Plenum den 15 januari 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 15 januari 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Remiss. 9

2    Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Remiss. 11

3    Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

Remiss. 12

4    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2017-2018

Remiss. 33

5    Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 4/2017-2018

Enda behandling. 34

6    Misstroendeyrkande

Ltl Axel Jonssons m.fl. misstroendeyrkande MY 1/2017-2018

Enda behandling. 70

7    Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Plenum slutar 70

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Antecknas.

Andra behandling

1        Polisernas avgångsålder

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 4/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i första behandlingen eller förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslagen för beslut i andra behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Det här lagförslaget har nu kommit till andra behandling där det ska antas eller förkastas.

Det som är beklagligt i den här frågan är den oenighet som finns här i lagtinget, omröstningen blev 15-14 och det totala motståndet till det här lagförslaget som finns hos poliskåren och som vi också kan se här på läktaren idag.

Poliskåren är grunden och en av de viktigaste i självstyrelse. Att det blir en konfliktsituation mellan kåren och landskapsregeringen är olyckligt.

Jag hoppas att landskapsregeringen skulle sätta sig ner och diskutera igenom den här frågan med poliskåren före vi fattar slutligt beslut i den här frågan. Det är inte bra om vi får polismän som älskar sitt jobb men hatar sin arbetsgivare. Det är inte det som vi som lagstiftare ska göra eller skapa den grunden. Nu har det här lagförslaget kommit hit och är här framför oss och man är totalt oense.

Gillar man inte en arbetsgivare så har man ofta möjlighet att söka ett annat jobb. Men har man utbildat sig till polis på Åland, så vilken annan arbetsgivare finns det? Det går inte heller att söka sig till andra länder där det krävs medborgarskap för att jobba som polis.

Jag vädjar till regeringsblocket att gå med på en bordläggning. Jag föreslår bordläggning till den måndagen den 16 april 2018 i vårsessionen, så att regeringen och poliskåren kan sätta sig ner och diskutera i lugn och ro om den här frågan och kanske kommer till ett resultat som båda parter kan leva med.

Vi gjorde tappra försök i lagutskottet, även med bistånd av representanter från regeringsblocket, och som kanske fick klä skott här i plenum för det försöket.

Jag vädjar faktiskt, det här ska inte vara regeringspolitik gentemot oppositionen, det berör en hel yrkeskår. Vi ska inte sätta oss i den situationen, så att det blir ett motsatsförhållande, hela självstyrelsen kommer att lida i många år för det.

Jag vädjar till lantrådets ledaregenskaper. Lantrådet kan säga till sina lagtingsledamöter att de kan gå med på en bordläggning. Sätt er ner och resonera om det här! Det är ingen av oss som vinner några politiska fördelar på det här, utan gör det med tanke på den situation som vi har nu. Det är bara att titta på läktaren så förstår var och en allvaret i det här. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson

Talman! Ärade kolleger, bästa åhörare, när vi äntrade denna sal för en stund sedan så tänkte vi från centergruppens sida föreslå ett förkastande av hela lagförslaget i och med att vi misslyckades tidigare med att få till stånd en längre bordläggningstid, just för de frågeställningar och aspekter som Bert Häggblom aktualiserade nyss. Vi misslyckades också med att få gehör för kompromissförslag som kanske kunde ha varit mera outhärdligt än det lagförslag som nu är föremål för dagens diskussion och i värsta fall också beslut.

Bästa vänner, att ha makten över sin egen poliskår är unikt när det gäller politiska autonomier. Här på Åland är det någonting som vi har tagit för givet alla tider därför att självstyrelsens fäder insåg vikten av att ha en poliskår som man själv kunde vara med och påverka. Att ha en egen poliskår förutsätter ett ansvarstagande och en omsorg om kårens förmåga att verka i vardagen. För alla som har både rättigheten och skyldigheten att tillgripa maktmedel mot enskilda för att skydda andras liv och egendom etc. så är det oerhört viktigt att den grundtryggheten finns i vardagen.

Nog är det ju med sorg i hjärtat som jag som åländsk beslutsfattare konstatera att poliskåren 2018 anser att man är så pass försummad att man väljer att anmäla landskapsregeringen till justitiekanslersämbetet.

Bästa vänner, det är en kris som råder i förvaltningen av polisen när situationen är präglad av både misstro, missnöje och till och med lite missförstånd vad gäller effekterna av landskapsregeringens agerande i den här speciella frågan. Symptomatiskt för det här ärendets behandling var ju, bästa vänner, som ni kommer ihåg, att före lagförslaget kom till lagtinget var det aldrig till polisstyrelsen för diskussion och därmed normal beredning. Det är ju polisstyrelsen som ska vara det politiska systemets förlängda arm in i polisverksamheten. Det är där som vi kan få ta del av i bästa fall den information och framförallt de problem som polisyrket på Åland idag förknippas med.

Sedan kan vi alltid diskutera och jag har fått frågan; hur är det möjligt att i polisstyrelsen sitter det representanter för landskapsregeringen som samtidigt råkar vara lagtingsledamöter; ledamöterna Sara Kemetter och Roger Eriksson? Hur har de då kunnat sitta med och ge utlåtande till landskapsregeringen i och med att de också har varit involverade i lagens framtagande? Agerar inte polisstyrelsen, som alla andra underlydande myndigheter, under den åländska förvaltningslagen och de jävsparagrafer som styr både medverkande till beslut och tillgången till särskild information? Är det som så att polisstyrelsen står utanför förvaltningslagen?

Det är en fråga som landskapsregeringen, under det förhoppningsvis stundande uppehållet i hela lagförslagets behandling, kommer att fundera lite närmare på. Var går gränsen när det gäller jäv och politiker? Jag tycker att det är en intressant frågeställning. Jag har också fått berättat för mig att det här är någonting som också aktualiserades inom polisstyrelsen i samband med att det här lagpaketet kom som remiss här för någon månad sedan. Jag tycker att det är en intressant frågeställning.

Talman! När det gäller det aktuella lagförslaget som vi har på bordet idag, så tycker jag att de argument, som jag har sagt tidigare härifrån denna talarstol, har varit goda; varför det inte är vettigt att göra den här reformen i detta nu och följderna av den. De förväntade besparingar är mycket tvivelaktiga med tanke på vad det kommer att innebära för behov av nyrekrytering i kombination med de inre tjänsterna som blir ett måste som en konsekvens av en höjd aktiv ålder. Också i ett nordiskt perspektiv så framstår reformen något förhastad i det här skedet.

Sedan tycker jag fortfarande, som jag också har sagt tidigare, att nog är det till fördel att avvakta vad som händer på europeisk nivå med de överklaganden som den finska polisen nu faktiskt har aktiverat mot det europeiska systemet som rättsvårdande instans, via europeiska människorättsdomstolen. Det är en intressant prövning. Var går gränsen för egendomsskyddet när det gäller uppnådda pensionsförmåner? Hur kan man som lagstiftare hantera enskilda individer på det här viset?

Sedan sist och slutligen så är det den framtida nyrekryteringen av poliser som är ett problem för oss. Det har vi mycket nogsamt diskuterat i lag- och kulturutskottet. Var blir följderna om intresset för polisyrket på Åland ytterligare minskar?

Från centergruppens sida tror jag att vi enhälligt kommer att stöda förslaget om bordläggning till den 16 april. Jag hoppas att landskapsregeringen under den tiden tar till sig och ser på hur man ska återställa förtroendet mellan den åländska poliskåren och det politiska systemet. Tack, talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Jansson sade någonting om missförstånd. Då funderar jag att rimligtvis borde man ju i utskottsbehandlingen, där Jansson själv är ordförande, försökt reda ut att det inte finns något missförstånd. Jag blev lite frågande angående detta.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vet inte var ltl Torsten Sundblom har hållit hus de senaste veckorna. Har inte ledamoten noterat att det i tidningarna, i synnerhet, har förekommit en mycket intensiv debatt om just den här aktuella frågan? Där har det ju framkommit påståenden som t.o.m. har fått en av landskapsregeringens tjänstemän att göra något exceptionellt och gå ut och uttrycka sin egen åsikt om frågorna. Det tyder ju faktiskt på att det finns en klyfta mellan landskapsregeringen och polisen när t.o.m. en egen tjänsteman måste gå ut och försöka förklara vad reformens konsekvenser är.

Det är inte bara det att man har missat polisstyrelsen i den här inledande fasen, man har också misslyckats i dialoger med polisfacken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller pensionsreformer som har gjorts genom tiderna så är det en mycket, mycket besvärlig fråga. Det handlar om att politiker genom åren nu har höjt pensionsåldern för många tjänstemän.

Landskapsregeringen gjorde en reform våren 2016 där man höjde pensionsåldern och avgångsåldern för landskapet övriga tjänstemän och nu görs samma reform när det gäller polisen. Det är besvärligt och det väcker ilska.

När det gäller polisernas avgångsålder så finns det också en möjlighet att faktiskt jobba längre. Såsom lagstiftningen har sett ut så har den andas en viss åldersrasism. Man måste gå i pension vid 63 år eller 60 år. Vi vet i dagsläget att vi lever mycket längre och vi har möjligheter att ha ett längre arbetsliv.

Vi vet också att den andra stora utmaningen för vårt samhälle, den nordiska välfärdsstaten, är just kostnader för pensioner.

Jag instämmer i de åsikter som finns att polisen är väldigt, väldigt viktig. De gör ett exceptionellt gott arbete. Polisen är också en sak som den här landskapsregeringen har prioriterat. Vi har inrättat flera ordinarie tjänster trots att vi har haft väldigt strama bandage när det gäller landskapets budget.

Vi har gett polisen erkänsla för det viktiga arbete de gjorde och det arbete de gör med ungdomar. Vi ska äntligen, äntligen få ett nytt polishus efter åratal av planering.

Landskapsregeringen fortsätter också sitt viktiga arbete med arbetsvärdering. Vi har uttalat helt klart och tydligt att vårdpersonalen och polisen är bland de viktigaste när det gäller att få jämställda och likvärdiga löner.

Polislagen då och den kritik som polisen befogat säger att landskapsregeringen inte håller lagstiftningen i skick? Nå, det här är ingenting nytt för sittande landskapsregeringen. Vi vet att många landskapsregeringar har brottats med det här problemet. Man hinner helt enkelt inte uppdatera polislagstiftningen.

Under förra mandatperioden satt jag i opposition och jag var också ordförande för lag- och kulturutskottet. Jag tycker att det också är på sin plats att man idkar lite självkritik bland de erfarna politiker som finns här i salen.

Man drog en linjedragning i slutet av 90-talet, vi skulle inte ha blankettlagstiftning, dvs. lagstiftning som uppdateras per automatik, utan vi skulle ha fulltextlagstiftning vilket gör att vi har besvär och problem att hålla vår polislagstiftning i skick.

När det gäller behörigheten inom polislagstiftningen så är det ungefär 80 procent riksbehörigheter och 20 procent är åländsk behörighet. Här, om jag får prata lite partipolitik, så representerar jag ett parti som hela tiden har tyckt att vi ska ha blankettlagstiftning så att lagstiftningen hela tiden ska vara up-to-date.

Före jul gick det ett lagstiftnings-PM till lagberedningen där vi ska uppdatera gällande polislag så att polisen har ordentliga verktyg att jobba efter. Jag kommer att initiera en diskussion i lagtinget; ska vi göra en justering där och införa blankettlagstiftning istället för fulltextlagstiftning? Det skulle innebära att polisen alltid skulle ha en modern och uppdaterad lagstiftning. Det är en väsentlig självstyrelsepolitisk fråga som vi får anledning att återkomma till.

Jag förstår, det här är ingenting som på något vis lägger band på den frustration och ilska som polisen känner. Men det är kanske ändå, trots allt, en liten förklaring. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa lantråd, ”den sittande landskapsregeringen har prioriterat polisen”. Det framstår som en mycket märklig kommentar. Man undrar faktiskt hur prioriteringarna ligger med tanke på inte minst de argument som nu har förts fram från polisens sida med JK-anmälan som någon sorts spets på det hela.

När det gäller tjänsterna så är det bara att återställa de som redan finns i huset, bara det att det blir ordinarie tjänster. Man har ju redan haft dem i praktiken. Vi måste komma ihåg att bara för några år sedan så tog vi bort fem tjänster, och nu plötsligt har vi återfört tre. Man kan inte heller säga att det är omsorg och direkt prioriteringar. Det handlar bara om att försöka ta tillvara de poliser som har funnits tillgängliga och är utbildade.

Frågan är; kommer lantrådet att meddela nu att en bordläggning är mycket viktig med tanke på situationens allvar?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vet inte riktigt i vilken verklighet ltl Harry Jansson lever i. Nog är det ju en väsentlig skillnad om man har en tillfällig tjänst eller om man får en ordinarie tjänst.

Ltl Harry Jansson vet också att det har varit hårda bandage. Vi har brottats med ett stort underskott i landskapet, trots det lägger vi resurser på polisen och det medför ökade kostnader för polisen och för tjänsterna.

Polishuset har varit en lång, lång sorglig historia, men vi har aldrig varit så nära som nu.

När det gäller jämställda och jämlika löner så är det prioriterat från landskapsregeringens sida, vårdpersonalen och polisen, det är helt uttalat.

Handen på hjärtat ltl Harry Jansson, ni var med och tog polislagen här under den förra mandatperioden, är ni för att vi skulle övergå till blankettlagstiftning så att polisen alltid skulle ha en uppdaterad arbetsmetod att verka utefter?

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa lantråd, politik handlar om att prioritera. Sittande landskapsregeringen har ödat, jag betonar ödat, 400 000 euro på helt onödiga konsultutredningar av kommunfrågan. Men att samtidigt satsa några hundratusen på att se till att själva grunden i samhället fungerar, det som vi redan har ansvar för, det tycks vara svårt.

Återigen, de här tjänsterna fanns redan. Det spelar inte någon roll för den totala helheten, poliskårens samlade förmåga, när man redan har tjänsterna inom huset. Lantrådet pratade om att man prioriterar någonting som redan finns. Sedan är det förstås viktigt på den enskilda nivån.

Jag tror att centergruppen som helhet skulle välkomna att landskapsregeringen faktiskt i ett meddelande redovisar hur man ser på polisens framtid här på Åland. Vilka linjer kommer man att jobba med för att återställa förtroendet hos polisen? Framförallt, lantrådet, lägg fram problemet med en egen åländsk polislag. Lägg fram det och visa! Meddela också samtidigt att landskapsregeringen inte är beredd att lägga de resurser som behövs för att den åländska polisen ska fungera enligt helt åländskt regelverk.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Harry Janssons inlägg har inga händer och fötter. Jag har tydligt deklarerat att vi har valt att prioritera polisen.

Jag känner också till att polisen gör ett väldigt viktigt arbete när det gäller ungdomar, drogsituationen och när det gäller socialpolitiken.

Jag tror att några poliser i alla fall ser det som positivt att vi har en kommunstrukturreform. Det är 400 000 i utredningspengar för en av de största reformerna som man har genomfört på åländskt territorium inom överskådlig tid. Vi måste komma ihåg att centern också har lett ett annat reformarbete, kortrutten, där var det ungefär 2 miljoner i utredningspengar. Man måste ha ett gediget underlag när man ska fatta stora och viktiga beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Lantrådet står här i talarstolen och skyller ifrån sig när det gäller lagstiftning, polislagen, som hon själv som lag- och kulturutskottets ordförande under förra mandatperioden var med och behandlade. Jag satt också i det utskottet och vi hade ett enigt betänkande inför den lagstiftningen.

Nu som lantråd står man och säger att man hinner inte hålla den uppdaterad. Varför hinner man inte det?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Av precis samma orsak som ltl Axel Jonsson och ltl Harry Jansson diskuterade i föregående lag- och kulturutskott. Polislagen ändrar ganska mycket och fort. Polisens arbete ändrar skepnad. Sedan vi tog polislagen i mitten av förra mandatperioden så har den ändrats 13 gånger. En hel del är teknikaliteter, men andra saker finns för att underlätta polisens arbete. Vi hörde ju polisen, vi hörde tjänstemännen och de skulle vilja ha en blankettlag. Jag är helt öppen för en sådan diskussion att vi alltid skulle ha en uppdaterad blankettlag. Varför vill inte ltl Jonsson ha en blankettlag?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vänder mig mot att man skyller på lagstiftning som man själv har varit med och antagit och som insåg när man tillträdde regeringsmakten att man ska vara med och uppfylla. Det råder fullständig enighet i den här salen om att polislagen ska vara uppdaterad. Regeringen har ett direkt uppdrag att se till att det görs. Man följer med de lagstiftningsförändringar som kommer från den finska sidan och ändå står man här i talarstolen och säger öppet att man inte gör det och det är väl en skandal om någonting i det här sammanhanget. Regeringens främsta uppgift borde ju vara att se till att man förser lagtinget med uppdaterade lagförslag och lagstiftning. Det är ju regeringen som misslyckas i det här sammanhanget, att se till att vi har systemen på plats. Ta ansvar, lantrådet!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det är för mig totalt och helt främmande att inte ta ansvar. Det var exakt den här diskussionen som vi hade i förra lag- och kulturutskottet. Det har varit svårt att hinna med och få lagberedningsresurser och det är ingenting som är unikt för sittande regering. Det var exakt samma för föregående regering. Det var precis detta som man anförde när vi hade höranden. Det är svårt att hinna uppdatera lagstiftningen, precis detta anfördes. Till saken hör, när vi satt i lag- och kulturutskottet, så var liberalerna de enda som ville ha blankettlagstiftning och vi var helt ensamma.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Bert Häggblom, med understöd av ltl Harry Jansson, föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 16 april 2018.

Ärendet har tidigare också varit bordlagt varför den här bordläggningen behöver ha en majoritet i salen.

(Nej, hörs från salen, det gäller bordläggningstiden).

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, med understöd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 16 april 2018.

Önskar någon uttala sig bordläggningstiden?

Ltl Tony Wikström

Talman! Jag ber att få bordlägga ärendet till nästa plenum den 17 januari.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag understöder ltl Tony Wikströms förslag.

Talmannen

Ltl Tony Wikström, med understöd av vtm Viveka Eriksson, har föreslagit bordläggning till plenum den 17 januari 2018.

Omröstning kommer därför att verkställas om bordläggningstiden.

Den som röstar för ltl Bert Häggbloms förslag röstar ja; den som röstar för ltl Tony Wikström förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för nej. Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till plenum den 17 januari 2018, nu på onsdag.

Kvar på talarlistan finns ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag beklagar att vädjan till lantrådet inte gick fram. Det ledarskap som jag förutsätter att lantrådet besitter, den egenskap som ett lantråd ska ha, men hon lyssnade inte. Det är bara att beklaga.

Lantrådet lyssnande inte för hon vet att till nästa plenum så är detta fixat. Då är det bra att man har diskuterat med poliskåren under den korta bordläggningstiden. Det krävs ett stort, stort ledarskap för att nå en förlikning.

Det här är ingen diskussion om en blankettlagstiftning eller någonting annat. Blanda inte bort korten! Strid inte mellan center och liberaler! Den här diskussionen handlar inte om det. Det är polisernas pensionsålder och deras avgångsålder som diskuteras och inget annat.

Nuvarande sittande landskapsregering har haft tid att anställa folk för att ta fram ett lagförslag om rösträttsålder till 16 år. Det är lantrådet som prioriterar. Den bedömningen ska var och en göra om polislag är viktigare än 16 års åldersgräns? Professorer sade att det är ingen idé att ni gör det, det strider mot grundlagen. Det är frågan om prioriteringar och det är det som ska göras också i det här fallet med pensionsåldern.

Jag vädjar till lantrådet, ni har möjlighet att ta tillbaka lagförslaget och komma med ett nytt under vårsessionen, eftersom ni nu har försatt er i den här situationen. Försökt balansera er, fundera och kom till en överenskommelse med poliskåren.

Vi vill alla ha ett tryggt samhälle. Vi vet alla vad som händer i vårt grannland Sverige varje dag. Poliskåren har ett tufft jobb, vi vet inte hur mycket allvar som kommer mer och mer över gränsen hit. Men vi får aldrig få en poliskår som börjar blunda för brott. Vi får inte ha en poliskår som inte gillar sitt jobb, de gillar det ännu men de gillar nog inte riktigt arbetsgivare som vi alla är som står här.

Bästa lantråd, fundera en gång till och lägg den här partipolitiken åt sidan! Jag vädjar till lantrådet, gör det! Skapa en bra stämning i poliskåren. Tack, fru talman.

Talmannen

Ärendet bordläggs till plenum den 17 januari 2018.

Remiss

2        Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Fru talman! Ålands lagting har begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt och förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 1 kap. 11 § strafflagen.

Landskapsregeringen konstaterar att lagtinget har gett sitt bifall till att Haagkonventionen och dess första protokoll träder i kraft i landskapet, men att bifall inte inhämtats till det andra protokollet. Detta har framkommit i samband med utrikesministeriets diskussioner med undervisnings- och kulturministeriet samt justitieministeriet.

Landskapsregeringen noterar att det i presidentens framställning till Ålands lagting framkommer att det är ett förbiseende att lagtingets bifall inte inhämtats till det andra protokollet i samband med att Finland anslöt sig till protokollet år 2004.

Det huvudsakliga syftet med det andra protokollet är att stärka och förtydliga Haagkonventionens innehåll. Protokollet innehåller detaljerade bestämmelser om straff för brott mot konventionen och dess protokoll samt om dömande och utlämnande av brottslingar och om samarbete fördragsparterna emellan inom UNESCO för att förbättra skyddet för kulturegendom vid väpnade konflikter.

De centrala reformerna i protokollet är upptagande av för mänskligheten särskilt betydande kulturegendom under förstärkt skydd vid händelse av väpnad konflikt.

Det är fråga om en ny skyddskategori, för vilken förebilden kan anses vara UNESCOS förteckning över världskulturarv. Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten.

Eftersom landskapet Åland är demilitariserat och neutraliserat ska sådana händelser som Haagkonventionen och dess protokoll berör inte kunna inträffa på Åland. Av den anledningen är Haagkonventionen och dess protokoll egentligen inte relevanta för Åland och bestämmelserna om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt kommer sannolikt aldrig att tillämpas.

Fru talman! Om ett fördrag eller någon internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enlig självstyrelselagen för Åland faller inom landskapets Ålands behörighet, träder bestämmelsen ikraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.

Landskapsregeringen bedömer dock att lagtingets bifall till Haagkonventionens andra protokoll kan ges, i likhet till lagtingets bifall till det första protokollet, eftersom landskapsregeringen anser att det är av väsentlig betydelse att erkänna principen om skyldigheten att skydda kulturegendom under alla omständigheter. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack för presentationen. Minister Asumaa, det här är ett litet speciellt fall. Normalt sett har vi från den åländska sidan varit lite upprörd emellanåt när man har glömt bort Åland i samband med grundkonventionernas tillkomst, dvs. att Åland inte har involverats i ratificeringen. Nu är detta lite omsvängt: Man har glömt bort Åland i samband med ett protokoll som följer av en konvention som Åland faktiskt har godkänt. Känner ministern till hur många liknande fall det finns vad gäller protokoll och annat som har kommit av konventioner som Åland, via lagtinget en gång i tiden, har gett sitt bifall till? Är det här någonting som vi har att vänta oss nu, i ljuset av att man kanske aktiverar sig i Helsingfors vad gäller att se hur man sköter sina internationella åtaganden?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack ltl Jansson för frågan. Svaret är att ministern inte känner till antalet protokoll men jag kan givetvis försöka ta reda på det till behandlingen i lag- och kulturutskottet. Jag ber att få återkomma i den frågan om det passar.

Ltl Harry Jansson, replik

Det går utmärkt, ministern. Jag vill passa på med tanke på utskottets förestående behandling, kan ministern också fundera på - och jag tror att plenum som helhet skulle vara intresserad - vilka typer av gemensamma objekt eller miljöer som skulle kunna komma ifråga från åländsk sida att aktualiseras som nomineringsförsök, som det nämns här. Vad är det som kan aktualiseras från åländsk sida när det gäller den här typen? Samtidigt måste man säga att det känns lite som den bästa av världar att man i en krigshandling skulle anse att det finns en konvention som skyddar någonting. Tyvärr är det väl så att när det är krig så försvinner allt förnuft och därmed också respekten för lag. Men det är ändå intressant att se hur man faktiskt kan höja medvetandet om kulturarvet också i det här sammanhanget.

Minister Tony Asumaa, replik

Som vi vet idag så har vi inte några världskulturarv på UNESCOS lista. Det närmaste som har diskuterats är väl våra marina kulturarv som kunde bli en del av världsarvet, men i dagsläget har vi inte några världskulturarv. Vi har ett världsminnesarv vad gäller Gustaf Erikssons arkiv på UNESCOS lista, men det är en lite annan sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3        Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Talman! Ålands lagting har också begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället, även kallad Farokonventionen.

Farokonventionens tillkomst går tillbaka till Europas förändrade politiska karta efter Berlinmurens fall 1989 och till det krig och konflikter som blossat upp efter det kommunistiska systemets kollaps i det forna Östeuropa.

Konventionen har sitt ursprung i Europarådets ministerkommittés vilja att skapa en referensram som visar hurdana ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter och resurser kulturarvet erbjuder.

Med konventionen vill man säkerställa att man i fråga om kultur och kulturarv fokuserar på hållbar utveckling även i framtiden. Konventionen bygger på principerna om varje människas rätt till kulturarvet och om det delade ansvaret för egna och gemensamma kulturarv samt på den hållbara användningen som grund för den samhälleliga utvecklingen och ett gott liv.

Syftet är att skapa förutsättningar för en kulturarvspolitik som utgår från medborgarna och samfunden där tyngdpunkten ligger på hur kulturarvet kan vara en gemensam resurs för oss alla.

Fru talman! Ålands landskapsregering konstaterar att ramkonventionen innebär en förstärkning av Europarådets befintliga konventioner, rekommendationer och åtgärder som gäller enskilda delområden i fråga om kulturarv.

Farokonventionen som är en ramkonvention innehåller inga bindande krav utan ska snarare betraktas som ett inriktningsdokument där viktiga mål och insatser definieras. Omedelbara ändringar i gällande lagstiftning behöver därmed inte göras.

Ikraftsättande av konventionen kräver också i detta fall lagtingets bifall.

Fru talman! Landskapsregeringen bedömer att lagtingets bifall till Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället kan ges eftersom landskapsregeringen anser att den samlade bilden av en implementering av konventionen för landskapets del är uteslutande positiv. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! En tredje tilläggsbudget för år 2017 är av teknisk karaktär som sig bör. Det är ingen städarbudget. Systemet som vi tillämpade tidigare där vi rättade till en massa budgetmoment, det har vi inte längre. Men då det av tekniska skäl finns anledning att göra vissa korrigeringar så görs det i samband med årsskiftet.

I huvudsak består detta förslag av smärre ändringar där helt klara investeringsanslag har funnits på driftssidan och där man har funnit att de ska flyttas från driftssidan till investeringssidan. Det är rent tekniska saker.

Sedan bör det ändå nämnas att vi har ett större inflöde av intäkter om nästan 10 miljoner euro. Dels som ett resultat av slutförd beskattning på statssidan 2016, där avräkningen stiger med något över 2 miljoner euro, samt ett förhöjt förskott för 2017. Beskattningen är förstås inte slutförd ännu för 2017 på rikssidan, men ett förhöjt förskott på över 7 miljoner euro som tillsammans ger ungefär 9,7 miljoner euro.

De här siffrorna har nämnts i offentligheten i flera sammanhang tidigare, bl.a. i den årsbudget för 2018, som lagtinget har behandlat, har vi redovisat att de intäktsökningarna kommer att komma. Nu intäktsförs de i landskapets ekonomi, i den ordning som man tidigare också har följt, efter det att Ålandsdelegationen har fattat beslut om dessa anslag. Nu kommer de in i ekonomin. Bra så! Det här är riktiga pengar som kommer in.

Staten Finland, som vi har konstaterat flera gånger i den här salen, går något bättre nu eller till och med avsevärt mycket bättre än vad man tidigare har räknat med. Prognoserna pekar uppåt, åtminstone för 2017 och det är mycket bra förstås.

Den andra saken som kan nämnas är att landskapsregeringen föreslår att den investeringsreservation för geriatriska kliniken som gjordes i grundbudgeten för 2017 nu föreslås att ska upplösas. Detta på grund av landskapsregeringens förslag som också vann understöd i lagtinget via grundbudgeten för 2018. Nu har vi överfört ÅHS-fastigheterna till Fastighetsverket för skötsel och nybyggnation när sådana behov finns. Fastigheten finns alltså där och då är det inte längre korrekt att ha en investeringsreservering just för detta ändamål. Fastighetsverket kommer alltså att ta kostnaderna på sig. Kostnader för renoveringar och nybyggnationer i ett normalt förfarande kommer därefter att belasta landskapets ekonomi via internhyror i framtiden.

Det här betyder då en förbättring av resultatet för 2017 budgettekniskt på 10 miljoner euro, anslaget förs över till momentet för PAF-lån. Ifall pengarna skulle användas för någonting annat som finns på driftsidan så måste de kostnadsföras därefter om det är så man skulle göra. Men nu sätts pengarna där.

Ja, fru talman, det var de här momenten som jag avsåg att nämna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för presentationen. Jag har egentligen en ganska övergripande fråga som handlar om tydlighet i det ekonomiska systemet.

Landskapsregeringens budgetförslag efter tilläggsbudget 2 landade på ett underskott om 10 miljoner euro. Det var för kanske 3-4 månader sedan och nu kommer man med tilläggsbudget som landar i ett överskott på 10 miljoner euro. Det är en skillnad på 20 miljoner! Hur förklarar man det där för medborgarna på ett begripligt sätt?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det kan tänkas att det är svårt, för det tycks ju vara svårt att förklara det för alla lagtingsgrupper här i lagtinget också.

Men enkelt som så, investeringsreservering för ett byggprojekt om 10 miljoner när landskapet inte längre finansierar det direkt utan finansierar byggena via internhyror, så då gör man en sådan här är en korrigering av just det anslaget. Det ger en effekt på 10 miljoner euro. Ska pengarna användas för någonting annat i framtiden så måste de kostnadsföras sedan.

Om det är så att staten Finland går bättre så att förskottet för avräkningen stiger med över 7 miljoner euro, slutavräkning stiger med 2 miljoner euro, alltså 9,7 miljoner tillsammans - vi har alltid väntat på Ålandsdelegationen - då blir det en sådan här förändring. Det kan inte förklaras tydligare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är väl ungefär det här som vi har landat i ganska mycket från centerns sida, att samhällsekonomin bygger man långsiktigt. Det är ingen kvartalsekonomi.

Men en sådan här resultaträkning ger sken av att det handlar om kvartalsekonomi när det kastar 20 miljoner på några få månader.

Detta var en kommentar, jag tänker vidareutveckla detta i ett anförande.

Det som jag däremot tycker att minister Perämaa kunde säga någonting om är att man har flyttat bort reservationen på 10 miljoner från landskapets kassa, men man har istället satt med den som lån ur penningautomatmedel. Vad händer ifall Fastighetsverket inte vill ha de pengarna? Kanske de vill finansiera det på något annat sätt. Hur har landskapsregeringen resonerat?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den sista frågan är enkel att besvara. Det här är inget automatiskt beslut om att låna pengarna till Fastighetsverket. Det här är ett budgetmoment som heter PAF-lån. Det har använts för medel som har tagits ur PAF och genom åren har det visat sig att det har blivit allt större i förhållande till det behov av utbetalningar som har funnits. Det är ingenting nytt att man använder det budgetmomentet. Det är ingen automatik i att de här pengarna förs över till fastighetsverket.

Jag tror mig veta att när Fastighetsverket ursprungligen bildades så var det inte heller tänkt att alla nya byggprojekt skulle förverkligas via landskapets budget. Det här skulle skötas via internhyrorna och det är detta som är utgångspunkten för landskapsregeringen just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att finansminister Perämaa kommer ihåg att vi från centerns sida var nästan ironiska när det gällde finansministerns behov av att kunna redovisa ett budgetunderskott 2017 i ljuset av de åtgärder som finansministern var ivrig att påheja vad gällde stängningen av demensavdelningen vid ÅHS. Jag förstår att det fanns en politisk orsak. Det var ändå lite märkligt för finansministern var ju medveten om att geriatriska skulle bli en sak för Fastighetsverket. Men gjort är gjort, och jag förstår att det låg politik bakom.

Jag har lite samma frågeställningar som kollegan Jörgen Pettersson om hur de här PAF-pengarna kommer att användas. Finns det faktiskt behov av 10 miljoner i PAF-lån nu inom de områden som anges i lagstiftningen som ändamål för PAF-pengar? Eller är det här ett sätt nu bara att öka på landskapets kassa?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Själv åtgärden i sig just nu ändrar inte på kassasituationen, det är klart. Men en utbetalning för ett bygge skulle ändra då i den situationen. Det är ändå ett avsevärt antal månader fram till den tidpunkten att det verkligen går ut pengar för den geriatriska kliniken.

Nej, ursprungligen får man komma ihåg att landskapet har ju tagit ut 10 miljoner euro också från PAF för att genomföra bygget av en geriatrisk klinik, för ganska länge sedan faktiskt men det har gjorts. Om då inte pengarna används nu direkt och kanaliseras till geriatriska kliniken, vilket inte är avsikten eftersom Fastighetsverket ska finansiera den, då är det mest rätt och logiskt att sätta dem just på det här budgetmomentet under PAF-lån istället för att bara låta dem gå in i landskapsekonomin.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det svaret. Vi får säkert anledning att återkomma.

Om finansministern blickar framåt på resten av 2018 i ljuset av de här förbättrade siffrorna på den finska sidan rent allmänt som då påverkar klumpsumman, och kanske att skattegottgörelsen minskar fast det får vi väl se hur väl man lyckas på åländskt botten nå upp till våra förhoppningar. Hur ser finansministern, kommer det att finnas anledning i kommande tilläggsbudget även för 2018 att uppgradera inkomsterna vad gäller de pengar vi får via klumpsumman?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det har vi inte några siffror på ännu, så det vet vi inte. Däremot vet vi att alla parter, dvs. finansministeriet och Finlands Bank och många andra, tror att tillväxten för Finland kommer att sjunka något 2018 i förhållande till 2017. År 2017 var ett väldigt bra år.

Framtiden får helt enkelt utvisa. Det är inte omöjligt att det kommer att gå något bättre än vad prognoserna säger.

Diskussionen förde vi här i samband med grundbudgeten just om riskerna med att skattegottgörelsen minskar. Det är i varje fall helt klart att nu har vi haft tio år av dålig ekonomi Finland och därmed sämre ekonomi på Åland också eftersom avräkningen har varit sämre. Vi kan inte bygga upp den långsiktiga ekonomin på ett år uppåt, utan vi måste ha hela konjunkturcykeln i beaktande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Hur står det egentligen till med den åländska ekonomin? Är det så nattsvart som landskapsregeringen utmålat eller ligger vi sett över tid rentav hyggligt till? Frågan måste ställas mot bakgrund av denna så kallade tekniska budget, med smärre justeringar för år 2017 som nu landar på plus 17,7 miljoner euro. Till detta kan läggas en kreativ reservering på 8 miljoner. Vi har alltså ett överskott på mer än 25 miljoner euro när denna tredje tilläggsbudget är tagen. Detta skulle vi i centern gärna se att finans- och näringsutskottet skulle analysera. Hur stort bedömer man att det så kallade hållbarhetsgapet är idag? Finns det ens?

Man kunde också fråga sig hur det är möjligt att en resultaträkning går från minus 10 miljoner till plus 10 miljoner från tilläggsbudget 2 till tilläggsbudget 3, alltså på bara några månader. Om det är transparens och lättbegriplighet vi vill nå är nog detta inte den rätta vägen. Denna resultaträkning är verkligen mycket svår att tränga in i.

Framöver ser det också hyggligt ut. I sammanhanget kan man till exempel påminna om att resultatet i budgeten för år 2018, som antogs i december, stannar på nästan 10 miljoner, om man rensar bort de tio som försvinner från reserveringarna i denna tilläggsbudget 3. Var finns då det beramade underskottet? Varför är det så viktigt för landskapsregeringen att måla samhällsekonomin i så mörka färger? När kommunreformen inleddes talades det om ett underskott på 10 miljoner euro. Nu har vi istället ett överskott på det dubbla. Varför är det fortfarande nödvändigt att försämra den dagliga servicen?

Från centerns sida har vi alltid hävdat att samhällsbygge sker långsiktigt och med ett viss mått av is i magen. Vi ska inte ägna oss åt kvartalsekonomi och därför menar vi att de försämringar, som landskapsregeringen aviserat sedan sitt tillträde, har skett mot bättre vetande eller i vart fall utan tillräckliga analyser. Vi hävdar att det inte finns anledning till den panik som regeringen uppvisat och som resulterar i försämringar inom sjukvården och neddragningar i den kommunala servicen. Vi tror att inbesparingarna är för stora och kan inverka direkt negativt på både företagande och tillväxt på hela Åland.

Den centraliseringsiver som råder gör Åland lite mindre istället för större. Det har blivit dags att sätta fokus på möjligheter istället för problemformulering.

Idag får sjukvården och kommunerna betala trots att landskapets resultat är nästan 18 miljoner euro.

En konkret fråga som också borde förklaras är användandet av penningautomatmedel, vilket berördes i en replikväxling. Kanske utskottet kan granska det lite närmare?

Jag noterade dock att minister Perämaa svarade på frågan beträffande Fastighetsverket och att de inte är bundna av de finansieringsförslag som kommer ifrån landskapsregeringen, utan de ska leva sitt eget liv också

Det vore fint inför de stora investeringar som står på tur att få en ny samlad bedömning av det ekonomiska läget.

Jag önskar utskottet lycka till, gärna med ett långsiktigt utgångsläge och med hela Åland för ögonen.

Som nämndes i det tidigare anförandet så tyder mycket på att Finland kan stå inför en hygglig konjunktur framöver vilket också kommer att skapa rätt goda möjligheter för Åland. Då måste vi fråga oss om vi använder dessa skattepengar tillräckligt klokt. Tack, talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det första som man ändå måste konstatera är att utifrån den ekonomiska politik som landskapsregeringen och majoritetspartierna har fört och de resultat vi presenterar så har centern ändå föreslagit ökade kostnader med ungefär 5-10 miljoner. Man har inte gått med på reformer i landskapsandelarna, man har röstat emot kostnadssänkningar på ÅHS och man är emot kortrutten. Man har röstat emot ett större antal andra inbesparingar också. Om man räknar ihop det på ett seriöst sätt så torde det ligga närmare 10 miljoner euro som resultat skulle vara ytterligare sämre, om centern skulle få bestämma.

Gällande 2017 så hade vi en summa på 12,5 miljoner euro, om jag inte minns fel, i den beramade PAF-snurran alltså pengar som budgeterades på nytt. Det här måste också centern i något skede inse att så är det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag noterar att minister Perämaa blandar ihop kostnader och inbesparingar. Vi har från centerns sida ställt oss tveksamma till de alltför stora neddragningarna som landskapsregeringen har gått in för. Det är en annan sak att öka kostnaderna faktiskt. Vi menar att de inbesparingar som man nu gör tar bort en stor del av den initiativkraft som finns ute i kommunerna och som också tar hand om de sjuka som vi har på Åland och det är faktiskt de som just nu mest är drabbade av de här inbesparingarna och det tycker vi att är fel väg att gå.

Minister Mats Perämaa, replik

Nu får nog centern förklara sig lite. Vi har lagt ett budgetförslag för 2018 på lite drygt minus 4 miljoner euro, där finns inte några reserveringar, det finns inte några PAF-snurror, det är en så transparent ekonomi som den bara kan vara och det finns inga konstigheter på något vis, inte heller det året. Om centern då har röstat emot kostnadsinbesparingar som ledde till det underskottet som så småningom började närmade sig noll, så skulle vi ha legat tio miljoner sämre med centern vid styret, någonstans mellan 10 och 14 miljoner euro. Om man inte går med på inbesparingar så då får man leva med högre kostnader, det är så som det fungerar och så enkelt är det.

Jag tycker att centern också någon gång på ett gruppmöte ens kunde fundera på att en verklig ekonomisk politik har de här följderna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för de vänliga orden minister Perämaa, som sällan missar en chans att försöka trycka till istället för att leta upp det bästa i argumentationen.

Vi hävdar att den ekonomiska politik som centern långsiktigt har fört har varit och är själva skälet till att det idag finns ett välmående Åland och att vi har en stor mängd skattemedel som inflyter. Faktum är att den åländska ekonomin verkligen inte är särskilt dålig idag. Även om det skulle vara minister Perämaas högsta önskan att det skulle vara riktigt eländigt så har vi valt att se lite annorlunda på det här och faktiskt leta möjligheterna. Vi hävdar att det finns väldigt goda möjligheter tack vare den långsiktiga politik som har drivits.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Inledningsvis vill jag konstatera att vi flertalet gånger i finans- och näringsutskottet har gått igenom ekonomin och inte funnit brister i varken budget eller bokslut som ltl Pettersson här vill påstå att skulle finnas. Förstås kan allt som är bra bli bättre, som vår ordförande brukar säga så klokt.

Därtill tycker jag nog att justeringen med ÅHS och Fastighetsverket har varit transparent. Det har stått klart och tydligt i budgetar sedan länge tillbaka. Framförallt i budget 2017 står det klart och tydligt att fastigheterna från och med den 1 januari 2018 kommer att överföras och då justeras ju förstås allt som har med det att göra. Hur skulle det annars se ut? Vi måste ju ändå ha korrelans mellan våra olika budgetposter och den faktiska politik som genomförs.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nej, jag påpekade faktiskt inte om brister. Jag påpekade brist på tydlighet. När man har resonerat om någonting i ett utskott men inte berättar om det så har det faktiskt aldrig hänt.

Samma sak är det egentligen med transparensen kring dessa PAF-medel. Om man satte de medlen i budgeten redan för 2017, varför väntar man till elfte timmen för att verkligen göra det? Bilden blir att resultatet kastar på ett sätt som är väldigt svårt att förklara.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Min uppfattning är att landskapsregeringen verkställer lagtingets beslut i den ordning som lagtinget fattar dem.

När det gäller transparensen i finans- och näringsutskottets betänkande så har vi försökt belysa det här. De här utkasten kommer ju till alla grupper så hädanefter får säkert Pettersson möjlighet, genom sin ledamot i utskottet, att trycka på att det tydliggörs ännu mera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det gör vi ju. Vi har ju antagligen den främsta medlemmen i utskottet just nu. Det är också ett faktum att det är majoriteten som skriver betänkandena och det har vi nog sett prov på några gånger. Det har funnits ett och annat att önska när det gäller tydligheten i just betänkandetexterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Tack ltl Pettersson. Det är väl just de tankegångar, som ltl Pettersson förde fram i sitt anförande, som är grunden till de senaste årens budgetar i obalans. Intäktstoppar som frestar att nyttjas och att sy ut kostymen, det är alltid lika frestande. Det är väl sunt och nödvändigt att ha ett överskott när ett sådant tillfälle ges. Det är ju överskottet som också är grunden till att vi ska ha råd att investera, vilket vi har gjort för lite av de senaste åren.

Det har väl inte undgått ltl Pettersson att vi har ett enormt infrastrukturunderskott när det gäller vägar, broar och färjor och vi har ett enormt IT- underskott i princip inom alla landskapets underliggande myndigheter.

Lite mera ansvarskänsla och kanske lite mera rikta blicken framåt, för nog måste väl ändå ltl Pettersson inse att ekonomin på Åland inte riktigt är vad den är. Jag vet att ltl Pettersson har stor insyn i det åländska näringslivet och det finns nog inte många företag som är nöjda med vare sig tillväxt eller lönsamhet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det där är signifikativt för den här regeringen. Man problematiserar, man målar i mörka färger och man säger att det faktiskt är ganska illa just nu och det kommer antagligen att bli ännu värre. Så har det faktiskt inte varit och så behöver det heller inte bli. Man säger att det finns ett ”enormt” underskott i IT investeringar och i vägar och i färjor. Hur mycket är enormt? Man behöver kvantifiera, man behöver vara tydlig med vad man ska göra. Det enda som vi hittills har sett är projekt som faktiskt bär fantasiprägel när det gäller kortrutten och där kostnaderna är synnerligen svårbestämbara. Man kan faktiskt inte riktigt säga vad som är på riktigt och vad som inte är på riktigt.

Det överskott som ltl Holmberg nämnde, ja, det är livsviktigt. Ett samhälle ska göra överskott och det har Åland gjort över året. Idag har vi ett enormt överskott på en himla massa olika områden.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är inte frågan om att måla himlen svart eller att vara negativ. Det är ärlighet, det är ärlighet mot ålänningarna och det är ärlighet som politiker. Det skulle vara väldigt lätt att bränna de här pengarna på olika projekt och på kortsiktiga lösningar och låta kostymen svälla ut precis som den har gjort under flera år. Men det är inte hållbart.

Bara för att nämna någonting, det som det finns en specifik prislapp på, är det sociala underskottet som vi har ute i kommunerna när det gäller den demografiska utvecklingen. Där pratar vi om ungefär 95 miljoner inom den sociala demografiska utvecklingen. 95 miljoner som ska ut inom kanske 10-15 år! Jag har inte lätt att hitta de pengarna i dagens budget, så det gäller faktiskt att vi skapar en budget i balans som förhoppningsvis också kan generera ett överskott, samt att vi syr in kostymen lite för jag tror att alla ålänningar på sikt mår bättre av det också. Det ger oss också möjligheter att skapa ett Åland där alla kan bo var man än råkar vara född.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det ingår nog i DNA:t på något sätt i regeringspartierna att man ska göra en kostym, bildligt talat, så liten som möjligt. För mig har det alltid varit viktigt att Åland ska bli större. Vi ska göra Åland lite större hela tiden när det gäller infrastrukturprojekt, när det gäller delaktighet och när det gäller att vara med och bygga samhället.

Det som man gör just nu kan faktiskt vara åt rakt motsatt håll. Man minskar delaktigheten, man centraliserar och man gör att hela Åland får det lite tuffare att leva. Så hävdar jag faktiskt att det är och på ganska goda grunder. Vi tror att delaktighet är det absolut viktigaste som vi ska kämpa för och det kommer vi att fortsätta med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Den ekonomiska analysen som centern, via ltl Pettersson, nu målade upp här, gör mig faktiskt lite orolig. Jag hade uppfattningen att Pettersson och jag har delat synen på att vi behöver ha en sund samhällsekonomi som är säkrad för att också klara utmaningar i framtiden.

Det är intressant att när siffrorna nu börjar visa bättre så kritiseras landskapsregeringen för att hålla i pengarna.

