Plenum den 10 april 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 10 april 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Kollektivtrafiktjänster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

Andra behandling. 2

2    Blankettlag om dataskydd

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2018-2019

Första behandling. 3

3    Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

Första behandling. 4

4    Fiskereglering

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

Remiss. 17

5    Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Remiss. 17

6    Stöd till kommunernas it-samordning

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Remiss. 18

7    Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

Remiss. 19

8    Medieavgift och finansiering av public service

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019

Remiss. 53

9    Klienthandlingar inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019

Remiss. 57

10  Utvidgning av upphandling

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2018-2019

För kännedom.. 61

11  Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

12  Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

13  Ändring av plan- och bygglagen

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 7/2018-2019

Plenum slutar 62

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler lagtingsledamoten Carina Aaltonen om frånvaro på grund av sjukdom.

21 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Andra behandling

1        Kollektivtrafiktjänster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ordnande av kollektivtrafiktjänster för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § körkortslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om yrkesmässig trafik för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om yrkeskompetens för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Blankettlag om dataskydd

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2018-2019

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av riksförfattningar om dataskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 kap. 41 § polislagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av 34b § 2 och 3 mom. landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Det här är ett till försök som nu görs för att rätta till avbytarlagstiftningen. I Höstas kom också en korrigering som vi tog beslut om, men som nu ytterligare behöver en runda via lagtinget, så med den ursprungliga lagen i åtanke, så blir det här tredje gången och man brukar väl säga tredje gången gillt.

Vi hoppas nu efter noggrann genomgång i utskottet och några förtydliganden samt rättelser att allt blir bra nu. Det fanns alltså några brister i även detta lagförslag.

I motiveringstexten, och även i lagförslagets presentationstext, framgår att den huvudsakliga ändringen utgörs av en ändring av omfattningen av en avbytardag från åtta timmar till tio timmar. Vi kunde konstatera att den ändring som framställdes i motiveringstexten inte hade sin motsvarighet i förslaget till lagtext. Vi såg då att lagtexten i förslaget hade ersatts med en tabell enligt vilken de avbytartimmar som kan beviljas med stöd av lagen nu definieras som årstimmar istället för den nu gällande lagtexten som anger antalet dagar och antalet timmar per dag.

Det här är en rejäl förbättring med mer flexibilitet för dem som behöver avbytare. Med det här flexibla systemet kan man alltså välja att ta ut alla timmar i början eller i mitten eller i slutet på året eller egentligen när som helst eftersom det beräknas som årstimmar. Nu har vi fått veta att det är såhär man redan gör i praktiken, så övergången till att definiera rätten till avbytarhjälp som en årsresurs är en kodifiering av den praxis som redan råder.

Ytterligare så har utskottet gjort en teknisk ändring i tabellen i 4 § där antalet djurenheter i mittenraden har korrigerats från 6-18 djurenheter till att vara 6-17 eftersom den övre startar på 18. Om vi inte gjorde den korrigeringen så skulle det bli oklarheter vad som gäller om antalet djurenheter är 18.

Fru talman! Med det här sagt så vill jag slutligen framföra att utskottet alltså föreslår att lagförslaget antas med vissa ändringar av teknisk karaktär vilka framgår i betänkandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack även till finans- och näringsutskottet och särskilt ordförande Carlsson för presentationen. Centergruppen välkomnar naturligtvis lagförslaget som sådant.

Kvalitén på lagframställningarna som landskapsregeringen levererar är lite bekymmersam. Det är ju lite pinsamt när det är ganska självklara saker. Jag vill tacka finans- och näringsutskottet för att man verkligen tar den här problematiken på allvar. Frågan är igen om vi inte från lagtingets sida måste kräva att den så kallade laggranskningsnämnden införs. Det är ju den här typen av misstag som inte ska få inträffa i en lagprocess. Är det något som ordförande i finans- och näringsutskottet, efter de här händelserna kopplade till just det aktuella lagförslaget, kunde tänka sig att propagera för?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson belyser en viktig fråga. När man ser enbart till det enskilda lagförslaget så är det de facto en brist i kvalitén när det kommer så små förändringar och det fortfarande trots allt finns en hel del felaktigheter. Ja, jag kan hålla med om att det brister i kvaliteten i det här lagförslaget. Nu är det så pass små förändringar och så lite som man behöver ändra i just det här specifika lagförslaget.

Nästa ärende på agendan kommer jag också att få presentera och där har vi också behövt göra en hel del ändringar. När man tittar på helheten så är det verkligen viktigt att vi fundera på hur vi ska se till att vi säkerställer kvalitén på lagstiftningsarbetet i fortsättningen, det kan jag hålla med om.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tar inte upp den här frågan för att jäklas med någon, ännu mindre med ansvariga ministrar. Det är ett tufft uppdrag att hålla reda på allting som händer och det handlar mera om lagtingets renommé som lagstiftningsproducent. De facto kommer vi nu ånyo att koppla in Ålandsdelegationen etc. för ett nästan pinsamt ändringsbehov.

Nu kanske det ännu är för känsligt för sittande landskapsregering, men efter valet i höst måste vi allvarligt fundera på hur vi ser till att den här typen av incidenter i möjligaste mån kan förebyggas.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag delar den synen att vi behöver fundera på det och att vi i framtiden förbättrar hela processen så att vi säkerställer en bättre kvalitet på lagstiftningen.

Jag kommer för egen del att återkomma efter ytterligare en lagstiftning som vi har i utskottet där vi måste arbeta relativt mycket med tekniska korrigeringar. Jag ser att det finns ännu mer omfattande förändringar i den lagstiftningen än vad det finns i den här lagstiftningen och i nästa ärende på listan. Jag kommer att återkomma med en reflektion om just den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 6 §§ landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Fiskereglering

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Förutom att det här lagförslaget ger en möjlighet - observera! alltså en möjlighet, för oss att införa system med individuella fiskekvoter - så föreslås att bestämmelsen om rätt till fiske på allmänt vatten ändras för att motsvara den nuvarande fiskekulturen. Det vill säga att alla oberoende av hemort ska få fiska med handredskap inom landskapets allmänna vattenområden.

Här har vi en ledamot som har lämnat en reservation, vilket vi säkert senare får höra mer om av den ledamoten.

Utskottets övervägande majoritet välkomnar dock ändringen eftersom den är positiv för turismen och i praktiken inte kommer att bli så stor eftersom till exempel inte nätfiske tillåts.

Sedan har vi i samråd med landskapsregeringen gjort ett förtydligande av en delegeringsfullmakt så att den blir tydligare avgränsad. På det sättet tror vi att chanserna ökar för att få den igenom lagstiftningskontrollen, även om den kanske skulle ha gått igenom ändå. Dessutom så förbättras informationen om vad som faktiskt ska beaktas när man beslutar om prioritetsordning för fisketillstånd. Ytterligare gör vi en del språkliga och tekniska korrigeringar som framgår i betänkandet. Lite det som jag var inne på tidigare, vi behöver göra en del ändringar här också.

Fru talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar det tredje lagförslaget i oförändrad lydelse samt att lagtinget antar de övriga lagförslagen i de lydelser som framgår i betänkandet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har en fråga när det gäller fisket på allmänna vatten som ni tog upp i ert anförande. Nu är det personer från nordiska länder som har rätt till fisket och i Finland är det i EU-medborgare, men hur motiverar ni att alla från hela världen ska ha motsvarande rätt just på Åland?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Motiveringarna till det framgår också ganska tydligt i många av de remissvar som har kommit. Det främjar turismen, det har på inget sätt någon avgörande betydelse och det är en bit ut från fasta Åland på allmänt vatten. Nätfiske tillåts inte. Det här blir en form av förbättring för turismen och man behöver inte ha dåligt samvete för att man trollar. Om vi riktigt ska gå till kärnan i den här frågan så är det trolling som det handlar om. Det här är positivt för trollingturismen och det tycker vi att är bra.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, det stämmer som ltl Carlsson säger. Men det skulle också finnas andra möjligheter att möjliggöra samma fiske utan att rent allmänt ge den här rätten till samtliga personer i hela världen. Man kunde med enkla fiskekort eller motsvarande ge den här rätten istället.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Nu förstår jag inte hur den enkla lösningen skulle gå till riktigt. Jag antar att ltl Toivonen har någon form av presentation av det i sitt anförande sedan. Jag kan inte riktigt förstå det. Utgår detta ifrån att man skulle dela upp turisterna i olika grupper beroende på varifrån de kommer för att de ska få turista här på samma villkor? Hur har ledamoten tänkt? Jag förstår inte, det kanske ligger någon protektionistisk tanke bakom där som jag inte riktigt förstår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänker beröra lite samma sak. Den här reservationen handlar om att det bara är EU-medborgare som ska ha tillgång till allmänna vatten. Enligt det finska lagförslaget så gäller samma sak, där begränsar man sig till EU-medborgare och här öppnar man upp för hela världen. Det kan ju bli så att hela havet stormar i trolling. Vi kan se att det kommer från öststater och Ryssland, för trollingfiske har blivit en populär sport. Det kan ju betyda att det blir för trångt helt enkelt när det gäller de här vattnen. Har man haft något resonemang runt detta överhuvudtaget? Eller har man gått in helt och hållet för att öppna upp för att hela havet stormar?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Återigen, detta berör en väldigt begränsad del, dvs. nätfiske tillåts inte, utan det gäller handredskapsfiske. Det är på det sättet inte omfattande mängder av fisk som man diskuterar i det här fallet. Det handlar om att verkställa praxis för att slippa ha kontroller av varenda en när turisterna fiskar här i våra allmänna vatten som är en bra bit ut. Vi ska komma ihåg att det handlar främst om trolling och lax som rör sig över stora ytor. Laxen håller sig inte på något sätt bara till de åländska vattnen, utan den rör sig över större områden. Det här är en liten begränsad del som jag inte tror att har någon större betydelse för fisken men däremot så har det betydelse i positiv bemärkelse för turismen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag känner till den här trollingperioden. Vi har kanske mellan 100 och 150 båtar idag som besöker Åland under just den här tidpunkten.

Vad jag har förstått av de fiskare som besöker mig så är det ganska trångt vid vissa tidpunkter. Släpper man fisket okontrollerat så kan det bli ett bekymmer till slut om vem som har rätt till fiske. Det kan ju sprida sig ganska hastigt från östsidan så att det blir en hobby som kommer att bli obegränsad. Då har man egentligen ingen möjlighet att styra det här på något vis.

Jag förstår förklaringen från ordförande. Jag hade gärna sett att det hade kunnat vara begränsat till EU-medborgare.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att det inte är att öppna upp för precis allt. Det är ju en begränsad del när vi väljer att begränsa det till att inte tillåta nätfiske. Vi väljer att begränsa det till just den här typen av handredskapsfiske, i praktiken för trollingturismen. Det är detta som det handlar om. Jag tycker inte att det liksom är att öppna upp allting ohämmat. Det där är någon retorik som inte hör hemma i det här ärendet, vad jag känner i alla fall. Vi kommer säkert att få höra mer om det i nästa anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Då har vi kommit till ett kort ärende om fiskereglering. Jag har en liten reservation som jag måste presentera och motivera.

Det är egentligen fråga om flera olika lagar och i sista stycket av sammanfattningen av landskapsregeringens förslag kan vi läsa följande: ”Dessutom föreslår landskapsregeringen att bestämmelserna om rätt till fiske på allmänt vatten i 2 § 1 mom. i landskapslagen om fiske i landskapet Åland ändras för att motsvara den nuvarande fiskekulturen”.

Fru talman! ”Fiskekultur” talar man om. Vad är detta för fiskekultur? Att småbarnen sitter på stranden och metar, som jag gjorde när jag var liten? Att stora pojkar står på stranden och kastar efter gammelgäddan eller att gammelfar lägger ett nät i skymningen? Att husmor tar upp matfisk i viken? Nej, det är inte detta som landskapsregeringen avser med ”fiskekultur”. De avser ett fenomen att personer från andra länder far ut på våra stora vatten och ibland under tävlingsformer försöker dra upp så många fiskar som möjligt. Det är inte ens lagligt. Det har inte varit lagligt, men man har kanske inte haft resurser att stävja detta fiske, och man har tydligen inte ansträngt sig för att bygga upp ett lagligt enkelt fiske heller.

Det har varit lagligt för personer från Norden, men inte för andra personer. I rikslagstiftningen är det tillåtet för EU-medborgare, men nu vill landskapsregeringen, enligt det här lagförslaget, göra detta lagligt med hänvisning till att det är ”den nuvarande fiskekulturen” och lagligt för alla oberoende varifrån man kommer.

Fru talman! Vad jag har hört så förekommer det ibland att småglopar stjäl cyklar. Så har det väl kanske alltid varit. Ibland hör man att det är småglopar från andra länder som stjäl cyklar och det är ju olagligt, men man har inte alla gånger resurser att få fast dem. Man kan då fråga sig om landskapsregeringens nästa drag blir att legalisera cykelstölderna för barn från andra länder?

Fru talman! Avsikten är alltså att legalisera fiske med handredskap inom allmänt vattenområde på Åland. Men det är ju inte fråga om något litet träsk i Sund utan det är faktiskt fråga om 30 000 hektar eller ungefär en tredjedel av Ålands vattenområden. Inte ens en triathlet som jag skulle kunna simma från ena ändan till den andra på en dag.

Fru talman! Mot bakgrund av hur vi reglerar exempelvis rätten att förvärva fast egendom längs de åländska stränderna och hur vi reglerar fisket inne i vikarna, där det självfallet beivras om man lägger nätt i fel vik eller om man lägger ett nät för mycket, så är det mycket märkligt att man nu ska tillåta alla från hela världen att fiska på 1/3 av Ålands vattenområden.

Naturligtvis är det inte vem som helst som kan komma ut till dessa vatten. Det krävs rejäla båtar. Men är det verkligen den socialdemokratiska ministerns syn på den åländska fiskekulturen att husfar som lägger ut nät med sin lilla eka så ska det omgärdas av strikta regler för fiske, medan den som har råd att komma hit med en större båt ska få fiska helt fritt på våra vatten?

Fru talman! Jag anser att detta strider mot flera principer så därför valde jag att reservera mig mot den här lilla delen i det här nya lagförslaget.

Jag föreslår följande två klämmar: För det första att den andra meningen i 2 § landskapslag om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland ska lyda ”Oberoende av hemort har samtliga EU-medborgare rätt att bedriva handredskapsfiske samt trolling.”

Samt ytterligare att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen att fiske för medborgare utanför EU-området regleras på ett annat sätt.

 Jag hoppas att det kan göras på ett enkelt sätt för det är inte fisket i sig som jag vill hindra, utan det att man släpper det helt fritt. 

Tack för ordet, fru talman.  Jag avser också att ta dem till omröstning.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Jag tycker att det är viktigt att man poängterar att laxen som trollas är ju faktiskt inte stationär, det är ingen åländsk lax. Det är en fisk som är under flyttning och passerar Åland under några veckor.

TuristÅland har under flera år haft olika slogans t.ex. fiskeÅland, sportÅland, matÅland och familjeÅland. Just fiskeÅland är ju en väldigt viktigt turistprodukt.

Jag tycker att det skulle vara makabert om vi skulle stoppa vissa nationaliteter för att uppleva fiskeÅland medan andra är välkomna. Det klingar illa mot att Åland ska vara en öppen och turistisk destination. 

Jag är helt emot den här reservationen. Jag tycker att det varken finns huvud eller fötter i den här reservationen.

När det gäller strängering av fisket så kan vi istället titta på det vanliga sportfisket som sker i våra skärgårdar och längs våra kuster. Där behövs det kanske en bättre strängering och det är på gång. Fiskelagen är ju gammal men det är också upp till våra fiskelag att ha mera skyddsområden, bevara lekområden och plantera ut fisk etc.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! När det gäller vanliga sportfisket så berörde jag det inte i min reservation.

När det gäller den första delen som ltl Holmberg tog upp så kanske jag betonade det för lite, men min avsikt är ju inte att stoppa fisket, utan bara stoppa att man fritt får fiska.

Sedan finns det säkert enkla lösningar. Det kan vara fiskekort som ingår när man hyr en stuga osv. Det inte är meningen att det ska vara någon byråkratisk sak, men att man inte har fisket fritt. Om det är som ltl Eklund sade och det dyker upp problem så har vi sedan väldigt svårt att strängera det. Men om vi nu inte släpper fisket fritt utan har andra system då kan vi hålla det såsom vi vill också i framtiden.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ja, det blir ännu mer makabert. Ska då vissa nationaliteter betala ett fiskekort medan andra har det fritt? Vi ökar byråkratin plus att vi segmenterar och särskiljer människor beroende på vilket land de kommer ifrån.

Huvudsaken är väl att människor vill komma till Åland och fiska. Det är nog ingen risk att det blir ett rovfiske när det gäller trolling. Det här gäller alltså inte nät utan det gäller trollingfiske. Många är glada om de får en lax per dag och någon kanske får två, men det är inte några stora volymer det handlar om.

Jag tycker att det här går stick i stäv med det som vi försöker uppmuntra till, ett attraktivt Åland där alla är välkomna och där vi försöker bygga upp en turism. Vi sak ha färre regler och förbud, istället ska vi vara öppna och välkomnande oberoende var man kommer ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker det är märkligt att Åländsk Demokrati, som hänvisar till att de är skickliga på att räkna och hålla koll på siffrorna, nu på det här sättet motarbetar en enorm business som det här de facto ändå kan ge åt Åland.

Hållbar turism och de här möjligheterna att hålla på med fiskenäring och de aktiva fiskeguiderna så se vi en enorm potential till goda marknadsmöjligheter. Det finns kunder som betalar oerhörda summor för att fara till de ryska utmarkerna och fiska lax. Varför inte på samma sätt erbjuda den här möjligheten som landskapsregeringen nu gör för att kunna bli ett sådant här exklusivt område. För mig är det väldigt viktigt att man möjliggör att ryska kunder har möjlighet att komma till Åland, men också asiatiska kunder. Det finns så mycket pengar att vinna här för de åländska bolagen. Jag tycker att det är märkligt att man på det här sättet försöker sabotera en viktig kommande näring.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Som jag sade i mitt anförande och i den tidigare repliken så är avsikten inte att sabotera utan att man möjliggör det på ett annat sätt och inte släpper det fritt för alla nationaliteter.

Jag får höra från socialdemokraten Kemetter att så fort det handlar om pengar, att vi kan tjäna pengar och att de som kommer har pengar, ja, då släpper vi allting fritt och inte tittar så noga på våra regler. Det är den principen bl.a. som stör mig lite i den här frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! När det gäller att satsa på små företag på Åland, vilket de här turistsatsningarna är, så anser nog socialdemokraterna att vi ska möjliggöra. Jag vill gärna t.ex. se amerikanska turister komma hit och fiska. Jag vet att det finns flera bolag på finska sidan som tar väldigt stora summor för att erbjuda framförallt amerikaner att fara och fiska bl.a. lax där de erbjuds en naturupplevelse. De bor i lyxiga tält som är nästan som små stugor och de får fiska upp den där ena laxen. Att vi nu i Eckerö och inom andra områden på vackra Åland kan erbjuda samma sak så då vill inte jag börja införa en reglering varifrån man kommer. Är man amerikan, ryss eller från Asien eller varifrån som helst och har möjlighet att stöda en sådan här näring så är man enligt mig välkommen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag får väl påpeka igen att det inte är fisket som jag vill begränsa utan den generella möjligheten att man från alla länder kan komma hit och fiska. Det går garanterat att ordna det på ett smidigt sätt så att det fisket, som ltl Kemetter talade om, ändå kan existera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Toivonen beskrev någon som sitter och metar, en liten pojke som metar vid en strand och fiskar upp de åländska fiskarna och han drog paralleller till hembygdsrätten. Han sade att detta medför att man öppnar upp regleringen fullt ut.

