Plenum den 10 december 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 10 december 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Första behandling. 2

1    Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

Första behandling. 2

2    Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

För kännedom.. 2

3    Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 1/2018-2019

Remiss fortsatt behandling. 2

4    Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 1/2018-2019

Remiss. 28

5    Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Remiss. 33

6    Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

Enda behandling. 34

7    Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

För kännedom.. 47

8    Kollektivtrafiktjänster

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

9    Direktval av lantrådet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 2/2018-2019

Plenum slutar 47

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av möte i Nordiska rådets presidium.

Lagtingsledamoten Roger Nordlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Det blir inget plenum den 14 december som tidigare aviserats.

Första behandling

1        Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

3        Införande av ett arbets- och pensionsinkomstavdrag

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 1/2018-2019

Ärendet upptas till behandling i samband med nästa ärende.

Remiss fortsatt behandling

4        Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 1/2018-2019

Diskussionen avbröts vid plenum den 5 december 2018 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Vi hade en ganska omfattande och ingående debatt i föregående plenum. Då aviserade vi från Ålands Framtids sida att vi vill att avdraget som landskapsregeringen föreslår utvidgas för de som har pensionsinkomster under 15 000 euro. Därför vill vi nu ge ett förslag till finans- och näringsutskottet på hur man kunde utveckla avdraget för att få bort några orättvisor som vi menar att finns i beskattningen av den låga pensionen.

Avdraget som blev konstruerat idag ger ett avdrag på 10 % som har ett tak på 100 euro. Egentligen är det inte en fråga om ett avdrag utan det är en fråga om skatteavräkning. Ett avdrag minskar normalt sätt de skattepliktiga inkomsterna medan enligt det här, som man kallar för ett avdrag men som egentligen är en skatteavräkning, räknar man bort 100 euro från det skattepliktiga beloppet. Det är en teknisk men viktig skillnad. Från början har man egentligen valt fel beteckning på det här avdraget men nu när man har valt att använda och tillämpa det under ett års tid så får det fortgå. Det är inte semantiken som vi är ute efter utan vi vill få till ett förslag som faktiskt ser till att även de låga pensionskostnaderna blir beaktade på ett bättre sätt än man gör i landskapsregeringens mera schablon-artade helikopterpengar, som vi valt att kalla dem.

Det vi föreslår är att till den del en skattepliktig person som har förvärvsinkomster och pensionsinkomster om maximalt 15 000 euro inte ska behöva betala någon skatt på pensionsinkomsterna. Så ser det i praktiken ut idag om man har en inkomst på maximalt 15 000 euro. Är du löntagare och bara har löneinkomster så betalar du nästan ingen skatt, det är mellan noll och två procent beroende på vilket år du är född och en mängd andra faktorer. Har du pensionsinkomster på 15 000 euro så betalar du närmare åtta procent i skatt vilket vi tycker är en felaktighet i skattesystemet, särskilt när det gäller de som har låga pensionsinkomster. 

Avsikten med vårt förslag är att se till att pensionsinkomsttagare och förvärvsinkomsttagare får en liknande behandling i det här sammanhanget. Vi har valt att sätta gränsen på 15 000 euro eftersom det är det vi har utgått från att vara någon sorts definition av låginkomsttagare. Det ligger nära den relativa fattigdomsgränsen och vi menar därför att om man inte har inkomster som överstiger den relativa fattigdomsgränsen så ska vi inte straffbeskatta pensioner, som vi gör idag, jämfört med löneinkomster.

Vi vet att det rör sig om 418 pensionstagare som betraktas som utsatta enligt från ÅSUB, inkomstfördelning och välfärd 2017. Vad skulle kostnaden för den här förändringen vara om man utgår från den siffran? En som tjänar 15 000 euro i pension och betalar 8 % i skatt så är det ungefär 1 200 euro. Tar man då 418 personer gånger 1 200 euro så ligger man runt en halv miljon, men det är knappast troligt att alla dessa 418 personerna ligger precis på 15 000 euro. Det rör sig förmodligen om betydligt lägre belopp men det är de siffrorna vi har haft att utgå ifrån. Detta kan Finans- och näringsutskottet med fördel titta närmare på.

Mot den bakgrunden föreslår vi att man går vidare med det här avdraget, helt enkelt på den principiella grunden att vi inte vill beskatta pensionärer med låga inkomster hårdare än de som arbetar och har motsvarande inkomst från lönearbete. Det tycker vi är orättvist och det borde rättas till. Detta var en kort motivering till vårt förslag.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Jonsson, jag håller med om det mesta som sägs och det är ett tidigt skede av den här motionen men den ska bli intressant att följa - och framför allt intressant att ta del av beredningen när man har tittat på detaljerna om hur det kan påverka. Tack för de här tankarna, de är välbehövda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara få ett klargörande. Är det så att ltl Jonsson menar att netto för pensionstagaren är sämre än vad det är för förvärvsinkomsttagaren?

Ltl Axel Jonsson, replik

Tittar man på beskattningen idag så har vi ett arbetsinkomstavdrag som räknas på arbetsinkomster men inte på pension. Det betyder att någon som tjänar 15 000 euro från förvärvsarbete idag betalar ungefär mellan noll och två procent enligt de beräkningar som vi har gjort, medan någon som har 15 000 euro från rena pensionsinkomster betalar åtta procent i skatt. Vi undrar varför det ska vara så och vill korrigera det genom det här förslaget så att vi får en mera likvärdig beskattning av pensioner och löneinkomster. 

Ltl Mikael Staffas, replik

Glömmer inte ltl Jonsson bort avgifterna som vi betalar för arbetslöshetsförsäkringen och det vi betalar till pensionen som är grundande och på nästan tio procent? Det betalar man som förvärvsinkomsttagare men inte som pensionstagare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart, men nu är det beskattningen vi pratar om. Om man har jobbat hela sitt liv och betalat in avgifter för socialförsäkring osv. och sedan övergått till pension så är det ingenting som man ska belastas med ytterligare en gång. Det blir ett lite bakvänt resonemang om man ska jämföra med den typen av avgifter och kostnader som man redan har betalat i sitt yrkesverksamma liv. Har ltl Staffas en annan uppfattning?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Problemet är inte att motionen inte är behjärtansvärd, det är den. Men vi kan inte i lagtinget sitta och genomföra åtgärder utan beredningar. Det ltl Jonsson egentligen föreslår är att finans- och näringsutskottet ska skriva en ny lag. Orsaken till att landskapsregeringen beställde ÅSUB-utredningen är just för att kunna göra nya åtgärder för att bekämpa fattigdomen. Men det måste vara precisa åtgärder som gör skillnad där det behövs. Därför behöver vi fortsätta följa det här men först göra en ordentlig beredning innan vi kan ta något beslut. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi får nästan kontinuerligt argumentet emot oss om att vi har för lite underlag och att vi måste ha mera fakta och information för att vi ska kunna göra precisa satsningar och förslag. Vi har kontinuerligt lagt den här typen av förslag och man har hänvisat till den nya ÅSUB-utredningen som ska komma, som vi nu har på bordet, som visar i princip samma sak som det vi redan vetat länge. Ensamboende äldre och ensamförsörjare är de mest ekonomiskt utsatta grupperna. Nu har vi en satsning som, på basen av de siffror vi har, riktar sig just mot de ensamma äldre och som lever på låga pensionsinkomster. Detta är den grupp som utredningen klart och tydligt visar är i behov av mest stöd. Det är ganska enkelt att inse att om vi förminskar beskattningen för den här gruppen så kommer dem att få en bättre ekonomisk situation. Jag förstår inte vilken typ av underlag som ltl Holmberg efterlyser, varför behöver vi mera siffror?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vi behöver mer siffror för att se hur det här slår mot annat. På grund av att man får mer pengar på ett ställe kan man bli av med andra bidrag som man kanske har rätt till, t.ex. bostadsbidrag och liknande. Det är därför det behövs en ordentlig beredning. Jag tycker om motionen, det är en jättebra idé, men jag vill se hur den slår ut över hela fältet innan jag ställer mig bakom den.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan hända att det kan påverka möjligheten till andra bidrag. Men som vi framförde under senaste debatten, det är väl märkligt om vi inte ska kunna genomföra förändringar som lindrar beskattningen för de som är i behov av ekonomiskt stöd på grund av att de då inte är berättigas mot olika bidrag. Det måste vara bättre att anpassa beskattningen före vi delar ut olika bidrag. Det är väl bättre om människor inte skulle vara beroende av bidrag i de här sammanhangen om vi ska ha någon slags prioritetsordning.

Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv gör man kanske hellre personer bidragsberoende men det gäller inte den borgerliga sidan, där anses det bättre att justera beskattningen så att vi kan undvika att personer fastnar i ett bidragsberoende. Det måste väl ändå vara prioriterat av en stor del i den här salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det här går i linje med det som jag har försökt fått fram tidigare, att vissa grupper eventuellt skulle få ett arvode. Inom ramen för lagförslaget, avdraget, är den enda möjligheten för vissa grupper att det ges ett större avdrag, precis som ni är inne på.

Det jag funderar på, som jag inte fått klart för mig, är summan på ungefär 600 000 – vilket är ungefär lika mycket som höjningen går på. Har ni tänkt att det är ”antingen eller” eller kommer det vara både det som finns i ursprungsförslaget tillsammans med detta ytterligare avdrag?

Ltl Axel Jonsson, replik

Som sagt stödjer vi landskapsregeringens avdrag, det är ingen kritik mot avdraget i sig utan vi vill raffinera, utveckla och utvidga det till den här gruppen. Om finans- och näringsutskottet anser att man inte kan lägga till mera kostnader än vad det ursprungliga avdraget medför så anser vi att den här gruppen ska prioriteras. Helst ser vi att man satsar på det här avdraget och utvidgar de såsom vi har förslagit i vårt förslag. Däremot tror vi inte att det här är ett komplett sätt att möta det behov som alla ekonomiskt utsatta vi har på Åland. Vi tror att när vi har det här ärendet på bordet, ett konkret skatteavdrag, så är det ett sätt att åtminstone mildra konsekvenserna och rätta till vissa orättvisor genom att utveckla systemet. Det är klart att det också behövs ytterligare åtgärder för att få hela bilden på plats, men vi ser det här som ett första steg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Jonsson och ltl Eklund för att man har lämnat in den här anslutningsmotionen och jag hoppas att finansutskottet kommer att behandla den på ett seriöst sätt – att man inte gör som vanligt och förkastar det som kommer från oppositionen. Jag hoppas också att landskapsregeringen tar den till sig och kan godkänna den.

Man bör diskutera vilken skattepolitik regeringen avser att följa. Man tar fyra miljoner från kommunerna och gör ett skatteavdrag som kostar 1,8 miljoner, rätta mig om jag har fel, vilket betyder att man har höjt kommunalskatten i ett antal åländska kommuner vilket jag inte tycker är bra. Vi har ett kommunförbund och man bör förhandla med dem och komma fram till ett resultat i förhandlingarna, ”vi gör så såvida inte kommunen höjer sina skatter”. Den sortens förhandling måste finnas om vi vill ha ett lågt skatteöre och få ner skatten så mycket som möjligt – vilket är bra för samhället. Att ta nu och för att sedan föra in ett avdrag motverkar varandra.

Bara för att man politiskt vill visa att man gör något så höjer man på kommunalskatten. Därför behöver det klarläggas hurdan politik man vill ha nu och i framtiden, det gäller inte bara regeringsblocket utan lika mycket oppositionen. Man bör helt enkelt diskutera hur man vill ha skattepolitiken i landskapet. Vi vet begränsningarna som finns i självstyrelselagen men det här är ett sätt som vi kan använda dem kreativt på. Om detta sedan höjer kommunalskatten i vissa kommuner så är inte det bra. Finansutskottet bör fundera på det här och höra med ÅSUB hur det slår och hur mycket skatt man får från de som tjänar 0 - 15 000 euro, de som är utsatta idag. Tack, talman.

Ltl Igge Holmberg, replik

Är det alltså ltl Häggbloms åsikt att finans- och näringsutskottet ska skriva den här lagen? Det finns ingen beredning på det här, vi vet inte hur det skulle slå och vi vet inte hur det kommer att fungera i samband med andra avdrag och bidrag som folk får ute i samhället. Trots den behjärtansvärda idén så är det ett slag i luften då vi inte vet hur det kommer att slå mot folk i realiteten ute i samhället.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är viktigt att utskottet tittar på det här. Utskottet har möjligheten att godkänna motionen och man kan också begära landskapsregeringen att se på den under tiden. De kan se att den är behjärtansvärd och tänka sig godkänna den. Det är i utskottet man ska jobba med beredningen och se vilka möjligheter det finns.

Jag tycker att parlamentarismen har slagit snett mot vår självstyrelse. Så fort det kommer något från oppositionen så är det gnäll och man godkänner det inte. Jag har sett så mycket från sidan om när jag inte varit i lagtinget, hur man negligerar oppositionens åsikter. Jag tror att vi kanske borde titta på att ta bort parlamentarismen i framtiden. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Några reflektioner från centerns sida, eller kanske snarare några frågeställningar som vi gärna ser att landskapsregeringen responderar på.

Den första frågan som vi har är en följd av ett tidigare lagförslag där man höjer skattepliktig förvärvsinkomst – att den ska understiga 55 000 euro, från 35 000 till 55 000 euro. Har man gjort någon form av analys kring det förra lagförslaget, vilket utfall det har fått? Har man fått någon respons på det lagförslag som genomfördes ifjol, som rörde 12 000 personer på Åland? Hur har genomslagskraften varit? Har den varit till nytta för det åländska samhället? Har det varit positiv eller negativ respons? Någon sorts respons och analys måste man ha fått innan man går vidare med nästa steg, för detta är steg nummer två.

Om man läser den rapport som har kommit från ÅSUB så står det att mellan 2008 och 2016 förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget drygt 11 % av sitt värde. Från centerns sida vill vi fråga om det här är något som man överhuvudtaget har beaktat från landskapsregeringens sida. Det berör alltså barnfamiljerna. 11 %, mellan 2008 och 2016, har barnbidraget och ensamförsörjartillägget tappat i värde, det är en ganska stor värdeminskning om man jämför med andra grupper.

Ålands Framtid lyfter i sin anslutningsmotion fram behovet för pensionärer att inte behöva betala mer skatt för sin pension än man gör för förvärvsarbete – det är ett lovligt initiativ som vi stöder.

Jag för en diskussion om barnfamiljer, hur landskapsregeringen ser på det. Jag förstår nämligen inte riktigt hur landskapsregeringen resonerar när man väljer att vi, som sitter i Ålands lagting, ska få skatteförmåner och att vi nu ska få 8,70 euro till per månad att spendera när vi har fått rapport efter rapport om att det finns stora grupper i vårt samhälle som 8,70 euro verkligen skulle betyda mycket för.

Jag hade en diskussion med en annan ledamot i helgen, jag har inte källan till det som sades då, men någonstans hade den ledamoten läst att medel- och höginkomsttagare som får mera pengar så spenderar dem väldigt sällan hemma, lokalt - istället spenderar man dem på resor eller på något annat. En låginkomsttagare som får tillgång till mera pengar i plånboken väljer, i större utsträckning, att använda pengarna lokalt. Därmed borde det påverka positivt även för den egna konkurrenskraften.

Från centerns sida säger vi inte rakt av ”nej” till det förslag som landskapsregeringen har lämnat, men vi hyser ett starkt tvivel att detta kommer att göra Åland bättre för de som faktiskt behöver det allra först. Jag vill också påminna om Matbankens verksamhet - familjernas antal, mestadels barnfamiljer, är över hundra varje vecka som behöver få mat för att ha det på bordet. Då känns det inte riktigt rätt, för oss i alla fall, att det är indirekt på oss själva som pengarna ska satsas. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vtm Thörnroos lyfter i sitt anförande betydelsen av barnbidraget och vilket starkt stöd det är för barnfamiljer i en utsatt position. Det visar också den nya fattigdomsutredningen som togs fram av landskapsregeringen. Socialdemokraterna är villiga att diskutera och aktivt arbeta för en höjning av barnbidraget för att kunna åtgärda dessa problem inom familjer som har det ekonomiskt tufft. Är detta ett löfte från centerns sida att vi har ett starkt stöd från er i samma riktning?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är svårt att ge socialdemokraterna stöd i den här frågan för vad jag vet har de inte drivit den i landskapsregeringen. Skulle socialdemokraterna ha drivit frågan i landskapsregeringen skulle vi inte haft en lagframställning på vårt bord som är en höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomsttagare med en årsinkomst upp till 55 000 euro.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag noterar att centern inte svarade på min fråga och att man med andra ord inte helt kan lita på att stödet finns från centern. Däremot kan jag garantera att i kommande tilläggsbudgeter kommer vi att se satsningar just kring dessa målgrupper och dessa personer. Den här landskapsregeringen har inte avslutat sin mandatperiod ännu, vi har ytterligare ett år kvar och flera tilläggsbudgeter på kommande. I en budgetprocess handlar det om att ge och ta, jag anser att vi har kommit väldigt långt i den överenskommelsen vi har gjort med högerpolitikerna i den här regeringen. Jag tror att om man en gång har skakat hand med regeringsparterna så kommer det att hålla, även framöver.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag brukar placera mig själv, på den politiska höger-vänster skalan, mitten-höger och kanske också lite mer av det konservativa slaget. Men jag kan inte säga att det här känns rätt. Vi påtalar behovet som barnfamiljer har och Ålands Framtid har lyft fram det behov pensionärer har och sen ska vi, till den grupp av arbetstagare och pensionstagare som faktiskt klarar sig väldigt väl för tillfället, fylla på ytterligare. Jag kan inte stöda en sådan politik. Jag tycker att man borde, från landskapsregeringens sida, ta tillbaka det här lagförslaget och fundera på om det faktiskt är på det här viset som man vill stöda de minst bemedlade i samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, vtm Thörnroos för ett intressant anförande. Jag skulle vilja rikta vice talmannens uppmärksamhet mot den här rapporten, framför allt att andelen ekonomiskt utsatta har minskat i åldersgruppen över 60 år – särskilt för åldersgruppen över 70 år, där vi har kunnat konstatera en klar förbättring i förhållande både till 2012 och 2004. Den här förbättringen för de äldre åldersgrupperna, som ÅSUB har konstaterat, kan man spekulera kring vad beror på. Min egna teori, som jag tror på mer och mer, är att det handlar om att pensionerna är högre eftersom flera har kommit in i åldersgruppen som har haft en arbetskarriär. Därmed får de bättre pension jämfört med att det fanns mera och särskilt kvinnor (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är helt rätt och riktigt, jag har gjort samma analys som minister Valve. Man är väldigt upprörd här i salen över att 17,1 % av hushållen är under den relativa fattigdomsgränsen år 2016, samtidigt ska man komma ihåg att gränsen var 18,1 % 2004 och 17,3 % 2012. Man ser en försiktig minskning. Siffrorna förskräcker naturligtvis som de är men det finns en förbättringspotential. Det jag hade som huvudpunkt i mitt anförande var stödet till barnfamiljer, där jag lyfte fram om landskapsregeringen alls har resonerat vidare kring det.

Minister Wille Valve, replik

Jag uppfattar att vtm Thörnroos ifrågasatte det hela pensionsavdragets verkan i sitt anförande. Utvecklingen som konstateras i ÅSUB-rapporten är att våra äldre har det bättre, att andelen ekonomiskt utsatta blir färre och att det ser ut att bero på pensionen – möjligen också en inverkan av garantipensionen. Det borde väl rimligtvis vara så att ett förstärkande av pensionen, vilket ett arbets- och pensionsavdrag gör, är rätt riktning att gå? Jag välkomnar att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i dessa frågor och jag finns självklart till förfogande för att utveckla dessa tankar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Visst är det så att dessa frågeställningar är komplexa och min förhoppning är att landskapsregeringen har gjort djuplodande och breda analyser kring detta. Samtidigt ska man komma ihåg att det avdrag som infördes ifjol 2017 inte återfinns i den här rapporten eftersom den här rapporten endast är till 2016. Vilka effekter av det som landskapsregeringen införde i fjol 2017 hade känner vi faktiskt ännu inte till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack till ltl Thörnroos för diskussionen om denna viktiga fråga. Det handlar om människors utsatthet och fattigdom, det är inget som går över efter en mandatperiod utan det kommer nya möjligheter till att vidta åtgärder för den gruppen. Däremot vill jag säga att det här avdraget är ändå ganska långt ifrån det allmänna avdrag vi såg på Åland under åren 2006, 2007 – jag minns inte exakt vilka årtal – som infatta alla ålänningar proportionerligt. Det här är 100 euro per person, ifjol upp till 35 000 och i år upp till 55 000 euro. Det är en stimulans för köpkraften. Jag återkommer i nästa replik.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Visst är det så att det fanns ett allmänt avdrag tidigare men jag tror också att det är viktigt att man sätter avdragen och försöker sätta skattepolitiken i proportion till den verklighet man befinner sig i nu samt de framtidsutsikter som man har.

Vi från centern ifrågasätter den stora frågan, varför för landskapsregeringen fram det här förslaget när vi vet att det är barnfamiljerna som har fått betala dyrt de senaste åren och likaledes pensionärerna som betalar en högre skatt för sin pension idag när det går över en viss gräns än vad andra gör. Vi hade hellre sett mera prioriteringar på det området.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Då är det ändå viktigt att konstatera att det både under tidigare år med avlyftande av primärvårdsavgifter för barn upp till 18 år har varit en viktig åtgärd för barnfamiljer, likaså att det i högkostnadsskyddet numera finns tandvård och dygnsavgift, om du hamnar på sjukhus. Att jobba med problematiken som utredningen visar kring relativ fattigdom handlar om både om att lägga till på bidragssidan men också att avlyfta så mycket kostnader som möjligt för dem som kommer i kontakt med det offentligas kostnader. Det handlar det om att se över just hälso- och sjukvårdsavgifterna, bland människor med små inkomster är det en jätteviktig sak. Det handlar inte bara om att jaga en massa inkomster utan att istället ha generellt låga avgifter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag delar fullt ut det arbete som landskapsregeringen har gjort. Jag har själv varit en förespråkare för att avgifterna för barn borde lyftas av, det kan inte vara en hemlighet för någon som känner mig. Men det är egentligen inte det som är min huvudfråga. Min huvudfråga är fortsättningsvis, varför väljer landskapsregeringen att föra fram ett lagförslag med en höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget istället för att exempelvis rikta det mot barnfamiljer eller pensionärer. Det är det som är den politiska frågeställningen vilken jag ännu inte har fått svar på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos frågade efter en återkoppling på vad avdragets effekter varit från ifjol. Jag vet inte om man lyckats lägga in avdraget i alla skattekort redan innan man har skickat ut det, annars kommer det skatteåterbäringen imorgon eller i övermorgon. Återkopplingen får man kanske först när det ger effekt direkt i plånboken.

Effekten av beslutet vi tog sist är att antingen får man mera tillbaka i skatteåterbäringen eller mindre att betala i restskatt – vilket jag antar att ingen är negativ till. Beröm brukar vi politiker få dåligt med men kritik fås det mer av. Jag tror att det är svårt att få en återkoppling direkt från skattebetalarna på något annat sätt än att de flesta är glada över att ha kvar mer i plånboken.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är medveten om hur skatteåret är strukturerat, när man får restskatt och när man får pengar tillbaka. Jag tänkte närmast på att landskapsregeringen ändå har en stor del myndigheter under sig. Man har ett nära samarbete inom den tredje sektorn och kanske har man fått någon sorts positiv respons den vägen, eller har det varit helt tyst? Oftast brukar det vara så att man får respons på de lagförslag som läggs fram. Den kanske inte är vetenskapligt grundade men man brukar få någon sorts återkoppling på det som landskapsregeringen levererar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag är lite kritisk till sättet som vtm Thörnroos väljer att framföra sin politik. Det är politiska dimridåer när centerns ledamöter för fram att man är kritisk mot regeringen men inte den politik som förs. Hur ska jag tolka anförandet, är man emot skatteavdraget eller är man inte det? Det var ett väldigt otydligt och vagt svar från vtm Thörnroos.

Varför gå ut och kritisera några bristande delar och sedan använda, enligt mig, dålig politisk retorik och säga att det är vi, här i lagtinget som åtgärden är riktad mot när det är 6 000 ålänningar som berörs av avdraget? Folk som jobbar och får mer kvar i plånboken, det lönar sig att arbeta och det lönar sig att studera mer – det är signalerna vi vill sända ut. Det är 6 000 ålänningar som berörs av det här, inte bara några få lagtingsledamöter och det vet Thörnroos om.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som var min huvudfråga och det som jag försökte lyfta fram i mitt huvudanförande var snarare en fråga om vad orsaken är. Vad har gjort att landskapsregeringen valt att prioritera en lagframställning med höjning av inkomstgränserna för arbets- och pensionsinkomstavdraget när vi faktiskt vet, inte bara via den senaste rapporten, att det finns stora grupper i vårt samhälle som skulle behöva få lite mera stöd och lite mera hjälp. Även vicelantrådet Gunell pratade om att få avgifterna avlyfta.

Jag tror inte att ett avdrag på 8,70 euro per månad kommer att göra varken mitt eller ltl Carlssons liv speciellt rikare. Sammantaget rör det sig nu om 1,8 miljoner euro som vi från centern undrar om prioriteringen, som landskapsregeringen gör, verkligen är den rätta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack, vtm Thörnroos. Det ska löna sig att arbeta, målet måste vara att kunna försörja sig på sin lön. Frågan kring ekonomisk utsatthet verkar ha slagit ner som en blixt från klar himmel när man lyssnar på några från oppositionen. Frågan är tyvärr inte ny och det är ingen tillfällighet att det i nuvarande regeringsprogrammet står följande, ”en uppföljning av utredningen ”ekonomisk utsatthet och social trygghet” görs under mandatperioden”. Precis det har man gjort, senast förra veckan blev rapporten klar. Åtgärderna för den uppföljningen har varit flera och flera åtgärder lär komma som följd av utredningen. Det är märkligt då vi för tre eller fyra veckor sedan debatterade remissen för budget 2019. Inte ett ljud hörde jag då om dessa tankegångar från oppositionens sida – förutom ltl Toivonen som hade ett stipendieförslag. Inte ett ljud hördes och det tycker jag är märkligt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag noterade att det fanns inskrivet i regeringsprogrammet att man skulle göra en uppföljning och det är rätt och riktigt samt väldigt bra.

Det som är frågeställningen nu när man har facit, eller nu när offentligheten har facit – jag utgår från att regeringspartierna har haft tillgång till det här materialet lite tidigare, så undrar jag varför man prioriterar en höjning av arbets- och pensionsinkomstavdraget. Jag lägger inte värderingen i det utan jag undrar varför man väljer att prioritera det när man nu har fakta som visar att det finns andra stora grupper som kanske skulle ha större nytta av ett utökat stöd, i alla fall 1,8 miljoner som är aviserat att ska sättas i omlopp i det åländska samhället. Vi vet också att medel- och höginkomsttagare i större utsträckning väljer att använda sina besparingar på investeringar eller annat utanför Åland.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag fick inget svar för det framkom ingenstans i remissdebatten för budgeten och det finns ingen motion i ärendet, förutom från ltl Toivonens sida, kring ekonomisk utsatthet. Utredningen som kom förra veckan är ett i ledet av flera andra utredningar som har visat samma sak, samma tendenser. Därför var det tydligt från regeringens sida att man i regeringsprogrammet gör ett krafttag kring saken, men det är väldigt viktigt att man sorterar tillväxt- och arbetsmarknadspolitik i en korg och socialpolitik i en annan. Varför ska man börja göra en röra av allting? Var sak på sin plats, då blir det bra.

Det ska löna sig att arbeta och man ska vilja ta ett jobb istället för att lyfta bidrag, det är jätteviktigt. Jag skulle gärna vilja ladda det här paketet med många flera miljoner, men det kan vi kanske göra när kommunreformen är genomförd.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Kring den delen har vi en stark samsyn, det ska löna sig att arbeta och även att utbilda sig. Det är min fasta övertygelse. Det oaktat så har budgetdebatten har varit och det är nu som vi har lagförslaget på bordet och det är nu som landskapsregeringen har levererat det och det är därför vi här och nu för diskussionerna kring den här lagstiftningen. Så ser vi det åtminstone från centerns sida, men man kan se det på olika sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Jag har tänkt på en del av de frågor som lyftes under vårat senast plenum, då efterlystes också en fattigdomsdebatt och jag tycker att den här anslutningsmotionen ger den möjligheten.

Att vara ensamförsörjare med ett eller flera barn och se lönen och stöden komma in på kontot och vända. Att varje dag försöka vända på varje euro flera gånger för att få det att gå runt. Att vara en äldre dam på 80 år som bara delvis har förvärvsarbetat men, om det vill sig väl, får en dryg tusenlapp i månaden till att betala hyra, hemtjänst, mat, mediciner och allt annat som hör till vardagen. Att lida av psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar eller att vara en hemmasittare som aldrig kommit ut i arbetslivet. Då lever man verkligen på marginalen. Då finns det inte några reserver att ta av. Då kan den ekonomiska stressen plåga en så man blir sjuk och ännu mer oförmögen att ta ett jobb och bli produktiv. Det är Matbanken, församlingarna, goda vänner eller släktingar som blir hoppet när samhället sviker.

Det är mycket lätt att dela hållbarhetsagendans mål om att inga hushåll, i synnerhet barnfamiljer och pensionärer, ska leva i en ekonomiskt utsatt position. Lika arbete ska ersättas med lika lön och inkomsttillväxten ska vara högre än genomsnittet för de 40 % som har lägst inkomster. Alla ungdomar och inflyttade studerar alternativt försörjer sig på egen hand. Det är så det står i hållbarhetsagendan och så ska vi ha det på Åland om 11 enligt samhällskontraktet. Det är ett sådant Åland jag, under hela min tid, arbetat för att vi ska ha. Jag tycker att det är det som förväntas av oss politiker i Ålands lagting och landskapsregering att förverkliga. Vi behöver en klok fördelningspolitik som riktar sig till de som behöver pengar för att klara vardagen.

Vtm Thörnroos lyfte den färska ÅSUB-rapporten i sitt anförande som berättar att mellan 2008 och 2016 förlorade barnbidragen och ensamförsörjartillägget drygt 11 % av sitt värde. Vi har på 10 år inte höjt dessa transfereringar, inte ens under de sju år som vtm Thörnroos satt med i regeringen. Detta är något som jag hoppas att regeringen ser över och gör något åt i nästa tilläggsbudget.

Det är också lätt att hålla med andra slutsatser i den senaste ÅSUB-utredningen om ekonomisk utsatthet. Att t.ex. i största möjliga mån se till att alla har grundläggande inkomst genom att få in så många mänskor som möjligt på arbetsmarknaden och hålla dem kvar inom de allmänna försäkringssystemen. Det handlar om de som varken är i studier eller arbete, s.k. hemmasittare - de borde tidigt hämtas upp och fås med in i samhället.

Jag kan i det här sammanhanget berätta om den konferens som social- och miljöutskottet deltog i förra veckan. Vi fick ta del av konkreta och bra metoder för att få in hemmasittarna i samhället igen vilket skulle tjäna stora pengar till samhället. Det är en investering och jag hoppas att vi ska kunna ha det som pilotprojekt på Åland i någon kommun nästa år. Ett sådant pilotprojekt är kanske även något som landskapsregeringen skulle kunna stöda.

Men kanske det allra viktigaste som ÅSUB-rapporten förmedlar är att regeringen och kommunerna borde göra rejäla insatser för att informera om rättigheten till utkomststöd och se till att man använder både det förebyggande utkomststödet och de allmänna - också rätten till bostadsbidrag borde informeras om. Det tycker jag att FPA är föredömligt bra på.

Ltl Jonssons anslutningsmotion är angelägen och jag tycker det är viktig att utreda den noggrant. Jag stöder motionen i den aspekten att vi måste få mera information om hur det slår och verkar, men jag tycker också det är viktigt att ta med de andra grupperna som har det tufft ekonomiskt idag. Nu har vi ett underlag från ÅSUB som jämlikhetsrådet arbetar på. Jag och socialdemokraterna förväntar oss ett starkt fokus på dem på Åland som har det väldigt tufft, inklusive de äldre pensionärerna som anslutningsmotionen syftar till. Vi kan inte politiskt aktivt öka klyftorna på Åland. Det är verkligen kontraproduktiv politik. Vi är här för att förbättra Åland för alla, inte bara för vissa.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterade att ltl Aaltonen gjorde en liten spark mot mig och undrade vad jag har gjorde i landskapsregeringen för att höja barnbidragen, så jag bollar frågan tillbaka. Vad gjorde tidigare socialministern och lantrådet under den förra regeringsperioden för barnbidraget och vad har vicelantrådet och socialdemokraterna gjort den här regeringsperioden för att öka försörjningen för barnfamiljer?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Under den förra regeringen höjde vi utkomststödet. Gällande barnbidraget så har klyftan har ökat mera på de senaste 10 åren. Jag menar att det finns all anledning att göra en justering i en tilläggsbudget så att barnbidraget och ensamförsörjartillägget kan följa med i den här utvecklingen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att problemet är att det finns en gräns för hur mycket ekonomiska transfereringar landskapsregeringen kan åta sig. Politik handlar också om att kunna prioritera. Vad som har varit min och centerns frågeställning är varför man har valt att prioritera det här avdraget för medel- och höginkomsttagare. Man skulle gärna åtminstone fått tagit del av det resonemang som landskapsregeringen har haft, sen får var och en bedöma själv var man ska satsa pengar. Att stå här i talarstolen och lova att det ska bli mera barnbidrag i nästa tilläggsbudget, som kommer i december – om jag är rätt informerad av vicelantrådet, så tycker jag är lite magstarkt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att vtm Thörnroos själv är känd för att ha väldigt magstarka uttalanden. Jag tycker att det här är en viktig fråga att se över, att inte klyftorna ökar när det gäller barnfamiljerna och ensamförsörjarna. Det är tufft att klara av att vara ensamförsörjare idag. Avgifter och mycket annat har betydelse, men också de ekonomiska transfereringarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är ganska intressant att lyssna på socialdemokraternas retorik över de målgrupper som är svaga i samhället och har det ekonomiskt svårt. Nu har socialdemokraterna suttit snart två perioder i regeringen och vetat om att dessa bekymmer existerar i samhället. Vi har motionerat om höjt barnbidrag och högre stöd för ensamförsörjarna och aldrig har vi fått stöd av socialdemokraterna. Nu har man suttit i nästan åtta år i regeringen och inte en framställning om att göra det bättre för dessa grupper har synts till överhuvudtaget. Nu säger man att det ska komma i en tilläggsbudget i slutet av den här perioden. Det andas lite valfläsk skulle jag påstå.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi har de underlag som visar att det behöver göras justeringar i det här och jag tycker det är bra att vi gör det nu. Det har gjorts en hel del annat också under den här mandatperioden för de ekonomiskt utsatta. Men jag tycker det är dags att se över ensamförsörjartillägget och barnbidraget och den frågan hoppas jag att jämlikhetsrådet också kan jobba med kommande år.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja påstå att det har funnits statistik från ÅSUB förut där man har lyft fram de svaga grupperna i samhället, där det är ekonomiskt svårt. Tittar man bara på barnbidraget så har, om jag inte missminner mig, det inte skett en index-justering på åtta eller tio år. Där har socialdemokraterna som parti haft möjlighet, i regeringsställning, att lyfta frågan om att göra en index-justering, men det har man inte gjort. Nu lyfter man det, i slutet på den här perioden, och blir barmhärtig över dessa grupper. Det är absolut inte trovärdigt i mina ögon.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det finns många saker som vi har gjort t.ex. en viktig fråga är att ha avgiftsfritt för barn och ungdomar på ÅHS. Något som kom fram i utredningen 2015 var att kostnader och avgifter, också kommunala avgifter, har stor betydelse för den här målgruppen. Det är inte bara att få ökade barnbidrag eller bidrag som påverkar. Vi har också pratat om att vi måste ha en avgiftsfri skola. Det kan inte heller vara så att man ska måsta betala för att vara med i olika aktiviteter. Åtminstone Ålands lyceum är en skola som har kostat ganska mycket att vara elev i och det ska inte heller vara så att vi utesluter ungdomar som vill studera vidare på grund av att föräldrarna inte har råd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack så mycket! Vi verkar vara ganska överens om problembilden, att det är just de ensamma äldre och ensamförsörjande som är de grupper som är i behov av mest stöd. Som tidigare sagts i debatten så har vi vetat det länge och samma problem har även visats i de tidigare fattigdomsutredningarna. Därför har vi, från Ålands Framtids sida, lagt förslag om att höja ensamförsörjartillägget som ltl Aaltonen nu beklagar sig över att inte har justerats på tio år. Socialdemokraterna har inte röstat för det utan avfärdat det och sagt att det leder till problem, de har heller inte kommit med andra åtgärder som skulle lösa samma problem.

Nu har vi föreslagit att man inte skulle beakta barnbidraget när man ansöker om utkomststöd, det är också ett sätt att närma sig den här typen av problem. Vi lägger konkreta förslag medan socialdemokraterna står här och förklarar problematiken och röstar ner de förslag som kommer från oppositionens sida utan att återkomma med egna (… taltiden slut).

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om ltl Jonsson hade lyssnat på mitt anförande så kom jag med en rad konkreta förslag som jag vill att jämlikhetsrådet tar med sig och som man kan jobba in i nästa tilläggsbudget om det är möjligt. Jag ser inte mitt anförande endast som en problembeskrivning, jag kommer också med ett antal konkreta förslag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det ska förstås bli intressant att se om de når lagtinget före mandatperioden är slut. Hittills har man, i varje fall från socialdemokraternas sida, beskrivit problemen och inte återkommit med några konkreta förslag. Att man står i talarstolen och säger idag att man hoppas det ska komma i en tilläggsbudget senare får vi ju först se resultatet av när den behandlingen har gått förbi övriga regeringspartier och ser vad som finns kvar av dessa löften då, före vi har dem i lagtinget.

Idag har vi ett konkret förslag från Ålands Framtids sida om att lindra beskattningen för pensionärer med låga inkomster. Det måste väl ändå vara något som man tar på allvar hos socialdemokraterna och inte avfärdar ytterligare en gång med tanke på att vi tycks vara så överens om att det är just här satsningar behövs. Kan vi ta det här som ett löfte från socialdemokraterna att verkligen studera förslaget noga i utskottet och överväga om man kan gå vidare med en konkret handling också?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Från socialdemokraterna välkomnar vi det här förslaget och vill att man ska, från regeringens sida, titta vidare på det. Det är inte att avfärda förslaget som sådant men att kunna genomföra det som en anslutningsmotion kanske är svårare. Viktigt skulle vara att se över hur man kan stöda just den här målgruppen som ltl Jonsson har nämnt och det får stöd från socialdemokraterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Genom rapporten från ÅSUB så fick vi ännu en gång belagt att närmare var femte ålänning lever under den relativa fattigdomsgränsen, det var inga riktiga nyheter. Något som var en överraskning för många, inklusive mig, var att ålänningarna i så låg grad nyttjar sin rätt till utkomststöd jämfört med i Finland. Där använder 54 % sig av möjligheten medan bara 23 % av ålänningarna, eller 12,5 % av skärgårdsborna, sig av sin fulla rätt till utkomststöd. Som före detta socialminister, är det bekanta siffror eller är det nytt även för ltl Aaltonen?

Ltl Carina Aaltonen, replik

En skillnad är att man i Finland har FPA som sköter det grundläggande utkomststödet, hos oss är det kommunerna. Det kanske är det som gör att det blir så stora siffror och att det är så få hos oss som verkligen söker utkomststödet. Vi har också, enligt min erfarenhet, väldigt dålig tillgänglighet att få kontakt med en socialarbetare i kommunerna. Det är ett väldigt litet tidsspann där man kan ringa upp och ta kontakt. På FPA kan man boka tid på nätet, det kan man inte till de allra flesta socialkanslier. Det är något som vi borde bli bättre på, att förlänga öppettiderna och öka tillgängligheten - men också öka informationen om rättigheter.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman och tack för svaret. Flera har berört tankarna över att det är fint med mera pengar i plånboken men det är inte allena saliggörande, utan mindre och färre utgifter kan vara t.o.m. mera effektivt ibland.

Vi har många saker i röret och många saker har redan gjorts. Kanske någorlunda retoriskt från en partikollega men borde vi inte kunna vara lite modigare i framtiden? Vi har haft en avgiftsfri busstrafik i stan, varför inte ha avgiftsfritt över hela Åland? Man har avgiftsfri sjukvård på Färöarna, det kostar 3 miljoner om vi skulle införa det på Åland. Det är inga fantasisummor, det är jättemycket pengar men vill vi – så kan vi. Vågar vi vara så modiga och utopiska mot framtiden?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag skulle önska att vi var så modiga att vi kunde ha avgiftsfri kollektivtrafik eller avgiftsfri hälso- och sjukvård. Jag tycker vi har kommit en bit på vägen när vi har lyft av avgifterna för barn och ungdomar till ÅHS primärklinik men vi kan säkert fortsätta det arbetet. Om vi ska nå målet om att utrota fattigdomen och minska klyftorna på 11 år så behövs det modiga, tuffa och kanske lite innovativa åtgärder.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Talman! Det är uppfriskande med en diskussion i lagtinget som för en gångs skull handlar om ideologi i grund och botten. Det är sällan vi får möjligheten att diskutera på det sättet i den här salen. Det blir tyvärr så när vi saknar det kanske viktigaste instrumentet när det gäller att föra en ideologisk diskussion, dvs. beskattningsinstrumenten.

Det som jag reagerar över generellt sett i den här diskussionen är att vi kraftigt blandar äpplen och päron i det här sammanhanget. Det som var grunden till landskapsregeringens förslag, som kom ifjol kring arbets- och pensionsavdraget, var att det var en satsning som i första hand handlade om att stötta tillväxten i det åländska samhället. Stötta möjligheten för ålänningarna att kunna få en högre disponibel inkomst som man i sin tur skulle kunna använda för att sätta mera fart på hjulen i det åländska samhället.

För mig är det så att det här också är grunden för det som kan kallas för, grovt sagt, fattigdomsbekämpning – men kanske mera, enligt mitt sätt att se det, ett sätt att få ett samhälle som växer på alla nivåer och på alla fronter. Ett samhälle där vi får en situation, som jag tror att ltl Jonsson var inne på i sitt anförande, där var och en kan leva på den egna inkomsten i så stor utsträckning som möjligt. Jag tror nämligen inte att vi kommer att komma åt fattigdomen med att öka transfereringarna. Jag tror inte att vi kommer

 åt fattigdomen långsiktigt genom att öka bidragsnivåerna. Jag tror att grunden till att öka människors möjlighet till pengar i plånboken är att se till att vi får ett samhälle som växer ekonomiskt och som växer ekonomiskt på ett hållbart sätt.

Som sagt, det förslag som landskapsregeringen har presenterat är i första hand en satsning på tillväxt. Det betyder också att kanske de stora effekterna, att man bekämpar fattigdom eller den ekonomiska utsattheten som man också kan få ut av det här, inte kommer att märkas i det korta perspektivet. I det långa perspektivet tror jag dock att man kommer att göra det. Däremot tycker jag att det förslag som ltl Jonsson m.fl. lägger fram nu om att fundera kring hur man ska komma åt just den delen, hur man ska i större utsträckning hitta sätt som gör att de som är ekonomiskt utsatta får så mycket pengar som möjligt i plånboken att röra sig med. Det är en god tanke att börja fundera kring.

Däremot så tyckte vtm Thörnroos att det var märkligt att landskapsregeringen gjorde prioriteringar på det här sättet. Förklaringen finns i att prioriteringen finns i att försöka få hjulen att snurra. Vi behöver mera insatser för en ökad tillväxt, vi behöver mera insatser för att se till att ekonomin på Åland faktiskt håller sig minst på samma nivå i utveckling som de kringliggande regionerna. Annars kommer vi att få svårt att klara av att möta de utmaningar som bland annat rapporten om ekonomisk utsatthet visar på.

Jag tror att det är viktigt att vi tar till oss den rapporten och börjar fundera på vad vi gör åt symptomen. Symptomet, som jag ser det, i det här fallet är de som idag lever på ett sätt som inte kan ses som värdigt i förhållande till övriga i samhället. Att gå på symptomen kommer inte att lösa det här i längden. Det behövs helt andra åtgärder och det tycker jag att vi behöver ägna mycket mera tid åt i den här salen, i respektive partier och i landskapsregeringen.

När det gäller det förslag som ltl Jonsson i anslutningsmotionen lämnar fram så är det viktigt att man även i det sammanhanget analyserar effekten av det, vilket har framkommit här tidigare. Jag vet att under förra mandatperioden så gjorde vi ett ganska stort jobb i att försöka hitta sätt att stöda just den här gruppen som får pensioner och de som har minst med pension. De sätt som vi då lyckades få fram visade sig ha en effekt som man kanske inte var den som man hade tänkte sig, dvs. effekten blev att den disponibla inkomsten blev i slutändan lägre på grund av våra åtgärder. Det kan inte vara något som är bra i det här sammanhanget.

Jag delar i grunden synen att det viktiga är att se till att det man tjänar ska man också kunna leva på. Till den här gruppen vill jag inte hamna i den situationen att vi, genom de åtgärder vi gör, minskar den disponibla inkomsten. Det är viktigt att man gör en sådan analys kring det här. Jag ser fram emot att vi gör såsom det står i budgeten, att under den resterande del av mandatperioden analyserar landskapsregeringen den rapport om ekonomisk utsatthet som har kommit, man återkommer i en tilläggsbudget med förslag kring eventuella åtgärder kring de här bitarna och i det sammanhanget ska man titta på åtgärder som faktiskt, långsiktigt, är hållbara.

I det sammanhanget ska man också se till att man vågar fundera på om tidigare insatser verkligen är de som är rätt. Det kan ju vara så att man måste prioritera om. Det mest långsiktiga arbete när det gäller, det som den här debatten har blivit att handla mest om, ekonomisk utsatthet så handlar det i slutändan om att vi för en politik som gynnar en fortsatt tillväxt på ett hållbart sätt i det åländska samhället, för där har vi en hel del att göra än.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för ett intressant anförande. Inledningsvis så nämnde ni att arbets- och pensionsavdraget infördes främst med tanke på tillväxten men jag tror att ledamoten försöker skriva om historien lite. Om man tittar på förra årets budget så nämnde man ett antal gånger att avdraget var för att gynna låg- och medelinkomsttagare. Det var därför jag i debatten sa, ”tyvärr så får ju inte låginkomsttagaren någon nytta av det eftersom de faktiskt inte betalar någon skatt”. Sedan nämnde ni nog någon gång även tillväxten. Vi debatterade också i remissdebatten att det här inte gällde specifikt låg- och medelinkomsttagare men även i årets budget så nämns det. Vi ska inte skriva om historien, ltl Ehn.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Att skriva om historien tror jag inte att det här handlar om. Jag tror att det handlar om på vilket sätt man väljer att betona olika saker. Jag kan lova ltl Toivonen att om vi går tillbaka och läser mitt budgetanförande från den budgetdebatt vi hade för drygt ett år sedan, så kommer den här insatsen att benämnas på exakt samma sätt som jag benämnde den nu - huvudsakligen som ett sätt att vara ett tillväxtpolitiskt instrument.

Mitt minne låter mig nästan säga att jag vet att finansministern, i sitt anförande och presentation av budgeten, lyfte också det här som en av de bitarna man använder ur en politisk synvinkel för att öka tillväxten. Därmed är det inte sagt att det samtidigt användes som ett inkomstpolitiskt fördelningssätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, tillväxten var nog med, vi får titta i protokollet. Det var ett gruppanförande där det sades att alla som har en inkomst upp till 35 000 euro skulle få en hundralapp att handla för, vilket inte riktigt stämde.

Ni talade även om en annan sak, hur man når dem som är ekonomiskt utsatta. Ett avdrag når man inte längre ner än till ca 14 – 15 000 euro medan jag har föreslagit i andra sammanhang att vi skulle ha arvodesstipendium. Hur ser ni möjligheten i att faktiskt nå de grupper som vi ser i den här färska rapporten, som ni kallar den? Det fanns en motsvarande färsk rapport när regeringen tillträdde.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tror att det viktigaste i det här sammanhanget är att vi konstaterar att vi har svårt att föra en verkningsfull politik på detta område eftersom vi saknar flera viktiga instrument. När vi vill göra åtgärder som riktar sig till de absolut svagaste så saknar vi de instrument och styrmedel som behövs för att skapa system som verkligen gör att våra insatser når fram.

Under förra perioden, som jag nämnde i mitt anförande, försökte vi vid ett antal tillfällen hitta vägar till dem som har den allra minsta pensionen. Utredningarna vi gjorde visade att den disponibla inkomsten skulle minska. Svaret är att ltl Toivonen kommer med oss andra och kämpar för att öka självstyrelsen (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar ltl Ehns syn på att vi måste söka hållbara och långsiktiga lösningar och det allra bästa måste i rimlighetens namn vara att folk har arbeten att gå till och därmed möjlighet att förtjäna sitt uppehälle.

Den del som jag inte riktigt förstår i ltl Ehns anförande, som kräver ett förtydligande, är när han sa ”det här avdraget ska i första hand ses som en stimulans för tillväxten” – jag tror att det var orden som användes. Det är säkert rätt och riktigt men varför blir det en bättre eller en större stimulans för tillväxten om man fördelar det på flera antal ålänningar som redan förtjänar hyggliga löner än att sätta pengarna på specifika grupper? Jag förstår inte riktigt hur man kan koppla det till tillväxten.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag hör till de politiker som betraktar sig som borgerliga och som tror på att skattepolitiken bara är en del av det arbete som man ska göra när det gäller att utjämna klyftor. Jag tror också på att en skattepolitik alltid ska föras utgående ifrån att grunden till den är att ta ut det vi behöver för att klara av en god offentlig sektor. Men det absolut viktigaste är att man samtidigt ser till att man stimulerar till att använda sig av pengar. Man kan göra satsningar som är specifikt inriktade på vissa grupper men det brukar snarare komma den typen av förslag företrädesvis som jag nu regerar tillsammans med, dvs. socialdemokraterna och det har jag stor respekt för. Jag antar att jag ska läsa vtm Thörnroos uttalande just så att hon är mera inne för (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Ehn försöker sätta något politiskt epitet på mig som både han och jag vet att inte är korrekt. Jag står för en mitten-borgerlig politik men det betyder inte att man inte kan ta hänsyn och visa respekt för de svaga grupperna i samhället, vilket jag tycker man ska göra.

Det jag efterfråga tidigare, som jag fortfarande inte har fått svar på, är varför man från landskapsregeringens sida bedömer att dessa 6 000 personer som har en förvärvsinkomst upp till 55 000 euro ska skapa så stor tillväxt till det åländska samhället? Jag har lite svårt att se den kopplingen.

Förövrigt verkar det som att ordet ”tillväxt” har blivit ett modeord och dyker upp i varenda situation där man överhuvudtaget skulle kunna tänkas använda det. Tillväxten är viktig men det kräver mer fördjupade analyser än de som vi kan göra här och nu.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Lagtingets största expert på att tillskriva andra politiska epitet, vtm Thörnroos, var tydligen känslig för att själv få en antydan om att man vill föra en politik som liknar på någon annans. Intressant och kanske stämmer till viss eftertanke om jag reflekterar det tillbaka.

När det gäller att ”tillväxt” skulle vara ett modeord så tycker jag att det är synnerligen anmärkningsvärt att det kommer från partiledaren i ett parti som aspirerar på att vara det ledande partiet i landskapet Åland. Jag trodde att ordet ”tillväxt” var det absolut viktigaste att få till i detta sammanhang och jag delar vtm Thörnroos grundinställning att vi behöver lägga mycket mera kraft och energi kring det - både i opposition och i regeringsställning. När det gäller vad det här gör för nytta så är det så att vi ger ut 1,8 miljoner euro som kan jobba i det åländska samhället och som inte finns i landskapsbudget längre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack för intresset av det förslag vi har lagt fram från Ålands Framtids sida. Jag skulle vilja få ett litet förtydligande kring eventuella eller hypotetiska risker för att den disponibla inkomsten skulle minska genom att man inför skattelättnader för den här gruppen. Det skulle vara intressant att höra mera om det och framför allt få en närmare förklaring om hur det eventuellt skulle gå till. Det känns väldigt svårt i min värld att se hur det skulle kunna leda till lägre disponibla inkomster av att införa ett lägre skattetryck för pensionärer med låga inkomster.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag har inte hunnit analysera förslaget som ligger på bordet idag så noga att jag skulle kunna säga vad resultatet blir. Det jag relaterade till var att vi, under förra perioden både gemensamt med opposition och inom regeringspartiet, gjorde ett antal försök med att få fram ett liknande förslag. Vi stötte på att den disponibla inkomsten, nettoinkomsten, hade påverkan på andra typer av transaktioner som gjordes i de sociala skyddssystemen.

Nu kan jag inte säga att det kommer att göra det i det här fallet utan det är snarare en uppmaning till utskottet att titta närmare på hur man skulle kunna få fram vad förslaget skulle ge för effekter. Det viktiga är att effekten av det här inte blir att den disponibla inkomsten blir mindre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det var ett intressant och bra anförande av ltl Ehn. Jag måste säga att jag håller med i det han säger men jag har två korta kommentarer.

Det här är sak. Om man tittar på anslutningsmotionen måste man absolut analysera effekterna, se vad den kan innebära. Det kan vara så att man vinner på gungorna men förlorar på karusellen, det är inte förnuftigt att rakt av anta den här motionen.

Den andra och intressantare delen av ltl Ehns anförande var den ideologiska och principiella infallsvinkeln, jag håller även med ltl Ehn i det. Det är så att välfärd måste skapas före den kan fördelas, vilket är min personliga åsikt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tycker att det är trevligt att vi kan ha den här typen av diskussion som grundar sig i ideologi i lagtinget ibland också. Det gör att det blir mycket enklare för det plockar bort, det som ofta kommer in i debatten, en diskussion som är personlig nivå som handlar om att ge tjuvnyp som kanske inte riktigt hör hemma.

Tjuvnyp av ideologisk art tycker jag att hör till politikens allra bästa situation, när man faktiskt kan debattera på den grunden. Därför vill jag också säga det att jag är glad att den här motionen kom på det här sättet för den stimulerade, åtminstone mig men också andra, till att ha en ideologisk diskussion. Jag hade hoppats på att det kanske skulle varit flera som hade tagit den ur en ideologisk synvinkel och inte enbart säga ”nej” och ”ja” utgående ifrån om det är opposition eller (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Ehn. Jag kan skriva under varenda en bokstav som ltl Ehn hade i sitt anförande. Jag tänkte kommentera att vår arbetskraftsreserv har varit väldigt liten och det har också gjort att vi inte har kunnat tillgodoräkna oss samma tillväxtökning som våra närregioner har haft. Vi har egentligen inte haft någon arbetskraftsreserv att plocka ifrån.

Däremot har vi haft en relativt stor andel långtidsarbetslösa och svårmatchade personer som jag hoppas, via detta förslag till arbetsavdrag, ska kunna lockas in och komma in på arbetsmarknaden. Det skapar dels en attraktionskraft och dels ett sug åt arbetsgivarna. Nu kommer det ut 1,8 miljoner euro i det åländska samhället som på något sätt, enligt mig, måste stimulera arbetsgivarna och skapa ett sug.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Tack, ltl Holmberg för ett intressant anförande och en replik som innehåller ett bra förslag. Jag måste säga att om man är lite kritisk till hur salen som helhet har lyckats med att föra den här sortens politik, att analysera var det finns utmaningar på arbetsmarknaden och hur vi får en arbetsmarknad som bättre kan ta till vara på resurser som finns och även att åtgärderna som vidtas hamnar rätt. Där har vi inte gjort tillräcklig mycket. Tyvärr handlar mycket av de här om att vi sitter med något begränsade verktyg. Jag tror dock att ibland är det kanske så att vi låter oss skrämmas av att verktyg saknas och säger att det är någon annan som kunde lösa det. Vi borde diskutera mera på det vis som ltl Holmberg precis gjorde i sin replik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack! Jag hade hoppats på att inte engagera mig mer i debatten men det kom ett påstående från ltl Holmberg om att det inte skulle ha lämnats in några förslag i samband med budgetbehandlingen. Det är för felaktigt för att kunna låta bli att bemöta det. Utöver ltl Toivonens förslag så har vi budgetmotion 61/2018–2019 och 53/2018–2019 som är förslag om att rikta pensionsinkomstavdraget bättre mot ekonomiskt utsatta äldre kvinnor. Exakt det vi diskuterar här idag i ett lite annat format. Vi hade också ett förslag om att slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidrag så att de som lyfter barnbidrag skulle få bättre möjlighet till att få utkomststöd.

Jag vill också passa på, med tanke på den goda debatt som har varit, ge några korta kommentarer – framförallt till det senaste anförandet från ltl Ehn. Ett replikskifte avslutade med en diskussion om att vi saknar många av de instrument som behövs för att kunna vidta åtgärder på det här området och att vi behöver utveckla självstyrelsen av den orsaken. Att vi behöver utveckla självstyrelsen är vi förstås helt överens om men ser vi just på de ekonomiskt utsatta så har vi de allra flesta instrumenten i vår lagbok. Orsaken till det, framförallt när vi diskuterar beskattningsfrågor, är att vi har hela behörigheten över den kommunala beskattningen.

Någon som har pensionsinkomster på 23 000 euro i året betalar ingen statlig skatt på dem utan enbart kommunalskatt, så är det i alla fall i Mariehamn. Det gör att en person som har 1 900 euro i pension per månad egentligen aldrig betalar någon skatt till den finska staten utan detta är pengar som snurrar runt i det åländska samhället och beskattas enligt åländsk lagstiftning. Samtidigt har vi hela den kommunala socialpolitiken i vår lagbok, i varje fall de väsentliga delarna av den, och vi har även avgiftspolitiken i stor utsträckning vad gäller dessa områden.

Vad gäller de ekonomiskt utsatta i samhället så har vi faktiskt nästa lika goda möjligheter som den finska staten har att hjälpa sina invånare så kan vi hjälpa ålänningarna i samma omfattning. Skillnaden skulle möjligen vara socialförsäkringen som har varit omdiskuterad på sistone. Vi ser ett tydligt behov av att skapa en egen åländsk socialförsäkring på sikt om vi överhuvudtaget vill att man ska beakta ålänningarna i den lagstiftningen framöver. Det är eventuellt det verktyget i verktygslådan som vi saknar men det är närmast en detalj i förhållande till andra områden som vi faktiskt har behörighet över i dagsläget. Det tycker jag att vi inte kan undandra oss något ansvar för att lösa problemen som ÅSUB pekar på i sin rapport, tvärtom har vi ett stort ansvar att återkomma med konkreta åtgärder, t.ex. det som diskuteras här i salen i dagsläget.

Vad gäller debatten om att det här är strikt en tillväxtpolitisk åtgärd så tycker jag att det är en märklig argumentation. Från landskapsregeringens sida påpekar man gång på gång hållbarhetsagendan och säger att man måste ta ett socialt ansvar och hänsyn till miljön i alla sammanhang och inte bara beakta en aspekt i taget utan att man måste se helheten. Sen står man i talarstolen och säger att ”vad gäller det här avdraget kan vi bara se till de tillväxtpolitiska effekterna och övriga konsekvenser tar vi i ett senare skede”. De är dubbla budskap om man förespråkar en sådan politik från regeringspartiernas sida. Mot den bakgrunden var det bra att ltl Aaltonen nyss lyfte fram just detta tankesättet och pekade på att det måste gälla i det här sammanhanget också.

Det borgar för en god och saklig behandling i finans- och näringsutskottet där man inte avfärdar den här typen av övriga konsekvenser och analyser när man lägger fram tillväxtpolitiska förslag och kan se till den helhet som landskapsregeringen utger sig för att eftersträva. Jag tycker inte argumentationen om att vi inte ska blanda äpplen och päron när man gör det i alla andra lägen. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Som jag nämnt har det här avdraget dubbla effekter men fokus när vi lade det låg naturligtvis på tillväxt och när det analyserats visade sig det också ha effekter på andra bitar. Jag anser inte att det strider mot hållbarhetsarbetet på något sätt.

När det gäller det ltl Jonsson säger om möjligheter att vidta åtgärder så delar jag dem. Som jag nämnde i mitt anförande så låter vi oss ibland skrämmas av att systemen är komplexa, det går ihop i varandra och vi saknar vissa delar. Men vi kan absolut göra saker. Under förra perioden såg vi, när vi jobbade med de svagaste pensionärerna i det här sammanhanget, att när man försökte göra saker så samverkade systemen på ett sätt som inte gav önskat utfall. Det var därför jag lyfte detta som en varningsflagga i det här sammanhanget. Det är inte som ett argument för att inte kunna ta det utan istället att man måste ha det med i bakhuvudet när man gör analysen över vad effekterna blir.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer förstås. Samtidigt vill jag bara avfärda argumentet eller det tankegångar som andades över att det skulle vara svårt för oss att vidta åtgärder. Det är klart att vi måste beakta helheten och se till de strukturer som råder men vi har alla möjligheter. Vi kan med kännedom om den lagstiftningen som finns i den finska lagboken ta oss runt dem om vi har den politiska viljan. Att få till åtgärder som riktar sig till just dessa grupper är ingen omöjlighet men lite mer komplext kan jag hålla med om att det är.

Ltl Johan Ehn, replik

Som jag sa så är det helt säkert på det sättet att vi måste bli lite tuffare och ha lite mera mod i att också använda oss av självstyrelsen. Detsamma gäller användandet av beskattningsbehörigheten som vi har helt igenom. Precis som ltl Jonsson var inne på, den kommunala beskattningen som är den stora delen av det gemene ålänning i dagsläget faktiskt drabbas av. Där för vi oftast en skattedebatt som hela tiden utgår från vad man gör i Finland, detta är något som vi måste våga ändra på lite mera. Det är fortsättningsvis en svårare uppgift och den kräver mera av partierna.

Jag vill, för min del, betona att kritiken mot att man inte skulle ha kommit med förslag i detta område riktar sig inte mot ltl Jonsson och Ålands Framtid, för där har det funnits förslag. Andra som har uttalat sig (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Jonsson. Jag förbisåg Ålands Framtids motioner gällande det socialpolitiska och ber om ursäkt för det. Vi kan konstatera att det var 3 av 13 bland oppositionen som hade motioner i ärendet. När det gäller kommunalskattinstrumentet har det faktiskt varit ett av de viktigaste argumenten för mig när det gäller kommunreformen. Där vet jag att ltl Jonsson och jag har helt skilda åsikter men det är ju faktiskt ett tydligt och konstruktivt sätt och vilket man kan påverka kommunalskatterna för hela Åland på ett positivt sätt, sett ur invånarnas perspektiv.

Jag undrar också hur ltl Jonsson ser på ordet ”tillväxt” på Åland? Jag tog upp i förra veckans anförande att tillväxt och konsumtion inte behöver betyda att man köper billiga, kinesiska saker i butiken. Det kan betyda att man nyttjar åländska tjänster och handlar mer lokalproducerat. Det finns även någon form av hållbarhetstanke i ordet ”tillväxt” idag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns det säkert men några krav på var man ska handla för avdragen som vi diskuterar idag har vi inte i lagstiftningen. Däremot är diskussionen som förs om hur man kan anpassa ett avdrag som detta så att det faktiskt är till nytta för de åländska aktörerna väldigt relevant.

Jag tror att det ligger mycket i den beskrivning som har getts, att låginkomsttagare spenderar sina pengar hemma i större utsträckning än personer med högre inkomster som har en högre benägenhet att resa. Jag delar synen om att vi ska ha ett hållbarhetstänk också när vi tittar på dessa avdrag och det är just det som jag ville peka på i mitt anförande. Det är inget fel med att se till flera helheter när man diskuterar den här typen av avdrag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är märkligt att man under den här debatten för retoriken att detta avdrag på något vis skulle ta bort från någon annan. Detta betyder inte att man inte satsar på de som har det väldigt, väldigt svårt i samhället trots att man inför ett avdrag för de som arbetar. Det är en stor del av en helhet av vad gäller fattigdomsbekämpning.

Det är i kommunerna som man verkligen kan påverka individen och där är avgiftspolitiken central. Skulle man ha noll i barnomsorgstaxa i stan eller på landsbygden så skulle det påverka folks hushållsekonomi väldigt kraftigt. Vi kan även se på att avgifterna som påverkar pensionärer inom hemtjänsten, socialen osv. då man nu föreslår höjningar i våra socialnämnder igen som direkt kommer att gå åt pensionärernas små marginaler. På vilket sätt jobbar Ålands Framtid för att driva dessa frågor kommunalt, eller är det en oärlig politik man för? Man sitter i lagtinget och säger en sak men sen när det kommer (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att man både måste beakta inkomster och utgifter, i alla sammanhang, när vi ser till olika grupper. Jag tror inte någon har påstått något annat i den här salen. Att man genomför justeringar av avgifter kan vara ett sätt att närma sig dessa grupper, men att ta bort barnomsorgstaxan i sin helhet för alla grupper är en satsning som skjuter väldigt brett. Vill man verkligen rikta in sig på de grupper som behöver de här medlen så är det precis så man har tänkt när man riktar in sig på de som har låga inkomster. Om vi sätter begränsningar så kan vi göra mycket mera för de som verkligen behöver pengarna mest. Det är också därför vi har lagt ett snävt förslag till utveckling av avdraget som riktar sig just till de pensionärer som ligger under fattigdomsgränsen. Då ser vi att vi har möjlighet att nå dem som verkligen behöver pengarna vilket även gör att satsningarna blir ekonomiskt effektivare i sammanhanget. Det måste väl ändå vara en politik som socialdemokraterna (… taltiden slut).

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi, socialdemokrater, ser det här som en helhet och där anser vi att man måste arbeta för sänkningar av avgifter på kommunal nivå. Då kan man som helhet minska den inflationshöjning som man ser att en avgiftshöjning leder till. Bara de avgiftshöjningarna vi hade på ÅHS visade att inflationstakten blev större på Åland än resten av riket, vilket är oroväckande. Det handlar om en helhet men med försiktiga åtgärder där jag hoppas kunna se att Ålands Framtid också driver den här politiken kommunalt. Hittills har man alltid röstat emot sådana förslag på kommunal nivå.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill inte gå in i någon kommunalpolitisk debatt i det här sammanhanget. Jag konstaterar ändå en viss skillnad ur ett ideologiskt perspektiv mellan socialdemokraterna och Ålands Framtid.

Från Ålands Framtids sida ser vi hellre att vi utrustar låginkomsttagarna med tillräckliga medel så att man kan klara sig och göra sina egna prioriteringar, välja själv hur man konsumerar medel. Socialdemokraterna vill styra det till den offentliga sektorn och minska avgifter i det sammanhanget. Vi menar att det är en bättre och mera rättvis politik att se till att vi åtminstone inte straffbeskattar pensionärer på det sett som vi gör idag.

Vi vill se till att man har medel att röra sig med för då har man också andra möjligheter att täcka de utgifter som socialdemokraterna nu bekymrar sig över. Jag tycker att den kritik som lagts fram faller snett. Vi vill inte göra låginkomsttagare bidragsberoende i samma utsträckning som socialdemokraterna förespråkar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, jag tänkte komma med några reflektioner som både berör regeringens lagförslag och anslutningsmotionen. Som jag sa inledningsvis i mitt första anförande så kom lagförslaget, intressant nog, dagen efter en rapport från ÅSUB som visar att 17 % av ålänningarna ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Debatten har rört sig lite i de banorna för att då ha ett avdrag på en hundralapp som ges åt dem som har inkomster kring 45 och 65 000 euro kändes lite märkligt. Speciellt då man ifjol betonade att det skulle gå till låg- och medelinkomsttagare.

Jag lät Nyan göra en Ålands gallup. Där kunde jag se att av våra sympatisörer stödde 82 % stipendiet, arvodet och bland oppositionens sympatisörer var det totalt över hälften som stödde det medan det var 40 % som hade en åsikt i frågan och som stödde det på Åland. Problemet, som jag nämnde tidigare, är att de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen kan man inte nå via avdrag.

Det förslag som Ålands Framtid har lagt fram anknyter till det här lagförslaget och är ett sätt att nå vissa grupper. De som ligger i de lägsta inkomstklasserna och som betalar kommunalskatt men som via anslutningsmotionen inte skulle betala kommunalskatt. Det intressanta är att när jag lade mina förslag så var stödet från socialdemokraterna inte direkt överväldigande, vilket förvånade mig.

Det har varit på tal att man inte kan blanda, att man inte kan ha något som både gynnar tillväxten och något som har en social inriktning – vilket jag inte förstår varför. Samma pengar kan ha två fördelar. Som jag nämnde tidigare, om man har ett stipendium för den som har lägre inkomst så vet man att det kommer att gynna tillväxten ännu mera - för man lär knappast spara pengarna. Ju högre inkomst man har, desto större andel går till sparande. Det handlar även om var konsumtionen hamnar. Hamnar den lokalt så påverkar den tillväxten bättre och ju lägre inkomster som man får, antingen avdrag eller bidrag, desto större andel konsumeras lokalt.

Sedan talade man också om den disponibla inkomsten, som är ett argument som lagts fram varje år, och jag försökte redan första året se vilka fall det kunde handla om. Man talade tidigare om flitfällorna men vad jag har förstått så har man fått bort dem. När jag tittade efter så fanns inte samma trappor som förut – att om inkomsten ökar lite så kan bostadsbidraget minska ganska radikalt, nu för tiden är det istället en procentsats. Är det så att bostadsbidraget minskar med 100 euro för att man får 50 euro till så är det väl bostadsbidragsreglerna som man bör titta över och inte om man ska få ett arvode eller, som i det här fallet, en skattesänkning. Jag är väldigt skeptisk till att en skattesänkning ska ge en lägre disponibel inkomst. Det är lätt att lägga fram det argumentet när det, för åtta år sen - när det undersöktes, såg ut på det sättet.

Det är också lite intressant att man nu hänvisar till den så kallade färska ÅSUB-rapporten. Man säger också att det står i regeringsprogrammet att man skulle satsa på den här gruppen och låta göra den här ÅSUB-rapporten. Vad jag förstår så har den gjorts regelbundet och när jag tittar på innehållsförteckningen så visar det sig att den förra ÅSUB-rapporten gjordes 2015, dvs. att när regeringen tillträdde så fanns det en färsk ÅSUB-rapport som i praktiken visade samma sak som den här. Att vänta i tre år och hävda att man satsat och försökt känns ganska märkligt. Ni har haft år på er och kommer sedan med kritik om att detta borde undersökas i finans- och näringsutskottet. Jag vet ungefär hur tidtabellen ser ut, om vi ska försöka få igenom en budget före juluppehållet och dessutom fördjupa oss i anslutningsmotionen, vilket jag gärna skulle göra. Som sagt, tidpunkten är märklig då ni har haft tre år på er, vad har ni gjort? Tack för ordet, fru talman!

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman och bästa lagting! Här kommer en favorit i repris, ett förslag om utvidgad skyddsjakt som är kopplad till situationen vi hade med vargarna under vintern. Ålands lagting antog redan i juni ett lagförslag på basen av landskapsregeringens beredning, om bestämmelser om akut skyddsjakt på björn, varg eller lodjur, på eget initiativ genom en förändring i jaktlagen.

Syftet den här gången är ungefär densamma som den var när lagtinget antog den nämnda lagstiftningen, att utöka möjligheterna enligt jaktlagen för att bedriva skyddsjakt på Åland – i enlighet med de undantag som habitatdirektivet medger. Detta skulle även gälla på rovdjur som åtnjuter ett strikt skydd. Lagen gick sedan vidare till lagstiftningskontroll där man fann att lagtinget hade gjort en behörighetsöverskridning. Enligt grundlagen hade inte tillräckliga kriterier för när den akuta skyddsjakten kunde inträffa, bemyndiganden om exakt hur skyddsjakten skulle få förekomma var otillräckliga och heller inte tillräckligt avgränsade i delegeringsstadgarna. Därför gör vi nu ett nytt försök och landskapsregeringen har funderat över andra juridiska modeller att gå vidare med.

Den modell vi nu föreslår är den som verkar mest ändamålsenlig, att bestämmelsernas struktur byggs upp på ett annat sätt än den i lagtinget antagna lagen från den 13 juni. Enligt förslaget skulle de grundläggande bestämmelserna för jakten tas in på lagnivå medan bestämmelser av mer teknisk natur lyfts in på förordningsnivå. Strukturen på den föreslagna lagstiftningen skulle därmed likna den reglering som för närvarande finns i jaktlagen, paragraf § 20 och § 28. Dock är det politiska innehållet beträffande möjligheterna för akut skyddsjakt samma som de var tidigare. I den här formen hoppas vi att lagen ska kunna passera lagstiftningskontrollen och uppnå samma syfte som vi tidigare önskade.

Det finns en lagförändring till i den här lagen eftersom vi kör den ett nytt varv. Gällande den nya paragrafen § 31a så kompletterar paragrafen lagen med en förändring som ger möjlighet att under exceptionella förhållanden kunna jaga på oavsett vilken mark som gäller. Det är framför allt för att vara framgångsrik när det gäller att fälla vildsvin, varg eller någon annan invasiv art som inte är önskvärd i den åländska naturen. När det ska göras måste det göras med ganska snabba beslut och då kan man inte börja utreda några jakträttsfrågor eller ingå några avtal - det ska ske på snabb basis. Det gäller i synnerligt exceptionella förhållanden, Om det finns ett djur eller en individ av ett djur som orsakar hälsorisker för antingen djur som människor och den t.ex. utgör spridning av invasiva arter i landskapets fauna, äventyrar allmän säkerhet, riskerar att orsaka allvarlig skada på egendom eller äventyrar trafiksäkerhet. Om någon av dessa grunderna kan åberopas så kan landskapsregeringen besluta om att utföra jakten på den individen oavsett var den befinner sig.

Detta gäller inte invasiva arter som t.ex. mård och mink som redan har etablerat starka bestånd i den åländska faunan utan det här gäller när det kommer in nya inslag av icke önskvärda arter, t.ex. tvättbjörn eller nilgås. Det är också viktigt att kunna ta till ett sådan instrument ifall att det är en art som t.ex. kunde sprida sjukdomar. Det skulle kunna vara möjligt att få in den afrikanska svinpesten genom en vildsvinsstam som växer. Det finns även andra sjukdomar där det är i andras och allmänhetens intresse att det finns bra skäl att åberopa den här lagstiftningen. En motsvarande lagparagraf finns också i den finländska jaktlagen och borde därmed inte vara några svårigheter att få igenom denna lag gentemot grundlagen. Men man vet inte på förhand hur det går. Tack, fru talman!

 

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman och vicelantrådet. Egentligen svarade vicelantrådet delvis på en av mina frågeställningar i slutet på sitt anförande. Finns det liknande lagstiftning gällande att ta makten från markägarna, att de inte ens behöver tillfrågas för att man ska kunna jaga på deras mark?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det finns som sagt i den finska jaktlagen. Det gäller att komma ihåg att det finns två principer som står mot varandra. Det kan finnas åländska markägare som vill ha vildsvin på sin mark och slår vakt om dem där. Men det finns vissa saker som betraktas som ett stort allmänintresse och då står det över den enskilda markägaren - vid det enskilda tillfället och under exceptionella omständigheter. Dit hör de saker jag nämnde tidigare, trafikolyckor, förstörelser av annans egendom och dylikt.

Det är klart att dessa två principer står mot varandra och är något som man naturligtvis kan ha synpunkter och diskussioner kring, vilket jag tycker kan vara intressant. Vi bedömer dock att man kan lagstifta på det här sättet.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Personligen anser jag att det är bra om lagen går igenom, den är viktig. Blir det detaljerade regler om hur det ska gå till väga på förordningsnivå? Annars kan lagen bli kontraproduktiv.

Man ska akta sig för att stöta sig med folk i onödan. Det måste tydligt framgå vad man hänvisar till och att markägaren åtminstone blir kontaktad innan jakten genomförs. Jag tror att det annars kan bli problem med att få lagen accepterad.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Naturligtvis är det här en lagstiftning som man i jaktlagen och i markägarkretsar diskuterar kring vad som händer om en sådan situation uppstår. En situation där ett eller flera invasiva djur syns till och där allmänintresset på Åland är så pass stort att de elimineras. Det handlar om att under en kort tid, under vissa omständigheter, ge en viss jakträtt. Det är klart att det här ska vara beslut som ska vara kringgärdade av mycket konkreta bestämmelser. Något av villkoren som ställs i lagen måste naturligtvis råda, att man kan hänvisa till något av de skäl som anges.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tackar landskapsregeringen och minister Gunell för att man försöker på nytt med att ta fram ett lagförslag som ger möjligheten att begränsa eller utrota invasiva arter.

Jag har en liknande fråga som ltl Lindholm gällande jakträtten och ägande rätten, som kan vara en känslig fråga. Om jag har förstått det rätt som kommer det i förordningen regelverk över hur det ska gå till när man sätter igång en jakt på t.ex. ett vildsvin, att inte vem som helst kan åka hur som helst utan markägarens kännedom.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Man kanske kan titta på hur det här görs på annat håll, vilka system man kan ha när ett sådant beslut fattas och hur respektive markägare kontaktas. Det ligger lite i sakens natur att det kan vara ganska brådskande omständigheter och att de här besluten tas i syfte för att fälla en enskild individ. För att åtgärden ska kunna vara tillräckligt effektiv och hela syftet med den ska kunna fungera så måste man kanske ha ett system där man har en efter-dialog eller en för-dialog, vilket som verkar mest ändamålsenligt i de enskilda fallet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag var på mötet som centern ordnade på Kyrkby högstadium där jag delvis lyfte den här frågan. Jag påpekade att man på sätt och vis luckrar upp jakträtten och äganderätten när det gäller de här arterna. Jag tror inte det är någon, eller säkert finns det någon, som vill ha vildsvinen här på Åland, men jag tror inte att jordbrukarkåren och skogsägarna vill ha det. Jag hoppas att det här sköts rätt så att det inte blir någon kalabalik vid tillvägagångssättet när man ska jaga. På det viset stöder jag det här förslaget då man faktiskt försöker att angripa (… taltiden slut).

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är bra att de här frågeställningarna dyker upp och det är ganska naturligt i sammanhanget. Om man tänker ut ett rent konkret exempel så kan man behöva söka en liten tvättbjörn på ett markområde som berör hundratals markägare. Tvättbjörnen frågar inte om det är Anderssons eller Lundströms mark utan den sticker iväg och för att sedan få fatt i den måste man ha rätten att göra det under en viss tid. Detta är bestämmelser som ska vara kringgärdade och transparenta för alla inblandade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack vicelantrådet och tjänstemännen för att vi har fått detta lagförslag tillbaka. Det gäller sannerligen att ha tålamod som åländsk lagstiftare.

Det vi har hört i föregående replikskiften gällande jakträtt kontra markägaren så kan jag hålla med kollegorna och vicelantrådet om att det handlar om att få till ett system som fungerar. Frågan är, om man tar jakt av något snabbare rovdjur på fasta Åland – måste då hela fasta Åland utgöra det område som jakten får utföras? Annars är risken att vi får en kollision mellan äganderätt och annat.  Skulle vicelantrådet ha något emot att också lag- och kulturutskottet skulle få det här ärendet på bordet för att titta på de lagliga aspekterna?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Jag har absolut ingenting emot det. Det är social- och miljöutskottet, som är huvudutskott i frågan, som kan skicka det vidare till lag- och kulturutskottet. Jag ser bara fördelar med att ha många ögon med, Det är nämligen inte enkelt. Från åländska sida kan vi uppleva laggranskningen lite oförutsägbar, speciellt de senaste årens tolkningar av den nya grundlagen. Paragrafen från den finska jaktlagen, om jag inte missminner mig, är tagen innan nya grundlagen togs i bruk. Där kan finnas en aspekt som ltl Jansson och lagutskottet kan se över. Kan ni finna några klokheter i det så är jag väldigt öppen för de diskussionerna.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack! Ja, det var en av aspekterna. När vi tittar på exakt det lagrum som vicelantrådet nämner så har vi en komplikation. Vi är oerhört övervakade medan det som sker på andra sidan skiftet sker utgående från en politisk bedömning där grundlagsutskottet är ledande stjärnor.

Lag- och kulturutskottet står mer än gärna till tjänst med att se över det här och det är inte bara för att vi vill ha mera jobb.

Justitieministeriet i Helsingfors har utsett en special granskare av Finlands grundlag. Med tanke på att vi från Ålands sida måste vara otroligt aktiva under den tid som uppdraget pågår så tror jag att det skulle vara bra för lag- och kulturutskottet att faktiskt få ta tag i den här biten av åländsk lagstiftning då vi här har exempel på problematik. Högsta domstolen fäller en del av lagpaketet och då, eftersom man fällt det första, kan man fälla den helt och hållet genom att åberopa unionsrätten.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om det är någon som tror att det är lätt att vara åländska parlamentariker eller minister så kan jag avliva den myten. Man måste kunna sin egen lag, man måste veta hur Finlands lag fungerar, grundlagen samt EU-rätten. Det här är ett fall som är extra knepigt eftersom man ska kryssa emellan många intressen. Att till exempel kunna ge jakträtt på en art som har ett starkt skydd i EU-rätten, även om den är skyddsjakt och tillfällig, så gäller det att hålla tungan rätt i mun.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Gunell för presentationen av lagförslaget om utvidgad skyddsjakt. Jag tror att alla här i salen är mer än överens om att vi behöver försöka igen. Vi från moderat samling stöder varmt att man gör allt för att hitta lösningar för att få bort varg och vildsvin från Åland, dem ska inte vara här. Det ställer bara till problem. Jag understöder också att lag- och kulturutskottet tittar på det så att vi är riktigt säkra på att vi har koll på lagen till 100 % när vi skickar iväg den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det var en intressant redogörelse av vicelantrådet. Det som även framkom i tidigare replikskifte om att vi från lag- och kulturutskottet kanske skulle få ge ett utlåtande skulle vara bra. Jag tittar på paragraf 28 och 31 och det är något komplicerat. I paragraf 28 står det att man skulle kunna få bedriva jakt på fridlysta arter på annan människas jaktområde oberoende jakträtt, men i paragraf 31 står det istället om invasiva arter. Jag kan se att det kan finnas problem då det i paragraf 28 står att det är rakt av fridlysta djur man ska få jaga. Detta tänkte jag nämna som vägkost till utskottet men vi allt tyder på att vi kanske får det till vårt eget utskott och det blir intressant.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är bra att ltl Eriksson sitter i lag- och kulturutskottet, där får ni mer än gärna titta på den aspekten av det hela också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och minister Gunell. Bra kämpat av er i hård motvind. Den här lagen behövs och det är väldigt bra om också lag- och kulturutskottet tittar på det här med sin kompetens. Inget av de nämnda djuren i lagen hör, enligt mig, hemma på Åland. Läser man viltolycksstatistiken från Sverige som är ganska färsk så har vildsvinsolyckorna ökat mångdubbelt bara på tio år, dem kommer att passera 6 000 i slutet på december. Det är bra att vara bestämda även när det gäller vildsvinen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan tänka mig att någon där ute undrar om det här fortfarande är relevant lagstiftning och om det ens finns några vargar eller vildsvin på Åland. Det är svårt att veta men det har observerats, ganska nyligen, två till tre vildsvin i trakten runt Geta och Haraldsby. Vargobservationerna har varit glesare under den sista tiden men någonstans i området Hammarland-Jomala så kan det finnas ytterligare en. Man måste dock tänka långsiktigt, det här är en lagstiftning som kan komma att behövas i nya situationer som vi idag kanske inte riktigt kan förutspå. Med fler kalla vintrar och ett vargbestånd norr om Åbo så är det troligt att vi kan få fler besök.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Egentligen skulle man inte behöva säga så mycket om det här ärendet för det är välkommet och bra. Det som inte har lyfts än är frågan om vildsvinen och de små markförhållanden vi har. Många gånger hinner vildsvinen passera över många rågränser och då är det kanske viktigt att man naggar på jakträtten och att man kan beordra att det blir en form av skyddsjakt. Den frågan är viktig av den orsaken att vi har omfattande odlingar av rotsaker, grönskar och frukt på Åland och det skulle vara förödande att få in vildsvinen i dem. Vildsvinen är säkert en bra markberedare i skogen men det är nog bara en gång, kommer dem igen är det inte bra.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet

omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

6        Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Bästa lagting och fru talman! Från vargar och jakt till luftutsläpp. Det som vi har framför oss idag är en fråga om utsläppstak och en ändring av landskapslagen om miljöskydd.

Luftutsläpp är ett väldigt stort globalt problem. Arbetet tillsammans med den här lagstiftningen ska ses som en led i det globala europeiska arbetet i att begränsa utsläppens negativa effekter på människors hälsa och miljö. Vi har luftföroreningar runt omkring oss, en del producerar vi själva genom t.ex. trafik men det kommer även olika typer av luftföroreningar ned när det regnar. Eftersom luften, precis som vattnet, färdas utan vår medverkan så är det här saker som måste regleras internationellt och i samverkan med andra.

Luftföroreningar försurar också vattendrag, bidrar till övergödning och andra sanitära olägenheter. Många människor dör årligen på grund av luftföroreningar runtom i världen, särskilt i länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterade att över sju miljoner människor har dött till följd av luftföroreningar. I Finland tror man att det var ungefär 1 600 som dog i förtid år 2013 på grund av luftföroreningar. Det här är helt klart ett problem.

Dock kan man ändå jämförelsevis säga att både i Finland och på Åland är luften relativt ren, enligt WHO är luften i Finland den renaste i världen med endast sex mikrogram fina partiklar per kubikmeter. Vi har också utrett luftkvaliteten på Åland 2014 som gav resultat som gjorde att man kunde utesluta fortsatta utredningar. Nu, 2018, gör vi en ännu mer omfattande studie kring luftkvaliteten på Åland.

Luftföroreningar rapporteras in landsvis, dvs. att Åland blir en del av Finlands rapportering kring arbetet med eller mot luftföroreningar. Vi kommer att bli en del av den finska rapporteringen. Som ni kanske kommer ihåg angående fiskekvoter till exempel.

När vi ska besluta kring hur stor andel av arbetet med luftföroreningar som är det åländska andelen av den finländska helheten så ska det här ske utifrån samråd i enlighet med självstyrelselagen § 59b. Just nu är den paragrafen lite satt ur spel på grund av de icke framgångsrika diskussionerna angående fiskekvoterna, där Åland fortfarande har ett ärende som ligger i Åbo förvaltningsdomstol eftersom vi inte är nöjda med utfallet. Även dessa åtaganden från åländsk sida ska vara föremål för ett samråd med riket. Det kan bli en intressant process och något som vi måste ha i åtanke när vi går vidare med det här.

Den här lagen säger också att vi ska ta fram ett luftvårdsprogram. Det kommer förstås att finnas ett riksprogram men om vi gör ett på Åland, som det sägs att vi kan göra, så redogör man helt enkelt i luftvårdsprogrammet vilka åtgärder Åland kommer att vidta. I riket och även i Sverige, när man har jobbat med luftvårdsprogrammen, så har man haft arbetsgrupper med människor från kommuner, näringsliv, forskningsinstitut, hälsomyndigheter, naturskyddsmyndigheter osv. för att samarbeta kring luftvårdsproblematik.

Lagstiftningen bygger förstås också på konventioner. Senast 2017 har Ålands lagting givit sitt bifall till ändringar i göteborgsprotokollet och det gäller det som finns inom landskapets behörighet. Tack, fru talman!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den enda frågan jag tänkte fråga är angående sista stycket i paragraf § 53f. Där står det att landskapsregeringen ska sköta övervakningen på Åland av de skadliga förändringar i ekosystemet som avses i artikel nio i direktivet om utsläppstak. Övervakningen ska då ordnas i iakttagande av bestämmelser i artikel 91 och 92. Vilken myndighet är det som kommer att ha detta ansvar för övervakningen, är det landskapsregeringens tjänstemän eller är det ÅMHM?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har uppfattat det som att det är landskapsregeringen som har haft hand om luftmätningarna. Det är landskapsregeringen som har genomfört dem och det är även landskapsregeringen som har finansierat dem genom landskapsbudgeten. På den här nivån uppfattar jag det som att det är landskapets miljöbyrå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Enda behandling

7        Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! Enligt lagtingsordningen läser jag upp klämmen och återkommer senare med ett anförande. Med hänvisning till ovanstående, med stöd från § 37 i lagtingsordningen, ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål. Avser landskapsregeringen att omgående ompröva beslutet att inte längre upphandla varutransporter till skärgården så att de för skärgården viktiga transporterna kan fortgå även efter den 1 januari 2019 i enlighet med gällande principer? Tack.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Spörsmålet är inlämnat den 20 november och det var precis i samband med att vi hade en remissdebatt i lagtinget angående budgetbehandlingen. I stunden av inlämnandet av själva spörsmålet så fanns det fortfarande frågetecken angående hur lösningen ska ske från och med den 1 januari. Sen dess har det flutit vatten under broarna och vi har kommit vidare i arbetet vilket är det som jag kommer att redogöra i mitt anförande.

Jag vill börja med att lyfta de ökade kostnaderna som vi har konstaterat på infrastrukturavdelningen när det gäller upphandlingen utav dessa transporter. Under 2017 hade vi en ökning från 274 000 euro till 242 000 euro per år för 2018. I samband med att vi tittade på orsakerna till kostnadsökningarna så konstaterade vi att det finns ett visst missnöje med nuvarande upplägg. Man konstaterade att det var, i viss mån, ett stelbent system och att det fanns en viss osäkerhet i vilka företag som hade möjlighet att utnyttja sig av dessa transportsystem.

Jag tror att själva processen som vi nu har haft har varit till gagn för både de som utnyttjar servicen och för landskapsregeringen när det gäller att hitta nya sätt att ta sig an och se på detta. Vi har t.ex. kunnat konstatera under året att vi har haft oskäligt stora fordon som kört väldigt små mängder. Om vi nu kan justera nivåerna så att de är mer i enlighet med det reella behovet så är det något som är positivt både för ekonomin och miljön. Det är på grund av det som vi från landskapsregeringen har försökt vända oss till skärgården och deras representanter som håller på med dessa transporter dagligen.

Det som vi ännu vill lyfta upp är att vi har ett stöd från landskapsregeringen vad gäller skärgårdsbutikerna, vi kan stöda butikerna i att vara aktör för dessa transporter. Det gör att själva beslutfattandet angående transporterna kommer närmare dem det berör. Utöver det vill jag även ge en eloge till våra butiker i skärgården och de koordinatorer som har arbetat med frågan. Jag tycker att det har varit ett konstruktivt samarbete som har lett framåt på alla sätt och vis.

Avslutningsvis så vill jag nämna att de lösningar som vi nu arbetar fram, som också har framkommit i media att är på praktisk nivå och börjar gälla från och med 1 januari, dels har sänkt kostnaderna men också innehåller lösningar för norra och södra skärgården. Tanken är att vi, inom januari månad, ska träffas med berörda butiker igen och i samband med det titta på lösningar framledes. Det är inte så att landskapsregeringen inte tar sitt ansvar utan vi har även sagt i budgetdebatten att vi har upptagit 100 000 euro för den första perioden, 1 januari till 30 april. Vi har beredskap från landskapsregeringen att komma med en fortsättning för resten av året. På det viset tycker jag att landskapsregeringen har lyckats rätt bra i den här frågan.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman och minister Nordberg. Jag har en fråga. Om man nu har kört med för stora fordon t.ex. på vintern, är det då så att det finns en möjlighet nu under sommarperioden, när det faktiskt kan ha varit brist på leveranser, att man får en större flexibilitet och kan styra om själv?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Fram tills idag har vi arbetat fram en lösning som sträcker sig fram till den 1 maj till 30 april. Under de diskussioner som vi har haft tillsammans med skärgårdsrepresentanterna så har det visat sig att det kan ha varit för stora bilar under vintern. Men faktiskt även under sommartid, när trycket har varit väldigt stort, så har det funnits behov för mera. På det här viset kan vi kanske få till en mer flexibel lösning för att tillmötesgå de behov som finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman och Mika Nordberg. Det är alltid bra att se över möjligheterna till att få saker och ting uträttade på ett billigare sätt. Det som förvånar mig lite är att debatten kom igång bland skärgårdsbutikerna när man fick reda på att det var upptaget 100 000 euro i budgeten.

Min fråga är, borde man inte starta en debatt med butikerna i ett tidigt skede för att hitta på lösningar? Inte kommit med ett anslag i budgeten på 100 000 euro och sedan börja diskutera alternativa lösningar när kritiken väl kommer. Man borde ha startat med debatten och sedan hade man varit överens angående anslaget.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Under början av sommaren gick själva optionstiden ut för att kunna ta en option på ett ytterligare år för trafiken. Genast efter semestrar, när vi återkom och kontaktade representanter för skärgården, så hade vi ett möte i september med dem där vi aviserade det här och meddelade att det kommer att upphöra från och med årsskiftet.

Vi ställde även en fråga till dem, för att starta en dialog, om hur man skulle kunna hitta ett mer flexibelt sätt. På det viset kan det ha varit något med kommunikationen emellan representanter som vi varit i kontakt med och övriga skärgårdsbutiker som kan ha fallera i något led. Hur som helst var det i september som vi lyfte frågan.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att man kan tycka att det är ett tidigt skede. Om man hade tankar på att man skulle hitta på andra lösningar inför budgetförslaget så borde man väl ha haft dessa lösningarna med sig när man träffade skärgårdsbutikerna så att man kunde diskutera dem.

Nu berättade man, enligt vad jag förstår, att det kommer att ske förändringar. Hur lösningarna skulle bli att se ut presenterade man inte, det kom i ett senare skede när man verkligen fick se att det bara var 100 000 euro anslaget för det. Då gällde det inte transporterna utan att skärgårdsbutikerna skulle sköta det själva. Jag tycker att tillvägagångssättet är fel, jag förstår inte att det ska vara så svårt att diskutera och föra en dialog med dem som berörs.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Från landskapsregeringens sida så ville vi visa vårt ansvar för dessa transporter genom att säkerställa ett belopp. Vi ville inte på förhand berätta exakt hur det här systemet skulle se ut. Vi ville möjliggöra för skärgårdskommunerna, som känner till sina behov av transporter mycket bättre än vad vi gör här, att vara med och bestämma. Därför gick vi in i diskussionen med olika möjligheter till lösningar. Men vi visade från första stund att vi hade ett ansvar och ekonomiska resurser för att verkställa de förslag som skärgårdsborna själva kunde komma med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! När jag lyssnar på minister Nordberg och när jag har lyssnat på skärgårdsbor och andra som har varit i kontakt med mig så ställer jag mig försiktigt frågan, befinner vi oss i samma värld? Diskuterar vi samma sak? Skillnaden, diskrepansen, mellan hur skärgårdsborna har uppfattat landskapsregeringens agerande i den här fråga och landskapsregeringens svar är så långt ifrån varandra som det bara är möjligt. Låt mig göra en kort, historisk, tillbakablick.

Skärgårdens biltransport var något som tillkom redan i slutet av förra seklet. Det var ett sätt för skärgårdsborna, inte bara för butikerna utan även för företagen, att trygga verksamheten till att få ut varor – inte bara livsmedel utan rördelar och dylikt som en hantverkare kan tänkas behöva. I samband med inträdet i EU började man ifrågasätta om det här kunde vara ett förtäckt statsstöd. Jag vet att en tidigare trafikminister, ltl Runar Karlsson, var ned till Bryssel och ansvarade för det här. Det har berättats för mig att han hade med en bild på Seglinge andelshandel för att kunna visa hur våra butiker i skärgården ser ut och påvisa att det inte var någon fråga om indirekt statsstöd utan snarare en fråga om överlevnad.

Jag kan hålla med landskapsregeringen i att nuvarande system inte är optimalt, det finns möjligheter att förbättra det. Det som skrämmer lite i ministerns framställning är att den skiljer sig så mycket från vad skärgårdsbor har sagt. Till mig har det berättats att man via ett Skype-möte i oktober fick reda på, klart och tydligt, att landskapsregeringen inte kommer att upphandla skärgårdens transporter vidare. Som orsak enligt hörsägen från möten har man uppgivit att man har glömt att man borde göra en upphandling på det här. Går man tillbaka och tittar i budgetskrivningarna för år 2018 så skrev landskapsregeringen att ”landskapsregeringen har beslutat att upphandla nytt avtal som sträcker sig åtminstone till den 31 december 2018 med eventuell option om förlängning. Anslaget avser upprätthållande av färskvarutransporter på följande linjer: linje 1 Kökar, linje 2 Sottunga och Föglö, linje 3 Brändö-Kumlinge, linje 4 varutransporter från fasta Åland och Åbo till skärgården.” Uppenbarligen kom man underfund med på höstsidan att man hade glömt att göra den här upphandlingen.

Det hade varit rakryggat av landskapsregeringen att informera privatpersonerna och företagarna i skärgården om detta. Informerat om att det gjorts ett misstag, att det blev glömt, att man förbisett det - då skulle man nog ha fått förlåtelse. Den som aldrig har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt. Istället valde man att försöka täcka det här och med några veckors varsel så förväntas butiksföreträdare från skärgården att sammanstråla och fundera ut hur man ska kunna lösa transporterna. Från landskapsregeringens sida så fjäskar man på med lite medel och skriver också i sitt svar att det egentligen inte några ekonomiska begränsningar bara skärgårdsborna kan ordna det själva, ”detta kan utökas när de verkliga behoven och kostnaderna klarlagts” – ett citat ur landskapsregeringens svar.

Skärgårdsborna blev med all rätt ursinniga. Det kan inte bara vara ens fel hela tiden, att det alltid är kommunerna som inte förstår landskapsregeringens goda intentioner och att inte företagarna förstår landskapsregeringens goda intentioner. Det kanske också, den här gången, skulle vara läge för landskapsregeringen att fundera på sin egen kommunikation. 

Skärgårdsborna över lag, vilken skärgårdskommun du än väljer, var alla upprörda, ledsna. Vid ett tillfälle övervägde jag ens om jag skulle behöva en telefonlinje från Brändö till stan, jag tror det skulle har räckt om jag ställde mig på trappan, för det var med kraftord, som jag inte tänker upprepa här nu, och hög volym som man valde att kommunicera.

Med några veckors varsel så förväntar sig landskapsregeringen att skärgårdsbutikerna ska omorganisera och upphandla en linje som ska kunna tillgodose butikernas behov. Då måste man också komma ihåg att butikerna har väldigt divergerande behov, bara varifrån man tar sina varor ser väldigt olika ut på södra och på norra linjen. Jag har frågat runt och det är ungefär 50 stycken som tar varor med transportbilen och på södra linjen är det ungefär 30 stycken.

Jag anser att frågan är helt berättigad, varför är det butikerna som ska ombesörja det här? Är det något i det nya direktivet från EU som göra att landskapsregeringen inte längre kan? Jag har gått igenom de upphandlingspapper som jag hade från min tid som ansvarig minister från juridiska byråer. Det är möjligt att något kan ha ändrat men det har varit möjligt att göra det här under väldigt många år och nu går det tydligen inte längre. Om det skulle vara ekonomin som man funderar över, varför gör man då en fullmakt och säger att man ger de medel som behövs?

Det viktigaste av allt, som verkligen har irriterat, är den otroligt korta tid som butiksföreståndarna i skärgården fick på sig för att möta det här behovet. Vilket måste ske om man överhuvudtaget vill ha någon transport efter den 1 januari 2019. Det är ohederligt agerat från landskapsregeringens sida att försätta skärgårdsföretagare i en sådan situation.

Jag tycker att man från landskapsregeringens sida borde ha inlett en dialog med skärgårdsföretagarna och satt sig ner och resonera i om systemet är optimalt – även om jag tror att alla har varit överens om att det inte varit det. Man kan inte förvänta sig att 50 olika företag på norra linjen och cirka 30 på den södra, med några veckors framförhållning, ska klara av att sy ihop ett transportsystem som ska fungera dygnet runt. Det låter sig bara inte göras, så är det.

Jag hoppas att det här är ett misstag från landskapsregeringens sida. När jag pratade med folk igår så finns det faktiskt företagare i skärgården som tror att det här bara gäller för första kvartalet. De tror att det bara gjorts en upphandling till sista april och sedan kommer något annat att ske. Samtidigt finns det andra företagare som tror att detta kommer att gälla lite längre.

Med tanke på vad den här landskapsregeringen har utsatt skärgårdsborna för, t.ex. att Vårdö inte längre var en skärgårdskommun, jag är helt övertygad om att författaren Anni Blomqvist vände sig i sin grav när hon hörde det. Det är även allt från tvångssammanslagning av kommuner där det inte finns fungerande färjetrafik, borttagande av stöd för fjällfiske, minskade hälsovårdsjourer i Föglö för att man inte klarar av att få tag i folk och nu det här med varutransporterna.

Ni måste komma ihåg att varutransporterna berör alla i skärgården. Alla har möjlighet, i mån av utrymme, att beställa och få hem varor med dem. Jag hoppas att landskapsregeringen ska ompröva sitt beslut och innan jag avslutar mitt anförande så vill jag säga att det här ärendet ska bordläggas till nästa plenum.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos pratade om att ha glömt. Jag undrar om ltl Thörnroos har glömt att hon faktiskt är vice talman i Ålands lagting. Att komma och föra fram hörsägen tycker inte jag passar det ansvar som vi har i att hålla oss till fakta.

Jag har inte, såvitt jag vet, deltagit i ett möte där vi från landskapsregeringens sida skulle ha framfört att vi skulle glömt att göra någon upphandling. Vi har klart och tydligt sagt att vi valde att inte ta optionen som gick ut i början att sommaren utan att vi ämnar få till ett nytt system.

Från min sida har vi varit öppna, ärliga och transparenta i den här processen. Vi har också sagt att skärgårdsrepresentanterna framförde kritik emot oss - men vi hade även en konstruktiv diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag valde att föra fram hörsägen och jag gav också ministern en möjlighet att kommentera huruvida det var sant eller inte.

Jag kommer självklart kontakta de källor som har informerat mig om detta. Jag ska berätta för dem att ministern inte har varit med om något eller känner att man skulle ha glömt något. Det var ett aktivt beslut att, med bara några veckors varsel, få 50 företagare på den norra linjen och 30 stycken på den södra att på något vis upphandla och skapa transportmöjligheter. Nog är det lite magstarkt av ministern att påstå att det här är välskött från landskapsregeringens sida.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos har gjort sitt val och jag förstår att hon hellre misskrediterar och sprider en osäkerhet bland skärgårdsborna för att på något sätt ställa landskapsregeringen i dålig dager. Jag tycker att det skulle vara klädsamt att bidra med den faktakunskap som vtm Thörnroos både har tillgång till som vice talman och lagtingsledamot samt sin tidigare erfarenhet som infrastrukturminister. Det är nämligen så att de företag som vtm Thörnroos nämnde har precis samma verksamhetsförutsättningar efter den första januari 2019 som de hade i december 2018.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, ledamoten! Jag står vi det som skärgårdsborna och de privata företagarna sagt, det är en ohemult kort tidsfrist att omstrukturera en transportkedja som faktiskt har fungerat under många år. Den har även sköts som en EU-upphandling från landskapsregeringens sida.

Nog måste ministern ändå hålla med om att komma med detta besked i oktober, några veckor före, ändå är en onödigt kort tidsfrist? Den frustration, ånger och ilska som skärgårdsborna har givit uttryck för via e-post till ministern och intervjuer i tidningar kan jag faktiskt inte stå till svars för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att frågan mer eller mindre är utagerad och bilarna kommer att rulla första januari precis som tidigare. Landskapsregeringen har i god dialog med butikerna kommit överens om hur vi agerar i januari när vi träffas igen, norra linjen kan ha en lösning på frågan och den södra en annan. Vi har redan kommit fram till väldigt goda lösningar och resultat i den här frågan. Varför är det så hotfullt att göra vissa ändringar? Man kanske inte behöver vara med och föra fram hörsägen som vtm Thörnroos själv säger att hon gör. Då kan man komma hit och säga precis vad man vill om vad som helst och sedan hänvisa till hörsägen. Ska vi ha det så i Ålands lagting?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Den information som jag har är att den upphandling som skärgårdsbutikerna gör nu sträcker sig det första kvartalet. Det pågår diskussioner om hur man ska hantera det efter den sista april. Inte kan jag påstå att hela den här frågan är löst. Däremot verkar det vara på det viset att landskapsregeringens tilltro till privatföretagande i skärgården är avsevärt mycket större än tilltron skärgårdsföretagarna har till landskapsregeringen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Precis som ltl Thörnroos vet så är det väldigt svårt att göra förändringar, särskilt i skärgården där det råder en sådan sårbar tillvaro samt den brist på tillit som råder mellan många i skärgården och maktens boningar i Mariehamn. Nog vet ltl Thörnroos själv hur det var kring privatiseringen, vilka ord och vilken hörsägen som dugga tätt runt huvudet på många av oss. Den rädsla och den hotfullhet som det innebar för alla de som var anställda ombord.

Att göra förändring är svårt, men den kan också leda till goda lösningar. Låt oss nu ha tillit. Bilarna kommer att rulla från första januari och det kommer att finnas alternativa sätt att göra det för södra respektive norra linjen. Det kommer att bli bra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kommer mycket väl ihåg hur tongångarna gick, hur hörsägen var och hur insändarna lät i samband med privatiseringen av skärgårdstrafiken. Jag kommer också ihåg att det var ett nuvarande regeringsparti som lovade att de skulle, om de kom i regeringsställning, upphäva privatiseringen och återanställa – men det kanske är en gammal historia nu.

Visst är det så att södra linjen har ett behov av lösningar och norra linjen ett annat. Alla butiker på norra linjen har inte samma behov, de är alla unika och har sina egna utmaningar. Det oaktat så kan väl ändå vicelantrådet tillstå att det beskedet som kom i oktober, att landskapsregeringen inte skulle ha huvudansvaret för transporterna, tillkom något sent?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Vi inom liberalerna ser möjligheter med de förändringar som berör skärgårdens färskvarutransporter. Detta skapar möjligheter till att förnya de transportsystemen, dels för färskvaror från fasta Åland men även för de viktiga transporterna från fasta Finland. Det som anses vara bra har alltid förutsättningar till att kunna bli bättre.

När nya verktyg skapas bör man också resonera kring hur de nya verktygen ska användas. Kritiken som framförs mot förändringen är att tidsaspekten inte varit tillräcklig. Nu ska ett försök göras under fyra månader och det är under den minst intensiva perioden under hela året. Detta har lett till att norra och södra skärgården har hanterat det olika. Vi har fått ta del av information från norra skärgården om att man helst önskar att behålla det nuvarande systemet. Det har även skrivits kontrakt som avser ett avtal från första januari till sista april 2019.

Den södra skärgården, Sottunga och Kökar, har istället utnyttjat möjligheten till att bjuda ut transporterna på marknaden och begärt in offerter på trafiken så att den blir mer anpassad till brukarna och inte till dem som utför transporterna. Då ska vi komma ihåg att brukarna, som det nämndes tidigare, inte bara är butikerna utan det finns också många olika företag. Företag som vissa bara har verksamhet på sommaren och andra året runt - vilket gör det till en komplex fråga.

Dessa offertförfrågningar har inte slutförts ännu men sker i brådskande ordning. Detta ger möjlighet att bland annat skapa nya arbetsplatser i skärgården, kanske en till två stycken, vilket är något som regeringen eftersträvar och skärgården ropar efter. Skärgårdens brukare får även bättre service när de får möjlighet att påverka sin verksamhet själva, men lyhördheten mellan de olika brukarna samt utförarna är mycket värdefull.

Talman! På grund av den korta upphandlingstiden behöver regeringen i samspråk med brukarna utnyttja den tid som finns fram till den sista april till att ta fram ett nytt system som även kommer att klara av den intensiva perioden som inleds under våren och accelererar under sommaren. De entreprenörer som ska sköta transporterna måste naturligtvis få ett flerårigt avtal, exempelvis tills då kortrutten införs, 2022.

Vad regeringen visar med detta förslag är bra, att skärgården får förändring samtidigt som en möjlighet till att skapa förbättringar utifrån sina önskemål och behov. Positivt är också att regeringen flaggar för investeringsstöd för eventuella investeringar som berör dessa transporter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har många sympatier med det som ltl Staffas förde fram, bland annat att norra och södra linjen har sina egna unika behov och att det kan finnas möjlighet att skapa nya arbetsplatser. Men hur ser ltl Staffas på tiden som skärgårdsföretagarna har fick på sig att sy ihop en lösning? Tycker ltl Staffas att den är tillräcklig eller borde den ha varit ännu kortare?

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag var på väg att lämna det obesvarat för att den sista kommentaren var onödig. Naturligtvis så är det lättare att skapa bättre förutsättningar för skärgården desto mer tid man har. Det är därför vi liberaler föreslår att man utnyttjar den här perioden under våren att få fram ett bra avtal inför de kommande åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Diskussionen är alltså spörsmålet om varutransporter i skärgården, vilket är ett viktigt tema. En butik är hjärtat på en ö och ju längre man är från sin tätort, desto viktigare blir butiken. Det såg vi på Kökar då de under en period inte hade egen butik, det skapades väldigt snabbt en stress och oro. Det är klart att det påverkar livsmöjligheterna om man inte har en butik, det påverkar också inflyttning och näringslivet – egentligen hela livskraften.

Vi tänkte nästan att döden hade kommit till Kökar när de var utan butik men öborna gick ihop och bildade ett andelslag och idag kan vi se att livet har återvänt. Det är en samlingspunkt, den sprider glädje och man kan till och med beställa en hembakad pizza därifrån.

Då behovet av att det finns tillgång till färskvaror är väldigt central så höjer förslaget omedelbart stressnivå – kommer vi att bli utan mat i skärgården? Det är alltid innehållet i en butik som är viktigt, inte byggnaden. Nu, med regelverket från EU så problematiseras frågan. Vi i landskapsregeringen anser sig ha löst den väldigt smidigt tillsammans med berörda butiker har man beslutat om en framtid. Den är god och det är en bra väg att gå. Det uppnår en smidigare och bättre optimerad lösning än vad dagens system erbjudit.

Det är alltid bra att omvärdera och analysera system och i det här fallet att tillmötesgå de utmaningar som finns i regionen. Vi socialdemokrater tycker att förslaget om att ge stöd till de lokala butikerna är en självklarhet för att lösa problem och anser också att det är genialiskt. Då skapas en mer optimerad, kostnadseffektiv och smidigare lösning. Det är också viktigt att påpeka i diskussionen att landskapsregeringen aldrig tagit sin hand från skärgården och att det alltid har funnits en stor vilja att finansiera, aktivt stöda och även ett genuint engagemang för skärgården. Stödet har egentligen aldrig äventyrats.

Ibland, som jag nämnde tidigare, är det faktiskt bra att stanna upp, förbättra och kanske bli klokare – då hittar man ofta nya och kreativa lösningar. Södra linjen kräver vissa system och norra linjen andra, precis som nämndes i tidigare anföranden. Vem har den expertisen om inte de som bro där ute? Detsamma gällde också då man identifierade att trafiken till och från Åbo behöver ses över på nya sätt.

I dessa hållbarhetstider är det också viktigt att se på helheten, ska vi ha stora transportbilar som rullar fram och tillbaka och är eventuellt tomma? Det bör föras en diskussion om hur vettigt det är. Tilliten till landskapsregeringen tror jag att finns och jag tror nog att skärgårdsborna vet, innerst inne, att man inte vill något illa. Är man långt ut i havet och beroende, så blir man stressad och rädd ganska snabbt. Då är det alla ansvar, både opposition och regering, att lugna ner och försäkra dem om att man kommer att ta hand om dem och garantera att det fungerar - precis som landskapsregeringen gör.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har absolut inte uppfattat att skärgårdsborna skulle vara rädda. Däremot är de förbaskade på hur landskapsregeringen har hanterat det här ärendet. Jag skulle gärna ta del av vad socialdemokraterna uppfattar som problematiskt i EU:s regelverk. Vad är det som har förändrats och som gör att landskapet inte längre kan stå som huvudman?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag förstår inte varför man ska vara arg för att man får en ny lösning, att man tillsammans med landskapsregeringen kan diskutera kring hållbara och nya lösningar. Vad gäller EU:s upphandlingsregler så är det bara att läsa landskapsregeringens svar på spörsmålet. På första sidan i näst sista stycket står förklaringen, men det räknar jag med att vice talman har läst.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ser ingen konflikt i att landskapsregeringen fortsättningsvis skulle ha huvudansvaret. Jag ser ingen konflikt varken gentemot EU:s regelverk eller de minimis stödet. Är det så att landskapsregeringen vill göra det så är det fullt möjligt. Jag tror snarare att det här är ett sätt att försöka bortförklara varför man inte längre vill ta detta ansvar för skärgården.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Hela mitt anförande, och åtminstone socialdemokraterna, vill ta ansvar för skärgården. Många av oss är beroende av den, många av oss har rötter i skärgården och många av oss spenderar somrar där, så det argumentet förstår jag inte.

Vad gäller de minimi-stödet så förstår jag problematiken, den har diskuterats mycket på kommunal nivå när man ska stöda bl.a. tredje sektorn och slår väldigt kraftigt emot, även i mycket mindre summor. Det gäller att ta det argumentet på allvar och sätta sig in i det för det är, kanske inte direkt ett hot, men ändå väldigt besvärligt för vår tredje sektor att få stöd och annat – så månne det inte också gäller företag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Jag ber att få understöda vtm Veronica Thörnroos förslag till bordläggning och även bordläggningstid. Tack.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Thörnroos, understödd av ltl Mikael Lindholm, har föreslagit ärendet ska bordläggas till nästa plenum. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?  Ärendet bordläggs till nästa plenum.

De som finns på talarlistan bereds möjlighet att hålla sina anföranden.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att Ålands lagting och landskapsregering inte är delaktiga i att jaga på och göra situationer som dessa värre. Istället bör man säga att man tar reda på fakta, stannar upp och försöker lösa det på bästa sätt.

Det som man på något vis borde skriva synligt i varje skärgårdskommun är att det i Ålands lagting och landskapsregering finns många människor som värnar om skärgårdens intressen och inte har en enda cell i kroppen som skulle vilja förnärma eller skada.

Däremot kommer det alltid att uppkomma situationer beträffande trafik, färskvaror, näringsliv och arbetsplatser där det måste göras förändringar. Hur kan vi, i denna sal och i olika organ, skapa trygghet i förändringsarbete? Jag tror det är viktigt fråga för alla regeringar. Oavsett vilken regeringskonstellation om jag har suttit i så har det väckts mycket oro när förändringar ska göras. I det här fallet är det kanske starkare oro än någon annan stans då man finns och lever i en tillvara som är ytterst sårbar och man ser att vissa tendenser i fel riktigt, t.ex. utflyttningen. Man ägnar massor med kraft och energi till att försöka komma fram till hur man ska hålla sin bygd levande och attraktiv så att folk vill flytta dit och bli en del av samhället. Det är tufft att se den här förändringen ske när de åtgärder man gör inte riktigt biter på som man skulle önska.

Det gäller för oss att ingjuta kraft och mod i befolkningen för att kunna fortsätta tillsammans med dem, ö för ö, göra åtgärder som känns positiva. I den förra landskapsregeringen hade vi som måla att vi skulle tända fler lampor i skärgården och ha ett projekt per skärgårdskommun som skapar framtidstro. På Kökar blev det ett bageri, på Brändö blev det en näringslivsutvecklare och i Kumlinge samarbetades det kring flygfältet – men det sistnämnda kanske inte blev till så mycket resultat. Vi har gjort ansträngningar för att bidra till att den gemensamma känslan av att skärgården är allas angelägenhet och något som vi arbetar för tillsammans.

Det finns alltid dem som anser att skärgården får för mycket, kostar för mycket och att det helt enkelt inte är värt att satsa dessa resurser. Där måste man göra ett val, ska skärgården hållas levande så kommer det att kosta pengar nu och i framtiden. Annars måste man komma fram till ett annat ställningstagande och det har jag inte hört någon nämna.

När det gäller förändringarna i färskvarutransporterna så har det aldrig funnits ett hot om att något skulle upphöra eller försvinna för evigt. Landskapsregeringens hand har hela tiden hållit fast kring att det ska fungera och rulla på från 1 januari 2019. Det man måste titta på är om det är rätt dimensionerat och fyller de behov som finns. Det behövs ses över om det är för många eller för få transporter och om transporterna går på rätt sätt. Man behöver även specifikt se om man får rätt intervaller och därmed mer skräddarsydda transportlösningar för företagen och butikerna.

Det verkar som att det var rätt länge sen som det har förts en bra dialog med skärgårdsbutikerna kring deras behov – det var på tiden och viktigt att vi hade den diskussionen. Nu vet vi mer om hur det fungerar, skärgårdsbutikerna på norra linjen har fått en gemensam diskussion, samma sak på södra linjen och jag tror att det främjar skärgårdens intresse om man kan samarbeta, samtala och samordna mer. Jag hoppas, även om det kan ha funnits stunder av oro i den här processen, att det kunde främja för framtiden.

I januari träffar regeringen tillsammans med minister Mika Nordberg butikerna igen och då kommer det finnas två alternativ. Landskapsregeringen kan fortsätta upphandla transporterna i enlighet med de nu identifierade behoven eller så ska butikerna bli tryggare i att detta upphandlas av dem själva. Då kan man få ner det till en lägre kostnad och öka flexibiliteten mer än vad landskapsregeringen, som myndighet är hållen till EU:s regelverk och krav, kan lyckas med. En privatföretagare är inte på samma sätt reglerad av det. Det andra alternativet är att man går vidare med att göra en gemensam upphandling mellan olika intressenter som man kanske, på södra linjen, tycker är lämpligare.

Vi har, genom kris, fått utveckling som betyder att man kanske har kommit till ett, möjligen bättre, system. Vi är nu uppe i en kostnad på 340 000 euro per år, vilket vi börjar tycka är ganska mycket – särskilt när ökningen skett på bara något år. Man måste dra i bromsen ibland och försöka hitta på bättre lösningar. Tack, fru talman!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Förändringar brukar, som regel, emottas negativt. Jag tycker att det passar bra med en förändring, butikerna ute i skärgården vet vilka behov de har och precis vad de behöver, vilket landskapsregeringen kanske inte exakt känner till. Jag tror det här skulle kunna vitalisera hela skötseln av transporterna, och på så vis kommer något positivt hur det här.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Min övertygelse är att det kan komma något positivt ur detta. Ibland kanske det krävs den här typen av känslosamma situationer. Det är nu möjligt att hitta alternativ som är skräddarsydda och mer lämpade för regionen och som kanske även främjar lokala företag i transportbranschen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Näringsministern nämner att man inte ska jaga upp medborgarna från lagtingets sida och istället ingjuta kraft i skärgårdsbefolkningen. Det här är ett typiskt exempel över hur man jagar upp skärgårdsbefolkningen, att komma med ett förslag till förändringar i något som kunde ha varit mycket tidigare påbörjat. Det som jag ställer mig frågande till är, varför tog man inte tag i det här förut? Man visste när nuvarande kontrakt gick ut och ministern säger själv att det måste vara rätt dimensionerat. Har man begärt in offerter på mindre fordon? Landskapsregeringen borde veta vad behovet är vid det här laget eftersom man har bedrivit verksamheten så pass länge.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Det här är kanske inte riktigt mitt område. Jag talar i den här frågan för att jag bryr mig om skärgården och har också ett ansvar gentemot skärgården som ordförande för skärgårdsnämnden och som regionminister.

Det finns aldrig tillräckligt med dialog vid förändring. Visst kunde det kanske ha aktualiserats tidigare och man kunde kanske ha hittat på olika vägar att gå. Men från och med nu och framåt så är det viktiga att man kommer vidare och att man hittar bättre lösningar för transportsystemen än dem man har haft.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja säga att ingen här i lagtinget tror jag att medvetet inte bryr sig om skärgården. Det syns i de budgetanslag som finns till skärgårdstrafiken och andra lösningar idag. Det handlar väl kanske mer om att vi ser det på olika sätt.

Jag är fundersam till att landskapsregeringen i sådana här omvälvande förändringar agerar så sent så att man får den här konflikten. Man borde ha öppnat dialogen med skärgårdstrafiken och andra företagare mycket tidigare för att undgå konflikterna, det hade gjort det lättare för det här förslaget.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Visst, det finns alltid saker som kan göras bättre. Det jag började mitt anförande med var en fråga om hur man gör en förändring samtidigt som man skapar en trygghet i förändringen. Man borde kanske ha signalerat från början att landskapsregeringen inte kommer att överge regionen, varken med finansiering, engagemang eller aktivitet gällande transporterna.

Jag tror inte att man ska lägga det här på listan som visar hur landskapsregeringen kör över skärgården. Då tycker jag också att man ska komma ihåg att man har, under den här mandatperioden, höjt stödet till skärgårdsbutikerna och sett till att gästhamnsprojektet har gett utvecklingsmöjligheter och gett konkreta pengar på 200 000 euro per hamn. Man bör också se det goda vilket skulle hjälpa skärgården mer än att bara rada upp det negativa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Ärendet bordläggs till nästa plenum.

För kännedom

8        Kollektivtrafiktjänster

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17 december 2018.

9        Direktval av lantrådet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 2/2018-2019

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets nästa plenum den 12 december 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 12 december 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil