Plenum den 13 september 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME/MW-A


Plenum den 13 september 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

Andra behandling. 2

2    Havsplanering

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

Första behandling. 2

3    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

Enda behandling. 2

4    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

Budgetmotion BM 55/2016-2017

Remiss efter bordläggning. 28

5    Införande av fiskevårdsavgift

Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

Remiss. 39

6    Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

För kännedom.. 44

7    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

8    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

9    Ett nytt landskapsandelssystem

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

10  Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

11  Ändring av marknadskontrollagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

Plenum slutar 45

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av uppdrag i anslutning till Nordiska rådet.

Lagtingsledamoten Torsten Sundblom anmäler om ledighet från plenum 14-15 september 2017 på grund av kommunstyrelseuppdrag.

Antecknas.

Andra behandling

1        Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Havsplanering

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

Enda behandling

4        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2016-2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

Budgetmotion BM 55/2016-2017

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2017, och i samband därmed landskapsregeringens lagförslag gällande landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017.

I landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2017 finns några förslag som finans- och näringsutskottet har ställt sig speciellt positiva till.

För det första föreslås en ny tillväxtfrämjande insats för att möjliggöra investeringar i små och medelstora företag. Åtgärden gäller finansiering som är kopplad till Europeiska investeringsfonden sålunda att utvalda kreditinstitut sköter utlåningen medan Europeiska investeringsfonden ställer garanti för hälften av kreditbeloppet. Enligt landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget kommer det härmed att finnas möjlighet till krediter på upp till 20 miljoner euro. Landskapets andel av eventuella kreditförluster uppgår till 1860000 euro varför landskapsregeringen föreslår att finansieringsramen för Ålands strukturfondsprogram 2014-2020 utökas med motsvarande belopp. Eftersom det handlar om ett garantiarrangemang upptas inga kostnader i budgeten förrän eventuella kreditförluster faktiskt uppstår. Utskottet anser för sin del att det här är en alldeles utomordentlig tillväxtfrämjande insats.

För det andra föreslås en fullmakt om 770000 euro för landskapsgarantier till lantbruksföretagare som har förutsättningar för kontinuerligt lönsam verksamhet, men som befinner sig i tillfälliga ekonomiska svårigheter. För att hantera frågan lagstiftningsmässigt har landskapsregeringen lämnat sitt lagförslag, lagförslag nr 34 2016-2017, gällande landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017. Utskottet anser för sin del att landskapsregeringen har funnit en bra lösning på de problem som uppkommit till följd av en behörighetstvist mellan riket och Åland i detta ärende.

För det tredje ser utskottet positivt på förslaget om 200000 euro för stöd till investeringar för omhändertagande och behandling av bioavfall. Därtill, eftersom förverkligandet av en biogasanläggning redan ingår i landskapsregeringens planer, anser utskottet att en inlämnad budgetmotion som föreslår ett anslag om 2000000 euro för att finansiera 40 procent av investeringskostnaderna för en dylik anläggning avslås.

För det fjärde omfattar utskottet landskapsregeringens förslag om att ge fullmakt för Fastighetsverket att avyttra de i förslaget uppräknade fastighetsobjekten. När det gäller ett av dessa objekt, nämligen rektorsbostaden vid Ålands Folkhögskola, uppstod i behandlingen en diskussion om hanteringen av ärendet varför fullmakten till den delen i utskottet gavs viss vägkost.

För det fjärde föreslås att landskapets Fastighetsverk ska få fullmakt att för en tid om upp till 40 år utarrendera till Ålands golfklubb r.f. de områden som golfklubben redan idag arrenderar, kompletterat med några smärre justeringar. Utskottet har funnit att även denna fullmakt är viktig för att golfklubben, och därmed den åländska turismen, ska kunna utvecklas.

I övrigt när det gäller obehövliga fastigheter har utskottet valt att uppmärksamma det självklara i att de fastigheter som landskapets Fastighetsverk får fullmakt att avyttra ska avyttras till högsta möjliga pris.

Herr talman! I förslaget till andra tilläggsbudget för år 2017 ingår ytterligare ett antal budgetförslag som jag inte går in närmare på i den här presentationen. Det för året totalt budgeterade driftsbudgetbeloppet föreslås öka med en nettokostnad om 332000 euro och uppgår härefter till ett positivt resultat om 8070000 euro före redan beslutade reserveringar.

Härtill bör noteras att en positiv justering av avräkningsbeloppet kommer att förbättra det budgeterade resultatet och enligt budgetförslaget tas detta enligt kutym i beaktande så snart Ålandsdelegationen har fattat beslut i ärendet.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2017, samt att lagtinget förkastar budgetmotion nr 55/2016-2017. Härtill föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens lagförslag nr 34/2016-2017 Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017, med en smärre av utskottet föreslagen justering, såtillvida att istället för att använda uttrycket ”landskapet Åland” användas enbart ”Åland”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Enligt bilaga 1 i tilläggsbudgeten tror man att resultaträkningen vid årets slut ska visa ett överskott på ca 8 miljoner efter sedvanliga avskrivningar på 12 miljoner. Landskapsregeringen har infört en reservering på 18 miljoner och kan därmed visa ett underskott på 10 miljoner. Vilka principer gäller för reserveringar nu och resten av mandatperioden?

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Inget har ändrat sedan vi talade om saken sist i talarstolarna ltl Runar Karlsson och jag. Det är noterat på detta sätt och det finns ingen ändring i tilläggsbudgeten därvidlag, därför har vi överhuvudtaget inte heller beaktat den frågan i vår behandling den här gången.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det vore viktigt både för lagtinget och för det åländska folket att finans- och näringsutskottets ordförande kunde förklara det närmare utan att försöka slingra sig, det är så pass viktiga saker. Det här medför att det visar ett underskott, vilket betyder det att det försämrar för sjukvården och landskapsandelar för äldreomsorgen osv. vilket är absolut missvisande.

Har förstått att reserveringen är för bl.a. geriatriska avdelningen som i tidsplan är samma som kortrutten, har man sagt från regeringen. Det är märkligt att man har geriatriska med som en reservering men inte kortrutten. Det förstår jag inte men nu vill ju inte finansutskottets ordförande svara på min fråga, vilket är beklagligt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag svarar på alla frågor så gott jag kan, det lovar jag från och med nu och framåt.

Frågan om hur man ska läsa resultatet är mycket enkelt, vilket jag antydde förra gången också, man läser inte sista raden man ser efter hur året har gått och det gör man genom att se på raden före gjorda reserveringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag ansluter mig till ltl Runar Karlssons argumentation vad gäller den bokföringsmässiga hanteringen av ärendet, det har vi från centern noga påpekat under resans gång att det inte är hållbart.

Har utskottet i samband med hanteringen av landskapsgaranti för lantbrukslånen lyckats penetrera frågan om EU:s statsstödsregler, har utskottets ordförande förstått skrivningarna som finns under första avsnittet i lagförslaget om att det inte får överstiga 15 000 den ackumulerade stödsumman under tre år? Vad betyder det i praktiken för det förväntade gäldenärerna? Betyder det att de som lyfte avbrytarstöd inte kommer att kunna få den här typen av företagsfinansiering?

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Principen är att man kommer att kunna erhålla krediter utgående från en viss procent av den omsättning företaget har plus det här bidragen. Det är den summan man söker när man fastställer lånesumman. Det betyder att rimligen är det omsättningen som är avgörande till åtminstone största delen. Det kommer alltid att kunna beviljas krediter.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den förklaringen. Vi hoppas att vi får en vardag som faktiskt gör att vi än en gång inte får problem med regelverket. Minimiregelverket är till för att det ska gå smidigt och då har man sagt att upp till 200 000 under tre år. Därför förvånar det mig även om EU:s jordbrukspolitik har ändrat är det synd om det kommer in helt nya regler för hur man kan hjälpa till i en mycket svårt tid för jordbrukarkåren.

Det är synd att utskottet inte har tagit mer fasta på det som reservanterna lyfte fram vad gäller rektorsbostaden vid folkhögskolan. Det är beklagligt att man tittar så lättvindigt på kulturarvet och att man föreslår och att utskottets majoritet går in för en avyttring utan att man fört en dialog med de som har att göra med skolan och därmed ansvaret.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! För att fastna på den sista frågeställningen om rektorsbostaden är jag benägen att hålla med om att det borde ha varit mera diskussioner med de som är brukare av området, d.v.s. direktionen för Ålands folkhögskola. Det ger vi nu en öppning till. Skulle det visa sig att den öppningen ger vid handen att nya planer som på vettigt sätt kan finansieras är det klart att även om man gett en fullmakt är det möjligt, om den politiska viljan är sådana, att ändra på den här saken och behålla rektorsbostaden. Om man inte finner sådana lösningar så är fullmakten given.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vill kortfattat tacka för en god hantering av landskapsregeringens förslag till budgeten.

Vad gäller fastighetsförsäljningen, fullmakten och rektorsbostaden får man konstatera att landskapsregeringar och många lagtinget gång efter annan har sagt att vi bör sälja de fastigheter som vi inte har användning för. Budskapet fanns tydligt angivet av landskapsregeringen till det nystartade fastighetsverket. Ibland kanske det går lite för snabbt, men beställningen har hela tiden funnits där. Landskapsregeringen noterar de villkor som utskottet föreslår att ska ställas till försäljningen och vi har redan meddelat till fastighetsverket för det som ska göras kommer att göras innan en försäljning.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det visar att processen kommer att fungera alldeles utomordentligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! I budgetförslaget nämndes om de tillväxtfrämjande insatserna så små och medelstora företag, man fick lätt intrycket att det var något som landskapsregeringen har drivit av skäl för att man vill sätta fart på små företag. Sedan läser jag betänkandet och där står tydligt ”på basen av ett initiativ från europeiska investeringsfonden föreslår landskapsregeringen en ny tillväxtfrämjande insats för stimulans av små och medelstora företags investeringar”. Hur ligger det till, varifrån kommer initiativet? Vad är det som ligger till grund för det och kan ordförande Silander vidareutveckla vad avsikten är med det och vilka de tänkta mottagarna kan vara?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! För mig personligen och för många av oss spelar det inte så stor roll varifrån initiativet kom, det är väldigt bra sak att det kom. Min uppfattning är att det kommer från europeiska investeringsfonden, initiativet som sådant. Det finns ett tydligt regelverk hur pengarna ska användas, det är ganska fritt det är dock inte för vissa typer av företag, det finns ett antal undantagna när det gäller primärproduktion och dylikt tror jag. Jag har inte svaret framför mig nu men kan ta reda på det åt ltl Pettersson. Det kommer att undergå en sedvanlig kreditvärderingsprocess som görs av bankerna. Bankerna bedömer om det känns vettigt eller inte och vi tillsammans med europeiska investeringsfonden garanterar säkerheten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Frågan är intressant av det skälet att när initiativ kommer från oss själva så gör vi det för vårt eget bästa. När initiativ kommer från europeisk nivå är de gjorda för förhållanden som vi inte riktigt passar in i. Frågan är om initiativet faktiskt får den effekt som vi hade hoppats uppnå och vilken beredskap vi i sådant fall har att följa upp det. Vi har sett rätt många exempel där tanken har varit god från ett europeiskt perspektiv men när man ser att små företag är sådana som sysselsätter färre än 250 personer, i stort sett sysselsätter alla företag på Åland färre än 250 personer. Vilken är beredskapen att följa upp det att det faktiskt ger de effekter som man vill få?

Ltl Tage Silander, replik

Beredskapen att följa upp antar jag att är god när det gäller vem som kommer att komma i fråga för krediterna, det är förvisso små medel och stora företag. Företag som har färre än 250 anställda som ltl Pettersson säger, där stannade vi upp en stund för definitionen måste vi göra klar för oss att det också gäller mikroföretag som mest kommer i fråga för oss. Det fick vi klart för oss att så var fallet, nu betyder det att vi har ett verktyg att ta till. Vi använder det efter bästa förmåga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! För att i mån av möjlighet kunna respektera de rekommenderade taltiderna kommer jag att hålla två anföranden. I mitt första anförande presenterar jag reservationerna och i det andra kommer jag att ha åsikter kring budgetarbetet i finans- och näringsutskottet.

Bästa ledamöter. Vill först presenterat reservation nummer 24 som även har obunden samlings ledamot Lars Häggblom som undertecknare, vilken rör en biogasanläggning på Åland. Vi föreslår att en biogasanläggning ska byggas för hela Åland eftersom det skulle medföra ett omhändertagande av fisk- och slaktavfall, avfall från chipsfabriken, avfall från hushåll, jordbruk m.m. och få frågan löst en gång för alla.

Vi föreslår att man placerar återvinningsanläggningen i anslutning till befintlig produktionsbyggnad där biogasen kan användas i produktionen. Att kunna använda biogasen och därigenom få ned produktionskostnaderna. Eftersom siffrorna vi har fått till finans- och näringsutskottet inte är offentliga så går jag inte in här och nu och talar om hur stor den här inbesparingen kunde vara, men den är väsentligt stor också rent ekonomiskt inte bara miljömässigt. Kollegan Runar Karlsson kommer närmare att presenterade centerns visioner kring en biogasanläggning.

Herr talman! Jag kommer att sätta den återstående tiden på den andra reservationen som rör Ålands folkskola och en försäljning av rektorsbostaden.

Inledningsvis vill jag igen, ifall något mot förmodan inte skulle ha förstått det tidigare säga att centern är det parti som verkligen ärligt, uppriktigt och starkt värnar Ålands självstyrelse. Däremot är vi ingen större försvarare av gamla orrkojor och åkerlappar som kan tänkas finnas runt om på Åland där landskapet står som ägare.

Ålands folkhögskolas rektorsbostad utgör en väsentlig del av området runt Ålands folkhögskola. Alla ni som sitter här vet vilken betydelse folkhögskolan och platsen har haft för tillkommelsen av Ålands självstyrelse. Det är anmärkningsvärt att landskapets tjänstemän utan dialog med skolans direktion, det vet jag för jag har talat med flera direktionsmedlemmar ingen har varit i kontakt från landskapet, man har inte heller efterhört kulturbyrån. Bästa ledamöter, vill man flytta en sten i Kastelholm för att bygga en golfbana krävs det utredningar under x antal år. Men att slakta en del av kulturarvet det verkar gå väldigt snabbt och enkelt, man har inte ens begärt ett officiellt utlåtande från kultur byrån. Inte heller efterhört med Finströms kommun hur planeringen för området ser ut. Total avsaknad av dialog.

