Plenum den 17 april 2019 kl. 13.00

Se video:   Del 1/2  Del 2/2

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 17 april 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

För kännedom.. 2

1    Förstärkta åtgärder för ensamförsörjare

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 68/2018-2019

2    Utebliven investering i tandvårdsbil

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 69/2018-2019

3    Strykning av kommunalt processtöd

Ltl Harry Janssons budgetmotion BM 70/2018-2019

4    En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Remiss efter bordläggning. 2

5    Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

Remiss efter bordläggning. 2

6    Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

Remiss efter bordläggning. 2

7    Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

Remiss. 2

8    Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

Remiss. 3

9    En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

För kännedom.. 26

10  En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Remiss. 26

11  En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Remiss. 65

12  Ändring av plan- och bygglagen

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 7/2018-2019

För kännedom.. 65

13  Gasanordningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2018-2019

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler Ltl Harry Jansson om frånvaro på grund av privata angelägenheter.

28 ledamöter närvarande.

Meddelande

Dagens plenum kommer att avbrytas ca kl. 14.00 för en gemensam kaffepaus.

Talmannen vill också redan nu förvarna om att det kan behövas extra plenum i månadsskiftet maj-juni. Ledamöterna bör alltså ha beredskap för plenum både fredagen den 24 maj och veckan efter den 9 juni.

Antecknas.

För kännedom

1        Förstärkta åtgärder för ensamförsörjare

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 68/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling i samband med ärende nr 8 på dagens föredragningslista.

2        Utebliven investering i tandvårdsbil

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 69/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling i samband med ärende nr 8 på dagens föredragningslista.

3        Strykning av kommunalt processtöd

Ltl Harry Janssons budgetmotion BM 70/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling i samband med ärende nr 8 på dagens föredragningslista.

4        En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling i samband med ärende nr 8 på dagens föredragningslista.

Remiss efter bordläggning

5        Ny landskapslagstiftning om socialvård

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019

Ärendet avförs.

Remiss efter bordläggning

6        Yrkesutbildade personer inom socialvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2018-2019

Ärendet avförs.

Remiss efter bordläggning

7        Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

Ärendet avförs.

Remiss

8        Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

Remiss

9        En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendena nr 8 och nr 9 remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår ett tillägg till den ordinarie budgeten i form av detta dokument, den första tilläggsbudgeten för 2019.

Budgetförslaget är väl knappast speciellt dramatiskt på något sätt. Här finns i sedvanlig ordning ett antal tillägg till det som vi aviserade att skulle förverkligas för år 2019. Sedvanligt så ger vi en liten beskrivning - eftersom det här är den tilläggsbudget som presenteras under våren – av hur intäkterna kan tänkas utvecklas framöver. Till grund för det så har vi gjort vissa analyser av statens finanspolitiska planering för de kommande åren.

Där kan man utläsa det som redan tidigare har varit föremål för diskussion här i salen - bl.a. från landskapsregeringen sida, men också från oppositionens och ledamöternas sida - att det nu tycks som om den högkonjunktur som Finland befann sig i under åren 2017 - 2018 mattas av något under de kommande åren, enligt det finländska finansministeriets egna prognoser. Tillväxten bedöms avta i förhållande till den högsta nivån redan under det här året för att sedan ytterligare avta under de närmast kommande åren.

Det här innebär förstås att ökningstakten i avräkningen kommer att minska något. Som det står i dokumentet så höjdes avräkningen under år 2018 ganska avsevärt av en engångsintäkt i statsfinanserna. Dels sålde staten Finland tillgångar och dels fick man större återbetalningar av lån som påverkade vår avräkning tillfälligt. Vi ligger fortfarande något under avräkningsnivån mot toppåret 2018, och jag bedömer att vi ligger så också under det närmaste året framöver. Vi får räkna med att skattegottgörelsen i denna fas, när den finländska ekonomin vänder neråt - mot att ha varit på topp för något år sedan - ligger ganska lågt i det som ska budgeteras för år 2020. Alltså det verkliga utfallet för år 2018.

Men fortfarande så har vi en stark situation. Vi har en skuldfri ekonomi och vi har nyligen presenterat ett bokslut som visar på plus. Men ändå ser vi framför oss vissa utmaningar på intäktssidan för år 2020. Därefter så beror utvecklingen på huruvida vi når målet med en ny självstyrelselag vad gäller ekonomidelen och allt det som vi har diskuterat här tidigare, dvs. ett möjligt nytt system från år 2021 och framåt.

Men det här är en numera sedvanlig beskrivning av vad som ska förväntas som en bas för budgeteringen för nästa år. Och detta arbete pågår givetvis i landskapsregeringen för fullt om att förbereda ett budgetförslag för 2020.

Sedan till detaljerna i förslaget. Jag vill nämna några saker. Ledamöterna har säkert noterat att landskapsregeringen har valt att bilägga en beskrivning av jämlikhetsrådets arbete med en palett av åtgärder - som utifrån det arbetet har genomförts under den här mandatperioden - och där ytterligare ett förslag ligger för lagtingets behandling, det vill säga en höjning av ensamförsörjartillägget med ytterligare 20 procent, eller tio euro per månad. Detta som en riktad åtgärd för människor, som i en utmanande period av sina liv kan behöva ett litet tillskott penningmässigt. Ett lagförslag följer med detta budgetförslag och den diskussionen kan säkert lämpligen föras ytterligare med kollegan Valve om och när lagtinget ytterligare vill ställa frågor och få svar på sådant som berör just detta.

Landskapsregeringen föreslår ett investeringsanslag för en tandvårdsbil. Det här aviserades i samband med den ordinarie budgeten. Nu har beredningen gått vidare så att summorna kan preciseras så att de kan föreläggas för lagtinget att behandla.

Medel för flygfotografering av stormen Alfridas skadeverkningar på skogen är en intressant fråga i efterdyningarna av det som skedde i januari detta år med stormen Alfrida.

Landskapsregeringen har i något sammanhang sagt, att det inte är otänkbart att landskapsregeringen via lagtinget kan komma att söka det som heter ”särskilda bidrag” och som är till för bl.a. naturkatastrofer och som är ett av systemen i vår självstyrelselag. En flygfotografering kan säkerligen vara till nytta också av andra orsaker. Landskapsregeringen menar att det är skäligt och bra att man får en helhetsbild på det här sättet - via en fotografering över hur stora skadorna är – och att detta ska kunna ligga till delgrund för en eventuell ansökan om särskilda bidrag. Det är ju väldigt svårt att med ord beskriva omfattningen av skadorna genom att befinna sig på något ställe på Åland. Men om man flygfotograferar så räknar vi med att man kan skapa sig en helhetsbild av omfattningen.

Landskapsregeringen föreslår nu också medel för en utvärdering av verksamheten vid AMS. Detta aviserades i samband med budgeten. Det behövs lite medel för att genomföra den utvärderingen.

Jag vill ännu kort nämna, att här sker de budgetmässiga genomförandena av de åtgärder som landskapsregeringen har gått in för gällande bolagiseringen av högskolan. Det renodlas nu genom de budgetmässiga verkningarna, så att de separeras mellan högskolan och den gymnasiala delen och så att organisationen på så sätt ska vara förberedd för bolagiseringen samt att högskolan blir en helt fristående ekonomisk enhet. Tack fru talman, jag avslutar där.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag funderar lite kring stödet för flygfotograferingen av skadorna i skog och mark efter stormen Alfrida. Är inte det någonting som borde ha verkställts avsevärt mycket tidigare så att landskapsregeringen i efterhand hade kunnat äska om medel? Nu är ganska mycket redan uppröjt. Det är fråga ett.

Min andra fråga är egentligen ett påstående. Jag påstår att man inte behöver bolagisera högskolan och att man därför skulle vara tvungen att exkludera gymnasiet. Jag har kontaktats under dagen, men även tidigare, av redarna på Åland och i Finland. Man är mycket fundersamma kring de aktiviteter som landskapsregeringen nu försöker vidta.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bolagiseringsdiskussionen kanske inte i första hand ska föras mellan mig som finansminister och vicetalmannen. Den är så mycket större än bara ett budgetanslag. Jag har uppfattat att det finns ett tydligt besked från lagtinget om att bolagiseringen av högskolan är någonting som vi ska arbeta för. Det är fullständigt klart att sjöfartsutbildningen som helhet - med beaktande av de traditioner vi har och med beaktande av de behov som vårt näringsliv har - måste givetvis lyftas högt parallellt med det här arbetet. Men jag tror inte heller att någon vågar påstå att vi kan vara helt nöjda med den situationen som vi har idag, vad gäller sjöfartsutbildningen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi kan definitivt inte vara nöjda med den utveckling som sjöfartsutbildningarna har tagit de senaste åren. Som facit ser ut nu så väljer våra egna åländska rederier att förlägga sin kursverksamhet till Åbo men även till Kotka, därför att kvalitén här motsvarar inte den som de vill ha och tidsmässigt går det inte att få in det i planeringen.

Men det finns ingenting som blir bättre av att man nu, för tredje gången, försöker stuva om organisationen och separera gymnasieskolorna, alltså att föra tillbaka sjögymnasiet till gymnasieskolan. Det finns ingenting som blir bättre av det. Snarare förstärks murarna mellan enheterna ytterligare om man väljer att separera i stället för att samordna, vilket har varit målsättningen under många års tid. Det kommer inte varken sjöfartsnäringen eller de studerande att vinna på.

Minister Mats Perämaa, replik

Talman! Nej, vi är vana vid att Centern - och speciellt vicetalmannen - alltid har som lösning att man ingenting gör och att man kvarstår vid det gamla. I grunden ligger ändå det faktum att vi har stora utmaningar på sjöfartsutbildningsområdet. Näringen är inte nöjd med det som vi kan leverera via gymnasialstadiet och högskolan. Då måste ju målet vara att få det att fungera bättre. Att säga ”nej” till förändringar är knappast lösningen.

Vad gäller Alfrida och flygfotograferingen så genomförs den så fort det bara är möjligt. Landskapsregeringen har förbeställt flygfotografering i samband med att andra flygfotograferingar ska utföras. Så landskapsregeringen fördröjer inte den processen på något sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den förra regeringens sista budget lämnades med ett underskott på 17 miljoner vilket den nya finansministern Perämaa var ytterst kritisk till.

Under den här perioden har ålänningarna betalat 28 miljoner mera i skatt. Nu visar budgeten - så här långt - för 2019 ett underskott på tre miljoner. Dessutom påpekar ministern att vi nu står inför en lågkonjunktur.

Tycker verkligen ministern att regeringen har lyckats med att samla i ladorna inför den kommande lågkonjunkturen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kanske inte är den som borde säga det, men jag tycker faktiskt att landskapsregeringen har gjort ett synnerligen ansvarsfullt arbete med att råda bot på det underskott som bl.a. ledamot Karlsson var med och levererade som sin sista budget för lagtinget.

Många nya kostnader har kommit under vägen. Vi har kostnadsfört arbetsvärderingsprojektet för att få jämställda löner. Vi har sparat ungefär sex miljoner mera - en plan i pensionsfonden - och det har vidtagits ett stort antal åtgärder, för att både bygga en buffert och för att balansera ekonomin.

Som framgår ur den allmänna motiveringen så har vi intäkter att se framför oss också under år 2019 och som beskrivs här. Det täcker den lilla kostnadsökningen som just detta budgetförslag för med sig. I praktiken så har vi en budget (… taltiden slut).

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man kan ju uttrycka sig hur man vill, men om man läser siffrorna så är det ju inte alls så där.

Den förra regeringen lämnade visserligen ett underskott efter sig men man visste ju om att vi stod inför en högkonjunktur, så mycket man nu kunde veta. Det har vi ju facit på. Man har nu fått in 28 miljoner till. Ålänningarna betalar in 28 miljoner mera. Ändock visar det ett underskott på nästan 23 miljoner. Det borde ju rimligtvis vara ett överskott i alla fall, trots att det har kommit lite mera kostnader vilket det gör för alla regeringar. Det borde åtminstone ha varit ett överskott på fem miljoner som man hade kunnat lägga som ett boägg inför kommande lågkonjunktur. Jag anser att finansministern har misslyckats kapitalt under de här fyra åren. Tyvärr!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Då vill jag inte ens höra ledamot Karlsson utfälla en dom över den förre finansministern, som de facto levererade ett budgetförslag på minus 17,6 miljoner, om en budget i balans är att misslyckas kapitalt.

Jag vill också påminna om att i budgetbehandlingarna under se senare åren - bara i den sista - så lämnade oppositionen samlat in kostnadsdrivande förslag på ungefär tio miljoner euro. Så om lagtinget skulle ha omfattat bl.a. det som ledamot Karlsson har förfäktat under behandlingen - där inte kostnaderna har ifrågasatts utan där oppositionen har velat späda på - så då skulle vi sannolikt ha varit lika som tidigare, med ett underskott på ungefär 15 miljoner euro. Om Centern hade fått råda. Om ledamot Karlsson hade fått råda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Finansministern resonerar en hel del om hur klumpsumman kommer att utvecklas framöver. Jag skulle gärna vilja höra en fördjupad analys också om hur skattegottgörelsen kommer att påverkas ifall den finska ekonomin avtar, med beaktande av att det är en ganska svag åländsk tillväxt. Räknar man med att den åländska tillväxten kommer att vara lite starkare nu i eftersläpningen än vad den finska kommer att vara och att man därmed kan räkna med en lite större skattegottgörelse? Eller räknar man med att den ska vara på samma nivå eller i värsta fall, att den också kommer att vara lägre?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där är väldigt svårt. Skattegottgörelsen är besvärlig att förutspå. En del ska beakta hur det går i Finland och en del ska beakta hur det går på Åland samt ytterligare också ha en två års förskjutning. Det ligger i farans riktning att den skattegottgörelse som budgeterats för år 2017 så kan ytterligare sjunka något, eftersom Finland - som land - pikade i högkonjunkturen år 2018, vilket är det år som man jämför med.

Vi har kunnat notera att vi inte hade en exakt lika god tillväxt på Åland då. Men om Finlands ekonomi börjar dala något, så kan det väl hända att den åländska ekonomin rent matematiskt och bedömningsmässigt börjar krypa upp litet igen. Men förhoppningsvis så ska vi vara inne i ett nytt system redan från år 2021, när vi pratar om skatteavräkning i stället för skattegottgörelse.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Så är det! Det nya ekonomiska systemet, som är framförhandlat, är ju betydligt mycket mera flexibelt. Det är också glädjande att den här skrivningen finns med i riksregeringens framtidsutsikter, om att Åland årligen ska erhålla tio miljoner mera i grundfinansiering. Det är väl arbetat av landskapsregeringen och av finansministern.

Hur är finansministerns bedömning framåt? Under den här processen den här mandatperioden så har vi haft en hel del inbesparingar. Vissa inte alldeles för roliga men enligt mitt förmenande nödvändiga. Hur ser finansministern på framtiden? Är det nu läge att sätta spenderbyxorna på eller vad ska vi tro om framtidsutsikterna?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag menar att detta budgetförslag får vara ett svar till den delen. Alla vet vi hur frestande det är att inför val lova både det ena och det andra. Vi kunde konstatera att inför riksdagsvalet på rikshåll - som genomfördes förra söndagen - så var partierna ute och lovade åtgärder på miljardbelopp. Kopplat till det så menar jag att det här budgetförslaget är ansvarsfullt, men ändå med vissa riktade åtgärder.

Jag tror inte att någon finansminister kommer att ställa sig upp och säga ”nu ska vi öppna kranarna och ta på oss spenderbyxorna”! Jag följer det budskap som jag har haft tidigare - ”Ansvarsfullhet framför allt.” Det är det som bidrar till stabilitet på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Anslaget för flygfotografering efter följderna av Alfrida så är välkommet. Men det här måste synkroniseras med de anmälningar och de verkningsplaner som görs - att man kan urskilja det som avverkats året före med det som drabbats av Alfrida - så att man kommer till rätt arealer när det gäller det här.

Min fråga är att när kommer ett besked om eventuella åtgärder för att lindra kostnaderna för skogsägarna i framtiden? Då tänker jag närmast på dem som har blivit drabbade av stormen Alfrida i ungskogarna, alltså sådana 20-, 30- eller 40-åriga skogar som har full tillväxt men som man måste starta upp på nytt. Hur är tanken där? Är det reducerade kostnader i markberedningar och plantor eller hur har man tänkt?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan väl avslöja så mycket att landskapsregeringen, på initiativ av näringsministern, har haft en överläggning i den här frågan och givetvis diskuterat den med skogsbruksbyrån, som har sakkunskapen.

Det är ännu för tidigt att säga något. Ingen kan i dagsläget säga hur stora skadorna är för att kunna göra en slutlig bedömning. Framförallt så måste man - innan man gör en ansökan - veta vad man ansöker om och vad det negativa utfallet är. Så jag kan inte ange någon tidpunkt. Men det är något som klarnar efterhand. Men säkerligen tar det hela sommaren och förmodligen även hösten, innan hela bilden är klar.

Ltl Brage Eklund, replik

Det kan finnas ett problem med dessa flygfotograferingar. Det finns ju en stor del som är färdigt avverkat och utkört. Det kan man ju se. Men sedan finns det en stor del stormskador som kommer att ligga kvar fortfarande. Jag förstår att det är på det viset. Den totala effekten vet man inte ännu. Men det kan vara intressant för skogsägarna - och framförallt för dem som har blivit drabbade av sina ungskogar med full tillväxt - att man så småningom ska få besked om vad som komma skall.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Just nu förlitar jag mig - och säkert flera med mig - på skogsbruksbyrån, som har kompetent personal på det här området och som har nära kontakt med näringen i fråga.

Inför en eventuell anhållan om särskilda bidrag så kommer ju den andra dimensionen också med, alltså kostnaderna för elnätet som skadorna förorsakade. Om vi eventuellt kommer till en anhållan om särskilda bidrag, så bör båda dessa delar vägas in.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Tack talman! Jag har äran att få presentera vårt färskaste lagförslag som finns på dagordningen, nämligen det om höjningen av barnbidragets ensamförsörjartillägg. En av flera åtgärder som emanerar från jämlikhetsrådets arbete. Dessa åtgärder beskrivs närmare i tilläggsbudgetens bilaga, vilken jag kommer att återkomma till.

Ser man den här i ljuset av övriga åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit, så är det här en följd i färg. Vi har antagit en medieavgift som särskilt tar hänsyn till ensamförsörjare. Nu föreslår vi att ensamförsörjartillägget för barnbidraget höjs och studiesociala åtgärder - som ska stärka ensamförsörjare - aviseras i tilläggsbudgetens bilaga. Detta är således en noggrant övervägd och analyserad åtgärd.

Jag skulle kunna ta ett citat direkt från bilagan, där det också beskrivs vad som kommer efter detta. Det står att ”landskapsregeringen förbereder även lagstiftning gällande en justering av studiestödets ensamförsörjartillägg”. Grunden för jämlikhetsrådets arbete är förstås ÅSUBS:s fattigdomsutredning varav det färskaste är från 2018. Där har en av våra stora frågeställningar varit hur vi kan hjälpa de mest utsatta i samhället. Hur kan vi nå de grupperna som vi ser att behöver hjälpas, utan att vi äventyrar arbetslinjen, dvs. att vi bygger ett socialskydd som inte sporrar till att få ner arbetslösheten.

Flera gånger så har det sagts, från denna talarstol, att den bästa fattigdomsbekämpningen som finns är att ge alla ålänningar ett jobb. Detta är någonting som jag tror att det råder en väldigt bred politisk konsensus kring.

I fattigdomsutredningen - på sidan 12 - så har vi kunnat konstatera att det finns en samvariation mellan bidragsformen av bostadsbidrag och arbetslöshet, likaledes som mellan utkomststöd och arbetslöshet. Jag citerar ”Liksom i den föregående utredningen framgick här att samvariationen mellan arbetslöshet och bostadsbidrag är lika stark som den mellan arbetslöshet och utkomststöd. Vi fann även att det på ett aggregerat plan skett en omfördelning mellan utkomststödet och bostadsbidraget mot en allt större andel av det sistnämnda”. Vi menar att med denna åtgärd - alltså med höjningen av barnbidragets ensamförsörjartillägg - når vi en del av de grupper som är ekonomiskt utsatta.

Nu är en logisk följdfråga förstås, att varför just denna summa? Man finner ett delsvar till det i fattigdomsutredningen där det konstateras att just ensamförsörjartilläggets värde urgröptes med 11,4 procent mellan åren 2008 och 2016. I liggande lagförslag finns ännu färskare uppgifter. Där kan ni säkert notera siffran 14,6 procent. Det är ÅSUB:s uppskattning av hur värdet har försämrats från år 2016 fram till årsskiftet 2018-2019, vilket motsvarar en höjning av ensamförsörjartillägget på 57,30. Därefter har värdet ytterligare urgröpts något. Därav nivån på 60 euro.

Värt att notera specifikt är att detta är en länk i en lång kedja av olika åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit för att hedra vårt gemensamma mål om att skydda de mest ekonomiskt utsatta i samhället som ÅHS-avgifterna, avdraget, dygnsavgifterna i högkostnadsskyddet, - vilket gynnar våra långtidssjuka - medieavgiften, åtgärderna för att främja tillgång till läromedel och ävenledes de aviserade studiesociala åtgärderna. Dessa, bästa vänner, går alla åt samma håll. Tack för ordet!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack minister Wille Valve för klargörandet! Framförallt i slutet av ert anförande, där ni verkligen beskrev hela länken och hur det här är en del av en större helhet. Just den här diskussionen - om hur mycket man ska höja och med vilken summa - så måste man framförallt sätta i ett helhetsperspektiv.

Trots att Socialdemokraterna värnar oerhört mycket om den här gruppen så är det ändå viktigt att man stöder från många olika håll, så att alla människor blir delaktiga i det och får ut det mesta av systemet. Där är ju framförallt avgiftspolitiken väldigt viktigt. Så det är glädjande att ministern för fram en sådan här bra lag och Socialdemokraterna stöder den till fullo.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Så är det förstås, och att detta ingår i en lång kedja.

En sak som inte har uppmärksammats mycket bland allmänheten men som landskapsregeringen också har gjort, handlar om att slopa avgifterna för vissa av våra funktionshindrades hjälpmedel, som i budgeten kanske inte är en jättestor summa men som gör jättestor skillnad för några av våra mest funktionshindrade medborgare.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för det klargörandet ministern! Det är också glädjande att höra att man ska se över vuxenstudiestödet. Det är många ensamstående som också gärna skulle behöva fortbilda sig och utbilda sig vidare och eventuellt göra sig färdiga. På Åland har vi ju en ganska stor skillnad jämfört med riket. Däremot vill jag påpeka att framförallt med barnbidraget så ligger vi flera procentenheter högre än i Finland, också med tanke på att det ju är dyrare kostnader runtomkring oss. Men vi har väldigt bra förmåner för dem som är utsatta men också för ensamförsörjande. Så det här är en glädjens dag för Socialdemokraterna och en glädjens dag för ensamförsörjarna och dem som lever på små medel ute i samhället.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Kemetter! Man kan också notera i det sista stycket i liggande lagförslag, där det beskrivs vem som är ensamförsörjare på Åland idag. År 2017 så uppgick - enligt tillgänglig statistik - antalet ensamförsörjare på Åland till 459, varav - och detta är värt att notera - 406 kvinnor och 53 män. Under samma år fanns det 828 barn i familjer som erhöll ensamförsörjartillägg. Detta handlar om en förstärkning om tio euro per barn och månad. Det vill säga per barn och per år 120 euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Jag skulle vilja rikta ett tack till landskapsregeringen för att man kommer med det här lagförslaget, även om vi från Ålands Framtids sida tycker att det är alldeles för lite. Vi har under fyra, fem års tid föreslagit att man borde fördubbla ensamförsörjartillägget för ensamförsörjarna. En fördubbling per barn och månad. Till den delen har vi ofta stött på kritik från regeringspartierna som har sagt att ”om vi höjer ensamförsörjartillägget så kommer det ändå att ätas upp av olika andra bidrag”. Man menar att utkomststödet exempelvis skulle urholkas och möjligheten att få ensamförsörjartillägg och så har man röstat ner våra förslag gång på gång när vi har lagt dem.

Därför uppmanade vi landskapsregeringen, i senaste budgetdebatt, att utreda eventuella höjningar av det här bidraget i förhållande till andra bidrag. Vi tog alltså till oss av kritiken. Men nu lägger man fram ett förslag från landskapsregeringen utan att överhuvudtaget kommentera den problematiken. Varför har man inte (… taltiden slut).

Minister Wille Valve, replik

Ja, bästa ledamot Jonsson! Jag måste ärligen säga att jag rynkade lite på pannan när jag såg Ålands Framtids åtgärdsmotion. Jag har haft farhågor om att vi kan råka in i en överbudspolitik ifall vi efter noggrann analys och eftertanke beslutar oss för vissa åtgärder. Att det blir så att en vill höja till 50, en till 100 och ”150 var det här och 200 var det där” osv. Jag hoppas att vi inte hamnar in i det. Jag tycker inte att det är riktigt värdigt för detta hus. Jag tror mera på landskapsregeringens arbetssätt som mer handlar om en cocktail av flera åtgärder och som riktar sig till samma grupp. Flera olika åtgärder som alla sätts in för att den grupp, som vi har identifierat att behöver åtgärderna, verkligen ska få dem. Att enbart höja en jättemycket är med förlov sagt en ganska trubbig åtgärd.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, men även till den del som landskapsregeringen nu föreslår - att utvärdera och anpassa vuxenstudiepenningen för ensamförsörjarna - så har vi också lagt konkreta förslag och till och med haft omröstningar i lagtinget om den saken.

Men framförallt så skulle jag vilja ha svar på frågan, att hur kan ministern nu lägga fram ett lagförslag utan att ens ha granskat den problematiken, när man tidigare har varit kritisk mot att en eventuell höjning av ensamförsörjartillägget skulle urholka möjligheten till utkomststöd?  Den kritik som man framförde mot oss så blundar man själv för och lägger fram ett närmast identiskt förslag, dock i lite mindre omfattning med ett lite lägre bidrag.

Jag vill bestämt ta avstånd från det som ministern säger, att det här är någon form av överbudspolitik, eftersom vi konsekvent i fem, sex års tid har lagt förslag om att fördubbla ensamförsörjartillägget. Den politiken vill vi fullfölja och hålla linjen.

Minister Wille Valve, replik

Ledamot Jonssons replik förvånar. Undertecknad har åtminstone aldrig sagt någonting sådant, att ensamförsörjartilläggets höjning skulle vara irrelevant av det ena eller andra skälet. Tvärtom så har det varit ett av de huvudspår som vi har jobbat med ända sedan ÅSUB:s fattigdomsutredningar kom åren 2016 och 2018.

I ljuset av det som ledamot Jonsson säger så tycker jag att det här borde vara en glädjens dag för Ålands Framtid. Vi höjer ensamförsörjartillägget. Dessutom kan man notera i tilläggsbudgetens bilaga att vi lyssnar ännu mera, med tanke på vårt aviserade förändringsarbete för de studiesociala förmånerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Minister Wille Valve nämnde flera av de åtgärder som har gjorts för de mest ekonomiskt utsatta. Det är glädjande att se den text som är längst bak i tilläggsbudgeten, där mycket av de här frågorna radas upp.

ÅHS:s avgiftstaxor har reviderats till stor förmån för dem som har det svårast ekonomiskt. I det arbetet diskuterade vi också ett gemensamt tak för barnfamiljerna, när det begav sig. Det konstaterades att det var administrativt väldigt svårt med de befintliga systemen som fanns. Men det finns ändå en poäng i det. Man ser att ensamförsörjare får det svårare ju fler barn som man har.

En annan fråga - som min kollega Pernilla Söderlund brukar lyfta - är att ensamförsörjartillägget också skulle stiga per barn. Ju fler barn man har så ju större skulle tillägget bli. Hur ser minister Valve på en sådan utveckling av ensamförsörjartillägget i framtiden?

Minister Wille Valve, replik

Det sistnämnda var en intressant innovation och ett välkommet inspel i den debatt som pågår bredare i samhället. Dels om att anpassa nivåerna enligt familjestorlek men det finns också en debatt om att behovspröva, framförallt barnbidraget, så att det verkligen skulle nå de grupper som behöver det. Så det finns flera aspekter på den frågan.

Vad gäller det förstnämnda, taket för familjer, som ledamot Zetterman var inne på, så förekom det en sådan diskussion i ÅHS:s styrelse och i landskapsregeringen. Men man konstaterade att detta blir för byråkratiskt. I stället beslöts det att ”vi når samma mål genom att slopa avgifterna för barn och ungdomar inom primärvården”, vilket ledamot Zetterman också har noterat.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Tack talman! Att slopa primärvårdsavgifterna tycker jag att var en mycket välavvägd och klok prioritering. Jag tycker samtidigt - när de administrativa möjligheterna finns - att man också borde ha ett gemensamt tak för familjer. I de familjer där man har flera barn som är väldigt sjukliga så blir det otroligt tufft, också av den anledningen att den ena föräldern ofta måste gå ner i arbetstid för att orka med familjen och livet kring de sjuka barnen. Jag ser det som en framtidsutsikt.

Jag ser också det som en framtidsutsikt som kollegan Söderlund brukar lyfta. Jag tycker att barnbidragen ska vara generella. Jag tycker inte att man ska gå in för ett sådant förfarande att de ska vara behovsprövade. Däremot så kan jag tänka mig att ha dem differentierade per grupp. Som vi nu gör är ett bra första steg när det gäller ensamförsörjarna. Jag skulle också kunna tänka mig att ta ytterligare steg vidare i den riktningen.

Minister Wille Valve, replik

Jag vill ta fasta på optimismen i ledamot Zettermans inledning i repliken. Jag delar optimismen vad gäller utvecklingen. Den tekniska utvecklingen kommer i sig att leda till en betydande avbyråkratisering för patienten som har med ÅHS att göra, med tanke på att hanteringen av dagens högkostnadsskydd kommer att bli så mycket enklare när inkomster i högre utsträckning kan bedömas i realtid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Jag tänker beröra speciellt tre punkter i förslaget till denna tilläggsbudget.

Det första är utvärderingen av AMS. Jag har efterfrågat en sådan utvärdering och jag är övertygad om att hur bra och tillfredsställande en myndighet eller ett arbete än fungerar, så är det hälsosamt och smart att regelbundet utvärdera dess verksamhet. En utvärdering ska aldrig uppfattas som kritik. Tvärtom. Det är ett konstruktivt tillfälle att rätta till och förändra, men även ge en trygghet om vad som är bra. En möjlighet att säkerställa, att här är vi idag och dit vill vi gå i morgon.

Det är dessutom hygieniskt riktigt att upplåta denna utvärdering till en extern part. En part som med öppna ögon kan ifrågasätta hur verksamheten bedrivs från tak till golv. Vi vet att tider förändras. Vår arbetsmarknad är dynamisk och annorlunda idag än för ett antal år sedan. Vi har ett utanförskap som vi egentligen har rätt dålig koll på. Jag tänker främst på de s.k. ”hemmasittarna”. Alla de som inte är mottagliga för varken studier eller arbete.

Når vi alla dem som vi behöver nå ut till idag? Hur ser öppettiderna ut? Är det möjligt att besöka AMS kvällstid eller en lördagseftermiddag? Kan vi bli bättre på att skapa sysselsättningsåtgärder i ett läge där de enkla jobben blir allt färre och även praktikplatserna? Hur lyckas vi med uppdraget att matcha arbetssökanden med marknaden? Hur lyckas vi med att få in en 30-åring, som kanske aldrig haft ett arbete, ut på arbetsmarknaden? Hur lyckas vi i samarbetet med övriga myndigheter och organisationer? Hur lyckas vi med att integrera och få våra så viktiga nya ålänningar i arbete? Hur lyckas vi med att locka nödvändiga kompetenser till Åland? Vilken krockkudde är egentligen det korta avståndet till Sverige, hur många flyttar bort från Åland för arbetets skull? Har vi rätt strukturer i arbetet mot ungdoms- och långtidsarbetslöshet? Har vi alla de nödvändiga verktygen eller vilka saknas? Går resurser att omfördela och på så sätt uppnå större service och effektivitet? Hur arbetar vi jämfört med omvärlden? Använder vi den bästa modellen idag? Hur ser våra målsättningar ut? Vad har vi för tydliga mål och är de mätbara?

Frågorna som bör ställas vid en utvärdering och utfallet kan ge vid handen att allt fungerar optimalt, men det kan även ge en välfylld matsäck om hur vi kan bli ännu bättre. Därför är anslaget om 50 000 euro för utvärdering av AMS väldigt bra. Här finns helt klart intressanta kopplingar gällande arbetet för de ekonomiskt utsatta, där ett arbete är den bästa och effektivaste åtgärden för en sund ekonomi.

I arbetet med att stärka situationen för de ekonomiskt utsatta föreslås också i tilläggsbudgeten ändringar i barnbidragslagen, så att ensamförsörjartillägget höjs från 50 till 60 euro per barn och kalendermånad. Antalet barn som det berör är ca 850 stycken, så förslaget får positiva effekter sett ur ett socioekonomiskt perspektiv och är ännu ett steg i arbetet mot ekonomisk utsatthet. Precis som minister Valve nyss talade om.

I övrigt kan vi i tilläggsbudgeten se att kommunreformarbetet går vidare och precis som initialt utlovats, så står landskapsregeringen vid sitt ord om att hjälpa kommunerna med resurser för att underlätta samgången.

Flytten av den gymnasiala sjöfartsutbildningen, från högskolan till Ålands gymnasium, är enbart positiv och kommer att skapa en större tydlighet i hela utbildningen för såväl personal som studerande. En renodling, men där det ändå finns en röd tråd och grundtanke om samarbete. Den bidrar även till att lyfta och modernisera hela utbildningsgrenen, vilket behövs med tanke på sjöfartens betydelse för Åland och för inflyttning. Nämnas kan att det är många år sedan den gymnasiala sjöfartsutbildningen har haft så många ansökningar som det just nu har kommit in inför hösten. Självklart ska vi se det positivt och tro att botten är nådd och att Ålands sjöfartsutbildning redan vädrar morgonluft.

Avslutningsvis en liten petitess - och en personlig sådan - kring momentet ”ÅMHM:s verksamhet.” Där kan jag personligen principiellt tycka att den intäktsminskning som uppstår då ingen avgift för köttbesiktning debiteras under 2019, borde kunna hanteras på annat sätt än via tilläggsmedel. Framförhållningen är lång och parallellt med intäktsminskningen sker även en naturlig minskning av arbetsbelastningen. Enligt min ekonomiska syn bör intäktsfall i detta fall fullt ut kunna kompenseras på andra sätt än via tilläggsmedel. Åtgärden i sig, att lösa en i grunden välbehövlig åtgärd för vårt hårt trängda matkluster, är ypperlig. Det jag ifrågasätter till viss del är lösningen på problematiken med att skjuta till tilläggsmedel. Den uppkomna effekten av minskade intäkter borde ha gått att lösa via drift- och planeringsmässiga åtgärder inom ÅMHM:s verksamhet framom ökade kostnader och tilläggsanslag. Tack, fru talman.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Vi har att ta ställning till den första tilläggsbudgeten för 2019 vilket i både Finland och Sverige brukar kallas för en vårbudget. En vårbudget känns som något som skulle ta spjärn mot framtiden på ett kanske ännu tydligare sätt. Det här kanske inte kommer som en jättestor överraskning, men vi tycker från Centerns sida att man kunde ha visat lite mer. Särskilt när det kommer till näringspolitik.

Skälet till det är den stora debatt som vi hade under våren - och som faktiskt finansministern har efterlyst vid flera tillfällen - om att vi ska ta oss en funderare på vad vi ska leva på i Åland framöver. Det här har faktiska orsaker i form av att vi just nu ser på en revision av vårt ekonomiska system som kommer att ställa högre krav på att våra affärer fungerar.

Det är i det närmaste ett faktum att om Åland skulle drabbas av en väldigt hög arbetslöshet under ett nytt ekonomiskt system, så kommer det att få kraftiga följder för hela landskapet. Det betyder att vi behöver göra precis allt för att upprätthålla företagens konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Här hade vi nog gärna sett från gruppens sida lite mera förslag med spjärn i den näringspolitiska debatt som vi hade tidigare, t.ex. hur man skulle kunna kapitalisera Kraftnät Åland för att därmed få ner energikostnaderna för företagen. Idag vet vi att energikostnader, tillsammans med andra kostnader, är hämmande för de åländska företagen i förhållande till konkurrerande företag. Det där finns det många, väldigt sakliga och goda skäl för, men det blir likväl något på sista raden som ställer till det och som kan göra det besvärligt för oss som bor här.

Vi hade också gärna sett ett resonemang kring effekterna av Alfridas skadeverkningar. Vi minns t.ex. när ”Gudrun” gick hårt åt Sverige för ganska många år sedan. Då fick man väldigt stora belopp från EU för att reda upp det. Vi hade gärna sett ett resonemang kring i vilken mån man har försökt hitta sådana vägar här. Nu fotograferar man skadorna men kommer inte direkt med några förslag till åtgärder. Vår förhoppning är naturligtvis att fotograferingen ska leda till att man får en tydligare bild av vad som har hänt och att man därefter kan se vilka finansieringsmöjligheter som det finns.

När det gäller investeringsanslag för en tandvårdsbil så är väl detta egentligen det enda riktigt överraskande momentet i hela tilläggsbudgeten, som i övrigt nog är att betrakta mera som att ”lappa och laga”. Om tandvårdsbilen är vår uppfattning den, att ju mera man kan göra för att stärka den allmänna hälsan, desto bättre är det. Så den ser vi inga stora bekymmer med.

När det gäller en höjning av barnbidraget och ensamförsörjartillägget så är det alltid på det viset att man kanske vill ge mera. Den motion som Ålands Framtid har lanserat så är något som vi kan stöda i det sammanhanget. Vi tycker att det är bättre att göra mer än att göra mindre, när det kommer till dem som har det sämst i just det fallet.

Att man sedan ska utvärdera verksamheten vid Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet, det ser vi närmast som en självklarhet. Vi har inga stora bekymmer med det.

På det hela taget så hade vi nog förväntat oss lite mera med tanke på att vi trots allt har ett valår. Jag tycker att vi har haft en väldigt spänstig näringslivsdebatt och vi är mitt inne i ett brytningsskede om vi ska eller inte ska gå över i ett nytt ekonomiskt system.

Med den bakgrunden så är vi nöjda från Centergruppens sida. Tack fru talman!

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag tittade nyfiket på budgetmotionerna. Jag tänkte att jag måste ha missat någon, t.ex. gällande den om verkningarna av Alfrida och möjligheterna att söka EU-medel för det. Jag tyckte att det lät som en intressant tanke och skulle gärna spinna vidare på det. Men jag noterade att det inte ligger någon motion kring den frågan från Centerns sida. Hur kommer det sig?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Den mest självklara frågan är väl att det är svårt att ha någon riktig överblick över vad som har hänt och därför är det svårt att formulera ett förslag. Vi har inte den insikten i verkningarna som landskapsregeringen har och därför ville vi se ett initiativ därifrån först. Det är nämligen så det fungerar med den demokrati som vi har valt, att det är landskapsregeringen som ska komma med förslag och oppositionen ska sedan syna och komma med motförslag.

När det gäller Alfrida så har vi faktiskt drivit frågan ganska hårt på olika håll där det så har varit möjligt. Men vi väntar på en utvärdering över vad som i själva verket har hänt.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Resonemanget är aningen förvirrande. Landskapsregeringen borde ha kommit med ett förslag om att analysera vilka EU-stöd som man kunde få. Men det är för tidigt för Centern att skriva en budgetmotion om att så borde göras. Det är en ganska ”tvinnig” argumentation tycker jag.

Jag tycker i övrigt att förslaget låter alldeles utmärkt och finns det färdiga modeller för hur bidragen har sökts från tidigare stormar i Sverige, så är det ju ännu ett plus. Det var en information som inte jag kände till, att det har delats ut fryntliga bidrag till den delen. Så personligen tar jag till mig informationen, men jag tycker att det är synd att det inte kom in en motion om saken.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Vi gör som vi alltid har gjort från Centerns sida, vi kommer med goda förslag i den mån som vi tycker att det är vettigt att göra det.

I det här fallet så tycker vi att man kan analysera det från landskapsregeringens sida om vilka möjligheter som det finns för ett EU-bidrag. Vi måste vara ärliga med det, att vi faktiskt inte har någon aning om vilka fonder man i sådana fall ska vända sig till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag noterade med glädje att ledamot Pettersson inte kritiserade den ekonomiska situationen och att vi i princip närmar oss en ekonomi i balans - i förhållande till det som har kritiserats tidigare - när ledamoten förde fram att vi ska utöka bidragen, satsa och kapitalisera samt lägga pengar på ett kraftnätsbolag osv. Det var bra att man inte kritiserade att vi börjar nå en ekonomi i balans, vilket tidigare ledamöter från Centern har gjort.

Själva utökningen och dubbleringen av ensamförsörjarbidraget - som motionen går ut på - så stödde Centern. För mig är det bättre att gå in för en rad av åtgärder, vilket ministern var inne på, som riktar sig till dem som faktiskt har det lite svårt ekonomiskt, i stället för att lägga allt krut på en åtgärd. För det är det som man gör i det här fallet, ifall man går på Centerns linje. Det kanske inte är det klokaste, med tanke på att alla ensamförsörjare inte är fattiga eller utsatta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det där är ju sist och slutligen en fråga om tycke och smak. Vi tycker att folk som är ensamförsörjande så har det oftast rätt besvärligt och barnbidraget är värt väldigt mycket. Av det skälet så kan vi gå in för att stöda den linjen.

När det gäller kapitaliseringen av t.ex. Kraftnät Åland, så skulle jag gärna vidareutveckla det. I dagens läge är det nog ett faktum att storförbrukarna får betala en väldigt hög del av den Finlandskabel som vi alla drar nytta av och som vi alla beslöt att bygga. För konkurrenskraftens skull så hade jag gärna sett ett resonemang kring hur man tycker att man ska göra.

Ltl Petri Carlsson, replik

Som sagt är alla ensamförsörjare inte ekonomiskt utsatta. Jag tycker ändå att det är rimligt att göra så här. Landskapsregeringen föreslår en moderat höjning och samtidigt med andra åtgärder i kombination. Då får de som är ekonomiskt utsatta ta del av samtliga åtgärder. Jag tror att det blir en bättre effekt.

När det kommer till Kraftnät Åland så kan det kanske vara klokt att avvakta med det som ledamot Pettersson föreslår. I utskottet pågår nu det arbete som vi har gällande vindkraften och stöden till det. När vi får igång vindkraften och en egen produktion på Åland så blir det kanske möjligt att profitera på det för Kraftnät Åland med transiteringen. Därigenom får Kraftnät Åland kanske det bättre ekonomiskt ställt så småningom. Frågan är om det kanske vore klokast att avvakta detta. Vindkraften kommer att sänka avgifterna i längden tror jag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det där är riktigt. Det kan faktiskt leda till sänkta avgifter på sikt. Men konkurrenskraft är lite som med mjölk. Det är färskvara. Det finns ett ”bäst-före-datum” för det. Om det är så som mycket tyder på just nu - att delar av vårt näringsliv lider rätt tufft av för höga kostnader - så är det någonting som man kanske behöver hantera nu i stället för senare. För när det väl börjar gå neråt i konkurrenskraftshänseende så är det svårt att bryta kurvan.

Det som nu händer är att det egentligen är storkonsumenterna som till största delen får betala för Finlandskabeln. Frågan är om det är rättvist? Jag har egentligen inget svar på det, för det är en svår fråga. Därför skulle jag gärna ha sett ett resonemang kring det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Ledamot Pettersson efterlyser åtgärder för tillväxt och sysselsättning i sitt anförande. När jag tittar på de budgetmotioner som har kommit till denna tilläggsbudget så hittar jag inga konkreta åtgärder från Centern där. Beror det på att man inte har några konkreta åtgärder - annat än det som ledamoten tog upp i sitt anförande kring kapitalisering av Kraftnät Åland - eller hur ska vi tolka bristen på idéer?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är nog som vanligt ”hönan eller ägget” som det mynnar ut i under diskussionen här i plenum.

Jag ville lyfta det här som ett slags gruppanförande, där vi påpekar att detta är en vårbudget och att den innehåller rätt få inslag i injicerande syfte till näringslivet. Jag tror nog att man kan tolka det mera som ett påpekande över det märkliga i att vi har haft en näringspolitisk debatt som inte lämnade några spår i form av en budget.

Sedan kan man alltid ställa sig frågan varför oppositionen inte har lyft de här frågorna. Vi har valt att inte göra det på annat sätt än i anförandet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag vet att ledamot Pettersson har en god inblick i den åländska sjöfarten och att den branschen ligger ledamot Pettersson varmt om hjärtat. Personligen ser jag enbart positivt på en bolagisering av högskolan och också den åtgärd som syns i denna tilläggsbudget, alltså en överflyttning av den gymnasiala sjöfartsutbildningen tillbaka till Ålands gymnasium. Jag ställer mig frågan om det är någonting som Centern ställer sig bakom? Jag blev lite förvånad här i ett tidigare replikskifte, att finns det en enighet inom Centern kring denna fråga?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Centern stöder allt som har att göra med att man ska göra sjöfartsutbildningen så bra som någonsin är möjligt. Det är en kungstanke i partiets historia att vi ska vara världsbäst på det vi gör. Sedan finns det olika sätt att nå denna världsklass.

När det gäller att verkligen skapa förutsättningar för att göra någonting så bra det någonsin är möjligt, så står Centern till 100 procent - och ofta mer - bakom det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Vi socialdemokrater vill tacka regeringen för det utomordentliga arbete som de har lagt ner på den här tilläggsbudgeten. Det är en tilläggsbudget som innehåller lite av det som vi redan lovat, lite extra som vi ville ha med och några saker till som inte är så spännande.

Till att börja med kan jag vara glad över att höstens budgetdebatt inte gjorde mig till en lögnare, då jag sade att i den här budgeten skulle det komma pengar till en tandvårdsvagn, vilket det står om redan på första sidan. I höstas var det många som tvivlade på att vi socialdemokrater skulle fortsatta att kämpa för allmän tandvård, men det gör vi. Nu är den nya tandvårdsbilen på plats och den kommer att fungera mycket smidigare än den tidigare tandvårdsstolen. Snart kommer den att fara till skärgården och till olika institutioner för att hjälpa folk på plats.

Vi lägger även 10 000 euro på att kontrollera fasta fornlämningar som kan ha skadats av stormen Alfridas framfart. Det är bra. Vi ska vara rädda om vår historia, inte bara närhistorien utan också den som ”visa var vi äro hemma”. När jag nu nämnde Alfrida så kan jag säga att vi spenderar 40 000 euro på att flygfotografera de värst drabbade områdena för att stöda skogsfrämjande åtgärder senare.

Fru talman! Sedan kommer jag till den delen av budgeten som jag, och övriga socialdemokrater, kanske är mest nöjda med. Vi kommer att höja ensamförsörjartillägget per barn från 50 till 60 euro i månaden. Så tillsammans med de andra ändringarna som vi har gjort under perioden - en halvering av medieavgiften och ett avdrag på hundra euro per år - så betyder detta, att i reda pengar får en ensamförsörjare mellan 330 och 570 euro mera direkt i fickan, beroende på om de har ett, två eller tre barn. Detta kommer att visa sig på ett rejält sätt i plånboken för de människor som har varit utsatta och som ofta måste söka efter röda lappar i affärerna. I samma anda så förbereder regeringen en lagstiftning angående en justering av studiestödets ensamförsörjartillägg.

Fru talman! Till sist vill jag nämna två projekt som landskapet finansierar, ”Kreativa Barn” och ”Starka Barn”. Syftet med dessa projekt är att stimulera kreativiteten och viljan att pröva på olika fritidsintressen inom sport eller kultur. Detta utan någon kostnad för den enskilde. Det är ingen hemlighet att även på Åland kan fritidsintressen vara klassmarkörer. Det är inte alla föräldrar som har råd att köpa en full sportuppsättning eller ett instrument. I de här programmen kan ungdomarna avgiftsfritt pröva på olika saker under en tränares eller någon annan kunnigs ögon. Vem vet? Kanske vi hittar vår nästa Isabella Mattson eller en operasångare den här vägen, vilket jag tycker att skulle vara fantastiskt.

För att avsluta. Vi socialdemokrater är väldigt nöjda med denna tilläggsbudget och ser fram emot utskottets behandling av den. Tack!

Talmannen

Vi tar en liten kaffepaus.

Talmannen

Vi återupptar plenum efter pausen.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Egentligen så borde jag föreslå bordläggning, så att det skulle bli fullt i salen.

I förslaget till tilläggsbudget har man tackat landskapsregeringen för att de har fört in ett ensamförsörjartillägg. Jag skulle vilja få en förklaring, av den som kan, hur utsatta barn kan få ett bättre liv med 30 cent om dagen? För det är det som det betyder, med 10 euro i månaden. Det är det som man har hyllat stort från regeringsblocket, och att det är en så enorm skillnad. Det kan vara så. Men med erfarenhet från det praktiska livet så tror jag inte att 30 cent per dag förbättrar något för de utsatta barnen.

Barnbidragsdelen har man inte höjt överhuvudtaget i landskapet sedan år 2008. Så barnbidragen är på samma nivå som år 2008. Det hedrar däremot landskapsregeringen att man inte kommer med stora ändringar, eftersom det är ett valår. Men jag vill bara poängtera att man kanske borde titta på det här i sin helhet, också på barnbidraget. Vi har högre barnbidrag på Åland än vad man har i omkringliggande regioner. Men för den skull så har det stått stilla sedan år 2008. Det kan finnas en orsak att titta på det.

Beträffande tandvårdsbilen så tänkte vi lämna in en finansmotion, men Ålands Framtid har föredömligt gjort det. Vi anser att den bör strykas. För det första bör finans- och näringsutskottet höra varför den skulle vara så nödvändig. Det är stora kostnader med en tandvårdsbil och det är en ineffektivitet när personalen ska lasta den och köra ut den dit den ska och det tar tid att sitta på färjorna när den ska till skärgården.

Det har funnits en tandvårdsstol som kostat x antal euro. Den visade sig inte vara så funktionell och bra. Däremot kastade man ut pengar. Bland de människor som jobbar med detta säger man att det inte är så effektivt. Då tycker jag att man inte ska ha det heller.

Jag tror att man kan ta hand om många flera patienter om de får komma till Mariehamn eller till Godby där man har mottagningar.

Vad som man borde titta på - för pensionärer och andra - när det gäller dessa 350 000 euro, så är att de skulle få möjlighet till gratis tandvård och få samma förmåner som kvotflyktingarna har, som får sin tandvård gratis. Det finns många pensionärer idag som inte har råd att sköta sina tänder vilket medför att de får andra sjukdomar. Det gör att deras livskvalitét inte är så bra. Med 350 000 euro så når man ganska långt till den delen. Jag hoppas att man tänker om, också fast Socialdemokraterna tycker att det är ett enormt bra initiativ eftersom de ligger bakom det. Men ni kan göra det ännu bättre för pensionärerna så att ingen behöver ha det sämre. Fundera på det!

Jag går tillbaka till barnbidraget. En framtidsvision är också att man egentligen idag borde lägga upp en pensionsfond för kommande generationer. Till alla barn som föds idag skulle man lägga undan en pensionsförsäkring på 10 000 euro, så att vi inte skulle ha fattigpensionärer när de blir 70 år. Det här är en 70-årig framtidsvision som jag har, och som man skulle börja med redan nu. Det betyder att man skulle lägga 3,6 miljoner i året till en sådan fond. Vi här i lagtinget skulle inte se effekten av det, men man måste tänka framåt och långsiktigt. Och jag tror att vi har råd med det.

Sedan har landskapsregeringen föreslagit 70 000 euro för kommunstrukturkostnader. Men det anges inte till vad dessa kostnader är, men det får vi säkert en förklaring på av minister Nina Fellman när hon kommer upp. Vad är det som man ska lägga ut pengar på och vad innebär det? Det skulle vara intressant att få den delen klargjord.

Sedan tar man bort taxorna till ÅMHM för slakterierna. Men eftersom småföretagare också drabbas hårt av dessa taxor så tycker jag inte att det ensidigt bara ska gälla en näring. Kunde man inte tänka sig detta även för andra näringar?

Många enskilda näringsidkare drabbas hårt av de avgifter som uppbärs idag. Det har skett förbättringar, det ska landskapsregeringen ha erkännande för. Men jag tycker att man kan gå ännu längre med dessa förändringar. Tack fru talman!

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag håller med om att mera behöver göras för de utsatta barnen. Men jag tycker ändå att det är aningen förenklat av ltl Bert Häggblom att prata om 30 cent per dag. Bland barnfamiljerna har det hänt väldigt mycket under den här mandatperioden, särskilt när det gäller ensamförsörjarna. Jag tänker på medieavgiften men också på jämställda löner. Ensamförsörjarna är i princip uteslutande kvinnor. Då är det också viktigt att lyfta kvinnolönerna.

Primärvården har blivit avgiftsfri för barn och ungdomar. Med i den lagstiftning som snart behandlas i social- och miljöutskottet - jag pratar om socialvårdslagarna - så får barnfamiljerna betydligt större rättigheter till förebyggande insatser i stället för att marginaliseras.

En grundskolelag är också på kommande där vi förväntar oss förtydliganden om en avgiftsfri skola. Så visst, en sak är kanske inte mycket men tillsammans har det faktiskt gjorts en hel del.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag håller mig till det budgetförslag som landskapsregeringen har levererat. Det är det som jag diskuterar. Man står och tackar för detta ensamförsörjarbidrag på 10 euro i månaden, vilket de facto betyder 30 cent per dag. Jag vill påstå att det inte i sig förbättrar de utsatta barnen i vårt samhälle. Det kanske krävs mera än det.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! För det första så tror jag att 120 euro om året faktiskt gör skillnad för den här gruppen, som lever på marginalen. För det andra så finns alla de saker som jag räknade upp - och som har gjorts för barnfamiljerna under mandatperioden - med i bilaga II till budgeten. Jag håller mig definitivt inom budgetens ramar.

När det gäller de äldre så är det en svår fråga. De kommande pensionerna i framtiden är ju bara att sia om och vilken situation 90-talisterna och 00-talisterna kommer att ha. Troligtvis inte lika goda pensioner som idag, även om de är låga. Men en sak som har gjorts och som jag tycker att är oerhört viktigt, det är att dygnsavgiften nu finns med i högkostnadsskyddet. Förut var det så om du var återkommande sjuk, att även om du hade nått högkostnadsskyddet så hamnade du ändå att betala dygnsavgiften. Det tycker jag att är en viktig åtgärd för de äldre som är mycket sjuka.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Ltl Ingrid Zetterman uppehåller sig vid andra åtgärder. Men det är ensamförsörjartillägget som är 30 cent om dagen. Jag fick inget svar i repliken hur man ser på att barnbidraget skulle höjas och som har stått stilla sedan 2008, vilket är elva år. Man behöver kanske titta på det. Kostnadsutvecklingen i samhället har ju varit en annan under de senaste elva åren, om man ser på det konsumentprisindex som vi har i landskapet. Man kanske borde titta på detta och ge stöd till Ålands Framtids motion om att höja ensamförsörjarbidraget med 50 euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Ja, som ledamot Häggblom också påpekar så har vi redan snäppet högre barnbidrag på Åland än vad man har i riket och nu vill vi höja det ytterligare.

Jag tycker, som socialdemokrat, att det känns trevligt att ledamoten och Obunden Samling vill förbättra ytterligare för den här gruppen. Och även tandvården, där vi socialdemokrater har känt att vi varit lite ensamma på det området i över tio år. Så det känns bra att få medhåll.

Däremot så håller jag absolut inte med om att ”ingenting har gjorts” under den här mandatperioden. Nu senast fick 75-åringarna en tandvårdssedel och den allmänna tandvården räknas också in i högkostnadsskyddet. Det är förbättringar hela tiden på detta område. Tandläkarstolen blir nu en tandläkarbil och det är ingen fattigdomsåtgärd, utan det gör förstås att de som bor i skärgården kan stanna kvar och jobba och slipper använda en hel dag för att få tandvård.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag sade inte i mitt anförande att det inte har gjorts åtgärder. Det sade jag aldrig. Det enda jag reagerade mot var de tacksägelseuttalanden som har varit om ensamförsörjartillägget - som bara är 30 cent om dagen - och att man inte ska tro att det sker något revolutionerande för utsatta barn med det. Det var det som jag reagerade på. Det måste naturligtvis andra åtgärder till.

Beträffande tandvårdsbilen så kan vi ha olika uppfattningar om den. Men i stället för att lägga ut 350 000 euro på ett bräde på den, så kunde man ordna ganska bra tandvård för många. Och årskostnaden ska vara 100 000 euro bara för bilen, plus att man också har den personal som man har och som är låsta genom att sitta på färjor och annat ute i skärgården, mot att vara effektiva.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tidigare har jag fått känslan av att ledamot Häggblom och Obunden Samling har varit emot det här med centralisering, men det gäller tydligen inte tandvårdsbilen, vilket ändå ger ett mycket flexiblare system. Det är egentligen en arbetsmässig åtgärd som gör att folk kan stanna kvar ute i skärgården och jobba i stället för att använda en hel dag för att pendla in till stan för att få tandvård. Den här bilen kan ju användas på andra ställen också, t.ex. i Geta eller på ålderdomshem eller varför inte utanför en skola. Det finns många användningsområden som gör att man t.o.m. kan räkna det som en klimatåtgärd, eftersom man slipper bussa äldre och barn till andra ställen och kan använda sig av tandvårdsbilen i stället.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Alla blir nöjda med sina egna motiveringar. Men vi har olika åsikter om detta och det får vi väl acceptera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack fru talman! Eftersom ledamot Häggblom och undertecknad är vänner av lag och ordning så skulle jag vilja upplysa ledamoten om det som står i den ikraftvarande landskapslagen om hälso- och sjukvård paragraf 39, där vi grundar en rättighet.

Det står så här. ”Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård för den som enligt lagen om hemkommun har sin hemvist i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar eller Sottunga.”

Det här är ett sätt som landskapsregeringen tillförsäkrar invånarna i dessa kommuner, dem enligt lag tillkommande rättighet. Jag tycker att det vore klädsamt av ledamot Häggblom och partiet Obunden Samling, att om man verkligen vill stryka tandvårdsbilen, berätta då också på vilket sätt som vi kan tillförsäkra medborgarna denna rätt som är inskriven i lag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det betyder att ministern har brutit mot lagen under många år då i så fall. Men så kan det väl inte vara, minister Valve?

Minister Wille Valve, replik

Som ledamoten och juristen Häggblom känner till så fortsätter skrivningen sedan med att ”rätten till bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den är på plats i kommunen”, vilket man kan tycka att är lite lustig lagstiftning. Men det betyder att landskapsregeringen de facto har följt lagen. Men denna rätt gäller enbart under förutsättning att det finns en ambulerande tandvårdsklinik på plats.

Jag tror att det är bäst för de allmännas förtroende i förhållande till det offentliga Åland och landskapsregeringen om vi har så lite som möjligt av den här typen av lagstiftning som egentligen inte gäller. Den ska gälla. Står det att man har rätt till bastandvård, så då ska vi också se till att den finns där.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det var klädsamt av minister Valve att han läste upp resten av paragrafen så att inte jag behövde göra det. Han erkände ju precis det som jag ville få honom att säga. Och det var ju bra. Men man kanske skulle ta bort det där då.

Vi måste se effektivt på vårt samhälle och vad som är till nytta för våra medborgare. Jag tror att vi kan ge mera tandvård för de pengar som man lägger på det här och göra en utvärdering av den tandvårdsstol som har varit. Man stod utan att få några patienter överhuvudtaget när man for runt med den!

Det går också att hyra upp tandläkarbåtar från andra ställen i så fall att man vill ordna det på annat sätt. Nog finns det andra lösningar om landskapsregeringen har svårt att ändra paragrafen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Det var intressant att höra den kullerbytta som ledamot Häggblom gjorde. Först gratulerade han regeringen för att man inte lägger fram en valbudget med en massa löften om nya pengar och sedan gör han en kullerbytta och börjar bjuda ut en massa pengar, som han inte har, till egna idéer. Så den kullerbyttan var rätt intressant.

Är det inte så med den här bilen att det är fråga om den berömda investeringskostnaden på 350 000 euro, vilket är något helt annat än de driftskostnader som ledamoten föreslår att ska bli årligen återkommande med 350 000 och 350 000 osv. Det blir i förlängningen rätt många miljoner det om man ska resonera som ledamoten gör.

Jag undrar om ledamoten tänkt igenom den vurpa som han gjorde?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det här börjar likna den debatt som vi hade en gång i tiden om ”verkstad i skärgården” och där jag inte begrep någonting av det som Staffas kom med. Så det där har jag nog lite svårt att förstå.

Det står att extra kostnader för tandvårdsbilen kommer att vara 100 000 euro, bara driften av den. Sedan har du ju personal också som ska finnas hela tiden och som man tar bort från befintlig organisation. Tänker man anställa flera? Annars kommer det ju att bli lidande någonstans.

Och kullerbyttan!? Jag var framsynt och såg hur man kan göra. Det var ett förslag! Vill man inte ta det förslaget så får man väl vara kvar i det gamla då, som Staffas vill. Var lite framsynt!

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack talman! Framsynt. Ja, men det är vi liberaler. Vi är framsynta. Det är någonting helt annat än det som ledamoten representerar. Det är bara tillbaka till det gamla.

Han värdesätter inte de timmarna som skärgårdsborna måste lägga ner för att ta sig till staden och gå till tandläkaren. Ta dessa tandläkarbesök årligen gånger två tusen och börja slå ut det mot de 350 000 som var en investering en gång. Driftskostnaderna innefattar säkert drivmedel till denna bil och till personalen ombord på den. Så blanda inte bort korten.

Erkänn att det är en valbudget som ledamoten drog igång med dåligt underlag, eftersom han inte behärskar matematiken. Vad är drift och vad är investering?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! I budgetförslaget är det 350 000 euro för tandvårdsbilen. Rätta mig om jag har fel! Av det är 100 000 euro driftskostnader. Det är upptaget som så i varje fall. Men om jag har läst fel och någon annan läser bättre så är det okej.

Jag kom inte med någon valbudget. Inte var det några löften. Jag sade att man kanske borde titta på hur vi gör så att vi inte ska ha fattiga pensionärer i framtiden.

Är inte det någonting som vi borde titta på? Men det tycks inte Liberalerna vara för, vilket jag beklagar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack! Jag tänkte också kort beröra tandvården i skärgården. När den kom till så var det just ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Man såg att det var en vinst om människorna fick utföra sina arbeten på plats och inte slösa tid på att komma till Mariehamn, och kanske i onödan.

Men det som jag reagerade på i ledamot Häggbloms anförande var när han jämförde åländska pensionärer med kvotflyktingar, när det gäller rättigheterna till tandvård.

Tycker faktiskt ledamot Häggblom att det är en adekvat jämförelse att jämföra kvotflyktingars rätt till tandvård, under ett fåtal år, med de åländska pensionärerna och där kanske ledamot Häggblom själv om några år uppnår pensionsåldern? Är det faktiskt en adekvat jämförelse?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jämförelsen står jag för. Jag tycker att våra medborgare ska ha samma rättigheter.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Då välkomnar jag ltl Bert Häggblom och de obundna till den kamp som Socialdemokraterna i åratal har arbetat för, att ge alla ålänningar rätt till allmän tandvård. Vi har arbetat med den här frågan successivt. Vi har uppnått vissa delmoment och delsegrar varje mandatperiod. Jag hoppas att vi får lite flankstöd från de obundna i framtiden om att alla ålänningar, och åländska pensionärer, också ska ges rätt till allmän tandvård.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Vi kan väl enas om att vi börjar med pensionärerna så kanske vi får hela lagtinget med oss på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Nog är det en överstatlighet 2.0 som ledamot Häggblom för fram i sitt anförande, när ledamoten föreslår en pensionsfond för alla nyfödda. Alltså en kostnad på ungefär 3,5 miljoner per år. Det här förslaget ser jag enbart som ett sätt att skapa en rubrik. Skulle det finnas någonstans en viss substans eller en trovärdighet i det, så skulle de obundna givetvis ha lämnat in en budgetmotion kring det.

Överlag så är det synd att det saknas budgetmotioner med konkreta förslag från de obundna, för det är nu - enligt mig - bara populism från talarstolen i ert anförande. Var finns de konkreta förslagen och åtgärderna, där man verkligen vill visa att saker och ting ska genomföras?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! För det första är det en tilläggsbudget. Jag sade att det hedrar landskapsregeringen att de inte kommer med en valbudget där man lovar guld och gröna skogar till alla.

Det enda är detta med ”30 cent om dagen” som man har kommit med och som var ”så stort”, men som jag påpekade att kanske inte var så stort.

Däremot så har man alltid rätt - man behöver inte lägga finansmotioner - att stryka i anslagen. Det räcker att man gör det härifrån talarstolen och anför det. Jag förutsätter att medlemmen i finans- och näringsutskottet, ltl John Holmberg, tar det till sig eftersom han sitter och antecknar nu. Det är bra, för då blir det korrekt behandlat. Då kommer han ju att understöda mina förslag.

Det andra som jag tog upp gäller framtiden för fattigpensionärer. Det är en framtidsvision som jag har och som jag inte vill lägga, eftersom jag vill att ledamot Holmberg ska göra det nästa gång han lägger en finansmotion.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Nej, jag antecknar inte för mitt vidare arbete i utskottet. Jag antecknar faktiskt för min biografi ”Den åländska populismens utbredning 2019”.

Däremot så tycker jag att det är ett raljerande från talarstolen när man pratar om ”30 cent per dag”. Det är 120 euro på ett år. En ensamstående förälder handlar ganska mycket mat och ganska mycket kläder till sitt barn för 120 euro. Det är raljerande och populistiskt att gå ut med att det är ”30 cent per dag”. Det tycker jag att är riktigt dåligt faktiskt av ledamot Häggblom.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Eftersom budgeten ska behandlas i utskottet så tror jag att det ska vara en seriös behandling. För slår man ut 10 euro på 30 dagar så blir det 33 cent. Så på det viset var jag väl lite fel.

Kalla det för populistiskt, men populistiskt är väl att man får säga vilken mening man vill. Vill du kalla mig för det, så gör det! Jag tar det gärna emot mig. Jag säger vad jag tycker för jag är här på väljarnas mandat. Och då står jag för det. Jag står för mina åsikter! Rätta mig Holmberg, om jag har haft fel någon gång, för det gör jag!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här.

För kännedom

10      En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Eftersom en anslutningsmotion och dess ursprungliga förslag ska behandlas i ett sammanhang enligt lagtingsordningens 48 § föredras samtidigt för remiss ärende nr 11.

Remiss

11      En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Ltl Axel Jonssons m.fl. anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Därmed fortsätter vi diskussionen med ärende nr 8.

Ltl Axel Jonsson                                          

Tack fru talman!  Jag ska börja med att erkänna att jag hör lite dåligt idag. Jag har fått en vaxpropp i örat som jag försöker driva ut. Den har uppstått efter två dagars intensiv debatt här. Men jag ska försöka att åtminstone förklara vår politik i det här sammanhanget. Om jag inte kan lyssna på er så kan ni åtminstone få lyssna på mig en stund.

Jag tänker fokusera på de områden där vi från Ålands Framtids sida har lagt två ändringsförslag i sak till den tilläggsbudget vi behandlar och de lagförslag som vi har i anslutning till det.

Det första gäller strykningen av tandvårdsbilen. Jag gick nyligen in och tittade på de kostnader som vi har för tandvården, totalt set, i dagsläget. Vi ligger på ungefär 1,4 miljoner enligt ÅHS:s verksamhetsplan för 2019. Den här tandvårdsbilen, och en investering på 350 000 euro, räknar man med att ska komma att leda till ökade driftskostnader med 100 000 euro. Det är en ökning av kostnaderna för tandvården med sju procent på ett bräde, om vi går in för den här satsningen i enlighet med landskapsregeringens förslag. Det tycker inte vi att är motiverat. Vi vet att vi kan bedriva en betydligt effektivare tandvård genom att inte utveckla den ambulerande tandvården på det här sättet. Vi borde i stället försöka rationalisera tandvården i den mån det är möjligt.

Det andra förslaget, som har diskuterats mycket idag, är höjningen av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Det är ju känt att vi från Ålands Framtids sida har drivit det här förslaget under flera års tid och upprepade gånger lagt förslag i lagtinget. Men vi har ofta mötts av kritik om att man inte har utrett det tillräckligt och att man inte vet om det kommer att komma de mest utsatta till nytta, eftersom det samverkar med andra bidrag som man också måste väga in i den bilden. Därför har man, med de motiveringarna, röstat ner Ålands Framtids förslag.

Från Ålands Framtids sida tog vi till oss av den kritiken. Vi lade t.o.m. ett förslag, i samband med budgetbehandlingen, att man borde utvärdera ifall man inte kunde frikoppla barnbidraget från det underlag som beräknas för utkomststöd, så att barnbidraget och ensamförsörjartillägget skulle gå till dem som har störst behov av det och att barnbidraget skulle gå till barnen. Detta just mot bakgrunden av den kritik som väcktes, framförallt från Socialdemokraterna här i salen.

Nu lägger man fram ett förslag ganska exakt enligt de resonemang och strukturer som vi från Ålands Framtid föreslog. Nämligen en rak höjning av ensamförsörjartillägget, men utan någon som helst utredning om hur det samverkar med andra bidrag eller om det kan riskera att det inte kan komma de här grupperna som man vill nå tillgodo. Det kan man ju tycka är litet märkligt. Det visar också att de förslag som vi har lagt från Ålands Framtids sida har varit välriktade och välmotiverade under resans gång. När man nu från landskapsregeringen lägger fram ett förslag, förvisso enbart en tia per barn och månad, så visar det helt klart att vi från Ålands Framtids sida har haft ett resonemang som kan omfattas av flera här i salen. Det är gott så. Jag vill tacka landskapsregeringen för att man kommer med det här lagförslaget. Men vi tycker att det är för litet. Vi har konsekvent föreslagit att man borde fördubbla ensamförsörjartillägget. Vi gick till val på den frågan. Därför föreslår vi också nu i debatten att man borde göra så.

Enligt landskapsregeringens systematik och lagstiftningsteknik så föreslår vi att man höjer beloppet från 60 euro extra per barn och månad, som ensamförsörjartillägget utgör i förslaget, till 100 euro per barn och månad, som är vårt förslag och en fördubbling av ensamförsörjartillägget.

Jag tycker att man ska sätta det här i relation till den åtgärd som landskapsregeringen har drivit med en skattelättnad om 100 euro i året per person för en stor del av de åländska skattebetalarna och som kostar ungefär 1,8 miljoner euro per år i vår budget.

Jämför man det med det förslag som vi lägger om en fördubbling av ensamförsörjartillägget, så enligt landskapsregeringens underlag i lagförslaget skulle det kosta ungefär en halv miljon i året. Alltså med en tredjedel av kostnaden kunde vi hjälpa en tvåbarnsfamilj med 100 euro i månaden jämfört med landskapsregeringens satsning, som möjligtvis ger samma familj 100 euro i året. Det tycker jag borde ge en väsentlig tankeställare för de flesta.

När vi prioriterar våra ekonomiska medel, så vill vi verkligen att vi ska ha riktade åtgärder till dem som behöver vårt stöd allra mest. Och vilket otaliga ÅSUB-rapporter har visat, så måste vi också se till att prioritera i de här sammanhangen när vi går in för den här typen av åtgärder. Alltså med tre gånger så lite pengar så kan vi hjälpa en tvåbarnsfamilj med tolv gånger så mycket pengar i månaden. Det tycker jag att är väsentligt i det här sammanhanget.

I dagsläget är vårt samhälle byggt för att man ska vara två. Att man är två som kanske inte har en dubbelt så stor inkomst, men i varje fall nära. Att man är två arbetande föräldrar som försörjer familjen. Hamnar man i ett läge där man är ensamförsörjande så har man fortfarande kvar de flesta av de fasta kostnaderna. Det är därför inte heller märkligt att vi i de allra flesta utredningar ser att just ensamförsörjarna är en extra utsatt grupp. Då borde vi också rikta ordentliga åtgärder som faktiskt kan lyfta de här familjerna över den relativa fattigdomsgränsen.

I det åländska samhället, med de möjligheter som det erbjuder, ska vi rikta ganska skarpa, välriktade och effektiva åtgärder till de grupper som vi ser att är utsatta. Vi borde ta den möjligheten och faktiskt lägga fram förändringar som innebär en skillnad i praktiken.

För lite symptomatiskt är det ju, fru talman, att man nu motiverar detta lagförslag med att den åländska lagstiftningen har släpat efter den finländska, där man har höjt ensamförsörjartillägget, och vilket idag ligger på en något högre nivå än den åländska. Då är det plötsligt motiverat att komma med ett lagförslag från landskapsregeringen. Men när vi i den här salen lägger fram förslag konsekvent under flera års tid, då är det inte tillräckligt motiverat. Men så fort man ser att utvecklingen i Finland går i en riktning, ja då är man beredd att följa efter. Och det är ju inte en särskilt självständig eller självstyrd politik om man ska vara riktigt krass.

Framförallt vill jag tacka att man åtminstone gör någonting, även om vi tycker att man borde göra mera. Med de orden, fru talman, tackar jag för mig.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag vill gratulera ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid för det idoga arbete som man har gjort. Man har - precis som ltl Axel Jonsson sagt - enträget jobbat för den här frågan och jag hedrar det arbete som man har utfört. Det är säkert en bidragande del till det lagförslag som vi har framför oss idag. Man har hållit linjen.

Gällande skattelättnaden så vill jag bara poängtera att den också går till dessa barnfamiljer om man är arbetande, vilket man oftast är. Åtminstone är en part i en barnfamilj arbetande, och då får man också den delen till gagn.

Däremot så skulle jag vilja få ett resonemang av ledamot Jonsson kring det här förhållandet. Ska vi sätta de största resurserna på ensamförsörjartillägg och barnbidrag, så att familjerna fritt kan använda sina medel, vilket jag kan tänka mig är en lockande tanke rent ideologiskt för Ålands Framtid? Men samtidigt, den här paletten där man kraftigt drar ner på avgifterna för dessa grupper, så stöder det kanske de allra svagaste och mest sjuka.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det finns två sätt att angripa samma problem. Det är klart att de kompletterar varandra, att minska avgifterna och öka bidragen. Bidragen är ju ändå medel som man fritt får disponera. Jag - som har en hyfsat liberal grundsyn - menar att vi måste lita på att barnfamiljerna kan förvalta sina pengar och fatta de beslut som är viktiga för varje barnfamilj. Det kan hända att ledamot Zetterman har en annan ideologisk uppfattning och det skulle jag i så fall gärna höra mera om.

Jag tycker att det är en bättre fördelningspolitik om man litar på att barnfamiljerna och ensamförsörjarna - i det här fallet - kan förvalta de medel som vi anförtror dem och ser till att deras barn får en dräglig tillvaro. Det är också därför som vi lägger det här förslaget.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag är så liberal att jag litar på att familjerna kan förmedla de här medlen själva. Just därför står jag bakom lagförslaget om att höja ensamförsörjartillägget. Därför vill jag inte sänka barnbidraget och därför har jag också stött skattelättnaden i sig.

Men jag är också så pass ”höger” att jag delar ltl Axel Jonssons tankar om att man ska styra pengar till dem som är mest i behov av dem. Då menar jag att det är onödigt att bara höja bidragen för familjernas likviditet när man kan göra punktinsatser, och så som vi gör nu med socialvårdslagarna med förebyggande insatser för familjer som har det svårt socioekonomiskt.

Det är smart att nolltaxera primärvårdsbesök för barnfamiljer och det är smart att jobba för en avgiftsfri skola. Jag ser att dessa saker tillsammans bygger en god helhet. Jag ser inte att vi bara behöver jobba med barnfamiljernas likviditet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det förstås. Men det som jag tycker att är särskilt viktigt att tänka på i det här sammanhanget, det är när vi pratar om ensamförsörjare och lätt halkar in på resonemanget att ”jamen ska vi bara ge bidrag då?” Uppmuntrar det någon att arbeta? Det blir väldigt känslokallt att applicera ett sådant resonemang på en ensamförsörjare och framförallt på barn. Det är dem vi vill komma åt. Vi vill skapa förutsättningar för barnen att få en dräglig tillvaro. Vi kan ogärna tvinga barnen att göra någonting åt sin egen försörjning eller att höja sina inkomster. Däremot kan vi göra det med andra grupper av vuxna människor.

Därför menar jag att det är mera motiverat att avsätta större medel just för ensamförsörjarna, som vi vet att är en utsatt ekonomisk grupp. Och om vi måste prioritera, så minska på de skattelättnader som vi har gett till helheten och till vuxna människor som kan göra någonting åt sin egen försörjning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag utgår från att ledamot Jonssons tunga slant lite när ledamoten sade att ÅHS:s tandvård borde rationalisera sin verksamhet, beaktande av att den här tandvårdsvagnen skulle ha en ganska stor andel av den totala budgeten.

Nu har jag förstått att man har det väldigt tufft med att klara av de åtaganden som man redan har på sitt bord. Man kämpar på och man har en vakant tandläkartjänst.

En grupp - garantipensionärerna - som är de allra svagaste i vårt samhälle, så var 289 stycken år 2017. Av dem gick sju till den allmänna tandvården. Så det finns ett jättejobb att utveckla och utöka det här, inte rationalisera. Jag hoppas att jag missförstod andemeningen i detta.

Ltl Axel Jonsson, replik

Alldeles särskilt om det är så att tandvården är ansträngd så borde vi fundera på hur vi organiserar den för att den ska kunna arbeta på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi ser att en eventuell satsning på en tandvårdsbil kommer att leda till ökade driftskostnader om sju procent eller 100 000 euro per år. Det betyder att det här är medel som riskerar att utmana den övriga verksamheten, som just kan ägna sig åt garantipensionärer. Det är klart att vi måste prioritera och fundera på om vi organiserar tandvården på ett effektivt sätt när vi går in för en sådan här satsning. Det är det som jag starkt vill ifrågasätta om vi gör. Därför har vi också föreslagit att man stryker denna tandvårdsbil.

Vi vet att personalen är emot en ambulerande tandvård. Det har man varit i alla de sammanhang när vi har diskuterat det här tidigare. Och vi vet att det inte är ekonomiskt rationellt eller effektivt, för det borde ändå vara målet, särskilt om vi behöver utvidga tandvården.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tidigare har jag tänkt mig ledamot Jonsson som en borgerlig högerpolitiker. Kan inte ledamoten se den här tandvårdsvagnen som en rent samhällsekonomisk investering. De som bor ute i skärgården slipper ta ledigt från jobbet och åka till staden och vara borta en hel dag, bara för att gå till tandläkaren, och kan i stället gå runt husknuten därhemma. Det borde ge ringar på vattnet och spara in sig i det långa loppet.

Ltl Axel Jonsson, replik

En stor del av dem som har rätt till den här ambulerande tandvården idag befinner sig förmodligen i Mariehamn vid något tillfälle någon veckodag. Man kunde alternativt lösa problemet så att man ser till att man erbjuder en flexibel möjlighet så att man får komma till tandvården under de tider som passar. Om man har ett system som gör att det fungerar i praktiken så behöver man ingen tandvårdsbil. Man kan höja kvalitén i tandvården i övrigt i stället för att satsa på den ambulerande tandvården. Det tycker jag vore mera rationellt i det här sammanhanget.

Det är ju sist och slutligen så att vi ökar driftskostnaden ganska mycket genom att satsa på den här bilen. Det tar medel från annan verksamhet, hur vi än vrider och vänder på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Jonsson! Inledningsvis vill jag säga att en effektiv resursanvändning är en prioritet, också inom ÅHS:s tandvård. Men att bara stryka tandvårdsbilen, så som nu föreslås, kan tyckas vara litet märkligt. Då uppstår ju den logiska följdfrågan, att på vilket sätt ska då skärgårdsbornas lagstadgade rätt tillförsäkras i stället? Jag tycker att det är väldigt viktigt att ge ett svar på det. Om man inte förmår att prestera ett svar på den frågan, ja men var då rakryggad och säg att skärgårdsborna inte ska ha någon rätt till bastandvård.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har samma linje som vi hade i den diskussion som pågick år 2012 - tror jag det var - där vi röstade emot det förslag som landskapsregeringen då lade fram om att man skulle utvidga tandvården med en tandvårdsstol, vilket jag tror att var den korrekta beteckningen för det. Den linjen förespråkar vi fortsättningsvis idag.

Samtidigt kan man fråga sig - angående den fråga som tidigare ställdes - att om det nu är så att vi inte har en tandvårdsbil idag, och skärgårdsborna har rätt till den här tandvården, så varför skulle de inte kunna ha det utan den tandvårdsbil som nu föreslås? På något sätt så organiserar man väl denna tandvård i dagsläget. Eller är det så att ministern under fyra års tid har brutit mot lagen i sin ledning av tandvården på ÅHS?

Minister Wille Valve, replik

Ledamot Jonsson måste nog precisera i sådana fall det som ledamoten sade i föregående replik. På vilket sätt kan vi tillförsäkra den här rätten? På vilket sätt? Jag tycker det är en relevant fråga. Om inte detta så vad?

I övrigt, vad gäller ledamot Jonssons anförande, så vill jag vända mig mot ett faktafel som ledamot Jonsson har upprepat. Nämligen ensamförsörjartilläggets effekt. Det påverkar inte utkomststödet, det påverkar inte bostadsbidraget och inte heller påverkar det hemvårdsstödets tilläggsdel. Detta framgår med all önskvärd tydlighet i lagförslaget som idag är föremål för debatt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är positivt om man har gjort en sådan analys. Vi fick det här lagförslaget i dag och det är svårt att sätta sig in i alla detaljer. Jag refererade bara till den kritik som har riktats mot oss när vi har lagt det här förslaget tidigare med att ”det här går inte, det urholkar möjligheten att få andra bidrag och det blir ett nollsummespel för de här grupperna”.

Om det inte är så, då är det utrett och saken är klar. Men då kan man konstatera att man har fällt våra förslag från Ålands Framtids sida på helt felaktiga grunder här i lagtinget. Om man hade röstat igenom våra förslag för fem, sex år sedan så hade man inte haft det här problemet i dagsläget. Det är synd att vi inte har gjort det, men det är bra att vi åtminstone tar ett litet steg framåt om vi går vidare med det här förslaget.

 Men jag uppmanar ändå alla lagtingsledamöter att se till sitt samvete och fundera över om vi inte borde utöka den här åtgärden så att den också får en faktisk effekt och inte bara återställer situationen till vad den har varit tidigare, utan faktiskt också innebär en förbättring för varje ensamförsörjande barnfamilj.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Jag tänkte först ironisera lite om den här vaxproppen, men jag låter bli det. Jag hoppas på god förbättring och god hörsel i stället. Det är ju så att man hör det som man vill höra.

När jag tänker på ledamot Jonssons anförande, så visst är det ju så att bl.a. jag tidigare har ifrågasatt Ålands Framtids förslag om de här höjningarna och om det kan ge några effekter. Därför har jag sagt att jag gärna vill ha ärendet berett.

Nu är det så, ledamot Jonsson, att vi har en lagstiftning om detta där det sägs att det inte är en skattepliktig inkomst. Men nu är det berett på avdelningen, där man har tittat på det. Sedan kan vi börja diskutera storleken och sådant.

När man tidigare skulle göra detta så skulle det ha blivit en försämring, jag kommer inte ihåg i vilken lag (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är exakt samma lagstiftning som vi har velat ändra och som man nu vill ändra från landskapsregeringens sida. Förslaget är, om inte identiskt så bra nära de som vi har föreslagit hittills, bara med den skillnaden att det nu bara är 10 euro och påminner närmast om en indexjustering av beloppet. Man rättar till ett eftersläpande belopp. Åtgärden innebär egentligen - om man jämför det med några år tillbaka - ingen förbättring för ensamförsörjarna, utan man bara återställer läget till det normala. Därför ville vi från Ålands Framtids sida, som bryr oss om ensamförsörjarna på riktigt, se till att också utvidga den här åtgärden så att det ger ett tillskott till ensamförsörjarna. Men jag har full förståelse för att Socialdemokraterna prioriterar annorlunda om läget är så. Men då borde man i varje fall ställa sig upp och säga det i salen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det var under den förra mandatperioden som vi pratade om ensamförsörjartillägget. Då kom det fram att det kunde påverka bostadstillägget. Diskussionerna var sådana då. Men i den här lagframställningen så säger man nu att det inte gör det. Och därigenom är det berett.

Sedan kommer jag i alla fall rakryggad - som man tydligen populärt vill säga nu - att ställa mig upp och säga hur jag prioriterar och vad jag skulle vilja göra för förändringar. Jag är med på talarlistan och jag kommer att berätta lite om hur jag ser på det här.

För ledamot Jonsson och Ålands Framtid är det ofta på det sättet att det är skattelättnader och bidrag. Men vi kan se det på andra sätt och vi återkommer till det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Då ser vi fram emot det med nöje!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ledamot Jonsson brukar vara någon som för fram samhällsekonomin som en väsentlig del i sin politik. Men helt plötsligt så ifrågasätter man det nu och det är inte det som är avgörande. Nu är det något som vi kan offra på det altaret, vi behöver inte tänka samhällsekonomiskt. De pengar som vi satsar på en ambulerande bil, för tandläkarstolen i skärgården, så är något som vi kan offra.

Det är fråga om 2 000 människor som gör årliga besök hos tandläkaren. Många av dem gör besök tillsammans med anhöriga som inte själva kan ta sig till staden. Gäller det inte att se det samhällsekonomiska i detta? Det sparar pengar och gör någonting gott åt skärgården och åt de företagare som finns därute och som inte behöver bli av med sina anställda en, två eller tre gånger per år på grund av ett tandläkarbesök.

Ltl Axel Jonsson, replik

Utan att under dagen ha hunnit göra någon djuplodande beräkning av detta, så tittade jag ändå snabbt på siffrorna för år 2009 och såg att det då var 200 besök till den ambulerande tandvården. Jag vet inte om det har vuxit och ökat mycket. Men om man tar 200 besök per år, som en grov uppskattning av hur många besök det rör sig om, så är det en driftskostnad om 500 euro per enskilt besök. Jag tror att man kunde ersätta både förlorad inkomst och resekostnader samt till och med en övernattning plus ett tandläkarbesök i Mariehamn för de kostnaderna alternativt, och ändå ha en lägre slutkostnad per tandläkarbesök.

Ska man prata samhällsekonomi, så bör man nog ha en mera utvecklad analys än vad landskapsregeringen nu för fram, som menar att detta borde vara samhällsekonomiskt mera effektivt. Men det finns ingen beräkning som stöder att det faktiskt är det i det här sammanhanget. Det är också samma kritik som har kommit från tandvårdskliniken själv och från dem som jobbar där. Det här är en ineffektiv service.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Det är egentligen det som ledamot säger. Det är brukarna som är de viktiga, inte de som utför det i det här fallet.

Däremot så tror jag också att den klinik som kommer ut till skärgården, så är nu betydligt modernare än någonting som varit på väg att nedmonteras för tio år sedan. Jag tror att de här siffrorna kommer att se annorlunda ut. Det är bara framtiden som kan visa det.

Men någonting annat som jag bekymrar mig över är viljan att man ska kunna flytta på de här servicepunkterna in till centralorten. Är det någonting som vi kommer att få se framledes från Ålands Framtid? Att vi börjar flytta servicepunkter ut ifrån glesbygden och in till centralorten för att det är mera samhällsekonomiskt?

Det första som slår mig då är ju biblioteken. Är det någonting som man har börjat titta på? Det här kan man ju göra när man en gång är till staden och eventuellt är till tandläkaren. Man behöver ju inte ha biblioteken därute, för man är ju ändå till staden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Eftersom inte talmannen konstaterar att det börjar gå lite utanför ärendet, så får jag väl göra det själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Nej, jag noterade det faktiskt inte, men det var bra att det noterades.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jonsson! Jag vill börja med att visa min djupa vördnad för att Ålands Framtid verkligen brinner för och driver frågor som rör de svaga i samhället.

Jag vänder mig på nytt emot sammanblandningen av tillväxtpolitik och socialpolitik. Vi har haft den här argumentationen flera gånger, ledamot Jonsson och jag. Det är en stor skillnad. Tillväxtpolitiken ska främja arbetet, främja sysselsättning och skapa tillväxt medan socialpolitiken ska hjälpa dem som har det tufft för en kortare eller längre tid i vårt samhälle. Det går inte att blanda ihop de sakerna. Vi ska också komma ihåg att en ensamförsörjare också är en person som kan dra stor nytta av det inkomstskatteavdrag som ledamot Jonsson lyfte i sitt anförande. Det är liksom ingen som utesluts ur det. Jag tycker att vi ska lämna den här ihop blandningen, den här röd-gröna-röran av tillväxtpolitik och socialpolitik och särskilja dem från och med nu.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi ska absolut inte göra det, för de hänger inte ihop. Ser vi på de helikopterpengar som landskapsregeringen delar ut så kan vi lika bra rikta in det på en grupp som behöver det allra mest och som förmodligen kommer att omsätta det här i konsumtion och som förmodligen kommer att ge en ännu bättre samhällsekonomisk injektion, om det är det som vi är ute efter. Det har man i varje fall uttalat från regeringspartiernas sida.

Om vi kan hjälpa en ensamförsörjare med två barn med 100 euro mera i månaden, så måste väl ändå det vara betydligt mera än 100 euro i året, som landskapsregeringen vill ge med de här helikopterpengarna.

Det som jag tycker att är oerhört väsentligt i den här debatten, det är att väga de här åtgärderna mot varandra och fundera över hur vi prioriterar våra samhällsmedel och hur vi riktar in dem så att de ger så gott resultat som möjligt ur flera perspektiv.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag håller inte alls med ledamot Jonsson om att vi inte ska värdera dem mot varandra. Det är två helt olika saker.

Tilläggspolitik ska främja och öka sysselsättningen och bidra till att det ska löna sig att arbeta, det ska löna sig att utbilda sig och det ska löna sig att starta företag och anställa personer.

Socialpolitik å andra sidan betyder att vi ska ha nytta av att vi har ett välfungerande näringsliv som skapar tillväxt i vårt samhälle. Och den kakan ska vi bidra med till alla som behöver ha en kortsiktig hjälp eller en långsiktig hjälp inom det sociala. Det är en stor skillnad.

Jag vänder mig också mot den politik som ltl Axel Jonsson bedriver, att allting ska lösa sig med hjälp av höjda bidrag. Jag tror att det är en väldigt krokig väg att vandra.

Vi såg det under debatten gällande jordbruksstödet, då det blev ett köpslående från oppositionens sida om hur mycket bidrag som jordbrukarna ska få efter sommarens svåra torka. Vi ser det lite här nu också med hur mycket ensamförsörjarna ska få i bidrag. Vi måste prata tillväxtpolitik och socialpolitik och inte blanda ihop dem.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att det är bedrövligt med det här resonemanget, när man pratar om att bidrag inte kan vara en lösning för att hjälpa ensamförsörjare och barn som är i stort beroende av sina försörjare. Man säger att ”bidrag löser inte alla problem”. Men i det här sammanhanget - när det är barn vi pratar om, som inte har möjlighet att arbeta - så tycker jag att det resonemanget faller platt.

Ska vi verkligen skicka den signalen till barnen, att ”det ska löna sig att arbeta och därför delar vi inte ut några bidrag i det här sammanhanget” och ”du ska få lida för att din försörjare inte har tillräckliga medel för att ni ska kunna leva ett drägligt liv över fattigdomsgränsen”. Det tycker jag blir ett väldigt känslokallt resonemang. Men i övrigt delar jag den synen.

Det är självklart så att vi ska kräva av vuxna människor att de ska skapa sin egen försörjning. Men i ett sammanhang, där det gäller barn och där det gäller ensamförsörjare, så kan man inte använda en sådan retorik och en sådan argumentation. Det blir hjärtlöst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Jonsson påstod att landskapsregeringen baserar sina tankar och idéer på att det har höjts i Finland och att man därför gör det här, och inte på grund av de saker som har hänt här. Det stämmer inte som jag ser det.

Läser man, framförallt på sidan 3, så kan man konstatera att landskapsregeringen beskriver att man har höjt det i Finland - men det är också ett gediget bakgrundsmaterial som gjorts på Åland - och att man inte har indexjusterat det på Åland. Som jag ser det så är de här skrivningarna till för att motivera den nivå som man nu föreslår.

Varför föreslår man just 60 euro? Jo, det hänger ihop med motiveringarna.

Men ltl Axel Jonsson står nu som ”pojken med guldbyxorna” och delar ut hur mycket pengar som helst till höger och vänster utan att ha en förankring i vad de här hundra eurona ska till. Varför inte 150 euro, ledamot Jonsson?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi ska läsa vad som står i regeringens lagförslag. På sidan 3 står det ”I Finland höjdes barnbidragets ensamförsörjartillägg den 1 januari 2018 till 53,30. Enligt 44 § 2 mom. självstyrelselagen för Åland ska lagtinget, när budgeten fastställs, sträva efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket”.

Vad om inte det är att hänvisa till den finska regleringen och följa efter utvecklingen i Finland? Jo, det var det som jag syftade på när jag menade att man nu kan lägga fram ett sådant här förslag. Man följer efter utvecklingen i Finland.

Men när vi från Ålands Framtids sida lägger den här typen av förslag, och samtidigt lägger sparförslag - vilket är värt att notera med anledning av repliken - så då är det inte tillräckligt i de här sammanhangen. Det tycker jag att är märkligt. Att man ska förkasta våra förslag men (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det står faktiskt här - förutom det som ledamot Jonsson läste upp och som jag ser att är ett konstaterande bara - att på Åland har barnbidraget inte indexjusterats sedan år 2008, och sedan fortsätter resonemanget och man hänvisar till ÅSUB. Så det finns en kraftfull dokumentation bakom det här och de ekonomiskt utsatta, som man baserar detta på.

Ingalunda är det så att en mening om Finland är det som är styrande i det här dokumentet. Jag tror att ledamot Jonsson behöver läsa lite mera än bara den meningen där det står ”Finland”.

Jag tror att när ledamot Jonsson motiverade sin kraftiga höjning av bidraget med tandvårdsbilen så är det eventuellt bara 100 000 euro i inbesparing, om man inte ska lösa det på annat sätt. Men den ökning som ledamot Jonsson pratar om är ju en halv miljon eller mera. Och fortfarande undrar jag, som svar på min fråga, varför 100 euro? Varför inte 150 eller 200 euro?  

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi föreslog en fördubbling av ensamförsörjartillägget första gången för sex år sedan, om jag minns rätt. Då tittade vi på den ÅSUB-rapport som låg till grund för vår bedömning av de grupper som är utsatta i det åländska samhället, där framförallt ensamförsörjare och ensamma pensionärer eller äldre pekas ut som de två grupper med störst behov. För att lyfta så många som möjligt av dem över fattigdomsgränsen så behöver vi en satsning som är betydligt mera än 10 euro per barn och månad, om vi ska lyckas med det projektet. Därför så landar vi i att 50 euro, eller en fördubbling av ensamförsörjartillägget, skulle vara ett belopp som faktiskt skulle göra skillnad och som skulle lyfta en del av den här gruppen över fattigdomsgränsen.

Jag vågar inte säga exakt hur läget ligger idag. Det har kommit nya rapporter som visar på i stort sett samma problematik, att problemen är oförändrade.

Men jag är helt övertygad om att 50 euro extra per barn och månad skulle göra att vi kan lyfta väldigt många ensamförsörjande familjer över fattigdomsgränsen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Trygg i förvissningen om att de borgerliga partierna nu närmar sig valet och låter mer och mer som Socialdemokraterna, så tänkte jag inte helt överraskande säga några ord om kommunreformen.

I förslaget till tilläggsbudget så finns en post på 70 000 euro för processtöd till kommunerna för att förverkliga den kommunreform som är i lag fastställd och sätts i kraft den 1 maj. I enlighet med den lagen så är kommunerna förpliktade att inleda arbetet med att skriva samgångsavtal och söka vägar till samförstånd. Det kommer inte att bli lätt, det vet vi alla. Särskilt inte eftersom folkvalda i kommunerna och kommundirektörer - enligt egen utsago på de möten som jag har varit på - säger att de saknar resurser, saknar kunskap och ibland också vilja att uppfylla lagens krav. Man har t.o.m. vid ett möte bett landskapsregeringen att skriva ett förslag till samgångsavtal att ta ställning till för att man har bedömt att man själv inte orkar med eller klarar av det.

Landskapsregeringen har vid upprepade tillfällen lovat att stöd ska komma för den här processen och det förverkligar vi nu genom ett budgetanslag och ett kommande avrop av köptjänster. Det är min övertygelse att det nu är dags att börja röra sig framåt. Bort från de här låsta positionerna som vi har haft här i lagtinget och på allvar börja fundera på vad det nya kan bli. Hur det slutligen blir, det kan vi inte detaljstyra över. Men vi kan se till att början blir så bra som möjligt.

Jag vill också hävda att det är rätt allvarligt om man som medlem av den här lagstiftande församlingen börjar hävda att lagar bara ska följas när man själv känner för det eller när det saknas direkta straff för lagbrott. Varför sitter vi här då om det aldrig spelar någon roll vad olika skiftande majoriteter bestämmer för att man inte tycker om det som har beslutats. Det är en sak att uttrycka ett politiskt motstånd och en helt annan sak att förespråka att lagstiftning ska ignoreras.

Det är min förhoppning att man i kommunerna, med hjälp av den sakkunskap som nu ska erbjudas, kan röra sig utanför kommunkansliets väggar och utanför ryggmärgsinstinkten att säga nej och ta reda på vad för kommuninvånarnas bästa en ny verklighet kan vara och hur den kan byggas på bästa sätt.

Som säkert någon kommer att påminna om, så har fullmäktige i samtliga kommuner sista ordet i frågan. Vackert så. Men före det ska det komma ett ärligt försök, ett ärligt uppsåt att försöka ta reda på vad en ny kommun kan vara, hur den kan förverkligas och hur den skulle kunna bli någonting bra för kommuninvånarna. Till det behövs ett sakkunnigt stöd och det erbjuder landskapsregeringen på det här sättet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vågar påstå att det är landskapsregeringen själv, och minister Nina Fellman, som har satt sig i den penibla situation som finns nu. Under flera års tid har man med tvångsmetoder, även inskrivna i lag, försökt tvinga kommuner till sammangående. När bestämmelserna sedan togs bort, i samband med beredningen i lagtinget, och den nu ska göras på frivillig väg, så är det väl kanske inte så underligt om kommunerna inte känner sig attraherade att göra det. Den bakomliggande processen är unik för en demokrati och den är tråkig. Vi kan alla hoppas att vi aldrig ska behöva uppleva det igen.

Det är ju så att när gemene mans uppfattning om verkligheten inte överensstämmer med lagstiftarens, så brukar tendensen vara att man inte följer lagen.

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Vicetalman Thörnroos har många gånger i den här debatten pratat om ”tvång” och ”våld”, till och med om ”våldtäkt”, ord som jag tycker att är jättetråkiga att använda i samband med en fullständigt demokratisk form av lagstiftning.

Nu är vi i den situationen. Det finns en lag som säger väldigt tydligt vad som ska göras, när det ska göras och hur processen ska se ut fram mot ett beslut.

Det som landskapsregeringen erbjuder nu är ett stöd i den processen. Det vill säga man erbjuder den bästa sakkunskap som vi har i landet för att hjälpa kommunerna att reda ut vilka frågor som behöver diskuteras, i vilken ordning och hur man kan hantera möten så att de blir konstruktiva. Jag ser inte våldet i den processen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Har minister Fellman aldrig reflekterat kring det faktum att även ledamöter i regeringsleden här i salen har valt att inte stöda den här reformen som de facto är en tvångsreform. Det var ju med tvångsmedel som kommunerna skulle sammanslås till tre. Femton kommuner skulle bli tre, Mariehamn lämnas oberörd. Nog om detta!

Jag har en kompletterande fråga som jag önskar få ett svar på. Hur mycket har nu dessa utredningar som landskapsregeringen drivit i snart fyra års tid kostat landskapet Åland?

Minister Nina Fellman, replik

Tack talman! Jag vill upprepa. Den här reformen har genomförts genom lagstiftning. Genom beslut som har fattats i demokratisk ordning i den här salen. Inte genom tvång.

Det finns många lagar som säger att vissa saker ska görs. KST-lagen är en av dem, där man säger att nu ska kommunerna förfara på ett visst sätt. Det är så vi driver samhället framåt från det här rummet.

Hur mycket kommunreformen hittills har kostat i form av utredningar kan jag inte exakt säga, men alla siffror finns på landskapsregeringens hemsida. Jag kan försäkra att det är betydligt mindre än vad kortruttsutredningarna kostade under den förra mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Jag måste ställa en fråga till minister Fellman. Av vilken anledning bör kommunerna utreda ett samgångsavtal när det finns en klar majoritet i många kommuner som är helt emot ett kommunsammangående? Däremot är man kanske för ett samarbete mellan kommunerna men det är en helt annan sak det.

Minister Nina Fellman, replik

Tack fru talman! Ledamot Häggblom kanske har missuppfattat vad vi håller på med här nu, men vi har antagit en lag. Detta lagting har i demokratisk ordning antagit en lag som säger hur en viss process ska genomföras. Den har stadfästs, den har kontrollerats och granskats och den gäller.

I de folkomröstningar och andra enkäter som har genomförts i kommunerna, så har man ställt frågor på olika sätt. Men man har inte ställt frågan om precis den här modellen, med ett färdigt avtal, som folk faktiskt skulle kunna ta ställning till. Om man vill ordna en folkomröstning så tycker jag gott att man kan göra det när man har tydliga alternativ. Men det har det inte funnits.

Ltl Lars Häggblom, replik

Håller inte minister Fellman med om att det sist och slutligen är kommunernas fullmäktigen som bestämmer vad det blir, om man går samman i ett samarbete eller icke?

Minister Nina Fellman, replik

Tack fru talman! I enlighet med lagen så är det kommunfullmäktige som ska fastställa samgångsavtalen som sedan ska godkännas av landskapsregeringen. Kommunfullmäktige har alltså en viktig del i processen.

Att kommunfullmäktige säger nej till ett första samgångsavtal betyder inte att processen tar slut där. Om lagen inte efterlevs så är det, enligt de utredare som har tittat på det, landskapsregeringens ansvar att se till att lagen efterlevs. Man måste då vidta olika åtgärder för att det ska hända.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror inte att det är pengar som löser den här problematiken och den här ekvationen som landskapet Åland och kommunerna står inför. Det som förvånar mig är att landskapsregeringen, och ministern, inte förstår att man har skapat en olöslig ekvation just nu. Man driver fortsättningsvis den här processen så som man tänkte från början, nämligen att man med tvångslagstiftning skulle tvinga ihop kommunerna till fyra kommuner på Åland. Det skedde en förändring här i lagtinget som gjorde att den här processen de facto blev frivillig. Det är kommunerna och kommunfullmäktige som har sista ordet. Alla ålänningar - utom tydligen ministern och de som sitter i landskapsregeringen - förstår att det finns en stor ovilja i kommunerna. Sannolikheten att de här processerna ska leda till ett resultat som blir dessa kommuner är nästan obefintliga, åtminstone efter vad jag har läst i media och efter all information som jag har fått till mig.

Tar inte ministern något ansvar för den situationen som vi nu står inför?

Minister Nina Fellman, replik

Tack fru talman! Jag och landskapsregeringen tar fullt ansvar för vår del av den här processen. Och jag skulle vilja att Åländsk Center och oppositionen också tar sin del av ansvaret, för att med sitt bidrag till processen - det vill säga med ”nej till allt” - har försatt Åland i en situation där det är väldigt svårt att komma framåt.

Därför tycker jag att det är viktigt att det här processtödet som kommer erbjuds nu, faktiskt skulle kunna vara till hjälp för kommunerna att kunna börja prata om sakfrågorna.

Jag upprepar det som har varit det viktiga under hela processen. Utmaningarna för kommunerna kvarstår. Problemen för kommunerna kvarstår. Alla vet att saker måste hända. Det måste till förändringar i kommunstrukturen för att invånarnas rättigheter och service ska kunna tillgodoses.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringens och ministerns sätt att driva den här processen med kommunreformen påminner väldigt mycket om den landskaps- och vårdreform som just nu har fallit i riket och fått ganska stora politiska konsekvenser.

Vi säger inte nej från Centerns och oppositionens sida. Vi säger ja till att det är kommunerna och kommuninvånarna som måste få besluta om sin framtid. Det är där som den stora skillnaden är i våra synsätt.

Jag ställer återigen frågan. På vilket sätt ska man lösa den här olösliga ekvationen som ministern och regeringen har ställt de åländska kommunerna inför? För det kommer inte att bli den kommunkarta som ni har förelagt. Det bästa som ni kunde göra är de facto att lyfta bort den kommunkarta som ni har lagt och låta de frivilliga processerna leda till en dynamisk utveckling av det åländska samhället. Det vore det bästa.

Minister Nina Fellman, replik

Då skulle jag vilja ställa frågan till ledamot Nordlund. Hur ska kommunerna någonsin kunna komma till frivilliga samordningar av sin service eller sin struktur, när man inte lyckas komma i mål med sådant som man faktiskt vill åstadkomma? Till exempel med KST, där kommunerna nu har haft fyra år på sig att komma fram till en frivillig lösning av hur man ska organisera kommunernas socialtjänst, men inte ha lyckats med detta. När ska den ske, denna förbrödring?

Det som landskapsregeringen erbjuder nu är ett processtöd för att börja prata om hur man kan gå samman. Till och med det - ett stöd för samtalet - säger också Centern nej till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack minister Fellman! Det som har utlovats av landskapsregeringen så levereras nu i form av de här stödtjänsterna i budgeten. Det är tryggt och bra.

Jag roade mig själv en kort stund med att titta på de ärenden som vi har haft här i plenum de senaste veckorna. Vi har haft IT-stöd, vi har haft klienthantering i socialvården och yrkeskompetens, landskapslagstiftning om socialvård och näringslivsdebatt etc. Allt kokar ner - om man vill - i en kommunreform. Allt tangerar kommunreformen.

Därför tycker jag att det är olustigt - precis som ministern tar upp i sitt anförande - det här med ”tvångslagstiftning” och ”tvång” och t.o.m. ”våldtäkt” som har nämnts någon gång. Alltså den retorik som skapar en fokusförflyttning från grundutmaningarna som idag finns ute i våra kommuner till någonting annat än att bara säga ”nej”.

Jag tycker att det är bra att minister Fellman lyfter det här. Jag tror att gemene ålänning förstår precis vad som behöver göras.

Minister Nina Fellman, replik

Tack ledamot Holmberg! Det är helt riktigt. Det som är det stora bekymret är att förr eller senare kommer vi till en punkt när det som är kommuninvånarnas lagstadgade och grundlagsskyddade rättigheter inte kan efterlevas i kommunerna. När kommunerna inte orkar med att leverera det som de är satta att göra. Då, om inte förr, är en landskapsregering tvungen, enligt lag, att ta tag i frågan. I stället för att på det ordnade sätt som vi har försökt göra nu och komma till en förändring, så skulle man då tvingas till några akuta ingripanden i panik. Det är en sämre väg att gå än att försöka på ett överlagt sätt komma till en reform där det finns möjligheter att skapa någonting som är starkare och bättre än det som vi har idag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! I ministerns relationer, både österut och västerut, så har säkert Ålands kommunreform varit på agendan några gånger, i alla fall informellt. Vad är åsikterna där. Vad kan minister Fellman säga där kring hur vi bedriver vår kommunreform och behovet av den. Finns det en förståelse för att 16 kommuner på 30 000 invånare inte är gångbart?

Minister Nina Fellman, replik

Tack fru talman! Självklart har det här diskuterats vid flera tillfällen i nordiska sammanhang. Faktum är ju - vilket också våra utredare bekräftar - att kommunreformer pågår i alla nordiska länder. Alla nordiska länder tampas med samma problem, samma typ av motstånd och samma processer som vi har.

Den norska kommunreformen börjar man nu baxa i mål med samma kombination av uppmuntran och milt tvång för att komma till någon slags slutsats. Man har sett det som en ganska modig väg att gå, den som vi har valt, att utan att processen pågår i evighet komma till ett slut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! I och med att tilläggsbudgeten innehåller en resultaträkning så vill jag uppehålla mig ganska mycket vid siffrorna som är grunden till vårt välstånd. Jag vill gå tillbaka i tiden, mycket med tanke på att finansminister Perämaa ofta, speciellt i början av den här perioden, beskyllde Centern för att inte kunna hantera pengarna och att man hade stora underskott. Jag vill försöka på ett så ärligt sätt som möjligt förklara de här siffrorna så att man kan ha en ganska balanserad debatt utan att förvränga fakta.

Man kan konstatera att det i alla konjunkturer går upp och ner. Så har det alltid varit. Ibland har man tur, som regering, och är med om en konjunkturuppgång och ibland har man otur och har en konjunkturnedgång.

Vi vet att mellan åren 1995 och 2008 så hade vi en fantastisk högkonjunktur på Åland. Aldrig någonsin har vi haft det så högt som då. Tack vare det så sparades det 160 miljoner. Man satte in 160 miljoner på banken, det vet vi. Mellan åren 1995 och 2008, under de första fyra åren, så var lantrådet från Moderat Samling, eller Frisinnad Samverkan som partiet hette på den tiden. De andra åtta åren var lantrådet från Centern, då Roger Nordlund var lantråd.  Under dessa 12 år så sparade man 160 miljoner. Det är oomstritt, så var det.

Sedan år 2008 kom det en rejäl nedgång, kanske den största nedgången som självstyrelsen har upplevt, i alla fall med det ekonomiska system som vi har idag. Under de åtta åren som denna lågkonjunktur varade så var ett lantråd från Liberalerna och ett lantråd från Socialdemokraterna. Då gjorde man av med ungefär 100 miljoner av dessa 160 miljoner.

Jag tänker inte - och jag tycker inte - att man ska beskylla de liberalledda och de socialdemokratiskt ledda regeringarna för att ha misshushållat med pengarna. Man gjorde precis det man ska göra. Man ska spara i högkonjunktur och man ska lindra nedgången genom att ta av sparade pengar, precis som varje privat person gör. Man försöker spara när man har lite mera för det kommer kanske sämre tider, man kanske blir arbetslös eller någonting annat. Så jag tycker att Liberalernas lantråd, som ledde den regeringen samt Socialdemokraternas, gjorde helt rätt. Det var precis det man skulle göra och det har man ju ofta också sagt här.

Efter senaste val så tyckte jag att det var onödigt att finansminister Perämaa stod här och kritiserade den regering som leddes av socialdemokraterna för att man lämnat ett underskott på 17 miljoner. Vi hörde det gång på gång, på gång, på gång. Jag tycker att det inte är riktigt ärligt att säga det när lagtinget alltid har sagt att vi ska spara under goda tider och så ska vi lindra svackan. För om t.ex. den socialdemokratiskt ledda regeringen åren 2011 -2015 hade börjat strama åt, så då tror jag att man hade spätt på lågkonjunkturen ganska rejält. Jag tycker att man gjorde helt rätt. Och det visar sig faktiskt nu efteråt att man gjorde rätt, för det kom ju sedan en högkonjunktur, mellan åren 2015 och 2019. Vi har fått 28 miljoner mera under den här perioden än under den förra perioden. Så man gjorde egentligen helt rätt.

Tydligen missbedömde den nuvarande regeringen det och skriver i sitt regeringsprogram - alltså för åren 2015 och 2019 - ”att prognoserna visar att den finländska ekonomin inte kommer att växa på ett betydande sätt under det kommande året. Därför bör regeringen utgå från oförändrade inkomster”. Det skriver man.

Där gjorde man en rejäl missbedömning. Det var inte så. Det var inte en lika stark högkonjunktur som det var mellan åren 1995 och 2008 men inte så långt ifrån. Det har i alla fall varit en rejäl högkonjunktur i och med att vi fick 28 miljoner mera i skatteintäkter.

Dessutom skriver man i regeringsprogrammet att man nu borde ha ett positivt resultat, men det har man inte. Det är minus tre miljoner. Men okej, det kan accepteras i och för sig, för antagligen blir väl bokslutet ganska nära noll, det ska man ärligen säga. Det brukar ofta vara så att bokslutet brukar vara lite bättre än budgeten. Så det har man ju uppnått. Men det är till största delen mycket tack vare att man har fått in 28 miljoner till, plus att regeringen gick in och minskade landskapsandelarna till kommunerna vilket nu börjar synas mer och mer i vår egen resultaträkning. Man drog ner på kostnaderna till sjukhuset och man drog ner 30 procent på semesterersättningarna för landskapets anställda, vilket kanske inte var riktigt nödvändigt. Med detta vill jag visa att man har gjort rätt historiskt.

Att nu påstå att ”titta vad fantastiskt duktiga vi är, nu har vi budgeten nästan i balans”, så det beror på 28 miljoner till i inkomster, som beror på att ålänningarna betalat in 28 miljoner och vilket säkert beror på tidigare förd politik, delvis åtminstone. Så det här är ett försök från min sida att nyansera det och berätta hur det är.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag skulle vilja få ett förtydligande av ledamot Karlsson. Har regeringen Sjögren gjort av med för mycket eller för lite pengar under den här mandatperioden?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Utgående från vad jag själv sade i början så har man förstås gjort av med för mycket, i och med att man säger i regeringsprogrammet att man inte räknar med att det ska bli mera inkomster. Men det blev 28 miljoner mera i inkomster, så det borde vara ett överskott på runt tio miljoner i stället för minus tre miljoner utgående från vad man själv säger. Så är det ju förstås. Med den tanken så har man ju gjort av med för mycket. Jag tycker att man borde ha kunnat spara, i alla fall någonstans mellan fem och tio miljoner mera. Ja, jag tycker att man har gjort av med litet för mycket.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Ledamot Karlsson har under mandatperioden velat se större inbesparingar. Den politiken har vi överhuvudtaget inte sett från Centern. Budgetmotion efter budgetmotion efter åtgärdsmotion har alla inneburit kostnadsökningar. Det har handlat om miljonbelopp i netto per budget.

Var skulle ledamot Karlsson ha velat se dessa inbesparingar, som han har underlåtit att ge förslag om?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den största inbesparingen - kanske någonsin inom ett visst moment - gjordes under den här mandatperioden, tack vare dåvarande infrastrukturministern Veronica Thörnroos, när man gick in för att privatisera skärgårdstrafiken.

Vi läste i tidningarna härom dagen att man fortfarande sparar fyra miljoner, fast man tidigare har sparat många miljoner. Så det visar att gammal politik ger verkan längre fram. Det här är ett faktum. Så är det ju. Det är ett svar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Karlsson! Jag har hört ett par gånger idag att ledamot Karlsson anser - och jag måste fråga om inte det är en logisk kullerbytta - att man historiskt har gjort rätt, genom att skapa ett budgetunderskott under flera år och som man sedan kan tillgodoräkna sig, när landskapsregeringen får ökade intäkter och man själv sitter i opposition. Det är ju det som har inträffat tydligen.

Skulle inte det logiska och naturliga vara att man hela tiden strävar efter en budget i balans - och inget budgetunderskott - och när intäktsidan ökar, så kan man tillgodoräkna sig det och inte behöver täcka ett underskott? Jag förstår inte ledamot Karlssons logik i det här ekonomiska resonemanget.

Ltl Runar Karlsson, replik

Tack fru talman! Jag är lite osäker på vad ledamot Holmberg menar. Finansministern var själv upp här för ett tag sedan och sade att ”vi går mot en lågkonjunktur”. Då är det ju märkligt att man inte har kunnat spara i ladorna under en högkonjunktur. Om vi går mot en lågkonjunktur med minus tre miljoner, så är det är inte bra.

Tidigare så gjorde man delvis av med överskottet och sedan kom man tillbaka under en högkonjunktur. Det är inte bra för ekonomin att man går in med ett minus när man går mot en lågkonjunktur. Tidigare har man gått in med ett minus, men då har man mötts av en högkonjunktur.

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman! Nej, jag blev inte så mycket klokare av den förklaringen ledamot Karlsson.

Det är ju fakta att inbesparingarna de senaste fyra åren är närmare 20 miljoner. Det är ju fakta. Tittar vi dessutom på vad som har kommit till i form av arbetsvärdering och minskat uttag ur pensionsfonden så är det ändå en förbättring, inte minst för de ekonomiskt utsatta. Vi tittar också på de satsningar som har gjorts inom näringslivet och för jordbruket och matklustret etc. Så det händer massor i rätt riktning.

Jag vill också ställa frågan, att var finns inbesparingsåtgärderna, enligt ltl Runar Karlsson? Jag ser ingen motion i tilläggsbudgeten som skulle sträva efter inbesparingar någonstans. Var finns de? Ledamoten får inte räkna upp Gripöbron och ledamoten får inte heller ta upp privatiseringen av skärgårdstrafiken, för de är ”old news”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag kan omöjligt svara på den frågan på 56 sekunder, som regeringen har hållit på och jobbat med ett halvt år. Det kan jag tyvärr inte.

Men återigen. Det är alltid så för alla regeringar att det alltid uppstår kostnader, precis som för den här regeringen. Men det är ingen ursäkt. Men faktum är att det har kommit 28 miljoner till under den här perioden, det är oomstritt. Så med den matematiken - om man låg på minus 17 miljoner förut - borde det rakt av visa på plus elva miljoner nu. Sedan kommer det alltid lite förhöjningar, men säg åtminstone plus 7-8 miljoner i alla fall. Speciellt med tanke på att man har dragit ner till kommunerna och sjukvården och minskat semesterersättningen för alla 1 000 landskapsanställda, 2 000 till och med. Så med den matematiken borde det ha varit bättre siffror på sista raden än vad det är idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlssons trovärdighet i ekonomisk politik har nått nya bottennivåer. Hur går det här ihop? Ledamot Karlsson kritiserar att man inte har gjort tillräckligt mycket åt underskottet, men samtidigt stöder Centern ytterligare höjningar av ett bidrag som föreslås i tilläggsbudgeten. I alla andra budgetar som har lagts här i Ålands lagting under den här perioden, så har Centern och oppositionen stått för kostnadsökningar totalt sett.

Jag har redovisat för siffrorna här i Ålands lagting på vad motionerna från oppositionen har inneburit. Det har varit tiotals miljoner euro till i kostnader.

Hur kan ltl Runar Karlsson stå och kritisera underskottet, när man själv har föreslagit ännu värre underskott. Det är helt obegripligt!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om ltl Petri Carlssons misstro mot min ekonomi är dålig så är också min tilltro till ltl Petri Carlssons ekonomi minst lika dålig.

Som jag sade. När Centern har suttit med i regeringen så har man kunnat visa de bästa siffrorna. Det har varit konkret ekonomi. Det är bara att gå in och läsa i tidigare budgeter. Då har man varit med och beslutat. Så är det! Det är fakta!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi lämnar ltl Runar Karlssons resonemang om tidigare regeringar. Jag har inte överhuvudtaget resonerat om det eller om Centerns tid i regeringen. Jag pratar om Centerns tid i opposition.

Var är ansvaret för den ekonomiska politiken i opposition? Man kan inte kritisera att inte landskapsregeringen sköter ekonomin - att man har för stort underskott och så vidare - när man själv föreslår miljoner i utökningar på kostnadssidan i budget efter budget efter budget efter tilläggsbudget. Det hänger inte ihop! Det är det som jag försöker säga. Vi pratar om Centern i opposition och inte om Centerns tid i regeringen eller i tidigare regeringar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller inte alls med om att Centern skulle ha kommit med motion efter motion som skulle vara kostnadshöjande. Man har också kommit med förslag på besparingar. Men det är klart att när man är i opposition så kan man inte göra en hel budget som visar på vilket sätt besparingar ska göras.

Men återigen. Som jag sade så har det kommit 28 miljoner till. Och så mycket motioner har nog inte Centern lagt in, att det skulle bli så mycket höjningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack fru talman! Var ltl Runar Karlssons mening med det här anförandet att säga att ekonomin i det här skedet skulle ha varit i bättre skick ifall Centern hade fått sitta i regeringen? Är det så man ska tolka det?

Jag tycker att vi har suttit både med Centern och utan Centern i regeringar. Min erfarenhet är, att som regering så sparar man. Nog har vi sparat i alla de regeringar som jag har deltagit i, oberoende av politisk sammansättning. Vi har satsat och vi har investerat.

Jag tycker att det är en skyldighet att man ska lämna över budgeten i så gott skick som det bara är möjligt till nästa mandatperiod och till nästa lagting.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Anförandet gjorde jag för att förklara hur lagtinget i princip alltid har sagt, att man ska spara när det är goda tider och man ska ta av de sparade pengarna när det blir sämre tider.

Jag håller helt med minister Gunell om att man ska lämna en budget i ett så bra skick som det bara går. Men då gäller det inte bara siffror, utan det gäller också service till folket.

Det är klart att om man skulle ha valt att gå in för det - under ledning av dåvarande lantrådet Camilla Gunell - och då haft ett plusresultat, i stället för ett på minus 17 miljoner, då är det många på Åland som hade fått lida, speciellt de fattiga. Vi måste komma ihåg att budgeten är inte bara siffror utan det är också bokstäver som betyder gott för många på Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det håller jag helt med om.  Man måste se landskapets ekonomi som en lunga som också syresätter hela landskapet och människorna som bor här. Den offentliga ekonomin måste ha en sådan töjbarhet att den går att anpassa till sämre tider och bättre tider, i klassisk konjunkturpolitisk anda, så att samhället stimulerar när det behövs och håller an när det är bättre tider.

Men varje regering lämnar ju också över ett samhälle till nästa regering. Det som vi lämnar över nu så har vi ju genomfört med de jämställda lönerna som vi ville åstadkomma under förra mandatperioden, den kortruttsplan som då gjordes går vidare till förverkligande, fastighetsverket har konsoliderats och ÅDA finns på plats. Livet går alltid vidare och det gäller för varje regering att göra så gott som möjligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Absolut är det så och så ska det vara. Men som jag sade i mitt anförande - och som man kunde läsa i den röda tråden - så var mycket av kritiken, som åtminstone Centern fick ta, tack vare att man hade finansministerposten och att man lämnade efter sig minus 17 miljoner. Samma kritik kom ju inte från dåvarande lantråd, utan man tycker att det måste vara flexibelt. Man lämnade visserligen minus 17 miljoner, men man lämnade också mycket bra till ålänningarna rent ekonomiskt. Speciellt åt dem som har det sämst ställt. Det visade sig efteråt att det var helt rätt. Det kom in 28 miljoner till, så det var helt rätt bedömningar. Åland mår bra, mycket tack vare de beslut som togs under den förra perioden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Det är några få saker som jag vill kommentera om tilläggsbudgeten.

Det ska göras en utvärdering av verksamheten vid AMS. Det tycker jag är bra. Det är alltid bra att utvärdera för att se vad man kan göra bättre. Och för att man utvärderar så betyder det inte att det har varit dåligt, utan man kan se vad man kan göra bättre.

Ltl John Holmberg talade om utanförskap i sitt anförande. Jag håller med om mycket av vad ledamoten sade om detta. Det finns saker som man kan göra och förändra. Men när jag tänker på det så vill jag också att man ser på insatserna kring AMS.

I förra veckan var jag på ett seminarium som handlade om vuxna med autism. Efter att ha hört två vuxna, runt 30 år, med autism och om deras möjligheter i arbetslivet, så frågade jag om projektet ”Stöd i arbetslivet” som fanns förut. De visste inte vad det var för något. Det är tio år sedan det lades ner och de var för unga då, men de tyckte att det lät bra när de fick det beskrivet. Det här är någonting som arbetskonsulenterna är med och hjälper till med.

 Under kaffepausen kom en person fram och sade ”Göte, det är precis det här vi behöver, vi behöver bolla med dem och ge stöd, både åt arbetstagaren och arbetsgivaren”. Det var en person från PRM, alltså den gamla dagavdelningen inom psykiatrin som sade att det var just detta som man behöver. Hon sade att AMS hade varit hit från Stockholm och att de har arbetskonsulenter som hjälper till med detta i deras verksamhet. Det tyckte hon att vi också borde jobba vidare med här.

När man gör den här översynen så hoppas jag att man också tittar på de kringliggande stödåtgärderna som samhället kan ge.

Talman! Sedan nämns detta, som jag tycker att är intressant. Det står om ”vägledning på Åland” och att det kommer att ”visa på vägledning i samverkan” där det också är en stödåtgärd för sådana som har svårt att komma i sysselsättning och i studier. Det tycker jag att låter jättebra. Jag hoppas att vi i utskottet skulle hinna titta lite på detta.

Talman! Jag har gjort vissa anteckningar här, men jag går vidare till jämställdhetsarbetet. Jag hörde - när jag körde hit - att minister Valve nämnde i sitt anförande om den kedja av åtgärder som har gjorts. Kollegan, ltl Igge Holmberg, nämnde om skolan och om starka och kreativa barn. Det håller jag med om.

Men om vi ska hjälpa barnfamiljerna, så måste vi också se hur vi kan hjälpa dem med de ökande avgiftskostnaderna, t.ex. gällande fritids- och idrottsverksamhet, där avgifterna stiger alltmer. Det är inte bara en gång som jag har fått höra att ett barn inte kan hålla på med så många idrotter eftersom ”det blir för dyrt”. Tidigare hette det att ”de inte hade tid”. I dag säger man att det är för dyrt.

Jag undrar om man behöver förlänga minister Valves kedja, med tanke på jämlikhetsrådets arbete? Där finns det jobb ännu. Jag tänker på det seminarium som var den 23 augusti 2017, vilket var ett jättebra seminarium. Men mycket av det arbete som ska göras, så är på kommunal nivå. För det är där som vi kan göra förändringar.

När vi ser på - vad var det nu som minister Valve sade i sitt anförande - hur vi försöker buda över varandra om barnbidraget och hur högt det ska vara, så borde vi i stället se hur vi kan sänka kostnaderna. Ltl Bert Häggblom kan komma med och sänka kostnaderna, i stället för att höja bidrag eller ge skattelättnader.

Ltl Axel Jonsson i Ålands Framtid ville att man rakryggat från Socialdemokraterna skulle säga hur vi vill stöda familjepolitiken och de ensamstående föräldrarna?

I stället för att buda bidrag över varandra så ser vi gärna generella avgiftssänkningar, i stället för riktade bidrag. Vi kan se över avgifterna och vad vi kan göra med dem inom kommunerna. Kan vi se över en avgiftsfri barnomsorg? Vad skulle det innebära? Eller ge hyresfritt till föreningar som har barn- och ungdomsverksamhet. Det skulle också kunna sänka kostnaderna för föreningarna.

Så saker finns att göra, det gäller bara att vi tittar på det. Nu är det mest så att vi vill hitta argument mot varandra och ha någon sorts pingismatch där man slår bollen till varandra i stället för att försöka titta på det här.

Talman! Sedan det här om tandvårdsbilen. Nu sticker den tydligen jättemycket i ögonen på partierna Ålands Framtid och Obunden Samling. Man vill inte ge tandvård på plats för skärgårdsborna. Men är det lättare för Obunden Samling och Ålands Framtid om man säger att denna bil också kommer att serva våra äldreboenden? Den kommer att åka dit och göra det lättare för de äldre att få sina tänder omskötta.

Man har pratat länge och ofta från Ålands Framtid och Obunden Samling om hjälp till de äldre. Men nu ska den hjälpen tas bort. Nu ska de inte vara med och få ta del av tandvårdsbilen, för den gynnar ju skärgården. Om det är lättare för dessa partier att se att den här bilen är lika mycket på våra äldreboenden som i skärgården, så är det kanske lättare att acceptera den.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag uppfattar att många av de frågor som ledamot Winé lyfter så är framförallt kommunala frågor och kanske inte berör lagtingsarbetet i fullt så hög utsträckning, särskilt när det gäller det här med hyresfria lokaler osv. Men visst. Vi har ett ansvar att visa riktningen och det tycker jag att man gjorde i stor utsträckning genom det idrottspolitiska programmet.

Det är ett problem idag att barn och unga inte har råd att delta i idrotter. När tillfälle gavs - med så öppet mål som Göte Winé gav - så vill jag lyfta frågan kring de kommuner som inte betalar aktivitetsbidrag för sina barn som idrottar. Det tycker jag att är rent ut sagt skamligt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Varför jag tog upp det här så var för att man pratade om hur man kunde hjälpa de här barnfamiljerna. Då blir det att bredda debatten. Jag håller med ledamot Zetterman att det här är kommunal politik.

I förrgår fick jag kritik för att jag inte satt i kommunstyrelsen och inte gjorde tillräckligt mycket. Det är så att lagtingsarbetet och det kommunala arbetet mycket går hand i hand. Det är lätt att vi säger saker här var vi inte kan påverka, men vi behöver jobba mera i våra kommuner också. Var och en har möjlighet att vara med och göra förbättringar där. Det behöver inte alltid vara att vi höjer bidragen, utan vi kan se vad vi kan göra i vår närhet genom att sänka avgifterna. Det är det jag vill. Det är därför jag lyfte upp det kommunala, även om det inte hör hit. Men det hör ändå till den målgrupp som vi tittar på, när vi talar om ekonomisk utsatthet.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag delar den uppfattningen. Det här är en jätteangelägen fråga. Och just rörelse och rörelsemotorik har visat sig bli alltmer av en klassfråga. Det är sannerligen viktigt att vi bryter det mönstret.

Jag tror också att det är viktigt att titta på nya mönster. Jag tycker till exempel att samarbetet mellan MISE och Ålands Idrott är bra, där man har skapat en idrottsbank där man fördelar idrottsprodukter gratis. Man ha minskat kostnaderna för avfallshanteringen och kan ge idrottsredskap gratis till barn och ungdomar, men också till vuxna. Det är en helt briljant lösning. Sådana system borde vi jobba mera med. Det är för övrigt också cirkulär ekonomi!

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Så är det! Det är cirkulär ekonomi och mycket bra. Där borde vi idrottsföräldrar också våga ge mera dit och verkligen använda idrottsbanken, för den är bra.

Det som jag saknar och som har förändrats över tid, är att många barn inte vill vara med i föreningar. De vill inte hålla på med tävlingsidrott. Däremot har vi inom kommunerna minskat på den allmänna idrotten och det är någonting man behöver titta på.

Men nu ska jag inte göra detta alltför mycket kommunalt. Men vi behöver se hur vi kan sänka avgifter i stället för att hela tiden höja barnbidrag och bostadsbidrag. Jag ser hellre en generell sänkning av avgifterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack ltl Göte Winé för en väldigt övergripande analys av den socialdemokratiska politiken som har förts i landskapsregeringen, just gällande de här åtgärderna för dem som har det tufft i samhället.

Visst lyfte ni fram många åtgärder kommunalt, men det är ändå lagstiftningen som är central för att man ska kunna föra en avgiftsfri politik. Precis som ledamoten lyfte fram så vet vi att det kommer en kedja av frågor - bl.a. grundskolelagen och den nya barnomsorgslagen - som vi hoppas att snart ligger på bordet och kommer att ge oss möjligheter att t.ex. införa avgiftsfri barnomsorg i våra kommuner. Där finns det också fina skrivningar om t.ex. möjligheterna att få bort extra avgifter, som ofta finns i grundskolan och som också är en fattigdomsåtgärd. Det är många bäckar små som gör att den här gruppen under den här mandatperioden verkligen har fått mycket uppmärksamhet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Så är det! Det kan göras mycket på lagstiftningsnivå som kan göra en hel del. Det här seminariet, som landskapsregeringen förtjänstfullt höll den 23 augusti 2017, var bra. Det gav mycket. Det har hänt en hel del sedan dess och det arbetet pågår. Men det tar tid och det är ju det som gör att det är en process. Man kommer att leverera lite hela tiden, så man ser inte hela buketten. Men det kommer mera - som minister Valve sade - i kedjor. Nu sätter vi in nya länkar i denna kedja och jobbar för att förbättra, dels genom lagstiftning och dels genom andra åtgärder.

Det idrottspolitiska programmet nämndes också i ett tidigare replikskifte, och där man också tittar på olika åtgärder. Jag vet att Ålands Idrott tillsammans med RIMH kommer att ha ett seminarium om det senare också så det vidtas åtgärder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Eftersom ledamot Winé angrep Ålands Framtid, när det gäller vår politik med att stöda de svaga i samhället, så kan jag förstå att det som socialdemokrat väl sticker hjärtat att man inte har fått fram sin politik.

Jag har många gånger lyssnat på ledamot Winés anförande där han själv har stått och vurmat för de svaga i samhället och sagt ”om jag skulle få bestämma enskilt här i lagtingssalen så skulle det vara en annan politik med stöden till de svaga i samhället”.

I budgetsammanhanget så har vi haft fyra motioner som berörde just de som var ekonomiskt utsatta i samhället. Ltl Göte Winé stödde oss då. Han vurmade för det och skulle ta upp det och stöda det i finans- och näringsutskottet. Men vi såg ingenting av det i betänkandet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag tror att ledamot Eklund har varit borta från plenum under dagen. Det är inte så att jag angriper Ålands Framtid - lugn - utan jag lovade ltl Axel Jonsson, när vi pratade om det tidigare, att jag skulle komma upp och berätta hur jag ser på det och vad jag vill se för förändring.  Och det har jag gjort, ledamot Eklund. Jag har sagt att jag är inte för att vi generellt höjer barnbidraget för en ensamstående, vilket Ålands Framtid vill. Jag ser hellre att vi går in för generella avgiftssänkningar. Det är det som jag vill. Det är därför som jag gick upp. Det är inget angrepp, ltl Brage Eklund, utan det är en fortsättning på ett replikskifte som jag hade med ltl Axel Jonsson. Det angreppet jag gjorde i så fall var det med tandvårdsbilen, för där tycker jag inte att ni har alla fakta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! När det gäller sänkande av avgifter så är det, som ledamot Zetterman sade, en kommunal fråga. Jag är verksam i kommunalpolitiken i Eckerö och jag har inte hört någon socialdemokrat där ännu som har lagt fram en motion om sänkande av avgifter, ifall vi ska gå in på kommunalpolitik.

När det gäller tandvårdsbilen så tror jag att ltl Axel Jonsson argumenterade och förklarade vår tanke bakom det. Det är 50 000 som har lagts ut för en tandvårdsstol, 350 000 i en tandvårdsbil plus 100 000 i driftskostnader, vilket jag inte tror kommer att räcka till i driftskostnader i förlängningen, för vi ska ha personal och alltihop. Så hela kostnaden tror jag inte finns med i detta. De pengarna kan man använda på ett mycket bättre sätt för att ge den service till skärgårdsborna som en tandvårdsbil skulle ge.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Men det som Ålands Framtid missar, det är att ni också tar bort den tandvårdsvagn som man har idag och som går till äldreboendena. Det som ltl Brage Eklund också talar om, är att vi också ska ta bort den. Är det detta som Ålands Framtid vill nu? Dels för skärgården, men vi ska också ta bort den tandvårdsvagn som går till äldreboenden. Det är det som jag frågade.

Sedan, ledamot Eklund, så kan inte jag prata för andra. Men jag har i alla fall diskuterat i Sund hur vi ska kunna ge avgiftsfri hyra till kommunens anläggningar för dem som har aktiviteter för barn under 18 år. Det har jag fått igenom. Jag pratar inte om vad andra gör, utan jag pratar om vad jag tycker och hur vi generellt ser på detta, ledamot Eklund. Jag vet att det är hårt att höra sanningen, men så är det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Winé! Jag vill lyfta upp just det som ledamoten tog upp i sitt anförande, den socioekonomiska utmaningen när det gäller att alla våra barn och ungdomar ska ha råd att vara aktiva på sin fritid. Det är faktiskt en utmaning som växer. Vi har ett bra idrottspolitiskt program i grunden, där vi också inom rådet för idrott, motion och hälsa har lyft den här problematiken.

Det är någonting som spiller över både i förebyggande drogarbete, som spiller över i psykisk och fysisk hälsa och som spiller över i studieresultat, precis över hela fältet. Så jag tror också att vi kommer att komma dit där vi måste titta på hur vi kan erbjuda detta för alla. Det är tyvärr så att om man inte får det med sig hemifrån så är det väldigt svårt att plocka upp det när man blir vuxen, just synen på hur viktigt det är att man rör på sig.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Holmberg! Vi behöver titta på hur man kan göra med detta och hur vi kan göra förändringar, så att vi kan få kommuner och idrottsföreningar att ha mera aktiviteter och själva vara med och så att man inte behöver vara medlem i en förening.

När jag var på en nordisk idrottskonferens i Danmark, som representant för åländsk simning, så hörde jag att på Island så hade idrottsföreningen fritidsverksamhet. Men det var inte så att man måste vara med i föreningen. Det är lite samma sak med hur man göra i Norge - jag har gett material till ledamot Holmberg – och där heter det ”alla ska ha råd att vara med”.

Vi måste börja titta på det här, för alla vill inte hålla på med tävlingsidrott så där bör man bredda synen. Men det är sänkta avgifter som jag (… taltiden slut).

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Min kollega, ledamot Johansson, var inne på att det är mycket ett kommunalt ansvar. Givetvis bygger det mycket på att samhället i stort tar ett ansvar för att få med alla.

Det var synd, vi skulle förra veckan ha haft en föreläsning här på Åland om Islandsmodellen men den ”blåste in”, det var force majeure på grund av hård blåst. Vi får skjuta upp den till maj. Där har man på ett väldigt intressant sätt byggt upp en fritidsverksamhet och en rörelse, inte med betoning på ”idrott” alla gånger utan ”rörelse”, helt enkelt för att man ska må bra och ha roligt. Det ska bli intressant att se hur de har byggt upp detta.

Vi har ju en idrottsinfrastruktur i form av jättefina anläggningar som blir fler och fler. Men vi behöver kanske också börja titta på hur vi fyller dem, så att alla verkligen kan vara med i all verksamhet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Holmberg! Ja, jag kommer ihåg att ledamot Zetterman sade att det är en kommunal verksamhet och det håller jag med om.

Men det som jag ville berätta om, egentligen redan i ett tidigare replikskifte, är hur jag ser på det här. Det är de generella avgiftssänkningarna och hur vi kan göra för att få in leken i det och att man har råd att hålla på med idrott. För idag är det tyvärr så, att vill man hålla på med föreningsidrott så har det blivit ganska dyrt, tyvärr. Vi måste börja titta på hur man kan göra med detta.

Men många av oss jobbar kommunalt och vi kan ta det arbetet med oss. Det är inte alltid bara att höja bostadsbidraget eller barnbidraget och därigenom köra, utan vi kanske kan titta på hur vi kan jobba på flera plan. För det är ”hela buketten” eller ”hela länken” som behövs, och vi kan göra det gemensamt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Tack fru talman! Först en liten personlig reflektion. Jag tänkte kommentera två saker i den här budgetbehandlingen. Dels den ekonomiska situationen som utspann sig här på slutrakan och sedan det som har med ekonomisk utsatthet att göra. Skulle jag få ha en personlig reflektion och kunna önska så skulle jag önska, att om jag någonsin igen får möjlighet att sitta i en landskapsregering, så skulle jag vilja ha en stabil ekonomi.

Första gången som jag satt i landskapsregeringen så inträffade just detta enorma ras, som över en natt minskade inkomsterna med 30 - 40 miljoner. Och nu inledde vi denna mandatperiod med ett minus på 17 miljoner. Det tänker jag inte ha någon åsikt om eller vem som har gjort vad och hur man har gjort det. Men jag vill ändå förklara hur vi har tänkt och hur vi har gjort under den här mandatperioden.

År 2015 var landskapets bokslut på plus. Jag tror att det var plus två eller tre, kanske fyra miljoner och år 2016 var det ett minus på 17 miljoner, alltså väldigt tvära kast.

Ja, vi gick in i den här mandatperioden med ett minus på 17 miljoner, vilket måste åtgärdas. Utan tvekan var det så. Det var en av de basfrågor som vi hade när vi skrev regeringsprogrammet, hur man såg på ekonomin och hur man skulle kunna komma tillrätta med underskottet. Och det har varit rejäla ökningar på inkomstsidan.

Men förutom inbesparingarna och åtgärderna på 17 miljoner så är det alltid en allmän kostnadsökning. Grovt räknat så har jämställda löner kostat drygt två miljoner, det är en miljon högre i bunkerkostnader, två till tre miljoner i digitaliseringskostnader, två miljoner mer i pensionsfonden, två miljoner i pensions- och skatteavdrag och sedan också de åtgärder som vi har vidtagit, bl.a. dem som vi har diskuterat här idag när det gäller ekonomisk utsatthet.

Nu under mandatperioden så har landskapsregeringen, tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden, jobbat väldigt hårt för att vi ska öka grundfinansieringen för självstyrelsen. Vi får se var vi hamnar i den frågan.

Jag har också ett önskemål - vilket vi också har diskuterat - om att vi borde ha en utvecklings- och hållbarhetsfond på Åland. Vi borde ha en buffert när det kommer sämre tider. Så ser det ut nu. Signaler kommer att vi så småningom går in i en lågkonjunktur igen. Tyvärr.

Fru talman! Några kommentarer kring ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland.

Inkomstfördelningen kan mätas med ginikoefficienten, det är en skala som är mellan noll och hundra. Är den låg så är inkomstfördelningen i ett samhälle jämn och ju högre tal, desto mera ojämlikt delas inkomsterna. På Åland är ginikoefficienten 27,4, vilket hör till de lägsta i hela Europa. Det är någonting som vi ska vara glada över. Men det betyder ändå att vi har personer och familjer som har det ekonomiskt väldigt tufft också hos oss.

Det har varit ett arbete som har pågått under hela mandatperioden. Vi har haft ett jämlikhetsråd - ett ministerråd - där minister Gunell, minister Valve och jag har deltagit. Vi redogör för vårt arbete i den bilaga som är bifogad till tilläggsbudgeten.

Vi har dessutom en målsättning i vår snart världsberömda utvecklings- och hållbarhetsagenda. Det är att långsiktigt motverka ekonomisk utsatthet som är en viktig del av arbetet för ett socialt hållbart Åland. Målet är att inga hushåll - i synnerhet inga barnfamiljer och pensionärer - ska leva i en ekonomiskt utsatt position år 2030. Ser man på de utredningar som är gjorda om ekonomisk utsatthet på Åland - den tredje i ordningen kom under den här mandatperioden - så ruckas dessa siffror ganska litet. Det är svårt att komma åt dem som lever i relativ fattigdom.

Men som det har påpekats här flera gånger, så har vi gjort en hel del. Allt från skatteavdrag till att jobba med lika lön för likvärdigt arbete, vilket är väldigt viktigt för ensamförsörjare men också när det gäller framtida pensioner.

När det gäller marginalisering och ekonomisk utsatthet – vilket ledamot Winé också tog upp här - så är det transfereringar, sänkta avgifter och satsningar i välfärden som har väldigt stor betydelse. Där föreslår vi nu att höja ensamförsörjartillägget.

Det har också påtalats här om fritidskostnader. Projektet ”Starka och kreativa barn” är gratis, det är utan kostnad. Vi har avgiftsfrihet för barn och unga inom primärvården men också i den sociala lagstiftningen och grundskolelagen så tar vi det här i beaktande, de som lever på marginalen.

Men jag måste säga - om jag ska vara lite personlig där också - att jag blev ganska besviken på debatten när det gäller hela socialvårdspaketet. Det fortsätter ju nu, men det har mest varit diskussioner kring att det är alltför lika den finska lagstiftningen, att det blir för dyrt eller att man har tagit kommunerna i beaktande utan att ha fokus på dem som faktiskt är i stort behov av lagstiftningen. Det är också ett bärande argument i hela socialvårdslagstiftningen, att de som har det sämst ska prioriteras och tas i beaktande.

Tittar man lite på barnbidragen - och tillåter sig att jämföra sig med riket och med en ensamförsörjare på Åland och en ensamförsörjare i riket - så efter det att vi har höjt ensamförsörjartillägget, så är det en skillnad på nästan 75 euro i månaden om man har två barn att försörja. Det är ganska mycket om man lever på marginalen. Den som påstår att det inte är mycket, så har ingen aning om hur det är att leva på marginalen.

Den tilläggsstudie som landskapsregeringen har gjort visar att de som har sämst tillit i det åländska samhället är de som lever i ekonomisk utsatthet. Man har liten tilltro till kommunerna, man har liten tilltro till landskapsregeringen och man har liten tilltro till institutionerna. Också där har vi ett arbete att göra, så att de som har det tufft ska få ökad tilltro till samhället.

Jag håller också till den delen med ledamot Göte Winé, att det kommer att komma mera åtgärder. Vi kommer inte att uppnå målet redan 2019 med att ingen ska leva i ekonomisk utsatthet, varken barnfamilj eller pensionär. Och vi jobbar vidare med den här frågan under återstående mandatperiod och vi tittar också på att höja försörjartillägget i studiestödet. Det är också en viktig åtgärd som har en morotskaraktär. Är man t.ex. ensamförsörjare och vill utbilda sig så är det skäligt att man kan få ett försörjartillägg.

Jag skulle också vara intresserad av att se på studiestödet som helhet för att underlätta för ungdomar som studerar. Att ungdomar kanske kunde förtjäna mera utan att det har någon betydelse för studiestödet. Det är också en sak som vi ska titta närmare på. Så det arbetet fortsätter.

Förutom barnfamiljer, som nu är prioriterade i den här tilläggsbudgeten, så handlar det om pensionärer och om arbetstagare. Det överlägset viktigaste för ekonomisk utsatthet är faktiskt att ha ett jobb. Där kan vi också konstatera att våra arbetslöshetssiffror har sjunkit. De är väldigt låga, men de har sjunkit ytterligare under den här mandatperioden.

Också de arbetstagare som är låginkomsttagare får också ett skatteavdrag. Vi har startat Boost under den här mandatperioden, som hjälper ungdomar till sysselsättning, studier och arbete. Vi har också inlett ett vägledningsprojekt som också hjälper vuxna som fallit mellan stolarna att komma in i arbete.

AMS ska utvärderas. Jag tycker personligen att det är en viktig del i denna AMS-utvärdering att se till dem som är långtidsarbetslösa. Vad gör man för dem? Kan man ytterligare förbättra?

Och så pensionärerna. Där har vi justerat i ÅHS-avgifterna. Dygnsavgifterna, som har varit väldigt tuffa för pensionärer med små inkomster, är nu i högkostnadsskyddet.

Tandvårdens prioriterade grupper är också i högkostnadsskyddet. Vi har sänkt avgifter på hjälpmedel vid medicinsk rehabilitering och pensionärerna får också skatteavdrag.

En annan viktig sak som berör kommunerna, och som är igångsatt, är att se på högkostnadstaket för socialvården och för hälso- och sjukvården. På Åland har vi idag två skilda högkostnadstak, ett för socialvård och ett för hälso- och sjukvård. Det kan bli stora kostnader för en pensionär som lever på marginalen.

På rikssidan har man ett högkostnadstak där man bakar in hälso- och sjukvården med socialvården. Det där har man börjat gräva i men det är inte heller några lätta saker. Det vet ni ju alla, bästa lagtingsledamöter, när man ska ha kostnader på kommunerna och när man ska ha kostnader på landskapet.

Jag kan ändå, trots allt, tycka att vi har kommit i mål med en hel del saker när det gäller ekonomisk utsatthet, men arbetet fortsätter. Det är inte färdigt.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Jag delar lantrådets uppfattning om att höja taket för hur mycket en ungdom får tjäna när det gäller studiebidraget. Det är någonting som är mycket, mycket orättvist när ungdomar, vars familj lever på marginalen, faktiskt jobbar och kämpar på helgerna och hela somrarna och sedan blir straffade med neddragna studiebidrag, medan de som har starka ekonomiska förutsättningar får de här pengarna från sina familjer och får behålla sitt studiebidrag. Det är en djup orättvisa i systemet och jag är glad att lantrådet lyfte frågan.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Tack! Ja, det är också min ideologi. Arbete ska löna sig. Det ska inte straffas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I ett samhälle är det viktigt att det är full sysselsättning. Det har vi de facto på Åland idag och vi har haft det under en ganska lång tid. Vi är lyckligt lottade. Vi har möjlighet att göra sociala reformer och, som lantrådet sade, så finns det en lång lista på vad man ytterligare vill göra.

Men det som är vårt problem idag är vår konkurrenskraft och lönsamheten i näringslivet. Det är viktigt att vi håller vår samhällsekonomi i balans, ibland är det underskott och ibland är det överskott. Men har inte vårt näringsliv konkurrenskraft och lönsamhet på sikt, så då ligger vi illa till. Det är där som vi har vår svaghet idag och där som åtminstone jag ser ett bekymmer. Vilka åtgärder vidtar vi och vilka visioner har vi för att vi också långsiktigt ska kunna ha den här goda situationen med full sysselsättning? För idag är det tyvärr ganska (… taltiden slut).

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ett bekymmer som vi har haft ganska länge och som är oroande, att avmattningen av Ålands BNP har pågått i tio, femton år. När det gäller näringspolitik så är det nästan det omöjligas konst. Näringspolitik är nästan som kulturpolitik, det gäller att skapa förutsättningar och det är väldigt svårt att styra ekonomiskt. Men i den debatt som vi hade och som lagtinget initierade för några veckor sedan, så där redogjorde landskapsregeringen för det. Det liknar egentligen den jämlikhetsbilaga som vi nu visar på hur vi har försökt göra en massa små åtgärder inom en massa olika fält. Allt från att vi har beviljat stora bidrag eller stöd till Stallhagen och Optinova till att vi var med och räddade Orkla. Vi har investerat i stora turistprojekt som Bomarsund, Kastelholm och Pommern och vi bygger cykelvägar. Så det finns ett helt batteri av åtgärder.

Jag har ögon och öron öppna, ifall det är någon som har något riktigt bra förslag. Men de ligger ju inte där och väntar. Den drivkraften måste ju också komma från näringslivet. Det är näringslivet som tar risker och som kan komma med idéer och som vi ska bana väg för och göra möjliga.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra att man har vidtagit åtgärder när det gäller t.ex. Orkla och Optinova. Men de flesta av dem har varit defensiva och försvarar det som vi har. Vi måste komma framåt och kunna ge näringslivet möjligheter att utvecklas.

Jag håller helt med om att det är näringslivet självt som ska visa vägen men vi måste ändå ge vissa grundläggande förutsättningar. Problemet för det åländska näringslivet idag är att man upplever att kostnadsnivån är högre på Åland än vad den är i omkringliggande regioner. Det är det som vi borde ha fokus på från politiskt håll. Vad kan vi göra för att hjälpa de olika företagen i de olika sektorerna för att få ner kostnadsnivå så att de själva ska få krafter att utvecklas och växa?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det håller jag också med om. Där är jag den första att försöka hjälpa till och se vad vi kan göra. Vi skördar ju frukten av en hel del dyrköpta misstag också, som inte går att göra om. När det gäller el, vatten och avlopp så kanske vi inte har planerat på det absolut smartaste sättet alla gånger. Men det är som det är. I det ligger det också att det finns en regional spridning på vårt näringsliv.

Vi har ett väldigt spritt boende som ökar kostnaderna för både vatten, avlopp och elförsörjning. Men jag har ändå någon slags förhoppning att vi ska kunna göra punktinsatser också när det gäller det.

Sedan vet vi att vi lever insulärt. Vi lever på en ö. Det är väldigt dyra transportkostnader. Och det som nu också flaggas upp igen med skattegränsen, så är mycket oroande. Men vi försöker göra allt vad vi kan. Finns det goda idéer så är det ingen som på något vis vill stjälpa dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Lantrådet ägnar en stor del av sitt anförande åt att berätta vilka åtgärder som man har vidtagit inom den sociala sektorn. Det är vackert så med ett starkt socialt patos. Men de facto är det ju så att vi har en ny självstyrelselag på bordet så småningom med ett nytt ekonomiskt system. Det betyder att det är det privata näringslivet som ska dra in pengarna till landskapet Åland. Det är dem som vi - som sitter här och fördelar resurserna - ska kunna förlita oss på. Därför är det nog till min besvikelse - liksom för ltl Roger Nordlund - som vi helt saknar skrivningar kring en progressivitet och kring en aggressivitet i näringslivsfrågor. Trots att vi hade ett seminarium för inte speciellt länge sedan, så finns det ingenting som visar vad landskapsregeringen vill göra i framtiden för att stärka det åländska näringslivet.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi skriver den 17 april idag. Vi har en budget som är ikraft, en huvudbudget, där det finns medel och där det finns åtgärder när det gäller näringslivspolitiken. En tilläggsbudget är ett avstamp, det är vissa åtgärder, men de stora sakerna finns ju i ordinarie budgeten.

Jag ser inte speciellt många budgetmotioner eller hemställningsmotioner heller. Ja, ja, sitt och skaka på huvudet! Men jag har sagt att vi är helt öppna för goda idéer. Varsågod! Vi tar dem till oss om de kommer.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ju så att i tilläggsbudgeten ska ju plötsliga och oförutsedda saker tas upp. Jag vet inte om en tandläkarvagn är så plötslig och oförutsedd eller att man nu för tredje gången på en väldigt kort tid ska omstrukturera sjöfartsutbildningen.

Men de facto så är ju regelverket sådant, att budgetmotioner kan bara skrivas för de moment som är öppna. Vad gäller näringspolitiska insatser så är det ju inte så många moment som har öppnats i den här tilläggsbudgeten. Så det är bara att beklaga att landskapsregeringens näringspolitik, som kanske har lunkat på lite under fyra år, nu tydligen verkar vara helt stendöd.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Vicetalman Thörnroos kan komma med vilka raljanta inlägg som helst. Det är ju en sak som man tyvärr - tyvärr - får vänja sig vid att vicetalmannen alltid raljerar när vicetalmannen håller anföranden eller har replikväxling.

Vi hade en debatt i lagtinget som redogjorde för näringspolitiken. Det behöver inte heller vara budgetmotioner. Det kan ju vara hemställningsmotioner. Så jag ser verkligen väldigt mycket fram emot Centerns hemställningsmotioner när det gäller näringspolitiken. Och jag lovar att om det finns goda idéer så ska vi ta dem till oss.

Vi fortsätter med de stödsystem som vi har. Pommern kommer att invigas den 1 maj. Kastelholmsområdet har öppnat en ny hemsida. Man håller på och bygger en ny golfbana, också i Kastelholm. Så det händer en hel del, både inom turismen och när det gäller företagandet. Så vi försöker efter absolut bästa förmåga.

Och som sagt var, finns det goda idéer så ska landskapsregeringen absolut inte stoppa dem. Det skulle vara trevligt för omväxlings skull om det skulle komma något positivt och inte en massa ”nej” hela tiden. Eller hur, vicetalman Thörnroos?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Tack lantrådet för den här sammanställningen! Det känns fint att höra när det radas upp så här. Alla insatser som har gjorts, vad som är på gång och det är också intressant att höra lantrådets tankar om vad som finns på önskelistan och på ”to-do-listan”.

Jag tänkte ta tillfället i akt och fråga om det här med sociala investeringsfonder, som jag lyfte upp i mitt anförande häromdagen. Är det något som lantrådet har tänkt på? Det här är en sak som genomförts i över 70 kommuner i Sverige där man har sett att detta verkligen är ett påtagligt och konkret sätt att jobba på mot utanförskap och utsatthet. Att man inte bara pratar om att jobba förebyggande och undvika stuprör, utan verkligen se de här investeringarna som något som sparar pengar och lidande.

Är det något för landskapet Åland eller är det kommunernas fråga? Vad säger lantrådet?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ingenting som jag direkt har bekantat mig med. Ofta ligger ju lösningar i att tänka lite utanför boxen. När det gäller ekonomisk utsatthet och fattigdom så har den offentliga sektorn haft en avgörande betydelse också på Åland.

Jag tänker till exempel på Pelaren och Emmaus som har gjort stora insatser på Åland när det gäller ekonomisk utsatthet och på olika sätt egentligen.

Det har under många år också talats om social kreditgivning. Det finns vissa tydliggöranden också när det gäller den stora socialvårdslagen och paraplylagen och hur man i ett tidigt skede kan hjälpa personer, så att man inte råkar i ekonomisk utsatthet. Man hamnar i en väldigt djup grop och det är det som hela den nya socialvårdslagstiftningen går ut på, att man inte ska hamna i den där gropen utan man ska jobba förebyggande och man ska hjälpa klienter med olika insatser i ett mycket tidigare skede.

Men det där var en intressant tanke och det kan säkert ledamot Wikström tala vidare med socialministern om.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag tänkte också passa på att ta upp en fråga som var aktuell i början av mandatperioden och som man sedan utredde, nämligen tandvårdssedlar på ett bredare plan.

Är det en tanke som lantrådet och Liberalerna har lämnat eller finns den kvar som en möjlig modell för framtiden? Jag har förstått att det är ganska komplicerat att få till det här med olika ingrepp och så. Det blir dyrt och byråkratiskt. Men säg att man har en tandvårdssedel som kunde täcka en del, eller hela tandhygienistavgiften till exempel. Det skulle vara en jätteinsats för den åländska munhälsan och även för det förebyggande i allra högsta grad.

Talmannen

Ärendet går lite utanför det som vi debatterar idag, men lantrådet har ordet.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalernas inställning, när det gäller tandvården, har varit att vi har velat prioritera de äldres tänder och t.ex. serva äldreboendena. Det är också eftersatt idag. Vi har också haft en tanke på tandvårdssedlar, just för att man skulle kunna utnyttja de privata tandläkarna och att alla ålänningar skulle ha tillgång till någon form av bastandvård och där en tandhygienist är ett sådant förebyggande av bastandvård. Jag är helt öppen för förslag.

Men det som det alltid kommer fram till är prioritering och pengar. Vi har fortfarande nätt och jämnt en budget i balans. Jag har inga problem att räkna upp de saker som jag skulle vilja göra på det socialpolitiska området, men det är alltid fast i pengar och prioriteringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Jag ser att vi har tilläggsbudgeten på listan och jag tänkte hålla ett anförande kring det. Jag tänkte inte gå in på något valtal.

Jag begärde aldrig ett gruppanförande för jag tyckte, som finansministern, att det här är en ganska odramatisk tilläggsbudget. Jag är den som kanske mera tycker om att problematisera här och kanske inte berömmer alla gånger. Så jag kan ju ge beröm för att det faktiskt är en mycket måttlig budget. Definitivt ingen budget med valfläsk.

Det finns några ärenden här, och ett är kanske flygfotograferingen av Alfrida som väl gav några tiotusen euro, och det är helt klart en bra sak att göra. Tidigare har jag diskuterat mera kring vindkraften, som kostar 1,4 miljoner och det är betydligt mera.

Men också i den här budgeten så finns tandvårdsbilen, vilken har diskuterats en del. Nu vet jag inte exakt hur man kommer att använda den, men jag tycker själv att det är en sympatisk idé ur social hållbarhet att ha den här bilen. Sedan har jag uppfattat att det här behovet kanske inte finns. Men det är väl också en fråga, att det kanske inte bara är i skärgården utan att det kanske också finns andra kommuner där personer har svårt att ta sig till staden. Det går kanske att kombinera tandvårdsbilen med det och se hur det experimentet kan gå, en så stor summa är det ändå inte.

Det här med att det inte är valfläsk, så är väl tydligast i punkten om ensamförsörjartillägget. För denna 10 euro kan ju inte gå under den rubriken. Nu räknar nog ledamot Häggblom fel, för i februari så blir det faktiskt 35 cent per dag så det kanske känns lite mera.

Jag som tycker om siffror såg att det här var 60 000 euro på årsbasis. Och den här hundralappen, ni vet, så den kostar 2,5 miljoner. Och visst, det är för tillväxt, och jag vet att 60 000 också ger tillväxt.

Tidigare har både Ålands Framtid och jag haft olika motioner. Jag hade en motion om det här stipendiet som också var väldigt oumbärligt för att det ”skulle sänka andra stöd” och så vidare. Nu har vi sett att det inte gör det, så kanske det s.k. stipendiet också så småningom kan genomföras.

Men här tycker jag definitivt att man kanske kunde ha ett lite större tillägg, vilket Ålands Framtid också framförde. Jag tänker inte delta i den här auktionen, utan kanske ta det följande budet, det finns ju bud både på 50 och 100 euro. Och 50 euro - som i alla fall är en dubblering - så kommer jag nog att understöda. Och 600 euro per år är i alla fall en slant. I det sammanhanget så är det nog en slant som känns, så lite mera där. Men som sagt, ingen större dramatik i det där. Tack för ordet, fru talman.

Minister Wille Valve, replik

Talman! Tack! Jag måste säga att jag blev glatt överraskad. Jag gläder mig åt att ledamot Toivonen inte plockar fram valfläskstämpeln, utan att han tvärtom uttalar sitt stöd för denna politik.

Vad gäller den analys som ledamot Toivonen inledningsvis gjorde så kan jag bekräfta, att bakom den här åtgärden så ligger mycket tankearbete. Den ska ses i sitt sammanhang som en del av flera åtgärder som har gjorts under de senaste åren och som en del av de åtgärder som också är på kommande. Så tack för den kommentaren!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Toivonen för anförandet! Jag tänkte bara påpeka att tandvårdsbilen kommer att förenkla den mobila tandvården väldigt mycket. För ett par tre, fyra år sedan så inhandlades en tandläkarstol som har krävt två vaktmästare plus ett set med människor. Den har inte alltid fungerat, för det har inte alltid funnits tillräckligt bra vatten i de olika kommunerna.

Nu kommer alltså bilen att kunna fara ut och ta med sig allt de behöver från början, inklusive teamet, bara parkera och köra igång. Det är inget tungt släpande av en stol fram och tillbaka. Det innebär helt enkelt att den här tandvårdsbilen kommer att kunna utföra mycket mera undersökningar än den tidigare versionen av den.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det låter bra. Men som jag har förstått så finns det kanske inte en efterfrågan för hela året. Men man kanske kan kombinera det med andra klienter som inte har möjlighet att komma till tandläkaren. Jag förstod att det var vissa kostnader och att det inte var så praktiskt med den förra, så jag hoppas att den här fungerar bättre, vilket ledamot Holmberg sade.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jo, det gör den. Den kommer också att fara runt till de olika åländska äldreboendena och ta hand om de äldre som bor där och deras munhygien.

Jag vill avsluta med att diskutera ensamförsörjarbidraget som ni så futtigt kallar ”35 cent om dagen” eller 30 vad-det-nu-var. Men de facto, med de åtgärder den här regeringen har gjort bara under det här året genom att sänka medieavgiften till hälften och genom att ha det här 100 euros bidraget i skatteavdrag, så får en ensamförsörjare mellan 330 och 570 euro i året direkt i fickan. Och det är inte en liten summa för dessa människor.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Den här gången försökte jag hålla mig till rubriken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag ska, med tanke på den sena timmen, hålla mig väldigt kort och koncist. Jag har egentligen bara en tilläggsfråga som jag riktar direkt till landskapsregeringen.

EU har en solidaritetsfond som har inrättats för att snabbt kunna ge stöd vid större naturkatastrofer och hjälpa katastrofdrabbade områden i Europa. Fonden kom till efter de svåra översvämningarna i Centraleuropa sommaren 2002 och har sedan dess hjälpt till vid åtta katastrofer i 24 olika länder. Det kan vara allt från översvämningar, skogsbränder, jordbävningar till stormar och torka. Hittills har man bidragit med mera än 5 miljoner euro.

Min fråga är, att är det här någonting som landskapsregeringen har funderat vidare på och som man borde ha använt sig av? Orsaken till att jag säger att man ”borde ha använt sig av” är därför att kommissionen kräver i så fall att ansökan ska in tolv veckor efter dagen för den första skadan orsakad av katastrofen. Jag skulle gärna höra ett resonemang från regeringsbänkarna om man har varit medveten om den här fondens möjligheter och om man har gjort ”research”?

Är det så att man från regeringsbänkarna inte kan svara nu så är ju tolkningen ganska klar och då får vi fördjupa oss i det här i finans- och näringsutskottet.

Ltl Brage Eklund

Tack fru talman! Det kan säkert förarga många att man begär ordet så här sent, men jag tycker att den här debatten om tilläggsbudgeten har seglat ut och börjar mera likna en allmänpolitisk debatt. Man kommer in på kommunal politik och man går utanför tilläggsbudgetens moment överlag hur mycket som helst. Jag tänkte försöka hålla mig så mycket som möjligt inom ramen för denna tilläggsbudget.

Eftersom tandvårdsstolen och tandläkarbilen har varit uppe till debatt, så tänkte jag belysa de sakerna lite. Jag kommer inte ihåg vilket år vi budgeterade för den här tandvårdsstolen som blev införskaffad, jag tror att det var ett budgetmoment på 50 000 euro - om jag inte är helt ute och cyklar - som den kostade då. Och nu har vi en tandvårdsbil på 350 000 euro med 100 000 i driftskostnader, och då är det oklart om personalen är inräknad i driftskostnaderna eller om det bara gäller driftskostnader för bilen. Det har jag inte fått riktigt klarlagt så det skulle vara intressant att få ett förtydligande av det.

Jag tyckte att ltl Axel Jonsson förklarade vår inställning ganska bra till tandvårdsbilens vara eller icke-vara, så jag går inte in så mycket på ytterligare förklaringar. Men om man slår ihop alla dessa summor till en summa så rör det sig om en och en halv miljon. Då tror jag inte att dessa 100 000 euro räcker som driftskostnader. Jag tror faktiskt inte det. Men det skulle vara intressant att få se uträkningarna, vilket jag inte har haft tillgång till och om det kommer att hålla i förlängningen.

Om man funderar varför vi är kritiska till tandvårdsbilen så undrar vi - vilket också ltl Axel Jonsson förklarade bra - vad man kan få för motsvarande för samma pengar? Man ber om förklaringar vad vi vill i stället.

Ja, till exempel för att förbättra den allmänna tandvården så kan man anställa ganska många fler tandläkare som uppfyller de här kraven. Nu har det pratats om att folk som arbetar i skärgården inte behöver lämna arbetet under en hel dag för att fara in till staden. Det där handlar ju om en planeringsfråga när man bokar tider. Man behöver inte problematisera det där så väldigt mycket och göra det till en så stor sak och att det är helt avgörande med en tandvårdsbil för att man ska slippa fara från arbetet. Det tror jag att alla har möjlighet till, när man så bestämmer. Det beror på hur man planerar och organiserar en tandläkarmottagning vid en allmän tandvård för just skärgårdsbor, så det går absolut att göra. Har vi en personal som inte klarar av det, så då är det tråkigt faktiskt.

Detta är orsakerna till att vi är motståndare till tandvårdsbilen. Jag tror att vi skulle få ut mycket mera för samma pengar om man organiserade det här inne i en allmän tandläkarmottagning.

Sedan har många pratat om olika stöd och bidrag. Vi har ”fått på oss” att vi vill höja barnbidraget med det dubbla. Det har nämnts 35 cent, 33 cent och 30 cent om dagen, jag vet inte vem som har rätt, jag har inte själv räknat men säkert har någon av dem rätt. Väl det så har ju Axel såväl som jag välkomnat det förslag som kommer, på det viset att det i varje fall är en uppstart. Det tyder ju på att man har tagit någonting till sig av våra motioner.

Det är inget valfläsk att vi kommer med 50 euro nu. Det här har vi konstant hållit på och prioriterat under den här perioden. Andra stöd som vi har lyft fram i motioner är stöd till matbanken, skolcoacher, ekonomiskt utsatta barnfamiljer, barnkonventionen i åländsk lagstiftning och skattebefrielse för pensionärer upp till 15 000 euro. Det här är någonting som vi har drivit konstant. Så det är inget valfläsk utan det är något som vi har sett att är prioriterat för dem som är utsatta i samhället.

Jag kan förstå att det kan sticka i ögonen - närmast kanske för Socialdemokraterna som vill gå ut och säga att man är ett parti som stöder de svaga - när vi i Ålands Framtid lyfter de här frågorna. Så kan det vara.

Jag kommer så bra ihåg den debatt om ordinarie budgeten då jag lyfte upp de här motionerna som jag just räknade upp och ledamot Winé steg upp och berömde Ålands Framtid för att man lyfte de här frågorna. Han beklagade med att ”Socialdemokraterna gärna skulle vilja lyfta de här frågorna om man hade fått bestämma själva i regeringen”. Han lovade att lyfta frågorna i finans- och näringsutskottet. Men betänkandet berörde inte en motion när det gällde de här frågorna. Inte en motion!

Det har frågats efter förslag till näringslivet, och nu seglar jag lite utanför och scrollar litet vad vi har lagt för motioner under årens lopp gällande näringslivet. Och det är många. Jag ids inte räkna upp dem, men det är väldigt många. Men inte en enda har blivit beaktad! Inte en!  Fast det nu frågas efter idéer från oppositionen.

Men det är ju det här som är problemet. Regeringarna tar ju inte emot. Nu säger jag ”regeringar”. Det är inte bara den här regeringen utan det är ett allmänt sätt att bemöta oppositionen med att alltid kasta alla motioner i papperskorgen. Både Liberaler, Moderater och Socialdemokrater har varit med under olika perioder i opposition och upplevt samma sak. Men inte blir det något bättre när man själv kommer i regeringsställning. Det är precis exakt samma sak.

Så man kan ju fråga sig vad vitsen är med att arbeta med att lägga motioner. Vi har försökt ihärdigt. Men inte har det kommit mycket framåt när det gäller den frågan.

Minister Wille Valve, replik

Tack fru talman! Ledamot Eklund ställer en rak och ärlig fråga. Han frågar om personal ingår eller inte. Svaret är att chaufför ingår i beräkningarna och det motsvarar ungefär 20 000 euro. Däremot inte tandvårdspersonal. Tandvårdspersonalen ska inrymmas inom ordinarie budget.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet har möjligheten och tar möjligheten att fördjupa sig i den pessimistiska – måste jag väl säga – kostnadsuppskattning som har gjorts för tandvårdsbilens driftskostnader.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tackar ministern för det ärliga svaret. Det här visar att vi inte har de verkliga kostnaderna med här. I och med att man sätter personal från den allmänna tandvården in i tandvårdsbilen så minskar ju resurserna vid de fasta mottagningarna.  Då ska man anställa någon till där eller så blir det en minskad resurs. Och då vi inte har alla kostnader med här så är det en lite falsk marknadsföring om hur billigt eller dyrt som detta ska bli, hur man nu vill tolka det.

Minister Wille Valve, replik

Jag tycker att det är skäl att påminna sig om att i viss utsträckning så handlar det om personal som redan idag är befintlig inom organisationen. Det är ju på intet sätt någon ny verksamhet heller. Så jag tycker att vi möjligen överdriver den delen lite i debatten.

Men det som ingår i den här kostnadsberäkningen är hyreskostnaden, för det kommer att behövas ett varmgarage på grund av utrustningen i bilen. Underhållsmaterial, teknisk utrustning samt redskap till fordonet och chauffören, som uppskattas preliminärt kosta 20 000 euro.

Men jag förstår att det kommer att finnas ett intresse från finans- och näringsutskottets sida och jag kommer förstås att stå till förfogande och bena ut alla siffror och vad som ligger bakom.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för det svaret. Då hoppas jag bara att finans- och näringsutskottet i sitt betänkande kommer med en utredning över vad de verkliga kostnaderna är.

Men som jag sade så tas resurserna från den allmänna tandvården, som idag som bedrivs i mottagningen på fasta Åland och som ska ut i tandvårdsbilen. Så det minskar möjligheten för invånarna på fasta Åland att få en tandläkartid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Om det är valfläsk eller inte med Ålands Framtids bidragshöjning så kan jag väl tillstå att det åtminstone inte är nytt valfläsk.

Vad gäller bidragshöjningen så förde Ålands Framtid i ett tidigare anförande fram att en finansiering av detta skulle ske genom den motion där man föreslår en strykning av tandvårdsbilen.

Men nu säger ltl Brage Eklund att de där 100 000 euro för tandvårdsbilen ska användas till en annan satsning inom tandvården, så det var inte alls en finansiering för denna bidragshöjning som han föreslog.

Hur ska Ålands Framtid ha det? Ska den finansiera den bidragsökning som han föreslår eller ska den finansiera en förbättring av den allmänna tandvården? Vad är egentligen Ålands Framtids politik i det här?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Om det är något missförstånd så redogjorde jag för de kostnader som finns idag. Vi fick nu höra av ministern att det kommer ytterligare tilläggskostnader som inte är med i framställningen. Det ju det här som finans- och näringsutskottet borde reda ut.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Nu frågade jag inte hur landskapsregeringens förslag låg och de kostnaderna. För mig är det åtminstone naturligt att de som bor i skärgården ska ha sin tandvård ordnad på något sätt. Den personal som sköter det så ska göra det, oavsett om man gör det på en mottagning eller i en tandvårdsbil eller var man nu utför det. Jag kan inte förstå det resonemanget om att det skulle vara så stor extra kostnad, som ledamot Eklund nu har dragit slutsatsen av. Det kan inte stämma. Men visst kan vi titta på det i utskottet.

Däremot så tycker jag att ledamot Eklund igen bollar bort frågan som faktiskt är central här nu, eftersom ltl Axel Jonsson och partiordföranden för ert parti förde fram i ett anförande att denna 100 000 euros motion, med den inbesparingen, ska finansiera en del av det ökade bidraget på en halv miljon, vilket ni föreslår. Nu säger ledamot Eklund något annat och att dessa 100 000 ska användas till allmän tandvård. Vad är det som gäller för Ålands Framtid? (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att ltl Petri Carlsson har missförstått ltl Axel Jonssons anförande när det gäller det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag tycker inte riktigt att det hör till god ton att man lägger ord i mun på ledamöter som inte finns här i bänken just nu. Speciellt inte när det som man för fram inte är sant.

Både jag och ltl Göte Winé var positiva till det här när man ville förstärka åtgärder för ensamförsörjare. Å andra sidan så sade vi, både då och nu, att detta ingår i ett större paket i fattigdomsåtgärderna och om man tar större summor, upp emot 40-50 euro, så måste man också ta reda på hur de slår mot andra bidrag så att höjningen inte blir kontraproduktiv.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det var ju det som ltl Axel Jonsson sade, att man förväntade sig en utredning över hur det skulle påverka. Han sade tydligt och klart att vi förväntade oss det, för vi fick ”på oss” att det kan påverka andra stöd om man höjer bidragen med så och så mycket, så att utkomststöd och annat kan påverkas.

Nu kom landskapsregeringen med samma förslag och det finns fortfarande ingen utredning om det påverkar. Ltl Petri Carlsson sade i en tidigare replik att det inte påverkar utkomststödet och annat. Men det borde man känt till - då när vi framförde detta - och att förhöjningen av ett stöd inte påverkar förhöjningen av andra stöd. Men nu helt plötsligt så går det.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Ledamöterna Eklund och Axel Jonsson efterlyste en utredning och det gjorde också vi. Detta har nu gjorts i beredningen av just den här lagen, och där man klart och tydligt skriver att den här 10 euros höjningen inte påverkar andra bidrag. Det är väl gott så.

Sedan tycker jag att det är lite tråkigt att man raljerar och slår ut den här summan per dag och tycker att ”det här är väl futtiga pengar”. Om vi gör samma sak med medieavgiften så blir det 18 cent per dag. Men det var plötsligt mycket pengar. Då ville Ålands Framtid ha ner den till 70 euro i stället. Hur ska ni ha det egentligen?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag nämnde inte överhuvudtaget medieavgiften i mitt anförande. Det är inget raljerande när det gäller dessa cent. Det är inte jag som lyfte frågan. Jag replikerade vad andra har nämnt om cent, jag har inte lyft den frågan. Det får står för de andra, jag har inte gjort det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

12      Ändring av plan- och bygglagen

Ltl Runar Karlssons åtgärdsmotion MOT 7/2018-2019

Ärendet avförs.

För kännedom

13      Gasanordningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 24 april 2019.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 24 april 2019 klockan 13.00.

Talmannen önskar alla en glad påsk! Plenum är avslutat

Originalfil