Plenum den 13 september 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 13 september 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Bordläggning. 2

1   Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

Bordläggning. 2

3   Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

Bordläggning. 2

4   Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

Bordläggning. 2

5   Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

Bordläggning. 2

6   Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

Bordläggning. 2

7   Oljeutsläppsavgift

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

Remiss. 3

8    Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)

Remiss. 3

9   Landskapsrevisorernas berättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2009

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2009-2010)

Enda behandling. 3

10  Landskapsregeringens berättelse för år 2009

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2009-2010)

För kännedom... 32

11  Utsläppsrätter för luftfart

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

12  Ändring av vallagstiftningen

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

13  Landskapslag om valfinansiering

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

14  Äldres vård och omsorg

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

15  Andra tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

Plenum slutar. 32

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Om ledighet från plenum 13-15 september 2010 anhåller vicetalman Gun-Mari Lindholm och för dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Roger Jansson, Torsten Sundblom på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Bordläggning

1        Godkännande av avtalet med Antigua och Barbuda om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 30/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 20/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

2      Godkännande av avtalet med Dominica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 31/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 21/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

3        Godkännande av avtalet med Grenada om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 32/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 22/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

4      Godkännande av avtalet med Saint Lucia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 33/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 23/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

5      Godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 34/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 24/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

6        Godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt

Lagutskottets betänkande (LU 35/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 25/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Bordläggning

7      Oljeutsläppsavgift

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 15.9.2010. Godkänt.

Remiss

8      Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)

Remiss

9      Landskapsrevisorernas berättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2009

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2009-2010)

Enda behandling

10     Landskapsregeringens berättelse för år 2009

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att landskapsrevisorernas berättelser remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen hänskjuts landskapsregeringens berättelse till utskott om lagtinget så beslutar. Talmanskonferensen föreslår att berättelsen inte ska hänskjutas till utskott. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmannen föreslår med beaktande av bestämmelserna i 74 § arbetsordningen att gemensam diskussion tillåts angående ärendena 8, 9 och 10 eftersom ärendena ansluter sig till varandra. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Om förslag om bordläggning väcks, anses förslaget avse alla tre ärenden. 

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringens berättelse föreläggs för lagtinget. Det är en fortlöpande berättelse om saker som sker under budgetåret. Årets berättelse avviker inte till den delen från tidigare berättelser.

Här kan man läsa ut mycket information om allt det som sker inom landskapsförvaltningen och de olika myndigheterna. Man kan också läsa ut hur landskapsregeringen har följt upp de beslut som lagtinget har fattat. Det ligger också till grund för landskapsrevisorernas arbete med berättelsen.

I fjol införde vi en revision av hållbarhetsaspekten. Arbetet fungerar så att vi kommer att revidera den vartannat år. Det betyder att man tar fram nyckeltal i årets hållbarhetsutveckling där olika områden belyses. Systemet med hållbarhetsredovisning är att man ska kunna följa den på några års sikt. Därför revideras inte de här tabellerna årligen, utan vartannat år.

När det gäller landskapsrevisorernas berättelse så ligger den till grund för lagtingets möjlighet att granska landskapsregeringen. Från landskapsregeringens sida så kommer vi förstås att finnas här och svara på frågor som dyker upp från lagtingsledamöterna. Det är inte vår sak att direkt gå in här och beskriva den. Det är upp till lagtingsledamöterna att debattera berättelsen och upp till finansutskottet att behandla den. Vi kommer också att stå till förfogande när finansutskottet fördjupar sig i berättelsen.

Något år har vi gjort ett meddelande med anledning av berättelsen, vilket var väldigt bra. Då fick landskapsregeringen berättelsen på förhand och då kunde man gå in i olika delar och också beskriva på vilket sätt man tänker hantera de påtalade bristerna. Det har inte varit möjligt i år för vi har inte haft den här berättelsen i så god tid, därav får vi ta informationen och beskrivningen av läget och åtgärderna muntligt här i salen och i finansutskottet.

Jag har också sedan några områden som jag tänkte beröra. Jag låter lagtinget debattera först så återkommer jag sedan. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Lantrådet nämnder meddelande med åtgärder med anledning av revisorernas berättelse. Hon säger att man inte har hunnit med det eftersom man inte har haft berättelsen på förhand. Man har ju haft berättelsen en hel månad nästan. Den kom ju den 25 augusti. Innan vi är till ända med den här behandlingen så har det nästan gått en månad. Det borde ju räcka med en eller två veckors tid för att få fram ett meddelande. Detta är ju saker som man borde prioritera högt. Jag saknar meddelandet. Det kanske borde lagfästas att det ska komma ett sådant meddelande, så att man kan ta ställning till det samtidigt som man diskuterar berättelsen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Det var väldigt bra när vi hade meddelandet. Det kräver lite mera tid än några veckor för att behandla det. Det betyder att alla våra förvaltningsgrenar ska ha möjlighet att svara upp och komma med sina förslag till meddelanden. Det finns en process och procedurer när det ska klubbas i plenum. Därför har vi helt enkelt inte haft den tiden, vilket jag beklagar, för jag tycker det systemet var bra. Då blev det mera en dialog mellan landskapsregeringen och lagting. Vi kan säkert ha den dialogen ändå.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Avser man att komma med det här meddelandet i efterhand? Eller är det inte under upparbetning? Hur ska vi tolka svaret?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Alla som har fått påpekanden i revisorsberättelsen har fått till uppgift att sammanställa sin beskrivning av läget och vilka åtgärder man tänker vidta. Det kommer att ligga till grund inför behandlingen i finansutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Den årliga berättelsen från landskapsrevisorerna tycker jag rent generellt innehåller en del rätt bra saker. Den blir aldrig heltäckande och kan inte bli det heller med nuvarande system.

De synpunkter som revisorerna har kommit med ska man naturligtvis ta på allvar och ta ställning till. Det är inte alltid så att man behöver hålla med allt vad revisorerna säger. Men man behöver gå igenom och se vad som avses med de synpunkter som revisorerna lägger.

Herr talman! Jag tänkte börja med att anlägga lite allmänna synpunkter på revisionen och dess utveckling.

Modern revision idag består av två huvuddelar. Dels kontroll, dels löpande kontroll men den andra delen är mycket viktig i modern revision nämligen rådgivning, att man går igenom tillsammans med dem i förvaltningarna som handhar pengarna i avsikt att effektivera och förbättra hanteringen.

Med de resurserna som revisionen har, både inom landskapsrevisorerna och inom den interna revisionen som landskapsregeringen har tillgång till, så har detta faktiskt lite haltat. Resurserna räcker helt enkelt inte till. Det beror mycket på att förvaltningen växer och att förvaltningen handhar allt mer komplicerade frågor som kräver att man sätter sig in i de här frågeställningarna och förvaltningen betydligt mera än tidigare.

Ytterligare en sak är EU-revisionen, vilken är mycket formbunden. Den ställer mycket stora krav den som handhar EU revisionen.

Min slutsats är att vi behöver se till att vi får ett revisionsverk. Det finns planer på och utredningar kring hur ett revisionsverk skulle se ut och hur det skulle fungera. Den processen behöver man gå vidare med för att komma fram till ett hållbart system för hur landskapsrevisionen ska kunna fungera på bästa möjliga sätt. Det är väldigt viktigt att man också har den rådgivande och utvecklande delen med hela tiden, som jag påpekade tidigare.

Herr talman! Jag har några enskilda saker som jag vill beröra.

Landskapsregeringen har faktiskt vid budgetförverkligandet underskrivet den av lagtinget antagna budgetens utgiftssida med drygt 4,5 miljoner euro. Det ska regeringen ha beröm för. Man kan också tolka att det som finansutskottet har skrivit om budgetdisciplin i flera budgetbetänkande har fallit i god jord.

Inkomstsidans utveckling kan man inte belasta regeringen för. Det beror på andra omständigheter, framförallt på de internationella konjunkturerna.

Herr talman! Jag tänkte bara med några ord beröra det som finns i berättelsen på sidan 5, som handlar om på öppna ärenden. De har faktiskt ökat ganska kraftigt från den 31 maj 2009 till den 31 ars 2010. Detta pekar på att ärendenas antal ökar. Det finns förmodligen, på vissa håll i förvaltningen, resursbrister för att kunna hantera alla de ärenden som kommer in. Jag ska inte gå in desto mer på detaljer när det gäller oavslutade ärenden. Jag konstaterar att många av dessa ärenden är väldigt gamla och har legat oavgjorda under lång tid. Nu har vi faktiskt dels principer för god förvaltning men också den nya förvaltningslagstiftningen som sätter upp vissa villkor för hur en god förvaltning ska fungera. Det tar sikte på att om någon anhängiggör ett ärende i landskapets förvaltning så ska man få svar inom tre månader. Det är uppenbart att det här kanske inte fungerar helt och hållet tillfredsställande på alla håll. Många ärenden får man ett svar på inom tre månader. Därmed är de i första skedet avgjorda. Sedan finns ärenden som tar längre tid än tre månader. Det måste det bli en ren rutin, om ärendet tar mer än tre månader, att den sökande får ett svar. Det svaret kan gå ut på att man säger att ärendet är av sådan karaktär som tar längre tid. I det svaret måste det också finnas en hänvisning till vem som äger ärendet. Det måste alltid finnas någon inom förvaltningen som har ansvar för ärendet som det handlar om. Det här behöver den sökande absolut få reda på för att man ska kunna få information och ta kontakt med respektive person som handhar ärendet i förvaltningen.

Jag ser att tiden går. Jag vill ta upp en sak som rör trafikavdelningen. Det är en fråga om M/S Gåsö. Den går mellan Järsö, Askö och Björkö i Lemlands skärgård, söder om Mariehamn. I budgeten för 2009 sades att trafiken med M/S Gåsö skulle upphöra under 2009 varefter fartyget kan säljas. Om man tittar på landskapsregeringens berättelse på sidan 145 så ser man vad som har hänt med M/S Gåsö. Den har gått tre turer per vecka. Den har en ganska liten funktion egentligen. M/S Gåsö har transporterat 119 passagerare. Den har också transporterats varor och post, 159 försändelser. Det är faktiskt inte särskilt mycket. Den trafiken är i förhållande till insatsen oerhört dyr. Det här hör till de saker som trafikavdelningen, med tanke på resurstilldelningen, borde åtgärda. Det är uppenbart att rena trafikbehovet för personer är marginellt. De flesta kör säkert med egna båtar. Posttransport och sådant måste ju gå att ordna med en låsbar postlåda på Järsöbrygga eller liknande. Detta var en liten detalj.

Rent allmänt är vi från liberalerna tillfreds med landskapsregeringens fögderi i stort. Naturligtvis ska landskapsregeringen gå igenom att titta, analysera och ge reaktioner på det som landskapsrevisorerna påpekat i sin berättelse.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Revisorernas berättelse innebär som så ofta ett kvitto på att man hade rätt och när man läser den kan man nicka instämmande på många punkter, humma och muttra för sig själv att "vad var det vi sa". Så också denna gång. Berättelsen är dock som en refränglös schlagerlåt eftersom revisorerna inte berört två av de största politiska fadäserna; asfalten och skarven, som har varit överskuggande 2009 och 2010. Man ser fram emot dem i nästa års berättelse.