Bästa ledamöter, tjänstemännen har gjort det som de har fått order om av Ålands politiska landskapsregering. Ingen skugga ska således falla över tjänstemännen däremot bör vi nog ifrågasätta ansvaret och ledningen av Åland.

Vad vill man då göra från Ålands folkhögskola med rektorsbyggnaden, har man några visioner? Det är inte helt lätt att ha visioner när man börjar med att kapa vattenledningen till byggnaden, tätt följt av avloppet. Sedan kopplar man bort värmen och elektriciteten. Då är frågan vad ska skolan ha för visioner i ett sådant läge? Det här har också skett på ett politiskt uppdrag. Jag kan svårligen tänka mig att fastighetsverkets tjänstemän har fått så stora befogenheter.

Centern anser att det är väldigt allvarligt, totalt respektlöst gentemot Ålands självstyrelse som grundfundamentet lades vid folkhögskolan. Därför har vi skrivit i vår reservation nr 24 ”Ålands folkhögskola inkluderande rektorsbostaden utgör en kulturhistorisk enhet” jag upprepar en kulturhistorisk enhet, ”sett ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv har platsen ett unikt värde. Att utan dialog med varken skolans direktion, kulturbyrån eller Finströms kommun föreslå en försäljning av rektorsbostaden kan vi inte omfatta”.

Jag aviserar att jag kommer att ta budgetmotion 24 till omröstning, dito gäller för den tidigare reservationen. Som grädde på moset från majoriteten i finans- och näringsutskottet säger man att fastighetsverket ska sälja området till högsta möjliga vinst. Högsta möjliga vinst på detta kulturområde är den arbetsorder som fastighetsverket har fått.

Talman! Jag hade faktiskt aldrig trott att jag i en landskapsregering där liberalerna och socialdemokraterna ingår, som jag ändå hållit som partier som värnar kulturvärden särdeles starkt, måste stå här och försvara självstyrelsens grunder, tydligen är det sådana tider.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! I förslag som ledamoten läste upp angående biogasanläggningen vad är det som skiljer sig från det som finansutskottet redan har konstaterat och det landskapsregeringen arbetar mot annat än 40 % stöd som ltl Thörnroos vet att måste notifieras och som därmed drar ut på tiden?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Orsaken till att vi lyfter fram reservationen kring biogasanläggning är för att regeringen uppenbarligen saknar en riktning vad gäller investeringar för biogasanläggningar. Det är ett projekt som har pågått väldigt länge och jag kopplar det nu med talmannens tillåtelse till det s.k. Orklaprojektet. Mitt förslag är att man skulle ha avvaktat eftersom man förväntar sig ett resultat inom detta år från Orkla.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag förstår överhuvudtaget inte vad ltl Thörnroos avser. Finansutskottet har just behandlat detta och konstaterat att det som landskapsregeringen sysslar med har precis den inriktning och riktning som ledamoten själv föreslår. Det enda som skiljer ambitionerna är att man vill här och nu lova ett stöd på 40 %, vilket ltl Thörnroos vet att hon inte kan lova därför att det måste notifieras eftersom det är ett undantag från vårt regelverk. Man ska inte lova för mycket när man vet hur reglerna ser ut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack. Jag vill återkoppla till mitt anförande att jag presenterade min reservation. Jag ser ingenstans i reservationen att jag har skrivit 40 %. Däremot har jag i reservationen skrivit att man bör placera återvinningsanläggningen i nära anslutning till befintlig produktionsbyggnad. Man kan föra en diskussion huruvida det är möjligt med 40 % eller inte, den får föras vid ett annat tillfälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Thörnroos för ett intressant anförande. Att den politiska ledningen skulle ge order om att ta bort vatten och el, det kan så vara men jag vet inte om det är så för det gjordes före 2011 när jag kom in i folkhögskolans direktion. Då var jag och tittade på byggnaden som jag anser har intressanta möjligheter. Om det gjordes 2011 måste det vara centern som har varit med och gett order om det. Centern har nästan prenumererat på lantråds- och vicelandtrådsposter åren före det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är sant att fastighetsverket inte var bildat 2011, det bildades i ett senare skede. Man har från skolans sida försökt att påtala att man vill använda lokalen. Att ha en lokal stående på gården där du varken inte har vatten, el eller avlopp, det låter sig inte göras. Varför har man inte hörsammat skolans intentioner i så fall?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Intressant! Jag tittar på ltl Roger Eriksson som sitter med i direktionen, det här är nya uppgifter för oss. Vi har pratat om att vi inte har råd att ha folkhögskolan kvar p.g.a. internhyror.

Vtm Thörnroos nämner att utskottet skriver att man ska sälja folkhögskolan till högsta möjliga pris. Vtm Thörnroos detta står i ett nytt stycke och då pratar man i allmänhet. Det är inte länge sedan centern kritiserade när en annan fastighet inte såldes till det högsta priset och då fick man kritik för att man inte sålde till det högsta pris. Vart det blåser vänder man sig.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag har full förståelse för ltl Göte Winés frustration, tänk att vara utsedd att sitta i en direktion och representera landskapsregeringen och du vet inte ens att landskapsregeringen avser att stycka av och sälja delar av den skola du egentligen är ansvarig för. Det som står i utskottet har mig veterligen inte varit direktivet tidigare till fastighetsverket att byggnaden ska säljas till högsta möjliga pris. Det kan bli precis vad som helst som på något sätt inte kommer att harmonisera med den övriga miljön. Vill socialdemokraterna sälja bort rektorsbostaden stå upp och stå för det, det är ert val.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Visst värnar liberalerna om kulturmiljöer och kulturarv därför känner vi till hur lagstiftningen fungerar. Kommunerna har planeringsmonopolet och vid en avstyckning kan kommunen på eget bevåg gå in och detaljplanera tomten och t.o.m. k-märka under tvång om så kommunen önskar. Nu är centern och ltl Thörnroos otroligt oroade för att hela kulturmiljön ska förfalla. Har man ingen tillit till de åländska landsbygdskommunerna att de ska klara av kulturmiljöfrågor, vadan den stora oron?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Personligen skulle jag ha varit lugnare om jag skulle ha vetat att landskapsregeringen skulle ha fört en dialog med Finströms kommun och efterhört vad de har för visioner för området, vad har ni för planer? Nu har man valt att inte göra det utan istället vill man stycka av rektorsbostaden, som ligger väldigt nära skolbyggnaden, och sälja bort den till högstbjudande. Om liberalerna vill göra det stå upp rakryggat och säg att det är vad ni vill, vi vill sälja bort den och vi vill stycka kulturarvet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Här finns en brist i kunskap. Att stycka en tomt betyder inte att vi styckar ett kulturarv, det kan kommunen på annat sätt skydda så som jag anförde i min första replik.

Det är intressant att se att centern vill ha en socialisering av kulturmiljöerna. Vi inväntar att med budgetmotionen inför nästa budget att man ska köpa upp alla fastigheter på Södragatan för att bibehålla den kulturmiljöhelhet som utgörs där.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Kan inte erinra mig om landskapet är ägare till något större markområde på Södragatan. Orsaken till att vi lyfter upp området runt folkhögskolan är dels att landskapet står som ägare, dels att det har ett högt kulturhistoriskt värde samt att vi vet att det finns intuitioner på vad man kunde använda byggnaden till. Det kom förslag före debatten började att man t.ex. kunde inrätta ett museum som visar självstyrelsens utveckling och den nedre våningen kan man föra ett resonemang kring.

När verksamheten byggs upp kring fastighetsverket och internhyror och skolorna själva inte har råd att hålla byggnaderna i liv så är det en tråkig utveckling som det har tagit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Vi har nu behandlat tilläggsbudgeten och ändå ett relativt enigt utskottsarbete trots två reservationer. Ser vi på biogasanläggningen så är vi enade om att det är något man bör utveckla mer på Åland. En majoritet av utskottet vill låta mer näringen och näringsidkarna styra gången och vem som gör vad. Som jag ser så vill reservanterna att politikerna ska styra om vem gör vad och var, det är min uppfattning.

Den andra åsiktsskiljaktigheten var fullmakten om försäljningen av rektorsbostaden.  Jag vet att jag i remissdebatten stödde försäljning av rektorsbostaden, men nu är jag inte så säker längre om försäljning är det optimala. Vissa brukar ifrågasätta utskottsarbetet och att man bara sitter där och nickar. Men här sätter vi oss mer in i ärendet och där kan man se om man haft fel. Nu är jag inte lika övertygad längre om att försäljning är det bästa. Jag hade inte kontrollerat upp tillräckligt på förhand, jag hade helt enkelt inte gjort mitt jobb.

Vad är det som fått mig och bli tveksam? Som vice ordförande i Ålands folkhögskolas direktion så borde jag gjort min hemläxa och kollat upp att man från fastighetsverket haft kontakt med Ålands folkhögskola och direktionen. Nu har jag kollat upp det med ordförande och ingen kontakt har varit med folkhögskolans direktion, förutom ett samtal till rektorn.

Jag kan erkänna att jag inte tror att Ålands folkhögskola i framtiden kommer att ha råd att betala internhyra för rektorsbostaden. Det här nämnde jag förra mandatperioden i ett anförande när vi debatterade lagen om fastighetsverket. Jag nämnde om min oro över texten i lagförslaget ”organisationen av verksamheten bör följa samma principer som i privata företag. Fastighetsverkets tjänster ska prissättas på företagsekonomiska grunder.”  Det var vad förra regeringen gav till fastighetsverket att jobba för.

Där nämnde jag min oro hur det blir för skolorna i framtiden. Kommer hyrorna att drivas upp och hyrorna äter upp verksamheten. På folkhögskolan har vi lämnat ifrån oss det gamla internatet och rektorsbostaden för att internhyrorna äter upp verksamheten. Att säga att internhyror är ett nollsummespel anser jag att är en falsk verklighet.

Idén med fastighetsverket var en bra tanke så att man får en större helhet över landskapets fastigheter. Som jag sade i remissdebatten, av denna tilläggsbudget så har inte landskapet tidigare varit bra fastighetsförvaltare. Nu händer det saker men kanske lite för mycket.

Om man avyttrar rektorbostaden och 6000 m² utan att ens ha en dialog med folkhögskolan då blir jag bekymrad. Vad det innebär för Ålands folkhögskola och dess verksamhet när man nu avyttrar så mycket mark så är jag orolig vad en eventuell försäljning får för konsekvenser.

Utskottet skriver att försäljningen föregås av ett ”informationsutbyte med skolans direktion för att därmed utröna intresse och möjligheter gällande eventuella alternativa användningsändamål samt gällande lämplig gränsdragning för tomten för rektorsbyggnaden”.  Ett steg åt rätt håll som jag känner mig lite tryggare med och ingen frustration.

Talman! Rektorsbyggnaden är en fantastisk byggnad men att bryta ut den ur en tomt där en skola har sin verksamhet är inte det lättaste. Jag som direktionsmedlem har gått där och haft visioner för byggnaden. Men det kan man inte ha längre för nu är det enbart ”Money talks”.

Nu lägger vi all historia bakom oss, säljer ut rektorsbyggnaden. Här hoppas jag i alla fall att man ser denna vackra byggnad och vill restaurera den så den smälter in i miljön som den gör nu. Jag hoppas att det s.k. informationsutbytet blir av.

Talman! Jag vill avsluta med att läsa ett stycke ur lag- och kulturutskottets betänkande som togs under förra mandatperioden när vi tog lagen om fastighetsverket. ”Paragrafen om kultur- och naturarvet. Utskottet understryker vikten av att fastighetsverket i all sin verksamhet beaktar de speciella behov som vårt kulturarv, byggnadsvården, miljövården och naturvården kräver så att fastigheternas värden, inklusive kultur- och naturmiljövärden, bevaras, vårdas och utvecklas på ett för ägaren och brukaren långsiktigt sätt. Fördelningen av ansvars- och myndighetsroller ifråga om kultur- och naturarvet inom den omorganiserade förvaltningen bör därför regleras”.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är klädsamt av ltl Göte Winé att påta sig delar av kommunikationsmissen mellan landskapsregeringen och skolan, men de facto är det helt onödigt. Jag kan inte anse att du som medlem i en direktion ska ha ett ansvar att ringa upp till landskapsregeringen och fråga vad de eventuellt planerar eller vad de tänker göra, det känns väldigt märkvärdigt.  Vill tacka ledamoten för ärligheten, det är få som är så starka i sin övertygelse som ltl Göte Winé. Vill även tacka för recitationen av lag- och kulturutskottets betänkande. Tyvärr verkar landskapsregeringen inte känna till det så det vore en fördel om de också fick ta del av det.

Vi skriver i utskottet att man ska ha ett informationsutbyte, hur ska det gå till? Ett telefonsamtal och sedan har man bytt information eller hur är det tänkt?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tror gör man i kyrkan, men det ska man inte säga här. Jag är övertygad om att fastighetsverket kommer att ta kontakt med folkhögskolan och det här kommer att bli ett ärende på nästa direktionsmöte. Jag har själv varit i kontakt med ordförande och vi har diskuterat detta. Varför jag tar det på mig är egentligen slarv från min sida, vi har diskuterat folkhögskolans rektorsbyggnad en hel del. Vi har diskuterat att vi inte längre har råd med hyrorna. Därigenom måste vi se vad det är för verksamhet vi har, vilka visisoner och därigenom sett vad vi kan göra och det har gjort att jag har blandat ihop äpplen och päron och därmed inte gjort min hemläxa.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Om jag förstår saken rätt är ltl Göte Winé och socialdemokraterna nöjda om tjänsteman från fastighetsverket ringer och talar med direktionen, därigenom har man haft ett informationsbyte. Det finns inga ska-krav eller andra krav kopplat till det. Efter det är man också nöjd att sälja rektorsbostaden eventuellt under förutsättning att man justerar gränserna. Men också att få ut ett så högt pris som möjligt. Jag är lätt fascinerad över den vändning som socialdemokraterna har gjort vad gäller kulturarvsbevarandet.

Samtidigt rent reflektoriskt är det något som har gått snett i vår egen lagstiftning om kulturarvet ska avyttras för att skolorna inte längre har råd att hålla lokalerna i skick.

Ltl Göte Winé, replik

Det sista kan vi prata ganska länge om. Vad är det som gör att en viss verksamhet inte har råd utan man bara ser vad man kan avyttra för att ha råd med verksamheten? Det är inte lätt att förklara för en som inte vill förstå. Informationsutbytet måste börja någonstans. Socialdemokraterna är överens, det finns fortfarande en majoritet i skolans direktion och i landskapsregering och man måste jobba därifrån. Det är väl bättre att man får en diskussion kring det och kan hitta ett samförstånd, det står inte att det ska vara ett möte, det står informationsutbyte. Jag har förtroende för att fastighetsverket vill lyssna och se helheten och börjar diskutera eventuella tomtdragningar som det står i betänkandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det var svårt att förstå att förstå vad ltl Göte Winé sist och slutligen ville med rektorsbostaden. Han hade ånger över att inte ha satt sig in i ärendet och att han har varit med och fattat beslut, men slutklämmen var ändå att det skulle avyttras.

Det finns bra exempel där landskapet har avyttrat fastigheter som har blivit mycket bättre, Grelsby sjukhus är ett bra exempel där nya ägaren har skapat en annan verksamhet som är i toppskick.

Gällande rektorsbostaden finns det möjlighet för ltl Göte Winé i direktionen att ställa krav på hur byggnaden ska se ut i fortsättningen och att man inte förstör kulturarvet. Ålands Framtid har alltid varit inne för att avyttra fastigheter som vi inte behöver ha och det har även många andra sagt, men man kan få det som man vill med rätt ägare.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det är dit jag vill att man får informationsutbytet, diskuterar att det är detta vi vill. Jag nämnde paragrafen om bevarandet av kulturarvet att man därigenom kan styra upp det. Det jag vill att man diskuterar är om det ska vara 6000 m² och var går tomtgränsen då? Diskutera att det inte går in för mycket på skolans verksamhet. Man måste tänka på att den som köper, de blir granne med en skolverksamhet vars skolverksamhet är en hel del utomhus.

Jag håller med ltl Eklund att det som landskapet inte har nytta av ska man försöka sälja. Samtidigt måste man se vad vill man med tomten och hur ska den se ut? Skolans direktion blir betydligt lugnare när informationsutbytet har tagit plats.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är inte så att Ålands Framtid inte värnar om kulturarvet. Rektorsbostaden för folkhögskolan har stått och förfallit under lång tid, man kan gå många landskapsregeringar tillbaka ända tills sista boende var där har den stått och förfallit. Man borde redan då ha vidtagit åtgärder, nu har den blivit ännu sämre under de år den har stått tom. Vill man bevara rektorsbostaden måste man vara beredd att skjuta till resurser och renovera den. I annat fall säljer man bort den och ställer krav på köparen att de uppfyller de krav man vill ha. När det gäller tomten hoppas jag att direktionen har möjlighet att diskutera med fastighetsverket.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag har en stor tillit till fastighetsverket när man diskuterar hur man går vidare om landskapet fortsättningsvis äger det. Jag har hört visioner om Kastelholms kungsgård hur man jobba vidare med den. Jag håller med ltl Eklund det har stått och förfallit. Det jag ser som min personliga dröm är att man behåller rektorsbyggnaden inom fastighetsverket och renoverar upp byggnaden och arrenderar ut den. Då har man inte släppt iväg den helt och hållet. Då finns den kvar under landskapets ägo. Som det är nu bli det ännu mer förfallet. Folkhögskolan har inte råd med internhyrorna och då kan man inte ha allt för mycket drömmar och visioner om byggnaden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! I mitt första anförande i detta ärende kommer jag att hålla mig till budgetmotion nr 55 vad gäller biogasanläggning.

Vi är alla i den här salen överens om att vi borde få till stånd en biogasanläggning på Åland. Landskapsregeringen har initierat det på senare tid, det har funnits diskussioner även tidigare om det. För ett år sedan uppkom en diskussion om att det borde byggas en biogasanläggning som skedde av orsaker som jag inte behöver nämna här. Då sades det att det skulle komma besked från en aktör i januari detta år om man skulle bygga en biogasanläggning i privat regi, vilket man förstås ska göra. Det beskedet har ännu inte kommit.

En biogasanläggning där man skulle kunna ta till vara allt rötbart avfall, KTH i Stockholm har gjort ett projekt en förstudie så sent som 2015 där Ålands Miljöservice och Ålands teknologicenter har varit med, där konstaterade man att det finns 35 000 ton rötbart avfall på Åland. Efter att man rötat det motsvarar ett energivärde på fem miljoner liter bensin eller 5000 m3 bensin. Våra skärgårdsfärjor behöver cirka 7 miljoner liter bränsle så till 80 procent skulle man teoretiskt försörja skärgårdstrafiken med energi.

Anläggningen ska förstås placeras där det finns ett stort behöv av det så att det blir mer ekonomiskt försvarbart. När man nämner siffrorna förstår man digniteten av det.

Problemet just nu är att energipriset är lågt och det är svårt att hitta ekonomi i det. Fast det inte bara finns energi ur det så blir det också högvärdig gödsel från främst fosfor som kan återföras till jordbruket och får då en sluten krets och även betalt för gödslet.

Ålands litenhet är ett problem här. Ute i Europa, i Sverige och i Finland är de större volymerna mycket närmare anläggningarna så rötning och tillverkning fungerar säkert men det är insamlingen som är det stora problemet och kostar mycket mera hos oss än på andra platser. Därför är näringslivet tveksamt till att kunna investera 5 miljoner med 1 miljons investeringsstöd.

Det är bra om det skulle göras och om näringslivet skulle ta på sig en större risk och vara med och delta i hållbarhetsutvecklingen som man sagt att man vill göra. Ekonomi är ekonomi och bolag är bolag och man ser ofta på siffrorna.

Därför vill vi från centern och jag själv som första undertecknare av motionen puffa på projektet så att vi får igång det. Man kan inte skylla på att det inte är notifierat. Man kan notifiera det och antagligen får man igenom det i och med att Åland har en särställning genom insamlingen, det kommer inte att snedvrida marknaden på något sätt i Europa, utan tvärtom kommer det att hjälpa Europa att bli mera hållbart.

Det här är lite mera verklighet än man annars kommer upp och pratar med vackra ord om, om hållbarhetsagendor och det är det ena och det tredje. Det är lite som romarna sade förr i tiden att det är skådespel och bröd till folket. Det blir skådespel till folket när man går upp och pratar om hållbar utveckling utan att konkret berätta vad vi vill göra. Kommer det till konkret måste det fram pengar och det kan också betyda något för gemene man, det har man väldigt svårt att få fram, utan det är hållbart, hållbart, hållbart och så är man nöjd med det. Romarna gjorde samma sak, man erbjöd folket gladiatorspel och bröd så höll de sig lugna. Det är lite samma sak är det i det politiska livet, inte bara i den här regeringen utan för övrigt.

Det är med den orsaken vi vill puffa på detta så att vi får igång projektet nu. Om något är hållbart och vi kan göra något för att hjälpa till så är det investeringsstöd, för det är näringslivet som ska driva detta.

Med de orden vill jag avisera att jag kommer att föra budgetmotion nr 55 till omröstning.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson pratade om att det är näringslivets sak, men det är också kommunernas sak. I nu gällande lagstiftning är insamlingsansvaret kommunernas. Kommunerna äger de facto avfallet från hushållen redan i nuvarande lagstiftning även om den har implementerats på annat sätt på Åland. Sedan finns det näringslivets avfall såsom Chipsen, Dahlmans och andra stora producenter och enligt lagstiftningen är det näringslivets ansvar.

Som avfallsdirektivet har implementerats i våra kringliggande länder har man flyttat över ansvaret för verksamheternas avfall till kommunerna.

Jag undrar, ltl Karlsson, angelägenheterna kring en biogasanläggning skulle inte den vara mer relevant att föra på kommunal nivå, förstås med investeringsbidrag från landskapet? Men är det inte för det första en kommunal angelägenhet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, absolut inte, jag kan inte se att kommunerna ska bygga en biogasanläggning någonstans där det finns avsättning för gasen i närheten.

Jag anser absolut att det är näringslivet som ska göra det och någon verksamhet där man kan bli av med en stor del av energin. Det är enda vägen till att få en ekonomisk lösning. Sedan ska kommunerna ta sitt ansvar genom att föra dit sitt avfall, ha det med i upphandlingen att allt rötavfall inom kommunen ska föras till anläggningen, precis som landskapet ska göra från sina skolor. Att kommunerna ska driva det tror jag inte på, det är näringslivet som måste göra det. Gör inte näringslivet det så blir man fundersam. Näringslivet har varit med och sagt att man ska vara med och delta i hållbarhetsprocessen, upp till bevis nu bara man får stöd för ekonomin från landskapet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att kommunerna ska driva en sådan anläggning, jag pratade om att kommunerna ska borde vara delaktiga och då tänker jag framförallt på ägandet. Det kommer förstås att bli problematiskt att upphandla anläggningen utan att ha en ägandepost i den. Man kommer troligtvis att behöva tillämpa in house-undantaget i upphandlingslagstiftningen, kommunalt deltagande i ägandet behövs för att kunna säkerställa att allt avfall kommer till en och samma biogasanläggning. Den saken står nog ganska klart för mig i alla fall.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är så pass små volymer så det är nog inget problem med upphandlingen och det finns många kommuner som inte upphandlar idag utan det sköts på privat försorg. Naturligtvis ska kommunerna se till att kommuninnevånarnas rötavfall förs till anläggningen. Kommunerna måste kanske vara med och finansiera på något sätt. Alla måste vara med om vi ska rädda denna jord.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Intressant! Ltl Runar Karlsson sade att avfallet från fasta Åland ska driva skärgårdstrafiken. Hur har ledamoten tänkt sig att gasen från anläggningen ska distribueras till färjorna som finns överallt i skärgården och vissa har inte fast anknytning till fasta Åland?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om ltl Staffas skulle höra vad jag sade, vilket han tyvärr inte gjorde. Jag sade att det ger 5 000 ton bensin vilket motsvarar 80 procent av skärgårdstrafikens energibehov. Jag sade också att det antagligen inte är ekonomiskt och praktiskt möjligt att skärgårdsfärjorna kör på i alla fall inte hela mängden, möjligheten finns kanske att köra en del med gas. Den ska placeras vid en verksamhet där man blir av med en stor del av energin motsvarande 5 000 ton bensin, då får man mera ekonomi i det. Det är hårt nog ändå att få ekonomi i det trots att man skulle få 40 procent i stöd.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag var inte riktigt med från början men jag blev vaken och började lyssna för då lät det intressant. Det är som ledamoten nämner att det stora problemet är egentligen att hitta avsättningen för biogasen. Till den delen håller jag med.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Centern var till Uppsala och tittade på deras anläggning, det var en fantastisk anläggning. Efter att den byggdes har det blivit ännu mer modernt och mer rationellt. I Uppsala körs bussar med gas från anläggningen så tekniken finns.

På Åland är vi bara 30 000 människor och har visserligen jordbruk och så finns fiskodling som tillför men det är långa distributionslinjer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, satsningen i tilläggsbudgeten på stimulans av små och medelstora företag är så positiv att den är värd att betona betydelsen av ytterligare en gång.

I utskottet betonades även att satsningen vänder sig till företag som sysselsätter färre än 250 personer, sålunda mikro, små och medelstora företag. Sett till det åländska företagsklustret som har en majoritet av enmansföretag ger satsningen stora möjligheter. Det här kommer att underlätta vid generationsväxlingar samt produktutveckling och kan givetvis förbättra möjligheterna för tillväxt både sett till företagens storlek och den regionala utvecklingen. 

Speciellt inom turismen kan detta vara en välkommen möjlighet, för att underlätta kapitalkrävande investeringar och på sikt bidra till kvalitetshöjningar för t.ex. logianläggningar. Det ska bli mycket intressant att följa hur satsningen tas emot av näringslivet och att marknadsföringen av dessa möjligheter blir snabb och bred.

När det gäller det åländska företagsklustret hade Åland per 2016 företag som hade 0-9 anställda var 2 343 företag. Storleken 10-49 anställda var 129 företag och 50-249 anställda var 18 företag. Det här visar en bredd på företagsamhet men också det behov som finns för dylika tillväxtfrämjande åtgärder. Företag som hade fler än 250 anställda var 3 st.

I övrigt stöder den liberala gruppen den positiva tilläggsbudgeten och betänkandet i dess helhet. Tack, fru talman!

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag vill också från socialdemokraternas sida tacka utskottet för ett gott arbete och stöder betänkandet.

Vi vill lyfta fram två frågor som vi ytterligare vill analysera.

Precis som liberalernas ltl John Holmberg är vi stolta över den tillväxtfrämjande insatsen för att stimulera små och medelstora företag om deras investeringar som vi anser är en viktig näringslivsfråga och går i linje med den politik vi vill driva inom näringspolitiken.

Det är roligt att höra att man har analyserat detta och konstaterat att mikroföretag finns med, vilket vi även hörde en bra analys över från utskottets ordförande.

Det har varit en ganska hård kritik i salen att socialdemokraterna inte skulle värna kulturarvet och vår kulturhistoria. Det är något vi har svårt att ta till oss och där har man tagit fel.

Vi har inte tagit frågan lätt och därför stöder vi utskottets resonemang vilket vi tycker är ett klokt resonemang där man säger att ”försäljning bör föregås av ett informationsutbyte med skolans direktion för att därmed utröna intresse och möjligheter gällande eventuella alternativa användningsändamål”.

Det är alltså upp till regeringen att ta beslut hur vi ska gå vidare i frågan. Det betyder inte att det är som ltl Veronica Thörnroos lyfter fram att det skulle vara en direkt försäljning till högstbjudande. Det är det inte!

Utskottet har mycket väl poängterat vikten i att vi verkligen värnar vårt kulturarv och ska med kloka beslut konstatera vad man ska göra med området.

Vad handlar det egentligen handlar om? Man kritiserar högt att man ska sälja fastigheter och markområden som vi inte behöver till högstbjudande, för socialdemokraterna är det en självklarhet. Om man en gång har beslutat sig för att sälja något, varför skulle man inte sälja det till högstbjudande?

Det är ett märkligt resonemang som centern för att man ifrågasätter att man ska ta ut maximalt pris. Det kanske t.o.m. strider mot det marknadsliberala ställningstagandet som centern har i övriga frågor, vi förstår inte dubbelheten.

Debatten har visat att det finns ett väldigt stort behov av en generalplanering över hela Åland och att det behövs omgående. Det är ganska absurt att vi sitter i den här salen på högsta beslutandenivå på Åland och ska diskutera hur tomter ska brytas ut och hus som eventuellt ska rivas eller k-märkas. Ska det på riktigt vara på den här nivån?

Det får mig att fundera att vi ligger nog ordentligt efter. Det borde vara en självklarhet om området är kulturhistoriskt värdefullt och centern - som har suttit i ledande post i kommunerna men också inom landskapet - inte har sett till att områden får det lagstiftningsstöd och skydd som behövs så att vi inte ens skulle behöva diskutera det. Om man vill sälja ut detta så vet vi att området bibehålls så att huset och miljön bevaras för den är väldigt värdefull.

Det har varit en jättedebatt kring Mariehamns stads general- och stadsplaner. Det här är orsaken till varför vi har dem, för att vi inte ska hamna i en situation där vi har förstört vårt eget kulturarv.

Mitt förslag till landskapsregeringen är att vi aktivt börjar arbeta med att få en planering för hela Åland. Vi behöver stöda kommunerna i att ta beslut i deras framtida planering. Det borde vara en självklarhet för Finströms kommun att ta tillvara dessa värdefulla kulturella områden och där borde vi kunna enas över partigränserna.

Jag är säker på att centern, Ålands Framtid, liberaler och moderater så när det gäller Ålands kulturarv och Ålands värdefulla historiska områden så vill vi alla samma sak och ta ett gemensamt ansvar. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Skjut inte budbäraren, bästa socialdemokrater. I förslaget från landskapsregeringen står ”landskapsregeringen föreslår att styrelsen för landskapets fastighetsverk ges fullmakt att avyttra följande fastigheter”, därefter kommer en uppräkning, ”- föreslås att en tomt om 6 000 m² kring rektorsbostaden vid Ålands folkhögskola i Finström bryts ut för att avyttras tillsammans med byggnaden etc.”

I utskottets betänkande föreslås dels ett informationsutbyte, det finns inget ska-krav i det. Dels föreslår man att det ska vara högsta möjliga pris och att man kan tänka sig att justera gränserna lite.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! I en replik i debatten hörde vi finansministern. Han lugnade ner stämningen och sade att diskussioner ska föras. Nu skulle det vara mycket märkligt om inte utskottet, där vtm Thörnroos sitter, skulle ha någon makt att säga något. Det står uttryckligen att det ska diskuteras. Jag garanterar att vårt parti i regeringen kommer att diskutera frågan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill inte ifrågasätta något, men ltl Kemetter har garanterat det här tidigare och om jag minns rätt så ska det ätas upp en hatt här ganska nyligen efter HD:s utlåtande. De garantierna ger jag inte så mycket för.

Vad socialdemokraterna nu gör är att man ger fastighetsverket en fullmakt in blanco. När ni sitter i regeringsställning varför gick ni inte in lite tidigare och lade in de ska-krav som nu börjar räkna upp? Ni har gått med på en försäljning av rektorsbostaden. Jag kan inte förstå varför ni inte ärligt och uppriktigt vågar stå för det utan försöker slingra er undan och skylla på centern eller på att det är dålig planering på landsbygden. För övrigt tror jag inte att någon annan kommun vill ha det strulet i kommunalpolitiken som redan nu finns i Mariehamn vad gäller planering av tomter och annat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Attack är alltid bästa försvar. Det är så när man har svårt med argument då måste man kasta sådan här pikar till andra sidan.

Vad gäller diskussion så ska den absolut försiggå. Om man tänker på vilken makt vi har ändå i utskottets betänkande, lag- och kulturutskottets betänkande och också det här betänkandet, de ska nog minsann ha ett värde. Det är ändå det som lagtinget har velat. Jag förväntar mig att man följer det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa kolleger. Vi har två ärenden här. Jag tänkte börja med att säga några ord om lagen om landskapsgaranti för lantbruksföretagare. Jag hade ju ingen möjlighet under remissdebatten då jag låg på akuten. Men jag lyssnade naturligtvis då finansministern presenterade lagen om landskapsgaranti för likviditetslån och förslaget till andra tilläggsbudget.

Fru talman! Som ministern sade så är det ganska odramatiska lagar egentligen. När det gäller problemen för lantbruksföretagarna så har jag tidigare lämnat in en motion om att landskapsregeringen skulle ersätta branschen på något sätt mot bakgrund av att det är en situation som uppstått pga. politiska orsaker. I väntan på detta så kan ett likviditetslån vara en möjlighet. Under behandlingen av lagen var jag orolig för att likviditetslån även kan utgöra en björntjänst för ett företag om lånen blir för stora. De ska också betalas tillbaka. Det är inte frågan om stöd. Men jag tror att en del av detta berodde på att det var synnerligen svårt att förstå sig på texten. Jag hoppas att det nu blir såsom vi tror och att lånen inte heller blir en stor risk för landskapet. Jag hoppas att slutresultatet blir att så många företagare som möjligt kan ha möjlighet att ta de här lånen och att det fortfarande inte blir så stor risk för regeringen.

Fru talman! Sedan några ord om tilläggsbudgeten. I det stora hela ser jag positivt på den.

Europeiska investeringsfondens s.k. SMF-lån är ett nytt alternativ som verkar mycket intressant. Det är bra att landskapsregeringen är med på tåget och vi hoppas detta utvecklas så positivt som vi har här i förslaget.

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati stöder även planerna om förbättrad avfallshantering och en ny biogasanläggning som har talats om här. Det har inte riktigt blivit klart hur den ska se ut eller vad tankegångarna är. Jag har ju själv talat för biogas också för bilar, även om det lyste med sin frånvaro i klimatstrategin. Men det ena behöver inte utesluta det andra, utan det kan ju kompletteras.

I Jeppo i Österbotten finns ett företag som heter Jeppo Biogas. Det producerar biogas med hjälp av bl.a. potatisskal från Jeppo Potatis och slaktavfall från Snellmans. Lite liknande som man har talat om här. De säljer gas till industrin, men de har även en gasstation för fordonsgas, alltså för bilar, som praktiskt ligger vid vägen. Kanske minister Fellman kunde göra ett studiebesök vid tillfälle? Vi från Åländsk Demokrati hoppas att motsvarande kan komma till stånd på Åland. Jag har inte riktigt hört signalerna från regeringen vad de anser med biogasanläggningen. Ska den också vara för fordonsgas som ett komplement? Kanske anläggningen skulle vara i anslutning till Orkla eller ÅCA så att den skulle ligga ännu bättre till praktiskt. Det skulle vara intressant att veta lite mera om vad som är tanken. Finns det någon tanke eller låter man bara företagen bestämma?

Fru talman! När det gäller fastighetsverkets fullmakt så stöder Åländsk Demokrati den allmänna tanken om att landskapet minskar fastighetsinnehavet, att det fortgår och att det blir bra pris.

Som vi hörde i ltl Thörnroos mycket intressanta anförande så finns det en ska som jag inte heller kan godkänna och det är försäljningen av rektorsbostaden. Detta område är ett av de mest betydande historiska områdena vi har.

Under senaste sommar så har vi firat 100 års jubileum av händelserna vid folkhögskolan både i den här salen och på andra ställen och sedan ska man avsluta firandet med att sälja bort rektorsbostaden. Det känns väldigt märkligt.

Jag hoppas att lagtinget kan ta vårt historiska ansvar och avstå från försäljningen till denna del. När det gäller de andra fastigheterna har jag ingenting att tillägga. Tack för ordet, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill bara uttrycka mitt stöd för de diskussioner som vi har haft i finans- och näringsutskottet rörande kulturhistoriskt arv samt att ltl Stephan Toivonen nu finns med tillsammans med Lars Häggblom på reservationen där vi helt enkelt tycker att man ska avvakta med försäljningen av kulturarvet. Det är nog ett alldeles speciellt sätt att fira ett 100-årsjubileum. Jag tackar för stödet för reservationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Toivonen för anförandet och intressanta synpunkter.

Jag tänker diskutera kring fullmakten. Jag uppfattade att ltl Toivonen gav sitt stöd för att man ska avyttra fastigheter som man inte längre använder och sälja bort dem. I fråga om rektorsbyggnaden så ville ltl Toivonen att man skulle värna om kulturarvet och behålla den. Vem ska stå för kostnaderna, tycker ltl Toivonen? Hur tänker Ålands Demokrati där? Jag är bara lite nyfiken eftersom jag vet att man har funderat kring den här frågan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Vi har väl inte funderat, det beror väl på i vilket skick den är. Vi har varit inne på det problemet att om det renoveras och det är för skolans bruk så kan hyrorna bli stora. Jag tror mera på något slags museum, utställningen eller något motsvarande, så att landskapet tar hand om byggnaden, men att den är kvar i miljön.

Ltl Göte Winé, replik

Det är intressant. Om det ska vara under skolan så är det också Ålands folkhögskola som får hyran på sig. Vi har själv hört att det är en hel del renoveringskostnader innan man har det i skick. Då måste man också se vem det är som ska stå för det ekonomiska.

Vad jag förstår på ltl Toivonen så är det museibyrån som ska ta internhyran. Ltl Toivonen ville i sitt anförande att man ska avyttra eller så ska man betala hyra, men nu vill man att museibyrån ska stå för kostnaderna för rektorsbyggnaden. Jag vill veta hur man tänker där, för det är ganska intressant och jag kommer sedan att ta med mig diskussionerna till direktionen i folkhögskolan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Om man ser det från museibyrån och ska renovera för ett boende så är det ju en nivå, men ska man ha byggnaden för en utställning så är det någonting helt annat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag vill börja med att tacka finans- och näringsutskott för att de var lyhörda för mitt påpekande, att alla fastigheter som säljs ska säljas till högstbjudande. Det som jag saknar i betänkandet är att det också ska vara offentligt till högstbjudande, så att det inte är något internt inom regeringsblocket. Jag utgår ifrån att det automatiskt ska vara för hela allmänheten på Åland när man säljer fastigheterna.

Beträffande rektorsbostaden som har diskuterats, så personligen anser jag att den kan säljas om man ställer de villkoren och att man först har en dialog med skolan om vad man gör.

Av den anledningen så stöder jag reservationen, att man funderar ett varv till före man säljer den. Det hindrar inte att man säljer någonting.

Jag anser att det är oacceptabelt såsom landskapet har skött om fastigheter hittills. Det har framkommit här att man varken har el, vatten eller avlopp till den här bostaden. Det visar att landskapet inte ska ha den fastigheten då under de villkoren. Då är det bättre att en privat sköter fastigheten och att man eventuellt ställer vissa villkor före man bjuder ut den. Det kan vara till fördel för hela landskapet. 

Den historiska självstyrelsepolitiska linjen kanske hålls kvar på ett mycket högre plan än vad den har gjort hittills. Jag hoppas att landskapsregeringen tar till sig detta, oberoende av utgången av omröstningen, även fast landskapsregeringen inte är så lyhörd här i lagtinget eftersom ingen är närvarande, några få undantag.

Beträffande biogasanläggningen så har utvecklingen gått framåt. Jag tycker också att landskapsregeringen, oberoende av utgången av den omröstningen, bör fundera på - om det inte blir något av det som man diskuterar - att man också tillåter och bjuder ut bidrag och lån till mindre biogasanläggningar. Runt om i Norden har man nu börjat bygga mindre anläggningar, sedan har man en större anläggning som tar tillvara gasen och uppgraderar den. Man kör inte runt avfallet för det är ganska stora mängder som finns på de olika anläggningarna och på djurgårdar osv. Här bör man nog titta på lösningar. Utvecklingen har gått längre än vad man kanske tänker på här och som har kommit fram i debatten. Jag hoppas att man tittar på det också. Sedan att det är lika så att man inte hakar upp sig på ett företag, alla måste ha möjligheten - när det är landskapsmedel - att komma till tals så att det är offentligt. Tack, talman!

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Jag känner mig tvungen att säga några ord om centerns gruppanförande gällande presentation av motionerna och då särskilt diskussionen om folkhögskolans rektorsbostad.

Jag hävdar bestämt att kulturarv och kulturmiljöer är det som identifierar oss, det är det som skapar förståelse för vem vi är både för såväl nya som gamla ålänningar. Kulturarv finns överallt runt om oss. Vi sitter här i en gammal industrilokal – ganska unik av sitt slag på Åland, väster om mig finns en av stadens arkitektoniska pärlor – Mariehamns stadsbibliotek och på min högra sida finns sjökvarteret som reproducerar såväl det materiella som immateriella kulturarvet. Kulturarv finns överallt!

En sak har dessa kulturmiljöer gemensamt. De ägs inte av landskapet men kulturarvet upprätthålls ändå. Det finns ingenting som pekar på att kulturarv behöver skötas offentligt. Lagstiftningen är inte heller uppbyggd på det sättet. Lagstiftningen ger kommunen planeringsmonopol med till och med juridisk rätt att tvångs k-märka byggnader om man finner så nödvändigt för att skydda kulturarvet. Det finns alltså, enligt mitt förmenande, ingen korrelation mellan offentligt ägande och förvaltande av kulturarv.

Förra mandatperioden ledde centern ett arbete med att bilda ett fastighetsverk för att verksamheterna skulle koncentrera sig på deras kärnverksamhet. ”Folkhögskolan har inte råd med att betala internhyran för rektorsbostaden” sägs det här som om det vore ett problem. Ett av själva syftena med bildandet av fastighetsverket var att skapa incitament för att avyttra byggnader som inte användes. Nu sittande landskapsregering fullföljer alltså bara tidigare finansminister Roger Nordlunds intentioner.

Men nu säger centern att Finströms kommun inte klarar av att använda planeringsmonopolet för att skydda kulturarvet. Centern tror inte heller på att privatpersoner klarar av att hantera kulturarv och centern säger att vi inte ska sälja fastigheter till högstbjudande.

Var är linjen bästa centerparti? Klarar eller klarar inte kommunerna av sina uppdrag? Är ett privat ägande bättre eller sämre än ett offentligt? Och ska vi faktiskt rea ut byggnader för att man anser att de som har mer pengar är mindre begåvade att sköta om byggnader än dem som kan betala mindre? Tack, talman!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Även om jag kanske inte riktigt förstår den här vredsidan mot just centern i den frågan så måste jag nog påpeka några saker som jag tror att ltl Johansson aktivt väljer att missförstå. Vi är inte emot att man ska sälja till högstbjudande. Vi tror absolut på kommunernas planeringsmonopol för det har de skött väldigt bra.

Det som vi har sagt är att det är fel av landskapsregeringen fastighetsverk att sälja ut kulturarvet Ålands folkhögskolas rektorsbostad. Det är detta vi har sagt.

Vi menar att den utredning som ligger till grund inte finns. Vi menar att arbetet som borde ha gjorts aldrig har utförts. Vi säger att fastighetsverket har getts i uppdrag att arbeta utifrån bästa förmåga, men landskapsregeringen har stött en försäljning av rektorsbostaden och det vill inte vi. Det är detta som vi har sagt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är svårt att följa med i de här linjerna. Om man faktiskt tror att privata klarar av att sköta fastigheter och om man faktiskt tror att kommunerna kan sköta sitt planeringsmonopol, så vad är då problemet?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

På samma sätt som vi tror att det antagligen är ganska olyckligt om vi skulle sälja ut Kastelholms slott eller Bomarsunds fästningsruin. Det är sådant som absolut går att sälja, men vi tycker att det är nog inte lämpligt att göra det. Av det skälet så menar vi att rektorsbostaden i folkhögskolan hör till den formen av kulturarv som faktiskt borde behandlas lite annorlunda än andra. Det finns sådana platser, bästa ltl Johansson. Är man lite bevandrad i den historiska utvecklingen som har varit så finns det ställen som är mer betydelsefull än andra. Rektorsbostaden är en sådan, därför ställer vi oss tveksamma till en försäljning som landskapsregeringen har godkänt och det tycker vi att är illa.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det skulle vara intressant att höra en redogörelse för de exakta historiska händelserna som har skett just i rektorsbostaden på Ålands folkhögskola.

Liberalerna har värnat om Ålands folkhögskola i alla år. Tidigare partiordförande, Viveka Eriksson, har under alla år stött det arbetet, både i sin hemkommun och här i lagtinget. Rektorsbostaden har kanske inte till fyllest hela historien att bära.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det är en intressant och delvis eldfängd debatten. Jag förstår egentligen inte riktigt varför?

Landskapsregeringen har ju aktivt och medvetet valt att gå in för att sälja bort rektorsbostaden vid Ålands folkhögskola. Det uppdraget har man gett till fastighetsverket. Landskapsregeringen, och i förlängningen fastighetsverket, har efter det valt att inte föra ett enda samtal med skolans direktion. Man har heller inte valt att efterhöra hur kulturbyrån ser på en avyttring av området. Man har inte heller varit i kontakt med Finströms kommun för att ta del av hur området just här och nu är planerat. Man har inte heller lagt in något ska-krav i försäljningen, såsom vad kan uppföras där istället? Får stället rivas osv.?

Vi från centern anser att landskapsregeringen har brustit i sitt ansvarstagande gentemot ett kulturområde som vi ser som en helhet; folkhögskolan och rektorsbyggnaden.

Fru talman! Jag vill för tydlighetens skull avisera att jag i detaljbehandlingen kommer att föreslå ett tillägg till detaljmotiveringen under rubriken ”Fullmakt att avyttra fastigheter”. Texten framgår av min reservation till betänkandet.

Talman! Regeringspartierna är upprörda. De säger att jag far fram med osanning. De säger att centern är bakåtsträvare, vi vill inte ta ekonomiskt ansvar, vi är emot privatisering och vad det kan tänkas som har räknats upp där.

Varför är regeringspartierna så upprörda för att ett oppositionsparti lägger ett annat förslag? Är det så att grundförslaget kanske klämmer lite illa i skon, som en skadad tå efter att man har gått långt? Eller vad är det som gör att regeringspartierna är så upprörda? Jag förstår det faktiskt inte?

Men jag tror att det kan vara på det viset att man kanske lite för sent har noterat att det här kanske inte var det smartaste att göra utan en föregående dialog. Nog om detta.

För övrigt vill jag säga att vi har haft intressanta diskussioner i finans- och näringsutskottet. Jag var själv en kväll, i samband med beredningen av ärendet, ut till folkhögskolan och tittade för att säkerställa mig om hur nära rektorsbyggnaden är. Kanske det är jag och mitt parti som har missförstått någonting? Är byggnaden tillräckligt avskild, är den tillräckligt långt borta och kommer den att inverka på de övriga byggnaderna och speciellt på huvudbyggnaden?

Bedömningen är fortsättningsvis densamma. Det vore rakt olämpligt att i 100-års gåva till självstyrelsen sälja bort folkhögskolan och rektorsbostaden. Nu är det visserligen inte folkhögskolan som i den största vändan är tänkt till försäljning, men vi ser det som en helhet.

Vidare ur tilläggsbudgeten vill jag säga att det har funnits en stor enighet i utskottet under ltl Silanders ledning. Vi har haft många goda diskussioner.

Där vi inte har kunnat nå en samsyn mellan regeringen och oppositionsblocket, det rör just den här byggnaden.

Jag vädjar till landskapsregeringen och till ledamöterna, som sitter här; stanna upp och tänk efter! Avvakta med försäljningen tills det faktiskt finns mera konkreta planer att ta ställning till, tills man har haft en dialog, tills man har hört med kulturbyrån och tills man också har talat med Finströms kommun. Det måste finnas andra områden - och det vet jag att det finns - på Åland som lämpar sig för en försäljning om det är total kris i kassan. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Centern som annars vurmar starkt för kommunernas planeringsmöjligheter och självbestämmanderätt vill nu alltså att landskapsregeringen ska gå in och säga vad man får bygga och inte får bygga på Finströms mark. Rimmar det faktiskt väl med vad man tidigare har uttryckt? Litar man på att landsbygdskommunerna klarar av att sköta det totala helhetsgreppet eller inte? Vi från liberalerna litar på det.

Det är så som man gör, man detaljplanerar en tomt och i detaljplaneringsskedet hörs både kultur- och miljöbyrån och därefter fattar kommunen beslut om hur man kan förändra ett område. Det är så lagstiftningen anger att det ska fungera och det är så som det fungerar i praktiken.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har mycket svårt att erinra mig om att jag i mitt huvudanförande skulle ha fört ett resonemang kring kommunernas planeringsmonopol.

Enligt lagtingsordningen bör en replik rikta sig till det som har framkommit i huvudanförandet. Men för att komma ltl Johansson till lags så kan jag säga; visst, vi har ett stort förtroende för det kommunala självbestämmandet fortsättningsvis, och även för deras planeringsförmåga. Men det är inte alltid helt lätt. Jag kan erinra ltl Johansson om t.ex. Kastelholmsområdet och landskapsregeringens synpunkt där eller området runt golfbanan. Det finns många ställen på Åland där vi har ett kulturarv och där det blir en intressekonflikt. Jag anser att landskapsregeringen i första hand bör agera utifrån vad man är, alltså en landskapsregering som äger och besitter den mark som vi nu diskuterar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Men nog är det ju rimligt att en lagstiftande församling håller sig till lagstiftningens intentioner. Den typen av regleringar som finns för olika kulturhistoriska värdefulla områden sker genom detaljplanering, då hörs kultur- och miljöbyrån och det är då man säger vad som är viktigt. Det är inte att följa lagstiftningens intentioner att landskapsregeringen går in och förhandsplanerar och övertar kommunernas planeringsmonopol.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, jag känner att vi börjar komma ganska långt bort ifrån pudelns kärna, dvs. det som reservationen egentligen handlar om. Vi ser område som ett kulturområde, vi ser dessutom rektorsbyggnaden och skolan som en enhet som vi värnar, med de speciella villkor som finns förknippade med dem.

Tittar vi lite helt kort på det som ltl Göte Winé lyfte fram om lag- och kulturutskottets betänkande så finns det ingenting i landskapets agerande här som överensstämmer med det.

Jag förstår att ltl Ingrid Johansson, som aktiv liberal med stort intresse för planering, har en annan syn på det här och det respekterar jag. Men jag vill och jag kräver att den åsikt som jag för fram från åländsk center, att den också respekteras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Först ska jag säga att jag stöder reservationen. Mycket av det som vtm Thörnroos sade håller jag helt med om. Jag tycker också att det är synd att man väljer att splittra folkhögskolan. Landskapet har inte så mycket kvar på landsbygden. Det ena efter det andra har sålts och ofta har det varit en naturlig utveckling eftersom vissa verksamheter har fallit ur tiden.

Folkhögskolan har trots allt en stor roll för dem som vill studera där. Rektorsbostaden har väl också en viss roll fast den har stått tom. Skulle jag få bestämma så skulle jag gärna se att landskapet skulle rusta upp den och hyra ut den istället, för då bevarar man helheten.

Varför gör landskapsregeringen så här då? Ja, det är väl antagligen för att man vill ha mindre kostnader för fastighetsverket. Det är väl huvudorsaken. Det kan man väl ha sympatier för.

Jag har ett förslag där man kanske skulle spara ännu mera. Det finns en gammal byggnad på Haga kungsgård som landskapsregeringen har beslutat att ska rustas upp. Det är en byggnad som är så rutten så att man kan sparka igenom väggen var som helst. Ett träd växer genom takstolarna. Taket läcker. Det är ett hus som inte ens en trollkarl kan göra beboeligt igen. Men här avser regeringen att, åtminstone delvis, renovera upp.

Jag har själv tidigare erfarenhet av att man skulle göra en stor remont. Jag fick faktiskt i egenskap av, vad vet jag inte, men det blev i alla fall stoppat som tur var.

Men nu avser regeringen ändå att påbörja någon form av renovering. Det är ett gammalt hus som står mitt på ett bete och som ingen annan skulle vilja ha. Det skulle hellre tas bort. Näringsidkarna på Haga kungsgård skulle gärna se att det tas bort. Byggnaden är i vägen för honom.

Här ska man nu lägga tusen och tiotusentals euro på ett hus som aldrig någon människa kan bo i igen.

Jag hoppas verkligen, vad gäller den fastigheten, att man ringer efter en grävskopa och gräver bort den för det är absolut det billigaste.

Istället skulle de sparade pengarna kunna användas till att bevara rektorsbostaden. För det är så, säljs rektorsbostaden så kommer ägarna att ha möjligheter att riva den, även fast man säger att kommunen kan planera och man kan sätta rivningsförbud osv.

Vi ser ju med Ålands största kommun, Mariehamns stad, hur lätt det är att planera mot fastighetsägarna. Inte är det så lätt det heller, det vet vi. Jag vet att det inte är lätt att planera på annans mark. Det blir mycket problem både för fastighetsägaren och även för respektive kommun förstås. Det finns alltid olika åsikter.

Jag hoppas verkligen att rektorsbostaden får ett andrum och att man helst skulle renovera upp den och hyra ut den till en familj.

Istället skulle man, som sagt, riva det gamla huset på Haga, det hör inte riktigt till ärendet men jag kan inte undgå att nämna det. Det är sorgligt att man lägger pengarna på sådant som aldrig går att använda i framtiden.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Bara kort, jag skulle egentligen ha tagit en replik på vtm Thörnroos anförande, men jag var lite trög även där och fick istället välja anförande.

Om jag uppfattade vtm Thörnroos rätt så rekommenderade hon att man skulle avvakta lite. Men vad man än gör så ska man inte avvakta. Man måste komma till ett beslut.

I utskottsarbetet kom det fram att nu har fasaden börjat fara rejält illa. Fönsterkarmarna börja fara riktigt illa.

Vill man att det ska gå som i Saltvik, som nämndes i det tidigare anförandet, att det börjar växa genom takstolarna? Vi ska inte låta det gå på det viset. Vi ska låta det gå bättre än vad det gick i Saltvik.

Det är dags att börja göra någonting nu och åtgärda innan det förefaller ännu mera.

Fastighetsverket har ansvar för dels kulturarvet, som jag nämnde, men också för byggnadsvården. Vi kan inte avvakta.

Jag håller också med ltl Bert Häggblom lite att landskapet inte tidigare har skött sina kungsgårdar på ett bra sätt, vilket jag också sade i mitt anförande. Vi behöver ta vara på dem. Som jag sade i remissdebatten redan, jag tror att fastighetsverket har ett bra syfte, de vill verkligen rusta upp dem och det framkom också i utskottsarbetet så jag vill ge en eloge till dem.

 Vtm Veronica Thörnroos

Jag föreslår att ärendet bordläggs till den 18 september.

Ltl Runar Karlsson

Jag understöder bordläggning och bordläggningstiden.

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Jag önskar att ärendet bordläggs till nästa plenum.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Är nästa plenum idag?

Talmannen

Nej, imorgon.

Vtm Viveka Eriksson

Då ber jag att få understöda ltl Petris Carlssons förslag om bordläggningstid.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Runar Karlsson, har förslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 18 september.

Vidare har ltl Petri Carlsson understödd, av vtm Viveka Eriksson föreslagit bordläggning till nästa plenum.

Omröstning om bordläggningstiden kommer därför att verkställas.

Den som röstar för vtm Veronica Thörnroos förslag röstar ja. Den som röstar för ltl Petri Carlssons förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna att resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-röstarna resa.

Talmannen konstaterar majoritet för nej. Lagtinget har beslutat att bordlägga ärendet till nästa plenum.

Remiss efter bordläggning

5        Införande av fiskevårdsavgift

Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

Ärendet bordlades den 11 september 2017 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Införandet av fiskevårdsavgift väcker mycket känslor. Jag vill ge mina synpunkter på lagförslaget, ett förslag som kräver en viss tillbakablick över hur vår sportfiskeprodukt sett ut och utvecklats under de senaste årtiondena.

Det åländska gäddfisket fick tidigt en stark status och det var till Åland man åkte för där var det gäddgaranti och bra storlekar på fiskarna. Fler och fler stugägare såg möjligheterna till säsongsförlängning vår och höst, och kundgruppen sportfiskare var en relativt tacksam kundgrupp.

Paketeringen utvecklades i takt med att marknadsföringen intensifierades. Lättsålda och inkluderande paket möjliggjorde en volymökning och satte Åland på fiskekartan. I takt med att sportfiskarna blev fler uppstod även konflikter med sportfiskare som fiskade på fel sida fiskekortsgränsen och vattenägare. Irritationen blev på vissa håll så stark att vissa vattenägare helt förbjöd fiske på sina områden.

De flesta stuguthyrare var noga med att informera sina gäster om vad som gällde kring fiskekortsområden, storlek och mängd av fångad fisk. Tyvärr fanns det även vissa som inte hade samma uppsikt över sina gäster och detta gav en negativ bild av turistfiskeprodukten och svårigheter med att förstora fiskekortsområden. Även den totala fiskebelastningen på vissa områden blev för stor, där helt enkelt antalet sportfiskare var för många sett till fiskekortsområdets yta. Konflikterna intensifierades ytterligare.

De kontinentala fisketuristerna var under flera år överrepresenterade på Åland, då Åland var exotiskt, fiskrikt och tillgängligt. Dessa gäster var vana med en hög kvalitet sett ur fiskehänseende. I takt med att sportfisket växte, föll intresset bland de kontinentala gästerna. Dessa trivdes inte i den tänkta catch and release tanken, som istället var en catch and kill tanke verklighet på många håll. På det sättet har vår sportfiskeprodukt vuxit upp med en god kvalitet, till något vi idag inte är i närheten av och som många seriösa sportfiskare eftersöker då de bokar en sportfiskeresa.

Fiskeguider jag pratat med har sett den negativa kvalitetstrend vi befinner oss i, det är värt att påpeka att så länge fisket sker tillsammans med guide är kvaliteten god.

Öringsfisket utvecklades via utplantering och blev snabbt ett positivt tillskott på den åländska sportfiskemenyn. Tyvärr är denna fisk beroende av utplantering. Den har dock breddat fiskebilden av Åland på ett positivt sätt.

Under våren, precis som under många andra år, har skräckbilder spridits från åländska uthyrningsstugor där det bedrivits rena rama fiskeslakten. Uppgifter jag fått mig tillhanda berättar om en på många platser laglöshet sett till etiskt fiske. Rovfiske i känsliga lekvikar, överuttag, överbelastning och en på många plaster total avsaknad av regler och långsiktighet. Detta är den sämsta marknadsföring Åland kan få och det tar udden av Guttorps betydelse.

Fiskelagens utplanering av yngel är viktig, men minst lika viktigt är enligt mig det arbete som görs när det gäller att freda känsliga lekområden, bedriva en allmän fiskevård och ha tydliga regler för vad som gäller för att fiska på aktuellt område.

Åland består av många fiskekortsområden, där flera områden är väldigt små, här skulle det vara positivt om fler kunde hitta samarbete med grannvatten, likt Eckerökortet. Tack ltl Brage Eklund!

Jag ser heller inget problem i att vissa privata vattenägare inte tillåter fiske på sina vatten överhuvudtaget. Dessa områden fungerar som utmärkta kläckningsfabriker.

Hoten är många. Skarvarnas antal växer och i takt med detta ökar även deras negativa inverkan på den åländska fiskestammen. Mina egna enkla beräkningar säger att mängden fisk dessa skarvar äter ur våra vatten med råge motsvarar det vi planterar ut via Guttorp varje år. Här finns arbete att göra tillsammans med våra grannländer som ändå har dessa fåglar under längre tider i och med att de även häckar i Stockholms och Åbolands skärgårdar. Skarven är en opportunist och äter all fisk som kommer i dess väg. De fiskar i flockar om flera hundra och det ser ut som en notdragning enligt gammal modell. Det är inte bara det att skarven äter cirka 1 kg fisk per dygn, de skadar samtidigt ytterligare ett par kg fisk per dygn.

Den långvariga negativa effekten av skarvens framfart märks även i samband med vårens lektider. Då skarven fått ned antalet abborrar och annan fisk, som i sin föda har spigg och löja, ökade det dessa småfiskars antal till följd av att lekrom äts upp av småfisken till en grad som är onaturlig på grund av det överstora antalet.

Ytterligare en negativ effekt är att våra milda vintrar gör att svanarnas antal överstort. På våren är det ingen ovanlig syn att se uppåt 100 svanar i en tänkt lekvik till följd att all lekrom blir uppäten. Sälen är mer naturlig, men deras antal är för stort och speciellt sikstammen lider av sälens framfart.

Sammantaget är det en tuff vardag att vara fisk i våra vatten.

De signaler jag fått från den norra åländska skärgården i år ger en bild av mycket dålig fisktillgång. Detsamma har jag hört från Åboland. Vi får hoppas att det inte är frågan om en snabbt vikande trend.

Det råder inget tvivel om att det finns många enkla och många lite svårare åtgärder för att utveckla dels sportfiskeprodukten, men framförallt den åländska fiskstammen.

En kvalitetshöjning är ett måste, att låta allt fortsätta som idag är en återvändsgränd och ger en sotdöd för alla de turistföretagare som är beroende av sportfisket, och det är många. Det ger även utfiskade vatten som även påverkar ålänningarnas fritidsfiske och binäringsfiske.

Vi har varit om inte urusla så usla på att skapa ett värde på den åländska fiskeupplevelsen. Den har på många sätt utvecklats till en lågprisprodukt, med alla de negativa konsekvenser det innebär.

Ser vi fiskevårdsavgiften i ljuset av detta, kan den vara bra. Bra för att skapa ett värde på en produkt som är i behov av kvalitetshöjning och uppgradering. Jag är övertygad om att alla länkar i vår sportfiskeindustri, sett över tid, har mer pengar att hämta från en kvalitetshöjning där den totala volymen kanske minskar, men där det ekonomiska värdet ökar. Vi kanske pratar om en självsanering som ofta är fallet när det handlar om höjda kvalitetsmål.

Jag sätter ingen värdering i uppbörd, den juridiska aspekten och kontrollfunktionen, men ser utmaningarna med dessa.

Jag förvånas över att en tänkt fiskevårdsavgift skapar så mycket oro och bistra miner, när övriga hotbilder är så många och stora över vårt sportfiske. Jag vill även förtydliga att jag i detta anförande dragit alla över samma kam. Givetvis finns det en väldig seriositet inom branschen, men dessa överskuggas tyvärr av de dåliga exemplen,

Däremot är jag fullständigt övertygad om att det uppgraderade åländska sportfisket 2.1. har alla förutsättningar att bli bättre än det någonsin har varit om vi bara är beredda på att ärligt se de åtgärder som behöver göras, ha en samsyn och är beredda att ta oss an dessa.

Sportfisket har alla förutsättningar att vara en ordentlig tillväxtmotor för den åländska turismen.

Avslutningsvis, i punktvis kan det handla om att

·                     Fiskeribyrån får en ännu bredare inriktning på sportfisket, med tanke på betydelse och potential.

·                     Den åländska fiskelagen revideras och blir ett stöd i kvalitetshöjningen.

·                     Skarvens och sälens framfart måste begränsas.

·                     Fiskevården i form av fredningsområden och restaurering av lekplatser uppmuntras, precis som nu påbörjats.

·                     Strävan efter större fiskekortsområden.

·                     Enhetliga, allåländska kvalitetsregler för alla som är i branschen.

·                     Ha en tydlig målsättning för vad vi vill med vårt sportfiske.

Tack, herr talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl John Holmberg och jag själv brinner för samma fråga. Sportfisket tror jag på och det går att utveckla. Catch and release är också ett led i hållbar turism. Man har möjlighet till mer fiske och man kan garantera att man har fiske för nästa generation, unga pojkar och flickor som vill komma och fiska.

I BSPC har vi diskuterat en turistskatt istället för en avgift. Hur ser John Holmberg på det?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Av alla de åtgärder som jag räknade upp så är väldigt många gratis. I princip så tycker jag att innan man inför skatter så tror jag att det är bra att man gör det man kan göra på naturlig väg.

Det som jag själv har erfarit bara den här säsongen så är det många fiskelag som agerar helt annorlunda på ett positivt sätt när det gäller t.ex. naturliga lekområden.

Landskapsregeringen har också initierat ett väldigt viktigt projekt i den riktningen som kommer att pågå de närmsta åren just med tanke på att få upp en naturlig reproduktion.

Turistskatt hamnar långt ner på min lista.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är kanske ordet skatt som gör att ledamoten ryggar tillbaka. Det är ju delvis en tanke att alla är med och betalar för att vi ska kunna ha en hållbar turism och att vi också kan garantera att våra vatten är i ett sådant skick som de borde vara.

Det finns också ett resonemang kring polluters pay, att de som smutsar ner också ska betala. Det är framtiden inom hållbar turism.

När det gäller naturliga lekplatser så enligt den information som vi har fått i åtminstone BSPC men också från regeringen så är tyvärr våra vatten i så pass dåligt skick så att det är inte så enkelt att göra det på naturlig väg. Man lever nog i en drömvärld om man tror att det är på det sättet som vi kommer att kunna rädda Östersjön.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talmän! Bästa ltl Holmberg, tack för ett intressant anförande. Jag tror att vi alla delar den djupa oro ledamoten har vad gäller all form av misskötsel av våra naturresurser inklusive fisket.

Ledamoten förbigick frågan, även om ledamoten medgav att det finns svårigheter för det här lagförslaget i dess praktiska liv om det mot förmodan skulle klara av lagkontrollen så småningom.

Det är ju utmaningar som ledamoten inte kan blunda för. Det finns ett ansvar för ledamoten i finans- och näringsutskottet att verkligen se på uppbörden, kontrollen och vardagen runt ett sådant lagförslag. Det går på en viss grupp och blir därför att kallas för en turistskatt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jansson, helt riktigt.

När det gäller Guttorp, som det här handlar om, så är vi vid ett vägskäl. I det vägskälet är jag beredd på att gå vidare med en fiskevårdsavgift, trots att det finns vissa frågetecken kring det. Alternativet är så pass mycket sämre, enligt mig.

Vad som än kommer att hända med en eventuell fiskevårdsavgift så är det i alla fall väldigt positivt på det sättet att det har initierat en diskussion, en väldigt viktig diskussion som vi kanske inte skulle ha haft på samma sätt som vi har här idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är så, ltl Holmberg, när vi från oppositionen vill bordlägga någonting så hoppas vi alltid att regeringsblocket ska ta tiden till sig, därmed besinna sig och kanske fundera på om detta är klokt. Redan den inledande debatten visade ju på en mängd svårigheter och hur det särskilt kommer att slå mot skärgården än en gång.

Ledamoten sade ingenting om antalet påstådda fisketurister som vi skulle ha i vårt örike. Har inte är ledamoten reagerat på att vi skulle ha 27 000 sportfiskare i våra stugor och gästhem? Håller inte ledamoten med om att här bygger landskapsregeringens underlag nog på en uppskattning som är ganska missvisande? Och därmed saknar hela lagförslaget hållbarhet också när det gäller den ekonomiska delen, dvs. de förväntade inkomsterna av denna mycket sorgliga åtgärd.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Statistiken speciellt när det gäller turismen på Åland är av naturliga orsaker bristfällig. Vi lägger ner för lite resurser på att ta fram fakta kring våra besökare.

När det gäller sportfiske så är det speciellt. Vi har sportfiskare som kommer en vecka enbart för att fiska. Vi har sportfiskare som kommer en helg. Vi har sportfiskare som har fisket som en del av en konferensupplevelse. Vi har sportfiskare som bor med sin familj i en stuga under sommaren. Det är väldigt svårt att egentligen estimera det exakta antalet sportfiskare som vi har.

När det gäller storleksordningen 27 000 sportfiskare som kommer hit i hänseende enbart för att fiska, då låter det också i mina öron väl mycket. Men, som sagt, det är ju bredare produkt är så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

När det gäller den här siffran så tycker jag att det är bra att den diskuteras. Jag tror att landskapsregeringen också får anledning att titta närmare på den.

Jag vill tacka ltl John Holmberg för ett väldigt kunnigt och positivt anförande även om det innehöll många problembeskrivningar. Det visar att ltl Holmberg förstår fiskevårdens bredd, hela frågans bredd och all den problematik som är förknippad med den för att lyckas inom den här sektorn.

På basen av det som ltl Holmberg sade så tror jag att nu är det dags att börja jobba i ett bredare nätverk för att faktiskt få alla intressenter med för att lyfta Åland totalt sett, att vi etablerar ett sådant samarbete tillsammans med fiskevårdare och de som jobbar med naturlig reproduktion; fiskelag, stugägare och lagstiftare osv. Det är dags nu!

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack minister Gunell, jag håller helt med. Jag är glad att jag får vara med och jobba med frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl John Holmberg, för ett mycket insiktsfullt anförande.

Det som jag reagerade på var: Är det inte pudelns kärna att landskapsregeringen drog en förhastad slutsats när de ansåg att Guttorp skulle bort såvida man inte kunde finansiera Guttorp på annat sätt än via skattesedeln?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm. Jag har varit med väldigt kort tid i politiken, men jag har förstått att finansieringen av Guttorp har diskuterats tidigare men man har aldrig riktigt kommit till skott för en hållbar lösning som kanske inte enbart bygger på skattemedel. Någon gång tar man det här extra steget och då hamnar man i en situation där man måste vidta åtgärder som till en början uppfattas negativt, men på sikt så gör det saker och ting ännu bättre.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Som jag ser det så kommer vi att ha väldigt svårt att kunna motivera och få förståelse från dem som kommer bortifrån varför de ska betala en fiskevårdsavgift men inte de som är bofasta på Åland.

Ledamoten valde att inte debattera hur kontroll, uppbörd och sådant ska gå till men det finns uppenbara problem med det.

Min teori är att ÅSUB:s statistik säkert är helt korrekt, det är bara det att man inte har tänkt på att det är 27 000 gästnätter, inte 27 000 fiskare och då tror jag att vi kommer betydligt närmare sanningen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag håller med om det. Det finns stora utmaningar. Precis som med allting annat så kommer man att behöva revidera, förnya och skruva och snickra lite innan man har hittat en lösning som är någorlunda optimal. Precis som så mycket annat så är fiskevårdsavgiften en åtgärd som kommer att leva. Man kommer att komma underfund med saker och ting, saker och ting kommer att hända runt om oss och man kommer aldrig att ha något gjutet i sten. Man kommer att kunna förnya och uppdatera fiskevårdsavgiften på ett sätt som gör att den kommer att fungera, precis som den gör på så många andra ställen.

Vi är ju inte unika med att införa en fiskevårdsavgift även om Åland är unikt i sig med våra fiskekortsområden och ett privat vattenägande som kanske inte finns någon annanstans. Det här är i alla fall ett led i framtiden, vare sig man tycker om det eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag har egentligen en ganska enkel fråga. Anförande som ltl Holmberg höll tror jag att vi alla kan skriva under på när som helst. Det finns jättestora faror i form av skarvar, sälar och allt möjligt.

Dock tyckte jag att ledamoten undvek kärnfrågan som handlar om införandet av en fiskevårdsavgift som ska drabba alla dem som inte bor på Åland.

Jag vill ha raka besked. Stöder ltl Holmberg och stöder partiet - ledamoten höll också liberalernas gruppanförande vad jag begrep - förslaget att man ska införa en fiskevårdsavgift som enbart drabbar icke ålänningar?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson. Till att börja med så kan jag säga att givetvis stöder den liberala gruppen en fiskevårdsavgift. Givetvis! Annars skulle vi inte ha varit med och baxat den hit.

När det gäller att ålänningarna undgår en fiskevårdsavgift så stämmer det inte heller. Bara för att man inte rent fysiskt använder en app och betalar en fiskevårdsavgift, utan man betalar via skattesedeln, så betyder det inte att man inte betalar en fiskevårdsavgift.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Då är saken klar. Ltl Holmberg sade i en replik till sitt anförande tidigare att en turistskatt hamnar väldigt långt nere på hans lista och är något som absolut inte ska införas. Det här är i allt väsentligt en turistskatt. Då undrar jag; kan man verkligen stöda en fiskevårdsavgift som faktiskt till sin natur är att betrakta som en skatt på turister, alltså de som kommer hit för att de vill fiska så betalar den och inte de andra.

För övrigt skulle det vara roligt att höra synen på Guttorp där landskapet äger 70 procent av de åländska fiskevattnen, sägs det. Är det inte ganska rimligt att man finansierar fiskevården via skattesedeln då?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! När det gäller siffran 70 procent av de åländska fiskarna som ltl Pettersson förde fram, så vill jag veta mera kring det resonemanget. Det är siffror som jag överhuvudtaget inte alls är bekant med så jag vill inte desto mera kommentera det. Det låter väldigt mycket i mina öron.

När det gäller turistskatt och fiskevårdsavgift så sade jag i min replik att den ligger långt ner på min lista. Men som jag också sade så är vi vid ett vägskäl nu. Vi står vid det faktum att stänga Guttorp eller hitta en alternativ lösning. Jag kan tycka att det är synd att det är lätt att säga nej till någonting utan att ha förmågan att hitta alternativ. Vad ska vi göra i stället? Är det alltid det lätta alternativet att fortsätta att pumpa in skattemedel? Eller ska vi hitta andra lösningar som på sikt kanske kan stärka hela produkten, till nytta för en bransch som är beroende av Guttorp speciellt vår och höst?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Eftersom jag blev lite fundersam på statistiken och siffrorna som lades fram till grund för den här avgiften så roade jag mig lite med att gräva och fördjupa mig i det här.

I måndags hade vi styrelsemöte i stugägarföreningen och då diskuterade vi ganska mycket. Hur vi än räknade så kom vi aldrig fram till 17 000 fiskare på Åland. Det som det handlar om är övernattningar. För att förtydliga övernattningar; fyra fiskare i min stuga som stannar en natt så det betyder fyra övernattningar. Stannar de 7 dygn så blir det 28 övernattningar, men det är samma antal fiskare, fyra stycken, som det handlar om. Där tror jag att det matematiska felet har uppstått.

Jag har varit kontakt med ÅSUB och fick fram siffran på 17 000 övernattningar. Sista statistiken var från 2013. Sedan grävde ÅSUB lite mera grundläggande i detta. De gjorde ett överslag att varje gäst stannar cirka fyra dygn. Delar man 17 000 med fyra dygn så får man 4 250 fiskare och då är vi långt ifrån 20 000 - 27 000.

Ska man då finansiera fiskevårdsavgiften med de pengarna då kommer man absolut inte långt. Räknar man sedan med vanliga sommargäster som far ut och fiskar med sina barn så kan man grovt räkna med ungefär 5 000 gäster som fiskar och som måste betala fiskevårdsavgiften. Intäkterna blir då cirka 100 000 euro. Vi vet att man har kalkylerat en kostnad på 58 000 euro för att administrera det här och då börjar man fundera på hur mycket landskapet får kvar av vinsten för fiskevårdsavgiften.

Jag roade mig också med att ta kontakt med sjöbevakning och frågade hur detta ska gå till. Den personen som jag pratade med sade att för det första så kan inte landskapet stifta lagar som ålägger sjöbevakningen några uppgifter. Det måste ske på ett annat sätt, en överenskommelse, ett uppdrag. De pengar som vi pratar om, 10 000 euro, räcker till någon enstaka gång att övervaka, möjligtvis en gång på våren och en gång på hösten, alltså vår och höst ett visst antal gånger. När det gäller vite, böterna på 70 euro om man inte har betalat fiskevårdsavgiften, så har sjöbevakningen ingen rätt att ta upp vite. Då frågade jag hur det skulle gå till. Svaret var; ”ja, det enda vi kan göra är att anmäla till polisen och polisen upptar vite”. Sjöbevakningen menade att det största problemet var hur man ska veta var personen kommer ifrån. De flesta fiskare har inte ID-handlingar med sig när de far ut på vattnen och det kommer att bli ett stort problem. Om poliserna får de här uppgifterna och ska bötesbelägga fiskaren så då kanske han har farit från Åland redan. Ska man administrera ett bötesbelopp till Sverige, Estland eller Finland, hur ska det gå till? Då ökar ytterligare administrationskostnaderna.

Jag lyfter den här frågan därför att finansutskottet ska titta noga på det här och ha höranden som kan de här sakerna så att ni inte tror att jag står pratar osanningar.

Det är skäl för landskapsregeringen att fundera en gång till på om det verkligen är värt att åstadkomma en fiskevårdsavgift och få en intäkt på 100 000 euro med de problem som det medföljer.

Det var mitt tillägg i den här debatten. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack till ltl Eklund som har gjort ett grundligt arbete, det uppskattas.

Om siffrorna inte är korrekta så då faller hela lagens syfte, för det handlar om att hitta en finansiering för fiskevården.

Vi ska be att utskottet tittar närmare på detta. Jag ska också be om en förklaring av de tjänstemän som har lagt fram dessa siffror för mig och för regeringen. Även de siffror som vi i juni fick från Visit Åland där antalet sportfiskegäster uppgår till 20 000 - 27 000 personer per år - daterat 15 juni 2016 - ska jag be om en förklaring. Framställningen vilar på dessa siffror.

Som här beskrevs så vet vi att turismstatistik är svårt och många gånger också bristfällig så man måste också bygga in vissa antaganden i det här materialet.

Ltl Brage Eklund, replik

Eftersom det inte har förts någon direkt statistik på fiske och fiskepaketet sedan 2013 så är det väldigt svårt och det går på de senaste siffrorna. Då ska det vara en markant ökning. Om jag tittar på min anläggning och de stugägare som jag pratade med i måndagskväll så har det gått den motsatta vägen samt att många av anläggningarna funderar på att lägga ner.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Den senaste statistiken är från 2014 och den visar att just boendet i stugbyar minskar, däremot ökar det inom camping och det är en aning minskning inom hotellen med 1 procent. Men stugboendet minskar! Man måste komma ihåg att inte alla fiskegäster bor i stugbyar. De bor hos släkt och vänner, på hotell, egna fritidshus, gästhem, campingar, i gästhamnar och i stugbyar med färre en fem stugor, som kanske inte är medlemmar i stugägarföreningen.

Vi kommer att titta närmare på de här siffrorna. Vi kommer att återkomma med svar, på det som ledamoten lyfte upp, i den fortsatta behandlingen i utskottet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det finns variabler och sådant som man egentligen inte kan täcka upp, som vicelantrådet nämnde. En uppskattning på de som är här med familjer och där man far ut med sonen och fiskar så är omöjligt och det får man aldrig fram. Så det är en uppskattning.

Men 5 000 är långt ifrån 27 000, låt oss säga att det 6 000 - 7 000 och då når vi ändå inte upp till den nivå som man har trott i det här betänkandet.

Jag hoppas att utskottet gräver ordentligt i det här och verkligen reder ut vad som är vad, så får vi se sedan när utskottet återkommer med betänkandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Jag ber att få tacka kollegan Brage Eklund för fördjupningen av den frågeställning som jag lyfte i replikskiftet med ltl Holmberg, dvs. hållbarheten i hela produkten.

Jag vill på centergruppens vägnar rikta en direkt önskan till regeringsblocket att fundera ett par gånger till innan ni driver det här vidare. Kanske finans- och näringsutskottet ganska snabbt kan komma fram till att det inte fanns någon hållbarhet i det här. Man når inte 1/2 miljon euro som inkomst, utan man kommer mycket lägre. Som ltl Eklund nämnde så kommer man att se att administrationsutgifterna äter upp de mesta av intäkterna.

Bästa regeringsblock, summerar man alla problem som har lyfts fram under debatten hittills, ser problemen med uppbörden och ser vad det betyder regionalpolitiskt så måste man fundera om detta är rätt väg att driva Åland på framöver.

Jag nämnde igår de problem som finns kopplade till juridiken. Det är något som regeringsblocket duckar för. Som jag nämnde i ett replikskifte igår; kan man påföra människor olika avgifter? Finns det godtagbara skäl som vi lagstiftare har att respektera? Finns det ett godtagbart skäl att ha en turistskatt i det här fallet som drabbar vissa människor medan andra inte ska erlägga den?

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet verkligen tar till sig det här och funderar på om det är möjligt. Ett tips kan vara att man begär in ett utlåtande från lag- och kulturutskottet som ska stå för juridiken i lagtinget vid behov. Om ni driver det här vidare så blir det igen en produkt som hela lagtinget ska ha sitt namn under. Vi vet, efter de prövningar som vi har fått uppleva av lagtingslagar på senare tid, att det är lite med rodnadens skam som man som lagtingsledamot konstaterar att våra produkter inte är hållbara.

Jag hoppas verkligen att regeringsblocket funderar om detta är klokt.

Avslutningsvis vill jag säga att jag inte tycker som moderatledaren Annette Holmberg-Jansson att vi kan avvakta och se och om detta äventyrar någonting så fixar vi det i efterhand. Det här är någonting som snart kommer att ge effekt inom sportfiskekretsar samt det som ltl Eklund nämnde när det uppstår problem med identifiering och bötesföreläggande. Vill vi ha PR av negativ natur i fiskesportvärlden då driver man det här lagförslaget till sitt fulla fiasko för Ålands del. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

I motsats till ltl Harry Jansson så tycker jag att det är självstyrelsens roll och uppgift att också pröva sina möjligheter och sina gränser, särskilt när vi går egna vägar och egna stigar som inte är utprövade i riket. Det tycker jag att hör till vår uppgift som lagstiftare.

Jag vill vända mig emot begreppet turistskatt. Jag förstår att det är ett fiffigt påhitt om man vill vara emot den här avgiften. Turistskatt är någonting man inför när man vill begränsa turismen, när man vill få färre turister och vill skydda ett besöksmål för slitage.

I det här fallet är det precis det motsatta; Åland vill ha fler turister och vi kan mycket väl ta hand om fler turister.

Den här avgiften handlar, i likhet med jaktvårdsavgiften, om en finansiering av fiskevården som är trygg och som är ett eget kretslopp.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att vicelantrådet nog har missförstått det här med turistskatt i omvärlden. Det är tvärtom, det är en naturlig del av all turism, alla besökare som far runt i världen betalar en liten turistskatt. Man gör det därför att det är en naturlig del av den hållbarhet som man vill att besöksmålet ska präglas av. Det är inte på det viset att en viss grupp påförs en avgift för sitt specifika intresse som man kan kalla sportfisket. Det är det som gör den till en turistskatt. Man riktar in sig på en viss grupp. Det här syftar faktiskt till att minska antalet sportfiskare. Det är en bransch i sig, specifik sådan, som omsätter ungefär 11 miljoner euro. Det är en viktig regionalpolitisk sak och därför är det synd att landskapsregeringen inte vill lyssna på varningssignalerna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag hängde inte riktigt med nu i logiken, om ltl Harry Jansson tyckte att turistskatt var bra eller dåligt? Jag uppfattade som att det är en naturlig del, samhällen som har turism har också en turistskatt.

Syftet med den här avgiften är snarare att långsiktigt trygga fiskevården och en fortsatt utplantering. Det är helt olika saker med två helt olika målsättningar.

Ltl Harry Jansson, replik

Lite skämtsamt måste jag nog nästan rekommendera vicelantrådet att resa mera och bekanta sig hur turistskatt uppbärs i omvärlden. När vicelantrådet kommer in på hotellrummet och har betalat sin hotellnota på förhand antar jag så har det ingått en liten avgift som alla som besöker besöksmålet betalar. Det är en naturlig del av en hållbarhetspolitik.

Här vill landskapsregeringen rikta in sig på en viss grupp och därmed tyvärr skapa en situation som blir negativ för Åland sett totalt. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag har en idé.

Först vill jag be om ursäkt för om jag i måndags bidrog till den bild som har målats upp i media och som av vissa har uppfattats som att fiskevårdsavgiften riktad mot kastspöturister är den enda lösningen för att ekonomiskt bidra till Guttorps överlevnad, att det är detta som står emot varandra. Det är inte enbart det.

Det är de facto så att helheten finansieras också av flera saker som också landskapsregeringen konstaterar, de fastbosatta ålänningarna på Åland finansierar en stor del av kostnaderna för landskapets fiskevård över skattsedeln. Det är också viktigt att lyfta fram i sammanhanget, att det är inte bara fiskevårdsavgiften som finansierar såsom det har målats upp och den uppfattningen har tydligen spridit sig. Det var ursäkten.

Jag fick en idé. I måndags efter att jag höll mitt anförande här så har jag blivit uppmärksammad på ett bekymmer när det gäller en viss del av grupper som besöker Åland. Det är grupper som kommer hit på konferens eller event. De är kanske 40-50 besökare, man har ett paket som innehåller fiske som en del av gruppsammanhållningsträning. Kanske man vill bygga affärsrelationer? Man åker ut en kort stund och fiskar någon timme och många av dem kanske inte ens fiskar utan de sitter med i båten just för att bygga relationer. Många av dem har säkert aldrig ens fiskat och det är inte fisket som de är här för, utan de är här för att bygga relationer så många av dem fiskar inte ens.

Då kan jag förstå den här delen, när man sätter på 10 euro eller 20 euro per person så då blir det kanske upp mot 1 000 euro när det är en större grupp. Man ska ge offert och det kan bli en konkurrenshämmande effekt när det gäller att konkurrera med de regioner vi har runt omkring oss. När man säljer och offererar så kan det vara sådana saker som avgör vilket anbud man antar.

Jag fick en idé som jag har funderat på, jag har den inte färdig genomtänkt men jag tycker att man kunde överväga och titta på den frågan i utskottet och fundera i landskapsregeringen om man inte kunde lindra smällen lite för den här typen av verksamhet och vara lite näringslivsinriktad. Man skulle differentiera avgiften ytterligare ett steg för den här typen av anordnade evenemang. Jag vet att fiskeguiderna redan har konkurrenskraftiga priser jämfört med regioner runt omkring oss. Till den delen blir svårt för dem att konkurrera utöver det här. Istället för 10 euro så kunde man till exempel ha en lägre avgift för dem som faktisk kommer hit för event. Man skulle på något sätt möjliggöra för registrerade fiskeguider att göra det för den här typen av grupper.

Finansieringen måste hållas som helhet, det är jätteviktigt. Ekonomin måste lösas. Det är inte alls orimligt att man t.o.m. kunde höja årsavgiften på 20 euro för att införa den här differentierade avgiften som kunde vara sänkt för den här typen av grupper.

Jag hoppas att utskottet åtminstone funderar kring det här och tänker till om det här kunde vara ett alternativ. Det är ändå viktigt att vi tar till oss synpunkter, funderar, vrider, vänder och tittar på den här frågan.

Fundera på den här satsningen med en ytterligare differentierad avgift.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Tack, fru talman! Jag vill presentera ett lagförslag från landskapsregeringen angående ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket.

Den här lagframställningen grundar sig på ett EU-direktiv 2014, det är egentligen tre olika EU-direktiv nr 45, 46 och 47. Det här direktivet ska vara implementerat i medlemsländerna senast den 20 maj 2018 och därför ligger det på vårt bord idag för att hinna med.

Det handlar om att få en centraliserad tidtabell vad gäller besiktningsintervaller. Man har från EU:s sida sagt att intervallerna ska vara maximalt två år.

För att applicera det här på vårt system, såsom vi har det idag med inkallelsemånad, så behöver vi ändra vårt system så att det inte längre är slutsiffran på våra registreringsskyltar som avgör när bilen ska besiktas nästa gång. Det är istället den senaste besiktningen som bestämmer när följande besiktning ska infalla.

Vi har även tittat på det som lag- och kulturutskottet skrev i sitt betänkande angående en motion i ärendet som handlade om ändringen av besiktningsintervaller för personbilar och även för veteranfordon.

I samband med den här lagframställningen har landskapsregeringen gjort ändringar när det gäller intervallerna. I 10 § har man gjort en ändring så att nya fordon som tas i bruk besiktas som förut, första gången efter fyra år och därefter vartannat år fram till en ålder av 16 år. Tidigare var den åldern 10 år så detta är framflyttat 6 år. Orsaken att man har valt 16 år beror på att man har tittat på statistiken från besiktningsintervallerna. Det visar sig att ungefär runt 15 års ålder så ökar felen på bilarna så antalet underkända fordon ökar vid ungefär 15 års ålder.

Ytterligare har man tittat på olika sätt att lindra besiktningsintervallerna t.ex. när det gäller tyngre släp efter bilar, bromsade släp som har en totalvikt på mer än 750 kilo. Idag är det två års besiktningsintervaller som gäller och där har man också gått in för besiktning vart fjärde år istället.

Vidare i 10 § nämns ambulans, taxi och andra fordon som används i yrkesmässig trafik, t.ex. även bussar och lastbilar, för dem ska ett års besiktningsintervall, enligt EU-direktivet, gälla.

Däremot finns det möjlighet till undantag vad gäller räddningstjänstens uttryckningsfordon. Efter övervägande är landskapsregeringens förslag att utryckningsfordon, polisen och räddningstjänsten utökas till att istället besiktas vartannat år jämfört med varje år så som det är idag.

Vi vet att från skärgården har frivilliga brandkårens bilar varit in på besiktning och just den dagen har de råkat ut för en eldsvåda i kommunen. Vi anser ändå att det är stora tunga fordon som vistas i trafiken och det kan vara bra med en besiktningsintervall på dem trots allt.

Veteranfordon besiktas vartannat år. Den förändring som vi från landskapsregeringen föreslår är att för veteranfordon - som är 30 år - så utökas intervallen till vart fjärde år för veteranfordon som är mellan 30 år och år 50 år. Det är en fördubbling av tiden. Efter att veteranfordon har uppnått en ålder av 50 år så friställs de från kravet på kontrollbesiktning helt och hållet.

Jag var redan inne lite på 11 § att inkallelsetiden tidigare har varit slutsiffran och istället blir det nu en inkallelsetid som löper ett antal månader efter den förra inställelsen.

Jag vill ännu nämna 13b §. Det är en ny sak som har införts; körförbudsmärke. Idag när besiktningen kontrollerar ett fordon och konstatera att det inte är i körbart skick och det får körförbud så åtgärdar man inte fordonet som t.ex. vid en poliskontroll. I en poliskontroll så sägs det i 71 § i en annan lag att polisen har rätt att frånta fordonets skyltar eller vidta annan lämplig åtgärd. Men på besiktningen så gör man ingen fysisk åtgärd, utan man konstaterar att fordonet har körförbud och sedan får det lämna besiktningshallen. På det här viset har besiktningen möjligheter att lägga en klisterlapp på t.ex. vindrutan och det visar att det här fordonet har körförbud. Det är ett tillägg.

Ytterligare vill jag lyfta det som står i 20 § när det gäller registrering. Man har länge konstaterat att det som kallas 30-släp eller efterfordon används i Sverige. På Åland brukar vissa 30-släp som dras av svenskregistrerade bilar förekomma under vår och höst. De har de facto inte varit en laglig framfört på våra vägar. Jag vill ändå säga att det här är steg ett i den processen att möjliggöra 30-släp. I och med att vi definierar det här i registreringen så behöver vi ytterligare ta ett andra steg när det gäller att ändra i en förordning som möjliggör även själva framfarten på våra vägar. Beredningsarbetet fortgår där ännu så vi kommer att återkomma i ett senare skede till del två

Förutom det så vill jag även lyfta den andra ändringen i 9 § i trafikbrottslagen och likaledes den tredje ändringen i 59 § körkortslagen som mera är av teknisk natur.

Med det så önskar jag att lag- och kulturutskottet ska behandla det här i rask ordning så att vi kan implementera de här EU-direktiven och jag hoppas på en god fortsatt behandling.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Som jag ser det här lagförslaget så skapar det större möjligheter för den enskilde ägaren. Jag stöder det fullt ut.

Jag tycker också att det är förnuftigt när det gäller 30-släpen som brukar vara ganska frekventa under vår och höst, ofta i samband med sjösättningen och upptagandet av båtar. Det är väldigt, väldigt bra om vi kunde få laglighet. Jag vill stöda och uppmuntra landskapsregeringen i det arbetet att också få förordningen på plats.

Sedan funderade jag vidare kring klistermärket som nu ska klistras på. Är det ett EU-krav att det ska klistras på eller är det ett förslag från landskapsregeringens sida? Orsaken till att jag frågar är att det ibland har hänt att man besiktar bilen på den finska sidan därför att det är lättare att få tid där, eller det är ingen tidsbeställning överhuvudtaget. Är det då samma regelverk där som kommer att gälla på Åland?

Minister Mika Nordberg, replik

Som jag har förstått det så är själva förslaget till körförbudsmärket något som EU-direktivet möjliggör. Det har arbetats fram i remissarbetet och i förarbetet. Motorfordonsbyrån skulle vilja uppmärksamma bilägaren, övriga trafikanter och även övervakningsmyndigheten polisen att detta fordon de facto har körförbud. Man kanske har fått körförbud på sin bil men väljer ändå att lämna besiktningsområdet och fara ut i trafiken och inte ta dit en bärgningsbil. Man ska kunna minska antal bilar som har körförbud och ändå väljer att avlägsna sig.

När det gäller att besikta bilen i Finland så vad jag vet så har de inte den här klistermöjligheten i Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Vad säger man? Ja, man är jätteglad att regeringen har kommit med den här lagförslaget. Jag stöder det fullt ut. Det är precis så här som man ska göra. Man ska avlasta onödiga kostnader och onödigt besvär för folket på Åland. Det här kan stödas å det varmaste. Ministern hade en bra presentation.

Jag kan ju titta på centerns motion där jag själv var första undertecknare och där sade jag ganska exakt lika, att första besiktningen skulle vara efter fyra år och därefter vartannat år. Nu har man vartannat år till 16 år och sedan varje år. Det finns säkert en logik i detta mera än vad det står här i motionen. Man har säkert haft mera grunduppgifter för det.

Samma sak är det med veteranbilarna, där skiljer det också. Jag kan stöda även det fast det inte fullt ut är som i min motion som lades i april 2016.

Det fantastiska i detta är att i den här motionen så skrev vi att den här nya lagen skulle träda ikraft den 1 januari 2018 och det är ungefär så som det blir om det går som tåget.

Från centern har vi absolut ingenting att erinra om. Vi vill ge beröm för att man på det här sättet gör en lindring.

Sedan kan utskottet lite titta på formuleringen i 10 §. Jag läste den flera gånger och jag förstod den inte riktigt på slutet, men det kan hända att jag inte är så pass beläst i det där. Det är en lång mening och lite konstiga formuleringar, men innehållet är säkert helt okej.

Med detta vill jag bara säga att jag för min del och centern stöder det här lagförslaget fullt ut och med beröm dessutom!

Minister Mika Nordberg, replik

Vi hade en dialog med lag- och kulturutskottet. I samband med lagframställningen har vi även tagit del av det betänkandet som lag- och kulturutskottet gav i samband med motionen. Jag tycker att vi på det viset har haft ett gott samarbete. Om det finns ytterligare förbättringsförslag som lyftes här under 10 § så är det fullt möjligt att utskottet tittar på den tekniska lösningen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, nå om det nu är något förbättringsförslag vet jag inte men jag förstod inte riktigt formuleringen. Innebörden, det som ministern presenterade förstod jag. Det kan vara så att det bara är jag som inte förstår den, det är möjligt. Jag ville i alla fall framföra det så att utskottet kan titta på det.

Men, som sagt, det känns bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Ärade lagting, jag tänker säga några ord om ändrade besiktningsintervaller.

Jag tror inte att någon minns det, men jag har faktiskt debatterat detta redan för några år sedan. Jag minns inte vem som var trafikminister då men personen sitter troligen här i lagtinget ännu.

Då var det nämligen aktuellt att bygga ut besiktningskontoret. Min erfarenhet från Frankrike var att man har två år mellan besiktningarna. Jag föreslog det som finns här i förslaget. Man sparar ju på kapitalkostnader och man kan besikta flera bilar.

Jag förstår inte riktigt hur detta hänger ihop med något nytt EU-direktiv, jag vet inte hur det var för tre, fyra eller fem år sedan. Men jag understöder det i alla fall.

Herr talman! Det finns även andra faktorer som jag funderar på i samband med det här förslaget. Har ni funderat på att privatisera bilbesiktningen som på fastlandet och även i Frankrike? Där är det bara auktoriserade verkstäder som kan utföra bilbesiktningar. Det ökar servicen, man behöver inte fara in till stan.

Herr talman! En annan sak som jag också funderar på och som jag noterar på annat håll. Jag kontrollerade faktiskt detta på hemsidan igår, man får besikta bilen fram till klockan 16.00, det känns ju väldigt begränsande och det är dålig servicenivå. Längre tid för besiktning gör att man kan besikta flera bilar för samma kapitalkostnader. Har ni funderat på att öka servicen? Nu måste många besikta bilen under arbetstid. Det ökar både servicen och sänker kapitalkostnaden.

Herr talman! Jag förstår att det var något slags problem med att öka intervallerna. Jag minns inte att det skulle vara något problem i Frankrike. I Portugal fungerar det så att man besiktar enligt den månad som bilen blev registrerad, det finns t.o.m. uppgifter på samtliga bilar.

En sak som jag har noterat att när man är utomlands så skickar inte mamma ut brev och säger att man måste besikta, utan den tiden måste man faktiskt hålla reda på själv.

Herr talman! Jag noterar att ni skriver att detta ska ge ett inkomstbortfall. om 100 000 euro, vilket motsvarar att det är färre antal besiktningar. Då bör det ju rimligen också leda till motsvarade inbesparingar. Men till min förvåning, så ser jag i avsnitt 3.1. ”För att klara budgetkraven kommer avgifterna för besiktningen att behöva justeras”. Det står inte om det ska vara uppåt eller neråt, men jag uppfattade att det ska höjas. Jag förstår inte varför avgifterna måste höjas om man kan spara på kostnaderna? Avgifterna borde väl inte behöva ändras? vård eller inte behöver ändras behöver inte

En liten detalj. I avsnitt 3.2 så beskrivs konsekvenserna för allmänheten. Jag tycker att det är bra att man inte behöver besikta bilen varje år utan man kan göra det vartannat år. Man sparar faktiskt både tid och miljö på det. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Jag besvarar några frågor som lyftes här, kanske inte direkt när det gäller lagförslaget men till myndigheten motorfordonsbyrån som sådan.

Motorfordonsbyrån är en fristående del med nettobudgetering. Det finns ett ansvar för dem att få utgifter och inkomster att gå ihop.

Det är en intressant framtid vi går till mötes, det pågår en rekryteringsprocessen och det kommer en ny chef för motorfordonsbyrån.

Jag är helt säker på att man kommer att titta på flera olika sätt att effektivera både på personalsidan och när det gäller öppethållningstider och annat. Jag har tillförlit till det.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag får tacka för det svaret. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är tveksam till en privatisering av motorfordonsbyrån. Jag är annars i många sammanhang en stark förespråkare av det privata näringslivets möjligheter. Med vad gäller motorfordonsbyrån så vill jag nog att man utreder det väldigt noggrant först i så fall. Dels därför att det är nästan omöjligt att skapa en konkurrenssituation på Åland, antalet fordon är helt enkelt så litet, och dels för att investeringar som man behöver göra är ganska stora.

Tittar man på rikssidan i Åbo där jag själv brukar besikta emellanåt så har priserna fluktuerat från 80 euro för bilbesiktning och nu ligger de strax under 30 euro, precis beroende på hur konkurrensläget har legat. Motorfordonsbyrån besiktar ju inte bara bilar utan de har också en central betydelse vid körkortshantering, uppkörningar och annat. Motorfordonsbyrån är en åländsk kombination, vi har skapat en myndighet som har många olika uppgifter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det jag avsåg i mitt anförande var själva besiktningen och inte när det gäller körkort och annat. Den erfarenheten har jag från Frankrike att det var väldigt lätt att hitta ett ställe att besikta bilen på.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Däremot håller jag med om att besiktningstiderna, när besiktningskontoret är öppet nog kanske borde förändras lite. Jag kan dra paralleller till Skellefteå kommun där gjorde en liten tjänstgöring i somras. I Skellefteå öppnade receptionen för alla kommunala ärenden - det är en ”endörrsprincip” - klockan sju på morgonen just för att folk ska ha möjligheter att uträtta sina ärenden före man åker på jobb. Jag tror att detta gäller nog inte bara motorfordonsbyrån utan vi har nog andra offentliga myndigheter som kanske borde se över sina öppethållningstider för att bättre svara emot de många gånger berättigade krav som medborgarna har.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag håller helt med i den frågan också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

7        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 18/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 14 september.

8        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 19/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 14 september.

9        Ett nytt landskapsandelssystem

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 14 september.

10      Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 14 september.

11      Ändring av marknadskontrollagstiftningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 20/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 31/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 14 september.

Plenum slutar

Nästa plenum torsdagen den 14 september klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil