Plenum den 11 september 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 11 september 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Meddelande. 2

Andra behandling. 2

1    Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

Andra behandling. 2

2    Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

Första behandling. 3

3    Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

Första behandling. 4

4    Havsplanering

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

Remiss. 13

5    Införande av fiskevårdsavgift

Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

Enda behandling. 49

6    Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2016-2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

Enda behandling. 49

7    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2016-2017

Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

Föredras. 52

8    Språket vid Ålands lyceum

Ltl Britt Lundbergs skriftliga fråga SF 16/2016-2017

Föredras efter bordläggning. 56

9    Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Remiss. 61

10  Destinationsmarknadsföring

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

För kännedom.. 61

11  Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

12  Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

13  Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

Budgetmotion BM 55/2016-2017

Plenum slutar 61

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från plenum till den 1 oktober på grund av sjukdom.

Antecknas.

Meddelande

Fredagen den 15 september 2017 kommer en frågestund att hållas klockan 09.30. Från landskapsregeringen sida deltar alla ministrar förutom minister Asumaa.

De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela detta till kansliet på förhand.

Talmannen uppmanar ledamöterna att har beredskap för plenum denna vecka på torsdag klockan 09.30 och fredag klockan 10.30 efter frågestunden, samt måndag och onsdag klockan 13.00 nästa vecka.

Talmanskonferensen har idag beslutat att inkommande onsdag klockan 13.00 anordna lantrådets upplysning gällande revision av Ålands självstyrelselag. Lantrådets upplysning följs upp av gruppanförande om maximalt 10 minuter. Det är en maximal gräns. Vid samtliga anförande kan hållas repliker på normalt sätt. Övriga anföranden tillåts inte.

Antecknas.

 Andra behandling

1        Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Social- och miljöutskottets har behandlat presidentframställningen rörande konventionen och protokollen om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material.

Landskapsregeringen uppger i sitt yttrande att det på Åland finns bestämmelser i olika förordningar om både dumpning och om deponering av avfall samt hantering av jord- och muddermassor. Man konstaterar också att skyddsbestämmelserna är mer långtgående än i konventionen och dess protokoll.

Dumpningsprotokollet förbjuder förbränning av avfall till havs, men tillåter förbränning av sådant avfall som produceras vid normal drift av fartyg. Bestämmelserna på Åland gällande förbränning av avfall till havs är för närvarande något otydliga, men de kommer att bli tydligt implementerade på Åland till den delen då rikets avfallslag görs tillämplig på Åland, vilket är under arbete.

I 18 § i rikets avfallslag förbjuds förbränning av annat avfall än avfall från normal drift på fartyg på finländskt vattenområde, dvs. även på inre vattenområden. Men bestämmelser finns även i miljöskyddslagen för sjöfarten. Där sägs klart att förbränning av avfall som uppstår vid fartygs normala drift är helt förbjuden på finskt vattenområde, och tillåten endast i fartygets avfallsförbränningsugn i Finlands ekonomiska zon och på finska fartyg också utanför den zonen.

Utskottet har erfarit att motsvarande bestämmelser bör införas i den åländska miljölagstiftningen för att till fullo uppfylla protokollet.

Utskottet har också erfarit att de lagändringar som bör göras i den åländska lagstiftningen, för att landskapslagstiftningen till fullo ska vara i överensstämmelse med protokollet, inte utgör obestridliga lagstiftningskonflikter som bör undanröjas innan Finland förbinder sig till protokollet och ändringarna i det.

I och med detta så föreslår utskottet att lagtinget ger det begärda bifallet.  Tack, herr talman.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Havsplanering

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Social- och miljöutskottet har även behandlat ett förslag om ändring av vattenlagen som föranleds av Europaparlamentets och rådets havsplaneringsdirektiv.

Enligt direktivet ska havsplanerna bidra till en hållbar utveckling i sektorerna för energi till havs, sjötransport, fiske och vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av den marina miljön. 

Utskottet konstaterar inledningsvis att det finns många aktörer som har intressen i havet och de används idag för många olika syften, bland annat för fiske, vattenbruk, sjöfart, turism, energiutvinning, sträckningar av kabel och rörledningar och inte minst till rekreation. Alla de här verksamheterna leder till stora påfrestningar på haven och också till en konkurrens mellan olika intressen.

För att haven fortsättningsvis ska kunna användas på samma sätt som idag, och även klara utökad användning i framtiden, är det av största vikt att haven förblir livskraftiga med välfungerande ekosystem.

Utskottet välkomnar och finner det positivt att en havsplaneringsprocess, som reglerar användandet och fördelningen mellan olika intressen i havsområdena samt bevarandet och skyddet av den marina miljön, införs. 

Utskottet har även lyft frågan huruvida havsplanerna bör vara juridiskt bindande eller, som förslaget ligger, rådgivande, riktgivande.

Enligt havsplaneringsdirektivet ska de planer som tas fram uttryckligen beakta samspelet mellan hav och land och främja samstämmigheten mellan olika planer. Man kan konstatera att både i Sverige och i Finland är havsplanerna riktgivande och Åland avviker inte från hur man gör i omkringliggande regioner.

Utskottet har under hörande fått veta att ett antal av de områden som enligt lagförslagets 24a § föreslås ingå i havsplaneringen, exempelvis energi till havs, sjötransporter, fiske samt sträckningar av kabel och rörledningar, är områden som även kan ingå i kommunernas delgeneralplaner. När väl delgeneralplanerna är uppgjorda så fastställs de och är sedan bindande. 

Utskottet delar landskapsregeringen uppfattning att det är viktigt att plan- och bygglagen och vattenlagen samordnas vid de revideringar av lagarna som nu pågår, och att gränsdragningen, befogenheterna och tillämpningsområdena mellan de båda lagarna tydliggörs för att skapa samstämmigheten.

För att också få till en bra samordning och säkerställa att havsplanerna är enhetliga anser utskottet att det är viktigt att planerna tas fram i samarbete med länderna runt Östersjön och i synnerhet med angränsande regioner, utifrån en samsyn och gemensam ambitionsnivå vad gäller skyddet och bevarandet av den marina miljön.    

Utskottet vill också betona vikten av att den kommande havsplaneringen i tillräcklig omfattning fokuserar på skyddet och bevarandet av den marina miljön.

Utskottet anser att man måste beakta ekosystemtjänsternas betydelse och värde i havsplaneringen samt att användningen ska ske inom gränserna för vad ekosystemen tål.

För att havsplanen ska kunna fungera som ett vägledande instrument för kommuner och andra myndigheter vid planläggning och användning av kustvatten och marina vatten så bör den kommande havsplanen, enligt utskottet, tydligt och klart redogöra vilka målsättningarna är, hur eventuella målkonflikter har hanterats samt vilka prioriteringar som har gjorts. 

I 24a § har utskottet gjort ändringar av språklig natur.

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de här smärre ändringarna. Tack, herr talman!

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Direktivet från EU om att Åland måste göra en övergripande havsplanering har diskuterats i social- och miljöutskottet. Direktivet i sig finns det inte mycket att orda om det är bara att acceptera faktum. Det är när vi kommer till den konkreta planeringen av våra havsområden som problemen infinner sig. 

Vi ska naturligtvis göra allt för att vårt hav Östersjön ska må så bra som möjligt, men för att uppnå denna målsättning måste vi se till helheten. Det finns ingen helhetsnytta i att vi på Åland antar betydligt hårdare krav än omkringliggande regioner då vi alla belastas av den totala påverkan av Östersjön. Det bästa vore om alla stater runt Östersjön vore beredda att anta en strategi som skulle innebära att övergödningen av vårt innanhav skulle upphöra omedelbart. 

Jag anser att Ålands roll är att jobba för att den gemensamma ansträngningen blir tillräckligt stor för att åstadkomma en rejäl förbättring av Östersjöns allmäntillstånd. Vi är helt beroende av att Östersjöns tillstånd förbättras och att de syrefria bottnarnas areal minskas så mycket som möjligt. Att skylla allt på fiskodling och jordbruk är lätt men kanske inte helt rätt. 

Åland har genom beslut fattade utan tillräcklig eftertanke försvårat verksamhetsförutsättningarna för skärgårdens viktigaste näring, fiskodling, då inga nya tillstånd beviljats på många år. Samtidigt har fiskodlingsföretag sett sig tvungna att söka nya platser för odlingsenheter utanför Åland för att kunna bedriva sin verksamhet. Det mest flagranta exemplet är den odling som planerades i Brändö men som tvingades flytta ett par kilometer för att etablera sig på finska sidan. Hur detta kan gynna Östersjöns mående kan säkert diskuteras.

Det kommer att bli en mycket intressant process att följa hur lagen ska utformas. Min förhoppning är att vi kommer att få en lag om havsplanering som faktiskt förändrar förutsättningarna för ett rent och friskt Östersjön i framtiden till det bättre inte bara på Åland utan i alla länder som gränsar till vårt gemensamma innanhav. Tack, herr talman.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Lindholm sade att det inte är någon idé att vi på Åland har strängare regler än omvärlden. Men om alla skulle tänka på det viset så skulle ju aldrig något förbättras överhuvudtaget. Jag tycker att vi på Åland i sådana fall höjer ribban lite genom att visa att det finns områden som är villiga att gå lite längre för att få det lite bättre. Varför är inte det en lösning när det ändå är ett problem som vi alla måste börja jobba på?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg. Som jag också sade i mitt anförande så anser jag att Åland ska vara med och försöka påverka att alla är med och tar ett så stort ansvar som möjligt i miljöförbättrande åtgärder. Jag är absolut för att vi ska ha ett så friskt hav som möjligt. Men att Åland på så vis ska gå i bräschen så det ser jag liksom inte att Östersjön mår något bättre av.

Ltl Igge Holmberg, replik

Samtidigt är ju det här någonting som vi har gjort redan. Under vår tid i BSPC så har vi lyft Åland, vilket vi ska fortsätta med, som ett exempel för att vi är så beroende av Östersjön. I motsats till de andra regionerna runt om så är vi faktiskt helt omgivna av Östersjön, medan de andra bara har en kust mot Östersjön. Att vi anstränger oss lite mera är till gagn både för oss själva men också som ett exempel för de andra.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Herr talman! Alla ansträngningar som har gjorts av lagtingsledamöter via BSPC och allt sådant är givetvis bara att uppmuntra och tacka för. Jag har inget negativt att säga om det.

Min förhoppning är att vi ska få en havsplanering, för hela Östersjön och alla runt om Östersjön, som är så bra så att redan vår generation faktiskt hinner se förbättringarna. Min uppfattning är att så måste det vara.

Som sagt, jag ser hotbilder för de företag som är väldigt viktiga för Åland om vi har betydligt strängare krav här än vad de har bara på andra sidan av Skiftet eller andra sidan av Ålands hav.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det förvånar mig lite att ltl Lindholm, som också är ledamot i utskottet, framförde att Åland ska ligga lite lågt och inte ha så framskjuten position i det här arbetet.

Vid hörandena fick vi veta att man är förvånad över att Åland har så låga ambitioner i det här arbetet. Runt Åland finns 1/4 av hela det finska vattenområdet och vi har väldigt låga ambitioner. Vi har alla förutsättningar att bli en bra modell och gå i bräschen och tvinga de omkringliggande regionerna att höja sina ambitioner.

Jag tycker att det är synd att ltl Lindholm inte följer sin partikollega Runar Karlsson som vill förbjuda alla fiskodlingar och stänga ner dem.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Aaltonen. Jag tyckte nog att jag var ganska tydlig i mitt anförande och även i diskussionen i utskottet. Jag är absolut för att vi ska jobba för att få fram en så sträng och bra lag som möjligt. Men det ska vara en likadan lag då i omkringliggande regioner åtminstone och helst för hela Östersjön.

Vad gäller fiskodlingar och vad min partikollega Runar Karlsson har sagt så hör det inte hemma här, det får han svara på för det tänker inte jag svara för.

Talmannen

Talmannen påminner om att repliken ska handla om och rikta sig till huvudanförandet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Om man vill vara den som går i bräschen och se en förändring så kanske man måste höja ambitionsnivån lite.

Nu har vi lagt oss väldigt lågt. När arbetet kommer i gång hoppas jag att vi kan höja ambitionen och också definiera de här målkonflikterna som de facto finns och som vi måste lyfta på bordet. Det finns en målkonflikt här. Vi har dels ekosystemen som sätter gränser sedan har vi också de här olika intressena och framförallt är det ofta de ekonomiska intressena som brukar få gå före. Med det kanske kan hittas en bra nivå på detta när arbetet fortskrider.

Ltl Mikael Lindholm, replik

I mitt huvudanförande var poängen att vi inte ska ha så mycket strängare krav på Åland än i omkringliggande regioner.

Om vi säger att ltl Aaltonen vill förbjuda alla fiskodlingar i havet så det enda som sker då är att de flyttar sina odlingsenheter till andra sidan Skiftet. Vad har Östersjön vunnit på det?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Ltl Aaltonen sade här har för någon minut för att jag ville förbjuda all fiskodling. Det är kanske inte riktigt enligt vad jag har sagt och tyckt.

Jag vill säga här och nu att jag naturligtvis delar ltl Aaltonens miljöambitioner. Vi har samma ambitioner och vi ser på det på samma sätt. Däremot inser jag och säkert alla andra här att inte kan man förbjuda fiskodlingen bara så där. Man måste ju kräva betydligt lägre utsläpp av fiskodlarna på sikt. Det kan förstås betyda att man måste avveckla, åtminstone inom det sättet som man odlar fisk idag. Det kan hända att man måste börja mera med landbaserade fiskodlingar. Vi har en landbaserad fiskodling Eckerö. Vi får verkligen hoppas att de lyckas med det. Det är förstås framtiden. Det finns ingen framtid att vi odlar fisk i kassar i Östersjön som vi gör idag, i alla fall inte om vi vill ha en hållbar miljö. Det vill jag ha sagt.

Men att jag ska få det på mig att jag vill förbjuda fiskodlingar så där bara rakt upp och ner så det är inte sant. Jag tror att ingen här i salen heller vill göra det. Däremot måste det till åtgärder som kan betyda minskningar av kassodlingar i sjön, det kommer antagligen att betyder det. Tack.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Jag lyssnade på ltl Karlsson som tycker att vi ska vara restriktiva inom fiskodlingarna på Åland. Samtidigt läser man hur man planerar att göra på andra sidan Skiftet. Finland vill expandera den blå ekonomin. Den kommer, på samma sätt som den åländska ekonomin, att påverka Östersjön. Tycker ledamoten att vi ska blunda för möjligheterna att skapa arbetstillfällen i den åländska skärgården och i stället flytta över arbetsplatserna till Åbolands skärgård?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Den här problematiken är det lämpligt att ltl Staffas tar upp med sina regeringskolleger som har makten på Åland just nu. Jag tror att det är lämpligare. Kanske ltl Staffas når mera framgång med att den här regeringen gärna vill behålla och kanske också expandera fiskodlingen med dess utsläpp idag. Jag rekommenderar det, mycket utgående ifrån vad som sagts här idag redan.

Ltl Mikael Staffas, replik

Intentionen från regeringen är ju trots allt att vi ska minska utsläppen i Östersjön. Ingenting säger att vi behöver minska på fiskodlingarna, utan snarare utveckla fiskodlingarna så att det blir fler arbetsplatser i skärgården.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är alltid så när vi politiker ska säga något, vackra ord, så pratar vi mycket om utveckling, modernisering och effektivisering utan att egentligen berätta vad de innehåller. Utveckling är säkert en expansion av fiskodlingen som den är i dag med mera arbetsplatser och förstås mera skatteinkomster, vilket är jättebra både för kommuner och för de företagare som har fiskodlingar.

Däremot är det förstås mindre bra för dem som gärna vill simma i sjön och inte simma i alger på somrarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Karlsson tog upp fiskodlingen. Alla samarbeten som finns mellan olika länder så är det ganska naturligt att när Åland skriver om sin vattenlag, vilket är på gång, så försöker man att lagstiftningen på den finländska sidan, på den svenska sidan och på den åländska sidan ska vara något jämförbara med varandra så att det inte ska uppstå konkurrenssituationer emellan. Det tycker jag att är rimligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Den här regeringen har ju sagt att man ska dra sitt strå till stacken genom att försöka ha en sådan hållbar politik som naturen tål. Jag kan inte läsa något annat utgående ifrån alla de här fem strategierna och de 30 orden i handlingsprogrammet där man pratar om hållbar miljö.

Idag släpper vi ålänningarna ut två kilo fosfor per person och år medan man säger att Östersjön tål 0,4 kilo per person. Många Östersjöländer som är mycket fattigare än oss släpper faktiskt ut ungefär 0,5 kilo.

Jag säger som i det förra replikskiftet, jag ber ltl Torsten Sundblom att diskutera det här med sin regering. Det kan hända att den här regeringen gärna vill expandera fiskodlingen i Föglö och Brändö. Det är möjligt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ltl Karlsson fortsatte sedan med den landbaserade fiskodlingen. Vi behandlade ett ärende tidigare i utskottet som hade med livsmedelsstrategi att göra. Vi fick bl.a. oss till livs att den landbaserade fiskodlingen troligen ganska långt framöver - för att få bra kvalitet - kommer att behöva släppa ut fiskarna i kassar i havet en sommar för att få en bra kvalitet på varan. Det fick vi oss till livs i ett tidigare ärende. Detta kan jag ge som information till ltl Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag var i den förra regeringen som gärna såg att vi skulle få en landbaserad fiskodling på Åland. Det blev sedan så med många olika krafter. Det sattes förstås mycket skattepengar i den. Vi får verkligen hoppas att den lyckats.

Återigen, rimligtvis måste det ju vara så när man pratar om hållbart, hållbart, hållbart, hållbart och hållbart säger man hur många gånger som helst, 100 gånger och då måste man ju mena att vi måste minska våra utsläpp från 2 kilo fosfor per person till värden som i alla fall är i närheten av andra länders utsläpp. Vi kan inte utläsa något annat för annars är det bara tomma ord. Man kommer med strategier och tomma ord och det är faktiskt förvånande.

Vi får väl kanske höra om en stund här vad miljöministern säger. Det kan hända att det finns olika åsikter. Jag stöder att det måste minskas.

Talmannen

Tiden är ute!

I den fortsatta diskussionen påminner talmannen om att ärendet gäller havsplanering på ett övergripande plan.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Tack för det klarläggandet.

Jag har lyssnat på diskussionen. Jag vill klargöra att när det gäller ambitionsnivån, som ltl Aaltonen nämnde, så är det alltså planens regleringsnivå som vi har lagt rätt lågt, åtminstone i det här skedet, dvs. vad som är tvingande omständigheter. Sedan är planen riktgivande, dvs. när en myndighet ska fatta tillståndsbeslut så ska de förstås titta på vad havsplanen säger när det gäller om de här vattenförekomsterna är lämpliga för olika typer av näringsverksamhet. Här har diskuterats fiskodling. Planen är riktgivande, men naturligtvis kan man, om det är lagtingets vilja, reglera saker och ting tydligare och mer strikt från planläggarens sida. Det kan vi i så fall ta ställning till längre fram när vi de facto kommer med en havsplan. Det finns alla möjligheter. Jag vill bara klargöra det så att inte lagtinget eller någon tror att ambitionsnivån är att vi kan släppa ut hur mycket kväve och fosfor som helst, för det är förstås inte sant. Där är ambitionsnivån hög som jag ser det.

Enligt vårt hållbarhetsarbete, mål nummer 4, ska allt vatten vara av god kvalitet. Det är verkligen ett mål som är ambitiöst och som kräver mycket, både när det gäller utsläppsnivåer och annat för att åstadkomma det.

I likhet med ltl Lindholm så tycker jag också att man ska harmonisera regelverken, det är det enda rätta. Länderna runt Östersjön ska ha ett gemensamt regelverk för utsläppen och näringar i Östersjön så att en landsända inte kan konkurrera ut en annan som exemplet som ltl Lindholm nämnde kring odlingen i Brändö som låg 800 meter från åländskt vatten. Det är klart att det inte har någon positiv effekt på åländskt vatten om man odlar där, när vi inte har någon tillståndsgivning på Åland.

Jag ser mycket fram emot det projekt som vi nu inleder eftersom havsplanering är någonting nytt för oss på Åland. Vi har inte lärt oss hur det fungerar ännu. Det är ett helt nytt instrument. Vi kommer att göra det tillsammans med Finland och Sverige för att samplanera Skärgårdshavet. Målsättningen är att hitta gemensamma regelverk. Vi är alla medlemmar i HELCOM, vi har alla samma målsättning och nu måste det synas också i de nationella lagstiftningarna.

