Plenum den 15 april 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 15 april 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Andra behandling. 2

1    Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

Andra behandling. 2

2    Fiskereglering

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

Remiss. 3

3    Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Remiss. 3

4    Stöd till kommunernas it-samordning

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Remiss. 22

5    Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

Remiss. 53

6    Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

Remiss efter bordläggning. 53

7    Medieavgift och finansiering av public service

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019

Remiss. 65

8    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019

Remiss. 65

9    Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019/

Remiss. 65

10  Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Fortsatt enda behandling. 65

11  Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2018-2019

Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

För kännedom.. 65

12  Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

13  Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Plenum slutar 66

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

29 ledamöter närvarande.

Antecknas.

 Meddelande

Talmanskonferensen har beslutat om tidtabellen. Plenum hålls imorgon tisdag klockan 13-17, onsdag klockan 13-17 och sedan vid behov onsdagen efter påsk, dvs. den 24 april från klockan 13.00 tills ärendena är slutbehandlade. Ha beredskap för kvällsplenum.

Andra behandling

1        Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2018-2019

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Fiskereglering

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2018-2019

Även här tillåts först diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag  om ändring av landskapslagen om verkställighet av den gemensamma fiskeripolitiken inom den Europeiska unionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 och 4 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser i rikslagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

3        Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

En gemensam behandling av ärendet 3 och 4 kommer att hållas under remissdiskussionen.

Remiss

4        Stöd till kommunernas it-samordning

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

En gemensam behandling av ärendet 3 och 4 kommer att hållas under remissdiskussionen.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av den budget som lagtinget fastställde för år 2019 där vissa åtgärder aviserades, vissa skatteåtgärder nämndes och siffermässiga kompensationer beskrevs och därmed också syns i de kostnadsanslag för landskapsregeringen som lagtinget fattade beslut om, så föreslår nu landskapsregeringen att materialisera detta via de lagförslag som vi sambehandlar här just nu.

Det ena lagförslaget gäller fördelning av kompensation till kommunerna 2019. Det andra lagförslaget gäller stöd till kommunernas IT-samordning.

Kompensation till kommunerna 2019, dels innefattar lagförslaget en kompensation med anledning av de åtgärder som hänförs till konkurrenskraftsavtalet, det mycket omtalade som genomfördes för några år sedan av regeringens Sipilä och sedan också tillämpades här på Åland. Lönerna sänktes i viss mån men som motåtgärd genomfördes skattesänkningar. Till den delen har landskapsregeringen i samråd med kommunerna kommit överens om att kompensation ges fullt ut. Det syns även 2019, det sista året som konkurrenskraftsavtalet ska gälla, enligt ursprungsöverenskommelsen mellan arbetsmarknadsparterna. Till den delen gäller det en kompensation på 1,3 miljoner euro om jag tar det ur huvudet, ja det stämmer.

Därutöver föreslog regeringens Sipilä inför budgetåret 2019 vissa skatteåtgärder, genom riksdagsbeslut, som också påverkar ålänningarna i kommunalskatten. Till den delen har landskapsregeringen, såsom föreslogs i budgeten, valt att kompensera kommunerna från ett beräknat matematiskt skattebortfall på 695 000 euro och landskapsregeringen har valt att kompensera 500 000 euro. 200 000 euro skulle kompenseras direkt som en del av den andra kompensationen för konkurrenskraftsavtalet och 300 000 euro totalt sett skulle kompenseras via en utökning av IT-samarbetsunderstödet som regleras i det kommande lagförslaget som jag just ska presentera. Detta för att utveckla IT-utbyggnaden ute kommunerna, dvs. 200 000 euro direkt och 300 000 euro i IT-samarbetsunderstöd alltså 500 000 euro.

Det finns väl kanske inte så mycket mer att säga om det här lagförslaget, annat än att det finns tabeller som visar hur fördelningen blir. Fördelningsnyckeln är den som man enades om via ett arbetsgruppssamarbete mellan landskapsregeringen och kommunerna, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Man enades om ett sätt att fördela medlen 2018 och nu använder man samma modell för att fördela dessa kompensationer år 2019. Lagförslaget visar med all tydlighet hur medlen fördelas.

Fru talman! Sedan till det andra lagförslaget, IT-samarbetsunderstöd. Sedan samarbetsunderstödet kom till i landskapsandelssystemet år 2008 så fram tills nu har samarbetsunderstödet inte använts så särdeles många gånger. Det torde vara frågan om sex olika tillfällen. Vid två tillfällen har man använt sig av medlen för att utveckla IT i kommunerna. Bra så, får man kanske säga. Med det är förvånansvärt sällan som man ändå har kommit till skott för att utveckla IT-systemen i kommunerna. Förvånansvärt sällan har man i varje fall kommit till en sådan situation där man har kunnat utnyttja den lagstiftning som finns till stöd just för detta.

Därför väljer landskapsregeringen att lite lätta på regelverket just för IT-stöd som man kan komma till via samarbete. Om lagtinget omfattar det här lagförslaget så behöver man inte längre vara i den situationen när man söker stödet att två parter, två kommuner, redan har avtalat om ett samordningsprojekt. Nu räcker det att flera kommuner, också om det är frågan om bara en kommun, utvecklar sina IT-system så att systemen kan finnas tillgängliga också för andra kommuner därefter, så då kan man få tillgång till stöden.

Gör man detta via ÅDA, det samägda bolaget, så då kommer också kompetensen och själva systemet att finnas till godo också för andra aktörer om man senare väljer att vilja utveckla sin kommun just till dessa IT-delar.

Kortfattat, fru talman, det här förslaget är en ändring av systemet och en viss tilläggsfinansiering för att sporra till en IT-utveckling också i kommunerna. Det tror jag säkert att är välbehövlig. Tack.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack finansministern. Jag har egentligen två frågor.

Summan som är beräknad att kommunerna går miste om är 695 000 euro och landskapsregeringen väljer att kompensera med 500 000 euro och där har vi ett glapp på 195 000. Min första fråga är varför landskapsregeringen har bestämt att inte kompensera fullt ut?

Funderingen på IT-samordningen, är det inte risk att det kan räknas som förtäckt statsstöd när det är riktat till ett speciellt landskapsägt bolag?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag svarar på fråga två först. Nej, jag har ingen sådan uppfattning, men inte vill jag sätta huvudet i pant utan att frågan kontrolleras upp närmare. Jag ska se på den frågan närmare och återkomma till den i utskottsbehandlingen.

Vad gäller totala kompensation så valde landskapsregeringen den här gången att fördela bördorna på det sätt som här beskrivs. Kompensation själv fullt ut för 1,3 miljoner euro till en huvuddel av beloppet 695 000 euro, men inte fullt ut.

Landskapsregeringar har genom åren, utgående ifrån den dagsaktuella ekonomiska situationen, valt att hantera sådana frågor på det här sättet, ibland har man kompenserat och ibland inte.

Sedan ska man komma ihåg att skattepolitik inte bara är matematik så att en skattesänkning betyder minskade skatteintäkter, utan det skapar också nya intäkter.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Tack finansministern för detta. Jag tycker ändå att det är lite konstigt att i samma veva prata om att det redan tidigare har funnits tillgång till medel för IT-samordning via landskapsandelarna. Nu plockar man andra kommunala pengar som borde komma kommunerna direkt till godo. Istället för 695 000 får kommunerna 200 000 och sedan har man öronmärkt 300 000 som kommer bara om man ingår i det här. Under andra moment har det funnits möjligheter att söka de här pengarna redan tidigare. I princip så ger då landskapsregeringen bara 200 000 av 695 000 till kommunerna.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dessbättre stämmer inte det som ltl Lindholm sade. Vi har ju i budgeten utökat budgetmomentet för samarbetsunderstöd från € 200 000 till att vara € 300 000 år 2019. Samtidigt säger vi att budgetmomentet ska ökas ytterligare med € 100 000 så att det blir € 400 000 år 2020. Här finns en reell ökning av de anslag som finns tillgängliga för IT-samordning ute i kommunerna.

Olika landskapsregeringar har valt att utnyttja möjligheten till kompensation olika, också sådana regeringar ledda av centern och centerfinansminister. Ibland har man inte kompenserat, ibland har man kompenserat och ibland har man gjort vissa kompenseringar, bl.a. via samfundsskatten till kommunerna. Det har gjorts på olika sätt. Det finns inte någon egentlig princip i detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! ”Enligt landskapsregeringens beräkning innebär skatteåtgärder 2019 ett inkomstbortfall om 695 000 euro för kommunerna. Av detta fördelas endast 200 000 euro direkt till kommunerna och 300 000 euro reserveras som IT-stöd. Dels är det principiellt felaktigt att kompensationen fördelas som stöd enligt ansökan och dels är det principiellt felaktigt att landskapsregeringen inte kompenserar kommunerna fullt ut.” Det skriver Kumlinge kommun i sitt utlåtande. Samma sak skriver alla de andra åländska kommunerna. Menar finansministern att alla de åländska kommunerna, de tolv som har svarat, inklusive kommunförbundet, har missförstått finansministerns upplägg?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det tror jag inte. Däremot är det ett faktum att kommunerna och kommunförbundet alltid har velat hävda att det finns en princip om att landskapet alltid ska kompensera kommunerna fullt ut för skatteåtgärder. Men den principen har endast omfattats av den ena parten, dvs. kommunerna. Landskapsregeringar har genom åren valt att ibland kompensera, ibland inte. Jag har en lista på detta. Skatteåret 2012 satt vtm Thörnroos i regeringen, om jag inte missminner mig, och då valde man att kompensera skatteåtgärder delvis via att utöka den kommunala delen av samfundsskattedelen. Det var tydligt att kommunerna var missnöjda över totalen då också. Så den här principen finns bara anammad hos den ena parten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tror att man ska vara lite försiktig med att försöka göra en jämförelse rakt av för det ekonomiska läget för samhället 2012 och så som det ser ut nu.

I ett tidigare inlägg här erinrade ltl Runar Karlsson finansministern om att kassakon hade ökat, man hade fått 27 eller 28 miljoner extra nu de senaste fyra åren.

Den här landskapsregeringen har fått onödigt mycket pengar. Varför kompenserar inte landskapsregeringen kommunerna fullt ut nu när det faktiskt finns ett ekonomiskt utrymme för att göra det?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! ”Landskapsregeringen har fått onödigt mycket pengar”. Det var ett intressant uttalande från centerordförande. Det tycker inte landskapsregeringen. Vi har fått exakt de pengar som vi har rätt till i enlighet med de ekonomiska system som lagtinget för sin del har fattat beslut om. Till all lycka så lyckas vi kanalisera en del av de ökade intäkterna som de facto ändå finns där i bakgrunden, delvis genom att landskapsregeringen, via lagtinget, har sänkt skatterna genom det nya avdraget som utökades inför år 2019. Därutöver har kommunerna, som helhet, sänkt skatterna för år 2019.

Jag bedömer det här som en ganska balanserad åtgärd. Vi delar på bördorna, båda parterna kan sänka skatterna och ålänningarna får det något lite bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Även min tilläggsfråga handlar om risken för statsstöd. Jag är lite fundersam varför landskapsregeringen och finansministern har valt det här tillvägagångssättet. Man talar helt öppet om ÅDA som mottagare av stödet, istället för att ha en allmän lagstiftning utan att nämna desto mera hur man sedan utgår ifrån sina möjligheter att hantera lagtingets beslut, antingen via budget eller via lag, och sedan gör man den här samordningen. Varför riskera ett statsstödsärende här? Här handlar det nog, enligt framställningen, att man gynnar en viss part. Med tanke på vilka minor vi har gått på vad gäller statsstödsreglerna i övrigt så skulle det vara intressant att höra det bakomliggande resonemanget.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man får ändå komma ihåg att allt det som eventuellt kanaliseras via ÅDA kommer ändå att bli föremål för upphandling, för ÅDA producerar ju inte digitala system för kommunerna eller för landskapet, utan de kan samordna upphandlingen. Så allting ska konkurrensutsättas i sista ändan så att privata aktörer, väldigt lämpligt åländska sådana, kan få vara med och tävla om kontrakten och få leverera IT-system.

Vi ska ändå komma ihåg att under den här mandatperioden så har landskapsregeringen vidtagit kraftfulla åtgärder för att få ÅDA på fötter och få bolaget i ett sådant skick att de kan leverera det som vi har rätt att kräva av bolaget. Själva upplägget är ju (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Min tilläggsfråga ska inte uppfattas som kritik mot ÅDA, tvärtom. Jag gläds med finansministern om att strukturen nu är på plats så att bolaget kan börja leverera de IT-tjänster som var tanken från början. Det kommer att ta några år att få ÅDA helt på banan vill alla delar. Frågeställningen är naturligtvis ställd utgående ifrån den kritik som redan har riktats mot de upphandlingar som har gjorts. Det betyder att ÅDA har ju sannerligen ögonen på sig.

Jag rekommenderar nog finansministern att inför finans- och näringsutskottet verkligen vara öppen och diskuterar och om möjligt parerar risken för att vi har problem på halsen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag sade i en tidigare replikväxling så den här frågan kan vi givetvis penetrera närmare i utskottet. Jag ska förbereda mig för att kunna ha de svar som jag utgår ifrån att jag ska kunna ge på ett bra sätt i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Indelningen eller uppdelningen av det här bidraget att det blir bara 200 000 kvar att dela ut för kommunerna, så det känns ju besvärande förstås framförallt för de kommuner som redan känner att de har IT-utvecklingen i skick, å ena sidan. Å andra sidan kan man ju tycka att skulle alla få de här stöden enligt tidigare så skulle man ha pengar att använda om man vill prioritera IT-satsningar.

Jag tänker ställa en fråga upplysningsvis. Det står: ”De fem senaste åren har anslaget i landskapets budget, där samarbetsstödet ingår, uppgått till 200 000 euro”. Det är ju intressant förvisso ur mycket man har budgeterat, men ännu mer intressant hade det varit att få veta hur mycket som har gått åt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klart att vi kan leta fram de siffrorna och även komplettera det under utskottsbehandlingen. Som sagt, de sex fall där man har använt medel står nämnt här. Jag tror nästan att vi vågar slå fast här att budgetanslagen inte har använts fullt ut alla år. Därför väljer landskapsregeringen att lite öppna upp regelverket för att vi ska nå den utveckling som vi vill.

Jag hade faktiskt inte den kunskapen om att det finns kommuner på Åland som har nått slutmålet vad gäller IT-utveckling.

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det. Det tror jag inte heller att är fallet, att alla har kommit i mål, men en del kommuner har kommit lite längre än andra, vilket jag avsåg.

När det gäller ÅDA så håller jag naturligtvis med om att man får ta sig en funderare på hur möjligt det är att styra och i vilken mån det är möjligt att styra. Det framgår också någonstans i handlingen att det har varit prioriterat, alltså inte tvång utan prioriterat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Delvis har jag fått svar på mina frågor som jag tänkte ställa. Det gäller stödet, att det går via ÅDA i det här fallet. I den ordinarie budgeten så fanns det skrivningar om det här. Jag var kritisk redan då att ÅDA blir involverad och att man förbigår de privata aktörerna. Men nu fick jag delvis svar av minister Perämaa, att upphandlingen kommer att ske via ÅDA till privata aktörer. Risken är, ja, vad ska jag säga, man såg hur det gick med lönesystemet. Privata aktörer på Åland förbigicks och privata aktörer utifrån kommer in i detta. Jag är lite skeptisk till sådana här offentliga upphandlingar som går den här vägen, att upphandlingarna måste går via en organisation.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! När man gör upphandlingar så får man utgå ifrån att det lyckas för det mesta, men ibland så går det inte lika bra och det här som vi diskuterade torde vara ett sådant fall.

Jag vill väldigt tydligt säga igen; ÅDA ska inte själv ta fram digitala system, varken åt kommunerna eller åt landskapsregeringen. ÅDA ska samordna upphandlingen av dem. Då hoppas jag och tror att åländska företag ska kunna vara med och bjuda på de projekten. Sedan kan projekten bli av en viss volym förstås för att man samordnar det hela, samtidigt har det så många goda effekter att man samordnar. Vi ser ju att många av våra mindre kommuner har svårt att få IT-utvecklingen på banan, så att säga, om de inte kan få hjälp av andra kommuner och kunna upphandla det av ett fungerande bolag inom det här området som ÅDA idag är.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man får hoppas att det blir precis exakt som ministern sade i det här fallet. Men enligt facit så ser man att det kan klicka om det blir en stor upphandling. Risken är då att våra egna aktörer och företag som verkar här på Åland blir förbigångna. Jag uppmanar nog att man håller ett öga på det här i fortsättningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag vill börja med att lite kommentera lagförslaget om fördelning av kompensation till kommunerna 2019.

Jag tar fasta på det som Ålands kommunförbund sade i sitt remissutlåtande. ”Sättet på vilket anslaget budgeteras är förvirrande och ologiskt. Det beräknade skattebortfallet anges till 695 000 euro varav landskapsregeringen anslår kompensationer om 500 000 euro dock så att endast 200 000 av dessa fördelas på basen av skattebortfallet.” Det har det varit ärligare från landskapsregeringens sida om man rakt och tydligt sagt att vi kompenserar med 200 000. Men när man börjar tvinna in sig, om uttrycket tillåts, i annan lagstiftning och hänvisar till att man istället ska kompensera stöd till kommunerna via IT-samordning, som ju inte har någonting att göra med skattebortfallet, det är då det blir väldigt svårt att följa ärendena.

I fördelning av kompensation till kommunerna så säger alla kommuner, som har uttalat sig, att man anser att man ska kompenseras fullt ut, upp till 695 000 euro. Det antyds också i vissa av utlåtandena att det har funnits löften kring det, men det kan jag inte ta ställning till.

Det som fascinerar mig allra mest när man läser remissutlåtandena, det är att i den här salen så sitter de tre personer som också sitter i kommunstyrelser och som har gett sitt utlåtande om är det här lagförslaget och man sågar det. Man stöder inte lagförslaget när man sitter med den kommunala hatten på sig. Men när man sedan kommer hit till Ålands lagting då ska man stöda förslaget. Jag tror att ett sådant här agerande komplicerar bilden av hur vi åländska politiker agerar och fungerar. Det är en reflektion kring det.

När det sedan gäller IT-stödet så skriver några av kommunerna att det här i IT-stödet kommer ju inte att tillfalla alla kommuner. Dessutom ska det göras på ansökan och det förutsätter då att landskapsregeringen beviljar den. Det kan hända att kommun X vid det här tillfället inte kommer att lämna in en ansökan för att man alldeles nyligen har gått med i ett annat samarbete eller att man planerar någonting framledes och då har man således inte möjlighet att ta del av det här.

Skulle det ha kompenserats för skattegottgörelsen då hade man ju fått det om landskapsregeringen hade valt att fördela dessa 695 000.

Det betyder att det här IT-stödet, om man vill kalla det så, det tillfaller inte alla kommuner.

Man hyser också en del funderingar kring om det här är ett förtäckt företagsstöd, vilket ledamöterna Mikael Lindholm, Harry Jansson och Brage Eklund tidigare lyfte.

Det finns också funderingar kring att man redan har fattat beslut om de här stöden trots att lagen inte har vunnit laga kraft. Den delen får finansministern gärna komplettera vidare kring, för den känner jag inte till.

Men, som sagt var, vad är det för demokrati vi har här på Åland? Vad är det för rakryggade politiker vi har som på ena stolen tycker en sak och på andra sidan tycker en annan sak? Är det så som man bygger ett starkt Åland gemensamt? Jag tillåter mig att ha tvivel.

Vidare kring stöd till kommunerna för IT-samordning, det är 12 kommuner som har svarat på detta samt kommunförbundet. Det finns en stark samsyn kring att satsningar på IT är bra, det tycker alla kommuner. Det är bra att man kan satsar på IT, att man kan söka gemensamma lösningar och att man får en effektivare offentlig förvaltning. Men, som sagt, man är besviken på att landskapsregeringen tar det ifrån de pengar som man anser att man är berättigade till via skattegottgörelsen. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Hur kan det då komma sig att vtm Thörnroos 2012 tillät att vissa skatteförändringar inte kompenserades fullt ut åt kommunerna? Den kompensation som gavs så gavs inte via en skild kompensationslag utan det gjordes temporärt via en förändring av samfundsskattenyckeln, fördelningen, och kommunerna var missnöjda med att totalen inte kompenserades. Hur kan det komma sig att vtm Thörnroos i en regeringsposition tillät att detta skedde, men nu då i en lagtingsposition, här som talman för lagtinget, är kritisk till att någon gör detsamma?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Hur kan det komma sig att finansministern väljer att grotta ner sig i beslut som är taget för flera år sedan i en annan ekonomisk tid, istället för att rakryggat försvara de beslut som man har tagit i landskapsregeringen här och nu?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Hur kan det komma sig att samma vicetalman sedan följande år 2013 valde att höja självrisken i resekostnadsavdraget till gagn för invånare ute i glesbygden på Åland? Det kompenserades inte heller fullt ut utan man slopade kompensationen för åländskt avdrag helt och hållet.

Vi har alla levt i besvärliga tider sedan finanskrisen. Det har varit upp och ner och vi har haft underskott som hot ända fram tills nu vad det verkar. Vi har rett upp ekonomin, men regeringen har tvingats vidta olika åtgärder där kommunerna ibland har kompenserats, ibland inte fullt ut och centern har gjort det lika mycket som de nuvarande regeringspartierna. Att stå här som talman och prata på det här sättet så det är ingenting som jag faktiskt i det här sammanhanget tar någon större notis om.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Som jag sade tidigare så tror jag att man ska vara lite försiktig med att jämföra saker ting rakt av. De ekonomiska tider som var 2017 - om vi tittar på kommunernas ekonomi och på landskapsregeringens ekonomi - och om man gör en jämförelse till dags dato så tror jag inte att man kan säga att det är på samma nivå.

Vi ska också komma ihåg att landskapsregeringen under den här perioden, via klumpsumman, avräkningen och lotteriskatten, har fått betydligt större inkomster än tidigare. Enligt min bedömning hade det funnits en möjlighet att kompensera kommunerna fullt ut.

På något vis så känns det som detta är en del i ”Svälta rävspelet” av kommunerna där 4 miljoner i landskapsandelar redan är bortknipna och nu försöker man på ytterligare sätt tvinga ner kommunerna på knä för att därigenom får dem till ett samgående.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Vtm Thörnroos sade att kommunerna sågade lagförslaget och att jag, Göte Winé, som sitter med i kommunstyrelsen i Sund har varit med sågat lagförslaget.

I beslutet från den 11 mars står det: ”Sunds kommun anser att även de 300 000 av kompensation som i förslaget är reserverade för ökat samarbetsstöd ska gå till primärkommunerna.” Med andra ord ska kompensationen som helhet utvecklas till primärkommunerna i enlighet med inkomsttagarnas utfall. I övrigt omfattas förslaget. Att jag som politiker är med när Sunds kommun säger; ”vi skulle gärna se det här”, det är inte att såga, vtm Thörnroos. Det är att ge sin önskan. Om finansminister Perämaa skulle säga;” här får ni” så då skulle jag tacka ja.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ville vara tydlig med att jag varken nämnde ltl Göte Winé vid namn eller någon annan. Det finns många kommunstyrelseledamöter som inte är på plats i salen och som inte har möjlighet att försvara sig.

Vad jag försökte lyfta upp är det systemfel som råder för tillfället med nu sittande landskapsregering. Ledamöterna som sitter här i salen tycker en sak och sedan när de kommer hem och sitter vid styrelsebordet eller i fullmäktige så tycker man en annan sak. Det här en trend som växer sig starkare och starkare ju längre den här perioden går och jag tycker att den är oerhört negativ. Ska vi bygga Åland så behöver vi göra det tillsammans.

När jag går vidare sedan så är det ju de här 300 000 som jag nämnde som primärkommunerna vill ha. Man kan också säga att Sunds kommun var väl den som kanske var mest försiktig i sin skrivning om jag jämför med t.ex. Kumlinge.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Men när vtm Thörnroos går ut och säger så där och man vet själv att man är kommunstyrelseledamot så blir det självklart att man kan säga ”ja, jag är med här”. Jag vet att kommunerna har det tufft när man gör neddragningar t.ex. i landskapsandelarna som vtm Thörnroos nämnde i sitt anförande. Det är lika tufft för mig att stå här och veta att jag inte kan lägga lika mycket på annat, t.ex. på psykiatrin. Allt detta är jättejobbigt.

När vtm Thörnroos står och säger att man rakryggat ska stå och säga vad man har tagit beslut om. Då gör jag det. Det här ingen lätt dans, varken att vara kommunpolitiker eller att lagtingsledamot. Sedan förstår jag att det är ett systemfel, men gå då på systemet. ”Ni som sitter i kommunstyrelsen, är ni faktiskt ärliga i politiken”, det var lite det som jag upplevde (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag kände mig lite träffad angående att såga det här förslaget. Det är ju som bekant så att vi politiker ibland har olika hattar och ska ha olika hattar. När vi sitter i stadsstyrelsen i Mariehamn så ska vi se till Mariehamns bästa egentligen. Nu har vi inte några kameror där i stadsstyrelsen men mina kollegor kan säkert intyga att jag förde ett sådant resonemang att man också bör se till Ålands bästa i den här frågan och även i frågan om landskapsandelarna som kommer längre fram idag. Det går att hålla båda bollarna i luften tycker jag. Det tillhör vårt jobb att se till Mariehamns bästa. I den här frågan anser många tjänstemän att Mariehamn har blivit förfördelad och står lite utanför den här kompensationen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, jag har Mariehamn stads utlåtande här. Det finns en samsyn från deras sida också att man känner sig förfördelad när det gäller de ekonomiska kompensationerna. Man har skrivit att det direkt missgynnar staden.

Det här tycker jag att också lyfter upp frågan på en lite högre nivå. Är det faktiskt meningen att man ska sitta som ordförande eller kommunstyrelseordförande när man också sitter i lagtinget? Jag vet att jag är precis utanför området nu, vad som egentligen berörs, så att talmannen klubbar snart av mig. Men vi kanske kan återkomma till det i en annan diskussion. Jag har haft en sådan diskussion tidigare med lantrådet Katrin Sjögren och jag är beredd att lyfta den igen här i lagtinget. Det blir inte trovärdigt när man har för många hattar på sig samtidigt, oberoende vilka forum man sitter i.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Visst är det så. Jag är generellt av den åsikten att Mariehamn är stort och av sin storlek bör man vara snäll. Men jag förstår också åsikten att har man olika system och spelregler att förhålla sig till då känns det tråkigt att Mariehamn ibland blir snuvade på pengar och förfördelad på vissa sätt.

Jag tycker väl att detta är ett litet, litet exempel på varför vi behöver ha större kommuner. Det här exemplet finns och det finns många, många fler som tillkommer och som är kostnadsdrivande för kommunerna. Dessa kostnader är lättare att bära med större enheter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag ser inte större kommuner som svaret på den diskussion som vi för här och nu.

Däremot ser jag att vi har väldigt många invånare på Åland som är kompetenta, behöriga, intelligenta och duktiga. Man kanske får sprida på gracerna lite mera istället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Vi fortsätter att testa gränsen då. Jag är lite nyfiken att höra på just resonemanget om att sitta på dubbla stolar. Jag känner igen problemet. Jag har inte varit i med i politiken före dessa 3 1/2 åren. Jag ser hela tiden att man har svårt att agera. Är det trovärdigt när man sitter i lagtinget och sedan går hem till de kommunala inrättningarna? Jag undrar om vtm Thörnroos har en lösning på det här? Jag tycker inte att man bara ska fokusera på dem som sitter på de högsta posterna, utan även när man sitter i fullmäktige ute i kommunerna så blir man att sitta på dubbla stolar. Jag är lite nyfiken på att höra om vtm Thörnroos har ett svar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman Nej, jag har inget svar här och nu. Men om vi tittar på t.ex. Ålands lagting och Mariehamns stad och den undersökning som forskaren Siv Sandberg gjorde så visade den - jag minns inte procentsatsen - att ingen annanstans i Finland finns det så många parlamentsledamöter i stadsfullmäktige som det råkar finnas här på Åland. Nu finns det delvis naturliga förklaringar till det. I ett resonemang tidigare med lantrådet Katrin Sjögren så sade jag att jag tycker att man inledningsvis måste göra en politisk överenskommelse. Sitter du i landskapsregeringen så ska du inte sitta i stadsfullmäktige och definitivt inte som ordförande eller vice. Men att lagstifta kring det blir nog en komplicerad procedur. Jag tror mera på att man ska ta i hand på det.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag finner det lite märkligt att den här frågan dyker upp hos vtm Thörnroos först nu när hon inte sitter i den positionen att hon sitter i regeringsbänken utan hon sitter i oppositionen. Det här borde vara någonting som vtm Thörnroos har varit medveten om även tidigare. Jag undrar, är det på det viset att bara för att man råkar sitta i oppositionen så är det här en mera intressant fråga eller finns det någon annan orsak? Man har ju inte ett svar på detta. Jag utgår ifrån att vicetalmannen kanske har suttit 20-25 år i den här salen. Under dessa år borde man ha kunnat tänka till, att man vill göra någonting annorlunda istället för att komma med det nu när man sitter i den andra bänken.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag noterade under min tid i landskapsregeringen att det många gånger blev komplicerat. Man satt på kunskap för styrelsen eller fullmäktige som inte de andra ledamöter hade, eller kunskap som jag hade och som jag kunde ta till min hemkommun. Det var också det som låg bakom det beslutet som jag tog år 2015 att inte kandidera i kommunalvalet. Jag är den enda här av de ordinarie lagtingsledamöterna som inte har ett kommunalt uppdrag och det är främst av den anledningen.

När det gäller att sitta på flera stolar så är det väl i och för sig inte ovanligt, men det har väl eskalerat under den här regeringsperioden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag skulle vilja resonera lite mera utvecklat kring risken för olagligt statsstöd, och den situation där vi ser att det finns en tendens i det åländska samhället att vi försöker styra allt fler IT-projekt till ÅDA Ab med varierat resultat kan man väl minst sagt säga.

Men tittar man på statsstödsproblematiken så finns det egentligen fem kriterier som ska uppfyllas för att det ska betraktas som ett statsstöd enligt förordningen om Europeiska unionens funktionssätt.

För det första; det ska vara ett stöd, för det andra; till en ekonomisk verksamhet, för det tredje; från en offentlig aktör, för det fjärde; det ska innebära en fördel och för det femte; det måste snedvrida konkurrensen på ett eller annat sätt.

Tittar vi på det här lagförslaget så är det helt klart ett stöd. Det går till en ekonomisk verksamhet, till kommunerna och i förlängningen till ÅDA. Men det måste också vara en utpekad verksamhet, alltså det finns ett selektivitetskrav i kravet på en ekonomisk verksamhet som måste uppfyllas. Det är det här som är den stora frågan. Jag återkommer till den.

För det är helt klart att det kommer från en offentlig aktör – som är för det tredje. För det fjärde så riskerar det att ge en fördel till ÅDA om det är så att ÅDA utpekas och det snedvrider givetvis konkurrensen om det är på det sättet.

Men om vi då tittar på kärnfrågan, finns det risk att det här lagförslaget är selektivt, att det favoriserar ÅDA? Tittar man på lagstiftningen så finns det ingenting där. Gott så! Till den delen är lagförslaget bra utformat.

Men tittar man däremot på detaljmotiveringar t.ex. i 24 § så ser man att en förutsättning för att en kommun ska beviljas ett samarbetsunderstöd är att det på något sätt ska öka förutsättningarna för den offentliga sektorns IT-samordning. Man skriver: ”Genom att driva projektet genom ÅDA Ab garanteras att detta kriterium uppfylls”. Det betyder att om man driver det på något annat sätt så garanterar man inte att det här kravet är uppfyllt, och möjligheten att få stöd är därför inte lika goda.

Jag skulle verkligen vilja varna för den här typen av formuleringar i detaljmotiveringarna. Jag hoppas verkligen att man kan se till att få det här förslaget lite mera neutralt.

Vi hittar samma resonemang under förslagets effekter. Man skriver: ”Ett prioriterat område för samarbetsstöd är IT-projekt som drivs genom ÅDA Ab.”

Varför är det här viktigt? Ja, därför att EU-domstolen bryr sig egentligen inte om vilket syfte vi har med den här typen av lagstiftning. De tittar på vad som är relevant i det här sammanhanget och det är vilken faktisk verkning det blir av ett sådant här förslag.

Skriver vi en lag som kommer att tillämpas på ett sådant sätt att den i praktiken ger ÅDA en fördel jämfört med andra privata aktörer - som kunde göra samma arbete på det här området - så blir det ju också en faktisk snedvridning av konkurrensen. Därför kan det vara oerhört problematiskt att man har den här typen av formuleringar i detaljmotiveringarna som vi vet att är en viktig rättskälla i vår rättstradition som är styrande.

Därför skulle det vara nödvändigt att utskottet verkligen förtydligade det här, att man inte får använda den här lagstiftningen för att styra projekt till ÅDA. Det måste ske på marknadsmässiga villkor där också andra aktörer ska ha möjlighet att delta i den här typen av utvecklande projekt.

Vi måste också komma ihåg vad ÅDA är för bolag idag. Det är ett bolag som ägs till 56 procent av landskapsregeringen. Nog blir det ju svårt i en situation där t.ex. en konkurrent till ÅDA för upp ett ärende för prövning, betraktar det som olagligt statsstöd och anser sig missgynnad. Om man då kan visa att landskapsregeringen och lagtinget har antagit en lagstiftning som styr den här typen av projekt till ett bolag som ägs till majoriteten av landskapsregeringen själv så ser det i grund och botten inte bra ut. Man tycker att vi t.ex. borde ha lärt oss någonting av ITiden skandalen som på något sätt liknar det här upplägget.

Så därför vill jag verkligen uppmana finans- och näringsutskottet att titta noga på det här.

Det juridiska är ju sin sak. Det finns också en politisk dimension i det här. Ska vi verkligen skapa mera regelverk som styr projekt till ÅDA på det här sättet? Vi tänker oss att vi ska kunna samordna bättre genom att ha enhetliga lösningar för hela Åland, men det behöver inte nödvändigtvis vara så att en lösning är den bästa. Vi ser ju idag på många håll kommuner som har betydligt mer utvecklade system på IT-området än vad till exempel landskapsregeringen eller Mariehamns stad har. Det är för att man kan anpassa IT-strukturer efter de små förhållanden man har i kommunen och man är lite mer flexibel i att utveckla system. Många IT-system är idag möjliga att kombinera, de med modulära och man kan koppla ihop dem på nya sätt. Det gör att man inte nödvändigtvis behöver ha ett och samma system för hela Åland på många områden.

Samtidigt kan man se till att vi har en fungerande konkurrens på IT-marknaden för små åländska aktörer, vilka har missgynnats av centraliseringen till ÅDA som vi har sett under de senaste åren. Det tycker jag att är en mycket viktig politisk fråga som också finans- och näringsutskottet borde fundera på i det här sammanhanget.

Kanske vi också i övrigt borde ta en lite större diskussion i lagtinget om vi faktiskt vill driva utvecklingen så långt i den här riktningen? Det finns uppenbara risker med det. Det kan finnas fördelar, men vi borde värna den fria konkurrensen också på den åländska marknaden, inte minst för att se till att vi har IT-bolag som kan leverera den här typen av tjänster.

För det är inte bara ÅDA som kan driva den här typen av projekt. Det finns många andra aktörer som har den möjligheten och kan göra precis samma arbete som ÅDA gör. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman. Jag reagerade faktiskt i början av ledamotens anförande när han uttryckte ”ÅDA med varierande resultat, får man väl säga”. Jag citerar dig och skrev ned vad du sade. Han kritiserar ÅDA. Jag skulle gärna vilja att ledamoten skulle belysa vad det är för problem med ÅDA. Jag anser att det behöver bli ett slut på den här diskussionen. Det är en myndighet och en verksamhet som sköts väldigt bra enligt mig. Den hade sina barnsjukdomar i början men nu är de på god fot. Hittills åtminstone det jag får höra från Mariehamn stads sida och det jag får höra härifrån huset så är att de sköter verksamheten väldigt, väldigt bra. Att på det här sättet skapa en negativ syn på ett arbete som väldigt många människor utför, så det tycker jag att är tråkigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

 Det är lite märkligt. Ltl Kemetter ställer sig upp och hänvisar till ÅDAs barnsjukdomar och frågar på vilket sätt man haft problem med ÅDA. Då erkänner man ju i samma replik att det har varit problem med ÅDAs verksamhet genom åren. Det var det jag också syftade på i mitt uttalande, att vi har sett ett arbete med varierat resultat och varierad framgång hos ÅDA. Det har funnits klara problem men det var inte det som jag ville fokusera debatten på i mitt anförande, utan jag vill diskutera risken med att det här lagförslaget kan utgöra ett olagligt statsstöd eller tillämpningen av förslaget. Och att vi borde fundera på om det faktiskt är bra för Åland att vi styr allting till ÅDA i den utsträckning som vi gör i dagsläget. För det är inte den enda allena saliggörande lösningen för de problem vi står inför, menar åtminstone vi från Ålands Framtid.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack är alltid bästa försvar, så jag skulle gärna vilja höra de här exemplen som man hänvisade till. Jag vill gärna ha ett konkret exempel från Ålands Framtid.

För att vi ska kunna vinna ekonomiska resurser och också på det sättet kunna spara pengar för samhället så har man under den förra mandatperioden bestämt att man har en enhet som man försöker jobba med. Jag säger inte att det är det bästa och all saliggörande, det finns säkert annat. Men med stora upphandlingar och med samarbeten så borde man rimligtvis få ner priserna för det man ska köpa.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns en teoretisk möjlighet, men vi ser ju många gånger att stora organisationer och stora upphandlingar kan leda till motsatsen i många sammanhang, eftersom det blir mer komplicerade upphandlingar, det ställs större krav på dem, det blir större belopp och det gör att administrationskostnaderna ökar till exempel. Man ska inte göra medel till ändamål här och säga att bara vi gör allting genom ÅDA, som ett medel, så kommer vi att nå de här målen. Vi måste alltid fråga oss själva; är de medel som vi faktiskt använder de bästa för att uppnå de mål vi är ute efter? Och det tror jag inte att det är i alla sammanhang, att hänvisa allt till ÅDA.

Vill ledamoten ha ett exempel så kan vi ta det löneadministrationssystem som vi har väntat på i flera år - och som är långt försenat i det här sammanhanget - som ett flagrant exempel på där vi inte har lyckats med de resultat och de mål som vi efterlyste. Det måste vi väl ändå vara eniga om?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vet inte om Ålands Framtid har besökt ÅDA under senare år. Om inte så ska jag se till att lagtingsgruppen får en inbjudan så att ni får en bild av hur bolaget fungerar idag.

Återigen, ÅDA själv ska inte leverera digitala system till dess ägare, dvs. landskapsregeringen och kommunerna, där landskapsregeringen torde äga jämnt hälften och kommunerna den andra hälften. ÅDA ska vara som en upphandlande mellanhand för att vara ägarna till hjälp för att verkligen kunna utveckla IT-systemen. Det är den kompetensen vi bygger upp för. Snarare skulle jag säga att när vi har ÅDA på plats där så kommer det att leda till att det finns flera IT-projekt för de privata att ge anbud på eftersom det sker en utveckling.

Ltl Axel Jonsson, replik

Även projekteringen av de projekt som pågår inom ÅDA är ju också ett område som kunde vara föremål för en privat verksamhet. Det är inte så att det måste skötas av ÅDA. Det sitter en mängd anställda på ÅDA och gör ett arbete, också det arbetet kunde skötas av en privatägd organisation och det måste man ha i åtanke när man funderar på statsstödsbegreppen. Det är inte så att bara för att ÅDA inte gör någonting själva eller att ÅDA bara upphandlar så innebär det ingen risk för konkurrens eller olagligt statsstöd i det sammanhanget. Det är detta jag vill varna för. Det är det som blir risken, om en kommun sitter där ute och ser att okej, går vi igenom ÅDA så står det i detaljmotiveringarna att då får vi garanterat möjlighet till stöd. Men väljer vi att gå till en annan aktör och upphandla eller få hjälp med projektering till exempel så då kommer vi kanske inte att få stöd. Då blir det ju snedvridning av konkurrensen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den juridiska delen ska vi reda ut. Vi kommer att ha svar på de frågorna också men jag vill ha mina tjänstemän med mig i utskottet när vi svarar på de frågorna.

Men jag uppfattar det som att Ålands Framtid också politiskt ifrågasätter ÅDA som konstruktion. ÅDA är mellanhand för den offentliga sektorn, för våra små kommuner, för Sottunga som har ungefär 100 invånare och som ändå ska leverera tjänster till sina invånare. Den här samordningen som konstruktion är felaktig, enligt Ålands Framtid. Det är det som jag uppfattar att Ålands Framtid säger.

Men då får vi komma ihåg att under perioder när vi inte hade ÅDA så blev Åland hjälplöst efter i utvecklingen av IT-system inom den offentliga sektorn. Nu ser vi att saker och ting börjar hända. Att backa tillbaka, och följa det som jag ändå uppfattar som ett politiskt besked från Ålands Framtid att konsumtionen är fel, så då är vi nog ganska illa ute, enligt min uppfattning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det som vi vill se från Åland Framtids sida i det här sammanhanget är ju en möjlighet för kommunerna själva att välja hur man väljer att driva sina projekt. Det är inte sagt att små kommuner alla gånger vinner på att vara med i en stor upphandling av ett komplicerat komplext löneadministrationssystem till exempel. Det ser vi många exempel på idag där jag tror att Mariehamn drog sig ur det här projektet med löneadministrationssystem just för att det inte fungerade och det blev för svårt i praktiken. Då innebär det ju ingen utveckling för den enskilda kommunen.

Antar vi då ett lagförslag som styr pengarna till ett projekt som drivs genom ÅDA, då ger vi ju inte kommunerna möjlighet att välja hur man driver de här utvecklingsprojekten. Det är det som vi vänder oss emot. Däremot inte sagt att vi inte uppmanar dem att använda ÅDA i de projekt där det är befogat. Men det är kommunerna som måste få fatta det beslutet själva. Ingen kritik mot ÅDA i allmänhet, men en kritik mot att göra det till den enda lösningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! De resoneras om ÅDA och dess roll. Som jag ser det så behöver vi arbeta ganska mycket när det gäller IT-infrastrukturen på Åland. Ltl Axel Jonsson pratade om modulära system vilket förstås är väldigt bra, mer behovsanpassat förstås och gemensamma strukturer.

Samtidigt så har vi fortfarande kommuner och myndigheter som har pappersjournalsystem och saknar diariesystem. Alltså det finns en grundläggande infrastruktur inom databashanteringen på offentliga Åland som behöver skötas bara för att uppfylla lagens krav. Vi har lagliga krav som har funnits i många år och som ännu inte är uppfyllda. Här har ÅDA en absolut central roll. Det finns uppenbarligen inte kraft hos kommunerna att sköta den här saken själva.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om ltl Zetterman hade lyssnat på mitt anförande så sade jag att jag vill att kommunerna ska få välja själva. Jag vill inte att vi ska styra projekt genom finansiering, på det sätt som man nu föreslår, till ÅDA. Jag tror dessutom inte att det är lagligt att göra det.

Därmed inte sagt att kommunerna själva kan se fördelar med att gå med i gemensamma projekt som ÅDA driver. Det torde man ju uppenbarligen göra om man känner sig för liten för att skapa ett eget system eller ordna det på andra sätt.

Vi måste se till att ÅDA i så fall är så pass attraktivt för kommunerna att man tycker att det är självklart att gå med där. Det är ju den vägen man ska jobba, inte genom att tvinga kommunerna att gå med genom att styra finansieringen. Kan vi visa att ÅDA gör ett gott arbete till ett konkurrenskraftigt pris, då kommer också naturligt kommunernas intressen av att medverka i den typen av projekt. Är det inte den vägen vi borde jobba?

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Visst är det så. Samtidigt skulle jag vilja ha ett vårdinformationssystem som både ÅHS och alla kommuner är med i. Det skulle vara mycket, mycket bättre för den enskilda klienten, och det tycker jag att vi borde styra det till så mycket det bara går.

Jag tycker också att hela det offentliga Åland borde ha ett gemensamt diariesystem för att mycket enklare hantera handlingars transport mellan olika enheter. Det finns mycket i den här grundläggande infrastrukturen. Jag förstår att det som Axel Jonsson pratar om är ganska långt uppe. Min uppfattning är att kommunerna och det offentliga Åland i allmänhet är mycket lägre ner än på utvecklingsnivån än vad Axel Jonsson talar om. Det finns mycket grundläggande som behöver skötas och det är det som vi behöver ta hand om först. Då behöver vi sköta det via ÅDA för att få det så lika som möjligt över hela Åland och för att skapa mer effektiva system inom byråkratin.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man lyckas med det så är jag övertygad om att kommunerna kommer att ha ett starkt intresse av att vara med. Men i de fall man inte lyckas övertyga kommunerna om att man skapar effektiva system som fungerar för hela Åland, då tror jag inte heller att det finns ett intresse för kommunerna att vara med. Det är sådana exempel vi har sett på senare tid när man inte gör tillräckligt övertygande arbete från ÅDA för att få med kommunerna.

Jag menar att det måste bygga på frivillighet och det måste bygga på kvalitet i de projekt man driver centralt för att vi ska få alla att vara med på tåget. Vi kan inte, genom att styra finansieringen, tvinga kommuner att motvilligt gå med i den här typen av projekt. Det är väl mycket bättre att vi gör ett bra arbete och skapar ett naturligt intresse så att vi kan driva de här frågorna tillsammans och gemensamt istället för att göra det med tvång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting. Jag kommer att ta upp två saker.

Jag börjar med ÅDA där jag också har en viss insyn i och med att jag sitter med i Ålands gymnasiums styrelse som också sedan drygt ett år är med i en arbetsgrupp tillsammas med ÅHS. Vi försöker hitta varandra, hitta gemensamma tangeringspunkter och utvecklingsmöjligheter och det arbetet går bra.

Målsättningen med ÅDA måste vara att skapa en väldigt stark kedja mellan alla åländska offentliga myndigheter, aktörer och kommuner. Det finns en enorm vinst i att samordna all offentlig IT. Tyvärr har tåget har gått och det vore olyckligt att trycka på nödstoppet ännu en gång när det gäller just IT- utvecklingen på Åland. Det som är bra för offentlig IT skapar per automatik även ett brett spektra av arbeten och uppdrag för den privata marknaden. Men tyvärr finns det inget motsatsförhållande där. Har man ingen IT-utveckling så skapar det absolut noll möjligheter för de privata att komma in på olika projekten och utvecklingsområden.

Klyftan mellan den som idag är på vågens framkant gällande IT och den som är långt nere i en vågdal växer och blir större. Min uppfattning är att vi generellt på Åland är väldigt långt nere i IT-dalen. Vi har en bra ordentlig puckel att klättra uppför för att komma fast. Problemet är att tåget med IT-utvecklingen går allt snabbare. I takt med att vi klättrar snabbare så går tåget ännu snabbare. Det gäller verkligen att vi samordnar oss. Totalt sett så är ändå det offentliga IT-Åland en väldig spelare och drar vi inte nytta av varandra och samverkar så blir det väldigt svårt.

Jag vill inte se att Åland ska bestå av en IT-ravin mellan våra kommuner. Det ska inte spela någon roll vilken servicegrad man har som ålänning och det ska inte beror på vilken kommun man bor i.

Det är vanskligt, tycker jag, att benägenheten hos en kommun ska bero på om man är villiga att hoppa det här tåget för viljan borde vara god för det finns bara vinster att vara med.

När det sedan gäller det egentliga ärendet så hör det väl till sakens natur att kommunerna önskar 100 procent kompensation.  I en perfekt värld finns det obegränsat med budgetmedel, en bottenlös skattkista att bara fortsätter att ösa ur. Men det handlar om prioriteringar er och det handlar om en tydlig målsättning att skapa en budget i balans. I det arbetet ingår även att våra kommuner har en tillräcklig styrka för att självständigt hantera fluktuationer under vikande konjunkturer. Annars bliva framtiden svår och ekonomiskt tung.

Det är oerhört viktigt att minnas följande: Konkurrenskraftspaketets fördelar skapar fler jobb och högre skatteintäkter, det kommer kommunerna tillgodo. Den genomsnittliga åländska kommunalskatten har de senaste åren sjunkit avsevärt. Vad tyder det på? De kommunala skatteintäkterna har ökat, vad tyder det på? Arbetslösheten positiva trend, vad tyder det på?

Jag har full förståelse för att en liten kommun har det mycket kärvt i arbetet med att få budgetmedlen att räcka till. Den förståelsen har jag, men det är ingen orsak enligt mig att kunna kräva 100 procents kompensationer hela tiden.

Min helt personliga reflektion kring dessa kommunala kompensationer är att de borde vara mer eller mindre noll. De åtgärder som ska kompenseras bör en välmående kommun kunna hantera utan tilläggsmedel. Dels för att åtgärderna i sig, som ligger till grund för de tänkta kompensationerna, skapar goda förutsättningar och incitament till större intäkter via skatteverktyg och dels för att avsevärt minska driftskostnader t.ex. via en bättre organiserad IT-struktur. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett bra anförande. Jag vill klargöra ett par saker. Det är nog klokt när ltl John Holmberg säger att tåget är på gång nu och rullar på och att det är bäst att stiga på. Men det är också viktigt att se till att det hamnar på rätt destination.

Det som ofta glöms bort i den här debatten, är beställningen, beställarkompetensen och det som man beställer att det är rätt och att man verkligen beställer sådant som man vill ha. Här brister det ofta. Man skyller på den förlängda armen som är ÅDA, men i praktiken är det kommunerna och landskapet - de offentliga myndigheterna - som måste beställa. De måste göra rätt beställning och beställa det man vill ha. Här kan det ibland brista eller också fattas saker i beställningen eller så ställer man för höga krav på någonting som man inte skulle ha behövt ställa. Då skyller man ofta på sin förlängda arm istället för att fundera på vad man har beställt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson. Det är exakt som ledamoten säger. Jag tror att vi alla kan dra oss till minnes hur ÅDA fungerade eller inte fungerade för tre och ett halvt år sedan när vi började den här mandatperioden. Då fanns det ju en kulturkrock kanske både bland dem som jobbade på ÅDA då och bland dem som då var tänkt att vara beställare. Ingen visste riktigt sin roll.

Ska vi jämföra idag, sätta det som ett transparent blad och se hur det se ut idag kontra för tre och ett halvt år sedan, så är det ju som natt och dag.

Idag har ÅDA börjat hitta sin form. Man ser sin roll i hela kedjan och det offentliga, som är med i ÅDA, har också hittat sin roll.

Det är så roligt att sitta med i ÅDAs styrgrupp när man ser vilken framförhållning man har både när det gäller budgeteringar, investeringar flera år framåt i tiden. Var vill vi vara 2020, var vill vi vara 2022 och var ska vi vara 2030? Det är kanske det som har saknats tidigare, men de börjar hitta sin plats också och det är viktigt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, det är korrekt. Jag vill också framhålla att lokala privata företag har lyfts fram i debatten. Alla kanske inte känner till att majoriteten av upphandlingar som ÅDA har gjort har hamnat hos lokala privata åländska företag. Det är också viktigt att känna till.

Sedan finns det alltid sådana som är missnöjda - som i princip vid alla andra upphandlingar här på Åland inom alla sektorer - dvs. de som inte vann upphandlingen. Det är klart, det kommer vi inte ifrån, så kommer det alltid att vara. Men det är viktigt också att framhålla att majoriteten och den allra största andelen av alla upphandlingar som har gjorts inom ÅDA har hamnat hos lokala åländska företag. Detta inte förglömma.

Sedan vill jag fortsätta den här diskussionen med att det är viktigt att beställa rätt saker, och komma ihåg att det är kunden som ställer krav på systemen som beställs och det leder ibland till uteslutning av vissa leverantörer eller att man får dyrare system. Kunden ställer krav, kom ihåg det också!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Helt korrekt ltl Carlsson. Tack för inputen återigen. Det är helt riktigt, beställarfunktionen är viktig. Jag ser en problematik t.ex. på det kommunala fältet med 16 väldigt stor grad varierande storlekar på kommunerna. Det är klart att den minsta kommunen inte har samma möjlighet att beställa, vara provokativ och veta vad den ska utveckla inom sin IT-struktur jämfört med de större kommunerna. Här gäller det faktiskt att alla upptäcker vitsen med ÅDA, en lots, en kompass som verkligen kan hjälpa till och få alla in på rätt spår. Precis som jag sade i mitt korta anförande, det är ju när kommunerna och alla organisationer och myndigheter börjar inse vikten av att utveckla sin IT, det är då som det också skapar en ruljangs på den privata marknaden för alla våra privata It-företag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att ledamoten resonerar klokt i sitt anförande. Jag har ingenting att kritisera, annat än att man lyfter fram kring kompensationerna att det handlar om prioriteringar för kommunerna. Jag vill påminna om att framförallt Mariehamns stad med den tidigarelagda budgetprocessen har råkat i en verkligt märklig situation. Man har budgeterat för en kompensation, men i och med att man i den här sena stunden gör en ändring i lagförslaget så betyder det sektorerna kommer att behöva hitta nästan 82 000 euro som redan är i drift. Antingen går man back eller så måste man spara i verksamheterna. Ett sent lagförslag kan också leda till tråkiga konsekvenser och det är något som man måste se över. Det handlar inte alltid bara av prioriteringar vill jag säga.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter. Jag tänker inte gå in desto mera på det kommunala.

Precis som jag sade i mitt anförande så hade jag en personlig reflektion, jag tycker inte om kompensationer överlag. Jag tycker att det ska vara nollade totalt. Sedan blir det vad det blir, men det skapar istället starka kommuner. Hur många det blir, det är en annan sak. Bort med kompensationerna! Vi satsar istället på en gemensam åländsk investeringsplan t.ex. att få upp det offentliga IT-Åland på ett ännu bättre sätt och snabbare.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Där skiljer sig vi oss ideologiskt åtminstone jag och ltl John Holmberg. Jag anser inte att kommunerna kan klara sig helt och hållet utan kompensationer. Jag känner åtminstone inte till en enda kommun i Finland, i Sverige eller runtomkring oss i Norden som inte skulle få någon form av statsandelar alla kompensation för infrastrukturella satsningar eller vad som helst. Att säga att en kommun ska vara helt försörjande på skatteintäkter tycker jag är lite orimligt, det måste jag nog säga.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tredje gången, jag är noga med att betona att det är min personliga reflektion. Tittar man på kompensationerna så är jag helt inne på att syftet med de åtgärder som har gjorts är ju sådana att de ska dels minska kostnaderna och att öka intäkterna. Därför ser jag det inte nödvändigt att man ska kompensera det i den grad man har gjort. Men det är min personliga åsikt.

Konkurrenskraftsavtalet skapar arbetsplatser, höjer skatteintäkter och vi ser också trender bland våra kommuner hur det har gått. Så det finns ingenting att säga om det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad i ärendena 3 och 4.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! ”Make Socialvården Great Again!”. Denna något vanvördiga slogan har inspirerat och irriterat under de senaste tre åren. Bakom dessa klatschiga ord döljer sig dock en krass verklighet för våra socialarbetare och också vill jag understryka för socialvårdens klienter på Åland idag.

Det är, fru talman, inte hållbart att tillämpa ett gytter av korsreferenser från 1982 och en uppdaterad förordning från 1992. Vi behöver skapa en ny grund för hela socialvården där alla medborgare vet exakt vad som är deras rättigheter och skyldigheter.

Talman! Jag kommer att hålla två anföranden på detta tema.

 Vad är då detta för lag? Svaret på det får man i kapitel 4.1.2: ”Den nya landskapslagen om socialvård liknar till vissa delar den gällande socialvårdslagen, men innehåller också nyheter. Den nya socialvårdslagen har utformats som en egen lag med utgångspunkt i Finlands socialvårdslag.

Jamen, kommunreformen då? Och KST? Fixar inte de socialvården? Bra fråga! Jag brukar besvara den frågan så här: Kommunreformen och KST är verktygsboxar. Vi behöver helt klart en större verktygsbox med plats för fler verktyg. Men det vi talar om här och nu och idag i socialvårdsreformen är inte verktygsboxen, det är verktygen. Storleken på verktygslådan är givetvis i viss mån beroende av storleken på verktygen, men storleken på verktygslådan är av ringa betydelse om verktygen är utdaterade, trubbiga och har ett oklart användningsändamål. Därför, talman, är denna reform så viktig.

Vad innebär reformen då? Detta beskrivs mycket väl i ingressen till socialvårdslagen: ”Genom förslaget till ny landskapslag om socialvård uppnås en starkare klientorientering och i lagförslaget ingår bestämmelser om klientprocessen på ett samlat sätt. Service som kommunerna redan tillhandahåller, social handledning, social rehabilitering och ordnandet av tillfälligt boende, definieras i lagförslaget. Service som stöder rörligheten föreslås i lagförslaget lyftas upp på lagnivå och ersätta de nuvarande bestämmelserna om färdtjänst som finns i socialvårdsförordningen inom ramen för hemservice.”

Jag ska nämna ett axplock av de nya verktygen:

          Barnfamiljer ska i större utsträckning få hemservice med stöd av socialvårdslagen. Bestämmelser om förebyggande barnskydd och öppenvård som i dagsläget finns i barnskyddslagen flyttas till socialvårdslagen. Detta för att sänka tröskeln för barnfamiljer och unga att söka hjälp i ett tidigare skede än idag.

          I lagförslaget ingår krav på ökad formalisering i samarbetet mellan ÅHS och de kommunala aktörerna. Sammanhållen hemvård blir obligatoriskt, och även beträffande hemvård ska samverkansavtal ingås.

          Kvaliteten på de sociala tjänsterna ska förbättras genom förslag till bestämmelser om egenkontroll och anmälningsskyldighet, inte bara inom privat sektor som idag utan också inom den offentliga sektorn.  

          I lagförslaget ingår en socialjour för att trygga brådskande hjälp.

          Tydligare stöd för boendeservice. Här vill jag särskilt notera 11 § punkt 2 och även 21 § i lagförslaget.

          Vidden av rådgivning och handledning i samarbete med andra aktörer förstärks.

          En ungdomsservice garanti införs, förebyggande för marginalisering och stärkande av funktionsförmågan.

          Ledighet för närståendevårdare, utan avtal, med kommunen ingår.

          Det grundas också en anmälningsskyldighet till både socialvården och andra myndigheter för att tidigt få reda på behovet av socialvård.

Är något av detta kontroversiellt? Knappast. En starkare betoning på tidiga, förebyggande insatser har generellt välkomnats i remissrundan, på de möten där socialvårdsreformen har presenterats för allmänheten. Jag har från den här talarstolen ställt mina tjänster till förfogande också för oppositionspartierna. Jag vill här rikta ett litet tack till Åländsk center som faktiskt greppade den utsträckta handen och bjöd in undertecknad till gruppmöte för att berätta mera om socialvårdslagen.

Det finns dock en aspekt i lagförslaget som har blivit föremål för allmän diskussion och det är kostnadsuppskattningarna. Detta var väntat. Därför har landskapsregeringen också lagt extra omsorg vid kostnadsuppskattningarna som ska ligga till grund för en lagändring av landskapslagen om landskapsandelar som tillfälligt justeras under fyra år 2021-2024 så att kommunerna får full kostnadstäckning. Landskapsregeringens uppfattning, vilken också framgår i lagförslaget, är att kostnaderna enbart kan basera sig på nya uppgifter som tillförs kommunerna, inte på uppgifter som kommunerna de jure redan har ansvar för. Detta kunde förslagsvis vara en av flera frågor att fördjupa sig i, i utskottsarbetet.

Talman! Detta är den andra i ordningen av våra fyra socialvårdslagar. Detta är bara början, det kommer att behövas förändringar i lagstiftningen om klientavgifter och om funktionshinder. Ikraftträdelsedatumet föreslås bli den 1 januari 2021.

Make socialvården Great Again!

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Det torde vara klart för oss alla att socialvårdslagarna behövde en grundrenovering. Som jag ser det så får socialvården nytt tak, nytt golv och nya väggar, men inredningen är inte till fullo klar med det här lagstiftningspaketet.

Hur ser minister Valve på möjligheterna att gå vidare och möblera socialvårdsrummet i framtiden? När kan man påbörja den typen av projekt? När är alltså lagstiftningen till fullo implementerad i de kommunala verksamheterna men också i ÅHS och de berörda landskapsmyndigheterna?

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Zetterman för en passande metafor. Man kan säga att vi flyttar in de stora möblerna i rummet men det återstår ännu en del utsmyckning och möblemang.

Ska man besvara ledamotens fråga så kan man väl säga som så att landskapsregeringen förutsätter - när lagstiftningen är godkänd av lagtinget - att diskussionen inleds om hur samverkansavtalet i 69 § kan förverkligas mellan ÅHS och kommunerna. Lagstiftningen ger viss vägledning om vilka frågor som behöver bemötas i samverkansavtalet. Det här samverkansavtalet kommer att bli väldigt viktigt, en väldigt betydande möbel i det rum som ltl Zetterman beskrev.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Just samverkansavtalet tycker jag att är något av det mest centrala i socialvårdslagen, alltså att bygga bort gränser och se till att individen är i fokus.

Personligen skulle jag gärna vilja utveckla det här både till personcentrerad vård och också en subjektiv rätt till samordning, vilket inte är med i det här lagstiftningspaketet i dagsläget och därav min fråga. När kommer vi att kunna gå vidare med ytterligare finjusteringar som behövs? Lagpaketet är väldigt bra, välavvägt och det är bra att man sätter grunden först. Men så klart ska vi också gå vidare och garantera individens frihet, vilket görs i stor del genom socialvårdslagar.

Minister Wille Valve, replik

Så länge som undertecknad är minister så kommer undertecknad att prioritera lagberedningsarbetet med de lagarna som behövs för att fortsätta arbetet.

Jag vill poängtera att allting hänger på den politiska viljan under kommande mandatperiod, hos kommande landskapsregering och socialministern framförallt. Det behövs ett driv för att få saker att hända. Det drivet ska inte på något sätt underskattas.

Vad sedan gäller ledamotens allmänna kommentarer om socialvårdens karaktär - ja, det stämmer. Om man ska hitta en röd tråd eller blå tråd, om man så vill, så är att nätet förstärks runt klienten. Det finns många bestämmelser, vilket jag noterar att ltl Zetterman också noterat, som går i den här riktningen, bl.a. får myndigheterna en skyldighet att styra den som är i uppenbart behov av socialvård till socialvård.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack minister Valve för presentationen. Det är ju sannerligen är ett välkommet lagförslag som vi har på vårt bord med tanke på hur föråldrat systemet är i dagsläget.

Det här lagförslaget har varit ute på ganska omfattande remiss. Det har kommit rätt omfattande synpunkter.

För att spara tid för enskilda ledamöter, finns det överhuvudtaget några ändringar gjorda i lagförslaget jämfört med det som gick ut på remiss till bl.a. kommunerna och olika organisationer här tidigare under våren eller efter vintern?

På samma gång, kritiken över bl.a. att uppskattningen på den kommunala kostnadssidan skulle vara underdimensionerad. Har ministern någon kommentar till dessa påståenden?

Minister Wille Valve, replik

Vad gäller ltl Harry Janssons andra fråga så vidblir landskapsregeringen den uppfattningen som beskrivs under ekonomiska verkningar. Det här är någonting som vi inte har skrivit i lättvindigt i lagen. Vi har funderat mycket på det, vi har testat teserna och vi har haft överläggningar i landskapsregeringen på det temat. Jag förutsätter att utskottet givetvis fördjupar sig särskilt till denna del.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det svaret ministern. Jag ställde frågan därför att från några remissinstanser så är ju kritiken ganska hård över landskapsregeringens bedömning. Man anser att man medvetet tonar ner kostnadseffekter för kommunerna. Visserligen talas det om full kostnadstäckning osv. under några år, men det finns ju också i landskapsandelssystemet - om man ser det som en regulator - en problematik, som ministern redan berörde här, med enbart nya områden osv.

Sedan är det ofrånkomligt att andra verkstaden är ju kommunernas socialtjänst. Hur är dagsläget för att få spelplanen att verkligen ta hand om delar av den problematik som finns inom dagens socialvård kopplat till kommunerna? Det skulle vara intressant för de flesta av oss att höra om tidtabellen till den delen.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jansson. Landskapsregeringen har försökt att ha ett öra för den kritiken som ltl Jansson beskrev. Vi förlängde remisstiden för att göra det möjligt för alla aktörer att ge meningsfulla synpunkter. Vi förlängde också för ikraftträdelsedatumet uttryckligen eftersom flera aktörer ansåg att de nog kommer att greja det här, men de kommer att behöva mera tid för att ställa om. Som ledamoten säkerligen känner till så fanns det också de som ansåg att lagstiftningen borde ha trätt ikraft igår redan, men det är sedan en annan femma.

Beslut om samordnad socialtjänst väntas komma i maj månad. Skulle jag ge en grov uppskattning så ungefär andra eller tredje veckan i maj.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack minister Valve. Den här lagen har varit efterfrågad länge. Det är ett komplext arbete.

För min del blir socialvården på Åland nu förtydligad. Det finns klarare och tydligare riktlinjer till kommunerna och till de enskilda vad som gäller. Det är tidiga insatser inom barnskyddet. Man förtydligar och man har tidigare insatser i kommunens ansvar genom sysselsättningsåtgärder som jag har hållit på att tjata om här ända sedan 2011. Tack för det! Nu ser jag någonting lite framåt, även om jag inte jublar ännu. Jag känner att det är ett stort steg framåt.

Det kan vara lite känsligt, men dagens kommuner kommer att ha svårt att uppfylla allt detta.

Minister Wille Valve, replik

Ja, till dess sistnämnda så vill jag ge medhåll. Visst finns det utmaningar för dagens kommuner. Skulle vi verkställa denna förändring rakt av, utan några som helst förändringar vad gäller själva verktygsboxen, så ser vi att det blir nog knepigt.

Det här är lagstiftning som förutsätter samverkan, det förutsätter samarbete och det förutsätter samarbete mellan kommunala aktörer och också mellan kommunala aktörer och ÅHS.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ja, det är lite som minister Valve sade. I tidigare replikskiften pratade vi om kommunernas socialtjänst. Det är nödvändigt för att det här ska bli något. Det blir bättre. Det finns en paragraf om samverkan mellan sociala myndigheter och ÅHS, det blir också lättare.

Jag har vid ett flertal tillfällen pratat med minister Valve, tänk om vi skulle kunna utveckla något som påminner om ”Trygg i Norrtälje” att vi skulle få kommunerna och ÅHS att närma sig varandra lite mer. Här har vi verkligen möjligheter att utveckla socialvården genom att vi har en socialvårdslagstiftning som underlättar ännu mera.

Det här är bara skalet, sedan gäller det att förverkliga innehållet, dvs. personella resurser och arbetsmetoder och utveckla det här. Tack än så länge, minister Valve!

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Sedan om vi går in i ett scenario med ett KST så kan vi notera det som stod i ÅHS-utlåtande till socialvårdsreformen. ÅHS har vissa farhågor kring att skriva det samverkansavtal som förutsätts i 69 § med 16 kommuner, vilket ju är fallet. Om vi inte har en kommunreform så kommer det att behövas skrivas avtal med var och en av de 16 kommunerna. Det är något som jag tycker att är värt att notera i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tänker också beröra merkostnaden, exakt 8 100 euro som det finns beräkningar på, och vad det skulle innebära.

Jag läste kommunförbundets remissvar. Man är lite skeptisk till den här uträkningen framförallt när man ökar socialjourens utvidgade områden. Man vet egentligen inte omfattningen av detta. I lagförslagets motiveringar står ”arbetsmängden förväntas öka marginellt och nuvarande bemanning förväntas vara tillräcklig”. Jag är lite skeptisk till detta. Varje människa måste ju ändå få ledig tid. Om man ingår i ett joursystem så måste det finnas lediga tider enligt arbetsavtal och då måste man komplettera med annan personal. Ser inte minister Valve risker för ökade kostnader för kommunerna i förlängningen?

Minister Wille Valve, replik

Jag skulle vilja rikta ltl Eklunds uppmärksamhet mot sidorna 18 och 19 som ledamoten säkerligen har tittat på redan. På sidan 18 så beräknas de sammantagna kostnaderna för tidiga förebyggande insatser för barnfamiljer på Åland. Vad gäller dessa uppskattningar så framgår att till dessa delar så är lagstiftningen väldigt lik den som finns i Finland.

Också den debatt som vi har haft på Åland mellan kommunerna och landskapet har nästan till den här delen varit rakt av ett eko av samma debatt som fördes där, vilket jag tycker att utskottet med fördel kan fördjupa sig i. Dock är det så att under fyra år så kommer åtgärderna för de tidiga insatserna att kompenseras med landskapsandelar.

Sedan har ltl Eklund säkerligen noterat förverkligandet av den sociala rehabiliteringen på Åland, på sidan 19, som uppskattas leda till 3-4 helårsverken som socialhandledare.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har en annan fråga när det gäller verkställigheten av lagen. Det är meningen att den ska träda ikraft 1.1.2020. Kommunförbundet är också skeptiska, bl.a. att det kommer hastigt inpå eftersom det finns många andra verksamheter. Vi har KST, vi har kommunreformen och vi har också en skärmdokumentation för kommunerna. Man har önskemål att ikraftträdandet skulle ske 31.12.2020. Hur ställer sig ministern till det? Det kommer att bli ett idogt arbete för kommunerna att få detta samordnat i verkligheten.

Minister Wille Valve, replik

Det kan nämnas att vi har haft med kommunförbundet i beredningsarbete till denna lag. Kritiken har framförts att kommunförbundet och det kommunala fältet också har önskat att ikraftträdelsedatumet skulle vara 1.1.2021 istället för 1.1.2020 och vi har lyssnat på den kritiken. Därför föreslår landskapsregeringen att vi sätter lagarna ikraft den 1 januari 2021. Vi finner att de sakskälen som har framkommit remissutlåtandena för de aktörer som argumenterat för en förlängning av ikraftträdelsedatum, de argumenten har varit bra och sakliga. Därför har vi också tagit oss till det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! För att må bra behöver människor trygghet. Trygghet i livets alla skeden och är syftet med den här lagen, att öka tryggheten och den sociala välfärden hos ålänningarna

Liberalerna ser att den här lagen är ett steg mot social hållbarhet på riktigt, då det här handlar om den grundtrygghet som samhället ska stå för.

Den här lagen var bara ett litet embryo när vi skrev i regeringsprogrammet; socialområdets lagstiftning ska ses över. Nu är vi där. Tack till alla remissinstanser som har satt ner tid och energi på att svar. Stort tack också till alla tjänstemän som satt ner många, många timmar på det här jobbet. Nu ger vi alla som arbetar inom den här sektorn förutsättningar att göra ett ännu bättre arbete!

Vi ska nu ställa om till en hållbar socialvård och hållbara socialvårdssystem och ge mera resurser till det förebyggande arbetet. Det här ska vi göra i samverkan med flera aktörer.

Vad är då som är så bra med den här lagen, vad är det som jag och liberalerna speciellt tycker att behöver nämnas? Ja, förstås; att all socialvård ska hålla hög kvalitet, fördelas efter behov, vara tillgänglig och att klientens självbestämmande, klientens valfrihet och klientens delaktighet ska stå i centrum. Det tycker vi att är bra.

Mera specifikt kan jag läsa i lagförslaget; ”Klientens behov ska vara styrande och inte myndighetsstrukturer”. Det här låter så ljuvligt i mina liberala öron! För i nuläget finns det hinder och gränser som försvårar samverkan. Vården, all vård; social- och hälso- och sjukvården ska nu börja samarbeta över gränser för individens bästa. Multiprofessionella team, utökade samarbeten och ännu mera samverkan tror jag personligen att är en viktig framgångsfaktor i det sociala arbetet.

I lagförslaget kan man läsa om skadeförebyggande åtgärder och att vi nu ska bli bättre på att investera i förebyggande arbete. Vi ska sluta arbeta i stuprör, för det gynnar ingen. Vi ska arbeta för att ingen ska falla mellan stolarna. Det är inte alltid lätt att hitta rätt i vården när vi har vi olika ansvariga myndigheter, kommungränser och kommunalförbund. Ingen ska hindras att få hjälp på grund av att man är på fel sida av en gräns.

Jag vill påstå att vi har ett investeringsunderskott i det förebyggande hälsoarbetet. För att uppnå en god folkhälsa behövs förebyggande eller främjande hälsoarbete. Förebyggande verksamhet är det mest effektiva men då behöver arbetet även vara strukturerat och samordnat. Vi ska ge flera människor stöd att förebygga ohälsa.

Visst är det svårt med gränsdragning mellan socialvården och den övriga sjukvården. Men det finns nu en bra grund för detta samarbete i den här lagen. Lagen ska utgå från människan eller utgå från barnet när klienten är ett barn. Barnfamiljer ska kunna få hemservice i speciella situationer och det är en klar förbättring och det sätter barnet i centrum. För alla barn förtjänar en god start i livet.

Vidare så tycker vi de är bra att barnskyddsjouren blir socialjour och tillgängligheten för den här jouren ökar.

Klienten ska från början delta i bedömningen av behovet och planeringen av tjänster och service. Vård efter behov och barnets bästa ska alltid tas i beaktande. Vidare ska socialvården vara jämlik och jämställd och ge ett individanpassat stöd. Bättre kan det väl inte bli?

Som ni hör så är mycket är bra i lagen och den syftar till att göra förbättringar.

Men det är några saker som jag önskar att utskottet närmare sätter sig in i.

Att det nu införs en anmälningsskyldighet för anställda att rapportera missförhållanden, det har vi insett att är riktigt nödvändigt och det är bra. Men är skyddet av s.k. ”visselblåsare” tillräcklig?

Sedan får utskottet gärna se på om det behövs bestämmelser om personaldimensionering inom socialvården. Och har lagen tillräckliga skrivningar om patient- och klientsäkerhet? Det behöver ju arbetas med på ett systematiskt sätt, liksom allt övrigt kvalitetsarbete inom socialvården. För i all verksamhetsutveckling behöver vi arbeta metodiskt och med klienternas bästa som mål.

Tar lagen tillräcklig hänsyn till barnkonventionen? Är skrivningarna om arbetet kring ungdomar tillräckligt starka, så att vi kan säga att vi har en s.k. ungdomsgaranti?

En annan viktig fråga för utskottet som jag vill nämna är missbruksarbetet. Ger lagen tillräckliga möjligheteter och förutsättningar för att också ta tag i problemet med samsjuklighet? Det behöver vara tydligt hur ansvaret är fördelat. Kommer den här lagen att innebära att vi äntligen slutar arbeta i stuprör? Eller kommer folk att fortsätta falla mellan stolarna?

Närståendevårdarna vill jag nämna speciellt. Denna grupp av nära anhöriga som dag som natt vårdar någon som står dem nära. Det finns formella närståendevårdare, men det finns även informella närståendevårdare. Det är viktigt att ta vara på alla och stöda dem och alla andra anhöriga, likväl som vi behöver bli bättre på att ta med klienter i arbetet med att utveckla vården, så behöver vi också ta med anhöriga när vi planerar, utvecklar och utvärderar vården. Utskottet får gärna se närmare på det här.

Vidare vill jag nämna digitaliseringen för utskottet att titta närmare på. Ger lagen tillräckliga förutsättningar för att utnyttja den moderna tekniken? För vi behöver bli bättre på att utnyttja de möjligheter som redan finns och snart kommer att finnas inom alla områden inom e-hälsa.

Till sist lyfter jag att lagen tar tag i problemet med våld i nära relationer, vilket inte bara är bra, utan det är helt nödvändigt. Olika socialvårdssystem och olika lagar har olika styrkor och olika svagheter, vi behöver behålla det som är bra och förnya det som behövs.

Jag vill också säga att det är viktigt att ta tag i kompetensförsörjningen innan jag säger; Tack, talman!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Söderlund nämnde i liberalernas gruppanförande att den här lagen tar bort stuprörsarbete. Det har jag också funderat på, jag tror inte att en lag tar bort stuprörsarbete, men det möjliggör att man kan ta bort det. Men hur vill man arbeta inom de olika myndigheterna, framförallt de ledande tjänstemännen? Vill man så funkar det.

Jag ser alltför många ungdomar idag som far emellan, det är bara att öppna dagens tidning så ser man hur sociala myndigheter och andra myndigheter inte kan prata. Vi har ett flertal unga som far illa och det gör mig ont.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Ltl Göte Winé har ju stor erfarenhet av de här frågorna speciellt vad gäller ungdomar och det området. Min kompetens kanske ligger lite åt ett annat håll.

Men utskottet ska absolut se närmare på det här. I lagen står det om samverkansöverenskommelser och sådant och det ger absolut mycket bättre möjligheter än vad det ger nu, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det här är ju, som vi vet, en kopia av den finska lagstiftningen och där pågick ju beredningsarbetet under många, många år innan man kom så här långt.

Min första fråga till liberalerna är om ni är nöjda med det här lagförslaget?

När det gäller fråga två så har det kommit till min kännedom att närståendevårdare i flera av de åländska kommunerna har väldigt svårt att få ut sina lediga dagar. Är det någonting som ni är familjära med? I sådana fall, ser ni någon förbättring i den här lagen kring just de delarna?

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Först frågan om lagen och om vi är nöjda. Personligen så tycker jag att lagen är ”Ålandifierad” precis när det behövs. Egna ”hembyggen” kan ibland missa lite på patient- och klientsäkerhet, därför tycker jag att det är en bra kompromiss och jag tycker att det är ett riktigt bra resultat.

Angående närståendevårdarna och deras möjligheter så har jag väl en sådan aning och därför ville jag lite lyfta dem i det här anförandet, att det är någonting som vi i utskottet måste titta närmare på, att närståendevårdarna faktiskt får den ledighet som de så väl behöver.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! De åländska kommunerna har ju varit i en limbo i princip under hela den här regeringsperioden. Efter att KST frös och lades på is så har man suttit och väntat på att få ett besked kring det.

Samtidigt har vi nu den här landskapslagstiftningen om socialvård och sedan har vi också förändringar i nästa lag förslag; yrkesutbildade personer inom socialvården. Hur ser liberalerna på den oerhört tung arbetsbörda och dess stopp i verksamheten som har legat över kommunerna nu vad gäller det sociala arbetet i 3 1/2 år?

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Till vtm Thörnroos så får jag vill säga som så att det är absolut en fråga att ta på allvar och också ta med oss den frågan till utskottet. Det är klart att det blir mycket på en gång. Men den som väntar på någonting gott så väntar alltid lite länge. Meningen med det här är ju att det blir bättre och bättre i förlängningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Jag noterar att ltl Söderlund och jag och båda känner för närståendevårdarna. Jag vill rikta uppmärksamheten på 28 §. I andra meningen står det att kommunerna ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under ledigheten - det är då rekreationsledighet - som avlastning för anhörig eller närstående.

Jag hoppas att också utskottet ska komma till fram till att detta är en förbättring för närståendevårdarna.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack minister Valve för den kommentaren. Just orden ”ändamålsenligt sätt” kan tolkas lite olika beroende på om man är beslutsfattare, tjänsteman eller om man är närståendevårdare. Vad är ändamålsenligt sätt?

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Det som jag ändå hoppas att ska vara tydligt är att de närståendevårdare som saknar avtal får möjlighet till ledighet.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Så är det. Jag blev faktiskt jätteglad när jag läste det. Även fast man inte är närståendevårdare formellt så kan man få den här möjligheten. Det är en jättebra idé, tycker jag. Det är en möjlighet för dem. Vi i utskottet tittar sedan närmare på hur det ser ut och hur det kan se ut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! Landskapsregeringen har äntligen lagt en framställning om ny socialvårdslagstiftning till lagtinget. Det är ett efterlängtad lagpaket och alla är överens om att en ny och tidsenlig socialvårdslagstiftning behövs. Att fokus nu sätts på förebyggande vård istället för korrigerande insatser är bra och kan förhoppningsvis innebära en bättre livskvalitet för klienterna.

Tyvärr har processen dragit ut på tiden så att man ansett sig tvungen att dra ner på remisstiden till endast 6 veckor. Efter en massiv kritik från remissinstanserna förlängdes tiden med 12 dagar. Detta för ett lagpaket som berör områden som utgör en kostnadsmassa om cirka 90 miljoner euro för kommunerna! Ett lagpaket av den här digniteten skulle ha varit värd en skälig remisstid på säg 4-6 månader om målsättningen är att få input som kan förbättra lagarna.

När man läser igenom remissvaren och jämför dem med den lag som vi har att ta ställning till här i lagtinget kan man konstatera att egentligen har landskapsregeringen bara tagit till sig att ikraftträdandet som i tidigare version var 1.1.2020 nu har flyttats fram till 1.1.2021. 

Talman! Det framkommer tydligt att remissinstanserna och landskapsregeringen har helt olika syn på hur lagarna påverkar kommunernas ekonomi. Landskapsregeringen har t.ex. beräknat att kostnadsökningen för utökad hemservice för barnfamiljer endast skulle vara 8 100 euro eller 0,12 % av nuvarande kostnader för hemservicetjänster. Om vi dessutom utgår från att landskapsandelarna baseras på denna beräkning är det lätt att inse att kommunerna protesterar.

Motsvarande underskattning av kostnaderna finns även för moment 6.1.2 Social rehabilitering, där såväl lönekostnaderna per socialvårdsarbetare som bedömningen av hur mycket merarbete som kommer att behövas verkar ha felberäknats. Tittar vi därtill på de samverkansavtalen mellan ÅHS och kommunerna angående kostnadsansvar för hemvård/hemsjukvård så läggs ytterligare en osäkerhetsfaktor angående kommunernas ekonomi till i helheten.

Flera remissinstanser oroas även över socialjourens ansvarsområde. Risken är överhängande att såväl polisen som ÅHS kan lämpa över ansvaret för oklara fall som t.ex. avvisade överförfriskade kryssningsresenärer vilket kan öka såväl arbetsbelastning som kostnader för socialjouren.

När det gäller arbetsmängden för socialjouren jämfört med dagens barnskyddsjour råder det delade meningar. Man kan konstatera att det som varit en ledstjärna för KST, att anställda ska ha möjlighet att specialisera sig, inte verkar gälla dem som ska jobba i denna jour då de förutsätts ha kunskaper över ett mycket brett spektrum. Utskottet behöver fördjupa sig i konsekvenserna av detta.

Boendeservicen för nya grupper av invånare kommer att innebära utmaningar för kommunerna och även kostnadsutökningar då fler kommer att vara berättigade till denna service. Det är naturligtvis bra tänkt men lösningarna kommer att ta tid att ordna och kostnaderna kommer att bli betydande. Här kommer gemensamma lösningar för kommunerna att vara nödvändiga då de som är i behov av denna service inte passar in på de befintliga boendena och i många fall inte lämpligen kan placeras i samma boenden på grund av helt olika behov.

Fru talman! En viktig paragraf i lagen är 69 § om samverkansavtal mellan ÅHS och kommunerna. Det är av stor vikt att dessa samverkansavtal blir tydliga och att de inte medför att kommunerna får ytterligare kostnadsansvar för sådant som ÅHS ska stå för. ÅHS har, liksom kommunerna, fått betydande nerdragningar i finansieringen av sina verksamheter och det är viktigt att tillse att var och en står för sin andel.

Man kan konstatera att lagen ändå kommer att medföra utökat behov av anställda inom såväl hemservicen som hemvården.

I princip alla remissvar konstaterar att en förutsättning för att kunna tillämpa den nya lagen är att KST är på plats. Det skulle därför vara av största vikt att landskapsregeringen nu talar om hur det blir med steg två i den lagen. Kommer det att finnas ett KST för hela Åland 1.1.2021?

Vidare kan konstateras att dessa lagar kräver utökade landskapsandelar för att inte medföra betydande skattehöjningar i kommunerna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Lindholm för anförandet. Ltl Lindholm pratade om remisstiden men Lindholms kommun valde själv att inte svara på det här, det var för kort tid som ledamoten nämnde i sitt anförande. Jag kan inte undgå att säga att Sund och Vårdö har en gemensam socialnämnd. Sund hade en tjänsteman att bereda ärendet. Hur ser det egentligen ut när man tar det här? Vad var det som hindrade att Vårdö var med och deltog och jobbade när vi svarade på den remissen? Vårdö kommun valde alltså att säga nej, det här var för kort tid. Vårdö valde att säga nej, de ville inte svara på det här.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Vi resonerade som så att i ett så här omfattande lagförslag så är risken stor - om man försöker snabba på en process och läsa igenom det - att man missar någonting väsentligt och då får man det tillbaka i ansiktet sedan, att det här har ni inte nämnt något om i ert remissvar och det skulle ni ha sagt då.

Ltl Göte Winé, replik

Det låter som om ltl Lindholm inte har förtroende för tjänstemännen. För det är tjänstemän som bereder det här. Jag kan säga att det arbete vi fick till nämnden så var otroligt bra gjort. Det är bland det mest seriösa jag sett.

En till fråga. Ltl Lindholm problematiserade kring boendestödet och att det skulle fördyra kostnader och att det är svårt att göra det. Menar ltl Lindholm att man är beredd att inte utveckla socialpsykiatrin och kommunens ansvar där för att det är för betungande ekonomiskt för våra kommuner? Är det detta som ltl Lindholm och centern vill säga här; nej, utveckla inte socialpsykiatrin, låt det vara som det är för det kan bli dyrt för kommunerna? Snälla ltl Lindholm, det finns invånare i kommunerna som behöver hjälp, det är inte bara kommuner som vi ska se på.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Nej, det menade jag absolut inte. Jag konstaterade att det fordras att vi kan komma överens kommunerna emellan. För även om en kommunreform kommer på sikt så kommer den inte att vara i kraft när det här lagförslaget kommer i kraft. Då menar jag att en enskild kommun ute på landsbygden eller i skärgården inte ensam kan stå för detta. Ursäkt att jag var otydlig, men jag menade att vi måste se till att det där kan lösas med gemensamma krafter. Det var inte alls min tanke att vi inte ska genomföra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag måste i ärlighetens namn säga att jag faktiskt blev lite upprörd över centerns gruppordförande. Vi har framför oss ett socialvårdslagspaket som är efterlängtat och som moderniserar hela socialvården men centern väljer att bara prata om kommunerna som institution.

Det finns inte ett ord om den människa som behöver hjälp, det finns inte ett ord om de äldre som behöver få samverkan mellan ÅHS och kommunerna. Inte en gång pratas det om människan, utan bara om kommunen som institution och vilka pengar som ska föras över och vilket tryck det här blir kommunerna. Finns det inget hjärta alls?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Tack ltl Zetterman. Jag valde att lyfta de problem som jag ser. Jag började mitt anförande med att säga att lagen är efterlängtad, behövlig och att det är bra att vi flyttar fokus från korrigerande till förebyggande åtgärder.

Naturligtvis ska människan vara i centrum, det är inte frågan om annat. Men man måste också vara medveten om, vilket även remissinstanserna påpekade, att i det här lagförslaget förekommer stora variationer i vad landskapsregeringen påstår att det ska kosta och vad remissinstanserna anser att det kommer att kosta. Det valde jag att lyfta, för det är ganska viktigt att få klart för sig hur mycket den här lagen kommer att kosta.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Jag förstår spelet mellan oppositionen och regeringsblocket, man vill peka på brister i lagstiftningen och det tycker jag också att är oppositionens roll.

Men det jag saknade var kritik i socialvården. Vilka förbättringsåtgärder vill centern föra in i socialvårdslagarna? Vilka förbättringar vill ni göra för individerna? Det var den typen av kritik jag hade väntat mig. Det ni visar på här är en total avsaknad av socialvårdspolitik och det gör mig besviken.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag är ledsen att jag gjorde ltl Zetterman besviken men jag kommer att jobba i utskottet med frågan. Jag är absolut inte emot att vi får en bra socialvårdslag. Jag bara konstatera att man behöver belysa den från olika håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag skulle gärna bara ha ett klargörande från centern och ltl Mikael Lindholm. Vill Centern ha en 24-timmars socialjour på hela Åland?

 

 Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! I det här lagförslaget ingår inte en 24-timmars jour. Det ingår en jour utanför kontorstid. Såtillvida är det inte det vi ska ta ställning till i det här lagförslaget. Men jag vill att vi i utskottet ska titta på att det från vissa håll framkommer påståenden att detta inte kommer att innebära någon större förändring mot dagens barnskyddsjour, medan andra remissinstanser tror att det kommer att innebära betydligt mer arbete. Då måste man ju dimensionera personalen efter det. Det var det som jag ville belysa, inte att vi inte ska ha en jour, hur omfattande den sedan ska vara och om den ska vara även under kontorstid. Det får vi väl komma fram till, vilket som är bäst.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Min poäng med att fråga just det var att jag och flera med mig gärna ser en så pass hög ribba på socialjouren. Att då ha den mycket lägre - ganska lik som den är idag- att det möter mothugg från centern och man bara ser kostnader så det gör mig bekymrad och lite förvånad. Men vill man ha en sådan socialjour som finns i lagförslaget då?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag ser inte att vi skulle ha kritiserat jouren i förslaget. Det som vi behöver reda ut är hur mycket merarbete det betyder för dem som ingår i jouren och vilket ansvarsområde de kommer att få i förhållande till det ansvarsområde som de har idag. Det är faktiskt betydande skillnad på att bara ha barnskyddsjour och ha en komplett socialskyddsjour. Det kommer att kräva en hel del mera av dem som ska ingå i det här joursystemet tror jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag hör på ltl Mikael Lindholms anförande att han verkligen har satt sig in i den här långa tunga lagstiftningen. Han resonerar verkligen utifrån insatt kunskap.

Därför är det väldigt förvånande att centern i sitt anförande lyfte som det centrala fram de kostnadsökningar som den här nya moderna socialvårdslagen kommer att inbringa. Det är klart att det kommer att börja kosta mera när du äntligen får den service du enligt lag har rätt till. Idag med 16 kommuner så ser vi att kommunerna brister i sina utföranden och att folk och människor far illa. Barn far illa i de kommuner som inte uppfyller de krav som finns.

Att man nu då från centerns sida, som jag ändå trodde att hade ett socialt hjärta, lyfter fram endast kostnaderna, trots att vi ska hjälpa dem som är svaga, det förvånar mig.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Det viktigaste som jag försökte få fram i mitt anförande var att de kostandsökningar som landskapsregeringen har fört fram i det här lagförslaget så tas emot med väldigt stor skepticism från remissinstanserna. Det är helt klart att en ny socialvårdslagstiftning kommer att kosta mera initialt för att förhoppningsvis på sikt plana ut mot vad det kostar idag, om man kan komma med mer förebyggande insatser istället för rehabiliteringsinsatser.

Det är inte frågan om att vi ser bara kostnader. Det som jag vill belysa är att det finns stora frågetecken när det gäller vad det kommer att kosta. Vad har landskapsregeringen beräknat och vad beräknar kunniga remissinstanser att det ska kosta?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Den här socialvårdslagen är ändå en ramlag. Sedan kommer det ju alla möjliga detaljerade lagar som hänvisar till den här ramlagen. Bland annat FN-konventions som allt baserar sig på så ger faktiskt dessa människor stora, stora rättigheter att leva ett bra liv i vårt samhälle. Det är någonting som vi socialdemokrater arbetar aktivt för och värnar om.

Därför är det också bra att man nu i lagstiftningen koordinerar ikraftträdelsedatumet av kommunernas socialtjänst och dessa lagar så att allt ska bli ett paket. Jag tror ändå att det här är en så pass tung och stor förändring för kommunerna så att det är något som vi måste göra tillsammans under kommunernas socialtjänst.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att ltl Kemetter har rätt i det att vi kommer att ha ett KST för Åland på plats när de här lagarna träder i kraft. Det anser jag nog vara en förutsättning för att vi ska kunna leva upp till vad lagen föreskriver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm för centerns gruppordförande.

Jag blir lite perplex för jag tänker på den som är ensam, sjuk och kanske ekonomiskt svag, var ryms den individen in i centerns politik? För mig handlar socialvård om att sätta behovet i fokus. Det är det som är det viktiga. Jag tycker att det får liksom inte handla om någon kommunal tombola, att det ska spela någon roll var på Åland du bor. Det viktiga får heller inte vara att skapa en budget i balans i varje kommun. Var finns individen? Var finns den lilla människan i centerns socialpolitik?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Om ltl Holmberg har lyssnat på de replikväxlingar jag har haft så belyser jag att i landskapsregeringens lagförslag så förekommer det siffror som remissinstanserna anser att är tagna ur luften. Det står till och med så i svaret från en trovärdig remissinstans.

Jag vill fokusera på att landskapsregeringen påstår att de har beräknat vad det här ska bli för kostnadsmassa, hur mycket det ska öka. Om det uppenbarligen, enligt många, inte stämmer så anser jag att det är viktigt att man lyfter det så att vi i utskottsarbetet kan forska i det. Det handlar inte om att centern skulle ha någonting emot att de som är i behov av stöd och hjälp ska få det.

Ltl John Holmberg, replik

 Tack, fru talman! Jag tror att ltl Lindholm själv satt lite hammaren på spiken. Det handlar om att det finns väldigt olika nivåer ute hos kommunerna. Ltl Lindholm sade själv att vissa i sina remissvar har sagt att de inte finner att de ekonomiska uträkningarna är rätt. Men det är väl precis det som det handlar om, att det finns lika många kommuner som det finns sätt att se hur man ska bedriva en socialvård. Det är det som jag finner lite märkligt i centerns socialpolitik. Varför ska det för den lilla människan, den svaga människan, den ekonomiskt utsatta människa spela någon roll var man bor? Det får inte vara en kommunal tombola, att man ska ha tur och bo i en kommun där man satsar på socialvård. Det viktiga får inte vara att hålla en budget i balans ute i kommunen. Det får inte vara det, för då har vi misslyckats kapitalt här i plenum.

R Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg tillhör majoriteten här i lagtinget som har skjutit fram förverkligande av KST. Med ett KST för Åland så kommer mycket av det att lösas vad gäller just det här. Vi får en solidarisk finansiering i ett KST och då är det klart att det blir kostnadsökningar.

Det är ganska intressant att ltl Holmberg i det här läget kritiserar mig för att jag funderar på kommunernas ekonomi, när 90 procent av hans anförande brukar handla om ekonomi. Men om någon annan har kritiska ögon på vad som framkommer i ett lagförslag, ja då är det helt plötsligt inte passligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Vi från moderat samling är tillfreds med det socialvårdspaket vi har på bordet idag. Det är en ny modern socialvårdslag som efterfrågats under många år. Hela syftet med socialvårdslagen är att främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet och på lika grunder trygga behövlig och tillräcklig socialservice av god kvalitet samt andra åtgärder som främjar välfärden.

Talman! Avsikten med den nya lagen är att uppnå en starkare klientorientering där klientens behov är styrande och inte de myndighetsstrukturer som byggts upp för att tillhanda hålla service. Hela socialvårdslagens tonvikt ligger på det förebyggande arbetet och det är mycket bra.

Jag vill ge ett konkret exempel på hur det är nu och hur tanken är med den nya socialvårdslagen.

En person lider av psykisk ohälsa och rusmedelsmissbruk, låt oss säga att han heter Kalle.

Hur är det idag?

-          Socialservice ordnas när Kalle tar kontakt med socialvården.

-          Socialservice ordnas ofta utifrån tillgänglig service istället för utifrån Kalles behov.

-          Kommunen, ÅHS och beroendemottagningen erbjuder service, men samarbetar inte nödvändigtvis kring servicehelheten kring Kalle.

-          ÅHS och kommunernas ansvarsfördelning är lite flytande. Det finns risk för tvister om vem som ordnar service för Kalle.

Hur blir det?

-          Kalle, som har ett uppenbart behov av socialservice, styrs till kommunens socialvård av andra myndigheter, 35 §.

-          Kommunens socialvård konstaterar att Kalle är i behov av särskilt stöd, 3 § och inleder en omfattande, eventuellt myndighetsöverskridande helhetsbedömning av behovet av socialservice 36 §.

-          Kommunerna och ÅHS förpliktigas till samarbete, 41 §, att ingå överenskommelser, 67 §, om ansvarsfördelningen på generell nivå vilket skapar bättre koordinerad och mer heltäckande service för Kalle.

-          Kalle får en egen kontaktperson, 42 §, som följer upp med ordnandet av stöd och vid behov deltar i beslut om socialvård, 46 §, i vilka beaktas även de planer som andra myndigheter än socialvården gjort upp.

Man börjar alltså kommunicera med varandra.

Lagstiftningen blir mera sammanhängande för såväl vuxna som barn och fokusen flyttas till det förbyggande. Förebyggande och tidig service minskar utveckling av mer omfattande problem. Förebyggande sparar pengar. Att vi nu sätter fokus på det och sedan lyfter det sektorsövergripande samarbetet och förbättrade servicekedjor är helt i linje med vad vi inom moderat samling vill.

Vi saknar ännu den viktiga äldrelagen, men vi ser fram emot att få diskutera den i maj.

Om vi tittar på ett bärkraftigt Åland så säger man: ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar.” Bärkraftiga individer, att blomstra handlar om något djupare än materiell välfärd och att allt skulle vara roligt jämt. I det åländska samhället skapas förutsättningar för människor att komma till sin rätt och trivas. För oss är det social hållbarhet och det är detta som den här nya socialvårdslagen sätter fokus på. Tack.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson. Det var ett intressant fiktivt exempel som ni lyfte. Det var intressant att lyssna på, det var bra och beskrivande att lyfta det.

Risk- och missbruksarbetet brukar man ibland anklaga för att inte bara stå på två fötter utan det är tre och fyra fötter. I andra länder så tittar man lite på var även den bästa organisatoriska hemvisten skulle vara. Det här kommer inte att höra till vårt arbete i utskottet, det hör heller inte till den här lagen, men det är någonting att ta i beaktande när vi dissekerar det här i utskottet.

 Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Söderlund. Jag ser fram emot det här arbetet i social- och miljöutskottet. Det är digert arbete som vi har framför oss men det ska verkligen bli intressant att få grotta ner sig i alla detaljer och kunna få lära sig så mycket, mycket mera.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! I riket är det så att när man planerar det här arbetet, både det förebyggande arbetet och det kurativa arbetet för risk- och missbruk, så tar man också in arbetet förpsykisk ohälsa eller förpsykisk hälsa med i detta. Man menar att man inte riktigt kan skilja dem åt. Man gör en plan för arbetet mot risk- och missbruk och psykisk ohälsa tillsammans. Jag tycker att det är en riktigt bra idé.

Ditt exempel med Kalle så tror jag att det kanske skulle ha förhindrat att Kalle var där Kalle var.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag tycker att det var ett pedagogiskt, intressant och bra anförande som ltl Holmberg-Jansson höll. Det är precis så här som man vill att det ska fungera i verkligheten, alltså ett sömfritt system där klienten inte upplever att man slussas från myndighet till myndighet. Jag hoppas att det blir det.

Men jag ser också en hel del utmaningar i det här. Någon annan var inne på att lagstiftningen ger goda möjligheter att skapa förutsättningar, men sedan behövs ett idogt arbete i kommunerna, ÅHS och KST att skapa det här systemet. Hur ser ledamoten på möjligheten till det sedan i praktiken?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Om man vet vad det är som gäller, att man har klara direktiv och man har en klar linje så är det mycket lättare att hålla sig till linjen.

Nu har vi haft en ouppdaterad socialvårdslag där ingen riktigt har vetat vad det är som gäller. Det är klart att det är svårare då att hålla sig innanför ramarna.

Men nu eftersom vi går in och stärker tillsyn - vi kommer att komma dit - så kommer det här att bli jättebra.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Den bilden har jag också haft. Men faktum är att den här debatten idag oroar mig. Vi har haft en mediadebatt som har pågått i två dagar med ett ganska oändligt antal anföranden och repliker. Den här debatten innehåller en av de viktigaste lagstiftningarna, under hela mandatperioden, som faktiskt berör den enskilde ålänningen och då är det väldigt tyst och väldigt få som har någonting att säga och det oroar mig. Vi vet att här finns också många kommunpolitiker. Om intresset är så här litet i lagtinget för ett av de största lagpaketen, hur ska vi då lyckas med implementeringen? 

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, jag hade förväntat mig att vi kanske skulle ha pratat om socialvårdslagarna under två dagar. Nu ser det ut som vi kanske klarar oss på en eftermiddag och det är lite tråkigt.

Men vi får se det så här; efter att vi kommer med vårt betänkande från social- och miljöutskottet det är då som debatten kommer att komma. När de hört vad lagtinget tycker, vad vi dissekerar och vad vi lägger fokus på, det är kanske då som debatten kommer och det är kanske det som alla väntar på. Eller så har man inte riktigt hunnit sätta sig in i vad lagstiftningen innebär. Vi från regeringspartierna har ändå ett visst övertag för vi har ju varit med i arbetet på ett annat sätt. Kanske det är så, vi haft väldigt mycket lagar som kommer väldigt tätt nu och kanske man inte riktigt har hunnit. Men när vi kommer med vårt betänkande från social- och miljöutskottet, då har man hunnit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ja, jag håller med om mycket av det som lyfts upp här av ltl Holmberg-Jansson. Exemplet Kalle är väldigt tydligt, det exemplifierar hur det kan gå till och hur den nya lagen kan implementeras i den så kallade verkligheten.

Jag tänker specifikt på paragraferna 17, 18 och 19. Hemservice finns i 19 §, där finns det nya som är jättebra, det är förbyggande i ett tidigare skede före det t.ex. blir ett barnskyddsärende.

Det ska ändå vara avgiftsbelagt. Kommunerna åläggs ändå att delvis eller helt lyft av den här avgiften om en familj inte klarar av den. ÅHS tycker i sitt remissvar att en avgift är starkt hämmande. Jag undrar om ltl Holmberg-Jansson, med den moderata hatten på, delar den uppfattningen?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, vi lyfte det i vårt betänkande från ÅHS, det är sant. När man läser här i lagstiftningen så tror jag ändå att det inte kommer att vara ett problem. Kan man inte ta ut en avgift om man ser att familjen i fråga inte klarar av den så är det klart att de kommer att slippa avgiften. Jag tror att vi kommer att hitta vägar kring det här.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska gå lite detaljerat in i den här frågan. Det är ganska komplext det som man har lyft upp.

Jag har tagit mig tiden att ringa upp vissa finska kommuner och frågat hur de gör. Till exempel Raseborg, som använder sig av det här, säger att de just nu har avgiftsfritt faktiskt, men nu på våren ska det också bli avgifter. Tidigare i kedjan så finns familjecenterverksamhet där man kartlägger hur det ser ut, t.ex. vad Kalle behöver. Den kartläggningen är förstås avgiftsfri. Kanske ltl Holmberg delar den uppfattningen att på det planet så bör det vara avgiftsfritt. Sedan blir kanske själva hemservicen för dyr för kommunerna att ha avgiftsfri. Eventuellt blir det kanske en politisk skiljelinje där. Har vi en samsyn där?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Om jag inte är felinformerad så tror jag att det bara är Raseborg av kommunerna som har haft avgiftsfritt i Finland.

Jag ser snarare fram emot att nu mera gå in på detaljer och se vad det ena och det andra innebär. Det arbetet kan vi göra i social- och miljöutskottet. För mig är det lite för tidigt att säga vad som är den rätta vägen och vad alla paragrafer i detalj innebär. Jag kan inte säga det exakt ännu. Men i och med att vi sitter och läser lagen och har höranden i de olika frågorna så kommer vi nog att ha en bättre helhetsbild när vi kommer tillbaka till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det här har varit en långkörare. Jag var på ett av mina första politiska möten för åtta år sedan och då diskuterades socialvårdspaketet under tidigare minister Katrin Sjögren när hon var social- och miljöminister.

Sedan under den förra mandatperioden jobbade vår minister Carina Aaltonen i fyra år för att hitta en lösning kring de här frågorna.

Nu har vi äntligen nått målet. Det är inte ett lätt arbete som har gjorts. Jag är väldigt, väldigt glad att vi nu har ett lagpaket som vi kan godkänna och jobba vidare med.

Vi har alltså en ny och modern socialvårdslag som har efterfrågats under många år. Det här är positivt. En väldigt positiv dag.

Syfte med den här lagen är bra. Klientperspektivet betonas och det förebyggande arbetet betonas. Lagstiftningen är alltså mera sammanhängande för såväl vuxna som barn. Det innebär utökade rättigheter för våra invånare och klienter såsom hemtjänst för barnfamiljer eller heltäckande socialjour, social rehabilitering, övervakande umgängen och mycket mera.

Man ser över definitionen på den unga personen, den ändras från 21 år till 24 år, vilket också är positivt. Just den här åldern är väldigt, väldigt tung för många ungdomar idag. Nu får de också ett utökat skydd.

När det gäller barnskyddsarbete så har man gått in för en helt ny modell där man nu måste se över förberedelsearbetet, men det kräver ändå ny ledning, tid och extra resurser. Det kommer vi att få i kommunernas socialtjänst.

Det som också är glädjande är det samarbete som man nu inför. Det är lätt att samarbeta när alla parter är överens. Därför är det jättebra att man nu ingår samverkansavtal. Och ni vet att när man skriver på ett avtal så måste man också hålla och följa det.

Priset för en marginaliserad, om man inte arbetar förebyggande, vad kostar det? Jo, enligt forskning så vet vi att det kostar samhället ungefär 1,2 miljoner euro när en ung människa marginaliseras. Det är här vi ser inbesparingarna. Priset för den marginaliserade är ändå värre för det är hela livet.

Så det förebyggande arbetet som nu möjliggörs genom den här socialvårdslagen är någonting som vi socialdemokrater verkligen är glada över.

Det måste också finnas strukturer och resurser så att kommunerna kan ta tag i det och det måste ske via en social kommunal socialtjänst eller ett KST.

Det som vi har lyft fram och egentligen diskuterat kort och som jag vill lyfta fram är boendeservice. För mig var det en ögonöppnare över hur komplex den här frågan var när vi hade ministern på hörande för att diskutera helheten. Det är väldigt viktigt för vårt parti att boendeservice organiseras. Jag är inte expert på det här området. Min expertis ligger i utbildningssektorn. Så för mig var det väldigt komplext att sätta mig in i alla de här frågorna. Men det klargjordes tydligt, den här socialvårdslagen är alltså en ram, en övergripande helhet. Den har som målgrupp personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållandena, t.ex. äldre personer, personer med missbruksproblem och så vidare osv. och så hjälper den också andra.

Det som är det intressanta är att den service man får via den här lagen är avgiftsbelagd. Sedan finns det massor med andra lagar som sedan kommer att hjälpa till för att serva, t.ex. handikappservicelagen eller specialomsorgslagen osv. och de är avgiftsfria. Som ni hör så är det här paraplyet väldigt komplext och inte så enkelt att ens muntligen förklara.

Det är väl därför som jag tror att debatten inte på samma sätt kommer igång och blir så lång, för det är inte en så lätt sak att diskutera så här i ett anförande.

Det som socialdemokraterna kommer att arbeta vidare med är att se till att vi får en lag om funktionshinderservice. För det är just i den lagen - som inte ännu är skriven, den arbetas fram i Finland och kommer antagligen att bli i kraft under nästa mandatperiod eller den här kommande mandatperioden – som man jobbar just med handikappservicelagen och också specialomsorgen enligt gällande specialomsorgslag. Där lyfter man in allt från arbetslivsdelaktighet, stöd för boende, stöd för boende för barn osv. Det här arbetet tar inte slut.

Nu har vi en ram framför oss som vi är väldigt, väldigt glada över. Vi ser att vi har arbete med att jobba förebyggande och det kommer att komma flera lagar ännu under nästa mandatperiod före vi har en tydlig helhet.

Slutligen, fru talman, så skulle jag vilja tacka förvaltningen. Jag skulle vilja tacka våra tidigare ministrar för ett oerhört gott arbete. Jag skulle vilja tacka min egen grupp för långa diskussioner och väldigt flitiga debatter som vi har haft. Nu har vi den här helheten som verkligen är någonting som vi socialdemokrater har jobbat hårt för.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack ltl Kemetter för ett riktigt bra anförande.

Ledamoten pratade om att avtal måste hållas och det kan ju alla hålla med om.

Vi var från utskottet var på ett litet studiebesök till hemsjukvården på ÅHS och de såg ett problem. Även om man har ett avtal om sammanhållen hemvård, i det här fallet, så faller uppgiften ändå på hemsjukvården om kommunen eller serviceboendet saknar personal som kan utföra de här uppgifterna. Det är inte riktigt logiskt att båda ska ha reserv, backup och allting för sådana uppgifter. Hur har du någon kommentar till det?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman!  I lagförslaget så ser vi att det ingår ett krav på ökad formalisering i samarbetet mellan kommunerna, KST och också ÅHS. Då ingår man samverkansavtal. Det var faktiskt ledamoten, tidigare lagtingsmannen och riksdagsledamoten Gunnar Jansson som lärde mig att när det gäller transaktioner med pengar så ska man göra det i lag eller med avtal, för då klargörs det tydligt. De här samverkansavtalen måste helt enkelt diskuteras fram. Jag säger inte att det kommer att bli lätt, men ju färre instanser det är frågan om så desto lättare tror jag det är. Därför är det väldigt viktigt att vi har KST på plats för då får vi en huvudman som ÅHS kan diskutera direkt med, och då blir det också lättare för oss att ingå avtal.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman!  Tack för det svaret. Visst har vi det, men sedan ska ÅHS också skriva avtal med KST som ni var inne på. Som fallet är nu har vi 16 kommuner och just inom åldringsvården så är det här ganska skört.

Men vi får hoppas att det snart är färre kommuner.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att de ledamöter som sätter sig in i den här otroligt komplexa lagstiftningshelheten och också de nya lagar som ska komma - som egentligen baserar sig på FN-konventionen - så inser att det är fullständigt ohållbart att klara av en sådan här lagstiftning på 16 kommuner. Det går inte.

Är det så att vi fortfarande har 16 kommuner så kommer det att ställa oerhört stora krav på samarbete kommuner emellan. Det kommer nästan att tvinga ihop dem ändå för att ekonomiskt klara av det här.

Men jag hoppas att vi framöver ser fyra kommuner, ett KST och en väldigt god lagstiftning för dem som verkligen är utsatta och som behöver samhällets stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Som ni säkert vet så argumenterar jag ofta för att vi har en skenbar autonomi, åtminstone att vi är dåliga på att använda den självstyrelse vi har. Detta gäller särskilt på det sociala området där vi har blankettlagstiftning till 67 procent i dagens läge om man läser den blå lagboken.

På de områden där vi har egen lagstiftning så ser vi också nu ytterligare ett förslag på att vi i princip ska kopiera en finländsk lagstiftning till struktur och innehåll.

Egentligen den enda förändringen materiellt sett som finns för ålänningarna är ju att man inte har tillgång till en dygnet runt jour. De övriga ändringarna eller avvikelserna som är åländska handlar om organisationen, att man har lite andra myndigheter och strukturer här på Åland. Men för den enskilda medborgaren så det ju en sämre lag än den finländska. Det tycker jag att man ska ha klart för sig i det här sammanhanget.

Det som jag saknar är givetvis en analys över de åländska förhållandena och de särskilda åländska behoven som vi har här på Åland. Då pratar jag inte om skillnaderna i kommuner, myndigheter och vem som hanterar vad, utan om de sociala problem som vi faktiskt har här på Åland och på vilket sätt de kan skilja sig från de finländska.

Exempelvis så vet vi att vi har ensamförsörjare och ensamma äldre som är två grupper som utpekas år efter år i de utredningar vi gör som de grupper som är i störst behov av samhällets stöd. Man efterfrågar ofta från regeringspartierna, när vi föreslår olika åtgärder för att stöda de här, att man måste utreda det här och återkomma med åtgärder.

Men samtidigt så lägger man nu fram ett socialvårdspaket där ordet ensamhet, ensamförsörjare eller ensamma äldre inte nämns på ett enda ställe. De två grupper som har störst behov av den här lagstiftningen, de förbises mer eller mindre. Man behandlar dem precis som alla andra grupper i den här lagstiftningen, trots att vi vet att det är här som behovet är som störst.

Jag skulle vilja fråga landskapsregeringen här och nu; på vilket sätt kommer den här lagstiftningen att hjälpa ensamförsörjare och ensamma äldre? På vilket sätt kommer kommunerna att ha bättre möjligheter att stöda de här grupperna om lagtinget antar den här lagstiftningen? För det borde väl ändå vara prioritet om vi ska tackla de åländska utmaningarna och erbjuda en förbättring för ålänningarna.

Vidare så tycker jag man kan se klara skillnader i den finländska strukturen jämfört med Åland eller hur förhållandena ser ut. Man har dubbelt så hög arbetslöshet i Finland jämfört med Åland i dagsläget, man har tre gånger så hög ungdomsarbetslöshet och ändå så föreslår regeringen att vi ska ha samma lagstiftning och samma system. Hur motiverar man det?

Varför väljer man att frångå den trend som vi ser ute i Norden och Europa överlag där man försöker decentralisera socialpolitiken? Finland går ju i en helt annan riktning och försöker centralisera så mycket som möjligt, de för upp utkomststödet till FPA till exempel. Tack och lov har vi inte gjort det på Åland i dagsläget, men vi följer ändå den finländska trenden med mer centralistisk socialvårdspolitik. Inte ett resonemang har man om detta i framställningen. Det enda man redogör för är lagstiftningen i Finland. Det tycker jag är en svaghet om man ser det ur ett självstyrelseperspektiv. När vi har möjlighet att vända blicken både västerut, österut och söderut för att se den allmänna utvecklingen så väljer man att stirra blint på utvecklingen i Finland och dessutom kopiera de lösningar man har rakt av med några mindre organisatoriska förändringar, förutom att man har en något sämre jourtid för socialjouren.  Ur ett självstyrelseperspektiv känns det som långt ifrån tillfredsställande att vi har ett sådant underlag för en såpass viktig lagstiftning som skulle ha potential att göra skillnad för utsatta ensamförsörjare, ensamma äldre och andra grupper som utifrån åländska förhållanden skulle behöva insatser och åtgärder.

Det är klart att det här är en ramlag och den strävar till att ge något slags grundläggande struktur i socialpolitiken. Men nog borde det väl ändå vara på sin plats att man presenterade lite tankar och motiveringar om hur man faktiskt materiellt sett ska hjälpa de här utsatta grupperna. Det lyser helt och hållet med sin frånvaro.

Men tittar man ändå på strukturer så tycker jag också att man kan fundera på att en lagstiftning som är utformad för finländska förhållanden med 19 000 invånare per kommun nu ska tryckas in i de åländska förhållandena med 1 800 invånare per kommun. Man har ungefär tio gånger större kommuner i genomsnitt i Finland än vad vi har på Åland, men man tycker att de ska ha samma uppgifter och samma skyldigheter enligt lag. Hur motiverar man det från landskapsregeringens sida?

 Vi har samtidigt ett helt annat civilsamhälle med aktiva föreningar, särskilt på det sociala området på Åland, som man borde utnyttja i mycket större utsträckning och skapa bättre bryggor och samarbetsmöjligheter. På vilket sätt hjälper den här lagstiftningen till att ta till vara på de möjligheterna? Det här är alla sådana frågor som jag saknar i framställningen och som kunde tillföra något politiskt i debatten utöver att vi säger att vi får en modern lag som uppenbarligen antagits i Finland och då, på något sätt, på sina egna meriter ska vara bättre på alla sätt och vis. Jag har lite svårt att se hur det faktiskt ska hjälpa den enskilda ålänningen som är utsatt i det här sammanhanget. På vilket sätt får man en bättre situation, annat än möjligen en något förbättrad rättssäkerhet? Men hur ska vardagen i materiell och verklig mening förbättras? Det har jag väldigt svårt att se.

Ännu mer problematiskt tycker jag att det blir när man läser i motiveringarna att orsaken till att man påbörjade det här lagstiftningsprojektet var att man såg att social- och hälsovårdsreformen var på gång i Finland och då ville man isolera Åland från de effekterna som det skulle innebära att socialvården fördes upp på den regionala nivån i Finland. Då ville man gå in för den här lagstiftningen som man redan då kunde anta att snart skulle bli lite föråldrad i det finländska systemet, men den vill man föra in rakt av på Åland. Man vill fortsätta att föra in föråldrad finländsk lagstiftning kan man säga, och att den ska gälla på Åland och detta utan att granska vilka effekter den har för det åländska samhället. Det tycker jag som självstyrelsepolitiker att är lite problematiskt. Varför tar man inte utgångspunkten och börjar med Åland och sedan tittar på olika lösningar och förutsättningslöst värderar olika lösningar man ser i det nordiska, i det europeiska men också i det finländska och det åländska?

Utgångspunkten i lagstiftningsarbetet, och det står ju också tydligt i framställningen, är att man ville gå in för en egna åländsk lagstiftning men den skulle inte få innehålla några stora avvikelser från den finländska lagstiftningen. Det var uppdraget som gavs när man påbörjade det här lagstiftningsarbetet. Jag har svårt att förstå varför man tillämpar ett sådant tankesätt när vi har självstyrelse och möjligheter att skapa våra egna strukturer, våra egna system och plocka olika goda lösningar från omvärlden. Varför ska vi då ta alla lösningar okritiskt från Finland? Det är väldigt svårt för oss i Ålands Framtid att förstå.

Jag hoppas att utskottet kan vidga vyerna lite och faktiskt fundera på om det här en lagstiftning som är optimal för de åländska förhållandena. Det kan hända att den innehåller vissa förbättringar och att den är värd att gå vidare med på den grunden. Men jag tycker att vi borde ha en betydligt högre ambitionsnivå för den här typen av lagstiftning där vi har en omfattande egen åländsk behörighet att utnyttja. Det är det som jag saknar i det här sammanhanget.

Med de orden så vill vi hälsa till social- och miljöutskottet som ska behandla den här lagstiftningen vidare; våga vidga vyerna och perspektiven något. Ställ er de här frågorna; på vilket sätt hjälper vi de åländska utsatta grupperna i samhället genom just den här lagstiftningen? Kunde vi införa några andra materiella förändringar som faktiskt ger möjlighet till en drägligare vardag för framförallt ensamförsörjare och ensamma äldre som är i störst behov av samhällets hjälp. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Jonsson väcker många intressanta och viktiga frågor.

Jag vill ge ett rakt svar på frågan om på vilket sätt detta förbättrar för barnfamiljer. Det här lagförslaget innebär att tidiga förebyggande insatser kan sättas in i ett tidigt skede för barnfamiljerna innan det barkar - om ett sådant uttryck tillåts - vilket vi har viss erfarenhet av i några av våra åländska kommuner.

Vad gäller ensamförsörjare så vill jag också notera att i den tilläggsbudget som vi har för kännedom idag så finns det en höjning av ensamförsörjartillägget som torde vara i linje med det som ledamoten efterfrågade.

Men det finns skäl att uppehålla sig en stund vid den här stora frågan som ledamoten ställer. Varför gör vi detta? Förstås så gör vi detta för att vi tror att det är det bästa för Åland. Man kan ju föreställa sig en situation, ja jag får ta det i andra repliken.

Ltl Axel Jonsson, replik

Menar då ministern med förbättrade möjligheter för barnfamiljerna att de här hembesöken som man möjliggör med den här lagstiftningen är förbättringen för barnfamiljer?

Minister Wille Valve, replik

Ja det är flera insatser, men det är framförallt tidiga förebyggande insatser. Nu medger inte den här repliken riktigt allt vad jag hade tänkt säga.

Den intressanta frågan är ändå, hade vi kunnat göra annorlunda?

Om man tänker sig att socialministern skulle heta Jonsson, han tillträder och meddelar att nu gör vi en helt egen åländska socialvårdslag. Vi bortser ifrån att alla administrativt tvingande åtgärder gäller oberoende av vad vi gör med dagens socialvårdslag. Vi bortser också ifrån att all socialförsäkring gäller direkt på Åland och därigenom också differentiering mellan olika servicenivåer och omsorgsnivåer. Ta fram den! Och så säger vi att det tar tio år att göra det, men vi har ett uppdateringsbehov som är akut och vi har medborgare som ställer höga krav på service. Vad gör man? Givetvis gör man det bästa möjliga som går att göra för Åland vilket landskapsregeringen har gjort.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer givetvis, om man ska göra ett omfattande lagstiftningsarbete så tar det mera tid. Det kräver att man involverar samhället i större utsträckning och ger dem ordentligt med tid att svara på remiss och ge sina remissutlåtanden och så vidare. Men jag tycker att det hör till en normal lagstiftningsprocess. Jag tycker att det är ett betydligt bättre sätt att arbeta om vi vill ha en lagstiftning som ska hålla långsiktigt och som ska vara anpassad efter åländska förhållanden, om det är det som vi är ute efter.

Men om vi bara är ute efter att snabbt få till någon slags nödlösning på plats för att implementera gammal finsk lagstiftning, ja då kanske det här alternativet är att föredra.

Och för att återgå lite till kommentaren om att det här ökar barnfamiljernas möjligheter så är det nästan skrattretande, man inför ett nytt system med hembesök för socialarbetarna och uppskattar att det ska leda till fem besök per år till en kostnad om 8 000 euro. Det är verkligen någonting som kommer att innebära (… taltiden slut).  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag kan hålla med ltl Jonsson. Visst tittar vi på den finska lagen och visst kan det finnas bättre saker där än vad man har i den här lagen till exempel. Men det är också flera lagar. Jag har själv pratat om att jag vill ha en ungdomslag och lyft fram vissa frågor. Men hur mycket ska man sätta i lag?

Jag tycker att man har gjort ett gott jobb härifrån. Man har tittat på vissa saker.

Ser vi på ensamförsörjarna så ifrågasatte ltl Jonsson 19 § familjearbetare. Jag tycker att det i 18 § finns stöd till ensamförsörjare, om vi pratar om materiellt stöd. Det tycker jag att det finns och att man har rätt att kräva det i och med denna lag.

Sedan när ltl Jonsson pratade om att man vill ha mer pengar, så det tror jag att kommer senare i annan lagstiftning. Det här är ändå vår ramlag.  

Ltl Axel Jonsson, replik

Den enda förändring som går att utläsa av motiveringarna är ju den här utökade möjligheten till hembesök. Där skriver man i motiveringarna att man räknar med att det här ska innebära fem ytterligare besök per år hos de åländska barnfamiljerna. Det kan knappast vara något som ritar om hela den åländska socialpolitiken för barnfamiljerna. Så det blir ju lite skrattretande när man inför den här typen av utveckling som man sedan antar att knappt kommer att användas. Varför ska man då införa ett sådant institut? Det verkar ju lite märkligt, i varje fall ur mitt perspektiv. Jag tror att det är ett symptom på att man tar den finländska lagstiftningen och frågar sig; är det här bra, är det här bra, är det här bra? Och så tar man det som man tycker ser bra ut, utan att svänga på perspektivet och ställa sig frågan; vad är det vi behöver här på Åland? Hur ska vi uppnå de målen på bästa möjliga sätt? Det vore ju rätt sätt att hantera den här frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Ser vi rent generellt så tycker jag att det finns ganska mycket förbättringar som vi inte har haft tidigare.

När vi tittar på bedömningarna av servicebehovet så tog jag i tidigare replikskifte upp att man i lag skriver att man vill se det här samarbetet mellan myndigheter. Vi har haft ett bekymmer med myndigheter som har hävdat att enligt lag kan de inte samarbeta för sekretessen kommer emot. Här sägs att ni ska samarbeta.

Ltl Jonsson frågade om sysselsättningsåtgärder. Jag tycker att 17 § är ganska bra, verksamhet i sysselsättningssyfte. Den enskilde individen som behöver hjälp kan hänvisa till den här paragrafen och säga ”okej, här finns det. Jag tycker paragrafen är lättläst.

Det här är ramlagen. Sedan måste man börja jobba med politiken och därigenom ge förutsättningar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns säkert bra delar i lagstiftningen. Jag vill inte vara så svartvit att jag säger att det inte finns.

Däremot tycker jag att perspektivet är helt felsvängt. Man börjar med att analysera den finländska lagen och frågar sig vad vi ska ta av den, istället för att utgå ifrån det åländska behovet och fundera hur vi skapar bästa möjliga lösningar för att effektivt kunna hantera den här typen av problem.

Det innebär ju också en byråkrati och administration för kommunerna att hantera nya system som kanske knappt kommer att användas osv. Man måste fortfarande ha möjlighet till beredskap att använda det om den enskilda medborgaren kräver det. Det är ju det här som skapar en ineffektiv lagstiftning, såsom jag ser det. Man utgår inte från det verkliga behovet, utan från någonting som man har skapat för storstadsområden som Helsingfors t.ex. och som ska fungera lika bra där. Det kan ju omöjligen vara optimalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det är alltid intressant att höra på ltl Jonsson. Det här är en principiell diskussion och det är bra, jag tänker inte gå in på detaljer och materiella saker.

Utgångspunkten i den här lagen är en ramlag. Man får en grund att bygga vidare på. Jag tycker att utgångspunkten här är bra. Många gånger är rikslagstiftningen också hyfsat bra faktiskt.

Åländska utsatta personer, det är inte så stor skillnad egentligen vilka som är föremål för de sociala tjänsterna. De är ganska lika faktiskt.

Men det som är intressant här är att man har börjat med den här lagen och bygger vidare på den.

Själv har jag den åsikten att självstyrelsen, som nämndes här, är ett medel för att förbättra ålänningars levnadsvillkor. Man plockar lite härifrån och därifrån och det är faktiskt ganska förnuftigt att ha en sådan politik. Så jag ser inte några bekymmer med den saken.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan bara ta ett exempel för att jämföra till exempel den danska lagstiftningen, där har man decentraliserat socialvården som prioriterat i den lagstiftningen och den är också en ramlagstiftning. Där säger man att kommunerna vet bättre vilka åtgärder man ska vidta för att hjälpa sina invånare. Det är också ett sätt att hantera problematiken på med en likartad lagstiftning eller lagstiftningsteknik.

Men här väljer vi att haka på den finländska trenden som går stick i stäv med både den nordiska och den europeiska utvecklingen, och om detta har man inte sett ett resonemang om i lagstiftningen. Men man har ganska omfattande resonemang om det här i den finländska propositionen som ligger till grund för den lag som ligger till grund för det här lagförslaget. Man hanterar de här frågorna närmast okritiskt och det tycker jag att är problematiskt ur ett självstyrelseperspektiv.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Jag har i alla fall en annan åsikt. Jag hade utgångspunkten vad som är bäst för ålänningarna och så ser man vad som passar bäst för vårt åländska samhälle.

Som jag sade i tidigare replik så tror jag inte det är så stor skillnad på konsumenterna här och på fastlandet inom socialvården.

Det framkom också att i den här diskussionen som du nämnde här, som jag också tyckte var bra, att det var något bättre rättssäkerhet. Som jurist tycker jag att det är en väldigt viktig fråga att rättssäkerheten fungerar, att klienterna får sina lagstadgade rättigheter. Det är grunden, annars faller hela systemet ut i sanden om man har bra rättigheter men de inte kan förverkligas. Så den positiva feedbacken bör väl Axel Jonsson hålla med om, att den här lagen innehåller en sådan tankegång.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, jag hyser höga tankar om våra lagberedare och möjligheten att vi kan utforma en egen åländsk rättssäker lagstiftning. Jag tvivlar inte alls på det. Det kan hända att vi har olika uppfattning om den saken.

Men vad jag menar är att utöver de här organisatoriska och mer formella fördelarna, som finns med att Ålandsanpassa den här finländska lagstiftningen, så finns det inga motiveringar eller någonting annat som tyder på att det här faktiskt kommer att skapa någon materiell förbättring för de grupper som vi ändå försöker hjälpa med den här lagstiftningen. Det är ett stort problem, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, det var befriande att höra ltl Jonsson tala efter allt tackande inom regeringsblocket här under eftermiddagen. Det blev lite tröttsamt i längden. Det var skönt med någon som talade om lite modernare synsätt än att kopiera finsk lagstiftning rakt av. Det är ofrånkomligt, det är till stor del en kopia. Jag delar väl ledamotens synvinkel om att man kunde ha valt ett annat angreppssätt.

Det jag inte förstår, och ledamoten får gärna kommentera, är att samma landskapsregering som nu presenterade det här lagförslaget har själva konstaterat att Finland idag inte ens kan leverera lagstiftning som redan är antagen av riksdagen. Man kan inte leverera på ett sätt som motsvarar den finska versionen. Ändå ska vi ännu längre in i det finska systemet både vad gäller lagstiftning som sådan på området och även tjänstevägen som följer av lagförslag nummer två på dagens agenda i den här frågan. Så det är väl det här som förvånar oss alla.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så. Vi har redan en situation där vi, som sagt, har 67 procent blankettlagstiftning. Nu blir det lite mindre men vi får en kopia istället av socialvårdslagen.

Detta leder till att vi sakta men säkert införlivar Åland i de finländska strukturerna, i det finländska tänkandet och i den finländska arbetskraften som då får bättre möjligheter att förstå det här systemet och att komma hit.

Samtidigt har vi våra egna ungdomar som studerar i Sverige och nu ska få det svårare att arbeta på det här området. Det här är ju resultat av ett tänkande där vi börjar med att titta på den finländska lagstiftningen, granskar den och så plockar vi de bitar vi vill ha istället för att svänga på steken och börja med Åland. Vad är bäst för Åland? Vad kunde vi göra med både inspiration från öst och väst för att skapa ett fungerande system?

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, ltl Jonsson kommer att lämna ett stort tomrum efter sig i den här salen efter den 21 oktober i år och det är bara att beklaga. Det behövs några som kan tala ett annat språk än det som nuvarande landskapsregeringen talar.

I den här situationen har vi också utbildningsfrågan. Man kan nu konstatera att inte ens idag kan man utbilda sig på svenska i Finland för att t.ex. bli närvårdare. Det finns inte rättslitteratur att tillgå på svenska och ändå så ska det vara det som ska styra morgondagens åländska socialarbetare. Det är oroväckande.

Men i likhet med ledamoten så hoppas jag faktiskt att social- och miljöutskottet kommer att försöka ta ett helhetsgrepp på det hela.

Kan ni vara lite tysta så jag hör vad jag tänker! Det skulle underlätta. Det är lättare att prata om ni är tysta när jag håller tal.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så. Vi har en gemensam förhoppning om att social- och miljöutskottet tar ett större perspektiv på den här lagstiftningen, för Åland är nog förtjänt av det.

Även om vi kanske tvingas gå vidare med den här lagstiftningen, för att lösa de mest allvarliga brister som finns i dagens läge, så vore ju en skrivning på sin plats om att vi behöver en socialvårdslagstiftning som utgår ifrån åländska förhållanden och inte efter de sociala problem som finns i Seinäjoki eller i utkanten av Helsingfors. Nu är det här på Åland och det måste vara vår utgångspunkt i all lagstiftning, anser jag och där tycks vi vara överens.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Zetterman

Talman! Jag tänker prata om något som jag verkligen ogillar, nämligen gränser. Jag tror att det är viktigt att vi i alla olika forum börjar prata om hur vi kan överbygga de gränser som hämmar individens frihet. För det är faktiskt frihet som socialvården handlar om; assistenter, stöd och sociala åtgärder gör att individen kan leva mer som hen vill och vara friare. Det är viktigt för mig och det är viktigt för liberalerna.

Tyvärr har vi många gränser idag; kommunerna, de befintliga kommunalförbunden, KST på väg och ÅHS. Inom primärkommunerna finns också gränser mellan exempelvis skolan och socialförvaltningen, ibland är det dessutom olika huvudmän för dessa instanser.

Många individer kommer i framtiden att få stöd från sin egen primärkommun, KST och ÅHS. Samverkansavtalen är alltså av yttersta vikt för att få till ett sömlöst system. För samtidigt som vi samordnar inom KST så uppstår det nya gränser.

Ingen har pratat särskilt mycket om det, men jag tänker lyfta det nu. Kommunreformen är central för en god socialvård. Det blir oerhört svårt att få igenom FN-konventioner och sociala bestämmelser som i vår närregion med 16 kommuner. Remissutlåtandena visar med all önskvärd tydlighet att vi måste få färre kommuner på Åland för att verkställa modern socialvård.

Jag hoppas verkligen att kommunstyrelser runt om på Åland och ÅHS-styrelsen ska diskutera hur samarbetet ska verkställas i praktiken, så att inte den här lagen bara blir en tummetott av det som var tanken.

Till sist, talman, tre framtidsutsikter, något som jag kommer att arbeta för att ska verkställas i framtiden när vi får grunden på plats.

Kommunala samarbeten för boenden för klientgrupper som är relativt små, så som yngre med fysiska handikapp som är i behov av dygnet runt vård och boenden för yngre personer med kognitiv svikt och andra demenssjukdomar. Och också frågan om boendestöd.

Jag vill att vi ska övergå till personcentrerad vård genom hela vårdkedjan, dvs. vi ska se till människors kvarvarande styrkor – inte till de sjukdomar och svagheter som hen har.

Jag vill också att vi framtiden ska införa subjektiv rätt till samordning.

Alltså nu tar vi viktiga steg genom samverkansavtalen, men jag anser att vi i framtiden borde förbättra socialvården med rätten att själv få begära samordning kring sin egen vardag. Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! En av orsakerna till att centern har varit med och drivit på KST är ju för att vi ser att inom de djupa smala områdena så finns det ett behov av samordning. Tyvärr har ju landskapsregeringen lagt det projektet på is, vilket har gjort att många klienter ute i kommunerna har farit extra illa. Vad anser ltl Ingrid Zetterman, bör KST sättas ikraft omgående eller vill ni vänta ytterligare?

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag menar att KST behöver sättas ikraft. Det var synd att kommunerna begärde att få förlängd tid för att sjösätta KST. Tyvärr såg vi att den frivilliga processen inte fungerade den här gången heller.

Nu räknar jag med att KST sätts ikraft, det blir bra på många sätt och vis. Men vi behöver också förstå att det blir nya gränser och det uppstår en ny problematik med KST. Exempelvis för personer som t.ex. får handikappservice från KST men färdbiljetter från primärkommunen och sjukvård från ÅHS så blir det nu en till nivå i hela vårdkedjan. Det här bör vi hantera och därför bör vi diskutera det för jag tycker att vi diskuterar den problematiken för lite. KST kommer inte att lösa alla problem i sig utan det kräver mer arbete från politiskt håll.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, KST kommer inte att lösa alla problem, det tror inte jag heller, men KST kommer att lösa många problem.

Men att tvångssammanslå att 15 kommuner till 3, det tror jag inte heller att kommer att lösa några problem.

Sedan får man ta hörsägen för vad det är, men enligt hörsägen så är det ju regeringspartierna själva som aktivt har bromsat KST för att det har funnits en vision om att socialvårdsområdena skulle avspegla sig i de nya kommunstrukturerna, de som inte kommer att bli verklighet.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag tycker att en vicetalman vid Ålands lagting ska hålla sig ifrån att diskutera hörsägen i plenisalen. För min del ligger det ingen sanning bakom det påståendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ltl Zetterman man för ett intressant anförande. Det är mycket i detta som rör hur man ska gå vidare.

Ltl Zetterman pratade om kommunstrukturen. Först tänkte jag att egentligen så finns det många små kommuner som har bra social service.

Sedan kom ltl Zetterman till den springande punkten. Det är de olika klientgrupperna som vill ha bostäder och som man behöver hjälpa med samhällsstöd. Där behöver man sätta in krutet och förbättra, vilket man gör med ett KST och större och kraftigare kommuner som klarar av de här olika grupperna som ltl Zetterman nämnde. Ltl Zetterman kommer att få mitt stöd i alla fall för det är ett ytterst viktigt arbete som ledamoten nämnde.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Tack, talman! Jag delar uppfattningen om att både KST och större kommuner kommer att göra gott för de enskilda klienterna. Vi vet idag att vi har flera kommuner där man kanske har en ordinarie socialarbetare och när den personen är på semester så försvinner hela kontinuiteten från hela socialvårdskontoret. Jag tycker inte att det är ett sätt som vi ska behandla våra medborgare på år 2019.

Ltl Göte Winé, replik

Det stämmer pris som ltl Zetterman sade, vi måste få kraftigare social service med större enheter och där finns KST. Landskapsregeringen förlängde ju tidigare tiden enligt kommunernas begäran. Det var ett möte i Kyrkby högstadium den 9 mars 2017, och där ville man verkligen klara av det här själva och man var på god väg tills vissa kommuner sade att de inte ville betala för andra kommuners socialfall. Här såg man var den solidariteten fanns.

Men detta är förbi, nu gäller det att se framåt. Nu går vi vidare, vi tittar på det här och vi ser till att KST kommer igång.

Vi tar den här socialvårdslagen, vilket betyder att det är många som kommer att få möjligheter till bättre social service.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag har under flera år jobbat inom ett kommunalförbund. Jag tycker att det i grunden är ett bra verksamhetsområde.

Men när man pratar med kommunalförbund i Sverige eller med samkommuner i Finland så blir de förvånade över den diskussion som alltid förs i huvudsak på Åland. Det är det faktum att så fort kommunerna här ska samordna sig, samarbeta eller vara tillsammans så handlar ingenting längre om kärnfrågan, utan allting handlar om de ekonomiska fördelningsnycklarna. Det spelar ingen roll ifall det är äldreomsorg, socialvård eller sopor, det är alltid samma sak.

Därför tycker jag att det är bra att vi blir färre aktörer, för vi måste sätta människan och miljön i centrum och inte strukturerna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid lagtingets nästa plenum i morgon.

Remiss

6        Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp vid lagtingets nästa plenum.

Remiss efter bordläggning                                   

7        Medieavgift och finansiering av public service

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2018-2019

Ärendet bordlades vid plenum den 10 april 2019.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag vill på en centergruppens vägnar säga några ord om vad vi tycker om det här lagförslaget.

Tittar man lite omkring oss i Norden speciellt i Sverige så vet vi att public service uppdraget har blivit allt mer komplext. Delvis för att det finns så otroligt många sätt nuförtiden, även för privatpersoner och för mindre professionella, att sprida sina kunskaper. Fake news - som vi alla känner till att finns mycket av på nätet - har en väldigt stor spridning.

Ni såg säkert på nyheterna i morse att man hade hackat sig in på socialdemokraternas hemsida i Sverige och skrivit en del märkvärdiga saker där. Det visar kanske hur lätt det är i den här världen att få desinformation. Det gör också att public service får en allt viktigare roll att verkligen spegla verkligheten på ett trovärdigt sätt.

I Finland tar man ut en avgift på 163 euro om du förtjänar mer än 14 000 euro. I Sverige har man en avgift på max 1 300 kronor för ungefär motsvarande service som vi har här.

Centern kommer att stöda det liggande förslaget som landskapsregeringen har lagt fram. Vi anser inte att det är det mest optimala. Vi tycker att det borde ha funnits ett utrymme budgetmässigt så att man inte skulle behöva påföra medborgarna en ny skatt. Å andra sidan kan man föra ett resonemang om att avgifterna funnits tidigare också.

Men vår förhoppning är att man i framtiden ska kunna använda sig av ett system som möjliggör för ålänningarna att ta del av public service utan att själva direkt behöva betala en avgift. Men i dagsläget stöder vi föreliggande förslag.

Däremot vill vi sätta in en liten flagga för de skrivningar som finns på sidan 23 och hänför sig till grundlagsutskottet betänkande. Man skriver: ”Förslaget till medieavgift har stora likheter med den rundradioskatt som tidigare har införts i riket. I propositionen om rundradioskatten ansågs den statsförvaltningsrättsligt vara en skatt och inte en avgift eftersom rundradioskatt skulle komma att tas ut av alla avgiftsskyldiga oberoende av om de använder eller har möjlighet att använda Rundradions tjänster”. Där vill vi skicka en hälsning till lag- och kulturutskottet att vänligen fördjupa sig i den frågan. Tack.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag för min del har en lite annan syn än vad centergruppen har i det här ärendet. Jag har svårt att förlika mig med att man gör på det här sättet speciellt när man inte har något direkt motiv annat än att beskatta ålänningarna.

Det står i den här framställningen: ”En direkt anslagsfinansiering skulle visserligen vara administrativt enklare att ordna men skattemodellen tryggar kontinuitet i finansieringen av public service på ett bättre sätt”. Man motiverar med att det skulle vara på ett bättre sätt. Jag förstå inte. Vad då på ett bättre sätt? ”Samtidigt medför skattefinansieringen i längden bättre garantier för ÅRTV:s självständiga och oberoende ställning.” Det har jag också jättesvårt att förstå. Om man skulle ta det via budgeten och ha en lagstiftning som Ålands Framtid sade att man skulle ha, 70 euro/person, så är det är ju precis samma sak. Det är också en lag. I båda fallen så ska det vara en inkomst och en utgift i budgeten. Det är precis lika säkert, så det kan inte vara motivet, fast man försöker formulera det på ett bättre sätt.

Jag har kommit till att man helt enkelt vill beskatta ålänningarna mera än man måste. Det är detta som det handlar om. Det finns ingenting annat.

Det finns också ekonomiska muskler för under den här perioden så har det influtit 27 miljoner till. Ålänningarna betalar 27 miljoner mera till skattekistan och så ska man inte kunna ta 6 procent av det via budgeten och ge det tillbaka till ålänningarna. Ni får gärna komma fram och berätta varför.

En liten kuriosa som jag hörde här är i riksdagsdebatten från åländska ledamöter. Man var bekymrade över att det var så hög skatt i Finland och det är det. Några dagar senare så kommer man antagligen att stöda en ny skatt på Åland. Det finns ingen logik i det här. Det är möjligt att jag är ganska ensam här i lagtinget. Men jag tycker i alla fall att det inte finns någon logik i att göra på det här sättet.

Också med tanke på att här försöker man skydda låginkomsttagarna för de har gratis och det gör man ju förstås. Men de som har 15 000 euro i året, de ska betala 110 euro. En familj där båda ligger på 15 000, de har totalt sett 2 300 euro tillsammans i månaden och har tre barn, de ska betala 200 euro i avgifter eller 220 euro kanske det till och med var. Skulle det tas via skatteinstrument så skulle de indirekt betala bara kanske en tia. Det skulle vara ett bättre sätt att göra detta på även för medelklassen. Ett par som har 2 300 euro i månaden vill jag inte påstå att är medelklass, utan de har det verkligen knapert. Så det här skulle vara ännu bättre för dem som har det knapert. Dels så borde det här systemet som jag föreslår tas emot av socialdemokraterna, för det är helt enligt deras ideologi och dels skulle moderaterna gilla det här för de kan väl inte gilla nya skatter. Det är väl liberalerna som har tvingat igenom det antagligen då, för deras ideologi är väl lite både och i det här fallet.

Det är riktiga kullerbyttor ideologiskt här. Det som jag föreslår är både socialdemokratiskt och moderat politik, både och. Regeringen borde väl tycka att det är perfekt då. Det är ju så, erkänn det! Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ltl Runar Karlsson resonerar klokt. Det märks att vi har liknande tankegångar i det här ärendet. Framförallt så är det en intressant poäng som han gör med parallellen till eventuella politiska kompromisser. För jag tycker att det här är ett typexempel på när man försöker beakta just många viljor. Det leder då till ökad byråkratisering och administration när vi har ett skattesystem som är anpassat just för att beakta inkomstskillnader och skapa en utjämning av systemet.

Jag delar den synen långt att det vore ett mycket mer rationellt sätt att angripa den här finansieringslösningen genom att använda de system vi redan har i större utsträckning. Tack Runar Karlsson för att du för fram det här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, ltl Jonsson sade att det är en kompromiss och det är det. Men, som sagt, det är en ologisk kompromiss. Det som jag föreslår borde socialdemokraterna ta emot det med öppna famnar i och med att det är bättre för dem som har låga inkomster. Och som sagt, moderaterna borde också gilla att man inte inför en ny skatt för första gången någonsin som är av längre natur. Hos liberalerna så tror jag att det också tangerar båda lägren. Det borde vara så. Men det kan också vara så att så här har man gjort runt omkring och att vi inte vill idka självstyrelse, utan vi vill göra som alla andra. Det märker man i fler och fler fall. Det är kanske jättedyrt att ha en självstyrelse och en onödig sak och då gör man precis som alla andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är klart att livet är fyllt av kompromisser. Men i det här fallet är det en ganska enkel fråga som sådan. Det blir inte dyrare för våra medborgare. Hittills har den här familjen som inte har så hävt betalat 220 euro i licensavgift, i bästa fall. Fördelen med detta system är att det är väldigt, väldigt många, eller, dvs. i praktiken, alla som tjänar tillräckligt mycket så kommer att vara med och betala.

En annan fördel är att byråkratin och besväret att få in de här licenspengarna minskar knappt till någonting alls och det måste man se som en stor samhällsvinst.

Om man bara får önska så få se, kanske i framtiden att det här också är ett sedvanligt budgetmoment.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Idag finns det en del som inte betalar radiolicens som det egentligen är, med den motiveringen att de säger att det lyssnar inte på radion. Varför ska de betala för någonting som de inte använder? Det gör man inte. Så för dem så blir det dyrare.

Jag håller med om att det gamla systemet vill jag heller inte ha. Men varför inte ta steget fullt ut och strunta i att föra in ny skatt och göra det så att det blir ännu bättre för dem som har lite lägre inkomst? Vi har ju pengar. Vi har ju fått 27 miljoner till under den här perioden. Vart har de pengarna runnit mellan fingrarna? Vi måste kunna idka, som man gjorde tidigare, en sådan självstyrelsepolitik som är gynnsam för ålänningarna på alla sätt.

Ltl Tage Silander, replik

Fru talman! Till det sista så är jag benägen att hålla med helt och hållet. Vi borde ha råd till det här. Ltl Karlsson vet hur budgeten är uppgjord, vad det finns för pengar där och hur de används. Till all lycka nu så börjar vi få en budget som är i balans och det ska vi vara stolta över.

Den här enskilda åtgärden kostar inte skattebetalarna eller medborgarna mera än vad det har gjort tidigare och byråkratin minskar. Den är ganska okay den här, man kan se det som ett första steg av två.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, jag är medveten om att moderaterna är med på att införa en ny skatt på Åland. Det måste ju som sagt vara mot ideologin. Jag kan inte se något annat.

 Men återigen, år 2016 fick vi 241 miljoner i skatteintäkter och år 2019 beräknas de till 268 miljoner. Tar man 6 procent av det så kan man finansiera det här. Det är väl på det sättet som vi borde göra. Det måste gå att gå till prioritera om. När man idkar politik så måste man prioritera för det kommer alltid nya utgifter varje år. Skulle det komma en oförutsedd kostnad nästa år som är varaktig, ska vi få införa en ny sorts skatt igen då för att finansiera den? Nej, det måste gå att prioritera in det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson menade på att den politiska ideologin är lite svår att hitta. Men jag hittade den politiska ideologin eftersom ltl Runar Karlsson sade att han hade en annan åsikt än den övriga centergruppen. Det innebär ju att den övriga centergruppen i så fall, med ledamotens resonemang, stöder den liberala ideologin. Så det är väl positivt tycker jag.

Sedan är jag lite nyfiken, ledamoten väljer att vi ska använda budgeten som ett medel istället för att betala, de som har råd att betala det här. Vem är det som ska avstå ur budgeten? Var ska de pengarna tas? Det brukar vara på det viset att ledamoten är rätt pigg på att berätta varifrån medlen ska tas. Jag önskar ett svar på den frågan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det kanske var lite väl mycket begärt att jag nu här, moment för moment i budgeten, ska berätta var jag ska få ihop två miljoner. Det hinner jag inte ens med på de 51 sekunder som är kvar.

Nog är det konstigt, en budget på 350 miljoner och speciellt när man har fått 20 miljoner till, om man inte ska hitta de här två miljonerna. För under åren så det uppstått många andra kostnader som är mycket högre och som man har kunnat baka in i budgeten. Nog kan man prioritera in det om man skulle ha velat. Men man vill beskatta ålänningarna under de tider som ålänningarna har betalat mest skatt någonsin och då vill man beskatta dem ytterligare. Det är tyvärr så.

Sedan till ideologin, ja jag har en annan åsikt än centern. Jag får förmodligen rösta annorlunda, men det kommer att liberaler att få göra.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det blir spännande att se när vi kommer så långt som till omröstning, då får vi se hur rösterna faller.

Däremot är detta lite konstigt. Det här förslaget innebär att vi lindrar avgifterna och utgifterna för dem som har det sämst ställt. Vi lindrar det med ungefär 17,50 per månad i förhållande till dagens situation. Då är det lite märkligt när man gör jämförelsen för några månader sedan när vi diskuterade skatteavdraget som skulle ge 8 euro så medför alltså detta dubbelt mera och då är det heller bra.

Varför kan vi inte försöka se saker och ting som de verkligen är? Det här gynnar dem som har det sämst ställt för de slipper avgiften, de kommer undan. Så det borde vara rätt uppenbart.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, men mitt förslag så gynnar ännu mera.

Ltl Staffas gav ett visst hopp här i salen när det kommer till omröstning. Det kan hända att man gör på samma sätt som när landskapsregeringen förde fram en lag om en kommunstruktur för inte så länge sedan. Där ändrades sig regeringsblocket över en natt. Från att det hade varit ett tvång till att det blev frivilligt, man ändrade via utskottet, vilket inte många har reagerat på ännu. Men det var en jättestor ändring som lagtinget gjorde, de gillade inte regeringens förslag. Det kan hända att man inser detta också i utskottet. Hoppet finns!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag får väl ta på min lott att återigen förklara varför det är bättre att ha den här medieavgiften än att baka in den som ett vanligt budgetmoment. Det är återigen för att garantera det här oberoendet som public service ska vara. Det ska vara ett armlängdsavstånd. De som granskar ska inte behöva vara i åtnjutande av välvilligheten hos dem som blir granskade och det är en skillnad. Vill ltl Karlsson veta mera vad den här skillnaden består av så kan han ju prata med partikollegan här, som inte är på plats just nu, före detta infrastrukturminister Thörnroos som jobbade med det här länge och väl när det begav sig förra mandatperioden. Hon kan nog alla turer kring det här och kan också förklara varför den här modellen är bättre.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Lag som lag, båda är enligt lag och lagen kan ändras i båda fall. Nästa lagting kan besluta om att skatten ska vara 50 euro eller 500 euro, det vet vi inte. Så det är ingen skillnad rent säkerhetsmässigt för radion, utan det är på samma sätt. Det är lagtinget år från år som kommer att besluta om hur mycket pengar radion får oberoende hur vi gör. Antingen gör man det via lag eller som hittills via budgeten. Men nu blir det via lag och tar man det via budgeten, som jag föreslår, så är det också via lag. Det finns inget säkrare sätt än att ta det via lag och båda fall kan det tillämpas på.

Ltl Tony Wikström, replik

Nå, de som har jobbat fram den här lagen tycker att det är en väsentlig skillnad att ha detta koncept istället för att ta det som ett budgetmoment som i värsta fall kan tittas på år från år.

Om vi tar t.ex. 2009 års ekonomiska situation när vi hade en rejäl svacka så då kan jag tänka mig att det finns bra många politiker här inne som gärna skulle gå över med kniven och skära i public service utgifterna när man ska välja vad man ska satsa på. Därför behöver de här tjocka glasmurarna finnas så att politikerna inte godtyckligt kan gå och tycka till, ta ifrån eller lägga till pengar i potten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När det gäller motiveringarna i den här framställningen så det enda jag hittade är att det är bättre garanti för Åland Radio och TV:s självständiga oberoende ställning. ”Bättre garantier” skriver man, men vad är det då? Det är enda motiveringen man har i framtiden när man gör en framställning, att det här är bättre. Det måste finnas lite mera kött på benen ändå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson nämner den här så kallade fattigdomsgränsen och säger att den utgör ett problem. Det är faktiskt så, ltl Karlsson, att vi har många olika socialvårdslagstiftningar och inkomstgränser när vissa avgifter är gratis eller till nedsatt pris. Oberoende var man drar den här gränsen så är det alltid någon som befinner sig på fel sida och det har vi i många lagar så det är inget nytt. Här är det en ganska hög gräns, 14 000 euro om jag minns rätt.

Det här förslaget innebär också att byråkratin försvinner; licenskontroller, övervakning, inspektioner och eventuella processer. Ser inte Karlsson den stora fördelen i det systemet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller helt med om att det gamla systemet med licenser är föråldrat och inte bra, det tycker jag också. Men som sagt, jag tycker inte att det ska ersättas av ett nästan lika dåligt förslag eller ett förslag där man inför en skatt och en skatt kan alltid höjas. Det är alltid lätt för politikerna att höja när det blir lite tomt i kistorna.

De familjer som inte har det så fett idag så de får fortfarande betala och de skulle slippa undan enligt mitt förslag. Det skulle vara mycket mer rättvist i med att de som betalar mycket kommunalskatt så de betalar indirekt mera och de som betalar lite eller inget alls så betalar lite eller ingenting. Det är ett ganska genialt förslag det här.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Avgifter, skatter och beskattningstryck är förstås en ideologisk fråga som kanske förtjänar ett större forum än just det här replikskiftet.

Karlsson värnar om dem som är utsatta och fattiga vilket är en bra utgångspunkt. Men det här förslaget innebär t.ex. att de ensamståendes avgifter halveras ungefär, de går ner till 110 euro. Ser inte Karlsson den stora socialpolitiska åtgärden även i det här fallet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra. Men, som sagt, enligt mitt förslag så skulle man slippa undan precis med dessa avgifter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson närmar sig frågan från fel håll. Hela idén är ju att trygga public services självständighet. Om en public service enhet är beroende av en politisk budget så måste man kanske kompromissa i sin övervakning. Vad händer om Ålands Radio och TV granskar centern och Runar Karlsson speciellt hårt en period? Vilka garantier finns då för att inte centern och Runar Karlsson nästa period sänker budgetmomentet? En fristående finansiering av public service är helt enkelt därför att garantera en fristående service. Varför skulle någon som stöder demokratin inte vilja ha en fristående public service?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som jag har sagt tidigare så tycker jag att man ska införa en medieavgift som tas via budgeten och att man lagstiftar om det. Om man lagstiftar om en skatt som finansierar radion eller om man lagstiftar om en lag som tar pengarna från budgeten så det är precis samma säkerhet för radion. Det är egentligen ingen skillnad.

Men återigen, vad man är ute efter är att man ska ta en avgift, alltså en skatt, av ålänningarna lite på samma sätt som man för ett tag sedan införde tvånget att ta sopavgifterna av ålänningarna. Det finns många kommuner idag som inte har det. Där var det samma sak, man ska ta avgift av ålänningarna fast man inte behöver och fast kommunerna inte vill det. Så det finns en metodik att man hela tiden försöker påföra ålänningarna mer och mer skatteliknande avgifter under en tid som ålänningarna aldrig någonsin betalat så mycket skatt som idag. Det här är (… taltiden slut). .

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag tänker inte gå in på budgetmoment eller skatter för det förvillar bara. Det här är en moralisk fråga. Det handlar om att en oberoende public service kräver en fristående finansiering som inte är beroende av politikernas godtycke hit eller dit. Genom att varje medborgare i samhället betalar sin del så har den det, oberoende av vad vi bestämmer här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Okej, fru talman, ltl Igge Holmberg och socialdemokraterna anser att den här skatten ska vara ”for ever”. Moderaterna har kanske andats lite annat, att det här kanske bara är ett steg.

Återigen, det är alltid lagtinget som beslutar om radions finansiering via lag och en lag kan ändras, tas bort, höjas eller sänkas osv. Det är lagtingets makt. Ingen kan ju säga att det här är hugget i sten, utan det kan ändras nästa år, det vet vi inte.

Och, som sagt, det tryggaste sättet för radion är att vi stiftar en lag och det kan vara bra om man tar det via budgeten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman. Bästa lagting. Jag hade inte tänkt säga så mycket i denna fråga. Senaste veckan var Åländsk Demokratis talskrivare upptagen med andra frågor, bl.a. stödet till vindkraften på 17 miljoner, och det kändes mera aktuellt och större än en avgift på 110 euro. Trots att jag vet att många av dem som stöder ÅD också är emot detta lagförslag av olika åsikter.

I den inledande debatten så noterade jag att flera tog upp det faktum att det är en moderat minister som inför en ny skatt. Eller var det en avgift?

Den grundläggande frågan är om man ska ha en TV-avgift som kontrolleras via övervakning eller en medieavgift som alla ska betala? Eller ja, det blev inte alla heller. Det finns en del intressanta frågeställningar.

Jag kan hålla med om att systemet med en övervakning kan kännas förlegad. Dessutom kan man se på TV på olika sätt utan att ha en TV. Men avgiften ska huvudsakligen finansiera public service och utsändningen av vissa TV-program.

Fru talman! Låt mig ta ett exempel från annat håll. I Frankrike har man ingen separat TV-avgift. I deklarationen så lägger man ett kryss i rutan, ”har TV” och så är saken klar. Man betalar en avgift om man har TV. Hur kontrollen sker vet jag inte.

På Åland är avsikten att alla ska erlägga avgiften oberoende om man har TV eller inte och oberoende om man anlitar public service eller inte. Detta betyder att jag och alla andra som inte har en TV så kommer nu att vara tvungen att betala denna s.k. avgift, oberoende om man ser på exempelvis Sveriges TV via sin dator eller inte, för den utsändningen finansieras ju inte av medieavgiften vad jag förstår. Så visst borde det heta mediaskatt. Den tas ut av alla oberoende av om man nyttjar den eller inte, som all annan skatt.

Fru talman! Sedan kommer man till det intressanta. De som ligger under 14 000 euro ska inte betala denna avgift. Jag satt med häpnadens finger i förvånades mun när jag hörde kolleger tala om att detta skulle bli någons slags kollektiv flitfälla, att ingen skulle vilja tjäna mer än 14 000 euro. Jag brukar inte kritisera oppositionen så jag ska inte göra det den här gången heller.

Däremot brukar jag kritisera regeringen. Om man tittar på det här förslaget ur ett högre perspektiv så kan man inte låta bli att skratta. Låt mig än en gång påminna om er s.k. hundralapp. Ni genomförde en reform där låg- och medelinkomsttagarna skulle få ett avdrag på 100 euro. Nå, det blev de som låg över 14 000 och under 65 000 euro, om jag nu minns rätt. Nu inför ni en avgift på 110 euro för exakt samma grupp. Ska man skratta eller gråta? Hur mycket kostar administrationen för detta avdrag? Hur mycket kostar administrationen för att ta in denna 110-lapp? Slog det er aldrig att ni kunde ha tagit båda förslagen och kastat dem i samma papperskorg och istället kunnat satsa på verkliga tillväxtåtgärder?

Fru talman! I debatten framkom senast även kritik mot att man hade olika gränser för olika kostnader, exempelvis hade lågkostandsskyddet på ÅHS en inkomstgräns osv. Någon föreslog att alla skulle ha samma gräns.

Bästa kolleger. Inser ni vilken effekt detta skulle få? Vid en given inkomstgräns skulle man alltså samtidigt börja betala kommunalskatt, få högre avgifter på ÅHS och denna medieavgift osv. Då skulle vi verkligen få en flitfälla. De som lade fram de argumenten kanske inte tänkte på att det inte skulle bli så bra i slutändan.

Fru talman! Vi har alltså en situation där personer som inte har en TV nu hamnar på att betala denna medieavgift, men vi har kanske ytterligare personer som drabbas av detta.

Ni minns kanske ännu debatten kring pensioner i Portugal. Flyttar man till Portugal så ska man ju betala skatt i Finland, dvs. på Åland. Hur är det tänkt med dem som inte bor på Åland och ska betala denna avgift? Ska man fortsätta att betala en medieavgift på Åland trots att man inte ens befinner sig här? Enligt tidigare regler så kunde man vistas kortare tid på Åland utan ett erlägga TV-avgiften.

Fru talman! En annan sak som jag noterade i debatten var att man poängterade att förslaget var bra för näringslivet. De skulle inte behöva erlägga lika stora avgifter som tidigare. Men vänta nu? Skatten skulle vara lika stor, det betyder att det är någon som ska betala den skatten. I detta fall är det ju de fysiska personerna. Det skulle vara intressant att få reda på hur mycket mer de fysiska personerna nu måste betala, och hur mycket mindre samfunden ska betala. Jag kunde inte få fram det från den här informationen som vi fick.

Fru talman! Om jag summerar dessa åsikter så kommer jag till att det kanske ändå är mest korrekt att tala om medieskatt. Inte avgift. Man kunde nog kanske se över om samfunden eventuellt skulle betala lite mera.

 Jag kan gott tänka mig att de som har låga inkomster befrias från avgiften. Men detta kunde skrivas in i en separat lag, om man nu vill ha det som en extra skatt.

Alternativet är, som ltl Runar Karlsson har varit inne på, att ta en summa via budgeten per person som är över 18 år, och en viss summa per samfund. Detta borde vara en precis lika trygg finansiering för public service, men lösningen är kanske för enkel.

Regeringen föredrar tydligen att ge 100 euro och kalla det för ett guldkorn och sedan smyga bort 110 euro via en annan lag och kalla det för en medieavgift. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det var ett intressant anförande. Det var lite svårt att urskilja vad ltl Toivonen själv förespråkar i det här sammanhanget, men däremot nog vad han inte förespråkar. Vi börjar vid det här laget bli ganska vana med att problemformuleringen är enkel och lätt men lösningen är kanske lite svårare.

Det finns några saker som behöver förtydligas i förhållande till det som ltl Toivonen sade. Det sades i anförande att public service från Sverige inte skulle finansieras den här vägen. Jag tror att ltl Toivonen ska läsa igenom framställningen en gång till, då ser han att upphovsrättskostnaderna som gäller för SVT kommer den vägen. Det är helt självklart att det här kommer att användas för det och det står t.o.m. inskrivet i lagen.

Tillbaka till det som handlar om vad ltl Toivonen själv vill. Han stödde ltl Karlsson men sade samtidigt något om avgifter. Vill ltl Toivonen att det här ska gå via budgeten eller ska det finnas avgifter för public service?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag försökte faktiskt sammanfatta mina åsikter i slutet, men kanske ni inte uppfattade det?

Jag måste uttryckt mig otydligt om public service. Det är klart att Sveriges ska gå via det här, men de som inte har TV och inte tittar så borde inte behöva betala.

Däremot är jag för att det ska gå via budgeten men via en lag så att det blir skyddat lika mycket. Man skriver in hur mycket som ska betalas in per invånare.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tror fortfarande att det råder en viss oklarhet kring vad ltl Toivonen vill. Jag, likt Runar Karlsson, har pratat för att man ska ha en finansiering som kunde gå via budgeten, men då skulle man inte ha någon avgift överhuvudtaget.

Lagen som jag pratar om i mitt anförande, som alternativ till det här, handlade om hur man skulle skapa armlängdsavstånd. Detta borde ltl Toivonen vara mycket väl förtrogen med eftersom han själv satt i den kommittén som har diskuterat de här frågorna. Men ibland glömmer man väldigt fort. Det är intressant att det blir just i de fall där man enbart levererar kritik och inte så mycket förslag.

När det sedan gäller hur det här slår på dem som har lägre inkomster så kan man konstatera att t.ex. en ensamstående pensionär, som kanske lever enbart på garantipension och inte har någon som den delar sitt liv med, så kommer att få en halvering av sin kostnad för att se på TV i det här sammanhanget. Det går från 220 till 110 euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Två saker. Ltl Toivonen lyfte fram att det är den som tittar eller lyssnar som ska betala. Jag ställer mig frågande, hur avgör man det? Ska man bocka i någon ruta och säga att man inte tittar och så slipper man betala? Det blir kanske lite mera godtyckligt.

Ledamoten jämför det här med skatteavdraget som vi har debatterat här i vinter. Jag förstår inte, för det är två helt separata saker.

Återigen, äppel och päron. Inkomstskatteavdrag är ju för att stimulera arbete. Det ska löna sig att arbeta så jag vet inte på vilket sätt det har med det här att göra, hur man kan dra paralleller?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Det förstnämnda var att jag avsåg att den borde kallas skatt och man betalar oberoende om man använder det eller inte. Det har även andra diskuterat.

För det andra när det gäller äpplen och päron, 100 euro och 110 euro, det är klart att inte är det samma sak men inte är det så stor skillnad. Det råkar vara precis samma grupp som i det ena fallet med ett avdrag ges 100 euro och via den här lagen tar man 110 euro. Pengar som pengar, även om det är två helt olika lagar.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Jag fastnade lite på inkomstskatteavdraget och den symboliken. Det är ju ändå en struktur som man kan ladda beroende på vilken politik man väljer att föra och vilken ekonomi man anser sig ha från regeringens sida. Det kan man ju ladda på ett sätt som stimulerar arbetet väldigt, väldigt mycket. Nu råkar de här två summorna, 100 och 110 euro, tangera varandra, men strukturen i sig är ju helt vitt frånskild det som den här medieavgiften handlar om.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, ltl Holmberg har helt rätt. Strukturen är olika men summorna råkar vara väldigt lika.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Igen gör ltl Toivonen ett tankefel. Samma grupp som har betalat 220 euro förr, eftersom de har betalat en TV-licens, betalar nu bara 110 euro. De har fått sin licens sänkt med 110 euro. Samtidigt är det samma grupp som också har fått 100 euro extra i ett skatteavdrag.

Ltl Igge Holmberg, replik

Ltl Igge Holmberg beskyller mig för ett tankefel. Men jag har ju faktiskt inte kritiserat att det skulle vara något fel att de som nu har betalat 220 euro i fortsättningen, enligt det här förslaget, ska betala 110 euro. Jag förstår inte var tankefelet ligger?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Vi fick tidigare höra här att i det här lagförslaget så står det bara att det är någon sorts garanti för verksamheten för Ålands Radio och TV, det kom från ltl Runar Karlsson.

Jag tog med mig lagförslaget och ska läsa innantill en liten stund eftersom vissa kanske inte har läst det här lagförslaget utan står här uppe och tror och tycker en del.

”Konsekvenserna för ÅRTV. För ÅRTV medför lagförslaget att bolagets public service-uppdrag blir föreskrivet i lag. På detta sätt blir det tydligare att bolaget har ett samhälleligt och allmännyttigt uppdrag på den åländska mediemarknaden. I lag ska också föreskrivas att den medieavgift som uppbärs ska användas till finansieringen av detta allmännyttiga uppdrag, dvs. de som betalar medieavgift kan förlita sig på att de uppburna medlen används till ett begränsat och allmännyttigt syfte. Detta stärker också bolagets oberoende ställning vid utförande av public service-uppdraget. Gällande lagstiftning anger nämligen enbart att tv-avgiftsmedlen ska användas för att främja radio- och televisionsverksamheten. Det blir också klarare för andra aktörer på mediemarknaden att medieavgiften inte ska användas för finansiering av annat än public service.

Målsättningen med den föreslagna finansieringsmodellen är att kostnaderna för bolagets public service-uppdrag ska på lång sikt kunna täckas med intäkterna från medieavgiften.”

Sedan för man också ett resonemang kring att alla är med och betalar, även de som inte lyssnar. I lagförslaget lyfts detta upp som en bra sak och det tycker också vi socialdemokrater.

Jag hoppas att det blev lite klarare för ltl Karlsson här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har helt klart för mig hur det här lagförslaget är. Jag har läst igenom det. Allt det här som står här så kan man sätta precis i en annan lagstiftning förutom finansieringen där man kan skriva att finansieringen sker via budgeten med en viss summa. Det har sagts här någon gång att det ska finansieras med t.ex. 70 euro per person, det står i lagen och sedan tar man pengarna från budgeten.

Allt det andra är jag överens om, men finansieringen vill jag se annorlunda. Man kan göra det lika säkert, precis på samma sätt, i lag som det här förslaget, det är absolut klart.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Runar Karlsson menar då att lagberedarna är helt ute och cyklar när de i texten förklarar varför det är viktigt att ha just den här modellen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är landskapsregeringens framställning som vi diskuterar och det här är deras åsikter.

Jag säger att formuleringarna kan göras precis på samma sätt oberoende om man finansierar som jag tycker eller som landskapsregeringen tycker. Där finns ingen skillnad. Det är klart att om jag skulle stifta en lag så kan jag också skriva likadant att det ger bättre garantier om det är så enkelt.

Det kan inte vara ett hinder. Jag har helt enkelt kommit fram till att landskapsregeringen vill införa en ny skatt och man vill inte prioritera in det i en budget. Det är den krassa verkligheten. Jag hittar inte någon annan logisk förklaring.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tycker ändå att det är tryggt och glädjande att Runar Karlsson tydligen står ensam i sitt parti om de här åsikterna enligt de signaler vi har fått.

Om det fortfarande finns frågetecken kring varför den här modellen är bättre än ett vanligt budgetmoment så tycker jag att ltl Runar Karlsson ska ta ett snack med före detta infrastrukturminister Veronica Thörnroos som har detta glasklart för sig eftersom hon drev den här frågan för 4-5 år sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

8        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2018-2019

Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid plenum den 20 maj.

Remiss

9        Ny narkotikapolitik

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2018-2019/

Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid plenum den 20 maj.

Remiss

10      Bristande djurskydd

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 6/2018-2019

Ärendet avförs från dagens lista och upptas till behandling vid plenum den 20 maj.

Fortsatt enda behandling

11      Medborgarinitiativ – En hållbar skärgårdstrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2018-2019

Medborgarinitiativ MI 1/2017-2018

Ärendet avförs från dagens lista och tas upp vid lagtingets nästa plenum.

För kännedom

12      Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid lagtingets nästa plenum.

13      Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 17 april 2019.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls tisdagen den 16 april 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil