Plenum den 14 november 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

 PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 november 2018 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss, fortsatt behandling. 1

2    Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

För kännedom.. 104

3    Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 1/2018-2019

4    Bomarsundsbron öppningsbar

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2018-2019

Plenum slutar 104

 

Plenum börjar                    

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i Nordenskolan i Oslo.

26 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Remiss, fortsatt behandling

1        Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Remiss, fortsatt behandling

2        Förslag till budget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Debatten avbröts vid gårdagens plenum då talmannen föreslog att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Talmannen vill återigen påminna om tidsbegränsningarna. För gruppanföranden gäller en absolut tidsgräns om 10 minuter och för övriga anföranden är tidsgränsen 7 minuter.

Diskussionen fortsätter.

Ordet ges först till ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Ärade lagting, god morgon, pole position igen, kilometer i timmen nu.

Då är det dags för budgetdebatt igen. Det känns som det var igår som jag höll mitt jungfrutal just i budgetdebatten, men det har gått tre år och detta gruppanförande är inte bara det sista i raden utan det är även mitt sista gruppanförande i en budgetdebatt i lagtinget under denna lagtingsperiod.

När jag denna gång skulle skriva mina motioner så började jag med att skriva ut en lista med de jag redan skrivit och noterade att två av dem redan hade förverkligats. De berörde överstora uttag från PAF och den åländska pensionsfonden. Från årets budget ser vi att dessa uttag är måttliga vi kan till och med läsa att man sammantaget under budgetåren 2017-2019 har man tagit 6 miljoner mindre än tidigare planerat från pensionsfonden. Det är kanske inte så många som har noterat det.

Jag kritiserade då att budgeten visade ett överskott om 90 miljoner. Jag skissade på att ett underskott om -17,6 skulle vara en riktig beskrivning. Igår kallade minister Perämaa detta som den välbekanta siffran.

Jag noterar nu att på sidan 18 så kallas det numera för budgeterad resultaträkning och inte bara resultaträkning som jag tyckte var lite vilseledande.

Fru talman! I den allmänna motiveringen kan vi läsa att regeringen ämnar gör en utvärdering av den nya hemvårdsstödslagen, vilket är en sak som jag har en åtgärdsmotion om.

Vi från Åländsk Demokrati gläds åt att det i förslaget till ny vallag föreslås förbättringar eller förenklingar för bortaålänningar. Vi skriver ju i vår remissversion av det nya partiprogrammet: ”Vi prioriterar dem som har eller har haft sin hemvist på Åland.” Vi tror att det är bra ut demokratisk synvinkel att de som bott på Åland kan fortsätta att rösta lite enklare. Det kanske också ökar chanserna att de vill flyttar tillbaka en vacker dag.

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati gläds även över satsningarna i Bomarsund och Kastelholm, två historiska platser på Åland, som intresserar både ålänningar och turister.

Innan budgeten skulle presenteras så kunde vi läsa i media att det skulle komma en nyhet kring PAF i budgeten. Det gav mig vissa felaktiga förväntningar. Det var fråga om en helt ny fond för att förvalta PAF-medel. Regeringen ska under året bereda frågan tillsammans och tillsätta en parlamentarisk kommitté och det låter intressant. Sedan ska den placera medel för att förbättra klimatet eller miljön och där kanske vi får intressanta diskussioner. Frågan är ändå om denna fond en vacker dag även kan ersätta de brottsoffer som vi har debatterat här.

Fru talman! Den intressanta frågan när det gäller budgeten är naturligtvis om det går bättre eller sämre och vems förtjänst det är. Jag noterar att det budgeterade resultatet är bättre för detta år, jag noterade också att finansministern inte tog åt sig hela äran.

Regeringen konstaterar att tillväxten är högre i närregionerna och att BNP-tillväxten förväntas vara 0,5 % i år och samma nästa år. Det är alltså fråga om en tillväxt. Eller har Åland haft en tillväxt?

Jag beslöt att granska bilagan. I bilaga 4, Ekonomisk översikt hösten 2018 sidan 5 tabell 1 kan vi se utvecklingen för BNP till marknadspris 2014 0,3 %, 2015 3,1 %, 2016 1,1 %, 2017 *0,5 % och 2018 *0,5 %. Raden under ser vi befolkningsförändringen 2014: 250, 2018: 67, 2016: 231, 2017: 275 och 2018 260-290 i år eftersom det inte är klart. Det är väldigt fina siffror som få regioner klarar av att visa upp.

Men, fru talman, det fick mig att fundera på vilket BNP-värde man anger. Det är nämligen väldigt väsentligt. Det används tyvärr fyra olika tal, det slarvas och man använder dem lite om vartannat, vilket ger väldigt felaktiga jämförelser.

Vi tar det från grunden, siffror är lite knepigt ibland. BNP eller bruttonationalprodukten är ju ett mått på alla varor och tjänster som produceras i ett land eller ett område. Vi mäter det i euro. Vi mäter det år efter år. Eftersom vi har en viss inflation så justerar vi det och kallar det då BNP i fasta priser. En korrekt jämförelse görs alltid i fasta priser.

Sedan kan BNP redovisas som summan av alla varor och tjänster eller BNP/capita. Självfallet är det BNP/capita som är relevant när man jämför ekonomisk utveckling.

ÅSUB skriver: ”BNP per capita är ett grovt mått på ett lands levnadsstandard”. Om vi då ser i tabell 1 så ser vi att det står ”BNP till marknadspris (volymförändring %)”. Detta är lite svårtolkat. Det kunde vara per capita, men behöver inte vara det. Så jag kontaktade ÅSUB.

De redogör för BNP/capita, självklart, men först då de har fått de slutgiltiga siffrorna. Och som ni ser så har 2016, 2017 och 2018 en stjärna, vilket innebär att det är preliminära siffror och det är inte BNP/capita.

Vi ser att befolkningsökningen alla tre år är cirka 250 personer vilket är oerhört bra eller cirka 1 % av befolkningen. Detta innebär att BNP/capita 2016-2018 inte är 1,1 - 0,5, utan förändringen är -0,5 % och -0,5 %. Den ekonomiska utvecklingen är alltså sämre än vad tabellen visar.

Min slutsats är att Åland inte har någon tillväxt under dessa tre år, 2016-2018, i motsats till hur det presenteras i budgeten.

Fru talman! Jag vill betona att det verkligen inte är stor skillnad mellan en tillväxt om 0,5 % av BNP/capita och en minskning med 0,5 %, men det är inte någon tillväxt, vilket är min poäng.

Man brukar tala om högkonjunktur då BNP/capita stiger 2-5 %, vilket det har varit i Finland nu. Vad ska vi säga om Åland? Jag hörde igår att några ledamöter talade om risken att vi hamnar i en lågkonjunktur. Faktum är att ekonomer använder order recession då utvecklingen av BNP/capita är negativt två kvartal i rad. När jag ser i tabellen med BNP och flyttningsnetto så indikerar den att Åland åtminstone en, kanske två gånger, de senaste åren har befunnit sig åtminstone rent tekniskt i en recession.

Jag vill betona att verkligheten inte ändrar för att vi uttrycker oss på annat sätt, men det gäller att uttrycka sig korrekt som den numera välkände kanadensiske psykologen Jordan Peterson brukar säga.

Denna lagtingsperiod har resultatet har gått upp tack vare ökade skatteintäkter, sparkrav på ÅHS och nedskärningar i kommunandelarna, men kostnaderna för själva förvaltningen verkar tyvärr ha ökat.

Det kan bli en delikat uppgift för finansministern, om vi redan nu befinner oss i en recession, att göra upp en övergångsbudget nästa år. Får se om vi än en gång får en budkavel med ett stort underskott? Det kan bli intressant att debattera för de som får göra det.

Fru talman! Jag hoppas att vi kan titta närmare på detta i finans- och näringsutskottet med hjälp av experter från ÅSUB. Tack för ordet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Toivonen höll ett tekniskt men ändå ett intressant anförande.

BNP-utvecklingen som vi befinner oss i är starkt kopplad till utvecklingen av humankapitalet, för det kan vara svårt att påverka andra faktorer. I det hänseende så tycker jag att tillväxt- och stabiliseringsfonden är en bra lösning med tanke på att vi kan öka den lokala forskningen och vi kan stärka det egna humankapitalet i en positiv utveckling tillsammans med utvecklingen av högskolan som helhet. Hur ser ltl Toivonen på det sambandet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag var också på presentationen av bolagiseringen av Ålands högskola och jag tycker att det lät som en mycket intressant koppling.

Det finns ju olika saker som man har skrivit att den här fonden ska göra, just detta att stöda miljön.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag tycker att ltl Toivonen fick kort tid på sig att utveckla sin replik. Jag hörde någonting om miljö på slutet. Det står ju att ändamålet är flera saker, dels att kunna stabilisera ekonomin när vi har svagare tider. Som vi vet så är den åländska ekonomin ganska känslig för olika fluktuationer. Man ska också kunna stöda forskning, innovation, tillväxt och grön omställning. Jag tycker att grön omställning inte är lika med miljö på det sättet, miljöarbetet är en sak, grön omställning är en annan och det finns många delar i det omställningsarbetet som faktiskt lönar sig både ekonomiskt och miljömässigt. Jag ska nämna ordet igen, cirkulär ekonomi är ett sådant.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Orsaken till att det blev ett kort replikskifte var att jag glömde knäppa på mikrofonen.

I det stora hela så är vi överens med ltl Johansson när det gäller hållbarhet, miljö och cirkulär ekonomi. Det som jag lyfte fram var klimat och miljö, men de tangerar väldigt mycket varandra så det är inte stora saker där heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar ltl Ingrid Johanssons åsikt att det var ett intressant anförande och också ett viktigt anförande. Det är grundläggande om vi ska kunna föra en bra politik framåt att vi ska veta var vi står.

Vi har den speciella situationen här på Åland att våra huvudsakliga intäkter kommer från Finland via klumpsumman och vi är beroende av konjunkturen i Finland respektive vår konjunktur. Våra kostnader skapas här på Åland och utgående ifrån vårt konjunkturläge här på Åland. Det är en balans som vi alltid måste sköta.

Det som ltl Toivonen lyfte fram bekräftade det som jag själv sade i debatten för någon dag sedan. Vi har en väldigt svår situation nu. Det beror på att vi har haft den här ekonomiska situationen med nedgång under ett flertal år. Vårt familjebaserade näringsliv, med småföretag, orkar ett antal år men nu har vi kommit till den punkten när vissa måste börja ge upp, tyvärr.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag ville få fram att situationen inte ändrar sig beroende på hur man beskriver. Det är bra att ha som grund hur läget är. Har vi tillväxt eller har vi inte tillväxt?

Jag blev själv förvånad när jag gick vidare i det här, normalt kopplas ofta hög arbetslöshet ihop med recession och lågkonjunktur och det har vi ju inte alls. Därför är det väldigt svårt att inse att det kanske är så, för de andra faktorerna stämmer inte. Just rent tekniskt så brukar man säga att när BNP per capita har gått ner två kvartal i rad så då är det rent definitionsmässigt en recession.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När man lever i den här situationen som vi har nu så är problemet att en del av vårt näringsliv har svårt att få lönsamhet och det gör att man har svårt att bygga för framtiden. Just nu handlar det för många bara om att överleva. Det skapar inte tillväxt och det skapar inte så många nya arbetsplatser tyvärr.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Om vi tar det i ett annat perspektiv så för tre år sedan så sade man att avsikten var att få ett överskott i budgeten innan nästa lågkonjunktur kommer. Frågan är om vi kanske har haft det under åren och det gör saker väldigt komplicerad på många olika sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Tack, fru talman!  Vår regering presenterar här budgeten för 2019. En budget som börjar närma sig ett balanserat läge. Vi är dock inte där en och disciplinen för att nå dit måste vara fokuserad. Vi behöver sträva efter att stärka vår ekonomi på de områden som vi har tillväxtförutsättningar samtidigt som vi behöver stöda områden som av olika orsaker har det svårare just nu men har förutsättningar att bidra till att hålla hela Åland levande. Vikten av att skapa förutsättningar, att stärka områdena utanför de större centralorterna är avgörande för att skapa en framtidstro och en vilja att etablera sig i områden som idag har en minskande befolkning med hög medelålder, detta sker med en yngre inflyttning.

Kommunerna har ansvar över barndagvård och skolor emedan regeringen ska stöda småföretagandet med olika etableringsstöd mm. Tidigare innan min politiska bana inföll levde jag som företagare och köpman just i sådana områden och levde med de behov som en lokalbutik levererar.

Samtidigt ska vi komma ihåg, vill vi se fortsatta livskraftiga samhällen så måste det finnas butiksservice på nära håll. Vi har under många år sett ett krympande antal butiker på landsbygds- och skärgårdsnivå. Vi är nu nere på en nivå som måste försvaras för att kunna fortsätta med begreppet att hela Åland ska leva. Därför är det positivt att regeringen omfördelar butiksstödet för skärgårdsbutikerna. Dessa butiker är ett absolut måste för att skärgårdssamhällena ska överleva och få nyinflyttning. Det är just inflyttningen till skärgården som bidragit och hindrat den negativa utvecklingen med en minskande befolkning. Kombinationen med barndagvård, skola och butik är avgörande för att få en inflyttning av yngre invånare. Detta i samband med en skärgårdstrafik som ska vara mer pålitlig än dagens föråldrade flotta, men till det återkommer jag längre fram.

Nytt för i år är att stödet för färskvarutransporterna ska utbetalas till skärgårdsbutikerna. Utnyttjandet av det som ursprungligen hette skärgårdstransport, och som under de senaste åren skötts av Miro, har inte uppfyllt de önskemål som företagare och kunder önskat. Det är systemet, inte utföraren som skapat problemen eller det lägre utnyttjandet ska man komma ihåg. Det system som nu skapas har förutsättningar att bli mer flexibelt än dagens. Utmaningen ligger i att kommunens butik blir navet i trafiken. En trafiklösning måste ske som ett samarbete med andra företagare i kommunen och eventuellt även på samma rutt. Eftersom det är ett nytt system är det viktigt att näringsavdelningen tagit fram tydliga regler på hur finansieringen ska skapa ett fungerande system. Jag vill gärna se att finans- och näringsutskottet granskar de framtagna direktiven för det nya systemet, så det skapar ett positivt resultat för brukarna. Rätt utnyttjat kan detta bli riktigt positivt för servicen i skärgården. Det kan skapa arbetsplatser i skärgården, fast det går inte under begreppet distansarbete så kan man ändå hävda att det just är distansarbete.

Framgången med den nya Kökarbutiken är värd att lyfta fram. Ett privat engagemang kombinerat med en tydlig satsning från regeringen har möjliggjort en ny butik som har mycket goda förutsättningar att bli ytterligare en motor i Kökars företagskluster. Kökar visar vägen och snart byggs det även en ny bro på Kökar. Äntligen.

Det finns även mindre butiker på övriga landsbygden som fyller samma behov som skärgårdsbutikerna. Det är lätt at glömma bort. Dessa butiker står idag utanför stödprogrammet men är mycket viktiga för att vi ska fortsätta att ha en levande landsbygd utanför de större centralorterna. Idag har vi bara två landsortsbutiker kvar, en i Geta och en i Lumparland. Det är mycket viktigt för dessa samhällen att det fortsättningsvis kommer att finnas butik i den nya kommunen. Dessa butiker och företag i områden som befinner sig längst bort har en oerhört stor betydelse när vi fortsättningsvis vill ha ett Åland som består av levande samhällen. De servar många gånger en åldrande befolkning som fortsätter att bo hemma. En förutsättning att fortsätta bo hemma när vi blir äldre är att även ha butiksservice på nära avstånd. Jag skulle gärna sett ett stöd även för dessa servicebutiker i en nära framtid för att behålla dem levande. Närbutiken har många viktiga egenskaper, inte bara att förmedla mjölk.

Fru talman! Vi har under de senaste åren upplevt ett förändrat klimat och debatter om att konsumera mera lokalproducerat. Detta är mycket viktigt att lyfta fram.

Det framgår av den allmänna motiveringen, att regeringens målsättning är att fiskerinäringen ska vara konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam och socialt hållbar. De fiskbestånd och ekosystem som utnyttjas av näringen ska skyddas och vårdas för att även i framtiden kunna tillhandahålla närproducerad råvara för livsmedel av hög kvalitet. De satsningar som görs avseende fiskevårdsåtgärder är mycket lovvärda. Att skapa en miljö som erbjuder våra naturliga fiskarter bättre möjligheter att reproducera sig är mycket bättre än att plantera ut fisk som saknar förutsättning att själv reproducera sig. 

Samtidigt lyfts ”Den blå ekonomin” fram och vikten av att öka på produktionen av det som den blå ekonomin kan producera. Jag tänker på bland annat vindkraft och fiskodling men även algodling. Alger får en allt mer större betydelse i tillverkning av nya innovationer. I Bohuslän i Sverige håller man som bäst på med framställning av alger som ska omvandlas till kisel. Kisel som används i solceller, telefoner mm.

Skärgården har tre stora företag inom produktion av odlad fisk. Åland är ledande inom Finland och dessa tre företag är stora arbetsgivare i en region som har svårt att skapa arbetsplatser utom det offentliga. Ringeffekterna på de lokala arbetsmarknaderna är viktiga. Jag saknar tyvärr skrivningar om behovet av goda förutsättningar för den viktiga skärgårdsnäring, fiskodlingen. Utvecklingen inom fiskodlingen lyfts sällan fram, utan det är oftare gamla problem som lyfts fram som fortfarande gällande. Ett ökat uttag av bland annat vassbuk ur Östersjöns allt för stora population är viktigt för att återställa en balans i Östersjön. Detta uttag skapar bland annat fiskfoder och en reducering av näringsämnen från Östersjön. Det blir en positiv kretsloppsekonomi.

Industrin är villig att delta i kompensationsskapande åtgärder för att erhålla bättre möjligheter för en socialt hållbarare och ekonomiskt lönsam, som det står i detaljmotiveringen. Industrin (… taltiden slut). 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar inte ledamotens syn på att den här landskapsregeringen skapar förutsättningar för ett livskraftigt boende i skärgården och på landsbygden. Man minskar landskapsandelarna med 4 miljoner. Man försöker tvångssammanslå speciellt skärgårdskommunerna, vilket gör att ingen vet var centra kommer att vara i framtiden och ingen vet heller vilken servicenivå som kommer att finnas kvar. Det har gjort att unga familjer, som har planerat att flytta till skärgården, nu har tackat nej till det. Man vet inte heller hur trafiksituationen kommer att lösas, man vet inte hur trafiken kommer att se ut. Jag kallar inte det för att skapa förutsättningar för en livskraftig landsbygd och skärgård.

Vad gäller stödet till livsmedelsbutiker så tror jag bestämt att ledamoten glömde att säga att transportstödet helt tas bort.

Ltl Mikael Staffas, replik

I rubriksättningen på transportstödet står det att det övergår till skärgårdsbutiker som ska sköta om det. Naturligtvis får de inte 280 000 för att driva sin egen verksamhet.

Jag delar absolut inte vicetalmannens uppfattning om osäkerhet i skärgården och att det flyttar bort familjer därifrån. Det är någonting helt annat som orsakar den förändringen.

Däremot att vi år 2022 fullföljer kortrutten, det skapar en möjlighet för att man ska våga flytta ut, vilket man idag inte har vågat göra eftersom man inte har litat på någonting.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som har varit finesserna med skärgårdstransporterna är att man har haft en samordning kring transporterna. Det har underlättat oerhört för företagarna i skärgården och det har också möjliggjorts för privatpersoner att beställa ut varor som kommer samtidigt. Nu kommer det här att medföra att det kommer att bli avsevärt dyrare. Jag har varit i kontakt med flera handlare i skärgården och också med privatpersoner, och det finns ingen av dem som jag har talat med som på något vis stöder det här. Alla säger att det här är en klar försämring. Nu släcker landskapsregeringen det sista ljuset som brinner i skärgården.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag tycker mig hela tiden känna igen det här resonemanget om att när man gör förändring så är det farligt. Förändring skapar möjligheter till att man kan utveckla saker och ting. Jag är av den bestämdaste uppfattningen att genom samarbete, som vi pratar om i andra sammanhang, så går det att göra det här till någonting riktigt bra.

Vi vet att kapaciteten sommartid inte räcker till, medan vi har en jättestor överkapacitet på vintern. De kör oftast omkring med mer eller mindre tomma bilar och får bra betalt. Jag påstår att det är en väldigt kostnadskrävande verksamhet som vi håller på med. Vi kan använda de pengarna på ett mycket mera effektivt sätt och det utgår jag ifrån att företagare i skärgården har alla möjligheter att skapa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Staffas. Jag hakar på där vtm Thörnroos slutade, transportstödet för varutransporter i skärgården. Man säger att det här ska bli ett bättre system, men alla som jag har pratat med så är väldigt bekymrade över att det här tas bort. Det borde heller inte vara obekant för ltl Staffas, ska man driva rörelse året runt i skärgården så är det klart att det är mindre volymer på vintern, men det är nog så viktigt att de fungerar även vintertid. Eller tycker ltl Staffas att det är helt okej att man inte behöver ha transporter vintertid?

Ltl Mikael Staffas, replik

Absolut inte, självklart är det viktigt med transporter året runt men man behöver inte köra omkring på en massa luft. Jag förstår inte i vilken verklighet som ltl Lindholm har levt i? Kontinuerligt klandras det på hur transporterna fungerar för att kunna hjälpa brukarna ute i skärgården. Nu ger vi möjlighet till att göra om det på deras egna villkor. Med rätt förutsättningar så kan det bli riktigt bra. Gör man det på fel sätt så är det klart att då blir det inte bra. Bara de får direktiven från landskapsregeringens näringsavdelning så kan det här bli en riktig framgångssaga för transporter och servicen i skärgården. Det är min bestämda uppfattning.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Om man anser att det har brustit, så det berodde väl på den upphandling som gjordes med den entreprenör som ska sköta transporterna. Inte tror jag att det är stödet för transporter som sådant som har orsakat bekymmer med utförandet.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Så kan det förstås vara, det är möjligt att upphandlingen kunde ha gjorts annorlunda. Men nu gör man det mer flexibelt genom att ändra.

Återigen så märker man att när man vill göra några förändringar så kommer det bara ”nej, nej, vi ska det som tidigare och helst lite mera pengar”. Det är liksom inte lösningen på ett framgångsrikt samhälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Staffas som i sitt anförande mycket nämnde stödet till skärgårdsbutikerna. Han lyfte också upp att det borde finnas ett stöd för butikerna i randkommunerna för de är en förutsättning för att man ska kunna ha service och bosättning kvar i randkommunerna. Nu råkar ju ltl Staffas sitta i landskapsregeringens parti och borde haft möjlighet att lyfta upp den här frågan och påverka den. Men jag ser inte några skrivningar i budgeten om det.

Han nämnde också skärgårdstrafiken. Borde det inte vara arbetsplatser som landskapsregeringen skulle jobba för istället? Under årens lopp har vi många gånger motionerat om att man borde skapa arbetsplatser. Vi slogs för att bokningen av skärgårdstrafiken skulle etableras ute i skärgården men det blev ingenting av det. Ltl Staffas har all möjlighet att påverka detta. Vad har man gjort?

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag har försökt påverka, det är inte frågan om annat, jag fortsätter att försöka påverka just stödet för landsortsbutikerna.

När det gäller arbetsplatser så där tycker jag kanske att Ålandstrafiken inte är något bra exempel. Det formatet som Ålandstrafiken har idag är jag inte säker på att är något som man bara ska flytta ut till skärgården.

Däremot finns det förutsättningar att skapa arbetsplatser i skärgården genom att den som vill bosätta sig skärgården och ta med sig arbetet så har möjlighet till distansarbete. På det viset säkrar man upp att man har ett arbete. Arbetsgivaren har också vetskap om att det finns en arbetsplats som är besatt av någon som fortsättningsvis vill jobba där.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller distansarbete så byggde väl bokningssystemet på att man skulle etablera det i skärgården. Med dagens teknik så borde inte detta har varit något konstverk att åstadkomma. Om man tittar på bokningssystemen idag i de stora rederierna så tycks de åtminstone få det att fungera, men inte här inom landskapet.

När det gäller framtiden för fiskodlingen så vet vi att de brottas hela tiden med miljötillstånd och möjligheten att utveckla odlingarna och det kommer de att få fortsätta göra. Sist och slutligen är det en ganska skör näring. Vad kommer att hända i framtiden och vad kommer att hända med skärgården den dagen fiskodlingarna får stänga? Därför borde landskapsregeringen jobba aktivt med att skapa nya andra arbetsplatser, och inte basera hela skärgården på fiskodlingen.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Vi ska absolut inte bara fokusera på ett ägg i korgen. Det ska skapas fler möjligheter. Arbetsplatser i det privata skapas utifrån de privata.

Däremot är jag inte så negativt inställd och pessimistisk som ledamoten är när det gäller fiskindustrin och fiskodlingen. Ger man dem rätt möjligheter så fortsätter de att bli renare.

Senast häromdagen kunde vi läsa att fosforutsläppen från fiskodlingarna sjunker år efter år. Det är inte så många andra näringar på Åland som har en sådan utveckling just på fosforsidan. Det pågår någonting positivt. När vi tar upp mera skräpfisk ur haven så hjälper det till att balansera upp ekosystemen, så fiskodlingen bidrar på många olika sätt. Jag kommer säkert att återkomma till det i ett senare anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! God förmiddag bästa kolleger, jag kommer i mitt anförande att hålla mig lite mera på det övergripande planet. I mitt följande anförande, som jag kommer att begära sedan, så kommer jag att sätta fokus på hälso- och sjukvård och regionalpolitik.

Först det mera övergripande planet. I går diskuterade vi lite försiktigt här vid några tillfällen kring konkurrenskraften och att vi ser vissa farhågor i framtiden. Kollegan Roger Nordlund frågade då efter om det fanns möjligheter för landskapsregeringen att presentera ett förslag på hur man ska ta det här arbetet framåt och jobba proaktivt. Svaret uteblev väl kanske till vissa delar. Min fråga till landskapsregeringen är nu: Vill ni presentera ett meddelande till lagtinget i januari där ni tillsammans med kommunerna arbetar fram och visar på konkreta möjligheter? Vad ni ser för hotbilder? Vad kan vi tillsammans göra för att skapa ett bra Åland ännu bättre?

I det meddelandet ser jag gärna också att ni har diskuterat inte bara vad det privata näringslivet utan med kommunerna, att ni har haft en dialog tillsammans med dem och att det här faktiskt är någonting som vi kan göra tillsammans.

Enligt lagtingsordningen så har vi i lagtinget möjlighet att tillsätta utskott. Vi har ju några permanenta utskott, men vi kan också tillsätta utskott för viss tid eller för periodens slut. Mitt förslag här och nu är att vi tillsätter ett sådant utskott som enbart, under resten av året, fokuserar på näringspolitiska frågor. Jag tror det kan finnas en klokskap i det.

Vad gäller det privata näringslivet kontra det offentliga så tror jag att vi alla är införstådda med att det är det privata näringslivet som genererar det tillskott till landskapets kassa som vi i första hand behöver.

Vi försöker bidra på vårt lilla sätt med budgetmotion nummer 25 där vi föreslår att man ska konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet. Jag har blivit kontaktad av branschen av representanter för jord- och schaktbranschen som gärna ser att man skulle få den här möjligheten. Man skulle indela fasta Åland i två distrikt, kanske tre, de får väl en vidare utredning visa. Man skulle helt enkelt konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet och därigenom skapa nya möjligheter för det privata näringslivet. Jag ser inte någon orsak till att landskapet själva ska sköta detta när det finns privata aktörer som vill göra det.

Fru talman! Vi har haft vissa diskussionen kring personalen och personalens antal. Eftersom landskapsregeringen inte verkar ha kännedom om hur många anställda man har så kommer jag i finans- och näringsutskottet att försöka driva på så att vi får in uppgifter, möjligtvis från respektive myndighet eller från respektive avdelning, så att vi kunde få fram ett personalbokslut som saknas. Jag stöder mycket av det resonemang som ltl Bert Häggblom förde fram igår, att man gärna vill effektivera andra organisationer men själv vet man inte hur många anställda man har och det är ju de facto oacceptabelt.

Jag vet att det har varit bekymmer med upphandlingen av det nya PA-systemet, personaladministrativa systemet, men det kan inte få vara en ursäkt hur många år som helst för att inte kunna presentera antalet anställda och antalet årsverken.

Jag är inte rädd för förändring och det är inte mitt parti heller. Vi har suttit i regeringsställning i nästan 40 år och vi har drivit ett Åland i förändring, i process, i många svåra frågor många gånger. Så lägg av med snacket om att vi skulle vara emot förändring! Jag är lite trött på att höra det tugget faktiskt från regeringsbänkarna.

Den sista stora förändringen vi gjorde i förra landskapsregeringen var att privatisera skärgårdstrafiken. Det var ganska djärvt gjort, om jag får säga det själv, med stöd av socialdemokraterna och moderaterna.

Förändring, ja tack, men en förändring som leder till det bättre, inte till det

 sämre.

När det gäller budgeten för övrigt så saknar jag en del konkreta mål. Som jag lyfte upp igår så finns det målbeskrivningar och man får det kanske inte så likriktat som man kanske skulle önska många gånger. Vissa av de här målbeskrivningarna är ju ändå svårbegripliga, det går inte att komma ifrån. Igår gav jag ett exempel från Ålands musikinstitut som varit svårförståeligt. ”Man skulle inkorporera värdegrunden i arbetet”, det är en formulering som är för mig fullständigt obekant.

Det är svårt för den som är samhällsintresserad att läsa den här budgeten, för det förutsätter att man vet vad landskapsregeringens hållbarhetsmål är. Hållbarhetsmålen är ändå ganska vida många gånger. Mycket ryms in. Jag hade gärna sett en högre konkretiseringsnivå i det här arbetet. Jag saknar det faktiskt. Det här visar egentligen inte riktigt landskapsregeringens inriktning, utan det är mera slätstruket och man kan i princip sätta in vad som helst under en rubrik bara man lite tvistar till det.

I mitt nästa anförande, fru talman, så kommer jag att ta upp det som jag känner väldigt, väldigt starkt för och det är hälso- och sjukvården och det är regionalpolitiken. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Man blir ju minst sagt förvånad när vicetalmannen föreslår att vi ska tillsätta ett näringsutskott, ett utskott som de facto redan finns. Vi i regeringsblocket har vid flertalet tillfällen sagt att vi är beredda att jobba under plenumuppehåll. Det är väl bara för oppositionen att följa med i det arbetet så kan vi också arbeta mera med näringspolitiken i utskottet som redan finns.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vet att ltl Ingrid Johansson också känner till att den näringspolitik som vi har hunnit arbeta med i finans- och näringsutskottet nog är en väldigt, väldigt liten del. Med beaktande av att man nu borde ha fokus på detta område så är det helt enkelt mitt förslag att man tillsätter ett utskott som enbart, under den återstående mandatperioden, arbetar med näringspolitiska frågor.

Vi har för tillfället en tilläggsbudget som ligger som fortfarande inte är färdigbehandlad. Vi har en budget som kommer nu och vi har ett antal lagstiftningar som är kopplade till den som måste få högsta prioritet. Därför är detta ett förslag som jag lägger.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vidare sade vicetalmannen att centern är för förändring. Det kanske man ger sken av att vara nu när man t.ex. säger att man vill ha ett KST så snart som möjligt trots att man i centerns gruppanförande, när lagen debatterades, sade att vi nu har kommit med ett förslag där kommunerna frivilligt kan åta sig verksamheter regionvis. Åländsk center stöder det här lagförslaget, regionen kan vara hela Åland eller delar av Åland. Nu mitt i allt är center för förändringen att ett KST ska genomföras så snabbt som möjligt.

Nu är centern för att man ska införa en tunnel trots att vicetalmannen själv var infrastrukturminister när kortruttsmeddelandet togs fram och man plockade själv bort tunnelalternativen.

Att vara för förändring, ja, när det passar oppositionspolitiken, men det är skillnad på att vara för och faktiskt vara den som gör.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag börjar med det sistnämnda. Vi ska komma ihåg att det kortruttsmeddelande som presenterades för lagtinget, det gjordes 2013. Det har runnit en hel del vatten under broarna sedan dess.

I det privata initiativ som nu finns, med det utredningsmaterial som de har, så det fanns inte tillgängligt vid den tiden. Det är inte krångligare än så.

Vad gäller KST så var det en stor besvikelse när landskapsregeringen valde att flytta fram KST med hänvisning till att det skulle passa ihop med de nya kommunstrukturerna. Så står det till landskapsregeringens beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Det fanns en viss konstruktivitet i vicetalmannens anförande. Just detta med konkurrenskraften saknade jag i centerns gruppanförande igår. Det är bra för nu har det kommit via ltl Nordlund och nu i detta anförande.

Jag tycker att kommunreformen är en stor första början på att skapa en större konkurrenskraft för åländska företag. I det kommunala ligger väldigt många nyckelfaktorer som påverkar den dagliga driften i våra företag; vatten, avlopp, planering, investeringar och avfall etc. Skulle vi då kunna skapa ett Åland med färre gränser så kunde vi på ganska kort sikt skapa de stora penseldragen som billigare ellösningar etc. Jag tror att kommunstrukturen faktiskt är en fråga som rör konkurrenskraften i allra högsta grad. Det visar också (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Säg mig, bästa ltl Holmberg, när har den lilla förvaltningen i våra kommuner varit ett bekymmer? Tror faktiskt ledamoten på fullt allvar att man inom loppet av tre månader hade fått fram och byggt ett bageri på Kökar? Tror faktiskt ledamoten att Fifaxfabriken hade byggts i Eckerö om man hade processat det genom en större förvaltning? Tror ledamoten att utvecklingen på Silverskär, i den regionen, skulle ha gått så snabbt och så enkelt och smidigt? Tror ledamoten att vi skulle ha en idrottshall i Brändö om vi var en stor kommun? Nej, man pratar ofta om att det är så mycket hinder med kommungränserna, men de facto så är det ingen som kan peka på att ett projekt blev fördröjt för att man var för långsam i Eckerö, Geta, Sottunga eller Sund. Snarare är det så att det går fortare, mycket fortare.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Man behöver inte leta efter så många exempel, de är tydliga. Vad var problematiken inom Orkla för ett par år sedan? Hur rättade man till det? Jag vet att de större företagen på Åland har ganska gemensam problematik. Det är de här nyckelfaktorerna som jag räknade upp. Det är svårt, om man ska hantera det bara på fasta Åland med de kommungränser som finns, att hitta konsensus där man kan driva en näringslivspolitik över kommungränserna. Det blir ett revirtänkande. Jag kopplar in stan, jag säger inte att stan är något bra exempel, stan är en stor huvudspelare i det här också som måste komma emot. Därför är min vision en faståländsk kommun, då har vi konkurrenskraft som heter duga. Och det skulle inte drabba snabba beslut på något sätt, tvärtom.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! I det första replikskiftet lyfte ledamoten upp att han saknade centerns näringspolitiska riktlinjer i vårt gruppanförande. Till saken hör att tiden är begränsad under tio minuter och vad man kan lyfta upp. Ledamoten Roger Nordlund har redan aviserat att han kommer att föra fram centerns visioner. Jag kan förstå om det väckte en viss förvåning. Vad som väckte en ännu större förvåning hos oss som sitter här i lagtinget och lyssnar är ju att det finns ingenting konkret i budgeten som talar om vad landskapsregeringen vill för att kunna möta de problem som man nu ser i horisonten. Det är därför som vi föreslår att landskapsregeringen återkommer med ett meddelande till lagtinget och talar om vilka visioner man har och vilket arbete man har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vtm Thörnroos kör den vanliga linjen i sitt anförande med att läxa upp oss, och det börjar vi bli vana med. Man berättar vad vi ska göra och inte ska göra. Vi får tacka för den lektionen.

Sedan finns det sådant som kanske är lite mera konstruktivt och framåtsyftande och som jag vill lyfta fram som positivt i vicetalmannens anförande och det gäller tillväxtfrågorna. Det är helt klart så att tillväxtfrågorna måste få större fokus i den politiska debatten. Det måste läggas fokus på att se vad vi kan göra för att tillsammans få fart på de åländska hjulen. För egen del ser jag att det redan finns en hel del i den budget som ligger. Men jag är också intresserad av att kunna fortsätta den diskussionen på lämpligt sätt framåt, för att sträcka ut handen.

Men snälla, vtm Thörnroos, detta uppläxande börjar faktiskt bli rätt jobbigt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tycker att det känns bra att vi har en stark samsyn kring tillväxtfrågor. Vi måste se över hela Åland och vad vi kan göra både inom utbildningsväsendet och vilka direkta insatser vi kan göra för att tillsammans få Åland att växa, få ett bra Åland att bli ännu bättre.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Den senare delen av repliken, i kombination med huvudanförandet, att man skulle tillsätta ett särskilt utskott för de här frågorna, det tror inte jag att är speciellt lyckat. Därför att det här är frågor som berör i princip alla sektorer som vi har. Det här är ingen fråga som ska läggas in i ett särskilt fack. När man diskuterar de här frågorna så ska man faktiskt göra det samlat naturligtvis - och där har vi ett närings- och finansutskott - men sedan ska man också dra nytta av de övriga utskottens fackkunskaper. Att försöka isolera de här frågorna till ett organ, det är inte lyckat, tror jag. Ska det här lyckas så då bör man se till att man för diskussioner i de normala banor vi har, men också i ett samarbete mellan de olika sektorerna så att man verkligen kan föra det här arbetet framåt. Annars riskerar man att få det här till en isolerad fråga och det tror inte jag på.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns ingenting som säger att ett specialutskott som arbetar med tillväxt- och näringspolitiska frågor behöver vara en isolerad företeelse eller inte kunna ha kontakt med andra utskott. Vi ska komma ihåg att de flesta som sitter här i Ålands lagting har ju en ordinarie plats i ett annat utskott. I och med att man har det så har man också möjlighet att återkoppla till det permanenta utskottet, om jag kan formulera mig så. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att vi inte skulle fortsätta att säga att centern inte är förändringsvilliga därför att vicetalmannen säger det ur talarstolen till oss vad vi inte får göra, nej, det blir ju uppenbart att vi har träffat en sjuk punkt annars skulle inte vicetalmannen behöva säga på det här sättet.

Min bestämda uppfattning är att jag tycker att centern hör till de kanske minst förändringsvilliga partierna här i lagtinget. Det har ju centern visat genom att vara emot nästan alltihop i reformväg som den här landskapsregeringen vill genomföra. Och inte har man kommit med alternativ heller.

Därför gladde det mig ändå att för centerns del, ltl Roger Nordlund, igår sade att centern nu har beredskap att slå ihop skärgårdskommuner. En viss självinsikt tycks ändå centern fått under arbetets gång.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror att jag låter ltl Roger Nordlund själv kommentera sina egna uttalanden. Jag uppfattade det kanske inte riktigt på samma sätt, men så är det.

Jag är stolt över den politik som centern har fört i regeringsställning. Jag är kanske något mindre stolt över den politik som vi har fört i opposition därför att vi hade för lång startsträcka innan vi kom igång. Vi hade kunnat vara snabbare och vi hade kunnat vara mera på. Man lär sig med tiden.

Jag vill ändå säga att centern är det parti som värnar hela Åland. Vi tror fortsättningsvis på att hela Åland ska leva. Vi tror det faktiskt alldeles på riktigt. Vi tycker att det är viktigt att det finns en levande skärgård och att det finns transporter dit året runt.

Minister Mats Perämaa, replik

Ja, de där valtalen kan vi hålla om ett år.

Det viktiga är näringspolitiken och i likhet med vad flera har sagt här så tycker jag att det fanns en viss konstruktivitet i anförandet. Näringspolitiken och konkurrenskraften är en av de centrala frågorna under hösten av denna mandatperiod. Det tycker jag att vi ska fokusera på gemensamt.

Ett meddelande eller inte, vi ska åtminstone diskutera den frågan i landskapsregeringen eftersom vi diskuterar tillväxtpolitik väldigt mycket.

Så småningom, här inom några veckor, så kommer vi att återkomma med en tilläggsbudget som förmodligen berör primärproduktionen väldigt mycket med tanke på den svåra situation vi har haft. Men vi har haft många tillväxtåtgärder.

Nu går gästhamnprojektet in för förverkligandefasen, golfbanan likaså, det är specifikt en tillväxtsatsning och Bomarsund, Kastelholm och många saker därtill. Det har gjorts många saker och mycket ska göras ännu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack fru vicetalman för ett intressant anförande. Jag tänker anknyta till näringsutskottet eller tillväxtutskottet som ni inledde med, som också har minister Perämaa tangerade igår och det tycker jag att är en mycket intressant tanke. Det tangerade också det som jag hade i mitt anförande. Jag tror, som sagt var, att läget kanske är lite sämre än vad vi vågar inse. Jag hann inte heller ta upp allt i mitt anförande.

Det står till exempel i den här bilagan att ” den årliga tillväxten av värdet på den samlade omsättningen i det privata näringslivet har trendmässigt sjunkit sedan 2011.” Det om någonting borde väl vara en orsak att vi skulle ha ett näringsutskott.

Nu ska vi behandla den här budgeten, vi har väl 65 motioner och vi har nog väldigt svårt att fokusera på näringsfrågorna. Jag stöder absolut den tanken hur det nu sedan går.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tackar för det stödet. Det har också kommit indikationer från moderat samling och också lite försiktigt från finansministern att vi har en gemensam problembild. Vi ser åtminstone samma problem och sedan får vi se var det landar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Gästhamnar har nämnts här och turistsatsningar, men tyvärr har vi sett att övernattningarna trendmässigt har minskat under decennier. Jag lämnade in, kanske för ett halvt år sedan, en åtgärdsmotion om att vi skulle göra marknadsundersökning. Som vi har sett så har ju den motionen kanske inte avancerat på grund av den sits vi har, det finns en massa andra också. Absolut, ett separat näringsutskott!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Förändringsvilliga nämnde vtm Thörnroos att centern skulle vara. Men är all förändring lyckad? Jag tänker naturligtvis på den privatisering som gjordes av skärgårdstrafiken. Är vtm Thörnroos väldigt tillfreds med resultatet? Den dåvarande regeringen gjorde ett avtal som var väldigt billigt. Vad följer när någonting är väldigt billigt? Ja, kvalitén kanske inte följer med. En direkt fråga till vicetalmannen: Är vicetalmannen nöjd med utfallet av det avtalet och den förändring som man drev igenom under förra perioden?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! När vi antog avtalet första gången så minskade vi budgetslitaget med 3 miljoner på årsbasis och det var bara för skärgårdstrafiken exkluderat bränsle. Rent ekonomiskt så var det en jättevinst. Jag kommer ihåg ännu att när Skarven konkurrensutsattes så var anbudet, som vi fick in, 37 procent billigare än att driva den egen regi, exklusive bränsle.

Sedan har inte jag, på samma vis som ltl Staffas, haft möjlighet att evaluera och analysera resultatet eftersom jag inte sitter i regeringsställning.

Men uppenbarligen så är också liberalerna nöjda med utfallet eftersom man nu har valt att förnya upphandlingen och gå vidare med det igen.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Till vissa delar så har ju regeringen också sagt upp avtal för att omförhandla dem. Det ska ge förutsättningar att kunna ge en bättre service.

Jag måste återkomma till en annan sak som vicetalmannen nämnde. Hon var nöjd med de 40 åren men inte så nöjd med de här första tre–fyra våren som oppositionspolitiker. Jag bara er önskar fyra år till som oppositionspolitiker så att ni kanske blir nöjda även med den rollen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Minister Wille Valve

Talman! Detta är en budget med trygga ramar och, kanske, en av de socialt kraftfullaste budgetar som den här landskapsregeringen har levererat. Trygga ramar betyder att vi nu jobbat oss ner från ett underskott på 17,6 miljoner till 1,9 miljoner. Vi står stadigt på egna ben och är fria. Ty den som är satt i skuld är icke fri.

Denna vår bro in i framtiden innehåller också flera framåtsyftande satsningar, avdraget utvidgas till alla med 55 000 euro i inkomst per år. Detta stärker köpkraften hos flera i samhället och innebär en vitamininjektion, en behövlig sådan, i näringslivet. Det blir flera jobb vilket också stärker tryggheten.

Jag glad över att idag få presentera budget 2019, vår gemensamma bro in till framtiden.  Snälla byt inte namn på den här budgeten såsom har föreslagits i en budgetmotion. Det är ett bra namn.

Talman! Förra torsdagen hade landskapsregeringen förmånen att fastställa Ålands nya tandvårdsprogram. Programmet innebär:

– Att bastandvårdsavgifter förs in i högkostnadsskyddet, för de socioekonomiskt och medicinskt mest utsatta grupperna.

– Automatisk rätt till högkostnadsskydd utan anhållan senast 2021. Det betyder mindre byråkrati för patienten.

– Införande av begränsad tandvårdssedel för +75-åringar föreslås, i samband med hälsofrämjande besök. Undersökningen kan göras valfritt inom den privata eller den offentliga tandvården.

– En investering i en tandvårdsbil till skärgården som gör att den idag redan lagstadgade rätten till bastandvård kan tryggas på riktigt.

I programmet bäddar vi också för ett åländskt direktersättningssystem med privata aktörer, värt att notera, ett kvalitetsregister och stärkt förebyggande tandvård. Direktersättningssystemet och ett automatiskt högkostnadsskydd innebär att det är dags att skörda frukterna av vårt mödosamma digitaliseringsarbete.

Men det innebär också att allmänna riktningen inom social- och hälsovårdsområdet just nu går mot en enklare vardag och mindre byråkrati för människan, patienten och klienten. Talman, låt oss hålla i den utvecklingen

Talman! Vi närmar oss jul och det kan vara bra att påminna sig om ett av högtidens kraftfullare budskap. ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” (Matteusevangeliet)

I budget 2018 aviserade vi en översyn av ÅHS’ avgifter. Budget 2019 får lite extra tyngd av att vi samtidigt klubbat ett lagförslag där ÅHS-avgifterna också justeras. Förändringarna i högkostnadsskydden är betydande för våra mest utsatta medborgare, de ”minsta av våra bröder och systrar”.

Det handlar om äldre ålänningar som vårdas lång tid och som i framtiden slipper en ”eftersläng” av avgifter i 1000-euros klassen, utanför högkostnadsskyddet. Landskapsregeringen anser att dessa riktade insatser för att förbättra den redan jobbiga vardagen för ”våra minsta bröder och systrar” inte bara är motiverade, det är kort sagt orimligt att hamna hos kronofogden pga. dygnsavgifter.

Talman! En av den här regeringens viktigaste uppgifter har varit att beta av den notoriska IT-skulden på ÅHS. Vi är nu på god väg, på resan mot Åland 2.0. Mera om detta på sidan 12 om programmet för IT-samordning.

Under 2019 presenteras de första förslagen i det effektiveringsarbetet som har inletts av vården på Åland, vilket är livsviktigt med tanke på den kostnadsökning som följer dels av en äldre befolkning och dels den medicinska utvecklingen. Jag är glad över att landskapsregeringen på denna punkt fått ett offentligt stöd som är klart bredare än regeringens understöd i denna sal. Tack för det, det bådar gott för framtiden!

Den växande äldre befolkningen gör det också angeläget att prioritera en seniormottagning vid ÅHS, vilket vi gör i denna budget, men framförallt uppdateringen av riktlinjer för omsorg och vård vid demens.

Ett annat prioriterat område som jag gärna nämner för 2019 är barns och ungas välmående, där den som lusläst budgeten kan notera att vi tillsätter ett expertorgan för att samordna och föreslå åtgärder som främjar barns och ungas hälsa.

Skulle jag peka ut en enda sak som måste göras under den självande återstoden av denna mandatperiod så är det slutförandet av socialvårdsreformen, en annan frukt som börjar bli mogen. Landskapsregeringen har slutfört den politiska beredningen, nu återstår den juridiska beredningen. Och för ”våra minsta bröder och systrar” är detta det viktigaste av allt som vi gör.

Avslutningsvis, tack till de tre regeringspartierna! Det finns skäl idag att vara glada över de resultat som vårt regeringssamarbete har inbringat, över styrkan i att vi har kunnat prata ihop oss och vidta åtgärder vars målmedvetenhet nog överträffar de landskapsregeringar som har haft en kvalificerad majoritet bakom sig i den här salen. Visst är vi olika partier, vi vet alla att vi har olika ideologier och så är det, men när det kommer till kritan har det visat sig att vi är människor som kan diskutera och kan komma överens. Det är de relationerna, det samförståndet som visat sig vara kittet och styrkan i vårt regeringssamarbete. Tack för det!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack minister Valve för presentationen. Vi inom centerpartiet har diskuterat ganska mycket kring tandvård. Den något njugga inställning som vi tidigare har haft till det projektet så börjar nu ta sig en annan skepnad. Vi kommer inför valet 2019 att presentera vår syn på hur tandvården kan organiseras, också så att man tar hjälp av det privata näringslivet. Jag säger inte att vi kommer att driva det som en av våra högst prioriterade frågor, men det kommer att vara en prioriterad fråga för oss. Det är helt klart. Därmed inte sagt att vi tycker att det är okej det program som nu är framtaget.

Jag skulle gärna vilja veta synen av ansvarig minister för sociala frågor när man nu skär bort 1,1 miljoner från kommunerna när det gäller landskapsandelarna inom den sociala sektorn.

Minister Wille Valve, replik

Tack vtm Thörnroos. Jag välkomnar det som vicetalmannen aviserade först. Tandvården är viktig. Det är väldigt lätt hänt att tandvårdsdebatten stelnar i frågan allmän tandvård ja eller nej? Du är här, jag är där och det finns mycket däremellan att diskutera. Allting som kan nyansera den debatten är välkommet. Jag tror att det är bra för vårt samhälle att föra in den typen av inspel.

Vad sedan gäller den andra frågan så måste jag be att få återkomma till den i ett separat anförande.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det finns svårigheter med de kognitiva sjukdomar som vi nu har. Det är helt enkelt därför att de inte passar in i den systembild som vi har och när det gäller gränsdragningar inom hälso- sjukvård och omsorg. Det här är ett växande problem. Vi vet att kommunerna har svårigheter att hantera detta. Därför vädjar jag till minister Valve som ändå har det sociala ansvaret, dessa 1,1 miljoner som nu ska tas bort från socialvården i kommunerna, försök tänka över det en gång till. Är det faktiskt värt det?

Minister Wille Valve, replik

Den frågan kan förvisso ställas för alla förändringar i landskapsandelssystemet. Är det värt det? Måste landskapsregeringen verkligen göra det? Vi har fört den här debatten förr i den här salen. Alla här känner den ekonomiska situationen, vi känner till hur klumpsumman har utvecklats och det underskott som vi inledde den här mandatperioden med.

Jag menar ändå att långsiktigt är det bäst för landskapet att kunna vara skuldfritt och att kunna stå på sina egna ben. Ska vi kunna upprätthålla den sociala service som vtm Thörnroos lyfter fram så är det nog väldigt viktigt att vi står stadigt på våra egna ben.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Minister Valve vädjade till lagtinget att inte ändra man på budgeten. Menar alltså minister Valve att det är valfritt om man följer lagen eller inte?

Minister Wille Valve, replik

Ltl Lundberg, jag menade bara att det är ett fint namn på budgeten. Jag ser inte någon orsak till varför vi skulle ändra på den. Det är en högst personlig och estetiskt betraktelse.

Ltl Britt Lundberg, replik

I lagtingsordningen 53 § står att budgeten som läggs fram varje år till lagtinget heter ”Ålands budget” och inte ”Budget för landskapet Åland” som regeringen har valt att kalla den för. Detta efter en lång process i kommittén för självstyrelselagsrevisionsarbetet. Är det faktiskt så att regeringen bara tycker att man kan nonchalera det?

Minister Wille Valve, replik

Ltl Lundberg missförstår mig. Det jag avsåg i mitt anförande - vilket torde vara tydligt, jag kan ge en skriftlig kopia av det - det är namnet, ”En bro till framtiden”. Jag anser det vara ett positivt och bra sätt att beskriva den brytningsfas som landskapsregeringen nu befinner sig i efter tre års arbete på väg in i nästa mandatperiod. Jag nämnde överhuvudtaget inte det som ltl Lundberg lyfte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag vill ställa en fråga till minister Valve. Nu har man äntligen under denna regeringsperiod satt ganska så hårda sparkrav på ÅHS för att minska kostnaderna. Samtidigt inför man nu i budgeten en tandvårdsvagn för 300 000 euro. Man har inte med några kringkostnader vad det innebär totalt i kostnader kring den här tandvårdsbilen. Tidigare har man budgeterat tandläkarstol för det här ändamålet men om det blev verkställt vet jag inte. Är det prioriterat nu att tandvårdsvagnen är viktigare än sparkraven på ÅHS?

Minister Wille Valve, replik

Nej, ltl Eklund, de två sakerna ska nog inte ställas mot varandra. Det är fråga om driftskostnader å ena sidan och investeringskostnader å andra sidan. För ÅHS del handlar det som ett långsiktigt effektiveringsarbete som måste göras.

Inom sjukvården i vår omvärld ser vi en press på alla hälso- och sjukvårdsorganisationer med anledning av den medicinska utvecklingen, den äldre befolkningen och med anledning av det så behöver vi helt enkelt hålla bättre koll på kostnaderna. Det är ett långsiktigt arbete som sträcker sig över många år.

Tandvårdsbilen däremot, det är frågan om en engångsinvestering på 300 000 euro som ingår i ett helhetspaket.

Det är riktigt, som jag anar i ltl Eklunds replik, att det här är en del av en helhetslösning. Tandvårdsbilen i sig själv funkar inte, det förutsätts också att den tidigare vakanthållna tandläkartjänsten tillsätts som kostar € 75 000 och som kommer att tas inifrån ÅHS egen budget. Med de pusselbitarna ihop (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man presenterar ett sådant här förslag så borde man ha med alla kringkostnader. Det är inte bara en tandläkare, det kommer säkert att vara en assistent och kanske t.o.m. en chaufför och sedan ska det här administreras på något vis. För mig är det alltid intressant att se på totalkostnaderna, även om det är investeringar och driftsbudget. I de totala kostnaderna för sjukhuset så ingår både investeringar och drift.

Minister Wille Valve, replik

Det är en berättigad kommentar. Jag uppmanar ltl Eklund att läsa tandvårdsprogrammet, där finns en sida där man spaltar upp alla kostnader med anledning av tandvårdsprogrammet 2019, 2020 och 2021.

Jag vill återigen betona att man inte enbart kan rycka tandvårdsvagnen ur sitt sammanhang. Det är ett program som består av flera olika komponenter som är ägnade åt att stärka munhälsan framförallt för de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. I regeringsprogrammet kunde vi läsa att ett tandvårdsprogram ska tas fram, nu är det verklighet och vi från socialdemokraterna är förstås glada över det. Vi vill tacka och gratulera ministern för det.

Vi kan också se att det tas några stora kliv framåt eftersom de som redan får allmän tandvård också får räkna in det i högkostnadsskyddet. Personer som är 75+ får en tandvårdssedel för hälsofrämjande hälsobesök.

Vi ser att tandvårdsvagnen finns i röret. Min första fråga är: När tror ministern att tandvårdsvagnen kan börja rulla och vi ser den i verkligheten?

Minister Wille Valve, replik

Bra fråga! Det kan jag inte spekulera kring. Jag konstaterar att i budgeten står det väldigt tydligt att införskaffningen görs under 2019 och ÅHS- styrelse uppmanas att börja planera. Så under 2019 om jag skulle våga mig på en så kallad killgissning.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för det svaret.

I början av mandatperioden pratade man en hel del om tandvårdssedlar. Det liberala lantrådet sade till och med i tidningen att tandvårdssedlar kan vara en väg framåt mot en allmän tandvård. Man har tittat på det här ganska rejält och vänt på alla stenar och konstaterat att det är rätt komplicerat. Det är inte nog med att vi har allmänna tandvårdsmottagningar som ställer sig ganska skeptiska till idén, det kan också vara ganska dyrt. Det kan vara ganska byråkratiskt, men å andra sidan så finns det andra regeringar och andra fackförbund som har lyckats få till någon sorts modell.

Kan ministern lite grann utveckla varför man inte går in för tandvårdssedlar och någon sorts typ av allmän tandvård för ålänningarna just i det här läget?

Minister Wille Valve, replik

Ja, absolut ltl Wikström. Tandvårdssedlar finns ju på andra ställen i vår omvärld. Ett av de uttryckliga uppdragen för arbetsgrupperna - både tandvårdsgruppen och lite den som tittar på ÅHS avgifter - det var att titta på möjligheten med att införa en allmän tandvårdssedel, precis som vi skriver i vårt regeringsprogram också.

Slutsatsen från sakkunniggrupperna var att om vi gör det på Åland, inför en allmän tandvårdssedel för alla ålänningar, så blir det väldigt byråkratiskt, hela hanteringen av det oberoende av hur man gör det. Gör man det på Åland så blir det ganska omständigt.

Då var följdfrågan: Finns det någon grupp som det skulle vara vettigt att göra det för med tanke på hur hälsosituationen ser ut över hela åldersspektra? Då blev slutsatsen ja, för +75-åringarna, här finns det ett uppenbart behov till mer förebyggande arbete, vilket också har konstaterats i patient- och klientombudsmannens rapport. Byråkratin blir inte jättestor för den här (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Som ministern väl känner till så ser liberalerna fram emot en seniormottagning. Jag tycker att särskilt arbetet med att ta fram modellen ska bli oerhört intressant. En seniormottagning kan innehålla väldigt många olika saker. Har man enbart primärvård eller har man också specialistvård i sammanhanget? Hur ska bemanningen se ut? Vilka specialiteter ska man ha? Vilken typ av förebyggande arbete ska finnas? Ska vi ha dietister? Ska det finnas ett helt spektrum eller ska det vara en ganska smal organisation? Det finns mycket inspiration att hämta från de kvalitetsindikatorer som gäller inom äldreomsorgen och som vi från vår sida gärna vill att man arbetar in i det här arbetet. Jag ser fram emot det arbetet.

Jag skulle vilja höra ett resonemang från ministern om hur tidsplanen ser ut helt enkelt?

Minister Wille Valve, replik

Kort svar, jag ser att landskapsregeringen i samarbete med ÅHS-styrelse kommer igång under 2019, när som helst från och med januari. Det hänger delvis också på hur ÅHS-styrelsens arbete ser ut under den första halvan av 2019.

Det som jag ser som absolut oundgängligt är att ÅHS-styrelse har en väldigt viktigt roll i det här arbetet. ÅHS-styrelse har vid styrelsebordet, förutom en väldigt hög sakkunskap, också möjligheter att jobba med den här frågan på ett väldigt konkret sätt jämfört med landskapsregeringen. Därför vill jag särskilt betona det som står i budgeten, att det är landskapsregeringen och ÅHS som tillsammans gör det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är bra att man nu rättar till den felaktiga investeringen, som jag ser den, som gjordes under den förra mandatperioden när det gäller tandvårdsstolen. Den visade sig vara, rent ut sagt, dysfunktionell och kräver oerhört mycket personal. När den stolen ska ut i skärgården så är det inte nog med att det ska med tandvårdspersonal och chaufförer, utan det ska dessutom med tekniker som hanterar detta. Dessutom är det svårt att upprätthålla alla hygienkrav osv.

Tandvårdsvagnen kommer att bli en mycket bättre lösning som kommer att vara mycket mer flexibel och faktisk betydligt billigare i drift. Det är jag, som medlem i ÅHS-styrelsen men också som medlem i ett parti som gillar att hålla i pengarna, glad över.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack också minister Wille Valve. Det är extra kul och det gläder mig det som ministern nu förtydligade i anförandet och det gäller expertorgan för ungas psykiska hälsa. Jätteviktigt! Mycket tack!

Jag vill också tacka det som står i den allmänna motiveringen, att det ska i socialvårdslagen ska lyftas fram speciell uppmärksamhet på barn och unga i behov av särskilt stöd. Jätteviktigt! Det är en mycket bra text som man har fått in. Jag säger verkligen ett stort tack. Jag vet att jag har nojsat en hel del om detta med minister Valve.

Jag har en fråga. Det står vidare på samma sida, sidan 23 i allmänna motiveringen; ”utredning av barnskyddet genomförs under året”. Ska man då också börja se på handläggningstiderna? (… taltiden slut).

Minister Wille Valve, replik

Utgångspunkten är att det här en utredning som social- och miljöavdelningen kommer att hålla i. Den kommer att vara mera inriktad på kvalitet än på kvantitet. Lite förenklat kan man säga att det som ÅMHM har gjort handlar egentligen bara om att mäta och se till om kommunerna har hållit de lagstadgade handläggningstiderna? Ja eller nej? Det är ju ett ganska absolut värde som inte säger så där jättemycket om själva handläggningen. Ambitionen är att titta mera på de indikatorerna.

Jag vet också att Ålands ombudsmannamyndighet har börjat fundera i lite liknande banor. Jag tror att vi kommer att få samordna en del mellan avdelningen och ombudsmannamyndigheten.

Ltl Göte Winé, replik

Det var lite hit som jag ville komma och höra att det stämmer. Man tittar på om barnskyddet klarar av tidsmarginalerna som är uppsatta i lagen, men man glömmer bort att se på kvaliteten och på vad man ska göra. Man hamnar också att vänta på andra utredningar innan man kan slutföra en barnskyddsutredning. Det är en viktig fråga som man lyfter upp här i allmänna motiveringen.

Jag håller med om att underrubriken, ”En bro för framtiden” är bra. Där delar jag ministerns åsikt. Det kanske kan vara en brygga för framtiden också och då tänkte jag på tandbrygga. Tack för det!

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Winé. Jag håller med. Det är jätteviktigt att vi gör båda typer av utvärderingar, dels de här lite mera tekniska, ja/nej. Men vi måste också sätta dem i en kontext, i ett sammanhang och göra mera kvalitativa utredningar för att verkligen veta hur läget är.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Det blir tvära kast i en budgetdebatt som genomförs på det sätt som talmanskonferensen har valt att planera den, dvs. genom att vi diskuterar allt på en gång. Jag hade gärna koncentrerat mig på olika avdelningar, men nu är läget som det är.

Jag kommer i mitt anförande att helt och hållet koncentrera mig på självstyrelsepolitik och var vi står i det sammanhanget idag.

När vi ser hur läget ser ut för Åland och möjligheten att utveckla och utöka vår självstyrelse så kan det beskrivas på två olika sätt, precis som livet i stort kan göras på det sättet.

Den ena sidan är ganska mörk, den är besvärlig och den har en ingrediens av ovilja och okunskap hos dem som vi ska diskutera detta med.

Samtidigt kan vi också konstatera att vi har kanske den absolut bästa grunden att stå på lokalt som vi någonsin haft när det gäller att utveckla självstyrelsen, om man undantar kampåren i slutet av 1910-talet och början på 1920-talet. Vi har en oerhört stor samsyn på Åland att vi vill utveckla självstyrelsen och faktiskt vill se att det kan bli någonting som kan användas för ålänningarnas väl och ve också i framtiden. Jag tycker också att vi är mera välargumenterande än vi någonsin har varit tidigare.

Allt detta beror på och att vi har lyckats slå oss samman, diskutera ihop oss och sett till att vi har formulerat allt det här.

I det sammanhanget vill jag redan nu passa på att rikta ett väldigt stort tack i första hand till lantrådet Katrin Sjögren för att under den här perioden ha orkat dra de här frågorna som många gånger kan ses som väldigt tunga, mörka och väldigt jobbiga.

Jag vill också passa på att rikta ett väldigt stort tack till övriga partier som har visat en oerhört stor konstruktivitet och vilja att på allvar driva de här frågorna på gemensam bog. Det är någonting som vi ska vara väldigt tacksam för och se till att vi fortsätter att jobba med det.

När man ska fortsätta att jobba med de här frågorna så kan man egentligen gå två vägar. Man kan välja att koncentrera sig helt hållet på alla de problem som vi står inför, hur omöjlig den samarbetspart som vi har på andra sidan Skiftet är och hur svårt det är att nå resultat. Eller så väljer vi att koncentrera oss helt och hållet på det som är det positiva, det som är våra möjligheter. Naturligtvis finns det vägar mittemellan där också, vi kan ju aldrig glömma att vi har en verklighet att jobba med.

Jag tror överlag att om man ska nå framgång i ett arbete så måste man för det första tro på att vi kommer att nå framgång, utan att vi tror det så kommer vi definitivt inte att nå framgång.

För det andra så tror jag också att vi måste koncentrera oss på att faktiskt försöka lösa de bitar som vi har möjlighet att påverka. Det går inte att bara gräva ner sig och störa sig på sådant som inte löst sig. Då får man lämna det för en stund, plocka upp följande sten, vrida och vända på den och försöka få den att passa in så att man kan steget vidare och bygga självstyrelsen som vi tillsammans vill bygga.

Det finns en motion i motionsfloran idag som är värd att fundera en hel del kring. Det är ltl Harry Janssons med fleras motion om att sätta sig ner och tillsammans utforma det här. Jag ser också samma typ av utgångspunkt i regeringens budget, att man ska fortsätta arbetet med att jobba konkret med frågor.

Vi har uppenbart misslyckats på det sättet att de gemensamma strategierna som vi hade om att försöka få ett systemskifte, de har inte gått hem i Helsingfors och man har inte förstått det. Det har lett till att vi i följande steg inte heller har haft de konkreta förslagen på hur vi vill göra det här.

Under en tid framåt här nu så behöver vi fundera på hur vi kan konkretisera de här bitarna, så att vi ständigt och jämt när vi möter ett nej eller oförståelse kan förklara det genom att visa på hur vi vill utveckla Åland på ett positivt sätt.

Jag är övertygad om att även på finskt håll så måste man kunna förstå att det är på det viset att vi inte utvecklar självstyrelsen i motsats till Helsingfors. Vi gör det för vår egen del och vi gör det för att vi tillsammans med Finland också ska kunna få en god utveckling. Det är så märkligt att vi alltid möts av detta att vi försöker göra någonting som ska skada Finland. Jag har inte sett ett enda av de förslag som vi har lagt från åländsk sida som något som i grunden skulle skada Finland. Tvärtom, de skulle kunna vara goda exempel och inspirationskraft för hur det finländska samhället i övrigt kunde utvecklas.

En annan sak som jag tror att vi har att jobba med här på hemmaplan, som jag har upplevt att man använder sig av Helsingfors när man inte vill komma oss emot, det är att vi saknar förankring i samhället. Här tror jag att vi har en läxa att göra. Det är inte bra när vi från politiskt håll driver stenhårt på frågan om att vi tror på att den ekonomiska självstyrelsen med t.ex. skattebehörighet borde öka, när vi samtidigt har människor ute i samhället som kontinuerligt ställer kritiska frågor till det. Då har vi som politiker misslyckats i vårt uppdrag att förklara varför vi ska dra de bitarna vidare. Här hoppas jag också att vi gemensamt ska kunna ta den diskussionen med näringslivet, med organisationer och med den enskilda människan så att vi faktiskt får det här att lyfta.

Sammanfattningsvis, fru talman, det vi ska göra nu när det gäller självstyrelselagsfrågorna nu, det är att fortsätta den inslagna linjen dvs. att jobba för ett systemskifte, men samtidigt vässa våra argument på det sättet att vi kan lägga fram de konkreta förslagen på vad vi vill använda självstyrelsen till och hur vårt åländska samhället skulle se ut om 5, 10, 15 och 20 år. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ltl Ehn gör en fin ansats till att försöka fundera på vad vi ska göra framåt, men jag tycker att han landar i fel slutsats. Det är lite typiskt för den åländska debatten, när vi inte når framgång så går vi alltid till oss själva och funderar vad vi har gjort fel, hur vi kan anpassa oss och om vi kan sätta oss i en kommitté och skriva ett nytt förslag osv. Men vi ser så tydligt att grundproblemet till att utveckla självstyrelsen ligger i Helsingfors. I Helsingfors saknas viljan totalt, åtminstone med den regering vi har i dagsläget. Då måste vi ställa oss frågan; okej, hur kan vi förändra viljan i Helsingfors? Är det lönt att driva den här typen av förhandlingar som vi har gjort nu, eller måste vi vända oss internationellt för att försöka få gehör för våra önskemål? Önskemålen är faktiskt folkrättsligt berättigade i mångt och mycket. Delar inte ltl Ehn den bilden att vi måste vända oss internationellt i större utsträckning om vi ska vara realistiska? (… taltiden slut).

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Till det sista så tror jag att det finns en poäng i det som ltl Axel Jonsson sade. Vi måste se till att få ett fokus som är större än bara relationen Helsingfors-Mariehamn. Vi vet också att vi har ett stort bekymmer där. Omkringliggande värld upplever inte relationen i dagsläget som ett gigantiskt stort problem. Man ser att det åländska samhället är livskraftigt och ser att det fungerar, även om vi i den dagliga verksamheten ser saker som inte fungerar.

Jag tror att vi även där ska fundera gemensamt på hur man sätter fokus på de mera principiella frågorna. Jag menar också att man aldrig kan säga att det är ens fel när två träter. Vi måste också fundera på hur vi ska vässa våra argument och hur vi ska se till att vi når fram i vår argumentation.

Jag delar även synen på att det största bekymret är att man på andra sidan förhandlingsbordet kanske inte vill förstå oss. Men då måste vi ändå se till att vi är ännu mer övertydliga (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Ser man historiskt så brister vi ofta lite i åländskt självförtroende i de här frågorna.

År 1921 lyckades man skapa förståelse för de åländska problemen i en tid när vi hade sett ryska riket rasa ihop och Sovjetunionen växa fram, mittemellan två världskrig. Då lyckades man ändå skapa förståelse och få den åländska frågan upp på det internationella bordet, så nog är det ju märkligt om vi inte idag - mot bakgrund av hur världen ser ut - skulle väcka ett intresse och skapa förståelse för ålänningarnas behov, om man lyckades mot bakgrund av de omständigheterna för snart hundra år sedan. Vi måste tro på oss själva lite, att vi kan lyfta de här frågorna på bordet och göra det med våra goda argument som ltl Ehn här anförde nyss. Att tro att vi kan lösa detta genom att fortsätta envist att prata med Helsingfors, det tror jag att är dödfött.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror återigen att ltl Axel Jonsson har rätt i att vi måste våga jobba på flera plan. Jag hävdar att det inte i dagsläget är brist på självförtroende från åländsk sida.

Däremot så pratar vi sällan ihop oss som om en del gemensamma strategier. Den gemensamma strategin kan också faktiskt vara att vi har vissa skillnader i hur vi uttrycker oss i diskussionerna med den finska sidan. Vi ser hur de på sin sida gör, man gömmer sig ganska snabbt om det finns någon som vill bromsa och då gömmer man sig bakom det partiet eller den gruppen och säger att det är deras fel att inte någonting händer. Vi ser samtidigt att så är ju inte fallet.

Jag tror att vi ska använda oss av att vi har en bukett med åsikter om att självstyrelsen ska utvecklas här också och inte falla i fällan att vi måste tycka hundra procent lika. Däremot ska vi ha pratat ihop oss här på hemmaplan så att vi blir ännu starkare än vad vi har varit idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Ehn och jag har i stort sett alltid haft samsyn när det gäller självstyrelseutvecklingen och arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden har därför gått bra.

Orsaken till att vi från centern har lagt den här motionen om en kommitté, för att ta det här arbetet vidare, beror på att det finns en mycket, mycket stor risk nu att allt det arbete som man från politiskt håll och tjänstemannahåll har lagt ner nu under ett stort antal år för att ta fram det här förslaget, att det arbetet faller till marken och att man sedan måste börja om från början. Det vore katastrofalt som vi ser det.

Även om man just nu har gått på grund med det här stora projektet så måste det ändå tas loss ifrån grynnan och det måste föras vidare så fort som möjligt medan det ännu är någorlunda färskvara. Låter vi åren gå så måste man helt börja om från början och det vore fatalt.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag märker att vi delar fortsättningsvis synen på hur arbetet borde gå vidare. Jag hör också till dem som på väldigt nära håll har sett det här senaste försöket att få till stånd en förändring av vår självstyrelselag. Jag är imponerad över hur alla krafter som har jobbat med de här frågorna har stretat på. Det har varit som att se en humla flyga på något sätt med tanke på de resurserna vi har.

Jag delar fullt ut att vi nu måste hitta sättet att ta tillvara det arbetet som är gjort. Exakt vilka arbetsformer det ska utmynna i så vill jag inte låsa mig med här nu. Tanken på en parlamentarisk kommitté är helt möjlig. Jag vill också att partierna sinsemellan för ett resonemang om vilken som är den bästa modellen i det här sammanhanget.

Jag tror att vi i det här sammanhanget ytterligare också bör titta på vilka andra parter som bör engageras. Jag tror att republikens president mycket tydligare borde in i ett tidigt skede. (… taltiden slut). 

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det finns mycket negativa känslor och diskussioner kring att självstyrelselagen nu gick på grund. Man måste ändå lyfta fram det faktum att det har gjorts ett stort arbete och det finns också en hel del stora framgångar som vi på något sätt borde få materialiserade och få ikraft. Det är väldigt illa annars för vårt samhälle, på något sätt så blir det att vi stelnar lite i utvecklingen och så får det inte bli.

All kraft åt att hålla den här enigheten vi haft här på hemmaplan nu och kommittén, som vi föreslår från centern, ska fylla det syftet. Genast, så fort vi har en ny regering och riksdag i Helsingfors så måste det här arbetet föras vidare i snabb takt. Sist och slutligen var det ganska få saker som vi inte var överens om.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag delar, som sagt var, sedan tidigare den synen som ltl Nordlund nu gjorde gällande också i sin avslutande replik.

Jag vill ytterligare i det sammanhanget säga att som ltl Nordlund märkte så visade jag på att man kan se detta mörkt eller ljust. I min värld så är det den ljusa sidan som vi måste använda oss av. För gräver vi ner oss i problemen, utmaningarna och bara det mörka, då kommer vi inte att ta oss någonstans.

Men om vi tillsammans faktiskt tror på att vi har möjligheten, med allt det arbete som nu är gjort och med den goda grund som vi de facto har byggt, då kan vi också dra det här vidare.

Jag tror att vi också måste våga vända på nya stenar. Visserligen var det väldigt lite som man kanske inte var överens om i slutskedet efter stora förhandlingar, men backar vi tillbaka och tittar på hur det såg ut när vi inledde arbetet och våra ambitioner då så är det ganska stor skillnad däremellan.

Det är nya tag som gäller (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Nu har vi budgeten för 2019 framför oss, en budget som strävar mot målet, en ekonomi i balans. Man är inte heller i mål, men på god väg och det är ändå en budget som sätter människan först.

Det är en budget som långsiktigt ger ÅHS utrymme för verksamhetsutveckling men dock med strama tyglar. Men det är bra att det inte bara är en ramsänkning utan att man ger ÅHS ledning mer handlingsutrymme för framtiden och vår framtida sjukvård. Det är jätteviktigt.

I budgeten finns ett lagförslag om ändrade avgifter i vården. Tack minister Valve för tillägget om att punkt 3, grunddelen av dygnsavgiften för sjukhusvistelsen, nu är borttagen i paragraf 4 som handlar om högkostandsskyddet. Som jag tolkar detta så är det nu mera ett högkostnadsskydd även för de som verkligen är i behov av sjukhusvård. Tidigare var det ett högkostnadsskydd på 125 euro, men det har ändå förekommit sjukhuskostnader på summor upp mot 2 000 euro årligen som jag sett, så då var det inget högkostnadsskydd som fungerade tidigare. Med den här lagändringen så är det nu mera ett högkostnadsskydd. Tack för det, minister Valve.

Även om jag kanske inte är så förtjust i höjda högkostnadsskydd, men med denna förändring så är det nu ett högkostnadsskydd som fungerar.

Jag vill också vidare tacka för det lilla steg, men ändå ett steg framåt, när det gäller tandvården. För oss är det ett steg framåt.

Det är kul att höra i denna debatt att centern nu också lyfte frågan och rättar till en av sina valfrågor. Tack för det centern. Jag upplever att vi får ett genombrott i tandvårdsfrågan äntligen. Nu har det blivit mera verkstad och kanske lite mindre snack.

Om jag fortsätter på minister Valves område så har man fått in en hel del intressanta skrivningar i allmänna motiveringarna där man har ny text; ”speciellt ska uppmärksamhet fästas på barn och unga i behov av särskilt stöd” Bra!

Vidare står det att det arbetet kräver ett brett engagemang. Jag håller fullständigt med. Tänk om ministrarna Valve och Asumaa tillsammans skulle se på dessa unga och lyfta deras behov. Lyfta ett tvärsektoriellt arbete; sociala myndigheter, skola, psykiatrin och polis för även de kommer i kontakt med vissa av de ungdomarna, framförallt eftersom vissa av dessa inte passar in i vårt skolsystem och slås ut, vilket ökar risken för kriminalitet och missbruk.

Jag hoppas minister Valve ser det fina samarbetet med ”Trygg i Norrtälje” som en fortsättning än att nu luta sig tillbaka och se vad de gör. Kanske vi kan börja titta på vad vi kan göra här?

Här behövs ett övergripande ansvar mer än att skjuta det på kommunerna, för det fungerar inte med dagens kommunstruktur för dessa unga.

År 2006 fick jag igenom projektet ”Rensa Åland” tillsammans med en då frisinnad samverkan minister, ett projekt som verkligen gav resultat i det åländska arbetet mot narkotikan. Det krävdes då resurser på landskapsnivå, dåvarande finansministern, lantråd och alla kom med in i arbetet. Så kanske även det måste göras här. Så minister Valve låt oss få ”Trygg på Åland”. Låt oss verkligen se framåt där.

När vi pratar om trygghet och unga så bör vi få tryggare unga, alltför många av dagens unga mår inte bra. I olika sammanhang jobbar jag med unga och hör detta. Det gäller både flickor och pojkar. Den yngsta jag hört är tio år som gråter i skolan för att man inte känner sig trygg. Här måste vi få någonting till stånd. Klimatet bland barn har ändrats så mycket under de senaste tio åren upplever jag och det är inte bra.

Skolan är en tuff tid, inte bara från skolans håll utan barnen emellan. Hur man ska komma åt det är en utmaning. Vi måste börja jobba mera tvärsektoriellt som jag sade.

När vi ser på skolans område så kommer det en grundskolelag under 2019 och vi får debattera det mer då. Men lite funderingar har jag kring det.

I den allmänna motiveringen så nämns; ”I enlighet med centrala styrdokument stöda flickors och pojkars välmående i skolvardagen. För elever med särskilda behov ska stödåtgärder verkställas i ett tidigt skede”. Jättebra skrivningar! Men var är det konkreta, hur vi går vidare?

Frågan om att elever mår bra och att rätt resurser ges så har jag lyft många gånger de sju senaste åren och fått samma svar av tjänstemän: Det är kommunens ansvar att granska skolan. Jag har hört av alltför många politiker som säger att vi kan inte påföra kommunerna alltför mycket kostnader. Hur man går vidare med detta ska bli intressant att se. Jag vill, sedan när grundskolelagen kommer, få en mer övergripande syn på grundskolan och vem som har ansvaret. Det blir lite fel ibland när kommuner granskar sina egna skolverksamheter om att det ges rätt resurser.

Talman! Jag kommer att återkomma i ett anförande längre fram med lite funderingar kring utbildning och sådant. Tiden säger att nu är det slut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ltl Göte Winé sociala patos är ju känt och uppskattat. Jag stöder mycket av de tankegångar som finns kring barn som far illa i skolan. Det är ju i skolan som resurserna måste sättas in. Som brukligt är med det förebyggande arbetet så är det alltid svårt att få loss medel till det. Man förstår kanske inte riktigt alla gånger heller hur pass viktig insatsen är.

Med anledning av detta så vill jag fråga: Hur kan ledamoten nu vara med och sänka landskapsandelarna till skolorna med 3 miljoner nästa år?

Ltl Göte Winé, replik

Som jag har sagt tidigare, dagens unga mår inte bra i dagens kommunstruktur. Vi har för lite resurser, vi måste göra om och annorlunda. Jag ser mera att vi behöver titta över hela systemet. När jag pratar om det här så vill jag ha en helhetssyn; skola, socialvård, psykiatri och polisväsendet. Man måste se dem tillsammans. Nu blir det så lätt att man säger, vad ska den skolan göra? Vi behöver hjälpa mera. Hur kan vi centralt hjälpa?

När man tittar i budgeten så nämns att man ska se över skolpsykologernas möjligheter att jobba mera samordnat.

Sluta se bara på kommunerna och deras verksamhet! Se på invånarna och hur vi kan hjälpa dem över kommungränserna. Där måste vi börja jobba mera. Det är alltför mycket att ena kommunen tycker si och så säger den andra nej. Se på södra Ålands högstadiedistrikt och utvecklingen där. Kommunerna käbblar (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag håller helt med om att det behövs insatser i grundskolan.

De facto är det på det viset att de pengar som nu dras bort - vi pratar 3 miljoner - tas nu bort från skolbarnen. Sedan går ytterligare 1,1 miljoner bort från dem som är mest de utsatta; äldre och de som finns i dagvård etc.

Vad landskapsregeringen nu genomför, det är att man minskar på pengarna med 4 miljoner. Det är precis de här grupperna som ltl Göte Winé värnar om, det är de som får bära hundhuvudet för den här inbesparingen. Jag kan inte förstå hur det kan vara god socialdemokratisk politik? Jag behöver å andra sidan inte förstå det för jag är inte socialdemokrat, men det är svårt. Det är svårt att följa ert resonemang i just de här frågorna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag tackar vtm Thörnroos för tankarna och hur man funderar.

Fortsättningsvis, det som jag har kunnat vara med och påverka så kan jag säga att som det ser ut just nu i vår kommun så höjer vi ganska bra på vår grundskolebudget. Vi får minskade landskapsandelar, ja. Men vi väljer att prioritera grundskolan. Vi väljer att höja ganska rejält inom äldreomsorgen. I mitt anförande pratade jag inte så mycket om landskapsandelarna, det var vtm Thörnroos som förde in mig på den här debatten. Vi har valt att satsa på äldreomsorgen, även om andelarna minskar så stämmer inte det som vtm Thörnroos sade, för i vår kommun får skolan höjd ram och de äldre får höjd ram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Göte Winé för ett fint anförande. Jag uppskattar särskilt ledamotens koppling mellan kommunstrukturen och våra barns och ungas välbefinnande.

Nog är det ju ändå så att det viktiga är hur våra barn och unga mår. Det måste vara det som är det absolut intressantaste och det viktigaste. Mindre viktigt är om vi har 4,8 eller 16 kommuner. Det viktiga är att kommunerna ger det stödet som behövs.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med minister Valve. Det är inte bara kommunerna som jag ser där. Ett bra tag har jag använt ett mindre vackert ord; skoldistrikt. Vi kan inte samarbeta över skoldistrikten för att det blir prestige emellan. Det är våra barn och unga som far illa, ja.

Det är inte bara våra barn och unga som vi måste värna om. Det senaste halvåret har jag börjat fundera på ordet socialpsykiatri och vuxna som inte är i specialsjukvården men mår dåligt psykiskt. Vem tar hand om dem idag? En klok person sade åt mig en gång att tredje sektorn måste gå in där kommunerna inte klarar av att leverera. Så är det tyvärr inom socialpsykiatrin. Vi har för små kommuner för att klara av att leverera bra resultat.

Minister Wille Valve, replik

Ledamoten efterlyste mera samarbete mellan hälsovården och utbildningsavdelningen. Jag vill lyfta fram en mening i budgeten som trots att den låter oerhört byråkratisk och antagligen svårbegriplig så är den väldigt viktig med tanke på det som ltl Göte Winé nämnde i sitt anförande. På sidan 26 står: ”Hälso- och sjukvården utreder tillsammans med utbildnings- och kulturavdelningen elevvårdspersonalens organisatoriska placering.” Jag menar att den här utredningen är väldigt viktig för att stärka upp precis det som ltl Winé efterfrågade i sitt anförande.

Ltl Göte Winé, replik

Talman! Ja, jag såg den där meningen, jag funderade lite på den. Under utbildning står det att man ser över skolpsykologernas ställning och var de ska vara. Jag tror att de säger; äntligen. Jag tror att det är fem år sedan som de lämnade in en ansökan. Så det behövs.

Jag kommer att komma in lite på detta i mitt nästa anförande. Jag kommer att prata om resurser till skolorna och utveckla det lite mera. Jag börjar också känna att det finns en viss grupp idag som vi inte har utbildning för. Jag tror faktiskt att det är fler än en grupp. Jag börjar oroa mig för det här.

Ålands Framtid har en jättebra motion som jag också kommer att komma in lite på. Det gäller utanförskap och hur man kan jobba med detta. Jag tror att det finns saker man kan göra, man kan förändra, men vi måste göra det tillsammans. Vi måste sluta säga att det är den och den kommunen. Vad vi tillsammans gör för våra unga, där måste vi få någonting att hända.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé för ett väldigt bra anförande. Jag gillar tanken ” Trygg på Åland”. Vi var båda två och lyssnade på presentationen den 20 september ”Trygg i Norrtälje”. Jag vet att det inte var första gången som ltl Winé hörde den, men för mig var det första gången. De startade sin verksamhet redan 2009. Det är ett förankrat uppdrag i kommunledningen. När vi diskuterade med dem som var på plats från vår verksamhet; landskapsregeringen och kommunerna, så sade de att det här omöjligt på Åland med alla kommuner. Vem ska ta tag i detta? Vem ska styra upp det? När man läser framgångsfaktorerna som de har från Norrtälje kommun så är det en tydlig organisation med mandat som är den första och viktigaste faktorn.

Ltl Göte Winé, replik

Det är sällan som jag har gjort så här många kryss för motioner som jag tycker att är bra. Det intressanta när jag tittar på dem är att mycket kunde förverkligas med ”Trygg på Åland”. Jag håller med ltl Holmberg- Jansson, hur ska vi klara av detta? Jag tror ändå det finns en väg framåt om det finns en vilja framåt. Vi måste se till att det blir ett KST snabbt. Jag jobbar för det i min kommun. Vi är nästan alla, inte ltl Holmberg-Jansson, aktiva politiker och vi har vårt ansvar i kommunerna. Men vi ser för mycket på om vi är vinnare eller förlorare kommunerna emellan. Jag tror att det finns vägar framåt. Men vi måste våga prata om detta och titta så att någon tar helhetsansvar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Norrtälje är så nära oss så jag uppmanar verkligen alla här i salen som inte har hört den här presentationen att höra den. Jag vet inte om vi behöver ta hit dem en gång till eller om vi ska åka på besök, men de har ett väldigt sunt sätt att tänka. Det har just uppsökande arbete och man får ungdomar att vända från att ha haft riktigt stora fylleslag på skolavslutningar till att det har blivit en familjefest genom ett strukturerat och fokuserat arbete och att jobba tillsammans. Det visar att man kan göra väldigt mycket bara man har hjärtat och passionen med sig i det man gör och det måste jag säga att det har ltl Winé i sitt arbete för ungdomar.

Ltl Göte Winé, replik

Först vill jag säga tack. När det gäller ” Trygg i Norrtälje” så de samarbetar också med flera kommuner men de har fått mandatet att det är Norrtälje kommun som även styr de mindre kommunerna på sidan om. Det är Norrtälje kommun som har tagit ansvaret. Vi måste se på vem som tar ansvar. Kan vi få Mariehamn som är vår tätort och fina stad att ta det här ansvaret och jobbar vidare med den frågan? Det måste vara någon som har huvudansvaret. Det kan inte vara landskapet som leder det, för de ska inte göra det kommunala. Däremot kan landskapet sammanföra och vara den som sammankallar, men det är någon annan som måste tas stafettpinnen och jobba vidare.

Det går att göra förändringar. Vi såg själv när ”Schools out” övergick till ”Summer in” och hur förändringen blev (… taltiden slut). 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Göte Winé. Även jag tycker att det var ett riktigt, riktigt bra anförande med både hjärta och hjärna.

Ltl Winé och jag har ju haft förmånen att några gånger vara på studiobesök till Norrtälje och bekanta oss med deras trygghetsarbete som är exemplariskt, prisbelönt och verkligen värt att nämnas. Det är en riktigt bra modell för ett förebyggande trygghetsskapande arbete.

Jag ser detta lite som ett kommunalt uppdrag så jag lämnade in en motion till Mariehamns fullmäktige om att jobba i den här riktningen.

Ltl Göte Winé, replik

Då vill jag börja med att tacka ltl Söderlund tillbaka, för att ha tagit initiativet att jobba i de här banorna. Det är mycket ett kommunalt uppdrag. Ser vi på motioner som har kommit här så är det mycket kommunala uppdrag.

Det finns för dålig samordning i de här frågorna. Det splittras ofta sönder, skoldistriktet emellan eller någonting annat.

Det var en motion här om föräldrainformation. Jättebra! Vi hade tidigare under åren 2004-2005 ”Föräldrakraft”. Sedan lade man ner det för det var ett projekt. ”Trygg i Norrtälje” är inget projekt, det är en verksamhet. De ger föräldrarna verktyg till utbildning om hur de ska kunna få trygga barn och hur de ska kunna hjälpa sina barn. Man ska inte behöva söka PAF-pengar och någon ska vara huvudägare (… taltiden slut).

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Jag kommer i mitt anförande att prata mycket om vikten av att arbeta förebyggande och om tidiga insatser.

Precis som ltl Winé så ser jag ju kommunerna och deras gränser som ett problem just för samordningen som ni nämnde.

Jag vill ännu kommentera lite om att arbeta i projektet. Det är ofta jättebra och ibland nödvändigt, men jag skulle mera vilja se att projektets syfte är att införa ett nytt arbetssätt, ny metod eller något nytt tänkande i den ordinarie verksamheten, att man inför nya och bättre sätt att jobba. Då kan projektet sedan avslutas.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag måste läsa igenom mitt anförande igen för att det har blivit många repliker om att jag kritiserar kommunupplägget, men det är egentligen inte det som jag vill åt. Jag vill åt hur vi tänker. Jag vill att vi alla ska ta ett det gemensamma ansvaret för våra barn och unga, inte att de faller emellan för att kommunerna strider om de ska betala för en ungdomsgård eller inte. Eller att skoldistrikten strider om vem som tar största helhetsansvaret för barn med autism för att det ska finnas en resursskola. Man kommer inte överens skoldistrikten emellan. Eller att två skoldistrikt strider om samma skolpsykolog och man ser inte behoven, utan man ser mera på budgeten. Här vill jag att vi tillsammans börjar tänka på våra unga gemensamt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé har ett stort engagemang för ungdomar, ungdomsverksamhet och skolarbete och det ska han ha all credit för. Fast vi tycker idag att vi har ett beundransvärt system och får service och den undervisning som behövs idag och allt är frid och fröjd så ändå ramlar vissa ungdomar och grupper emellan systemen.

På basen av detta så hoppas jag att Göte Winé har läst våra motioner just med beaktande av ökade resurser för NPF-barn, att fånga barn och unga utanförskap, satsning på skolcoacher och svenskspråkiga barnskydd. Jag kan förvänta mig nu då att Göte Winé kommer att jobba för de här motionerna i finansutskottet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Delvis, ltl Eklund. Ökade resurser till NPF-barn, riktigt intressant! Det som jag skrev är att man kanske borde diskutera en specialpedagog istället för att man vill utöka landskapsandelarna på det sättet.

Samma sak är det med motion nr 56, jätteintressant motion! Men klämmen där med en enkät, så där tror jag inte att en enkät behövs. Nu kommer jag den här veckan att luncha med folk från BOOST och sätta mig in i mera där, för jag har vissa funderingar. Jag tror mera att det behöver vara någon som tar ansvaret. Vi behöver ändra om hur vi gör när någon hoppar av skolan så att vi fångar in dem då. Jag vet inte om vi kommer så mycket längre med enkäter.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är just det som är faran när man diskuterar det här, man fastnar i formuleringar och på vilket sätt man ska gå tillväga. Det viktiga är att man gör någonting.

Fast vi tror att vi har ett tryggt system så vet vi ändå att det finns ungdomar som faller emellan systemen. De blir lidande i förlängningen när det växer upp och problemen utökas. Det viktiga är att vi gör någonting. Jag hoppas att finansutskottet och Göte Winé, med sitt engagemang i de här frågorna, försöker få till några skrivningar och kanske inte analysera klämmarna så mycket utan ser till att man åstadkommer någonting istället.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vill också lyfta upp finans- och näringsutskottets betänkande i förra årets budget. I betänkandet lyfte vi upp mycket av det som ltl Eklund nämnde kring dessa unga. Det står en hel del om att man behöver titta på det här arbetet, så redan där pratade vi om det.

Jag kommer i år igen, med den nya ordförande, att nojsa till mig lite höranden kring den här frågan och lyfta upp den. Det är en jätteviktig fråga. Många brukar säga; ”ja, vad kostar det oss att ha de här hemma?” Men vad kostar det psykiska lidande när man inte får iväg någon? Jag kommer att ha ett till anförande kring dessa unga.

Däremot vill jag ge en eloge till Ålands Framtid. När jag tittade på era motioner så insåg jag att bara era motioner skulle ha krävt ett eget anförande av mig, så därför valde jag att inte gå in i dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, jag tycker att det är utmärkt att lagtinget har fokus på konjunkturpolitik, konkurrenskraft och näringsliv. Det tycker jag att är bra att fortsätta tala om. Däremot så skulle jag vilja ha en ny inriktning på diskussionen när det gäller de frågorna.

Om vi nu sätter oss in i ett sammanhang så ser vi att tillväxttakten i Finland avtar något, arbetslösheten fortsätter att sjunka och sysselsättningsgraden stiger något. Högkonjunkturen i Sverige fortsätter, den är exportdriven och det finns en god stabilitet på arbetsmarknaden.

På Åland har vi också en fortsatt god utveckling med befolkningsökning och stabilt låg arbetslöshet och en enormt hög sysselsättning, vilket är goda utgångspunkter.

Samhällets roll är viktigt att definiera. Vi ska se till att det finns kapital, att det finns välutbildad arbetskraft och att det finns större instrument för export och utveckling. Vi ska se till att det finns att det finns ett startskottsmedel för entreprenörskap och nya företag, att vi har god infrastruktur och ett gott näringslivsklimat. Och vi ska se till att vi samarbetar med det offentliga, med det privata framförallt kring mål fem i hållbarhetsagendan attraktionskraft, det vill säga att Åland är intressant att jobba på och att fler vill komma hit.

Däremot vet vi att vi har många sektorer som kämpar. Det är inte alldeles lätt inom sjöfarten och jordbrukssidan har haft det tufft i många år. Det finns många utmaningar. Även industrins konkurrenskraft är någonting vi tittar närmare på under det här året, där gäller det framförallt samhällets kostnader som man har velat titta närmare på. El, vatten och avlopp, flera av de här delarna tillhör kommunernas beslutanderätt, och den här utredningen är klar vid årsskiftet. Så det krävs absolut ett visst samarbete mellan företagen, landskapsregeringen förstås och kommunerna.

Den här utredningen är klar vid årsskiftet och det är väldigt mycket en läroprocess för alla inblandade parter. Jag tror att den kommer att landa i att en ökad samplanering när det gäller företagsutveckling kommer att behövas. Det är ett område vi har försummat under många, många år och det är någonting som krävs för att få smartare strukturer för industrierna att verka inom. De här kostnaderna kan minska genom bättre infrastruktur.

Däremot måste man i dessa tider av klimatanpassning komma ihåg att det kanske inte bara är billigare vatten och el, utan det är smartare användning och besparingar inom de här områdena.

Det jag menar med en ny tid inom all näringspolitik idag är att klockan tickar 2018 och snart 2019. Ingen kan längre förbise klimatpåverkningarna på hela vårt jordklot. Det innebär att man inte heller kan tala om tillväxt i de gamla termerna. Tillväxt idag måste vara bärkraft och hållbar.

Den enda lönsamhet som man kan tillåta sig är ”miljönsam” ett begrepp som jag har myntat själv och försöker pränta in i så många som orkar lyssna. Miljönsam utveckling är den enda lönsamma utveckling som härmed och framåt kan accepteras.

Så därför tycker jag at det är väldigt bra om vi tar fram ett dokument i hållbarhetsagendans anda kring näringslivsutveckling och diskuterar det här i Ålands lagting. Det ska bli en glädje att i så fall ge ett sådant dokument. Därför att när hållbarhetsagendan var uppe för diskussion så var detta inget som lockade lagtinget till någon större diskussioner och inte heller kopplingen näringslivsutveckling och klimat. För det måste vi prata om!

Det här är den mest brännande fråga som finns att ta itu med för varenda politiker runt hela jordklotet. Det är den fråga man måste sätta högst på agendan nu. För kan vi inte vända utvecklingen mot den ökade uppvärmningen, global warming, som vi har vetat att har funnits i 30 år, så går vi mot en katastrof. Ingen vill låta som någon domedagsprofetia och stå här och säga det, men det är så det är.

Parisavtalet 2015 som var en stor framgång mycket på grund av att USA hade ett tydligt ledarskap i de här frågorna och på grund av århundrade framodlade franska diplomatin som kunde hjälpa till så fick man ett avtal. Nu vet vi att det här avtalets intentioner har kommit på skam. Vi har inte kommit vidare med att stanna vid 1,5 graders uppvärmning som mål. Nu går vi mot 2 grader. Forskarna menar att skillnaderna i effekter hur det påverkar oss och klimatet så är enorma mellan 1,5 grader och 2 grader.

Därmed så är det också en ny tid när vi diskuterar utveckling och konkurrenskraft. Allt måste härmed diskuteras i ljuset av den här utvecklingen.

För det som händer har vi inte kontroll över. Vi vet också att det kommer att påverka oss på Åland. Det kommer att påverka Östersjön som blir både varmare och sötare och därmed påverkas alla förutsättningar för att bedriva näringar på det sätt som vi har känt hittills. Det påverkar vattenförsörjning. Det påverkar jordbruk och fiske. Det påverkar den biologiska mångfalden. Sådana viktiga resurser i havet som blåstång och blåmusslor kan påverkas starkt när (… taltiden slut).  

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Näringsminister resonerade kring den höga sysselsättningen som vi har på Åland och det är förstås en bra sak i sig, men det finns en baksida av det här. Det är alltså den lilla arbetskraftsreserven som vi har och som är starkt kopplad till missmatchen på arbetsmarknaden och tillgång på rätt kompetens till rätt arbetsplats. Jag menar därför att vi måste våga börja prata om den höga sysselsättningens baksida i högre utsträckning. Jag undrar hur näringsministern ser på den frågan? Är det här något som man kommer att arbeta med i samband med den planerade utvärderingen av AMS?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja jag tycker att det är positivt med en hög sysselsättning. Det är positivt att människor är i arbete och det är positivt med låg hanterbar arbetslöshet som vi systematiskt tillsammans med Ams arbetar med. Matchningsproblematiken har vi alltid haft och problemen med den ökar i den bemärkelsen att det är väldigt svårt att rekrytera inom vissa segment. Poliser, läkare och tandläkare är en stor bristvara. Det finns många olika nischer där vi har svårt att få tag i personal. Därför tycker jag att det viktigaste är att vi tillsammans med storföretagsgruppen fortsätter arbetet med att hitta nya metoder för hur man krokar i kompetens och får dem att komma till Åland.

 

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag delar många uppfattningar som näringsministern har och konstaterar att personligen tycker jag att inflyttningen är en av Ålands viktigaste framgångsfaktorer.

Om man resonerar kring övrig hållbarhetspolitik som vicelantrådet också lyfte så kan man konstatera att på Åland skulle vi ha plats för betydligt många fler. Vi har en sjukvård som kunde leverera till kanske närmare 200 000 till med grundstrukturen. Vi har skolor som har högre kapacitet. Inflyttningsfrågan är en av de viktigaste bitarna som jag ser när det gäller den generella konkurrenskraften. Blir vi fler så blir det helt enkelt bättre.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker det är väldigt viktigt att säga att så länge befolkningen ökar på Åland så är det bra. Den kunde öka ännu mera. Kanske den viktigaste förutsättningen för att ekonomin ska kunna växa så är att det finns folk som gör jobbet och som har rätt kompetenser. Så därför är det helt klart en framtidsfråga som är helt avgörande för det åländska näringslivet och den offentliga sektorns framgång att vi fortsätter att rekrytera goda krafter hit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Näringsministern sade från talarstolen att hon ogärna vill låta som en domedagsprofet när det gäller nästa års budget. Näringsministern får ursäkta men det lät rätt mycket som en domedagspredikan.

Jag skulle gärna höra ett resonemang kring fenomenet att det är ju enklare att göra någonting åt det som man faktiskt själv bestämmer över än att gå och fundera på alla förtretligheter som möjligen finns där ute i världen. Därför skulle jag gärna ha hört mer konkreta åtgärder. Vad vill näringsministern göra för att Åland ska bli mer spännande för inflyttare, för turister och för näringsliv? Hur ska Åland agera för att vi faktiskt ska kunna skapa arbetsmöjligheter i vårt landskap?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är väldigt tråkigt att ltl Jörgen Pettersson ignorerar den absolut viktigaste politiska frågan idag. För utan att vi löser det här med klimatet, så vem ska vi bedriva en näringslivspolitik för? Det är helt avgörande. Jag vädjar verkligen till Ålands lagting att sätta sig in i den här problematiken, försöka förstå den och försöka medverka till goda lösningar.

Hållbara företag, det har företagssektorn redan insett att de måste bli. När 18 000 franska toppstudenter säger att vi inte jobbar åt en arbetsgivare som inte är ett miljönsamt företag, den trenden finns bland unga människor idag och det måste vi förstå i den här salen också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det står utom allt tvivel att vi faktiskt förstår det i den här salen. Det var den här salen som enhälligt fattade beslut om hållbarhetsmål 2051 för några år sedan.

Vad jag nu efterlyser är faktiskt ett tydligt ledarskap, precis det som näringsministern själv sade att satte fart på miljöförhandlingarna i tiderna. Nu vill jag höra, vad är näringsministerns vision i ett tydligt ledarskap för Åland? Hur ska vi skapa konkurrenskraftig industri? Hur ska vi öka mängden inresande? Och hur ska vi skapa denna hållbara tillväxt? Är näringsministern nu beredd att till exempel sätta konkreta pengar på en biogasanläggning som skulle göra Åland renare? Jag vill ha konkreta förslag. Jag vill inte veta hur eländigt det ser ut där ute i världen. Det är för Åland som näringsministern ska arbeta.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är faktiskt ett skrämmande perspektiv som ltl Jörgen Pettersson ger uttryck för. Vi ska bara jobba för den här på lilla jordplätten som vi står på i Östersjön. Allt som är omkring oss påverkar vårt liv, konjunkturerna runt omkring oss och vad det är som händer runt omkring oss. Allt som har med hav och vatten att göra påverkar oss från andra länder. Vem har talat om tunnelseende i den här salen under den här debatten? Här tror jag att Jörgen Pettersson blir en av dem.

 Jag ska gärna återkomma till alla dessa åtgärder men tiden tog ju slut. Man får inte prata längre än sju minuter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack näringsminister Gunell. I budgeten står i samband med AMS att verksamheten ska utvärderas under året. Det tycker jag är positivt. Det spiller över både när det gäller näringsliv men också det som ltl Winé tog upp i sitt anförande tidigare, att få den här matchningen att fungera och att få alla ungdomar, unga och äldre som idag är utan sysselsättning, att få ut dem i arbete och få en bättre fart på den stimulansen.

Sedan när det gäller konkurrenskraften så tycker jag att den här kommunreformen är någonting som påverkar både miljön förstås i positiv riktning, men det är också nyckeln till att hitta de här enkla snabba åtgärder för att för att få upp konkurrenskraften.

Sedan när det gäller av vår arbetslöshet, jag vet inte men jag anar att vår arbetsexport till Sverige är relativt stor. Hittar man inte jobb man vill ha på Åland så flyttar man till Sverige. Jag tror det finns ett mörkertal där när det gäller vår låga arbetslöshet.  

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det var mera ett anförande från ltl Holmberg, men som jag uppfattar det har så den åländska arbetsmarknaden alltid, i alla tider, fungerat i relation till den svenska. Och det är väl en bra sak att man inte sitter och väntar utan man söker sig nya utkomstmöjligheter på andra orter. Det är klart att Stockholm och Stockholmsregionen är mycket attraktiv för många ålänningar att flytta till och många flyttar dit.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag ska vara mer specifik. Visst är det bra att folk flyttar och det är bra att man vidgar sina perspektiv och erfarenheter. Men vi ska inte slås oss på bröstet och tycka att vi har en så låg arbetslöshet, vi ska nog vara medvetna om att i den ligger nog en stor del som flyttat från Åland för att man inte hittar jobb eller man vill ha någonting annat som man inte kan göra på Åland. Så här ligger också nyckeln i att göra Åland attraktivare, att man åtminstone vill komma tillbaka, bilda familj och arbeta och bo på Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, vi är helt eniga om det, både att återrekrytera utflyttade och få unga människor med nya kunskaper och nya perspektiv att återflytta till Åland. Det är viktigt, lika väl som att hitta helt nya människor som väljer Åland och gör Åland till sitt livsval.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack minister Gunell. Ministern berörde många viktiga frågor i sitt anförande. Jag tänker lyfta en fråga. I skrivningarna i budgeten står det i första stycket under jordbruk och livsmedel: ”De för närvarande två stora utmaningarna att hantera inom jordbruket är jordbrukets allmänna lönsamhet för att skapa en långsiktig bärkraft och jordbrukets förmåga till resiliens. Lantbruket behöver förbättra sin förmåga att långsiktigt hantera förändringar”

Jovisst, men bekymret är att politiken inte är långsiktig när det gäller jordbruksnäringen. Den har aldrig varit det, utan vår roll som jordbrukare är egentligen att hela tiden få anpassa oss efter den politik som drivs. Den är aldrig långsiktig. Jag vill ställa frågan till ministern, vad menar man egentligen med den där skrivningen?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, med den menar man med att lönsamheten är ett problem och har varit länge och därför blir det också tufft för många gårdar att klara sådana här dåliga år som det har varit i år på grund av torkan. Även fjolåret var också inom vissa segment svårt.

Vi följer i mångt och mycket med EU-klockan nu för tiden eftersom de här strukturfondsperioderna varar i sju år, och det är de tidsramar som vi arbetar med.

År 2019 kommer vi att ta fram det nya programmet och de nya stödprogrammen för nästa strukturfondsperiod. Det är det långsiktiga arbetet och där finns ju också de här klimatanpassningarna och bevattningsstrategierna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag ska inte bara beskylla den här landskapsregeringen och tidigare landskapsregeringar för långsiktigheten. Bekymret är egentligen att politiker idag inte har en förståelse för jordbruket. Man bygger upp en jordbruksnäring i generationer, det är ingenting som man startar upp idag. Det kan förresten ingen göra med de krav som finns idag. Så långsiktigheten finns inte i jordbruket och det är det som är bekymret är, det skapar inte lönsamhet i jordbruket. Man ska hela tiden hålla på att återinvestera för att hänga med i den dans bland beslut som finns bland politiker.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, och kanske inte bara politiker och politiska beslut, nu är jordbruks- och lantbrukssektorn extremt involverad i politiska beslut på grund av att jordbruket är så reglerat och så pass mycket stödsystem finns för det. Så det är tyvärr bara att beklaga men så är det.

Men sedan beror det också på marknaden, partihandlarna och prispressen som hela tiden finns och den ökade importen av köttprodukter från andra länder i dessa tider när man nu verkligen borde vara patriot och köpa inhemskt. Så det finns många faktorer som gör att den här situationen har blivit svår. Den politiska biten är kanske en, men det finns också andra. Därför har man ju på den finska sidan inrättat en ombudsman för att titta på den här prispressen och vad som är rimligt och orimligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

 Tack, talman! Jag sätter mitt fokus till näringslivet i skärgården. År 2017 fanns det 6 fiskodlingar. Antalet årsanställningar helårsarbete var 95 stycken och omsättningen var över 37 miljoner. Min fråga till vicelantrådet är: Kommer dessa företag att ha verksamhetsförutsättningar även i framtiden eller kommer det att komma nya regleringar som omöjliggör deras verksamhet?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det är en ganska svår fråga och viktig fråga, därför att jag tycker att man i näringspolitiken också framledes verkligen måste fundera över hur havet kommer att förändras. Östersjön blir varmare och Östersjön blir sötare och det påverkar villkoren i Östersjön radikalt.

Man måste sätta in näringspolitiken kring expansion av näringar i en kontext där man tar sådana saker i beaktande och det är inte alldeles enkelt att göra det. Så jag tycker att man måste svara på frågan, att det finns alla möjligheter att bedriva näring i Östersjön men då måste det bli miljöeffektivare om vi ska ha ett Östersjön som klarar av att reparera sin hälsa.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! 95 arbetsplatser i den åländska skärgården, dessutom i privata företag, det är väldigt många arbetsplatser och det betyder oerhört mycket inte bara för Föglö kommun utan även för Brändö kommun och även för andra. Omsättningen på 37 miljoner är inte heller fy skam, det är en näringsgren som är självbärande.

Men jag förtydligar min fråga ytterligare: Kan vicelantrådet och näringsministern ge framtidstro? Vågar våra fiskodlingar, som satsar sin egen tid och pengar, fortsätta att satsa? Eller kommer det att komma restriktioner inom de närmaste åren som omöjliggör en expansion? Jag tänker inte bara på tillstånd för fiskodling utan även inom andra områden där det har aviserats stränggeringar i vattenlagen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen har under de här åren stött fiskodlingar ganska rejält med pengar från fiskerifonden för utveckling. Men frågan är bredare än vad landskapsregeringen vill, 80-90 procent av hur havet påverkas runt Åland beror på externa faktorer. Det beror på vad man kommer fram till i Finland, i Sverige, i Östersjöländerna, i BSPC och i HELCOM och de restriktionerna kommer i så fall att komma via EU, de kommer att komma via de här kring utsläppsgränser. En ny tillvaro i Östersjön som inte är såsom vi har känt till den hittills. Så det är väldigt mycket omprogrammeringar man måste göra sin i sin inställning till framtiden för att kunna resonera kring de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I vår närregion både i Österbotten och i Uppsala så kör man mycket fordon med biogas idag och man har biogasanläggningar som också är konkurrenskraftiga. Om bensin kostar 1,60 per liter så kostar gasen 1,- per liter så det är marknadsmässigt ekonomiskt att köra.

Därför skulle det vara intressant att veta hur vi på Åland har det ställt. På vilket sätt tänker landskapsregeringen genomföra en biogasanläggning så som man nu lovade i början av den här mandatperioden?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för den frågan, och tack för de gemensamma strävandena vi har för att åstadkomma en biogasanläggning. I budgeten står att landskapsregeringen stöder en biogasanläggning med 20 procent, det vill säga den miljon som låg på bordet redan vid Orklaaffären, den finns kvar för den aktör som bildar och bygger en biogasanläggning.

Vi har nu fått en anhållan från Svinryggen om att göra en förstudie för att i så fall bygga en anläggning på Svinryggen. Vi kommer att bemöta den positivt och bevilja de äskade medlen för att genomföra den här, och då har man fått en lönsamhetstudie kring om det är just torr rötning med gasproduktion för drivmedel som man vill åstadkomma. Volymerna på Åland är så pass små så att det skulle räcka med att kontraktera kanske tre-fyra företag som i så fall skulle (… taltiden slut).  

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Detaljer är bra att få, men det behövs kanske inte i det här skedet utan det gäller att få någon aktör. Tidigare har det sagts - i alla fall när Orkla funderade på det här - att en miljon är för före lite, man får inte svarta siffror på sista raden utan man behöver få två miljoner för att det ska gå runt. Jag tror mera på det i och med att vi har så pass lite material att röta. Det bekräftades väl också när centern var på studieresa till Uppsala och tittade vad man behövde. Men det behöver nödvändigt komma igång men om Mise sedan verkligen tar den här bollen så behöver nog ägarna konkret säga att vi kommer att göra det här, så att det inte blir en utredningskarusell som det har blivit inom av många områden. Det måste finnas en konkret aktör. Det finns väl också andra, jag vet om en privat aktör också som är intresserad. Detta måste komma igång snart.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Precis som jag försökte säga så är volymerna så pass små, jag tycker att det är viktigt att den som gör den här satsningen faktiskt räknar på vilken ekonomi man kan få i det hela. Om det krävs en miljon eller två miljoner i stöd så i det här skedet så tror jag att man måste göra en förstudie för att kunna veta. Men ägarkommunerna till Svinryggen är ju Jomala och Mariehamn så beslutet kommer troligen att ligga där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! I det här budgetförslaget är det ett moment som har tagits bort vad gäller främjande av fiskerinäringen, upphandlingsstödet för fjällfisk och skötströmming. Det här är ett väldigt allvarligt bakslag för den hårt ansatta fiskarkåren. Redan nu i dagsläget så har en av de större aktörerna slutat att köra sina uppsamlingsrundor, vilket gör att både förädlingsindustrin och i förlängningen - till nästa sommar om inte det här åtgärdas - så kommer även restaurangerna att få ännu svårare att få tag i närfångad fisk. Vad avser landskapsregeringen att göra åt problemet?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag berörde inte det här i mitt anförande överhuvudtaget. Jag ber att få återkomma till fiskeri och de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I budgetpresentationen för ett år sedan så ägnade finansministern tid åt att prata om behovet av tillväxtpolitik, kanske mera än han pratade om budgeten. Exakt samma sak hände i år, för igår när vi hade budgetdebatt så efterlyste finansministern en tillväxt- och konkurrenspolitik och att vi skulle ha en debatt om det här i lagtinget. Det förbryllar mig lite grann. Nu har vi kanske lite responderat på det, men nu säger näringsministern att hon vill ha en annan inriktning. Hon var väldigt tydlig i sitt anförande om hur diskussionen har varit här. Har ni en samsyn i landskapsregeringen när det gäller näringspolitik eller har ni olika inriktningar? Kanske är det därför som det finns så lite konkreta åtgärder i den här?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det är ganska tydligt att det åländska välståndet och hur vi får pengarna i budgeten att räcka till är kopplade till skatteintäkterna naturligtvis och vad vi har för försörjningskapacitet av den offentliga sektorn. Därmed så är ju det viktigt både för en finansminister och för en näringsminister att det här fungerar väl. Jag skulle säga att när det gäller åtgärder och förslag så är vi eniga om näringspolitiken.

Men jag tycker det är viktigt att påminna om, i alla sammanhang, att man måste definiera ordet tillväxt idag på ett annat sätt än vad man gjorde på 90-talet. Det är en annan tid, vi har andra utmaningar och därför tycker jag man måste uppdatera näringsbegreppen också i den meningen och påminna oss om dem.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är lätt att instämma med näringsministerens stora vision och problembeskrivning när det gäller globalt. Med de facto, det som vi nu ändå måste fokusera på här är arbetsplatserna på Åland. De ska hoppeligen vara sådana arbetsplatser som gör att vi kan ha den här långsiktiga uthålligheten. Även skattekraften måste vi fokusera på, därför att vi är redan idag till viss del beroende av våra skatteintäkter. Men om det här förverkligas som landskapsregeringen nu jobbar med, det nya ekonomiska systemet - det har varit mycket fokus på 10 miljoner – för de facto så byter vi system och vi blir mera beroende av de skatteintäkter som ackumuleras här på Åland. Det är skatteintäkterna som vi ska användas oss av i budgeten och då måste vi ju faktiskt ha fokus på arbetsplatser och skattekraft. Jag håller med om att miljönsamhet är jätteviktigt, det har vi alla nära vårt hjärta, men vi måste också ha någonting som vi ska leva på.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Men det är där jag menar att det finns det vi ska leva på. För om man börjar särskilja och säga att hållbarhet bara är vackra ord, det är ingenting man ska tänka på sedan när man pratar om näringspolitik och satsningar för framtiden men jag menar helt tvärtom. Jag har jobbat i tre år med att få de här perspektiven att gå hand i hand. Om man ska göra bokslut över den här mandatperioden så tror jag att det är detta som vi mest har fokuserat på att faktiskt få att fungera. Det får rent konkreta verkningar när man sedan börjar diskutera till exempel ett företags vattenförsörjning. Ska man tänka billigare vatten? Volymerna ska man inte tänka på utan billigare vatten. Eller ska man tänka miljönsamt, sparsammare vattenhushållning, effektivare användning, återbruk osv. och investera i sådana system? Där är skillnaden mellan volym och miljönsamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack klimatministern för ett intressant anförande.

Ni tog upp Parisavtalet och de effekterna som det påstås få för hela jordklotet. Det finns det lite olika åsikter. En del anser att det är mera ett politiskt kontrakt än ett vetenskapligt. Jag såg häromdagen en konferens där 13 000 vetenskapsmän anser att sambandet kanske inte finns. USA har ju gått ur avtalet. Bolsonara sade före valet i Brasilien att han också ville att Brasilien skulle gå ur.

En intressant sak som jag noterade är att Kina släpper ut mer koldioxid än Europa och USA sammantaget och de har rätt att fortsätta med det.

Men här lokalt så kör miljönsamhet mera mot klimatet. Vi har kunnat se att vindkraftsverken ska få 17 miljoner. Elbilarna satsar ni på. Hur mycket har laddstationerna kostat som har gett 13 elbilar senaste år? Var det pengarna värt? (… taltiden slut).

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

När jag försöker tala om miljönsamhet och klimatfrågor kopplade till näringspolitik då vädjar jag åtminstone till 29 ledamöter i det här lagtinget.

Ltl Toivonen har under alla dessa gett uttryck för sin klimatskepticism och går i likhet med Trump och Bolsonara i samma spår. Jag har inte några förhoppningar om att kunna omvända ltl Toivonen, utan han får fortsätta med sin klimatskepticism.

Jag skulle rekommendera att det kan vara bra att läsa andra sidor på nätet än de klimatskeptiska, om man också vill få en vetenskaplig syn på hela frågan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för svaret som var felaktigt och dels inte var ett svar. Jag har inte under tre år diskuterat någonting som kan påminnas om det som ministern sade. Det var först när klimat- och energistrategin kom fram som jag började fördjupa mig i det här.

Svaret på vad elstationerna kostade fick vi inte. Senast var det väl 468 nya fossilbilar som kom, trots den politik som ni haft. Problemet är att det kostar och vi har inte hur mycket pengar som helst.

Frågan är, varför bedriver en socialdemokratisk minister en politik som gynnar dem som har råd att skaffa de här elbilarna? Det finns ett alternativ som jag kommer att lägga fram. Gasbilar som vi har på fastlandet är ett mycket billigare alternativ och är dessutom billigare att köpa. Varför duger inte de? De är bra för miljön och de är bra eventuellt för klimatet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vad satsningarna på att skapa ladd infrastruktur för elbilism på Åland har kostat är ingen hemlighet. De här laddstationerna har vi byggt tillsammans med elbolagen Ålands Elandelslag och Elnät och vi har delat på kostnaderna, för landskapets del är det 60 000 euro. Sedan har destinationsladdarna - som snart finns i alla kommuner på Åland - kostat ungefär 10 000 euro. Det här är inga stora saker, men nu har vi gjort Åland till ett ställe som man kan turista och besöka med elbil utan hinder.

Sedan vill jag påminna om att naturgas fortsättningsvis också är ett fossilt drivmedel. Det är inte ett förnyelsebart drivmedel. Jag menar att vi ska ha lokal produktion av vindkraft, då kan man också med gott samvete elektrifiera. När vi har lokal produktion av biogas, då kan man också använda den i gasdrivna bilar.

 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Plenum avbryts nu för lunch. Vi återupptar plenum kl. 13.00.

Talmannen

Då återupptar vi diskussionerna i Ålands lagting. Nästa talare på listan är ltl Brage Eklund. Varsågod.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vet inte om det beror på ointresse av debatten eller om det beror på att jag kommer upp i talarstolen som det är så få närvarande inne i salen. Det verkar konstigt det här.

Jag vill åtminstone börja med att säga att finansministern har gjort ett gott arbete med budgeten, men för det så delar jag kanske inte till alla delar de prioriteringar som han har gjort.

Jag tänker ge beröm åt Mika Nordberg också för att han äntligen har fått i Marsundsbron i budgeten. Jag tror att jag nästan från begynnelsen när jag kom in i lagtinget har nojsat om detta i motioner och frågestunder. Så beröm till detta.

Om jag går vidare lite allmänt så handlar det om utbyggnaden av västra Föglö och framtiden. Jag tycker att man kanske borde stanna upp en aning och titta på de privata initiativ som har tagits nu när det gäller tunnelalternativet. Man skulle se vad det leder till. Man skulle utreda tunnelalternativet ordentligt och jämföra med det alternativ som landskapsregeringen driver och vad det i förlängningen kan innebära när det gäller kostnader, inbesparingar, bro, färjfästen, vägbankar och avskaffande av färjor, visserligen på totalentreprenad men de medför i varje fall en årskostnad. Allt detta måste kostnadsmässigt kunna gå att jämföra i en långsiktig planering. Det är de delar som jag tycker att man borde ta åt sig lite av i debatten och för framtiden.

Sedan tänker jag börja med mina budgetmotioner. Budgetmotion nr 67 berör långsiktigt stöd till jordbruket. Den som läste dagens tidningar såg hur illa det är. Det kanske inte bara gäller dem som har blivit intervjuade utan det berör många flera. Det här är en situation som kanske andra löntagare inte upplever. Blir det lite brist i kassan i slutet på månaden så vet man alltid att det kommer en lön nästa månad så att man kan andas ut igen och komma på fötter.

När det gäller jordbruket så är det en långsiktig verksamhet. De miss skördar som i princip har varit under två år, framförallt i år när det gäller torkan, så kommer att slå otroligt hårt ekonomiskt för jordbruket. Det är inte bara att man rider ut hösten utan det gäller kommande år när man ska skaffa gödselutsäde och allt sådant för årets verksamhet. Finns det inte några pengar så då är man i en situation där man helt enkelt måste gå till banken och låna om det är möjligt att få lån. Många av jordbrukarna har idag nått taket på lånemöjligheterna och då kommer de i princip att få lägga ner, sälja eller sluta. Vi vet inte ännu vad som kommer att hända och vilka de slutliga effekterna är.

Därför är vår motion riktad långsiktigt framåt när det gäller stöden. Motionen säger: ”Tillsammans med representanter från jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin utarbetas ett långsiktigt förslag på hur man i framtiden kan finansiera ett stöd till jordbrukare som hamnar i tillfällig ekonomisk knipa på grund av oförutsebara väderlekshändelser.”

Vi hade tidigare ett försök till att ha en försäkring. Det tror jag kanske att är en möjlighet i fortsättningen. Man borde jobba fram en försäkring så att man faktiskt kan ha den också, för då blev premierna för dyra och det fanns ingen möjlighet att ha det så.

När det gäller sådana här situationer med torka så finns det de som försöker och misslyckas och det finns de som inte försöker överhuvudtaget. Man måste alltid göra en värdering på vem som är berättigad till stöd när det gäller sådana här frågor.

Nu ser jag att jag bara kommer att hinna med en motion.

Sedan nämnde ministern stödet från allmänheten; konsumenter och partihandlare. Där är det största problemet idag. Vi måste vara duktiga i offentliga verksamheter; skolor och landskapsregeringen, på att se till att upphandlingen sker lokalt.

Jag kanske hinner med en motion till. Det är en kort variant av att rädda Torpfjärden. År 1956 när man byggde ut första vägbanken så förorsakade man första uppdämningen av inflöde i Svibyviken. Nu byggde man ut igen och då kom andra skjutsen. Det har i princip resulterat i att vassen har växt fast på grund av att det har grundat upp före inloppet. Vassen har tagit överhand.

Landskapsregeringen borde gå in med ett stöd - här har jag skrivit 20 000 men i samråd med vattenägare - och muddra upp Torpfjärden. I rapporten ”Grunda strandområden och havsvikar – viktiga förökningsområden för fisk”, där konstaterar landskapsregeringens fiskeribyrå att Torpfjärden är en av få naturliga lekplatser för bl.a. gädda och abborre väster om Mariehamn. Därför borde landskapsregeringen ta ansvaret i samråd med markägare och vattenägare att muddra upp så att det finns en tydlig kanal så att det inte blir som i somras att nästan hela Torpfjärden torkade ut och då kommer vassen direkt skjutande från sidorna. Man ser idag att vassområdet kanske har utökats med en hektar.

Jag får tyvärr sluta här och begära ordet igen. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tänker beröra tunnelfrågan som jag hittills inte har debatterat alls i plenum. Jag har avvaktat. Jag väntar och ser vad det kommer för argumentation och vilket material och underlag vi får kring detta.

Jag tycker att vi inte ska fördröja processen med kortrutten och de beslut som redan har tagits av Ålands lagting. Vi ska fortsätta förverkligandeprocessen.

Vad sedan gäller tunneln så är det inte alls uteslutet att vi framöver faktiskt får en tunnel, men då är det nästa steg. Jag ser inte riktigt orsaken till att vi nu skulle fördröja den process som pågår genom att begära en breddad upphandling av det material som finns nu och kanske byta ut delar av kortrutten när det gäller de beslut som vi redan har tagit. Jag ser det alltså inte som uteslutet att det kommer att bli en tunnel, men kanske i nästa steg då.

Ltl Brage Eklund, replik

I första hand så är det i östra Föglö som man kan fortsätta bygga ut. Det hindrar inte att man påbörjar det under en tid när man väntar på resultatet av en jämförelse av en tunnel och utbyggnad på västra Föglö. Jag ser tunneln i fortsättningen från Gripö. Det är ett verkligt ingrep på Gripö att spränga ner en tunnel och då har man egentligen förstört hela holmen. Ur de aspekterna så undrar jag om markägarna är medvetna om att det kommer att bli en eventuell tunnel i framtiden. När kommer den tunneln i sådant fall? När tror ltl Carlsson att det finns pengar till att starta upp det projektet?

Föglö är inte isolerat som det är idag. Dagligen pågår en färjtrafik, inte blir de isolerade.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Alternativet som kvarstår, som jag ser det, är en tunnel från Gripö vidare till fasta Åland. Det är helt klarlagt. Jag tror att alla parter är överens. Även de som är tunnelförespråkare och experter på tunnlar anser att det är mycket dyrare att bygga under havsytan än att bygga en bro ovanför havsytan när det gäller korta sträckor, särskilt till exempel den sträckan mellan Föglö och Gripö. Vad gäller längre sträckor så finns det stora oenigheter om vad som är dyrare och billigare i det sammanhanget.

Jag tycker att det är intressant att de som har presenterat kalkyler för tunneln faktiskt har kommit med en ny intressant lösning vad gäller finansieringen, den tycker jag att man kan titta vidare på. Jag har själv tidigare varit skeptisk till tunnelkalkyler när kalkylräntorna har satts på vissa nivåer, där man kan se att med en viss kalkylränta blir det lönsamt och med en annan blir det inte det. Men nu finns det ett annat intressant finansieringsalternativ, så jag tycker att det är värt att diskutera vidare nästa steg i processen efter att Gripöbron är där. (… taltiden slut). 

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlsson och jag ser lite olika på det här. Jag ser mer långsiktigt kanske än vad ltl Petri Carlsson gör. En bro har en ständig miljöpåverkan, den är ständigt beroende av ett underhåll om man jämför med en tunnel. Det har ju bevisats att tunnlar som är upp till 100 år fungerar idag hur bra som helst. Vi får se hur en bro är efter 100 år. Vi har bevis på hur det har gått med många av våra broar och de är inte 100 år. På det viset ser jag. Man borde räkna en kalkyl på det viset och inte bara på en kortsiktig användning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman!  Jag är lite förvånad. Jag får hela tiden höra att Ålands Framtid är ett borgerligt parti och att bönder är företagare och att marknaden korrigerar sig själv. Så hur kommer Ltl Eklund fram till den rent socialistiska idén att landskapets skattepengar ska ges till företagare? Kan inte marknaden sköta detta? Eller har Ålands Framtid helt enkelt bytt ideologi och blivit socialister? I så fall välkomnar jag ert beslut.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack ltl Holmberg, till det vill jag bara säga, låt du jordbrukarna sköta sig själva och bland dig inte i deras verksamhet och styr den politiskt, för det är det som har påverkat utvecklingen inom jordbruket. Socialisterna har försökt underminera jordbruksverksamheten under hela sin tid. Det är det som är orsaken till de problem vi har. De har fattat besluten om restriktioner på jordbruket under hela sin verksamma tid, så mycket har jag som jordbrukare följt med under årens lopp. Jag vet var alla restriktioner i princip har kommit ifrån. Det är från socialistiska partier.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det var ju lite lustigt för jag trodde att de här restriktionerna kom ifrån EU och från miljömänniskor och liknande. Men, visst vill man skylla allt på socialisterna så okej, men frågan kommer igen; varför just denna grupp av företagare? Det finns ju andra företagare som också lider av väder och vind och saker. Förklara ännu mera! Varför just den här gruppen?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, EU och EES medlemskap har resulterat i att politisk kan man styra jordbruksutvecklingen och regleringar, det är det som är gränshinder och därför har vi mer eller mindre satts i ett förmynderi på hur vi ska bedriva vår verksamhet. Inga andra företagare har en sådan reglering som vi inom jordbruket har. EU har medvetet gått in för att jordbrukspolitiken ska styras via stöd och detta för att gynna priserna till konsumenterna i slutändan. Det är resultatet av politiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till ltl Eklund för att ni lyfte frågan om jordbrukets kris. Det finns ju ingen näring som är så reglementerad när du t.o.m. måste ha nummermärkning på vartenda kreatur, varje enhet du har. Alla djurproducenter och hela jordbruksnäringen utsätts för ganska omänskliga situationer vad gäller farliga situationer med djur som ska märkas och det är stora kreatur det är frågan om. Jag välkomnar det.

Kanske man kunde förena det här med vtm Thörnroos förslag om att vi skulle ha ett utskott som tittar på näringslivsfrågor, tillväxt och hållbarhet? Kanske man kunde förena detta? Man märker att vi här i salen har en otrolig brist på förståelse för jordbruksnäringens mycket speciella situation. Det här kanske kunde vara ett sätt att lära parlamentarikerna mera om en verklighet.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Absolut, det är en bra tanke. Det spelar ingen roll - det här är ett förslag i sig, i klämmen - om det är ett utskott eller en arbetsgrupp eller en kommitté, det har jag inte fäst så stor uppmärksamhet vid.

Man bör jobba långsiktigt med hur man ska möta de här problemen som uppstår med väderleksförändringar och allt vad det innebär för jordbrukarna. Ja, jag välkomnar det absolut.

Ltl Harry Jansson, replik

Sedan välkomnar jag även förstås den motion som bär Brage Eklunds namn som första undertecknare, Rädda Torpfjärden. Det ska bli intressant att se finans- och näringsutskottets behandling, för jag utgår ifrån att de kommer att ta alla motioner på samma allvar. Det här är ett problem. Jag kommer så väl ihåg när kollegan Roger Nordlund och jag på 80-talet, som glada ungcenterpartister, drev den här frågan. Då fick vi ordentligt på huvudet för att vi överhuvudtaget kunde tänka oss några som helst åtgärder, i närheten till flygplatsen, som skulle göra att fågellivet fortsatte att växa till sig. Vi får väl se. Samtidigt är det här en otrolig viktig plantskola för fiskyngel så jag stöder den varmt.

Jag vill påpeka att infrastrukturministern nog faktiskt har varit lyhörd för Jomala kommuns begäran om att vidta åtgärder. Man har faktiskt också muddrat lite och tagit bort barriärer.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den om har följt med och läst vad fiskeribyrån har sagt tidigare om Torpfjärden och hur viktig den är för reproduktion av just gädda och abborre så borde inte vara betänksam om de här anslagen överhuvudtaget. Jag vill påstå att vår infrastuktur och vägbyggen i förlängningen har orsakat det här för botten är en mjuk massa. Det är ju rena späckleran som vi kallar det på jordbruksspråk och när den blir på bankad så pressar den upp och utåt istället. Det behöver inte handla om många centimeter för att det ska påverka vattennivån i Svibyviken. Man borde i samråd med markägare och vattenägare göra ett ingrepp där som säkrar reproduktionen i framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Tack, talman! Jag har ofta stått här i talarstolen och pratat om vikten av det förebyggande arbetet, då främst inom hälsoområdet, så ofta att jag själv inser att jag är lite tjatig. Men jag tycker förebyggande hälsoarbete är viktigt och borde prioriteras mera för vi kan bli bättre på att främja hälsa och förebygga sjukdomar.

Men det verkar som om tjat kan löna sig, i alla fall får jag det intrycket när jag läser budgetförslaget, där det kommer fram allt fler åtgärder om förebyggande åtgärder. Det bådar gott för framtiden!

Om alla ska blomstra i ett bärkraftigt samhälle – då är det viktigt att vi är friska, att vi har hälsa, och vill och orkar delta i, och bidra till samhället. Därför är ett förebyggande och hälsofrämjande arbete viktigt och det är hållbart. Det är även ekonomiskt hållbart. Hälsa är kanske det viktigaste en människa kan ha.

Resultaten av ett strategiskt förebyggande eller preventivt arbete kommer inte att synas i några resultat nästa år, och kanske inte heller året därpå. Men jag ser det som en mera långsiktig investering.

Inte bara den fysiska hälsan tas i beaktande i de hälsofrämjande insatserna som jag hittar i budgetförslaget för år 2019, utan människan ses som den helhet han eller hon verkligen är.

Några bra exempel på förebyggande arbete är: Projektet ”Starka barn” fortsätter. Det är hälsofrämjande i allra högsta grad.

Vidare hittar jag skrivningar om att utveckla åtgärder för de som är socioekonomiskt svaga. Det är hälsofrämjande i allra högsta grad, eftersom det ju är så att din inkomst påverkar din hälsa.

Vad gäller barn och unga står att läsa i budgeten att landskapsregeringen fortsätter arbetet med att stöda barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på deras behov. Här krävs, precis som man konstaterar i texten, ett brett samarbete. Därför är jag extra glad över att man tillsätter ett expertorgan för att föreslå åtgärder för att främja barns och ungas hälsa. Det här är någonting som verkligen behövs!

Jag ser fram emot att se den handlingsplan för våld i nära relationer som nämns i budgeten. Att bli utsatt för våld är ett folkhälsoproblem att ta på allvar och jag betonar vikten av att arbeta förebyggande mot våld i nära relationer.

Vad gäller de äldre i samhället så ser jag fram emot att det kommer en ny äldreomsorgslag, och vi får tro och hoppas att där finns insatser av förebyggande slag. Jag ser behovet av att arbeta förebyggande även där; hos den äldre befolkningen, speciellt mot ensamhet och mot den ökade psykiska ohälsan. Och där kommer en seniormottagning som pricken över i, en riktigt bra satsning. Jag har sett behovet länge.

Vad gäller ANDTS-arbetet så konstaterar landskapsregeringen att det är viktigt att förebygga risk- och missbruk genom preventiva och hälsofrämjande insatser. Och där arbetar jag och resten av den parlamentariska gruppen vidare.

Även inom tandvården läser jag att det läggs en särskild betoning på den förebyggande mun- och tandhälsan.

Att vi har ren luft, rent vatten och en ren mat och ren livsmiljö är kanske det viktigaste för vår hälsa, att vi inte ska bli sjuka. Jag ser flera åtgärder och skrivningar i budgeten angående detta, fast de skrivs kanske inte ut som förbyggande eller hälsofrämjande åtgärder, men t.ex. genomförandet av den hållbara livsmedelsstrategin är en åtgärd, vi vill ha ren och god mat.

Jag tycker vi har bra koll på det ekonomiska läget i landskapet, men lika bra koll har vi inte på befolkningens hälsa och välbefinnande. Eller kanske vi har koll, men vilka åtgärder och insatser som behövs för att förbättra hälsoläget har vi sämre koll på. Därför är det bra att resurserna stärks på hälso- och sjukvårdsbyrån för att möta hälsopolitiska utmaningar.

För hälsopolitik behövs i alla verksamhetsområden. Friska människor håller samhället igång!

Kanske det skulle vara dags att anställa en fokhälsostrateg, eller i alla fall skriva en folkhälsostrategi, så att vi bättre kan jobba målmedvetet med de här frågorna.

Till sist, talman, vill jag lyfta budgetens intressanta jämställdhetsbilaga; kanske det är snart är dags att vi får en barn- och ungdomsbilaga också i budgeten som fokuserar på hur våra yngre medborgare har det? Tack, talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Söderlund. Jag vill applådera ledamotens tålamod om det förebyggande arbetet. Oberoende om det handlar om maskinen, fastigheter eller människor så sparar det pengar i sista ändan. Det är mycket bra att ledamoten har haft ett tålamod och att det visar sig i budgeten.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Holmberg. Jag gillar också liberalernas tanke att sätta in de första och största insatserna där det betalar sig bäst och först. Vi har haft ett strategiskt arbete inom många olika områden för att komma framåt där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Söderlund som väldigt gärna får fortsätta att tjata om det här området, för det är väldigt viktigt. Just detta att samla kunskap och dela med sig mellan våra nuvarande 16 kommuner tror jag att är väldigt, väldigt viktigt.

Jag har ett arbete i Nordiska rådet också med några kollegor här inne och där är man van med rundabordssamtal och ”best practice” där man ofta samlar frågor som rör det här, till exempel Nordisk välfärdscenter där forskning och kunskap samlas. Absolut, det är jättebra tänk att ha detta även på Åland, i form av ett sådant här råd.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Tony Wikström. Ledamoten lyfte också fram vikten av att arbeta evidensbaserat vilket jag inte riktigt tog upp i mitt anförande. Jag tycker att jag tjatar mycket nog ändå. Det räcker inte bara med att vi arbetar och arbetar, vi vill ju också ha resultat och vägen dit är evidensbaserade metoder. Jag ser också, precis som ni kanske, att en viktig väg framåt är att få färre organisationer som egentligen arbetar mot samma mål.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för det svaret. Ja, det är ju så att ofta vill vi politiker väl och åker på alla möjliga seminarier, föreläsningar och läser på och kanske ibland hittar de där guldkornen som är evidensbaserade och vill så jättegärna berättade det här åt till exempel skolväsendet. Det tas inte alltid så där jätteväl emot eftersom de är experter på sitt område. Men vi kan ha ett bra samarbete. Vi har vår roll och de har sin roll och vi ska inte ovanifrån diktera exakt hur de ska jobba. Vi kan ge lite försiktiga råd från sidan i alla fall och då blir det ett bra samarbete tror jag.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Precis så här det. Jag upplever att skolorna idag har så jätte mycket att hålla reda på och åtaganden att det kanske skulle bli bättre om man var färre som jobbade för vissa saker. Vi får återkomma till det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Söderlund lyfte fram det förebyggande och sade att man eftersträvar de långsiktiga effekterna och att det inte blir så mycket på kort sikt. Där är jag tyvärr inte benägen inte hålla med ltl Söderlund framförallt när det gäller den fysiska delen; motion, hälsa och välmående. Där är de kortsiktiga effekterna faktiskt enorma, både för den enskilda individen och för samhället i stort. Det går snabbt, bara på några veckor, att uppnå stora resultat när det gäller förbättring av välmående och den egna hälsan när det gäller fysisk motion. Många gånger möter jag folk som har svårt att komma igång med motion. Ofta sägs att det finns inget utbud av aktiviteter eller man vet inte vad som pågår.

Jag tycker att det är jättebra att landskapsregeringen nu har ett förslag om att utveckla en gemensam portal där man får ta del av vilka aktiviteter som pågår, för ofta vet man inte om det, tyvärr.

 Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Petri Carlsson för det tillrättanläggandet. Precis så är det, just fysisk aktivitet har väldigt snabba kortsiktiga effekter. Den största svårigheten är ju kanske att få de som inte är fysiskt aktiva att vara fysiskt aktiva. Man brukar säga att vårt stillasittande kostar miljoner i sjukvårdskostnader. Där finns ju jätte mycket snabba pengar att spara om man skulle komma på metoden att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Vi har lärt oss här de här senaste dagarna att alla fel på Åland vad gäller folkhälsa etc. beror ju på kommunstrukturen, så det är säkert fel på den också och småskaligheten gör att folk på något vis mår sämre. Man får också nästan en domedagskänsla när man hör ltl Söderlund uttala sig. Har inte den liberala lagtingsgruppen fått vara med i budgetarbetet? För de frågeställningar som ledamoten lägger fram här borde det finnas spår av i budgeten i den här riktningen om liberalerna faktiskt har menat allvar med det som ledamoten nu säger att är liberal politik inom hälsofrämjandet.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Jag tror egentligen att ltl Harry Jansson vet mera om budgetmangling än vad jag vet. Men jag ska försöka svara på det.

Så klart har vi varit med. Här ser vi ju spår av satsningarna som vi gör för att främja hälsa och välbefinnande. Det var de spåren jag lyfte upp.

Det största som vi gör för att underlätta arbetet med förebyggande hälsa och främjande av välfärd är kommunstrukturreformen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för att det kom fram (skratt) att det här problemet beror på kommunstrukturen igen.

Centern ser hur småskaligheten, närheten och tryggheten i samhället gör att människor mår så oerhört mycket bättre än i stora främmande enheter, där tjänstemän styr och folkvalda har ingenting att säga till. Det är en tendens som vi ser redan i Mariehamns stad. Tjänstemännen bestämmer, politikerna är inte insatta i detaljerna och det tror liberalerna att är bra för hela Åland. Naiviteten är lite skrämmande, att kommunstrukturen liksom skulle leda till några förbättringar inom det här.

Faktum är ju att vi har de större enheterna redan vad gäller skolsidan och därför har vi södra och norra Ålands kommuner indelade i respektive högstadiedistriktet just för att möjliggöra det. Den framtida kommunstrukturen är den liberala tvångsmetoden, att få ihop just dem till samma enheter som finns redan nu. Vad händer som är bättre här på detta område? Förklara (… taltiden slut).

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Det blir ju lite svårt att förklara så här i en replik, det blir utskottet som får fundera vidare. Men, jag säger som lantrådet Sjögren brukar säga, med färre gränser och strukturer så är det lättare att sätta individen i centrum. Vi behöver bli bättre på att sätta individen i centrum och inte strukturerna. ”Vart hör den, vart hör det och det där hör inte till oss och det där är inte vårt problem”. När vi får färre organisationshinder så är det lättare att sätta individen i centrum.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Tony Asumaa

Talman! Bästa lagtingsledamöter, utbildningens- och kulturavdelningens budgetförslag för 2019 ligger på totalt 56,3 miljoner euro, jämfört med detta år 55,7 miljoner. Med andra ord så satsar vi drygt 600 000 euro mera i utbildning och kultur år 2019 än vad vi har gjort detta år.

I den här budgeten satsar vi för framtiden. Vi satsar stort inom kulturturism och inom utbildning, främst att bolagisera högskolan för att göra den till en mera betydelsefull aktör i det åländska samhället.

Vår budget från utbildnings- och kulturavdelningen är framåtsyftande och vi tittar längre än till oktober 2019, vi tittar ända fram till att Åland ska fylla 100 år, år 2022.

Fördelningen av pengarna är så att till allmänna förvaltningen går det ungefär 12 procent, 6 miljoner drygt. Överföringarna, landskapsandelarna, studiestöd och annat är kring 35 procent, 19,4 miljoner.

Drygt 53 procent går direkt till våra fristående enheter; Högskolan, Ålands folkhögskola, ÅMI, Ålands gymnasium och Ålands sjösäkerhetscentrum, de ligger på drygt 30 miljoner euro. Så över 53 procent går direkt ut på fältet eller rättare sagt 88 procent, om man räknar bort allmänna förvaltningen.

På utbildningssidan nämner jag några satsningar. Den stora satsningen i fjol var barnträdgårdslärarutbildningen. Vi planerade och hade en offret ute men fick inte de anbuden som vi önskade. Vi hoppas nu att vi får igång den så småningom under året, i början av år 2019 för att också kunna starta utbildningen under året. Vi har satt in hela beloppet på 200 000 euro, det är en total satsning på 600 000 euro över tre år.

Vi startar också att ett treårigt vägledningsprojekt som vi kallar VISA - vägledning i samarbete. Uppdraget är att skapa ett system för vägledning för alla ålänningar som är utanför utbildningssystemet. De som går i grundskolan har en elevhandledare, de som går i gymnasiet har studiehandledare, men de som inte går någonstans har inte någon handledare vad gäller utbildning och omskolning. Vi startar ett sådant projekt för att lotsa alla ålänningar, som är utanför det här systemet, vidare i yrkelivet. Man kan skola om sig eller också utbilda sig vidare. Det är helt enkelt en kompetensutvecklingstjänst.

På kultursidan har vi intensifierat arbetet med att förverkliga filmstrategin för att göra Åland till ett attraktivt mål för filmproduktion och också besöksmål som man kallar fotspårsturism. Det är den snabbaste växande turistformen. Vem kan inte koppla ihop Wallander med Ystad? Det är den vägen som vi också försöker göra Åland känt och få besökare.

Vi har också gjort ett stödsystem i form av en produktionsrabatt. Av allt som spenderas på Åland så betalar vi 50 procent tillbaka till produktionsbolagen. Det har vi lyckats med. Det senaste projektet var nu i helgen i Saltvik, där vi nu i november hade 75 skådespelare som tillbringade ett helt veckoslut här.

Vi har andra projekt på gång och dem hoppas vi kunna informera om.

Det fina med filmprojekten är att de vill vara här ”off season”. De vill inte göra vykort av Åland utan de vill ha en inspelningsplats och då pratar vi om inspelningar mellan oktober och maj. Det tror vi mycket på.

Tidigare har vi skapat projektet ”Starka barn” för att få barn att röra på efter skolan och få en meningsfull fritid efter skolan. Man ska få barnen att motionera, få mera välmående barn och ungdomar.

Nu går vi vidare och satsar på ett annat projekt som vi kallar ”Kreativa barn och ungdomar” eller kanske ”Kreativa kids”. Alla vill inte spela fotboll, det är också någon som vill spela teater. Vi har breddat den här verksamheten till att också gälla konst och kultur i grundskolan som en eftermiddagsverksamhet. Så där satsar vi på barn och ungdomar för att få dem att må bättre och få en meningsfull fritid också efter skolan.

Vad gäller överföringsutgifterna så där är fortfarande studiestöden de största. Vi satsar lite mera på ungdomsidrott och kultur. Det är lite marginellt men det går åtminstone inte ner.

Vad gäller de fristående enheterna så får högskolan 100 000 euro till i sin ram att utreda mastersutbildningar, och även utreda samarbete med andra högskolor i olika former av utbildningsprogram.

Ålands folkhögskola har fått 60 000 euro till i ramen. De har kunnat arrangera guideutbildningar som inte har arrangerats på Åland på tio år.

Ålands musikinstitut har fått 100 000 euro till i ramen, de får ytterligare pengar för att investera och satsa i nya instrument. Det är ju deras verktyg för att utbilda ungdomar. De får också mera pengar för att kunna ta in flera studeranden till Ålands musikinstitut, de gör ett fantastiskt jobb.

Ålands sjösäkerhetscenter får 200 000 euro till i budgeten. Vi vet att det är en jätte konjunkturkänslig verksamhet och i princip är de självförsörjande. Vi brukar säga att Ålands sjösäkerhetscenter måste dra in 10 000 euro i veckan för att klara sin budget. Det finns väl ingen fristående enhet som har sådana krav än dem. Där har vi hjälpt till. Vi vet att år 2019 blir ett sämre kurs år, och då behöver man ändå ha en budget i balans för att kunna driva sin verksamhet.

Vad gäller investeringar så ligger de på 3,2 miljoner. Den största investeringen är simulator och laboratorieutrustning till Högskolan.

Vi investerar också i allmänna förvaltningen, i besökscentret i Bomarsund samt att vi gör en helt ny utställning för drygt 200 000 euro i Kastelholm.

 Jag stannar här för tiden tar slut. Jag får återkomma. Tack, fru talman.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Tack för redogörelsen av utbildnings- och kulturavdelningens budget.

Elever med särskilda behov, grundskoleelever med autism och elever som på som på olika sätt har svårt att passa in i skolan som den är utformad idag och lärarnas etiska stress dvs. att man är stressade över att man känner sig otillräcklig och inte hinner med det som man tycker att behövs, detta förbigås med tystnad i budgeten för 2019.

Lantrådet hänvisade till grundskolelagen medan ltl Sara Kemetter sade ”nej, grundskolelagen är bara en ramlag så den kommer att komma i ett annat sammanhang”.

Kan minister Asumaa reda ut det här och tala om vilka satsningar och vilka mål som finns för 2019 för dessa elever och för dessa stressade lärare?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Britt Lundberg, det kan jag. För ungefär ett år sedan så gav vi ett uppdrag till södra Ålands högstadiedistrikt vad gäller möjligheten att fungera som ansvarig huvudman för utredning kring en organisering av ett resurscenter. Det gav vi i uppdrog åt dem, man skulle organisera och man skulle bilda ett resurscenter där södra Ålands högstadiedistrikt skulle vara huvudman just för dem som ltl Britt Lundberg nämnde. Vi beviljade 30 000 euro.

Läget är som så nu att Mariehamns stad var tidigare inte intresserade av ett samarbete. Men nu har det svängt genom att Mariehamns stad inte har kunnat anställa skolpsykologer, så nu har de blivit lite mer intresserade av att samarbeta med södra Ålands- och norra Ålands högstadiedistrikt. Norra Ålands högstadiedistrikt var positiva men förutsättningarna var att också andra skulle vara med; södra Ålands högstadiedistrikt och Mariehamns stad.

Det har vi gett i uppdrag. Jag har pratat med förbundsdirektören för södra Ålands högstadiedistrikt och nu kommer de också att jobba vidare med att försöka samordna och skapa ett resurscenter mellan alla tre distrikt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Jag antar att om det här ska förverkligas under 2019 så behövs det mer än 30 000 euro i utredningspengar. Vill man verkligen på riktigt genomföra det här så borde man också nämna det i budgeten och tala om hur långt man har kommit, vilket som är nästa steg och vad som borde göras under 2019. Det medför att budgeten blir mer transparent och att alla dessa pengar, som minister nämnde, att man faktiskt vet vad de ska användas till. För varenda euro som sätts in i budgeten så borde det också finnas ett mål. Det skulle vi också kunna få eftersom det finns en sådan brist på mål. Jag hittade ett mätbart mål, tror jag, i hela budgeten och de mätbara målen man hittar så finns under utbildning och kultur och det är ju bra att det finns några. Kan ministern lägga fram några mätbara mål till inom utbildningsområdet så att vi sedan kan följa upp och veta att vi arbetar åt rätt håll. (… taltiden slut).

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller framåt så i beslutet angående uppdraget till södra Ålands högstadiedistrikt så står det att landskapsregeringen emotser synpunkter på förslaget från södra Ålands högstadiedistrikt varefter en fortsatt behandling av frågan kan vidta.

Vi väntar, jag har pratat med Mathias, de kommer med en rapport och då ska vi tillsammans samordna det här. Vi har gett dem uppdraget, vi vill fråga dem som vet bäst och sedan är vi med och samordnar. Alla gånger, alla dagar i veckan!

Vad gäller mätbara mål så angående högskolan så har vi i utbildningsavtalet ganska preciserade mätbara mål så att vi vet var ”outputen” är. Värre är det för Ålands gymnasium när det gäller mätbara ekonomiska mål. Vi vet att gymnasiet jobbar med dem, så de kommer den vägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Asumaa. Jag stöder ministerns kraftfulla arbete kring grundskolelagen och även bolagiseringen av Ålands högskola, givetvis i övrigt också. Men speciellt bolagiseringen av Ålands högskola tycker jag att är intressant.

Jag sitter som styrelseordförande i Ålands gymnasium. Jag ser framför mig hur det kommer att öppna sig möjligheter. Jag gillar tanken på ett campusområde kring Ålands högskola. Det i sin tur kommer att öppna möjligheter för Ålands gymnasium att locka studerande utanför Åland och givetvis också för Ålands högskola. Man kommer säkert också att hitta synergier kring det. Attraktionskraften med ett campusområde kommer att vara jätteviktigt och ett stort incitament i hela bolagiseringen. Det är ett bra arbete av ministern!

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller bolagiseringen så skrev vi det redan i regeringsprogrammet 2015. Vi har hållit på med det sedan våras, vi upphandlade en utredning som också presenterades den 6 november. Nu är den ute på remiss för att vi ska få reda på all fakta som behövs för att gå vidare. Parallellt så lagbereder vi redan, men det är lagtinget som i sista hand i mars ska ta del av lagen och antingen godkänna den eller inte för att vi också ska kunna föra bolagiseringen i mål.

Campus är säkert bra, men jag tror också att man behöver gjuta grunden först vad gäller bolagisering och innehåll. Att sedan bygga väggar och sådant så tror jag att kommer som steg 3 kanske. Men idén är god, för det är klart att den vägen kan man attrahera. Men jag tror att man först måste ha innehållet i skick.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack minister Asumaa. Jag tycker att det är en intressant skrivning här i budgeten på sidan 87. ”En utveckling av elevvårdens stödstrukturer initieras genom bl.a. en utredning av tjänster för den kommunala grundskolan. Möjlighet till en samordning av de kommunala skolpsykologtjänsterna granskas och ett system som underlättar nyrekrytering skapas.” Detta är verkligen nödvändigt, för vi har en otrolig kris på skolpsykologer på Åland.

Jag har i 3-4 år stått med en dåres envishet och i anföranden pratat om specialpedagoger. Jag frågar direkt ministern om möjligheten att få specialpedagoger som skulle komma in i skolor och hjälpa den pedagogiska personalen för att hjälpa de här barnen.  Vi ska ändå jobba efter trestegsstödet.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Både Göte Winé och jag har personligen erfarenhet av barn med speciella behov så vi vet vad som krävs, både när vi sitter här och när vi är hemma. Jag är en varm anhängare av skolpsykologer och specialpedagoger. Det är just det uppdraget som jag har gett till södra Ålands högstadiedistrikt. Man ska samordna till ett resurscentrum, för det handlar mera om kompetens och att samla den kompetensen.

Det som slår bakut och varför det har stannat av var för att Mariehamns stad inte ville ha sina skolpsykologer längs vägen. Men det kanske inte är det som behöver vara orsaken. Jag tror nog att det kommer att lösa sig, sådan signal har vi fått. Det handlar om skolpsykolog. Det handlar om specialpedagoger och annat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ministern. Det här är någonting som man behöver lyfta upp. Kärt barn har många namn brukar jag säga. När jag pratar om ett resurscentrum då ser jag en byggnad med multiprofessionellt stöd, men samtidigt kanske man vill se en resursskola.

Däremot ska det finnas rätt sorts hjälp i skolorna. Jag upplever idag också att skolorna ska jobba efter trestegsstödet. Kunskapen om de olika behoven och hur man ska jobba, där är det jätteviktigt att vi får in specialpedagoger. Det ska inte blandas ihop med speciallärare utan specialpedagoger som kommer och hjälper pedagogerna med hur de ska hjälpa barnen så att de får vara kvar så länge som möjligt i den vanliga skolan, i grundskolan, där de annars är men att de får rätt hjälp. Det här har många lärare s sagt till mig, hjälp oss att få specialpedagoger till Åland.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag kan hålla med i allt längre som ltl Göte Winé sade.  Vi jobbar, åtminstone han och jag, mot samma mål och det gör regeringen också. Regeringen är mer än gärna med och samordnar det här, bara vi får ihop de här tre distrikten först så att vi får en grund att stå på för att jobba utifrån. Då är vi mer än gärna med och jobbar upp det här, för det här behövs ute i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för redogörelsen. Jag är lite nyfiken på hur man har tänkt kring Högskolan på Åland. Under den förra perioden diskuterades en bolagisering men man kom aldrig längre. Jag är väldigt glad över att utbildningsministern har drivit på den här frågan och nu står på något sätt vid vägs ände när det gäller själva omgörningen av det hela.

Man måste ju minnas ändå att allt handlar om den mänskliga kompetensen, vad man har för någonting inom högskolan.

Min första fråga nu, när själva utredningen ännu är på remiss, är; vilken tidsplan ser ministern framför sig? När kan vi tro att bolagiseringen är verkställd?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller bolagiseringen så är slutrapporten publicerad. Den finns på utbildning.ax, och då är också rapporten nu ute på remiss bl.a. till alla partier här. Den 10 december väntar vi in remissvaren.

Vår målsättning är att få ett lagförslag ut på remiss under januari och till lagtinget i mars, och att bolagiseringen då träder ikraft och högskolan går över till formen av ett aktiebolag från den 1 januari 2020.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack, det låter mycket bra.

Då är jag nyfiken på medskicket till alla som ska genomföra den här bolagiseringen, dvs. den blivande högskolans styrelse och ledning som jag tror att behöver koncentrera sig väldigt mycket på att sätta ny fart på högskolan. Utredningen visade att det är hög tid att göra något faktiskt rejält för att den ska bli det smycket som man från början ville att den skulle vara för hela Åland när det gäller både inflyttning och det intellektuella kapital som en ö behöver. Nu har jag noterat i offentligheten att man ägnade rätt mycket kraft åt att visionära kring ett blivande campus, medan man faktiskt sitter på rätt goda byggnader inne i Mariehamn idag som alla är på rätt korta avstånd från varandra. Vilket är medskickats från ministern när det gäller den framtida placeringen?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Bra påpekande. Det viktigaste nu är att vi får in synpunkter på rapporten, för det ger oss egentligen svar på hur vi ska bolagisera och den går vi vidare med.

Sedan är det andra viktiga att lagen kan skrivas och det är lagtinget som bestämmer om vi ska bolagisera.

Nästa är ett utbildningsavtal mellan landskapsregeringen och bolaget, alltså beställare och leverantör, det är nästa viktiga grej. Den följande grejen är överföring av personalen.

När vi har allt det här på plats så efter det kan vi börja fundera på att utbilda på mastersnivå, se över programmen, vilka språk och annat. När vi har fyllt de rummen vi har och när det börjar blir trångt, då kan vi börja bygga flera nya rum.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag vill börja med att gratulera utbildnings- och kultuminister Asumaa till en väldigt väl genomförd budget. Den andas framåtanda och många av de projekt som har varit på gång under en lång tid börjar nu se dagens ljus och det tycker jag är väldigt positivt.

Jag vill här lyfta några saker som är särskilt positiva, framförallt grundskolelagen och att vi nu under slutet av den här mandatperioden får den på plats, det är nödvändigt. Det är ett arbete som har gjorts väldigt grundligt. Nu återstår bara de sista skälvande stegen här att få lagen på plats, så det hoppas jag att vi ska kunna se härifrån innan vi går hem från den här mandatperioden.

Sedan tycker jag också att man måste lyfta fram att man ser två stycken tillväxtsatsningar i utbildningen, åtminstone två stycken. Den ena är filmsatsningen som började för ett antal år sedan och nu börjar bära frukt riktig på allvar, och sedan är det högskolas bolagisering. Här vill jag ha medskicket, med tanke på det som sades, att få sjösäkerhetscentrum med också i bolagiseringen.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Johan Ehn har också varit med i arbetet med en reviderad grundskolelag, dvs. den rapport som har getts och nu är hos lagberedningen. Tanken är att ni får den till lagtinget under mars månad för att vi ska hinna anta den.

Det är viktigt att vi får nya moderna verktyg för grundskolan att arbeta med. Lagen som vi har är något föråldrad om man tänker på de digitala undervisningsverktygen, utbildning på distans och annat. Grundskolorna där ute är betjänta av ett nytt modernt verktyg i form av en ny grundskolelag.

Ltl Johan Ehn, replik

 Talman! Jag delar fullt ut analysen kring vikten av att få en ny grundskolelag. Det fortsatta arbete är att få en modern läroplan på plats som anpassas utgående från dagens behov. Den som vi jobbar med för tillfället är en läroplan som har byggts på sakta men säkert under många år och det finns säkert orsak att titta på hur man ska bygga den för framtiden.

Jag fick ont om tid i slutet av min förra replik när jag pratade om sjösäkerhetscentra Jag tror att det är viktigt att man ser potentialen i sjösäkerhetscentra precis som minister Asumaa gjorde. Med det utbud som sjösäkerhetscentra har, tillsammans med det utbud som också en bolagiserad högskola kunde ha, så tror jag att man kan se möjligheterna till samordningsvinster angående att få en fungerande säljapparat när det gäller den typen av verksamhet som de bägge skulle bedriva.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Om högskolan blir ett aktiebolag, vad vore inte naturligare om sjösäkerhetscentret också eventuellt kunde bli ett aktiebolag, för de är de enda som är därute på den fria marknaden och tävlar på riktigt.  Så om vi bolagiserar högskolan så borde det vara ganska naturligt att sjösäkerhetscentret också kunde vara ett aktiebolag och då kunde man handla med varandra på lika villkor. Vem vet, kanske någon av dem kan äga det andra bolaget?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ministern lyfte fram vikten av att utveckla filmÅland. Mot den bakgrunden så tycker jag att den debatt som uppstått i Svenskfinland om filmen om Helen Schjerfbeck är intressant: Man anklagar de här filmarna för kulturell appropriering genom att hon pratar finska i filmen, en konstnär som alltså pratar svenska.

För några år sedan finansierade vi en film på Åland där präster och andra ålänningar pratade svenska medan de åländska bönderna pratade finska. Det var ett liknande fall. Till detta gavs en kvarts miljon av offentliga skattemedel. Det var ett ganska identiskt fall, kanske till och med mer allvarligt än det som nu diskuteras i Svenskfinland. Då väckte vi den här frågan från Ålands Framtids sida, vi undrade om man kommer att granska de här filmerna lite mer noggrant i framtiden från landskapsregeringens sida. Mot bakgrund av den här senaste händelsen så ställer jag samma fråga igen: Har man rättat till det här i regeringens filmpolitik?

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vad gäller produktionsstödet så får bolagen tillbaka 50 procent av den spänd, som man kallar det, som de spenderar på Åland. Så det granskar vi alltid.

Jag tror att Axel Jonsson är inne på språket och det svenska språket som jag tolkar det men han sade det inte rakt ut.

Den film som nu har spelats in här på Åland om vikingarna så ska sändas på BBC. Så det är klart att det är svårt att kräva att vikingarna ska prata svenska på BBC. Så vad gäller det konstnärliga så styr vi det inte.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag är medveten om att det är en fråga som kräver finess i vilken mån man ska ställa krav på innehållet i filmen man ger bidrag till. Men när vi har den här typen av filmer med uppenbara inslag av historieförfalskning, som den åländska filmen om häxprocesserna hade, så då väcker det åtminstone frågan om vi inte borde ha någon form av kvalitetsgranskning så att vi inte bidrar till att förfalska historien och utmåla Åland som ett finskspråkigt landskap sedan urminnes tider när det de facto är tvärtom. Att vi då betalade en kvarts miljon till ett sådant projekt utan att ens ställa oss frågan, det tycker åtminstone vi från Ålands Framtid är fel. Vi borde också kunna ställa krav på ett visst mått av korrekt historiebeskrivning i de filmer vi finansierar. Delar inte ministern den uppfattningen?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tidigare finansiering kan jag tyvärr inte ansvara för. Nu vill vi framförallt ha filmteam hit, att de ska filma på Åland, butikerna ska få sitt och hotellen så att vi kan få lite omsättning på Åland. Det är det primära, det är därför som vi vill ha teamen hit och den vägen också få fotspårsturismen hit som kan spendera pengar på Åland.

Vad sedan gäller språket, så den senaste filmen var en inspelning från BBC. Vi har något i röret faktiskt. Jag vågar inte säga så mycket, men det är åtminstone ett svenskt Tv-bolag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Det var en intressant och givande presentation av minister Asumaa. Man kan läsa här i informationen att det arbetats mycket på utbildnings- och kulturavdelningen.

Grundskoleprojektet var ett bra arbete, det är en efterfrågad produkt och det kommer hoppeligen snart på lagtingets bord.

Jag har en kort fråga för tyvärr har mina frågor redan tagits upp i tidigare replikskiften. Jag är intresserad av Högskolan på Åland. Kan ministern visionera hur det kan tänkas se ut i framtiden? Kan vi tänkas få egen forskning och egna professurer här? Det tycker jag att är en väldigt intressant utmaning.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi vill stärka högskolans roll i det åländska samhället och då är forskningen elementär. I den nuvarande lagen står det att forskning ”kan” bedrivas på Högskolan på Åland. I den nya lagen ska vi skriva ”skall” bedrivas. Det är en grundförutsättning för att man ska kunna vara en högskola med klass. Att forskning ska drivas finns redan i det lagförslag vi har utarbetat, framförallt tillämpad forskning i samarbete med näringslivet på Åland för att utveckla det åländska samhället.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag tackar för det klargörande svaret. Det är en väldigt viktigt punkt.

Den minnesgode vet att nuvarande högskola egentligen är en yrkeshögskola. Den här processen som minister Asumaa driver är väldigt bra och framåtsyftande. Tack för det klara svaret.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Det är helt riktigt. Högskolan på Åland är idag en yrkeshögskola, fast man använder benämningen Högskolan på Åland.

 Tanken med bolagisering och utveckling av högskolan är också att man ska kunna utbilda på högre nivå, alltså på mastersnivå, och då kan man på riktigt kalla sig högskola. Man kanske också kan ha någon professur inom något område och då får man den rätta statusen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Från centerns sida har vi under årens lopp alltid oroat oss över det faktum att vi på något märkligt sätt stöder oss på finsk lagstiftning och metodik och förvägrar åländska ungdomar rätten att bli behöriga här på hemmaplan i samband med att de valt att inte studera i Finland. De kanske varken vill eller kan göra det.

Ska vi nu uppfatta skrivningarna på sidan 83 i budgetförslaget om kompensationsåtgärder vad gäller klasslärarbehörighet, att här har vi ett nytt försök att via tilläggsutbildning se till att de som har skaffat sig utbildning på den svenska sidan kan bli formellt behöriga? Är det så som den här skrivningen ska uppfattas? Kan ministern ange något om tidsramen och vilken omfattning av studier det blir frågan om?

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Harry Jansson och jag har båda varit mycket engagerade i utbildningsfrågor och det är bra.

Vi har förstås vissa behörighetsgivande utbildningar som lyder under Valvira och Trafi och som vi behöver följa.

I lärarutbildningen har vi stött på ett litet dilemma efter att Sverige gjorde om sin utbildning. Man blir antingen behörigt från F-3 eller 4-6, och det är ”fine”.

Men sedan när man inte får sådana tjänster på Åland så blir det ett problem. När man kommer från ”Peffan” i Vasa så är man behörig från 1-6. Men i mina ögon är båda lika behöriga. Och därför, för att komma runt lite, så gör vi ett lätt litet prov som man kan utföra under sin studietid och som man kan bifoga sina betyg och bli behörig.

Ltl Harry Jansson, replik

Det låter glädjande. Vi välkomnar sannerligen från centerns sida ett stort tack till ministern för att man har tagit till sig behovet och med ganska enkla medel rättat till ett missförhållande. Vi måste sannerligen ta tillvara alla våra ungdomar som vill återkomma efter att ha skaffat sig både erfarenheter och utbildning utanför Åland, oavsett var de har gjort det.

Sedan vill jag avsluta med att säga att jag sannerligen välkomnar en bolagisering av högskolan och Bomarsundcentret. Tack även där, minister, för insatserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Kulturministern nämnde kort utvecklingen av Kastelholm. Jag är intresserad av att höra lite mera om den utvecklingen. Jag förstår att det var tight med 7 minuter och en minut är ännu kortare, men lite mera information, tack.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Kastelholm är vårt mest besökta kulturhistoriska besöksmål. Ungefär 40 000 per år besöker Kastelholms slott. Många av dem är ungdomar, det är skolgrupper och andra.

Den utställning och skyltar som finns där idag är från år 2001. Vi har gjort ett program, ett treårigt projekt, där vi ska byta ut skyltarna och införa digitala medel för att det ska bli mera intressant för ungdomarna. Vi ska göra om utställningen. För detta har vi reserverat € 150 000 detta år och ytterligare runt € 50 000 år 2020.

Kastelholm slott är fortfarande välbesökt, men genom att göra det lite modernare så kommer vi säkert att öka antalet besökare.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag ser också med glädje på utvecklingen av Musikinstitutet som jag tycker att ha varit god under den här mandatperioden. Man har dels flera lärare med ordinarie tjänster, man investerar i instrument och det verkar också finnas ett stort intresse för Musikinstitutet. Det är glädjande att man också har skapat utrymme för att ta emot dem.

Enligt mitt förmenande så är musikinstitutet kanske den viktigaste motorn för kulturÅland och kapaciteten att bidra med kultur på hög nivå. Musikinstitut skapar också väldigt goda Ålandsambassadörer, senast med Frida Österberg och Sofia Asplund. Hur ser ministern på fortsättningen av Musikinstitutets verksamhet och vikten av den funktionen idag?

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Det är helt riktigt, Musikinstitut är en pärla vad gäller utövande av musik och dans och därför vill vi också satsa. Jag har bett Musikinstitutet att komma med en treårig investeringsplan för att ge dem nya moderna instrument som de behöver för att utbilda och undervisa i musik och annat. Den har vi fått.

Direkt nu till nästa år så får Musikinstitutet närmare 1/3 av investeringsplanen för att modernisera instrumenten. Musikinstitutet kan idag ta in ungefär 40 elever, det beror på hur länge elever går där och därför är det svårt att ta in flera. Så därför har vi också gjort ytterligare en satsning för att de ska kunna ta in drygt 20 elever till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! År 2013 startade ett stort och viktigt arbete med att försöka utveckla vår egen grundlag, vår självstyrelselag, till att bli en modern och en dynamisk lag som skulle kunna föra det åländska samhället framåt.

Avsikten var att år 2022, när självstyrelsen firar sitt hundraårsjubileum, så skulle vi sätta den här lagen i kraft och vi skulle ha en ny stark lag att utgå ifrån.

Nu vet vi alla hur det har gått. De sista slutgiltiga förhandlingarna mellan landskapsregeringen och den finska regeringen gick inte att slutföra under den här mandatperioden pga. att det återstod några frågor, dock viktiga frågor, av mera principiell natur som inte gick att lösa.

Jag vill faktisk ge landskapsregeringen beröm för att de har stått på sig och att fört den åländska linjen väldigt rakt och starkt, i enlighet med den linje som självstyrelsepolitiska nämnden har dragit upp. Det är bra.

Det som naturligtvis inte är bra är att vi inte kom i mål med det här projektet.

Fru talman! Det som är viktigt nu är den ekonomiska delen. Det finns en del kvar. Landskapsregeringen håller som bäst på att förhandla om den ekonomiska delen. Målsättningen har varit att vi skulle få 15 miljoner. Vi från åländsk sida har ansett att det är den rätta nivån som justeringen skulle leda till, en ökning med 15 miljoner av klumpsumman.

Nu har detta kompromissats ner till 10 miljoner. Vi har läst i media och fått information om att finansministeriet fortfarande kämpar för att kunna ge en ännu lägre nivå, ungefär 5-6 miljoner. Där är det viktigt att landskapsregeringen fortsättningsvis står på sig, att den politiska överenskommelsen håller att förändringen ska ge cirka 10 miljoner.

Fru talman! Det som är lika viktigt i det här sammanhanget är följande: Om man är överens ska den här förändringen leda till en proposition från riksregeringen till Finlands riksdag och den ska också komma hit till lagtingets för godkännande. I samband med det så får det absolut inte bara finnas ekonomiska överenskommelser. Jag har varit väldigt tydlig i diskussionerna i självstyrelsepolitiska nämnden att framhäva att där måste man - i samband med den propositionen - också ha vägkartan för hur man går vidare med den övriga delen, den som vi inte kom i mål med under den här riksdagsperioden. Orsaken till att jag varit väldigt tydlig med det är att nu har vi fortfarande ett förhandlingsmoment. Finlands regering vill få igenom den här ekonomiska biten för de anser att de behöver få igenom det för att kunna få hela sin social- och hälsovårdsreform att falla på plats såsom de önskar. Här har vi ett förhandlingsmoment.

Sedan när vi kommer till nästa skede att det ska skrivas ett regeringsprogram för den nya regeringen i Finland under våren-sommaren 2019 då har vi inget speciellt förhandlingsmoment. Då gäller det bara att ha goda argument för att vi ska kunna göra detta. Men nu har vi fortfarande ett moment och det ska vi naturligtvis utnyttja för att få den här ekonomiska biten att bli så bra som möjligt, men också för att vi ska få vägkartan fastslagen i den propositionen om hur vi går vidare med den stora revisionen, så att inte allt det arbete som har gjorts här i den parlamentariska kommittén och även på tjänstemannasidan blir hyllvärmare och så småningom blir gammalt och man måste börja om på nytt.

Landskapsregeringen skriver om broar i inledningen i sitt budgetförslag. Här gäller det faktiskt att skapa bron mellan den nuvarande regeringen i Finland och den kommande. Den här propositionen är vår sista chans att binda upp den finländska regeringen. Det här också en av de viktiga sakerna till varför jag och centern har kunnat tänka oss att gå med på att godkänna den här ekonomiska delen.

Fru talman! Man bör också i det här sammanhanget lyfta fram att det har varit väldigt mycket fokus på dessa 10 miljoner som det nya ekonomiska systemet ska komma att ge. Vi ska också komma ihåg att vi de facto byter system. Nu blir vi ännu lite mera beroende av de egna skatteintäkterna här på Åland. Det sätter ännu mera vikt på den diskussion som vi har snuddat vid ett antal gånger här idag, att vi måste se till att vi har en konkurrenskraft och en skattekraft i det åländska samhället. Hittills har vår klumpsumma egentligen varit beroende av hur det går i Finland. Har de en bra konjunktur så får vi en bra klumpsumma och har de en dålig konjunktur så får vi en sämre klumpsumma. När det här nya ekonomiska systemet kommer ikraft så kommer vi att bli lite mera beroende och det kan vara till vår fördel men det kan också vara till vår nackdel. Det beror på hur vi utvecklar vårt näringsliv och vår skattekraft här på Åland. Den här diskussionen har kommit lite i skymundan i den allmänna debatten. Jag tycker att vi ska vara tydliga och ärliga med den också.

Fru talman! Avslutningsvis har jag en hälsning till finans- och näringsutskottet. Det gjordes ett stort nummer när den här regeringen bildades för lite över tre år sedan att det strukturella underskottet var cirka 20 miljoner. Nu känner man sig nöjd med att man bara har ett litet underskott på 2 miljoner i föreliggande budgetförslaget och att man har klarat sin uppgift.

Det skulle vara bra om finans- och näringsutskottet gör en analys på vilka strukturella inbesparingar som har gjorts.

Verkligheten är den, fru talman, att inkomstökningen är 31 miljoner, den har alltså suddat ut hela det underskott som var, plus att man egentligen borde ha lika mycket till, men naturligtvis har det kommit andra kostnader också som blandar bort korten lite.

Det som oroar mig, fru talman, är att mellan åren 2018 och 2019 så ökar verksamhetskostnaderna från 197 miljoner till (… taltiden slut).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Först till det sistnämnda, de ökade kostnaderna. Alla kostnader ökar. Jag uppskattar landskapsregeringens arbete. De har haft tydliga ramar som man dessutom har hållit både i landskapsförvaltningen men också i underliggande myndigheter. Kostnaderna hade kunnat skena iväg betydligt mycket mera. Här tycker jag att man har fört en ekonomisk ansvarfull politik.

Jag delar också ltl Nordlunds analys att konkurrenskraften är viktig för Åland i allmänhet, men den blir ännu viktigare med det nya självstyrelsesystemet i det ekonomiska systemet. Detta är något vi behöver ta på allvar ännu mera än vad vi har gjort idag.

Vi kan konstaterat att vi befinner oss på något sätt i samma tider som i industrialiseringen när man var oroad för vad alla hästkörare ska göra. Vad ska alla göra när digitaliseringen och robotiseringen kommer? Vi är inne i ett stort paradigmskifte och behöver hänga med.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är klart att det är en sanning att alla kostnader ökar.

Speciellt med den här perioden, de här åren, är att det togs ett konkurrens- och sysselsättningspaket i Finland som gjorde att kostnaderna de facto sänktes och detta ska speciellt synas på verksamhetskostnader eftersom verksamhetskostnader till stor del består av löner. Den förändringen borde ligga någonstans mellan 3 och 4 miljoner till godo. Man har 31 miljoner i ökade inkomster och man har 3-4 i minskade kostnader, på plussidan så att säga.

Jag förstår. Eftersom den här regeringen gjorde så stort nummer av underskottet så vill jag att man gör en analys av det så att man får en klar och objektiv sanningsenlig bild över vad som har gjorts. Det är de ökade inkomsterna som har gjort att man har fått bort underskottet. Det är otvetydigt så.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I det här sammanhanget ska vi inte heller glömma bort arbetsvärderingen. De lönepotter som har betalats ut där är betydande förstås och de allmänna lönejusteringar därtill som nog äter upp de där tre miljonerna som ltl Nordlund lyfte fram.

Slutligen vill jag poängtera det som ledamoten sade i början av sitt anförande, nämligen samarbetsklimatet i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag delar uppfattningen om att det är mycket gott. Jag tycker att vi har ett bra samtalsklimat där, både framåtsyftande och analyserande. Jag hoppas att vi kan fortsätta i den riktningen. Självstyrelsepolitikens dilemma kommer inte att ta slut under den här mandatperioden.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag hoppas också att det goda samarbetsklimatet ska kunna fortsätta. Det är nog en förutsättning för att vi ska lyckas få vissa framsteg.

Avslutningsvis, jag ville lyfta upp det strukturella underskottet. Det är rätt att tala om strukturellt underskott på ett sätt, ja. Men samtidigt ska vi komma ihåg att vi har ett speciellt budgeteringssystem. Vi behärskar utgifterna men vi behärskar inte intäkterna. Om det nu är så att intäkterna minskar med 10 eller 15 miljoner år 2020, har vi då en bättre eller sämre finansminister? Nej, det är inte det som det handlar om. Det handlar om att man måste kunna förstå det här systemet. Det är där som jag tycker att den här regeringen inte riktigt har satt sig in i hela det här systemet och hur det fungerar över tid. Man kan inte se ett enskilt år, utan man måste se en lång linje.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag skulle helst prata självstyrelselagsrevision, men jag måste säga några saker om ekonomin eftersom det kom frågor om det i slutdelen av anförandet.

Intäkterna har ökat, ja, det har jag sagt flera gånger, å andra sidan har kostnaderna ökat. Vi har kostnadsfört arbetsvärderingen till en summa upp mot 3 miljoner euro. Vi har ett skatteavdrag som nästan kostar oss 1,8 miljoner euro. Vi har pensionskostnader som är nästan 5 miljoner högre än vad de var när den förra regeringen avslutade sitt arbete, och då tar vi ut mindre ur pensionsfonden än planen, så skillnaden i så fall skulle kunna vara 6, 5 miljoner. Löneförhöjningar för övrigt - 2 miljoner. Bränslekostnader – 1 miljon. Internhyrorna belastar också verksamhetskostnaderna för fastighetsverket. Vi har IT-satsningar på flera miljoner. Men jag har inga problem med att analysera de här sakerna. (… taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Det som minister Perämaa sade bevisar ju bara ytterligare det som jag sade, att vi har en så god ekonomi just nu och så stora inkomster via klumpsumman, en ökning på 31 miljoner, samt att vi har ett konkurrens- och sysselsättningsavtal som har dragit ner kostnaderna med kanske 4 miljoner. Det finns utrymme att t.o.m. göra förändringar i uttag när det gäller pensioner för att man inte ska visa ett alltför stort och bra resultat. Det är ju det som det handlar om. Alla som lite grann sätter sig in i budgetering vet ju att man kan placera på minussidan och man kan placera på plussidan. Det beror på vilken politisk vilja och ambition man har i det här sammanhanget.

Det som är oroande, fru talman, det är att verksamhetskostnaderna ökar, från 197 miljoner till 203 miljoner trots att vi har sysselsättnings- och konkurrenskraftsavtalet i kraft.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den förändringen har vi inte mellan år 2018 och 2019. Man kan inte addera den kostnaden därtill heller. Det är en felbedömning helt och hållet.

Nu tar vi upp självstyrelselagsrevision lite grann. Landskapsregeringen har ju förankrat väldigt noga i självstyrelsepolitiska nämnden om att cirka 10 miljoner i grundfinansiering är något som en kvalificerad majoritet i lagtinget skulle acceptera. Vi står bestämt fast vid den nivån, något annat kommer vi inte att acceptera.

Bron till framtiden, i den propositionen ska nämnas tydligt att arbete inte är slutfört. Det ska jobbas vidare med den, att målet är att vi har en fullständigt ny självstyrelselag. Vi har varit eniga om den diskussionen också. I diskussioner så här långt med regeringsmakten så kräver vi att den formuleringen ska finnas med. Jag tror att vi är väldigt överens till den delen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror också att vi är överens. Jag är glad att vi i de övergripande frågorna kan fortsätta att ha en sådan stor enighet.

Det är klart, alla vi som lyssnade på Axel Jonsson häromdagen i hans tal om självstyrelsen och självstyrelsekänsla, att inte känns det bra i vårt hjärta att ta bara den ekonomiska biten, men jag tror att det känns så för alla. För min del har jag bedövat den känslan med att det här är enbart en teknisk förändring som man gör nu, det är inte i självstyrelseutveckling. Självstyrelseutvecklingen kommer i den stora revisionen. Det är så som jag vill se det. Därför tycker jag ändå att det är klokt att ta hem det man kan ta hem. Vi behöver varje miljon i vår budget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Nordlund gjorde en sammanställning av situationen och utvecklingen i självstyrelselagen och var vi står idag. Han påpekade att man skriver ett avtal när man godkänner propositionen om den ekonomiska lösningen i fortsättningen av lagen och även att man skulle få det inskrivet i det nya regeringsprogrammet.

Jag har två frågor. Är centern beredda att sänka summan ända ner till 5-6 miljoner om man får in skrivningar för fortsättningen? Tror ltl Nordlund verkligen på att vi får gehör för fortsättningen av självstyrelselagen om vi godkänner den här ekonomiska delen? Det har ju varit så trögt hittills att få någon respons på vad vi vill.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Centern kommer inte att godkänna någonting mindre än 10 miljoner, för redan det är en kompromiss. Som jag sade tidigare, 15 miljoner har varit utgångspunkten som vi alla i självstyrelsepolitiska nämnden har varit eniga om att skulle vara målsättningen. Men man måste ibland kompromissa och vi har varit beredda att göra det i det här fallet.

Sedan när det gäller fortsättningen så tror jag att den här bryggan, som jag har talat om, så måste det finnas väldigt tydliga skrivningar i den här propositionen för att man ska kunna ha en bättre förhandlingsposition med den nya finländska regeringen. Annars tror jag att det blir svårt, för det kommer ett finländskt EU-ordförandeskap, det kommer många praktiska saker och det kommer nya människor som man ska ta upp tråden med och börja diskutera. Det är därför som jag ser den här propositionen kring ekonomin som så viktig för fortsättningen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Hela förloppet med självstyrelselagen har ju varit en enda kompromiss. Man kan ju koppla ihop det med när man gick till skräddaren med tyg och skulle ha en rock och fick en tummetott. Jag skulle säga att vi inte ens har en tummetott idag. Vi har inte färdigt förhandlat om den ekonomiska delen och vi vet inte fortsättningen. Jag tycker att det är lite naivt att tro att vi skulle komma fram bättre i fortsättningen när vi har gett bort en del av vår förhandlingstrumf i och med att vi godkänner ett ekonomiskt system där vi egentligen i princip, som ltl Axel Jonsson sade, har hjälpt Finland att lösa sotereformen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är lätt att hålla med ltl Brage Eklund för vi har båda varit lika frustrerade under den här processens gång i självstyrelsepolitiska nämnden och i den här politiska processen.

Man måste ändå utgå ifrån att de som har jobbat i den parlamentariska kommittén har gjort sitt allra yttersta och att landskapsregeringen har gjort sitt yttersta i sina förhandlingar.

Den hypotetiska frågan man kan ställa sig är naturligtvis; skulle det ha varit klokt om vi hade satt ner foten tidigare i regeringens förhandlingar eller till och med kanske i den parlamentariska kommittén för att visa var skåpet ska stå? Nu gick det lite för långt kanske. Det är en hypotetisk fråga idag. Jag tror att alla har gjort sitt bästa i varje situation. Nu står vi här och nu måste vi se vad vi kan göra för att få en bra framgång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Talman! Med anledning av allt gott som redan har framförts av mina partikolleger och av andra inom moderaterna angående budgeten så väljer jag att bara fokusera på några saker.

Budgeten är i det stora hela väldigt bra, sedan kan man alltid ha synpunkter på olika skrivningar om den är riktigt till fyllest för att alla ska förstå vad som avses osv. men det kommer vi nog aldrig ifrån oavsett vem som är finansminister.

Föst några ord om landskapsbudgetens intäkter och kostnaderna som berördes alldeles nyss.

Inför den här mandatperioden kom vi överens om vissa ekonomiska hållpunkter vilka framgår i regeringsprogrammet.

Jag tar bara ett fåtal siffror för att inte göra fördjupningen för djup och utgår därför från verksamhetsbidraget som nu budgeteras till -289 miljoner euro. Det är ett nästan 9 procent större belopp än det verkliga verksamhetsbidraget för mandatperiodens ingångsår 2016, ungefär 23 miljoner euro högre än utfallet 2016. Jag pratar här om utfallet inte budgeten för 2016. Den årliga förändringen uppgår till knappt 3 procent om man vill jämföra de här åren. Seden finns de alltid förklaringar, som vi har hört, till varför det har blivit på det ena eller andra sättet och det kan inte ligga någon enskild finansminister eller landskapsregeringen till last eftersom verkligheten förändras och då får man anpassa sig efter nya krav.

Verksamhetsbidraget i sin tur finansieras med skatteinkomster och övriga inkomster av skattenatur och av finansnettot. I budgeten kan vi se att dessa inkomster väntas uppgå till 297 miljoner euro, att jämföras med motsvarande inkomster år 2016 som uppgick till 262 miljoner euro. Inkomsterna i budgeten är alltså 35 miljoner euro större än år 2016.

 Årsbidraget budgeteras till knappt 8 miljoner euro medan årsbidraget år 2016 uppgick -3 miljoner euro. Från det ska vi göra avskrivningar, de är ungefär lika stora, faktiskt lite mindre nu för tiden vilket medför att vi nu visar ett resultat på knappt -2 miljoner euro, att jämföras med resultatet för år 2016 som blev nästan -16 miljoner euro.

Den här tydliga resultatförbättringen under året är inte så hemskt mycket att skryta med som sådan. Det är en bra utveckling och den måste fortsätta men förbättras.

När vi satt upp tankarna för den här mandatperioden så ville vi vända det negativa årsbidraget. Vi ville att intäkterna skulle vara större än driftsutgifterna. Det är check på dem båda. Vi vill att årsbidraget ska vara positivt för att kunna täcka avskrivningarna. Man kan nästan säga att det är check på den också.

Den fjärde punkten, en buffert för framtida lågkonjunktur byggs upp, där är vi inte i mål ännu. Den punkten är jätteviktig fortsättningsvis och dit måste vi komma så småningom.

I belysning av det som ltl Roger Nordlund just sade om vårt möjligen ändrade inkomstsystem, där vi ska leva på våra egna skatter och vår egen konjunktur, så då kan det svänga lite mera - åtminstone på ett annat sätt - än vad vi nu har varit vana med. Det ökar behovet av att ha en buffert för sämre tider. Som det är nu så hjälper det inte att vi har goda tider, vi kan ändå inte avsätta någonting. Vi är ganska illa ute med det system som vi har för närvarande.

Sedan lite om den offentliga sektorn i allmänhet.

Det finns hos många i vår omgivning som har en uppfattning om att vi i den offentliga sektorn gör det relativt lätt för oss. Det anses att vi möjligen alltför lättvindigt bara accepterar vad saker och ting kostar och att vi gör ganska lite för att minska kostnaderna genom effektiveringar och förändrade arbetssätt. Om detta är fullt sant eller inte må man ha olika åsikter om. Det här resonemanget riktar sig inte mot någon särskild landskapsregering eller någon enskild minister. Den här problematiken gäller nog över tid.

Utgångspunkten i det här resonemanget är förstås att personalen alltid gör sitt allra yttersta för att prestera det som efterfrågas. Men vi som har makt och inflytande måste tydligare ifrågasätta och förklara vad det är som efterfrågas och hur viktiga dessa uppgifter är och vad det är värt i använd resurs. Tack, talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är alltid trevligt och bra att höra att lagtingsledamöter sätter sig in i budgeten och ekonomin och även gör jämförelser med tidigare utfall och det regeringsprogram som vi har.

När det både i det förra anförandet och i det här anförandet gjordes jämförelser så vill jag säga att vi i finans- och näringsutskottet kommer självklart säkert att diskutera de här frågorna. Personligen ser jag att det intressanta att jämföra är ju det faktiska utfallet, dvs. när bokslutet kommer till våren, det är då vi får se det verkliga utfallet jämfört med regeringsprogrammet, åtminstone de åren som har varit sedan dess, i bokslutsform. Då ser vi hur det faktiskt blev. Det kommer att bli särskilt intressant och då kommer åtminstone jag att jobba för att vi lite ska fördjupa oss i den frågan och göra mera jämförelser över åren.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det gläder mig och förvånar mig inte alls att finans- och näringsutskottet kommer att göra det. Det är bra och det är nödvändigt. Samtidigt tycker jag att det här är någonting som man ska ha för ögonen hela tiden och inte bara när årsbokslutet kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Silander. Den mycket erfarna ekonomen och näringslivsdraken Silander skulle gärna lite få återkoppla till skatteintäkterna och då kommer man osökt också in på konkurrenskraften, som är grogrunden till skatteintäkterna. Vad har ltl Silander för tankar just kring konkurrenskraften? Det har ju varit ett hett ämne under den här debatten hittills idag och igår.

Ltl Tage Silander, replik

Det är en mycket viktig fråga, den viktigaste av alla faktiskt. Det som diskuteras väldigt mycket nu är priset för produktionsfaktorerna; vatten, el, avfall och dylikt. Det är alldeles uppenbart att vi åtminstone inte får har alltför mycket högre kostnader för våra industriföretag i jämförelse med omgivande regioner. Det är också så att vi inte får ha värre byråkrati och administrativa hinder möjligen för våra företag i jämförelse med andra regioner. Man kan dessutom säga, tycker jag, jo, men sådana hinder finns också på annat håll. Det ger oss en fantastisk möjlighet att se till att vi blir världsmästare på att göra det så smidigt som möjligt och ge oss en verklig konkurrensfördel.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Med det som ltl Silander just sade så ligger vi väl kanske med näsan precis ovanför vattenytan när det gäller konkurrenskraftsnivån. Ser ltl Silander några tydliga åtgärder som kan vidta både på kommunal nivå men också på landskapsnivå för att komma till rätta med och förbättra konkurrenskraften?

Ltl Tage Silander, replik

Det finns naturligtvis många saker man kan göra. Det är ju inte så att man helt enkelt bara sänker priset, punkt slut. Det är inte den rätta metoden. Man måste ju se efter varför saker och ting kostar vad de kostar och försöka göra någonting åt det.

När det gäller kostnaderna för offentlig service så förväntas det av oss att vi, likt företag, ska fundera på hur vi kan göra det här billigare nästa år och ändå producera samma kvalitet på det vi presterar. Det är de tankarna som vi hela tiden måste ha för ögonen, då kommer vi antagligen att kunna lyckas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Ett handlingskraftigt, jordnära och förverkligande budgetförslag, så skulle vilja beskriva infrastrukturavdelningens budgetförslag.

Jag kommer att upprätthålla mig vid två punkter; nya fartyg och broar. När det gäller fartyg har vi utmaningar. De som är intresserade har kanske följt med att oljepriset har stigit märkbart redan sedan fjolårets budget. Då hade vi ett budgetpris på 0,45 euro per liter diesel som vi använder i våra fartyg. I år budgeterar vi en prisnivå på 0,6. Det är 1 miljon euro mera årsvis bara i bränslekostnader. Därför är jag väldigt glad att vi nu har lyckats förverkliga det som vi skrev i 2018 års budgetsförslag om upphandling av en ny färja till Föglö. Detta ligger nu ute på upphandling.

Förutom det nya Föglöfartyget så har vi också ett förslag på sidan 106 i budgeten angående två nya matarfärjor som vi vill upphandla. Att titta på en ny framdrivningsteknik och titta på fartyg som kan driva dieselelektriskt är något som vi i debatter och i andra sammanhang absolut tror att är i framtiden. Det är möjligt att även kunna köra dessa fartyg på rent el i framtiden när vårt laddningsnät det tillåter.

Förutom de här nya fartygen så fortsätter vi även med kortrutten. Vi har ett förverkligande när det gäller kortrutten. Vi går in i detaljplanering och upphandling på västra Föglö, likaså östra Föglö när det gäller vägplaner och detaljprojektering.

Fru talman! Förutom det så har vi stora investeringssatsningar när det gäller broar. Vi bygger nya broar. Vi har till exempel Karlbybron på Kökar som ett exempel. Vi har Bomarsundsbron som har visat sig vara i ett så dåligt skick så att den har lagts väldigt tidigt i vårt broutbytesprogram och även där har vi en skrivning om en ny bro för Bomarsund.

Utöver det så har vi även ett stort behov av att förstärka våra hamnar. Vi har haft en eftersläpning vad gäller upprustningen av våra hamnar runtom. Vi kommer även att satsa flera miljoner på förstärkning av befintliga hamnar.

Utöver det, fru talman, på sidan 194 så räknar upp olika saker bl.a. upprustning och uppstädning av projekt som har blivit ogjorda sedan tidigare. Vi har gamla Vårdöbron som de håller på med precis nu, den är väl inte gammal på det viset, men förutom den så har vi även en rad där vi skriver att vi ämnar bjuda ut en entreprenad för borttagande av den gamla Marsundsbron så att vi kan städa upp efter oss.

Jag har väl aldrig sett avdelningen ha så mycket arbeten, så många olika konsulter och så mycket projekt pågående på en och samma gång. Vi jobbar även med GC-vägar längs med huvudvägarna och övriga vägprojektsatsningar med förnyande av beläggningar och annat. Det som jag just här i min presentation har radat upp är egentligen projekt utöver det som vi i normala fall verkställer på infrastrukturavdelningen.

Jag är väldigt glad att den här sista budgeten som presenteras under den här lagtingsperioden så har vi gått från väldigt mycket planering och tankar till att förverkliga och det är jag väldigt glad för. Jag ser att det blir en hel del debatt till här i replikskiften. Tack, fru talman.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, talman! Jag ser att det står i budgeten att man ska påskynda utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet längs huvudvägarna. Är det tänkt att man ska fortsätta på Jomalavägen mot Hammarland?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är mycket riktigt att det är någonting som vi har jobbat med och precis som jag var inne på i mitt anförande så finns det många saker.

Imorgon har vi förmodligen fastställande om vägplan för cykelvägarna västerut från Jomala vidare till Hammarland på landskapsregeringen bord, så den leveransen kom snabbare än fort.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, talman! Ministern nämnde att Marsundsbron skulle rivas. Är det meningen då att den både bjuds ut och rivs kommande år eller bjuds den bara ut?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det har sagts i diskussionerna att själva konstruktionen av den gamla Marsundsbron är lite komplicerad eftersom den är förspänd när den är tillverkad. Exakt tiden som kommer att behövas för att riva bron kan jag inte i det här skedet nu ge. Men avsikten är att vi upphandlar en rivning, vi ingår avtal och skriver avtal under 2019. Exakta tiden som behövs för att riva den kan jag inte svara på här. Men förhoppningsvis så ska den vara riven innan följande år 2020.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag ser här att kostnaderna för skärgårdstrafiken har ökat med 1,7 miljoner. En förklaring var bränsle på 1 miljon och det är en kostnadsökning med 13 procent för skärgårdstrafiken på ett år. Samtidigt ökar kostnaderna för sjukvården med 2 procent. Hur kommer det sig att trafikministern har lyckats så väl med sin avdelning där andra har misslyckats?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vet inte om jag ska ta det som positiv kritik eller ironi men när det gäller de här driftsprivatiseringarna som vi har på skärgårdstrafiken så är de ju fast på den tidsperiod som finns. Det finns ju inte heller någon indexbundenhet i dem. Så när man går från en avtalsperiod in i en ny nu så räknar man per automatik med 3-4 procents stigning av tidigare anbud. Jag vet inte om det var svar på ledamotens fråga.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, delvis. Sedan var jag lite ute efter vilken taktik han har för att lyckas där andra har misslyckats. Det är förstås svårt att svara på.

Jag vill igen påpeka att det här är också ett bevis på att de skarpa värdena har förtur före de mjuka och de har vi ju sett i moment efter moment. För trots allt så har man ju bjudit ut linjer under perioden, och nog har man säkert kunnat parera en del av det här åtminstone. Men som sagt, man prioriterar det här framom att ta hand om de svaga i samhället, tyvärr.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Som jag uppfattar det så är det ju befintlig infrastruktur, det är befintlig servicenivå som vi har upphandlat för nya perioder. Vi har ju frångått det att om vi går in och ändrar i turlistan med en tur till eller från så påverkar det inte priset i och med den privatisering vi har idag. Vi har i upphandlingarna att de ska börja trafikera en viss tid på dygnet och de ska sluta en viss tid. Priset för själva trafiken påverkas inte så där farligt mycket, för i så fall är det då en omläggning av hela systemet som kan få ned priserna och det är ju precis det som vi föreslår genom våra satsningar på kortrutten, att göra om systemet och på lång sikt få ner de fasta kostnaderna för just driften.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Infrastrukturministern nämnde broar och framförallt Bomarsundsbron. Varför har man gått in för att den ska ersättas med en likadan bågbro vilket gör att den inte kommer att göras öppningsbar som skulle kunna påverka brohöjden på den bro som i alla fall stora delar av oppositionen vill ha i följande sund, mellan Prästö och Töftö.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! En öppningsbar bro eller en fast bro när det gäller Bomarsund så där finns det många olika aspekter som påverkar. En av dem är en kostnadseffekt.

När man tittar på en bros livslängd så tittar man också på kostnaderna för att hålla bron i skick. Tittar man då på kostnaden med en fast bro kontra en öppningsbar bro så pratar vi om ungefär tre gånger högre kostnader.

Sedan när det gäller trafikintensiteten och behovet av en öppningsbar bro så finns det ingenting som idag visar på att det skulle behöva vara en öppningsbar bro i och med att det finns alternativa farleder.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Förstår jag infrastrukturministern rätt att han menar att han kommer att jobba för att farleden mellan Prästö och Töftö görs om, att den bron inte behöver göras så hög att den blir orimligt dyr att bygga?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller den andra bron som ltl Lindholm lyfte fram så finns det ju inga sådana planer i landskapsregeringen. Det finns varken i budgetar eller i någonting annat, så det är en fråga man får ta vid ett eventuellt förverkligande av en sådan bro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ministern råkade ju inte vara närvarande när jag gav beröm för det anslag som finns för rivningen av Marsundsbron så jag får framföra det nu.

En fortsättning på den diskussionen då. Det är ett anslag på 1,3 miljoner och om det visar sig att de här budgetmedlen inte räcker till, blir det som förra gången då, när man byggde den nya bron, när inte anslaget räckte till så lade man ned hela rivningen?

Jag hoppas verkligen att det blir en verkställighet av det här och att det inte bara är ett moment i budgeten för att det ska se bra ut.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag får väl börja med att tacka för det berömmet som kom i början.

Tittar man på antal sidor, meningar och text i budgeten så hör de väl till de kortare skulle jag säga. Ibland har jag fått kritik för att det har varit lite för kort.

Tittar vi på vad vi de facto har skrivit i budgeten under infrastrukturavdelningen under de senaste budgetarna så har vi också förverkligat det som vi har skrivit. Hittar ni någonting som vi har skrivit under infrastruktur som bara är skrivet för att skriva det och det är inte meningen att förverkliga så vill jag gärna att ni påpekar det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack ministern. Jag fortsätter när det gäller skriva och förverkliga. Nu står det ju skrivet att man ska få förverkliga västra och östra Föglö. I samband med det då har det kommit fram intressenter från privata initiativtagare om att eventuellt bygga en tunnel. Borde man då inte bromsa upp det här västra alternativet och titta på vad det innebär i förlängningen att bygga en tunnel, kontra det projekt som ministern har framfört nu; en bro, vägar, brofästen och färjor, och ta det i relation till hur lång användningstid och underhållstid som man har med en tunnel och en bro? Då kanske man kommer till en kalkyl som visar att en tunnel är lönsam.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag tror att man kan använda det här det privata initiativet på lite olika sätt. Jag tror att det kan finnas sådana politiker som använder det för att slå omkull det som landskapsregeringen de facto har skrivit och håller på att förverkliga. Och så finns det sådana som har ett motiv att verkligen få en tunnel till stånd.

Det som landskapsregeringen nu gör när det gäller kortrutten, det är ju att ta en del av hela fasta vägförbindelsen redan i det här skedet. I och med att vi förverkligar västra Föglö så kommer en eventuell tunnel till Föglö att bli cirka 30 procent kortare. Alla de som är insatta i det här vet att det är billigare och mera säkert att bygga ovanpå jord än under jord, plus att vi har olika sprickbildningar i bergarten som du undviker om du har en tunneldragning till Gripö.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack minister Nordberg för den här informationen. Jag ska också spinna vidare på kortrutten eftersom jag tror att allmänheten behöver informeras. Nu finns inte minister på facebook men där florerar en hel del fake news. Även här från oppositionen får vi ofta höra att kortrutten innebär att man tjänar in 6- 7 minuters körtid till Föglö. Men det handlar om mycket, mycket mer än så. Eller hur? Jag tänker ge dig en minut att brodera ut just de fakta.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag tar väl det mera som en möjlighet att förtydliga mitt anförande och skarva i det lite.

Det är helt rätt att man kan använda de här siffrorna precis enligt det du vill uppnå. Vill du att det inte ska förverkligas, vill du inte göra detta, då plockar du fram argument precis som oppositionen har gjort angående fem minuter. Det kanske stämmer utifrån en brukare som en gång per år använder de här fartygen. Men landskapsregeringen har ansvar för den här trafiken om man vill det eller inte. Det fanns olika åsikter i tidigare replikskiften att man kanske inte tycker att det är nödvändigt med skärgårdstrafiken, men det är trots allt landskapsregeringens ansvar. Det ansvaret varar 7 dagar i veckan, 24 timmar i dygnet året runt och då är det helt andra tidtabeller. Vi pratar om 55 dygns kontinuerlig inbesparing.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack minister Nordberg för det svaret. Jag vill också höra lite mer om en sak som jag tror att allmänheten, media och jag själv lite grann funderar på när det gäller där vi är just nu. I och med att kortutten har kommit en bra bit på väg och man har en förfrågan ute om en ny miljövänlig färja, ponera då att man inom en kort tid drar ur stöpseln ur väggen och bara avbryter alltihopa. Vad skulle det få för konsekvenser?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det här med att dra stöpseln ur väggen vet jag inte riktigt hur jag ska tolka. Men låt oss säga så här, det finns en majoritet i lagtinget som är beredd att gå in och satsa de pengar som behövs för ett förverkligande av en fast vägförbindelse, till exempel i form av en tunnel. Vi pratar om en investering på 150 miljoner. Då tar det tid att förverkliga en fast vägförbindelse i form av en tunnel. Du behöver en MKB, du behöver vägplaner och du behöver mycket projektering före vi kan använda skattemedel för att bjuda ut en entreprenad. Den tiden är minst fem år. I avtalet har vi möjlighet att efter fem år flytta det nya fartyget som vi nu håller på att upphandla, så det ska inte vara ett problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag ska inte fortsätta på det tidigare replikskiftet för det var bra uppgifter.

Ministern nämnde västra Föglö. Det besväret som finns emot vägplanen, finns det något nytt att berätta? Har det kommit några signaler? Jag vill gärna höra i så fall.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Från det att vägplanen fastställdes i maj-juni i år 2018 så blev vi från landskapsregeringen uppmanade att inom augusti månad komma med ett utlåtande angående de påpekanden som fanns i besväret mot det här. Landskapsregeringen har lämnat in alla uppgifter till högsta förvaltningsdomstolen. En ordinarie behandlingstid är 12-18 månader, det tror jag att de flesta här i salen är överens om. Ärendet ligger nu för behandling i HFD. Vi kan inte göra annat från landskapsregeringens sida än att fortsätta detaljprojektera broar, hamnar, vägar och vänta på ett utlåtande från HFD.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kommer att ägna min första replik åt varutransporter i skärgården. Stödet är nu är helt bortdraget. Landskapsregeringen säger att man ska kompensera det med ett direkt stöd till butikerna. Brändöborna brukar vara toleranta. Men de samtal som har kommit in den senaste tiden har gjort att det tidvis inte har behövts ens en linje från Brändö till Mariehamn, man hör dem bra ändå. Man säger att det här försvårar, det här fördyrar och det styr också över inköpen från fasta Åland till Åbo nu, eftersom den transportlinjen i så fall kommer att bli billigare. Det omöjliggör även för privatpersoner att i samband med skärgårdens biltransporter till exempel få hem ett kylskåp eller en frysbox eller något annat stort som inte ryms in i en vanlig bil. Min fråga till ministern är: Varför drar ni nu undan mattan för skärgårdsbutikerna och indirekt för skärgårdsbefolkningen?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller färskvarutransporterna till skärgården så fanns det och finns fortfarande ett budgetmoment för det men i år har vi då inte pengar på det momentet. Men vi har fortfarande pengar hos landskapsregeringen för att säkerställa att färskvarutransporterna ska fortsätta. Vi från landskapsregeringen har kontaktat skärgårdskommunerna. Vi har också inbjudit dem till ett möte i slutet av den här veckan. Vi har goda förutsättningar att kunna göra om ett ganska stelbent system som har varit under väldigt lång tid utan att revideras i grunderna. Vi kan verkligen titta på om det systemet vi har idag är optimalt eller kör vi kanske ibland med för stora bilar och för lite varor och ibland för små bilar och för mycket varor?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som med all annan infrastruktur till och från Åland och inom Åland så är det ju alltid svårt att få det exakt. På sommaren är våra fartyg för små, oberoende om det är röda eller vita båtar och på vintern är de ibland för stora. Samma sak är det med färskvarutransporterna. Men det oaktat så vill nu ministern bjuda till ett möte. Vi talar nu om det privata näringslivet. Det privata näringslivet behöver mer än några veckor på sig för att kunna planera sin verksamhet. Vi är redan i mitten av november, snart i slutet och avtalen går ut vid årets slut. Hur ska livsmedelsförsörjningen tryggas i skärgården? Det är i alla fall tio stycken butiken som berörs av det här. Man är väldigt upprörd ute i skärgården.

Jag undrar också om ministern kan informerar oss om vad skärgårdsnämnden har sagt om det här? I rimlighetens namn så borde väl de ha varit inkopplade.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill ju ta tillfället i akt att från talarstolen uppmana alla de skärgårdsbor som tydligen kontaktar vtm Veronica Thörnroos att också vända sig till undertecknad minister i det fallet och landskapsregeringen. Det är nämligen så att vi från landskapsregeringen har varit i kontakt med kommunerna redan i september och informerat dem om det här. Vi har även varit i kontakt med skärgårdsnämnden och haft en dialog med dem. Så att måla upp en bild av att landskapsregeringen inte överhuvudtaget varken förstår, ser eller tar hänsyn till skärgårdsbutikerna och deras behov, det är inte riktigt en rättvisande bild. Samtliga ministrar är aldrig längre ett telefonsamtal bort. Jag uppmanar dem, som vtm Törnroos aviserade om, att lyfta luren och ringa oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Nordberg. Jag tycker att ministern resonerade väldigt klokt när det gäller eventuell tunnel, att den då skulle koppla ihop med Gripöbron.

Men man märker också att det ute bland ålänningarna finns många åsikter och funderingar kring varför man inte breddar upphandlingen redan nu och tar med tunnelalternativet? Kan ministern komma med lite förklaringar?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När man pratar om en upphandling så måste man ha klart för sig vad en upphandling är. Jag har den bilden att allmänheten anser att en upphandling är inhämtade av information, intresse, förfrågningar eller någonting sådant. En upphandling från infrastrukturavdelningen är - i de flesta fall - en EU-upphandling som är väldigt detaljerad. Den gäller vad man ska upphandla, hur man ska upphandla och framförallt hur utvärderingen av den här upphandlingen går till. I botten på allt det här så måste det från landskapsregeringens sida finnas en fullmakt av lagtinget att köpa någonting. I det här fallet så fanns det ingen fullmakt från lagtinget att köpa någonting annat än precis det som lagtinget har beslutat om.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag fortsätter på samma ärende. Hur är det då gällande markfrågan och miljökonsekvensbedömning, i vilket stadie behöver sådana saker finnas med i en EU-upphandling?

Minister Mika Nordberg, replik

Talman! Låt oss säga att man har en vilja från lagtinget att gå in för en fast vägförbindelse och en tunnel till Föglö, ska då landskapsregeringen verkställa en sådan upphandling så är det precis så som ltl Holmberg var inne på. Det krävs vissa grundläggande dokument. Man behöver ha en MKB-utredning.

En MKB-utredning på västra Föglö till exempel inkluderade inte en tunnel och därför behöver man göra en helt ny MKB. Det tar ungefär två år att göra en MKB och kostar ungefär 250 000 - 300 000 euro.

Likaledes är det med annat underlag för det här. Man behöver vägplan för att kunna definiera för den som ska räkna. Var ska tunneln gå ner, var ska tunneln komma upp? Det anbud som vi går ut med måste vara transparent och likvärdigt för alla tunnelbyggare i Europa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för redogörelsen. Jag skulle vilja att ministern Nordberg, på ett lite tydligare sätt, motiverar varför man så envist har gått in för att det är en färja som ska sköta trafiken mellan Föglö och fasta Åland.

Jag hör till dem som hävdar att en tunnel är det enda riktigt långsiktiga sättet att skapa liv i skärgården, en fast vägförbindelse.

De här tankarna är ändå relativt nya får man säga. De har under de senare åren förverkligats i form av ett privat initiativ som väldigt tydligt och väldigt seriöst har nått slutsatsen att det faktiskt är ganska enkelt att räkna hem en tunnel i jämförelse med en rätt oförutsägbar trafik.

Vad är skälet till att man inte har granskat ett tunnelalternativ ministern?

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är väldigt enkelt att svara på den frågan från ltl Jörgen Pettersson. Det är nämligen så att landskapsregeringen verkställer det som lagtinget har beslutat om. Lagtinget har beslutat om kortrutten. Lagtinget har beslutat om upphandling av ett nytt fartyg för att sköta den här trafiken. Det är det som vi kan verkställa, ingenting annat.

Är det sedan så att man verkligen kommer med någonting nytt? Ltl Pettersson och undertecknad var tillsammans i finansutskottet till Färöarna och bekantade oss med tunnlar. Det är ingenting nytt att det går att bygga en tunnel till Föglö. Det har det gått att göra hur länge som helst från dag ett på 90-talet när man talade om tunnel från fasta Åland till Föglö.

Det nya i det här skulle jag väldigt gärna få klart för mig.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag vill påminna ministern om att lagtinget har med faktiskt en rätt skör majoritet gått in för att man endast ska beakta ett färjealternativ när det gäller Föglölinjen.

Om det nu är så att tunnlar inte är något nytt i ministern Nordbergs tankevärld, då är det ju extra konstigt att man inte också har granskat det alternativet. Det framkommer nämligen väldigt tydligt att långsiktigheten och även ekonomiskt så finns det väldigt mycket att vinna på att man direkt skulle gå in för en fast förbindelse. Man löper nu alltså risken att köpa något som är dyrare och faktiskt också väldigt mycket sämre och mindre långsiktigt. Då har man ju inte riktigt lyckats ur infrastrukturellt hänseende.

Vore det skäl mot den här bakgrunden att faktiskt göra ett försök att bredda denna upphandling?

Minister Mika Nordberg, replik

När det gäller breddandet så har jag svarat på det redan.

Däremot om lagtinget bestämmer sig för att man vill ha en tunnel till Föglö så är det självklart att det går att upphandla den.

Jag tycker att det är besynnerligt att ltl Jörgen Pettersson som ändå ingår i centerpartiet plötsligt är en sådan tunnelförespråkare. I ett tidigare sammanhang satt han med undertecknad igen i finansutskottet och behandlade ett förslag om extra anslag. Där var det ett krav från undertecknad minister att vi skulle ta med en skrivning i det förslaget att det var möjligt i framtiden med en kommande tunnel. Ltl Pettersson ville inte ha med det i skrivningen, så det slutade med att det aldrig skickades någon extra anslags ansökan till Finland, precis som ledamoten har skrivit i insändare i tidningen. Det är en exakt korrekt verklighetsbeskrivning.

Det är intressant att veta; står hela centerpartiet nu bakom en tunnel till Föglö? Det skulle jag vilja höra under den fortsatta debatten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Värderade lagting och övriga åhörare, jag är glad att få stå här uppe och prata om den här budgeten, för det är en bra budget med mycket ren socialdemokratisk politik i sig.

Vi har sett till att göra förbättringar för ÅHS framtida arbete, samtidigt som vi har utökat högkostnadsavgiften att inkludera en mängd nya områden.

Min mor som fick en ny höft och ett nytt knä under ett år så fick på köpet väldigt höga kostnader för att hon var inlagd på sjukhuset flera månader, för tidigare var inte övernattningskostnaderna inkluderade i högkostnadsskyddet, det är de nu. För sent för henne, men i fortsättningen kommer äldre med små inkomster att kunna vara på sjukhus utan att de får extra räkningar på kanske tusen euro för en längre period. Det är en förbättring och det är bra politik.

Vi har äntligen fått hjälp av andra partier att utöka tandvården. Både genom att anställa fler till tandkliniken och genom att inkludera tandvård i högkostnadsskyddet. Och det kommer att införskaffas en tandvagn, äntligen. Den mobila tandläkarstolen som anskaffades av förra regeringen var en halvmesyr som inte blev så bra som det borde. Nu rättas det till.

Fru talman! En annan del av samhället som får extra resurser är integrationen. Det finns ett projekt som heter ”En säker hamn”, ett EU-projekt, vars mål är att utveckla bättre rutiner och arbetssätt för flyktingmottagandet och vidarebosättning.

Man kommer också att uppdatera och följa upp den integrationsrapport som gjordes 2014 för att bättre synliggöra individers behov, både vad gäller språket och förståelsen av det åländska samhället och språket. Vi gör livet lite enklare för våra nya ålänningar helt enkelt.

Fru talman! Slutligen vill jag tala om den grundskolelagen. Den kommer att under året läggas fram för beslut i lagtinget. Och fast den kommer att träda i kraft först 2020 så kan man använda den ett år före för att utveckla verksamheten i skolan på ett nytt och modernt sätt. Bland annat så kommer småbarnspedagogiken att ägnas särskild uppmärksamhet. Det är en bra sak. Studier har visat att i Danmark, där man länge varit i framkanten på småbarnspedagogik, så har människor sextio procent större chans att göra en klassresa i förhållande till de övriga nordiska länderna eftersom de får det kulturella kapitalet med sig redan från dagis vare sig deras föräldrar är akademiker eller inte.

Det är en vinst för hela samhället eftersom det ger oss välutbildade individer som tar för sig av de erbjudanden samhället ger och också ger tillbaks i form av nystartade företag eller välavlönade jobb som ger skatteintäkter.

Så en satsning på barns pedagogik är en satsning på hela samhället, inom utbildning, inom socialväsendet och inom kulturen.

Denna budget gör enligt oss socialdemokrater vårt samhälle bättre helt enkelt. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade på tandvagnen som ltl Igge Holmberg tog upp. Jag drar en liten parallell till det vi har diskuterat tidigare här under dagarna, bolagiseringen av högskolan men också den här satsningen kring elever med särskilda behov.

Hur kan det komma sig att ledamöter står i talarstolen och talar om budgeten men om saker som inte direkt framgår av budgeten? Man ska göra det i något annat sammanhang, vid något annat beslut eller något liknande. Hur har processen sett ut för er ledamöter eftersom det mesta av det ni lyfter inte finns med i budgeten?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det står klart och tydligt i texten i budgeten att en tandvagn ska införskaffas.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Om man frågar minister Valve så svarar han att det kommer att komma, det finns liksom en ambition men själva beslutet kommer att komma senare. Så pengarna finns inte klart inne i budgeten och beslutet är alltså inte slutgiltigt taget, utan kommer i något annat sammanhang, i något annat beslut. Är det för att man vill utestänga lagtinget från det här, är det för att man inte hinner med eller är det att ni inte kommer överens? Varför är inte budgeten så transparent att man faktiskt kan ha lite mera handling än ord och faktiskt konstatera att det här ska vi göra 2019.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Som jag redan sade, det står klart och tydligt i de allmänna motiveringarna att en tandvagn ska införskaffas. Att den sedan kommer att läggas in i en tilläggsbudget är en teknisk grej. Men det står där och det kommer att göras och det är inget som regeringspartierna har varit oense om. Det är ett beslut som vi har kommit fram tillsammans. Om det står svart på vitt i budgeten så tycker jag att det är tydligt nog för att jag ska tro att den ska komma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Jag ska plocka ut några saker som jag själv är intresserad av ur budgetförslag, lite guldkorn. Det kommer att handla om lag, lagberedning och lite om polisområdet.

Talman! Jag inleder med lagberedningen och Ålands lagsamling. Alla vet att lagstiftning är ett svårt och komplicerat område. Förutom att tolka den politiska beställningen på en viss lag bör också lagberedaren ha ett helhetsperspektiv och sätta lagförslaget i sitt sammanhang med övrig lagstiftning.

Vi som jobbar i rättsväsendet kan med stor förnöjsamhet konstatera att landskapsregeringen fortsätter arbetet med den elektroniska lagsamlingen. En elektronisk lagsamling är inte bara till stor hjälp för jurister utan även för andra intresserade medborgare. Jag anser på basen av personlig erfarenhet att systemet bör bli minst lika bra och användarvänlig som Finlex. Då kan man direkt se vilken lag som gäller vid en given tidpunkt och få information om ev. övergångsstadganden, tillträde till lagframställningen, förarbeten och utskottsbetänkanden m.m. Även aktuella rättsfall brukar finnas med där. Det här är en bra skrivning och att man fortsätter med det arbetet.

Sedan några ord om Ålands polismyndighet. På basen av egen erfarenhet kan jag också betona polismyndighetens inriktningsmål: Polisens närhet och tillgänglighet för trygghet i samhälle, arbetet mot våld i nära relationer och hög prioritering av bekämpning av narkotika. Alla dessa tre inriktningsmål är väldigt viktiga och det är också bra att de nämns här i budgetförslaget. Det är också så att polisen ska utföra sin grunduppgift, att förebygga och utreda brott. Har man för många inriktningsmål så kan det splittra resurserna. Det är bra att man håller sig till de här tre. Sedan vet jag också av erfarenhet att alla polismän arbetar med dessa frågor. Första patrull som kommer till en plats ska ha alla kunskaper för att kunna trygga spår för att fortsätta förundersökningen.

Sedan kan jag också konstatera att regeringen skriver här i budgeten att bekämpningen mot narkotikabrottsligheten fortsätter även år 2019. Vi kan alla förstå att det här är en väldigt viktig skrivning. Det finns mycket att göra, mycket har gjorts och mycket arbete finns kvar att göra även på det här området.

Det är också bra att landskapsregeringen har fokus på våld i nära relationer. Uppenbarligen är det ett större problem än man kanske har trott. Mörkertalet är tyvärr kanske lite för stort. Det är bra att regeringen avser att göra en handlingsplan för 2019-2020.

Sedan om polishuset, det beskrivs här i regeringens budget att arbetet med om- och tillbyggnaden fortsätter. Ibruktagandet beräknas vara klart cirka 2020. Det är bra att den här processen slutförs. Det är klart att man aldrig får exakt alltid vad man vill ha, i den bästa av världar så skulle man kunna få precis exakt det som man pekar på men tyvärr är inte verkligheten så. Här har landskapsregeringen gjort ett bra jobb, man slutför den här processen och man kommer till skott med det här.

Det nuvarande huset är från 1984, det uppfyller inte alls några moderna krav när det gäller tekniska undersökningar, analyser, DNA, provtagning och förvaring. Allt detta är nästan undermåligt. Utrymmena för gripna och anhållan är helt undermåliga och till och med JO har haft åsikter om det.

Sedan lite annat positivt också. Det kommer en ny polisbil även för i år och ett nytt system för hantering av nödsamtal och det är en stor och viktig uppgift. Det föreslås för år 2019 att man avsätter 750 000 euro och hela projektet uppgår till 2,9 miljoner.

Allt detta är konkreta förslag och visar att regeringen tar frågeställningarna på allvar och vidtar de nödvändiga åtgärderna.

Avslutningsvis, talman, om man kan summera regeringens åtgärder under mandatperioden så kan vi konstatera att polishuset slutförs, processen påbörjas i alla fall att det blir klart och det har varit lång och svår process som blir klar. Polistjänsterna är tillsatta. Polisbilar har blivit förnyade. Alarmsystemet utvecklas och arbetsvärderingen har gjort ett kännbart lönelyft. Arbete med polislagen är nu under arbete och process i lag- och kulturutskottet.

Med detta så kan man konstatera att landskapsregeringen har väl tillgodosett polismyndighetens behov och krav.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det var intressant att få en överblick över budgeten ur det här perspektivet som ltl Eriksson lyfte fram om polisen, rättsväsendet och lagberedningen.

Jag tror att det finns en total enighet i lagtinget om att det är väldigt, väldigt viktigt att bekämpande av narkotikan fortsätter även 2019 och tar det väl som en självklarhet.

Men håller inte ltl Eriksson med mig om att det vore bra om man hade några mätbara mål så att man skulle ha en känsla av om man gör tillräckliga insatser eller om man borde lägga mer krut på något visst område för att man ska få ett bättre grepp om det här arbetet? Jag upplever att de flesta kämpar på men ingen vet riktigt när man har gjort tillräckligt och vilka resurser som man egentligen behöver. Har Eriksson några förslag på mätbara mål som man kunde föra in här?

 Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Några mätbara mål kan jag tyvärr inte så här direkt framföra här nu.

Om man tittar på utredda brott och antalet anmälningar med mörkertalet så det kan man tyvärr aldrig få någon statistik på. De är ofta baserade på uppskattning och forskning. Men det är helt klart tänkvärda tankar som ltl Lundberg förde fram.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag tänker att det finns en samlad insats som görs från många håll. Vissa insatser är statens för all del men många av dem är landskapets och en del av dem är också är kommunernas.

Framförallt när det gäller landskapets del, borde man inte kunna konkretisera på något sätt hur stor del av resurserna som ska användas för förebyggande narkotika arbete till exempel? Hur mycket ska användas för spaningsarbete? Hur mycket är det som ska användas för olika delar? Jag vet inte om det bara är en känsla, men det finns för lite fakta kring de här frågorna och för lite tydliga besked.

Jag får en känsla av att det kommer ny narkotika till Åland hela tiden, att det ökar och att vi inte riktigt hinner med.

Om vi skulle ha mera mätbara mål och mera jobba gemensamt så tror jag att vi kanske skulle ha en lite större chans i den här kampen.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Mätbara mål och brottslighet är ganska svårt som jag just nämnde. Man kan ha som utgångspunkt antalet anmälningar och antalet utredda brott. Det är ett sätt förstås. Mörkertal, som sagt, får vi aldrig reda på här.

Om man ska gå in och detaljstyra vad polismyndigheten ska göra, då är vi nästan inne på det operativa området och det ska vi inte göra.

Jag kan nämna att det finns en narkotikaenhet med tre konstaplar som jobbar med det här på heltid. Men förstås jobbar alla konstaplar när de råkar ut för saker och hittar narkotika också med det inledningsvis. Som jag sade i mitt anförande så den första patrullen eller den första polisman som kommer i kontakt med narkotika så har kunskapen att kunna säkra en trygg fortsatt förundersökning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag tänker främst presentera mina motioner.

Först några korta ord om sjukvården som jag vurmar mest för. Jag måste berömma landskapsregeringen med minister Wille Valve i spetsen för att man har lyckats trygga AT-läkarna på Åland nu och hur långt i framtiden vet jag inte, men i alla fall för överskådlig tid. Det här är mycket viktigt för den åländska sjukvården.

Jag vill också ge beröm till regeringen och minister Valve, fast han nu här i en replik jämförde skärgårdstrafiken och ÅHS, trots allt så har landskapsregeringen föreslagit en höjning med 3 procent på sjukvårdskostnaderna vilket blir en ganska ansenlig summa när det är ganska stora summor. Jag tycker att regeringen har prioriterar rätt, fast man kanske ökar lite väl mycket på vissa andra moment. Men sjukvården känns trygg inför det kommande året. Jag tror att man kommer att klara av att upprätthålla en minst lika bra sjukvård nu och i framtiden, så det ska regeringen och minister Wille Valve ha all beröm för.

Sedan till mina motioner. Först motion nummer 28, stöd för biogasanläggning. Det här har jag haft upp tidigare. Jag har också sett historiskt att liberalerna och Ålands Framtid har motionerat om att man borde bygga den här. Nu har liberalerna fått ett stort inflytande i regeringen, kan hända borde de ha lagt lite mera krut på det här. Det är nog jätteviktigt att vi får igång det här och det finns en viss förhoppning. Miljöministern, vicelantrådet var ju upp och sade att man jobbar med det. Problemet är väl vem som ska göra det. Jag tycker att man förhoppningsvis borde få in 2 miljoner i stöd, inte 1 miljon för det har sagts att man inte får ekonomi i det annars. Man pratar om Mise, men jag hoppas att det förhoppningsvis blir ett bolag där både samhället och näringslivet skulle vara med och driva det här. Det är viktigt både för miljön, för hela samhället och också för näringslivet.

Jag hoppas att finansutskottet fördjupar sig i den motionen precis som i alla andra säkert.

Sedan nästa motion nummer 29, stöd för vård av dementa. Här föreslår jag att man från och med den 1 januari 2020 borde öppna demensavdelning igen. Vi hade tidigare en demensavdelning som man stängde på grund av att man skar ner 2 miljoner till sjukvården. Som det nu fungerar så hamnar man till akuten och sedan får man remiss till en avdelning, exempelvis medicinavdelningen och den expertisen finns inte på den avdelning vilket finnas på en demensavdelning, precis som på alla andra avdelningar. Inom medicin så är man expert inom medicin, på kirurgen är man expert på kirurgi och på BB så är man expert inom det området. Därför borde man ha en demensavdelning som sedan skulle bli ett stöd för kommunerna och som skulle samarbeta nära med kommunerna. Vi måste ge de dementa den vård och omsorg som de är värda att få.

Därför hoppas jag att den här motionen också blir positivt behandlad. Det handlar inte om några kostnader det här året men nästa år så kanske man måste göra det här. Jag tror att det här är viktigt. Man pratar om att de dementa kommer att fördubblas till år 2050, så jag tror nog att man måste göra något åt det här tillsammans med kommunerna.

Sedan har vi en motion om vattenförsörjning som har varit lite på tapeten. Jag är själv personligen ganska mycket involverad.

Det är en lite bekymmersam situation. De senaste åren har vi haft en normal nederbörd på Åland. I år har den varit mindre men inte så hemskt mycket mindre. Vi får se hur det slutar. Ändå så har man kris i vattentäkter i Ålands Vattens vattentäkter. Får vi en nederbördsfattig vinter och en torr sommar så då har vi riktig vattenkris på Åland. Det kommer vi inte ifrån.

Vad skulle hända om Åland Vatten reningsverk på något vis skulle få något fel så att de inte kan leverera vatten av olika orsaker? Därför tycker jag - och jag har också diskuterat med expertis inom det området utanför Åland - att man borde ha ett reningsverk till på Åland som är ungefär i storleksordningen som Ålands Vatten idag.

Jag tycker också att Ålands Vatten borde ta hand om all vattenförsörjning på Åland. Man kan läsa i motionen på vilket sätt jag menar att man borde gå in och stöda det här. Det här är viktigt.

Vad gäller elförsörjningen så har vi 250 procents elförsörjning idag på Åland när det gäller kapacitet. När det gäller vattnet så ligger den kanske runt 100 eller strax över och vatten är trots allt vårt viktigaste livsmedel.

Fru talman! Till sist motionen om anslag till radioverksamheten. Landskapsregeringen pratar ofta om förändringar inom radioverksamheten, public service och det har väl knappast gjorts någon förändring på 20 år. Man har väl fått ungefär 2 miljoner. Man har utvidgat public service verksamhet genom att ha firarprogram och många andra områden som inte är public service verksamhet. Jag tycker att vi borde få en radio som gör public service och som är duktiga på det, men man borde bara ha public service verksamhet och fördjupa sig i det. Då kanske det också kunde bli lite lägre kostnader. Sedan skulle man köpa in eller andra skulle göra s.k. skvalradio, firarprogram och många andra program. Det finns ju privata kanaler som kan ta hand om detta och få viss ersättning för det. Jag tror att det skulle bredda det här på ett bra sätt så att vi skulle ha en public service som synar det vi gör i lagtinget, som synar det som landskapsregeringen gör och som synar alla kommuner och näringslivet och fördjupar sig i det. Det skulle antagligen betyda kortare sändningstider förstås men mycket fördjupande. (… taltiden slut). 

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som har framkommit här så har ju landskapsregeringen hållit flera rundabordssamtal kring byggandet av biogas. Nu har vi en aktör som föreslår att de ska gå vidare och de begär alltså medel för en förprojektering eller en förstudie. Det är Svinryggen som är ett kommunalt bolag. Är inte ltl Runar Karlsson nöjd med den lösningen? Vad är det för andra alternativ man riktigt eftersträvar? Vi har nu tittat på olika typer av ägande, olika typer av partnerskap, privata och offentliga och olika modeller. Jag tycker att det här är en ganska hållbara och bra lösning.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag är nöjd med alla modeller. Sedan är jag lite fundersam på om dessa sju kommuner som är med i Mise verkligen har tagit ett principbeslut i fullmäktige eller styrelsen att man ska satsa 5 miljoner brutto? När jag har frågat lite av kommunpolitiker så blir de lite förvånade, så jag är lite orolig för det. Men ror man i land det så är det jättebra.

Jag tycker att kommuner, landskapet och näringslivet borde sätta sig ner och komma överens om att bilda ett bolag och bygga ett biogasverk som antagligen kostar 5 miljoner och som antagligen inte kommer att generera vinst. Det kommer att gå runt men miljönyttan och nyttan för näringslivet är så pass stor så att man kan fördubbla vinsten. Jag tror att det är det enda med tanke på hur lite material vi har på Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Men vi har suttit ner vid otaliga tillfällen med både näringslivet, kommuner och landskapsregeringen kring de här frågorna. Vi har kartlagt underlag, volymer, material och sidoströmmar och dess uthållighet.

Det är inte Mise utan det är Svinryggen som går vidare med det här. Jag förstår inte att den här diskussionen startar från ruta noll om och om igen när vi säger att vi redan är på väg i en riktning som jag tycker är en ganska bra lösning.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, ja, det är bra om det är så, då är ju jag nöjd med det.

Det är förstås lite förvånande att näringslivet inte väljer att gå med i så fall då när de själva i hållbarhetsagendan har sagt att de ska vara med och jobba för ett hållbart Åland. Då borde man väl också göra det i verkligheten. Men okej, om Mise, med storkommunerna Jomala och Mariehamn, är beredda att driva det här så då gör man det och då är det jättebra. Men vi har väntat nu i tre år och man har inte kommit så långt hittills. Vi får se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande sjukvården och speciellt frågan om AT-läkarna så är det för väl att den frågan löses. Den frågan skulle säkert kostnadsmässigt ha varit avgörande i framtiden också, att kunna hantera det på samma sätt. Kollegan, sjukvårdsministern, har gjort ett ypperligt arbete får man säga.

Sjukvården för övrigt, ja vi har haft stränga spar ramar på sjukvården. Jag vill ändå hävda att vi tillsammans; landskapsregeringen, styrelsen för ÅHS och ledningen för ÅHS, har kunnat göra goda saker under tiden. Jag tänker speciellt på magnetresonanskameran som på individnivå kan vara avgörande för hur man lyckas med vården. Jag tänker också på helikopterupphandlingarna. I det skedet, då när vi gick in för upphandlingen, så befarade vi ganska kraftigt ökade kostnader, det föll ju ut väl. Men just helikoptersatsningen är en regionalpolitisk satsning om något för det gynnar verkligen skärgårdsborna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, det har gjorts mycket positivt och det känns bra. Som jag sade, man kan läsa i budgeten att anslaget stiger och då känner man sig trygg. När man nu prioriterar ett område, vilket alla ålänningar gör, så är det viktigt att man som lagtingsledamot också försöker framföra det gång efter gång så det blir positivt behandlat vilket det har blivit nu. Jag misstänker att alla i lagtinget är för det här förstås och det känns bra.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledningen för ÅHS, accepterat av styrelsen i budgetförslaget, säger ändå att man har tagit på sig rätt så strama verksamhetsförutsättningar framöver. Man ska stävja en kostnadsökning som säkert kommer ändå med tanke på att befolkningen åldras.

Ja, det är mera pengar nu och väl så, det ger organisationen lite mer tid. Men inte är kranarna öppna för framtiden hur som helst. De som leder ÅHS har nog mycket att fundera på framöver och har ett avancerat jobb att utföra för att kunna förverkliga det enligt de målsättningar man själv har satt på sig också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Av förekommen anledning, eftersom jag sitter i styrelsen, så är jag väl insatt på det sättet. Jag känner också en tillfredsställelse att den personella ledningen har ett bra mål och jobbar på ett bra sätt. Jag tror att styrelsen har samma mål som regeringen, man ska försöka göra det här bättre för en något mindre ökning för man kanske inte kan räkna med en sänkning.

Ambitionen finns och vi hoppas att man kommer i mål. Nu ville man ha lite mera pengar för att på sikt liksom kunna se över strukturerna. Det är tacksamt att man fick det för då kan man hålla på det här året och sedan få tid på sig att jobba så att man kanske kan göra mera för samma pengar eller en mindre höjning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson nämnde sin budgetmotion angående stöd för vård av dementa. All heder åt den, det är ett viktigt område.

Jag blev ändå lite förvånad när ltl Runar Karlsson, som också sitter i ÅHS styrelse, kritiserar nedläggningen här och sade att vården har blivit sämre. När man pratar med avdelningen kring det här så säger de att nu har de möjligheter att ge tidigare resurser. De går in tidigare och jobbar med det här.

Däremot har jag förstått att de ansökte och letar efter en geriatriker till men det är svårt att hitta någon. Den enda som jobbar just nu räcker inte till. Här blir jag lite förvånad. För man har sagt; ”nu behöver vi inte vänta på att de kommer in på avdelningen, nu kan vi jobba mera uppsökande och jobba tidigare med sjukdomen”. Är inte detta bra ltl Runar Karlsson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Uppdelningen är så att behöver du sjukhusvård så det är ÅHS:s ansvar och behöver du omsorg så det är kommunernas. Det är sjukvården vi pratar om här.

Jag har pratat med otaliga och har också följt med hur man gör runtom i världen. Man menar att det bör vara en skild avdelning för att få en optimal vård för de dementa. Inte som nu att man via akuten blir skickad vidare till medicinavdelningen. Man ska egentligen inte ligga på medicinavdelningen när man är dement, utan man ska ligga på en demensavdelning för där finns specialister inom demensvård.

Jag hoppas att finansutskottet hör folk i det här och bildar sig en uppfattning om jag har rätt eller fel.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ja, vi kommer säkert att höra igen. Jag tror det blir tredje året i rad som vår geriatriker får komma till utskottet och diskutera det här. Det här är något som man har sett på tidigare. Jag förstår det här, men som man sade då tidigare. ”Nu har vi möjlighet att förhindra och komma in med medicinering tidigare”.

Däremot funderade jag på det som ltl Runar Karlsson sade, att när man kommer till akuten så hamnar man till medicinavdelningen istället för till demensavdelningen. Av olika anledningar så satt jag en hel del som anhörig på medicinavdelningen under det här året och jag diskuterade med personalen när jag väntade där. De sade; ”vi har alltid hamnat att ta hand om dementa för på demensavdelningen ligger de, men när de ska vårdas för medicinska sjukdomar då ligger de hos oss och det kommer de alltid att behöva göra oberoende om man har demensavdelning eller inte, för vi sköter sjukdomen de har just då”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man behöver nästan vara läkare nu för att kunna debattera sådant här och det är jag inte. Jag har diskuterat med en del som har jobbat och jobbar på sjukhuset. Jag har jag diskuterat med de kommunala inrättningarna, jag också läst på nätet och pratat med andra. Jag har kommit till att totalt sett så torde det vara bäst att ha en demensavdelning som man hade tidigare. Varför skulle man annars ha haft en demensavdelning tidigare?

Men det återstår att se. Jag har tagit upp det här i en motion och nu får vi se vad som händer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlsson nämnde public service i sitt anförande. Det blev lite otydligt för mig om hur ledamoten ställer sig till public services roll i det åländska samhället. Anser ledamoten att vi behöver ha en public service media på Åland eller skulle vi klara oss utan en sådan?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om ministern läser motionen så får han nog svar på frågan. Naturligtvis behövs en public service radio, men då ska den också ha hand om public service verksamhet. Firarprogrammet är egentligen inte public service verksamhet, det är mera skvalradion om man säger så, och det kan andra privata radiokanaler göra.

Även med tanke på att det kommer att läggas en ny skatt på radion så borde man ha det som är tänkt att det ska kosta för att skatten ska vara så pass låg som möjligt.

Trots allt, som sagt, så har ju radions struktur kanske inte förändrats på 20 år. Tvärtom så har den utvidgats och tagit sig an mera som inte är public service radio. Jag vet att det är känsligt att diskutera sådant här men vi måste kunna diskutera allt.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag har ledamotens motion framför mig så jag har precis läst här innantill. Det står det i motiveringen att man ska använda 100 000 euro för att köpa icke public service material av övriga privata.

I det mediapolitiska programmet som vi debatterade tidigare här så lyfter vi fram - från den parlamentariska grupp som var tillsatt - att man i framtiden och även redan nu kan köpa in samtligt material som sänds, även public service material, av externa. Det finns externa duktiga producenter som har sådant material som även kan vara av intresse för de åländska hörarna. På det viset tycker jag att man i alla fall i det mediapolitiska programmet kan utläsa att vi är positiva till att köpa externa tjänster.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är ju bra så då. Man kan läsa att det är ingen dramatisk förändring som jag föreslår. Om radion kostar 2 miljoner så för 100 000 euro skulle det köpas in program av någon annan, vilket skulle betyda att radions verksamhet skulle kosta 1,9 miljoner isolerat för sig då. Det är ingen dramatisk förändring för själva radion, men det är i alla fall ett sätt att se till att även de privata kanske får möjligheten att vara med och verka. Som det nu är så har radion också inkräktat på den privata sidan genom att man har skaffat sponsorer. Det är ju samma betalare som betalar reklampengar till privata och det är ju åtminstone inte riktig moderat politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Även jag tänker uppehålla mig lite grann kring public service. Det verkar som att dels att centern inte riktigt vet vad den andra handen gör och dels att ltl Karlsson kanske inte är så påläst i den här frågan.

Sanningen är att i det ganska färska mediapolitiska programmet så har även kollegan Harry Jansson varit med och formulerat att public service har som uppgift att sakligt och opartiskt granska och beskriva samhället osv. och har också en roll för integrationen av nyinflyttade, vara kulturbärare och erbjuda en god underhållning. Alltså man har gått in för en bredd i och med att man vill locka lyssnare till kanalen så att de också ska ta del av nyheter och annat.

Jag vill inte riktigt gå in på att värdera olika sorters innehåll som skval och det andra som mera tunga budskap, utan allt är public service egentligen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! För det första så behandlar vi budgeten och inte utredningen om public service. Jag kan inte se något i budgeten som säger att man ska köpa in andra icke public service tjänster av privata. Det kan jag inte se. Jag tycker att man borde göra det. Jag tycker fortfarande att firarprogram och liknande inte är public service. Public service är att man ska granska makten, man ska granska oss ledamöter mycket mer än man gör idag, tycker jag. Man ska granska landskapsregeringen, man ska granska kommunerna som beslutar och man ska granska näringslivets strukturer och allt detta. Public service har en jätteviktig roll i en demokrati. Jag säger inte att man inte gör det, men det finns inte resurser och man gör så mycket annat som inte riktigt förtjänar en public service.

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! När landskapsregeringen år 1996 tog över hela Ålands Radio och TV så gick man från fyra timmar till sexton och en halv timme per dag med samma resurser, vilket är smått otroligt. Det finns liksom ingenting att skala av.

Däremot så köper man in, man har köpt in i många år och fortsättningsvis köper man in av privata producenter och det är gott så. Till exempel så har man ett samarbete med SteelFM inför SteelFM hjälpen här och kostnadsfritt upplåter en TV-kanal. Det är ett jättebra samarbete och säkert finns det alla möjliga andra sådana samarbeten att göra i framtiden.

Men att spara pengar den här vägen tror jag inte är möjligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, det föreslår jag inte heller. Jag föreslår att 100 000 euro av 2 miljoner skulle användas till att köpa tjänster av privata för sådant som inte är kärnan i public service, exempelvis firarprogram, kanske fotbollsreferat och liknande. Det skulle överlåtas till privata radiokanaler att sköta. Det är det jag menar.

Som sagt 5 procent av radions budget kunde köpas av privata. Det är ingen dramatisk förändring.

I Danmark tog man bort 20 procent just med samma motivering och ungefär samma förslag. Jag tror att det här skulle behövas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack till ltl Runar Karlsson som väljer att lyfta sjukvården i sitt anförande. Det är roligt att han, även som jag, tycker att sjukvården är viktig.

Rent spontant kan jag säga att jag tror inte att jag förstod innan jag satt här hur mycket sjukvården faktiskt debatteras och divideras om, hur den ska vara och hur den inte ska vara. Det var lite av en överraskning för mig.

Men till demensavdelningen, det är ju aldrig bra att ligga på sjukhus, inte för någon, oberoende av vilken diagnos man har. Det bästa är om den minnessvaga kan vårdas på plats där man hör hemma, där man har sitt boende eller i sitt hem.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det håller jag helt med om. Det kan man ju lätt se också i ÅHS redovisningar hur det har minskat, hur mycket mindre man ligger på sjukhus idag än tidigare. Man har insett att man ska ligga på sjukhus så lite som möjligt för det medför också andra risker att ligga där. Det har läkarvetenskapen vetat om länge och därför har man ganska dramatiskt sänkt vårddygnen på ÅHS.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Mitt anförande gick mycket ut på förebyggande. Även vissa demenssjukdomar går ju också att förebygga till viss del eller skjuta fram debuten för det. Där har vi också en ny utmaning och hoppas att det kommer skrivningar om det när man uppdaterar riktlinjerna för vården av demenssjuka eller minnessvaga.

Sedan vill jag också bara lyfta satsningen på seniormottagning som kommer. Det finns en skrivning om den i budgeten mera exakt hur den ser ut och det får ni i ÅHS styrelse slå era kloka huvuden ihop och se hur det blir bäst.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det förebyggande är bra. Ibland brukar jag fråga läkarna vad vi gör. Håller vi på med förebyggande? Ja, säger de, förebyggande håller vi på med varje dag inom sjukvården. Om vi sedan ska förmå ålänningar att motionera och äta rätt så det kan man ju försöka, men det är kanske lättare sagt än gjort alla gånger. Men visst, förebyggande betalar sig absolut. Det är inte bara att säga det utan man måste också få det med i verkligheten. Man sysselsätter sig mycket redan idag med förebyggande som är till gagn men som förstås är jättesvårt att mäta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson är både engagerad och kunnig i vattenfrågor, men just motion nummer 30 som handlar om ett nytt vattenreningsverk får mig att lyfta lite på ögonbrynen.

Den handlar om att det offentligt ägda bolaget Ålands Vatten, som till största delen ägs av Mariehamns stad, landskapsregeringen och sju andra kommuner, skulle bygga ett nytt vattenreningsverk till en kostnad av 14 miljoner. Det skulle innebära en kostnad för invånarna i de här åtta kommunerna och också för det näringsliv som redan idag anser att vattentaxan är för hög. Finns det då inte andra möjligheter att både kortsiktigt och långsiktigt lösa tillgången och säkra vattenkvalitén, t.ex. att ansluta det privata vattenbolag i Saltvik där ltl Karlsson är ansvarig för ett av dem?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det lilla vattenbolaget som jag är ordförande så konsumerar väl lika mycket vatten på ett år som Ålands Vatten gör på en dag, tror jag.

Men visst, jag skriver också det i slutet, jag tycker att Ålands Vatten borde ansvara för all vattenförsörjning på Åland. Sedan om man väljer att behålla de mindre och koppla ihop dem till en början eller hur man gör, så det får Ålands Vatten själv avgöra.

Vi satsade ju för inte så länge sedan 150 miljoner på en Finlandskabel som reserv elförbrukning. Nog är det lite konstigt då att vi är helt beroende av ett vattenreningsverk, Ålands Vatten, i stort på Åland. De andra är ju så små. Händer det något med Ålands Vatten så då står näringslivet helt utan vatten.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Visst, ltl Karlsson, är det så och därför skulle det ju vara nödvändigt att så fort som möjligt ansluta de mindre vattenbolagen så att man kunde ha lite i reservvattentäkter. Det skulle också vara en trygghet för invånarna i till exempel Saltvik att man kan koppla upp sig mot Ålands Vatten om det skulle ske något i de mindre bolagen.

Men framförallt reagerade jag på att investeringen skulle vara 14 miljoner och 40 miljoner enligt motionen skulle beviljas i stöd.

Alltså, vill ltl Karlsson påföra södra Ålands kommuner och Mariehamn 8-9 miljoner i investeringskostnader som då skulle tas ut på vattenpriset? Jag tycker att det är en lite märklig politik ändå trots Finlandskablar och annat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Redan idag är Bocknäs Vatten och Ålands Vatten ihopkopplade och Bocknäs Vatten och Tjenan Vatten. Problemet är att de är så små och händer det något med det stora reningsverket så då är Chipsen och Dahlmans utan vatten. Det finns inte kapacitet i de små bolagen och då är det ännu värre för då måste de stänga ner precis.

Det är klart att det betyder högre kostnader. Nu är det här kapitalkostnader förstås med långa avskrivningstider så inte är det speciellt mycket. Men prata med aktörerna och experterna inom det här så är det ganska entydigt vad man borde göra, och speciellt nu när vattnet håller på att ta slut i Ålands Vattens råvattentäkter. Det är ganska dramatiskt det som håller på att hända.

Skulle man bygga en ny anläggning t.ex. i östra och västra Kyrksundet så skulle det mer än dubblera vattentillgången, vilket jag tror är nödvändigt med de här torra somrarna som kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag hör också till dem som fastnade lite på motion nummer 31, det mittersta stycket. Ltl Karlsson skriver att man ska koncentrera sig mera på nyhetsbevakning, fördjupning och granskning. Ja, det är nog bra det för det är en viktig sak.

Sedan hajade jag till lite när ltl Karlsson i tidigare replikskifte räknade upp vilka som skulle granskas. När man granskar regeringen och majoriteten så ska man också granska oppositionen, för man måste ju alltid granska vad det finns under.

När det börjar skvala i radion så hör jag till dem som då byter kanal antingen till Sverige eller till Finland till något lite mera djuplodande program. Det är ju min sak.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Naturligtvis, jag sade ju att man ska granska lagtinget och då är det 30 stycken oberoende. Naturligtvis ska man också granska oppositionen.

När man slår över till andra kanaler i Sverige och Finland så då är det ju inte public service, det är fördjupningar av deras samhälles problematik och strukturer, men inte våra problem och vårt samhälles strukturer. Jag tycker att man borde sätta de här resurserna som man har idag mera på public service.

Som sagt det är ingen kritik utan jag vill flytta resurserna på det som inte är public service till det som är public service för att de ska kunna granska oss här i lagtinget mycket mera och kommunerna. I näringslivet finns säkert också strukturer att granska som inte tidningarna kan göra för det är ofta samma ägare.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det finns också program som är mer allmänna, för större regioner, som är intressanta, vetenskap och sådana saker och det är en viktig bit.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det håller jag med om. Vi har en ganska kraftig inflyttning till Åland från många länder. De har inte alls har vår kultur och vårt sätt att leva och vet hur allting fungerar. Även där så har radion en stor roll att berätta hur ett samhälle fungerar uppe i Norden och på Åland. Man kan lära sig, och det kanske ingen annan radio kan göra förutom vår Ålands radio. Det här är ett steg att gå åt det hållet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Efter sju år i lagtinget och ett par dagars budgetdebatt så är jag faktiskt bekymrad på riktigt. Jag har nu hört oppositionen säga att det är för stort underskott och man borde göra mera åt underskottet. Man är oroad för kostnadsutvecklingen hörde vi ltl Roger Nordlund säga och att vi borde göra en analys av den. Kostnaderna har ökat, man beskrev tydligt också hur kostnaderna har ökat. Det är liksom oppositionens budskap över den ekonomiskt förda politiken.

Samtidigt så kommer man med en bunt motioner som är ett åländskt rekord i valfläsk. Inte någon gång, tror jag, åtminstone inte under min tid och kanske inte heller längre tid tillbaka, så har man kommit med så här stora utökningar av driftskostnaderna som oppositionen nu kommer med. Det här är mycket anmärkningsvärt!

Ålands Framtid kommer nu med en ökning på 1 210 000 euro. Ålands Framtid har tidigare varit de som föreslagit inbesparingar även om de har varit på en övergripande nivå så har man ändå föreslagit det. Åländsk Demokrati, en person har varit någorlunda kreativ och hittat på en ökning på 707 000 euro. Centern föreslår 2 405 000 euro i ökning. Obunden samling är värst med sina 5 150 000 euro i ökning.

Sammantaget, om man skulle godkänna hela oppositionens förslag, så skulle det innebära 9 472 000 euro i ökning av driftskostnaderna.

Detta som centerns gruppledare stod och sade i talarstolen, att Ålands folk ska veta att till hösten har vi ett val att göra och vi har ett alternativ som kommer att slå fast en ny politik. Då måste man också veta, tycker jag, vilken ekonomisk politik det är. Den samlade oppositionen vill nu alltså utöka underskottet med kring 10 miljoner.

Det har också har kritiserats att man inte ska införa någon landskapsskatt för det vore att öppna Pandoras ask tidigare år här i budgetdebatten, men på något sätt måste det här finansieras. Skulle man finansiera det med landskapsskatt så skulle det här beloppet, 1,8 procent, innebära nästan 2 procent i skatteökning, införande av skatt med 2 procent alltså på Åland. Det skulle vara en kraftig ökning av skatten på Åland för alla ålänningar. Det är oppositionens ekonomiska politik.

Andra alternativet är att man inte gör någonting, man går till banken och det har också oppositionen kritiserat starkt för vi ska inte gå till banken och låna pengar. Här skulle man vara tvungen att låna pengar för driften, gå med mössan i handen till banken, det som oppositionen har sagt att vi inte ska göra.

Jag tycker att det är viktigt också att ålänningarna får veta vilken alternativ ekonomisk politik som centerns gruppledare presenterade här, att den samlade oppositionen står för en annan politik. Också den ekonomiska politiken är viktig att beskriva tycker jag.

Utöver det här så finns det ytterligare driftsökningar som inte finns redovisat för i anslagsökningar i motionerna, bl.a. står att demensavdelningen ska öppnas, det motiverades med en inbesparing på 600 000 euro. Antagligen kostar det också en del pengar att öppna den.

Det finns investeringsökningar vilka jag inte pratade om då i driftsökningar, det finns investeringsökningar med 2 miljoner på en biogasanläggning. Det finns ett nytt vattenreningsverk som ska stödas med 40 procent på 14 miljoner vilket blir 5,6 miljoner euro, så det är bara utökningar.

Den enda egentligen riktiga minskningen är de 100 000 euro som Ålands Framtid föreslog, en anslagsminskning gällande politiska jippon. Åländsk Demokrati förslag till anslagsminskning tas upp av en annan ökning som är lika stor så den bortsåg jag lite ifrån.

Det här är synnerligen intressant. Jag tror faktiskt att det är någon form av åländskt rekord i valfläsk. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag funderar lite på vart moderaterna är på väg? Vi hade ett replikskifte igår där vi diskuterade ett uttryck som totalt kväser individens kraft och kreativitet osv.

 Jag måste verkligen säga att jag hoppas att personalpolitiken inom landskapsregeringen är mer tillåtande och öppen för nytänkande än vad som presenterades här i talarstolen.

Ska vi gå ett steg till och tänka att för att man skulle få kläcka en ny idé i näringslivet så måste man först, innan man uttalar den, se till att den är finansierad. Vilket samhälle skulle vi få då? Vilka innovationer? Vilket nytänkande? Vilka tjänstemän skulle komma upp med tio nya förslag per föredragning om man hur man skulle kunna utveckla samhälle om man varje gång ska få i huvudet att den ska vara finansierad, annars ska man inte säga någonting?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det finns flera motioner som tar med ansatsen att beskriva idéer som sedan kan förverkligas senare. Man vill ha mer strategier där man sedan kan komma med åtgärder och jobba fram förslagen, men också se till att de är finansierade. Jag ser inget motsatsförhållande till det.

De motioner jag tog upp var endast de som hade ökningarna av anslag. Direkta ökningar och konkreta anslag, de förslagen har inte jag lagt, det är oppositionen. Också ltl Lundbergs parti, centern, har lagt förslag där anslagen ska ökas med de här beloppen summerat som jag tog fram. Jag har listan här som ltl Lundberg gärna få ta del av. Det är inte jag som har föreslagit de här anslagen. Det naturliga är ju självklart att man ska se till att ha sina anslag också finansierade på något sätt. Det ansvarstagandet måste man ha.

Ltl Britt Lundberg, replik

Bästa ltl Petri Carlsson, i nästan ett år, åtminstone i tio månader, har ni från regeringspartierna, nära landskapsregeringen, kanske inte dagligen men flera gånger per vecka haft möjlighet att sitta ner, driva igenom förslag, få era förslag finansierade, ta in hörande, diskutera och analysera för att ni har tillgång till tjänstemän, ni har tillgång till expertis och har all möjlighet i världen bara ni aktiva att ha er politik till fullo inne i den här budgeten.

Från oppositionens sida så får vi budgeten och vi har kanske tio dagar på oss att läsa igenom den, analysera den, göra egna höranden och ringa runt och så vidare. Om man då dessutom kräver, för att man ska kunna kläcka nya goda innovativa idéer, att de ska vara finansierade, så hur skulle det vara möjligt?

Däremot röstar vi igenom ett förslag så är det klokt att man sedan via landskapsregeringen tar hjälp och finansierar det på ett bra sätt, annars skulle det vara en stor risk att man med huggslag (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Det här var ett mycket märkligt resonemang. Centern påstår sig ofta vara den mest erfarna när det gäller regerandet, dvs. 40 år har man i princip suttit som styrande vid regeringsmakten. Ltl Lundberg som har varit minister också tidigare i regeringen påstår nu att man kan lägga förslag på kostnadsökningar utan att ta ansvar för ekonomin som helhet. Det här resonemanget förstår jag inte alls.

Det finns absolut möjligheter att föreslå hur de ska finansieras. Alternativt så föreslår man en motion där man ber landskapsregeringen bereda ett förslag och sedan ta ställning till om man med de finansieringslösningar som föreslås är beredd att gå in för detta. Men man måste alltid ta ansvar för ekonomin. Vi kan inte välja att bara bortse från ekonomin för att man sitter i opposition. Det är helt orimligt som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det är förstås trevligt att ltl Carlsson har bekantat sig med oppositionens budgetmotioner. Han träffar nästan rätt när han går igenom Ålands Framtids budgetmotioner och menar att de skulle innebära en kostnadsökning på 1,2 miljoner. Vi föreslår en strykning av tandvårdsbilen som beräknas kosta ungefär 300 000 euro så han får dra ned den siffran ytterligare.

Är det så att ltl Petri Carlsson värnar om den ekonomiska politiken? Han säger att underskottet måste finansieras och då bör han ju titta på den egna budgeten som redan visar ett underskott. Därutöver om han vill förbättra den så kunde han ju börja med att fundera på de helikopterpengar man delar ut till ålänningarna på 100 euro per år, om de verkligen motiverar ett underskott i den åländska budgeten?

För vår del om det är så att man värnar om att prioritera ekonomin så kan man stryka det avdraget före de satsningar som vi föreslår i budgeten. Det är en hälsning till kollegan Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för konstruktiva idéer om hur man skulle kunna finansiera. Det var ett bra inlägg.

Vad gäller mina beräkningar så har jag dem budgetmotion för budgetmotion uppräknade här, du kan få ta del av materialet.

Tandvårdsbilen kanske jag såg som en investering och har då inte tagit med den. Jag har valt driftsanslag vilket jag också framförde ganska tydligt i mitt anförande.

Men det är bra, jag har också tidigare upplevt att Ålands Framtid tänker mer på ekonomin än de övriga oppositionspartierna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är bra, vi sätter förstås stort värde i det och vi har också i våra budgetmotioner försökt att rikta de åtgärder vi föreslår väldigt tydligt så att de ska träffa rätt.

Men samtidigt blir det lite parodiskt när man från regeringspartiernas sida står och kritiserar oppositionen för att bränna iväg pengar när man vill satsa tiotals miljoner på att förkorta färjpass i skärgården med några minuter. Och när man föreslår den här typen av helikopterpengar till ålänningarna och så anklagar man oppositionen för att komma med valfläsk, jag tycker att någon sorts rim och reson i debatten måste det ändå finnas. Ett visst utrymme för självkritik tycker jag också det finns hos regeringspartierna. Lite mer ödmjukhet hade man kunnat önska sig från talarstolen idag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Min analys utgick inte från regeringens budgetförslag. Ltl Axel Jonsson handskas ganska ovarsamt med sanningen när påståenden kommer om en investering som är tänkt att minska på driftskostnaderna, för det är den investeringen tänkt att göra. Det är det som vi har framhållit, inte att den ska minska antalet minuter och vara en driftsökning, snarare tvärtom, det ska minska driftskostnader.

Jag uppskattar ändå Ålands Framtids tidigare års försök. Jag blev förvånad nu när jag såg att också Ålands Framtids förslag sammantaget innebär miljonbelopp i utökning av driftskostnader. Det var förvånande för mig när jag åtminstone tidigare sett Ålands Framtid som en garant för att föreslå ekonomiska förbättringar på driftssidan, men inte denna gång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson. Det är tydligt att valkampanjen startade extra tidigt denna gång.

Budgetmotionerna sätter fingret i mångt och mycket på att oppositionspolitik ofta är beroende av nya intäkter, sällan att skapa en budget i balans.

Jag skulle personligen gärna ha sett oppositionens skuggbudget. Det skulle ha varit seriöst och också gett en bild till ålänningarna vad man egentligen vill. Vad är alternativet till sittande regering?

Nu blir det startskottet på en valkampanj. Bland budgetmotionsfloran så fanns det goda exempel. Jag tycker ändå att Ålands Framtid alltid försöker vara konstruktiva även fast de överskred sin budget, men ändå fanns det flera bra motioner och ett tecken på ett ekonomiskt ansvar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag hade också gärna kanske sett att man faktiskt prövade möjligheten som har getts med det nya regelverket här i lagtinget med en skuggbudget från oppositionen. Jag fick helt enkelt se det här som en form av skuggbudget, åtminstone eftersom man tycker att landskapsregeringens budgetförslag är bra men man vill ha den här högen med utökningar. Jag såg jag det som en form av skuggbudget, eftersom det största oppositionspartiets gruppledare presenterade oppositionen som ett regeringsalternativ till ålänningarna i höstens val. Därför tycker jag att man ändå kan betrakta oppositionens driftsökningar som helhet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker definitivt att en skuggbudget skulle ha varit seriöst. Den hade tagit bort mycket av det här gnällandet och kritiserande, för då skulle man ha något eget som man kan stå för och ”benchmarka” gentemot liggande budgetförslag. Skulle jag ha suttit i opposition så tycker jag till och med att det hade varit trevligt. Det skulle ha varit ett bra startskott på en valkampanj. Det hade varit seriöst när man visar ett alternativ. Nu blir det inte riktigt på det sättet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag kan inte annat än att hålla med. Jag skulle också ha gjort det. Men nu hörde vi också i något tidigare anförande från en av oppositionens ledamöter att det skulle innebära en orimlig arbetsbelastning och man skulle behöva ha en stab av tjänstemän för att göra det här. Jag tror inte riktigt kanske att det är så, men jag är lite osäker för jag har aldrig suttit i opposition så jag vet inte riktigt.

Jag kan bara konstatera att i parlament runt om i världen så har oppositioner överallt lyckats med att komma med skuggbudgetar. Det torde också gå att göra här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Om ltl Petri Carlsson fortsätter i framtiden och hamnar i opposition så välkomnar jag honom så får han se hur lätt det är att göra en skuggbudget när man får den tio dagar före. Jag tror inte att han heller kommer att lyckas fast han säger så i talarstolen.

Ålands Framtid har valt att satsa på de svaga; barn i olika situationer som har hamnat i utanförskap och ekonomiskt utsatta kvinnor. Det tycker jag att är en större prioritering än dessa 100 euro, helikopterpengar, som min kollega nämnde här.

I en budget med cirka 300 miljoner finns det möjlighet att ta bort 1,2 miljoner eller inte ens det om man räknar de budgetar som vi har minskat i anslagen. Det finns möjlighet att städa i budgeten så att man får det finansierat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har inte kritiserat innehållet i någon motion i mitt anförande och vill kanske inte heller göra det före jag själv har lyssnat på debatten och fått behandla det här i finans- och näringsutskottet.

 Det jag lyfte fram är ju finansieringen av dem och den ekonomiska politiken från den samlade oppositionen såsom det största oppositionspartiets gruppledare presenterade som ett valalternativ för ålänningarna.

Det är ändå viktigt att visa på att det finns en annan sorts ekonomisk politik, det är det jag saknar. Jag saknar även konkreta förslag i motionsform som jag nu hör i replikväxling. Det framförs muntligt saker som sedan inte kommer, retoriken motsvarar inte praktiken tyvärr.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Om man går tillbaka ända sedan Ålands Framtid kom in i lagtinget så tror jag att det är första gången vi lägger motioner som späder på budgeten, om man nu kallar det så.

Jag vet att vi i samband med budgetar har haft förslag på motioner som har prutat och då har Petri Carlsson varit en av dem som har kritiserat oss mest när det gäller att spara. Bland annat så kopplade han ihop vår neddragning på sjukhuset en gång i tiden med att 40 sjukskötersketjänster skulle bort från sjukhuset pga. av vår sänkning av anslaget till ÅHS.

Nu kritiserar han helt plötsligt andra vägen. Jo visserligen, det kan man väl göra, men någon gång kan man vara lite neutral när man för fram kritik. Inte är det bra när man försöker pruta och vara bättre än landskapsregeringen och nu den här gången är det en överskridning med några hundratusen som borde kunna (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag beklagar om jag är otydlig i mitt beröm också. Jag tycker att jag också har berömt Ålands Framtid genom åren med att de har föreslagit just inbesparingar. Sedan har man inte varit tillräckligt konkret flera gånger och det har jag också belyst, vilket ltl Eklund gjorde på ett förnämligt sätt nyss. Jag har belyst att man inte har varit tillräckligt konkret och inte berättat exakt vad man ska spara på. Men jag har absolut berömt Ålands Framtid för att hålla ekonomin. Jag hoppas också att ltl Eklund uppfattade det nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag blev nog lite förvånad över ltl Carlssons angreppssätt och analys. Det är en synnerligen populistisk analys.

Vår idé är väl att vi lägger fram olika förslag vad vi vill göra. Däremot förutsätts det ju inte att vi ska säga vad vi ska vi stryka. Skulle vi lägga fram en budget så är det klart att vi skulle balansera mot den.

Men jag noterade i alla fall att ni hade noterat att jag lade fram en motion om att vi skulle ha ett stipendium för sjukpensionärer, folkpensionärer och arbetslösa m.fl. och det finansierade jag direkt med att plocka bort er hundralapp. Jag satte dem exakt lika stora. Ni kanske noterade att jag lade motionerna efter varandra på ett pedagogiskt sätt så att man ser att det ena finansieras av det andra.

Det andra var 200 000 euro för gasstation. Självfallet om vi skulle lägga en budget så skulle vi titta på om vi kanske skulle minska lite på stödet till elbilarna för att balansera det (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker inte att det är populistiskt att belysa oppositionens samlade ekonomiska politik när oppositionens största gruppledare gör gällande att det finns ett alternativ i valet till hösten. Det är snarare tvärtom. Kanske det är populistiskt att lägga förslag som det inte finns täckning för? Jag tycker inte man kan frånsäga sig det ekonomiska ansvaret för att man sitter i opposition. Snarare tvärtom, man bör också reflektera över hur vi ska ha råd med det här. Var ska vi ta finansieringen ifrån för att kunna genomföra de förslag som vi vill göra?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde, skulle jag då lägga in de här förslagen som är kostnadsdrivande så skulle jag också titta på budgeten och var kan jag plocka ifrån, kanske inte från ett moment utan från flera olika håll.

Sedan kan jag notera att den enda kostnadsdrivande motionen som jag har är egentligen 702 000 euro för subventionering av konvertering från bensin- till gasbilar. Det är faktiskt uträknat att det är vad som krävs för att konvertera de bensin- och dieselbilar som kom under senast år som en följde av den väldigt fina elbilspolitiken som har gett 500 nya bensinbilar. Det är baksidan av en elpolitik som kostar 700 000 euro.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har inte gått in och kritiserat innehållet utan snarare avsaknaden av finansieringen och belyst den ekonomiska politiken. Det saknas finansiering av den grad så att den är så allvarlig och så stor att jag tidigare inte har reagerat så kraftigt som jag gör nu eftersom det är så betydande belopp så att man måste gå till banken eller man måste införa en landskapsskatt för att finansiera det här, om man inte föreslår minskningar, vilket man inte har gjort. Det är ändå värt att nämna och det viktigt också för ålänningarna att få veta vad den alternativa ekonomiska politiken är.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

 

 

Ltl Tony Wikström

Talman! Det märks att socialdemokraterna finns med i regeringsblocket. För även om färgen på budgetluntan på våra bord är vit med svart text så är den i högsta grad röd-grön, och det gläder mig.

Jag vill lyfta upp några saker som jag speciellt uppskattar och som bevisar min tes.

Störst och först tycker jag är det fjärde delmålet i regeringens kraftsamling om hållbarhet i ekonomin finns där: Att en buffert för framtida lågkonjunktur ska byggas upp.

Förr skulle detta innebära att samla i ladorna, för att senare pytsa ut pengar i form av jobbskatteavdrag eller för att upprätthålla business as usual. Men nu talar man om att bilda en fond, av PAF-medel, som förutom att ge pengar till allmännyttan, även kunde riktas mot forskning, innovation, tillväxt och grön omställning. Det är en game-changer och visar att denna regering menar allvar med ett hållbart Åland på alla plan år 2051. Det märks att socialdemokraterna finns med i regeringsblocket.

När det gäller sjukvård, är det som med livet i övrigt. Vi är fortsättningsvis bara 30 000 personer vilket gör att investeringar i den senaste tekniken, vård utanför Åland, och toppar gällande krävande vård pendlar. Olika omständigheter gör att ÅHS resursbehov skiljer hundratusentals euro från år till år. Förr har man gett en ram, och ibland med politisk vilja och trolleri med knäna så har man lyckats utföra det man förväntas ändå. Men nu går ÅHS in för ett mer långsiktigt synsätt, där en kostnadsökning år för år ses som något naturligt och att långsiktigheten samtidigt ger möjlighet till omorganiseringar som sparar kostnader, samtidigt som kvaliteten ökar. Detta var en omöjlig ekvation förut, men tack vare den digitala revolution som sker just nu, inte minst inom hälsoområdet så är det möjligt. En viktig bit är också att jobba uppströms och förebyggande. Kan vi spara både pengar och lidande så ska vi självklart göra det., vilket för mig in på tandvården.

Även på det här området sker förbättringar. En mobil tandvårdsklinik blir verklighet. De som åtnjuter allmän tandvård får räkna in kostnaderna i högkostnadsskyddet och 75+ åringarna får en tandvårdssedel som erbjuds vid hälsofrämjande hembesök.

De med inkomster upp till 55 000 ska få en hundring i fickan med det utökade allmänna avdraget. Det kan tyckas att om man tjänar mer än 50 000 behöver man inga skattelättnader, och det kan jag på ett sätt hålla med om, jag hör själv till dem. Å andra sidan vet man också att på den inkomstnivån så kommer pengarna nästan säkert att användas till konsumtion, och smörjer samhällets hjul – och finns det någon som sparar till sina barn, pension eller boende- är det förstås bara bra. Vi nordbor är alldeles för belånade redan.

Därtill omnämns förstås det som är i röret för nästa år; åtgärder som stärker välfärden på många plan: En ny modern socialvårdslag, ny modern skollag, solidarisk mediaavgift över skattesedeln, kommunernas socialtjänst som revolutionerar jämlikheten på området, liksom kommunstrukturen som också ger alla ålänningarna möjlighet att blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar, som rubriken så fint säger i bärkraftsarbetet.

För att inte tala om kortrutten som snart sätter spaden i marken, något som på relativt kort sikt sparar miljoner, miljoner som kan läggas bland annat på det jag nämnt i mitt anförande.

Det känns bra, det känns hoppfullt. Jag vill rikta ett stort tack till m och liberaler som visat att visst går det att samarbeta över färgskalan, och till oppositionen som faktiskt utan undantag värnar välfärdens grundbultar; vård, skola, omsorg. Så tack för det, men jag vill ändå stolt mena att det märks att socialdemokraterna finns med i regeringsblocket!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, det märks att socialdemokraterna är med som ni sade.

Hur har ni resonerat kring det här avdraget när ni nu höjer gränsen så att man kan ha upp till 65 000 euro i inkomst och sedan med avdrag så kommer man till 55 000 euro? Det betyder 1 000 personer på Åland har högre inkomster och inte får avdraget samt 6 500 personer ligger under cirka 15 000 euro och inte får avdraget. Ändå kallar ni det för ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare. Hur kommer det sig att ni har kunnat godkänna ett sådant avdrag?

Ltl Tony Wikström, replik

Talman! För att kunna göra ett avdrag så bör man förstås ha inkomster. Personligen är jag väldigt intresserad av att se över hur man kan komma åt de här grupperna framöver. Jag noterar att t.ex. finska socialdemokraterna i sin skuggbudget lyfter upp negativ inkomstskatt som egentligen är en höger republikansk idé från sjuttiotalet, de idéerna håller på att vinna mark. Det är kanske något som vi socialdemokrater diskuterar här på helgens kongress.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Sedan kanske ni i helgen också hinner läsa igenom min motion som berör lite samma sak, att kunna ge stipendium som inte ska beskattas till dem som har låga inkomster. Det är en annan väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Wikström sade att det märks att socialdemokraterna sitter i regeringen. Det återstår då att se om det märks att socialdemokraterna sitter i finans- och näringsutskottet när budgeten går så långt.

Vi från Ålands framtid föreslår nu 1 miljon mera till ekonomiskt utsatta barnfamiljer genom att utöka ensamförsörjartillägget och koppla bort barnbidraget från bedömningen av utkomststöd. Är det någonting som socialdemokraterna kommer att stöda i utskottet? Vi föreslår skattelättnader för ekonomiskt utsatta äldre kvinnor som lever på låga inkomster, pensionsinkomsterna skattas ju högre än vanliga inkomster som vi mycket väl känner till och där vill vi ha lättnader för de grupperna. Är det någonting som socialdemokraterna kommer att stöda? Eller kommer ni att hålla er fast vid det avdrag som nyligen diskuterades, helikopterpengar på 100 000, som ltl Wikström lite mellan raderna fördömde i sitt anförande? Hur kommer man att prioritera? Kommer vi att se socialdemokraternas spår i finans- och näringsutskottet?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag har fullt förtroende för vår ledamot Göte Winé som sitter i finansutskottet.

När det gäller olika typer av stöd så är det inte bara att ge alla gånger. Det ena kan påverka det andra, inte minst bostadsstöd osv. Jag vet att hans hjärta finns på rätt ställe och han kommer att tala ur hjärta i utskottet också rörande de här frågorna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill bara ha ett tydligt svar från socialdemokraterna. Om vi nu i vågskålen har ett avdrag för dem som har inkomster över 35 000 - 55 000 euro, ska vi ge 1,8 miljoner åt dem eller ska vi ge 1 miljon åt ekonomiskt utsatta barnfamiljer? Hur skulle socialdemokraten ltl Tony Wikström prioritera i det fallet? För den möjligheten kommer han nämligen att få här i debatten framöver. Jag hoppas att vi ska slippa ta en omröstning här i salen när budgeten kommer tillbaka från finans- och näringsutskottet. Då gäller det nog att ltl Wikström granskar vad kollegan i utskottet gör och ser till att man faktiskt också bedriver en ekonomisk politik med sunda sociala värderingar. Kan vi räkna med att socialdemokraterna prioriterar rätt i den här frågan? Det skulle jag vilja ha svar på. Ja eller nej?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Nu låter det sig inte göras att ställa saker mot varandra på det viset. Göte Winé finns här på anförandelistan längre ner så jag tror att Axel Jonsson kan ställa frågan till vår utskottsrepresentant direkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Som medlem i social- och miljöutskottet har jag läst budgeten med utskottsögon. Vad ska utskottet förbättra för ålänningarna under detta lagtingsår?

På sidan 71 kan man läsa om att det omfattande arbetet med målsättning att modernisera lagstiftningen inom socialvården fortsätter. Socialvårdslagpaketet har varit aktuellt och ett omfattande arbete och varit på agendan många år. Nu levererar regeringen och att socialvårdslagarna ska bli klara under innevarande lagtingsår, det kan man utläsa av att kvalitetssäkring i form av informations- och utbildningsinsatser riktade till de kommunala verksamhetsutövarna kommer att ordnas. Det är bra. Anledning är ny socialvårdslag.

Målsättningen är också att samhället ska karaktäriseras av en jämlik äldreomsorg. Ett led i det arbetet är bl.a. en äldreomsorgslag som planeras komma till lagtinget under året för att klubbas inom den pågående mandatperioden för att träda i kraft 2020.

Talman! Det är många saker som kan göras för att förbättra förutsättningarna för de som kan bo hemma. En sak är färdtjänsten som kan ge möjlighet att föra ett rörligare liv trots att benen blivit tröttare och förmågan att köra bil försvagats. Man kan t.ex. bygga upp ett system med servicesedlar. Många äldre kan behöva hjälp med många olika saker t.ex. fönstertvätt, snöskottning, städning och lampbyten osv.

Digitalisering inom hemtjänsten t.ex. att någon kan hälsa god morgon eller säga god natt kan vara en värdefull sak för den som bor ensam. Starta ett ”årsrikas hus” som samordnar verksamheter för årsrika personer, informerar om nya skyldigheter och rättigheter som följer med åldrandet. Där kan också informeras om kost och motion och andra viktiga delar som är bra för välbefinnandet.

Närståendevårdarna är en betydelsefull grupp vars villkor bör ses över och där finns säkert förbättringar att göra.

Det här var ett litet axplock, det finns säkert mycket mera att göra för dem som kan bo hemma.

Talman! Också för de som är i behov av vård och omsorg kan förbättringar göras, t.ex. boenden på olika nivåer och boenden som är specialiserade och har personal som är specialiserad på den vård som boendet är avsett för. Klienter och närstående ska ges rätt att kunna påverka sin egen vård.

Åland har en betydande inflyttning. Det betyder också att det kan finnas ett behov av att erhålla vården på det egna modersmålet, vilket också kan ha betydelse.

Det jag har framfört var några axplock för dem som behöver bo i någon form av boende.

Bland liberalerna ser vi fram emot att arbetet med socialvårdslagarna åtföljda av en äldreomsorgslag under lagtingsåret kommer att slutföras till gagn för alla på Åland.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterade att ltl Torsten Sundblom i sitt anförande lyfte fram både färdtjänst och närståendevård inom kommunen. Det är egentligen kommunala frågor som kommunerna själv ska hand om och det är väl inget fel i det. Men samtidigt aviserar nu landskapsregeringen en indragning av de sociala andelarna med 1,1 miljoner för år 2019. Jag undrar lite hur ledamoten ser på det?

Sedan funderar jag vidare på en mening, jag kan inte citera den här nu för jag skrev inte ner den men något om att ledamoten uppmuntrar vård på det egna modersmålet. Vilka språk tänker ledamoten på då? Var ska den här vården ges? Ska vården ges av en kommun eller av ett sjukhus?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Man kanske ska ha lite hjärta också i vården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det är nog helt rätt och riktigt att man ska ha ett hjärta med sig i vården.

Min fråga rörde inte riktigt det. Min fråga rörde i första hand nedskärningarna i den kommunala sektorn där både färdtjänst och närståendevården finns. Det var den första frågan.

Det andra frågan som är ännu mera intressant är vården på det egna modersmålet. Jag undrar vilken enhet som ska ge den här vården - vad liberalerna tänker på - och också vilket språk vi talar om. Ska vi börja tillhandahålla vård på rumänska, estniska och ryska eller vad är det som ledamoten funderar på?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Med tanke på att vi har rätt många som har flyttat in till Åland, med många olika språk, 55-60 språk på Åland, så kommer det säkert att finnas behov av att någon kan tala med dessa som kanske behöver vård. Det är den biten som jag tänker på, och av den orsaken sade jag i den första repliken att man ska ha ett hjärta i vården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Remissdebatten avbryts här och återupptas vid plenum i morgon den 15 november 2018. De som begärt ordet kvarstår på talarlistan.

För kännedom

3        Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 1/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 19 november 2018.

4        Bomarsundsbron öppningsbar

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 19 november 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon den 15 november 2018 kl. 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil