiska hinder, utan juridiska. Politik och juridik brukar ofta gå han i hand när det gäller förhandlingar beträffande det här. Eftersom att Veikkaus tidigare var här, vad har förändras i juridiken som medfört att man tagit bort spelen från Åland och som man inte kan komma över nu iså fall?

Minister Nina Fellman

Det som hände var att man ifrån EU-kommissionens sida utsatte det finska spelmonopolet för en mycket ingående granskning om hur man upprätthåller sitt monopol. Man gjorde stora förändringar i den finska spellagstiftningen. Man förde samman de finska spelbolagen RAY, Fintoto och Veikkaus till ett bolag. Man konstaterade också att man inte, utgående ifrån de risker som polisstyrelsen som tillsynsmyndighet bedömde att fanns, vågade ha kvar spel på Åland, med risk för att EU-kommissionen skulle finna att man verkar på en konkurrensutsatt marknad. Vilket Veikkaus som ett monopolbolag inte får göra.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Jag skulle vilja fråga ministern vad det är för principer som gäller när gäller betalningsansvar mellan kommuner och landskapsregeringens trafikavdelning. Som ett exempel kan man dra upp korsningsbelysningarna som existerar längs landsvägarna idag, där kommunerna står för driften men landskapet står för trafiksäkerhet. Borde det inte vara så att landskapet är betalningsskyldig för driften när det gäller korsningsbelysning?

Minister Mika Nordberg

Den frågan var inte lika enkel att besvara, det kanske blir lite mer filosofiska svar ifrån min sida. Eftersom jag inte var förberedd att ta reda på exakt hur det är, det är en gammal praxis som det här bygger på. Jag vet bara det att man från olika kommuner många gånger har sin lokala bebyggelse i anslutning till huvud nätet. För att kommuninvånare ska kunna förflytta sig mellan olika kommuncentra, förbi landskapets väg som kanske går igenom, ligger det i kommunens intresse att få en belyst övergång för gående och cykeltrafiken. Ser du däremot från själva biltrafiken finns det utredningar som frågar vad som egentligen är ett säkrare trafikövergång vid mörker. Är det en belyst eller obelyst korsning, där råder det olika meningar. I det här fallet är det så att de stolpar som används längs huvudvägarna behöver ha en viss konstruktion, de ska vara av eftergivande karaktär och annat. Ifrån kommunerna har man varit väldigt glad att landskapet stått för kostnaderna av själva investeringen och stolpen. Man har sagt att om landskapet sätter upp dem, står vi sedan för elkostnaderna. Det finns säkert olika infallsvinklar ifrån olika kommuner, men generellt är det vad som varit svaret. I samband med vägombyggningar i korsningsområden som varit på landskapets sida, har landskapsregeringen stått för investeringen, men driften har av olika anledningar fallit på kommunerna.

Ltl Brage Eklund

Nu blir det bara en fråga till och jag vet inte om jag hinner med allt som jag tänkt. Det gäller i samband med nybyggnationer av vägar, cykelvägar, trafikleder och även tunnlar. Då har man, enligt min kännedom, fått betalningsansvar för omgrävningar av avloppsledningar och vattenledningar som äntligen är nedgrävda enligt de premisser som var när man gjorde det. Då vill trafikavdelningen påföra kommunerna betalningsansvar. Det gäller också anslutningsvägar där man vill bygga om anslutningsvägar för att trigga trafiksäkerheten, man ålägger kommunerna att stå för anslutningsvägens kostnader. Det tycker jag är orimligt. Vilka principer gäller? Är det lika för alla eller är det vissa enskilda kommuner som betalar för belysningen och just det exemplet jag gav före?

Minister Mika Nordberg

Jag kan de facto inte svara på de här detaljfrågorna, i så fall skulle jag dra till med ett svar som kanske inte är korrekt. Jag väljer därför att passa på frågan. Jag kan bara säga att generellt sätt, försöker vi ha en likabehandlingsprincip ifrån landskapsregeringens trafikavdelning gällande alla kommuner. Är det så att landskapet står för en viss del och kommunen för en annan i en kommun, vill vi att alla kommuner ska behandlas på lika sätt. Ibland kan det finnas olika intressen när det gäller de här extra åtgärderna som ltl Eklund nämnde. Vem initierar en om dragning av el, vatten eller avlopp, är det landskapsregeringen eller kommunen. Oftast är det så att den som initierar ett ärende är den som står för kostnaderna. Det är ett generellt svar som jag kunde ge.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Det här med screening för att upptäcka allvarliga sjukdomar i tid kommer allt starkare och blir allt vanligare i takt med att kunskapen inom läkarvetenskapen ökar. För närvarande har vi screening för att upptäcka allvarliga fel på kroppspulsådern, bröstcancer, livmoderhalscancer, födelsemärken och annat. Man pratar mer och mer om att man borde införa prostata screening, i och med att det är den mest vanliga cancern på Åland överhuvudtaget. Nu när man har skaffat en MR-kamera, kan man tänka sig att införa någon form screening så att man upptäcker prostatacancer i tid?

Minister Wille Valve

Tack ltl Karlsson för en mycket viktig fråga. Utvecklingen går snabbt framåt på detta område, det finns ett gediget faktaunderlag där man både i Sverige och Finland har tagit ställning till den medicinska evidensen, också till effektiviteten av olika former av screening. Ett sådant underlag är t.ex. socialstyrelsens utredningar från de senaste åren, men också på socialministeriet i Finland finns det en del intressant underlag. Frågan har också dryftats i landskapsregeringen och i ÅHS. Man kan sammanfattningsvis säga att den screening av tarmcancer som föreslagits i tilläggsbudgeten har varit mest medicinskt motiverad och ha ett högt mått av effektivitet. Om man ställer följdfrågan, vilka är följande former av cancer som skulle vara befogad att införa screening för? Kan man notera att socialstyrelsen i Sverige bland annat pekar på just prostatacancer, också lungcancer är en sådan sjukdomsgrupp där det skulle vara befogat att inleda screening. Landskapsregeringen avser att ta ett helhetsgrepp om alla screeningar, med målet att fastställa en förordning om screening på Åland.

Ltl Runar Karlsson

Vi vet att vi är i slutet på perioden, men mer en allmän frågeställning och en kort diskussion. 40 män per år på Åland får prostatacancer och många av dem opereras egentligen i onödan. Speciellt nu anser många inom läkarvetenskapen att har man i kombination med en MR- kamera som vi just har skaffat på Åland, den bästa som finns på marknaden, och PSA undersökning ganska lätt kan konstatera vilka prostatacancer som inte behöver åtgärdas och som man kan leva med hela livet. Vi vet att en sådan operation medför många komplikationer på olika sätt. Därför borde man fundera på att påbörja det här på Åland, kanske som et testområde till och med.

Minister Wille Valve

Tack ltl Karlsson för att ni lyfter denna fråga. Det är sant att MR- kameran som införskaffades under nuvarande mandatperiod har vissa förtjänster. Så som att många åländska patienter har sluppit åka till Åbo för en undersökning som kanske tar en halvtimme och sedan åka tillbaka. Det här har sparat mycket tid, förenklat och effektiviserat vården på ÅHS. Vi kunde i folkhälsorapporten också notera, det finns ett diagram på sid 28, att man tydligt ser screeningens inverkan på prostatacancern. Man ser hur diagrammet går ner när screeningen inleddes. Det är en bra fråga, är det möjligt att använda MR- kameran i detta syfte. jag kommer att ta med denna färdkost i den fortsatta beredningen av en allmän förordning om screening på Åland.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

En av den viktigaste frågan för vår landskapsförvaltning, men också för Åland i sin helhet, är personalförsörjningen. Ofta lyfts lagberedningen upp som en arbetsplats som behöver någon form av åtgärd för att locka till sig flera sökanden i framtiden, också miljöbyrån och många andra arbetsplatser har lyfts även här i salen. Vi är alla måna om att landskapsregeringen ska vara en bra arbetsplats. För att trygga kompetensförsörjningen och även för ha vikarier behövs en strategi. Ett sätt som vi diskuterat här i lagtinget är att se till att det finns gott om sommararbetsplatser och att man också följer upp studerande som är på annan ort och studerar sådant som är viktigt för självstyrelsen. Hur ser landskapsregeringens strategi ut och hur många sommarjobb har det varit här i sommar?

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag kan inte svara exakt på hur många sommarjobbare det varit i landskapsförvaltningen och i landskapets underlydande myndigheter, men jag kan konstatera att systemet som vi har med högskolestuderande, alltså praktikanter, faller väldigt väl ut. Man utnyttjar de studerandes kompetenser, man gör vissa projekt, kartläggningar och min uppfattning är att man har stor nytta och glädje av det. Man har ett system på det och de blir i sin tur potentiella arbetstagare i landskapsförvaltningen. Det skulle säkert gå att utveckla det systemet, och det pågår hela tiden. För närvarande har vi full bemanning på personalsidan, vi har både en personalchef och en personalsekreterare. Man jobbar kontinuerligt med de här frågorna och försöker bilägga sig i att ta hand om de som är nyanställda och de unga i förvaltningen.

Ltl Britt Lundberg

Säkert kan lantrådet i alla fall svara på hur många man haft på lagberedningen, kansliavdelningen och miljöbyrån. Som kanske varit de mest utsatta den senaste tiden.

I en tidningsartikel här om sisten sade man från regeringens sida att man tror att det är debattklimatet i lagtinget som är en orsak till att man inte söker sig till lagberedningen. Det jag kunnat notera under det här året är ett systemskifte i landskapsregeringen. Landskapsregeringen har själv släppt att det bara finns en regering. Man ska ofta, precis som lantrådet gjorde nu, nämna olika tjänster osv. när det som princip är att det finns en landskapsregering och när ett ärende har lämnat landskapsregeringen har tjänstemännen inte något med det att göra mer. Utan allt som lyfts här är politikernas och regeringsmedlemmarnas ansvar. När har den här principen ändrats?

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag känner överhuvudtaget inte igen mig i den beskrivningen. Jag tycker att jag som lantrådet och ministrarna med all kraft alltid försvara förvaltningen. Med de diskussioner jag har med förvaltningen och de tjänstemän som jobbar där skulle jag inte uppfatta att det funnits direkt kritik mot ministrarna och lantrådet. Man upplever att det finns olyckliga diskussioner i plenum i lagtinget. Jag måste säga att för att jag ska kunna ta tag i det här problemet skulle jag be att ltl Britt Lundberg kommer och exemplifierar till mig så ska jag se vad jag kan göra. Men som sagt var, jag känner överhuvudtaget inte igen mig, ministrarna och lantrådet står upp för förvaltningen och tjänstemännen i alla lägen.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Tvångssammanslagning av kommuner, framflyttande av KST, tre nya sociala lagar, äldrelagen, en ny grundskolelag, sammanslagning av administrationen av den frivilliga brandkåren, klinikfärdiga patienter ut ur sjukhuset så fort som möjligt, demensavdelningen stängd. Landskapsregeringen har visat en reformiver. Problemet är bara att reformivern inte rör den egna förvaltningen, utan kommunerna. Från kommunernas sida pratar man om en avancerad utmattningsteknik av de kommunala resurserna, både hos tjänstemän och politiker. Min fråga till den liberalt ledda regeringen är: Anser lantrådet att regeringen har fört en ansvarfull politik med respekt för andra medaktörer?

Lantrådet Katrin Sjögren

När det gäller att vara politiker, utvärderar man hela tiden sitt värv. Kunde man ha gjort saker på ett annorlunda sätt? Gjorde man något galet? Det är i den ena vågskålen. I den andra vågskålen är faktiskt att vilja göra något. Jag hör inte alls det här som vtm Veronica Thörnroos tar upp. Vi har gjort stora omfattande reformer för människornas bästa. Vi kommer att få nordens modernaste barnomsorgs- och grundskolelag, vi kommer att få en sociallagstiftning som vi tidigare idag hörde att ha varit efterlängtad i åratal, vår sociallagstiftning är från 80-talet med vissa revideringar. Bästa vtm Veronica Thörnroos, jag hörde också här i debatten att landskapsregeringen skulle revidera socialvårdslagstiftningen för att pressa kommunerna. Vad liknar en sådan inställning?

Vtm Veronica Thörnroos

Det sistnämnda har jag svårt att kommentera eftersom jag inte sade det i mitt anförande. Vad jag försöker säga är att det inte finns någon samordning, ingen planering av alla de här jättestora reformpaketen. Det finns små förvaltningar runt om på hela Åland, inklusive Mariehamn, den är inte speciellt stor. Alla de här reformpaketen ska man nu försöka få på plats. Man har naturligtvis en god vilja. Jag tror att landskapsregeringens reformiver kanske är något överilad. Det är fullständigt orealistiskt att tro att kommunerna ska kunna handa alla dessa stora processer samtidigt. Vi ska ändå komma ihåg att det här är ett fåtal tjänstemän och det här är politiker som ska göra det på sin egen tid. Lantrådet tycker alltså att landskapsregeringen har fört en ansvarsfull politik och man har haft respekt för kommunerna och sina invånare. Jag delar inte den åsikten.

Lantrådet Katrin Sjögren

Det kan jag förstå. Den här landskapsregeringen har haft människorna i centrum. Det som nu vtm Thörnroos står här och säger är precis det som vi har jobbat med under fyra år. Att vi har för små kommunstrukturer, vi behöver större och mer bärkraftiga kommuner. Vi behöver en moderniserad socialvårdslagstiftning, vi behöver en ny grundskolelag. Vi ser också det som vtm Thörnroos tar upp, hur svårt det är med frivillighet. Jag menar att lagtinget har det övergripande och stora huvudansvaret. Vi hör signaler att det nu är svårt att få ihop KST, trots att bollen helt och hållet ligger hos kommunerna. En frivillig, samordnad räddningsmyndighet, vi har en 10 års gammal lagstiftning, vi kommer inte i mål. Var och en, både politiker i landskapsregeringen, lagting och kommuner, får ta sig en djup och allvarlig titt i spegeln.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

I början på det här året drabbades Åland av den värsta stormen i mannaminne. Den drabbade speciellt skogen och skogsägarna. Det har gjorts, och görs fortsättningsvis, otroliga ansträngningar för att på något sätt återställa balansen inom skogsbruket på Åland. Man behöver inte röra sig mycket på Åland för att se att väldigt mycket arbete återstår, och att de stormar och det hårda vädret vi drabbats av även efter sätter sina spår i skogen. Det finns en ganska svår situation, samtidigt har virkespriserna sjunkit väldigt mycket. Vi vet att Sverige har bekymmer med sin barkborre och det är stora huggningar där som gör det svårt att få avsättning. Vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att stöda det åländska skogsbruket i den här svåra situationen?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för en mycket angelägen fråga som vi har diskuterat vid flera tillfällen. Landskapsregeringen har velat få ett grepp om situationen och hur stora mängder virke som har gått förlorat. När jag själv har gått i svampskogen kan jag, i likhet med ltl Nordlund, konstatera att väldigt mycket virke fortfarande ligger kvar, även som ett enormt arbete har gjorts. Landskapsregeringen kommer i budgeten för år 2020 att presentera ett stödpaket för skogsbruket, i likhet och ungefär på ekonomiskt samma nivå som det paket vi riktade till jordbruksnäringen efter torkan. Vi får närmare presentera det då. Eftersom en del av de åländska skogsägarna har försäkring, andra har inte, är det väldigt svårt att få ett ekonomiskt korrekt och rättvist system. Landskapsregeringen kommer att sikta framåt istället på att stöda återplantering, markberedning osv.

Ltl Roger Nordlund

På ett av de informationsmöten som hölls i vintras fick vi en beskrivning av Gudrun och dess härjningar i Sverige för ett antal år sedan. Där fick vi också en bra beskrivning av de olika faserna man genomgår. Första fasen, som vi kanske fortfarande är i på Åland, är att reda upp i skogen och få bort så mycket virke som möjligt. Sedan kommer nästa fas där det finns stor risk att bli skador ifrån bl.a. barkborren och andra insekter, i och med att det blir så mycket virke som blir kvar. Har landskapsregeringen några speciella åtgärder för att försöka få bort så mycket som möjligt? Jag ser själv hur svårt det kommer att bli ute i skärgården, på holmar osv. det kommer att finnas väldigt mycket skog som bara ligger och förstörs.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är väldigt svårt att ha åtgärder kopplade till enskilda markägares egendomar. Jag delar synen, det kommer inte vara vackert och det kommer inte att vara bra för naturen om skogen inte reds upp. Det problemet har vi på många ställen runt om på Åland, det kanske inte ens finns levande människor som längre vårdar de här skogsområdena. När vi har tittat på helheten, är det framförallt aktiva skogsbrukare och mera att reparera skador i form av återplantering när vi kommer in i den fasen. Att försöka göra det så korrekt och rättvist som möjligt, det är där landskapsregeringen kan sätta in sina insatser.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

För ungefär 10 månader sedan, i budgetdebatten, hade jag en åtgärdsmotion om att sätta 60 000 euro för att kunna fortsätta med uppsamlingen utav fjällfisk. Vi hade en diskussion här i salen då och vice lantrådet sade att man skulle titta på möjliga åtgärder för att trygga att det fortsättningsvis skulle gå att hämta upp fisk. Eftersom att infrastrukturen för övrigt finns borde det inte vara omöjligt. Hur långt har landskapsregeringen kommit i det arbetet och finns det en plan för att kunna gå tillbaka till en situation där inte alla fiskare själva måste transportera sin fisk i Mariehamn?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag minns ltl Lindholms motion, den var på 50 000 € om jag minns rätt. Det var i alla fall det anslag som försvann ur budgeten i det ögonblicket. Sedan dess har det också byggts upp en infrastruktur där uppköparna har en viss uppsamling av fisk. De aktörer som finns på banan, åtminstone fina fisken har ett system för uppsamling. Landskapsregeringen har diskuterat i de termerna, att man borde kunna finansiera ett projekt mellan fiskare och fiskuppköpare. Där man via fiskerifonden kan stöda en struktur för fiskuppsamling, som kan bli mer framåtsyftande och stabil. Som ltl Lindholm säger, finns det infrastrukturen i form av is hus och förvaring runt om i skärgården.

Ltl Mikael Lindholm

Bekymret är att det funkar för vissa i dagsläget. Till vissa ställen far fisk uppköparna och samlar upp, men det är inte alls lika omfattande som det var medan det gamla systemet var igång. Om man tänker på miljö och hållbarhet är det betydligt bättre om det kan transporteras så att det är en bil som far och hämtar till många uppsamlingsställen, istället för att alla ska fara med sin egen bil in till Mariehamn. Förutom att det tar en massa tid tar det dessutom bort intresset för de riktigt småskaliga som kanske bara fiskar på deltid och en viss del av året. Flera av dem har jag redan hört att har fallit bort helt och hållet. Det skulle vara bra att höra hur långt man har kommit gällande det här projektet. Finns det konkreta planer på att genomföra det här projektet?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vad jag känner till är det i det här läget en diskussion. Initiativet borde komma från uppköparna och fiskarna själva, sedan kan vi från landskapsregeringen stöda projektet. Möjligen från fiskerifonden och få en struktur på plats, där både små och stora fiskare på bästa möjliga sätt, men till lindrigaste kostnad, kan komma med sin fisk till uppköparen. Och att det är ett klimatsmart transportsätt med så lite utsläpp av koldioxid som möjligt.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl.14.10 Frågestunden är avslutad.

Originalfil