Lantrådets upplysning den 14 januari 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Lantrådets upplysning den 14 januari 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Föredras. 1

1    Lantrådets upplysning

LU 1/2018-2019

Plenum slutar 3

 

Plenum börjar

Föredras

1        Lantrådets upplysning

LU 1/2018-2019

Lantrådet Katrin Sjögren ger lagtinget en upplysning gällande revisionen av självstyrelselagen.

Enligt lagtingsordningens 45 § kan lantrådet ge lagtinget upplysningar i aktuella frågor. En sådan upplysning ges utanför föredragningslistan vid en tidpunkt som avtalas med talmannen, som efter samråd med talmanskonferensen, har beslutat att denna upplysning ges idag före plenum. Talmanskonferensen har beslutat att ingen diskussion tillåts med anledning av upplysningen. Inte heller repliker tillåts.

Lagtinget fattar inte heller något beslut med anledning av upplysningen.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag har blivit ombedd att redogöra för var vi står när det gäller självstyrelselagen och då främst det som varit aktuellt under sen höst, förändringarna i ekonomikapitlet.

Självstyrelselagsrevisionen var för Åland och för Finland ett ytterst viktigt gemensamt projekt där vi tillsammans har satsat oerhört med tid och krafter. Att förslaget till ny självstyrelselag inte kunde föras till riksdagen under denna mandatperiod var ett stort bakslag och en stor besvikelse.

Ett bakslag som i någon mån kunde repareras av det faktum att vi genast kom överens om att arbetet med totalrevisionen skulle fortsätta och att en proposition om självstyrelsens finansiering skulle utarbetas.

Enligt överenskommelsen skulle propositionen utformas utgående från det som angivits i förslaget till totalrevision dvs. med en avräkningsgrund som var 0,45 procent och med en höjning av självstyrelsens grundfinansiering med 10 miljoner euro på årsnivå. Dessutom skulle de behov som fanns att neutralisera sotereformens, vård- och landskapsreformens implikationer på självstyrelsen åtgärdas.

Arbetet med en proposition om ändring av självstyrelsens ekonomiska bestämmelser har pågått sedan det stod klart att det inte skulle bli en totalrevision under denna mandatperiod och det arbete har pågått sedan början av oktober.

Initialt trodde vi att arbetet skulle kunna avklaras tämligen snabbt eftersom avsikten var att plocka ut ekonomibestämmelserna ur det då liggande förslaget om självstyrelsens totalrevision.

Som så många gånger förr blev det komplicerat att arbeta med finansministeriet. Finansministeriet ville inte jämföra utfallet i det gamla systemet med utfallet i det nya systemet utan föreföll enbart intresserade av budgeteffekterna för statens budget. Detta innebar att eftersläpningar i utbetalningar som hänger samman med det nuvarande ekonomiska systemet skulle beaktas då man går in i det nya.

I gällande system finns en retroaktivitet då vi får skattegottgörelsen med två års eftersläpning. Förslaget till nytt ekonomiskt system ger istället ett förskott som sedan vid behov skulle regleras så att det blev korrekt, i princip samma system som vi har nu.

Landskapsregeringen försökte, så som tidigare, att hitta lösningar. Vi föreslog olika sätt att lösa detta genom utjämningar, andra sätt att redovisa och genom förslag till klargörande detaljmotiveringar till propositionen.

Det har för landskapsregeringen nu tydligt framgått att det inte handlar om problem med olika system och utfall eller beräkningssätt. Statsmakten förefaller inte beredd att höja den åländska självstyrelsens grundfinansiering, trots löften och överenskommelser.

Efter månader av hårt arbete, både på politisk och på tjänstemannanivå, står det nu klart att majoriteten i Finlands regering inte är beredda att stå fast vid överenskommelsen. Ålandsminister Berner har haft en omöjlig uppgift trots hårt arbete samt seriösa och kreativa försök.

Det förefaller inte finnas det statsmannamässiga förhållningssätt gentemot Åland som autonomins internationella förankring förutsätter. Det har alltså från statsmaktens sida skett en grundläggande förändring i förhållningssättet till Åland. Det här är inte hållbart!

Vi har lagt ner stor möda på att hitta lösningar i självstyrelsesystemet som medför att statsmakten kan genomföra landskaps- och vårdreformen samtidigt som vi värnat vårt behov av höjd grundfinansiering.

Någon proposition om självstyrelsens finansiering utgående från vår överenskommelse förefaller nu inte att överlämnas till riksdagen. Därmed kommer inte någon lösning för skattegottgörelsen att finnas då om landskaps- och vårdreformen träder ikraft, något som grundlagsutskottet i tidigare utlåtande påpekat är ytterst väsentligt att det klareras.

Genomförs vård- och landskapsreformen, vilket faktiskt idag några månader före riksdagsvalet är osäkert, utan en lösning för självstyrelsen kommer vår avräkning att öka med cirka 60 miljoner euro på årsnivå. Det skapar nya svårigheter.

Landskapsregeringen kommer att på nytt bli hörd i grundlagsutskottet om landskaps- och vårdreformen inom de närmaste veckorna. Där kommer vi att tvingas konstatera och ifrågasätta landskaps- och vårdreformens förenlighet med självstyrelselag och grundlag. Allt detta riskerar att leda till en än mer tillspetsad situation.

Talman! Det var den s.k. bryt-ihop-delen, nu kommer kom-igen-delen!

Vi befinner oss i en process och det är väl värt att minnas att det inte varit lätt tidigare heller i självstyrelsens historia. Det är ett omfattande arbete som är gjort, vi har ett gediget material och vi har också här på Åland lärt oss saker under resans gång. Det är vi, ålänningar, som är experter på vårt eget system, på självstyrelsen.

Vår målsättning att få en självstyrelsereform till självstyrelsens 100-års jubileum får vi revidera, men den stora bilden kvarstår, en ny modern självstyrelselag 4.0.

Vi låter offerkoftan stanna i garderoben och jobbar, som alltid, vidare.

I slutet av förra veckan talade jag med talmannen. Vi diskuterade ett upplägg för ett fortsatt strategiarbete. Det kommer en ny regering i Helsingfors i vår som ska skriva ett regeringsprogram. Där har vi en viktig möjlighet att påverka.

Men vi här hemma behöver också gemensamt arbeta vidare och fundera på strategier och metoder mot riksregeringen med ministrarna, riksdagen och dess partier, riksmedia och för svenska språkets ställning.

Vi har, som sagt, ett eget arbete att göra. Dit hör också t.ex. det komplexa förhållandet mellan grundlagen och självstyrelselagen.

Vi har en generation politiker som behärskar självstyrelsepolitiken som hör till det äldre gardet, med några lysande undantag. Det är bra med erfarenhet och kompetens men också den yngre generationen av politiker måste fortbilda och lära sig självstyrelsepolitik.

Processen får en nystart vilket innebär att det delvis är rena bord och blanka papper, även för oss. Det betyder att det blir nya diskussioner och förhandlingar kring behörigheten, själva systemet och behörighetsområdena. Det blir nya diskussioner och förhandlingar kring de gemensamma resurserna dvs. hur vi fördelar fiskekvoter, jordbruksstöd och koldioxidutsläpp samt nya diskussioner och förhandlingar om hur den ekonomiska självstyrelsen ska se ut. Vi har tagit fram redskap och varit tydliga i våra krav men det är ingen speciellt kvalificerad gissning att skattebehörigheten kommer på bordet igen.  

Detaljer och diskussion samt det vidare planeringsarbetet för strategier och metoder vill jag gärna överlägga med självstyrelsepolitiska nämnden om.

Jag beklagar att situationen inte kunnat lösas genom normala förhandlingar och diskussioner.

Det förslag till nytt ekonomiskt system som landskapet accepterat innehåller bestämmelser som förutsätter en nära och god dialog med framförallt finansministeriet. Vi bör nog nu även överväga finansministeriets inflytande i det framtida ekonomiska systemet.

Framåt, Åland!

Talmannen

Lagtinget antecknar sig lantrådets upplysning för kännedom.

Plenum slutar

Lagtingets nästa plenum är idag kl. 13.30. Plenum är avslutat.

 

 

Originalfil