Ltl John Holmberg lyfte just in den investeringsskuld som vi har inom infrastruktur och IT och som kommer att behöva sin del. Ltl Pettersson var själv inne på att det kommer också att krävas stora investeringar i fastigheter, men de var inte så farliga eftersom vi har flyttat över dem till Fastighetsverket och därmed är den problematiken löst. Men de kostnaderna försvinner inte, snarare tvärtom. Behöver vi inte bygga en buffert för framtiden också, ltl Pettersson?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

En buffert för framtiden har vi i detta lagting ägnat oss åt att bygga sedan dag ett i stort sett. En sådan buffert hade vi fram till för några år sedan då allting brändes på några få år. Nu är man tillbaka till den bufferten igen, och det är vi eftersom vi har haft en jämn tillströmning av skattemedel tack vare att vi har haft en hyggligt stabil samhällsutveckling.

Jag vill faktiskt säga att genom att försöka få folk delaktiga och försöka få med dem på så många sätt som möjligt så bidrar man till att det kommer in mera skattemedel. Det här har faktiskt ingenting att göra med att man inte skulle vara för en sund samhällsekonomi, det är ju det som är själva målet med precis allting som vi gör.

När man presenterar en resultaträkning där det kastar på 20 miljoner så då står man faktiskt i skuld att förklara.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tycker att det är lite synd när debatten blir på det sättet att regeringen ska få kritik. Det tycker jag att är orättvist i det här sammanhanget. Regeringen tar verkligen ansvar för den ekonomiska utvecklingen och ser till att göra just det som ltl Pettersson efterlyste; skapa ett utrymme för att klara framtiden och klara den framtida serviceproduktionen i förhållande till medborgarna.

Det pratas också om att vi tillsammans ska bygga ett Åland som växer och får en större kostym. Absolut! Men det är inte i första hand den offentliga sektorn och vi som är här som ska sy den större kostymen. Det arbetet ska göras ute i vårt näringsliv. Vi ska se till att vi håller en sådan takt på vår utveckling så att vi inte hämmar den biten och där tror jag att vi har haft vissa bekymmer tidigare. Vi har gått in och tagit en för stor del av det här ansvaret.

Nu har vi en landskapsregering som balanserar det här på ett mycket bra sätt och som också under ett antal år här nu har presenterat budgetar som går åt rätt håll.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där påminner nog rätt mycket om att det som har varit i säck hamnar så småningom i påse.

Att den här regeringen skulle ha balanserat budgeter beror ju på att inflödet av pengar har varit större än någonsin. Det är ju den enda förklaringen. Det är ju precis exakt det som har hänt, plus att man har dragit nytta av tidigare reformer som tidigare regeringar har gjort, exakt som det ska vara.

Talman, det skulle vara trevligt om man skulle få prata klart. Visst ska vi se till att vi sparar på hyllorna, det är inte frågan om någonting annat. Men man måste också vara så pass ärlig och säga att allt som händer har vi inte i våra egna händer. Idag har vi faktiskt ett sådant läge att penningströmmarna är på en hygglig nivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Jag tycker också att det är positivt att det kommer in mer inkomster till landskapet. Vi vet att vi behöver det.

Mitt intryck när jag rör mig ute i samhället och i näringslivet är att de mörka färgerna inte alls finns, som ltl Pettersson påstod. Man tror ändå på framtiden, man är villig att investera och vi ser också intresset för våra olika stöd till näringslivet. Det finns aktörer där ute som tror på framtiden.

Ltl Pettersson sade att regeringen har gjort inbesparingar som har varit hämmande på företagandet och tillväxten. Kan ltl Pettersson närmare precisera vad han avser med det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag sade exakt så här, talman, att inbesparingarna kan bli hämmande för tillväxten och företagandet. Det har vi egentligen redan sett på grund av avgiftshöjningarna på ÅHS som fick en direkt konsekvens för inflationen. Det var orsak och verkan när man har använt samhällets medel på ett sätt som har slagit mot den privata konsumtionen. Detta har ÅSUB slagit fast.

När det gällde de mörka färgerna så tror jag att vicelantrådet missförstod mig. Jag menade absolut inte att näringslivet ser mörka färger, för det vet jag att de inte gör. Där finns alltid en framtidstro som är väldigt stark. Jag menade att landskapsregeringen faktiskt har i sin kommunikation nog tecknat en bild av att det går väldigt dåligt för den åländska ekonomin och den är inte till alla delar sann.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag hoppas att ltl Pettersson, när han ser på framtiden och ser på samhällets roll att främja näringslivet, också kan se de goda ting som landskapsregeringen gör. Alla satsningar som vi gör på infrastruktur, på området inom förnyelsebar energi, på gästhamnar, på golfbanor och hur vi undersöker och stöder konkurrenskraften så mycket vi kan för de åländska företagare, så att man inte är med och stärker en svart bild utan tvärtom, också lyfter upp de goda bitarna som de facto görs för att skapa just den framtidstro som ltl Pettersson efterfrågade.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag delar till fullo den där synen, möjligen med undantag av ett infrastrukturprojekt som är lite mera komplext än så. Men i övrigt så finns det massvis med goda saker som man har gjort just i näringspolitiskt hänseende. Dock finns de inte med i denna tilläggsbudget nr 3. Det enda som jag möjligen hade kunnat lyfta fram är att man ämnar köpa en ny polismotorcykel, men dess inverkan på näringslivet är kanske trots allt ganska begränsad.

I övrigt delar jag faktiskt näringsministerns uppfattning. Man gör bra saker inom olika områden och det stöder vi å det varmaste. Men för den skull kan man inte glömma bort att vi också måste se ganska ljust på samhällsekonomin som sådan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Jag själv och centern har ju länge hävdat att ekonomin är bättre än vad landskapsregeringen hävdar. Vi börjar nu få facit eftersom halva mandatperioden har gått. Man kan också sia lite in i framtiden om hur ekonomin ser ut.

Tittar vi bakåt på skoj så kan vi konstatera att regeringen Camilla Gunell under perioden 2012-2015 ungefär fick 931 miljoner euro i skatteinkomster att röra sig med.

Nu kan vi se vad vi har fått in 2016 och 2017, det är ett faktum. Det finns redan prognoser för 2018 och även för 2019 från finska finansministeriet. Vår egen riksdagsledamot Mats Löfström har gjort ett uttalande och säger att Finlands ekonomi går som tåget. Vi kan konstatera att under den här perioden kommer vi att få in 1 035 miljoner. Den här regeringen kommer alltså att få 104 miljoner mera i skatteintäkter än vad den förra regeringen fick. 104 miljoner! Det här är lågt räknat vill jag påstå. Jag tror att det kommer att landa på minst 110 miljoner i och med att det nästa år kommer en eller två tilläggsbudgeter som kommer att visa att skatteintäkterna ökar mera än prognosen, vilket slås direkt på avräkningsbeloppet.  Visserligen kommer skattekompletteringen att minska något men avräkningsbeloppet kommer att hålla emot och öka mera.

Under den här mandatperioden kommer det att komma in betydligt över 100 miljoner mera i skatteintäkter jämfört med den förra perioden. Då var den förra perioden inte så hemskt dålig heller egentligen. Det var förrförra perioden som var en riktig dipp.

Man kan inte påstå att vi skulle ha dålig ekonomi i landskapet. I alla fall har vi inte så dålig ekonomi så att man måste försämra sjukvården med 2 miljoner, samt att man måste dra in 4 miljoner i landskapsandelar som skulle täcka kostnader för äldreomsorg, barnomsorg och skolor. Vi har inte så dålig ekonomi så att vi ska försämra betydligt för poliserna.

Landskapsregeringen ser alldeles för mörkt på det här. Det är klart att det finns en orsak i botten. Man vill visa en jättemörk bild för att man sedan ska kunna göra stora samhällsförändringar vad gäller kommunstrukturen, den skulle vara den ultimata lösningen för ekonomin och det sade man ju från början. Det finns en skrämselpropaganda som man vill upprätthålla.

Men nu har vi kommit till sanningen. Det är som sagt över 100 miljoner mera, vilket säkert finansutskottet också sedan kan verifiera när de behandlar den tredje tilläggsbudgeten, för man kan se så pass mycket framåt.

Nå, om det är så som regeringen säger att det är jättejobbigt att få ekonomin att gå ihop och man säger att det går minus, men då har man ju misslyckats totalt, för då måste kostnadsmassan ha ökat och man kommer att få in så här mycket mera pengar. Man talar lite mot sig själv, vill jag påstå.

Nej, fru talman, det är så att ekonomin är god. Det behöver inte dras in på den grundläggande välfärden.

Vad är en god samhällsekonomi egentligen? Jag skulle säga att en god samhällsekonomi är att ha en bra sjukvård, en bra äldreomsorg och bra skolor osv. Det betalar sig mångfalt mera vill jag påstå än den beramade kortrutten.

Fru talman! Ännu en gång så ser centern inte ekonomin så svart som regeringen ser så att man måste dra ner det som ålänningarna mest vill ha. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker egentligen att det är ganska ointressant att diskutera huruvida ekonomin är bra eller dålig, för det är förstås en subjektiv bedömning. Jag tycker att det är mer intressant att se på faktiska siffror och se vilka ekonomiska utmaningarna man har. Man kan hävda att vi har en god ekonomi med tanke på att vi, till skillnad från många platser runt om oss, inte har behövt låna. Men vi kan samtidigt konstatera att vi saknar ett skatteinstrument som kanske är viktigt för att återbetala lån.

Jag håller inte med Runar Karlsson om att allt är guld och gröna skogar. Ser vi till exempel på likviditeten i landskapet så motsvarar den ungefär 30-40 miljoner, vilket råkar vara ungefär samma summa som bara en uppdatering och renovering av en bro kostar.

Därutöver har vi behov av IT-investeringar, utvecklingsarbete och annan infrastruktur så nog finns det minsann utmaningar även om klumpsumman stiger.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, det är klart att det finns utmaningarna. Det har det ju alltid funnits. Jag har själv varit i samhällssektorn ända sedan åttiotalet och upplevt kommunpolitiken på nära håll. Alla år har man sagt inom kommunerna att det finns utmaningar och samma sak har man sagt inom landskapet, att det finns utmaningar.

Men man har lyckats mycket väl på Åland att ta hand om utmaningarna och kunnat ge ålänningarna en mycket god grundvälfärd tills nu, tills den här regeringen kom, då började man skära i sjukvården, äldreomsorgen och i skolorna och det har man aldrig gjort förut.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag vet väl kanske inte om jag delar den verklighetsanalys som ltl Karlsson klämde till med på sluttampen, att man aldrig tidigare skulle ha sparat på skolor och i omsorgen. Så vitt jag vet så har man haft ganska stora stålbad när den förra lågkonjunkturen slog till. Under nittiotalet när jag själv var skolelev så såg jag hur stora inbesparingar man gjorde då i skolorna. Den där verklighetsbeskrivningen får nog stå för ltl Karlsson själv.

Ja, utmaningar har vi och det har vi alltid haft. Det finns också en skillnad i vilka grundförutsättningar man har. Har man många, många, många miljoner euro på banken ter sig utmaningarna mindre än om man har en liten likviditet.

Vi ska också komma ihåg att framtiden bär med sig nya problem som vi ännu inte vet lösningarna på. Då kan det finnas skäl att försöka skapa en buffert istället för att bränna iväg alla pengar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag skäms inte för centerns tidigare politik och inte heller den nuvarande. Centern var med varenda ett år mellan 1995 och 2007 då det sparades 170 miljoner. Det lades 170 miljoner på bankkontot som ägdes av landskapsregeringen och det åländska folket.

Sedan när lågkonjunkturen kom så började man mycket riktigt använda de pengarna för att utjämna neddragningen. När andra länder måste dra ner radikalt i sina välfärdskostnader och välfärdsservice så kunde landskapet upprätthålla den välfärden genom bufferten.

Nu är vi nere i 40-50 miljoners likviditet, nu har det svängt och nu går det upp igen. Så varför ska man fortsätta att dra ner?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Det spelar väl ingen roll vad intäkterna är så länge det strukturella underskottet och investeringsbehovet är mångfalt större. Att titta i backspegeln och räkna ihop vad intäktssidan har varit är slöseri med tid, tycker jag.

Jag tycker inte heller att man ska driva Åland utefter enstaka intäktstoppar, det är farligt och det är kostsamt. Det är väl det som är grogrunden till det budgetunderskott som vi har dragits med. Man har varit frestad att använda pengar som man egentligen inte har.

Ltl Karlsson nämnde själv att likviditeten på 170 miljoner har krympt ganska snabbt, det tar nog tid att komma upp i den kassan igen och det gör man nog inte under en mandatperiod.

När det gäller kommunstrukturen så är nog inte den ett självändamål för någon politiker. Däremot tror jag att en utebliven kommunstruktur är ett självändamål för flera politiker.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vill jag poängtera att under 1995-2007, 2008 så sparade centern, tillsammans med andra partier, 170 miljoner. Man har inte gjort sig av med de pengarna ännu. Jag menar att inte är ju centern för att man ska börja låna pengar till utgifter. Förstås inte! Men nu finns det pengar, som jag sade, det kommer att komma in 100 miljoner mera under den här perioden än under den förra. Så det finns pengar att åtminstone behålla den nuvarande servicen.

Den här regeringen har gått in för att spara 2 miljoner i sjukvården, vilket betyder sämre sjukvård. De har gått in för att minska 4 miljoner i landskapsandelar till kommunerna för äldreomsorg, skolor och barnomsorg, vilket betyder sämre äldreomsorg, skolor och barnomsorg. Man borde åtminstone kunna upprätthålla nuvarande service.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Kan ltl Karlsson då säga vad intäktssidan kommer att vara om fem år? Kan ltl Karlsson göra det? Jag tror inte att ltl Karlsson kan förmå sig att säga det. Jag tror att ingen här kan säga vad intäktssidan kommer att vara år 2019. Det är ju det som är problemet. Hur ska vi kunna bygga upp en struktur för Åland som bygger på enstaka toppar där Finland går bra? Hur ska vi kunna göra det, är det att ta ansvar?

Ltl Karlsson själv har varit med om att tömma en kassa till 70 procent.

Ltl Karlsson frågade också i sitt anförande vad en god samhällsekonomi är. För mig är det att man har en budget i balans som gärna får lämna över en slant till en kassa där man kan bedriva en tillväxt, precis som regeringen har gjort nu i budgeten för 2018, för attraktionskraft, för konkurrenskraft och för konjunkturtillväxt. Det är en god samhällsekonomi.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ingen kan ju sia in i framtiden, då skulle man väl antagligen göra någonting annat här i livet om man skulle kunna det.

Återigen, för tredje gången, vi har varit med och sparat 170 miljoner. Sedan när lågkonjunkturen kom så tog man de pengarna. Nu har det svängt, nu börjar vi komma upp igen och börjar närma oss högkonjunkturens topp. Vi menar att det inte finns fog för att dra in så mycket pengar från välfärdsservicen; samhällsservice, sjukvården och äldreomsorgen som man gör.

Däremot verkar det finnas hur mycket pengar som helst när man ska bygga broar, tunnlar, färjor, vägar och sådant. Helt plötsligt finns det hur mycket pengar som helst.

Men i den grundläggande välfärden väljer man att skära och det motsätter vi oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson, jag blev att fundera på en sak när ledamoten nämnde, som jag uppfattade det, att det är fel att göra reformer. Men vi måste väl våga se vilka förändringar vi kan göra för att kunna sänka driftskostnaderna på sikt.

Jag håller med ltl Runar Karlssons prioriteringar när det gäller sjukvården. Jag värnar om den och tycker att det är jättebra. Det är viktigt med god sjukvård.

Menar ltl Runar Karlsson att de strukturförändringar som man gör idag är felaktiga? Om vi tar t.ex. kortrutten som ltl Karlsson nämnde i ett replikskifte tidigare, är det fel att göra investeringar för att sänka driftskostnaderna på sikt? Det är det som vi borde börja våga göra, titta på de långsiktiga reformerna. Vad kan vi göra för att sänka driftskostnaderna för att ha råd med sjukvården?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det är bra att vi gör investeringar som sänker driftskostnaderna. De volymer som regeringen nu talar om är helt orimliga anser jag. Man pratar om 40 miljoner för kortrutten men vi vet ju alltid var det slutar, det är 50-60 miljoner. Man pratar om nya färjor på den ena linjen efter den andra, de kostar 30 miljoners styck. Räknar man ihop det här så är det 100-150 miljoner i skärgårdstrafiken som man ska satsa. Det är helt orimligt och det är jag absolut emot. Vi måste koncentrera oss på den service som medborgarna vill ha.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Igen, ltl Karlsson, nu blev det helt andra siffror än vad t.ex. landskapsregeringens tjänstemän har lagt fram. Nu kommer ltl Runar Karlsson med mycket större summa. Jag ska väl uppfatta ltl Karlsson som så att man inte har något stort förtroende för trafikavdelningens tjänstemän som har räknat på det här och kunnat se en inbesparing på driften längre fram.

När man kommer med någonting och vi försöker se vad vi kan göra för reformer så är det fel. Det är fel! För tjänstemännen har räknat fel. Jag litar på dem. Vad kan vi göra för förändringar? Jag vill också, som ltl Karlsson, se att vi har en god sjukvård i framtiden, en bra utbildning och att vi ska kunna trygga våra invånare starka kommuner. Det vill jag också, men det är bara det att ltl Karlsson och jag ser lite olika vägar att komma dit.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag anser att vi ska satsa pengar där folk helst vill bo och den service som de helst vill ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här diskussionen är egentligen fullständigt meningslös. Vi är tillbaka i samma situation där vi utifrån centerns initiativ diskuterade landskapsekonomin som om det bara skulle existera intäkter. Jag vill ändå påminna om att i en ekonomi, i en budget och i ett bokslut så finns det både intäkter och utgifter. När intäkterna förändras så påverkar det helheten och när utgifterna förändras så påverkar det helheten. Pensionsutgifterna som ett exempel, nettokostnaderna för pensionsutgifterna för 2018 är 4,7 miljoner högre än 2016. Om man tar den här fyraårsekonomin som ltl Karlsson pratade om så ger det här en effekt på 20 miljoner, bara på denna enda punkt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att vi begriper hur man gör en budget och ett bokslut. Finansministern behöver inte insinuera att vi inte skulle begripa.

Men, trots allt, det kommer mellan 100 och 110 miljoner under den här mandatperioden och nog jag måste de siffrorna synas någonstans, men de gör tydligen inte det. Tydligen har finansministern totalt misslyckats att vara finansminister i och med att han har svårt att få budgeten att gå ihop, trots att det kommer in så här mycket pengar till än vad det har kommit tidigare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Här pratade vi om 2019, men vi har inte lagt något budgetförslag. Går det så här så finns det goda förutsättningar för landskapet att få en budget i balans ännu under den här mandatperioden. Så är det. Vi hade nästan inte vågat räkna med det utifrån de prognoser som fanns då när vi tillträdde hösten 2015, det sade vi tydligt och klart i regeringsprogrammet.

Nu finns det förhoppningar. Intäkterna påverkar positivt. Men att prata bara om en intäktsekonomi är värdelöst.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det här visar på regeringens totala felaktiga prioriteringar. Man får in mellan 100 och 110 miljoner till på en fyra års period. Man säger att man ändå har svårt att få ekonomin att gå ihop, trots att man tar bort 2 miljoner från sjukvården och 4 miljoner från äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna. Det är väl till kortrutten som pengarna ska satsats och det är väl därför som prognoserna visar som de visar, vilket är helt huvudlösa satsningar anser jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, jag hade inte tänkt gå upp och hålla ett anförande, men jag ska hålla ett 30 sekunders ungefär.

Jag tycker att det är beklämmande att man får höra härifrån talarstolen i lagtinget att vår skärgård är ingenting som vi ska ha. Vi ska inte ha en levande skärgård. Vi ska lägga pengarna på annat istället. Vår skärgård som är grundbulten i Ålands historia och det som har skapat Åland.

 Jag är väldigt förvånad och jag tycker att det är beklämmande. Jag hoppas att det är någon enskild ledamot som står för det och inte ett enskilt parti.

Vad gör vi utan skärgård? Det är ju logistiken österut och en stor del av vår turism, sportfiske och allting. Jag blir riktigt upprörd.

Sedan är jag också upprörd över det icke ödmjuka som man har fått höra härifrån talarstolen idag också, att det är ett enskilt parti som har byggt upp Åland. Att det är tack vare ett enskilt parti som Åland mår så bra och har mått bra så länge. Det är ju driftiga ålänningar, ålänningar överlag och våra driftiga företag som är grunden till det. Sedan har väl åländska politiker hjälpt till förstås. Men ta inte äran åt sig från de duktig ålänningar som har byggt vårt samhälle. Tack, fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag förbehåller mig rätten att säga vad jag tycker i talarstolen oberoende vad Holmberg tycker om det.

Centern har ofta fått felet på sig för den här dåliga ekonomin. Nu anser ltl Holmberg att centern inte alls har del i den goda ekonomin utan det är näringslivet och det åländska folket. Är det då också folket och näringslivet som är orsaken till den dåliga ekonomin, menar Holmberg?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg menar väl att politikerna spenderar pengarna som våra duktiga företag ofta har genererat ihop. När inte våra duktiga företag har genererat ihop tillräckligt mycket pengar så blir det svårt eftersom många politiker, historiskt sett, har varit duktiga på att spendera och skapat strukturer som är kostsamma.

När det sedan gäller skärgården så tyckte jag att det var så beklämmande sagt så att jag ville ta ett kort anförande. Jag anser nog att Åland ska vara en plats där man ska kunna bo oberoende av var man är född, vill bo och verka så ska man kunna göra det. Skärgården är en stor del, speciellt geografiskt, av Åland. Utan en levande skärgård och en logistik så skulle Åland vara bra mycket mera torftigt att bo och leva på.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har inte sagt att vi ska försämra trafiken till skärgården. Jag har ju själv suttit som trafikminister och varit med och satsat stora pengar i trafiken.

Det som jag vänder mig emot är de här våldsamma satsningarna som man nu pratar om, att man ska bygga kortrutt för 40,50 och 60 miljoner. Ena dagen ska man bygga en ny färja och den andra dagen ska man bygga två nya färjor. Det handlar om 100 miljoner som man ska satsa. Det blir förstås på bekostnad av - precis som man gör – äldreomsorgen, sjukvården och skolor. Det är inte jag beredd att göra. Jag vill prioritera det som ålänningarna helst vill ha, inklusive skärgårdsborna som också vill ha bra sjukvård och bra skolor osv. inte bara bra trafik.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att man ska ställa regioner och människor mot varandra. Det är väldigt olyckligt. Det ska inte spela någon roll var på Åland man bor så ska man ha tillgång till en god vård, en bra skola och utbildning.

Saken är den att utan reformer och nya strukturer så har vi inte möjlighet att hela Åland ska ha en god service. Det är det som är grundbulten i kommunstrukturen, det är det som är grundbulten i kortrutten. Jag vidhåller att jag tycker att det är väldigt olyckligt att man ska exkludera delar av Åland bara för att bedriva den politik som passar en själv bäst.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Jag tycker att den här tilläggsbudgeten mycket väl illustrerar den åländska ekonomin. Man kan ta den som ett bra pedagogiskt exempel på hur verkligheten är.

Som åländsk finansminister, jag har själv varit det i åtta år, så vill man gärna ta åt sig äran när det går bra och att man är sparsam osv. Sanningen är den att går det bra för den åländska ekonomin så har det nästan till 80-90 procent att göra med hur det går med den finländska ekonomin. Det syns i avräkningen, i skattegottgörelsen och sedan också i viss mån i PAF-medel, det är detta som påverkar inkomsterna.

Sedan kan vi på Åland i viss mån påverka kostnadssidan. Varje regering gör sina egna prioriteringar.

Om man tittar nu på det här resultatet och skillnaden under de här tre åren så är det ungefär 30 miljoner plus i inkomster och inte är det ju Perämaa, jag eller någon annan som har påverkat dem. Det är alltså skattebetalarna i republiken Finland och företagen på Åland - med den skattegottgörelse som det skapat - det är det som skapar intäkterna som gör att vår ekonomi ser bra ut igen. Vi ska vara glada för att det är på det sättet, för vi har stora utmaningar framför oss inom många områden, både mjuka och hårda.

Det viktiga är att vi som politiker har lite is i magen när det gå ner, samtidigt måste vi också ha is i magen när det går upp och se till att vi har en långsiktig och stabil hantering av den åländska ekonomin och finanserna. Det blir lätt att vi tittar på den här budgeten som om det liksom är allt.

Sist och slutligen är vi 30 som sitter i Ålands lagting inte här för oss själva, utan vi är här för att representera de 30 000 ålänningar som finns här utanför och se till att det liv som de lever kan fortsätta att vara tryggt, stabilt och att man kan ha en bra framtidstro. Jag tror att de flesta människor vill undvika snabba ryck hit eller dit.

Jag hoppas att vi kan fortsätta tillsammans att driva en långsiktig och hållbar ekonomi som skapar framtidstro. Vi måste inse realiteten att när det gäller investeringarna så har vi en stor påverkan. På inkomsterna har vi en ganska marginell påverkan. 85 procent av det här är rör sig egentligen från de statliga inkomsterna som vi får.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande avräkningen så är det helt klart så att det är den finländska ekonomin som styr våra intäkter.

Annars menar jag nog ändå att vi långsiktigt kan påverka skattegottgörelsen. Det är relationen mellan hur det går för den åländska ekonomin och den finländska ekonomin. Det är precis just vi som ska bygga upp att den åländska ekonomin ska gå bättre, det kan ge ett stort inslag. Vi har sett stora variationer där. Jag vill inte riktigt hålla med om den här passiva beskrivningen om våra egna möjligheter. Nog finns det ändå något slag av möjligheter, även om vi inte har skatteinstrumentet.

För övrigt, snabba ryck, nej det är inte bra för ett samhälle. Faktum är att finanskrisen drabbade hela världen hösten 2008. Det har snart gått tio år sedan dess och resten av världen har befunnit sig i någon form av högkonjunktur sedan dess, men Finland har nu här i slutet börjat karpa upp sig. Vi kan inte utgå ifrån att vi har tio år av högkonjunktur framför oss nu, det är att ta lite för lätt på saken.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med finansminister Perämaa att vi från åländsk sida kan till viss mån påverka skattegottgörelsen. Under min tid som finansminister har jag sett det som en av mina viktigaste uppgifter att faktiskt försöka stimulera i den mån vi kan från landskapets sida för att hålla en så hög skattegottgörelse som möjligt.

Nu befinner vi oss i en sådan situation, vilket minister Perämaa också har sagt här, att skattegottgörelsen är en stor utmaning därför att den är sjunkande de närmaste åren. Det är en utmaning som vi har. Vad kan vi göra här på Åland för att stimulera näringslivet så att vi får en sådan utveckling så att vi återigen får skattekraft som är i paritet och helst lite bättre än den finländska medelnivån? Det är ju det som skapar skattegottgörelsen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Därför ägnade jag en hel del av min tid av budgetpresentationen åt tillväxt, jag pratade just om det. Jag tror att vi hade en stor enighet här i salen, många i varje fall förde debatt om att det behövs åtgärder. Det fanns konkreta förslag på bl.a. gästhamnsprojekt, en massiv investering där vi gör en utredning om konkurrenskraften för det åländska näringslivet i relation till omvärlden. Vi satsar på ett skatteavdrag med mera. Vi har ett ministerutskott som jobbar specifikt med de här frågorna, så det här är oerhört viktigt.

Jag tycker att centern lite har varit inne för att intäkterna stiger nu 2017 och möjligen 2018 och Finland går något bättre och vi får mera intäkter. Men vi har haft tio år av högkonjunktur i omvärlden och jag vågar dessvärre inte lita på att Finland kommer att ha tio år av högkonjunktur framför sig. Vi får hoppas det men det finns en risk för en global nedgång inom ett eller några år och vi måste också vara beredda på det.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den viktigaste resursen i ett samhälle är de facto människorna. Ett samhälle utan människor har ingen framtid. Centern försöker sätta fingret på detta och försöker visa på att vi måste se till att det åländska samhället har en sådan livskvalitet och attraktionskraft så att det fortsätter att flytta hit människor som hjälper till att hålla hjulen snurrade här på Åland, både i Mariehamn, på landsbygden och i skärgården.  Det är grunden för att vi ska kunna fortsätta att kunna ha den levnadsstandarden som vi har vant oss vid att ha här på Åland. Därför är vi oroade när man går in och förändrar välfärdssystemen som sjukvården, äldreomsorgen och skolan som kommunerna ansvarar för. När man sänker landskapsandelarna och när man drar in i sjukvården så då drar man också ner på Ålands attraktionskraft lite grann, inte mycket men i alla fall en förändring åt fel håll och då blir Åland lite mindre attraktivt att flytta till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Nordlund sätter huvudet på spiken när man säger att det gäller att ha is i magen både under dåliga och goda tider. Jag tror nämligen att den största och den svåraste politiska utmaningen som finns i den här salen är just att ha is i magen under goda tider och inte rusa iväg och spendera pengar.

Ser vi på utgångsläget inför finanskrisen 2007-2008 så fanns det faktiskt 100 miljoner sparade i ladorna just tack vare sådana politiker som hade tänkt på det sättet, bl.a. kollegan ltl Nordlund, att det behövs en buffert inför sämre tider.

Idag står vi i ett läge där vi i princip inte har några pengar alls att ta till ifall det blir ett sämre ekonomiskt läge. Mot den bakgrunden är det väl bra att vi har is i magen i den här debatten och inte som centern lite indikerar idag, att vi ska lätta på sparkraven. Eller har jag fel?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Med is i magen menar nog centern de stora investeringar och de konsekvenser som det kan få för landskapets ekonomi åtminstone kortsiktigt. Vissa kommer att få goda långsiktiga effekter, det ska vi vara helt på det klara med och de behöver göras. Men vissa investeringar behöver man nog fundera igenom ordentligt före man gör, för de kan väldigt snabbt dränera kassan och en lånefullmakt, som den här landskapsregeringen har begärt och fått av majoriteten här i lagtinget, kanske måste börja verkställas.

Hittills så länge jag har varit med i centern i alla fall så har vårt motto varit att vi ska försöka klara oss med de pengar vi har och det har vi gjort relativt bra. Vi har sett till att vi har haft en likviditet, som kollegan ltl Runar Karlsson sade, upp mot 170-200 miljoner när det var som bäst. Sedan har likviditeten sjunkit ned till 50 miljoner. Vi måste se till att vi försöker klara oss så att vi inte sjunker alltför mycket under det för då måste vi gå till banken. Jag tycker att det här samhället ändå är så starkt i sig så att vi borde klara oss med de pengar som vi får in via klumpsumman, skattegottgörelsen och PAF.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den uppfattningen. Vi från Ålands Framtid har också varit skeptiska till de stora satsningar som man föreslår i kortrutten och i skärgårdstrafiken.

Jag tror också att vi behöver lyssna på det som regeringspartierna säger att om vi ska lyckas skapa en buffert eller någon slags trygghetsmarginal inför sämre tider framöver så räcker det inte att vi bara hålla nere investeringarna utan vi måste också ta tag i kostnadsutvecklingen vad gäller våra driftsutgifter. Jag tror att vi behöver båda de här delarna för att lyckas. Jag ger delvis kollegan ltl Roger Nordlund rätt, men samtidigt regeringspartierna, vi kan inte springa i väg, vi måste ha is i magen också vad gäller våra driftsutgifter.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller att göra riktiga inbesparingar på driften då måste man göra förändringar antingen i lagstiftningen eller på något annat sätt så att verksamheterna förändras. Att ta bort några miljoner från sjukvården per år kan i förlängningen de facto bli en fördyring för samhället genom att saker och ting måste flyttas fram och människor kanske inte får den vård som de kanske skulle ha rätt till.

När det gäller att ta bort pengar från kommuner, landskapsandelar, så det är ju de facto bara att flytta över kostnadsansvaret på kommunerna i hög grad som i sin tur i förlängningen måste beskatta sina kommuninvånare. Det är ju ingen inbesparing. Det är bara att skjuta ifrån sig ansvaret som vi ser det från centerns sida.

Istället skulle man titta på den lagstiftning som ligger till grund för olika verksamheter och se om man kan ändra på det på något sätt som gör att verksamheten kan bli mer ekonomiskt fördelaktig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Roger Nordlund beskriver välkommet att vi måste jobba långsiktigt och hållbart med ekonomin och att vi ska inse realiteter. Det här är också viktigt att vi gör. Men hur ska vi kunna göra det som politiker om vi har väldigt olika uppfattningar om grundläggande ekonomikunskap? Min uppfattning är att olika ledamöter från centern för fram att man inte ser någon skillnad på drift och investeringar. Man blandar ihop investering och driftskostnader. Man kan inte skilja på vad en investering och vad en driftskostnad är och då blir det svårt att diskutera politiskt. Kortrutten blandas ihop med driftskostnader för sjukvården.

Kan ltl Roger Nordlund redogöra för hur vi ska komma tillrätta med att man inte ens klarar av att se den här grundläggande ekonomiska frågan på samma sätt i det här lagtinget?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Carlsson talade nog mot bättre vetande. Alla ledamöter i centerns lagtingsgrupp är relativt erfarna både som landskapspolitiker och nästan alla har styrelseordförandeposter eller liknande ute i sina kommuner och tar ett mycket stort ansvar på sina poster. Det gör, vill jag påstå, att centern känner ett väldigt stort ansvar för vi lever väldigt nära människorna och vi lyssnar på människorna hela tiden. Vi ser det som vår uppgift att tillse att den grundläggande servicen i det åländska samhället ska fungera och vara på en sådan nivå så att människorna är nöjda och vill leva här. Vi vill att det ska komma flera människor hit och det är därför som vi slår vakt om sjukvården på Åland på det sätt som framförallt ltl Karlsson här med flera i min grupp har gjort och jag själv också. Vi slår också vakt om att kommunerna ska ha en sådan ekonomi så att de kan ge sina invånare en bra service, den långsiktigt klokaste.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är beklämmande att jag talar mot bättre vetande. Vi kan återkomma till den frågan och titta i det stenografiska protokollet där en av ledamöterna i centerns lagtingsgrupp har sagt att man inte ser skillnad på drift och investering, det är samma sak för den personen. Så det finns en tydlig uppenbar skillnad i centergruppen. Men det är bra om ltl Roger Nordlund ser skillnad på investering och drift. Jag kan förstå att man ibland kan tro att en investering är en driftskostnad. När nyttjandegraden är något enstaka år eller anskaffningsutgiften är obetydlig då kan en investering anses som en driftskostnad.

Men kortrutten som vi pratar om och som drar ut över många, många år och består av stora belopp är en tydlig investering. Att blanda ihop detta med driftskostnader för sjukvården, det gör sig inte helt enkelt och då är det svårt att debattera här i lagtinget om man gör det. Jag hoppas att ltl Roger Nordlund inte tycker så och tror så. Jag tror att ltl Roger Nordlund i alla fall tror det. Kunde ltl Roger Nordlund tänka sig att utbilda sina kollegor?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Petri Carlsson borde uttala sig lite mera respektfullt mot sina kollegor här i lagtinget och också mot centergruppen.

När det gäller investeringar och drift, så om man inte går till banken och lånar pengar så påverkar det de facto vår likviditet, också investeringarna. Verkställer man t.ex. kortrutten, någon eller några delar av den, så kommer det att vara en otrolig ansträngning för vår likviditet under några år. Då måste man antagligen gå till banken och låna pengar för att kunna upprätthålla en nivå i landskapets kassa som åtminstone är 20-30 miljoner för att vi ska kunna sköta den dagliga verksamheten, så på det sättet påverkar de varandra och landskapets ekonomi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund. En långsiktig ekonomi nämnde ltl Nordlund i sitt anförande. Ponera att vi under tre år har ett intäktstapp om 20 miljoner per år, totalt 60 miljoner om ett eller två år. Det är inget otroligt scenario. Menar inte ltl Nordlund då att det krävs att vi har en offentlig struktur som tål en sådan belastning?

Mitt andra påstående är, att spara och kostnadseffektivisera, det är heller inte samma sak. Det är lite som detta med investering och drift. Jag anser att det inte alls är samma sak. För mig är det bra om man kan få något att fungera för 10 euro minst lika bra istället för 12 euro. Alla är nöjda och glada och det offentliga sparar 2 euro.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är alltid svårt att spå och speciellt om framtiden brukar det sägas. Den bild som jag har fått av de närmaste åren när det gäller landskapets ekonomi är att avräkningen, den så kallade klumpsumma, kommer att ha en viss ökning tack vare att den finländska ekonomin går bra. Avräkningen brukar öka i samma takt som bruttonationalprodukten i Finland ökar. Det gör att vi kommer att öka med 3-4 miljoner hoppeligen de närmaste åren.

Skattegottgörelsen kommer tyvärr att minska, så som det ser ut nu i varje fall om ingenting dramatiskt positivt händer i näringslivet eller att några större affärer görs som snabbt ger in pengar. Den information som vi har fått och regeringen är att PAF går bra för tillfället och kommer att ge en bra utdelning. Totalt sett kommer landskapets ekonomi att vara ganska stabil de närmaste åren. Det är det som jag tycker att vi ska bygga vårt resonemang på när vi diskuterar de välfärdssystem som vi har här och de investeringar som vi ska göra framöver. Jag tycker inte att vi ska ha något skräckscenario att det ska tas bort 20 miljoner eller 20 miljoner upp. En stabil långsiktig ekonomisk planering är det bästa.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är väl det som ltl Nordlund också nämnde i sitt anförande, vi har ju inte ett direkt ansvar över alla våra intäkter. Vi kan inte själva styra intäkterna till hundra procent. Det är väl också det som är en osäkerhet. Tittar vi bakåt så har det varit år som har dippat uppåt men det har också varit år som har dippat neråt. Ingen här i salen kan spå. Är det inte ansvarsfullt och ärligt att skapa en struktur för det offentliga som tål belastningar, att man har en median av intäkter och utgår ifrån det? Sedan kan man också spara pengar.

Jag tyckte att Axel Jonsson nämnde det bra, att ha is i magen även under goda tider och att då istället kanske kunna satsa på ett skatteavdrag eller på andra tillväxthöjande satsningar eller projekt. Man måste titta långsiktigt, inte bara på intäkterna utan också på kostnadssidan.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Absolut, man måste hela tiden titta på hela kostnadsmassan. Det är en pedagogisk utmaning det här nu då, men de facto - trots att siffrorna är betydligt bättre nu i resultaträkningen tack vare de mycket stora ökade inkomsterna - så har kostnadsmassan ökat ganska ordentligt också, ltl Holmberg. Det finns absolut orsak att titta på helheten, inte bara på sjukhuset och på kommunerna. Vi har många verksamheter inom landskapets regi som man måste titta över.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 4/2017-2018

Ärendet avförs från dagens lista i enlighet med talmanskonferensens beslut och upptas till behandling onsdagen den 17 januari 2018.

Enda behandling

6        Misstroendeyrkande

Ltl Axel Jonssons m.fl. misstroendeyrkande MY 1/2017-2018

Enligt 43 § arbetsordningen ska ett yrkande om att lagtinget ska förklara att lantrådet saknar lagtingets förtroende inte tas upp till behandling innan lantrådet beretts tillfälle att inom tre dagar efter den dag då yrkandet delgavs avge en förklaring inför lagtinget. Lantrådet fick del av yrkandet den 10 januari 2018 och bereds nu tillfälle att avge förklaring, därefter tillåts diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag har delat in mitt svar på misstroendet i en allmän reflektion, händelseförloppet, regeringssamarbetet samt principer.

Inledningsvis en allmän reflektion. Ett av de mest ärofulla uppdragen man kan inneha i det åländska samhället är att ha fått det förtroendet att verka som lagtingsledamot eller minister. Det gäller att alltid komma ihåg vems förtroende man förvaltar och vems uppdrag man utför.

Lagtingsordningen stipulerar att lagtingsledamöterna ska handla och uppträda så som rätt och sanning påbjuder. Lantråd och ministrar handlar som landskapslagen om Ålands landskapsregering stadgar. Ett lantråd och en minister försäkrar att utöva uppdraget genom att efter all förmåga främja den rätt, som i enlighet med grundlagarna tillkommer landskapet och Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag. Har man säte och plats i Ålands lagting och Ålands landskapsregering har man makt men framförallt ett stort ansvar.

Händelseförloppet. Ålands framtid, Obunden samling och Centern har använt sig av självstyrelsesystemets starkaste instrument och riktat ett misstroende mot mig som lantråd och mot landskapsregeringen. Motivet är enligt redogörelsen i misstroendet minister Fellmans person och hennes sätt att uttrycka sig. Jag informerades genom media förra söndagen. Måndagen efter, för exakt en vecka sedan, ställde lagtingsledamot, misstroendes första undertecknare, Axel Jonsson ett ultimatum på uppdrag av Ålands Framtids, Obundnas samt Centerns lagtingsgrupper. Vidtog jag inte åtgärder mot minister Fellman genom att sparka henne senast onsdag morgon klockan 9 skulle ett misstroende ställas. Tvärtom vad som förespeglats i media har oppositionen varken vädjat eller ens initierat en diskussion. Det var ultimatum och fullbordat faktum.

Samtidigt pågår verkligheten. Vi bereder en ny självstyrelselag, planerar för självstyrelsens 100 årsjubileum, välkomnar nya tjänstemän till förvaltningen, har samråd med kommunerna och inte minst minister Fellman själv hade ett mycket viktigt och avgörande möte beträffande Veikkaus i Helsingfors nämnda onsdag.

Jag hade ett uttalat och uttryckligt önskemål att få besvara misstroendet så snabbt som möjligt, redan på fredag. Ett misstroende har hittills varit en mycket allvarlig sak. Målsättningen är glasklar; att fälla sittande regeringen och bilda en ny. Jag fick till min förvåning veta att tidpunkten inte passade oppositionen, att det fanns andra, uppenbarligen viktigare saker på agendan. Det är ett faktum som jag finner anmärkningsvärt.

Några ord om regeringssamarbetet. I diskussionerna som böljat efter misstroendet har regeringsbasen kritiserats. Det är en diskussion som jag uppfattar som strikt identitetspolitisk. Den har inte alls något att göra med vad man faktiskt vill åstadkomma politiskt. Jag ser det som en styrka att landskapsregeringen just nu står på en bred ideologisk grund eftersom landskapet Åland står inför både förändringar och utmaningar. Vi måste balansera ekonomin och minska underskottet, få en kommunstrukturreform på plats, göra en grön omställning, hantera riksreformer som riskerar slå undan benen på självstyrelsen och inte minst ro vår egen självstyrelselagsrevision i hamn.

En bred regeringsbas i utmanande tider innebär också att det finns utrymme för kreativa lösningar och många perspektiv. Moderater, socialdemokrater och liberaler har varit och är beredda att ta ansvar för mycket svåra och komplexa frågor. Det finns både energi och arbetsglädje!

Granskas sakpolitiken kan alla se att minister Fellman jobbar både effektivt och målinriktat på landskapsregeringens och majoritetspartiernas uppdrag i enlighet med både budget och regeringsprogram.

 Landskapsregeringen är ett kollegium som lägger fram lagstiftning, reformer och budget gemensamt och som består av en regeringsbas som vill förändring. Vi gör det vi har sagt att vi ska göra.

Slutligen om principer. Jag välkomnar en diskussion om det allt mer uppskruvade debattklimatet. Det är viktigt att den diskussionen tas. Här finns det hemarbete för alla att göra. Jag har tydligt deklarerat att det var onödiga formuleringar och ordval som användes men att jag inte tänker avsätta minister Fellman. En sådan åtgärd saknar proportioner.

Följer man debatten på sociala medier kan man konstatera att det finns utrymme för förbättringar inom de flesta partier. Det finns ett särskilt ansvar hos oss politiker att hålla en saklig debatt och att moderera våra egna kanaler. Låt mig ta några exempel. På Ålands Framtids sidor kan man läsa att minister Fellman kallas för åsna och gökunge. Det debatteras om feministisk genussmitta och att de som inte är födda på Åland borde inte få ingå i Ålands landskapsregering. På Obunden samlings sidor kan man läsa att ledamot Ingrid Johansson ska man inte ta på allvar för det är ”en sådan där lila färgad feminist som använder sina ”talanger” i härskarteknik på ett ytterst fult sätt. Jag bara väntar på att hon ska vråla METOO”. Det talas om häxor och huggormar. Granskar man Centerns insändarflora talar den om att landskapsregeringen skapar kaos, förstör det åländska samhället samt är pinsam och helt inkompetent.

Jag har varit politiker i snart femton år nu och suttit både i regeringsställning och i opposition. Det har funnits politiker som jag upplevt både som respektlösa, arroganta och som jag tyckt har behandlat tjänstemän mycket illa. Oppositionen ska vara hård i sin kritik, granska makten i varenda söm och visa på en alternativ politik, men vi får en ohållbar situation om lagtinget ska avsätta ministrar på basen av personliga egenskaper. Det blir en situation som ingen vinner på, allra minst samhällsutvecklingen. Politiska stridigheter och maktkamp blir fokus istället för det vi är valda att göra, nämligen föra samhället framåt. Jag anser att vi har ett gemensamt ansvar. Vem tror ni vill bli politiker? Hur ska vi kunna rekrytera framtidens politiker till nästa val?

När det gäller en politikers förtroende, vare sig det är en minister eller en lagtingsledamot, prövas förtroendet vart fjärde år. Det är folket som är domstol. Det är väljarna som besluter om man har handlat rätt, om man betett sig som folk eller om man fått något uträttat. Det är inte politiska motståndare som ska avgöra om jag är arrogant eller osaklig i mitt beteende. Det är väljarna.

Talman! Jag önskar att den nu efterföljande debatten inte ska bli direkt riktad mot en enskild minister utan ta inriktning och fasta på framtiden, på debattklimatet i det åländska samhället. Det som är gjort är gjort, ingen av oss kan här göra det ogjort, men däremot kan vi tillsammans föregå med gott exempel och sträva efter ett sakligt och konstruktivt debattklimat. Det förväntar sig ålänningarna. Tack.

(Hörs applåder från salen).

Talmannen

Förklaringen antecknas för kännedom.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska börja med att kommentera två påståenden som kom under lantrådets förklaring vad gäller tidpunkten för misstroendet. Man kan mycket väl läsa lagtingsordningen och se att en eventuell förklaring på fredagen inte hade gett oss någon fördel. Vi hade ändå behövt ha en omröstning på fredagen för att uppfylla tidskraven. Därför drev vi den linjen i talmanskonferensen att det var onödigt att lägga in ytterligare en extra dag för att få en förklaring på fredagen. Det var det bärande skälet till detta.

Den andra kommentaren som jag tycker att lantrådets förklaring föranleder är att man inte vill se misstroendet på basen av en person. Jag vill tydligt deklarera att det enda som vi har fokuserat på från oppositionens sida är det agerandet som man egenskap av minister i Ålands regering har visat under den senaste tiden. Det handlar inte om person utan uttryckligen det agerandet som man har uppvisat. Det tycker jag att är en oerhört stor skillnad och något som man borde ha en viss förståelse för från regeringens sida.

Fru talman! Jag citerar: ”Alla ålänningar ska vara med och bygga samhället, alla enligt sin förmåga. Vi gör inte skillnad på folk och folk.” Det är en vacker formulering som är lätt att omfatta. Vissa i salen borde känna igen den, men jag ska avsluta mitt anförande med att påminna dem som glömt varifrån citatet kommer, så häng kvar.

Visst är det så, kära kollegor, att den här landskapsregeringen har dubbla måttstockar, dubbla moraliska måttstockar. Man är snabb med att ställa krav på att avsätta andra, t.ex. i PAF styrelse som inte lever upp till regeringens värdegrund eller till PAFs värdegrund som den enda motivering man hade för lite mer än ett år sedan när man avsatte ordförande i PAF styrelse. Man sparkar alltså ut andra som inte agerar i linje med den egna politiken, men man låter sina egna ministrar sitta kvar i regeringen utan några som helst åtgärder. Lantrådet har tydligt deklarerat idag att kansliministerns agerande inte föranleder några åtgärder.

Nej, nu försöker man istället från flera håll föra fram att det är synd om kansliministern i det här fallet. Man får minsann utstå mycket kritik från fältet. Men det är en minister i Ålands regering vi talar om i det här sammanhanget och det agerande som en minister har uppvisat och ingenting annat. Man måste klara av en viss kritik som minister i Ålands regering, det måste vi ändå kunna vara överens om i det här sammanhanget.

För om vi är riktigt ärliga med varandra, hur ska vi kunna uppmuntra en hårt arbetande ålänning, låt oss kalla henne Lisa 35 år som jobbar som mellanchef någonstans på ett åländskt företag? Hur ska vi kunna uppmuntra Lisa att engagera sig i den politiska debatten om man grundlöst får höra att man är kvinnohatare och rasist? Är det verkligen en sådan signal som vi vill sända från den här salen, att våra ministrar kan uttala sig på det sättet och sända de här signalerna till vanliga ålänningar?

Styrkan i vårt åländska samhälle, som många har varit inne på i den här salen många gånger, är att vi har en fungerande närdemokrati där vanliga människor våga ta till orda och engagera sig i den allmänna debatten. Den absolut viktigaste förutsättningen för att vi ska kunna bevara och utveckla den är att vanliga människor, ministrar eller ej, vågar tala högt och ta till pennan när man anser att det är påkallat.

Landskapsregeringen skriver i sin externpolitiska redogörelse om det nordiska guldet, tilliten i vårt samhälle. Det kanske vore dags att fundera på det, före man uttalar sig gentemot vanliga ålänningar, om man lever som man lär?

Lisa, som har tusen andra saker i vardagen att tänka på, tar sig ändå tid att skriva insändare för att ge sitt lilla, lilla bidrag till debatten men då bemöts hon av smutskastande skällsord. Den här gången var det inte från granngubben som kan vara lite gnällig ibland, utan från ansvarig minister i Ålands landskapsregering. Är det någon som tror att Lisa känner sig särskilt motiverad att fortsätta dela med sig av sina åsikter och sin kunskap? Är det någon som tror att hennes vänner känner sig inspirerade att göra detsamma, och känner att man är på samma jämlika nivå som en minister i debatten och att regeringen inte gör skillnad på folk och folk? Nej, verkligen inte!

Signalen som kansliministern, uppenbarligen uppbackad av regeringen, nu sänder till folket är tvärtom; försök inte att kritisera era makthavare. De kommer att försöka hänga ut er i stupstocken, smutskasta er och svartmåla er. Varsågod och skriv insändare!

Ska vi verkligen ha det så? Nej, det känns inte värdigt en västerländsk demokrati 2018, åtminstone inte enligt oss i Ålands Framtid, centern och obunden samling.

Lantrådet bekymrade sig över hur vi skulle kunna värva politiker inför nästa val. Vi från oppositionen bekymrar oss för hur vi ska kunna få folk att fortsätta att engagera sig i den politiska debatten, alla de som jobbar hårt där ute men som väljer att inte engagera sig politiskt och ställa upp i val. Vi menar att det är väl betydligt viktigare än vår medlems- och kandidatvärvning inför valet, att folk vågar delta i debatten. Det är vårt klara budskap till lagtinget här idag, som minister måste man kunna uttrycka sig sakligt och korrekt i sitt svar gentemot allmänheten. Sitter man som minister på ett stort kunskapsövertag, har vana att debattera och förvalta en institutionell auktoritet som ger tyngd bakom varje ord som har man ett stort ansvar att förvalta, vilket lantrådet också bekräftade i sitt anförande.

Ja, just därför är det så viktigt att man kan uttrycka sig sakligt och korrekt så att vanligt folk som Lisa känner sig välkomna i det demokratiska samtalet.

Att kansliministern har agerat klandervärt tycks ju de flesta ålänningar vara överens om, inklusive de som har uttalat sig i frågan i den här salen.

Den stora skandalen egentligen i det här sammanhanget är ju inte det som har hänt utan att det tillåts utan några som helst konsekvenser från lantrådet och övriga regeringspartier. Som moderaternas partiledare sade här om dagen; ”vårt förtroende för kansliministern är inte förändrat”. Ja, det är ganska intressant, att socialdemokraternas ministrar kan uttala sig nästan hur som helst och moderaterna har fullt förtroende för dem ändå. De har inte alls påverkats, intressant. Mycket intressant! Man undrar ostört vad som krävs för att påverka moderaternas förtroende för den socialdemokratiska politiken i dessa dagar?

Eller som lantrådet nyss sade; ”jag har tydligt deklarerat att jag inte kommer att avsätta minister Fellman”. Alltså inga åtgärder från regeringens sida!

Nej, det samlade intrycket från regeringspartiernas hantering av den skandalen är att det framstår som viktigare att ostört kunna dricka kaffe och vara kompisar runt regeringsbordet än att värna om och upprätthålla folkets respekt och vårt förtroende för vår gemensamma självstyrelse. Hur är det att göra skillnad mellan folk och folk? Var är lyhördheten, var är ödmjukheten och var finns det rum för självrannsakan? Ja, visar den sig inte efter den här debatten så tynger det faktiskt mitt unga hjärta, särskilt ett hjärta som brinner så innerligt för den frihet och det ansvar självstyrelsen för med sig och ett hjärta som bekymrar sig starkt över det långsamt försvagade förtroende för oss åländska politiker.

Åland behöver ledare med starkt rättvisepatos, som lägger bort sina dubbla moraliska måttstockar och tar fram en fungerande moralisk kompass men framförallt också har kapacitet att följande och vidta åtgärder när så krävs. Har vi då ett sådant ledarskap i dagens läge? Tyvärr, får jag säga, lantrådets och regeringspartiernas svar måste ses som ett klart och tydligt nej. Regeringen, med sin ledare i spetsen, inser mycket väl att de har gjort bort sig, men klarar varken av att, för det första, be de drabbade offentligt om ursäkt, och, för det andra, ta de enda rimliga konsekvenserna för den bristande respekt och värdighet kansliministern har visat gentemot sitt ämbete och tvingade henne att avgå. Det är ett lågvattenmärke och ett svaghetstecken för den sittande regeringen men också för självstyrelsen.

Fredagens omröstning handlar inte om att rasera den politik som regeringen bedriver. Det är, tvärtom, ett mycket, mycket snävt riktat krav från oppositionen att åtminstone se till att vi har ministrar som företräder Ålands folk på ett värdigt sätt.

Vi från oppositionen är självklart redo att när som helst kliva in och ta ansvar och regera.

Men det tål att upprepas, misstroendet har aldrig varit avsett att kasta omkull hela regeringen utan att kräva en anständig debatt mellan folket och dess företrädare.

När man då försöker beskylla oss i oppositionen för att agera ansvarslöst och ta till självstyrelsens starkaste instrument i en sådan här fråga, så ska man komma ihåg att ja, det där självstyrelsens instrument men det är också vårt enda instrument som vi har i lagtinget för att avsätta en minister. Vi kan inte tvinga fram ett beslut på annat sätt än att ta till en sådan omröstning.

Läser vi motiveringarna till misstroendeparagrafen i lagtingsordningen så skrev man klart och tydligt för några år sedan här i lagtinget: ”Trots att misstroende ska riktas till lantrådet så är det helt möjligt att formulera ett yrkande om misstroende så att det av motiveringen framgår att misstroende i praktiken i första hand gäller en eller flera utpekade ministrar”. Det var en jämn omröstning i lagtinget, men det var den formuleringen som man valde när man valde att visa på den här möjligheten. Nu använder vi det instrument som vi gemensamt har beslutat att ska finnas för den här typen av frågor.

Vi vill med stöd av den bestämmelsen att kansliministern självmant avgår eller att lantrådet avsätter henne. Sker inte det så vill vi att lagtinget öppet tar ställning i frågan.

Alla ålänningar ska veta att varje enskild lagtingsledamot som inte röstar för att bifalla vårt misstroendeyrkande svart på vitt förklarar att kansliministern har ledamotens stöd och förtroende.

Från oppositionens sida är budskapet solklart; vårt förtroende för kansliministern är förbrukat och vi kommer därför att rösta för att misstroendeförklaringen ska gå igenom om inte lantrådet tar sitt förnuft till fånga.

Vi ska kunna somna med handen på hjärtat och säga att vi har gjort vad vi kan för att upprätthålla en saklig och värdig debatt och för att värna självstyrelses anseende. Vår vädjan till varje lagtingsledamot är att ta mod och förnuft till sig att göra detsamma.

Fru talman! Ålands folk förtjänar en regering med ministrar som visar respekt för sitt ämbete, det demokratiska samtalet och värna förtroendet för vår älskade självstyrelse. Det kan inte vara för mycket begärt.

”Alla ålänningar ska vara med och bygga samhället, alla enligt sin förmåga. Vi gör inte skillnad på folk och folk.” Så skrev kansliminister Fellman och socialdemokraterna i sitt valprogram 2015. Det vore klädsamt att också börja leva som man lär.

(Hörs applåder från salen).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det var aldrig menat att omkullkasta hela regeringen sade ltl Axel Jonsson och förklarade samtidigt varför man har valt att gå direkt på misstroendeförklaring.

Men tycker inte ledamoten, som samtidigt pratar om sin älskade självstyrelse, att det här är ett aktivt sätt att urholka de instrument som självstyrelsen ger oss här i lagtinget, att för ett insändarsvar ge en misstroendeförklaring mot en hel regering?

Ltl Axel Jonsson, replik

Som jag nämnde och betonade i mitt anförande så är det detta instrument som finns här i lagtinget för att få fram ett ställningstagande från lagtingets sida om en minister har förtroende. Liberalerna och vi från Ålands Framtids sida drev gemensamt den linjen under den förra perioden, att man skulle kunna rikta ett misstroende också mot en enskild minister. Men majoriteten valde att gå in för det instrument som vi har i dagsläget och då måste vi acceptera de spelregler som vi har i dagens läge, även om vi är överens i den frågan att man också borde kunna rikta ett misstroende mot en enskild och tvinga fram ett entledigande också för en minister. Men det finns ingen sådan möjlighet idag och då tar vi till de instrument som lagtingsordningen erbjuder.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I början av sitt anförande talade ltl Jonsson om att man har vänt debatten, att det är synd om minister Fellman med de beskrivningarna. Jag vänder mig mot den här typen av retorik. Det känns på något sätt som ett förminskande. Man måste kunna lyfta en allmän problematik i samhället om hur särskilt kvinnor bemöts, hur mycket hat och hot som vänds mot en utan att det ska handla om att det är synd om någon. Jag tycker att det är oerhört relevant.

Hur ser ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid på sitt eget ansvar i detta? Man talade om dubbelmoral och att regeringen har dubbelmoral. Samtidigt fick vi höra exempel från lantrådet på vilka debatter som försiggår och som lämnas omodererade på den egna facebooksidan och på andra områden där partimedlemmar och andra faktiskt uttalar sig kränkande.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är uppenbart att liberalerna och regeringen försöker flytta fokus i den här debatten. Det ser man tydligt på de uttalanden som har kommit. Man försöker skapa en debatt om hot och annat som förekommer i anslutning till en debatt där vi diskuterar en enskild ministers agerande. Vi ska väl ändå försöka hålla oss till sak i det här sammanhanget. Jag delar den uppfattningen att det finns ett allmänt problem med attityder och debattklimatet. Men jag tycker inte att man ska dra in det i den här debatten när vi granskar en enskild ministers uttalande och agerande. Det är två vitt skilda saker och man måste kunna hålla dem isär.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson ser mörkt på möjligheterna och är skeptisk till att värva nya kandidater till nästa val på grund av några spetsiga formulerade ord från en minister. Jag vill vända på problematiken, har man inte rätt att någon gång ha en lite mindre dag på jobbet, att säga några fel valda ord etc. utan att riskera att få sparken? Hur stor tror ltl Jonsson att dragningskraften att bli politiker är då, om man t.ex. att efter några felsägningar riskerar att få sparken? Hur stor är dragningskraft då att ta tjänstledigt eller kanske sluta sitt arbete för att satsa på politiken om det är en sådan verklighet som vi ska leva i?

Ltl Axel Jonsson, replik

Nu var det ju inte jag som bekymrade mig över kandidatrekryteringen, det var lantrådet som sade det i sitt anförande. Jag bekymrade mig över folks benägenhet att engagera sig i den politiska debatten, det ser jag som ett större problem med anledning av det vi diskuterar i dagens läge. Det är klart att man som minister i Ålands landskapsregering måste tåla att kunna ta kritik, annars ska man inte ta ett sådant uppdrag. Man ska ställa höga krav på hur en minister uttalar sig och bemöter befolkningen i den allmänna debatten. Det måste vi väl ändå vara överens om? Det är vår uppgift här i lagtinget att se till att vi har en regering som sköter sig och uppträder på ett värdigt och korrekt sätt. Det är vår absoluta uppfattning från oppositionens sida. Det är beklagligt om man har en annan syn på det hela från regeringsbänken.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson sade att han var rädd för hur allmänheten ska uppfatta politiken. Då tar jag det två steg till. Hur tror ltl Axel Jonsson att ålänningarna i gemen uppfattar det här? Nu ägnar vi då fredag förmiddag åt det här och det är väldigt mycket energi som har gått åt från regeringens sida till det här, för att inte tala om lagtingets kanslipersonal. Det är det andra misstroendet inom loppet av två från oppositionen. Jag tycker att ingetdera har riktigt hållet måttet enligt mig. Det är givetvis en demokratisk rättighet för oppositionen att göra det, absolut.

Men i skenet av att vi har rätt stora utmaningar som väntar runt hörnet och som redan är här så undrar jag om det faktiskt är mödan värt. Jag skulle kanske ha förstått om man hade lagt tonvikten på någonting annat, men inte i det här fallet. Det här känns nästan tramsigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja det är uppenbart att ltl Holmberg inte har särskilt höga krav på hur man ska uttala sig och uppträda som minister i regeringen. Det är beklagligt med tanke på att man stöder ett parti och en regering som avsätter andra på basen av hur de uttalar sig och agerar i den enskilda kommunen. Det visar tydligt att ltl Holmberg stöder regeringens dubbla moraliska måttstockar i det här sammanhanget. Det finns tydligen ingen gräns för hur man som minister kan uttala sig i den allmänna debatten. Det är ett beklagligt att liberalerna inte sätter ett större värde på det. Det är jag den första att understryka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Den här situationen finner jag alldeles unik. Jag tror inte att jag har varit med om en liknande situation. Jag upplever att lagtinget har kanske sin mest pinsamma stund som jag har upplevt under alla mina år.

Jag tror faktiskt att ltl Axel Jonsson, så ung och fräsch som han är, gör sig själv och sitt parti en björntjänst. Jag hade förväntat mig någon slags substans i ltl Axel Jonssons anförande, men jag har väntat förgäves. Är det alltså bara detta uttalande som ligger till grund för hela denna helt oproportionerliga åtgärd?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är den enskilda kansliministerns agerande som ligger till grund för misstroendeförklaringen, vilket var och en kan läsa i motiveringen som framgår av texten.

Vi menar att det är viktigt att vi från Ålands lagting granskar våra ministrar, hur de beter sig och hur de uttalar sig. Vi från oppositionen ska markera när vi ser att en minister går över gränsen och när man dessutom gör det upprepade gånger.

Man kallar ett enskilt kommunbeslut för snuskigt och avsätter styrelseordförande i PAF på den grunden en vecka senare. Man går ut och kallar enskilda ålänningar för kvinnohatare, rasister och populister. Är detta verkligen någonting som socialdemokraterna står bakom och accepterar? Rimmar det väl överens med det som socialdemokraterna skrev i sitt valprogram om att man inte gör skillnad på folk och folk och att alla ålänningar ska vara välkomna att bygga det gemensamma samhället? Den frågan tycker jag att socialdemokraterna ska ställa sig.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa ltl Jonsson, den som inte har syndat kan kasta den första stenen. Jag tror inte att det har funnits en enda minister, en enda politiker i vårt land eller någon annanstans som aldrig har sagt ett ord med några grader för mycket hetta. Tycker ltl Jonsson att det är proportionerligt att tala om den stora skandalen? Vilken stora skandal? Två eller tre förflugna ord! Är det verkligen allvar ltl Jonsson?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är uppenbart att socialdemokraterna har tappat kontakt med verkligheten. Gå ut på stan och diskutera med ålänningarna och hör vad de tycker om förtroende för den sittande regeringen, om förtroende för kansliministern Fellman! Ja, ni må skratta i regeringsbänken, varsågoda, men rör man sig ute bland folk idag och diskuterar den här frågan så får man helt andra signaler än det som vicelantrådet förde fram här i debatten.

Det är ganska anmärkningsvärt, för man ska komma ihåg att här i lagtinget företräder vi den åländska befolkningen och regeringen sitter på lagtingets förtroende. Jag ser det som vår plikt att agera när vi upplever att regeringen inte har folkets förtroende.

Vi må kanske ha olika åsikter i det här fallet, men jag är helt övertygad om att folket har vi på vår sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi är ense om en sak, ltl Axel Jonsson jag, debattklimatet på Åland idag, inklusive i den här salen och mellan oss politiker är för hårt.

Jag lyfte själv upp spegeln och tittade mig i den och tittade framförallt lite bakåt. Jag konstaterade att jag har säkert anledning att vara självkritisk. Jag hoppas att vi alla använder oss av den här spegeln här och nu i den fortsatta debatten.

När det gäller konsekvenserna av minister Fellmans uttalande så kan jag börja med att säga att jag och mitt parti har varit väldigt tydliga med att konstatera att vi tycker att det var fel ordval. Men konsekvenserna av de ordvalen leder inte till att jag tappar förtroende helt och hållet för minister Fellman. Konsekvenserna är att man ska diskutera de här frågorna och visa på att man tycker att det är fel. Jag ser inte en avgång som det korrekta.

Ltl Axel Jonsson, replik

Inledningsvis tycker jag att det är viktigt att man kommer ihåg i vilken egenskap man uttalar sig. Vad enskilda personer skriver på facebook, det må vara och det kan vara ett problem i debattklimatet. Men hur man uttalar sig som minister i Ålands regering och hur man uppträder, där bör vi kunna ställa betydligt högre krav på vad som sägs och skrivs enligt min mening. Det är ändå ett stort ansvar som man som minister förvaltar i sammanhanget.

Det är klart att det finns utrymme för självkritik, det håller jag helt klart med om. I det här sammanhanget diskuterar vi nu en enskild ministers agerande.

Anmärkningsvärt är att moderaterna inte kräver några som helst åtgärder. De nöjer sig med en diskussion om de ska gå vidare med de här frågorna, men några krav ställer moderaterna inte på socialdemokraternas agerande och det tycker jag att är anmärkningsvärt.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Att ställa krav handlar också om att kunna dra slutsatser om att det får de effekter som man är ute efter. Att ställa krav ska stå i proportion till den gärning som är handlad. I vårt regeringssamarbete diskuterar vi naturligtvis den här typen av saker som händer och sker. Det får konsekvenser när det gäller hur man har förtroende för varandra, hur man ser på varandra i det fortsatta arbetet.

Att omedelbart ta till det skarpaste och häftigaste verktyg man har i sin verktygslåda för att man har uttalat ett antal ord, där delar ltl Axel Jonsson och jag inte samma grundsyn. För mig handlar det om att markera mot att det här tycker vi inte att var rätt, det handlar om att berätta om hur jag tycker att det var och därmed är det för min del avklarat.

Ja, vi som politiker har ett större ansvar än den enskilde facebookaren, men det är vi tillsammans.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är bra att moderaterna tydligt deklarerar att man har förtroende för minister Fellman. Det är tydligt och det är rakryggat, men jag har väldigt svårt att förstå det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ursäkta mig skrovliga röst. Om man tittar på det här ärendet så är ett yrkande på misstroende det kraftigaste vapnet som en politisk opposition har. I regel ska man rikta det mot den förda politiken, man ska ha ett alternativ på en politik som är bättre än den som regeringen för.

Om man läser det här misstroendet så handlar det egentligen om hur en minister har blivit citerad i en tidning. Är det att kritisera en förd sakpolitik?

Ltl Axel Jonsson, replik

Med de begränsade möjligheter som vi har i lagtingsordningen idag, där man tydligt har deklarerat att misstroendeinstrumentet kan användas för att avsätta en enskild minister eller att förklara att lagtinget inte har förtroende för en enskild minister, så anser vi att vi har använt oss av de möjligheter som står till buds.

Jag tycker att regeringspartierna överdramatiserar det här. Röstar lagtinget för att misstroendeförklaringen ska gå igenom så är det samma lantråd som har möjlighet att bilda en ny regering, men med lagtingets tydliga budskap att vi ska ha ministrar som uppträder värdigt och korrekt. Man kan alltså fortsätta med den förda politiken, men med en ministär som fyller lagtingets krav på uppträdande. Det betyder inte att man bör lägga om hela politiken om man inte vill det från regeringspartiernas sida. Det enda som vi kräver från oppositionen; uppträd värdigt och korrekt!

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Uppenbarligen vill då förstås oppositionen avsätta minister Fellman på basen av några uttalanden i en tidning och de citat som har gjorts. Själv tycker jag att det är alldeles för tunt. Det borde vara, så som jag tidigare anförde, en fråga om sakpolitik, den förda politiken och kritik mot den förda politiken.

Det är kanske också bekant att oppositionen även har andra instrument till sitt förfogande; spörsmål, skriftlig fråga med mera. Har man inte övervägt de alternativen i det här fallet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Under mina år i lagtinget har jag varit med om några få misstroendedebatter. Alltid när det har varit misstroendedebatt så har det handlat om en sakfråga, det har varit substans. Det har handlat om att vi faktiskt har granskat fögderiet som en minister eller en regering har utfört. Vi har granskat deras arbete.

Men här kommer man med en stor misstroendedebatt om några förflugna ord. Är det tillräckligt hållbart, ltl Axel Jonsson?

Jag tycker att vi har ett gemensamt ansvar att hålla vårt parlaments fana högt. Till den delen behöver vi också noga rannsaka oss själva, hur vi lyfter upp frågor och på vilket sätt vi gör det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Skillnaden tycks vara att vi upplever att regeringen anser att det här är några förflugna ord. Var går gränsen för hur regeringspartierna får uttala sig som minister i det här sammanhanget? Finns det ingen övre gräns så länge det bara är några förflugna ord? Vi från oppositionen menar att det är oerhört viktigt hur man som minister uttalar sig. Vi har inget förtroende för kansliministern Fellman.

Vi kan enkelt gå vidare med en omröstning så att var och en i den här salen får visa om man har förtroende för minister Fellman eller inte. Det behöver inte vara svårare än så. Vi från oppositionen vill tydligt markera att vi står upp för värdighet och saklighet i det demokratiska samtalet och särskilt vad gäller kraven på ministrars ageranden och uttalanden. Jag tycker att budskapet är alldeles tydligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Bästa kolleger, det är inte ofta som orden tar slut för mig, men nu är jag nästan där.

I denna debatt och den storm som föregått den har många hårda, elaka ord yttrats och fortsätter att hagla. Jag har inte för avsikt att lägga till några fler, inte om någon.

Jag har egentligen bara tre saker att säga.

För det första: Vad gäller den enda ena mening i ett insändarsvar som utlöste denna storm borde jag självklart förstås ha följt det råd som jag brukar ge andra, dvs. att aldrig skriva något när man är ledsen, trött och arg. Det var starka ord som hade krävt en längre förklaring, även om de skrevs av en orsak. Det beklagar jag.

För det andra: Jag ser det här ministeruppdraget som ett förtroende att förvalta både för mina egna väljare och för dem som stött regeringspartierna. Jag jobbar hårt och jag jobbar efter all min förmåga för att förverkliga den gemensamma politik som vi i regeringsblocket har kommit överens om i vårt regeringsprogram. Jag ser vad gäller dessa frågor inga konflikter, ingen oenighet inom regeringspartierna kring mina frågor.

För det tredje: Jag tycker att den ena förflugna meningen i ett insändarsvar har antagit alldeles orimliga proportioner. Jag hoppas att vi snart kan återgå till att diskutera politik, politiska sakfrågor snarare än min person.

Jag är beredd och villig att diskutera alla de ärenden som ligger på mitt ansvarsområde, men kommer inte att ytterligare kommentera mina personliga egenskaper. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för förtydligandet minister Fellman. Från min sida och från centerns sida sett så är det inte ett förfluget ord eller en förflugen mening. Vi har varit med och väckt det här misstroendet för vi anser att det under en lång tid har funnits en grogrund för att göra det. Vi känner, tillika som stora delar av Ålands folk, att det här är inte ett enda misstag, om man uttrycker det så. Det här var droppen som helt enkelt fick bägaren att rinna över för vårt vidkommande.

Minister Nina Fellman, replik

Då skulle jag gärna höra vtm Törnroos ge exempel på de tillfällen eller de handlingar som föranleder detta misstroende bland hela Ålands folk, vilket jag tvivlar på att det är riktigt så, eftersom det inte framkommer av misstroendet och texten. På vilket sätt har jag syndat i mitt arbete?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror inte att jag sade hela Ålands folk. Jag sade att det finns ett utbrett missnöje bland Ålands folk angående det sätt som minister Fellman har hanterat sin ministerportfölj på, det sätt som ministern har agerat på.

I sitt huvudanförande så sade ministern att hon inte ville höra mera om personliga egenskaper och att hon själv inte kommer att kommentera det. Det är faktiskt det som gör detta misstroende väldigt, väldigt svårt. Det är balansgången mellan och respekten för människan Nina Fellman i relation till minister Nina Fellman. Jag kan ärligt talat säga att det vore avsevärt mycket enklare om det var sakpolitiken som var framförd. Nu är det svårare för oss alla eftersom det är ministerns personlighet och hennes sätt att agera som är grund för misstroendet.

Minister Nina Fellman, replik

Menar vtm Törnroos att min person och min personlighet snarare än de politiska sakfrågor, som vi här i det här parlamentet är satta att diskutera, är viktigare och är grund för ett misstroende mot hela regeringen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack minister Fellman. Jag undrar, hur kan ni säga att det har varit en enda förflugen mening där ni använde ordet rasist? Har ni glömt alla de gånger som ni har kallat mig för rasist? Har ni glömt allt från valnatten och alla de insändare där ni har kallat mig för rasist?

Minister Nina Fellman, replik

I mitt svar utgick jag från de formuleringar i misstroendeförklaringen som ligger till grund för misstroendet och där nämndes den meningen.

Jag vill ogärna gå in på den värdedebatt som ltl Toivonen och jag vid upprepade tillfällen har fört vad det betyder att kalla grupper av människor för våldtäktsmän eller andra obehagliga saker.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu gäller ju inte misstroendet mig som i lagtingsledamot utan er som minister. Ni som minister bör väl välja era ord lite bättre.

Frågan var: Minns ni alla de gånger som ni har kallat motståndare för rasister, bortsett från den här så kallade enda förflugna meningen?

Minister Nina Fellman, replik

Jag utgår ifrån att den här debatten inte handlar om de många gånger där ltl Toivonen och jag har diskuterat de här samma frågorna och kommit till att vi i denna värdefråga, denna för mig mycket viktiga värdefråga, står på helt olika grunder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att vi alla i den här salen förstår att kansliminister Fellman naturligtvis känner ett obehag inför uppmärksamheten av det här uttalandet som de facto görs i insändarform. Det är inte förfluget utan det är faktiskt formulerat, inskickat och därmed har man också en viss betänketid. Man har alltid ett par timmar på sig innan man behöver fullfölja.

Det vi hörde i ministerns förklaring, om vi kallar den så, är ju ett litet ångerfullt anförande. Varför har inte ministern helt enkelt bett representanterna för Ålands Framtid, inklusive kvinnorna i Ålands Framtid, om ursäkt? Varför valde inte ministern helt enkelt att konstatera; ” jag gjorde bort mig, jag ber om ursäkt och låt oss gå vidare”. Jag tror att det skulle kunna dämpa samhällstonen också runt den här frågan i och med att den nu tyvärr har accelererat.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kan väl konstatera att accelerationen av den här diskussionen skedde väldigt snabbt från oppositionens sida och också från medias sida. Det fanns ingen tid före ett misstroende började diskuteras att fundera vidare.

Jag kan också konstatera att den här diskussionen om min person som har pågått sedan den första ordväxlingen i insändaren har varit ganska hård och ganska personlig.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja jag vill passa på att betona att jag tror att vi alla från centergruppen tar starkt avstånd från de personliga påhopp som minister Fellman har råkat ut för. Som jag har skrivit så beklagar jag direkt sjuka kommentarer om såväl minister Fellman som andra kvinnliga politiker. Den delen av samhällsdebatten kan man bara ta kraftigt avstånd ifrån och beklaga att den finns.

Men samtidigt, ministern, det är vi som representerar den representativa delen av demokratin. Det är vi som har grundansvaret för att samhällstonen någorlunda är korrekt.

Jag hoppas att ministern förstår att när man kallar andra människor för rasister och kvinnohatare för att de månar om självstyrelsen i förhållande till Finland, då träffar ministern en mycket öm punkt hos oss som faktiskt älskar det Åland vi har och självstyrelsen i synnerhet som är grunden för vårt samhälle. Kastar man en sådan sten så då blir det en tuff reaktion i omvärlden.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kan försäkra ltl Harry Jansson att även om vi politiskt har olika åsikter om många saker så älskar jag också Åland, jag vill också Ålands bästa och jag jobbar också för att vårt samhälle ska utvecklas så väl som möjligt. Jag vänder mig starkt emot att man delar upp människor; de som har rätt, de älskar Åland och de som har fel gör det inte.

Jag skulle också gärna, vid ett senare tillfälle, höra ltl Harry Jansson förklara sin insändare idag där han menar att jag drar till mig elaka kommentarer och nedsättande kommentarer. Det alltså mitt fel om jag blir kallad - ursäkta uttrycket talman - en finnhora som ska fara hem?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Många stora politiska frågor och problem ligger på våra bord.

Självstyrelsesystemet ska moderniseras, det ekonomiska utfallet av avräkningsgrunden är under lupp, ekonomin är fortsatt i obalans och kräver åtgärder. Tillväxten behöver en skjuts, människor lever under knappa omständigheter, det finns en risk att klyftorna i samhället utvidgas och ungdomar och barn mår dåligt.

Vi måste organisera vårt samhälle så de gemensamma medlen räcker till att i framtiden trygga människors välfärd särskilt mot bakgrund av den utmanande demografiska utvecklingen, därför behövs en kommunstrukturreform. Projekt pågår att närma fasta Åland till skärgården och därmed ge bättre förutsättningar att arbete och bo i skärgården. Utbildningsväsendet som lägger grunden för unga människor behöver nya styrdokument, socialvårdslagar måste anpassas efter modern tid, lika lön för likvärdigt arbete är ett löfte och en utmaning. Det här är några av de frågor vi politiker bör ägna kraft och tankemöda.

Då tycker oppositionen att vi i lagtinget ska ägna tid och energi åt att debattera en enskild ministers språkbruk. Må så vara att de ord som tänt den här krutdurken kunde varit bättre valda. Men snälla ni i oppositionen, se er i spegeln och fundera på vilka mindre bra ordsvängar ni använt i den politiska debatten.

Överlag tycker jag faktiskt att tonen i debatten har hårdnat, att debattklimatet tidvis är otrevligt. Till den delen måste vi alla rannsaka oss själva och fundera på vilket sätt vi kan bidra till att föra diskussioner i sak utan allt för många slängar till varandra.

Det politikerförakt vi alla är medvetna om, inte minst via de sociala medierna, får mycket näring av den här typen av debatter.

Liberalerna tycker nog att det här misstroendet skjuter över målet, eller snarare är ett riktigt bottennapp. Vi föredrar att diskutera politiska frågor men hittar dessvärre inga sakfrågor i misstroendeyrkandet att hänga upp en debatt på.

För vår del räcker det att förklara vårt stöd för regeringen Sjögren. Vi vet vilket hårt jobb som utförs och vi vet att regeringen försöker hitta lösningar på de problem som blommar upp, det ena efter det andra. Och vi vet att vi har en regering som gör sitt yttersta för att trygga människors väl och ve och för att skapa förutsättningar för att vårt samhälle kan utvecklas och blomstra. Bästa lantråd och regering, fortsätt framåt, ni har den liberala gruppens stöd!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag förstår att ni ger ministern stöd. Men har det aldrig slagit er hur en minister ska kunna hantera situationen i Helsingfors när en tredjedel av regeringen är så kallade rasister?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I och med att vi nu har hört det liberala gruppanförandet att kansliministerns uttalande inte är något problem, så är det alltså ett språkbruk som den liberala gruppen anser att är helt okej. Vtm Eriksson som grupprepresentant i det här fallet avfärdade egentligen kritiken. Det är alltså acceptabelt för dagens liberaler på Åland 2018 att man stämplar meningsmotståndare som rasister och kvinnohatare för att de i sig nog för fram kritik över vad som har gjorts men ändå håller sig till sak. I det här fallet Veikkausfrågan i synnerhet och kanske en underlåtenhet från ansvarig minister att agera i tid. Det är alltså okej för liberalerna 2018 att man använder nedsättande uttryck om andra människor på Åland utan att be om ursäkt? Förvånande!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I mitt anförande sade jag att det finns skäl för både ltl Harry Jansson och mig själv att se oss i spegeln och rannsaka oss själva om vi aldrig använder lite väl onödiga ord i den politiska debatten. Det är faktisk ganska tråkigt när den här typen av ord används. Vi har också sagt att de ord som nu tände den här krutdurken var olyckligt valda. Vi gillade dem inte och det vet minister Fellman.

Men att börja avsätta en minister på de grunderna, det handlar i så fall då om att ministern skulle ha misskött sig i sitt fögderi, men det har hon ju inte gjort, hon jobbar ju som en riktig slitvarg.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det förtydligande vtm Eriksson, nu innehöll det i alla fall lite sansad kritik av vad som har hänt. Det är bra, för det saknades helt och hållet i själva gruppanförandet för det var fullt stöd hela vägen. Det är bra att vi i alla fall från den liberala gruppen hör att det finns anledning till kritik, även om ni anser att det är oproportionerligt att begära ett avsättande av kansliministern.

Oppositionen tar till de medel man har. När man anser att en minister har gått över gränsen och det inte har kommit någon ursäkt så är det detta instrument som finns att bruka.

Det var intressant att få det här klargörandet från liberalerna. Tack för det.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Allvarligt talat, ltl Harry Jansson, jag tycker att vi har ett väldigt stort ansvar att måna om vårt parlaments värdighet utåt. Jag tycker att när man gör ett misstroende då bör det finnas ordentlig grogrund för att skriva ett sådant. Om ltl Harry Jansson går tillbaka i historien och tittar så har det alltid funnits tungt vägande orsaker till varför man väcker ett misstroende. Men i det här fallet så är det faktiskt tunt. Det är ett bottennapp som liberalerna ser det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! ”När människor med makt slutar att lyssna på folk då är det dags att byta ut dem.” Det sägs att det här är ett citat av Astrid Lindgren och jag stöder det fullt ut. När människor med makt slutar att lyssnar på folk då är det dags att byta ut dem.

”I vårt småskaliga samhälle behöver vi nyttja all kompetens. Vi behöver en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna. Det rör sig om allt från att ta fram lagstiftningsplaner till att föra en öppen och aktiv samhällsdiskussion.

På ett hållbart Åland finns flera mötesplatser, flera dialoger och flera konstruktiva kontaktytor”. Så här skriver lantrådet Katrin Sjögren i sitt regeringsprogram, jag citerade därifrån.

Vidare skriver hon: ”Medborgarperspektiv ska vara riktgivande på ett sådant sätt att berörda personer eller organisationer ska vara delaktiga eller höras i en större förändringsprocess.” Kloka ord! Men det behövs också verkstad, inte bara skrift.

Om lantrådet Katrin Sjögren hade följt sitt eget regeringsprogram så hade det här misstroendet aldrig behövt äga rum. Om kansliministern, socialdemokraten Nina Fellman hade visat någon form av ödmjukhet någon gång så skulle det här misstroendet inte ha behövt äga rum.

Regeringsblocket tycker att misstroendet är tunt. Men vi från oppositionsbänken har valt att använda oss av misstroende med hänvisning till den reviderade lagtingsordningen, paragraf 27 som är ganska ny, den har bara några år på nacken. Där möjliggör man, precis som första undertecknare Axel Jonsson tidigare sade, att en minister självmant kan begära befrielse av talmannen eller att lantrådet kan begära att talmannen befriar en minister från sitt uppdrag. Tidigare måste man avsätta en hel regering. Det har aldrig varit vår avsikt. Den kritik som vi riktar, riktar vi i första hand mot kansliministern, socialdemokrat Fellman.

När man väljs in i lagtinget och när man är inne i en valrörelse så är man ganska intensiv och brinnande, man vill olika saker och man har en vision över vad man vill göra. Det har vi alla som sitter här, vi har haft det i rörelsen, det här vill vi åstadkomma och så här vill vi att Åland ska utvecklas. Det är rätt och riktigt, det är så som det ska vara. Det är ens egna värderingar som styr programmet och också val av parti.

Men när man kommer in i landskapsregeringen då representerar man inte längre bara sig själv eller sitt eget parti. I landskapsregeringen representerar man hela Åland, hela Ålands befolkning. Det kan vara svårt att komma in i den rollen. Har man varit sjuksköterska tidigare och van att arbeta med människor i svåra situationer så kanske det är lättare än om man har varit chefredaktör och alltid stått på barrikaderna och vars främsta uppgift har varit att utmana och försöka förändra via den så kallade fria pressen.

Det här beslutet om misstroende har vuxit fram under en längre tid. Det finns ett utbrett missnöje på Åland med landskapsregeringens sätt att agera och vara. Man talar om att landskapsregeringen agerar på precis samma sätt som Finland agerar gentemot Åland. Man visar upp en maktfullkomlighet och sedan gör man ändå precis som man vill.

Lantrådet har begärt en bättre ton i debatten. Jag är inte felfri, jag ska försöka bättra mig. Det finns tillfällen där jag hade kunnat formulera mig på ett annat vis. Jag tar den utsträckta handen.

Samtidigt sade just vtm Viveka Eriksson att vi ska måna om värdigheten i lagtinget. Ja, det var inte speciellt många dagar sedan som vicelantrådet Gunell svor mer än en borstbindare kan göra från talarstolen med hänvisning till att det behövdes för att förtydliga budskapet. Jag vet inte sedan om det är att måna om värdigheten?

Idag när vi inledde plenum så hade ltl Bert Häggblom ett ganska långt inlägg som hade att göra med polisernas pensionsålder. Han vädjade vid två tillfällen, han vädjade explicit till regeringen att bordlägga ärendet några veckor framåt så att regeringen skulle kunna söka dialog med poliserna och kanske tillsammans hitta en gemensam lösning utan att någon behöver stå vid skampålen. Det resulterade i en omröstning där landskapsregeringen i sedvanlig ordning med maktmedel visade att här är det vi som bestämmer. Här blir det två dagar, och mer än så blir det inte! Det är inte att vara lyhörd, det är inte att visa respekt och det är inte att värna om demokratin.

Ibland funderar jag på hur viktig sakfrågan är för minister Fellman, socialdemokrat. Är det sakfrågan som driver henne framåt eller är det hennes personlighet som gör att hon ständigt och jämt måste stå på barrikaderna?

Minister Fellman sade själv i en intervju här i en av tidningarna: ”Tänja på gränserna, på taburetten”, det är vad hon vill.

Men om man till exempel har integrationsfrågor på sin agenda där vi alla vet att träsktrollen och nättrollen arbetar dygnet runt, ett politikområde som är känsligt och ett politikområde som kräver finess och fingertoppskänsla för att kunna lotsa det framåt, där väljer minister Fellman att tänja på gränserna, på taburetten. Jag tror inte sakfrågan vinner på det.

Jag tror att det hade varit klokt om minister Fellman eller hennes rådgivare i ett ganska tidigt skede skulle ha stigit fram och sagt; ”jag har gjort ett misstag, jag ber om ursäkt”. Jag vågar säga att den som inte har gjort ett misstag har heller aldrig gjort en upptäckt. Jag har gjort ett antal misstag själv i mitt liv, både i tjänstens vägnar och i det privata. Men det som är det viktiga är att man vågar stå upp och säga förlåt och våga säga ursäkta. Man kan inte säga att man inte hinner med, att misstroendet har kommit så väldigt snabbt så att man inte har hunnit med. Med tanke på den explosivitet som sitter i fingrarna på minister Fellman, hur snabbt hon skriver och kan formulera sig så kan det där inte ha varit mer än ett fyra minuters arbete och sedan hade ursäkten kunnat vara ute, om man hade velat. Nu ville man inte det.

Istället är det som en brandman med bensin i dunkar, man pytsar på där det glöder redan och så slår man på lite extra bränsle. Jag förstår inte hur politikområdet kan vinna på det.

Det här är inte en metoo-debatt. Jag kommer inte att nämna kansliministerns kön, jag kommer inte att göra ett genusspan.

Jag beklagar att det inte är en sakpolitisk debatt, det hade nämligen varit mycket enklare att hantera. Jag kommer inte att säga någonting om ministerns arbetsinsats, för jag vet att ministern är hårt arbetande i sitt ämbete. Men det som är problemet, inte bara för mig, inte bara för centerpartiet, inte bara för oppositionen utan för en stor del av Ålands befolkning är att ministern konstant väljer, som hon själv säger, att tänja på gränserna, på taburetten.

Det finns alltid en viss gräns och en viss tid hur länge man kan tänja innan det helt enkelt har gått för långt.

När människor med makt slutar att lyssna på folk då är det dags att byta ut dem. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vtm Törnroos talade gång på gång om att minister Fellman inte bara är en vanlig lagtingsledamot utan en minister med ansvar att representera Ålands regering.  Även vtm Törnroos är inte en vanlig lagtingsledamot utan ska representera hela vårt parlament och har också där ett särskilt ansvar.

Vicetalmannen sade att om minister Fellman någonsin visat ödmjukhet så skulle det här misstroendet aldrig ägt rum. Jag tror inte att någon i den här salen kan dela den uppfattningen, att vi har en person i det här rummet som aldrig någonsin visat någon form av ödmjukhet. Tycker vtm Thörnroos, i sitt ämbete som vicetalman, att det är lämpligt att föra retorik på det här sättet?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för bedömningen av mitt anförande. Jag följer inte minister Fellman, socialdemokrat, tjugofyra sju.  Jag vet inte vad hon gör på sin lediga tid osv. Jag har inte i det offentliga rummet eller på sociala medier uppfattat någon gång att minister Fellman skulle ha uttryckt en ursäkt eller visat någon större förståelse för synpunkter som har kommit från andra led än hennes eget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Man ska lyssna på folk, sade också vicetalmannen. Jag håller med om det. Men jag, liksom som många andra, är en vanlig medborgare i det åländska samhället och har försökt fått min röst hörd via politiker. Jag har arbetat som kommunal tjänsteman i många år och försökt påverka Ålands landskapsregering, regeringar där vtm Törnroos själv har suttit, utan att man har lyssnat. Snarare faktiskt inte, jag har upplevt att man har lyssnat men man har inte fått något gehör. Det är nämligen inte samma sak. Att lyssna är en sak, vilka åtgärder man vidtar är en annan sak och det tror jag att vi alla i det här rummet har varit med om. Någon har sagt någonting, man har sagt en åsikt, man har lyssnat på den men har ändå valt att gå en annan väg.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har nu lite svårt att koppla den andra repliken till mitt eget anförande. Men om ltl Ingrid Johansson försökte säga att lyssna är en sak och att verkställa är någonting annat, så visst är det så. Min uppfattning är att den här regeringen lyssnar väldigt lite.

Vi såg för inte så länge sedan en enkätundersökning av en av våra lokala tidningar som visade att nästan 70 procent inte stöder den här regeringen. Det är klart att siffrorna inte är hundra procent fakta, det är de aldrig. Men det finns ändå en indikation där som visar att det är någonting, kanske i regeringens arbete, som skulle kräva lite mera lyhördhet ute hos Ålands befolkning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! I ett tidigare anförande av ltl Axel Jonsson så fick vi poängterat att detta misstroende enbart hänger ihop med de citat som minister Fellman har gett som svar på en insändare och att ingenting annat ligger bakom det här misstroendet.

Jag får en annan bild när vtm Törnroos nu ägnade en stor del av sitt anförande åt bakomliggande orsaker till misstroendet. Vtm Törnroos tog också upp exempel. Det känns mer som ett alibi nu att flytta på minister Fellman av andra orsaker än olika citat som insändarsvar.

När det gäller metoo-debatten som vicelantrådet Gunell visade prov på när hon räknade upp ett antal väldigt obehagliga ord som minister Fellman hade fått ta del av så tycker jag att det var ärligt och bra. Hur skulle det annars ha kommit fram till den åländska allmänheten?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I den här debatten så har Ålands Framtids Axel Jonsson och jag valt att lyfta fram lite olika saker. Det är helt korrekt att ltl Axel Jonsson i sitt anförande i första hand tryckte på insändaren som direkt var riktad mot hans eget parti.

Tittar man hur misstroendeyrkandet är formulerat så går det flera år tillbaka i tiden. Man lyfter upp dåvarande PAF-styrelseordförande Jalle Danielsson som fick foten av den här landskapsregeringen på grund av ett helt annat ärende och agerande i egenskap av kommunstyrelsens ordförande i Vårdö. Det här misstroendet går nog lite längre tillbaka än någon vecka i tiden.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Denna så kallade demokratiska domstol som vi befinner oss i just nu tror jag aldrig att skulle kunna existera någon annanstans än i Ålands lagting. Att vi diskuterar så ingående och så kritiskt en person istället för sak, det känns för mig väldigt obehagligt.

Vtm Törnroos efterlyste ödmjukhet. Ödmjukhet är ett fint ord, jag gillar ordet ödmjukhet. Det är lätt att säga att någon är ödmjuk, men det är desto svårare och ärligare att säga till sig själv att vara ödmjuk. Jag måste helt ärligt säga att jag känner inte att vtm Törnroos gav prov på så stor ödmjukhet i sitt anförande.

Min sista fråga är; vad är en stor del av Ålands befolkning? Det är en ganska svepande formulering som är på gränsen till populistisk för mig.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vi kanske ska komma ihåg vilket ärende vi diskuterar. Vi diskuterar det misstroende som är riktat mot regeringen, i första hand mot lantrådet Katrin Sjögren och minister Nina Fellman. Orsaken till att vi har valt att lägga det är att den nya lagtingsordningen möjliggör ett sådant agerande.

Nej, jag står inte här och är speciellt ödmjuk. Jag står här i egenskap av opposition. Det är min sak att kritiskt granska regeringens arbete. Däremot efterlyste jag en ödmjukhet, speciellt de gånger man har gjort fel. Det har jag själv gjort många gånger, jag har fått böja nacken och be om ursäkt. Man vänjer sig efter ett tag, även i ministerrollen, de flesta i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Som det är sagt nu flera gånger så tycker vi liberaler att det är märkligt att vi ska ha en sådan här debatt som fullständigt saknar sakinnehåll.

Men om den här debatten nu ändå leder fram till att vi får en diskussion om debattklimatet, om vi får ledamöter som faktiskt stiger upp och rannsakar sig själva och säger så som vicetalmannen sade att man själv också kanske har brustit och om vi får en debatt där vi politiker kanske också går ut härifrån idag på eftermiddagen och blir lite mera ödmjuka i våra olika roller och lite mera respektfulla mot varandra, så kanske den här debatten ändå har en viss poäng.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar den analysen, som vtm Eriksson lyfte fram, till fullo. Samtidigt vill jag också poängtera att det här är allvar från vår sida. Det här gör vi inte för att krångla med regeringen eller för att förlänga sessionen eller någonting sådant. Vi är uppriktigt bekymrade över det sätt som nuvarande landskapsregering hanterar olika frågor på. Vi tycker att lantrådet är svag i sitt ledarskap. Men först och främst är vi bekymrade över det sätt som minister Fellman, socialdemokrat, agerar på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vtm Veronica Thörnroos, centerpartist, har sagt nu flera gånger att det handlar om Nina Fellmans personlighet. Vad jag minns så var vtm Törnroos minister i den förra regeringen. Hon gjorde förändringar, hon gjorde privatiseringar i sjötrafik och hon var en mycket hårt kritiserad minister som jag som lantråd fick ställa mig upp och försvara vid många tillfällen. Menar vtm Törnroos att det var fel också på hennes personlighet, att det var den som attraherade all den här kritiken? Vad var det för fel på vtm Törnroos som person?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det var ju ett väldigt intressant replikskifte som nu tar sin grund. Hur kan vicelantrådet Gunell börja föra ett resonemang om min personlighet i den förra regeringen? Vad i mitt huvudanförande lockade fram det? Det skulle jag verkligen vilja veta.

Jag håller helt med om att jag var tuff i den förra regeringen, minst lika tuff som minister Fellman, socialdemokrat. Men skillnaden är att jag hade Ålands folk med mig, inte mot mig.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det menar jag att vtm Törnroos på inget sätt kan bedöma. Det får vi se i valet. Vtm Törnroos gjorde ett bra val trots att hon var kritiserad som minister. Det tror jag att minister Fellman också kommer att göra, ett bra val, men det är väljarna som ska ge sin dom.

Det förvånar mig mycket att inte vtm Törnroos, i egenskap av kvinnlig minister i förra regeringen, kan se paralleller till vad som händer här och nu och det som hon själv har varit med om.

Vtm Törnroos har sagt, när hon skulle bli ordförande för centern, att Gun-Mari Lindholm som talman drog ner byxorna på president Niinistö. Var det respektfullt?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är möjligt att det inte var respektfullt mot talmannen, men däremot väldigt respektfullt mot landets president, det går ju inte att komma ifrån. Att landets president kommer till Mariehamn och blir mer eller mindre utskälld av talmannen är ett agerande som jag inte står bakom. Men detta är ett sidospår.

Det är inte jag som sitter i regeringsbänken och har ett misstroende mot mig utan det är den nu sittande landskapsregeringen, och det är detta som vi ska fortsätta diskutera. Det och ingenting annat!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är ingen sakdebatt sade vtm Törnroos. Mycket riktigt det handlar om minister Nina Fellmans person. Man har tolkat hennes reaktion och innebörden i hennes ord. Svaret på insändaren var som att hälla bensin på elden enligt vtm Thörnroos. Varför skulle inte Fellman få rätten att beskriva och resonera kring orden just i den här meningen? Jag tycker att centern sätter sig på väldigt höga hästar i det här ärendet.

Jag välkomnar att Törnroos tydligen har sett sig själv i spegeln och insett att hon själv har fällt ganska så hårda ord och kommer att bättra sig framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag blev lite nyfiken när vtm Thörnroos sade i sitt anförande att integrationsfrågan och sakfrågorna har blivit lidande genom minister Fellmans uttalanden. Vilka integrationsfrågor i sak har blivit lidande av minister Fellmans uttalanden? Det vill jag gärna få ett förtydligande på.

Vtm Törnroos nämnde tre eller fyra gånger att när man slutar lyssnar på folk så ska man byta ut den. Är det någon som verkligen lyssnar på folk så tycker jag att det är minister Fellman. Alla timmar som minister Fellman har varit runt och lyssnat på kommuner och diskuterat med dem, alla möten som minister Fellman har haft, så där tycker jag att man träffar snett när man börjar kritisera.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det som jag försökte exemplifiera när jag lyfte upp politikområdet integration är att jag tycker att integrationen är väldigt viktig för Åland och att vi har en fungerande integration. Vi vet också att det finns träsktroll och nättroll som är väldigt rädd för integration och som gör precis vad de kan för att slå split, försöka förstöra och komma med skrämselpropaganda. Jag tycker att sakfrågan är viktigare än själva attityden. Det är oerhört viktigt att man försöker lotsa de här projekten framåt med stadig kurs men utan onödiga utspel, för det ger andra ringeffekter. Jag tror inte att det är bra att vara för kaxig i attityden om man verkligen vill vinna i sakfrågan.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag uppfattar att vi i den här frågan har en målinriktad minister som verkligen vet vart skutan skall i dessa frågor, för den här frågan är viktig. Jag tror också att det är bra att det är någon politiker som har kunskap som sätter sig mot trollen, för som vtm Törnroos sade så finns det troll och de är där. Man måste också kunna säga att ni har fel och hit vill vi gå.

Jag vill faktiskt lyfta fram vtm Törnroos som tidigare också var en målinriktad minister och visste vart man ville. Det är aldrig fel att vara målinriktad. Jag tycker inte att minister Fellman i den här frågan har varit ut och svävat för mycket, vilket jag tyckte att vtm Törnroos nämnde.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är aldrig fel att vara målinriktad, det är aldrig fel att arbeta hårt, men man måste också försöka visa respekt och ödmjukhet till andra, speciellt om man sitter som minister i Ålands landskapsregering.

Jag tar upp den här enkäten igen; 79 procent, över 2 000 personer säger att man har inte förtroende för lantrådet Katrin Sjögren. Det är klart att de här siffrorna inte är hundraprocentigt rätt, det förstår vem som helst. Säkert är det från olika håll som man röstar, men det finns ändå någonting i det här, det finns ändå ett tecken som visar att det står inte riktigt bra till nu. Det är tråkigt att säga men det här är den landskapsregering som är den mest självgoda av alla någonsin och det börjar sprida sig inom landskapsregeringsleden, inte till alla ministrar ännu, men det sprider sig tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Vtm Törnroos, en av de stora förmånerna med att få väljas in i Ålands parlament är att få diskutera sakpolitik. Jag gillar personligen att diskutera sakfrågor och idéer för hur vi tillsammans kan bygga det bäst samhället, jag tror att det finns något väldigt gott i den typen av debatt.

Innehållet i dagens misstroende handlar om ett debattinlägg, vilket vi också har fått bekräftat i debatten så här långt. Från landskapsregeringens sida, regeringsbänkarna, har vi under debatten ifrågasatt om det är okej att kräva lantrådets avgång på grund av en replik i lokalpressen och då har vi fått höra antydningar om att misstroendet skulle ha med ministerns person att göra. Nu hörde vi dessutom dunkla antydningar om att misstroendet har med ett tidigare misstroende att göra.

Ingen av oppositionen har lyft någon sakpolitik som grund för misstroendet. Ursäkta min torra humor, men nog måste vi väl ha gjort någon sak dåligt som man kan författa ett misstroende om?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan icke räkna dem alla!

Jag vill komma med ett förtydligande här. Vi begär inte att landskapsregeringen ska avgå. Vi begär inte att lantrådet Katrin Sjögren ska avgå. Vad vi har begärt är att den minister som vi uppfattar att har ett väldigt, väldigt lågt stöd ute hos Ålands befolkning och som vi uppfattar att inte lyssnar, inte visar respekt, att den ministern borde få en annan plats de här närmaste två åren än den plats som den socialdemokratiska kansliministern Fellman nu sitter på.

Minister Wille Valve, replik

Vtm Törnroos, för all del är det så att det finns interpellationer, spörsmål och vi kan dra paralleller till riksdagen i vårt östra grannland Finland. Men alla de interpellationerna och spörsmålen har en sak gemensamt; de brukar basera sig på en politisk sak där oppositionen inte håller med regeringen om.

Det är nog lite ”overkill” att avsätta lantrådet för att kräva lite ödmjukhet av kansliministern.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! För tydlighetens skull, vi avser inte att avsätta lantrådet. Det som vi har sagt är att lantrådet Sjögren borde begära ett byte av kansliministern Fellman. Det är detta som har varit vårt önskemål och det är det som misstroendet i första hand riktar sig till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Vi är här idag och ska diskutera ett misstroende mot lantrådet Katrin Sjögrens regering.

Vi från Moderat Samling står här idag som en part i regeringen och ska förklara varför vi inte kan bifalla det misstroende som nu är framfört.

Det är dock viktigt för oss som lagtingsgrupp att poängtera att det inte ska råda något tvivel om att vi tycker att minister Fellmans uttalande var olyckligt och inte okej och det saknar stöd i vår grupp. Men, att ett olyckligt uttalande skulle ligga till grund för ett misstroende det är inget vi i vår grupp kan stöda och det har fått helt fel proportioner.

När vi i vår lagtingsgrupp suttit och analyserat det läge vi nu befinner oss i så gäller det att bedöma det samarbete vi nu är i och vad vi lyckas åstadkomma. Vi tittar på det regeringsprogram vi gjort tillsammans och där vi kommit överens om detaljer som vi alla vill att ska förverkligas. Så länge vi där känner att vi är på rätt väg och ser att de saker vi skrivit in i programmet görs, då står vi upp för det samarbetet. Om man ingår ett avtal med någon och bildar en regering och gör ett regeringsprogram som man sedan följer och försöker förverkliga det, då bryter man inte det om det inte visar att det bryts.

Från Moderat Samlings sida så håller fast och visar att vi är en part att lita på i en överenskommelse. Det å andra sidan betyder att den här våren kommer att bli viktig då det är många stora frågor på bordet som måste lösas. Kortrutten och kommunreformsfrågan är två för att ge exempel på dessa.

Talman! Förra veckan debatterade vi metoo där vi lyfte frågan om respekt för varandra och respekt för individen. Där vill vi stöda de tankar som finns i misstroendet. Vi måste tänka efter och se hur vi debatterar och diskuterar oss emellan. Det gäller debattklimatet överlag och det måste gälla oss alla om vi så sitter i regering eller opposition. Vi behöver visa varandra respekt, vi behöver tänka på vårt språk och hur vi bemöter varandra. Vi behöver vara bra exempel på hur debatten ute i vårt samhälle ska föras.

Vi från Moderat Samling har ett fortsatt förtroende för regeringen Sjögren och kan inte stöda ett misstroende mot den idag. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Moderaterna deklarerar återigen att man har förtroende för kansliminister Fellman. Man säger att man inte kan avsätta en minister på basen av ett olyckligt uttalande. Men samtidigt kan man avsätta styrelseordförande för PAF på basen av ett olyckligt beslut i den egna hemkommunen. Är inte det här väldigt nära gränsen till hyckleri ltl Annette Holmberg-Jansson?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Hyckleri? Ja, det för stå för vad ltl Jonsson tycker.

För oss, när man väcker ett misstroende mot en regering så väcker man väl misstroende mot lantrådet. Ni har satt ett ultimatum; om lantrådet inte byter ut en minister så då kommer ett misstroende att väckas.

Minister Fellman må ha uttryckt sig opassande, det håller jag med om och det är inte okej, men hennes arbete har vi ingenting att klaga på. Minister Fellman gör ett utmärkt arbete som kansliminister, hon ser till att de frågor vi har i vårt regeringsprogram förverkligas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Moderaterna och regeringsföreträdarna försöker uppmåla någon slags bild av att man inte kan fortsätta med den fantastiska politik man menar att man bedriver, även om man skulle rösta för ett misstroende här i salen. Det stämmer inte! Det som man markerar från lagtingets sida med att rösta för misstroendet är att vi ska ha ministrar som uppträder värdigt, sakligt och korrekt. Sedan kan landskapsregeringen ombilda sig och se till att man uppfyller lagtingets krav. Det är det enda krav som vi har från oppositionens sida i den här debatten. Men moderaterna deklarerar tydligt att oberoende av hur man som minister uttalar sig så är det bara det arbete man gör i de enskilda sakfrågorna som spelar någon roll. Socialdemokraterna kan tydligen inte säga någonting som påverkar moderaternas förtroende för de socialdemokratiska ministrarna. Det är förvånande och anmärkningsvärt tycker jag. Det är synd att inte moderaterna står upp för värdigheten och sakligheten i den demokratiska debatten.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att jag i mitt anförande var väldigt tydlig med att jag anser att man ska ha en saklig ton, möta varandra med respekt och att man ska tänka på hur man talar till varandra. Det gäller oss, om inte mera, som sitter i lagtinget. Det handlar inte bara om ministrarna. Vi allihop som sitter här har ett enormt krav på oss att vi ska uppträda med respekt och det tänker jag på varje dag att jag ska göra.

Men att omkullkasta en hel regering på grund av att någon har gjort fel, det räcker inte anser jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ni talade här om ett olyckligt uttalande och det är väl taget från misstroendeyrkandet där man konkret nämner ett fall. Jag undrar om minister Fellman ens själv kan räkna ut hur många gånger hon talar om rasister bland oppositionen. Det är alltså hennes sätt att bemöta kritiken. Det är systematiskt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Idag är vi här för att vi har ett misstroende som ligger på bordet och det är detta som vi diskuterar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag trodde att vi talade om förtroendet eller misstroendet mot regeringen eller personen i allmänhet.

Eftersom jag själv speciellt har noterat att ministern har svårt att bete sig såsom jag tycker att man ska bete sig gentemot en liten oppositionspolitiker som inte har så stor makt. Hur ska vi tro att samma minister när hon sedan besöker Helsingfors - där en tredjedel av regeringen faktiskt är rasister som ni kallar dem - hur ska man kunna hantera den situationen som är viktigare än att hantera oppositionen här?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen vill påminna om, även om det kan vara svårt när det är frågan om en misstroendedebatt, att man väljer sina ord här och att man uppträder korrekt och sakligt gentemot varandra.

Jag hoppas att jag inte behöver påpeka det här en gång till, att vi åtminstone kan komma överens om det idag att vi håller oss till saklig debatt.

Göte Winé

Tack, talman! Jag blev och fundera om jag måste titta igenom mitt anförande men tack och lov så behöver jag inte göra det.

Talman! Ett misstroende lämnats in mot regeringen Katrin Sjögren. I sak hittar man inte så mycket i misstroendet, utan mer ett försök att få ut Nina Fellman som minister, men inte för något hon gjort eller gjort politiskt, utan mer hur hon svarat i en insändare och hur hon är som person. Jag tycker detta misstroende är ett märkligt sätt att gå till väga.

För oss socialdemokrater har Nina Fellman verkligen åstadkommit mycket.

Och visst är det så då att det är bekvämare för oppositionen om man skulle kunna göra sig av med motorn i t.ex. kommunreformen.

Eller är det fel att minister Nina Fellman lyckats med att hålla goda kontakter med regeringen i Helsingfors, och nu med mycket arbete lyckas få det här med Veikkaus på rätt spår igen? Vi får troligtvis tillbaka Veikkausombuden till Åland. Det får man genom ett arbete där man har respekt och tillit för varandra.

Om det sedan inte faller partiet Ålands Framtid i smak för att de antagligen vill ha så lite som möjligt med Finland att göra är deras sak. Jag förstår att därigenom att de hellre ser spel med Svenska spel än Veikkaus. Men det är en fråga som inte heller landskapsregeringen äger.

I sitt misstroende nämner man att minister Fellman skulle uttryckt sig arrogant och respektlöst. Om vi tänker då på debattklimatet här i salen så tycker jag faktiskt att det är fler som kan se sig i spegeln. Fundera, hur bidrar vi själva till debattklimatet? Hur bemöter vi varandra?

Vi skulle förstått detta mer om det varit en skrivelse till lagtinget om debattklimatet i denna sal eller hur vi uttrycker oss i t.ex. insändare eller vad vi kallar varandra på social medier, istället för ett misstroende. Men att göra det här som ett misstroende så urholkar man misstroendet som verktyg i vårt parlamentariska system.

Talman! Jag roade med att titta på misstroenden som har getts till Ålands lagting, fem 5 misstroenden före denna mandatperiod, och det senaste 2004- 2005, innan denna mandatperiod. Och nu har man redan haft två under denna mandatperiod.

Dessa misstroenden har tidigare inte varit av den karaktären att man uttryckt sig illa, utan mer politiska hänvisningar. Är det inte så att denna opposition använder misstroendeverktyget nu lite vårdslöst?

Vi är inte mer än människor och kan uttrycka oss fel och olyckligt ibland. Men att Nina Fellman skulle uttryckt sig mer arrogant än vissa andra anser jag är felaktigt – tvärtom tycker jag minister Nina Fellman varit respektfull och svarat sakligt och bra i denna sal.

Men nu, talman, tillbaks till detta misstroende så handlar det mer om Nina Fellman som person. Det fick vi ju höra av vtm Thörnroos som bekräftade det i ett replikskifte att det rörde sig inte om sak utan om personen. När jag hörde det så blev jag att googlade upp ordet mobbing och synonymer för det.  

Att minister Fellman som är en stark person med en tydlig ideologi och ett stort hjärta ska utsättas för den hets som har varit. Nina Fellman är en person som är för att man ska hjälpa varandra och vikten av internationell solidaritet är viktigt. Minister Fellman säger det starkt och ideologiskt vilket kan vara obekvämt för vissa.

Talman! Jag förstår centern att ni ser hennes framgångsrika sätt med kommunreformen som ett hot, men det är ju inte minister Nina Fellmans eget initiativ utan det är denna regerings stora reform – att man får mer ekonomiskt stabilare kommuner där kommuner har råd med solidaritet och ett rättvist bemötande.

Som lantrådet sade så arbetar minister Fellman effektivt och målinriktat.

Att vissa sedan ser ett rött skynke när Nina Fellman uttalar sig så är nog ofta att hon är en stark kvinnlig socialdemokrat.

Jag kan avslöja en sak som vi inom partiet vetat länge, men kanske inte är klart för alla – så är att vi har bara starka kvinnor. Så tar vi bort en så kommer det in en annan stark kvinna istället. För är det något vi verkligen har, är det starka och kunniga kvinnor.

Är det så att nu då oppositionen vill ha kvinnor som sätter sig ner och är till lags så behöver man nog överväga sin kvinnosyn. Och med tanke på det tycker jag det är märkligt när man ser namnen på dem som skrivit under misstroendet.

För det jag upplever med detta misstroende är att man inte tycker det är rätt att minister Fellman nu satte ner foten. Man kan vara trött, man kan ha en dålig dag och det kan bli olyckligt, men man valde ändå att sätta ner foten. Det räcker med utryck som förminskar en som person.

Utanför denna borg får Nina Fellman sympatier och stöd för att man sätter ned foten och säger att det räcker nu. Här får man ett misstroende, märkligt.

Talman! Nina Fellman gjorde ett framgångsrikt val och fick många personliga röster. Hon är en synnerligen kompetent minister som gör sitt jobb i landskapsregeringen på ett utmärkt sätt. Hon har vårt fulla stöd både som minister, partikamrat och hårt arbetande kvinna i politiken.

Vi vill även passa på att ge regeringen Katrin Sjögren vårt fulla stöd från den socialdemokratiska lagtingsgruppen och fortsatt arbetskraft till det förändringsarbete för stabilitet som denna regering jobbar för.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Göte Winé påstod att Ålands Framtid vill ha så lite att göra med Finland som möjligt och det vill jag kraftigt ta avstånd ifrån. Vi ligger där vi ligger och vi måste givetvis jobba utifrån vårt läge. Vi i Ålands Framtid gillar Finland men vi gillar också att vi är respekterade för de vi är här på Åland och den självstyrelse och det självbestämmande vi har.

Ltl Göte Winé talade om starka kvinnor och tillgången på starka kvinnor inom socialdemokraterna. Det gläder mig att socialdemokraterna har en sådan situation. Menar då socialdemokraterna att starka kvinnor inte behöver vara snälla och uttrycka sig värdigt och sakligt gentemot den vanliga ålänningen på gatan, som det är frågan om i det här fallet?

Visst ska vi i den här salen diskutera debattklimatet gentemot varandra, men man måste förstå att det är en himmelsvid skillnad när en minister debatterar med en vanlig ålänning på gatan jämfört med den debatt som vi för här i salen. Vi som politiker har tagit självvalda uppdrag och då måste man givetvis göra skillnad på det i den här diskussionen också.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! ”Är man stor så ska man vara snäll”, sade Bamse och det håller vi med om, vår grupp stöder det. Det är också någonting som jag uppfattar minister Fellman som. Man bryr sig om människor men ibland kan det hända att man är trött, som minister Fellman nämnde i sitt anförande, och det kan bli ett olyckligt val.

Ltl Axel Jonsson uppfattade att jag uttryckte mig olyckligt att Ålands Framtid vill ha så lite med Finland som möjligt att göra. Jag tog det från Ålands Framtid och deras arbete mot ett självständigt Åland. Om ltl Axel Jonsson tycker att det var olyckligt så tar jag tillbaka det, men det är min uppfattning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Oavsett om vi har självstyre eller är självständiga så ska givetvis handla och interagera med Finland precis som vi gör i dagsläget. Det är ett missförstånd att vi från Ålands Framtid skulle vilja klippa något slags band och isolera oss från Finland. Det handlar inte om det. Det handlar om makten att kunna utforma vårt eget samhälle i nära relation till Finland.

Men vad gäller själva sakfrågan om att vara snäll när man är stor stark så kan väl socialdemokraterna ändå inte mena att de uttalanden som diskuteras här i debatten; att kalla andra för kvinnohatare, rasister och populister, att det kan uppfattas som särskilt snällt. Tror verkligen ltl Göte Winé att Bamse skulle ha delat en sådan uppfattning? Det tror inte jag!

Ltl Göte Winé, replik

Talman! Tidigare kom jag in på Svenska Spel och Veikkaus och då kom det här upp. Hur har det varit och vad handlade insändaren om? Jag menar att Ålands Framtid hellre skulle se Svenska Spel här än t.ex. Veikkaus som det har diskuterats. Det olyckliga svaret på insändaren handlade också om det. Det är egentligen inte vår behörighet. Man måste jobba vidare med det och titta på sakfrågan.

Fortsättningsvis, som jag sade i mitt anförande, det är inte Ålands landskapsregering som äger den här frågan, utan det är spelbolaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag vill komma med ett förtydligande från centerns sida. Vi har inga synpunkter på sakpolitiken som ministern driver. Vi delar inte hennes visioner för hur Åland ska omstruktureras i framtiden, men vi respekterar hennes politiska åsikt.

Orsaken till att vi har valt att skriva på det här misstroendet är det sätt som minister Fellman, socialdemokrat, väljer att agera på och väljer att föra - jag vill inte säga dialog - och agera och bete sig på, inte här i salen explicit men det har hänt vid några tillfällen, men ute mot den stora allmänheten. Det är ju detta som är bekymret. Att åka ut till en kommun och prata och sedan fara tillbaka och aldrig någonsin reflektera eller kunna ta till sig åsikter som andra för fram, det är den delen i maktspelet som skrämmer oss.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag trodde, när Thörnroos begärde replik, att nu får jag ett förtydligande. Men jag känner mig kanske ännu mera vilseledd.

När vi tittar tillbaka t.ex. vad gäller arbetet med kommunreformen så har man lyssnat. Man tog till sig vissa kommuners tyckande, man tog detta tillbaka till landskapsregeringen och diskuterade. ”Jag är inte principiell i denna fråga”, vet jag att kansliministern Fellman nämnde i ett uttalande i tidningen. Vi måste kunna öppna alla kort och titta på dem igen. Är det maktpolitik? Är detta att man inte lyssnar?

Nej, vtm Törnroos! Det här är, som vtm Törnroos sade i en replik, rent och skärt mot minister Fellman som person.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som jag tidigare sade så har vi inte anfört någonting om sakpolitiken helt enkelt därför att man är så illa tvungen att respektera den sakpolitik som landskapsregeringen för. Det finns andra sätt att agera där.

Vi är fortfarande, och vi är inte ensamma, väldigt fundersamma kring den kaxiga attityden, att ständigt ha ett behov av att stå på barrikaderna som minister Fellman uppenbarligen har. Det är den uppfattning som en stor del av Ålands befolkning har. Vi ifrågasätter om det verkligen är det förnuftigaste för självstyrelsen och för den framtida utvecklingen.

Därför föreslår vi också att vi skulle använda det verktyg som misstroende ger nu eftersom lagtingsordningens 27 § är reviderad. Man kan själv tacka för sig om eller så kan lantrådet byta ut en minister, det är så som vi har resonerat hela tiden.

Ltl Göte Winé, replik

Jag måste räkna lite och hämta andan. Jag blev mycket konfunderad när jag fick höra vtm Törnroos prata om minister Fellmans kaxiga attityd. Vtm Törnroos som har stått hur många gånger som helst och talat om för mig att jag ska ha ett genusspan. Men nu ska man vara den snälla, tysta och försynta ministern. Är man kvinna då ska man inte ha en kaxig attityd. Det är det som jag upplevde i den senaste repliken, att det är minister Fellmans kaxiga attityd som är problemet. Istället ska hon alltså acceptera och i insändare av centern bli kallad för inkompetent. Det är tydligen helt okej, för man ska vara lite tillbakadragen och tyst och inte ha en kaxig attityd. Men snälla nån!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu medan jag har möjlighet att recensera de tre gruppanförandena från majoritetsblocket kan vi konstatera att moderaterna var de enda som hade en någorlunda nykter syn på hela misstroendet som sådant. Den moderata ledaren var i alla fall mycket tydlig och konstaterade att minister Fellman språkbruk inte var acceptabelt.

Men i liberalernas och i synnerhet i socialdemokraternas gruppanförande så var det inget problem att vi har en minister i Ålands lagting som 2018 benämner meningsmotståndare som rasister och kvinnohatare. Och det i ett sammanhang som vilken fråga, vilka forskare som helst på inget vis skulle kunna kopplas till de här hemska företeelserna som förekommer. Det här är egentligen att förstöra samhällstonen när en minister tar till det vapnet bara för att man känner sig trängd i frågan.

Jag kommer sedan att återkomma till det som ltl Winé har valt att utvidga debatten med.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Harry Jansson recenserade mig. Han nämnde att jag inte hade en nykter syn på det här. Jag upplever däremot att ltl Harry Jansson egentligen inte hörde ministerns anförande. Hon sade själv att det var olyckligt. Ska man hålla på att älta och älta det igen? Vi från den socialdemokratiska gruppen gav henne vårt stöd i sak och det är det som är det viktigaste.

Ltl Harry Jansson nämnde att ni har egentligen ingenting i sak på henne. Okej, ni har olika ideologier och ser vissa skillnader. Men i sak håller ni med att hon gör ett helt bra jobb.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är där som det verkligen skiljer mellan centern och socialdemokraterna. Socialdemokraterna anser att det är helt okej att man nedvärderar meningsmotståndare, det är det sorgliga budskapet som vi får från talarstolen idag. Jag beklagar att man sänker samhällsdebattens nivå på det viset.

När det gäller den förda politiken så har vi ju medvetet valt att inte belasta kansliministern för alla fadäser. Det är hela regeringsblocket, ministrarna i synnerhet, som bär ansvaret för undermåliga lagförslag. Alla har varit medvetna om att man inte kan ge rösträtt till barn på Åland år 2017 på grund av Finlands grundlag, och ändå väljer man att köra över bara. Man skämmer ut lagtinget som lagstiftare. Det är ju fruktansvärt pinsamt.

När det gäller kommunfrågan så väl vi de första från centern att applådera det sätt som man för den politiken, för vi har fortfarande ingen lagstiftning som ska styra den frågan. Det är ju bara en vision, inget konkret innehåll.

Ltl Göte Winé, replik

Jag börjar med ltl Harry Janssons utvidgade sakfråga, rösträtten. Är det minister Fellmans eget initiativ? Nej! Det kom från den förra regeringen där även ltl Harry Janssons parti, centern, var med och tog fram underlaget för den här lagen. Ni var med och jobbade med detta.

Däremot, ltl Harry Jansson, det som har hänt den här mandatperioden är att vi har en opposition som tycker om att spä på och verkligen hetsar mot regeringen. Om vi bl.a. tittar på ltl Harry Janssons insändare i dagens tidning så kallas en minister för inkompetent, men i sak har man ingenting emot ministern för ministern gör ett bra jobb.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Den här diskussionen om misstroende idag började med lantrådets svar. Hon gick i angreppet mot den grupp som jag representerar, vad obunden samling har skrivit på sina facebooksidor.  Jag vill säga att lantrådet då ska exemplifierar vad ltl Bert Häggblom har skrivit på sin facebooksida. Har jag, ltl Lars Häggblom eller ltl Fredrik Fredlund någonsin nämnt lantrådets namn eller någon annan i regeringsblocket? Nämn ett exempel på det! Eller visa mig efter plenum vilken obunden som skulle ha sagt någonting! Att komma med sådana där påståenden tycker jag inte att är ett bra svar på ett misstroende. Det gäller värdegrunder och hur vi ser på dem.

Tolkningsföreträde för att lämna ett misstroende är upp till var och en lagtingsledamot. Var och en måste förstå att partiordförande ltl Axel Jonsson måste reagera när hans medlemmar blir hårt åtgångna i tidningen och blir kallade kvinnohatare och rasister. Familjemedlemmar till sådana som blev anklagade har tagit mycket illa vid sig. Då måste man förstå att en partiordförande måste reagera.

Som jag hela tiden har sagt så hade det varit enkelt om vi skulle vara lite ödmjuka mot varandra. Ber man om ursäkt så tror jag att den här debatten överhuvudtaget inte skulle ha skett här idag, inte på de här grunderna åtminstone. Det krävs så lite att be om förlåtelse och en ursäkt för att man gjorde det. Man kan reagera på detta sätt, men man kan också be om ursäkt. Det skulle vara bra om kansliministern skulle be om ursäkt här idag till dem som det riktades emot. Då blir det bra.

Inte är det ju hedrande för oss här i parlamentet att sitta och applådera. Jag reagerade över att talmannen inte reagerade. Jag vet inte, kanske jag har missat någonting under åren, men jag trodde inte att det var tillåtet att applådera i plenum. Vi kan skämmas allihop, för båda sidor applåderade, men det ska vi inte göra här i plenum.

Debatten kan på det viset vara bra att vi börjar se på värdegrunden och annat. Landskapsregeringen, som det står i misstroendet, sparkade dåvarande ordförande för PAF för att värdegrunden inte var den rätta. Var är värdegrunden idag? Hur försvarar man den på ett annat sätt?

Det intressanta är att allting härrör sig ju från penningautomatföreningen och spel. Det var en utlösande faktor, som ltl Winé här sade. Det var insändaren och svar på detta som det gällde. Men visst är spelet en fråga som landskapsregeringen äger.

Vi ska veta att när Bingolotto var på Åland och den så kallade Sverigelotten så var det ett regeringsbeslut i Sveriges regering som tillät det. Jag beklagar att landskapsregeringen, dåvarande och nuvarande, inte tar upp det och fortsätter det spelet och säkerställer det svenska folkspelet som förekom här på Åland. Det bör man kanske titta på i förlängningen av det här. Jag tror att vi bör se på det här.

Låt också oppositionen ha tolkningsföreträde varför de lägger sitt misstroende. Det är okej att ni i regeringsblocket försvarar er regering så länge ni anser att förtroendet gäller.

Jag tycker att ltl Johan Ehn hade ett föredömligt replikskifte och även det som moderaterna har framfört här. Håll debatten på det.

Lantrådet är ansvarig för svaret, men börja inte beskylla mig och mina kolleger här i lagtinget för något sådant som vi aldrig har skrivit. Det visar på vilken nivå vi har på den här debatten.

Det är inget tvivel om att vi från obunden samling vill ha en annan regering och därför skriver vi på ett misstroende. Vi vill ha en ny regering. Jag hoppas att några i regeringsblocket kanske kunde stöda det här misstroendet så kanske vi får en ny regering. Tack, fru talman!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det vacklar lite. Det började med att misstroendet enbart var en respons på minister Fellman svar på en insändare till att övergå till hennes bristande kompetens inom kommunstrukturarbetet och nu skulle det egentligen inte behöva vara ett misstroende utan det skulle räcka med en ursäkt så skulle de obundna dra bort sina misstroendeunderskrifter. Knorren blev sedan att nog hade obundna ändå en agenda för att hela regeringen skulle bytas ut. Det vacklar från stort till smått!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag nämnde aldrig kommunstrukturen i mitt anförande, men i sin replik sade ltl Holmberg kommunstrukturen, men jag har inte nämnt den överhuvudtaget.

Jag sade att vi vill ha en ny regering och ett nytt lantråd.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag diskuterade misstroende överlag och gjorde en scanning över de uttalanden som har kommit från respektive partier som har undertecknat misstroendeyrkandet.

Jag avslutade med att ltl Bert Häggblom var noga med att en ursäkt skulle räcka för att de obundna skulle dra bort sitt misstroendeyrkande. Knorren blev ändå att syftet var att splittra regeringen och att det skulle bli en ny regering som de obundna gärna skulle ta del av.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Var och en lagtingsledamot har tolkningsföreträde på vad den andra har sagt, det kan jag inte ändra på med Holmberg.

Jag menade att jag tror aldrig att det skulle ha lagts ett misstroende i Ålands lagting om ministern omedelbart skulle ha bett om ursäkt för uttalandet. Det skulle inte funnits någon grund för misstroendet överhuvudtaget. Det kanske vi alla skulle lära oss av den här debatten. Vi kanske ska ett annat ordval som många har sagt här. Det kan vara till fördel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Bert Häggblom efterfrågade vilka obundna som har fört osakliga debatter på facebook med hänvisning till lantrådets anförande. Men det som lantrådet anförde var de kommentarer som finns på partiernas officiella facebooksidor. Där förekommer det kommentarer som man kan tycka att man som parti borde ta avstånd ifrån.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Enligt mig så finns det inte några sådana. Visa mig dem gärna så får jag bedöma.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Lantrådet citerade kommentarer från aktuella facebooksidor. Jag kan ta en kommentar som gäller mig personligen. Den lyder så här: ”Ja, men Ingrid, vem tar hon på allvar? Det är ju en sådan där lilafärgad feminist som använder sina talanger i härskartekniker på ett ytterst fult sätt. Jag bara väntar på att hon ska vråla metoo”. Det är en typ av kommentar som man förvisso kanske delar till vissa punkter, men det kan också vara en kommentar som vissa tydligen anser att man på något sätt borde moderera.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Men ingen av lagtingsledamöter har gjort det där. Visa mig gärna! Enligt de uppgifter vi har fått så finns de inte på obunden samlings hemsida, men rätta mig om jag har fel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, fru lantråd, minister Fellman och övriga ministrar.

Vi har en misstroendedebatt som formellt riktas mot lantrådet även om hela yrkandet i praktiken riktas mot minister Fellman.

Jag citerar från misstroendeyrkandet: ”På den som innehar ett sådant ämbete bör därför särskilda krav ställas att kunna uppträda värdigt och korrekt.”

Formellt sett är yrkandet baserat på ett svar på Ålands Framtids Veikkaus-fråga. Det kan faktiskt mycket väl hända minister Fellman inte har gjort något fel i den frågan. Jag sitter själv i finansutskottet och där vi fick en redogörelse av ministern före julhelgen. Nu råkar Ålands Framtid vara det enda partiet som inte har någon representation där och det kan hända att de inte hade maximal information.

Minister Fellman, ni borde ha besvarat insändaren på ett värdigt och korrekt sätt, istället för att tala om ”kvinnohat” och ”rasism”.

Minister Fellman, ni försvarar er i media med att ni ”inte är mer respektlös än andra”. Men skillnaden är att ni är minister. Som minister sitter ni på lagtingets förtroende. Det är inte vi som sitter på ert förtroende. Vi kan och kunde säga oförskämdheter åt er, men det är ni som måste uppträda värdigast, i alla sammanhang.

Minister Fellman säger att många stör sig på att ni är kvinna som tar ton. Det är inte för att ni är kvinna, minister Fellman. Jag tror inte heller att det är för att ni tar er ton. Det kanske är hur ni tar er ton.

Minister Fellman sade också i media: ”Jag måste få något mer att ta ställning till än att jag i största allmänhet är arrogant”. Lugn, jag ska ge exempel.

När ni hade blivit invald i lagtinget så intervjuades ni i lokal-TV och beklagade er över att en rasist hade blivit invald i lagtinget. För det första använde ni ett ord som ni som nybliven lagtingsledamot inte borde ha använt. För det andra visade ni en arrogans över väljarnas val, ett demokratiskt val, eller hur?

Minister Fellman, jag lärde mig på inskolningen att man hälsar artigt på alla kolleger i lagtinget och landskapsregeringen, oberoende om man gillar deras åsikter eller inte. Vi hälsar för att vi respekterar demokratin.

När vi inledde det första lagtingsåret tog det flera veckor innan ni första gången tog den nya ledamoten i hand, som vi normalt gör varje måndag.

För övrigt minns jag inte att jag skulle ha sett er på inskolningen. Kanske ni ville visa er arrogans på det sättet också. När jag inte kunde delta fysiskt, så deltog jag per telefon. Jag ansåg mig inte fullärd.

Minister Fellman, ni har fortfarande, efter två år, inte lärt er att hälsa på ett artigt sätt. Man ser på den man hälsar lärde vi oss på inskolningen. Men man behöver inte komma med artighetsfraser och man behöver inte ge varandra kramar eller ens kindkyssar, här i alla fall.

Minister Fellman, när vi möts i korridorerna så ser ni alltid åt sidan och undviker att hälsa. Arrogans eller hur ska man ta det?

Fru talman! Under dessa två år har jag skrivit en del provocerande insändare och också haft en del provocerande anföranden här. Minister Fellman brukar inte svara, men när hon svarat så har ju orden ”rasist” eller ”rasistisk goja” funnits med i svaren. Så hon har väl vant sig med att det är så man besvarar oppositionen. Så småningom kom obundna in i samma grupp och nu är tydligen också Ålands Framtid ett rasistiskt gäng.

Jag räknade ut att om trenden fortsätter så kommer det vid nästa val att sitta 25 rasister i lagtinget, enligt minister Fellmans definition.

Fru talman! Jag har även kritiserat andra ministrar, flera sitter här nu. Det har inte varit så snällt alla gånger, det kan jag medge idag. Men ingen annan minister har besvarat kritiken med en rasiststämpel på mig, och ingen annan har svarat med att hälsa ociviliserat. Tvärtom, vi har ibland tagit i hand efter diskussionen. Det är att respektera demokratin, inte att vara arrogant före debatten.

Fru talman! Ifjol den 9 juni firade vi Ålandsrörelsen 100 år med besök av talmannen från Sveriges riskdag och en grupp riksdagsledamöter från Sverige och Finland. Vi gruppordföranden skulle hålla varsitt anförande. Då jag kommit halvvägs i mitt anförande och hade läst meningen: ”Men ingenstans, absolut ingenstans, i detta protokoll kan jag finna någonting om att vi fick självstyrelsen för att aktivt främja nya kulturer på Åland”, då reste sig minister Fellman ljudligt och klampade ut ur festsalen. Jag undrar om ni hittade någonting om att vi fått självstyrelsen för att främja nya kulturer? Eller var det bara för att visa er arrogans?

Hur som helst så fick ni stå i skamvrån tills programmet var slut och ni smög tillbaka till er plats.

Minister Fellman, jag tror att ni förstår att jag kommer att understöda misstroendeyrkandet, trots att jag inte skrev under det.

Men jag kommer inte att understöda det för att ni handlade fel i den s.k. Veikkausaffären. Jag kommer inte att understöda det för att ni har handlat fel i frågan om kommunsammanslagningarna, även om jag anser att ni borde respektera folkviljan eller demokratin på ett bättre sätt. Ni får ha era åsikter. Det är därför vi är här. Jag kommer inte heller att understöda misstroendet för att ni ville sänka rösträttsåldern. Och framförallt, jag kommer inte att understöda misstroendet för att ni är kvinna.

Men det åligger er, minister Fellman, att uppträda på ett värdigt sätt gentemot alla, de som tycker lika, och de som tycker olika och både i lagtinget och när ni besöker Helsingfors och träffar alla dem som ni kallar rasister.

Fru talman! Om det nu går så att moderaterna även i fortsättningen väljer att sitta i knä på socialdemokraterna och i den avgörande omröstningen inte understöder misstroendet, så hoppas jag åtminstone att fru lantrådet under lagtingets skogshuggarlov kallar in minister Fellman för att lära henne att åtminstone hälsa artigt på folk, så att minister Fellman inte en gång till behöver sitta vid skampålen.

Jag hoppas, minister Fellman, att jag kunde ge er tillräckligt med exempel på er arrogans. Tack för ordet, fru talman.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att den här skillnaden är väldigt hårfin. Det är upp till varje ledamot att bedöma själv om man anser att det är riktigt det man anför. Jag tycker att det här gick lite väl långt. Jag hoppas att ltl Toivonen i fortsättningen kan överväga hur han håller sina anföranden.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag har bara en väldigt kort replik. Som vi fick veta efter otaliga polisanmälningar så är det inte förtal att kalla en människa för rasist om det är sant.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, man kanske får kalla, men om man anser att det är lämpligt att en minister gör det, det kan man ha olika åsikter om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Om man själv kräver att få respekt för sin åsikt, om man själv kräver att få respekt för sin person så tror jag att man alltid ska fundera om respekten inte infinner sig hos debattmotståndaren. Borde man lyfta spegeln, titta sig noggrant i den och fundera; kan även jag vara en orsak till att debatten förs på en icke konstruktiv nivå? Jag tror att vi alla, med jämna mellanrum, ska lyfta den spegeln. Jag rekommenderar också ltl Toivonen att lyfta spegeln när han kommer ner från talarstolen och fundera; kan jag ha någonting med det här att göra?

Vilka famnar partier sitter i, det kan ltl Toivonen fortsätta att spekulera i bäst tusan han vill.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag nämnde också i mitt anförande att jag ibland har varit hård i debatterna här, men jag har inte fått de orden tillbaka av de andra. Sedan nämnde jag också att vi sitter på lite olika sitsar. En minister sitter ju på lagtingets förtroende, men vi sitter ju ”enbart” på väljarnas förtroende.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi som lagtingsledamöter är det demokratiska samhällets högsta valda personer. Vårt ansvar för hur debatten förs, vårt ansvar för hur vi står upp som föredömen för den offentliga debatt som förs på sociala medier, runt ett kaffebord eller i tidningarna är minst lika stort som en ministers. Och det gäller inte bara i salen, det gäller den debatt man tar när man rör sig ute vid kaffebordet eller den debatt man tar tillsammans med sina partivänner eller den debatt man tar inom de sociala medierna. Att försöka undfly ett ansvar som lagtingsledamot, det går inte. Använd spegeln, använda den ofta!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Absolut, vi har alla ett ansvar. Som jag sade, frågan är vem som har mera ansvar? Jag försöker nog internt vara mycket noga med vad vi säger och vad vi inte säger. Ni har nog inte något citat från våra så kallade hemsidor, för det vi diskuterar så diskuterar vi inte öppet. Dessutom försöker jag inte använda dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Toivonen brukar presentera sitt parti eller sin grupp som konservativ. Då kan jag tänka att det kan vara bra med ett vanligt kristet talesätt: ”Man ska behandla andra så som man vill bli behandlad själv”.

På vilket sätt ser ltl Toivonen att han har ansvar över den samhällsdebatt som generellt förs och den respekt som man ger gentemot sina lagtingskollegor, både från en själv och ens partikamrater både här i salen och ute på sociala medier?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag trodde att detta gällde misstroendet mot regeringen, men kanske jag är en del av den tydligen. Nej, men om jag kan svara på frågan ändå, jag försöker vara noga med att nog diskutera hårt i sak men inte använda invektiv.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Toivonen talade så mycket om respekt så att jag tycker att jag kan få fortsätta på det spåret. Min fråga var detta med respekt och också hur Åländsk Demokrati som rörelse, de medlemmar och representanter som man har inom gruppen, använder sig av debattekniken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Ett beslut i ärendet får enligt 43 § arbetsordningen fattas tidigast på fjärde dagen efter det att förklaringen avgavs.

Ärendet upptas för beslut vid plenum fredagen den 19 januari kl. 09.30.

Enda behandling

7        Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Ärendet avförs från dagens lista i enligt förslaget från talmanskonferensen och upptas till behandling den 5 mars 2018.

Plenum slutar

En frågestund kommer att hållas onsdagen den 17 januari klockan 13.00.

Nästa ordinarie plenum hålls samma dag klockan 14.00.

Talmannen önskar att lagtingsledamöterna ska ha beredskap för ett eventuellt kvällsplenum den dagen.

Plenum är avslutat.

Originalfil