Frågestund den 7 januari 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 


Frågestund den 7 januari 2019 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 1/2018-2019

Frågestunden slutar 8

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 1/2018-2019

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Natten mellan tisdag och onsdag förra veckan drabbades Åland av en naturkatastrof av ej tidigare skådad art här på Åland. Det gjorde att stora delar av Åland blev strömlöst. Idag, i denna stund, så är fortfarande 2 719 hushåll utan ström på Åland. På centerns vägnar vill jag framför allt, innan jag ställer frågan, framföra ett stort och hjärtligt tack till alla människor som har gjort och gör enorma insatser för att det åländska samhället ska kunna börja fungera någorlunda normalt igen. Både till de åländska krafter och de externa krafter som kom hit vill jag ge ett stort tack, utan er skulle vi inte klarat oss. När den akuta krisen är över, är landskapsregeringen beredd att tillsätta en stormkommission som kan utvärdera hur allt har fungerat under kristiden och vad vi kan göra för att förbereda oss för kommande, liknande, naturkatastrofer?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag delar uppfattningen som ltl Nordlund inledningsvis sa, att efter omständigheterna har vi hittills klarat av situationen hyfsat bra, till stor utsträckning tack vare alla frivilliga krafter som t.ex. brandkåren. Även våra myndigheter och kommuner har svarat på ett bra sätt. Jag delar den analysen och förenar mig i det stora tacket.

Samrådsdelegationen för beredskapsärenden hade ett möte klockan elva på onsdag förmiddag och då var det en av sakerna vi berörde. Efter att det akuta skedet är färdigt, efter att alla har ström igen och efter att telekommunikationerna fungerar så ska vi sammanställa en rapport. En rapport över hur det har fungerat för enskilda hushåll, myndigheter, elandelslaget och kommunerna. Den kan sedan ligga till grund för en ordentligt utvärderingar. Det man ska ha med sig i ett sådant tillfälle är att förbättra beredskapen och jag finner det inte som osannolikt att vi gemensamt deltar i det arbetet för att göra oss mer motståndskraftiga för kommande situationer.

Det var torka i somras och nu fick vi en svår storm. Vi kan med fog tala om att vi måste bli varse klimatförändringar och extremväder, vi behöver stärka vår kunskap och stärka vår beredskap på Åland. Jag hör att det finns intresse, kunskap och villighet även i lagtinget, vilket vi ska ta fasta på.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag tackar för den positiva responsen från lantråd Sjögren. Förutom alla frivilliga insatser och myndigheter som vi har orsak att vara tacksamma för så har vi också en orsak att framföra ett tack till media på Åland. Efter katastrofen på Ålands Radio och TV, då sändningarna inte fungerade, så vill jag ändå framföra ett tack till Steel FM, Ålands Radio och övrig media på Åland för att ha hjälpt till att hålla upp en god samhällsanda. Den myndighetshantering som har varit är också värd mycket beröm och framför allt den information som man har gett ut till allmänheten har varit bra.

Men det har skett en naturkatastrof och enligt 51 § självstyrelselagen så kan vi ansöka om särskilda bidrag för det från staten, stormen och det som skett borde uppfylla kriterierna. Är landskapsregeringen beredd att undersöka möjligheterna för ett sådant bidrag och framföra det till Ålandsdelegationen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Först vill jag förena mig i den tacksamhet och det ltl Nordlund uttryckte kring media. Jag vill även tacka den sambandscentral som fanns på räddningsverket med alarmmästare, räddningschefer och ansvarig tjänsteman från landskapsregeringen och polisen. Det finns absolut ingenting att klaga på, jag lyfter på hatten för er.

Beträffande Smedsböle så är det en sak som ska utredas grundligt, det var ett allvarligt fel och det ska vi titta på noga och åtgärda. Jag delar uppfattningen om att det var mycket allvarligt.

När det gäller särskilt anslag så är det en sak som jag ber att vi ska få återkomma till. Nu gäller det att hantera det akuta skedet och inte spara någon möda för att hjälpa det nästan 3 000 som fortsättningsvis inte har el. Det kommer med all sannolikhet att röra sig kring frågor angående hur stora och omfattande skadorna är, hur mycket virke kan räddas och om vi behöver revidera vårt skogsprogram. Vi lär få återkomma till de här frågorna för jag kan inte ge ett klart svar, men om det är rimligt så ser jag det inte som något omöjligt.

Ltl Roger Nordlund

Tack, fru lantråd! Det finns tyvärr ett exempel västerifrån, stormen Gudrun som drog fram i vårt västra grannland 2005 som gjorde förödande skador för skogsbruket. Man samlade sig efter en utvärdering som gjordes och vände sig sedan till EU och kunde få ett stödpaket därifrån. Min förhoppning är att landskapsregeringen tar den möjligheten i beaktande när man tänker på de olika handlingsalternativen som vi har framför oss. Jag har varit ute och rört mig ganska mycket i de åländska skogarna under de senaste dagarna och det är mycket värre än vad man kan föreställa sig innan man har sett det med egna ögon.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Skadorna är mycket omfattande och jag tror inte vi inser dess fulla vidd innan vi får en fullödig information. Jag kan informera lagtinget om att näringsminister Gunell har tagit ett fast grepp om frågan och det har tillsatts en intern arbetsgrupp i förvaltningen. På samma vis som vi hanterade torkan så ska vi hantera den här frågan, vi behöver få en fullödig bild och se vad vi har för verktyg i arsenalen. Jag stänger absolut inga dörrar utan det gäller att hantera det mest akuta först och ta saker i sinom tid men det är väldigt viktigt att vi får en rapport och kan göra en ordentlig utvärdering.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Jag kommer att fortsätta med det som ltl Nordlund var inne på, stormen Alfrida, och det gäller vad lagtinget tog beslut om ganska sen i budgeten - att man inte beviljar pengar till privata radiostationer för att köpa in tjänster. Det var ltl Karlssons budgetmotion 31/2018–2019 som lagtingsledamöterna tog ställning till och inte godkände. Det gällde inte public servicetjänster den gången men eftersom det radiobolag som landskapsregeringen förvaltar inte klarade av situationen så är min fråga till landskapsregeringen, kan man ompröva det och betala privata bolag för public serviceverksamhet?

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Nu är det så att radio- och TV-frågorna hör till infrastrukturministerns område. Men det här är också en fråga som måste avgöras och diskuteras när man har fått svar på de frågor som ställs idag, varför var det så att Ålands Radio inte kunde sända under de första kritiska timmarna, vad gick fel och vad behöver man göra åt det. Det finns ingen anledning att förminska den insats som Steel FM gjorde under katastrofens första timmar, jag tycker alla åländska medier har gjort ett fantastiskt jobb – också Ålands Radio efter det tekniska missödet. Det är en fråga som känns för tidigt väckt i det här skedet när vi fortfarande inte vet exakt vad som har hänt och av vilken orsak.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det är så att man ska ta konsekvenserna av det som har hänt och ser hur det kan förbättras i framtiden. Nu var det en storm som inträffade och det kan även hända att hela Smedsbölemasten förstörs av någon orsak. Att man binder upp det vid bara en verksamhetspunkt är allvarligt för samhällsfunktionen. Finns det ingen beredskap av landskapet?

Jag vet att minister Fellman representerar socialdemokratiskt parti som tycker att allt ska skötas i samhällsregi, men finns det ingen möjlighet att man skulle kunna ompröva det och även ge privata bolag möjlighet?

Minister Nina Fellman

Jag förstår inte riktigt utfallet mot socialdemokraterna i det här fallet. Det är inte så att socialdemokraterna tycker att allt i samhället ska skötas i privat regi. Att vi har ett public servicebolag som sköter lagstadgad radio- och TV-verksamhet är ingenting som bara socialdemokraterna omfattar utan vad jag har förstått så finns det en bred enlighet i lagtinget om att public service är något viktigt. Jag upprepar min ståndpunkt om att vi måste se vad som har hänt under stormen och även se hur och varför detta hände, jag signalerar snarare en beredskap. Om det finns anledning, när vi har all fakta på bordet, att ompröva något så ska vi naturligtvis göra det – men just nu är det för tidigt att säga någonting om det.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Alla som satt på radion på morgonen vet att den var tyst, man behöver inte undersöka det desto mera. Sådana misstag sker och de kan också ske i framtiden. Om jag förstår ministern rätt så är man inte i detta skedet beredd på att köpa upp tjänsten av privata. Det gäller inte bara radioverksamhet utan det gäller också tidningsverksamheten som fortfarande är privat i landskapet.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Vi rör oss i vida cirklar nu. Menar ltl Häggblom att landskapet skulle köpa upp privata tidningsbolag eller införa en ny form av presstöd? Jag förstår inte riktigt frågan. Det jag vill få sagt är att när vi vet orsakerna, när vi har analyserat konsekvenserna av stormen så behöver vi titta på alla delar av vår beredskap – om det finns behov av att säkra ålänningarnas möjlighet att få information i alla lägen, och det behövs förändringar där, så tror jag att vi alla är införstådda i att göra sådana förändringar. Vi vet ännu inte tillräckligt för att fatta sådana beslut.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är så att det som berör mest nu efter att katastrofen har varit är stormens härjande, dess effekter och hur man ska kunna göra skadorna så lindriga som möjligt. Jag tänkte beröra skogssidan som har drabbats väldigt hårt.

Uppskattningsvis så talar man om 400 - 600 000 m³ och det kan vara upp till två, tre årsavverkningar. Följden av det kommer att vara stora problem med att ta vara på det, att lagra det och att följa lagens krav gällande insektsbekämpning. Min första fråga är, på vilket sätt har landskapsregeringen och skogsbruksbyrån mobiliserat sig för att hjälpa till?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Lägesbeskrivningen är korrekt. Det är enorma skador i skogarna och det är en situation som kommer att ta mycket tid att reda upp. Det som gäller i första skedet, som skogsbruksbyrån gjorde för flera för dagar sen, är att sammanträda med skogsindustrier och skogsvårdsföreningen och ta en diskussion om hantering av situationen. Man hade också en presskonferens över läget.

I det första akuta skedet är att ta tillvara på allt det virkesvärde som ligger runtom i skogarna på Åland, utgående från de möjligheter man har. Det är naturligtvis skogsindustrier och skogsägarna själva som är aktiva med det. Landskapet har också skogar och det måste vi och fastighetsverket reda upp det som ligger i dem. Skede ett är att ta vara på så mycket virkesvärde man kan, skede två är att se till att det är så fritt som möjligt till sommaren på grund av skadeinsekter. Under det skedet bör man även göra något form av bokslut över vad det här betyder för skogsnäringen och även för de nyplanteringar som måste komma som tredje skede.

Ltl Brage Eklund

Jag fortsätter där ministern sluta gällande framtiden och hur man ska ta vara på och lagra skogen. Ltl Nordlund var inne på att i samband med stormen Gudrun fick Sverige lov att ge ett stöd för lagring och transport av det stormfällda virket. Har landskapsregeringen delvis tankar på att undersöka den möjligheten? Vad det gäller ersättningen för plantor i framtiden så kommer det att finnas ett behov av plantmaterial vilket kan förorsaka en fördyring i att införskaffa det. Hur tänker landskapsregeringen hantera den delen?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Frågorna är mycket angelägna men kanske ställda något för tidigt. Vi har ännu inte redigt upp den akuta situationen och precis som tidigare sagt, med anledning av elförsörjningen, så måste man på något sätt få klarhet i vidden av katastrofen. Förstå vad den innebär och vad den kommer att betyda både för enskilda skogsägare och för skogsnäringen. Vi behöver även ta reda på vilka åtgärder vi från landskapsregeringen kan bistå med som är mest relevanta och aktuella för både lagring, transport och plant- och återväxt av skog. Men det är lite för tidigt att svara på alla saker ännu, vi måste först få grepp om frågan och sedan återkomma med svar.

Ltl Brage Eklund

Jag har full förståelse för att man inte har kunnat agera i alla anseenden men jag vill ändå lyfta de frågor och möjligheter som landskapet kan göra. Som att påskynda möjligheter för t.ex. bevattningstillstånd som behövs när man ska bevara stora mängder virke så att det inte blir förstört. Även avverkningstillstånden kan man påskynda som en hjälp för att kunna vidta åtgärder så fort som möjligt. Jag hoppas och betvivlar inte att landskapsregeringen och skogsbruksbyrån gör det de kan, men det är en akut situation och vad som följden blir efter det här är att industrin får ett stort problem - att få råvara. Det kan vara livsavgörande för den industrin på Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi börjar tyvärr ha ganska mycket erfarenhet av krishantering, först var det situationen med torkan och nu kommer detta. Det krävs att man inte fattar förhastade beslut utan får en realistisk och konkret bild av situationen och i dialog med de berörda finna de bästa lösningarna. Det kommer att handla om lösningar på kort sikt och vi har redan diskuterat att all typ av ansökningsförfarande och byråkrati beträffande ansökningar, där landskapet är involverat, kommer omedelbart att förenklas och det förfarandet påbörjas direkt. På lång sikt bör vi få klarhet i de effekter som det innebär och vilka åtgärder vi tillsammans måste vidta.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

God fortsättning, fru lantråd! Jag vill ställa mig med alla de som har uttryckt ett tack till vårt samhälle och jag hoppas verkligen att den här kärleken och gemenskapen, som möjligtvis är det enda goda från stormen, inte försvinner. Stormen är som sagt inte över även om vi fysiskt inte känner av att det blåser ute just nu. Vi vet att många är utan ström ännu, 2 719 tror jag senaste uppgiften var, och vi går in på det sjätte dygnet som människor inte har vatten, el och annat. Det blir svårare och svårare för dessa människor för varje dygn som går.

Vi har haft många krafter som har arbetat ute i samhället på frivillig väg - men semestrarna tar slut. Vad finns det för strategi nu, på kort sikt, för att hjälpa till och lösa situationen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Är det situationen för dem som inte har el just nu som ltl Lundberg menar? Det arbetas med på alla nivåer. Elandelslaget, som har tagit hit externa montörer, är ett 60-tal som jobbar med frågan och försöker upprätthålla elledningarna. Till vissa delar är det rena rama katastrofområden och man måste bygga elledningarna helt på nytt. Det är ett massivt arbete och man jobbar allt var tygerna håller för att återupprätta elförsörjningen åt människor.

Fortsättningsvis är sambandscentralen, alarmcentralen, räddningsverket och polisen i standby-läge. De är redo att återinträda i full beredskap, precis som man har haft de senaste dygnen. ÅHS går ut och säger att de är oroliga att folk ska skada sig under det svåra arbetet att reda upp i skog och mark, speciellt när det även är el involverat. Man har också manat till försiktighet när det gäller rotvältor, att barn inte bör leka vid dem. Jag upplever att man jobbar väldigt hårt och intensivt.

När det gäller enskilda hushåll och människor så har man en bra uppfattning ute i kommunerna över vilka som är isolerade. Man hade snabbt kontakt med hemvården och hemsjukvården och visste vilka äldre som var utsatta. Kommunerna har upprätthållit skolor och utrymmen för de som inte har värme i sina hus. På den fronten hade också landskapsregeringen vidtagit åtgärder, ifall kommunerna inte hade kunnat bistå, med att öppna skolbyggnader och hjälpt till. I kommunerna har man en bra lägesbild över de människor som inte har elförsörjning ännu och det finns beredskap att bistå med de saker som är en stor och viktig del av beredskapsplanen, att kommunerna förser sina invånare med vatten, värme och tak över huvudet.

Ltl Britt Lundberg

Tack, fru talman! Tack för de konkreta exemplen. Jag tror det är viktigt att vi håller oss konkreta så att befolkningen får känna den här tryggheten i att det görs saker. Myndigheter och framförallt kommunerna är fortsatt väldigt aktiva, lagar mat och jobbar konkret med att hjälpa människorna där ute. Frågan är hur långt människorna räcker till och hur länge de orkar? Finns det då en strategi för vad som måste göras? Stormen Gudruns flesta olyckor som skedde hände under efterarbetet, så det är farligt att vara i skogen nu. Skulle man behöva se över hur beredskapen ser ut för att fylla på med mera kraft nu när folk går tillbaka till sina arbeten? Kan vi stuva om på något sätt? Kan vi göra något för att orka längre och vad gör vi om det kommer en snöstorm till?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det som är prioriterat är att säkerställa elförsörjningen till de knappa 3 000 hushåll som inte har det just nu. I de här 3 000 hushållen räknas också en hel del sommarstugor in, men de som har fast bosättning är såklart prioriterade. Det finns ett nummer som man kan ringa ifall man behöver hjälp. Sambandscentralen har också uppmanat att det finns ett specifikt nummer om man behöver hjälp men ifall det blir akut, att man får väldigt kallt eller inte kan ta sig någonstans, ska man ringa 112. Det finns en beredskap och det finns ett system. Skulle det här bli långvarigt så går alla upp i beredskapsläge igen och då har vi en hyfsad kontroll över var det finns människor. Då gäller det också kanske att aktivera de lokaler som finns i landskapets regi och det finns även beredskap till det. Jag upplever, fast läget är svårt, att vi har det hyfsat under kontroll och det finns åtgärder vi kan vidta.

När det gäller beredskapsarbete så har det olika schatteringar. Man har ett individuellt ansvar att klara sig en viss tid och kommunerna har ett stort ansvar där sambandsdelegationen för beredskapsärenden nyligen inventerat och uppdaterat kommunernas krisplaner, de har även uppmanat kommunerna att ha reservkraft till t.ex. äldreboenden. Det är sant att kommunerna har ett stort ansvar för sina medborgare men landskapsregeringen har också sagt att vi är absolut villiga att bistå efter bästa förmåga med alla resurser vi har.

Ltl Britt Lundberg

En viktig fråga är också det som många blev varse om, den korta tiden som vi har mobiltäckning över vårt samhälle. Även det som redan nämnts, den inledande besvärliga starten med Ålands Radio som sedan vände till att bli en god vän i många hem och framförde mycket viktig information till alla hushåll under hela helgen, vilket har varit ovärderligt.

Jag tänker även på dem som har mist sitt levebröd genom skogarna, som funderar på hur man ska kunna livnära sig under åren som kommer. Vi fick höra i ett tidigare svar att det har tillsatts en intern arbetsgrupp på landskapsregeringen. Vad har regeringen givit för befogenheter och uppdrag till den här gruppen? Det är viktigt att de här människorna snabbt kan få en tilltro till att de kommer att kunna fortsätta klara sig i vårt samhälle.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det som är prioriterat nu är att få elförsörjning till alla hushåll som inte har det. Som tidigare har påpekats här så kommer vi att sammanställa en rapport och göra en ordentlig utvärdering. Det handlar om eventuella investeringar som måste göras, om att förbättra beredskapen och om att hantera de omfattande skadorna som finns ute i skogarna just nu. Det redogjorde också näringsminister Gunell för, vi behöver ha en samlad bild över läget. Jag svarade inledningsvis på ltl Nordlunds frågor angående att vi kanske behöver ha någon form av politisk arbetsgrupp när vi har en klar lägesbild för de omfattande skador som stormen förorsakat. Jag uppfattar att det finns en ödmjukhet men även en vilja att förbättra beredskapen när det gäller elförsörjningen.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! I lugnet före stormen kunde vi i tre digitala medier få en del information om att en förening skulle blivit av med 100 000 euro. Det här skulle ha skett under 2014–2015 då minister Valve var kansliminister och ansvarig över övervakningen spelverksamheten på Åland. Vi har ingen dömd i det här fallet, vi vet bara att pengar saknas. Det kan vara spelmissbruk, det kan ha gått till en ”jorden runt resa”, avbetalning av gamla skulder eller renovering av en sommarstuga men, om uttrycket tillåts, är det höga odds att åtminstone en del har använts till spel. Därför vill jag fråga ministern om han då, i egenskap av ansvarig minister, fick någon information om det här fallet och om vilka rutiner som föreligger när händelser som kan tyda på spelmissbruk inträffar. När och hur informeras ministern?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Toivonen. Det är viktigt att komma ihåg den ansvarsfördelning som finns ministrarna emellan. Kansliministerns ansvarsområde är att övervaka spelverksamheten som sådan, d.v.s. övervaka PAF och andra aktörer, och det här ansvaret finns numera på spelinspektionen som fortsatt finns under kansliministern. Vad gäller föreningars eventuella användning av medlen så är det respektive fackavdelning som ansvarar för uppföljning. Det betyder att, i nuvarande läge, de medel som beviljas av social- och miljöavdelningen följs upp. Det händer att man gör djupare granskningar av föreningars verksamhet, så kallade stickprover. Därmed tror jag att frågan är besvarad. Som kansliminister i föregående landskapsregering så var inte detta på mitt bord.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Det var beklagligt att ni inte fick någon information då. I början av 2016 polisanmäldes den här händelsen. Då var ni social- och hälsominister med bl.a. ansvar över ANDTS-politiken. Om en förening anmäler att den har blivit av med 100 000 euro så borde varningsklockorna ringa då det eventuellt kan vara fråga om spelmissbruk. Har minister Valve nu blivit informerad om det här under den här perioden eller fick ministern informationen först när det blev publicerat innan stormen?

Minister Wille Valve

Frågan går inte att kommentera på något annat sätt än allmänt. I nuvarande egenskap, som social- och hälsovårdsminister, så är det givetvis så att avdelningen följer upp de PAF-medel som har beviljats till föreningarna. Det inkommer redovisningar och inför varje ny fördelning av PAF-medel så kommer det en berättelse från föreningarna om hur det använts. Ibland tillkommer det tilläggsgranskningar.

Om det är så att ltl Toivonen har väldigt spännande information om händelser så går det bra att meddela det till avdelningen eller ansvarig minister. Jag förstår om ltl Toivonen inte här och nu vill ropa ut en förenings namn – men jag kan garantera att om det är så att ltl Toivonen vill anmäla det så går det att göra det och saken kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Talmannen

Talmannen anser att frågan är besvarad och avbryter diskussionen.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00. Plenum är avslutat.

Originalfil