Frågestund den 27 maj 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

MN


Frågestund den 27 maj 2019 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2018-2019

Frågestunden slutar 11

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2018-2019

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Från landskapsregeringens sida deltar Vicelantrådet Camilla Gunell samt ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman och Mika Nordberg vid frågestunden.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag tänkte hålla frågan ganska kort och resonera allmänt kring tillväxt på Åland och vad vi gör för att bidra med riskkapital till ett bolag. Där vi har vårt eget Ålands Utvecklings Ab, som för några år sedan identifierades som ett bolag som skulle ta ett större ansvar för riskkapitalisering av nya företag på Åland. Hur har det utvecklat sig sedan man tog beslutet år 2015 att Ålands Utvecklings ab fick i uppdrag att genomföra detta finansieringsinstrument?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är mycket riktigt så att landskapet har haft god nytta av att ha ett riskkapitalbolag som Ålands Utvecklings Ab. De har under årens lopp varit involverade i många företags idéer och fått dem att växa och flyga. Nu står vi inför en situation där vi tittar på landskapets olika instrument för närings och tillväxtpolitiken. Vi tittar också närmare på riskkapitaldelen, hur den har utfallit, vilket intresse det finns hos bolagen för den här typen av riskkapital och det särskilda ERUF projektet som Ålands Utvecklings Ab har haft hand om sedan år 2015. Där befinner vi oss mitt i investeringsperioden, det här instrumentet ska användas fram till år 2021, och rulla på för att sedan ska pengarna arbeta och år 2027 ska ERUF delen vara avslutad.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Det kan förtjänas att sägas i sammanhanget att ett riskbolag egentligen inte liknar andra bolag, eftersom deras uppgift är att förlora lite pengar nu och då. Det gör man när man försöker med någonting. För Ålands Utvecklings Ab: s vidkommande så börjar den ha en rätt lång historia och den har faktisk goda resultat med sig. Den har även uppmuntrat och inspirerat andra investerare på Åland att vara med och ta ett ansvar. Där kan man fördjupa sig och ställa frågan hur landskapsregeringen och näringsministern ser långsiktigt på att man är med och finansierar även stora risker ifrån landskapets sida. Det är i förlängningen skattemedel vi pratar om.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det där med risker är alltid något som ska tas med stor försiktighet. Samtidigt är det bra när det finns någon som tror på bolaget i deras start faser. Det är lite som att vaska guld, timpenningen kan bli dyr. Eftersom det är många idéer och affärsplaner som man kommer in med till Ålands Utvecklings Ab, de synas, granskas och evalueras och alla kanske inte leder till framgångar. Men vi har också sett många bolag där Ålands Utvecklings Ab har varit med i början och som sedan lett till väldigt starka och blomstrande företag som vi har stor nytta och glädje av på Åland idag. Hela den här risk delen är lite i en omställning fas. Vi tittar på den just nu, vi har en överläggning om det imorgon. Också om framtiden och med det långsiktiga perspektivet. En av de fina sakerna som Ålands Utvecklings ab har gjort den här mandatperioden är projektet Smart Marina, men jag kan återkomma.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack Talman! Smart Marina var det projektet jag tänkte avsluta med såhär på kanten till en ny turistsäsong, där vi vet att resultatet är upprustade gästhamnar både på Åland och i våra närregioner. Något som kommer att bidra till en ökad båttrafik och förhoppningsvis tillväxt i turismen. Nu när man har kommit såhär långt, vad är nästa steg när det gäller just Smart Marina?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Smart Marina befinner sig just nu i själva investeringsperioden, inför den här säsongen har det byggts, servicehus och bryggor och anpassningar på många håll runt om på Åland. Projektet sträcker sig även till hamnanläggningar i Sverige, Finland och Estland. Åland har haft mycket god nytta av pengarna i det här projektet, vi har kunnat spika, hamra och bygga saker, det har varit mycket värdefullt. Det man kan göra som ett steg två är att lägga till ett Smart Marina plus projekt, som betyder att när man har det här byggt och klart så ska man också kunna marknadsföra det tillsammans och skapa större attraktionskraft.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Med insikt att det inte är ministerns huvudsakliga ansvarsområde, så tycker jag ändå att den här frågan är så pass viktig att den inte kan få vila. Jag hoppas att det här är något regeringen diskuterar och det gäller barnskyddet och om de nya rapporter vi nåtts av om att antalet barnskyddsanmälningar har ökat ganska drastiskt, även mellan år 2017 – 2018. Jag skulle därför vilja börja med att fråga hur landskapsregeringen avser att hantera detta? Så att våra barn på Åland har ett fungerande barnskydd och att de åtgärder som vidtas kan betraktas som acceptabla.

 

Minister Mats Perämaa

Jag får utgå ifrån att ltl Jonsson var öppen och ärlig när han inledningsvis sa att man inte kan förvänta sig att en rätt strängt belastad finansminister som vikarierar socialministern kan svara i detalj på de här frågorna. Därför kommer svaret att bli väldigt allmänt. Jag får öppet och ärligt säga att till vilka delar den sociala förvaltningen i landskapets byggnader tänker sig gå framåt i de här frågorna kan jag omöjligen ge svar på. Jag känner heller inte till vilka politiska riktlinjer som ansvariga ministern har gett i den här frågan. Men givetvis är det oroande när man får konstatera faktum att antalet barnskyddsärenden ökar och det är ett symptom på något som händer i samhället. Landskapsregeringen tar givetvis de här frågorna på fullaste allvar och funderar på de åtgärder som kan göras tillsammans med den kommunala sektorn för att bli bättre på det här området.

Ltl Axel Jonsson

Min avsikt är inte att pressa ministern på några djupa faktakunskaper på det här området utan snarare se till att regeringen diskuterar den här frågan också som kollektiv och som en helhet. Vi har sett att barnskyddsanmälningarna har ökat år 2013- 2018 från 319 st. till 751 st. Det är en ökning på 135 procent. Det är klart att anmälningar inte säger något om problematiken, det säger bara någonting i vilken mån de anmäls. Men i kombination med att ÅMHM i höstas konstaterade att vi har ganska långa handläggningstider hos de kommunala myndigheterna, så är det ett problem också för tillsynsmyndigheterna och vi som ansvarar för den lagstiftning som finns på området. Jag hoppas verkligen att man tar den här frågan på allvar, som kollektiv också i landskapsregeringen. Jag skulle vilja uppmana landskapsregeringen och ställa frågan såhär: Har landskapsregeringen beredskap att kartlägga den här problematiken ytterligare? Så att vi kan få mera kunskap om de här siffrorna.

Minister Mats Perämaa

Det blir lätt att svara ja på en sådan fråga. Kunskap är alltid den enda gångbara basen för att vidta åtgärder. Precis som ltl Jonsson säger kan man inte rakt av tolka att en statistisk höjning av en siffra har den samma verkliga effekten ute i samhället. Det kan också vara att beredskapen av att göra anmälningar har ökat och bara det behöver man ha en klar bild av hur det ligger till med. Mera kunskap är alltid grunden till beslut. Som en liten detalj, som kanske inte rakt av hänger ihop med frågan. Kan jag ändå säga, och det kan kanske i viss mån utgöra grund för en fortsatt diskussion här i lagtingssalen, att landskapsregeringen som bäst förbereder på att ta ett lagförslag som skulle gälla att få ut brottsregister för personer som jobbar inom frivilliga sektorn.

Ltl Axel Jonsson

Det kan säkert vara välkommet. Men jag tror ändå, för att utveckla det här med kartläggningen, om vi ser att vi har 751 st. anmälningar från år 2018, så borde man ur de här siffrorna, om man i dialog med kommunerna, gör ett noggrant arbeta kunna utläsa om det finns några trender. Finns det vissa problemområden som ökar inom barnskyddet, för en anmälan kan bero på många olika saker. Det kan vara våld i hemmet, att barnen inte kommer till skolan eller något sådant. Man borde studera de här siffrorna på djupet för att kunna se till vilka delar kopplar det här ihop med andra politik områden och föranleder olika åtgärder. Det är klart att vi kan stanna vid att säga att det är problematisk att anmälningarna ökar, men studerar vi inte de här siffrorna noggrannare så har vi inte heller möjlighet att vidta effektiva åtgärder. Så jag hoppas att det här är något som regeringen kan diskutera.