Hållbarhet i min värld, ltl Karlsson, är att havets möjligheter att bära olika utsläppsnivåer måste gå att kombinera med en möjlighet att utveckla också näringsgrenarna.

Globalt sett så tror jag att vi inte bara kan odla vår mat oberoende om det är fisk, majs eller soja i de områdena i världen. Vi måste producera mat också här i våra regioner, både inom blåa och gröna näringar. All matproduktion av protein är påfrestande för miljön. Det är ju det som vi jobbar med i livsmedelsstrategin och i alla andra strategidokument; hitta kombinationen hur vi kan få fram mat på ett hållbart sätt men som skonar miljön och vattnet.

Östersjön är en bra plats att användas som fabrik av fiskprotein. Jag tycker också att landbaserad odlingsverksamhet är väldigt intressant. Samtidigt måste vi också vänta några år tills vi får en slags vettig utvärdering. Vad innebär det projektet ändå i koldioxidutsläpp? Vad innebär det i kostnader för att åstadkomma de ekosystemtjänster som havet bara kan genom att vara havet, att reglera temperaturen, syresättning osv? Jag är lite försiktigt i det här skedet att döma ut den ena eller den andra grenen i det här skedet. Jag tycker att man ska se vilket resultat man får innan man helt kan göra bokslut över om landbaserat är den rätta och enda vägen. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Det är i många fall klokt att inte ta för hård ställning för varken det ena eller det andra fallet. Jag ser på havsplaneringen på det viset att det är en plan på vilka verksamheter vi ska ha.

Ministern kommer sedan att arbeta med vattenlagen. Det blir ett dokument som innehåller mera strikta bestämmelser. Jag tolkar havsplanen som ett dokument. Sedan kommer plan- och bygglagen och vattenlagen och där kommer detaljbestämmelserna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Havsplaneringen reglerar inget precist i dagsläget. Det är ett instrument för hur man på lång sikt ska förvalta vattnet och hur man ska använda vattnet på ett hållbart sätt.

Att vi i den här lagen tar det här instrumentet i bruk så det säger ingenting om hur resan slutar, vi säger bara att vi påbörjar den tillsammans. Det ska kombineras med att vi just nu håller på att uppdatera alla vattenförekomster på Åland i ett belastningsverktyg, där man kan simulera olika utsläpp i olika vattenförekomster för att se hur det påverkar just det vattnet. Om det blir väldigt förorenat så kanske man inte ska ge tillstånd just på den vattenförekomsten, utan man ska hänvisa verksamheten till en annan lokalisering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Taket, talman! Jag vill ta tillfället i akt att tacka miljöminister Gunell för ett balanserat anförande som visar att ingenting är svart eller vitt eller så där himla enkelt och särskilt inte när det gäller hållbarhetsfrågor.

Klimatet är trots allt kanske vår tids absolut allra största utmaning både på lokal och på global nivå.

Jag undrar hur miljöminister Gunell ser på möjligheterna att införa en CO2 konsekvensanalys, såsom man också har jämställdhetsanalyser och barnkonsekvensanalyser i lagstiftningssammanhang?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag är faktiskt en förespråkare av det. Jag tror att det blir nödvändigt att hädanefter ta i bruk ett sådant instrument, att inför varje lagstiftning, varje åtgärd göra en CO2 bedömning. Det är, som jag bedömer, vår tids största utmaning och vi måste ta det på allvar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det är också bra att landskapsregeringen tar det här hållbarhetsarbete ur ett större perspektiv. Enligt min mening så kan man inte förbjuda alla fiskodlingar men sedan gör man inte motsvarande tillsyn på andra produktionskedjor. Matfrågan och transporterna är ju kanske de två största frågorna att lösa i hållbarhetsarbetet. Det är bra att man angriper den här frågan. Även nyckeltalen som hållbarhetsrådet, med lantrådet Sjögren i spetsen har tagit fram, är ett välbalanserat steg för att nå framåt i den här frågan.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Så är det. Det står också i klimat- och energistrategin att vi ämnar ta i bruk ett instrument som heter koldioxidbudgetering. Om man ska komma ner till ett belopp så måste man också budgetera hur man ska använda koldioxiden för att sedan komma ner till slutstrecket.

Det är en utmaning, vi ser det i Sverige, vi ser det i Finland att det finns väldigt ambitioner inom utvecklingen av den blå ekonomin som inte alltid går hand i hand med miljöbedömningen kring havskvaliteten och ambitionerna när det gäller vattnets reningsgrad. Detta måste alla stater få ihop, lika som sina näringspolitiska och miljöpolitiska målsättningar, annars går det inte. Därför jobbar den här regeringen på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Mycket vackra ord gör nog inte vattnet mycket renare.

Jag kan hålla med om att det ska vara gemensamma regler mellan länder som släpper ut sitt avlopp och föroreningar i Östersjön. Vi vet att Finland är mycket mera optimistiska till fiskodlingar än många andra länder. Det betyder att om Finland går in för att öka möjligheterna att odla fisk i vatten så kommer också Åland att följa efter. Då kan jag inte förstå hur vi kan vara med och göra Östersjön renare. Det har ju ingen betydelse var i Östersjön man placerar fiskodlingarna för hela Östersjön är övergödd. Det är syrebrist där det är som djupast i Östersjön. Det är bara att bygga höga skorstenar så exporterar man längre bort och det blir ännu värre.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Harmonisering betyder ju lika regler. Om det betyder att man ska göra som de som släpper ut mest eller om man ska följa den som släpper ut minst eller ska man, som jag tycker, följa HELCOM som är vårt gemensamma organ kring utsläppsfrågor i Östersjön. Vi har en gemensam syn på vad vattnen tål. Det är väl HELCOMS målsättningar som vi alla borde sträva till. Sedan måste staterna bestämma om de är i överensstämmelse med de målsättningarna eller inte. Harmonisering behöver inte betyda vare sig mera eller mindre, det betyder lika för alla och då måste man lägga den gemensamma nivån så att den är konkurrensneutral.

Ltl Runar Karlsson, replik

HELCOM har sagt att Östersjön tål 0,4 kilo fosfor per person och år. Vi släpper ut 2 kilo så vi följer inte alls HELCOM:s rekommendationer.

Det är som vanligt precis, man försöker slingra sig och prata om vackra planer och vackra strategier. Men när det gäller konkreta åtgärder då hittar man på tusen orsaker att komma undan.

Nu pratar man igen om att man ska göra undersökningar och man ska titta vad Östersjön tål. Som det sades här i lagtinget för många år sedan så är det ”NATO” när vi pratar om Östersjön, ”No action, talk only”.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker nog att ledamoten Runar överdriver det här. Vi försöker verkligen komma åt den här problematiken. Men så fort man föreslår minskningar som inte harmoniserar med andra områden så sägs; varför ska vi göra mera på Åland? Varför ska vi begränsa jordbruket hårdare på Åland? Varför ska vi begränsa fiskodlingen hårdare än någon annanstans? Är det inte bra att försöka sträva till gemensamma regler i Östersjön? Annars får vi hela tiden den diskussionen, framförallt från Runars eget parti, varför ska vi ha det värre? Varför ska vi ha det svårare? Varför ska vi komplicera saker för näringsidkarna här? Varför ska vi ha tuffare djurskydd?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Införande av fiskevårdsavgift

Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fisken i havet är en gemensam naturresurs. Fisken ägs inte av den som äger vattnet, lika lite som markägaren äger humlorna på sin åker eller hararna i skogsbrynet.

Vilket är naturens och naturresursernas värde? Hur de ska skötas och förvaltas som ett arv som vi ger vidare till våra barn? Vi talar om skogen jorden, vattnen, vilt, ejdrar och om fiskar. Dessa resurser kommer oss till del på många sätt om vi sköter om dem på ett hållbart sätt och med respekt för naturens villkor.

En god fiskevård och fiskevårdsförvaltning innebär att värna platser där fisken leker, att återskapa platser som har förstörts, att arbeta för en god vattenkvalitet, att följa olika fiskstammars utveckling och bedöma hur mycket man kan använda utan att överfiske sker.

Åland har en god fiskevård och gott om fisk i vattnet. Detta beror på en aktiv utplantering av fiskelag, vattenägare men också av landskapet, som äger mycket vatten.

Yngelutplanteringen av gädda, sik och havsöring har varit möjligt för fiskelagen att göra eftersom Guttorp har producerat dessa och sålt dem till reducerat pris. Att ens få tag i yngel från annat håll, i de mängder vi på Åland planterat ut, bedöms nästa som en omöjlighet. Skulle man – om det fanns tillgång – köpa in dem skulle summan överstiga vad Guttorp kostar att driva. Att upphöra med utplanteringen bedöms som mycket negativ för fiskbestånden och samhällsekonomin.

I budgetarbetet 2016 ansåg landskapsregeringen att man måste söka nya vägar för finansiering av fiskevården och av Guttorp, vår anläggning för yngel.

Finans- och näringsutskottet kom i sin behandling till att fiskevården och utplanteringen var viktig och att verksamheten skulle bli kvar. Efter ett rådslag som landskapsregeringen kallade till deltog 70 personer och det tillsattes en 14 personer bred arbetsgrupp där representanter från de politiska partierna, från turism/stuguthyrare, yrkesfiskeri, fiskelagen, fiskevårdsföreningen och från fiskeribyrån och miljöbyrån.

Den rapporten ligger till grund för den lagframställning som nu ligger på lagtingets bord, dvs. att fiskevården ska finansieras med en avgift av alla dem som tar del av den gemensamma fiskeresursen. Och att inkomsterna ska ökas via ökad odling av laxyngel för den kommersiella kassodlingen, något höjda priser på yngel och försäljning av yngel till Fastighetsverket för utplantering på landskapets vatten.

När Ålands status som området som har VHS-sjukdom kan hävas öppnas också möjligheter för export och försäljning utanför Åland för yngel producerade här.

I fiskevårdens breddade uppdrag som idag också har getts till fiskeribyrån och till Guttorp, ingår också restaurering, återställande och skydd av naturliga lekområden.

Sikens lekområden är idag svårt härjade av säl och för havsöring har vi inga rinnande vattendrag där den kan fortplanta sig. Om lekområden förstörs beror det oftast på mänsklig aktivitet som exploatering, muddring, byggande av broar, sjöfart och suget från fartyg och som man kan ta hänsyn till i planering, och i havsplaneringen som vi här hörde om, men som inte helt går att undvika. 

Landskapsregeringen beslöt i budgeten för 2017 att en fiskevårdsavgift skulle införas för att trygga finansieringen av fiskevården, men att den betalas av de gästande fiskarna – de på Åland bofasta betalar sin andel av kostnaderna för fiskevården via skattesedeln. Det är logiken.

Landskapsregeringen är väl medveten om att olika avgifter för olika kategorier av personer som bofast – icke bofast inte är alldeles enkelt, och det återstår att se vad Ålandsdelegationen och övriga instanser kommer att säga i den fortsatta laggranskningen.

Åland har tidigare haft olika avgifter för jakt för på Åland bofasta och turistande jägare. Det var 35 euro för dem som kom utifrån och 20 euro för de bofasta. Man ansåg att ålänningar deltog på ett mera aktivt sätt i viltvården än de som var utifrån och bara skördade frukterna. Den lagen gav rätt i lagparagrafen att ta ut en differentierad avgift och den passerade också laggranskningskontrollen utan bekymmer.   

Vi kan med fördel i finans- och näringsutskottet närmare diskutera den delen av lagframställningen. Det finns tidigare exempel där landskapet Åland med sin självstyrelse har utnyttjat möjligheten att gå sin egen väg. Vi har många gånger trott att det här kommer att stranda i lagkontrollen, men det har ändå passerat, såsom exempelvis lagen om rösträtt i kommunalval för 16-åringar och rätten till allmän tandvård för skärgårdsbor. Det beror bara på hur man kan motivera att avgifterna ska vara olika.

Fiskevårdsavgift som nu föreslås ska finansiera fiskevården på Åland i bred mening, vilket är en viktig miljöinsats. Fiskevård bedrivs på många sätt och nivåer. Dels är det uppdrivning av yngel för utplantering, men också begränsning av fisket, reglering i maskstorlek i näten, förbud under vissa tider av året osv. allt detta ingår i helhetsuppdraget fiskevård.

Fiskeribyrån följer utvecklingen av olika stammar och hjälper till där det behövs. Just nu överväger man och gör försök för att börja odla och utplantera gös och lake.

Åland är idag en populär fiskedestination, där besökarna bidrar med mycket pengar, mer än golfturismen i dagens läge. 27 000 personer besöker Åland årligen enligt vår statistik och uppger fiske som sitt huvudsyfte med besöket.

Konkurrerande fiskedestinationer är Gotland, Bornholm, Norge, finska kusten och Estland. Alla dessa uppbär en fiskevårdsavgift.

I Sverige finns ännu ingen avgift men Föreningen Sportfiskarna driver på för införande av en nationell avgift och man har haft fem statliga utredningar i ämnet. 

Betalningslösningen föreslås bli elektronisk och övervakningen skötas i praktiken av sjöbevakningen i enlighet med en överenskommelseförordning. Det är även önskvärt förstås att säljare av fiskekort, såsom fiskelag, stugägare och andra som kommer i kontakt med gästande fiskare, hjälper till med kontroll och upplysning om att fiskevårdsavgiften finns.  

Avgiften föreslås vara 20 euro per år eller en dygnsavgift på 10 euro. Mete utesluts där behöver man ingen avgift och inte heller för barn och unga under 18 år.

Det finns ingen sammanfattad statistik hos ÅSUB över fisketurismens utveckling över åren. Den statistik landskapet baserar sitt förslag på är en statistisk uppskattning på basen av olika underlag från ÅSUB som togs fram hösten 2016. En del av branschen menar att det finns en stor diskrepans mellan den sammanfattade statistiken och verkligheten. Det återstår att se förstås, att införa något nytt tar tid och vi måste hjälpas åt för att få in pengarna för avgiften.

Vi ser en svag ökning i total turisminkomst per år på Åland. Ålands största utmaning är den ökade konkurrensen. Vi kan inte längre förlita oss på våra geografiska närmarknader utan behöver fokusera på givna målgrupper och där vi har något extra ordinärt att erbjuda, som t.ex. fisketurismen.

 Fisketurismen på Åland består av flera olika segment, allt från super kunniga sportfiskare som kommer till Åland med stora trollingbåtar och en del med privata flygplan, till gäster som inte är villiga och köpstarka, men också sådana som kanske borde betala mer för att de överfiskar och fiskar mera än vad som ingår inom ramen för ett normalt fritidsfiske.

 Den grupp vi på Åland ska eftertrakta, och försöka sälja in oss mer hos, är den köpgrupp som har råd att betala en fiskevårdsavgift.

Det finns en tudelning bland näringsidkarna. Flera av våra stuguthyrare har gäster som inte är kapitalstarka och stuguthyrarna ser inte nyttan och behovet i att utveckla och investera i ett annat segment. Många har turister som rovfiskar och de drar ner Ålands anseende som fiskedestination. 

 Överlag växer sportfiskeintresset t.ex. i Sverige och kundbasen breddas - särskilt unga och allt fler kvinnor provar på och sysslar med fiske. Man reser allt mera baserat på sina hobbyer och folk lägger i regel allt mer pengar på sina semesterresor än tidigare. En svensk sportfiskare lägger i genomsnitt över 10 000 kronor per år på sin hobby.

Fiske Åland är väl paketerat men delvis alldeles för billigt. Man får ett fiskepaket för fyra personer, två nätter i stuga, två båtar, 10 liter bensin och linne för 1274 kronor per person. Tänk själv vad du får för 130 euro! Man får knappt en hotellnatt i Stockholm.

En utmaning är samtidigt att logiutbudet minskar och kvaliteten varierar. De många fiskekortsområdena försvårar försäljningen och på några områden är fisket mer eller mindre ”laglöst” och övervakning saknas.

Antalet guider har däremot ökat över åren, men ingen utbildning eller åländsk certifiering krävs i dagsläget.

Här finns saker att utveckla. Jag hoppas att branschen, landskapet och andra intressenter kan göra det tillsammans.

Fiske Åland är eftertraktat och har potential! Exempelvis trollingfiske har utvecklats extremt bra. Åland har fisk, mer än våra närregioner och bredden av olika typer av fisk lockar. De främsta förutsättningarna för att sälja sportfiske Åland är just ett gott rykte och fisk i vattnet.

Visit Åland för två veckor sedan dragit i gång ett sportfiskenätverk för att samla branschen till en gemensam marknadsföring och utveckling av sportfisket på Åland. Vi jobbar alltmer i den typen av nätverk och det ser jag som både utvecklande och positivt. Tack, herr talman! Tack för tålamodet.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det var en bra redogörelse, jag tackar för den.

Vi kommer att behandla det här ärendet i finans- och näringsutskottet om talmannens förslag går igenom. Det kommer naturligtvis att ställas en mängd frågor i vanlig ordning.

En fråga som jag dock tycker att skulle vara skäl att belysa lite grann “är att syftet med det här lagförslaget är att finansiera Guttorp, om man ska vara ärlig. Det är därför som vi började den diskussionen. Vi behöver få in en ansenlig summa pengar för att vi ska kunna motivera bevarandet av Guttorp också i fortsättningen.

En osäkerhetsfaktor är ju om folk kommer att betala den här avgiften eller inte. Vad händer framöver om betalningsvilligheten är så låg att de är tänkta summorna inte uppnås?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är ju förstås nästan en existentiell fråga i det här skedet. Vi har inte ens prövat om det här fungerar. Som jag försökte beskriva, segmentet av kunder inom fisketurismen går från väldigt extremt köpstarka gäster till sådana som kanske tycker att 20 euro mera för att få fiska är oöverstigligt. Det betyder att vi har en väldig bredd på vårt kundsegment. Det här är någonting som man måste jobba för. Jag tror att det kan ta tid att få in den här avgiften i början. Jag tror definitivt att det går bra om vi gör ett gott samarbete.

Ltl Tage Silander, replik

Beloppet 20 euro kan man naturligtvis ha olika åsikter om. När man är här och fiskar några dagar, en vecka kanske, så verkar det ju hyfsat billigt per dag om man ska vara riktigt ärlig.

Mina dubier handlar bara om vad som händer om vi inte får in de avsedda medlen. Finns det någon plan, någon tanke på att vi ska skrota lagen efter två år om vi inte får in pengarna, ska vi höja avgiften eller ska vi göra någonting annat?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Min första tanke är att vi hoppas att vi ska få den här lagen igenom laggranskningskontrollen för att ens se om vi har en lag så att vi kan börja uppbära avgifter. Sedan kanske vi måste planera för de kommande åren. Det är klart att det ligger i landskapsregeringens händer, hur man väljer att se på fiskevården. Jag tycker att lagtinget har konstaterat att fiskevården är otroligt viktig för Ålands fiskebestånd och vår samhällsekonomi. Jag tror att det ändå kommer att finnas kvar politiker med den uppfattningen i kommande lagting också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack till vicelantrådet för en gedigen presentation. Det här lagförslaget väcker som väntat en hel del reaktioner. En del väljer nog att se det som ett problem igen för skärgården där man inte har så mycket aktiviteter än just fiske att erbjuda som konkurrensmedel. Kanske det regionalpolitiska tänket inte riktigt har varit framme i landskapsregeringens sätt att arbeta.

Finans- och näringsutskottets ordförande Silander pratade om en osäkerhetsfaktor vad gäller pengarna, volymen, att få in de tilltänkta medlen på flera hundra tusen.

Min fråga handlar också om en annan osäkerhetsfaktor. Kan man lagstifta på det sättet som landskapsregeringen avser att göra eller rättare sagt vill att lagtinget ska göra?

Kan vi diskriminera icke ålänningar, inkl. borta ålänningar som ju ofta har en sommarstuga här och betalar fastighetsskatt och de bidrar till samhället? Kan vi diskriminera icke ålänningar?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa ltl Jansson, jag tyckte att mitt anförande ställde samma fråga. Vi vet inte med säkerhet om vi kan eller inte. Det beror på hur du motiverar det som i grundlagen kallas godtagbara skäl. Vad är ett godtagbart skäl för att särbehandla enligt 6 §?

Man har nyligen i Finland avlyft fiskevårdsavgiften för bofasta i Enare i Utsjoki kommun, så där har man godkänt argumentationen och motiveringen. Det beror nog på om man har tillräckligt goda argument.

Ltl Harry Jansson, replik

Varför har inte landskapsregeringen ytterligare byggt ut argumentationen för varför detta skulle vara möjligt i strid med allmänna jämlikhetstänket, i strid med EU-rätten med mera, utan att därmed fördjupa oss mer i problematiken just nu? Det borde ha funnits ett avsnitt där man har gått in på den här biten. Jag saknar styrkan i lagförslaget.

En avgift förutsätter en prestation i normalt fall, från det offentligrättsliga, nu är det nyttjandet av ett allmänt fiskevattenområde. Nog kommer vi att ha lite problem att få det här igenom. Jag hoppas verkligen att utskottet kommer att fördjupa sig på allvar i den här frågan och kanske kan bygga ut det här. Jag tycker att det är viktigt att vi inte släpper ifrån oss lagförslag som inte är hållbara. De exempel som vicelantrådet tog upp tycker jag kanske inte riktigt att borgar för framgång.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

När jaktlagen på Åland togs så uppfattade Ålandsdelegationen inte differentieringen av avgiften, mellan i och utanför landskapet bosatta, som en sådan differentiering eller inskränkning att den skulle föranleda en erinran från delegationen sida. Det var 1993-1994. I lagen skrev man in att man kommer att differentiera avgiften och det passerade utan bekymmer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Efter att ha tagit del av den här framställningen och motiveringarna och också lyssnat på vicelantrådets argumentation här inför lagtinget, så kan jag inte låta bli att ställa en fråga till vicelantrådet. När det så tydligt framgår vilken stor betydelse Guttorps fiskevårdsverksamhet har både för ålänningarna, vår livskvalitet här, för binäringsfiskarna och framförallt för skärgården och också för turismen, 11 miljoner omsätter Guttorp, och då var landskapsregeringen 2016 beredd att ta bort förutsättningarna genom att spara in några hundra tusen euro. Var detta ett klokt beslut?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, bästa ltl Nordlund, ambitionen var att minska landskapets utgifter. Vi tittade över alla avdelningar. Jag vet att värnandet om de mjuka värdena, som ltl Runar Karlsson brukar säga, dvs. hälsovård och skola är högt ställda. Man var också tvungen att titta över näringsavdelningens olika verksamheter, och därför det här förslaget. Kan vi finna en annan väg att finansiera den här verksamheten, som inte skadar verksamheten utan snarare ger den utvecklingsmöjligheter?

Förslaget från arbetsgruppen var en fiskevårdsavgift som skulle gälla alla. Det här är en överenskommelse i enlighet med budgeten för 2017 att pröva på det här sättet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I likhet med hela den åländska turistnäringen är jag naturligtvis negativ till det här förslaget. Jag kommer att motivera detta i mitt anförande.

En frågeställning som jag ändå skulle vilja få klarlagd här är: Sverige och Finland är två huvudmarknader. I Sverige är det fritt handredskapsfiske, ingen fiskevårdsavgift. I Finland har man socialiserat fiskevattnen och infört en fiskevårdsavgift. På Åland är fiskevattnen privatägda till nästan 100 procent. Vi har fiskekort som gästerna betalar och markägarna och vattenägarna har ansvaret för det som de äger. Är det här ett första steg mot det som förekommer i Finland att vi ska ha fiskevårdsavgift och att vi ska socialisera de åländska fiskevattnen?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Enkelt svar; nej! Det privata ägandet på Åland komplicerar ju förstås det här. Jag vet att ltl Nordlund känner väl till att det är önskvärt med färre fiskekortsområden där vattenägarna kunde samsas om större enheter att kunna erbjuda turistfisket.

Det är precis samma sak på jaktområdet. Man betalar 35 euro i en jaktvårdsavgift och sedan betalar man för rätten att få jaga på vissa områden. Antingen är man medlem i ett jaktlag eller så betalar man till jaktlaget, så även där finns det två avgifter. Nu blir det likadant på fiskerisidan, så jag tycker att det är ganska analogt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag är bara lite nyfiken på hur landskapsregeringen egentligen resonerade när de kom fram till att det bara är besökare som ska betala fiskevårdsavgiften? Jag satt med i den här arbetsgruppen som tog fram detta förslag. Jag tyckte att vi var i det närmaste helt eniga om att om det ska införas en fiskevårdsavgift så då bör alla som nyttjar resursen vara med och bidra. Det segmenteras här, besökare ska betala men ålänningarna slipper eller betalar via skattesedeln. Nästan alla som uttalade sig i frågan ansåg att det var synnerligen dumt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som jag upplever det så är det en ganska splittrad syn. En del tycker att en fiskevårdsavgift är helt okomplicerad, självklart ska vi ha en sådan och den ska gälla alla. Sedan finns det de som kopplar rätten att fiska väldigt starkt till ägandet av vattnet och att man inte kan belasta en vattenägare med en avgift för att få fiska på sitt eget vatten. Det är nog kanske en synpunkt där vi tycker olika och det ledde till det här.

Slår man ut vad ålänningarna betalar över skattsedeln, 14 000 skattebetalande ålänningar med förvärvsinkomst, så skulle det betyder ungefär 21 euro per ålänning och nu 20 euro per turist. Jag tycker att det är ganska logiskt.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Då infinner sig det som även min kollega ltl Nordlund var inne på, det finns ju faktiskt ett ganska relativt stort antal vattenägare som inte är bosatta i landskapet. Hur är det tänkt med detta utgående ifrån vad vicelantrådets sade nu? Ska de också åka gräddfil och slippa?

Sedan kommer den mest komplicerade frågan av allt. Man far ut ett gäng i en båt och så blir man kontrollerad, ska man ha ID-bevis med sig då för att tala om var man är bosatt? Hur ska man kunna bevisa var man bor? Man kanske flyttade till Stockholm för två år sedan och man hör det inte alls på uttalet. Jag anser att det finns ganska mycket frågetecken.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag håller definitivt med om att det finns utmaningar både i kontrollfunktionen och i uppbördsfunktionen. Det är hemvisten som det beror på, antingen har man hemvist på Åland och då befrias man från avgiften, annars har man inte hemvist på Åland och då betalar man. Avgiften är inte knuten till vattenägandet. Fisken är inte din för att den simmar i vattnen som du äger, utan den är allas. Lika lite är humlorna på min gräsmatta mina fast de råkar flyga där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag hade nog förstått det här förslaget bättre ifall näringsminister Gunell hade skött om landskapets finanser. Då kan man ibland tvingas resonera som att vi måste spara, kosta vad det kosta vill!

I näringsministerns uppdrag borde egentligen ingå att varje morgon vakna med insikten; hur kan vi göra Åland mera intressant idag för vår omvärld? Jag har egentligen en enkel fråga: Tycker näringsministern att det här är en offensiv turistsatsning som stärker den åländska konkurrenskraften?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag tycker i alla fall att det inte är någonting som skadar den väldigt mycket heller. Det segment av fisketurister som överfiskar slipper idag för billigt undan. Tänk vad det kostar att köpa en fiskfilé i butiken, och det får du för en fiskekortsavgift!

Det finns faktiskt en hel del att göra kring kundsegmentet att jobba med.

Sedan finns det också de som är här och som absolut har råd att ta betala 20 euro för att fiska på Åland hela året. Det är verkligen inte en stor utgift om man slår ut den. Och med den hjälpen så kan vi fortsätta att utveckla fiskevården på Åland på ett långsiktigt hållbart sätt. Det är nog min målsättning med det här.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Min fråga gällde om det stärker den åländska konkurrenskraften gentemot våra omkringliggande regioner, där Sverige erbjuder fritt och Finland erbjuder blott en betalning, som tidigare har nämnts i replikskiftet. Här kommer vi fortsättningen att kräva två betalningar. Det här är nog inte okomplicerat, särskilt som jag nu förstår, av det senaste replikskiftet, att detta mera är ägnat åt att straffa dem som gör fel än att belöna dem som gör rätt. Det är en pedagogisk rätt svår övning. Det blir inte lätt att förklara för dem som kommer hit, och faktiskt vill utföra sitt fiske på ett vettigt sätt, att för att fiska så måste du tyvärr betala 20 euro, bortsett från allt annat som det ställer till med i frågan om identifikation och orättvist kontra rättvis behandling.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vet i alla fall; att ha gott om fisk i vattnen idag och imorgon är vår starkaste konkurrenskraft när vi tävlar med Stockholm och när vi tävlar med den finska regionen. Våra fiskedestinationer som vi tävlar om och konkurrerar med idag är Gotland, Bornholm, Norge, finska kusten och Estland och alla de uppbär fiskevårdsavgift.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Vi har på vårt bord fått ett lagförslag om en fiskevårdsavgift för alla 18 år fyllda personer som fiskar på Åland och inte är fast bosatta här.

Landskapslagen och förordningen om fiske torde höra till de äldre lagarna i landskapet då de är över 60 år gamla. Det finns således säkert en hel del som borde ses över och uppdateras då utvecklingen under denna tid har varit enorm i vårt landskap. 

Fisketurismen är en betydelsefull del av besöksnäringen på Åland. Enligt statistik från ÅSUB uppskattas det att långt över 20 000 personer årligen besöker Åland där fiske är huvudanledningen till resan. Den absoluta majoriteten kommer dessutom utanför den traditionella turistsäsongen vilket gör att dessa gäster är otroligt viktiga för att uppnå tillräckligt god beläggning på anläggningarna, främst stugbyar i glesbygd och skärgård. Det uppskattas att dessa gäster genererar cirka 11 miljoner euro årligen vilket är en ansenlig summa, det nämns att intäkterna överstiger dem från golfturismen som alltid brukar lyftas som säsongsförlängare och penningstark.

 Att införa en fiskevårdsavgift för personer som inte är fastbosatta på Åland är en dålig idé. Jämförelsen med Finland och övriga närregioner haltar då man där fråntagit vattenägarna rätten att bestämma över fiskeresursen via det fria handredskapsfisket. Det betyder att man i Finland endast behöver betala fiskevårdsavgift och sedan kan man fiska fritt längs hela Finlands kust exklusive Åland.

Som en av många vattenägare på Åland blir jag oroad över att detta lagförslag är ett led i att frånta oss rätten till att själva förvalta våra vatten. 

Fru talman! Att införa en fiskevårdsavgift innebär en ökad byråkratisering och ökade kostnader för framförallt den nya typen av yrkesfiskare på Åland nämligen fiskeguiderna. En fiskeguide måste redan idag köpa in fiskekort åt alla sina gäster, att dessutom lösa fiskevårdsavgift innebär en utgift på 10-20 euro per gäst och besök som inte kommer att kunna tas ut med ökade priser. Det ryktas om att många stuguthyrare inte kommer att se till att deras gäster löst fiskevårdsavgift vilket gör att de beräknade intäkterna från fiskevårdsavgiften känns väldigt optimistiska.

Riskerna för betydande negativa tidningsartiklar från våra viktigaste marknader måste ses som stora. Vinklingarna kommer att vara att detta är en turistskatt som inte drabbar ortsbor, dessutom som lök på laxen kommer någon som blivit bötfälld för att ha fiskat utan att ha betalt fiskevårdsavgift att berätta om hur illa behandlad hen har blivit.

Det är för mig en gåta att man kan anse att det är fisketuristerna som ska betala fiskevården på Åland, de är ju redan nu med och tar sitt ansvar via de fiskekort de löser. Att dessutom en näring som omsätter 11 miljoner euro ska riskera allvarliga skadeverkningar för att landskapsregeringen inte anser sig ha något ekonomiskt ansvar för fiskevården på Åland, trots att man är den enskilt största vattenägaren, är mycket märkligt.

Driften av Ålands fiskodlingsanstalt i Guttorp kostar cirka 440 000 euro + en internhyra som satts till 301 000 euro utan att någon hittills kunnat förklara hur den summan uppkommit. Dessutom skriver landskapsregeringen ånyo att intäkterna från yngelförsäljningen varit 50 000 euro trots att det framkommit att från de tre senaste åren som fanns tillgängliga i medeltal varit det dubbla.

Om vi tänker ett steg längre och ser till hur branschen reagerar på denna lag så finns indikationer på att flera aktörer tänker sluta att sälja fiskepaket på Åland vilket kan innebära en omsättningsminskning för detta segment på i storleksordningen 20 procent vilket skulle innebära 2,5 miljoner euro mindre i omsättning. Även om branschen är hårt pressad redan idag så står de för betydande inköp av ”hårdvara” vilket betyder försämrad lönsamhet för de företag som säljer båtar, motorer, fiskeutrustning m.m.

Riskerna med införandet av en fiskevårdsavgift är också en klar nedgång i antalet besökande sportfiskare vilket skulle betyda minskade fiskekortsintäkter och därmed minskade medel för fiskevårdande insatser från fiskelagen. Jag kontaktades t.ex. av ett fiskelag som i 8 års tid skött om en präglingskasse för havsöring där de sade att om deras fiskekortsförsäljning minskar kommer de inte att ha råd att fortsätta vilket betyder att 100-tals timmar ideellt arbete för fiskevården går förlorade samtidigt som Guttorp får minskade försäljningsintäkter. Troligen är det inte det enda fiskelaget som har samma problemsituation.

Man kan ju undra om landskapet skulle införa en golfbanevårdsavgift där alla icke ålänningar förutom greenfeeavgifter skulle betala 10-20 euro för att upprätthålla golfbanor på Åland medan ålänningarna skulle slippa.

Nej, se till den samhällsekonomiska nyttan med Guttorp och de pengar som sportfisketurismen genererar till landskapet och förpassa detta lagförslag till papperskorgen! Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Lindholm för centerns gruppanförande.

Jag håller med om mycket av det som Lindholm nämnde i början om vad fisketurismen ger Åland. Fisketurismen ger en hel del möjligheter.

Sedan kom ltl Lindholm in på lite mera om riskerna med fiskeavgifterna, att det drabbar så mycket och har allvarliga ringeffekter som jag inte känner igen. Ltl Lindholm nämnde bl.a. att sportfiskare drastiskt skulle minska i och med den här avgiften. Men vi får ändå höra att när de kommer hit så vill de satsa, de vill göra någonting och då genererar det också till vårt fiskbestånd. Vi får ändå inte glömma bort att den här avgiften inte kostar mera än vad t.ex. ett fiskedrag kostar. Så mycket kan man nog investera i vårt framtida fiskebestånd.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! De uppgifter som jag har fått när jag har diskuterat med stuguthyrare är detta kommer att betyda att de inte ens kommer att bry sig om att fortsätta att sälja fiskepaket. Finns det inte fiskepaket att köpa så är en naturlig konsekvens att färre fisketurister kommer.

Som jag ser det så det absolut mest besvärliga med det här lagförslaget är att vi kommer att få stämpeln på oss att vi är giriga och ska ta ut skatt av turister och det har inte att göra med summan.

Skulle vi alla vara med och betala så hade jag kunnat svälja det på något vis, även om jag kanske inte hade tyckt att det hade varit bra då heller. Men så som det är utformat nu så är det förkastligt.

Ltl Göte Winé, replik

Det ligger någonting i det som ltl Lindholm sade, om alla skulle vara beredda att betala. Nu försöker man säga att ltl Lindholm och jag betalar via skatten.

Däremot måste jag faktiskt gratulera Ålands näringsliv och framförallt stuguthyrare, om vi har det så otroligt bra på Åland så att vi kan lägga ner fisketurismen och inte satsa på det för att vi inför en fiskevårdsavgift och att man ändå få det att gå runt, att vi kan lägga bort alla dessa pengar som fisketuristerna kommer hit med. Jag ser inte den risken som ltl Lindholm och centern ser. Jag ser att detta gör att vi istället långsiktigt har ett fiskebestånd som är jämt och att man kan fiska över Åland.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag bara refererar för man ska inte nämna namn på personer som inte är närvarande i salen, men det finns flera.

Många har sagt, som vicelantrådet var inne på också, att redan idag säljs fiskpaketen egentligen för billigt.

Om någon skulle bli kontrollerad och inte ha löst fiskevårdsavgift då får de badwill och då är det inte ens värt att hålla på.

Så är det, vi tycker olika.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Lindholm sade att det kommer massor med turister som efterlämnar 11 miljoner euro i omsättning. Jag anser att har man råd med all utrustning och en fiskeguide så kan ju inte en resa stupa på 20 euro i året.

Det är, som min kamrat Winé sade, kostnaden av ett fiskedrag man talar om.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Som jag redan sade i en tidigare replikväxling så är det egentligen inte summan i sig som är det mest bekymmersamma med lagförslaget. Problemet är att vi kommer att framställas som att vi tar ut en extra avgift, en avgift av skattenatur, av besökare och vi tar inte ut den av vår egen befolkning. Det kommer att vinklas negativt i pressen.

Ändamålet kan vara nog så gott, men ska man ha en fiskevårdsavgift så bör alla vara med och betala den.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm, det håller jag faktiskt med om.

Sedan tänkte jag på det andra som ltl Lindholm sade, att stugägarna inte tänker upplysa sina gäster om avgiften. Det måste ju vara bland det dummaste jag hört ur turismsynpunkt. Vem kommer gästerna i sådana fall att anklaga när sjöbevakningen kommer och kontrollerar dem? Kommer de att anklaga regeringen som infört avgiften eller stugägaren som orsakat dem 70 i böter istället? Jag vet vem jag skulle klaga på.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag, som sagt var, det är helt tydligt att vi har olika åsikter om hur sådana här avgifter ska införas.

Jag vänder mig också emot att om man, mot förmodan, skulle få in den avgiftstäckningsgrad som man planerar nu så då skulle det vara bara turisterna som finansierar Guttorp. Då har väl inte vi ålänningar tagit vårt ansvar heller, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, fru talman! Idag behandlar vi ett mycket omdiskuterat och även kritiserat lagförslag. Det blir mycket känslor inblandade direkt och jag tror vi är många här i salen som fått telefonsamtal av upprörda personer, som berör ärendet vi ska behandla idag.

Allt har sin upprinnelse i budget diskussionerna för 2017 som vi hade på hösten ifjol. Inledningsvis fanns förslag om nedläggning av Guttorp, något som väckte en uppsjö av upprörda och arga invånare. Jag personligen och flera i vårt parti tyckte då som nu att det egentligen är den enda vägen och gå. Landskapet ska inte bedriva en sådan verksamhet som Guttorp innebär.

Beslutet i budgeten 2017 blev ändå att en fiskevårdsavgift skulle utredas och införas 2018.

Problemet har varit att sportfiskare på Åland känt sig exkluderade i arbetet, vilket kanske kan förklaras med att sportfiskeguiderna inte har någon takorganisation, något som de genast borde se till att ordna så de kan vara delaktiga i sådana här för branschen viktiga frågor.

Nåja, för att återgå till lagförslaget på vårt bord så är det en mycket svårgenomförd avgift att ta ut. Avgiften som ska tas ut är 20 euro per år eller 10 euro per dag. Summan i sig är egentligen inte så stor att den borde väcka några känslor överhuvudtaget.

I Finland har vi fått information om att den är 39 euro. I Estland, Norge och Danmark har man redan infört liknande avgifter för fiske. Sverige har ännu inte infört en avgift men tanken är att den snart ska införas. Att betala för sig om man vill göra något är väl i sig inget konstigt, det gör man om man t.ex. åker och jagar till Sverige idag.

Fru talman! Det som gör att jag blir skeptisk, precis som flera har varit inne på redan, är möjligheterna att ta ut avgiften. Ska vi hädanefter behöva ha med oss passen när vi åker ut och fiskar på sjön? Det är tänkt att sjöbevakningen idag ska kontrollera om avgiften är betald, de behöver ju i så fall ha tillgång till ett fullständigt personbeteckningsregister. Tanken är att alla ska betala och ja det kan hända att de gör det, men om ingen gör kontroller så kommer fler att chansa.

Om du idag är ålänning behöver du inte betala avgiften så länge du är skriven på Åland. Men om du är skriven på annan ort och är vattenägare så måste du betala för att fiska på eget vatten. Ja jag vet, vi äger inte djuren som springer på vår egen mark lika lite som vi äger fisken i våra vatten men det känns fel.

Hur mycket kommer det att kosta att få in avgiften? Jag har hört är att vi får räkna med administrativa kostnader på 10-12 procent vilket ändå får anses vara en okej nivå. Men vilket system som ska användas är oklart ännu, men jag antar att det kommer att vara en App i din telefon dit du betalar din fiskevårdsavgift. Det måste i alla fall vara enkelt och alla måste veta om det. Hur ska vi vara säkra på att alla som kommer till Åland vet om att det kostar att fiska på Åland?

Tyvärr känns hela debatten lätt snedvriden och mycket av debatten låter just så; varför ska vi betala för att fiska? Kanske man borde kalla den; lagen för utplanteringsavgift? För det handlar ju om att få in pengar till att kunna behålla Guttorp, som i sin tur ska producera fiskyngel för branschen. Guttorp producerar 150 000 havsörings yngel som är 3-5 år gamla, 1,5 - 2 miljoner gäddyngel, 300 000 nykläckta sikar och 150 000 ensomriga. De funderar även på gös- och laxproduktion. Hur dessa proportioner ska vara är inte jag rätt kvinna att svara på.

Havsöring, har jag fått förklarat för mig, behövs som en avlastande fisksort så att det inte blir för hårt tryck på fiskande av gädda. Å andra sidan har de även ifrågasatts hur många fiskekort som verkligen säljs för öringsfiske? Någon sådan statistik finns inte, i alla fall är den inte enkel att hitta. Dock vet vi att de flesta som kommer hit, kommer hit för att fiska gädda och abborre.

För i våra åländska vatten finns det fisk. Varför finns det fisk här och inte i den svenska skärgården i lika stor omfattning? Beror det kanske på den långa traditionen av utplantering av fiskyngel på Åland? Kan det vara så att Guttorp faktiskt behövs?

Men att Guttorp drivs av landskapet, är det verkligen rätt? Jag anser fortfarande inte det. Tänk om vi kunde bjuda ut Guttorp för 1 euro eller till högstbjudande och ändå bestämma oss för att ta in fiskevårdsavgiften. Den skulle istället kanaliseras ut till fiskelagen och de i sin tur skulle få köpa ynglen av Guttorp för de pengar som kommer in av avgiften. Då kanske fiskekortsavgiften också kunde sänkas?

Jag var på BSPC-konferens i Hamburg förra veckan, där vi fick ta del av många olika föreläsare under temat hållbar turism. Där var det mycket fokus på att satsa på kvalitetsturism istället för kvantitetsturism.

Problemet på Åland är väl att vi i motsats till våra närområden har en turism som går ner när våra grannar har en uppåtgående spiral. Att skylla det på förskringrishärvor kommer jag inte att göra. Här är något allvarligt fel!

Vi behöver verkligen fundera på om gamla sätt behöver göras om. Kanske Visit Åland i den form den är nu inte längre fungerar i 2017 års sätt att resa och välja turistmål. Kanske vi behöver tänka nytt? Jag är verkligen orolig för hur vårt turist-Åland mår. Det som jag har fått berättat gör att jag tror att vi är vid ett vägskäl. Jag har tidigare sagt att det kanske borde upphandlas. Jag vet inte om det är rätt väg heller längre. Vi behöver kanske riva och bygga nytt.

Talman! Gällande lagförslaget på vårt bord så är jag och många i moderat samling skeptiska.

Vi har dock en överenskommelse sedan budgeten 2017 att detta ska utredas och implementeras 2018. Så om lagen håller hela vägen genom lagstiftningskontrollen är jag ändå beredd att prova med en fiskevårdsavgift för att kunna fortsättningsvis plantera ut fiskyngel på Åland, för det är nödvändigt. Men helt trygg känner jag mig inte då jag är orolig för bl.a. sportfiskarna som är så viktiga för turismen på Åland. Sportfisketurismen ger mer pengar till Åland än golfen. Turistföretagarna och de som jobbar med fisketurismen behöver all hjälp de kan få. Detta får inte tippa på tunnan åt fel håll. Visar det sig att vi inte kan få in de summor som nu finns i prognoserna så behöver vi ta upp diskussionerna igen.

Det ska bli intressant att höra hur behandlingen i utskottet går och sedan förhoppningsvis kommer vi att få svar på en del frågor som ännu finns. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det var mycket kritik mot lagförslaget som kom från det moderata partiet.

Jag vill fråga en ganska ideologisk fråga. Tycker moderaterna att det här är rätt sätt att utveckla det åländska samhället, att införa nya skatter och avgifter för en så enkel sak som att åka ut och fiska?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag anser att vi behöver ta vårt ansvar och se till att våra fortsatta generationer också kan fiska i våra vatten. Är detta den enda vägen att gå för att klara av att fortsättningsvis behålla produktionen av fiskyngel, kanske det finns privata intressenter som hellre kunde göra det? Men att helt och hållet inte göra någonting, det tror jag inte på.

Ltl Axel Jonsson, replik

Den här verksamheten finansieras idag över skattesedeln med ett system som är uppbyggt och etablerat för att driva in skatteintäkter som kommer tillbaka via klumpsumman och flitpengen. Tycker verkligen moderaterna att det här är rätt väg att gå, att införa ytterligare ett system, ännu mera krångel och ännu mera byråkrati för att få in så lite som 1/2 miljon i det här fallet? Är det rimligt och resonligt att gå framåt på det här sättet? Kunde man inte finansiera den här verksamheten över skattesedeln, såsom vi finansierar övrig verksamhet här i landskapet?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Den åländska befolkningen finansierar avgiften via skattesedeln i det här lagförslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag har tidigare uttryckt en viss tveksamhet över den ideologiska basen på vilken moderaterna tycks stå nuförtiden. Idag blev jag rätt stärkt över att man faktiskt gör precis vad som helst för att få stanna kvar vid fiskgrytan, ursäkta uttrycket.

Ltl Holmberg-Jansson sade vid upprepade tillfällen att det här är en ganska dålig lag, men att man går med på den ändå. Då måste jag ställa frågan: Är det alltså värt att äventyra den åländska konkurrenskraften när det gäller turismen för att man faktiskt har bundit sig fast vid en överenskommelse som egentligen saknar både förnuft och känsla, om jag förstår ltl Holmberg- Jansson rätt?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Som jag sade i mitt anförande så har det här sin upprinnelse i de beslut som togs förra hösten under budgetdiskussionerna. Det skulle utredas under året och implementeras nästa år.

Om det visar sig i behandlingen i utskottet att detta inte kommer att hålla hela vägen så är jag inte den som är den och inte kan ändra mig. Men som det är just nu så kommer jag att hålla fast vid det här, ja.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Alla andra slutsatser än att detta faktiskt är både ogörligt, dumt ur konkurrenshänseende och så komplicerat att genomföra att det inte är värt det, så vore faktiskt väldigt märkliga.

Jag fastnade på en sak till som ltl Holmberg-Jansson sade väldigt tydligt; ” Guttorp och yngelutsättning ska inte skötas av landskapet”. Landskapet äger 70 procent av vattnen runt om Åland. Landskapet Ålands skattebetalare äger 70 procent av vattnen runt om på Åland. Är det inte rimligt att man sköter om sina egendomar och ser till att det finns fisk i de vattnen som vi själva äger?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Var i detta lagförslag finns att det skulle medföra att vi inte kan ta hand om våra vatten?

Om vi rent hypotetiskt skulle gå in för en modell som jag föreslog. Vi skulle bjuda ut Guttorp för 1 euro eller till högstbjudande, sedan skulle vi ändå ta in fiskevårdsavgifter och kanalisera ut dem till fiskelagen som i sin tur får köpa yngel för den avgiften.

Precis på samma sätt som vill har avgifter för att jaga så varför kan vi inte ta ut en avgift för att fiska? I det sammanhanget kanske vi dessutom kan få så pass mycket pengar till fiskelagen så att de kan sänka kostnaderna på sina fiskekort. Fiskelagen säljer fiskekort för att kunna köpa yngel från Guttorp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack också till ltl Annette Holmberg-Jansson. Jag vet att ledamoten har varit hårt utsatt av ideologiska påhopp och ideologiska övertoner. Jag förväntar mig också att få höra dem här från en del idel manliga ledamöter, som vi nu har sett ett par exempel på.

Jag vill tacka att ledamoten står stark och har ett logiskt resonemang. Som ledamoten säger så är det analogt. Fiskevårdsavgiften är analog med jaktvårdsavgiften. Det handlar om att värna en naturresurs som är vår gemensamma.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det stämmer som vicelantrådet sade. Tuffa diskussioner har pågått, det går inte att sticka under stol med. Det är klart att om man tar ut en avgift som man tidigare inte har tagit ut så väcker den en uppsjö av irritation. Jag är en av dem som har varit irriterad, jag tycker inte att det är rätt att bara ta ut avgiften av turisterna. Jag tycker inte att turismen behöver det just nu.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan hålla med om att det är svårigheter. Alla de utmaningar som ltl Holmberg-Jansson har gett uttryck för så ska vi och jag göra vårt yttersta för att försöka se till att de blir så små som möjligt.

För att vara en fiskedestination som är konkurrenskraftig så måste det finnas en sak och det är fisk. Jag kan inte förstå hur man kan tala om konkurrenskraftig fiskedestination och tycka att man ska upphöra med utplanteringen och stärka fiskstammarna? Det här hänger ihop.

Jag vet också att ltl Holmberg-Jansson och jag delar detta att vi hellre ser att en näringsgren som den här kan finansieras med avgifter som uppbärs av de som använder fiskeresurserna hellre än att göra flera inbesparingar i hälso- och sjukvården.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Där kanske jag tycker att vicelantråd gick lite väl åt sidan genom att jämföra hälso- och sjukvården med fiskevårdsavgifter, det kanske inte riktigt gör sig.

Det ska bli intressant att se vad utskottet kommer fram till. Jag tror och vet att som vanligt kommer de att göra ett grundligt arbete och jag känner mig trygg med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ja, det är inte lätt att kompromissa.

Självstyrelsen fyller snart 100 år. Det är tyvärr inte första gången som vi får höra, när ett lagförslag läggs fram i lagtinget av någon från regeringspartierna, att det här inte är ett bra lagförslag.

 Jag tänker självstyrelsepolitiskt, hur väl klingar det här ihop med våra ambitioner att ta över mera behörighet och faktiskt vässa vår självstyrelsekompetens när vi flera gånger kommer med lagstiftningar som inte är färdiga, inte färdigt genomtänkta och inte heller klara kanske?

Moderat samlings partiledare uttalar sig nu tydligt kritisk till den här lagen, medan båda de moderata ministrarna biträder lagstiftningen fullt ut, vilket förstås innebär en problematik.

Det kan inte vara bra för självstyrelsen med dålig lagstiftning. Hur kommer man att se på oss utifrån när vi behandlar människor olika? Människor bortifrån ska betala och för människor härifrån är det gratis.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Lundberg försöker få det att låta som att det här skulle vara unikt för just det här lagtinget, den här perioden, att man får fram lagstiftning som ibland ifrågasätts.

Jag hade igår kväll en intressant diskussion hemma med min man som tidigare har suttit i lagtinget. Han sade att det var ganska vanligt att när en lagstiftning kom till lagtinget så skickades den ibland tillbaka, ibland så var den inte alls okej och man gjorde om den och ibland förkastades lagstiftningen totalt. Det är ju ingenting nytt. Det här är en del av den demokratiska processen. Ibland förs saker hit som vi i lagtinget inte kan omfatta, då skickas de tillbaka eller så gör utskotten förändringar så att lagtinget bättre kan omfatta det som landskapsregeringen vill.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Nu har vi i alla fall en enig regering som står bakom det här förslaget och vi har splittringen i lagtinget.

Regeringsöverenskommelsen i budgeten säger att den här frågan ska utredas och den ska verkställas 2018. Det behöver inte betyda att man vet på förhand hur den ska verkställas. Min fråga är; verkställs den i enlighet med utredningen? Det som jag har sett av den här utredningen så upplever jag att den innehöll i alla fall inte olika behandlingar av människor, utan detta har regering gått inför utanför den här utredningen.

Jag upplever nog en märklig bild av Åland. Vi som annars ska vara framsynta och toleranta och se alla människors lika värde, så nu ska man mötas av att man ska visa sitt pass och betala om man inte är härifrån.

Det har talats om 20 euro. Vad kommer det att bli kvar när sjöbevakningen och allt annat är betalt?

Är det självstyrelsepolitiskt rätt att använda handräckning av sjöbevakningen i ett sådant här ärende?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ja, jag håller med om mycket av det som ltl Lundberg sade. Vad kommer att bli kvar? Jag hoppas att utskottet mera kommer att titta på detta. Vilka omkostnader finns det? Hur har man tänkt att det ska gå till? Jag är väldigt osäker på detta och väldigt skeptisk till om det verkligen kommer att bli de summor som finns i lagförslaget.

Jag håller också med om att ”ett avgiftsalternativ där endast turisterna betalar ses inte av turistnäringen som ett realistiskt alternativ” Detta står i utredningen och det är något som jag personligen har väldigt svårt att se förbi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man brukar skämta om militären och säga; ”när kartan och terrängen inte stämmer överens så följ kartan”. Det är precis det som den här landskapsregeringen gör nu, de följer kartan när terrängen inte ser ut som man trodde att den gjorde för ett tag sedan.

Detta känns mycket besvärande. För efter att jag har lyssnat på vicelantrådets presentation, läst framställningen och lyssnat på ltl Holmbergs mycket skeptiska inställning till den här framställningen så vill man egentligen inte det här. Man har gjort en dum överenskommelse, ett misstag, för några år sedan och nu ska det drivas igenom med våld.

Det verkar som att man hoppas att förslaget ska fastna i finans- och näringsutskottet eller att det ska falla i lagstiftningskontrollen eller något liknande så att det ska försvinna på ett snyggt sätt.

Bästa ltl Holmberg-Jansson, och alla andra i regeringspartierna, ni leker med den bransch där människor jobbar dag och natt för att få det att gå ihop.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag är mycket välmedveten om de förutsättningar och de utmaningar som branschen har överlag på Åland. Därför är jag väldigt skeptisk i mitt anförande också till om vi på Åland marknadsför turist-Åland på ett korrekt och rätt sätt år 2017. Kanske det är dags att göra om och göra annorlunda? Kanske Visit Åland har spelat ut sin roll? Kanske vi behöver få in andra som gör jobbet på ett annorlunda sätt? Jag tror att branschen efterfrågar det just nu.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om man jämför med ett maratonlopp så känns det här förslaget som att vi ligger efter, men istället för att göra det lättare för våra tävlande så hänger man på ytterligare 20 kilo för att man ska kunna springa ikapp. Samtidigt vet vi att matkontrollen, alltså Visit Åland, har blivit rånad för ett år sedan ungefär och då har man ännu mindre resurser att stöda. Det är tyvärr den situationen som branschen befinner sig i just nu.

Fru talman! Moderaterna har ordförandeskapet i finans- och näringsutskottet. Jag utgår ifrån att man kommer att behandla detta noga. Om utskottet kommer fram till att detta de facto är kontraproduktivt rent samhällsekonomiskt, man kommer inte att få in de här inkomsterna och turistintäkterna på Åland kommer att minska, är moderaterna då beredda att lägga det här förslaget på is?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Precis som jag sade tidigare så förutsätter jag att utskottet belyser problemen på ett bra och grundligt sätt och tar fram all fakta som vi behöver för att kunna ta rätt beslut framöver.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Vad vill vi med fisket i framtiden? Tidigare pratade man om att Guttorps verksamhet kostade för mycket. Man behövde hitta en annan finansiering eller så behöver man se över den fortsatta verksamheten.

Guttorps verksamhet är för viktig för att läggas ner ansåg vi i den socialdemokratiska gruppen.

Framtiden för fiskebeståndet blir för osäkert och får konsekvenser för näringen fisketurism, det ansåg den socialdemokratiska lagtingsgruppen.

Finans- och näringsutskottet sade i sitt betänkande inför budgeten att det är viktigt att produktionen av fiskyngel i landskapet blir kvar och att yrkesplanteringen fortgår.

Redan när utskottet jobbade med finansieringen av Guttorp så hörde vi att det då planerades in ett rådslag. Det rådslaget lockade drygt 70 personer och flera av dem jobbar inom fisketurismen.

Vidare efter detta tillsattes det en grupp för att jobba fram en finansieringsplan för ett framtida hållbart fiske. Resultatet ser vi i planen ”Finansiering av fiskevården på Åland” som arbetsgruppen lade fram.

Nu har vi en lag om fiskevårdsavgifter, en lag som många nu säger att är inte någonting att ha. Arbetsgruppen lade fram ett förslag om en allmän fiskevårdsavgift för att få en hållbar finansiering av fiskevården. Det höll inte hela vägen politiskt.

Man ska inte behöva betala för att fiska i sina egna vatten. Man finansierar det ju redan så att fiskelagen köper och planterar ut fiskyngel.

Nu står vi här idag med en lag om fiskevårdsavgifter. Man kan tänka sig att den finansierar en del av Guttorps verksamhet.

I mitt anförande tänker jag inte ta ställning till det juridiska i 74a §. Jag vill istället försöka se möjligheten kring denna lag.

Vill man lägga ner Guttorp för att man inte hittar en annan finansiering? Då vill jag gärna veta hur man tänker lösa ett framtida jämt fiskebestånd? Vilka konsekvenser får det för den framtida fisketurismen?

Vi kan gå in för naturlig reproduktion av t.ex. gädda. Hur mår våra vikar idag? Hur mår vårt vatten? Är det realistiskt att säga att vi får ett jämt fiskebestånd av en naturlig reproduktion av fisk? Hur kommer fiskebestånden att se ut regionalt?

När vi kritiserar avgiftslagen så säg gärna också alternativen! Stänga Guttorp eller fiskevårdsavgift för alla? Jag lyssnar gärna och tar med mig det till utskottsarbetet. Kom gärna med konstruktiva förslag!

Vi vet att det här är ett kontroversiellt förslag. Men, man visar också att man vill få någonting att hända och det är lagtinget som har begärt det.

Visst kan många säga att nu säger Göte detta för att Guttorp ligger i Sund. Javisst generar det några arbetsplatser i Sund. Men det viktiga för mig är nog det framtida fiskebeståndet och de ringeffekter som det ger för turistnäringen. Det primära för mig är ett hållbart fiske.

Fisketurismen ger möjligheter för turistföretagare i glesbygden. Jag är övertygad om att det inte är fiskevårdsavgiften som avskräcker turisterna. Om turisterna inte får fisk då blir jag mera orolig för fisketurismens framtid.

Jag var på en resa och träffade tio svenska turister. En av deras kommentarer var; ”till Åland far jag inte för där fick jag ingen fisk”. Jag sade att det var den första person som jag hade hört säga det. De flesta brukar säga; ”till Åland far vi för där brukar vi få fisk.” Vi diskuterade var de fiskade, jag ska inte gå in i regionalpolitik så jag tänker inte säga var de var. Jag frågade vidare vad de som de hyrde stugan av sade? Svaret var att de sade ingenting om var de skulle fiska så de var bara ute. Det är just detta, man ska få en kontakt och prata med dem och det tror jag många gör. Jag sade åt dem; ”varför inte anlita en fiskeguide för då får ni mycket fisk”. De funderar faktiskt på att komma hit och anlita en fiskeguide och ge det en chans till.

När jag kommer in på fiskeguiderna så läste jag i helgen om en fiskeguide som är uppbokad hela hösten med grupper. Jag tänker på dessa grupper som har råd att hyra in fiskeguider, då har de nog också råd med fiskevårdsavgiften. Under ett kalenderår så är det inte en stor avgift, som jag ser det.

Fiskevården är en pedagogisk utmaning. Vi har alla ett ansvar för den framtida fisketurismen. Vi behöver värna om att vi har gott om fisk i våra vatten.

Vi stöder landskapsregeringens ambitioner med denna lag. Ett bra fiskebestånd är en förutsättning för Ålands fortsatta goda rykte som fiskedestination.

Till utskottets arbete tar jag gärna med mig frågan om hur vi ska gå vidare och hur ni ser på att främja fisketurismen, för det är det som vi står här och pratar om idag. Kom gärna med synpunkter! Vi vet att det här är ett kontroversiellt förslag. Vi kommer att göra vårt bästa och jobba med det i utskottet. Vi har nu sagt vad vi vill. Vad vill ni? Vi har gett ett uppdrag och jag vill behålla Guttorp som är viktigt för det framtida fiskebeståndet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att vi måste vara tydliga med en sak, det är inte oppositionen som har kommit med förslaget att Guttorp ska läggas ner. Det är regeringen Katrin Sjögren med finansminister Perämaa som har lagt fram det förslaget. Nu ska vi stå här och försvara att Guttorp ska bli kvar.

Ltl Göte Winé behöver inte rikta sig till oss. Jag tror att det inte finns någon i oppositionen som på något sätt skulle vilja skada Guttorp, tvärtom. Guttorp har en väldigt viktig funktion i det åländska samhället när det gäller fiskevården. Men Guttorp, som alla andra verksamheter, måste också kunna förändras och utvecklas, kanske göras kostnadseffektivare och få ett bredare uppdrag osv. Där är vi alla beredda att vara med och hjälpa till. Men dra inte undan fötterna för sportfisketurismen och framförallt dra inte undan mattan för ålänningarna, alla binäringsfiskare och för alla som fisket ger livskvalitet för att bo på Åland. Det är detta som regeringen håller på med just nu.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Först vill jag förtydliga, jag nämnde nog inte ordet oppositionen en enda gång i mitt anförande. Mitt anförande riktade sig till samtliga ledamöter om hur vi kan gå vidare och jobba med detta förslag. Vi vet att det är ett kontroversiellt förslag och det har vi hört tidigare. Jag hade ett rent allmänt anförande, som sagt, det var inte riktat mot oppositionen.

Fisket berör och vi vet hur viktigt det är för ålänningar och för alla som kommer hit och vill fiska. Det här är en viktig lag. Det är ett viktigt ämne för det mynnar egentligen ut i turism. Jag håller med ltl Nordlund om att vi behöver se vikten i detta.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé gör mig ännu mer övertygad om att det här lagförslaget inte är klart bearbetat för det tyder alla tidigare anförande från regeringens sida på och även nu när ltl Winé själv vänder sig till regeringspartierna och uttrycker sig såsom han gör.

Sannolikt är det stora svårigheter juridiskt att kunna få genom ett sådant här förslag eftersom det behandlar människor olika. Samhällsekonomiskt så finns det en teoretisk uträkning på vad man i bästa fall optimalt skulle kunna få in i pengar för att betala tjänsterna vid Guttorp. Men verkligheten kommer antagligen att se helt annorlunda ut. De här konsekvenserna har man inte tagit i beaktande när man lägger fram detta, utan det är nog lite av ett önsketänkande. Tyvärr kommer verkligheten att se annorlunda ut. De som kommer att lida och lider för tillfället är de människor som försöker leva på turistnäringen och redan nu lever med ganska svåra lönsamhetsbekymmer och korta säsonger.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Som jag sade i mitt anförande, ltl Nordlund, landskapsregeringen har levererat det som lagtinget har gett i uppdrag i samband med budgeten. Landskapsregeringen skulle återkomma med en delfinansiering av Guttorps verksamhet. Sedan kan ltl Nordlund anse att den här lagen kanske inte är klart bearbetad, det får stå för honom.

Differentierade avgifter har funnits tidigare. Det är inte helt nytt, vilket vicelantrådet nämnde i sitt anförande.

Det är ändå ett steg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Ltl Winé hänvisade i slutet av sitt anförande till en tidningsartikel om en fiskeguide som har mycket grupper inbokade. Om jag tolkar Winés uttalade rätt så är det inga bekymmer att ta ut en fiskevårdsavgift av de kunderna. Problemet blir att en fiskeguide som verkar på Åland så förutom att han för varje område han ska fiska på så ska han lösa fiskekort åt samtliga och så ska han dessutom lösa en fiskevårdsavgift åt samtliga. Medan en fiskeguide i Stockholms eller Åbolands skärgård inte överhuvudtaget behöver lösa sådana avgifter. Om man pratar om snedvriden konkurrens så nog är väl detta ett sätt att snedvrida konkurrensen för våra fiskeguider.

Ltl Göte Winé, replik

Men tänk vilka möjligheter det ger för fiskeguiden att veta att vi har ett bra fiskebestånd på Åland och att man kan garantera fisk.

Jag har jag fått höra av vissa som fiskar i Stockholms skärgård att det inte är lika lätt att få fisk där som här på Åland. Man är inte lika övertygad om att få fisk i Stockholms skärgård. En viktig sak är väl också vad man får ut av tjänsten.

Ltl Lindholm nämnde hur svårt det är att lösa ut fiskekort. Jag tror att det kommer att fungera ganska bra administrativt, bara vi ger det en chans. Det viktiga är hur vi saluför det och hur vi pedagogiskt jobbar för detta.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Ja, pedagogiskt kommer det nog att det bli ganska intressant att se hur man löser skriverierna och om det går igenom lagstiftningskontrollen, vilket man får hoppas att det inte gör. Det kommer att bli väldigt mycket negativt press som i alla fall inte kommer att göra att det första som folk tänker på när de ska fara till Åland är hur mycket fisk det finns, utan hur mycket krångel det är med alla avgifter som ska betalas.

Jag är nog väldigt dyster till sinnet om det i nuvarande form går vidare. Jag hoppas verkligen att vi slipper det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är lite intressant att höra ltl Lindholm här säga att ledamoten hoppas att det inte går igenom. Då blir jag lite rädd.

Tidigare när man från vissa håll ifrågasatte Guttorps finansiering och vem som skulle bekosta Guttorp så var ltl Lindholm ganska ivrig på sociala medier. Guttorp ska bevaras. Jag vet att ltl Lindholm vill att Guttorp helt ska finansieras via skattemedel. Inte är det väl så att ltl Lindholm är beredd att lägga ner Guttorp?

Nog måste vi börja titta på vad vi gör. Problemet och den pedagogiska kullerbyttan som vi gör är att vi redan nu säger att det blir sådana administrativa bekymmer så att man inte kommer att klara av det. Det tycker jag att är tråkigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen uppmanar lagtingsledamöterna och övrig personal som rör sig här att dämpa er lite. Det är störande ljud emellanåt. Vi måste visa respekt för dem som står i talarstolen.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är intressant att höra på alla anföranden som tror sig veta hur det är att bedriva turistnäring och turistfiske. Ingen ännu, som har hållit anförande här, har sysslat med den verksamheten, men alla tycks veta hur den fungerar.

Jag har hållit på i 24 år med min näring. Hittills har inte turistfisket expanderat utan det har mera sjunkit i besöksantal. Bekymren är nog inte fisken i vattnen, att vi har för lite fisk, utan Åland kanske inte är ett intressant område mera. Jag vet inte?

För mig har fiskepaketen minskat. När jag for in till stan idag så pratade jag med en av Ålands kanske största turistvärdar av turistfiske, som sade att fiskepaketen har minskat undan för undan.

Var man har fått tag i statistik där turistfisket ökat, det vet inte jag.

De som har den anläggning har också pratat med andra och de upplever exakt samma sak.

Många anser nu att 20 euro inte är mycket. Nej, det är inte mycket, men det handlar om att det är en känslig sak. Man köper ett fiskepaket med båt, boende, fiskekort och allt. Man kommer hit i tron att man har betalat det mesta. Sedan ska jag som stugvärd, eller om det ska bli en digital lösning, lösa en fiskevårdsavgift. Där är ett störande element i hela turistnäringen, och att det ska bli ytterligare en avgift som man måste betala för att kunna fiska. Pengarna i sig tror jag inte är det mest irriterande, utan det är att det kommer ytterligare avgifter som man inte har räknat med.

Hur kommer det här att slå ut marknadsföringsmässigt i omvärlden; i Finland och i Sverige, där vi har de flesta av våra turistfiskare när vi talar om att vi ska ta in en fiskevårdsavgift för att finansiera en verksamhet som Guttorp?

I ett replikskifte här tidigare nämnde ltl Jörgen Pettersson att landskapet äger 70 procent av vattnen. En lätt matematisk beräkning på detta; landskapet vill ha in 400 000 euro, 70 procent av utplanteringskostnaderna borde fastighetsverket då stå för som blir 280 000 euro, och inte tvärtom att fastighetsverket ska köpa fisk för 30 000 - 40 000 euro.

Sedan har vi en annan i fiskegrupp som har expanderat nu under de senare åren och det är trollingfiske. Där kommer det fiskelag som består av tre eller fyra i en båt. Det är en båt som fiskar men alla fyra ska då betala fiskevårdsavgift på vatten där Guttorp överhuvudtaget inte har planterat ut en fisk. Det är vandringslaxen och den ska man betala en fiskevårdsavgift för? Det tycker jag att är lite märkligt. I min verksamhet är trollingfisket en expanderande verksamhet. De senaste två åren har jag nästan haft hela stugbyn hyrd en hel månad av bara trollingfiskare. Om jag nu börjar säga att alla som kommer ska betala en fiskevårdsavgift så börjar man nog ifrågasätta detta igen.

Det går också rykten om att man ska tillåta drivgarn, men det hör inte till det här men jag ville bara nämna det. Det cirkulerar sådana rykten, diskussioner om det åtminstone. Jag hoppas att landskapsregeringen har någon sorts begrepp om vad det innebär.

Jag var med i gruppen som tog fram underlag för tankarna att införa fiskevårdsavgift. Vi var alla eniga om att vi inte var riktigt eniga i slutprodukten. Det blev egentligen ingen slutkläm på vad det skulle bli. Saker som framfördes tydligt och klart var att det inte skulle vara någon fiskevårdsavgift enbart för turistnäringen. Om det var så att man skulle införa en fiskevårdsavgift så skulle det vara som en skatt eller på något vis, alla som nyttjar fisket skulle vara med och betala.

Man kan jämföra detta med jaktvårdsavgiften som har nämnts tidigare här. Alla jägare som jagar betalar en jaktkortsavgift. Man får visserligen en försäkring, men man är ändå med och betalar. Skulle man slå den tanken över på det här så skulle det vara exakt samma sak. Den som nyttjar fiske så skulle betala en fiskevårdsavgift. Det går att hantera. Alla som löser fiskevårdsavgifter så skickar man ut en årlig påminnelse till om att man ska betala fiskevårdsavgiften så att man kan fiska. Det är tankar som utskottet kan fundera på när de går igenom det här betänkandet. Vad innebär det om man skulle göra detta?

När det gäller fiskevården och vem som står för vad så nämndes olika fiskelag. Jag kan jämföra de lokala byalagen som vi har i Eckerö, där har alla en fiskekortsavgift. Sedan har vi i Eckerö vårt sportfiskekort som tar in den största delen att avgifterna. I princip 70-80 procent av de pengarna går tillbaka till inköp av yngel från Guttorp. Visst är vi som säljer fiskekort med och betalar fiskevården redan nu. Hur resonerar man då när man ska införa en speciell fiskevårdsavgift för att man ska kunna plantera ut fisk och ha Guttorp kvar? Vi ä ju redan med och finansierar Guttorp.

Sedan lite kort beröm till den här framställningen, det måste man väl också ge. Det står i sista stycket under punkt 1.2. Fiskevården i landskapet: ”Det är därför viktigt att landskapsregeringen för en aktiv dialog med fiskelag och – samfälligheter, informerar om fisket, prognoser för bestånden och uppmuntrar till fredning av viktiga områden. I mån av möjlighet erbjuder landskapsregeringen även rådgivning till fiskelag och – samfälligheter. Ja, under mina år i mitt byalag och inom mitt sportfiskekortsområde så har aldrig landskapsregeringen erbjudit något sådant här. Inte! Jag kommer ihåg när vi skulle starta ett fiskevårdsprojekt i Eckerö, det fanns EU-pengar, cadd-pengar tror jag det kallades då, där man kunde få 90 procent finansiering och 10 procent skulle fiskelagen själva stå för med egen insats, alltså arbete. I och med att jag var ordförande för Eckerökortet så tog jag initiativ, jag var till fiskeribyrån och frågade om man kunde få lite hjälp med detta. De svarade: ”Nej, vi gör ingenting sådant. Det där får ni nog sköta själva”. Vem skulle man då kunna konsultera här på Åland? Det blev ingenting av det här projektet.

Jag ska korta ner det här anförandet och avsluta.

Jag tycker att utskottet ska titta noga på innebörden och nyttan av den här lagframställningen och vilken skada det gör mot turismen. Man ska väga de sakerna mot varandra i det här fallet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund är mycket kunnig inom det här området. Han, tillsammans med andra stugägare, ifrågasätter de här siffrorna som statistiken vilar på. Siffrorna kommer helt enkelt från vårt statistikinstitut ÅSUB. Stugbyägarna ser en annan trend, att övernattningarna stagnerar, kanske man t.o.m. tycker att de minskar. Vi vet om att gästerna i allt högre grad föredrar boende på hotell och Airbnb. Det finns en rörelse från stugbyar till den här typen av boende. Det är kanske också ett inslag i det här som ltl Eklund försökte beskriva.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Så kan det vara, absolut.

Lyssnar man på dem som sysslar med fiskeguidning, de mest kända, så har de fullt upp, det är inte frågan om det. Men frågar man också vad de tycker om fiskevårdsavgiften så tycker de precis som ltl Mikael Lindholm sade här tidigare. De ska hantera fiskevårdsavgifter och fiskekortsområden när de kör på olika vattenområden hela tiden, de ska ha tre-fyra fiskekort och de ska också hantera fiskevårdsavgiften. Tänk er in i den situationen som en fiskeguide har så kanske ni börjar förstå vad det handlar om!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag håller med om det. Särskilt problematiskt är det för att vi har för många fiskekortsområden. Det borde vara förenhetligade områden, vilket Eckerö och Hammarland är en föregångare på. Vattenägarna måste jobba med detta som ett projekt, att få ihop fiskekortsområdena. Det skulle vara bra för fiskedestinationen.

Jag vill påminna om att trollingfiskarna fiskar idag på områden som inte ens kräver fiskekortsavgifter. De kommer hit med stora bilar, stora båtar, 30 spön och betalar absolut ingenting. Jag kan inte förstå hur man kan motivera att det är rätt?

Ltl Brage Eklund, replik

Att de har stora båtar och stora bilar hör till dagens fiskare inom det området. Båtarna har växt i storlek hela tiden och bilarna likaså.

Jag ifrågasatte att den fisk som trollingfiskarna tar upp är överhuvudtaget ingen fisk som Guttorp framställer i sin kläckning heller. Det är ju vandringslaxen. Ska ni nu också försöka ta död på den verksamheten så säkert kommer ni att lyckas med det då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Turismen på Åland har alltid varit något av en basnäring och gjort att vi ålänningar kan ha en bättre service och ett bättre utbud av det mesta. Vi har aktiviteter och upplevelser som är helt enastående för ett samhälle av Ålands storlek.

I pusslet i turismen är stugturismen och sportfisketurismen en relativt viktig del, framförallt när det gäller att skapa säsongsförlängning.

När det gäller turismen som helhet så är min bild nog att vi har en ganska kämpig situation just nu. Turismen i Finland växer väldigt bra, turismen i Sverige växer också väldigt bra medan vi kämpar och i sakta mak blir vi lite efter hela tiden.

Det finns nya stora trender som till exempel den asiatiska turismen som medför nya turistgrupper, och antagligen måste vi också börja anpassa oss till detta så småningom.

För att man ska få lönsamhet i turismen, och framförallt i stugturismen så gäller det att få så långa säsonger som möjligt. Vi har en är högsäsong på 6-7 veckor, sedan har vi en vårsäsong och så har vi en höstsäsong och där är fisket för många väldigt avgörande för att det ska löna sig.

Det som ltl Eklund var inne på här kan jag också bekräfta. Jag hör från många håll; ”nej, nu räcker det, nu tappar man lusten”. Att vara stugvärd, stuguthyrare och syssla med sportfisketurismen och fisketurismen är inte ett vanligt jobb. Det handlar helt enkelt om ett sätt att leva. Man måste vara beredda att ställa upp hela tiden och det kan vara ganska besvärliga situationer ibland. På något sätt blev detta droppen som fick bägaren att rinna över.

Fru talman! Landskapsregeringen har gjort en samhällsekonomisk felaktig bedömning och det är den största svagheten med det här förslaget. Det här kommer att bli ett minus totalt sett för Åland och det är inte bra för vi behöver plus på Åland. Vi behöver plus när det gäller inresande, vi behöver plus när det gäller stugturister, vi behöver plus när det gäller sportfiskare och all den kringverksamhet som de här människorna medför. Vi behöver en ökning när det gäller skatteintäkterna på Åland

Som en parentes så pratade jag för några månader sedan med en liten butiksinnehavare ute på landsbygden. Jag frågade hur det var. ”Inte är det någon fart ännu, men vänta bara tills sportfiskarna kommer då blir det annan fart i butiken. De handlar och de är inte så noga. Det är den helgen som de har satsat på och då ska det finnas både att dricka och äta och allt annat som behövs.” Och det är detta som lite ligger i farozonen.

Till saken hör, fru talman, varför har turist-Åland det lite jobbigt? En av orsakerna är, utan tvekan, att Åland är ett ganska dyrt samhälle. Åland är en dyr plats att resa till och att leva i; äta, bo och handla. Det sägs att 20 euro inte är så mycket. Nej, det är inte så mycket men det ska läggas på toppen av allting annat och då förstärker det bilden av att Åland är ett dyrt resmål. Det har vi egentligen inte råd med idag, tvärtom, vi borde bli ett mera attraktivt resmål som man som turist vill vända sig till.

Fru talman! Jag tycker att hela den här diskussionen som har varit känns lite orättvis. Alla vill nog att Guttorp ska vara kvar, eller alla har väl insett det nu, hoppas jag, efter diskussionerna och de utredningar som man har gjort. Guttorp bör finnas kvar inte bara för sportfiskarna utan kanske framförallt för binäringsfiskarna här på Åland varav 50 procent finns ute i skärgården. Guttorp bör också finnas kvar för oss ålänningar. Det är livskvalitet att det finna fisk i vattnet. Det är en av orsakerna till att många av oss stannar kvar här på Åland, det är det liv som vi vill leva. Därför känns det fel att man på något vis nu tar sportfiskarna och kidnappar dem. Man har en utpressning, betalar inte sportfiskarna 20 euro nu så kommer Guttorp att läggas ner. Det handlar de facto om en mycket större grupp människor. Den här frågan handlar egentligen om de flesta av oss ålänningar.

Detta känns för mig som en nödlösning som inte är bra, det gör de facto en dålig situation sämre. Det blev dåligt när man föreslog att Guttorp skulle läggas ner och nu blir det ännu sämre, för nu får detta också konsekvenser som inte är bra för en hel näring.

Det är utan tvekan så att Guttorp behöver omformas och verksamheten där utvecklas. Verksamheten kanske kan göras mera kostnadseffektiv, man kan också utveckla samarbeten med de lokala fiskelagen runtom på Åland.

Ltl Eklund sade att han hade varit i den här branschen i 24 år. År 1988 blev jag ordförande i dåvarande Turistförbundets sportfiskegrupp. Jag var med och skapade Eckerökortet, Hammaruddakortet osv. och hade guideutbildning. Sedan har jag haft ett break när jag har varit heltidspolitiker och nu är jag tillbaka lite grann i den här branschen. Jag har sagt att jag ska försöka hjälpa till med att utveckla sportfisket så bra jag kan.

I det sammanhanget känns den här åtgärden från landskapsregeringen som kontraproduktiv.

Vi ålänningar brukar kunna ha ganska mycket olika åsikter om det mesta, men i den här frågan så har jag mött en total enighet från alla aktörer i branschen. Det här är inte bra, det här är inte färdig genomtänkt.

Bästa landskapsregering, eller jag kanske ska svänga mig till utskottet nu, titta noga på det här! Se om de samhällsekonomiska konsekvenserna blir positiva eller om de blir negativa. Själv är övertygad om att de kommer att bli negativa och att de skapar ett missmod i en näring som idag de facto behöver coachas och få en framtidstro. Det som behövs i turistnäringen idag, förutom en professionell och bra marknadsföring, är investeringar för att branschen ska kunna utvecklas. Den här åtgärden förbättrar inte det. Jag tror inte att det är så många turistföretagare och stugbyägare som tänker; ”jaha, nu fick vi en fiskevårdsavgift, nu ska vi investera 1 miljon i nya stugor igen”.

Fru talman! Jag kommer lite att gå över tiden men jag ska just avsluta.

Talmannen

Tre minuter över tiden!

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag ber att ärendet bordläggs till nästa plenum så att vi får fortsätta den här diskussionen för den är viktig för många människor ute i det åländska samhället.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Nordlund nämnde att en av orsakerna till att turismen på Åland kämpar för att överleva är att det är så dyrt att resa hit. Då ställer jag frågan: Vilket ansvar har då våra rederier som lever på vårt undantag?

När man vill resa till Åland så vet jag att blir man erbjuden att åka på picknickkryssningar och kryssningar i första och andra hand. Kanske i tredje hand blir man erbjuden att boka ett paket med stuga och fiske på Åland. Är det rätt?

Talmannen

Debatten fortsätter om fiskevårdsavgifterna.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg-Jansson missförstod mig då eller annars uttryckte jag mig oklart. Jag har inte sagt att resan hit är dyr, men det är dyrt att bo här på Åland, det är framförallt dyrt att äta, köpa mat osv. Åland är dyrt i förhållande till andra konkurrerande områden. Den här kostnaden ytterligare för fiskevårdsavgiften medför att den stämpeln förstärks lite grann. Detta gynnar inte att vi får fler människor hit till Åland, vilket vi skulle behöva ha. Vi skulle behöva få en nytändning, vi skulle behöva få nyinvesteringar inom turistbranschen, inom stugturismen och få en kvalitativ turism där. Vi har alla möjligheter om vi vill vara med på det tåget.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag, lika som ltl Eklund och ltl Nordlund, har en lång erfarenhet av att jobba inom turistbranschen på Åland, ända sedan 1993. Min första plats som jag verkade på var på Bastö där har man ett enormt behov av att ha en fungerande fisketurism.

Tror ltl Nordlund verkligen att hela turismen på Åland står och faller med en fiskevårdsavgift på 20 euro? Är det verkligen rimligt att tro det? Tror inte ledamoten att andra saker också spelar in för att turismen på Åland idag mår dåligt?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! En sak vet jag i alla fall och det är att ”Bastö-Pelle” skulle vända sig i sin grav om han skulle se det här förslaget. Han var verkligen en person som kämpade för att utveckla sportfisket på Åland och sportfisketurismen.

Den åländska turistprodukten består av olika delar. Den här delen, stugturismen och sportfisketurismen, far illa av det här. Alla bitar hänger ihop lite grann.

Den stora utmaningen för oss här på Åland är nog att få nyinvesteringar och nya entreprenörer inom turismen som vill vara med och utveckla och föra in Åland i en modernare tid och då blir inte bättre av att vi ökar på kostnadstrycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Visst är det säkert så att, i likhet med ltl Nordlund, kan man måla upp det så otroligt mörkt och destruktivt. Samtidigt vet vi att det handlar inte bara om fiskevårdsavgiften. Det handlar om att hitta nya kundsegmenten, att hitta lönsamhet generellt i turismbranschen. Det handlar om generationsväxlingar, nyinvesteringar och garantin som vi hade i tilläggsbudgeten är ju ett instrument för att försöka hjälpa till med finansieringen av nyinvesteringar inom turismbranschen.

Jag hör också till dem som inte vill skylla på rederierna för turismnäringens bekymmer. Vi måste komma ihåg att vi ger våra gäster väldigt billiga sjöresor hit till Åland. Det är tio gånger dyrare att åka till Gotland än till Åland och det ger ju enorma möjligheter att få turister.

Talmannen

Tiden är ute!

Talmannen påminner om att ärendet handlar om fiskevårdsavgifter. Det kan vara svårt att avgränsa, men jag begär ändå att ni försöker.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Har vicelantrådet träffat någon i turismbranschen som sysslar med sportfiske som tycker att det här är en åtgärd som gör att man får framtidstro och vågar satsa mera?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag vet åtminstone att om man ska vara en konkurrenskraftig fiskedestination så ska det finnas fisk att erbjuda. Det är absolut nummer ett! Jag kan inte förstå att det blir bättre om man slutar med utplanteringar och med fiskevård. För mig är detta för värdefullt för att äventyra. Jag tycker att det är det långsiktiga svaret.

Sedan är det en bransch där det är svårt att förstå att en del från turistnäringen själva säger; ”vi är för billiga, vi säljer vår produkt, som är unik, för billigt idag” medan andra säger ”vi går under av kostnadsläget, det är för tungt, allt på Åland är för dyrt.”

Då tycker jag att frågan kring transporterna är relevant. Man kan faktisk komma till Åland för otroligt lite pengar och det går hur många båtar som helst per dygn.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag och alla andra här tycker att Guttorp är fantastiskt viktig för fiskevården. Då kommer man till frågan: Hur kunde landskapsregeringen i sin omställningsbudget föreslå att Guttorp skulle läggas ner? Det här är nu en räddningsåtgärd för att rädda Guttorp, för att man har insett att Guttorp och den verksamheten som finns där behövs. Men då lägger man det ansvaret på en viss grupp medan alla andra ska fortsätta som förut. Där har det blivit en obalans i det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Ibland säger man att gratis är gott, men det gäller inte i alla lägen. När det gäller t.ex. sportfiske så vill man gärna få någonting för pengarna.

Förslaget med en fiskevårdsavgift tycker jag att kopplar ganska klart. Man betalar avgiften och man kan koppla det till vad man får för pengarna, nämligen fisk i vattnen och napp på spöet.

Ett faktum är att Åland har ett väldigt gott rykte i de här sammanhangen och anses vara ganska exklusivt. Tittar man i fiskemagasinen så är det långa glassiga reportage om det fantastiska fisket på Åland och det ska vi vara väldigt rädda om. Jag tror att det är väldigt viktigt att det nappar också och det är man villig att betala för; en dag för 10 euro och för ett helt år 20 euro. Det är inte stora pengar. Man får inte ens ett drag för 20 euro, för 10 euro kanske man får två tafsar.

Däremot tror jag att implementeringen är en nyckel i det här. Man brukar prata om mervärde och paketering. Paketering och paketering! Vi har en digital värld idag och det går väldigt lätt att paketera in allt i en glassig och fin app. I appen kan man få fiskekort, man kan få fiskevårdsavgift, man kan få in kartor och man kan blanda in lite sociala medier i det hela där man tar en bild på sin fångst eller kanske får en fiskekompis osv. Det här är ingenting som behöver vara betungande och hindra eller avskräcka folk att komma hit, utan snarare locka dem. Det gäller i många andra branscher och inte minst inom sportfisket.

Tyvärr har vi ett lapptäcke av fiskekortsområden på Åland. Jag hoppas att man på något vis i detta arbete med fiskevårdsavgiften försöker diskutera tillsammans och få ett mer enhetligt system, för det vinner alla på i längden, tror jag.

Avslutningsvis tillbaka till vad det egentligen handlar om, det är i grunden finansiering för utplantering av yngel. Hur säkerställer man det här? Ja, långsiktigt med en fiskevårdsavgift. Man brukar prata om hållbarhet och det här tycker jag att är väldigt hållbart. Tack.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Vad skulle det betyda om vi lägger ner Guttorp? Då jag läser den relativt färska rapporten ”Hållbar finansiering av fiskevården på Åland” ser jag att man konstaterar följande konsekvenser av en avveckling av verksamheten vid Guttorp:

• Ryggraden för fiskevården i landskapet försvinner

• Spetskompetens går förlorad

• Kustfisket och turistfisket missgynnas av färre ben att stå på, vilket gör att verksamheterna hotas

• Öringsfisket och mångfalden försvinner

• Förekomsten av gädda skulle variera mer från år till år

• Förekomsten av sik skulle minska liksom intresset för och det ekonomiska utfallet från det småskaliga kustfisket

• Potentialen att utveckla Åland som fiskedestination försvinner

Sedan läser jag vidare: ”Utplanteringar och andra beståndsvårdande insatser har blivit allt viktigare. Utplanteringarna kan även bidra till att förbättra förutsättningarna för den naturliga produktionen i områden där denna av olika orsaker inte lyckas, vilket kan medföra att nya lokala lekbestånd kan skapas.”

Ytterligare kan man i rapporten utläsa bl.a. att: ”Det är således ett faktum att om utplanteringarna upphör kommer det åländska turistfisket efter öring att upphöra inom några år. Detta får negativa effekter inom turismbranschen, där turistfisket efter öring är en viktig säsongsförlängare. För gäddan är effekterna av utplanteringarna inte lika tydliga och därför betydligt mer svårbedömda. Även om effekterna av åtgärderna är svårbedömda kan det konstateras att gäddbestånd på Åland har varit förvånansvärt bra i jämförelse med exempelvis Sveriges ostkust där man under en längre period har haft uppehåll i utplanteringarna.”

Talman! För mig är det självklart att det vore bättre om vi kunde lösa all fiskevård med hjälp av frivilliga krafter och genom enbart naturlig reproduktion, men det säger expertrapporten att inte är görbart i nuläget. Den dag vi har en trovärdig rapport som visar på att det går utan bekymmer, så har jag inga problem att gå på det spåret fullt ut. Nu är vi inte där som jag ser det, utan Guttorp behövs fortfarande en tid. 

Förslaget i rapporten var 30 euro i årsavgift för alla. Det är nu i landskapsregeringens förslag sänkt till 20 euro i årsavgift. Dessutom undantas alla som har hemkommun på Åland och alla som är under 18 år samt alla, även vuxna turister, som fiskar med metspö.

Det här har varit viktiga undantag för att få mig att tycka att vi nog kan testa att göra på det här sättet. Sedan får vi se hur det fungerar med en fiskevårdsavgift för vuxna kastspöturister. För det är enbart denna grupp det gäller nu. De betalar alltså 10 euro i fiskevårdsavgift för en heldag som de vill ut och fiska eller 20 euro om de vill ut många dagar under ett helt år.

Visst, jag skulle som sagt se att det här löses på annat sätt, men vi ska också komma ihåg att en liten spinnare kostar nästan 10 euro idag. Jag köpte drag häromdagen. En Jerker kostar mer än 10 euro, så avgiften är inte så våldsamt mycket pengar för vuxna besökare som vill fiska med kastspö.

Problemet är väl uppbörden, dvs. hur man tar betalt och när man ska betala. Det kan uppröra. Här vore det viktigt att de som säljer fiskepaketen, ofta för flera hundra euro, också bakar in den här tian i paketet som man säljer. Sedan sköter man inbetalningen till landskapet. Då blir inte den här avgiften ett så stort bekymmer.

Nu kan, som sagt, en familj med barn använda metspö utan att betala avgiften. Barnen och tonåringarna kan dessutom följa med pappa och mamma ut och fiska med kastspö utan att behöva betala en avgift. Det här är bra och ser till att vi behåller bilden av att Åland är fortsatt synnerligen familjevänligt.

Sedan är det nog så, som sagts här redan, att det är en finansiering av Guttorp. Och eftersom Guttorp producerar fiskyngel till fiskar som i princip aldrig fiskas med metspö så är det logiskt att man heller inte behöver vara med och betala när man metar. Tack.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man måste tolka ltl Petri Carlsson på det sättet att han till 100 procent stöder det här förslaget. Det är ju lite intressant med tanke på den moderata ordförandens mera ideologiska korrekta inställning, tycker jag, i den här frågeställningen.

Men, fru talman, min fråga till ltl Carlsson är: Skulle det inte ha varit bra om den utredningen, som jag tycker att visar klart och som ledamoten också sade, hur viktig Guttorp är, att man hade gjort den utredningen före man fattade beslut i omställningsbudgeten om att Guttorp skulle läggas ned? Det är ju det som är grundproblemet och därför sitter vi där vi sitter idag. Landskapsregeringen som stöds av ltl Carlsson tog ett beslut för snart två år sedan att Guttorps verksamhet inte ska finnas. Nu är det en räddningsaktion som pågår och då försöker man lösa det genom att sportfiskare bortifrån ska betala en extra avgift utöver de fiskekortsavgifter som de redan betalar, ibland flera stycken.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Först till den ideologiska aspekten så ser jag det som synnerligen borgerligt att man är med och betala för resurserna och det som man faktiskt använder, så att inte allting går via skattesedeln. Man är faktiskt med och betalar för det. Där tycker jag att det finns en logik också för en borgerlig politiker.

Vad gäller frågan om Guttorp så vill jag hänvisa till att jag sitter i lagtinget. Lagtinget har svarat på frågeställningen kring Guttorp i samband med finans- och näringsutskottets utlåtande. Man såg till att det finns en möjlighet för fortsättning för Guttorp. Det fanns en mer generös beskrivning än vad landskapsregeringen hade med. Vi tog ju ett sådant beslut i lagtinget.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag anser att de sportfiskare som kommer hit också är med och betalar. De betalar så att turistföretagarna kan betala skatt, både till kommunerna och till staten. Sportfiskarna konsumerar väldigt mycket här i vårt samhälle som gör att vi får en omsättningsskatt som medför att det snurrar. Som jag sade i mitt tidigare anförande så är det ganska stora belopp som den här turistgruppen för hit till Åland på våren och på hösten när vi som bäst behöver det. Sportfiskarna är nog minsann lika mycket med och betalar skatt, om det är det som ska vara det avgörande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att den som jobbar och bor på Åland betalar mera skatt än den som besöker Åland. Det är lite hur man ser på det.

Jag tycker att det är viktigt att den som använder resurserna också betalar för dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har två frågor. Tycker ltl Petri Carlsson att det är rättvist att införa en fiskevårdsavgift som ska finansiera Guttorp med 400 000 euro när landskapet står som vattenägare till 70 procent och det motsvarar egentligen 280 000 euro i utplantering som de borde göra för att finansiera den här fiskevårdsavgiften?

Ledamoten pratade om turisterna och familjen som ska meta. Jag har familjer som kommer till mina stugor. Pappan vill fara med sin son och kasta lite kastspö, ro ut en timme och kasta. Tycker ltl Petri Carlsson att det är rättvist att han ska betala 100 kronor eller 10 euro för att fara ut en timme och fiska?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är jätteviktigt att barnen får följa med sin pappa eller mamma utan avgift. Därför har vi drivit på och har ett sådant förslag nu som innehåller det.

Ltl Brage Eklund, replik

Om jag har förstått saken rätt så när man kastar med ett spinnspö så ska man betala fiskevårdsavgift. Det är mete som är frikopplat från fiskevårdsavgiften. Nu pratade jag om kastspö och där ska man betala en fiskevårdsavgift så fort man far ut på vattnet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det är också så, om ltl Brage Eklund läser, att alla under 18 år också är undantagna för kastspö och det var därför som jag sade som jag sade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har några frågor av kompletterande karaktär.

Ltl Petri Carlsson sade i sitt anförande att han gärna hade sett att finansieringen hade lösts på ett annat sätt. Vilket sätt är det?

Oftast när man är ut och kastar så har man ju flera spön i båten. Två personer kan ha fem eller sex olika spön. De facto kanske det bara är en person som har för avsikt att använda spöet. Hur ser man på bevisbördan där om man är flera stycken i båten? Ltl Petri Carlsson och jag kanske är ute och kastar och det är bara jag som kastar. Är bevisbördan hos mig då gentemot kontrollanten, alltså gränsbevakningen?

Sedan undrar jag vidare när det gäller 74 §, vilken ledamoten inte direkt nämnde, där finns fem olika punkter som avgiften ska gå till men det är bara en som benämns fiskevård, Guttorp, allt annat är övervakning och administration.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När jag sade att jag skulle vilja se det här löst på ett annat sätt så hade det varit att egentligen inte behöva Guttorps fiskyngelproduktion alls, utan att det skulle skötas genom naturlig reproduktion. Men vi är ju inte där, det säger rapporten, vilket jag också förde fram i mitt anförande. Det hade varit den vägen som jag helst av allt skulle vilja lösa det på. Så är det inte idag och då är den här tanken en kompromiss som vi helt enkelt får ta, tycker jag.

Sedan när det gäller avgifterna och flera i båten så hoppas jag att utskottet tittar på övervakningsfrågorna och funderar kring hur man ska göra det. Jag tror att mycket kommer framförallt att vara upp till samvetet att betala den här avgiften, precis som det är med alla andra avgifter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag måste säga att tilltron till finans- och näringsutskottets arbetsinsats och dito iver är nog väldigt stor hos regeringspartierna för tillfället. Av förekommen anledning kan väl jag tycka att det skulle vara bättre om regeringspartierna gjorde ett bättre lagberedningsarbete än att sätta det i famnen på finans- och näringsutskottet.

Jag vill fortsättningsvis fråga det som rör 74 §, användning av avgiftsmedlen. Landskapsregeringen säger att det dels ska täcka kostnader för fiskevård, dels ska det vara understöd till fiskelag, det ska vara kostnader för administration och insamling av fiskevårdsavgifter, kostnader för kontroll av betalning av fiskevårdsavgifter samt kostnader för övervakning av fisket på Åland. Frågeställningen som infinner sig är ju de facto; hur mycket blir det egentligen kvar av den här avgiften som kommer att gå till Guttorp? Det skulle vara intressant att höra hur ni har resonerat i regeringspartierna i beredningsarbetet kring detta?

Talmannen

Talmannen vill påminna om att repliker ska rikta sig till huvudanförandet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har fullt förtroende för finansutskottet under ledning av dess ordförande och att ni också ställer de här frågorna till ansvarig minister.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Finansutskottets ordförande, jag hoppas att finansutskottet börjar läsa på sidan 4, under punkt 1, punkt 2 och punkt 3, Övervakning och kontroll. När man har läst det stycket så bör man överväga om det är vettigt överhuvudtaget. Ska vi ha ett kontrollsamhälle? Är detta en politik som landskapsregeringen, alla partier, omfattar? Jag förstår att socialdemokraterna vill ha det här. De vill ha det på det sättet.

Det står här att man högaktar EU:s regelverk med kontroller. Vill vi ålänningar ha det? Vill ltl Petri Carlsson ha det? Är det detta samhälle han högaktar så bra?

Vem ska kontrollera det? Vi har självstyrelsepolitiskt sagt att vi ska sköta allting själva. Men i denna punkt så står det att gränsbevakningen ska sköta det. Vi ska ha gröna gubbar som ska granska våra turister som kommer. De kommer med en båt farande.

Öringsfisket, rätta mig om jag har fel, är jättekänsligt för ljud och man ska försöka fiska tyst och stilla. Kommer någon och kontrollerar då så har alla öringar farit därifrån. De har säkert farit dit som det är tyst och stilla och där sälarna är. Sälarna får mat. Det är någon som har sagt åt mig att man odlar egentligen fiskarna åt sälarna och därför har sälbeståndet ökat så markant. Den fisk som man odlar är de vana att få till mat. De bli nyfikna när det kommer någon och så simmar de till sälen och blir dess föda. Det var ett sidospår.

Men är det meningen att vi ska kontrollera alla? Sjöbevakningen ska fara och kontrollera om man är ålänning eller turist. Sedan kommer fiskevattenägaren en stund efteråt och frågar; ”har ni fiskekort för det här vattnet?”. Är det bra turistpolitik?

Vi håller på att bygga upp ett kontrollsamhälle och med alla avgifter och skatter är det likadant. Har vi inte tillräckligt med skatter och avgifter i vårt samhälle utan att göra detta?

I den här framställningen finns också en intressant jämförelse med golfturismen. Fisketurismen är större än golfturismen. Men när det gäller golfturismen så står landskapet för marken i en av golfbanorna och landskapet får inte in de intäkter som de skulle få om de hade haft någonting annat där. Ska det inte vara samma sak här då i så fall?

Vi bör ifrågasätta om Guttorp är det bästa. Guttorp kom 1979, före det hade vi Toböle fiskodlingsanstalt i Saltvik. Den var inte stor, men Guttorp kom ju enbart för laxfisket, rätta mig om jag har fel. Vi byggde Guttorp för havsfisket och den delen är ju borta. Vi odlar ju inte havslax längre i Guttorp. där. Man byggde stora anläggningar för att det skulle vara både salt- och sötvatten. Man förstörde till och med ett träsk, så det var en miljöförstöring också med Guttorp.

Ska vi ha Guttorp kvar överhuvudtaget? Varför kan vi inte föra ut, om vi vill, en fiskodlingsanstalt till skärgården? Vi kan bygga den mindre och effektivare. För ut de här arbetsplatserna till skärgården där också fisketuristerna ska vara. Varför ska det vara i Sund, mitt på land där?

Guttorp byggdes, som sagt var, upp för havslaxen. Jag tycker att man bör titta på detta.

Eller köp in de här ynglen! Måste vi ha den här verksamheten? Jag tycker inte att det ska vara heligt på något vis. Kanske vi kan få de här ynglen billigare genom att köpa in dem?

Vi är ett område som är virussmittade som det framkommer här framställningen och det är svårt att exportera, så det krävs mycket från landskapet för att vi ska kunna göra det. Man behöver kanske titta på det här.

När det gäller det här lagförslaget, bästa finansutskottets ordförande, läs den punkten som jag sade så tror jag att ordförande har samma åsikt som jag har, men om de övriga ledamöterna i finansutskottet har det vågar jag inte säga. Tack, talman!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Vi har ju som sagt en analog avgift inom jakt- och viltvården idag. Ska man uppfatta det som att det är en avgift som ltl Häggblom också tycker att man ska avskaffa?

Som jag har upplevt det under årens lopp i landskapspolitiken så kommer de här frågorna vid varje sparåtgärd. Vid varje sparvåg som sköljer över oss så ifrågasätter man jaktvården, fiskevården och andra områden och vill göra inbesparingar. Jakten har alltid varit skyddad för man har sagt att det är ett kretslopp av pengar. Det är jägarna och de som jagar som betalar in och då har man en jaktförvaltning, man har viltvårdsinsatser och annat som man ger, så man sparar inte på den helheten. Den är alltså tryggad eftersom inkomsterna kommer in och försörjer. Den blir aldrig ifrågasatt som ett sparbeting.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Vi diskuterar fiskevårdsavgifter, som talmannen tidigare sade. I den här framställningen står det ingenting om någon jaktvårdsavgift. Jag kan ha mina åsikter där också men det tar vi i en annan debatt.

Det som vi diskuterar nu är att införa en ny avgift och det är jag emot. Jag är emot kontrollerna och att man behandlar turister på ett sätt och ålänningarna på ett annat sätt.

Beträffande jaktvårdsavgifterna så betalar ju alla jaktvårdsavgift både om man kommer härifrån eller om man kommer utifrån.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, men det har en parallell eftersom man upplever att avgifter är påtvingande och att det medföljer någon sorts kontrollsystem. Då måste man vara logisk också och säga att avgifter som redan finns borde bort och inte heller kontrolleras, om man inte vill ha det samhället som ltl Häggblom förespråkar.

Kan inte ltl Häggblom också se en trygghet i ett system där avgiften för fiskevården uppbringas av dem som fiskar för att trygga den och utveckla den? Då blir den inte ifrågasatt vid varje sparvåg som sköljer över landskapet, som nu och i många regeringar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag vänder mig mot kontrollsamhället som socialdemokrater ofta vill införa. Man ska kontrollera allt vad vi gör i vårt samhälle. Det här är en ny sådan del som man vill ha, kontroll och ett system. Man vill ha gränsbevakningen att kontrollera, och det har vi självstyrelsepolitiskt varit emot tidigare. Det är väl polisen då, som vi har inom jaktvården, som ska sköta den tillsynen. Vi ska inte ha sjöbevakningen komma rusande med en båt och fråga: ”Är du ålänning? Har du hemortsintyg med dig eller inte?”. Vi ålänningar måste gå och ta ett hemortsintyg då som kostar 8 euro. Det blir också en avgift, men det blir en avgift till staten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom frågade specifikt mig om jag stöder ett övervakningssamhälle på det här sättet där alla kontrolleras och dessutom av gröna gubbar i uniform från Finland. Jag kan säga att det gör jag ju inte. Att alla, varenda en, skulle kontrolleras tror jag inte heller att finns med här i det här förslaget. Någon sådan byråkrati förespråkar jag inte.

I det här fallet är det så att precis samma personer och samma myndighet som kontrollera jaktkorten vid sjöfågeljakten och kontrollerar flytvästar i båtarna så kan samtidigt göra den här kontrollen. Det blir rationellt och effektivt. Ska vi då avveckla all den kontrollen och skapa en egen myndighet som åker ut och kontrollerar? Om det är detta som ltl Bert Häggblom förespråkar så är det verkligen att införa mera övervakning och mera byråkrati.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag ansåg att den här framställningen ska tas.

Självstyrelsepolitiskt har vi sagt att gränsbevakningen ska sköta sitt, och man behöver inte ha det. Jag har varit kritisk till att man gjorde den här överenskommelseförordningen när de fick polisiära uppgifter. Nu för man över mer och mer till dem. Sjöbevakningen och gränsbevakningen ska sköta sitt och vi, där vi har behörighet, ska sköta vårt. Det är min grundsyn och därför vill jag inte ha de här kontrollerna överhuvudtaget. Folk ska inte bli utsatta för dem. Gränsbevakningen gör ett bra jobb, men sätt inte mera uppgifter på dem för då urvattnar vi vår egen självstyrelse, men det finns de som vill göra det och jag hör inte till dem.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag förstår inte riktigt hur ltl Bert Häggblom vill att man ska sköta kontrollen då? Att göra det ibland bara och titta på om det finns en flytväst och kontrollera jaktkorten för sjöfågel osv. Vem ska göra det? Jag tycker att när man kontrollerar olika saker så kan man lika gärna göra detta. Det är ingen större grej att man någon gång då och då tar ett stickprov i samband med att man kontrollerar annat också. Jag antar att landskapsregeringen har tänkt sig så, men jag vet inte? Ni får väl svar i finans- och näringsutskottet, men så trodde jag att det var.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Man inför en ny avgift och en ny kontroll och det har inte att göra med de andra kontrollerna överhuvudtaget. Vill man ha ett sådant samhälle, ett kontrollsamhälle där vi ska kontrolleras hela tiden? Hur kan en sjöbevakare eller en polis se på långt håll om man är ålänning eller inte ålänning? Hur ska man kunna se det? Man måste ju fara fram och fråga; ”är du ålänning, har du hemortsintyg med dig?”. Du måste kunna visa att du bor i Saltvik, i Jomala eller i Mariehamn. Det är detta som jag är emot, att vi ska göra skillnad på folk och folk.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa kolleger, vi har helt uppenbart ett synnerligen intressant lagförslag framför oss. Vi har fått höra grunddragen i lagförslaget, inget dramatiskt verkar det som. Turister ska betala lite för att få fiska. Och tja, de släpar ju hit 11 miljoner så det kanske inte spelar någon roll om de betalar några hundra tusen euro till.

Det var 20 euro per fiskare. Det var nog längre talarlista här än när det var tal om 40 miljoner, men så är det med små och stora saker.

Jag har sett på detta ärende på ett allmänt plan. Det talas ibland om att Åland bör ta över beskattningen, vilket vad jag förstått att alla partier utom Åländsk Demokrati förordar.

Under rubriken ”Finansiering av fiskevården i närregionerna” så kan vi läsa att man har fiskevårdsavgifter i Finland, Danmark, Norge och Estland. Däremot ännu inte i Sverige.

Det framgår att alla i Finland mellan 18-64 år som fiskar ska erlägga en fiskevårdsavgift. Vad jag kunde se så är den tudelad, en del går till staten och en del till det området där man fiskar. Men, som sagt, alla som fiskar betalar en avgift. Det var precis det som Guttorpkommittén föreslog, rätt så enhälligt.

I detta förslag är det enbart turisterna som ska betala. Man motiverar det med att de bofasta ålänningarna finansierar en stor del av kostnaderna för landskapets fiskevård över skattsedeln. Det är det enda argument man har. Jag är lite rädd för om det går igenom i granskningen. Men det gäller ju systemet som det är nu. I framtiden är ju avsikten att just fiskevårdsavgifterna ska finansiera fiskevården och då finns ju inte det argumentet kvar.

Herr talman! I Finland lär det också vara skattebetalarna som betalar den här avgiften.

Herr talman! Handen på hjärtat, denna avgift kan ju ses som en form av skatt, eller beskattning, som man nu väljer att enbart drabba turisterna.

Jag undrar om det inte är så enkelt att regeringen helt enkelt inte vågar påföra ålänningarna denna lilla, lilla avgift på 20 euro?  Turisterna har ju inte rösträtt, medan ålänningarna har rösträtt. Turisterna kan rösta med fötterna. Hur mycket påverkar det? Inom alla andra områden i Finland så är man van med att betala fiskevårdsavgift.

Herr talman! Som jag inledningsvis sade så är detta ett intressant exempel på hur regeringen hanterar beskattningsfrågor. Om Åland skulle få beskattningsrätt så skulle vi ha samma debatt varje gång. Hur kan vi ta in skatter utan att det drabbar någon?

För ett tag sedan såg vi den omvända debatten. Man trodde att det var en i oppositionen som eventuellt skulle drabbads av en lag och då var alla mycket enade om att den skulle träda ikraft.

Herr talman! Jag vet att regeringen gör som den vill i detta ärende så jag kommer inte med något ändringsförslag.

Jag noterar enbart hur man hanterar nya avgifter så att de helst inte ska drabba de egna väljarna eller den egna befolkningen. Jag lägger det bakom örat tills vi ska diskutera övertagande av beskattningen nästa gång.

Herr talman! Till slut vill jag understöda ltl Nordlunds förslag om bordläggning.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Roger Nordlund, understödd av ltl Stephan Toivonen, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till nästa plenum.  

Enda behandling

6        Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2016-2017

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

Enda behandling

7        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2016-2017

Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Oftast diskuterar vi och vill kanske diskutera framtid. Nu blir det ett avsnitt med det som har varit, 2016 års redovisning.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2016, samt landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016, och har här framställt två betänkanden.

Herr talman! Först några ord om årsredovisningen.

När man tar del av årsredovisningen och följer med hur denna skrift och sammanställning över landskapsregeringens verksamheter har utvecklats under åren finns det skäl att vara nöjd.

Landskapsregeringen beskriver på ett mycket bra sätt hur verksamheterna har förlöpt under det gångna året och det är lätt att följa med den ekonomiska utvecklingen.

I den senaste upplagan, den för 2016 som vi nu behandlar, har man även infört budget- och resultatuppföljning per avdelning, vilket ytterligare förbättrar informationsvärdet.

Men herr talman, även det som är bra kan förbättras. Det tidigare påtalade problemet med den s.k. PAF-snurran är faktiskt på väg att lösas, vilket kommer att öka förståelsen ytterligare för de redovisade uppgifterna.

Man kunde redan nu vara lite tydligare med skeendena i redovisningen. Jag kan ta som exempel kontot Penningautomatmedel där man i budgeten tog upp 3, 2 miljoner euro. Man skulle kunna tro och tycka, när vi nu ser bokslutet, att det borde vara samma belopp som noteras i grundbudgeten, men där noteras nu 10,5 miljoner euro, vilket förstås borde förklaras på ett tydligt sätt. Men det här är, som sagt, ett övergående problem.

Verksamhetsbidraget för år 2016 blev -265,8 miljoner euro, vilket är en försämring med 14,8 miljoner euro. När man analyserar utfallet måste man dock ta hänsyn till de olika förändringar som har gjorts, och speciellt tänker jag då på bildandet av Fastighetsverket, som nu är en skild resultatenhet. Den förändringen går jag inte in på här och nu, annat än att det är skäl att påminna om den stora engångsintäkt som redovisas till följd av överlåtelsen av största delen av fastighetsbeståndet till Fastighetsverket, och den därmed tillfälliga resultatposten om 57,7 miljoner euro.

När man bortser från de extraordinära posterna blev resultatet för året -15,5 miljoner euro. Detta att jämföras med föregående års resultat, alltså för år 2015, som blev -10,0 miljoner euro. Med det sagt kan man konstatera att resultatet också för 2016 givetvis inte är tillfredsställande och att det är angeläget att fortsätta strävandena efter uthålligt och mångårigt plusresultat.

När det gäller årsredovisningen i övrigt anser utskottet att det vore skäl att på lämpligt sätt ta med och därtill beskriva landskapets hela ekonomiska sfär, och då innefattande inte bara Fastighetsverket, utan även Pensionsfonden. Dessutom har utskottet igen konstaterat att några värden gällande personalresursen omräknat i årsverken fortsättningsvis inte finns tillgängliga, men att vi nu ser målsnöret också i den processen. Ett nytt system som ska förbättra informationen är snart igång.

Även när det gäller viktiga nyckeltal kunde information ges för ett lämpligt antal år, kanske fem år, så att också trender kunde beskrivas. Därtill borde enskilda belopp som beskriver en verksamhet för insiktens skull förses med jämförelsetal för föregående år. Det här handlar bara om att öka förståelsen vid första genomläsningen.

Den driftsreservering som finns som en reserv för ÅHS, ifall kostnaderna för vård utanför Åland blir större än man räknat med, finns fortfarande kvar trots att kutymen numera är att inte längre göra dylika reserveringar. Utskottet har för sin del upplyst om detta förhållande, och har bett landskapsregeringen att överväga en bortbokning av reserven i kommande bokslut.

Till sist, herr talman, har utskottet med tanke på de årsresultat som redovisas, och med tanke på de investeringar som står för dörren, framfört önskemål om presentation av någon form av likviditetsplan för att därmed öka förståelsen för likviditetssituationen just nu och för ett visst antal år framåt, vilket även kan ge svar på frågan när eventuell upplåning kan komma att ske och i sådant fall till vilka belopp.

Herr talman! Så några ord om landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016.

Utskottet har noterat att landskapsrevisionen genom anlitad revisionsbyrå har gjort en ansats för att jämföra ÅHS verksamhet med andra liknande sjukvårdsproducenters verksamheter. Även om vissa intressanta fakta har presenterats i rapporten kan man konstatera att det ofta finns olikheter som gör att värdena ändå är svårjämförbara. Trots att landskapsrevisionen inte kommer med några särskilda rekommendationer till följd av jämförelserapporten anser utskottet att ansträngningarna för att göra adekvat benchmarking med andra sjukvårdsproducenter bör fortsätta.

I granskningen av lagberedningens verksamhet konstateras att den arbetsbörda och ofta stora tidspress som föreligger är påverkad dels av landskapsregeringens egna mycket omfattande lagstiftningsprogram, men också av nödvändig och ofta skyndsam lagstiftning till följd av EU-påbud av olika slag. Utskottet inser problematiken men vill ändå av förekommen anledning framhålla vikten av att kvaliteten på de lagförslag som produceras måste vara hög, tidspressen till trots.

I granskningen av Ålands arbetsmarknads- och studiestödsmyndighet framkom att stödet i form av bra IT-system inte är tillfyllest. Utskottet har dock erfarit att åtgärder för att komma åt problemet är under planering. Till viss del uppstår även en ny problematik i och med att det system som samanvänds med rikets arbetsmarknadsmyndighet sannolikt är på väg att bolagiseras, vilket kan få ekonomiska konsekvenser för vår egen myndighet.

I samband med diskussionen om IT-stöd konstaterades att myndigheten ifråga belastas av allt mer pappersarkivering, då det finns uppgifter som måste sparas i många decennier. Utskottet vill för sin del framhålla vikten av att söka en IT-lösning som gör att detta pappersarkiverande kan undvikas i största möjliga mån.

I utskottsbehandlingen diskuterades även den risk som föreligger för våra utlandsstuderande att av förbiseende hamna utanför sjukförsäkringsskyddet. För att i möjligaste mån undvika att så sker ser utskottet det som naturligt att myndigheten i samband med övrig kommunikation med de ungdomar som studerar utomlands även ger information om hur man bör gå tillväga för att undvika det här problemet.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antecknar sig till kännedom landskapsregeringens redogörelse över årsredovisningen per den 31.12.2016 och landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016, samt att utskottets betänkanden bringas till landskapsregeringens kännedom.

Minister Wille Valve, replik

Landskapsregeringen vill tacka finans- och näringsutskottet genom sin ordförande Tage Silander för ett välgenomtänkt och balanserat betänkande.

Vad gäller betänkandet om effektivitetsrevisionen under stycket om granskning av Ålands hälso- och sjukvård noterar vi meningen: ”Granskningen påvisar en del väsentliga skillnader mellan de jämförda objekten, vilket medför svårigheter att på ett korrekt sätt jämföra kostnader”. Landskapsregeringen håller med till denna del med. Det är vanskligt att jämföra sjukhus när exempelvis ett sjukhus i jämförelsen helt saknar akutsjukvård vilket finns på Åland. Finans- och näringsutskottet lyfter härvidlag fram en relevant poäng. Tack för det!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs de bägge betänkandenas klämmar och efter det motiveringarna var för sig. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs klämmen i betänkande nr 21/2016-2017 för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Föreläggs klämmen i betänkande nr 22/2016-2017 för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendenas enda behandling är avslutad. Ärendena är slutbehandlade.

Föredras

8        Språket vid Ålands lyceum

Ltl Britt Lundbergs skriftliga fråga SF 16/2016-2017

Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter.

Svaret ges av minister Asumaa.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Tack, herr talman! Frågan handlar om att när de studerande vid Ålands lyceum ska inhandla sin digitala kurslitteratur så hänvisas de till en kurskatalog som finns på en helfinsk hemsida där man också måste registrera sig på finska.

Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att rätta till språkproblemet för våra studerande vid Ålands lyceum?

Minister Tony Asumaa

Herr talman! För landskapsregeringen är digitaliseringen ett högprioriterat utvecklingsområde. Digitaliseringen är nämligen inte mera ett alternativ i vårt dagliga samhälle utan det mesta sköts redan idag digitalt på de flesta områden i vårt samhälle så också inom utbildningssektorn.

Därför är just digitaliseringen en av kraftsamlingarna i vårt regeringsprogram.

Vad gäller digitaliseringen av undervisningen så betyder det inte att vi ska skrota våra gamla pedagogiska undervisningsmetoder i våra skolor utan den ska förbereda våra elever för framtiden och våra framtida behov i samhället vi lever och verkar i.

Den nya teknologin kan göra vår skola både mera intressant, motiverande och rolig för våra elever och studerande. Jag är övertygad om att de nya undervisningsverktygen och interaktiva kurslitteraturen som digitaliseringen ger möjlighet till kommer att på ett helt annat sätt också motivera våra elever och studerande till goda studieprestationer.

Därför kommer också digitaliseringen inom undervisningen att beaktas i samband med revideringen av grundskolelagen och läroplanerna för att stärka elevernas och lärarnas digitala kompetens och att få bättre fart på digitaliseringsprocessen i skolorna för att utveckla inlärningen. Med detta utvecklas också marknaden och utbudet av digitala läromedel.

Herr talman! Varje år ordnar också landskapsregeringen ett digitalt seminarium för alla landskapets lärare och andra inom utbildningssektorn för att motivera och informera om digitalisering och digitala verktyg inom undervisningen. De nya digitala verktygen kommer framledes att ge oss större potential och kreativa möjligheter i undervisningen och digitala klassrum kan skapas.

Själv har jag bekantat mig med ett antal digitala undervisningsverktyg och interaktivt kurslitteratur och med egna ögon kunnat se vilken enorm potential de framtida digitala verktygen har för att vi ska kunna utveckla den framtida undervisningen.

Allt handlar i grund och botten om våra attityder och att transformera utbildningen för de framtida behoven och kraven vårt samhälle kommer att ställa på våra elever och studerande.

Vi kan med hjälp av de digitala verktygen göra undervisningen mycket mera personifierad och den vägen ge varje elev möjligheten att lära sig efter egen förmåga och egen takt.

Teknologin kan hjälpa oss att minska gapet mellan de som kan och de som behöver mera tid på sig för att kunna.

De digitala verktygen kommer på sikt också att förändra vår syn på hur en skola ska byggas och hur den ska planeras.

Våra elever och studerande är redan vana att fungera i en digital omgivning och med att hantera digitala verktyg. Det behöver vi inte i lika stor grad ta i beaktande när vi ska planera för den digitala framtiden inom undervisningen.

Det är våra attityder och ett fördomsfritt tankesätt som kan driva utvecklingen framåt. Det vi också behöver prioritera och satsa på är att vi förbereder och utbildar alla våra duktiga pedagoger för den digitala framtiden.

För en av våra viktigaste uppgifter och utmaningar är att förbereda våra elever och studerande för de framtida krav som vårt samhälle kommer att ställa på dem i en allt mera digitaliserad värld.

Frågan är inte mera om vi i vår undervisning fortsättningsvis ska hålla oss till tryckta böcker, blyertspennor och suddgummin eller övergå till digitalt undervisningsmaterial och digital kurslitteratur.

Vi lever redan i ett digitaliserat samhälle.

Herr talman! Om vi gör en jämförelse mellan åländska skolor när det gäller undervisningskostnaden kan vi konstatera att Ålands lyceum har de lägsta undervisningskostnaderna per studerande.  

Idag använder sig Ålands lyceum av både traditionellt tryckt kurslitteratur, av digitalt undervisningsmaterial, som lärarna vid Ålands lyceum själv skapat, och av köpt digitalt kursmaterial.

Själva digitaliseringsprocessen i skolorna löper målmedvetet framåt och potentialen är enorm och kan vara nyckeln till bland annat kraftigt sänkta avgifter för läromedel och kurslitteratur.

De studiesociala förmånerna, såsom studiepenning, är tänkta bl.a. för att täcka studiekostnaderna på andra stadiet.

Landskapsförordning (1997:60) om studiesociala förmåner för studerande på gymnasialstadienivå i landskapet Åland är ända från 1997, alltså 20 år gammal, och är i behov av översyn med beaktande av bland annat digitaliseringen inom undervisningen.

Digitaliseringen är en stor och aktuell fråga för läromedelsbranschen. Vad gäller marknaden för kurslitteratur för gymnasierna/lyceerna i landet så beräknas den årligen vara värd drygt 20 miljoner euro. Och den marknaden domineras idag i vårt land av två stora traditionella finska förlag som producerar både tryckt och digitalt undervisningsmaterial.

Digitaliseringen av undervisningen och studentexamen har dock öppnat marknaden för nya aktörer, som bara producerar digitalt undervisningsmaterial. De nya aktörerna belastas inte av gamla strukturer som förlagen har och det syns och kommer att synas i priset på digitala läromedel jämfört med traditionellt tryckt material. Många tryckta kursböcker kostar idag kring 30 euro och de digitala versionerna kan idag köpas för kring 10 euro.

I detta sammanhang bör nämnas att de svensktalande gymnasiestuderande på Åland och i Finland är förfördelade vad gäller kurslitteratur och kostnad. Detta är inget nytt, i samband med att mera kurslitteratur kommit i digital form, utan detta har pågått så länge vi kan minnas.

På finskt håll kan man välja kurslitteratur och läromedel från flera olika förlag. Det finns således en sund konkurrens och eftersom det rör sig om en stor mängd kurslitteratur och digitala läromedel, som ska ut på marknaden till finskspråkiga studerande, har de finskspråkiga skolorna och lärarna kunnat sätta press på förlagen.

Tidigare gavs sällan uppdaterade varianter ut gällande tryckta källor, dvs. kurslitteratur på svenska, men med digitalisering av kursmaterial är nu uppdatering av också kurslitteratur på svenska möjligt rent ekonomiskt på ett helt annat sätt än tidigare.

Digitalisering är ett framtida redskap för att sänka kostnaderna för läromedlen och göra dem mer tillgängliga oberoende språk. Men som med allt annat inom den privata sektorn så är det oftast marknaden som styr utbudet och utvecklingen.

Herr talman! Ltl Lundberg skriver i sin skriftliga fråga: Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att rätta till språkproblemet för våra studerande vid Ålands lyceum?

Exakt vad ltl Lundberg syftar på är lite svårt att veta eftersom det inte direkt är preciserat i frågan. Men jag antar att det är inloggningssidan till Tabletkoulu som ltl Britt Lundberg avser då hon nämner om språkproblem vid Ålands lyceum, exempelvis Söderströms & Schildts sidor till digitalt kursmaterial för gymnasier är helt på svenska. Om det är just denna inloggningssida till Tabletkoulu som avses så kan jag informera om att studerande på Ålands lyceum som läser kurser i bl. a. psykologi och religion har digitala läromedel. Just dessa svenskspråkiga digitala läromedel finns samlade under en digital plattform som heter Tabletkoulu.

På sidan finns svenskspråkiga anvisningar hur studerande kan ladda ner kurslitteraturen. Men vid själva registreringen av ett nytt användarkonto ges inga instruktioner på svenska, helt riktigt. Det är en brist som både Ålands lyceum och hela finlandssvenska rektorskåren påtalat detta start-up bolag i Helsingfors ett antal gånger.  Arbete med att översätta hela hemsidan till svenska pågår och borde vara åtgärdat inom en snar framtid enligt företaget själva.

Men medan detta arbete pågår så har lärarna jobbat agilt för att lösa problemet och i skolan instruerat studerande hur konton skapas och översatt den finska inloggningstexten till svenska så att eleverna ska kunna ladda ner dessa helt svenskspråkiga digitala läromedel.

Även manualer på svenska har tagits fram för att inga missförstånd ska uppstå. När väl ett konto är skapat och man loggar in i läromedlet är givetvis allt kursmaterial på svenska.

Lärarkåren har helt enkelt genom ett agilt arbetssätt löst ett problem för sina studerandes bästa så att de på bästa möjliga sätt kunnat få tillgång till högklassig digitalt kurslitteratur på svenska. Tack, herr talman.

Ltl Britt Lundberg

Tack, herr talman! Tack för en intressant redogörelse om digitalisering på nästan fem minuter, medan svaret på frågan kanske var 30 sekunder.

Den här frågan handlar inte om digitaliseringen. Det är helt ovidkommande. Jag tror inte att det är någon av oss här som på något sätt ifrågasätter eller inte känner till att digitaliseringen är en viktig del och att det också är ett verktyg för all undervisning idag.

Däremot pratar vi nu om en självstyrelsepolitisk oerhört viktig fråga.

Minister Asumaa arbetar varje dag för att bättra på och öka självstyrelsen och har kanske huvudansvaret, tillsammans med lantrådet, för svenska språkets bevarande på Åland. Kulturavdelningen är den avdelning som verkligen har kärnan för vår självstyrelse och självstyrelsens utveckling.

Att sedan konstatera, man kan nästan kalla det för självstyrelsens högborg, våra gymnasieutbildningar, att de använder sig med regeringens goda minne och också nu nästan med beröm - jag är helt övertygad om att lärarna och skolorna gör allt vad de kan i den här situationen - eftersom regeringen inte heller ställer något krav på att det inte är okej att man arbetar på finska i Ålands lyceum.

Åland är enspråkigt svenskt, vilket jag är säker på att minister Asumaa känner till, arbetsspråket och Ålands lyceum är också helt på svenska. Där kan vi inte kompromissa. Vi kan inte blanda ihop oss med det som man påpekar från finlandssvenskt håll. I en finlandssvensk skola är det säkert hårt kritiserat om man skulle hänvisa till en helt finskspråkig hemsida som i det här fallet, men på Åland är det stort, stort, stort svek mot självstyrelsen och mot alla ålänningar som dagligen kämpar för att behålla det svenska språket på Åland.

Jag upplever att det är ytterst allvarligt att man hänvisar och bara följer fållorna. Man konstaterar; ja, det finns en finländsk hemsida, då följer man den rent praktiskt, man gör en liten översättning från skolans sida och så är det bra så.

Det värker i mitt självstyrelsehjärta, verkligen! Det går och det borde tillsättas pengar från regeringens sida för tilläggskostnader för att man ska kunna undvika det här. Det kunde t.ex. gå att skapa en katalog helt på svenska med länkar till de här sidorna. Det kan inte vara en stor insats.

Det är verkligen som att svära kyrkan, att ha en kurskatalog i Ålands lyceum som hänvisar till en helfinsk sida med en inloggning som är helt på finska. Det är faktiskt helt orimligt!

Hittills i ministerns svar finns inte ett ord om vad landskapsregeringen har gjort. Jag ber att minister svarar: Vad tänker landskapsregeringen göra för att Ålands lyceum fortsättningsvis ska vara enspråkigt svenskt?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Ålands lyceum är helt enspråkigt svenskt och undervisningsspråket är helt enspråkigt svenskt. All kurslitteratur som används där är helt enspråkigt svenskt, vilket vi har fått erfara av dem som ansvarar för Ålands lyceum. Ålands lyceum har en rektor och en styrelse. Något ministerstyre över Ålands lyceum tänker vi inte börjar idka, vilket vi också tidigare kanske har anklagats för, och i det här fallet är det samma sak.

De som ansvarar och ledningsgruppen för Ålands lyceum har bedömt att kurslitteraturen som finns här på portalen är av den kvalitén och på svenska för att kunna användas i de här två kurserna. De har bedömt den som viktig. Det andra alternativet hade varit att de studerande vid Ålands lyceum inte hade fått tillgång till just det här kursmaterialet. Bedömningen görs vad som är elevernas bästa och det har också påtalats att det givetvis inte är acceptabelt att inloggningen inte är helt på svenska.

Visst handlar det om tilläggskostnader. Tabletkoulu är ett start-upp bolag i Helsingfors. Det är klart att för att få de sidorna uppdaterade till svenska så kan landskapsregeringen gå in som aktieägare i ett sådant bolag också, men det hör inte till vår strategi.

Den information som vi har fått är att det ska översättas snarast möjligt. Landskapsregeringen har inte några avsikter att investera i detta bolag.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Jag måste dra lite efter andan. Under alla år som jag har följt självstyrelsens utveckling och under alla de år som jag själv har varit med här i arbetet med självstyrelsen så har vårt ledord för var och en av oss varit att man tänker själv. På Åland måste man tänka själv hela tiden.

Om vi ska springa i fållor och göra precis likadant som man gör i Finland så är vi snart finlandssvenskar i Finland och har ingen självstyrelse längre. Är det den utvecklingen som minister Asumaa helt nonchalant väntar på?

Att tala om att våra ungdomar ska ha en kurskatalog som är helt på svenska och att det skulle kunna underlättas genom att landskapsregeringen skulle bli aktieägare ett bolag i Helsingfors? Nej, men kan inte landskapsregeringen tänka själv? Tala om för Ålands lyceum att här får ni pengar för att ni ska hitta en lösning så att våra studenter får tillgång till en kurskatalog som är helt på svenska. Det går att finna en egen lösning om man lägger ner lite arbete! Man måste lägga ner arbete för att hitta lösningar för att Åland ska kunna fungera på alla områden på svenska. Tänk vilket arbete man får göra hela tiden inom vården och ändå lyckas det inte alltid. Snart får vi väl höra att våra tjänstemän inom förvaltningen av praktiska skäl också talar finska.

Jag tycker faktiskt att det skulle vara skäl att landskapsregeringen skulle sätta sig ner och ha en dag kring självstyrelsepolitik och svenska språket. Jag är lite skrämd om hela regeringen resonerar på samma sätt som minister Asumaa gör nu.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Det är kanske så att ltl Lundberg inte vill förstå vad hela problemet handlar om, utan hon drar stora växlar.

Jag uppfattade att ltl Lundberg sade att vi ska idka ministerstyre, besluta och bestämma om vilken kurslitteratur som Ålands gymnasium ska använda sig av. Den vägen tänker vi inte gå.

Ålands lyceum har jättebra lärare och är en jättebra skola på alla sätt och vis. De gör nog sina bedömningar på bästa möjliga sätt för sina elevers bästa och det kommer de att få göra också i fortsättningen. Tack.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras efter bordläggning

9        Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Ärendet bordlades vid plenum 6.9.2017 då talmannen meddelade att talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Till följd av händelser utanför vår direkta kontroll så undrar jag om det finns en möjlighet att bordlägga frågan ytterligare en gång till nästa plenum? Jag råkar veta att flera ledamöter, som inte just nu är här idag, gärna vill uttala sig i frågan.

Talmannen

Talmannen noterar förslaget till bordläggning.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter. Vi hade en debatt här senaste vecka. Vicelantrådet sade i sin avlutande replik: ”Om inte vi begränsar klimatutsläppen och låter det här fortgå så vet jag åtminstone att det är de fattigaste på jorden som kommer att få lida mest. Klimatförändringen och dess effekter det är det sämsta som kan hända barnen i Bolivia och Kongo. Så låt oss nu göra allt vi kan för att stoppa det”.

Jag lovade återkomma i ett anförande.

Herr talman! I förordet till energi- och klimatstrategin för Åland till år 2030 skriver närings, - miljö- och energiminister Gunell följande: ”Jordens klimat har alltid förändrats, men mänsklig påverkan har lett till att klimatförändringarna har accelererat under de senaste 30-50 åren. Utsläppen av växthusgaser har gjort att jorden värms upp allt snabbare. Det är idag vetenskapligt konstaterat att temperaturen på planeten ökar och att detta kommer att få stora och allvarliga konsekvenser om vi inte omgående bryter trenden.”

Detta är alltså grunden och utgångspunkten bakom hela energi- och klimatstrategin. Det är alltså det axiom som hela denna 91-sidiga klimatstrategi vilar på.

Herr talman! Då gäller det alltså att se om det stämmer. Det är vår uppgift att granska regeringen. Jag sökte fram några klimatöversikter på internet och fann en del märkligheter. Exempelvis hävdar SMHI att Sverige haft nästan konstant medeltemperatur under de senaste 25 åren.

Enligt IPCC:s preliminära rapport AR5 från 2003 nämndes att medeltemperaturen på jorden stått stilla de senaste 15 åren, men i slutversionen tonades detta ner. Men ser man satellitbaserade temperaturmätningar så har medeltemperaturen varit konstant under de femton senaste åren.

Minister Gunell skrev: ”Jorden värms upp allt snabbare”.

Herr talman! Ser vi lite tillbaka i tiden, så visar det sig att under perioden 1940-1970 så sjönk jordens medeltemperatur och man började oroa sig för en ny istid. Detta var samtidigt som industrialiseringen tog fart efter andra världskriget. Alltså en period med ökande koldioxidutsläpp och lägre temperaturer.

Under 1980- och 1990-talen steg däremot jordens medeltemperatur, vilket fick vissa att undersöka orsakerna. Man hade en hypotes att det kunde bero på en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Jordens atmosfär består till 78 % av kväve, 21 % av syre 0,04 % koldioxid. Alltså 0,04 % koldioxid, som även kallas växthusgas.

Herr talman!  Ser vi ännu längre tillbaka, exempelvis 10 000 år, så visar det sig att det sällan varit så kallt som det är just nu. Exempelvis under renässansen så var det så varmt att man odlade vin i England. Å andra sidan var det under 1600- och 1700-talet så kallt att Themsen och Danska sunden frös nästan årligen. Kanske någon kommer ihåg historien från skolan när svenska kungen red över Stora Bält?

Med en stor oregelbundenhet har vi alltså haft perioder med betydligt varmare klimat och ibland också kallare klimat under de senaste 10 000 åren.

Herr talman! Via studier av de grönländska isarna så kan man få reda på koldioxidhalten i atmosfären. Då visar det sig, intressant nog, att den ökat sakta men osäkert under de senaste 7 000 åren, men trenden är uppåt. Under denna tid har vi alltså haft många perioder med mycket varmare, och många perioder med mycket svalare temperaturer.

För övrigt är de grönländska isarna kvar efter den senaste istiden. Enligt forskarna så har vi haft 22 istider.

Herr talman! För att göra en lång historia kort, så finns det nog också många framstående vetenskapsmän som anser att förändringarna av jordens medeltemperatur är helt naturlig. En hypotes är att det har att göra med solens aktivitet.

Möjligen att människans aktiviteter ändrar detta marginellt, men å andra finns det de som säger att vi kanske t.o.m. har sänkt temperaturen.

Herr talman! Hela denna rapport innehåller egentligen två olika problemområden. Bäst illustreras det av namnet ”Energi- och klimatstrategi”. Frågan är om det inte är två helt olika saker i en rapport? Har ”energistrategin” något att göra med klimatstrategin? Eller är det i värsta fall så att denna s.k. ”klimatstrategi” förflyttar vårt fokus från miljöpolitiken till den kanske konstlade ”klimatstrategin”? För vart tog debatten om en grön ö i ett blått hav vägen?  Vart tog debatten om ett renare hav vägen? Varför diskuteras nu bara klimatet och inte miljön? Vi bor mitt i havet och borde kanske tänka mer på miljön än på klimatet?

I klimatstrategin talas om att stöda olika former av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Det kommer att kosta mycket pengar på lilla Åland, men detta är regeringens prioritering.

Vi kunde nyligen se en undersökning där det framkom att 17 % av familjerna på Åland låg under fattigdomsgränsen. Kunde vi se några åtgärder för att lindra deras situation i tilläggsbudgeten? Kunde vi se något i den senaste ordinarie budgeten?

Herr talman! Jag tror att när det gäller klimatfrågorna så måste vi kanske ha lite is i hatten och inte kasta oss framåtstupa i lösningar som blir dyra för samhället, men som kanske inte ger någon förbättring.

För handen på hjärtat ärade kolleger. Hur uppfattade ni den s.k. ”globala uppvärmningen” denna sommar? Det var solskyddsfaktor 50 i shortsfickan varje dag, eller?

Men som sagt, detta är ett mycket komplext ämne. Jag vill därför citera minister Gunell från avslutningen av förordet: ”Ökad andel förnybar energi är central för att hejda klimatförändringarna. Den förnybara energin är ren, säker och kommer inte att ta slut. Den lokalt producerade förnybara energin gör oss mindre beroende av oljepris och av import av energi utifrån. Den tekniska utvecklingen inom energiområdet går hela tiden framåt. All energiproduktion påverkar miljön på något sätt, det är därför viktigt att försöka minska den totala användningen av energi genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Här är potentialen väldigt stor genom att ny utveckling kommer hela tiden.”

Herr talman! Det här är en sak som vi håller helt med. Vi får en renare miljö och vi blir mindre beroende av oljan. Men det är en annan sak.

Jag respekterar tiden och avslutar. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag har bara en direkt fråga till ltl Toivonen. Är det så att vi i vårt lagting har en förnekare av klimatförändringarna? Eller var det bara ett problematiserande av diskussionen som vi här fick lyssna till?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det är ett mycket svårt begrepp, klimatförändring. Som jag i mitt anförande förde fram så har vi haft väldigt stora variationer av temperaturen under de senaste hundra åren, de senaste tusen åren och de senaste tiotusen åren. Förändringar har vi, sedan är det frågan om vad de beror på.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det skulle vara upplyftande att faktiskt få höra vad ltl Toivonen tycker och inte bara höra retoriska ställda frågor kring saker. Jag hoppas att han använder den andra repliken till att klargöra sin tydliga ståndpunkt i den här frågan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Låt oss säga så här, eftersom det finns vetenskapliga bevis att temperaturen har växlat många gånger under de senaste tiotusen åren absolut oberoende av människans aktivitet, så kan man fråga sig om detta axiom som finns i förordet - som dels talar om att temperaturen har stigit och den har stigit accelererande - det axiomet kan man förkasta direkt för det stämmer inte. Det betyder att det axiomet inte stämmer. Sedan vilket samband det finns, så det finns många olika åsikter om det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag kommer att fortsätta på samma linje som min ärade kollega.

97 procent av världens vetenskapsmän är fullt övertygade om att det är människorna som påskyndar växthuseffekten. Dessa 3 procent som inte tycker det har alla, genom diverse undersökningar, blivit motbevisade.

Min fråga är densamma som ltl Ingrid Johanssons fråga till ltl Toivonen: Förnekar ni alltså att människans påverkan av de senaste temperaturstigningarna under det globala klimathotet är signifikant?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Om jag minns rätt så sade jag just i mitt anförande att under de senaste 15 åren, kanske lite till, så har medeltemperaturen på jorden varit oförändrad. Temperaturen har inte gått upp och det står också i IPCC:s rapport.

Ltl Igge Holmberg, replik

Då ber jag er att ta en titt på Amerikas kust och på Atlanten. För tillfället finns där tre stora orkaner, varav en har en styrka på fem och håller på att förstöra Florida, och den är sex gånger starkare än den som var 1992, orkanen Andrew som man då kallade styrka fem.

Det här är i linje med resterna av ltl Toivonens politik måste jag säga. Det visar än en gång att det är ingenting som vi, som verkligen gör någonting åt problemet, behöver lyssna på.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det är intressant med orkanen som nu drabbar Florida. Den här var väl den tredje starka?

Det finns också en sajt på internet som visar att det är ungefär nio år sedan som det senast kom en kraftig orkan till USA:s fastland. Det finns också trender på hur ofta de kommer och de kommer faktiskt inte så ofta längre. Det finns en sida där man följer upp 25 år bakåt. För tillfället, under de tre senaste åren så ligger det under 400 under de senaste fem åren och så har det inte varit tidigare. Trenden är neråt, men just nu har vi en stor. Den föregående var Katrina och det var faktiskt tolv år sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! De föregående replikställarna frågade om ltl Toivonen är en klimatskeptiker eller klimatförnekare. Jag vill hävda att det jag hörde ltl Toivonen säga så är han det. De som är klimatförnekare runt om på jordklotet är mest äldre medelålders män.

Mer än 1 000 av världens främsta forskare inom det här området, från 160 olika länder i världen, är alla överens om att klimatförändringarna beror på användningen av fossilt bränsle. Sedan mätningarna startade på 1860-talet så har vi slagit värmerekordet 10 gånger nu under de senaste 15 åren.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag blir svarslös för vissa saker. Jag kan inte rå för att jag är man och min ålder kan jag inte heller rå för.

Jag har också tittat på undersökningen med 93 procent eller 97 procent av världens forskare. Har ni tittat på kvalitén på de personerna, hur många är verkligen forskare? Hur många är det som bara har åsikter? Det finns faktiskt inte så väldigt många som forskar på det här området.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vet att det är världens mest kvalificerade forskare, inom det här området, som är överens om att det är fossilt bränsle som har lett till klimatförändringen. Den går absolut inte att förklara med några naturliga omständigheter. Koldioxidhalten i atmosfären har aldrig varit så hög som nu. Problemet finns där.

Alla de som förnekar det här eller är skeptiska till forskningsresultaten är ofta personer som inte vill ändra på sig själva, på sina levnadsvanor eller på världen omkring dem.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Men om man tittar bakåt i tiden, under 7 000 år bakåt i tiden har vi i princip hela tiden haft lägre koldioxidhalt än vad vi har just nu. Från minnet taget, ungefär 70 procent av tiden bakåt så har vi haft varmare än vad vi har nu. Sambandet är inte så jätteklart.

Som sagt var, de senaste 15 åren har jordens medeltemperatur inte gått upp.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Förslag om bordläggning har väckts men vann inget understöd varför det förfaller.

Kan förslaget att detta ärende ska remitteras till social- och miljöutskottet godkännas. Förslag är godkänt. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

10      Destinationsmarknadsföring

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling måndagen den 18 september.

För kännedom

11      Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 13 september 2017.

12      Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 13 september 2017. Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017.

13      Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

Budgetmotion BM 55/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 13 september 2017.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 13 september omedelbart efter den upplysning som lantrådet kommer att ge klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil