Frågestund den 22 maj 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 22 maj 2017 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2016-2017

Frågestunden slutar 17

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2016-2017

Närvarande vid dagens frågestund är lantrådet Katrin Sjögren samt ministrarna Fellman och Perämaa.

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Begärs ordet?

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Jag vill vidareförmedla en fråga från Vårdö skolas årskurs 3-4: ”Varför måste vi ha turlista på Töftöfärjan? Vi tror att det kommer att göra trafiken mer stressig. Bilarna kommer att köra hårdare och färre kommer att hålla hastigheten över bron. Då ni ska köra med två färjor undrar vi hur det ska spara pengar? Vi tror att det blir ännu stressigare att ta oss till våra aktiviteter på fasta Åland.”

Det här visar på att denna fråga är viktig för folk i alla åldrar. Min tanke var att ställa frågan till infrastrukturministern, men här har Vårdö skola ett brev med andra frågor också som jag ska överräcka till lantrådet efteråt. Därför frågar jag lantrådet varför man inte har lyssnat på de expertutlåtanden som har kommit när man har klubbat beslutet om turlistan under förra veckan?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag får börja med att tacka för frågan. Genom ltl Lindholm vill jag passa på att hälsa till Vårdö skola. Kanske jag får tillfälle att prata med eleverna personligen? Jag ser fram emot att få de övriga frågorna.

Turlistan till Vårdö och det försök som ska inledas i sommar är efter moget övervägande. Dessvärre kanske jag inte kan svara på specifika detaljer.

Diskussionen har varit på det viset, och där har man också analyserat tidigare försök med turlistor på linfärjor, att utvärderingar har gett vid handen att man har uppfattat det som väldigt mera klart och tydligt när man vet när färjorna avgår.

Landskapsregeringen kommer att göra ett försök nu under några månader och sedan kommer det nogsamt att utvärderas. Då får man ta fasta på vad man upplever att har blivit sämre och även saker ting som man kanske har upplevt att har blivit tydligare och bättre också.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Tack fru lantrådet. Jag vill bara poängtera att om man tittar på den turlista som nu har klubbats så kommer det att innebära att folk fortfarande inte kommer att veta när färjan går. Färjförarna själva har sagt att de inte kommer att klara av att hålla i tabellen under höglasttrafiken när de ska köra i tiominuterstrafik. De kommer inte att hinna. Sedan finns det ytterligare möjlighet att de ska avgå så fort färjan är full. Under högsäsong finns det i alla fall ingen som helst möjlighet att veta när färjan går.

Det kommer att betyda att eko-drivingen som nu görs inte kommer att kunna göras under höglasttrafik, och då kommer det inte att spara några pengar alls.

Sedan kommer vi ytterligare in på diskussionen som jag hade med minister Nordberg här när jag ställde frågan i ett tidigare skede om hur det ska gå med betongbilar och andra. Det har framkommit att reservfärjan ska köras, så då kommer man dessutom att köra med två färjor. Kan man verkligen på något vis hänvisa till att det här kan bli billigare?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När man har tittat på frågan så har det visat sig att det går ungefär 90 turer per dygn. Med den nya turlistan är det meningen att det ska röra sig om cirka 70 turer. Det här är uppskattningar. Vi har sagt att ingen ska bli efter när färjorna kommer till Hummelvik. När det är högt tryck så har man en högre turtäthet. Meningen är inte att någon ska behöva vänta. Man kör efter det behov som finns när det är högst tryck på linjen. Turlistan visar att det är meningen att under morgonen och under eftermiddagen, när det är högst tryck, då ska färjan gå en gång i kvarten. Sedan tror jag att man tänker sig att färjan går en gång i halvtimmen. Som sagt var, när det är högt tryck går man tills det inte finns behov av flera turer.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Tack fru lantrådet. Jag har med mig en kopia av den föreslagna turlistan. Jag kan visa den för lantrådet för den stämmer inte med vad lantrådet sade. Färjan ska gå med 10 minuters trafik under hög last och sedan ska den gå med 20 minuters trafik. Bara för att ställa till det ytterligare så emellanåt är det 25 minuter och emellanåt är det 15 minuter. Det kommer att bli ett sådant kaos att ingen kommer att veta när färjan går. När man kommer ner så har färjan troligen precis avgått. Det är ett faktum. Till och med färjförarna säger att det inte finns en chans att de ska klara av detta.

Alla färjförare har skickats på kurs för att köra mera miljömässigt och ekonomiskt och nu kommer det att försvinna. Jag förstår inte i syftet med det här.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Meningen är ju inte att försöka krångla till det eller bråka, utan att få en turlista som fungerar för vårdöborna och för dem som behöver ta sig till Vårdö, både privatpersoner och företagare. Det är absolut på det viset.

En trafikgrupp har försökt arbeta fram ett förslag. Jag har utgått ifrån att man har gett ett förslag som ska fungera i realiteten också. Man ska också komma ihåg att det här inte handlar om Moses stentavlor, visar det sig att det inte fungerar så kan man göra justeringar efterhand. Meningen är att det ska vara en större förutsägbarhet.

När det gäller miljöfrågor så är också Töftölinjen prioriterad när det gäller nyanskaffning av tonnage. I framtiden tänker man sig också en elfärja.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Eftersom ltl Mikael Lindholm tog upp det här tänker jag faktiskt fortsätta på samma frågeställning. På vilket sätt har landskapsregeringen hört Vårdö kommun före man införde turlistor?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Nu har jag inte varit med själv i beredningen. Vad jag har förstått så har infrastrukturministern, tillsammans med miljö- och näringsministern, varit till Vårdö och diskuterat olika trafikfrågor. En trafikgrupp har tagit fram det här förslaget på turlista. I den gruppen har det deltagit personer, aktiva vårdöbor. Det är detta som jag känner till.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Före man gör drastiska ändringar - det har aldrig varit turlista på Töftöfärjan mig veterligen - bör en beredning göras, som inte har gjorts. Man bör höra kommunerna. 

Jag vill fråga lantrådet om detta är fortsättningen, som vi kommer att se, på hur man behandlar olika folkgrupper i landskapet? Man hör inte, man bereder inte ärendet, utan man fattar besluten. Vad är vinsten att de fatta det här beslutet överhuvudtaget?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som jag var inne på tidigare så har infrastrukturministern studerat vissa fall där man har infört turlistor, t.ex. i Åboland. Det har låtits mig berättats att utvärderingarna har gett vid handen att man har varit nöjd med turlistor. Man har tyckt att det har gett en större förutsägbarhet. Om det är på det viset att man blir tillfredsställd med turlistor på Töftölinjen så säger det sig självt att det är stor skillnad mellan att köra 70 och 90 turer.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Personalen som kommer att vara där är densamma. Lantrådet påstod att 20 turer skulle utgöra inbesparingar, men man har överhuvudtaget inte några siffror på vad det skulle innebära och vad de inbesparingarna skulle vara.

Hur tänker man sig då att Vårdö ska kunna utvecklas som en kommun när man håller på att dra in och försvåra för befolkningen i den här kommunen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Infrastrukturavdelningen har siffror, man har tagit i beaktande bränslekostnader, slitage och möjligheter att göra underhåll, så det finns en hel del siffror.

Efter att man har gjort det här försöket så gör man en ordentlig utvärdering och då ska man lyfta fram och alla eventuella plus och alla eventuella minus.

Sedan vill jag protestera mot att man inte hör olika befolkningsgrupper och att man inte lyssnar på vad människor säger. Det stämmer inte överhuvudtaget.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Regeringen har ju lagt ner mycket arbete på att försöka rita om den offentliga sektorn på Åland för att möta en utmanade demografisk utveckling, om man ska beskriva det kort, bl.a. genom en kommunreform.

I den åländska samhällsdebatten hörs allt högre röster om krav på en mera aktiv tillväxtpolitik från landskapsregeringens sida för att stimulera tillväxt och nyanställningar i de åländska företagen. Det är ju förstås viktigt. Det är ett annat sätt att hantera problematiken med en åldrande befolkning, att se till att vi har ett växande näringsliv som kan finansiera en allt mer kostnadstung service framöver.

Min fråga till finansministern och till regeringen är: Vad avser regeringen göra för att få fart på den åländska tillväxten framöver?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det här är givetvis en synnerligen viktig del i hur man politiskt går in för en ny framtid. Tillväxtdiskussionen måste finnas med också i kommunstrukturfrågan. Tillväxtdiskussionen måste föras parallellt med hanteringen av de underskott vi har i landskapets ekonomi. Diskussionen är förstås central sett från ur samhällets sida för det är så oerhört viktigt att människor har jobb och arbete så att vi kan behålla den låga arbetslöshet som vi har.

Konkreta åtgärder måste jag be att få återkomma till. Regeringen har bestämt sig för att bilda ett ministerutskott för tillväxtfrågor. Det är en metod som vi också har hanterat när det gäller andra frågor. Man kan mera fördjupa sig i specifika frågor. Det arbetet är på gång att sättas igång. Jag utgår ifrån att vi kommer med konkreta förslag när vi närmar oss budgettider för hösten och ska vidta åtgärder och fatta beslut om framtiden från 2018 och framåt. Den här frågan är central för landskapsregeringen.

Ltl Axel Jonsson

Tack, det låter lovande. En viktig komponent i den politiken ser vi inte minst när man studerar ÅSUBs arbetsmarknadsbarometer som kom i slutet av 2016. Man ser att den åldrande befolkningen och den demografiska förändringen leder till ett ökat rekryteringsbehov framöver.

Vi från Ålands Framtid har tidigare motionerat om en bättre uppföljning av vart våra studerande försvinner ut i världen och vilka kompetenser de besitter. Detta borde man diskutera i ministerutskottet.

En annan tanke som vi i Ålands Framtid har diskuterat är om man kunde återföra någon slags skatteavdrag som kunde göra Åland mera attraktivt för inflyttning. Tidigare hade vi ett allmänt ålandsavdrag. Kunde man till exempel skapa ett avdrag som är riktat specifikt till inflyttning för att ge de åländska företagen en extra morot, ett extra verktyg, att rekrytera personal och rekrytera här specifikt på Åland? Det är ett problem som man ser.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Exakt hur tillväxtpolitiken ska utformas måste vi som sagt återkomma till. Tidigare för några veckor sedan när lagtinget var samlat senast så fördes diskussionen just utifrån tillväxtaspekten och skattepolitiken som är finansministerns ansvarsområde. Jag sade då och jag säger det igen; den dagen vi ser att vi har utrymme i den åländska ekonomin för att vidga våra ambitioner gällande skattepolitiken så anser jag att vi ska gå den vägen också. Allmänt sett blir det mer intressant att leva och bo på Åland, enligt min uppfattning, om vi har ett lägre skattetryck jämfört med ett högre. Exakt var man i så fall lägger skatteåtgärder är något som vi får återkomma till.

Ltl Axel Jonsson

Ja, det är klart. Men det är väl också en finansministerns uppgift att skapa utrymme för den typen av reformer, genom prioriteringar.

Det är klart man kan ställa sig frågan om ett tio minuter förkortat färjpass på Föglö, för ganska många miljoner, är mera motiverat än att faktiskt få fart på det åländska näringslivet och underlätta för våra företag att nyanställa? Allt handlar om prioriteringar. I min värld är det solklart att det här är ett område som man som finansminister måste skapa utrymme för om vi vill kunna möta en åldrande befolkning framöver.

Jag hoppas verkligen att man tar de här förslagen på allvar och att landskapsregeringen kommer med konkreta åtgärder på det här området. Landskapsregeringen verkar ha goda ambitioner, men vi väntar med spänning på de konkreta förslagen. Tack, herr talman.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Javisst, det är finansministerns uppgift att skapa utrymme för det. Jag menar att hela regeringen gör det med det arbete vi gör för att minska på underskottet. Att bara stimulera med ett växande underskott är inte heller långsiktigt. Vad gäller hanteringen av underskottet så där pekar siffrorna på att vi går rätt väg.

Nu när det konkreta projektet kortrutten nämndes så landskapsregeringens siffror inför projektet visar att under en 40-årsperiod så skulle inbesparingen, jämfört med att fortsätta som nu, vara 150 miljoner euro. Som finansminister ser jag gärna att vi kunde sätta dessa pengar på tillväxtskapande åtgärder istället för att fortsätta bedriva trafiken så som vi gör nu.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! För en tid sedan gav finansministeriet ut rapporten ”Utredning om Ålands finansiella system” för att beskriva landskapet ekonomi och relaterade monetära inkomstöverföringar mellan fastlandet och Åland. Studien gjordes som en del, i den ännu pågående revisionen av självstyrelselagen. Landskapsregeringens kritik var förödande.  

I rapporten kan vi utläsa att statsbudgetens inkomster per invånare är högst på Åland, 7 505 euro, 9 procent över medelvärdet i Finland. Men vi kan också utläsa att utgifterna är högst, 11 956 euro per capita. Det är 59 procent större än inkomsterna.

För alla andra partier som talar för ett övertagande av beskattningen är naturligtvis sådana resultat icke önskvärda. För Åländsk Demokrati, som förhåller sig tveksamt eller mycket tveksamt till ett övertagande, är resultaten i sig inget problem.

Min fråga till minister Perämaa: Är kritiken till rapporten enbart beroende av metodologiska brister eller var det för att resultatet var fel?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Kritiken grundar sig på det faktum, vill jag hävda, att det inte är särdeles enkelt att jämföra statistiska uppgifter med eventuella pengar förda till Åland jämfört med pengar överförda till de andra landskapen i Finland, kopplat till intäkter från respektive ort, som exempel kan nämnas sjöfarten. De återbetalningar som har gjorts när det gäller socialskyddsavgifterna inom sjöfarten har lagts Åland till last, men den arbetsskapande effekten som sjöfarten ger har räknats Åland tillgodo. Ungefär 3/4 av de arbeten som skapas inom den åländska passagerarsjöfarten kommer andra regioner till godo, dvs. man bor någon annanstans och jobbar på ett åländskt passagerarfartyg.

Därför duger de statistiska konstateranden i den här rapporten helt enkelt inte. ÅSUB, vårt statistiska institut, har välrenommerat uttalat sig om att den här utredningen inte duger som ett slutresultat, möjligen kan man använda information i rapporten för vidare utredningar.

Det är egentligen första gången som jag hör någon på Åland ge den här utredningen den tyngden som nu uppenbarligen ltl Toivonen ger.

 Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Jag tror inte att jag sade att rapporten har en tyngd, utan det var den här kritiken.

I utlåtandet skriver landskapsregeringen bland annat att det inte anges för vilket behov rapporten har tagits fram och att den består av uppskattningar samt att den har gjorts under brådska, tre månader. Man nämnde ingenstans i utlåtandet att statens uppskattade utgifter skulle vara 56 procent större än inkomsterna. Så stora differenser visar normalt att resultatet klarar av en viss osäkerhet, som ministern talade om.

Under slutrubriken ”Slutsatser” konstaterar landskapsregeringen: ”Förtroendet mellan landskapet och riket skadas av utredningen och att den ytterligare kan försvåra de nu pågående diskussionerna.”

Sista meningen i utlåtande är ganska intressant: ”Landskapsregeringen bedömer utredningen vara så missvisande att det inte är meningsfullt att gå i någon faktisk analys av innehållet och rekommenderar att utredningen i sin nuvarande utformning inte publiceras.” Då undrar jag, förbättrar det här förhållandet mellan riket och Åland?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Som jag ungefär antydde så är det väl att också Finlands regering får stöd för sina hanteringar och det stödet får Finlands regering uppenbarligen här i lagtinget idag.

Vi får komma ihåg bakgrunden till det här. Det faktum att den åländska regeringen under strategimötet, i närvaro av hela den finländska regeringen med statsministern, förde diskussioner om att utreda effekterna av social- och hälsovårdsreformen i Finland och då för Ålands del. Överenskommelsen var att man skulle göra utredningar gemensamt.

Det slutade med det faktum att finansministeriet lät utföra denna utredning utan åländsk medverkan. Vi hade uppfattat att den här utredningen skulle vara en del av det gemensamma så vi hade utsett personer för att medverka, men så blev det inte. Därför blev det här, i våra ögon sett, som en diskussion i en partsinlaga.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen

 Tack, herr talman! Jag noterade att mycket av den här kritiken var att formalia inte fungerade och att det kanske var en annan person som var med i gruppen osv. Som jag ser det så borde kritiken gå in på själva modellerna och inte hur det var och om det gick för fort osv.

Som jag sade så i den här rapporten var utgifterna 11 900 per capita, 59 procent större än utgifterna. Det är förödande om vi talar om självstyrelsens övertagande av beskattningen, om det finns sådana dimensioner, även om det finns osäkerhet.

Ett hurdant resultat skulle minister Perämaa ha godkänt som riktigt? Hur mycket mera kostar Åland och då även inkluderande sjöfartstödet som är en svår sak att räkna?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Sittande finansminister och sittande regering skulle inte ha godkänt ett resultat varken i den ena eller den andra riktningen, om situationen skulle ha varit den motsvarande som nu. Utifrån den utredning som har gjorts kunde man inte gå in och bedöma bakomliggande bedömningar på hur man har fördelat utgifter och inkomster från respektive region och även, med beaktade det som har uttalats i tidigare utredningar, att det är svårt att exakt bedöma var utgifterna och intäkterna har funnits.

Här gick det överhuvudtaget inte att komma in i de bakomliggande bedömningarna. Med samma sätt att presentera resultatet, även om slutresultatet skulle ha varit något annat, så skulle vi ha varit lika kritiska för det.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag önskar fråga om rekrytering. Vår regering skriver i sitt handlingsprogram att den största tillgången som regeringen har är tillgången på humankapital. Regeringen skriver också att den ska vara offensiv i sin rekrytering.

Så min första fråga om rekrytering är: Vad innebär det för regeringen, vilka åtgärder har genomförts och vilka beslut har fattats för att kunna vara offensiv i sin rekrytering?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Att kunna rekrytera och att kunna rekrytera till landskapsförvaltningen är en otroligt viktig fråga och en del av detta är också tillväxt, som ltl Jonsson ställde en fråga om här tidigare.

Landskapsregeringen jobbar systematiskt med sin personalpolitik när det gäller rekrytering. Vi gör personalundersökningar på regelbunden basis och utarbetar olika policydokument. En viktig del i rekryteringsarbetet är att ta fram dokumentation och göra enkäter bland personalen så att landskapsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsplats.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Alla rekryteringsprocesser behöver basera sig på en kombination av aktuell forskning och den praktiska situationen man står inför. Kostnaderna för att ersätta en anställd underskattas ofta eftersom det, förutom i de synliga kostnaderna, också finns en mängd ”gömda kostnader” som avbrott i kontinuiteten, oro och annat som en följd av omsättning av personal. Det är därför oerhört viktigt att undvika felrekryteringar. Rekryteringsprocessen innehåller som bekant tre delar, att söka efter och identifiera kandidater, att beskriva organisationen och tjänsten för kandidaterna samt att utvärdera kandidaterna i relation till de uppgifter som man behöver uppfylla för att klara av arbetet.

För att kunna attrahera de bästa sökandena så behövs ett starkt varumärke och det är en viktig del av rekryteringsprocessen. Hur ser Ålands regerings varumärke ut?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Att ta fram ett varumärke och ta fram värdeord som skulle gälla för landskapsförvaltningen har faktiskt inte funnits tidigare, det är ett arbete som landskapsregeringen håller på med och det är en del av landskapsregeringens interna arbete med utvecklings- och hållbarhetsarbete.

Under vårvintern/vintern hade vi ett stort seminarium bland de anställda i förvaltningen. I workshoppar tog man fram olika värdeorden. Det här är ett arbete som pågår.

Jag delar den uppfattningen att landskapsförvaltningen bör ha värdeord och värdegrund för att också kunna lägga den pusselbiten till det stora pusslet med att vara attraktiv arbetsplats. Det är ett pågående arbete.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! ÅHS har på en kort tid drabbats av tre uppsägningar och inom förvaltningen och vid olika externa enheter har det inom den senaste tiden också funnits en hel del som valt att lämna landskapsregeringen som arbetsgivare. Vilka åtgärder har det här lett till att regeringen har tagit? Hur avser man vända flykttrenden?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag känner inte till att det skulle ha varit så stora flykter från landskapsförvaltningen och jag ogillar sättet att uttrycka det på. Jag tycker också att man som lagtingspolitiker har ett ansvar att tala väl om landskapsförvaltningen och underlydande myndigheter.

Det finns en hel del ruljangs i landskapsförvaltningen, men vi har ganska bra fart på nyrekryteringen också.

Jag pratade med Europarätts- och vår rättschef Slotte, hon var väldigt nöjd med de rekryteringar som man har gjort i landskapsförvaltningen.

När det gäller ÅHS så vet vi också att det finns så otroligt många attraktiva arbetsplatser för duktiga tjänstemän inom den organisationen att vända sig till. Dessutom är det ganska tungt att vara på chefsposition inom offentlig sektor. Vi måste analysera och göra saker och ting bättre också där.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! I samband med arbetet med förändringen av det nya landskapsandelssystemet framfördes av mig och även andra representanter att landskapsregeringen måste komma med förändringar i lagstiftningen som skapar möjligheter för kommunerna att möta upp mot det ökade ekonomiska ansvar som kommunerna får. När kommer landskapsregeringen att presentera förändringar i lagstiftningen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen vände sig till kommunerna i samband med att diskussionerna om landskapsandelssystemet kom igång och vilken lagstiftning som man möjligen kunde hitta inbesparingar i för kommunerna. Man skulle sänka ambitionsnivåerna för att på det sättet ha lägre utgifter. Landskapsregeringen sammanställde utifrån den förfrågan en diger handling där ett större antal lagar kunde vara aktuella för förändringar. Till vissa mindre delar har det redan genomförts, det kanske får betraktas som små saker i sammanhanget men viktiga ändå, bl.a. när det gäller att elektroniskt hantera dokumentationen och kunna göra namnunderskrifter elektroniskt. Det är ett litet sätt, men i varje fall är riktningen att avbyråkratisera för kommunerna. Det är inga jättestora inbesparingar där.

Däremot pågår arbetet med socialvårdslagarna. Arbetet pågår med en ny grundskolelag. Jag kan inte stå här och säga vad det betyder för kommunernas driftsutgifter i förlängningen eftersom det här ändå är något som vi alla värnar om. Vi ska ha en bra utbildning och en bra socialvård. Man måste ändå komma ihåg att kommunerna i samband med den här förfrågan gav väldigt få förslag på konkreta saker som skulle minska på kostnaderna, man nämnde nog vilka lagar man skulle titta på.

Jag vet inte om det gläder ltl Brage Eklund men därutöver har landskapsregeringen också i ett kommunmeddelande sagt att man tänker komma med en lagstiftning som minskar antalet kommuner vilket också möjliggör inbesparingar, åtminstone administrativt.

Ltl Brage Eklund

Ja, till det senaste så har vi inte sett det ännu. Landskapsregeringen har inte heller presenterat inbesparingen. Landskapsregeringen har ändrat åsikt. Nu är det mera rättssäkerhet som man syftar på.

Kommunerna ska ju spara 4 miljoner. Det enda sättet att täcka upp 4 miljoner är att spara in någonstans, det fordrar förändrad lagstiftning eller att öka intäkterna och enda sättet är att höja kommunalskatterna.

Hur har landskapsregeringen tänkt att kommunerna ska finansiera den här förändringen om man inte får förändringarna i lagstiftningen som ålägger kommunerna ett visst ansvar? Hur har man tänkt att kommunerna ska klara av det här?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Nu har jag ännu inte hunnit sammanställa mina kalkyler. Vid en snabb genomgång av det överskott som kommunerna sammantaget presenterat för år 2016, det förra året - alla kommunerna har inte fastställt sina bokslut ännu – så torde kommunerna göra ett överskott på ungefär 5-10 miljoner euro för år 2016. I ljuset av detta så menar jag åtminstone att en inbesparing på 4 miljoner inte nödvändigtvis måste leda till höjda skatter.

Åtminstone jag som kommunpolitiker och samhällsmedborgare vill att också kommunerna, precis som landskapet, ska bedriva en så effektiv verksamhet som möjligt för att man inte ska behöva belasta kommunerna.

Vad gäller lagstiftningen, socialvårdslagen och grundskolelagen, så kommer landskapsregeringen att återkomma med konkreta lagförslag.

Ltl Brage Eklund

I tiden när man ändrade landskapsandelssystemet förra gången, när man inte gav landskapsandelar på investeringar, så hette det att kommunerna skulle bygga upp buffertar för investeringar. Det har kommunerna gjort nu för att möta upp barnomsorg, åldringsvård och skolor. Ska man nu ta de pengarna för att täcka driften? Då motarbetar ju landskapsregeringen hela det andelssystemet som är uppbyggt idag, att kommunerna ska bygga upp en buffert för investeringar. Det är ju kritik mot kommunerna för att de har för mycket pengar men det beror på att kommunerna ska möta upp dagens krav. Ska man ytterligare sedan minska andelarna på 4 miljoner för driften, då blir det tufft för kommunerna. Ministern och jag olika åsikter om att en kommunsammanslagning skulle rädda det här, men landskapsregeringen har inte påvisat det.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Nu står vi Ålands lagting och här måste vi ta ansvar för hela den offentliga sektorn och för hela samhället. Landskapet har gjort stora underskott. Tendensen för några år sedan var att underskotten skulle vara kraftigt ökande. Nu har trenden brutits, underskotten är fortfarande stora men ändå lägre, medan kommunerna - utan att fullmäktige ännu har fastställt boksluten - har ett överskott på mellan 5 och 10 miljoner euro. Då kan det inte vara helt fel, sett ur lagtingets perspektiv, att man ändå försöker hitta någon sorts balans i det hela så att man ska kunna göra hyggliga resultat både inom kommunal sektor men också i landskapsverksamheterna. Vi bedriver också viktiga saker för samhället och invånarna; sjukvård, utbildning och infrastruktur och pengarna måste räcka till här också. Jag tror att vi kommer att komma med ett rätt så balanserat förslag.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Klyftan mellan välbeställda och mindre välbeställda på Åland har aldrig varit så vid som den är nu. Ändå väljer landskapsregeringen att försämra sjukvården genom att stänga demensavdelningen, man minskade tilldelningen så att man måste stänga demensavdelningen. Man väljer att planera för att minska landskapsandelarna med 4 miljoner och det drabbar främst socialomsorgen. Man har beslutat att minska semesterersättningar med 30 procent där de lågavlönade drabbas förhållandevis mest. Vi har läst i tidningarna att privata tandläkare numera vårdar patienter gratis, sådana som faller mellan stolarna och även fotvårdare vårdar patienter gratis.

Min fråga är: Är lantrådet nöjd med den förda välfärdspolitiken?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När man ser på välfärdspolitiken så kan vi konstatera att mycket av det som landskapsregeringen gör är att försöka försäkra den framtida välfärdspolitiken.

Vi håller på med att revidera hela socialvårdslagstiftningen. Vi vet att det kommer ganska betydande krav på kommunerna i framtiden, att jobba förebyggande istället för att jobba med den sista kedjan som till exempel är missbrukarvård och barnskydd. Landskapsregeringen jobbar med lagstiftning när det gäller socialvården. Vi jobbar också med lagstiftning när det gäller grundskolan. Vi försöker göra det vi kan.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! ”Vi försöker göra det vi kan.” Hittills har man bara gjort nedskärningar. Man har inte gjort några förbättringar. Det ekonomiska incitamentet finns, landskapsregeringen kommer att göra ett överskott för detta år på ungefär 10 miljoner. Kommunerna kommer att göra ungefär ett lika stort överskott, så det finns grund att förbättra välfärden på Åland, inte försämra. Det är sorgligt när det finns folk som inte har råd att gå till tandläkaren. Den privata sektorn ställer upp och gör det gratis och samma inom fotvården. Vi har läst om detta i tidningarna, det är fantastiskt att de gör detta. Nog är det ett svaghetstecken att vi måste ha ett sådant samhälle just nu när vi har det som bäst ekonomiskt jämfört med vad vi kanske någonsin har haft.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det stämmer överhuvudtaget inte, att landskapsregeringen inte skulle försöka flytta fram positionerna när det gäller välfärden, socialvården och hälso- och sjukvården. Landskapsregeringen satsar stora pengar i en ny magnetröntgen. Vi läste i helgen att ÅHS satsar på en barn- och ungdomsklinik som blir unik i sitt slag i Norden. I fredags öppnade landskapsregeringen ett nytt Ungdomens Hus, ”Boost” i Nya Ålands gamla lokaler.  Det är en jättestor och viktig pusselbit i den sociala hållbarheten för just de ungdomar som riskerar att hamna utanför och marginaliseras.

Landskapsregeringen har ett överskott precis nu om man ser på det här året, men det strukturella underskottet för landskapet är 10 miljoner euro fortsättningsvis.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Prognoserna från ÅSUB säger att 2018 kommer att bli bättre än 2017, så det där är inte sant. Så där har det alltid varit. Jag har själv suttit med i det kommunala och i landskapet och man har alltid sagt så här; ”vi har bra nu, men vänta det blir sämre sedan.” Det har alltid blivit bättre. Det är sorgligt när man punkt efter punkt efter punkt väljer att nedgradera omsorgen för ålänningarna, för de mest svaga.

Sedan finns det vissa positiva bilder, t.ex. att vi ska köpa en egen magnetröntgen. Tidigare har det funnits en magnetröntgen på Åland, man har hyrt in den så det är inte så stor skillnad. Man väljer nu att köpa en egen magnetröntgen för att det är billigare. I och för sig blir det säkert något bättre för patienterna.

Som sagt, det finns många punkter som gör att det blir sämre i välfärden när det finns resurser att göra det bättre.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det där stämmer inte alls. Jag vet att ltl Runar Karlsson har en förkärlek att utmåla allt med någon slags skräckpropaganda.

Att vi får en egen magnetröntgen på Åland är ett stort framsteg. Det betyder att ålänningarna inte behöver vänta i flera veckor på att göra en magnetundersökning. Det är en stor förbättring för ålänningarna.

Jag skulle också vilja se ett jättestort kliv framåt när det gäller äldreomsorgen. Vi vet att vi inom en 10-15 års period kommer att ha ungefär två till tre gånger flera äldre personer på Åland. Vi behöver göra stora insatser när det gäller äldreomsorgen. Jag skulle vilja se ett riktigt språng.

Landskapsregeringen har fortfarande 10 miljoner i strukturellt underskott. Det som ltl Runar Karlsson hänvisade till är skattegottgörelsen som vi vet att ligger runt 10-12 miljoner.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! I avsaknad av vicelantrådet så ber jag finansministern inta podiet, så att finansministern får vara i elden idag när vi från oppositionen har vår arsenal av frågor.

Herr talman! Det är ju lätt att bli deprimerad i dessa tider, särskilt vi som värnar om natur och miljö och därmed vår framtida gemensamma planet.

I gårdagens TV-program såg vi hur de skövlar regnskogar i världen, med pengar enbart som kortsiktigt vinstintresse. Det är tragiskt. Det är klart att de åtgärder vi gör här på hemmaplan känns ibland fnuttiga, men vi måste ändå försöka.

Landskapsregeringen bedriver ju sedan något år en mycket ambitiös hållbarhetsagenda, vilken vi måste gratulera och applåderar det arbetet.

Samtidigt har det riktats kritik mot bristen på strategiskt tänkande i hela processen, vilket i sin tur försvårar för alla underlydande enheter och myndigheter att också leva upp till det.

Frågan är: Hr ser det ut med det strategiska tänkandet? Hur långt har landskapsregeringen gått med planerna att införa grön el i energiförsörjningen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Tack för frågan. Som här nämndes så är det ju fel minister som svarar på frågan. Dessbättre så är den här ministern också synnerligen intresserad av de här frågorna. Personligen följer jag med det som televisionen för oss frambringar dag efter dag om att klimatförändringen tycks vara väldigt påtaglig. Isarna smälter norr om oss osv.

Vad gäller det strategiska arbetet kopplat till energi så driver ansvariga ministern, vicelantrådet, ett ambitiöst arbete som ska sluta i en energi- och klimatstrategi, som jag tror att arbetet heter. Vi i landskapsregeringen har haft överläggningar flera gånger om det. Målet är att presentera arbetet så småningom för lagtinget för diskussion, tidsplanen kan jag inte. Sedan måste lagtinget, via förslag från landskapsregeringen, vidta konkreta åtgärder för att nå de målsättningarna.

Det strategiska arbetet är synnerligen intensivt just nu och kommer att leda till ett resultat som lagtinget får ta del av så småningom. Som sagt, jag kan inte ange den exakta tidpunkten.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Tack också till finansministern för svaret. Jag förstår mycket väl att ansvariga ministern är vicelantrådet. Jag skulle inte ha ställt den här frågan till en mindre obeprövad politisk kraft än finansministern, eftersom det inte är finansministerns bord.

Att vi jobbar hållbart är en så pass avgörande fråga och därför intresserar jag mig för frågan om grön el. Vi kan ju aldrig veta vad som gömmer sig bakom frekvensspänning, det som är elförsörjningen idag. Grön el är i alla fall en signal om att den som producerar den el vi förbrukar, totalt sett, finns på en hållbar nivå, sett i alla fall ur de värsta scenarierna vad gäller hur naturresurser används för att förse oss med daglig energi. Därför är jag intresserad av hur långt landskapsregeringen har kommit i diskussioner om att också övergå till grön el. Mariehamns stad har t.ex. övergått till grön el.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag är osäker på om jag exakt förstod frågan? Det är åtminstone för mig helt uppenbart att det strategiarbete, som har presenterats av vicelantrådet för landskapsregeringen så här långt, syftar mycket till hur vi ska kunna skapa energiprodukton, elproduktion, här på Åland på ett hållbart sätt och inte bara vara beroende av det vi köper in.

Alla känner vi ju till den vindkraftsproduktion som vi har haft och som nu har stött på de problem som vi stötte på i och med att staten Finland inte ville vara medfinansiär till en fortsatt utbyggnad. Utvecklingen tycks gå framåt, det kan finnas förhoppningar om att man skulle kunna bygga nya vindkraftverk på Åland där samhällets del skulle vara betydligt mindre än vad den var när inmatningstarifferna begav sig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag kan verkligen understryka, finansministern, att vi från centergruppen verkligen inväntar listan på konkreta förslag på vad vi kan göra för att förstärka hållbarheten i vårt samhälle, via det offentliga.

Vi utlovades faktiskt samtidigt - när vi diskuterade förslaget från vår sida att försöka rädda flera, 11, av de befintliga vindkraftsverken – att bara inom någon vecka få ett mycket starkt framtidsdokument om vad landskapsregeringen avser att göra på det här området. Jag hoppas verkligen att vi får se konkreta förslag.

Jag kommer från Jomala, en kommun där vi nu sedan några år tillbaka är fossilfria i våra kommunala verksamheter när det gäller våra byggnader, fastigheter. Jag vill ju att landskapsregeringen ska ta tillvara de goda exemplen på Åland och faktiskt börja arbeta i den riktningen.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det är med glädje jag kan framföra här att centern kan vara lugna och trygga i vissheten över att den här landskapsregeringen jobbar strategiskt med frågan. Vi har siktet inställt på konkreta åtgärder för att vi här på Åland ska dra vårt strå till stacken för att skapa ett bättre klimat som vårt jordklot klarar av i framtiden.

Utan att gå in på detaljer så har vi en positiv utveckling med solpaneler. Man producerar el via solpaneler. Kostnaderna för att ta fram solpaneler sjunker globalt sett hela tiden. Jag ser framför mig att vi i framtiden kommer att kunna producera el husvis och gårdsvis på ett helt annat sätt än vad vi gör idag.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Finansiell planering, landskapet har hittills genom hela historien, tror jag faktiskt, lyckats klara sig skuldfria. Det har varit en enorm styrka och gett oss en ganska stor handlingsfrihet för alla de regeringar som har funnits.

Nu vet vi att likviditeten har minskat under ett antal år, även om minskningen har planat ut. Vi vet också att i den liggande tilläggsbudgeten finns en investering i kortrutten som enskilt, 40 miljoner, är lika stor i princip som den likviditet som landskapet ungefär besitter idag.

Samtidigt har vi stora investeringar i Vårdöbron, geriatriska kliniken och polishuset för att inte tala om alla broar och övrig infrastruktur som vi har framför oss.

Min fråga är: Hur ser den finansiella planeringen ut för att vi ska klara det här? Vilket år går vi till banken?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Som grund för den här diskussionen måste man ändå klargöra utgångsläget för den här landskapsregeringen i november 2016 då vi tillträdde. Då hade vi i sikte kraftigt ökande underskott levererade i budgetförslaget av den här landskapsregeringens företrädare. Vi hade också en diger lista på investeringar. Jag tror att motparten i den här diskussionen sade för lagtinget att den nya landskapsregeringen måste prioritera vad man satsar på för annars kommer vi att behöva gå till banken.

Den här landskapsregeringen valde att inte köpa en ny skärgårdsfärja i egen regi. Istället gick vi in för tanken på total entreprenad just för att råda bot på en snabb marsch av en finansminister till banktrappan.

Oaktat så är det på det här sättet, om vi inte lyckas nå i mål med de ambitioner vi har om att råda bot på underskotten så kommer den dagen ändå för vilken landskapsregeringen som helst att behöva låna pengar också för driften. Trenden är absolut att vi är på rätt väg. Det arbetet fortskrider, men ännu ser vi inte framför oss den dagen då vi behöver låna pengar, förutom för det kortruttsprojekt förstås som har aviserats och som i sig leder till avsevärda inbesparingar.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Jag tror att finansministern är välmedveten om att vi under årens lopp, de senaste 20 åren, har haft bokslut av mycket varierande art. Vi har haft stora underskott ner mot 20-25 miljoner, t.o.m. ner mot 30 miljoner när det var som sämst. Det har väldigt mycket hängt ihop med inkomstutvecklingen som har varit varierande över åren, alltså klumpsummans utveckling. Ibland har den vuxit, framförallt skattegottgörelsen. Här måste man ha ett långsiktigt tänk. Hittills har vi alltid sett till att vi har balanserat likviditeten med de investeringar som vi har framför oss. Precis som finansministern sade, min åsikt var då och är nu att man måste prioritera för att kunna klara den här balansgången.

Det är ett historiskt beslut de facto när man går in för att skuldsätta landskapet Åland och gå till banken. Den som står i skuld är icke fri. Den situationen är vi snart på väg in i med den plan som just nu föreligger. Jag hoppas vid min gud att vi ska kunna ändra på den planen i samband med debatten kring tilläggsbudgeten så att vi får en klokare syn på det här och också kan tänka oss att söka om extra anslag för kortrutten.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Frågan om extra anslag kommer att komma upp i samband med betänkandet om tilläggsbudgeten. Vi kanske tar den diskussionen som helhet då. Det är klart att det är intressant och vi har det verktyget i vår verktygsbox.

Samtidigt måste vi säkerställa oss om att vi inte blir så passiviserade av de verktyg vi har så att det leder till att vi aldrig får någonting gjort om vi inte söker pengar för att någon annan ska betala det åt oss. Vi har ändå en självstyrelse där vi själva bestämmer om vår utveckling. När vi ser ett kortruttsprojekt som kan leda till massiva inbesparingar i stommen i den dyra trafik som vi har bedrivit nu sedan 60–70-talet så är det viktigaste att se till att vi får saker och ting gjorda också, och inte bara göra oss beroende av andra.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Vårt ekonomiska system består av avräkningen 0,45 och sedan får vi skattegottgörelse när vi på Åland har haft ett bra näringsliv som har skapat inkomster över 0,5. Sedan finns det möjlighet att söka extra anslag när vi gör speciellt stora investeringar och det är precis det som det här handlar om. För mig är det ganska självklart att innan man skuldsätter Åland så måste man pröva möjligheterna om extra anslag. Jag tycker att allt annat skulle vara lite oansvarigt i det här sammanhanget. Vi har så många andra investeringar. Med det ekonomiska system vi har - där vi inte har någon skattebehörighet ännu utan vi lever med ett avräkningssystem - så tror jag att det är väldigt viktigt att vi är försiktiga och inte skuldsätter Åland.

Min fråga kvarstår: Det måste det finnas en finansiell planering på finansavdelningen som finansministern är medveten om, när går finansministern till banken?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det finns så många saker som påverkar en sådan planering. Det är klart att det finns en grundstomme i det hela. Det finns oerhört mycket osäkerhet om vilket skattegottgörelseutfall vi får. Vi har hittills utgått ifrån medeltalet. Det kan bli högre och det påverkar det här direkt. Ett faktum är också att landskapsregeringen, noga förankrat i lagtinget, begär om justering av avräkningsgrunden i samband med social- och hälsovårdsreformen där utfallet blir 2019. Det är fråga om tiotals miljoner i variation i utfall, beroende på hur vi lyckas.

Ännu om extra anslaget, mig veterligen har Ålandskommittén jobbat med frågan. De har haft som utgångspunkt att vi ska få ett system som gör att vi här på Åland tar mera ansvar för ekonomin själva. På något vis har den tanken rotat sig väldigt starkt hos mig.

Talmannen

Följande och dagens sista frågeställare är Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Herr talman! Det ryktas om framtida väg- och broinvesteringar för cirka 100-150 miljoner. Min fråga blir kort: Vilka investeringar har landskapsregeringen som närmaste prioritet när det gäller bro- och vägfrågor på fasta Åland? Jag bortser från kortrutten.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det här borde infrastrukturministern också ha svarat på. Den viktigaste och den som är mest prioriterad för tillfället och som tar mycket kraft, tid och medel ur landskapets budget är ju att färdigställa Vårdöbron. Det är den absolut viktigaste åtgärden.

Det finns vägplaner som har varit utställda och det har kommit besvär. Man fortsätter enligt plan också att förbättra vissa vägavsnitt inom landskapet och även cykelbanor planeras.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Då blir nästa fråga: Bron mellan Bomarsund och Prästö har ju länge klassats som undermålig, hur ligger den i projektet? Har den diskuterats i regeringen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Bron mellan Bomarsund och Prästö? Nej, det måste ltl Häggblom fråga minister Nordberg om.

Det finns en grov planering i budgeten. Detaljer kan jag dessvärre inte svara på. Jag får återkomma i frågan, jag ska höra med infrastrukturministern så kan jag ge närmare besked åt ltl Häggblom.

Ltl Lars Häggblom

Det blir lite problem när inte infrastrukturministern är här. Jag förstår att frågeställningen blir lite svår. Kan vi räkna med att en del av de här projekten kommer i kommande budget?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det finns en grov planering. Under den förra mandatperioden gjordes det en undersökning där man konstaterade att landskapets underhåll när det gäller broar är ganska eftersatt. På infrastrukturavdelningen finns en prioritetsordning på vilka broar man ska ta först. Jag är säker på att ltl Häggblom också kan få den. Men, som sagt, det är stora reinvesteringar i vårt brobestånd också på fasta Åland.

 Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 14.00.

Originalfil