Minister Mats Perämaa

Svaret är självklart och jag sa ja förut också. Barn är i en utsatt position på det viset att de är beroende av att vuxna människor tar hand om dem på ett bra sätt. Därför ska vi rikta en speciell uppmärksamhet att se till att de har en trygg tillvaro, så att de sedan kan växa upp till att bli fria, goda individer som kan leva ett bra liv. Så svaret är ja, landskapsregeringen som säkerligen hela lagtinget, och kommuner ska bedöma det underlag som finns och gärna diskutera tillsammans om det behövs vidta ytterligare åtgärder.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Stefan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Landskapet Åland har som bekant en pensionsfond med ungefär 450 miljoner euro. Avkastningen ska täcka landskapets så kallade gamla pensioner, resten tas via skattemedel. För en tid sedan hade vi från finans- och näringsutskottet möjlighet att få upplysningen om fondens verksamhet och även att ställa lite frågor. Jag ställde några frågor på förhand men minister Perämaa vägrade besvara, eller ens låta någon besvara mina frågor. Så min första fråga till ministern är: Varför kunde jag inte få svar på mina enkla frågor om fonden, dess resultat och förvaltning?

Minister Mats Perämaa

Som tur är har jag möjlighet att säga vad jag själv sade i utskottet. Där sade jag till ltl Toivonen att det går alldeles utmärkt att ledamoten går ner till avdelningen, diskuterar med fondförvaltaren Johan Budd och får svar på sina frågor där.

Ltl Stephan Toivonen

Men jag hade ställt frågorna på förhand, vi hade gott om tid osv. I årsberättelsen kan vi lätt se vilka mål fonden har för att fördela medlen mellan olika områden, men det är väldigt svårt att få en bild av hur fördelningen har skett i verkligheten. Det är också svårt att se hur avkastningen har gått på de olika områdena. Vi kan se den totala, men inte per område. Borde det inte vara bättre att också presentera resultat per marknadsområde, jämföra det med index, för att sedan kunna analysera över åren hur det har gått.

Minister Mats Perämaa

Det kan möjligen vara på det sättet men jag återkommer till den första frågan. Under utskottshörandet så sade jag till ltl Toivonen att det går alldeles utmärkt att ledamoten besöker fondförvaltaren Johan Budd för att diskutera precis de här frågorna, och därmed kunna få ett bra svar på de här frågorna. Jag förstår inte varför vi ägnar tid åt den här frågan här i talarstolen när möjligheten fanns för ltl Toivonen att bli betydligt mer upplyst än vad vi är här idag.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Det här kan tes vara en liten fråga, men det är en konkret och aktuell fråga, speciellt för landskapsregeringen. Jag skulle lika bra kunna ställa den här frågan till miljö- och näringsministern, men i och med att det ligger närmast minister Nordberg avdelning så ställer jag den till honom. Det handlar egentligen om plaststrategi, byggande i trä och cirkulär ekonomi. På de åländska landsvägarna sätts det årligen upp 20 000 st. plogpinnar av plast. Många av dem tas upp, men kanske ungefär 10 procent av dem försvinner, blir lämnade på vägslänt och hamnar ute i naturen. Min fråga är: Kan landskapsregeringen och minister Nordberg verka för att man i framtiden sätter upp plogpinnar av trä?

Minister Mika Nordberg

Undertecknad har förstås inte bekantat sig med alternativa plogkäppar, men jag att utvecklingen ändå går mot att man försöker fasa ut plastprodukter i största möjliga mån. Det är säkert något som man behöver titta på om det är möjligt att få käppar som kan fungera som plogpinnar. Vi vet ju det att det finns en viss elasticitet i själva plogpinnen, den böjer sig och kan gå tillbaka, en trä käpp kanske brister istället. Om man kan göra sugrör utav papper- och träprodukter, så är det säkert möjligt att de kan göra även plogkäppar som håller och har en viss böjlighet utan att gå sönder.

Ltl Runar Karlsson

Tack för det positiva svaret såhär långt. Jag förväntade mig inte heller att minister Nordberg ska lova att han börjar med det imorgon, men det är en idé som jag har funderat på. Jag har också varit i kontakt med jordbrukare och sådana som har djur, det har faktiskt hänt att de plogkäpparna som av någon anledning blir lämnade i slänten hamnar ut på åkrarna och de har hamnat in i höbalarna. Man tror också att det finns djur som har dött tack vare det. När de här plastkäpparna blir spröda av solen blir de vassa som glas ungefär. Det görs redan idag rundstavar av åländska industrin så jag tror man skulle kunna utveckla det där, kanske också export på sikt, någon måste bara börja.

Minister Mika Nordberg

Jag ska framföra i de möten vi löpande har med avdelningen att den här iden har framkommit. Vem vet om den rent av kan falla i god jord.

Ltl Runar Karlsson

Det är bra. Men jag tror också att det måste vara en stark politisk viljeyttring för det finns väl en viss konservatism ute i de olika koderna, även kanske också på trafikavdelningen. Sedan man slutat med bambukäppar och vanliga mindre åländska träkäppar så har man kört med plast. Man tycker det är bekvämt när man sätter ner och tar upp dem maskinellt. Det kan man säkert också göra med så kallade rundstavar av åländskt virke som är samma dimension, och kanske ungefär samma pris. Vi vet att all plast förmultnar, det bryts ner i sakta mak, i och med det att de ligger invid diken så hamnar de en dag ut i vattnet och blir som mikroplaster. Men en stark politisk styrning hoppas jag att minister Nordberg kan åstadkomma.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Ministern och jag har idag varit på ett informationsmöte på Ålands Elandelslag i följden av Alfrida stormen, där man ser stora problem för Ålands Elandelslag och framtida elförsörjning. Men min fråga gäller mer fortsättningen för skogsägarna. När tänker landskapsregeringen komma med förslag på principer hur man kommer att hjälpa skogsägarna som drabbats av Alfrida stormen?

Vicelantrådet Camilla Gunell

I tilläggsbudgeten som nu är klart behandlad har vi medel upptagna för flygfotograferingen. Den gjordes i april och det underlaget ger en bra början för att kunna kartlägga och definiera de skador som stormen Alfrida har åstadkommit när det gäller skogsbruket på Åland. Utifrån den kommer vi nu att analysera och titta på det här. Meningen är att med ungefär samma tidtabell som vi hade när det gällde torkan och jordbruket på motsvarande sätt göra en grundlig och välavvägd analys och tar upp ett så kallat stödpaket, eller vad vi nu kommer till, i samband med ordinarie budget för år 2020.

Ltl Brage Eklund

Efter stormen Gudrun i Sverige var regeringen ganska snabb med att meddela på vilket sätt man kommer att stöda skogsägarna i följd av stormen. Risken här är att det drar ut på tiden och att landskapsregering under den här mandatperioden inte överhuvudtaget kommer med förslag. Jag tror att finns en viss oro bland skogsägarna om vad landskapsregeringen tänker göra. Så inte direkt någon fråga men fortfarande behöver man skynda på det här och därför skulle jag vilja få besked om man har tagit någon sorts av principer på vilket sätt man tänker hjälpa skogsägarna.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi har haft en diskussion kring att ersättningar och stöd måste ligga på återplanteringens sida. Det är framtiden man satsar på. Det är inte lätt att retroaktivt göra några bedömningar och ersättningar. Vi vet också att en del skogsägare har sin skog försäkrad och andra har det inte. Att hitta ett rättvist system för vem som ska få vad är inte alldeles lätt. Jag tycker med erfarenhet av jordbrukspaketet så är det klokast att inte ge några förhastade löften utan att faktiskt titta på frågan noggrant och göra rättvisa bedömningar så att det gynnar återplanteringen och återuppbyggnaden av skogsbeståndet på ett långsiktigt sätt. Budget år 2020 är inte alldeles för långt härifrån, vi börjar redan beredningen för den nu.

Ltl Brage Eklund

Min tanke är inte att landskapsregeringen ska gå ut med direkta ersättningar i pengar. Det är en stor förlust för många skogsägare ändå där skogar i 30-40 års bestånd har blåst ner, den bästa perioden av tillväxten har blivit förstörd. Det har jag full förståelse för men det är ju närmast det som ministern nämner att det kan vara hjälp med just markberedningar, plantor eller vad det nu må vara. Viktigt skulle i alla fall vara att landskapsregeringen på något vis, i ett skede medan man sitter kvar som landskapsregering, ger ett besked på vilket sätt man kommer att hjälpa skogsägarna i det här fallet. Man behöver inte fastslå summor eller någonting, utan det är själva principen.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi från näringsavdelningen och skogsvårdsbyrån för en tät dialog med skogsnäringen och det har vi gjort sedan första dagen efter Alfrida inträffade. Fotograferingen är en del av kartläggningen, likaså har vi den här veckan ett beslut på gång kring vissa stödordningar för ersättning av arbete som kräver en förordningsförändring som ligger på regeringens bord för diskussion. Vi tar små steg i den här riktningen men vi är inte klara med helheten före budgetberedningen i höst.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Den här frågan är egentligen riktad till antingen lantrådet eller till kultur och utbildningsministern men när jag tänker efter på handlingsprogrammet så tror jag att vicelantrådet är ersättare för dem båda så det passar ganska bra i det här sammanhanget. Frågan kommer egentligen mest att handla om långsiktighet och värderingar. Vi har ju en fin hållbarhetsagenda i landskapet och när vi ska fatta beslut ska vi tänka som indianerna, sju generationer framåt. Regeringen har nu jobbat med ett paket med både barnomsorgslagen och grundskolelagen och är väl någonstans i den processen nu. Och naturligt när man gör en så här viktig lag är att man kartlägger hur det är just nu, hur man skulle vilja att det är och hur glappet ser ut.

Min fråga är: Hur ser den fortsatta processen ut nu? Jag vet att ärendet har varit ute på tjänstemannaremiss.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Grundskolelagen är i sina sista skälvande behandlingstimmar för att förhoppningsvis nå Ålands lagting den här veckan, eller troligtvis nästa vecka. Den är fem före klar kan man säga.

Ltl Britt Lundberg

Om vi återkommer till det här med värderingar och beslut som ska hålla i sju generationer. Det är typiskt för en barnomsorgslagstiftning och en grundskolelagstiftning, det är lika mycket en barnomsorgslagstiftning det här om jag har förstått rätt, att man inte när man sedan har en annan politisk majoritet ska behöva ändra på den utan att den verkligen ska hålla långt. Men det som bekymrar mig är att jag har konstaterat att varken barnomsorgen eller skolan, det vill säga de om arbetar i de här områdena, har på något sätt varit involverade i processen. Jag vet inte hur man har tänkt från landskapsregeringen sida där. Om man verkligen ska få reda på vad det är som behövs idag och vad som saknas så är det ju där verksamheten utförs som jag kan tänka mig att man tar in den informationen. Så det skulle var intressant att veta hur man har tänkt med det.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Alla de här åren som grundskolelagen har varit under beredning har varit en väldigt omfattande process med många involverade, både från grundskolan, skoldirektörer och barnomsorg. Jag tycker att grundskolelagen är en av de bättre beredda lagar som vi kan komma med till lagtinget den här mandatperioden. Med väldigt grundligt förarbete på alla sätt. Det här är ny information för mig, att det inte skulle finnas en förankring i branschen.

Ltl Britt Lundberg

Då var det bra att den informationen kom fram nu. Det har varit arbetsgrupper där det har funnits representanter, också många pensionerade skolmänniskor har funnits med för sin sakkunskap.

Men den här processen har inte gjorts i skolorna under den här korta remisstiden, tre veckor tror jag det var. Skolorna går för högtryck i maj. Det är särskilt svårt att hinna göra en bra lagstiftningsprocess om man har väldigt många skolor under sig.

Det har också efterhörts förlängd remisstid men den blev väldigt kort den också, om man där hänvisar till lagtingets arbetstider. Det är en stor risk nu att man missar en massa viktig kunskap och erfarenhet, bl.a. om barn med särskilda behov. Skulle det inte vara viktigare att man lägger prestigen åt sidan, gör ett ordentligt arbete och involverar de berörda än att man stressar igenom nu för att det finns en önskad tidtabell. Att man inte hastar igenom och missar något.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag håller med om att remisstiden var onödigt kort för en så omfattande lagstiftning. Naturligtvis skulle det ha varit bättre om den hade varit längre och gett mera fördjupning. Däremot tror jag att frågan för barn med särskilda behov är väldigt grundligt genomgången. Jag hoppas att det ska vara till lagtingets belåtenhet när lagen kommer till lagtinget nästa vecka. Det är ett väldigt omfattande lagpaket och det är inte regeringens avsikt att försöka skynda sig igenom. Utan avsikten är att under mandatperioden kunna ge lagtinget en ny grundskolelag som har de här kvaliteterna som ltl Lundberg efterlyser.

Talmannen

Nästa frågeställare är Vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Från centerns sida ser vi skärgården som en resurs med en stor tillväxtpotential. Vi ser möjligheter för utökad natur turism och cykelturism. Vi ser möjligheter till ökad inflyttning eftersom det finns möjligheter till distansarbete. Vi ser att skärgården fortfarande är en oslipad diamant där man inte tar tillvara på den potential som finns. Min fråga till infrastrukturministern blir därför vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att säkra och förbättra trafiken till och från skärgården?

Minister Mika Nordberg

Det var en väldigt bred fråga, man behöver då gå tillbaka till det som styr landskapets arbete och det är lagtingets budget. I den budgeten för det här året har vi flera olika projekt som vi jobbar med och där är en ombyggnad av skärgårdstrafiken, med kortrutten som utgångspunkt, en sak som vi aktivt jobbar med att förverkliga. Tittar man på tidsvinster och annat så finns det potentiella förbättringsåtgärder som man kan göra genom att införa kortrutten. På det viset är det ett av de arbeten som gör att det ska kunna bli bättre för skärgårdsborna. Övriga frågor är tonnaget, vi har idag ett ålderstiget tonnage som har de bästa åren bakom sig och vi har ett behov av ett föryngrat tonnage. Där har vi en fullmakt ifrån Ålands lagting att gå in med upphandling på total entreprenad på två nya fartyg. Vi jobbar vidare med att ta fram förfrågningsunderlag och annat för att möjliggöra förnyelse av tonnaget.

Vtm Veronica Thörnroos

Det är på många sätt och vis bra att arbetet med kortrutten går vidare, men det är ändå ett framtidsprojekt som ligger många år fram i tiden innan det är förverkligat. I dagsläget har vi driftstörningar, det går tretton på dussinet, senast var det Ejdern som var tagen ur trafik, före det tror jag det var Skarven, det är i alla fall väldigt ofta. Det beror på att vi har ett ålderstiget tonnage. Passagerarkomforten har passerat urusel och gått in i nästa stadie, folk transporteras som boskap. De får sitta på däck om du inte är tillräckligt vigulant för att ta dig upp eller ner till en salong, i timtal faktiskt, närmare två och en halv timme om du åker från Torsholma till Hummelvik. Allt mer strängerande regelverk gör det också svårt och det är fullt på däck. Skulle det finnas möjlighet att hyra in ett extra sommartonnage för de kommande åren?

Minister Mika Nordberg

När det gäller den tillgång till antal fartyg som landskapsregeringen har för sin trafik så är det begränsat. Ibland är det inplanerade serviceuppehåll och ibland är det olika tekniska fel som kan inträffa med kortare varsel. I alla olika scenarion har man ifrån landskapsregeringen sida uppmanat Ålandstrafiken att komma ut med pressinformation för att möjliggöra för resenärerna att kunna prioritera om deras resplaner, eller ha vetskapen om att det inte är den färja de tänkt åka med utan istället ett ersättande fartyg som trafikerar. Från regeringens sida ser man kontinuerligt på möjligheten att hitta lämpligt tonnage, men det finns inte så mycket ute på marknaden.

Vtm Veronica Thörnroos

Från centerns sida har vi tre förslag. För det första vad gäller bokningssystemet, möjliggör att ta reda på när vi har överbokningar och hur mycket. Det skulle vara det första en privatföretagare skulle ha gjort för att bättre kunna matcha trafiken mot det faktiska behovet. För det andra, hyr in sommartonnage. Det är inga bekymmer att få tag i ett sommartonnage, det är att få tag i ett tonnage med isklass som problemet ligger. För det tredje, plocka bort bränsleturerna från hela ordinarie turlistan under åtminstone ett halvår och ha ett skilt fartyg, t.ex. Grisslan, som bara kör dessa bränsletransporter. Det är tre förslag som jag ger ifrån centerns sida. Hur ställer sig ministern till dem?

Minister Mika Nordberg

När det gäller det sistnämnda angående bränsletransporten, så har vi redan idag en upphandling utav det med externa fartyg. När det gäller förbättringar utav det bokningssystem som finns så är det en pågående process som vi jobbar med hela tiden. Man har t.ex. nu haft ett hackaton som har koncentrerat sig på att förbättra informationsflödet i ett sms utbyte med kunderna för att tillgodogöra sig information om avbokningar och potentiella lediga platser. Det är ett pågående utvecklingsarbete men det finns alltid förbättringsåtgärder, det är något som vi jobbar med.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Landskapsregeringen har i april fattat beslut om ny upphandling av flygtrafiken mellan Åland - Stockholm Arlanda. I den upphandlingen har man ändrat trafikflygplanens storlek, man vill ha 60 sittplatser istället för nuvarande 34 sittplatser. Min första fråga är vad beräknar landskapsregeringen att den här utökningen av flygplanstyp kommer att kosta? Vad är beräkningen till den och vad kostar trafiken idag?

Minister Mika Nordberg

När det gäller flygtrafiken västerut har landskapsregeringen ännu inte upphandlat den nya perioden, den nuvarande perioden gå ut i februari år 2020. För att kunna upphandla en trafik behövs något som kallas trafikplikt i grunden. Det som vi från landskapsregeringen gjorde i april var att förnya trafikplikten vad det gäller trafiken västerut. I samband med den trafikplikten är det mycket riktigt att vi har ökat passagerarantalet från cirka 30 st. till 60 st. Om man går upp i flygplanstyp betyder det ökade kostnader, jag kan inte idag svara exakt vad det kommer att betyda men i de diskussioner som har varit, även här i lagtinget tidigare, måste man räkna med en fördubbling av de kostnader som vi har idag. Idag är det ungefär en miljon, så man får räkna med ungefär två miljoner i understöd för trafiken västerut.

Ltl Bert Häggblom

Det skulle vara intressant att veta hur beläggningen har varit under den nuvarande tiden som varit. Har man diskuterat med näringslivet, deras behov av avgångar osv? Nu kommer man ofta tidigt till Stockholm och allting är stängt när flyget kommer dit. Det efterfrågas en större turtäthet och då kanske man kan bibehålla de mindre trafikflygen och göra servicen bättre, men till samma kostnad.

Minister Mika Nordberg

I alla de dialoger som Ålands landskapsregering har haft med näringslivet har en fungerande flygtrafik västerut varit något man har prioriterat väldigt högt. Ska vi ha möjlighet att ha kvar flera av våra större företag, stora arbetsgivare, är det en möjlighet att komma ut i det europeiska flygnätet. Man vill komma till Arlanda på morgonen och därifrån ha förbindelseflyg vidare. Något som ytterligare lyfts fram från näringslivets sida i den kontakt vi haft är tillförlitligheten. Tillförlitligheten är en av de viktigaste saker som näringslivet sagt att behöver förbättras. Då kan man fråga sig hur man kan säkerställa det, vi tror att om vi går upp en flygplansstorlek får vi flera aktörer som är mer tillförlitliga än de aktörer som tidigare haft det kämpigt med för små organisationer.

Ltl Bert Häggblom

De vanligaste flygplanstyperna för inrikesfart i Norden, om vi tar Norge och Sverige som ligger närmast och kan vara intresserade här, har ett stolantal på 50 st. Det är ganska ovanligt att man nu begär 60, på det kanske man minimerar antalet som kan ge anbud också. Sedan ska man komma ihåg att Åland har haft en enorm nytta av att trafiken också går till Åbo. Börjar man gå upp i storlek på flyget kommer det att bli dyrare, för det har inte varit någon trafikplikt. Har man tänkt på att man eventuellt förstör den linjen också då? Varför har man har tagit just 60 och har man tänkt på uppföljningen till Åbo?

Minister Mika Nordberg

Det är helt korrekt att den trafik som idag har gått till Åbo, har gått på helt kommersiella villkor. Det gör att man har ett visst önskemål ifrån det åländska näringslivet att de flygningar som idag sker behöver ske utgående ifrån de åländska behoven ut västerut på morgonen. Det betyder att returflyget som kommer har haft tidsmöjligheten att göra en rundresa till Åbo. Det är inget vi tror att ska upphöra bara för att vi i det här fallet har ett större flygplan tillgängligt. Det här är sådana frågor som marknaden bäst känner till och det får vi se i samband med att vi kommer upphandla den här flygtrafiken. Vilka offerter som kommer att komma in helt enkelt.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00.

Originalfil