Talman! Revisionsberättelsen som helhet innehåller trots det rätt så mycket allvarlig kritik. När det gäller trafikavdelningen talar revisorerna om behovet att återställa förtroendet för avdelningen. Det är förvisso sant men än allvarligare är att förtroendet totalt sett har fått sig en ordentlig törn. Folks förtroende för sina företrädare har skadats av alla affärer under denna regerings tid och det är av största vikt att försöka återupprätta det.

Det är bra att ha visioner om utökad och till och med kraftigt utökad självstyrelse men för att få Ålands folk med på bussen behövs mera ordning och reda. Man behöver först visa att man kan sköta det man redan har. Det huvudsakliga bakomliggande problemet är det politiska ledarskapet som inte är tillräckligt tydligt och aktivt. Hur ska det så gå med ytterligare självstyrelse? Det frågar sig mannen och kvinnan på gatan. Det är det som diskuteras kring kaffeborden och på kalasen.

Talman! Till saken, nu har vi en revisionsberättelse på bordet och vi måste alla äta upp det sura äpplet. Även om det politiska ansvaret borde landa på centerns och liberalernas bord så får vi alla en släng av sleven. För centern är det här tydligen inte något problem eftersom man inte ens har begärt ordet i den här diskussionen, vilket är lite märkligt.

En viktig del av nämnda ledarskap är uppföljning och utvärdering och därför är detta dokument viktigt. Därför är det också viktigt att komma vidare med en förbättrad revisionsapparat med bättre uppföljning och mer preventiv intern revision. Varje euro satsad på revision får man många fler tillbaka, särskilt när man har en sådan situation som vi har inom förvaltningen. Det ska inte bara gå att skaka av sig vattnet som gåsen gör, i detta fall regeringspartierna centern och liberalerna, särskilt centern som inte begär ordet.

Vi måste sätta alla klutar till för att återupprätta förtroende hos folket för självstyrelsens fögderi. Det måste bli nästa valperiods stora uppgift för de som får representera folket efter nästa val.

Talman! Några kommentarer till berättelsen som jag som ledamot i finansutskottet får granska på djupet.

Revisorerna konstaterar att det alltjämt finns många öppna ärenden med flera år på nacken, t.o.m. så gamla som från år 1995. Detta är inte bra, man borde genomföra en rejäl storstädning och se till att avsluta gamla ärenden som inte är aktuella. Själva motorn i byråkratikvarnen måste också underhållas. Att handlingar registreras korrekt och att ärendehanteringen fungerar är viktigt för att uppnå kvalité på förvaltandet. Se till att ha systemen i skick, det handlar om politiskt ledarskap.

Talman! Revisorerna upprör sig också över hanteringen av jordförvärvsfrågorna vilket lagtinget också häromdagen diskuterat och ska fortsätta diskutera på onsdag. Detta strul hamnar i en särklass eftersom det är ytterst viktiga frågor samtidigt som slapphäntheten varit extrem från regeringens sida. Djup oenighet och oförmåga att komma till skott tyder på brist på politiskt ledarskap.

En riktig långkörare som ofta återkommer är avyttringen av onödiga fastigheter landskapets ägo, återigen påpekar revisorerna att det går långsamt. Det är en av många saker som går lite långsamt, milt sagt, på kansliavdelningen. Hur står det till med det politiska ledarskapet på kansliavdelningen?

Vidare har revisorerna granskat bygget och driftsupphandlingen av Alandica. Huset som inte skulle få kosta "en cent över 15 miljoner" blev till sist nästan 18 miljoner. På något sätt känns det skönt att inte ingå i det parlamentariska underlag som tillät den kostnadsökningen och som klädde skott för hanteringen av ärendet.

Men inte nog med det, som revisorerna konstaterar så finns en stor kostnad för driften dold i den affär man gjorde med Arken, FAB Ålands turisthotell. Landskapet sålde aktierna till ett kraftigt rabatterat pris och i bolaget fanns dessutom rejält med pengar i kassan. Köparen tog förvisso på sig driften av Alandica men ingenstans framgår den driftssubvention som affären innebär om i storleksordningen 100 000-tals euro årligen. Revisorerna vill se denna siffra svart på vitt, ja tack, det vill jag också.

Talman! IT-utvecklingen inom förvaltningen är ett annat återkommande kapitel i revisionsberättelsen. Här finns en hel del att önska och mycket är på gång, men ack så trögt det går. Ack så trögt det går!

Skrivningarna om musikinstitutet och gymnasialstadiet är intressant läsning och mot bakgrund av dem är det av stor vikt att den gymnasiereform som nu ligger i kulturutskottet åtföljs av klara ekonomiska kalkyler att vi inte kastar oss rakt in i ett nytt utbildningens ÅHS och skapar en ineffektiv och kostsam organisation från början som vi sedan får kämpa med att få på rätt bog.

Talman! Revisorerna berör Ålands industrihus kort. Här är troligen nästa bomb som kommer att brisera, i fall ni trodde det var slut på bomber, när de slutliga avgörandena kommer från Bryssel och Luxemburg i de anhängiggjorda ärendena lär det gå åt en hel del trycksvärta, extra milt uttryckt. Det blir passligt att tvätta det byket under ett valår.

Talman, till sist; stycket om landskapets ekonomi är också intressant läsning. När revisorerna gör sin djuplodande analys får oppositionen vatten på sin kvarn. Underskottet för 2009 är egentligen 42 miljoner euro men med diverse trixande har det friserats och nedbringats. Besparingarna som åstadkommits är däremot endast 5,4 miljoner. 43 miljoner back, 5,4 miljoner inbesparingar! Läs mina anföranden från budgetdebatterna de senaste åren, vad var det vi sa? På den här punkten passar det att citera revisorerna som skriver: ”Revisorerna vill poängtera vikten av att landskapsregeringen ser över kostnadsramarna och effektiviserar verksamheten, särskilt inom de enheter inom förvaltningen som under goda tider växt sig för stora.” Tack, herr talman.  

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det påminner lite om när jag var i riksdagen och hörde Veikko Vennamo. Man kunde precis höra vilken grammofonskiva han skulle sätta på när han började sitt anförande. Lite samma intryck får jag när jag hör ltl Sundman här. Det är samma nedvärdering av landskapsregeringen i allmänhet och några av dess ministrar i synnerhet. Lite ärlighet kunde det faktiskt krävas. När Sundman pratar exemplifierar asfaltfrågor, Skarven och liknande så borde han i ärlighetens namn säga var början är och vad som har hänt. Dessa alla saker har startat före den här landskapsregeringen tillkom. Den här landskapsregeringen har tagit tag i de här frågorna, hanterat dem och kommer att slutföra dem.

Ltl Danne Sundman, replik

När det gäller valet av grammofonskiva så är det väl ltl Sjölund som har valt fel skiva, med alltför positiv musik som bara går i dur när vi i själva verket har noter som visar på moll och mycket bekymmer. Jag tror att jag har valt rätt grammofonskiva och Sjölund fel.

När det gäller nämnda affärer så visst är det så att när det gäller liberalerna så är man ju inte skyldig till uppkomsten av många av dem. Den andra halvan av regeringsunderlaget har garanterat varit med eftersom man alltid har varit med. Men nu begär man inte ens ordet. Man vill helst förbigå allt detta med tystnad. Det reagerar jag på. Man borde åtminstone begära ordet och säga vad man tycker och tänker om all kritik som man får. Under den korta tid som liberalerna har varit med har man visst hunnit med att ställa till en hel del. Inte är jag osaklig i min kritik. Där man är förtjänt av kritik så får man. Är man förtjänt av beröm så får man det också.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Vi måste ju vara medvetna om hur landskapets ekonomi har påverkats av externa faktorer. Vi har en lågkonjunktur, en finanskris som har slagit oerhört hårt på den offentliga ekonomin, både när det gäller staten och landskapet. Detta har den här regeringen hanterat med betyget helt godkänt, på ett så bra sätt som möjligt. Visserligen har den offentliga ekonomin lidit ganska mycket, men välfärden ute i samhället har kunnat bibehållas. Det är det viktigaste av allt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller hanterandet av finanskrisen och det budgetunderskott som har uppstått så kan man inte på några omständigheter ge regeringen helt godkänt. Man kan ge betyget underkänt, om man vill ge betyg för den usla insats som framgår när man räknar ut hur mycket man egentligen har sparat och hur stort underskottet är. Jag säger heller inte att någon regering skulle ha lyckats spara så mycket som underskottet är, men man har ju hela tiden varit steget efter. Oppositionen har behövt dra i regeringspartierna och knuffat på dem för att få några inbesparingar till stånd. Så fort vi gör det så får vi kritik att vi måste lugna ner oss och att vi måste låta regeringen göra sitt, som t.ex. när vi hade spörsmålsdebatt här i våras. Hur blev det nu då med alla inbesparingar? Nästa vecka listas vilka inbesparingar som inte har gjorts i en tilläggsbudget. Att ge betyget helt godkänt och ge beröm är nog helt klart att ha fel grammofonskiva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister pro, replik 

Tack, herr talman! Ltl Sundman kritiserar att projektet Alandica har blivit för dyrt. Det här var ett för åländska förhållande väldigt stort projekt. Tidigare landskapsregeringar har tagit beslut om finansiering på 16,5 miljoner euro. Det framkommer i revisionsrapporten att det var en stadsplanering bakom. Det framkommer även att entreprenadhandlingarna inte har varit tillräckligt detaljerade. Det är riktigt och det har varit vårt problem. Landskapsregeringen vidhåller i alla fall att utvärderingsanbuden har skett på ett riktigt sätt. När man tittar på den totala summan så har man gått över den budgeterade summan med 7,6 procent. Med tanke på projektets storlek och om man tittar på så här stora projekt i vår omgivning så är den här överskridningen faktiskt ganska modest.    

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det som har skett har nu skett. Man kan bara konstatera vem som var med att göra det och vem som inte var med att göra det. Det går inte att göra ogjort. Det som kan göras bättre är redovisningen av det driftsunderstöd som doldes i fastighetsaffären och som man indirekt betalar till Alandica. Det har vi ifrån obunden samling varit kritiska till. Vi har dels varit kritiska till hur det gjordes men framförallt har vi varit kritiska till att det sopades under matten. Det borde man redovisa, i form av interna hyror, som revisorerna kräver. Det är en ganska schysst subventionering som måhända är motiverad åtminstone om man vill se Alandica och den verksamhet som försiggår där. Men, det borde redovisas, svart på vitt, som revisorerna kräver.

Minister Roger Eriksson, replik 

 Tack, herr talman! Problematiken med intern hyra jobbar vi med. Jag kan här anföra att det är ett system som vi ifrån byggnadsbyrån på kansliavdelningen avser att utveckla. Det har sina problem på vägen. Det är ett viktigt instrument för att se den totala kostnaden för samhällets utgifter.

Ltl Sundman nämnde inledningsvis här i sitt anförande de öppna ärendena. Jag kan konstatera att år 2005 uppgick antal öppna ärenden till 1634. År 2007 var motsvarande siffra 830. År 2009 uppgick antalet till 685. En sammanställning per den 10.9 i år visar att vi har 501 öppna ärenden. Ur dessa siffror kan man klart utläsa en tendens.

Ltl Danne Sundman, replik

Man kan utläsa en tendens att antalet öppna ärenden fortsättningsvis är på tok för högt för en organisation som ska präglas av kvalitet. Visserligen har öppna ärenden blivit färre. Man måste ju ta tag i de äldsta ärendena och avskriva dem om de inte längre är aktuella. Man måste ta allvarligt på den här listan. Det finns också andra saker att fundera på, t.ex. hur man registrerar e-post. Jag har aldrig, på listan över offentliga handlingar, sett ett e-post meddelande som har registrerats hos registraturen och blivit ett ärende. Det finns nog mycket förbättringar att göra där. Man bör absolut intressera sig för byråkratins motor. Det är viktigt att det systemet är i skick.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! IT-utvecklingen är väsentlig. Det finns all anledning att skynda på processen ytterligare. Under den dramatiska perioden med finanskrisen och behovet av att se över alla verksamheter för att spara pengar så har en del av resurserna behövt fokusera på just det. Det har blivit lite mindre tid över till IT-utvecklingen.

I den budgetberedning som nu pågår och i de diskussioner som vi har i landskapsregeringen, inför den budget som så småningom i månadsskiftet oktober-november levereras till lagtinget, där finns en samstämmighet att frigöra resurser för att jobba vidare med detta synnerligen viktiga område.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är trevligt att höra. Men det var som jag sade i mitt anförande; ack så trögt det går. Det här är viktiga saker som också direkt och framförallt på sikt kan spara resurser. Därför är det motiverat att satsa på dem. Jag är den första att understöda sådana åtgärder. Jag ser fram emot de skrivningarna, vilket jag har gjort ett antal år nu. Jag hoppas att jag inte behöver bli besviken igen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den här berättelsen hanterar och handhar ett år som redan är förlupet, 2009. Det är för oss alla känt att det var ett dramatiskt år. Intäkterna rasade väldigt mycket p.g.a. orsaker som vi inte ensamma kunde styra över. Vi lade en tilläggsbudget på våren som lade upp den långsiktiga strategin för att strukturera om ett stort antal verksamheter. Det arbetet pågick under 2009, det genomförs också nu och delar av det kommer att behöva genomföras ännu flera år framöver. Det är enkelt att nu efteråt säga att man kunde ha gjort saker tidigare. I varje fall har den här landskapsregeringen tagit ett grepp om att konjunkturpolitiken och ekonomin. Vi kommer att kunna hantera det här utan att behöva låna pengar.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var kanske en lite märklig koppling där till konjunkturpolitiken. Att man slipper låna pengar är väl för väl ändå. Den här perioden räcker den välfyllda kassan till. När nästa lagting tillträder nästa höst är kassan mer eller mindre ett tom. Då måste man låna pengar, eftersom den här regeringen inte i tillräcklig utsträckning har stramat åt. Det visar ju revisorernas berättelse, där man klär av de friserade siffrorna på är ett intressant sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Landskapsrevisorerna har lämnat sin berättelse enligt landskapslagen om revision för att behandlas i lagtinget, i första hand i finansutskottet. Det är finansutskottet som ska behandla berättelsen på sedvanligt sätt, dvs föra diskussioner med landskapsregeringen om vilka åtgärder som redan är vidtagna och vad som ska göras för att rätta till det som eventuellt har gått fel.

Centern anser att vi vill hellre avvaktar och ser vad finansutskottet kommer fram till. Däremot tycker jag gärna att man kan ha en diskussion i finansutskottet angående om landskapsregeringens meddelande beträffande revisionsberättelsen alltid ska åtfölja berättelsen till lagtinget. Det tycker jag att finansutskottet bra kan fundera på. 

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det kommer finansutskottet att fundera på. Landskapsrevisorerna är lagtingets revisorer. Lagtingets revisorer ska se till att lagtingets beslut och det som lagtinget, dvs Ålands folks representanter, anser har genomförts. Som ledamot och parti i Ålands lagting så bör man ju förhålla sig till det som revisorerna har sagt. Därför förvånar det mig att inte centern finns på talarlistan i remissdebatten, som är avgörande för hur finansutskottet kommer att behandla den här berättelsen. Men, å andra sidan, om jag själv skulle vara centerpartist så kanske jag inte skulle begära ordet, om man nu läser berättelsen och ser hur mycket som här rör sig till centerns representanter. Men man kan inte heller tysta ner saker och ting som har gått snett. Man måste behandla dem. Meningen med revision är att utvärdera, göra om och göra bättre.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är ingalunda så att centern skulle vilja påpeka för finansutskottet vad man ytterligare ska titta på eller inte titta på. Vi anser att finansutskottet ska behandla hela revisionsberättelsen, såsom lagtingets valda revisorer har påverkat och försöka få en rättvis och bra bedömning som utmynnar i ett betänkande som vi ska diskutera när vi kommer så långt. Då kommer vi nog att begära ordet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var väl för väl ändå att vi kommer att höra centers åsikt efter finansutskottets behandling. Jag skulle gärna ha hört åsikterna före behandlingen. Det är alltid värdefullt för ett utskott att få lite input från lagtinget. Det är därför vi har den här remissdebatten, annars skulle det här ärendet gå direkt till finansutskottet. Det är ju intressant vilken viktig roll man sätter på finansutskottet. Det hedrar mig, som ledamot av det utskottet, att vi har ett sådant ansvar på våra axlar. Tack för det!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Revisionsberättelsen är nog ett dokument som man ser fram emot och gärna läser, dock med blandade känslor. Under årens lopp har det framkommit mycket värdefulla tankar och förslag till ändringar från revisorernas sida som oftast har anammats i stor grad av finansutskottet och lagtinget. Det som jag ändå tycker är lite anmärkningsvärt är att man sällan ser något resultat av revisionen. Ett fristående fastighetsverk som igen här påtalas så under hela min tid här i lagtinget tror jag att detta har sagts. På något vis tycker jag bara den frågan, men också många andra, visar att vi har ett ineffektivt system. Det är ineffektivt när det gäller att göra förändringar. Jag tror att det är få förvaltningar i Norden som har så svårt att göra förändringar som Ålands landskapsförvaltning och Ålands regeringar har. Det är värt att fundera på varför det är så svårt. Jag har inte något omedelbart svar. Jag är övertygad om att det har att göra med ledarskap och ledarskapskultur. Landskapsförvaltningen var väldigt länge totalt tjänstemannadominerad. Det fanns enstaka driftiga personer med egna åsikter som satt i de gamla landskapsstyrelserna. Men i stort sett var det tjänstemännen som utredde, beredde och föreslog och landskapstyrelsen och lagtinget höll i stort sett med. Debatten gällde väldigt mycket vägstumpar, broar och avskjutningstider för olika villebråd och fåglar. Det var sådant som ganska mycket hade att göra med lokala intressen, olika personers väljargrupper och där det fanns ett visst politiskt utrymme. Vad gällde själva förvaltningen, demokratin och rättsstatsprincipen så är det ingenting som lagtinget har haft mycket att säga till om. Det är nästan så att förvaltningen själv ibland har försökt påpeka vissa saker och därvid har det stannat.

Det var därför som jag med ganska stora förväntningar såg fram emot en egen förvaltningslag. Vi hade inte någon förvaltningslag före våren 2008. Den lagen borde ju vara som en katekes för alla tjänstemän, speciellt för de ledande tjänstemännen. Det är därför en ganska sorglig läsning att konstatera att lagen har haft föga effekt på landskapsförvaltningens hantering av ärenden.

Revisorerna konstaterar, på sidan 5, att från år 2010 framgår att totalt 699 ärenden är öppna. 700 ärenden ligger här i förvaltningen utan åtgärd eller ett beslut! Kanske några ärenden är åtgärdade sedan dess. Man undrar vad det är för ärenden? Rör det människors privata säkerhet och trygghet? Rör det företagens intressen? Vad är det som döljer sig bakom den här ganska stora siffran, 700.

Ltl Folke Sjölund, en trogen regeringsfantast, menar att det var resursbrist. Men i så fall borde det påtalas. Man kan väl inte med öppna ögon konstatera att landskapsförvaltningen och landskapsregeringen inte förmår följa den förvaltningslag som vi har tagit. Det här är mycket, mycket allvarligt. Min uppfattning är att lantrådet med det snaraste måste förklara vad man tänker göra med dessa 700 ärenden. Jag tycker att alla ledande tjänstemän måste redovisa inom tre månader vad de tänker göra med dessa 700 ärenden. Det är inte rättssäkert, om medborgarna ansöker eller skriver till förvaltningen och de får inte svar. Om det till och med är så, vilket det har framgått av media, att man kan få vänta i åratal på besked. Det kan till och med vara så att man inte får klara uppgifter om vem som är handläggare och var ärendena ligger.

Herr talman! Vi ifrån vår sida kommer att följa upp det här noga. Jag hoppas också att finansutskottet tar det här på allvar. Vi kan inte ha en postsovjetisk förvaltning. När medborgarna skickar in ansökningar så vet de inte om de kommer att få något svar överhuvudtaget. Att medborgarna kan lita på förvaltningen och att de följer sina egna lagar är ju en grundsten i hela demokratin. Den öppenheten, servicen och transparensen måste finnas. Det har blivit sämre sedan vi fick förvaltningslagen. Nu vill jag inte höra att regeringen jobbar stenhårt med detta. Jag vill veta; var går fatalietiden när dessa 700 ärenden är handlagda?

Det är också uppseendeväckande att en regering politiskt säger; nu handhar vi inte några jordförvärvsärenden, för nu ska vi ändra på reglerna. Inte är det väl de medborgarna som kommer in med ansökningar som ska stå tillbaka för att regeringen sitter och funderar på nya regler? Det finns lagstiftning som ska tillämpas. Här har också regeringen, på ett väldigt negativ sätt, utövat makt gentemot enskilda medborgares intressen och rätt.

Herr talman! Efter detta vill jag tala om personalpolitik. Jag vill särskilt tala om detta som jag börjar tycka att är ett ofog, beviljande av dispenser till höger och vänster. Jag vet inte hur vanligt det är inom alla förvaltningar. Jag har på nära håll följt ett par förvaltningar.

Enligt våra regelverk kan man bevilja dispens åt någon som söker ett jobb för att uppfylla lagens behörighetskrav. Det står så här; ”om det finns särskilda skäl kan landskapsregeringen i ett enskilt fall medge undantag från de behörighetskrav som föreskrivits för en tjänst”. Särskilda skäl! Jag har sett flera dispenser. Det står ingenting, det står bara att denna person har beviljats dispens från de och de behörighetskraven och i nästa paragraf har man anställt samma person. Om det finns särskilda skäl så måste det, som jag är obeveklig på, anges i beslutet. Sedan står det att det ska vara i ett enskilt fall. Då ska jag ta ett exempel där man beviljade tre personer, på ett bräde, dispens. Man beviljade dispens från behörighetskraven för rektorstjänsten vid folkhögskolan, trots att det fanns flera behöriga. Vad är då det särskilda skälet för att bevilja dispens? När man utannonserar en tjänst och det finns behöriga sökanden så ska någon av dem utses, ifall det inte finns någonting alldeles särskilt som personen i fråga kan klandras för. Men när man förbigår de behöriga och ger dispens åt tre personer och väljer en av dem. Då, herr talman, har man nog brutit mot tankarna bakom god förvaltning.