Samtidigt så förstår jag det inte alls. Laxen rör sig fritt längre ut och laxen har inte heller hembygdsrätt. Det är faktiskt inga problem att öppna upp fisket när det gäller en begränsad del som handredskapsfiske. Jag förstår inte riktigt kopplingen till hembygdsrätten och den delen när det gäller just trollingfiske av lax långt ut på öppna allmänna vatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det mesta har sagts här redan vid föregående replikskiften. Jag konstaterar att det här rör fiske på allmänt vattenområde. Fiske på allmänt vattenområde är som allt annat synnerligen reglerat och det är inte alls fritt som reservanten vill påstå här. Det är ett reglerat område.

Tanken från landskapsregeringen är att det ska vara öppet för alla att inom gällande regelverk idka fiske på allmänna vattenområden. Jag förstår inte den här begränsningen att det skulle gälla enbart EU-medborgare enligt reservanten. Det motarbetar fisketurismen till exempel.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, till exempel som jag nämnde så har Finland motsvarande regler att det är EU-medborgare som har den här rätten. Vi hade ju nordiska medborgare, men när vi kom med i EU så har man från finskt håll ändrat till EU-medborgare och det borde vara rimligt att vi skulle ha samma regler här.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag anser att landskapsregeringens förslag går ännu lägre när det gäller att liberalisera, dvs. alla medborgare - oberoende hemort – ska ha rätt att idka fiske på allmänt vatten. Man ska också beakta att även här på Åland så bor det folk som kommer utanför EU. Folk som bor på Åland kommer från Asien, Amerika och Australien och inte kan vi begränsa deras rättigheter att fiska på de här områdena. Det är faktiskt ganska absurt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Eftersom jag inte fick möjlighet att ställa en andra replik till ltl Toivonen så tar jag ett anförande.

Jag förstod att det fanns vissa sympatier för mig här i tidigare replikväxlingar om varför man inte går in och begränsar till bara EU-medborgare.

Jag tycker att det är ett bekymmer. För det första så om man öppnar upp för EU-medborgare så öppnar vi upp för hela Baltikum också förstås, det är inte så mycket till som behöver öppnas upp runt östersjön åtminstone.

Sedan har jag svårt att förstå varför vi nu skulle gå in och reglera. Nu ska vi gå in för EU-medborgare istället för nordiska medborgare. Då förstår jag inte, varför är det så att rumäner och portugiser ska få tillåtelse att fiska men inte norrmän? Varför det? Det är för mig helt obegripligt. Norrmännen är inte medlemmar i EU. De är inte EU-medborgare. De får inte fiska här på samma sätt enligt ltl Toivonens förslag. Jag kan inte förstå det.

Vi har precis varit med finans- och näringsutskottet och besökt Sverige och Turistföreningen och fått ta del av deras siffror av statistiken av inresanden. USA ligger väldigt högt till exempel i turiststatistiken i Sverige. Jag tror att de låg tvåa faktiskt av de länder där flest turister kommer ifrån. Vi kunde ju ta del av den turistströmmen också och få hit lite mer turism, på det här lilla begränsade området som det handlar om. Jag förstår helt enkelt inte frågeställningen att vi skulle gå in och bara begränsat till EU-medborgare och då utesluta till exempel norrmän som idag har möjlighet till fiske. Det är obegripligt för mig.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Äras den som äras bör. Det var bra att ltl Petri Carlsson lyfte de här frågorna. Jag tänkte egentligen bara lägga till att förutom amerikanare, som sägs är en attraktiv målgrupp för vårt turistväsende, så är den asiatiska marknaden den kanske snabbast växande som finns i världen idag. Folk söker ren luft, friskt vatten och vackra vyer vilket är precis vad vi har i Skandinavien. Så vi borde nog, för att hålla oss konkurrenskraftiga i världen, göra allt för att locka särskilt dem som inte hör till EU för de vet redan hur fint här är. Det är de andra som inte känner till det, det är dem vi skulle vilja ha och det är dem vi kan tjäna pengar på. Bra talat, ltl Carlsson!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson. Jag håller helt med ltl Pettersson. Vi måste tänka nytt och nya marknader. Precis som vi har fått veta via våra besök i finans- och näringsutskottet så är det bara att titta på våra närregioner och vilka destinationer som det är intressant att marknadsföra sig i. Det är just Asien och USA.

Med tanke på att vi får en ännu bättre flygtrafik snart och att vi får flera exportmogna turistföretag så är det här ett steg i rätt riktning som öppnar upp en global jättemarknad. Det ger ju möjligheter.

Vi har diskuterat tidigare här under vintern om attraktionskraft, konkurrenskraft och tillväxt. Det här är faktiskt en liten bagatellartad åtgärd men det är ändå någonting som kan betyda väldigt, väldigt mycket för speciellt den individuella turistföretagaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! För det första, en eventuell korrigering. Månne inte norrmännen tillhör Norden fortfarande och den vägen har rätt att fiska? Men det är jag inte så säker på.

Det låter som om jag skulle ha sagt att personer utanför EU inte ska ha rätt att fiska. Vi får se i protokollen om jag faktiskt har uttryckt mig så otydligt. Det är ju inte det som det är frågan om.

Man borde kunna ha två tankar samtidigt. Självklart ska de få komma och fiska, men det är frågan om att man ska släppa vattnen fritt för alla, även för icke EU-medborgare, och det är det som jag tycker att strider mot principerna. Sedan finns det säkert lätta sätt att göra så att de kan fiska. Fisketurismen står jag för men inte den här ändringen i lagen

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Enligt den reservation som ltl Toivonen själv har lämnat in så framgår det i första meningen att enligt nuvarande lagstiftning så är det endast medborgare inom de nordiska länderna som har rätt att bedriva husbehovs- och fritidsfiske inom allmänt vatten.

Förslaget i reservationen och det som ltl Toivonen framförde var att det ska ändras till att vara EU-medborgare. Det betyder att de som inte är EU-medborgare i de nordiska länderna inte längre har rätt till fiske. Ltl Stephan Toivonen måste förklara varför t.ex. rumäner och portugisiska ska ha fördelar framom norrmän på våra allmänna vatten. Vad är orsaken till detta? Ska man sedan skriva in specifikt att det ska vara EU-medborgare och norrmän, som jag förstår att ltl Toivonen verkar vara ute efter? Men var drar man gränsen? Vilka ska uteslutas eller inte? Jag tycker att det här är jättekonstigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! I repliken var jag lite betänksam till utvidgningen av fiskerätten på allmänna vatten, att hela världen i princip ska öppnas upp. I diskussioner har det framkommit att vi ska vara vänliga mot alla och ta emot dem så att det kan öka våra möjligheter att få hit flera turister och tjäna pengar på dem, det är väl ett fult ord men det är väl det som det handlar om sist och slutligen.

Jag ifrågasatte i repliken om man tar ett för stort steg när man öppnar upp på det här viset. Vi har egentligen ingen kontroll och vetskap om hur mycket intresse det finns utanför EU och som kan tänkas komma hit. Det var lite av den orsaken som jag ställde den här frågan.

Vi pratar om 30 000 hektar här i allmänt vatten. Vi ska veta att laxvandringen pågår på en begränsad del av dessa 30 000 hektar som det berör. Det finns egentligen ingen vandringsfisk norr på Åland som det trollas efter. Man kan egentligen säga att det är söder på - från Mariehamn till väster på Eckerö - som laxtrolling förekommer.

Jag vet inte om någon av lagtingets ledamöter har varit ut och tittat på vatten när det är fullt med trollingbåtar här, men det är ganska tjockt redan nu. Risken är att det i förlängningen kan bli ett bekymmer om man öppnar upp alldeles hur mycket som helst.

Jag är inte rädd för att det blir någon fiskeskövling egentligen. I och med att jag är berörd av de turister som finns i mina anläggningar så har jag sett att inte får de hur mycket fisk som helst. Det är kanske en enda och sedan kan de vara utan i flera dagar och sedan får de igen. Så det är inga mängder som det handlar om.

Det är ju en turistisk verksamhet, jag välkomnar den och jag är inte emot den överhuvudtaget på det viset. Men jag var lite betänksam till att öppna upp för hela världen. Eftersom Norge nu råkar hamna utanför, som har varit med förut, så kan man fråga sig om förslaget till kläm, som ltl Toivonen har här, träffar rätt. Det blir ju att slå fel. Av den anledningen så tror jag, tyvärr, att jag inte kommer att stöda det här klämförslaget. Men annars ska man nog vara försiktig när man öppnar upp hur mycket som helst.

Som jag sade, det är inom begränsade ytor som trollingen pågår, det är inte på 30 000 hektar som kanske någon tror här. Det kan vara skäl för ledamöterna att fara ut på havet någon gång här i slutet av maj och titta hur många båtar det är. Det är ganska mycket kryssande mellan varandra för att det ska fungera. Ökar detta precis hur mycket som helst så kan det nog bli bekymmer till slut när vi öppnar upp för hur mycket som helst.

Vi vet att det förekommer kritik från laxfiskare uppe i Torneå. De är ganska kritiska till den här trollingen. De menar att vi fångar upp deras laxar som vandrar uppåt. Det finns avigsidor och det finns för fördelar, men man ska vara betänksam när man öppnar upp hur mycket som helst. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag kan ha viss förståelse för den oro som ltl Eklund framförde. Samtidigt vill jag ändå bara påminna om - vilket vi också har diskuterat i utskottet - att är det så att det här blir ett jättestort problem, ja då är det väl bara att vi ändrar lagstiftningen. Det går ju så klart att ändra den också om det skulle visa sig att det blir ett jättestort problem, vilket jag inte tror att det blir.

Vi har beskrivit här att det här gäller ett begränsat område, det gäller inte nätfiske. Ltl Eklund konstaterade själv att det antagligen inte blir någon skövling av fisken.

Jag tycker att det finns skäl att vi kör på det här. Vi hoppas nu att det här blir positivt för turismen, vilket jag tror att det blir, och att det här kommer att kommer att gagna alla i längden.

Vi kör och så får vi se. Om det leder till stora problem i framtiden, ja då får vi se till att ändra.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja det är absolut ett sätt att göra om och göra rätt i efterhand. Det är självklart. Ett annat alternativ är att man öppnar upp i en mindre skala för EU-medborgare och sedan ökar ut i sådant fall om man inte ser att det är ett problem.

Problemet för mig nu i varje fall är att ett land från Norden hamnar utanför enligt den här klämmen och det är inte bra. Jag kommer inte att understöda den här reservationen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är bra det, jag förstår det.

Samtidigt tror jag också att man ska fundera på det som också har lyfts av flera ledamöter i replikväxlingar, dvs. den turismtrend som pågår. Vi ser att USA är i princip näst störst av den turismström som kommer till Sverige och man kunde faktiskt dra nytta av den. Precis som andra ledamöter har varit inne på så berättade man också att Asien kommer starkt och är en framtidsnäring inom turism. Det är kanske bra för vår turism att vi låter den utvecklas på ett sådant här begränsat område som trollingen faktiskt är.

Låt detta gå vidare så får vi se hur vi gör. Om det blir stora problem som får man ta tag i det då. Jag tror inte att det blir stora problem, men om det blir det så går det alltid att ändra. Jag tycker att vi ändå ska öppna upp nu på det här sättet som vi föreslår.

Ltl Brage Eklund, replik

När det gäller Asien och Amerika så tror jag inte att de kommer hit med några båtar. I sådant fall blir det guidade turer och då är det alltid någon lokal fiskeguide som är med i det fallet, så de kommer att kunna fiska oberoende. Så det är inget problem i och för sig. Jag tror inte att det blir några stora saker heller, men jag har varit lite betänksam till det, men jag hoppas att ni har rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Först så tycker jag att det här lagförslaget är en turisthygienisk åtgärd, alltså vi ska inte särskilja på nationaliteter oberoende varför de vill komma hit.

Sedan tycker jag inte att det är fult att säga att man ska förtjäna pengar, för det är ju det som det går ut på. Det är klart att våra turistföretag ska förtjäna så mycket pengar det bara är möjligt och då hamnar vi på frågan om tillgång och efterfrågan. Är det så att många vill komma hit och trolla, som fallet är redan idag, och vill ännu flera komma så är det bara bra för det kommer att betyda några saker. Det blir fortare fullt på våra logiställen, restaurangerna blir fortare uppbokade och våra färjor blir fortare uppbokade. Det betyder att våra turistföretagare som har en alldeles för låg omsättning idag generellt kan höja sina priser. Det är precis det som vi är för dåliga på och det som vi inte kan göra idag. Våra turistföretag kan inte ta tillräckligt mycket betalt för sina stugor och för sin service som de borde göra för att kunna ha råd att utveckla och reinvestera. Det här är faktiskt en åtgärd som kan boosta upp hela omsättningen för en turistföretagare. Det är väl bra om vi faktiskt kan höja (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, till den delen så håller jag med ltl Holmberg helt och hållet. Självklart är det på det viset.

Trollingfisket är ändå en mycket bättre inkomstkälla jämfört med den vanliga sportfisketurismen för där är det alldeles för låga priser. Här är det sådan efterfrågan idag att inga anläggningar som har slage hamnar i Eckerö, Hammarland och i Jomala och kanske inne i Mariehamn står tomma. Alla har egentligen fullt den här perioden. Bekymret är väl kanske att få boende om fisket accelererar.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Då pratar vi verkligen positiva problem eller utmaningar, om vi kanske får nytt boende också tack vare att det under ett antal veckor är en sådan efterfrågan.

Jag tänker lite kort resonera kring det hållbara fisket. Jag är ganska övertygad om, utan att ha siffror på det, att fiskar vi lax via trolling så genererar det mera positiva samhällseffekter ut i hela samhället än om vi t.ex. tänker på det traditionella laxnätfisket. Jag tror också att det är mera hållbart rent volymmässigt, för jag tror inte att det tas upp lika mycket laxar via trolling som man tidigare fiskade med drivnät i Östersjön. Jag tror också att de laxar som tas upp under de här veckorna ändå är försumbara jämfört med det fiskekrig som pågår upp i Torneå vid gränsen, för där handlar det om helt andra volymer också. Jag tror ändå att vi är ganska hållbara sett ur den synvinkeln.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, vi är helt överens ltl Holmberg och jag i den här frågan. Jag har ingenting mera att kommentera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man har under replikväxlingen fått ganska klara förtydliganden kring Brage Eklunds linjedragning. Det tycker jag att är jättebra. Jag ser faktiskt inte att det här är ett stort steg eller att det är ett stort bekymmer. Precis som ledamoten här i replikväxlingen själv anförde så behövs det sist och slutligen finnas fiskeguider, det måste finnas bolag som tar emot dem och det är till och med svårt att komma hit. Vi har vissa färjor, det är sant, men vår flygtrafik är inte så stor att det kan bli en explosion av människor.

Det är frågan om en unik grupp som kommer hit och trollar och det tycker jag att är bra. Min son är väldigt aktiv och jag vet att det är många båtar ute, men det finns nog fortfarande plats för flera om man tänker att de ska sova, de ska äta och de ska göra allt som man gör när man är på semester.

Med vårt särläge, vår holme och vår ö så tror jag inte att det kommer att vara ett stort bekymmer.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Allt stämmer som ltl Kemetter sade, det är inte fråga om det. Min oro rörde närmast att öppna upp för hela världen. Det finns en viss oro.

Som jag sade när det gäller begränsningen av vattenarealen så handlar det inte om 30 000 hektar. Det är mindre arealer än det som utnyttjas. Jag vet att det är ganska trångt med båtar på sjön idag. Säkert finns det rum, men ju flera båtar det kommer så ju större risk för konflikter sedan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Man ska ändå ha en ganska stor båt om man ska orka guppa där och trolla. I sådana fall ska man ta båten med sig, då gäller det att få plats på färjan och redan det i sig kommer att möjliggöra en begränsning.

Om man kommer från andra delar av världen - jag antar att det här är för att öppna upp för ryska turister - men om man också vill ha amerikaner och asiater så då ska de flyga hit, de ska ha en guide med sig och vi ska eventuellt hyra båtar åt dem. Så du hör att det finns väldigt stor potential nog att göra bra business på detta. Vi måste snarare se till att vi inte har för låga priser just för att vi inte heller vill ha kunder som inte har råd att verkligen också äta och dra nytta av hela den åländska naturen och de möjligheter som ändå erbjuds här.

Ltl Brage Eklund, replik

Vi får hoppas att det är som ltl Kemetter sade, att det blir den utvecklingen som man önskar att amerikanare och asiater skulle komma hit och hyra upp fiskeguider. Då öppnar det upp ytterligare möjligheter för lokala fiskeguider att tjäna pengar. Det är inte frågan om det. Vi får hoppas att det blir en sådan utveckling.

Sedan hoppas jag att det är som utskottsordförande sade, att den dagen när man ser att det går överstyr så måste man kanske öppna upp lagen och reglera då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Tack ltl Eklund. Jag ser väl att vi förstorar upp problemet. Vad jag förstod så tyckte ltl Eklund inte att det var något problem att vi skulle vidga vilka som skulle ha rätt att fiska, utan frågan gällde att det skulle vara hela världen. Som det har framkommit i tidigare replikväxlingar så det mest troliga är väl ändå att de som kommer och fiskar på egen köl, så att säga, kommer att vara från närområdet. Då är det i princip runt Östersjön om man är riktigt vid i begreppet när det gäller vilka som kommer att komma med egna båtar och fiska. I sådant fall borde man väl ha gått in för att man överhuvudtaget inte skulle ha utvidgat möjligheterna om man är rädd för att det ska bli en invasion av båtar. Jag tror inte det påverkar antalet båtar speciellt mycket om man sätter det på EU-nivå eller på världsnivå.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att den större delen av oron och möjligheterna är belysta så jag tror inte att det är så mycket mer att kommentera. Vi får hoppas att det blir så här som ni säger.

Jag har åtminstone lyft tanken att det finns en viss risk, den har jag belyst och jag accepterar utskottets betänkande. Jag hoppas att alla talare och de som har lyft frågan i olika repliker här har rätt.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! För övrigt delar jag ltl Eklunds syn på saken. Vi måste se till att de som kommer och de som är här trivs och tycker att det är bra så att det inte blir kaosartat.

Om den här lagen medför att det blir ”vilda västern” på sjön då delar jag ledamotens syn. Då måste vi se till att vi får strängering igen i lagen. Om man är orolig för att det ska bli kaos så då borde man i sådant fall ha övervägt om man överhuvudtaget skulle ha luckrat upp det. Så fort som man ändrar någonting, som jag ser det, så är det ju från närområdet som båtarna kan komma, att det blir flera. Det är ju inget bekymmer med de som fiskar med guide.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslag nr 1 och nr 2 var för sig i deras helhet, medan det lagförslag nr 3 föreläggs enligt paragraf.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland för godkännande. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Ärendet avförs från dagens föredragningslista och upptas vid ett senare plenum.

Remiss

6        Stöd till kommunernas it-samordning

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Ärendet avförs från dagens föredragningslista och upptas vid ett senare plenum.

Remiss

7        Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av 50 § vägtrafiklagen för landskapet Åland. Förslaget innebär att bl.a. att polisfordon får framföras utan ljud- och ljussignaler i samband med genomförande av brådskande uppdrag om nödvändig försiktighet iakttas.

Enligt nuvarande lag så vid en utryckning så måste alltid både ljus- och ljudsignaler vara påslagna. Även polisen ska följa lag och det därför som vi kommer med den här korrigeringen av lagstiftningen. Allmänheten har en förväntan att polisen ska kunna anpassa sig på ett lämpligt sätt, t.ex. när de närmar sig en brottsplats nattetid och då kunna få ett bättre resultat.

Därför föreslår vi den här enkla ändringen med en paragraf.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag kommer upp i egenskap av ordförande i polisstyrelsen. I styrelsen har vi diskuterat just det här lagförslaget. Vi alla, speciellt från polisens sida, är väldigt positiva till att möjlighet att göra utryckningskörningar utan ljus- och ljudsignaler nu införs. Sist och slutligen handlar det om effektivare polisarbete och effektivare brottsbekämpning vilket polisen gärna vill ha möjlighet till.

Vi har också ett gott samarbete med tull- och gränsbevakningen. I brådskande situationer så samarbetar vi tillsammans med dem vi för att få tillräckligt mycket män och kvinnor på plats och så snabbt som möjligt komma på plats. Därför är vi glada över det här.

Vi i styrelsen diskuterade nu att det byggs ett polishus, ni har sett att där lagtinget tidigare stod så finns nu ett hål och polishuset ska byggas ut där. Det har varit en lång diskussion om det.

Staden planerar också ett ganska tätt bostadsområde där bredvid, Rönnbergs torg. Det betyder att det också är bra nu när vi har ett polishus mitt i ett bostadsområde tätt i centrum, där människor ligger och sover, att det ges möjlighet för polisen att rycka ut och inte ha alla ljud och blinkande lampor på gång. På det sättet kan de på natten också röra sig tystare. Styrelsen har sett det som en positiv sak. Men jag skulle gärna vilja att utskottet skulle se över det och gärna höra polismästaren vad man anser om den här frågan när det gäller situationen i en tätort, och också under vilka situationer man kommer att använda sig av den här speciella regleringen.

Det är klart att när man åker med hög hastighet i en tätort så kräver det väldigt mycket av våra poliser, det krävs stor yrkesskicklighet men framförallt skicklighet i en stressad situation att kunna hantera att man egentligen kör för fort och kommer tyst bakifrån. Vi vet att när det är mycket ljud så då brukar vi väja åt sidan. Nu finns det delvis en risk att man inte vet att polisen kommer bakifrån. Det finns möjligheter att blinka lite. Men i varje fall tycker jag att det är bra om man hör polismästaren kring detaljerna.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

8        Medieavgift och finansiering av public service

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag ska försöka presentera landskapsregeringens förslag p om en ny medieavgift av skattenatur som ska ersätta det gamla systemet som vi har idag med TV-licenser.

I det mediapolitiska programmet har vi under punkt 2.3.3 behandlat den här utredningen. Det har funnits ett lagstiftnings-PM som har legat ute på landskapsregeringens hemsida till allmänhetens påseende. Vi hade även i samband med det mediapolitiska programmet möjligheter att ta del av det här PM:et och diskutera det.

I den mediapolitiska gruppen som lade fram förslaget till meddelande så hade vi följande skrivning. ”Det är en viktig demokratisk angelägenhet att trygga Ålands Radio och TV:s public service uppdrag och landskapsregeringen avser utarbeta ett långsiktigt hållbart finanssystem med en ny public serviceavgift. Tanken är att samtliga hushåll ska kunna betala denna årliga avgift som används till trygga public service, täcka vissa investeringar i teknisk apparatur, täcka upphovsrättsliga kostnader.”

Längre ner i det här betänkande så går man mera in på detaljer gällande det här avgiftssystemet.

Förr i tiden använde man sig kanske av en fast radioapparat och av en fast TV för att tillgodogöra sig media information.

Idag skriver vi 2019 i kalendern, de flesta av oss här i salen och de flesta av oss ute i samhället har telefoner som idag kan nyttjas som media plattformar för att tillgodogöra sig mediainformation, nyheter etcetera.

Sedan den 1 januari 2019 har Sverige beslutat sig för att införa ett likadant system. Den mediapolitiska kommittén hade möjlighet att besöka i Stockholm och vi fick ta del av deras sammanställning när det gäller finansiering av public service i Sverige. I Sverige har man en avgiftsnivå som är lite högre än den som vi kommer att föreslå i lagen här, och likaledes har Finland haft ett likadant system under en längre tid.

Tanken med det här är ju att vi ska kunna gå från ett kanske föråldrat system med TV-licenser, med granskarna som knackar på och frågar om man har innehav av en TV, till ett modernare sätt att finansiera bl.a. radio och tv i allmänhetens tjänst, det som vi också normalt brukar kalla för public service.

Enligt statistiken så är det helt klart ett stort antal idag som inte är med och finansierar vår allmänna media. Med det här lagförslaget nu så blir det ett mer rättvist system där alla är med och tar ansvar för tillgången på det mediautbud vi har. Den här lagen kommer inte enbart att finansiera den media som vi har och tillverkar här på Åland genom vårt public service bolag, utan den är också med och finansierar SVT:s utbud här på Åland och tillgången till den.

Fru talman! Jag tänker gå igenom paragraferna en i taget. Jag har redan berört paragraf nummer ett, syfte och tillämpningsområde för själva public serviceavgiften.

I paragraf nummer två beskriver vi att medieavgiften är 110 euro och uppbärs av alla som har en beskattningsbar inkomst som överstiger 14 000 euro. Idag ligger TV-licensen på 220 euro. Ett normalt hushåll kommer då, med två arbetande som har en inkomst som överstiger 14 000, att bli ekonomiskt oförändrad.

Däremot är det här är en åtgärd som ensamstående eller äldre personer med mindre inkomst kommer att ha nytta av. De kommer alltså att få en lägre avgift, från 220 euro idag till 110 euro.

 Tittar vi vidare i paragraf nummer tre så gäller den en medieavgift för samfund. De företag som idag har en vinst på 50 000 euro på sista raden när skattåret är slut betalar då en avgift på 140 euro.

Utöver det så om någon gynnas eller missgynnas av det här så är det turistföretagarna som kommer att gynnas av det här systemet. Idag står våra hotellanläggningar för en väldigt stor andel av TV-licenserna och på det här viset så kommer de att få sänkta kostnader.

Fru talman! Tiden går. Den fjärde paragrafen gäller uppbörden av medieavgiften. Den här avgiften ska ses som en avgift av skattenatur, det är så som man har gått till väga. I fjärde paragrafen så hänvisar vi till lagparagrafer som också rundradioskatten i Finland lutar sig emot.

Utöver det, fru talman, så vill jag avsluta med att i paragraf nummer sex så beskrivs Ålands Radio och TV Ab:s roll som den allmännyttiga televisionsverksamheten på Åland. Jag tror ju det finns ganska mycket som man egentligen skulle ha velat skriva in i paragraf nummer sex. Jag tror att den kommande landskapsregeringen har ett arbete att i regeringsprogrammet ta med en definition av den paragrafens vidareutveckling där man mera på detaljnivå lyfter det som också mediapolitiska programmet innehåller. Hur vill man till exempel att styrelsen för radio och annat ska organisera sig?

Avslutningsvis fru talman, från ansvarig ministers håll så ser jag det här som en teknisk ändring av ett system som kanske är lite föråldrat med TV-licens till att övergå till ett nytt system med en modernare avgift av skattenatur.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag håller helt med det som ministern sade vad gäller kontrollen av uppbörden, som den sker i dagsläget så hör den nog hemma i ett annat sekel.

Jag har två kompletterande frågor som jag vill ställa. För det första, av vilken anledning har man valt att skattskyldiga med en inkomst upp till 14 000 inte ska betala? Med tanke på att i Sverige så betalar en procent av beskattningsbar inkomst max 1 300 kronor och samma sak betalar alla i Finland. Men här har man valt att inte alla ska delta i det här.

Min andra fråga; är detta faktiskt en avgift? Tittar man på förarbetena på finska sidan så konstaterar man att det här är en skatt eftersom alla tvingas betala den oberoende om man använder den eller inte.

 Jag återkommer i nästa replikskifte.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller progressiviteten, om jag förstod vtm Thörnroos fråga rätt, så i PM:et så framkommer att det finns en alltför stor komplexitet att bygga ett system i förhållande till den ringa mängd invånare som det gäller. 

Vi ska komma ihåg att för att det här ska fungera så behöver vi alltså bygga ett avvikande uppbördssystem som vi ska förmå skattemyndigheterna att göra och leverera till oss. Det var i samband med det som det konstaterades att skillnaden mellan att ha ett platt system jämfört med en progressivitet i det här så kostar mera än vad det ger. Plus att vi från landskapsregeringens sida ser det här som en åtgärd för dem som har mindre inkomster.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vi noterar här att landskapsregeringens målsättning är att man ska vara så lika som Finland som möjligt och det ger oss initialkostnader på 100 000 euro och därefter, i stora slängar, 20 000 euro per år.

Men min frågeställning är, vad är det nu i öriket Åland som gör att alla inte ska vara med och betala denna avgift? Jag finner det anmärkningsvärt att landskapsregeringen lägger fram ett förslag där vi ska ta en avgift, när man på finska sidan noggrant har granskat detta och konstaterat att det är en skatt. Inte nog med att det är en avgift, dessutom ska alla inte betala för avgiften, utan den som har en beskattningsbar inkomst upp till 14 000 ska inte vara med. Jag ifrågasätter faktiskt om det här kommer att klara någon större laggranskning. Det känns faktiskt inte riktig så.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! De frågeställningarna tror jag att blir en uppgift för lag- och kulturutskottet att utreda.

Utifrån den information och det bakgrundsmaterialet som jag har så ska det här vara görbart såsom lagen nu är framställd.

När det gäller om alla ska vara med och betala så finns det även ett avvikande system på andra ställen där man har tagit hänsyn till de här kostnadsnivåerna. Utifrån detta så är det ett medvetet val som landskapsregeringen har gjort i frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är visserligen bra att man tar bort licenser för det är ett föråldrat system som inte är bra.

Kan minister Nordberg förklara hur man väljer att införa en skatt istället för att ta det via budgeten? Hur har minister Nordberg resonerat när han har föredragit det här för landskapsregeringen? Hur har han tänkt?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är så här att ministern Nordberg får göra som alla andra ministrar, om man vill nå framgång i sitt arbete, och det är att läsa regeringsprogrammet. I regeringsprogrammet kom man överens om att införa en medieavgift.

 Jag vet att det finns olika åsikter i salen om vilken som är den bästa vägen att gå. Men jag hade att förhålla mig till det som vi har kommit överens om i samband med regeringsskrivningen. Jag tycker personligen att det här är en väg som fungerar med tanke på att man också kommit till samma slutsats i Sverige.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, då kan jag konstatera att minister Nordberg har föreslagit lite emot sin egen ideologi. Det kan jag ju förstå, han är tvungen att följa regeringsprogrammet och det kan jag väl också förstå. Men jag tycker ändå det är lite konstigt att man inte har valt att ta steget fullt ut, som man har gjort i Nederländerna, och tar det via budgeten och lagstiftar om en summa för radion. Den är ju också lika säker som det här är. Det tycker jag att hade varit bättre.

Skatt är också otidsenligt eftersom det faktiskt finns många ungdomar som aldrig hör på Ålands Radio och som ändå måste vara med och betala. Så därför hade det varit bättre med en skatt såsom man finansierar också många andra gemensamma angelägenheter.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag förstår precis hur ltl Runar Karlsson tänker när han lyfter fram de argumenten. Men tillika så tror jag att de ungdomar han nämner nås idag kanske mycket av fake news och annat. Jag tror att public service har en väldigt viktig funktion att fylla, att vara en granskande publicist, informera och komma med information.

Vi ska komma ihåg att den här avgiften är ju inte bara för Åland Radio och TV utan vi finansierar även delar av SVT:s återsändning på Åland vilket gör att den är tillgänglig för samtliga ålänningar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Public service är bra och allt viktigare för alla. Mot den bakgrunden så skulle jag på nytt vilja att minister Nordberg förklarar varför man tycker att alla inte ska vara med och betala. Principiellt så menar jag att allt man inte betalar för är inte värt särskilt mycket. Om man säger att en viss andel av befolkningen slipper avgiften så är risken väldigt stor att man då åker snålskjuts.

Progressiviteten finns i skattesystemet som sådant. Mot den här bakgrunden, vore det inte tydligare att säga att alla är med och betalar eftersom detta är viktigt för alla?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ju så att vi har idag i vårt samhälle redan olika system som träder in när det gäller avgiftssättningar. Vi har till exempel inom ÅHS någonting som heter lågkostnadsskydd och den ligger också på samma nivå på 14 000 euro. Det är ju så att många gånger har du en årsinkomst som är på 14 000 euro eller under. Du får ju redan idag då en form av bostadsstöd kanske eller annat stöd som samhället är med och finansierar via skatt. Så på det viset så blir det en rundgång, som jag ser det, i att man ger med ena handen och tar med andra. Utifrån det så är jag helt övertygad om att det finns en poäng i att ha en kostnadsfrihet. Jag tror att legitimiteten inte ändras för att man har en sådan avgränsning.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där kan ju på sikt leda till att man ogärna vill komma över 14 000 euro i inkomst eftersom det börjar kostar så mycket sedan. Det tar ju rent av bort arbetsglädjen.

Min egentliga kommentar gäller en radiolyssnar- och TV-tittarundersökning som man hänvisar till i beredningen av lagförslaget. Den är från 2009. Sedan dess har verkligheten - inom faktiskt särskilt medierna - förändrats radikalt många gånger. Av vilket skäl har man inte bemödat sig att göra en ny undersökning nu inför denna ändå rätt stora reform av finansieringen? Det undrar jag lite över. Som ministern själv spekulerade så använder allt fler telefoner och annat idag. Vår verklighet har förändrats radikalt och vi borde kanske ha haft ett lite bättre underlag.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har större förhoppningar över den unga befolkningen på Åland, som kanske inte har en inkomst som överstiger 14 000 euro, att deras inkomster i framtiden ska göra det.  Jag tror de facto inte att det finns en sådan risk att någon skulle välja att inte förtjäna mera än 14 000 euro på årsnivå för att inte drabbas av en medieavgift.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Inte ett åländskt lagförslag utan att vi kommer in i evighetsfrågan, har vi möjlighet att agera som lagstiftare? Än en gång är vi inne i en gråzon, därför att det har ju aldrig prövats tidigare om vi då inom ett område som är vår behörighet, dvs. radio- och TV-verksamhet, också kan ta till systemet med en skatt. Det är väl att jämföra med en skatt som det redogörs för i framställningen och vi har gränsen vad man får för det man betalar etc.

Ser ministern några problem med om lag- och kulturutskottet kommer till slutsatsen att det är lika bra att kalla det för tilläggsskatt för att vinna tid? Jag tror personligen att vi kommer att stöta på patrull här. Det smärtar att säga det som åländsk lagstiftare, men jag tror att den hårda inställningen man har i Helsingfors mot mer åländsk skattebehörighet kommer att vara ett problem för oss.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ju en väldigt bra fråga som jag tror att lag- och kulturutskottet behöver utreda. Som jag har sett det här, så tekniskt sett så ser vi att det är en avgift av skattenatur. Varför säger vi då av skattenatur? Jo, därför att tekniskt sett så är det en form av landskapsskatt som det är frågan att införa. När det gäller det så den information som mig har delgivits är att vi har behörighet på det området och har möjlighet att uppta det här på Åland. Men det behöver säkert tittas närmare på. Kan lag- och kulturutskottet vara behjälplig där så tar jag tacksamt emot.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman!  Frågeställning blir då, ska vi vara pragmatiska eller ska vi testa behörigheten? Är det ett problem för ministern och ansvarsområdet om det här kommer tillbaks en vända igen för att man stöter på patrull på grund av - och då dyker vi in på de tolkningsbitar som finns på det området sedan tidigare - grundlagsutskottet som systematiskt har motsatt sig mera åländsk skattebehörighet genom tiderna och Högsta domstolen som har följt samma linje därtill tvungna? Så frågan är, ska vi vara pragmatiska eller ska vi köra självstyrelselinjen och säga att det här är givet att vi borde kunna lagstifta om sådant som är inom vår behörighet vad gäller det huvudsakliga rättsområdet.

Utan att dra det alltför långt men när det gäller den finska rundradioskatten från 2012, är det som så att man har haft behörighet från finsk sida så då borde den redan tillämpas på Åland från 2014.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! I och med att man inte har uppburit den finska rundradioskatten på Åland så har man utgått, som jag har förstått det, från att det här är en egen åländska behörighet. Där har ju då lag- och kulturutskottets ordförande förtjänstfullt varit med i självstyrelselagsrevisionen där man även har tittat på de här frågorna.

Helt spontant så tror jag att om vi i någon gång ska pröva vår behörighet och titta på det så tycker jag det facto att här borde man utgå från att vi på Åland har möjlighet att göra det här och pröva våra självstyrelsevingar i den frågan, om det var ett svar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Talman! Eftersom minister Nordberg sade här att det finns olika åsikter i salen så förstår jag att man nog är oense om detta i regeringsblocket. Har man inte övervägt att ta bort det här och ha det i budgeten och spara in på annat som att spränga i skärgården och dylikt? På det viset skulle vi inte behöva införa en skatt.

Har man också avvägt den möjligheten att man gör upphandling så att flera får ha public service verksamhet? EU har sagt att man kan ha flera.

Vi såg vid stormen Alfrida att public servicen som landskapsregeringen är ansvarig för inte fungerade. Gjorde man en bedömning att man kan göra någon annan upphandling och kanske göra den billigare också.

Till den andra delen så ska det betalas med skattemedel.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Som jag var inne på tidigare så hade vi en grupp som tittade på det mediapolitiska programmet. I det mediapolitiska programmet under punkt 3.3.2 så tar man ju även finansieringssystemet under diskussion och där lyfter man då olika för- och nackdelar och även den möjligheten att lyfta in det här i budgeten. Men precis som jag sade tidigare så fanns det alltså ett regeringsprogram när vi bildade regering, vi har kommit överens om det här. Det är som många andra beslut, det är en kompromiss som leder till ett slutresultat.

Den andra frågan vad gäller hur man organiserar, hur mycket man producerar själv på Ålands Radio och TV och hur mycket man kan köpa upp ifrån externa operatörer, så det är någonting som man i den sjätte paragrafen, som jag nämnde, i en kommande lagstiftning får ta ställning till mera på detaljnivå.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om jag förstår minister Nordberg så är man oeniga i regeringsblocket. Det är bara det att nu har man ett gammalt regeringsprogram som är tre och ett halvt år gammalt. Är det inte dags att förnya det om vi kan visa att oppositionen anser att den här mediaskatten kan gå via den ordinarie budgeten? Är man då villig att ompröva det så kanske vi har en mycket tydlig majoritet här i salen.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Nej, det är nämligen så att landskapets partier som stöder landskapsregeringen förstår sin roll att vara maktbärande och ansvarsbärande partier. Man kan inte hålla på med populistiska utspel såsom ledamoten Bert Häggblom här föreslår. Vi har inget gammalt regeringsprogram, vi har ett regeringsprogram som vi har sagt från början att ska gälla den här mandatperioden.

Jag beklagar men det fungerar inte så i regeringsmakten, att ta ansvar för att köra populistiska linjer hela tiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag vill ge beröm och kraft till ministern för att han står lika stadigt som Smedsbölemasten i de här stormarna av vulgära argument. Det kunde man ju se komma, både att man går och petar i programinnehållet och eventuella fadäser när det gäller verksamheten eller ifrågasättande av public service överhuvudtaget. Så ett stort beröm på den punkten.

Det framgick att ministern också håller med om att det här är i allra högsta grad en av de utlovade fattigdomsåtgärderna som man har lovat här i slutet av den här mandatperioden.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är så att det här är en av de åtgärder som vi har kommit överens om att har en positiv inverkan på dem med mindre inkomster. Som jag sade tidigare så är det ju så att det finns till exempel ensamstående pensionärer som kanske inte har så stora pensioner. För dem har det här väldigt stor betydelse. De är idag plikttrogna, de betalar 220 euro i året fast de är ensamstående och bor i sin lägenhet för att tillgodogöra sig media på olika sätt. Det här kommer då i de fallen att halveras till 110 euro och i de fallen att deras folkpension är så låg som under 14 000 så kommer de inte att behöva betala och det är en åtgärd för att de ska ha lite mera pengar att göra någonting annat för.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för det klargörandet.

Lite av en retorisk kommentar, inte en fråga kanske, men blir man inte förvånad när man hör centern här på andra sidan salen prata emot frågorna kring det här hundra euros avdraget där man vurmade starkt för de här grupperna? Nu pratar man om att de absolut borde inkluderas, de borde också betala och till och med att folk som ligger på gränsen går och taktikera och försöker tjäna mindre än 1 666 euro per månad. Jag tror inte det handlar om de grupperna.

Talmannen

Repliken riktas till den som står i talarstolen, ltl Wikström.

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Jag ska ha nu gruppanförande för liberalernas lagtingsgrupp och vår åsikt och uppfattning om det här lagförslaget.

Inledningsvis kan jag säga att den liberala lagtingsgruppen stöder landskapsregeringens förslag. Reformen är efterlängtad och behövlig och liberalerna har länge förespråkat en medieavgift av skattenatur. Detta framkommer även ur den mediapolitiska kommitténs arbete som var enhällig.

Den huvudsakliga målsättningen med lagförslaget är att reformera finansieringen av åländsk public service. Lagförslaget avgränsas till ändringar i nuvarande finansieringsmodell så att den public service som Ålands Radio och TV tillhandahåller den åländska befolkningen kan tryggas på lång sikt.

Kort lite om public service. Public service ska agera oberoende av både kommersiella och politiska krafter. Detta är ett viktigt ställningstagande, både ur demokratisk och ur upplysningssynpunkt. Alla har vi hört talas om och tagit del av olika fake news som tyvärr florerar här i vår värld.

I public service uppdraget ingår att man är opartisk, kritiskt granskande av samhället, politiken och övriga aktörer i samhällsdebatten. Allt detta är grundprinciper varför vi överhuvudtaget ska ha public service.

Jag går inte desto längre in i debatten om public serviceuppdraget, det har debatterats ganska mycket i vårt betänkande. Man kan ta del av uppgifterna där om man är mera intresserad av frågan.

Talman! Varför ska vi ha en s.k. medieavgift av skattenatur? Det här är pudelns kärna och det har debatterats tidigare i replikskiften. Jag är övertygad om att vi får fördjupa oss närmare i den här frågan i utskottet.

Kort lite bakgrund. Den tekniska utvecklingen är enormt snabb på området, även mediakonsumtionen har ändrats snabbt och har förflyttats allt mer över till internet. Den klassiska TV-apparaten är utdöende, istället har det kommit plattformer, smarttelefoner m.m. Den klassiska TV-avgiften, i folkmun TV-licensen, är både föråldrad och oändamålsenlig. Bland annat på basen av det just sagda så har landskapsregeringen gjort den bedömningen att public service bör finansieras solidariskt, oberoende av TV-innehav. Då är det förnuftigast att finansieringen sker genom en särskild skatt eller avgift.

Fördelarna med lagförslaget är uppenbara. Vi får ett enkelt system, vi slipper administrationen med licenskontrollanter, inspektörer, böter, straffavgifter och långa besvärsprocesser m.m. Hela övervakningsproblematiken med nuvarande TV-avgift upphör.

Vem betalar? Landskapsregeringen föreslår en fast avgift på 110 euro per person och man inför en gräns för låginkomsttagare på 14 000 euro per år. I regel ska hushållen inte betala mer än 220 euro. Man inför även en åldersgräns på 18 år.

För samfund införs ett skilt system, jag går inte desto mera in på det. Jag konstaterar att maxbeloppet är 3 000 euro per år. Det här är också en fråga som vi troligtvis ska gå in mera på djupet i utskottsarbetet.

Sedan en liten filosofisk reflexion. När man drar en inkomstgräns eller motsvarande så finns det alltid någon eller några som ligger på fel sidan av den här gränsen. Det här är ett problem som man alltid får dras med när man har olika begränsningar och avgifter och även här i detta lagförslag.

Lite om uppbörden. Vi kan konstatera att medieavgiften ska tas ut som förskottsinnehållning av personer och som förskottsskatt av samfund.

Talman! Lite om skatter och avgifter. TV-avgiften ska ersättas av en medieavgift. Här kommer vi in på de tidigare replikskiftena om vad som är avgift och vad som är skatt och olika grunder för de sakerna.

I den här lagframställningen finns det ett förtjänstfullt resonemang av lagberedaren. Karakteristiskt för en avgift är att den utgör ersättning eller vederlag för förmåner eller tjänster som det allmänna, dvs. samhället, ger den betalningsskyldige.

En skatt utgör inte en sådan ersättning eller vederlag. En skatt kännetecknas av att den används för finansiering av offentliga utgifter. Här finns det en liknelse med rundradioskatten. Den tillkom för att man skulle samla in pengar för rundradions verksamhet. Det här arrangemanget har också lagberedningen i tillämpliga delar följt. Det här förslaget liknar alltså rundradioskatten som infördes i riket.

Ett annat faktum som framkommer här är att medieavgiften ska tas ut av alla avgiftsskyldiga oberoende om de nyttjar eller har tillgång till den public service som Ålands Radio och TV erbjuder. Det tyder på att avgiften kan klassas som en skatt. Här diskuterar man i doktrinen en avgift på konstitutionell natur borde vara skatt. En avgift kan då konstitutionellt anses som en skatt. Det finns också även i lagframställningen här jämförelser med t.ex. farledsavgifterna i riket. Där har också grundlagsutskottet haft en uppfattning att det anses som en skatt.

Fru talman! Jag säker på att vi får titta närmare på den här frågan i lag- och kulturutskottet. Det är ett intressant resonemang som landskapsregeringen med lagberedningen i spetsen för här. Det är mycket intressant att titta på.

Avslutningsvis, fru talman, liberalerna stöder lagförslaget och de tankar och motiveringar som där framkommer. Förslaget innebär även en väsentlig avbyråkratisering för både individen, företagen och samhället. Tack, fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! på sidan 16 längst upp så står det: ”En direkt anslagsfinansiering skulle visserligen vara administrativt enklare att ordna, men skattemodellen tryggar kontinuiteten i finansieringen.” Ltl Eriksson är ju jurist, kan han inte då hålla med om att om man i lag skulle stadga att radion skulle få exempelvis 2 miljoner euro per år så skulle det vara lika mycket kontinuitet och lika mycket säkert för radion som det här är? Den här lagen kan ju också ändras över år om man så vill. Kan han inte medge att det skulle ge lika kontinuitet som den här lagen säger?

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Resonemanget som ltl Karlsson förde är intressant. Det finns en större skillnad. Det som ltl Karlsson föreslog så skulle det här tas upp vid varje budget, om jag förstod resonemanget rätt. Det här lagförslaget ger en större kontinuitet t.ex. för producenter av public service tjänster så att de inte ska vara så beroende av dagspolitiken. Allting grundar sig förstås på lag, det är riktigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om lagtinget stiftar en lag att Ålands Radio ska få en viss summa pengar då är man sedan tvungen att ta upp den summan i budgeten. Det måste vara följd i färg, annars är det lite märkligt om man här stiftar lagar och sedan inte möter upp det i budgeten och då är det ingen vits att överhuvudtaget ha någon lagstiftning som kostar pengar i så fall. Det borde inte ha varit ett skäl till varför man har valt det här alternativet. Det måste ha funnits andra skäl, men det kan förstås kanske inte ltl Eriksson svara på direkt hur man internt i regeringen har diskuterat, även fast han är med i blocket.

Jag var mera ute efter att det borde vara lika säkert att ha detta i en lag och finansiera det via budgeten som det här är.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringens förslag bygger på en medieavgift som är en fast summa, 110 euro per person, enligt det som jag just redogjorde för. Det ska jämföras med en skatt, en tilläggsskatt som kanske blir procentuell. Regeringen valde den här vägen, en medieavgift som jag själv tycker att är mera lättfattad och enkel.

Som jag också sade i tidigare repliksvar, en medieavgift grundas på lag medan vi varje år tar ett budgetbeslut. Det blir inte lika förutsägbart för producenterna av public service tjänster om man varje år måste följa med budgeten och se vad som händer. Det är i alla fall en synpunkt.

Varför regeringen har valt den här inriktningen, man borde då ställa frågan till ansvarig minister, vilket även skedde i det föregående anförandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Den här diskussionen är intressant, är det här faktiskt en skatt? Skatter är generella. Avgifter däremot går normalt till en specifik sak, t.ex. kopplat till en viss tjänst. Nästan alla måste betala den nya public service avgiften och då kan man ju tycka att det är en skatt. Men det som gör det här till en avgift är just att den är öronmärkt till public service och det måste sedan redovisas varje år hur mycket pengar som har kommit till och vad de har gått till. Det här är egentligen en avgift och inte en skatt. Det är tekniken som används som gör att det är av skattenatur, men de facto så är det en avgift.

En rättslig expert på skatteverket i Sverige har utrett detta och kommit fram till att TV-avgiften inte är en skatt.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det stämmer som ltl Carlsson sade och det som jag försökte säga i mitt anförande. Det här är alltså en avgift som konstitutionellt kan anses av skattenatur, vilket också har framkommit här i landskapsregeringens lagframställning.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är så det är. Därför är det bra att utskottet tittar på den frågan och beskriver detta lite till för att förtydliga ytterligare. Det framställs ofta att vi inför en ny skatt. I det här fallet var det viktigt för mig att den inte är progressiv, vilket den inte är. Det är en fast avgift helt enkelt som man gör av skattetekniskt natur.

Det är en kompromiss som vi har gått med på när vi har bildat regering. Jag skulle gärna sett det på ett annat sätt, men det här är åtminstone en framkomlig väg. De facto så är det här en avgift och inte en skatt.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Lagförslaget heter ”Lagförslag om medieavgift och finansiering av public service”. Det är de facto en medieavgift, som jag sade tidigare, av skattenatur. Det är en fast avgift och det finns säkert orsaker till varför regeringen har valt det här systemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Roger Eriksson för det här klargörandet och resonemanget juridiskt kring vad som är skatt och vad som är avgift. Det är ju klart och tydligt en medieavgift av skattenatur. Jag håller helt med om att det är kopplat till en tjänst. På det sättet är det genialiskt att använda sig av den här metoden som landskapsregeringen har valt. Det är också väldigt bra att man på det här sättet tryggar finansieringen till public service som då också är bunden till index.

Jag vill tacka för resonemanget så att det för medborgarna bli klart och tydligt vad det handlar om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talmän! Medan jag kommer ihåg det, kollegor, så föreslår jag bordläggning av ärendet till kommande plenum, så är det framfört på gruppens vägnar.

Vi har alltså på bordet idag att handlägga en fråga som handlar i hög grad att värna om ett bra samhällsklimat. Det är väl det som public service ska kunna anses stå för i tider där fake news förekommer, som redan nämnts från denna talarstol idag. Det förekommer mer eller mindre populistiska sanningar och halvsanningar som sprids med rekordfart ute på sociala medier. Då är det viktigt, också med tanke på det åländska medielandskapet i stort, att det finns en public service radio - som det är frågan om i det här fallet - som vi vet att står utanför alla möjliga påtrycknings- och påverkanskanaler som är självklara i alla samhällen och naturligtvis särskilt i ett litet samhälle som det åländska öriket.

Vi måste ändå som lagstiftare kunna diskutera även Ålands Radio och TV och inte känna rädsla för att vi gåt in och trampar på yttrandefriheten och deras publicistisks oberoende när man diskuterar den framtida finansieringen, för det här går hand i hand.

Radioansvariga Mika Nordberg har förtjänstfullt redan berättat om det mediapolitiska arbetet som vi har gjort gemensamt under de föregående åren. Jag kan också erkänna att även jag fick positiv feedback från våra besök på svenska sidan och hur man ideologiskt har resonerat över alla partigränser i Stockholm när det gäller den framtida finansieringen av svensk radio och TV. Därför känner jag mycket att det här är en framkomlig väg att gå.

Oavsett hur vi gör så har vi en utmaning i att ha en finansiering som känns tillräcklig. Den känns tillräckligt självständig för dem som är verksamma inom radio och TV-området på Åland och det finns inte heller en otrygghet om vad som kommer hända på området.

Vi har det nuvarande systemet. Teoretiskt kan vi förstås ta det över Ålandsbudgeten, ett årligt bidrag, och hoppas att PAF-pengarna räcker till eller så kan vi välja att gå in för en skatt.

Centergruppen har försiktigt närma sig och sagt att det här är någonting som vi med positiva ögon kommer att handlägga inom lagtinget och sedan se var det landar.

För den skull får vi inte, vilket en av mina centerkollegor redan förtjänstfullt lyfte i replikskiftena, blunda för att det finns gränsdragningar som av naturliga skäl är lite problematiska.

Det väckte ju lite munterhet i regeringsleden när kollegan Jörgen Pettersson påtalade det faktum att om man tjänar 14 001 euro i beskattningsbar inkomst så då är det helt okej att stå för olika avgifter i vårt samhälle. Men tjänar man 13 999 euro så ska man inte behöva belastas av det överhuvudtaget. Nog är det ju en principiell frågeställning även om man försöker skämta bort det inom regeringsledet. Den typen av trubbighet finns även i ett sådant här system och det tycker jag att vi ska vara öppna med. Det här är väl någonting som kommer oavsett var vi lägger nivån för när vi vill befria de mindre inkomstbenägna grupperna från den här typen av avgift, vilket har konstaterat från talarstolen.

När det gäller frågan om behörighet så är det klart att man kan resonera, som redan har gjorts i salen idag, och säga att det här är någonting som ordnar sig, det här är en avgift av skattenatur och då är det fullt möjligt. Men som jag redan varnade lite tidigare för så blir det här inte en lätt resa. Jag välkomnar minister Nordbergs besked om att det är viktigt att testa självstyrelsens möjligheter att agera på området. Det är lag- och kulturutskottets uppdrag att se till att ge kött på benen för att hävda att Åland kan agera på det här viset 2019, dvs. finansiera radion och TV på Åland via en skatt som det faktiskt är frågan om och ingenting annat.

Jag vill också i centerns gruppanförande betona att vi måste agera starkt utgående ifrån att skulle den här typen av skatt ha varit finsk behörighet då borde den ha påförts ålänningarna från den 1 januari 2014 när finländarna i stort fick ansvaret för TV- och radioverksamhet via sin rundradioskatt. För allting annat skulle ha varit fel principiellt sett när det gäller relationen mellan de två lagstiftarna inom republiken Finlands gränser. Det är väl den typen av argument som vi får bygga ut.

Men, som jag redan lät påskina, det blir inte helt lätt att övertyga vissa tveksamma förespråkare i Helsingfors. Det är en gemensam uppgift.

Inom centergruppen har vi resonerat att man må tycka vad man vill om radion och vad radion levererar i vardagen, men det är en helt annan sak vad gäller den kvaliteten och den förmåga att leverera även ibland också mera djuplodande samhällsprogram som kan förväntas av public service.

Jag tror att vi alla måste komma ihåg att det är frågan om 15 reportrar i vardagen. De har oerhört svårt att hålla radiorösterna i gång från sju på morgonen till nio på kvällen. Det är en utmaning att få resurserna att räcka till om man tänker på semestrar, sjukdomar, vabbande osv. Den typen av resurser finns inte att det räcker till alla gånger.

Det är klart, vi har alltid haft och kommer alltid att ha förväntningar på att public service radio på Åland kan fortsätta att leverera.

Stormen Alfrida här nämndes som ett exempel på när det kan gå snett. Det är bara att konstatera att det är sådant som händer även den bästa. Jag beklagar att det skulle ske en sådan brist i myndighetsradions roll just i samband med den stormen och med tanke på det vanskliga läget för ålänningarna överlag.

Till sist, lagförslaget är ju mera allmängiltigt eftersom man går in på allmänt, man betonar radions roll att vara allmän och för alla.

Jag gjorde en ren personlig reflektion här för en stund sedan. Varför har inte landskapsregeringen i slutet på lagen tagit in det uttryckliga omnämnandet som finns i bolagsordningen om Ålands Radios roll när det gäller självstyrelsen, insikten, fördjupelsen och förståelsen för vår särställning inklusive språket? Varför skulle inte det kunde återfinnas också i lag? För då blir det också en signal från detta lagting som helhet och det är ju därför som vi vill motivera ålänningarna att upprätthålla en egen radio- och TV-verksamhet. Vi vill ha de här miljonerna från ålänningarna. Här har vi det faktum att vi har vår egen särställning och det är den som motiverar att vi, istället för Finlands rundradio, har en egen radio som kan säkerställa att vi har åländsk vardagsjournalistik varje vardag året runt.

Jag hoppas på respons för detta och naturligtvis kritik från dem som är mer inställda på annat än just självstyrelsen, men det är ju därför som vi har Ålands radio. Tack, talman.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson förtydligade sina och gruppens åsikter i gruppanförandet. Därför vill jag gärna ha ett ytterligare förtydligande. Centern har i två repliker och det kom också fram i gruppanförande sagt att man är kritisk till det här systemet, att det blir billigare för dem som bor ensamma hemma till exempel för pensionärer. Man anser också att den här gränsen på 14 000 euro är gratis eller man är framförallt kritisk att det överhuvudtaget är gratis vilket kom fram flera gånger; ”alla är inte med och betalar”. Vad är centerns linje i den här frågan?

Den här fattigdomsåtgärden är viktig för socialdemokraterna. Är den inte viktig för centern?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Kemetter ställde en bra fråga. Jag försökte faktiskt i gruppanförande betona att även om vi i grunden är positiva till förslaget, därför att alternativen är få som är hållbara, så finns det en problematik som vi helt öppet vi diskuterar från centergruppens sida. Det är bland annat det att den som tjänar 14 001 euro är tillräckligt stark ekonomiskt för att ta sig ÅHS-avgifter som har nämnts från socialdemokratiska leden idag och då också den här TV-avgiften. Det är ju en problematik som vi som lagstiftare ska klara av att förklara för ålänningar ute i samhället i stort. Därför betonade jag också varför det här instrumentet blir trubbigt någonstans.

 Ett alternativ skulle ha varit att ha en glidande skala, en viss procent beroende på inkomst.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman!  Just i den här specifika lagen är socialdemokraterna inte för en landskapsskatt där man skulle kunna göra det mera progressivt kanske. Vi anser att en medieavgift med den här regleringen är det bästa.  Det handlar om att trygga en bra finansiering till public service. Med det här uträkningssättet så får vi in samma summa för att kunna garantera att vi har en oberoende public service.

 För oss socialdemokrater är det väldigt viktigt nu att pensionärer, de som har små inkomster och de som förtjänar under 14 000 euro på det här sättet nu får en mycket, mycket billigare avgift. Man måste alltid sätta en gräns någonstans. Det var en överenskommelse, 14 000 euro blev gränsen och det tycker vi att är rimligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Som socialdemokratisk förkämpe så måste det ju glädja ltl Sara Kemetter med tanke på avsaknaden av aktiv näringspolitik de senaste tre och ett halvt åren. Här kommer faktiskt en näringspolitisk injektion bakvägen, genom att de som idag, småföretagare och andra, som belastas av TV-avgifter, kommer att klara sig. Det är ett betydande antal småföretagare som inte når upp till den beskattningsbara inkomstgränsen om 50 000 euro. Det här är faktiskt också på det sättet näringspolitiskt positivt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ltl Harry Jansson för anförandet.

Jag blev lite fundersam. När vi diskuterade skatteavdraget tidigare här i december så gav centergruppen kritik, det var för dåliga åtgärder för de ekonomiskt svaga.

Nu är gränsen fel, om jag förstår ltl Harry Jansson rätt, det skulle kanske vara högre än 14 000 euro. Varför är det problematiskt med gränsen på 14 000?

Den 10 december pratade centern om att de vill se mera fattigdomsåtgärder. Här kommer vi med en åtgärd för de ekonomiskt svaga, man blir fri från avgiften. Är det fel eller är det summa på 14 000 som är fel? Vad är det problematiska enligt centern?

Ltl Harry Jansson, replik

Avser ledamoten diskussionen om löne- och arbetsavdraget? Jaha, återkopplingen där.

Som jag nämnde redan i det föregående replikskiftet med ltl Kemetter så blir det den här trubbigheten någonstans. Det drabbar människor olika. Vi tycker att vi helt öppet ska kunna diskutera och redogöra för att det blir så. Från centern har vi ingenstans sagt att det inte är en fördel att de som har mindre pengar har mindre belastning än andra individer i vårt samhälle. Det är ofrånkomligt, någonstans så blir det en orättvisa och den blir i det här fallet runt 14 000 euro i beskattningsbar inkomst. Det måste ju ltl Winé medge?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! I det stenografiska protokollet från den 10 december så läste jag att man vill ha mer progressivitet, man vill ha mer solidaritet i den åländska ekonomipolitiken, att man hjälper de svagare ekonomiskt.

Idag har vi fått höra flera gånger från centern att det är fel med avgiftsfrihet och att man till och med vill förtjäna mindre än 14 000 euro i året för att man ska slippa avgifter. Det är ju detta som är vårt stora dilemma när det gäller alla olika avgifter för dem som har svaga inkomster. Ser inte centern att det här är det som ni frågade efter tidigare? Det är åtgärder för de ekonomiskt utsatta, man bli befriad från avgifter.

Ltl Harry Jansson pratade om näringspolitik och sänker vi avgifter så får de råd att handla mera också. 

Ltl Harry Jansson, replik

Med risk för att jag upprepar mig, vi har ju inte sågat förslaget som ltl Göte Winé har kunnat höra under dagen. Vi har aktualiserat några av de mera lite problematiska frågeställningarna. Det är ett faktum att den som tjänar 14 001 euro är ekonomisk stark nog för att ta på sig allt det här. För en ensamstående är det kanske en ganska tuff tillvaro att efter den tröskeln få en ökad utgiftsnivå i vardagen. Inte är det värre än det så att ledamoten måste ta till brösttoner.

Jag är lite imponerad över att ledamoten har läst centerns inlägg från december. Det har ju varit några hundratals inlägg sedan dess. Det är väl att gratulera noggrannheten i ledamotens arbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller innehållet i paragraf nummer sex så har vi målmedvetet avgränsat definitionen till en mening: ”Ålands Radio och TV ska ansvara för den allmännyttiga radio- och televisionsverksamhet på Åland” och likaledes i den första paragrafen. Jag håller helt med, vi hade ett resonemang om att man skulle kunna lyfta in, precis som ltl Jansson var inne på, dess roll i det åländska samhället och allt. I mitt anförande försökte jag säga att jag tror att det kanske behövs mera än den här meningen eller några meningar till. Därför föreslog jag att i kommande period så skulle man verkligen titta på det totala upplägget för public service.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack minister Nordberg. Det gläder mig att höra att landskapsregeringen har diskuterat den här biten också av lagförslaget. Som ministern säger så är det någonting som vi kan återkomma till. Jag ville i alla fall lyfta det i och med att det är så pass central bakgrund till varför vi har en egen radio och TV och som vi också vill att ålänningarna ska ha och stå för en egen grundfinansiering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. Det är ett digert lagförslag och det är mycket att läsa. Jag tycker speciellt om punkt 6.3, konsekvenser för samfund. Jag tycker att många gånger så kanske man lite glömmer bort effekterna för näringslivet. Jag vet att ministern tog upp att det är positivt för speciellt hotellanläggningar. Ltl Jansson var också inne på att många av våra småföretag inte når upp till gränsen på 50 000 euro. Jag tycker att det skulle vara värt i höranderundan i utskottet att också lyfta upp företagarperspektivet. Det kan bli väldigt positivt även för vårt näringsliv i stort.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl John Holmberg för en bra frågeställning.

Jag kanske inte nämnde det i vårt gruppanförande men det är värt att betona att lagförslagets kvalitét är synnerligen god. Det är jag helt överens med ltl Holmberg om. Det är faktiskt så bra att vad det gäller beskattningsbiten, vår behörighetsgräns, så är den väldokumenterad. Vi kan absolut inte klaga på den. Jag tar också till mig det som ledamoten sade om just företagsbiten. Det är bra om vi kan vara positiva emellanåt i våra utskottsbetänkanden och betona sådant som är positivt även för företagandet i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Talman! Bästa lagtingsledamöter. Frågan om public service, både innehåll och finansiering, har diskuterats rätt lång tid i den här salen och också i samhället i stort.

Jag vill börja med att konstatera det att public service behövs så torde det inte råda någon större åsiktsskillnad om. Public service i de tider vi lever i idag finns där som en garant för att vi ska kunna ha någonting som är så oberoende som det bara är möjligt och som kan granska det som makten gör och som också kan granska företeelser i samhället.

Det man alltid kan diskutera, och där jag sedan tror att våra åsikter kan gå isär, är omfattningen vad public service ska innehålla. Det är en diskussion som inte hör direkt ihop med det förslag som nu ligger på ett bord utan det är någonting som vi får diskutera vidare sedan. Här sätter vi nu systemet för hur finansieringen ska se ut.

Under den förra mandatperioden gjorde vi ett antal försök att försöka hitta en överenskommelse om hur en ny modern finansiering av public service skulle se ut. Men vi kom inte vidare, framförallt utgående ifrån att vi var oense kring hur det här skulle se ut.

Från moderat samlings sida drev vi en linje att man skulle ha skapat en public service fond, en fond som skulle fyllas på med pengar. I det första skede skulle vi ha lagt in PAF-medel och sedan kunde vi ha fört en fortsatt diskussion om hur man kunde ha sett till att den här fonden skulle haft medel för att finansiera public service framåt. För detta fick vi inget stöd.

Det andra alternativet som fördes fram från vår sida var det som ltl Runar Karlsson också lyfte upp här idag, dvs. en finansiering över budget, kompletterat i det fallet med en väldigt tydlig lag om hur man skulle finansiera public service framåt så att man säkrade upp oberoendet.

Jag tror att oberoende av vilket alternativ man väljer, det som ligger på bordet idag eller de två andra alternativen som jag här lyfte upp, så har vi anledning att fundera på hur vi ytterligare ser till att vi har en public service lagstiftning som är modern och som på ett tydligt sätt också har armlängdsavståndet hos oss som sitter här och den som ska granska oss.

Det som vi alla har varit överens om, som jag uppfattar det, är att nuvarande system för att finansiera public service inte är bra. Vi har för många som smiter undan på bekostnad av den som är samvetsgrann och känner att den verkligen ska vara med och bidra. Det systemet är inte okej.

När vi satte oss ner runt bordet och förhandlade fram ett regeringsprogram så var detta en av de frågor där vi visste att det fanns olika synpunkter. Från moderat samlings sida förde vi, på samma sätt som under förra mandatperioden, fram bägge dessa två alternativ som jag redogjorde för här tidigare, men vi fick heller inte den här gången ett stöd för de bitarna.

I det stora paket som vi då förhandlade oss fram till så svalde vi den här biten. Det här är inte vårt förstahandsalternativ, men det är ett alternativ som är bättre än det alternativ som vi har idag. Det som framförallt har fått oss att acceptera det här, det är att vi ser att det på individnivå blir en billigare avgift. För varje enskild individ blir det billigare. Däremot kan det bli samma avgift för ett hushåll på två personer eller fler. Är man över 18 år och bor i samma hushåll som sina föräldrar till exempel så då kommer det här att stiga från det att man inte tidigare har haft den avgiften. Men totalt sett så är det ett antal fler individer som kommer ner på en billigare nivå.

Vi ser också att det blir, som ltl Harry Jansson var inne på, delvis en näringspolitisk satsning eftersom det är ett antal bolag, företag som nu slipper betala och det finns också de som får en lägre avgift än vad de haft tidigare.

När det sedan gäller att hitta en väg framåt för att göra det rättvist så har vi från moderat samling också varit väldigt tydliga med att vi inte vill ha ett progressivt system när det gäller den här frågan. Orsaken till det är att progressiva system tenderar att skapa andra bekymmer med att tillsammans med övriga avgiftssystem ställa till det i flitfällor och liknande. Vi är helt medvetna om att även det här systemet, där man sätter en fast nivå på både avgiften och var den ska införas, har sina sidor som ltl Harry Jansson förtjänstfullt lyfte fram här. Det blir så när man sätter gräns att vi hamnar i ett läge där det t.o.m. kan skilja på en cent som leder till att man får betala eller inte. Det här systemet har vi också på andra ställen idag, ganska många ställen egentligen och även i skattesystemet blir det på det sättet. Det kommer oundvikligen trappor som man ska ta sig över och det är problematiskt.

Men vi har sett att trots allt så är den här gränsen på 14 000 euro avvägd utgående ifrån det att den samspelar också med andra. Men skulle vi hitta ett system som fungerar bättre när det gäller det här så skulle det naturligtvis vara välkommet.

När det gäller möjligheterna för oss ålänningar och lagtinget att införa det här så ser jag fram emot att titta närmare på det i lag- och kulturutskottet. Det finns säkert frågetecken.

 Jag, likt ltl Harry Jansson, tycker att vi ska stå upp för att det här är vår lagstiftningsbehörighet och det är vi som har rätten att reglera det på lämpligt sätt.

Fru talman! Kort sammanfattat, det är ett steg i rätt riktning enligt vårt sätt att se. Det är inte vårt förstahandsalternativ, vi hade gjort det på ett annat sätt. Vi hade gärna finansierat det via budgeten. Vi hade också andra förslag till hur det här kunde göras, men det här är vad vi har kommit överens om. Som det ofta blir i politiken så man måste hitta lösningar som finner en majoritet och det har vi gjort i det här sammanhanget. Tack, talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag blir lite förvånad över ltl Ehns anförande, kanske var det lite okonventionellt och ovanlig anförandeteknik. Jag har inte hört här i salen att man får fram ett lagförslag men sedan från partiet berättar att man ställer sig bakom detta, men att man egentligen hade velat ha det här, det här och det här.

Det tillhör liksom god ton, och vi socialdemokrater har väldigt många lagförslag där vi också hade sett en annan lösning. Jag ska inte säga att vi sitter tysta här i salen men vi pratar ihop oss och så står vi till fullo bakom det förslaget som ges. Ta det inte som kritik bara som en förvånande uppmaning.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Ibland kan man bli lite förvånad. Jag ber ltl Wikström lyssna noggrant och jag ska prata långsamt. Den moderata gruppen står bakom förslaget, men vi har också haft andra tankegångar. Att ltl Wikström, av alla, sätter upp ett uppfostrade finger i förhållande till moderat samling och mig, det finner jag lite anmärkningsvärt. Jag brukar prata om speglar. Jag tror att ltl Wikström ska lyfta sin egen spegel nu.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Vi lämnar det därhän.

Jag har en annan fråga rörande just armlängdsavstånd som ledamoten efterlyste och jag tror att många här inne också tycker att det är väldigt viktigt. Tycker ltl Ehn att det brister där när det gäller Ålands radios oberoende och förmåga att ha armlängdsavståndet och kunna vara en granskare av makten på riktigt?

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Armlängdsavstånd handlar inte om att Ålands Radio ska ha armlängdsavstånd mot Ålands lagting. Armlängdsavstånd handlar om att vi här ska ha ett armlängdsavstånd till dem. Det kommer att vara väldigt svårt att få ett helt vattentätt sådant system så länge finansieringen går via det här huset. Det är vi som stiftar lagar, det är vi som hela tiden kan förändra de bitarna. Jag tycker att vi har hyfsat bra armlängdsavstånd i det lagförslag som nu ligger.

Jag tror faktiskt ärligt talat - och det lyftes fram under den diskussion som vi hade i det mediapolitiska programmet och också det nu som ministern här lyfte upp - att som följande steg i de diskussioner som bör föras kring public service så behöver vi titta på hur lagstiftning ser ut. Min uppfattning är att något där skiljer sig rejält i förhållande till våra kringliggande områden som har public service bolag som vårt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Ehn lyfte upp de olika inkomstgränserna. Jag behöver göra ett förtydligande. Det lät som att familjer med flera unga vuxna, över 18 år, så skulle alla betala medieavgift på 110 euro och det är inte sant. Det är om den unga vuxna tjänar mer än 14 000 euro.

 Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Ett mycket viktigt poängterande där jag i brådskan och utan skrivet manus slarvade i mitt sätt att uttrycka mig. Men helt korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tycker att diskussionen faktiskt är rätt intressant för det handlar om vad du ska få för din skatt. I och med att detta är en avgift av skattenatur så är den rätt nära en beskattning. Jag vill hävda att den skiljer sig ändå rätt mycket från vanlig skatt som kan gå till snöplogning, omsorg och annat, medan i det här fallet när det gäller public service så köper du en produkt. Du köper rätten att vara informerad i alla lägen. Av det skälet har jag ett litet problem med att man väljer att alla inte ska betala, eftersom risken är att du ger ett mindre starkt mandat till public service eftersom det finns de som inte kan säga att det där är jag med och betalar.

Det kunde ha varit värt att ta sig en funderare på hur man kunde nå det för att göra public service verkligen och på riktigt till alla ålänningar.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar ltl Petterssons syn på att det inte är helt klockrent och lätt att göra den här avgränsningen. Skulle det vara så att vi inte hade de problem som vi ändå har diskuterat ganska mycket i den här salen under den senaste tiden om att delar av vårt samhälle idag är starkt ekonomiskt utsatt utgående från låga pensioner kanske eller låga inkomster som ställer till det i det totala spelet för dem. Det hade varit lättare för mig att gå in och sagt att detta ska vara rakt av.

Vårt förslag om att i grunden finansiera det rakt av över budgeten, kompletterat med lag, hade löst den här problematiken på det sätt som ltl Pettersson också var inne på. Då skulle vi alla har varit med och finansierat den här biten.

Nu har vi det här förslaget, jag tycker att det är tillräckligt bra. Jag tycker att det tar till vara tillräckligt på de värden och intressen som ltl Pettersson hade i sin replik här.

 Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ja, jag förstår bevekelsegrunderna för att man ska göra det enkelt för sig. Det är ändå ett rätt starkt argument att om du inte betalar för något så är det kanske inte heller värt så mycket. I det här fallet så hävdar jag att du betalar för en produkt, du betalar inte riktigt för en service utan du betalar för något som man tillsammans är med och finansierar eftersom det är det bästa för hela samhället. Ju mer informerad man är så desto bättre är det. Jag förstår mycket väl ifall man inte har fått gehör för den synen. Det finns uppenbarligen en syn som hävdar att det här handlar om att hjälpa folk. Jag menar snarare tvärtom, ju mer vi får dem att lyssna på public service så desto bättre är det för folk. Jag tror att den benägenheten blir större om man är med och finansierar, det du betalar för så vill du utnyttja. 

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag förnekar inte att det kan finnas en sådan koppling som ltl Pettersson här nu sade. Men den är inte heller hundraprocentigt klockren. I de lägen där man har en tjänst som man vill köpa som kanske är väldigt eftertraktad från kunden så beror det precis på vilken individ du kommer in på i det här sammanhanget tror jag. Men jag är med på ledamotens resonemang väldigt långt. Jag tror att ska man ha en public service som på ett bra sätt ska kunna stå för att vara allmänhetens radio fullt ut så bör så många som möjligt av de som finns ute i samhälle också vara med och finansiera. I det här fallet så blir det också på det sättet, de allra flesta är med, det är väldigt få som hamnar under den här gränsen men det finns de som gör det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Ehn som höll moderaternas gruppanförande sade att det här inte var moderaternas förstahandsval att införa den här skatten. Ibland kanske man också måste markera och få möjlighet att rösta även om man sitter i en regering. Men så har man inte valt.

Det unika är att det är första gången någonsin som man inför en landskapsskatt på ett moderat förslag, det är faktiskt lite anmärkningsvärt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag förstår mycket väl den oppositionspolitik som ltl Runar Karlsson nu anför. Jag skulle göra likadant om jag satt i en annan opposition, dvs. opposition, och hade tvingats att vara med och göra den här biten.

Jag vill påminna ltl Runar Karlsson om att exakt det här upplägget på en finansiering av medieavgiften diskuterades under den förra mandatperioden. Då blev den stoppad utgående ifrån att vi höll väldigt hårt på att alternativen var bättre. Då hade vi inte skrivit in i regeringsprogrammet hur vi skulle göra.

Nu har vi ett regeringsprogram som ligger till grund. Visst, ur ett ideologiskt perspektiv så borde jag göra ett annat val. Men som ltl Runar Karlsson också vet så förhandlar man sig fram till ett paket när man bildar sin regering. Åtminstone från moderat samling så brukar vi stå upp för det som vi har kommit överens om. Det är viktigt, det är en hederssak.

 Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Men ändå är det ganska spektakulärt att ett moderat parti på Åland går med på, som i det här fallet, första gången någonsin att införa en landskapsskatt. Tidigare har man infört landskapsskatt av tillfällig natur t.ex. när man byggde Vårdöbron för 40 år sedan, det tror jag att var den senaste gången. Det är ändå lite spektakulärt att man verkligen går med det som man är helt ideologiskt emot det. Åtminstone tycker jag att man kan se att moderaterna runt omkring oss i Norden absolut inte är så villiga att införa nya skatter. Men nu har man infört detta på Åland. Det är spektakulärt. I och med att man har infört en landskapsskatt i princip från år till år så blir det ”forever” i stort sett tills man beslutar någonting annat. Skatten är i alla fall från år till år.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag hör till dem som talar för egen beskattningsrätt för Åland. I det sammanhanget kommer jag - liksom många andra i den här salen då om jag sitter här - att tillsammans med ltl Runar Karlsson få fatta beslut om skatter när det gäller att finansiera områden som vi har ansvar för.

I ett läge nu där vi har en avgift som vissa väljer att betala men alla är med och drar nytta av, dvs. det nuvarande TV-licenssystemet så är det här ett bättre system än det.

Men om ltl Runar Karlsson skulle ha lyssnat på vad jag sade, den framsträckta handen jag gav - men det är ju naturligtvis inte intressant i ett oppositionsperspektiv - så sade jag att fick vi välja vilket system vi skulle ha så skulle vi ha haft system som finansierades utgående ifrån budgeten. Men ltl Karlsson tog inte den handen under den förra mandatperioden heller.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Låt mig inleda med en liten omvärldsreflektion. Jag kom från Köpenhamn från Nordiska rådet i morse. Flera av er känner säkert till den debatt som har pågått i Danmark där Danske folkeparti har bedrivit en aktiv agenda för att försöka sätta åt public service i Danmark och har lyckats minska anslagen ganska hård. Det här har förstås väckt stor debatt. Det visar hur viktig och aktuell armlängdsavståndsdiskussionen är som har förts och berörts delvis under debatten i dagsläget. Det är klart att också public service kan vara föremål för politik.

Så vitt jag förstår så ämnar det här förslaget att skapa någon form av långsiktig lite självständig finansiering av public service och därför ska jag utvärdera det förslaget lite från Åland Framtids perspektiv.

Tittar man på förslagen till medieavgifter eller avgifter av skattenatur - man får väl kalla det vad man vill, de finns ju förtydligade i lagförslaget - så tycker jag man ska vara uppmärksam på att det inte bara är en avgift utan egentligen två avgifter; en som berör privatpersoner och en som berör samfunden. Vi inför egentligen två skatter, två nya avgifter och det tycker jag är viktigt att man tänker på i det här sammanhanget.

Särskilt när man tittar på förslaget så ser man att det är lite mer komplext än vad man kanske först tänker sig. Det ska ju vara en avgift på 110 euro för privatpersoner om man då inte understiger den här inkomstgränsen, men samtidigt ska avgiften justeras upp enligt någon slags levnadskostnadsindex som det står i lagförslaget.

Här kommer då den första kommentaren. Varför har man valt det finska levnadskostnadsindexet när vi har ett eget åländskt konsumentprisindex i det här sammanhanget? Varför ska kostnadsutvecklingen i Finland ligga till grund för hur den här avgiften utvecklas? Det är ett lite märkligt resonemang.

Det framgår inte heller av lagtexten att det är just det finska konsumentprisindexet utan det förutsätter att man förstår eller så måste man åtminstone vända sig till detaljmotiveringarna för att hitta en referens till vilket index det faktiskt handlar om. Redan där kan man ifrågasätta hur rättssäkert och tydligt det är skrivet i lagstiftningen.

På samma gång så problematiseras det i de allmänna motiveringarna vad gäller möjligheterna att reglera eller att låta en myndighet fatta beslut om skattelättnader, alltså fastställa vilken skatt som ska betalas.

Det här innebär ju att när man låter landskapsregeringen justera avgiften med ett enskilt beslut så delegerar man ju rätten till att bestämma skattens innehåll till landskapsregeringen. Då stöder man sig enbart på grundlagsutskottets praxis vad gäller nedsättning av skatt, alltså skattelättnad, men det här är ju de facto en höjning av skatt som ska göras. Förmodligen så stiger levnadskostnaderna med inflationen med några procent per år.

Jag vill att lag- och kulturutskottet tittar noggrant på om man faktiskt kan göra på det här sättet. Har man tillräckligt goda motiveringar? Jag tror att vi alla är överens om att skattelagstiftning ska vara tydlig och förutsägbar och man ska helst kunna utläsa skattesatsen eller beloppet direkt ur lagtexten. Det är den nordiska tradition vi har i skattelagstiftningen överlag. Jag hoppas att man kan beakta det och titta på det i det här sammanhanget.

Men vill man komma runt den här problematiken så ber jag också utskottet att noga fundera på de tankegångar som har presenterats här tidigare i debatten från olika håll. Istället för att uppbära en sådan avgift så skulle vi ha ett enkelt system där vi i lag skriver in ett visst belopp eller ett visst belopp per ålänning eller på annat sätt lagstifta om det budgetanslag som ska gå till Ålands Radio och TV. Det finns ju en sådan i femte paragrafen i landskapslagen om medieavgifter där man lägger den lagliga grunden för att de här medlen ska överföras till Ålands Radio. Samtidigt med det systemet vi har så krävs det också ett bugetbeslut även med den här lagstiftningen för att de här medlen ska överföras.

Fru talman! Det för mig lite tillbaka till min inledning och frågan om armlängdsavstånd. Jag tycker inte att man kan säga att det här förslaget bättre uppfyller kravet på armlängdsavstånd än ett motsvarande förslag när man i lag skulle skriva in ett belopp eller på annat sätt beräkningsgrunden för anslaget till Ålands Radio och TV. Vill man ha ett verkligt armlängdsavstånd så borde man ju gå in och ändra i lagtingsordningen så att ändringen till den här delen endast kunde fattas med kvalificerad majoritet i lagtinget, då skulle man stärka skyddet för radions allmänna finansiering. Men jag tycker inte att vi på hederlig grund kanske kan säga att vi gör det genom det här lagförslaget. Det känns lite långsökt. Ett särskilt mycket starkare skydd än vad det har varit hittills kan jag åtminstone inte med mitt förnuft förstå hur man har kommit fram till att det innebär.

Så sammanfattningsvis med de här invändningarna och den kritiken som vi har framfört så tycker vi att istället för att djupdyka i det och fortsätta att kanske utveckla en komplicerad modell, som landskapsregeringen nu föreslår, så borde vi försöka skapa ett renodlat system som utgår från att vi lagstiftar om det här och finansierar det över budgeten. För varför ska vi införa två ytterligare nya skatter eller avgifter - vad man väljer att kalla dem - i ett redan ganska stort lapptäcke av skattesystem som vi har i dagsläget? Det känns som att vi överbyråkratiserar i onödan på vårt lilla Åland där vi har goda möjligheter att skapa rationella och effektiva lösningar för att administrera. Vi behöver inte flera skatter på Åland i dagsläget.

Men finns det ingen majoritet för det här i utskottet eller i lagtinget så tycker vi att inkomstgränsen som man har infört från 14 000 euro och uppåt är positiv, att det är först där avgiften träder in. Vi har ju haft ett liknande resonemang vad gäller det skatteavdrag som diskuterades här i samband med avslutningen av budgetdebatten senast.

Men frågan är hur man har kommit till 14 000 euro? Borde vi inte vara konsekventa och använda 15 000 euro eller det som utgår från den relativa fattigdomsgränsen? Jag har för mig att det är det som är utgångspunkten för de här gränserna som man har satt bland annat vad gäller hälso- och sjukvårdsavgifterna så att vi skulle ha samma nivå på det hela. Det blir lite märkligt när man har 14 000 på ett ställe och 15 000 på ett annat. Vad är det för princip vi följer egentligen? Borde vi inte följa den principen då konsekvent? Den frågan vill jag att lag- och kulturutskottet tittar på.

I första hand så vill vi inte att man går in för ett så här komplicerat system. Men när nu lagtinget är i majoritet för att man ändå ska göra det så borde man titta på att utveckla också den delen. Men vi vill helst ha ett enkelt system som inte inför några nya skatter. Vi tar det via det allmänna finansieringsansvaret, med den finansiering vi redan har idag, genom ett progressivt skattesystem som beaktar inkomstskillnader och olikheter på ett väl avvägt sätt i förhållande till helheten. Varför skulle inte det duga också för finansieringen av Ålands Radio och TV? Det har vi väldigt svårt att förstå. Tack, fru talman.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill börja med att ändå tacka ltl Jonsson för stödet när det gäller tanken att ha en gräns på när den här avgiften träder in, om det är så som utskottet kommer fram till och som lagtingets majoritet senare då beslutar.

När det gäller indexet så vill jag begära om ett förtydligande. Ansåg ändå ledamoten att det var korrekt att ha själva avgiften knuten till ett index? Men valet av index, var det detta som problematiskt?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att tanken bakom att ha ett index är väl god på det sättet att man ska slippa ändra beloppet år efter år. Det har jag ingenting emot. Men när man väljer att använda det i skattelagstiftningen så innebär det ju vissa problem för den enskilde medborgaren som går och funderar på vilken medieavgift man ska betala i år. Man söker sig till den här lagen och ser att det är 110 euro, och så står det i andra stycket att det påverkas också av något slags indexjustering. Så man kan alltså inte utläsa vilken skatt man ska betala enligt lagen. Det är den gängse praxis vi har i skattelagstiftningen, man ska kunna utläsa skattskyldigheten direkt ur lagstiftningen och allra helst beloppet eller procenten. Den principen utgår man ifrån. Jag menar att man inte har motiverat det tillräckligt väl mot bakgrund av grundlagsutskottets praxis som säger att det är enbart skattelättnader som kan göras av en myndighet. Men det här är fråga om skattehöjningar framöver som då ska beslutas av landskapsregeringen.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller indexförhöjningarna så är tanken att skattemyndigheterna ska sköta det per automatik. Jag tror inte att medborgarna behöver leta upp det. Det kan hända att det finns medborgare som intresserar sig på detaljnivå om det blir indexjustering med en, två eller tre euro. Tanken är att du ska kunna utläsa det här i efterhand åtminstone i din deklaration vad man har avlagt för avgift.

Däremot när det gäller armlängdsavståndet så undrar jag lite om ltl Jonsson har bekantat sig med femte paragrafen där man definierar helt klart och tydligt att det inte är upp till lagtinget att fundera hur man ska fördela de här pengarna, utan de pengar som strömmar in genom den här skatten - minus de kostnaderna på upphovsrätten - det är ju de som man ska vidarebefordra i det här fallet. På det viset tycker jag att det finns ett armlängdsavstånd.

Ltl Axel Jonsson, replik

Javisst, men vad jag var kritisk till var att man i debatterna har framfört kritik mot att om man skulle slå fast ett belopp som går via budget, enligt samma princip som man har i femte paragrafen, att det skulle vara mindre armlängdsavstånd. Men det är ju samma metodik och samma lagstiftning man använder sig av i det här fallet, bara att i det ena fallet är det en skatt som uppbärs och förs igenom budgeten till Ålands Radio och TV. I det andra fallet är det budgetmedel som tas ur de allmänna medel vi har, och på samma sätt i den femte paragrafen förs till Ålands Radio och TV. Armlängdsavståndsprincipen tycker jag inte påverkas av det resonemanget vilken väg man väljer. Så det får ministern gärna förtydliga för oss som inte förstår det. Varför kunde man t.ex. inte skriva in att de här intäkterna skulle motsvara 70 euro per ålänning istället, minus avgifter för uppbörd och annat, och att de sedan ska budgeteras till Ålands Radio och TV? (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson frågade sig varför man inte kan ta ut de här pengarna via landskapsbudgeten som vilket annat moment som helst. Det är väl ganska självklart att en egen lag där man slår fast vilka summor som gäller, och enligt vilka premisser, så står sig mycket starkare och har armlängdsavståndet. För vad är en public service verksamhet, en radio- och TV-station, mest beroende av? Jo, folkets uppfattning om att den är oberoende och man känner förtroende. För att man ska känna förtroende så kan ju inte godtyckliga politiker härinne sticka upp ett finger i luften och känna vart det blåser och därmed lägga tryck på eventuella budgetnedskärningar för att sätta tryck på verksamheten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har inte motsatt oss att man ska ha en lag som enligt den femte paragrafen, förslag till landskapslag om medieavgift, som säger just det här, att exempelvis 70 euro per ålänning ska budgeteras till Ålands Radio och TV. Det ger ju samma lagliga skydd som ltl Wikström efterfrågade i det här sammanhanget. Jag förstår inte skillnaden i det resonemanget om det är en skatt eller om det är en del av medlen om man har en lag som reglerar det hela som regeringspartierna nu lutar sig tillbaka mot. Det bli väldigt svårt för mig att begripa varför det ena är bättre ur armlängdsprincipens perspektiv eller inte.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Hjälp mig då förstå ltl Jonsson. Åland Framtid och Jonsson efterlyser en likadan lag där alla ålänningar betalar 70 euro var. Tidigare har man efterlyst fattigdomsåtgärder vilket det här bland annat då hjälper till med.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag ska be om ursäkt för min otydlighet om det var så. Vi efterfrågar en lag som stadgar att ett visst belopp eller ett belopp som uppgår till 70 euro per ålänning ska budgeteras ur de allmänna medlen till Ålands Radio och TV, precis enligt den systematik som finns i femte paragrafen.

Vi tar inte upp några nya skatter på sidan om, utan vi använder de medel vi har. Men vi antar en lag, föredömligtvis den lag som vi nu framför har oss och vi modifierar den så att vi istället avsätter ett visst belopp till Ålands Radio och TV. Då slipper vi nya skatter men vi får samma oberoende garanterat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson undrade varför man har tagit summan 14 000 och att det inte är bra att ha olika gränser på olika ställen.

På ÅHS har vi ett högkostnadsskydd som alla är medvetna om. Det finns en gräns på 14 000 euro som innebär att om du lämnar in ditt beskattningsintyg så kan du få en gräns på 125 euro. Sedan finns det en annan gräns mellan 14 000 och 16 000 euro. Om du ligger inom spannet så har du ett högkostnadsskydd på 250 euro och det också om du är över 75 år. Man använder sig redan av gränsen på 14 000 euro.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar för den informationen. Jag efterfrågade att det här beloppet ska utgå från en princip. Att höfta till med 14 000 det kräver en vidare motivering tycker jag. Som man ofta hänvisar till i debatten så ligger den relativa fattigdomsgränsen över 14 000. Den ligger på strax över 15 000 om jag minns det rätt. Varför borde vi inte då lägga den gränsen till grund för den här typen av gränser om det är den gruppen vi avser att stöda i de här sammanhangen? Då har vi en princip som vi stöder det här på, inte bara ett godtyckligt belopp som vi tycker att passar i de här sammanhangen. Det skulle finnas mer logik och förnuft bakom ett sådant resonemang menar vi.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Axel Jonsson i det resonemanget. Det var kring det resonemanget som vi satte gränsen på 14 000 euro för något år sedan. Då diskuterade vi fattigdomsgränsen. Nu minns jag faktiskt inte exakt varför vi hamnade på 14 000 och sedan satte vi en gräns på 16 000. Men jag håller med i resonemanget, är det detta man är ute efter så ska man titta på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag är också inne på den gränsen om 14 000 euro. Ltl Jonsson resonerade om 15 000 euro. Jag tycker att man bör ta ett allmänt grepp att man alltid i sådana här olika åtgärder har en nivå, och att det är där den är så att det inte fluktuerar lite. Som det är idag, om jag har förstått det rätt, så fluktuerar det lite och det är inte riktigt det bästa.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om det är så som jag misstänker och som debatten har visat, att det är den relativa fattigdomsgränsen som ligger till grund för de här resonemangen, så då borde man ju bara knyta det till det. Man börjar med det här och sedan tar man de andra gränserna som dyker upp när de revideras och knyter dem också till den relativa fattigdomsgränsen, om man tycker att det är ett bra mått. Jag tycker att det är ett av de mått som vi har som fungerar och som vi mäter och som vi kan förhålla oss till. Men om man har en bättre statistik som vi ska lägga till grund för det här så är jag givetvis öppen för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Enligt regeringsprogrammet så ska finansieringen av Ålands Radio och TV ske över skattsedeln och från och med nästa år så blir det verklighet. Äntligen! Det betyder arbetsro och ett mycket mer rättvist och solidariskt system jämfört med idag då många hushåll inte betalar licens trots TV-innehav.

Dagens mediekonsumtion sker ju inte heller längre framför dumburken utan genom paddor, datorer och smarta telefoner. Så det är hög tid att skrota det gamla licenssystemet.

Vi socialdemokrater ser också att utformningen av lagen och avgifterna gott kan räknas som en av flera utlovade fattigdomsåtgärder. Det som tjänar mindre än 14 000 euro per år befrias från skatten och ensamhushåll kommer undan med hälften av avgiften. Glädjande för många ensamförsörjare!

Även när näringslivs synpunkt så är denna reform mycket bra. För hotell och stugbyar så har det varit en relativt stor utgift att betala licens per TV-apparat och turismen har det tufft just nu. Så det här är välkommet.

Ålands Radio och TV står inför många utmaningar de närmsta åren. Den privata radiostationen Steel FM, ett stenkast bort, står på tårna och utgör ett bra komplement och ibland samarbetspartner till public service bolaget. Jag tänker speciellt på Steel FM-hjälpen. Det är klart att det här upplägget även innebär en begränsning. Det blir svårt att till exempel gå in för att göra mer TV med en budget som är cementerad. Jag har dock fått besked om att större investeringar i teknik, fordon och studios med mera så kan fortsättningsvis finansieras över landskapsbudgeten. Det är en förutsättning för att verksamheten ska kunna följa med sin tid.

Personligen så skulle jag faktiskt gärna se ett samarbete med PAF med spel och nöjesprogram som kunde ge dessa utvecklingspengar. På Färöarna så genererade det Bingolottoliknande programmet Geckur stora pengar bara för att visa på att det är helt möjligt.

Under den här mandatperioden har man uppgraderat mjukvaran för radioproduktion på Ålands Radio och TV, och även möjligheter för TV-sändning. Min förhoppning är också att man för en nära dialog med lagtinget och regeringen om framtidens Tv-sändningar härifrån plenum och kanske öppna utskottshöranden och seminarier.

Glädjande är också att Smedsböle har fått en ny HD-teknik så kallad DVB-T2.

Det har framförts argument för att public service borde finansieras över landskapsbudgeten istället. Det här är en rätt gammal åsikt som förstås handlar mest om ideologi än vad som är bäst för public service för att verksamheten ska få en trygghet och långsiktig verksamhet så långt det är möjligt befriat från politikers tyckande och egna prioriteringar. För det är som flera här har påtalat Ålands Radio och TV ska vara en oberoende granskare som aldrig ska känna att man bör åtnjuta lagtingsmajoritetens välvilja för att kunna fullgöra sitt uppdrag och utvecklas.

I runda slängar 2 miljoner euro är mycket pengar, men utslaget på alla ålänningar så kostar verksamheten mindre än 20 cent per person och dag. Det är synnerligen väl använda pengar och en public service verksamhet att värna och vara stolta över. Det ska bli intressant att bekanta sig mer med lagförslaget i lag- och kulturutskottet.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag har väl redan i replikerna sagt en del vad jag tycker och hur jag tycker att man borde göra. Jag måste medge att det kändes faktiskt lite muntert här när en moderat minister kom fram och föreslog en landskapsskatt första gången någonsin. Det är en ideologisk kullerbytta måste man säga. Det beror förstås på att man kommer överens om det i ett handlingsprogram. Men någonstans borde ju gränsen gå trots allt tycker jag. Vad kan nästa steg vara? Hur mycket är man beredd att ge bort sin ideologi för att få sitta i en regering osv.? Lite muntert blev det, men förslaget är lagt och det ska respekteras och debatteras.

Jag tycker också att licensavgifter är det absolut sämsta systemet som vi har haft nu. Nu för man fram det näst sämsta som man kallar för medieavgift. Det kan man också ha åsikter om, att man kallar det för medieavgift. Man betalar en avgift för att få lyssna på radion. De som inte lyssnar på radion, de ska också betala en avgift. Det principiella är alltid så att om man köper en vara eller en tjänst så vill man ju ha den varan och tjänsten och då betalar man för den. Här måste man faktiskt betala en avgift för någonting som man inte vill ha och behöver. Jag vet, jag gjort en lite ovetenskaplig undersökning över ungdomar som är under 30 år och nästan ingen lyssnar på Ålands Radio. De här pengarna ska ju gå till Ålands Radio.

Hur kan man kalla det för en avgift? Man måste ju få någonting för en avgift. Det finns ganska många ålänningar som inte kommer att få någonting för de lyssnar helt enkelt inte på radion. Det är lite märkligt. Man har kanske försökt gömma bort det medvetet, man kallar det för avgift istället för en skatt, vilket det i praktiken egentligen är. Det är en skatt som man sedan kan höja och sänka vartefter man vill här i lagtinget med kompletterande lagstiftningar.

Erfarenhet har visat att aldrig någonsin har man sänkt en skatt när man en gång har fört in den utan man har höjt den. Man blir nog lite betänksam över det här.

Jag tycker också att man mera borde ha övervägt och diskuterat att ta det via budgeten. Trots allt, 2 miljoner av 350 miljoner är 0,6 procent så större prioriteringar har nog den här regeringen gjort än detta under de här 3 1/2 åren. Det har man klarat av.

Nu har en ideologi vunnit över en annan ideologi och så är det i ett samarbete förstås.

Sedan några saker, detaljer, som utskottet borde fundera på. Inkomsten på 14 000 euro borde kanske förtydligas. Jag har inte kunnat se det, det står nettoinkomst. Det borde stå beskattningsbar inkomst och så borde det stå beskattningsbar inkomst i kommunalbeskattningen eller statsbeskattningen. Det borde i alla fall förtydligas på något sätt om det inte finns inbakat på något sätt som jag inte förstår, men för tydlighetens skull så borde det finnas med.

När det gäller ÅHS så där vet jag att det tidigare i alla fall fanns en hänvisning till statsbeskattningen. Då kunde man enkelt titta i beskattningen, i kolumnen vad det är och då följer man det. Men det är skillnad på kommunal- och statsbeskattningen i och med att det är olika avdrag.

Nog går det här att göra lika starkt för publik service radio som den här lagstiftningen fast man tar det via skattesedeln. Ålands Framtid sade att man lagstiftar om en viss avgift per person eller en viss summa som man sedan indexjusterar. Det är precis lika starkt som det här, för det här kan man också ändra, det här är också helt beroende av lagtinget. Nästa lagting kan helt enkelt ta bort det om de vill eller så kan man höja eller sänka. Det är i alla fall lika säkert som det här.

Fru talman! Till sist så vill jag stöda förslaget till bordläggning som framfördes här.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Som ansvarig minister för det här lagförslaget så ser jag det faktiskt inte så här ideologiskt som kanske vissa belackare vill göra det till. Om vi har ett system idag som vi ser att inte riktigt fungerar så måste vi kunna föreslå ett annat system och det är det som vi har gjort här.

Tittar vi de facto på det betänkande som jag lyfte upp i mitt anförande så var vi till Sverige och fick ett delbetänkande av den parlamentariska public service kommittén i Sverige som var tillsatt av samtliga partier. I så fall får jag väl sälla mig till den borgerliga skaran i Sverige eftersom de enhälligt stod bakom den förändring som har trätt i kraft från och med den 1 januari. Jag får väl kalla mig för en svensksinnad borgare i fortsättningen då.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker inte att det hör till lagtingsordningen att bli kallad för belackare av en minister i ett parlament. Jag tycker att talmannen åtminstone borde uppmärksamma det, men det är klart att det kommer väl från fel håll. Jag tycker att det är tråkigt att man blir kallad för en belackare.

När det gäller det ideologiska så är det fortfarande anmärkningsvärt att för första gången någonsin så väljer man att föra in landskapsskatt och förslaget kommer från en moderat minister. Det tycker jag faktiskt är lite muntert.

Minister Mika Nordberg, replik

Det var på inget sätt och vis menat att nedvärdera ltl Runar Karlssons åsikt i det hela, att tycka att det är fel. Kanske jag valde ett felaktigt ord när jag sade belackare. Men det finns vissa som vill lyfta fram att det här lagförslaget har absolut ingenting med borgerlighet att göra och att det är så långt borta därifrån.

Jag har personligen en mera nyanserad bild på det lagförslag som jag nu har valt att lägga. Vad jag försökte säga är att samma nyanserade bild måste de haft i Sverige i och med att alla partier på den borgerliga sidan stod bakom ändringen av systemskiftet som har trätt i kraft i Sverige från och med den 1 januari i år. Det var det som jag försökte säga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlsson undrade var gränsen går för ett ideologiskt ställningstagande om att införa en skatt och att det här skulle vara ett bekymmer. Jag har sagt i tidigare replikskiften, vilket jag vill upprepa, att den här medieavgiften som vi inför, det är inte en skatt. Man använder alltså skatteverktyget, men det är inte en skatt, det är en avgift. Definitionen på skatt och avgift är olika. I det här fallet så är det en avgift, det är inte en skatt. När det dessutom står fastslagna belopp i lagen, det står vart pengarna ska gå och det står precis allting som inte en skatt är, den är heller inte progressiv vilket verkligen följer en borgerlig ideologi att den inte är progressiv. Jag ser inte de bekymmer som ltl Runar Karlsson ser på det sättet.

Däremot hade jag gärna föreslagit en annan lösning, men vi är inte där nu. Det är en kompromiss nu och det vet alla om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är tydligen så att ltl Petri Carlsson tycker att det är bra att man inför en avgift för Ålands befolkning där en stor del inte kommer att använda den servicen som avgifter finansierar, alltså höra på Ålands Radio och det tycker ltl Petri Carlsson att är helt okej. Det är nästan ännu värre än att det skulle ha stått skatt som rubrik.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Egentligen är det väl bra om alla är med och betalar för den tjänst som man utnyttjar. I det här fallet så ingår också kostnader för SVT och annat. Det är inte så att man lite raljerande betalar för bara Ålands Radios utbud, utan också de bitarna ingår. I princip alla på Åland har ju tillgång till någon form av mediautrustning. Att få alla att betala TV-licensen såsom den är idag, det är ett bekymmer och det vet vi om. Jag tycker att det är synd. Det bästa vore att alla betalade lika mycket för den tjänst man utnyttjar på något sätt. Men vi kan inte få det utan en enorm kontrollapparat, då är detta en lösning som vi har kompromissat oss fram till och kommit till att den är gångbar. Jag hade gärna sett en annan lösning, men vi har inte lyckats nå så långt. Det här får man acceptera helt enkelt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Av inkomsterna på 2 1/2 miljon som man fått hittills så har väl 2 miljoner gått till radion och ungefär 1/2 miljon har gått till de allmänna möjligheterna att se TV osv. Det är klart att den allra största delen har ju gått till radion. Det här är egentligen en medieavgift för radion i huvudsak i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! I andra sammanhang har ltl Runar Karlsson stolt sagt att han står socialdemokrater väldigt nära. Därför förvånar det mig att vi nu får höra att det egentligen är de som lyssnar på Ålands Radio och TV som borde stå för fiolerna och betala. Gäller det samma för de övriga samhällsinsatserna såsom vägar och att barnlösa ska betala för dagis och skola och att de som aldrig har åkt en skärgårdsfärja ska ändå vara med och betala? Eller är det bara att märka ordet avgift som ledamoten nu gör ett litet nummer av?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man kan göra precis samma sak som med vägar, ta det via skattesedeln.

Ltl Tony Wikström, replik

Fru talman! Det var inte riktigt det jag frågade efter, utan frågan i ledamotens anförande som gällde; varför ska de som inte lyssnar på Ålands Radio och TV vara med och betala?

Ingen här i salen har en sann och enhetlig bild av hur lyssnarunderlaget ser ut. Det är välkommet att man gör en ordentlig lyssnarundersökning igen. Naturligtvis, på kulturområdet, bland sportmänniskor och bland femte- och sjätteklassister och deras släkt och vänner som lyssnar på kunskapscupen är lyssnarunderlaget ganska brett skulle jag tro. Men ingen vet med 100 procents säkerhet och allra minst ltl Karlsson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Jag kan väl till många delar kanske lite ideologiskt hålla med ltl Karlsson.

Jag reagerade just på detta med att vara med och betala. Det framkom vid förra replikskiftet att oberoende om man vill det eller inte så är man med och betalar och finansierar skärgårdstrafiken, man är med och finansierar ÅHS fast man kanske aldrig bli sjuk och man finansierar ett gymnasium fast man kanske inte nyttjar det på något sätt. Någonstans finns synen att man är med och delar på kostnaderna som samhället har. Är inte det någonting som ltl Karlsson egentligen i sista ändan ser som tvunget för att vi ska ha ett fungerande samhälle?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja absolut, i alla de andra fallen där det är avgifter så täcker avgifterna max tio procent av kostnaderna. Här täcker avgifterna hundra procent av kostnaderna. Det är snett.

Därför kunde man lika bra ta steget fullt ut och ta det via budgeten. Nu blir det väl knappast så. Men jag argumenterar för att det skulle vara mest rättvist i det här fallet i alla fall.

Men som sagt, i alla andra fall så bekostar vi allting via skattesedeln förutom lite mindre avgifter som kanske är mer av styrande natur.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker ändå att det är en glädjens dag att lyssna på ltl Karlsson för ofta brukar ltl Karlsson inte vara den som förespråkar låga skatter. Jag är glad att höra att det finns en sådan ideologisk ådra även hos ltl Karlsson. Vad bra!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det är intressant att lyssna på ltl Karlsson och de synpunkter som nu framkommer. Jag är inte säker på att jag hänger med i alla lägen.

För det första skulle jag behöva få ett förtydligande. Behöver vi public service eller inte? Ltl Karlsson sade att det finns ett antal personer som anser att de inte behöver det. De skulle betala men de utnyttjar inte public service och därmed behöver de inte det, antar jag. Det var ett av argumenten till varför man inte skulle ha detta som nu föreslås. Behöver vi public service, enligt ltl Karlsson? Den var den första frågan.

Den andra frågan är mera en systematisk fråga. Är det mera okej - om vi kommer fram till att vi behöver public service - att man betalar det över en skatt ändå, fast man inte vill ha public service så ska man betala det via skatt, via det som kommer in i vår gemensamma budget än att man gör det som en öronmärkt skatt? Jag vill hänga med i hur ltl Karlsson resonerar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, vi behöver en public service radio som verkligen granskar oss politiker här i lagtinget, egentligen ännu hårdare än vad man gör idag. Man ska granska kommunalpolitikerna ännu hårdare än vad man gör idag. Man ska granska vad näringslivet gör och varför. Vi behöver absolut ha en riktig public service radio.

Det är en annan debatt förstås exakt vad radio ska göra, men kanske man skulle göra mera riktig public service och kanske färre andra program.

Ltl Johan Ehn, replik

Tack för det ltl Karlsson. Då är vi överens om att vi behöver public service. Då är det finansieringen som är kvar.

Om det är ideologiskt tokigt att ta ut en skatt för att finansiera någonting så blir det lite bakvänt att vi ändå ska finansiera det sedan via den budget som ligger här, eftersom det är - enligt mitt sätt att se det - just skattepengar.

Om man då ska följa en rakryggad ideologisk linje som ltl Karlsson försöker föra nu så borde den som verkligen anser att det här är viktigt var den som ska betala för den här granskningen. Annars blir det precis på samma sätt som pengarna kommer in. Det är skattepengar som ska användas för detta, enda skillnaden att den här salen här inne får omprioritera från hälso- och sjukvård till radio och TV eller från skolan till radio och TV.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi väljer alla våra exempel. Varje år prioriterar landskapsregeringen och lagtinget i budgeten. Nya utgifter kommer till och då måste man se på vad vi kan ta bort istället. Det är levande, så har det alltid. Det kan inte vara så att om man skulle ta de här 2 miljonerna via budgeten så är det 0,6 procent av budgeten. Nog vore det ju konstigt om man inte kunde prioritera om så mycket. På det sättet skulle ålänningarna betala samma skatt som idag.

Men med det här förslaget så betyder det att ålänningarna får betala mera skatt än idag eftersom det är 110 per person. Men genom att prioritera om och ta bort någonting istället så är skattesatsen densamma och man får den här servicen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Harry Jansson, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till nästa plenum.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag håller mycket med om det som ltl Axel Jonsson tog upp angående kritiken på lagstiftningsteknik i den här lagen, och det som man bör titta på där.

I övrigt vill vi från obunden samling säga att vi är emot att man nu inför en ny skattelagstiftning. För öppnar vi det här så kommer man att ta nya skatter som kommer hela tiden. Jag förvånar mig över regeringsblocket. Först inför man ett avdrag under det här lagtingsåret på 100 euro som motsvarar de pengar som man nu ska införa en avgift för. Nollsummespelet är ju konstant och då borde man titta på det.

Jag anser att man kan ha detta inom den ordinarie budgeten eftersom folk inte välja längre kan välja enligt det här förslaget. Vid tidigare licensförfarande har folk kunnat välja om man vill betala eller inte beroende på om man har TV eller inte.

Att föra in nya skatter så öppnar nog någonting som jag och vi från obunden samling är emot. Vi anser att det ryms inom den ordinarie budgeten utan att det påverkar någonting.

Jag håller med ltl Tony Wikström som tog upp Färöarna som exempel. Färöarna finansierar själva sin verksamhet, den offentliga radion, på Färöarna och det borde man införa här också i samarbete med penningautomatförening, precis som ltl Wikström sade.

I den nuvarande lagstiftningen så ska landskapsregeringen beställa det offentliga uppdraget från det egna aktiebolaget, det bolag som landskapet själv äger.

När orkanen Alfrida drog in över Åland så vet vi att public service inte fungerat utan man måste vända sig till den privata radiokanalen för att få ut behövliga varningsmeddelanden.

I den lagstiftningen som nu ska till så tycker jag att det offentliga uppdraget också ska kunna upphandlas av andra och inte bara av det egna bolaget. Det tycker jag att är viktigt att man för in. Varför har man inte fört in det från landskapets och den moderata ministerns sida? Varför kan man inte se lite öppnare på saken och också föra in andra?

Man säger att detta gynnar näringslivet också, men man för ju in en skatt för näringslivet här. Alla företag som tjänar mer än 50 000 euro så åker ju på den här skatten. Det glömde man bort i de här diskussionerna som förekom.

Jag hoppas att majoriteten i utskottet kan ändra sig. Precis som det framfördes tidigare så är regeringsblocket inte enig. Man har enats om att föra regeringsprogrammet till lagtinget och där står vi nu. Men jag hoppas att förnuftet ändå ska råda till slut. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Bert Häggblom sade att obundna är emot och jag är väl inte förvånad över det.

Jag är mera förvånad över att i samband med det mediapolitiska programmet så var också obundna med i det arbetet och sådana här signaler lyftes inte överhuvudtaget. Jag är lite förvånad över att det kan vara en så stor diskrepans inom ett och samma parti. Hur ser ledamoten på det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Jag tror inte att ministern kan se något uttalande som vi i lagtingsgruppen har uttalat som skulle vara emot det som jag har sagt idag.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När vi jobbade med det mediapolitiska programmet så tillsatte vi en parlamentarisk grupp. Det betyder att samtliga partier gavs möjligheter att ha medlemmar som representerade deras partier i den här gruppen. Det var det som jag ville lyfta fram i min förra replikväxling, obundna var med och jobbade med det här men dessa åsikter fördes överhuvudtaget inte fram från obundnas sida i samband med det arbetet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Den här lagstiftningen finns nog inte i det programmet om du läser det betänkandet som finns där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Jag tänker inte kritisera någonting ur ltl Häggbloms anförande.

Jag är nyfiken på var ltl Häggblom och obundna ser möjligheter att finansiera public service om man gör det i budgeten? För på något sätt ska det finansieras.

Jag vet också att historiskt under de här 3 1/2 åren så har det varit väldigt svårt att få fram besked kring hur obundna vill spara. Var finns det utrymmet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Då hoppas jag att ltl Holmberg tittar på våra motioner angående minskningar i många anslagsmoment. Vi är väl det partiet som brukar komma med minskningar som inte andra kommer med så där är nog ltl Holmberg precis på fel. Jag kan ge många exempel på där vi kan spara, t.ex. Gripöbron och sådant som vi också kan spara på.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är tur att jag har sista repliken sedan är den här debatten slut för idag i alla fall.

Så besparingen går ut på att man ska ta från någonting annat, alltså man ska försämra för någonting annat? Obundna vill då försämra för skärgården och dess utveckling framom att finansiera public service. Det var raka besked.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Prioritering måste alltid göras i politiken. Vi förbättrar ju inte för skärgården bara genom att spränga sönder skärgården för 25 miljoner. De pengarna räcker istället tio år till radion.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Ärendet bordläggs till lagtingets nästa plenum.

Remiss

9        Klienthandlingar inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! I landskapet Åland tillämpar vi idag en blankettlag från 1982 som grund för vår socialvård, en 37 år gammal lagstiftning. Själv är jag 38 år, vilket kanske säger någonting om behovet av uppdatering.

I den första av de fyra socialvårdslagarna som debatteras idag föreslås några viktiga saker.

Först och främst enhetliga modeller och regler om vad som ska antecknas i socialvårdens klienthandlingar. Idag saknas dessa, och det leder till olika brister framförallt svårigheter att samarbeta inom socialvården, olika nivåer på hur klienterna behandlas, svårigheter att jämföra socialvård t.ex. offentlig och privat socialvård och föra en mer detaljerad statistik.

Just ordet samarbete ska inte underskattas. Det som landskapsregeringen föreslår i socialvårdsreformen bygger uttryckligen på sektorsövergripande samarbete mellan socialvård och ÅHS.

Vår största politiska uppgift i den här specifika lagen blir att bryta den rädsla som finns idag för att dela nödvändiga uppgifter med andra yrkesbehöriga, dvs. rädslan att bryta sekretessen. För att kunna garantera en omsorg och vård av god kvalitet måste Ålands yrkesbehöriga ha tillgång till nödvändiga uppgifter om den enskilda människans behov, framförallt för att få en helhetsbild av såväl vård som omsorgsbehovet och vikten av denna helhetsbild ska inte underskattas.

Ifall informationsinnehållet om en klient förenhetligas förbättras förstås också förutsättningarna för samarbete mellan socialvårdsaktörerna, dvs. det är i sista hand också till förmån för klienten.

Klienten har i de flesta fall tillgång till sina egna uppgifter. Det ligger också i sakens natur att klientens ställning i betydande grad är beroende av vad myndigheterna antecknar i handlingarna.

Samtidigt förbättras på sikt produktiviteten inom socialvården. Om man har tillgång till enhetlig information krävs det därför mindre tid att söka efter och ta reda på uppgifter. Då informationsinnehållet förenhetligas så blir det möjligt att samla in jämförbara uppgifter och jämföra serviceproducenterna vilket är till fördel med tanke på de målsättningar vi har skrivit in i vårt regeringsprogram om samarbeten mellan offentlig, privat och tredje sektorn. Det blir kort sagt lättare att jämföra.

De här fördelarna, som jag just nämnde, bör uppstå helt oberoende av vår digitala utvecklingsnivå. Fördelarna bör bli större med tanke på att den föreslagna socialvårdslagen syftar till mera samarbete. Det finns skäl att stanna upp en stund vid just den här punkten och understryka att lagen till sin natur är teknikneutral, alltså den är oberoende av vår digitala utvecklingsnivå för tillfället. 

Detta lagförslag är också ett svar på ”det bristande informationsflödet” som konstaterades i projektrapporten de äldres psykiska ohälsa vilken offentliggjordes igår och antecknades till kännedom.

Lagförslaget tydliggör vilken åtkomst socialvårdens yrkesutbildade personal ska ha till klienthandlingar, en otydlighet som Åland har våndats länge nog med.

Om lagstiftningens fulla potential ska utnyttjas så borde det dock införas en fullskalig digitalisering inom den åländska socialvården. Detta var målbilden då rikets klienthandlingslag togs fram. Till den delen är det en rimlig målbild också för Åland.

Enhetliga anteckningar om klienterna ska föras in i digitala tjänster såsom Kanta. Klienten ska ha tillgång till denna tjänst och uppgifterna där i. På sikt förs uppgifterna in i ett elektroniskt arkiv för varaktig förvaring.

Talman! Vi har inte och kan per definition inte ha den slutliga målbilden klar för oss emedan digitaliseringen av den åländska offentliga sektorn just nu är under konstruktion.

Det finns en arbetsgrupp som ska ta ställning till hur socialvården ska förhålla sig till systemet Kanta. Värt att notera i detta skede är att vi i praktiken är beroende av grunddata om ålänningarna som - med den behörighetsfördelning och ansvarsfördelning vi har idag - finns i rikets grundregister, t.ex. befolkningsregistret.

Lagförslaget innebär en väsentlig förbättring men arbetet är på intet sätt slutfört. Särskilt digitala tjänster kommer att vara en utmaning för Åland, vilket landskapsregeringen också noterar i redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting som landskapsregeringen avlämnat till lagtinget, se särskilt under kapitel 18.2.

Avslutningsvis föreslås ikraftträdelsedatumet för denna socialvårdslag, såsom också för de tre andra, bli den 1 januari 2021. Tack för ordet. 

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. En snabb fråga. Det har varit eller är ett problem många gånger inom skolvärlden, speciellt på gymnasienivå, mellan skolhälsovård och skolan i sig, just överföring av uppgifter. Ser minister Valve att det kommer att underlättas nu och förbättra möjligheterna till att få bättre kommunikation och snabbare och flexiblare hantering?

Minister Wille Valve, replik

Tack, talman! Svar, ja. Detta lägger grunden för det. I och med att det blir väldigt tydligt vad våra yrkesbehöriga har för befogenheter och i förlängningen också skapar det en trygghet för dem att agera utgående från det väldigt tydliga mandat som man får.

Jag skulle kanske speciellt notera samarbetspargraferna 6 och 7 i liggande lagförslag som tydliggör en del.

Vi kan återkomma till den här frågan i ett annat sammanhang. Den berörs också i rapporten om äldres psykiska ohälsa där man föreslår ett samtyckesförfarande för att underlätta byråkratin och göra äldreomsorgen mindre krånglig. Men det blir en lång utvikning. Jag kan återkomma till det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Avsikten med detta lagförslag - att skapa enhetliga regler för anteckningar av klientuppgifter är något som liberalerna stöder varmt.

Förslaget kommer att reglera ett område där det fins luckor i regelverket vilket borde förbättra klientsäkerheten vad gäller allt som skrivs i de dokument som berör klienterna.

Det uppmärksammas också att det saknas enhetliga mallar för vilka klientuppgifter som ska antecknas och jag utgår från att den saken förbättras och att standarddokument utarbetas. Det borde ge förutsättningar för ett förbättrat samarbetet mellan alla parter som berörs.

En sak som vill jag uppmärksamma inför utskottsbehandlingen är den bilaga som finns på sidan 39. Det är svårt att få en klar bild av om alla de förvaringstiderna som nämns i bilagan också tryggar sekretesstiderna som vi behandlat i ett tidigare lagförslag.  Jag utgår från att det stämmer, men utskottet kan syna den delen.

Talman! Med detta så ser liberalerna fram emot utskottsbehandlingen i ärendet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Idag ska vi diskutera den första av fyra lagar som berör det sociala.

Syftet med hela reformen av socialvårdslagarna är bl.a. att främja jämlik tillgång till socialvård och dess tillgänglighet och flytta fokus i socialvården från korrigerande åtgärder till främjande av välfärd och tidigt stöd, stärka klientorienteringen och helhetssynen och se att människor får stöd i sin dagliga miljö. Det och mycket annat kommer vi att diskutera kommande plenumen. Intressant och mycket viktigt för alla oss ålänningar.

Talman! Idag ska vi lyfta en av dem, klienthandlingar inom socialvården. Det nya lagförslaget baserar sig i stort på Finlands klienthandlingslag men en skillnad är att i Finland lyfter man digitaliseringen av området. På Åland avser man inte att digitalisera området i det här skedet, utan möjligheten att digitalisera klientuppgiftshanteringen på Åland ska utvärderas av en arbetsgrupp.

Flera remissutlåtanden påpekar och har en önskan om en digitalisering och även en problematisering av att inte ha enhetliga lösningar digitalt lyfts av flera.

En oro finns om de omfattande utmaningarna i att få i bruk de tekniska lösningar som förutsätts för att lättare klara av de högt ställda krav som ställs i lagförslaget. Det är nästan omöjligt att utan tekniska hjälpmedel, elektroniskt journalsystem som loggar alla händelser, att svara mot alla krav som ställs på klienthandlingarna. Det ska bland annat införas bestämmelser om sekretess, tystnadsplikt samt utelämnande av sekretessbelagda uppgifter.

Ett digitalt arkiv efterfrågas också eller möjligheten att arkivera digitalt. I dagsläget förutsätter den varaktiga arkiveringen av klienthandlingar som finns i elektronisk form att handlingarna skrivs ut till pappers eftersom det inte finns ett elektroniskt landskapsarkiv. 

Då de nationella systemen som t.ex. Kanta möjliggör elektronisk arkivering är det av största vikt att vi prioriterar lagstiftningen om just elektronisk arkivering.

Denna uppdatering som vi nu gör av lagen är nödvändig för att trygga en klients ställning och rättigheter inom socialvården. Lagstiftningens övergripande tanke bygger på en utökad klientsäkerhet och lika behandling av alla.

Vi främjar alla oss ålänningar möjligheten att få enhetliga likadana journalanteckningar. Vi vet att det skiljer mycket mellan olika myndigheter och serviceproducenter. Vi som klienter kan lättare kontrollera våra uppgifter som finns i systemet. Om alla dessutom skriver anteckningar i en liknande mall, under förutbestämda rubriker, så borde informationen kunna överföras smidigare och risken att någon tolkar fel minskar. Vi behöver enhetliga strukturer. Det kommer att hjälpa till mycket. Den nya socialvårdslagstiftningens syfte är att stärka och främja sektorövergripande samarbete mellan socialvården och andra myndigheter och sektorer så att vi får en servicehelhet som tillgodoser klientens intressen. Förutsättningarna höjts markant om anteckningarna i klienthandlingarna är enhetliga.

Vi från moderat samling ser fram emot utskottsarbetet.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag vill börja med att tacka landskapsregeringen, minister Wille Valven och hela hans avdelning för en enorm insats. Jag vet att man under många, många år nu har jobbat med det här är. Precis som ltl Annette Holmberg-Jansson sade här tidigare så detta det första av ett helt nytt stort socialvårdspaket.

Det är en bra reform, det här är en reform som vi har väntat på och vi har väntat på den länge.

Det är en stor nytta för dem som tillhandahåller servicetjänster. Samarbetet inom socialvården kommer nu att underlättas om uppgifter i klienthandlingarna är enhetligt antecknade.

Också tillsynen inom socialvården och handräckning mellan myndigheterna underlättas nu och blir tydligare. Det här lagförslaget underlättar klientens situation eftersom klientuppgifterna ska antecknas enhetligt just vad gäller social service oberoende av vem som tillhandahåller den.

Ett väldigt konkret exempel som vi har sett i gymnasiet, både jag och ltl John Holmberg, är till exempel den information som ska föras om eleven som mår dåligt mellan skolan och lärarna och ÅHS-personal. Hur kan man föra den informationen? Det har alltid funnits hinder för det, men den här lagen möjliggör nu faktiskt att man kan delge information till de myndigheter som behöver den, så att barnet, individen, klienten får den absolut bästa servicen som den kan få. Det är verkligen glädjande.

Vi kommer också att kunna konstatera att de ekonomiska konsekvenserna är små. Det är ju alltid bra. Det är också teknikneutralt som ministern lyfte fram här.

Det som också är glädjande för oss socialdemokrater är att det här verkligen möjliggör ett KST. Vi ser här i konsekvenserna att det ska komma ikraft 2021, men att man inom den gemensamma sociala kommunala samordnade socialtjänsten kan överföra information och diskutera med varandra för klienternas bästa.

Det kommer också att tillsättas en särskild arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga lagstiftningen och också utreda möjligheten för att de åländska kommunerna ska kunna ingå i klientdataarkivet med tillhörande digitala tjänster. Det tycker vi att är bra.

Det har varit en lång remissrunda som ni ser. Vi i gruppen har faktiskt satt oss ner och läst igenom de här remisserna som har kommit in nu i det här stora lagpaketet också. Generellt sett har de varit väldigt givande och när det gäller den här frågan också positiva.

Slutligen, fru talman, det är väldigt bra att det kommer att bli lättare för oss att följa klientvolymerna och att också mäta servicens produktivitet. Det betyder att vi har möjlighet att bli effektivare och att effektivare kunna använda våra resurser.

Det kommer också att bli lättare för oss att i ett tidigt skede kunna ingripa i till exempel när det gäller missbruk av socialvårdsförmåner, vilket jag vet att många också ute i samhället bekymrar sig över.

Nu får vi en helhet och på det sättet kommer vi också eventuellt att kunna minska kostnaderna.

En glädjens dag! Tack ministern och tack alla som har jobbat med den här frågan!

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

10      Utvidgning av upphandling

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Den här motionen lämnades nog in redan den 2 november då ärendet ännu inte hade kommit lika långt som det har kommit idag. Av vilket skäl det har legat tills nu är för mig obekant, men så är nu fakta en gång för alla.

Mot bakgrund av den diskussionen som har varit i anslutning till medborgarinitiativ och annat så tycker jag egentligen inte att den kommer så hemskt fel. Det blir ändå ett ärende för förhoppningsvis finans- och näringsutskottet som får ytterligare ett tillfälle att gå in och granska denna fråga som på många sätt är ganska avgörande inte bara för skärgården utan för hela Åland.

Denna motion handlar om hur vi ska tackla framtiden i allmänhet och särskilt skärgården. Det finns ett unikt läge att skapa framtidstro i en region som sedan decennier tillbaka avfolkats. Samtidigt kan vi göra Åland större och därmed hela landskapet till en mer attraktiv plats för nya ålänningar. Därutöver skapar vi förutsättningar för mindre fossila utsläpp och större social delaktighet i form av säkra kommunikationer. Det handlar om att vi genom att bygga en tunnel mycket sannolikt kan skapa grund för tillväxt, näringsliv och folks vardag.

Jag tänker inte gå in på massor av detaljer för det blir för knoppiskt ifrån en sådan här plats. Men genom att bredda den pågående upphandlingen av ännu en färja och på riktigt utreda en tunnel mellan Degerby och Svinö kan vi expandera Åland på riktigt. Detta ska inte ses som kritik mot det kortruttsarbete som genomförts eller den upphandling som pågår.

Det handlar om att tillsammans med det privata näringslivet göra det till synes svåra till framtidens vardag. Att bygga tunnlar är inte längre en utopisk tanke, det är en krass verklighet som på andra ställen i världen, Färöarna, Island, Norge, har skapat sjudande samhällen av tynande byar.

Min motion ska också läsas mot bakgrund av den finansiella verklighet som världen befinner sig i. Det finns mer pengar än någonsin och det finns investerare som aktivt söker långsiktiga, säkra och därför inte så högt avkastande placeringar. Enkelt uttryckt går ett privat-offentligt samarbete ut på att det privata betalar tunnelbygget medan landskapet förbinder sig att i trettio år hyra det för att därefter överta äganderätten under en framtid som ingen vet hur lång den är.

När det gäller ekonomi så finns inga säkra siffror men väldigt mycket tyder på att om man slår ut en investering på trettio år så framstår en tunnel mellan Degerby och Svinö som överlägset i jämförelse med att bygga först en bro på Föglö och sedan ansluta en ny färja.

Tunneln blir, av allt att döma, en lägre kostnad för skattebetalarna än att fortsätta göra som vi alltid gjort och bygga någon bro här och någon bro där i kombination med en färja.

Vi befinner oss just nu i en upphandling av den så kallade Föglölinjen som innehåller många frågetecken. Därför känns det inte oöverstigligt att utvidga både arbetet och tankesättet.

 Sedan Föglölinjen lades ut som ett EU-anbud har projektet förändrats och anbudstiden förlängts till den 2 maj. Förr talades det om en körtid från Gripö till Svinö på arton minuter, idag är man uppe i tjugo. Det betyder att inbesparingen i körtid är mindre än i det ursprungliga förslaget. Dessutom ska den nya färjan anlöpa Gripö vilket betyder en bil- eller bussfärd till Degerby och så vidare mot den övriga skärgården. Allt detta hänger dessutom på att vägplanen för västra Föglö vinner godkännande vilket utgör ytterligare ett osäkerhetsmoment.

Enligt vår uppfattning så är det på inget vis för sent att bredda upphandlingen i enlighet med motionen. I de direktiv som styr offentlig upphandling på Åland och i Finland så finns den möjligheten.

Osäkerheten i den pågående upphandling betyder också att den eventuella inbesparingen i restid blir väldigt liten i förhållande till idag och mindre än man först tänkt, vilket användes som ett tungt argument.

Dessutom visar beräkningarna att man inte når någon inbesparing i förhållande till dagens trafik med Skarven, inte i varje fall i någon större mening.

Det är också på sin plats att lyfta det prestigefyllda hållbarhetspris som Åland fick i Bryssel häromdagen. Det är ett resultat av ett tvärpolitiskt samarbete som började under den förra regeringsperioden. Hela detta lagting är att gratulera. Men vi måste också leva som vi lär.

På ett övergripande plan skulle en tunnel på ett radikalt sätt minska den totala åtgången av fossila bränslen, metaller och mineraler samtidigt som det skulle skapa större valfrihet för alla berörda.

Det har också hävdats att ett tunnelbygge skulle medföra stora utsläpp. Det är inte sant. Uppskattningar har visat att ett bygge motsvarar kanske tre års utsläpp från Skarven. Sedan minskar utsläppen kraftigt. Den sten som man kan gräva upp ifrån bygget så kan användas istället för att man bryter sönder dagbrott.

Jag hävdar att denna motion handlar om att i ett slag lösa en stor del av skärgårdens transportproblem och samtidigt göra Åland större och dessutom skapa lägre och mer förutsägbara driftskostnader.

Att bygga en tunnel är ett sätt att bedriva regionalpolitik och skapa framtidstro. Att fortsätta som hittills är enligt min mening ingen lösning, man gör på samma sätt och förväntar sig ändå ett annat resultat.

 Jag menar att skärgårdens fort- och överlevnad handlar om transporter och här är en tunnel överlägsen och dessutom billigare över tid. Vi får mer och betalar mindre.

Jag anser att argumenten för att i varje fall seriöst be om anbud är så starka så att det känns konstigt att tvingas stå här och förklara.

Jag hoppas jag lagtinget kan inse att vi har ett unikt läge att inte bara skapa större trygghet utan också en mer förutsägbar ekonomi.

Jag hoppas verkligen att utskottet tar sig an denna motion med hela Åland för ögonen. Tack.

Talmannen

Talmannen önskar att lagtinget inte går in i en skärgårdsdiskussion. Det är en motion som ligger till grund och det är den som ska debatteras.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Först, Gripö är i Degerby.

Det andra som jag funderade på är, avser motionären att man ska bredda båda alternativen, både Gripö i Degerby eller till Degerby centrum? Vilket är det som han avser? Skillnaden mellan dessa två alternativ betyder 25-35 procent mindre sprängningar, för det blir kortare. Vilket är det som motionären avser?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Som framkommer väldigt tydligt i motionen så ser jag att man ska bredda upphandlingen av en totalentreprenad för Föglölinjen till att även inkludera en fast förbindelse i form av en tunnel. Jag menar att en fast förbindelse är överlägsen det tankesätt man har idag. Det som vi just nu håller på att försöka genomföra kommer att bli en dyrköpt läxa för ålänningarna i förhållande till att i ett slag gå in för en tunnellösning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag fick ju inte klart för mig om det gäller båda alternativen, för båda alternativen blir ju i så fall en fast förbindelse.

Sedan en sak till. Nu sitter vi i en process som är under besvär i domstol. Ska man gå in under domstolsprocessen och börja ändra i handlingar och vad man tänker göra? Då borde man ju ha en paus tills domstolen är färdig i så fall innan man går vidare och gör någonting.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Som jag inledde med så lämnade jag in den här motionen för fem månader sedan, den 2 november. Det har alltså funnits gott om tid att hantera den. Hur långt processen har kommit idag, det kan jag inte riktigt god i för. Men jag hävdar att trots att det har gått fem månader så är motionen högaktuell än i denna dag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson. Jag tror att ltl Pettersson och jag har ganska samma målbild när det gäller den åländska skärgården. Jag tror absolut på att vår skärgård har de ingredienser som krävs för att skapa ett sjudande näringsliv och en kraftig inflyttning, precis vad som behövs.

Jag tror också att en bro upprätthåller skärgården men en tunnel utvecklar skärgården. Jag tror också att en bror till Gripö och sedan en tunnel till fasta Åland är det som vi ska gå efter i framtiden. Jag tror inte att skärgården varken har tid eller möjlighet att vänta på ett lagting som ska komma överens om en tunnel. Någonstans finns det också en ekonomi bakom en tunnel, inte bara själva byggandet utan också vad det kostar att resa genom en tunnel och där finns det för många frågetecken. Bästa idén är nog att bygga en bro och sedan efter ett tag kanske ha klart för sig vad en tunnel kostar och då har vi en riktigt bra kombination.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för det ltl Holmberg. Jag tror att jag ska vara ganska tydlig eftersom det ibland är lättare att köpa ordentligt och med kvalitet från första början än att gå in för lapptäcken.

Jag hävdar att det som vi gör nu är ett lapptäcke. Det som vi försöker göra är samma sak som vi har försökt så många år tidigare, men man gör faktiskt ingen större skillnad. Av det skälet skulle jag gärna se att man skulle nå någon form av politisk överenskommelse.

En tunnel, så vitt som jag har försökt sätta mig in i hela projektet, så tror jag egentligen inte att någon har någonting att invända emot. Säkert finns det någon, men jag tror att på det stora hela så är det faktiskt kalkylerna och själva projektet uppdelat (… taltiden slut). 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack ltl Petterson för ett mycket intressant och mycket pedagogiskt anförande. Jag hoppas att vi faktiskt får en snabb diskussion i finansutskottet angående detta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, talman! Jag har en liten sak. Jag ser bara tre namn under motionen. Står hela centern bakom motionen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Frågan ställdes så snabbt så jag hann inte riktigt tillbaka till min plats för att svara.

Ltl Torsten Sundblom ställde en rak fråga om hela centern står bakom denna motion. Jag har faktiskt ingen aning eftersom centern är väldigt utspridd över precis hela Åland. Men jag tror att jag vågar säga att hela lagtingsgruppen står bakom denna motion. Jag vill nog också hävda att det är en linje som vi har följt i partiet under ganska lång tid. Det som vi kan räkna hem och som är ekonomiskt klokt så ska vi stå bakom. Väldigt mycket just nu tyder på att en tunnel är ett sådant alternativ.

Men som ltl Sundblom mycket väl vet så är politik politik och det är väl inte alltid rätt att säga hundra. Men jag tror att vi kan säga att det är jättenära hundra.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Varför jag ställde frågan var av en enda orsak. En centerledamot som lagtingets talman skrev för tio år sedan under en protestlista som stjälpte tunneln och tog död på den diskussionen. Det var därför som jag ställde frågan. Har den ledamoten, som fortfarande sitter kvar här, ändrat åsikt eller inte? Det är oredigt i politiken ibland, tycker jag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den avslutande analysen ltl Sundblom. Ja, det kan vara lite oredigt i politiken ibland. Det berör nog inte bara det parti som jag företräder, utan det har vi nog lite till mans. Vi har ju som bekant berg i alla byar.

Jag upprepar vad jag sade i den förra repliken. Min uppfattning är att hela den lagtingsgrupp som idag representerar centern står bakom denna motion.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

11      Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 15 april 2019.

12      Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 15 april 2019.

13      Ändring av plan- och bygglagen

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 7/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 17 april 2019.

Plenum slutar

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 15 april kl. 13.00. Plenum är avslutat.

 

Originalfil