I vår förvaltningslag finns fyra principer som förvaltningen ska bygga på. En av dem är objektivitetsprincipen. Det står i vår förvaltningslag, i motiveringarna, ”myndigheterna ska vara opartisk, inte favorisera vänner, sträva till egen vinning eller annars strävar efter särskilda ekonomiska fördelar.” Man kan inte favorisera enskilda personer i sådana här tjänsteutnämningar när det finns behöriga sökanden.

Detta med att ge dispenser är ett sätt att urholka förvaltningen på kompetens och möjlighet till utveckling. Det är helt nödvändigt att vår förvaltning måste få tillskott av nya unga människor som har utbildning som kommer utifrån och som har någonting att tillföra. Samma vänner och bekanta kan inte bara cirkulera runt här i förvaltningen och man ger dem dispens för att det ska fungera. Det blir lätt en signal till omvärlden att vid landskapsregeringen gäller egentligen inte de formella kompetenskraven, utan man kan söka dispens och så anställs man. Så får det inte vara. Det är verkligen att slå spiken i kistan i landskapsförvaltningen. Det finns många flera fall med dispensgivande som inte har getts av särskilda skäl. Det är någonting annat, för man anger inte dessa särskilda skäl, åtminstone inte i alla beslut. Det här är mycket viktigt. Det är en avgörande fråga för medborgarnas tilltro till förvaltningen.

Jag vill att finansutskottet tittar på detta med ärendebehandlingar och hur man ger dispenser. Revisorerna har delvis tagit upp det. De har visat att i vissa förvaltningar kan man knappast ge dispens, som inom polisen och hälsovården, men det tycks också kunna förekomma. Tack, herr talman.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Om man härifrån talarstolen talar om att det är så här vi gör, som en sanning ifrån landskapsregeringen när det gäller tillsättande av tjänster, så blir det snart en sanning.

När det gäller tillsättandet av rektorn vid folkhögskolan så konstaterade man först hur många som var behöriga. När det gäller rektorn som tillsattes så har hon inte fått dispens. Den utbildningen som hon gick finns inte mera. Vi har bett dem ifrån fastländsk sida validera den här utbildningen och göra en bedömning om utbildningen faller inom det som efterfrågas i behörighetskraven, vilket man ansåg att den gjorde.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är ju förvånande då att det finns ett dispensbeslut. Det finns åtminstone på landskapets hemsida. I ansökan stod det att ifall av att hennes utbildning inte skulle fylla kriterierna så ansöker hon om dispens. Det är kanske bäst att finansutskottet tittar närmare på det här. 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det framkommer ingenting nytt. Vi gör precis som jag säger, vi inleder att göra en bedömning av vilka som är behöriga och sedan tillsätter vi tjänsten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det som också intresserar mig är hur man kan bevilja dispens åt tre olika sökande i samma beslut, med helt olika kompetenser? Det är obegriplig förvaltning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag är beredd att hålla med ltl Sundback i de här frågorna om dispenser. Kompetenskraven skrivs ju in lagen. Det finns en lag om olika tjänster och kompetenskrav. Min uppfattning är att det måste löna sig att utbilda sig. Om man tycker att kompetenskraven är för högt ställda så borde man i sådana fall ändra lagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är precis så det är. Vi uppmuntrar våra ungdomar att utbilda sig i hopp om att de sedan ska kunna konkurrera om tjänster inom olika sektorer. Om den nuvarande politiken fortsätter så är det ju tveksamt om det då är nödvändigt. Det finns tydligen andra vägar att gå.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag har erfarit att det också finns dispens från kompetenskraven inom grundskoleväsendet. Det är många lärare som har sina tjänster tack vare att man har fått dispens. Det har berott på att det har varit brist på kompetent personal. Jag tycker att man borde titta på det här. Jag har också förstått att man har olika lön beroende på om man har svensk eller finsk utbildning. Jag tycker att kompetensfrågan måste redas ut. Det är viktigt.

Ltl Barbro Sundback, replik

I grundskolan finns väl ganska många fall där man har givit dispens, vilket har berott på att man har ont om kompetenta lärare, som ltl Slotte sade. Man har sedan anställt någon som har klarat av jobbet ganska bra. Inom många jobb är inte all färdighet sådan att man kan vinna den genom utbildning. Med tiden har man då fått dispens.

Men, vad jag talar om är situationer där det finns kompetenta sökande, men de avvisas till förmån för någon som sedan får dispens. Det menar jag att är helt orimligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Flera talare har lyft upp påpekandet att det finns fler öppna ärenden inom landskapsförvaltningen.

Förvaltningslagen tillkom år 2008, såsom ltl Sundback sade. Ärendehanteringen har också förbättrats. Om man tittar på statistik; 6000 ärenden lämnas årligen in till landskapsregeringen. Varje år, numera sedan förvaltningslagen kom och den här landskapsregeringen tillkom, tas en lista ut under våren över öppna ärenden. Förvaltningschefen tar i de ärenden som visar sig vara öppna. Han skickar också ut i listan till var och en som har ett sådant ärende på sitt bord. Om det här ärendet inte hanteras inom ett antal månader så begär förvaltningschefen in en skriftlig redovisning från respektive tjänsteman som inte har hanterat ärendet i tid.

Vi har verkligen byggt upp ett system, vilket är baserat på 20 § i förvaltningslagen. Förvaltningschefen håller i det.

Jag tycker, precis som flera har sagt, att det inte är bra om det är 699 ärenden som är öppna. Men man måste också gå in och titta på hur länge de har varit öppna. Det är inte en bra situation. Man ska komma ner till noll ärenden. Inom tre månader ska landskapsförvaltningen ha hanterat ärendena. Sedan finns det omständigheter där ärenden är fortlöpande och som är öppna av de orsakerna.

Som information till lagtinget kan jag upplysa om att år 2005 var antalet öppna ärenden 1634. Nu när vi granskar år 2009 är vi nere i 699. Så ett visst framsteg ha har vi gjort. Det som är viktigt för mig är att vi har ett system som hanteras av vår förvaltning och  Opförvaltningschefen. Man sätter tummen på den som har ett ärende som är öppet och man måste komma med en förklaring.

När det gäller ltl Sundback svepande påstående om att det under den här landskapsregeringen skulle ha varit särdeles många fall av dispenser, att man skulle ha givit dispens för att man inte har rätt utbildning, så känner jag känner inte igen den beskrivningen. Kommer man med sådan svepande beskrivningar så borde man också konkretisera lite mera. Nu var det frågan om folkhögskolan. Som utbildningsministern och vicelantrådet sade så fanns det orsaker bakom. Vi har ett system med validering där man väger samman olika former av utbildning för att se på en samlad kompetens. Kanske vicelantrådet berör detta mera vid sitt anförande.

I övrigt så känner jag till ett fall till under min tid på den här posten. Det kan finnas någon till. Jag frågade kollegorna i bänken och inte någon av dem kunde säga att de har fattat de besluten. Jag tycker också att man inte ska tillämpa dispenser så mycket. Det kan finnas ytterst speciella fall där man gör det. Regeln är ju att utbildning och bred kompetens ska vara vägledande för att få en tjänst.

Jag tror att man mera tillämpade dispenser förr, men inte tycker jag att vi har den linjen.

Herr talman! Jag tror dessutom faktiskt att detta inte fanns i revisionsberättelsen. Jag vet inte hur finansutskottet ska kunna beskriva det här. Men jag kanske har läst slarvigt? Jag hittar det inte. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det kanske är värt att titta på sidan 6-7 under personalpolitik. Där behandlas dispens för landskapsförvaltningen, polisen och ÅHS.

Det här berör enskilda människors intressen. Det är svårt att diskutera konkreta fall här i salen. Det som jag tycker att är uppenbart är att man börjar ge dispens åt personer på ledande tjänster. Det är dock en annan sak om man jobbar på lägre positioner. Men när man på topposter börjar bevilja dispenser så är det mycket, mycket farligt. Det ser ut som politiska utnämningar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Igen är det insinuationer och svepande anklagelser. Om man kommer med de här anklagelserna så måste man vara lite mera konkret. Alla människor känner ju sig påhoppade när man kommer med dessa påståenden. Det tycker jag att vi ska akta oss för. Vi har så mycket duktigt folk som är kompetenta. Någon har tillkommit på dispens, men ofta är det också väldigt duktiga människor som har en bred erfarenhet och därför finns det en grund för att ge dispens.

Jag noterar angående landskapsrevisorernas berättelse att man inte har påtalat att här finns ett problem när det gäller dispenser. Däremot beskriver man att systemet finns och regelverket för det. Jag kan inte här läsa ut att man särskilt har pekat ut att dispensförfarandet skulle vara ett problem. Man har däremot konstaterat att det behövs mera samordnade riktlinjer till de underlydande myndigheterna. Vårt system bygger idag på att man inom förvaltningen antar riktlinjer för t.ex. tjänstledigheter och andra frågeställningar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Den här debatten är ju en remissdebatt. Den riktar sig till finansutskottets medlemmar i första hand. Regeringen har ju själv valt att inte kommentera revisionsberättelsen. Jag tycker att det här dispensproblemet, speciellt på ledande poster, är en farlig väg att gå. Jag har nog flera sådana exempel men de kommer jag att framföra, via vår politiska representation, till finansutskottet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen väljer ju att kommentera de saker som kommer upp med anledning av revisorernas berättelse just i den här debatten för att beskriva hur systemet fungerar och hur vi uppfattar situationen. Allting annat skulle väl vara konstigt.

Igen angående meddelandet, vi hade tidigare ett system där vi i god tid fick revisorernas berättelse så att vi hade tid att göra det här meddelandet. Den tiden har tyvärr inte funnits. Därför väljer vi att svara här och i finansutskottet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Bästa kollegor, revisionsberättelsen är alltid ett intressant dokument att ta tag i och läsa. Jag hade själv förmånen att under en mandatperiod jobba tillsammans med revisorerna. Det var kanske ett av de mest lärorika politiska uppdrag som jag någonsin har haft. Man får en stor möjlighet att stifta bekantskap med den förvaltning som vi har och se hur den fungerar och inte fungerar.

Vi diskuterat att revisionen i den form som vi har idag så småningom skulle försvinna. Jag tror att det var för cirka ett år sedan som lagtinget första gången fick information om ett fristående revisionsverk. Jag kan fortfarande inte se att vi har haft något ärende för att komma vidare i den frågan. Jag skulle vilja att man från finansutskottet nu ser vidare på var det har stoppat upp och också för lagtingets del påskynda den processen. Det är viktigt för utvecklingen så att vi får en revision som blir tillräcklig. Vi vet att också den interna revisionen i dagsläget lider av resursbrist efter diverse bekymmer. Det var det första som jag vill lyfta in här.

Lagstiftningskontrollen är också något som landskapsrevisorena tar upp, vilket också ofta har dykt upp i diskussionerna i utskotten. De framställningar som kommer till lagtinget är många gånger behäftade med en hel del grundläggande fel, som utskotten får ta på sig att jobba med. Även här pekar man på att det finns saker att göra. Jag vill för egen del lyfta fram att det skulle vara viktigt att man också funderar på hur man från politiskt håll kunde vara mera observant när man släpper igenom lagstiftningen från landskapsregeringen, just när det gäller grundläggande hänvisningsfel och liknande. Det är ofta sådant som man upptäcker när man får lagstiftningen. Jag är medveten om att det ofta handlar om att man befinner sig i någon slags tidsbrist. Men det vore ändå viktigt att faktiskt få de bitarna bortplockade. Det finns ju också en arbetsgrupp som har föreslagit hur man kunde gå tillväga. Jag vill också lyfta fram den här politiska delen i detta.

Fastighetsförvaltningsfrågan är någonting som har dykt upp vid ett flertal tillfällen sedan jag började här i lagtinget. Ltl Sundback sade att hon har varit med och diskuterat ett fristående fastighetsverk under många år.

Ett av mina första arbetsgruppsuppdrag i den då sittande landskapsregeringen var att leda en grupp som gick igenom landskapets fastighetsinnehav. Vi inventerade, vi tittade på skicket, vi funderade också på ev. avyttringar och vi funderade på strategier för hur man skulle ta vara på det fastighetsinnehav som man har. Jag tror att det har hänt en hel här, man har tagit till sig en del av de här bitarna, vilka beskrivs på sidan 10-11 i berättelsen. Hela den diskussionen om hur man kunde förvalta fanns med. Det som ltl Sundback var inne på, ett fristående fastighetsverk, fanns med och det fanns ett antal olika alternativ som presenterades från arbetsgruppens sida. Det torde inte vara så svårt att komma vidare om man vill det. Man måste fatta beslut om huruvida man vill fortsätta med förvaltning på det här sättet eller på ett annat sätt. Jag tror att det skulle vara viktigt för regeringen att faktiskt sätta ner foten. Jag upplever att de i dagsläget svävar i luften.

En av de springande punkterna, när vi lämnade betänkande ifrån arbetsgruppen som då såg över fastigheterna, var att vi såg att det fanns ett väldigt stort fastighetsinnehav. Underhållet på en stor del av fastigheterna var väldigt bristfällig. Det är också någonting som revisorerna lyfter upp i sin rapport nu, framförallt det som handlar om den museala sidan. Vi äger många fastigheter som av museibyrån bedöms som musealt viktiga, men vi har inte pengar så vi klarar av att sköta dem. Vår uppmaning från kommittén var att man så fort som möjligt skulle få till stånd någon slags klassificering av fastigheterna så att man kan konstatera att det kan finnas sådana fastigheter som är historiskt viktiga men som vi inte klarar av att hantera själva. Vi får sälja ut de fastigheterna och den vägen försöka komma vidare. Här upplever att det finns x antal fastigheter, jag kan inte säga det i siffror dagsläget, men här fanns förslag för hur många fastigheter man kunde titta på och också på vilket sätt man kunde prioritera. Det som saknades då och som saknas fortfarande är den politiska prioriteringen. Vad vill man bevara och vad vill man inte bevara? Nu sparar man på det. Det tror jag är den sämsta tänkbara modellen, både för oss som är ägare av fastigheterna och naturligtvis för fastigheterna som är historiskt värdefulla.

Till frågan om avfallshanteringen, även här lyfter revisorerna upp vissa bekymmersamma bitar. Det skulle vara viktigt att få ett besked från lantrådet vad gäller MISES framtid. Hur ser man på fortsättningen? Det är en kommunal angelägenhet. Man gick från lantrådets sida in i den här diskussionen och sade att vi vid årsskiftet skulle ha någonting nytt. Snart skriver vi årsskiftet, tiden för att bilda någonting nytt verkar ha runnit iväg. Osäkerheten som finns i och med att regeringen signalerar att man inte vill ha den här organisationen, MISE, gör att det kan vara svårt för kommunerna att våga lita på att detta faktiskt är framtiden. Hur ska man då komma vidare? Här efterlyser jag nog svar från lantrådet och regeringen. Hur kan man fortsätta att jobba med de målsättningar som man har satt upp inom MISE, via stämma och styrelse? Eller tänker man göra någonting helt annat?

Här finns också frågan kring producentavfallet och sådana saker som behöver få tydligare lagstiftning. Jag ska inte gå in mera på detta nu. Min tid börjar närma sig sitt slut.

Herr talman! Tittar vi på sifferdelen av granskningen så vill jag göra samma reflektioner som ltl Sundman gjorde här tidigare. Det underskott som nu finns här är alarmerande, vilket vi alla är överens om. För första gången visar det nu också tydligt och klart vad den egentliga siffran är, vilket jag också tror att är bra. Åtminstone vi har varit inne på rätt linje om att åtgärder behövs. Jag hoppas att det är som finansministern säger att man faktiskt klarar av den här krisen utan att behöva gå till banken och låna. Jag är lite rädd för att så inte kommer att vara fallet, när det gäller de signaler som vi har fått hittills. De åtgärder som man skulle behöva vidta dras i långbänk, vilket gör att inbesparingarna kommer för sent. Mycket pengar hinner rinna ut ur landskapets kassa.

Utöver att titta på utgiftssidan så måste man också naturligtvis titta på inkomstsidan. Här har vi, både från frisinnad samverkans sida och från övriga oppositionen, lyft fram vikten av en mycket aktiv näringspolitik, som ska bygga grunden för att vi också i framtiden har inkomster som gör att vi kan leva gott på Åland.

Jag väljer att stanna här. Jag önskar finansutskottet lycka till med att gå igenom revisorernas rapport. Det är lite synd att centerblocket har valt att föra diskussionen inför slutna dörrar. Jag tror att det skulle vara viktigt att också vi, som inte har tillträde till finansutskottet, har möjlighet att utföra ett visst meningsutbyte med centerpartiet i det här läget. Om man valde att ta diskussionen här ute i salen så tror jag att det skulle gynna den politiska diskussionen i stort. Det här är ett något annorlunda sätt att välja att behandla revisionsrapporten på.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag tänkte ta upp två frågor som ltl Johan Ehn berörde. För det första; revisorerna och det revisorsbetänkande som landskapsregeringen har låtit utarbeta. Vi har haft ett samarbete med Riksrevisionsverket i Sverige. De åtog sig uppdraget att titta över vårt revisionssystem. De har också lämnat en rapport med förslag på hur vi skulle bygga upp en oberoende myndighet som skulle ligga under lagtinget. Det har landskapsregeringen jobbat vidare med. Eftersom det här handlar om lagstiftningsåtgärder så har vi har nu lagberedning. Utifrån den rapport som lagtinget har fått information om, vid flera tillfällen, har sedan landskapsregeringen jobbat vidare på. Vi har lagberedare som har flera saker på sitt bord samtidigt. Jag har en förhoppning att vi inom den här mandatperioden ska ha det här klart och att man skulle kunna sätta ett nytt system i kraft vid årsskiftet 2011-2012. Det måste ju ske vid ett årsskifte.

Sedan har vi problem på revisionsbyrån med begränsade resurser, vilket har varit ett problem och är. Just nu är tjänsten som ledande revisor utanannonserad. Jag hoppas att det ska reda upp sig så småningom.

När det gäller lagstiftningskontrollen har vi också där en grupp som har tagit fram ett betänkande om hur vi ska gå vidare för att stärka kvaliteten i lagstiftningsprocessen. Gruppen har pekat på konkreta saker som vi ska göra och kan göra. Landskapsregeringen har för sin del förfinat sitt system för hur vi tar fram en lagframställning, hur vi förankrar det och vilket ansvar ministrarnas har. Deras ansvar är synnerligen viktigt när det gäller att ta fram en lagframställning. I nästa års budget kommer det att komma pengar för att stärka lagstiftningskontrollen. Det finns en tjänst, som har varit vakant, som egentligen innehar det här uppdraget enligt tjänstebeskrivningen. Vi kommer att verkställa det nästa år om lagtinget så ger oss budgetmedel. Det arbetet har vi också tagit i och har konkreta förslag på hur vi ska lösa.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vill börja med tacka lantrådet för konkreta svar på mina funderingar i mitt anförande. Orsaken till frågan om revisionsverket var att jag läste först det som fanns i revisionsberättelsen och sökte sedan svar i den berättelse som landskapsregeringen har avgivit och hittade inte tidtabellen för detta. Men det fanns bara skrivet att arbetet pågår. Nu har jag fått svar på detta. Årsskiftet 2011-2012 räknar man med att få detta sjösatt. Det var ett klart och tydligt svar.

Vad gäller lagstiftningskontrollen så fick jag även där ett svar på hur man tänker gå vidare. Jag vill för egen del säga att man inte heller alltför blint ska lita på att det är en tjänsteman som ska klara av det här. Jag ville i mitt anförande också trycka på den politiska biten. Det är i utskotten som vi har märkt de här bitarna. Även där behöver man hela tiden har detta med sig bakhuvudet. Lagförslaget behöver läsas med ögon som är rättande.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Att ta fram en bra lag i kräver otroligt mycket från det att man börjar med ett vitt papper och fram tills det expedieras från lagtingets kansli när lagen är färdigklubbad. För att man ska få en bra kvalitet är det väldigt viktigt i alla de här olika momenten att alla gör ett bra jobb. Det gäller politiskt, på landskapsregeringsnivå och också förstås i utskotten. För i utskotten upptäcker man också saker. Man måste också ha den här dialogen mellan landskapsregeringen och lagting när man väl har lagframställningen här. Processen är viktig och där är den politiska styrningen synnerligen viktig.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ytterligare ett tack för svar på de två frågorna.

Jag hade ytterligare i mitt anförande funderingar kring avfallshanteringen. Där kom det inte några svar. Jag hoppas att man så småningom får någon slags klarhet i hur landskapsregeringen, men framförallt lantrådets parti, står i frågan huruvida MISE ska leva vidare eller inte. Det är en väsentlig fråga för hur vi ska kunna planera verksamheten framåt för de kommuner som ännu är med i MISE. Den osäkerhet som man nu lever i har inte varit tillgodo för utvecklingen av hur avfallshanteringen på Åland fungerar. Detta finns snarare med som en barlast som förhindrar att man faktisk kommer fram till en lösning som kunde vara den mest optimala.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu är vi på sidan om ämnet. Jag ska inte desto mera orda om MISE. Det är en mycket problematisk organisation. Däremot nämner revisorerna producentansvaret, vilket också är en del av problemet för MISE. Man har inte ekonomin och därmed har man alltför höga avgifter.

Avfallsplan är på gång i landskapsregeringen, en renhållningslag. Landskapsregeringen kan styra upp verksamheten genom lagstiftning och genom plan. Det arbetet jobbar miljöministern med. Jag antar att hon också kommer att prata om detta idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Även detta år är revisionsberättelsen bra. I fjol var berättelsen rentav lysande. Man kan i år lite få uppfattningen att man kanske har haft lite problem med skrivresurser. Vi vet att det har varit dåligt med bemanningen på revisionsbyrån, vilket lite märks.

Ltl Barbro Sundbacks resonemang är värt att föra vidare. Varför är det så svårt att göra förändringar i vår förvaltning? Varför är det så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar? Varför är det så svårt att slimma organisationen? Den sista frågan är mina tankar. Det nämndes att 700 ärenden var öppna.

När man pratar med folk så är de rätt frustrerade över landskapsförvaltningen. Personer som importerar bilar berättar att när de besöker tullen så är der en serviceinstitution. Det går hur bra som helst. Men när man kommer vidare i kedjan, till motorfordonsbyrån, så är det som att slå huvudet i väggen.

FPA har en effektivitetsmålsättning där man mäter hur många beslut man tar i timmen just för att slimma organisationen för att kunna bemöta medborgarna på ett så bra sätt som möjligt. Någonting sådant finns överhuvudtaget inte inom landskapsförvaltningen. Varför finns det en sådan stelhet och tröghet? Jag är beredd att hålla med ltl Barbro Sundback när hon säger att det bottnar i bristande ledarskap. Det är ju ledarskapet som måste få upp förvaltningen ur gropen som de befinner sig i nu. Det är faktiskt mycket allvarligt. Jag vill ge mitt stöd till de tankar som ltl Barbro Sundback tog upp här.

I övrigt, herr talman, vill jag ta upp fyra punkter. Det första är Alandica. Som vi alla vet var 15 miljoner budgeterat, 16,5 miljoner tog lagtinget beslut om och nu har revisorerna räknat ihop att totalkostnaden blir 17,8 miljoner i runda tal. Då kan man ytterligare i den kalkylen lägga till att man inte fick marknadsmässigt pris för hotellet. När det såldes fanns det fanns 1 miljon i kassan som gick förlorad p.g.a. orsaker som man kanske inte ska gå in på. Vi vet också att intern hyran för Alandica alla andra kan inte är debatten borde vara. Det här är någonting som de facto kostar betydligt mer än det 17,8 miljoner. 

Revisorerna pekar på tre saker. För det första; att man tog beslut på basen av ett gammalt underlag och att projektet drog så mycket ut på tiden. För det andra; att entreprenadhandlingarna inte var tillräckligt detaljerade. För det tredje; att all nödvändig utrustning inte ingick. Man säger att utvärderingen inte har skötts tillräckligt noggrant. Vad tänker landskapsregeringen göra åt detta? Man kan inte bara hänvisa till att revisionsberättelsen är relativt ny, för de här problemen är minsann inte nya.

Den andra punkten som jag tänkte ta upp gäller IT-utvecklingen inom förvaltningen. Revisorerna skriver så här; "revisorerna vill på nytt framhålla att landskapsförvaltningens egen IT-utveckling är viktig för landskapet. Landskapsregeringens framförhållning har under många år varit eftersatt. IT-avdelningens resurser har i stort sett endast räckt till att underhålla befintliga system. Det är därför nödvändigt och av central betydelse att tillräckliga resurser avsätts för att följa med en ständig framåtskridande utveckling. Det är ineffektivt och kostsamt att inte kontinuerligt utveckla sina IT-system." Man pekar också på att en 24-timmars förvaltning borde införas. Det här är precis som att läsa Ålands framtids motioner rakt av. Jag hörde i ett tidigare replikskifte att finansministern sade att man ska frigöra resurser. Men, åren går och landskapsregeringen verkar ha oerhört svårt att kunna tänka i nya banor. Man måste också satsa för att få någonting tillbaka. De här frågorna har vi diskuterat under hela den här mandatperioden utan att det händer någonting. Det är intressant att se att också revisorerna tar upp det.

Den tredje punkten som jag tänkte ta upp gäller utbildningskostnaderna. Därför är jag speciellt glad att utbildningsministern är på plats. Vi vet att utbildningsavdelningens budget är i runda tal 56,7 miljoner. När man ser på siffrorna när man har försökt jämföra kostnader per elev med olika omkringliggande regioner så ligger vi väldigt, väldigt högt. Ser vi på musikinstitutet har man valt att jämföra med Jacobstads nejdens musikinstitut. Det är självklart att småskaligheten är någonting som spelar in. Revisorerna säger när det gäller musikinstitutet; " det är viktigt att skapa rutiner för en löpande uppföljning av kostnader per elev och undervisningstimme vid musikinstitutet och att jämförelser görs med motsvarande undervisning på fastlandet och i Finland." I revisionsberättelsen har man tagit upp kostnader i euro per elev inom de olika skolorna på gymnasienivå. Det är intressant att notera att Ålands naturbruksskolan, som alltid brukar framhållas som det största skräckexemplet, faktiskt är den skola som har de lägsta jämförelsesiffror, om man ska jämföra med omkringliggande regioner. Naturbruksskolan har bara 52 procent, medan vårdinstitutet och hotell- och restaurangskolan är dubbelt dyrare. Men vad innehåller dessa siffror? Innehåller siffrorna internhyror? Jag har förstått att det är väldigt svårt att jämföra. Revisorerna skriver så här; "revisorerna kan idag inte säga om kostnadsnivån i den åländska gymnasieutbildningen fortfarande är högre eller i paritet med jämförbara skolors kostnadsnivåer i Sverige och i fastlandet. Det förefaller som landskapsregeringen ägnat för lite tid åt kostnadsnivån i de åländska gymnasieskolorna, särskilt med tanke på att man jobbat i fem år med en process där man ska omorganisera och effektivera skolorna. I synnerhet i förändringsarbetet är det viktigt att det finns tillräcklig information om den tidigare verksamheten." Det tror jag att vi alla vet, som har varit med om olika i omorganisationer, att ju mera fakta man har om den verksamhet som har fortgått hittills så desto mera värdefullt.

Jag hoppas verkligen att man i kulturutskottet har fått ut siffror. Jag ser att en medlem i kulturutskottet ruskar på huvudet. Det var ju väldigt, väldigt illa. Hela det här stora paketet ligger i kulturutskottet. Det är viktigt att man också i ekonomiskt hänseende vet vad man gör.

Jag har också förstått på revisorerna att man länge väntade på att få ut material ifrån utbildningsavdelningen. Man fick inte material, till sist fick man lite. Det visade sig att det helt enkelt inte fanns. Detta är ju som att köra i mörker utan belysning, när man inte vet kostnaderna per elev i skolorna. Det är oerhört märkligt.

Till sist, herr talman, den fjärde punkten gäller skärgårdstrafiken. Vi vet att landskapsregeringen beställde en utredning år 2008 vars syfte var att utreda skärgårdstrafikens löner, lönekostnader och inrapportering av arbetstiden. Den rapporten överlämnades den 21 augusti 2008. Här ser vi att revisorerna efterlyser konkreta åtgärder. Jag såg att trafikministern var in som hastigast. Jag hoppas att hon har vänligheten att komma in igen. Varför har man inte tagit i den här rapporten? Var någonting fel i rapporten eller vad beror det på? Det har gått två år sedan man anlitade experter som skulle ge förslag på hur man skulle få ner bemanningskostnaden i skärgårdstrafiken. Man har synbarligen inte följt upp det. När det gäller detta så skriver revisorerna; "revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete." Det låter ju väldigt bra. Är det praktiskt möjligt?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag håller med alla dem som säger att revisionsrapporterna alltid är intressant läsning och att de också är en grund både för att ta lärdom av men också för att bedriva utveckling.

De fyra områden som revisorerna har valt att beröra inom kultur och utbildning berör idrottsverksamheten, Ålands musikinstitut, gymnasialstadieundervisningen och museibyrån.

Om vi börjar med idrottsverksamheten så kan man konstatera att man har en ganska omfattande skrivning kring hur idrottsverksamheten och hur medel fördelas. Man avslutar med att man inte har funnit anledning ge några anmärkningar.

När det gäller Ålands musikinstitut så är det alldeles sant som revisorerna skriver, och som också har tagits upp debatten. Eftersom man har mindre gruppstorlekar mot många andra musikinstitut så ligger kostnaderna per elev högre vid jämförelse med andra musikinstitut. Vid en jämförelse med Jacobstads nejden ligger kostnaderna per elev ungefär tio procent högre. Revisorerna ger själva en förklaring till detta; ett institut med få elever får en större kostnad per elev. Man lyfter också upp att det skulle behövas bättre rutiner för kostnadsuppföljning. Det som sägs är mycket viktigt och mycket bra. Jag har förstått att kostnadsuppföljning aldrig har funnits och att det finns ett stort behov av utveckling av någonting sådant. Sedan är det viktigt att det också blir jämförbart när man gör ett redovisningssystem. Att det blir relevant på det sättet att man kan jämföra med omgivande regioner. Att siffrorna kan säga någonting så att man inte bara konstaterar att det kostar ett visst antal euro per elev. Man måste också rättvist kunna sätta in siffrorna i ett sammanhang. Det är någonting som jag också kommer att verka för i den mån vi kommer att hinna göra det under den tid som återstår av den här mandatperioden.

Man tycker också från revisorernas sida att det inte är bra att man har två undervisningslokaler hos Ålands musikinstitut. Det är jag också den första att skriva under. Det skulle vara fantastiskt bra om vi skulle få dansundervisningen under samma tak som den musikaliska delen av Ålands musikinstitut. Det har förts diskussioner och funderingar kring hur tomten skulle kunna användas och hur man skulle kunna samarbeta med de tomter som finns runtomkring. Det finns också inledande funderingar kring hur skisserna skulle kunna se ut på ett kommande musikinstitut. Vi vet också alla vilka otroliga behov det finns inom olika investeringsområden. Kön på de ganska knappa investeringspengarna är lång. Om vi kommer att lyckas att ta fram en skissriktning och möjligen få tomtfrågan löst under den här mandatperioden är kanske för mycket lovat.

När det gäller undervisningen vid gymnasialstadiet så säger man där också att det behövs ett enhetligt redovisningssystem. Där gäller samma som vid Ålands musikinstitut, jag håller helt med om det. Införandet av ett sådant redovisningssystem tror jag att kommer att bli betydligt lättare när vi får Ålands gymnasium och en utveckling av hela gymnasialstadiet, så att man kan ge tydligare och bättre anvisningar när det gäller hur uppföljningar och liknande ska göras. Här ställer jag ett stort hopp till den nya gymnasieorganisationen.

Jag minns att inför lagstiftningen i den förra regeringen gjordes stora ansträngningar att försöka ge information i utskotten om hur den ekonomiska situationen ser ut idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden och man skulle ge en bra kostnadsredovisning för det här. Det lyckades kanske inte så bra då, man kunde redovisa för hur mycket luft man hade i budgeten. Nu är luften utpressad, vi jobbar vidare och har ett uppdrag att på nytt ta fram hur mycket kostnaderna blir för den kommande gymnasieskolan. Det är oerhört svårt. Man gör sitt allra yttersta. Det svåraste är att det inte finns något bra redovisningssystem som grund. V kommer också att ha en brist i detta att det kommer att bli väldigt svårt att på ett enkelt sätt jämföra kostnaderna med den nya gymnasieskolan och den organisation som vi har idag. Vi hoppas att det åtminstone tills imorgon ska finnas en någorlunda kostnadsredovisning som utskottet kan tycka motsvarar någonting av det som man har frågat efter. Man skulle behöva ha ett system som grund för att man faktiskt, på ett någorlunda mänskligt sätt, skulle kunna få fram alla de uppgifter som vi egentligen själv också skulle önska för utvecklingens skull.

När det gäller museibyrån så är det alldeles sant att det sattes ett mål 2005 om att utgifterna inte skulle vara större än 2,4 miljoner när inkomsterna var borträknade. Vi jobbar med det. Vi har inte lyckats nå det målet ännu. Vi håller just nu på att jobba med en omorganisation. Efter att tjänsterna drogs in så blev hela museibyrån aningen halt. Vi försöker nu få organisationen effektivare utgående ifrån detta. Hittills har jag inte sett några stora möjligheter, utan att totalt avsluta en verksamhet, att få bort en större summa. Vi får återkomma till det i den ordinarie budgeten.

När det gäller att avyttra byggnader, som också nämns i revisionsrapporten, så får jag i första hand hänvisa finansutskottet att höra kansliministern i de frågorna. Det som faller under mitt och museibyråns ansvarsområde är bl.a. Kastelholms kungsgård, vilken också just nu är föremål för en diskussion. Där hoppas vi att komma med ett förslag till den ordinarie budgeten.

Sedan har också det stora antalet oavslutade ärenden nämns. Precis som lantrådet sade så har antalet oavslutade ärenden nästan halverats sedan 2005. Men trots det har vi ett oacceptabelt stort antal oavslutade ärenden.

Det finns en orimligt stor andel av oavslutade ärenden vid yrkesutbildningsbyrån. Jag tror att det är 178 ärenden. Jag har begärt in svar på vilka typer av ärenden det är och vad det rör sig om. Man hänvisar till att väldigt många ärenden är förfrågningar. Det är ärenden som ända från tidigare regeringar hör ihop med gymnasialstadieutvecklingen.

Här tycker jag att det finns ett behov av att skapa nya rutiner. Man kan inte arbeta, så som man hittills har gjort, att man väntar med att svara för att man har ambitionen att ge ett fullständigt svar på hur kommer att bli. Man måste återkomma betydligt tidigare och redovisa för hur läget ser ut just nu. Om det kommer en tilläggsförfrågan så får man fortsätta den här dialogen. Att spara på sig ärenden på det här sättet, som tydligen traditionen bjuder, det är någonting som vi måste komma bort ifrån.

Sedan kan jag bara hålla med om den dispensdiskussion som har varit här, att utbildning ska löna sig. Inom grundskoleväsendet har vi inte givit en enda dispens. Det finns ju gott om kompetenta lärare för tillfället, vilket vi är mycket glada och lyckliga över. Sedan kan det finnas ärenden där utbildningar ändrar karaktär, man kan behöva göra en bedömning och så småningom kommer vi att ha ett väl uppbyggt system för validering. Det är också ett nytt tänkande. Valideringsinstrumentet ska ingalunda leda till att man ska slippa lindrigare undan. Tvärtom, man ska kunna jämföra utbildningar som man har skaffat sig utanför Åland och kanske också utanför Norden och Europa. Och man ska också kunna använda instrumentet när det gäller personer som har en äldre utbildning som inte mera är aktuell, eftersom det sker ganska mycket reformer inom utbildningssektorn. Dessa äldre utbildningar ska ändå inte vara bortkastade, utan man ska kunna jämföra dessa utbildningar med hur läget är idag.

Det nämndes också någonting om att vi har olika personalpolitik inom olika områden och sektorer i huset. Där kan vi bara konstatera att det är på det viset. Det är inte heller bra. Det är också någonting som vi behöver jobba med. Där kan vi konstatera att det kan ges olika förmåner inom olika personalgrupper när det gäller till exempel fortbildning, tjänstledigheter osv. Här gäller det att välja hur pass autonom man ska man vara inom ÅHS och landskapsregeringen. Eller ska man ha exakt samma regelverk? Det är en relevant fråga. Det gäller också förstås våra skolor och högskolan som berör mig mest. Det är också en diskussion som vi för men kanske inte har dragit en helt enhetlig linje för ännu.

Detta var mitt perspektiv när det gäller revisorernas berättelse, tack herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag fick en del svar på de frågor som jag ställde. När det gäller gymnasiereformen sade vicelantrådet att man i morgon skulle komma med siffror till kulturutskottet. Kommer man faktiskt att granska den här stora reformen också i ekonomiskt hänseende? Tydligen får man siffror i morgon som vicelantrådet sade att var någorlunda. Det låter lite oroväckande. Men det får vi se i morgon.

När det gäller kostnaderna för musikinstitutet så sade vicelantrådet att det var ungefär tio procent högre. Det kanske skulle vara idé att ta fram kalkylatorn. Tittar man på siffrorna; 2776 för Åland och 1456 för Jakobstads nejden så är det betydligt mera än tio procent. Det är istället närmare 90 procent. 

När det gäller att få fram relevanta siffror, varför är det så oerhört svårt? Det här är ju inte världsrevolutionerande saker. Det här gör man ju i alla företag och i alla organisationer där man har ett behov av att ha en ekonomisk styrning och relevanta siffror.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag kan bara ge ett sådant svar att det brister i rutinerna på det här området. Det är ingenting som är nytt under den här regeringen. Vi känner igen detta från långa tider tillbaka. När vi också diskuterar internhyror så tror jag att det har varit en följetong hos revisorerna. Jag tror inte att 12 år räcker, kanske 15-20 år. Man har ifrågasatt om man egentligen vet vad vår utbildning kostar. Vi har inte uppgifter på hur fastigheterna belastar hela undervisningen osv. Det är helt enkelt rutiner som inte har prioriterats. Det kan ha att göra med utvecklingsarbetet och att vi har rätt så få tjänstemän. Våra tjänstemän är ofta anställda till vissa uppgifter där det kanske inte är så mycket ekonomi och liknande involverat. Jag har inget svar på det här. Jag tror att det hänger på rutiner och det finns orsak att förbättra de rutinerna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Lundberg säger att det brister i rutinerna och att det har varit dåligt länge, vilket är sant. Det är ju inte något försvar. Jag tycker att det är märkligt, för det borde också ligga i avdelningens eget intresse, så att man kan jämföra sig och se hur man står sig konkurrensen. Är vi effektiva, är vi duktiga eller är vi inte det? Synbarligen finns det inget intresse av det. Om det brister i rutinerna så brister det i så fall i ledarskapet när man inte får till stånd en förändring här. Det är oerhört märkligt. Om inte kompetensen finns på utbildningsavdelningen så har vi finansavdelningen och vi har revisionsbyrån. Revisionsbyrån borde också vara en stödjande funktion som faktiskt skulle hjälpa till och se till att man får ett fungerande ekonomiskt rapporteringssystem.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det här är en mycket, mycket större fråga. Frågan är inte specifik för utbildningsavdelningen. Vilket område vi än går in på så skulle vi önska mera relevanta siffror när det gäller verksamheter som bedrivs där. Det är svårt att få relevant statistik, det är svårt att få in relevanta siffror. Jag har inget exakt svar på det. Jag är helt enig om att revisionen borde jobba mera förebyggande, vilket vi också har hört ledamöter säga här i salen under hela den tid som jag har varit politiskt aktiv. Man önskar en sådan förändring på revisionen. Nu är det under den här regeringens tid på gång en förändring av hela revisionsverksamheten. Låt oss nu hoppas att det blir en uppryckning när det gäller att kunna jämföra olika verksamheter.

När det gäller utbildningen så är det också viktigt att jämföra kostnad per elev. Men vi har också brist på resurser när det gäller att kunna följa upp kvalitén i det vi erbjuder. Det är en minst lika viktig fråga. Det är en oerhört viktig fråga och det finns ambitioner till att göra någonting åt det här. Vi kan inte göra allting på gång. På utbildningsavdelningen, under den här mandatperioden, har vi ständigt haft underbemanning just p.g.a. inbesparingar, semestrar och semesterpenningsledigheter, som vi själva har beslutat om att vi ska ha. Då minskar också effektiviteten, vilket är ofrånkomligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill kort beröra musikinstitutet eftersom minister Lundberg tog upp den frågan. Det framgår helt klart att det givetvis är dyrare på Åland. Det är nästan dubbelt dyrare än vad man kan utläsa här av siffrorna, jämfört med till exempel Jakobstad eller riksgenomsnittet. Varför har man inte istället fokus på att öka intäkterna inom musikinstitutet? Bland annat inom det som man använder sig på andra ställen för att få in rätt stora pengar i avgifter; musiklekis och utökad körverksamhet, där man får in många personer i grupper. I budgeten för 2008 så fanns det också inskrivet som ett förslag som skulle genomföras. Ett musiklekis på musikinstitutet skulle inrättas som ett sätt att bidra till intäkterna. Men det har skrinlagts helt och hållet. Det förundrar mig att man bara har fokus på inbesparingar och avveckling och inte att faktiskt försöka hitta nya inkomster och att utveckla verksamheten.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det är helt sant att det är dyrare på musikinstitutet än det som jämfördes här i revisionsrapporten. Samtidigt är det också fokus på kvalitet. Det kan skilja sig beroende på vilka skolor man jämför med. Nu säger jag inte att det är en skillnad i kvalité när det gäller Ålands musikinstitut och Jacobstads nejden. Det är också en svårighet. Om vi tittar på motsvarande musikundervisning som ges i Sverige, så av dem som jag har varit i kontakt med, är det inte någon som har individuell undervisning, vilket förstås höjer utvecklingen.

När det gäller intäkter som ltl Gunell här nämnde, budgeten för musikleks var vi var tvungna att spara in för att klara ramarna. Att återinföra musikleks var ju en tilläggskostnad på 10000 euro. Det slutade inte på plus i sista ändan.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det beror naturligtvis på hur man utvecklar det och hur många barngrupper och stora barngrupper man kan ta in i den här verksamheten. Jag tror absolut att man kan räkna på det fler gånger och dessutom också på körverksamheten.

Utöver detta finns det också möjlighet att hyra ut lokaler. Det har funnits ett behov för andra entreprenörer inom dans att hyra dansskolans lokaler. Det ger ju också en möjlighet till inkomster, som jag tycker att man inte utnyttjar tillräckligt.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! När det konkret gäller utvecklingen av Ålands musikinstitut så har vi också en direktion tillsatt för att vara nära verksamheten och också kunna utveckla den här verksamheten. Huruvida man där har arbetat med att mera hyra ut sina lokaler och hur många timmar per dygn som danslokalerna står tomma kan jag inte svara på vid det här tillfället. Finansutskottet kan säkert höra direktionen och få svar på Gunells frågor.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag vill fortsätta med det tema som jag var inne på, det som jag uppfattar som ett missbruk av politisk makt. Man beviljar dispenser för behörighetskrav för vissa tjänster och så tillsätter man den personen, trots att det finns behöriga sökanden. Man har sett i några sådana här fall att tjänsterna tillsätts efter att de har varit utannonserade flera gånger. I något fall har det funnits behöriga sökanden, men man har ändå utannonserat på nytt. För en utomstående kan man lätt få det intrycket att man väntar på att någon särskild, som inte tidigare har sökt, ska få möjlighet att komma med bland de sökande. Det här gör man tydligen utan några verkliga beslut som grundar sig på förvaltningslagen. Nu hittar jag inte precis det stycket, men jag har för mig att det faktiskt också regleras. Man får inte syssla med sådan utnämningspolitik. Det är en sorts taktik som inte är förenligt med god förvaltning.

Minister Lundberg sade här tidigare att vad gäller rektorstjänsten vid folkhögskolan så var det inte frågan om dispens för den som sedan utsågs. Jag vill då hänvisa till det beslut i protokollet som vicelantrådet Britt Lundberg själv har varit med och tagit. Det är protokoll nr 12 från 15.6.2010, beslut nr 19. Då utgår jag från att ett sådant beslut om dispens inte kan träda ikraft omedelbart. Jag tror inte att det finns sådana grunder att man inte kan besvära sig emot detta. Det är ett normalt förvaltningsbeslut som måste träda ikraft efter en viss fatalietid. Så är det inte. Ena minuten har man beslutat om dispens och andra minuten har man tillsatt tjänsten med person som man har beviljat dispens för. Jag undrar, och det tycker jag att finansutskottet ska reda ut, om det är helt förenligt med förvaltningslagstiftningen och annan lagstiftning?

Man kan inte besvära sig mot tjänstutnämningar. Det är ju på sätt och vis lite konstigt. Men man förstår att det är nödvändigt för annars skulle man väl få hålla på i evighet och processa om utnämningar. Men att man inte skulle kunna besvära sig mot ett beslut om dispens har jag svårt att föreställa mig. Det är ju ett avsteg från lagstiftningen.

Utnämningspolitiken måste vi nog se över. Det måste nog följa regler och principer. Annars kommer inte tilltron till demokratin att fungera.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundbacks säger här att hon tror att det borde vara på ett visst sätt. Jag kan inte heller exakt hänvisa till vad som står i förvaltningslagen. Jag tycker att det är alldeles utmärkt att finansutskottet fördjupar sig i det här. I våra utnämningsrutiner inom landskapsregeringen, där också de allra flesta utnämningar är delegerade och görs på tjänstemannanivå, så finns det en modell som förvaltningschefen har tagit fram. Där måste man först bedöma vilka som är behöriga för att de överhuvudtaget ska komma vidare i nästa gallring. Kallas man till intervju så är man redan betraktad som behörig. En sådan princip finns. Därför kan man uppleva det som märkligt att man har givit dispens åt tre personer när det bara är en person som kan bli rektor. Men då har man tagit ställning till hela gruppen. Man tar ställning till vilka som är sökande, nästa steg är att gallra ut dem som anses formellt behöriga och sedan arbetar man vidare utgående ifrån det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ganska långt ner i förvaltningen som ministern laborerar. Min principiella invändning mot det beslut som gäller rektorstjänsten är att man ena minuten ger dispens och andra minuten anställer. Det står i tjänstemannalagen och i folkhögskolelagen att man kan ge dispens i enskilt fall, på särskilda grunder. Här har man gett 3 personer dispens, i klump, och ingen särskild grund anges. Beslutet har omedelbart trätt ikraft och nästa minut har man tillsatt tjänsten och valt en av dessa som man har givit dispens. Man har struntat i alla som var formellt kompetenta. Nog känns det som andra faktorer än de rent formella har haft betydelse i det här sammanhanget.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Den som är långt nere i förvaltningen i det här fallet är förvaltningschefen som har tagit fram en modell hur det här ska göras. Om det är så att ltl Sundbacks resonemang håller så borde dispensbesluten har tagits före intervjuerna. I så fall behöver den här modellen uppgraderas. För min del är det hjärtligt välkommet att finansutskottet tittar på den här frågan. Just den här utnämningen hör inte hemma under revisorernas berättelse 2009. Kanske det blir ett ärende för nästa års revisionsberättelse?

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är sant att beslutet har fattats i år. Men detta har pågått länge. Utannonseringarna har faktiskt också pågått under 2009. Sedan fattades beslutet 15.6, när det nästan bara är vikarier som jobbar på tidningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Barbro Sundback tar upp en viktig fråga när det gäller tillsättande av tjänster. Jag vill här ge min syn på saken. Också några tjänster har blivit tillsatta inom social- och miljöavdelningen, även ledande tjänster. Jag känner inte alls igen den där beskrivningen. Själva tjänstetillsättandet har skötts mycket professionellt. Jag har varit informerad, men jag har inte alls varit involverad i besluten före de formellt fattas. Jag känner inte alls igen den här beskrivningen. Det har varit en klar skiljelinje mellan politiken och förvaltningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ännu större orsak att ta upp hur det här förfarandet tillämpas om det varierar från avdelning till avdelning. Det framgår också av revisorernas berättelse att det är olika. Vid polisen t.ex. kan man inte ge dispens för anställandet av en ordinarie tjänst. Det finns skäl för revisorerna att titta på det här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, herr talman! På grund av olika omständigheter, olika intervjuer, har jag tyvärr missat en del av den här debatten. Jag uppfattade i alla fall under senare delen av diskussionerna att musikinstitutet och kostnaderna jämfört med motsvarande institut i Finland har varit på tapeten.

Som nybliven ordförande för direktionen för musikinstitutet kan jag upplysa församlingen om att statistik är statistik. Det finns även skäl här för finansutskottet att lite gå på djupet med de siffror som presenteras i landskapsrevisorernas berättelse. Ni vet alla att med olika gruppers storlek går det på ett mycket enkelt sätt att sänka kostnaderna per elev genom att anordna mindre krävande undervisning, bl.a. vad gäller dans. Det är skäl att utreda detta lite närmare i finansutskottet. Samtidigt vet vi, det är ingen nyhet för oss, att ÅSUB för några år sedan presenterade en utredning som visade att kostnaderna per elev på Åland låg åtminstone 40 procent dyrare än i Finland. Det är klart att vi har en satsning på våra ungdomar som är väl värd namnet.

När det gäller musikinstitutet och frågan om uthyrning av danslokalerna, så kan det och bör diskuteras. Här har vi endast en praktisk omständighet som kan försvåra en sådan manöver. Det är eftermiddagar och kvällar som är möjliga för ungdomarna att komma loss från studier i första hand. Men finns det överhuvudtaget möjligheter att hyra ut lokalerna för övriga dansintresserade så ska naturligtvis de möjligheterna erbjudas.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med att säga att jag är ytterst förvånad över att man i ett officiellt dokument, som föreläggs Ålands lagting år 2010, får läsa om ”fastlandet” när man betecknar den finska nationaliteten. Det är, herr talman, av vikt att talmanskonferensen för en diskussion om huruvida i alla officiella handlingar som berör Ålands status ska beteckningarna för olika länder följa den ordning som följer av självstyrelselagen, dvs man använder ”riket” åtminstone för att beteckna staten Finland. Detta är någonting som jag tycker att även landskapsrevisorerna kan ta upp. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Även om jag är väldigt intresserad av att följa ltl Janssons karriär så vet jag inte när han blev ordförande för direktionen. Men på sidan 27 så står det om revisorernas synpunkter. Här framkommer att av de anslagna medlen för 2009 för personalkostnader så har man inte utnyttjat hela anslaget. Man har fört över pengar till 2010 för inköp av instrument. Vad har direktionen för budgetprinciper? Det är väl inte så att man brukar använda personalpengarna till att köpa inventarier och instrument? Vad är det för instrument? Det verkar ganska dyrt. Det är väl inte någon Stradivarius, hoppas jag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Nu ska jag inte ta den tidigare direktionen, där jag inte var med, i försvar. Det är en princip som man inte ska tillämpa, att flytta från konsumtion till investeringar. Vilka diskussioner som har förts som har motiverat ett sådant avsteg från budgeteringsprincipen vet jag inte. Det är ett mer värdefullt piano som låg till grund för inköpskostnaden. Ackompanjemanget ligger på en hög nivå, vilket kräver instrument av bästa klass.

Vad gäller specifikt min karriär inom musikinstitutet och direktionen så är det naturligt att vi som har haft barn i institutet i decennier visar ett intresse på det här sättet och tar del av verksamheten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att ltl Harry Jansson är mycket lämplig för uppdraget.

Gäller instrumentköpet en orgel eller ett fint piano? Det verkar vara ett nytt instrument. Vad är det? Är det ett piano eller en flygel? Det skulle vara viktigt att få veta det. Att föra över pengar för personalkostnader till instrument är nog inte något som vi kan acceptera. Inte ens musikinstitutet kan hålla på med sådant.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Sundback har helt rätt, som vi konstaterade i första repliken. Det ord jag sökte då, som jag inte hittade, var just flygel. Ltl Sundback hittade den rätta benämningen. En flygel kostar cirka 40000 euro att köpa in. Det är inte några billiga instrument som man använder sig av.

I övrigt vad gäller personaltäthet och elever så är det, som det sades här tidigare från talarstolen, en förmån vi erbjuder våra yngre förmågor genom att man får en individuell undervisning på ett helt annat sätt än i omkringliggande regioner. Så länge vi har den möjligheten att hålla den kvaliteten i undervisningen så bör vi naturligtvis fortsätta med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är positivt att ltl Jansson som är ordförande för musikinstitutets direktion uttalar sig här angående dansskolans lokaler. Det har funnit ett danskompani i privat regi som har velat hyra dansskolans utrymmen t.ex. under den senaste sommaren. Men då har det varit kalla handen. Man har absolut inte hyrt ut några lokaler, trots att de har stått tomma under flera månader. Jag tycker att det är positivt att nu få höra att musikinstitutet har ändrat sig och att man kan tänka sig att också privata intressen kan komma in och använda utrymmena under tider som inte behövs för dansskolans egen verksamhet.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, jag kan bara instämma med ltl Aaltonen. Naturligtvis ska utrymmen, som landskapet betalar ytterst dyra pengar för, kunna användas även av andra än musikinstitutets egna grupper. I synnerhet under perioder när det inte bedrivs undervisning i institutets regi. Det enda hindret, som jag sade tidigare, är att det inte får störa musikinstitutets löpande verksamhet med tanke på att det sker en koncentration av verksamheten till eftermiddagar och kvällar.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker att det borde finna någon slags policy som skulle gälla alla landskapets utrymmen. Det är ju inte bara musikinstitutets lokaler och dansskolans lokaler som finns. Om man tar t.ex. naturbruksskolans utrymmen så där hyrs det ju ut friskt på helger och kvällar för att få in intäkter och för att också andra målgrupper ska komma in och nyttja landskapets lokaler som tillhör oss alla. Det borde rent principiellt finnas någon slags policy hur man nyttjar dessa lokaler.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag tror att vi alla kan förena oss även i den vägkosten till finansutskottet. Finansutskottet kan titta på i vilken mån det finns den typen av övergripande regelverk och hur vi nyttjar och hyr ut landskapets fastigheter. Framförallt ska vi hitta ett gemensamt regelverk så att vi kommer ifrån den här typen av intressekonflikter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Landskapsrevisorernas berättelse nr 1 och 2 remitteras till finansutskottet.  Landskapsregeringens berättelse antecknas för kännedom.

För kännedom

11     Utsläppsrätter för luftfart

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 15.9.2010.

12     Ändring av vallagstiftningen

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 15.9.2010.

13     Landskapslag om valfinansiering

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 15.9.2010.

14     Äldres vård och omsorg

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål (S 7/2009-2010)

Meddelande om när landskapsregeringens svar på spörsmålet avges kommer att lämnas senare. Svaret skall avges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades av talmannen till landskapsregeringen 8.9.2010.

15     Andra tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2009-2010)

Ärendet upptas till behandling den 15.9.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 15.9.2010. Plenum är avslutat.(Plenum avslutades kl. 15.14).

Originalfil