Plenum den 17 september 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 17 september 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelanden. 2

Första behandling. 2

1    Godkännande av lagen om ramavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Australien, å andra sidan

Lag-och kulturutskottets betänkande LKU 17/2017-2018

Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018

Första behandling. 2

2    Nya bestämmelser i MKB-lagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018

Enda behandling. 3

3    Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018

För kännedom.. 39

4    Konkretiserat miljöarbete – skrotbilspremie

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 51/2017-2018

5    Tryggad livsmedelsproduktion på Åland

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 52/2017-2018

6    Ålands sjösäkerhetscentrum

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 53/2017-2018

7    Cirkulär ekonomi

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 54/2017-2018

8    Förnyelsebart bränsle

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 55/2017-2018

9    Krisåtgärder för lantbruket

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 56/2017-2018

Remiss. 39

10  Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

BM 51-56/2017-2018

Enda behandling. 65

11  Tillgång på rent sötvatten

Landskapsregeringens svar S 2/2017-2018-s

Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018

För kännedom.. 65

12  Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

13  Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2017-2018

14  Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

15  Tillgängliga Webbplatser och mobila applikationer inom förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2017-2018

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Vicetalman Viveka Eriksson anmäler om frånvaro från plenum denna vecka på grund av sjukdom.

29 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelanden

Vid frågestunden den 19 september 2018 kl. 13.00 kommer lantrådet, vicelantrådet samt ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman, Wille Valve och Tony Asumaa att delta.

Talmannen meddelar att ledamöterna ska ha beredskap för kvällsplenum onsdagen den 19 september samt för plenum fredagen den 21 september.

Första behandling

1        Godkännande av lagen om ramavtalet mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Australien, å andra sidan

Lag-och kulturutskottets betänkande LKU 17/2017-2018

Landskapsregeringens svar RP 4/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 4/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Det är väl ingen överraskning för parlamentet att lag- och kulturutskottet, i likhet med landskapsregeringen, tillstyrker att lagtinget ger sitt bifall till detta ramavtal med Australien i och med att avtalet - i likhet med de tidigare modellerna som vi haft av liknande karaktär på våra bord - är av ytterst allmängiltig karaktär, en generell ramlag. Ett ramavtal som säger hur man ska samverka, uppmuntra till dialog och rättssäkerhet mellan parterna. I och med att ramavtalet inte heller strider mot självstyrelselagen eller i övrigt står i strid med landskapslagstiftning, så föreslår utskottet att vi ger vårt bifall.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Nya bestämmelser i MKB-lagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Lagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning fattades av lagtinget i våras, nämligen den 16 april. Genom den förnyade lagstiftningen skulle vi uppfylla de krav som EU-direktiven ställer när det gäller inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Den lagstiftning som vi då antog ansåg Republikens president, i enlighet med Ålandsdelegationen och högsta domstolen, att var en överskridning av lagstiftningsbehörigheten varpå man tog bort för mycket lagtext i efterföljande lagstiftningskontroll. Därmed så fyller vår förnyade MKB-lag inte direktivets krav.

I det här nya momentet till 6 § fogas nu in bestämmelser inom den tid som beslut ska fattas och hur myndigheten ska agera om beslutet inte kan tas inom den utsatta tidsrymden. Sålunda så har man nu gjort om och gjort rätt och Åland har fått en ännu tydligare och bättre lagstiftning på det här området.

Talmannen

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning för godkännande? Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

3        Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I remissdebatten hade jag som ordförande för utskottet förhoppningar om att vi skulle kunna lösa de två stora oenigheterna som fanns mellan oppositionen och regeringsblocket. Det gick tyvärr inte. Den första delen som kritiserades var om bron mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun måste finnas med så tydligt i anhållan. Kunde vi inte komma överens om en otydligare skrivning som ger möjlighet för både regering och opposition att tolka in sina ståndpunkter? Den andra delen som det riktades kritik mot var om tidpunkten för anhållan var rätt. Borde vi inte vänta nu när självstyrelsereformen pågår?

När det gäller den andra frågan, d.v.s. om att vänta, så gjorde vi det. Vi har legat lågt över hela sommaren med budgetförslaget i utskottet. Den här anhållan ska stå på egna ben med nuvarande lag som grund och riksregeringen vet ju redan att en anhållan är under behandling här i lagtinget, så det torde inte störa förhandlingarna om en ny självstyrelselag.

Den första frågeställningen däremot kan vi konstatera är problematisk. Vi kan inte skriva en otydlig anhållan. Det är helt klart. Är vi inte synnerligen tydliga med gediget underlagsmaterial, så blir en anhållan inte beviljad, så vi måste vara tydliga med vad vi ska ha pengarna till. Det räcker alltså inte att ha en vag skrivning om att vi vill ha finansiering för någon form av förbindelse till Föglö. Det går inte. Så vi måste vara tydliga.

När det kommer till finansieringen så är det ju väldigt mycket pengar att anhålla om 45 miljoner euro för en investering i extra anslag från riket. Men vi behöver inte vara blyga med att fråga om de pengarna, för vi har det instrumentet att tillgå som kompensation för andra delar i den överenskommelse där man slagit fast dessa finansieringsformer. Vi har inte nyttjat de här möjligheterna till extra anslag tillräckligt mycket genom åren. Vi har absolut ingen anledning att skämmas för att begära pengar via extra anslag, tvärtom så ska vi nyttja den möjligheten.

Utöver det här så har utskottet beskrivit tidigare beviljade extra anslag och motiveringar kring dem för att också ha en historieskrivning samlat i ett och samma dokument. Därför har vi med mycket kring det också. Det kan vara bra för lagtingsledamöterna att läsa igenom det här noggrant så att man vet vad vi har blivit beviljade tidigare och vilka motiveringar som då fanns.

Talman! Avslutningsvis så konstaterar jag att utskottet föreslår att lagtinget tillställer Ålandsdelegationen en framställning med anhållan om ett extra anslag om 45 miljoner euro för investeringar i infrastruktur innefattande en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt åtgärder på brobeståndet genom att byta ut eller grundreparera elva stycken broar.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack utskottsordförande Carlsson för presentationen. Jag vill börja med att beklaga att utskottsmajoriteten ställer sig bakom landskapsregeringens förslag med att bryta en mycket långvarig tradition, ända från 1993, dvs. att när lagtinget går fram inom ramen för extra anslag så gör man det enhälligt. Man gör det utgående från en långsiktig enighet om vad som är bäst för Åland i varje steg man tar framåt. Så jag beklagar sannerligen att utskottet inte har haft litet mera begrundan i sitt ställningstagande – i alla fall utskottsmajoriteten – för landskapsregeringens framställning.

Har utskottsordförande Carlsson någonting till den delen att tillägga eller är det här en ny form av politik som vi ska vänja oss vid?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag delar fullt den åsikten att man ska beklaga att vi inte har kommit överens gemensamt i lagtinget om den här anhållan. Men jag vill påstå att det inte är utskottsmajoriteten som har valt att göra detta - eller landskapsregeringen - utan i det här fallet är det oppositionen som väljer att gå en väg som inte går att acceptera. Det är helt omöjligt att vi ska acceptera att när vi redan har beslut tagna i lagtinget av en majoritet, så väljer oppositionen att varken respektera eller acceptera det. Oppositionen väljer i det här fallet att vilja bryta upp ett tidigare fastslaget beslut i lagtinget om bron mellan Degerö och Gripö.

Det här är ju en fråga om hur vi ska finansiera ett redan taget beslut i lagtinget? Då måste ju oppositionen acceptera att vi har tagit den striden. Vi har förlorat den och nu ser vi till att det blir en så bra finansiering som möjligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Naturligtvis kan man fundera som utskottsordförande Carlsson och säga att vi som politiker bara ska acceptera vad vi tycker är förödande och dumt förslag från regeringsblockets sida, dvs. miljöförstöringen över sundet till Gripö holme. Det är bara att beklaga.

Men faktum är att detta lagting redan har gett landskapsregeringen finansieringsmöjligheter genom lån och där vi har fått mycket god förklaring varför det skulle löna sig att uppta lån etc. Vi fick då besked att det här med att söka extra anslag absolut inte var någonting som man ens hade tänkt på från landskapsregeringens sida. Sedan vet vi att man sannerligen har svängt på kuttingen och plötsligt hette det att man skulle söka extra anslag. Nog tillhör det vår demokratiska rätt att vi kan säga ”vi stöder inte Gripö bron”. Därför tycker vi inte heller om att söka pengar på oenighetens (…taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det enkla svaret är, alla som vill se varför vi inte kommer överens ska läsa den reservation som är bifogad till betänkandet. I den framgår det mycket tydligt att det handlar om att man inte kan acceptera ett av lagtinget taget beslut - från oppositionens sida - när det gäller den här frågan. Man vill att landskapsregeringen ska återta framställningen och komma med en ny framställning med nytt innehåll där inte detta finns med. Det är ju det som är förslaget från oppositionen. Det kan man ju inte acceptera, att vi inte skulle söka den bästa möjliga finansieringen för ett av lagtinget redan taget beslut. Det blir väldigt svårt om vi ska jobba på det här sättet om man inte kan acceptera de beslut som tagits av lagtinget.

Ålänningarna därute vet vad oppositionen tycker om bron mellan Gripö och Degerö. Det är liksom inga problem, de vet om det. Men besluten är tagna. Var nu med och finansiera det här på bästa möjliga sätt! Det är mitt budskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för det arbete som utskottet har gjort i den här frågan. Då pekar jag speciellt på det ställningstagande som utskottet gör och jag uppfattar väl att det är enigt eftersom det inte finns någon reservation till den delen.

Utskottet skriver att ”enligt utskottets uppfattning har landskapet sökt extra anslag alltför sällan”, alltså t.o.m. mindre än utifrån det ställningstagande som grundlagsutskottet gjorde då självstyrelselagen togs senast. Det här är ett viktigt ställningstagande som vi alla bör ta med oss. Det här är ett av de instrument som vi har till förfogande och ingen kommer att tacka oss om vi inte utnyttjar det instrumentet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Tack för det! Det är ju de facto så att vi kanske har sökt alltför sällan och inte utnyttjat det instrument som funnits tillgängligt. Vi har också i utskottet tittat på de siffror som har funnits och de pengar som det handlar om och hur mycket vi skulle ha kunnat få om vi hade haft ett annat system med procentsatserna för klumpsumman osv. och sett att detta handlar om betydande belopp. Det är inte bara sex- eller sjusiffriga belopp utan det är åttasiffriga belopp som vi kunde ha utnyttjat bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Tydlighet är bra! Det här betänkandet är väldigt tydligt på ett sätt. Det visar på att det finns ett investeringsbehov på ca 430 miljoner, nästan en halv miljard, för att upprätthålla vår infrastruktur på den nuvarande nivån under de kommande tio åren.

När vi har ett så enormt investeringsbehov framför oss - pga. att vi har misskött det, får vi väl säga, under ett stort antal år - så blir frågeställningen om det är en bra bedömning att lägga in nya investeringar i den här storleksklassen som Gripöbron på 24-25 miljoner? Vi vet ju redan att vi har ett stort arbete framför oss med att klara den infrastruktur som vi har idag på Åland. Är det en bra bedömning?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är nog en klok bedömning att titta på vad också investeringarna inbesparar i driftskostnader. Vi har hela kortruttsutredningen som pekar på vad man kan göra för inbesparingar i driftskostnaderna. Föglö har visat sig vara en sådan sak som sparar in mest. Och då ska man göra sådana kloka investeringar. Om också ett enigt lagting går in för det, att faktiskt bevilja och anhålla om en sådan finansiering, så blir kalkylen ännu bättre. Det är bara hemåt. Så jag tycker att man ska gå in för att godkänna det här och meddela att man tycker annorlunda när det gäller bron, men den debatten har vi redan tagit när vi tog beslutet om bron.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det blir litet som damen som bar in ved - ”orkar jag med detta vedträ så orkar jag med ett till” - och till slut så faller hela lasset. Det finns en risk för det när man diskuterar så som ledamot Carlsson och regeringen tydligen gör.

Det är ju så att regeringen driver sin politik, vilket den har den sin fulla rätt att göra. Det här gäller extra anslag och då är det lagtingets sak att försöka hitta en kompromiss. Var finns kompromissen, ordförande Carlsson, i den här frågan?

Vi från oppositionens sida och från Centerns sida har sagt att vi är med på att få stöda en ansökan om extra anslag men den bör formuleras på ett sådant sätt att också en ny regering kan driva sin politik efter nästa val. Det är det som saknas i det här betänkandet. Om man ska föra en klok politik och få en styrka bakom de beslut som vi tar, då måste man också söka kompromisser. Var finns kompromissen, ledamot Carlsson?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! För att kompromissa så måste man ju utgå från redan tagna beslut som lagtinget har tagit. Om man väljer att gå in i en förhandling eller en diskussion med utgångspunkten att man ska riva upp redan tagna beslut, då är det ju inte en förhandling längre. Då har man helt olika utgångspunkter. Så går det inte att hantera frågan. Man måste ju börja diskutera utgående från det av lagtinget gemensamt tagna beslutet och dit har vi inte kommit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av vicetalman Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag har tillsammans med Obunden Samlings Lars Häggblom fogat en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande.

Inledningsvis så skulle jag vilja säga att i budgetförslaget, som kom från landskapsregeringen, så talade man om att det är Gripöbron som man vill bygga och man talade också om att man vill grundreparera flertalet broar.

Vad gäller grundreparation av broarna så har vi från Centerns sida sagt att det står vi bakom. Vad gäller byggnationen av bro till Gripö så har vi våra betänkligheter av flera anledningar. Dels därför att landskapet redan har finansieringen ordnad av bron. Lagtinget har ju klubbat det här. En majoritet i lagtinget har ju redan understött brobygget och också finansieringen kring det. Att några månader senare komma på att ”hej, här skulle vi kanske få möjlighet att få pengar från finska sidan” tyder på total avsaknad av långsiktig planering. Det är en sak.

Det andra är att vi i det läget som vi nu är i – med tanke på alla de trafikstörningar som har varit de senaste åren – skulle ha prioriterat i fartyg i första hand för att säkerställa bastrafiken.

Vi vet också av de utredningar som är framlagda från tidigare att de faktiska inbesparingarna kan göras på östra Föglö. Det är ju där man kortar ner körtiden. Det har vi också sagt. Det är där vi borde börja och där som man gör de största inbesparingarna.

Vi skriver i vår reservation att ”vår målsättning är att extra anslaget denna gång ska kunna användas för i första hand grundrenoveringar av befintlig infrastruktur samt investeringar i nytt tonnage”.

Vi tror inte från Centerns sida att man alltför ofta ska komma till Helsingfors och begära pengar. Tittar man på hur självstyrelselagen är utformad så ska det vara ”en engångsutgift av sådan karaktär att man själv inte bedöms klara av det inom den egna budgetförmågan”. I förslaget som landskapsregeringen har lagt så aviserar man att man igen tänker gå till Helsingfors. Landskapsregeringen skriver själv, och då gäller det Vårdöbron, att ”utgångspunkten är ett val av typen fast förbindelse anpassat efter vad som är lönsamt. I det fall att investeringen förverkligas är avsikten att i ett senare skede återkomma med ytterligare framställning om extra anslag”. Det här tyder ju på att det brister i planeringen.

I det förra förslaget - som lades av dåvarande finansminister Roger Nordlund under lantrådet Camilla Gunells ledning - så tog man ett helhetsgrepp över hela kortrutten och man lade fram det förslaget. Man sökte stöd hos liberalerna, som då satt i opposition, eftersom man ville ha en stark, tydlig majoritet bakom sig när man gick in och ansökte om ersättning i miljonbelopp. Samtidigt är det också viktigt att de här investeringarna sträcker sig över många mandatperioder. Det är viktigt att så många som möjligt har varit med och givit stöd i initialskedet. Vi kan inte ha infrastruktursatsningar som varierar med fyra års mellanrum och sedan styr det hit och sedan styr det dit. På det viset kan det helt enkelt inte vara.

Då sade Liberalerna ”nej” vi vill inte vara med och stödja den här framställningen nu. Och då valde den regeringen, under Camilla Gunells ledning, att konstatera ”okej, tiden är inte mogen”. Men att nu komma med en snuttifierad grej och gå till Helsingfors och begära pengar, det känns nog väldigt bakvänt.

Jag ska inte säga det flera gånger, men vi stöder inte de här prioriteringarna som landskapsregeringen gör av alla de anledningar som jag har räknat upp.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! För mig blir det väldigt otydligt vad vicetalman Veronica Thörnroos, tillika Centerns ordförande, har för politisk linje här. Är det så att man inte vill ha pengar från Helsingfors och att man i det här skedet inte heller stöder någon form av kortrutt eller satsningar i skärgården?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Som vi skriver i vår reservation så stöder vi självklart satsningar i skärgården. Jag vågar säga att Centerpartiet, ofta tillsammans med Liberalerna, har varit de som har drivit på utvecklingen i skärgården och som har gjort de stora investeringar som har gjorts. Visserligen under en annan tidsepok, men i alla fall. Men enligt vårt sätt att se så är det inte korrekt att göra en anhållan om en bro till Gripö som delvis redan är finansierad och godkänd av Ålands lagting. Det är det första.

Det andra är att vi inte stöder den prioriteringen. Vi har sagt - när det gäller det här - renovera broarna och satsa på nytt tonnage och satsa på östra Föglö i nästa steg och sedan på en bro över Vårdö för att göra Åland större.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Och varifrån har Centern då tänkt ta pengarna? Vi har reparationer och utbyggnad på över 19 broar på sikt men också förnyelser av färjeflottan och vi har dessutom en kortruttsstruktur i skärgårdstrafiken som måste ses över. Varifrån ska pengarna tas? Är det från ÅHS, är det från skolan eller hur har Centern tänkt?

När man har möjlighet att få pengar från Helsingfors, varför inte ta den möjligheten? Skulle vi få EU-stöd så skulle jag vara lika glad att stå här och säga att ansök om det. Det är en mycket märklig politik och att sätta käppar i hjulet för en sådan här sak.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vår avsikt är på intet vis att sätta käppar i hjulet. Men om jag går tillbaka till den uppräkning som ltl Sara Kemetter gjorde över alla de stora investeringar som behöver göras inom 10-15 års tid, så är det litet samma som det ltl Roger Nordlund lyfte fram. Ja, vi står bakom dem. Men detta är en snuttifiering. Här plockar man ut en bro som man av någon anledning väldigt gärna vill bygga och där man redan har finansieringen ordnad och sedan vill man grundrenovera. Varför har man inte tagit hela det här stora greppet så som den förra landskapsregeringen ville göra? Inte kan vi ju fara i tid och otid och begära pengar. Jag håller helt med det som ledamot Kemetter säger. Man borde ha tagit ett större helhetsgrepp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Om man utgår ifrån att de beslut som lagtinget gör - när det gäller investeringar - verkställs av landskapsregeringen och vi kommer inte att riva upp några sådana beslut, utan man sätter igång med verkställigheten. Vilken finansiering är bäst? Egna pengar, lån eller åtminstone delvis andras pengar?

Andra tilläggsfråga eller kommentar är – ”snuttifiering”! Vi pratar om 45 miljoner euro! Lite överraskad blir man över det ordvalet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det bästa är ju alltid om man klarar sig själv. Egna pengar i plånboken måste alltid vara det allra bästa, både som privatperson och som offentlig inrättning. Men det är inte det som vi diskuterar här och nu. Det som vi diskuterar här och nu är varför landskapsregeringen inte har tagit ett helhetsgrepp på den här stora investeringsmassan som står framför oss de närmaste 10-15 åren och som kommer att ligga i storleksordningen 450 miljoner. Varför har man inte gjort det? I stället har man valt att plocka ut en liten del och där man de facto redan har investeringen klarerad för bron? Man kan ju inte springa till Helsingfors var och varannan månad för att man vill ha extra anslag till något. Jag håller helt med det som ltl Sara Kemetter lyfter, att man borde ha tagit ett helhetsgrepp.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Ja, det helhetsgreppet försöker man ju ta. Om man redan nu vet att det kostar 450 miljoner så kan det ju vara en förnuftig politik att åtminstone beta av någonting av den stora elefanten. Man kanske inte kan svälja allting på en gång.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Men det är ju inte i paritet med de intentioner som finns i självstyrelselagen. I självstyrelselagen talas det om ”osedvanligt stora engångsutgifter”. Och det är ju det som det är när man lägger upp hela det här investeringspaketet, delvis för skärgården men också för fasta Åland. Det är ju det som var själva andemeningen i den förra landskapsregeringen när man då lade fram anhållan. Men jag känner att ledamot Selander och jag i det här fallet kommer att få vara ense om att vi är oense.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack vicetalman Thörnroos för anförandet! Det blev ju kanske mera en diskussion om hur vi ska bedriva kortrutten än om det extra anslaget.

Om vi tittar på det extra anslaget så nämnde vicetalman Thörnroos att man redan tidigare - då man tog beslut om kortrutten och bron - hade bestämt sig om finansieringen. Men om inte jag missminner mig alltför mycket så stod det i betänkandet från finans- och näringsutskottet att man skulle se över möjligheten att söka extra anslag när den möjligheten ges och man kan göra det kring kortrutten. Så vi skrev i utskottsbetänkandet att man ville att man skulle återkomma och se möjligheterna med ett extra anslag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är lite osäker nu vilken dokumentation eller vilken behandling som ltl Göte Winé hänvisar till. Därför ber jag om ett förtydligande vad gäller frågeställningen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag ska informera vicetalman Thörnroos. När vi tog beslut om kortrutten, och den s.k. bron, så skrev vi i betänkandet från finans- och näringsutskottet att man framledes ska se möjligheter till att finansiera bron med extra anslag. Vicetalman Thörnroos var väl med i behandlingen av detta ärende så hon borde komma ihåg det.

Sedan tycker jag att det är litet märkligt att man pratar om ”snuttifiering” när man pratar om 19 broar. Det är ju något som vi måste ta i beaktande.

Det här är något som landskapsregeringen har förhandlat fram med Finlands regering, när man ska göra det och hur man ska göra det. Vi i utskottet, vicetalman Thörnroos, ska säga ”ja” eller ”nej” till extra anslag. Vad är det Centern vill? Ska vi betala det själva eller genom extra anslag?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Ledamot Winé säger att det här är något som landskapsregeringen har förhandlat fram. Det är möjligt att landskapsregeringen har förhandlat fram just dessa 45 miljoner, fast man de facto redan har en egen finansiering för det. Det kan jag inte ta ställning till.

Vad gäller kortrutten och investeringar - och att söka extra anslag - så är jag den första att sätta namnet på det pappret. Men i så fall ska det vara ett betydligt större paket som man söker om. Nu har man ju plockat ut en liten del. Det kan vi helt enkelt inte stå bakom.

Sedan vill jag säga om att kalla 45 miljoner för ”snuttifiering” - jag säger det själv och ni andra har redan gjort det - att det var nog kanske inte den mest perfekta formuleringen som man kan använda sig av i Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vicetalman Thörnroos står här och säger att fartyg tydligen skulle vara bättre än broar. Samtidigt blir man förvånad när vicetalman Thörnroos har reserverat sig mot detta i utskottet. Vicetalmannen har suttit som infrastrukturminister och hållit i trådarna för alla dessa utredningar som finns till grund för kortrutten och borde vara väl insatt i behovet och i vad allting kostar i förhållande till varandra. Så jag skulle svänga jag. Bro är bättre än fartyg och tunnel är i sista hand ännu bättre. Så jag finner det lite märkligt att vicetalman Thörnroos på det här viset inte vill ge någonting till skärgården genom att satsa på skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! I vår reservation så skriver vi att ”vår målsättning denna gång är att extra anslag ska kunna användas i första hand för grundrenovering av befintlig infrastruktur”. Således, vi stöder grundrenoveringen av dessa 19 broar och även av andra broar om det behövs.

Vad gäller det material som togs fram under min tid som minister så är det ett bra och gediget material som är väl genomarbetat och så vidare bortåt.

Det som vi inte stöder nu är att landskapsregeringen väljer att plocka ut en liten del och försöker få extra pengar för det trots att man de facto redan har finansieringen ordnad, i stället för att ta ett helhetsgrepp över hela kortruttsprojektet. Nu verkar det som om allt fokus ligger på Föglö av någon märkvärdig anledning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det är ju på det viset att hela det här extra anslaget ska också hjälpa till med att vi får saker och ting gjorda. Delvis har vi fått dem lagda på våra axlar på grund av lagändringar där man har höjt vikten på fordonen som kör över broarna.

Vi vet hur den ekonomiska situationen är. Vi vet att vi behöver göra inbesparingar i driften. Då är det detta som sparar in mest i kedjan från Kökar och ända upp till Lumparland.

Jag finner det märkligt att vicetalman Thörnroos ska kalla sig lite för skärgårdsvän och säger sig vilja satsa på skärgården. Det är rent ut sagt litet hyckleri i det här uttalandet. Ursäkta!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! När det gäller viktbegränsning av broarna så är det ju ingenting som regleras i finsk lagstiftning. Det är ju inte därför som vi måste förstärka broarna. Det är landskapsregeringen själv som har fattat beslut om att tillåta större fordon vilket ger till följd att broarna måste göras bättre.

Det har nu gått tre år sedan den här landskapsregeringen tillträdde. Mig veterligen så har man inte börjat gräva någonstans. Jag kommer ihåg från förra perioden när ltl Torsten Sundblom ofta brukade efterfråga var man hade börjat gräva någonstans. Från Centerns sida har vi sagt, att när det gäller Föglö så borde man börja på östra Föglö. För det är de facto där som inbesparingen är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnade på vad vicetalman Thörnroos sade om att vi behöver ”se till helheten” och att vi behöver ”titta större”. Ändå så väljer vicetalmannen att hugga sönder den delen av kortrutten som vi nu börjar med. Vi gör en liten del och den ska alltså göras ännu mindre, i stället för att vi tar en liten bit som vi klarar av att bygga nu. Vi startar på västra och östra Föglö samtidigt och har det färdigt fram till 2022. Men i stället ska vi svälja hela elefanten på en gång, är det vad vicetalman Thörnroos menar att är mycket bättre?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det framkommer ingenstans - i det förslag som landskapsregeringen har lämnat - att man kommer att bygga östra och västra Föglö parallellt. Det finns inga skrivningar om det. Mig veterligen ligger väl finansieringen på 86,6 miljoner, om jag minns rätt. Ska det komma upp i den ordinarie budgeten eller hur är det tänkt att det ska finansieras?

För tydlighetens skull. Centern är för satsningar i skärgården. Centern har alltid varit för och drivit skärgårdsfrågor. Det kommer vi att fortsätta med. Men just i det här aktuella fallet, när det gäller Gripöbron, så är det ungefär som om man försöker lägga taket på ett hus innan man har gjort grunden. Det fungerar ju inte det heller. Det är därför som vi säger - när det gäller kortrutten – att man borde ha tagit ett bredare grepp när det gäller extra anslagsansökan och en gång för alla gått in och begärt delar av dessa 450 miljoner.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Definitionen på hela skärgården verkar vara lite diffus i vicetalman Thörnroos benämning jämfört med min benämning. I min bild av skärgården ingår alla skärgårdskommuner från norr till söder. Men vi har inte upplevt en satsning från tidigare minister Thörnroos, nuvarande vicetalman, i den södra skärgården annat än att flytta över lite gamla färjor. Det är den satsningen som man har gjort i den södra skärgården under de sista 20 åren.

Man går ut och lovar att ”vi ska vara med och satsa på östra Föglö” när man vet att södra skärgården också vill ha en fortsatt förbättrad trafik på västra Föglö samtidigt som man vill ha östra Föglö utbyggt. Man vill ha en förbättrad trafik mot den som finns idag. Men utan en fortsättning - som vi har i dag - så blir det en försämring när man bygger östra Föglö. Därför är det viktigt. Men det är någonting som vicetalman Thörnroos inte är intresserad av.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att man får den trafik som kommer från Kökar och Sottunga att bli en fungerande helhet. Jag tror att det är oerhört viktigt att Sottunga inte blir någon blindtarm utan att det finns en trafik som anlöper där på regelbunden basis och som också går till andra hamnar. Men som vi har sagt från Centerns sida så har vi föreslagit att man skulle börja med östra Föglö och sedan fortsätter med andra byggnationer. Men jag tror att man med en ändrad turlista på Föglölinjen - med möjlighet att förhandsboka t.ex. för Sottungabo och Kökarsbor - så tror jag att det finns alla möjligheter under några års tid att få det att fungera hyggligt väl. Sedan ska vi inte heller bortse från det privata tunnelalternativet som nu finns och kring vilket det finns ett stort intresse. Det ska bli intressant att se var det landar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag är glad att Centerns partiordförande i sitt anförande lyfte upp att från Centerns sida så är man bara intresserad av att bygga östra Föglö och inte västra Föglö. Jag hoppas att media verkligen uppmärksammar det här för jag är helt övertygad om att skärgårdsborna - som det här berör - inte riktigt har förstått Centerns linje i den här frågan. Man vill bara bygga östra Föglö och sedan får vi se hur det fortsätter.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror inte att man ska underskatta skärgårdsborna och inte andra ålänningar heller. Vi har åtminstone under de senaste sex åren förespråkat att man borde börja med östra Föglö. Vi sade också i den förra regeringen att man borde beställa ett nytt fartyg så att man skulle ha det på plats. Det skulle ha levererats nu 2018 om det inte skulle ha stoppats upp av den nuvarande regeringen. Det hade vi klartecken för, ritningar och allting var framtaget.

Att vi vill börja med östra Föglö är nog ingen hemlighet och på sikt lösa det vidare mellan Föglö och fasta Åland. Om det sedan är med en tunnel eller med ett förkortat färjepass, det kan inte jag svara på här och nu idag.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ju så att om man lämnar in ett extra anslag så behöver man vara väldigt specifik vad man vill använda pengarna till, vilket har framkommit i utskottsarbetet och i betänkandet.

Jag har en fråga om själva reservationen från vicetalman Thörnroos och att man vill ha ett fartyg. Om vi skulle vara lite mer specifika, var är det tänkt att det här fartyget i så fall skulle trafikera?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag tror inte att vi har diskuterat i vår lagtingsgrupp var det här fartyget skulle trafikera. Jag utgår ifrån att minister Nordberg, likväl som jag, vet att de nya fartygen har alldeles skilda angöringsramper. Det betyder att du knappast kan sätta in det på en lång linje - om man uttrycker det så - för då hamnar du att byta färjfästen hela vägen. Annars hamnar du att bygga dubbla. Jag fastnar i detaljer här nu, jag märker det själv, men det är svårt när man har jobbat med det under många år att förbise detta.

Jag tror inte att det nya fartyget skulle ha satts in på linjen Föglö-Lumparland. Det tror jag faktiskt inte. Skulle jag gissa så skulle det ha satts in mellan Åva och Osnäs, av den anledningen att det är där som det är svårast att få fram näringslivstransporterna, främst från fiskodlingarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vicetalmannen sade ungefär att ”man ska inte gå till Finland och söka pengar alltför ofta”. Det kan man faktiskt inte beskylla Centern för. Därav så har utskottet förmodligen också skrivit att det har sökts för sällan av regimen under nuvarande självstyrelselag. Den skrivningen har uppenbarligen också vicetalmannen varit enig om att ska stå där. Nej, söker man inte så får man inga pengar.

Det sägs här att Centern försökte söka pengar under den förra mandatperioden, det florerade ett utkast, men det kom aldrig till behandling. Det fördes aldrig till lagtinget för diskussion. Nu när den här regeringen för ett förslag till lagtinget så då vill Centern att det förslaget ska dras tillbaka och inte sökas. Därför har vi nu ett investeringsunderskott med över 400 miljoner euro att börja beta av och en skärgårdstrafik som behöver förnyas.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Mycket har man ju beskyllts för under årens lopp men att Centern nu skulle vara skyldig till att det saknas 400 miljoner tycker jag nog ändå kanske att är litet väl magstarkt.

Nej, det är helt korrekt. Sedan självstyrelselagen reviderades 1991 och trädde i kraft 1993 så har det ”bara” sökts extra anslag vid tre tillfällen. Det har väl funnits en anledning till det. Jag skulle kunna tänka mig att Ålands ekonomi, i förhållande till rikets, varit på ett sådant sätt att man inte har funnit det nödvändigt. Samtidigt har vi också haft möjlighet under många år att spara i ladorna. Det fanns ju tillfällen när vi hade 150 miljoner i kassan. Har man pengar i den egna kassan så vet jag inte varför man ska gå och tigga av någon som kanske inte har lika mycket. Men det där är väl hur man ser på politik och hur man ser på relationen till Helsingfors.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det hävdas att vi hade en kassa på 160 miljoner ett tag och det hade vi. Just på grund av att vi höll på med det här i lagtinget och speciellt att Centern utlovade satsningar på det ena och det andra. I allmänna motiveringen i budgetarbetet pratades det om färjor och att det skulle göras det ena och det andra. Men vi gjorde ju aldrig någonting. Därför har vi ett jättestort underskott i investeringsbehovet idag. Det var ju för att vi inte investerade som vi tillfälligt hade en litet större kassa. Det är så här det har gått till. Om man inte ser till att man får saker och ting gjorda så då blir det ogjort och då blir det ett underskott.

Det här är ett väldigt viktigt steg för att åtgärda ett drygt tiotal broar. Jag skulle nog vara väldigt orolig om jag skulle vara Getabo, Brändöbo, Kumlingebo eller Föglöbo och mycket därtill, när jag nu hör hur Centern argumenterar. Man vill dra tillbaka det förslag om finansiering som nu ligger på bordet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja det är helt korrekt uppfattat att vi vill dra tillbaka det här förslaget som jag har sagt, av flera olika anledningar.

För det första, för tydlighetens skull, så stöder vi en renovering av broarna och det står i den reservation som är framlagd.

Vad sedan gäller satsningar på en bro till Gripö så tror vi inte att det är den smartaste infrastruktursatsningen att börja med. Det är den bedömningen som vi gör.

För det tredje så har vi sagt att ska du söka extra anslag så ska du göra det för en större del och du ska också se till att du har en kraftig majoritet i lagtinget bakom dig, just därför att det här är projekt som ska pågå under många år och då behöver det finnas en stark majoritet i lagtinget som stöder projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vicetalman Thörnroos sade att det på något sätt skulle vara ett bekymmer att gå till Helsingfors och be om pengar och sedan vid ett annat tillfälle sade hon att det är bättre att stå på egna ben med egna pengar. Men det är ju det som det är. Det är ju våra pengar. Det är pengar som våra företagare och vår befolkning har betalat in till den skattkistan, till staten, som vi nu kan få tillbaka. Det är så som vårt system är uppbyggt, med klumpsumma, flitpeng och möjligheten till extra anslag. Vad skulle det vara för problem att gå och be om att få tillbaka våra egna pengar när vi dessutom kanske har fått för litet tillbaka i förhållande till vad vi borde ha fått. Vad är bekymret med det?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tror egentligen inte att det är något större bekymmer med det.  Men jag tycker att man måste komma ihåg att som det ekonomiska systemet och transaktionerna mellan Helsingfors och Mariehamn nu är konstruerade - efter att den nya självstyrelselagen trädde i kraft 1993 - så är det ju inte riktigt samma sak som det var före 1993. Därför säger vi att när man gör den här ansökan så bör man för det första ha en bred majoritet bakom sig och för det andra så bör man göra det för utgifter av engångskaraktär som är så pass stora att det inte är möjligt att klara av finansieringen själv.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är ju så att den nya självstyrelselagen - som trädde i kraft 1993 - är att betrakta till denna del som den tidigare lagen, dvs. vi har precis samma möjligheter och samma ekonomiska uppbyggnad i systemet när det gäller den här delen. Jag tycker att vicetalman Thörnroos vilseleder lagtinget med sina påståenden om att det skulle vara ett bekymmer i förhållande till den lag som trädde i kraft 1993. Det är det inte. Snarare tvärtom så har vi anhållit om extra anslag för sällan. Det är ju precis vad som också har framkommit, både i diskussionerna och i vårt betänkande.

Vi har ju redan tagit de här besluten här i lagtinget om vilken infrastruktur som vi ska satsa på. Det bekräftade också vicetalman Thörnroos i sitt anförande, att det finns en klar finansiering och att det finns tagna beslut. Nu handlar det om vi ska finansiera det helt och hållet med egna pengar eller delvis med egna pengar och att också få extra anslag för detta. Ja eller nej!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är det som är ett av de fundamentala felen med denna ansökan. Pengar ska man ansöka om till utgifter som är så pass stora att man inte kan hantera dem själv. Om man då några månader tidigare har bestämt att det här ska vi bygga och så här ska vi finansiera det och sen kommer man på att ”nej men hej, kanske att vi borde göra en extra anslagsansökan i stället”. Det är då som vi tycker att det blir väldigt snett. Vi är för en extra anslagsansökan till Helsingfors men vi har sagt att den i så fall borde göras bredare än vad den är nu, både vad gäller majoriteten i lagtinget men också vad som innefattas i den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Det extra anslaget, som vi behandlar, handlar om en gigantisk regionalpolitisk satsning i form av grundläggande infrastruktur på den åländska landsbygden och särskilt i den åländska skärgården.

För oss liberaler är extra anslag ingenting märkvärdigt utan en normal mekanism i enlighet med det nu gällande självstyrelsesystemet. Vi i utskottet har fördjupat oss i systemet och vi har konstaterat att förarbetena visar att systemet efter 1993 är meningen att fungera så som det extra ordinarie anslaget fungerade innan. Däremot har det skett en ganska rejäl förskjutning i praxis, alltså man söker inte extra anslag i samma utsträckning längre.

Det här extra anslaget berör dels brouppdateringar och dels kortrutten. Två frågor som landskapsregeringen ärvt av tidigare landskapsregeringar. Det finns gediget utredningsmaterial för bägge frågor, där kortrutten utretts för hela två miljoner euro. Jag tycker att det är förvånande att Centern, och särskilt den tidigare infrastrukturministern, reserverar sig mot det förslag som hon själv har tagit fram.

Jag noterar att reservanterna också säger att man vill ha kvalificerad majoritet i lagtinget för att köpa in nytt tonnage. Det här har ju också diskuterats i frågan och faktum är att utskottet inte är enigt. Men jag kan svårligen se att man skulle få kvalificerad majoritet för inköp av nytt tonnage med tanke på att en bred majoritet i lagtinget talar om totalentreprenad och inte inköp. Vi finner det bra att landskapsregeringen driver vidare de projekt som lagtinget har fattat beslut om i demokratisk ordning. 

Talman! Jag konstaterar slutligen att större infrastrukturella projekt är kantade med ifrågasättande och missnöje. Jag var inte särskilt gammal när den nya Godbyvägen byggdes, men t.o.m. jag kommer ihåg de stridigheter som fanns då. Men idag tror jag att det är få som inte skulle vilja ha den vägen på plats. Och man kan också - om man ser lite ovan om horisonten - konstatera att i Göteborg så fick nu ett missnöjesparti som var missnöjda mot västlänken en ganska stor och betydande del av fullmäktigestolarna i det senaste valet.

Det är enkelt att säga nej, det är det alltid. Men att leverera trovärdiga motförslag är uppenbarligen svårt. Infrastruktur skapar möjligheter och utveckling, och att inte underhålla tidigare investeringar är inget annat än kapitalförstöring. Därför stöder den liberala gruppen anhållan om extra anslag.

Talmannen

Inga repliker begärdes. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack talman! I remissdebatten i detta ärende så nämnde jag att den socialdemokratiska linjen är att om det finns behov av och möjlighet till extra anslag så ska man söka. Är tidpunkten den rätta? Det har det varit en diskussion om. När är tidpunkten rätt att söka om extra anslag? Det är väl också fråga om vem som bedömer det. Är det vi från Åland eller sitter man i Helsingfors och bedömer om tidpunkt och möjligheter? Jag håller med ltl Petri Carlsson när han sade att vi inte behöver vara blyga utan att vi borde begära oftare för det är en del av självstyrelselagen och vår rättighet.

Ltl Roger Nordlund frågade i remissdebatten ”är det så smart nu?” Min uppfattning är ”ja”, efter att vi har tittat på det i utskottet.

Minister Perämaa har känslan av att det är nu som man ska gå fram med detta. Och då är det vårt ansvar att lita på de förhandlingar som minister Perämaa har haft med Helsingfors.

Sedan var frågan – frågan och frågan – i remissdebatten, om man kan ha med bron mellan Gripö och Degerö? Ska den vara med där överhuvudtaget?

Talman! Det som jag har fått till svar i utskottsarbetet är att det är landskapsregeringen som sitter och förhandlar om när, var och hur. Det är landskapsregeringen som i förhandlingar går in och gör bedömningar när det är mest passligt var man ska gå in med resurser och åtgärder och vilka prioriteringar som ska göras.

Bästa ledamöter! Skärgårdsdebatten om bron har vi redan debatterat. Nu är frågan om vi ska finansiera det med hjälp av extra anslag eller inte. Vi i utskottet hade egentligen två val, att säga ”ja” eller ”nej”, dvs. en finansiering med extra anslag eller inte. Så om vi säger nej till att ansöka om extra anslag så säger vi också nej till att söka extra anslag för de andra broprojekten också. Då får vi gå till banken.

Fru talman! Med tanke på detta som jag nämnt, så är den socialdemokratiska linjen fortsättningsvis att man ska söka extra anslag till dessa projekt. Det är flera projekt som kommer att komma men man måste ändå ta dem i den tur som de kommer. För det som har kommit fram i vårt utskottsarbete är också att ansökningarna ska vara precisa, de får inte bli för luddiga eller att man senare ska kunna ändra linje. Det är också av största vikt att säkerställa vår framtida ekonomi för vår framtida välfärd.

Ålands lagting har röstat för att få ett trafiksystem som för den åländska skärgården närmare varandra och att den satsningen ska sänka kostnaderna på sikt. Då kan vi få möjlighet att prioritera andra välfärdsfrågor.

Därför, fru talman, är nu den socialdemokratiska lagtingsgruppen positiv till att ansöka om extra anslag för detta projekt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman och tack ledamot Winé, som kastade ett visst ljus över utskottsarbetet vilket jag själv har varit nyfiken på och hur det går till. Ledamoten säger att man i stort sett förlitar sig ”till 100 procent på minister Perämaas känsla” som var det uttryckliga uttrycket, och att utskottet egentligen bara har att säga ”ja” eller ”nej”.

Min fråga till ledamot Winé är - anser man sig förhindrad att dra egna slutsatser inom utskottsarbetet? Det är ju ändå så att ett utskott i lagtinget både ska ifrågasätta och vända på frågor. Jag undrar om ledamot Winé är nöjd med hur utskottet i det här fallet har arbetat? I sammanhanget så tycker jag att det är intressant eftersom jag inte tror att inte utskottet en enda gång egentligen har ifrågasatt det förslag som har kommit från regeringen. Hur ser ledamot Winé på utskottsarbetet?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ja, ltl Jörgen Pettersson. Vi gör ofta egna slutsatser. Men i denna fråga, när vi har tittat på det här, så har det kommit fram under hörandet - inte från landskapsregeringen utan från hörande kring detta - att vår uppgift i denna fråga är att säga ”ja” eller ”nej” till frågan om extra anslag. Vi ska inte gå in och ändra i detaljer i ansökan om extra anslag för det är en förhandling mellan landskapsregeringen och fackministeriet i Helsingfors. Det är de som sköter förhandlingen. Där var det klart och tydligt ett tips till oss, att när vi behandlar denna fråga så är det om vi ska finansiera detta genom att söka extra anslag eller ska vi inte. Det var vår klara och tydliga riktlinje som vi fick när vi arbetade med detta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Låt mig då vara ganska tydlig i frågan. Ledamot Winé och utskottet anser att det är klokt att ansöka om 45 miljoner euro i extra anslag och att av de pengarna, använda i runda slängar 25 miljoner för att bygga en ny jättestor bro i Föglö för att förkorta ett färjepass med möjligen ca tio minuter. Menar ledamot Winé att det här är det bästa sättet att använda detta extra anslag på mot bakgrund av att investeringsbehovet i framställningen anges vara uppemot 430 miljoner euro inom de kommande decennierna? Ändå tycker man att det här är det klokaste sättet att använda extra anslag på. Svara gärna ”ja” eller ”nej” på den frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, i denna fråga så är det så att det är en ansökan om det här paketet och vi ska svara ”ja” eller ”nej”. Så ledamot Pettersson, vi svarar ”ja”.

Det som hände tidigare, när ledamot Pettersson ledde finans- och näringsutskottet, var att då försökte man göra om alltihop och det slutade med pannkaka. Det slutade inte ens med en ansökan. Man började politiskt i utskottet ändra om i en förhandling mellan landskapsregeringen och Helsingfors. Man sumpade det. De pengarna for iväg, vi tappade dem! Menar ledamot Pettersson att det var klokt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Trovärdighet är ganska viktigt i politiska sammanhang och framförallt nu när vi förhandlar om en ny självstyrelselag, att vi har trovärdighet i vårt agerande gentemot Helsingfors på alla plan.

Hittills inom självstyrelsens historia har alla extra anslag som man ansökt gjorts för projekt som man avser att förverkliga under förutsättning att man får extra anslag. Nu pratar vi om ett projekt där den här regeringen har fattat beslut - med stöd av sina partier i lagtinget - att man ska gå in för att bygga Gripöbron. Man ska finansiera det genom lån och man har skaffat sig en fullmakt från lagtinget att skuldsätta ålänningarna med upp till 40 miljoner, om jag inte minns fel. Nu i efterhand går man fram till Finlands regering och söker om extra anslag för det här. För mig så är det ingen trovärdig självstyrelsepolitik och det måste ge ett lite konstigt skimmer i Helsingfors.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag hoppas att jag hörde allt. Det var en liten talmanskonferens som störde mig i ena örat så jag hade lite svårt att höra.

Ledamot Nordlund pratade om trovärdighet. När vi debatterade tilläggsbudgeten 2017 så skrev finans- och näringsutskottet att man vill att landskapsregeringen ska se över möjligheterna att finansiera delar av kortrutten med extra anslag. Det var ledamot Nordlund med och lyfte fram i utskottet, välförtjänt! Man tog det i utskottet och jobbade vidare med det och där är vi nu.

Men det som är bekymret när vi pratar om trovärdighet, ledamot Nordlund, det är att nu vill Centern prata om bara en bro. Men glöm inte bort alla andra broar som också är i stort behov av renovering. Det är också de som ni vill säga nej till att finansiera nu. När ska vi då göra det?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis det som Centern tänker på, alla de andra broarna som behöver finansieras. Vi är inte emot att söka extra anslag men vi anser att man ska göra det på ett sådant sätt att man kan hantera de andra broarna och de nödvändiga reparationer som först behöver göras och att de har prioritet, plus östra Föglö.

Det som den här regeringen gör nu är att man konstaterar att vi har en elefant som behöver ätas men samtidigt gör man elefanten större genom att lägga in Gripöbron i det här stora investeringsåtagandet som vi har framför oss. Det är det som jag tycker att är någon sorts logisk kullerbytta.

Men fru talman! Jag vill avsluta med att läsa om extra anslag i 48 § ”det kan bara sökas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapsbudget”.

Ni har redan finansierat det en gång med landskapsbudget. Nu vill ni gå till Helsingfors och begära ytterligare pengar för det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ledamot Nordlund, vi kan ju inte ha betalat något som ännu inte är gjort. Det är nu som kostnaderna kommer och det är nu som vi måste se på detta. Landskapsregeringen måste ju lyda lagtingets beslut.

I maj 2017 sade lagtinget enhälligt att man skulle se över möjligheterna att begära extra anslag när man går vidare i projekt ”Kortrutten”. Det är precis så som man gör just nu. Det som är bekymret för Centern och som stör dem är att nu finns det en ”roadmap” om hur vi går vidare med detta. Och det passar inte Centern och deras tankar kring det hela. Ändå måste man ju se att det går framåt. Vi måste ju ändå försöka få skärgårdskommunerna närmare varandra och få en bättre skärgårdstrafik eller hur, ledamot Nordlund?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Nu hörde vi igen från regeringsblockets representanter att det faktum att vi nu har denna ansökan med anhållan om extra anslag på bordet beror på en förhandling med Helsingfors. Det är andra gången som vi hör det i dag. Alla som kan självstyrelsesystemet vet att frågan om extra anslag prövas helt och hållet självständigt av Ålandsdelegationen och ingen annan. Det spelar ingen roll att finansminister Perämaa har varit i Helsingfors och förhandlat hit och dit. Det har ingen betydelse för utgången av denna framställning. Så försök inte stå i talarstolen och säga att vi är dumma när vi kritiserar bristerna i hela upplägget av det extra anslaget. Det är mycket riktigt som kollegan Nordlund säger att lagtinget redan har sagt, det är majoritetens beslut, och hur vi ska finansiera det. Och nu ska vi vara trovärdiga några år senare och säga ”nej, vi har ändrat oss!”

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman och tack ledamot Jansson för de ord ni lägger i min mun! Jag har inte nämnt att någon är dum. Jag har inte bedömt någon. Det är ledamot Jansson som gör sådana bedömningar titt som tätt.

Däremot är det så att jag och den person som säger att det är förhandlingar, det har framkommit i utskottet. Jag får inte nämna vem, men vi kan processen, ledamot Jansson. Däremot har det också sagts vilken utskottets roll är. Vi har lyssnat på det och tagit lärdom och vi inser att när man ska gå framåt så kommer Ålandsdelegationen också att ha en dialog med berört ministerium. Därför är det viktigt att det också finns en dialog.

Ltl Harry Jansson, replik

Utskottens roll i detta parlament är självklart att man ska klara av att tänka självständigt utan att vara styrd av ministrarna. Här har vi återigen en situation där regeringsblockets representanter i ett utskott känner sig helt bundna av vad enskilda ministrar gjort. Jag måste beundra er för hur ni backar upp dem både till miljöförstörelse och till allt möjligt. Det är ju fantastiskt. Socialdemokraternas miljörörelse måste ju gråta idag. Det är tydligen bara Carina Aaltonen och Barbro Sundback kvar av dem som en gång har värnat om miljön bland socialdemokraterna. Så de kan ju få vara oeniga i och med att de bara är två, det är sant.

Tack Sara Kemetter för inspelet!

Här har vi alltså en uppenbar sak att. Ni anser att det inte spelar någon roll att man har försökt sköta det här vid sidan av det normala. dvs. att Ålandsdelegationen har en självständig roll att avgöra detta. Socialdemokraternas besked är att ”det är okej att det här sker vid sidan av systemet” med en förhandling mellan två ministrar utan lagtingets kontroll.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det verkar som om ledamot Jansson är desperat när han börjar ta in både det en och det andra. Då ska jag rekommendera ledamot Jansson, far till Maxinge och titta där!

Men om vi går tillbaka till frågan och det extra anslaget så ska vi säga ”ja” eller ”nej” till dessa pengar. Nu har jag förstått att Centern inte vill ha extra anslag utan ni vill bekosta detta med att Åland lånar pengar. Det är det som Centern vill. Vi ska gå till banken. Vi kan få pengar från Helsingfors, men nej. Vi är självstyrda! Vi kan själva! Därigenom säger vi nej till pengar från Helsingfors och går till banken och lånar och så får våra skattebetalare betala extra mycket. Varsågod Centern! Här har ni er politik!

(Applåder i salen!)

Talmannen

Vi försöker hålla oss till ordningen i salen såsom arbetsordningen och lagtingsordningen kräver.

Replikskiftet är avslutat. Nästa anförande hålls av ltl Axel Jonsson

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet fru talman! Från Ålands Framtids sida så stöder vi inte utskottets förslag i den utformning som ligger. Men i likhet med tidigare talare så är vi positiva till en ansökan om extra anslag. Men som flera säkert förstår så bygger vår kritik på formuleringen av förslaget, nämligen att man väljer ut de här två projekten ur en helhet av 430 miljoner som utskottet skriver.

Vi är ju överens i salen, tycks det, om att man kan söka om extra anslag för satsningar på infrastruktur i skärgården bland dessa 430 miljoner, men prioriteringen har vi olika åsikt om. Därför är det lite märkligt att man skriver och så tydligt väljer att plocka ut de här två projekten i stället för att se till helheten.

Jag vill faktiskt minnas att när vi hade den här diskussionen i slutet av den förra mandatperioden så riktades ungefär samma kritik mot den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. Man menade att man borde se till helheten och att man inte kan plocka ut enskilda projekt utan att man behöver ha en genomarbetad helhetsplan, när det gäller kortruttsinvesteringarna.

Till viss del så har väl den här planen konkretiserats i detta förslag. Samtidigt väljer man i argumentationen att lyfta fram ett investeringsbehov om 430 miljoner, men man uttalar sig bara konkret om dessa två projekten i denna anhållan. Så visst, utrymme för självkritik finns det också för sittande landskapsregering om man använder den argumentation som man själv tog till i slutet av den förra mandatperioden.

När vi diskuterade detta i Ålands Framtids lagtingsgrupp så försökte vi ändå hitta en positiv infallsvinkel och se om det finns någon möjlighet att vi kan godkänna den här framställningen. Vi tycker att vi har den grundinställningen och att det är klart att vi ska vara tydliga mot Helsingfors och använda självstyrelselagens instrument för att få den finansering som vi behöver för att sköta vårt samhälle. Även om vi av princip tycker väldigt illa om det extra anslagsinstitutet, med tanke på att det framställs som att vi går med mössan i handen till Helsingfors och ska begära pengar för det ena projektet eller det andra. Det blir en bidragskaraktär över de extra anslagsprojekten. Det gör också att vi slutar tänka kritisk på de projekt som vi satsar på, menar vi från Ålands Framtid. Att får vi bara finansiering från Helsingfors så då ska vi gå i hamn med det här projektet.

Tag Finlandskabeln som exempel. Hade Finlandskabeln byggts om vi inte hade fått 50 miljoner från Helsingfors t.ex.? Det är jag inte alls så övertygad om. Det fråntar oss litet av ansvaret. Vi gör det genom att vi får dessa extra anslagspengar. Det tycker vi är en tråkig utveckling för självstyrelsen om vi ska förlita oss på ett sådant tänkande framöver. Får vi bara finansiering från Helsingfors så går vi med på vilka investeringar som helst. Vi hoppas verkligen att det tänkandet drabbar också kortruttsinvesteringarna. Det är klart att i grund och botten måste vi ställa oss frågan om detta är en investering som är förnuftig eller inte och sedan ställa oss frågan hur vi finansierar den. Där menar vi att Gripö-projektet inte är motiverat.

En annan aspekt i sammanhanget är den diskussion som fördes under sommaren med anhållan i förhållande till självstyrelselagsprojektet. Det finns en uppenbar risk att vi från Åland uppfattas som att självstyrelsen bara handlar om ekonomi och pengar i det här sammanhanget. Vi driver frågan hårt om att öka grundfinansieringen i den nya självstyrelselagen. Vi har lämnat bort många av de andra frågorna för att få gehör i de förhandlingarna. Vi sätter en väldigt stor fokus på ekonomin i självstyrelselagsförhandlingen. Vi kommer med en anhållan om ett extra anslag på 45 miljoner. Det blir de här ekonomiska frågorna som är i fokus även om det borde vara så att språk och lagstiftningsbehörighet skulle vara de ledande och de viktiga och tunga frågorna i självstyrelsediskussionen och självstyrelsepolitiken mellan Åland och Helsingfors.

De ekonomiska frågorna borde komma i andra hand för att se till att finansiera det som självstyrelsen har på sitt ansvarsområde. Den faran vill jag också peka på. Vi upplevs som lite giriga när vi bara fokuserar på pengar och pratar om miljoner i stället för att prata om språket och den framtida behörighetsfördelningen. Därför tycker jag – om man går vidare med den här anhållan om extra anslag – att man också måste lyfta de andra frågorna betydligt högre än vad vi har gjort hittills i det här sammanhanget. Att inte bara diskutera självstyrelsepolitiken i termer om miljoner eller euron och cent. För jag ser en uppenbar risk där att man från Helsingfors sida ser att ”ålänningarna vill bara diskutera pengar, de som har det så väl ställt” och att ”självstyrelsen tycks handla om 15 miljoner i grundfinansiering” och ”nu handlar det om 45 miljoner för lite satsningar på skärgårdstrafik”. Självstyrelsen är ju så mycket mer än så. Den uppmaningen vill jag verkligen rikta till landskapsregeringen, om man väljer att gå vidare med det här förslaget.

Det är synd att man utformar det på det sätt som man gör. Vi hade gärna varit med - trots att vi har våra betänkligheter mot extra anslag som institut i självstyrelsesystemet – på en anhållan om extra anslag. Men godkänner vi utskottets förslag att de här 45 miljonerna ska vigas exklusivt till en fast förbindelse mellan Gripö och Degerö i Föglö kommun samt till åtgärder på brobeståndet genom att byta ut eller grundreparera elva broar - man nämner ingenting annat i det konkreta förslaget från utskottets sida - så är det ju klart att vi också därmed accepterar den satsning på bron som vi i alla sammanhang har varit emot. Vi menar att vi måste driva en konsekvent linje, också i det här sammanhanget, om vi ska ha någon form av röd tråd i vår politik. Det är någonting som vi värderar högt från Ålands Framtids sida. Att det inte hoppar fram och tillbaka beroende på hur politiken utvecklas utan ha en konsekvent och rak linje. Det är också vår ledstjärna i den här frågan. Så specifikt som den är formulerad i dag så kan vi inte godkänna den.

Däremot så menar vi att detta reservationsförslag ställer vi oss tveksamma till. Det är utformat så att man föreslår att lagtinget ska fatta ett beslut om att landskapsregeringen ska återta framställningen. Som jag förstår det så kan ju inte lagtinget fatta beslut på landskapsregeringens vägnar. Därför föreslår jag, fru talman, att lagtinget i stället förkastar detta förslag i sin helhet och därmed budskapet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett förslag som också kan stödas av oppositionspartierna. Bara för att få formalia korrekt i det här sammanhanget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är inte alls märkligt att vi faktiskt prioriterar bron mellan Gripö och Degerö i detta förslag och anhåller om extra anslag. Det är det som lagtinget har beslutat om och där arbetet kommit allra längst att förverkligas. Det finns på en sådan detaljnivå att det går att anhålla om extra anslag. Vi kan inte vara mera otydliga för att tillmötesgå en oppositions politiska önskemål. Det går inte.

Nu ska jag också be om ursäkt, det är inte hela oppositionen det är Centern, Ålands Framtid och Obunden Samling som verkar vara emot det här.

Det är ett konstigt sätt det här, att man är rädd för vad väljarna ska tycka om den politik man bedriver för att man inte klarar av att leverera praktiskt. Man blir rädd för att be om en finansiering för något som någon annan har beslutat om. Det tycker jag att är jättemärkligt. Varför gör man så?

Ltl Axel Jonsson, replik

Av den enkla orsaken att vi håller linjen och bedriver en konsekvent politik. Det är klart att vi röstar emot förslag som vi inte stöder. Och när man har låst in satsningen på Gripöbron i beslutsförslaget, hur kan man då förvänta sig att vi ska stöda det? Jag har väldigt svårt att förstå den argumentationen. Vi håller linjen. Räcker inte det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tycker fortfarande att det är konstigt. Lagtinget har tagit ett beslut och ledamot Axel Jonsson har varit emot det beslutet. Självklart, så är det! Och det är tydligt för befolkningen.

Men när det kommer till frågan om vi ska finansiera det fullt ut med egna pengar eller om vi ska se till att få pengar från extra anslag också, då säger man ”nej” till att finansiera det med extra anslag. Det kan inte jag förstå. Det går att förklara för befolkningen och för väljarna att det här är ett annat beslut. Vi har redan tagit debatten och vi vet vad ni tycker om det. Men nu ska vi finansiera det och då är det bättre att ytterligare få pengar någon annanstans ifrån.

Ltl Axel Jonsson, replik

För oss i Ålands Framtid så handlar den här lagtingsdebatten inte om vad vi ska förklara för väljarna eller inte. Den handlar om att vi har en sakfråga som vi ska avgöra, om vi ska gå vidare och anhålla om ett extra anslag eller inte och där innehållet i det är sådant att vi inte kan stödja det. Vi vill motverka att detta realiseras. Det är det som det handlar om. Inte om våra väljare eller ltl Petri Carlssons väljare och vad de ska tycka och tänka. Det är betydligt viktigare saker än så i det här sammanhanget. Det handlar om en konkret sakfråga och vi stöder inte den framställningen. Är det så svårt att förstå det? Vi har inte gjort det och vi kommer inte att göra det nu heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Inledningsvis så höll ltl Axel Jonsson ett intressant anförande, kopplat till saker och ting som jag själv personligen har funderat ganska mycket på. Om man driver på den ekonomiska biten väldigt mycket i självstyrelselagsarbetet just nu så faller de andra bitarna möjligen i skugga. Det här är något som vi alla funderar på som dagligen håller på med frågan. Det är viktiga frågor.

Men dessvärre blev avslutningen av anförandet något som gjorde att det inte var så intressant ändå att diskutera den här saken. Ltl Axel Jonsson menade att principiellt ska man faktiskt söka om extra anslag nu fast det påverkar självstyrelsearbetet och att vi skulle uppfattas som giriga. Men till slut var ltl Axel Jonsson för det ändå och ”ja, man kan söka om extra anslag bara man söker för sådana projekt som är intressanta för Ålands Framtid just nu”. Inte för sådana projekt som är intressanta för den sittande regeringen. Den principiella delen som lät bra inledningsvis föll dessvärre pladask.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ingenting som hindrar att en majoritet går vidare med ansökan om extra anslag även om vi i en minoritet röstar emot den. Så till den delen förstår jag inte varför vi inte skulle kunna kritisera delar av innehållet i ett paket som man från regeringspartierna för fram. Det är skilt från den diskussionen, om det överhuvudtaget är taktiskt eller inte att lägga fram en anhållan om extra anslag och driva på de ekonomiska frågorna i självstyrelselagen.

Det var en uppmaning till regeringen - om man nu driver vidare det här projektet och det är regeringspartierna som får ta ansvaret för det - att man arbetar aktivt, men att inte göra frågan om framtidens självstyrelse enbart till en ekonomisk fråga. Det tycker jag ändå var att bidra med konstruktiv kritik i det här sammanhanget om det är så att vi motvilligt får se det här förslaget gå igenom.

Minister Mats Perämaa, replik

Men trots det blev avslutningen i anförandet att det är lättare att svälja de principiella bekymren om man äskar om extra anslag för projekt som är intressanta just nu för Ålands Framtid och lite sämre om man äskar om extra anslag för projekt som intresserar majoriteten. I så fall ska framställningen förkastas.

Det är lite synd att båda delarna i det här anförandet kom samtidigt för första delen var intressant. Och jag säger det igen, att vad gäller självstyrelselagsarbetet – även om vi inte diskuterar den frågan nu – så är vi mycket väl medvetna om att det finns annat som inte är pengar som är oerhört viktigt för det åländska samhället och för ålänningarna också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! I den här framställningen, om framtida möjligheter, så avslutas det - efter stycket där man nämner Vårdö och projektet Prästösund - ”I det fall att investeringen förverkligas är avsikten att i ett senare skede återkomma med ytterligare framställning om extra anslag”.

 Jag noterar att Ålands Framtid helt enkelt är emot att fortsätta att arbeta för en fast förbindelse också när det gäller Prästösund. Tydligen så är man emot allt i skärgården. Jag bara konstaterar att så här verkar det vara.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det enda som vi har tagit ställning till i det här sammanhanget, och som jag tycker att lagtinget ska ta ställning till, det är utskottets konkreta förslag, alltså klämförslaget som säger att ”de här 45 miljonerna ska gå till Gripöbron och att byta ut eller grundreparera elva stycken broar”. Alltså det berör inte de här eventuella framtida diskussionerna. Det får stå för ledamot Sundblom att göra den tolkningen, att vi skulle vara emot en sådan satsning. Tvärtom så har vi motionerat flera gånger ifrån den här salen under tidigare mandatperioder att man borde komma igång med en sådan satsning. Det påståendet vill jag ta avstånd från.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Om man vill förkasta hela den här framställningen så då vill man ju inte att man ska fortsätta med att börja bereda nästa anslag och nästa anslag, för det finns nämnt på flera ställen att man kommer att återkomma. Det hör ihop med att vi ska få ihop hela kortrutten till en helhet. Alltså måste vi börja mura väggen med nedre varvet först och gå undan för undan uppåt tills vi är klara.

Ltl Axel Jonsson, replik

När man återkommer till lagtinget med konkreta förslag till de delarna så ska vi givetvis ta ställning till dem. Man skriver i det här förslaget att man ska återkomma men att man inte har tagit slutlig ställning till vad man vill satsa på. Då är det väldigt svårt för oss att ta ställning till det eftersom det inte finns något konkret på bordet. Så jag tycker att ledamot Sundblom drar lite långtgående slutsatser utifrån de lösa skrivningar som finns i förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Nu vill jag ha ett klargörande från ltl Axel Jonsson. Är Ålands Framtid emot systemet med extra anslag som sådant och/eller är det enbart mot själva förslaget och det materiella som föreslås här?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi är emot själva institutet som sådant. Vi tycker inte att det är ett bra element i självstyrelsen. Vi tycker att vi borde finansiera självstyrelsen med egna pengar utan att behöva gå med mössan i hand till Helsingfors. Det är ovärdigt för självstyrelsen. Däremot accepterar vi att det är en del av dagens självstyrelsesystem och menar därför att det ska utnyttjas. Men för framtiden tycker vi att man borde reda ut det till ett system där vi i större utsträckning lever på våra egna pengar. Allra helst endast på våra egna pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få tacka ltl Axel Jonsson för ett väldigt klarsynt och klartänkt anförande. Jag delar väldigt långt de synpunkter som ledamot Jonsson förde fram här.

Det som är den övergripande stora frågan är att vi ska få en lyckad självstyrelselagsrevision. Just nu så känner jag mig väldigt osäker. Man får en väldigt knapphändig information och det har varit väldigt lugnt de senaste veckorna. Vi vet alla att vi har varit överens om att det är 15 miljoner som är målsättningen och det rimliga och att vi borde få en ökning av avräkningen till Åland. Därför har jag varit ganska försiktig när de gäller den här frågan. Jag tycker att man ska hantera saker och ting i dess rätta ordning.

Min fråga till ledamot Jonsson är om Ålands Framtid skulle kunna vara med och medverka till - om det finns intresse bland de andra partierna - att man bordlägger det här och försöker samla gruppledarna och försöker hitta en kompromiss kring den här frågan. Det skulle vara olyckligt för Ålands lagting om man faktiskt går fram i oenighet i en extra anslagsfråga.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart är vi intresserade av att försöka hitta en gemensam linje i den här typen av frågor liksom i självstyrelsefrågan överlag. Men som jag bedömer diskussionen här idag så verkar inte intresset från regeringspartierna vara särskilt stort att släppa på den här skarpa formuleringen om Gripöbron i det här sammanhanget, vilket jag upplever vara den stora skiljelinjen. Jag bedömer nog inte förutsättningarna för ett sådant samtal som särskilt goda. Men självklart är vi med och medverkar till det om övriga gruppledare har ett sådant intresse. Det vore nog gott för självstyrelsen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Enligt min åsikt så borde det ligga i lagtingets synnerliga intresse att föra en sådan diskussion. Vi bryter en väldigt lång och god tradition annars om vi tar det här beslutet i oenighet, vilket tydligen landskapsregeringen är beredd att göra. Det försvagar självstyrelsen och våra framtida möjligheter för att få igenom goda ekonomiska beslut i Helsingfors. Enligt min åsikt borde det vara lagtingets talman som kunde samla gruppledarna till en övergripande diskussion. Det handlar de facto inte om landskapsregeringen utan det handlar om Ålands lagting. Det är Ålands lagting som söker om extra anslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Ltl Axel Jonsson hävdar att vi skulle vara giriga med dessa extra anslagsansökningar när vi samtidigt får höra att vi gör det för sällan. Den ekvationen får jag inte att gå ihop.

Men det som jag egentligen undrar över är att ledamoten har en önskan att vi skulle göra det här till ett ännu större paket. Men är det inte meningen att vi ska försöka att ta det här i bitar som vi faktiskt mäktar med och där vi har en tidsplan? För ser vi på dessa 400 miljoner så har vi ingen tidsplan eller tidsrymd.

Hur faller det sig att fara till Helsingfors och till Ålandsdelegationen och begära pengar för någonting som vi inte vet om när det ska färdigställas? Är det inte bättre då att man hugger upp elefanten i minde bitar?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, men då är det väldigt svårt att förstå varför man för in den här argumentationen med 430 miljoner, om man uppenbarligen inte har bestämt sig från landskapsregeringens sida hur man ska hantera detta investeringsbehov framöver. Borde man inte lämna bort den argumentationen i det här sammanhanget om vi nu vill vara tydliga?

Tvärtom så hade jag önskat att man hade visat den långsiktiga planen. Det här är landskapsregeringens prioriteringar i nuläget och inkluderat dem i det här paketet, för att bättre motsvara självstyrelselagens krav på att det ska vara osedvanligt stora engångsutgifter. Det hade man kunnat argumentera starkare för om man hade haft helhetsbilden klar. Det menar i varje fall jag. Det hade blivit en tydligare politik från Ålands sida. Nu blir det lite svårt att veta. Det känns mest som att landskapsregeringen vill lägga fram det här för att åtminstone få de projekt förverkligade som man själv har i röret. Det tycker jag är synd.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Det är väl egentligen litet av pudelns kärna det här med tidsfaktorn. Under den period som jag har följt med debatterna och besluten som har fattats i denna sal så har de haft en tendens att inte bli längre än fyra år i taget. För sedan kommer det ett val emot. Och sedan vet man inte hur nästa regering och följande regering gör. Det är ju det som är problemet med att sätta upp stora visioner, att så här och så här vill vi göra, och kanske kasta bort en fjärdedel av tiden till att planera någonting som man vet att följande regering ändå kommer att hugga upp. Så det är bättre att ta elefanten i mindre bitar.

Jag tror att vi alla är medvetna om vad som behöver göras men vi har ingen tidshorisont och vi vet inte vad kommande regering kommer att fatta för beslut. Så har det ju varit historiskt. Vi tar inte långsiktiga beslut utan vi tar fyra år i taget.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ledamot Staffas resonerar väldigt klokt. Ändå väljer regeringen att lägga fram bara de här två enskilda projekten i stället för att beskriva hur man önskar prioritera helheten. Det är ju det som är problematiken. Det är kanske därför som vi inte har en enighet i det här sammanhanget heller, för vi diskuterar bara enskilda satsningar där vi har olika åsikter.

Skulle landskapsregeringspartierna verkligen vilja hitta långsiktiga lösningar så skulle man se till att lägga fram förslag som stöds av åtminstone alla ledamöter som representerar regeringspartierna i den här salen. I stället vill man driva på de här projekten med en knapp majoritet i lagtinget. Vill man hitta långsiktig stabilitet så borde man ju verkligen göra allt för att också förankra dessa satsningar hos övriga partier och hitta ett brett stöd i lagtinget. Man borde åtminstone se till att man har de egna med på tåget. Det hade väl varit en god början.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill kommentera några saker som har nämnts under debatten och som jag uppfattat delvis som lite felaktiga och som jag önskar att kommentera.

För det första gällande frågan om extra anslag i förhållande till det tidigare som hette ”extra ordinarie anslag”, alltså den regim som gällde före 1991 och under den självstyrelselagen. Jag tror att det var vtm Veronica Thörnroos som sade att det var ett annat system före 1991 med extra ordinarie anslag än det system som är nu. Jag är förstås medveten om att vicetalmannen presiderar för tillfället och inte kan svara på repliker så jag ska försöka hålla mig så uddlös som möjligt i mina kommentarer.

Det torde vara på det sättet att det extra anslag som tillkom också i självstyrelselagen från 1991 och som sattes i kraft 1993 inte fanns med ursprungligen som ett tänkt verktyg för finansieringen av självstyrelsen.

I slutskedet av förhandlingen så kom den här dimensionen tillbaka i den blivande självstyrelselagen 1991. Det var väl förhandlingar, det var möjligen litet kohandel och man tog någonstans ifrån och så lade man till någonting annat i stället.

Det här har beskrivits av många sakkunniga många gånger. Begreppet ”ordinarie” togs bort därför att det begreppet var någonting som härrörde från grundsystemet i självstyrelselagen före 1991 och därför ville man inte använda samma begrepp. ”Extra ordinarie anslag” blev ”extra anslag” men man skrev aldrig några detaljmotiveringar, eller motiveringar för övrigt, till den paragraf som blev extra anslag. Därför gör sakkunniga den bedömningen att de motiveringar som gällde före 1991 i extra ordinarie anslaget också gäller för extra anslaget nu. Därmed är systemen lika.

Vi får konstatera, utifrån det betänkande som dagens finans- och näringsutskott har avgett, att vi har använt det instrumentet mera sällan numera, kanske lite för sällan också.

Det är ju ingen lätt sak att åstadkomma ett extra anslag. Jag har varit med i landskapspolitiken sedan 2001, tror jag, och har själv medverkat till att söka extra anslag för Finlandskabeln, vilket lyckades efter flera års gediget arbete och efter mycket motstånd. Där vill jag säga till ltl Roger Nordlund att vi nådde inte enighet den gången heller. Det parti som ledamot Nordlund just hade en replikväxling med - om just den enighet som man borde uppnå - så det partiet motsatte sig en extra anslagsansökan för Finlandskabeln, dvs. Ålands Framtid. Om jag inte missminner mig helt så var det på det sättet att vi nådde inte enighet då heller. Så vi har nog ingen tradition att falla tillbaka på såsom här hävdas.

Det är ju fullt rimligt att man kan ha olika politisk uppfattning om hur mycket man vill satsa – i det fallet – med en tryggare kabel till Finland eller ett annat alternativ till Sverige. Så varför måste man uppnå enighet alla gånger?

Det som intresserar mig väldigt mycket, kopplat till det här, är att reservanterna nu under behandlingen av den här frågan skriver att ”man borde uppnå kvalificerad majoritet i ett nytt förslag som skulle behandlas av lagtinget”. Varför det? Om så är fallet att det skulle vara vettigt att sätta sådana hängslen på lagtinget, med kvalificerad majoritet, så då förstår jag inte varför Centern och Obunden Samling har drivit på den frågan i självstyrelselagsrevisionen. Då skulle det rimliga vara att man skriver i självstyrelselagen att det krävs kvalificerad majoritet för att lagtinget ska få lämna in en ansökan om extra anslag. Men det skulle vara rena dumheterna. Det skulle omöjliggöra att driva en majoritetspolitik och en landskapsregering skulle aldrig kunna lämna in ett förslag utan risk för att det torpederas.

Då kommer vi till den här förhandlingen som har diskuterats väldigt mycket. Det är klart att en ansvarstagande landskapsregering förhandlar med rikspolitiker och ministerier om möjligheterna med att nå framgång med ett extra anslag. I det här fallet med kommunikationsministeriet där kollegan Nordberg har skött sin uppgift och har förhandlat och berättat om det projekt som vi har avsett att söka för och jag med finansministeriet och finansministern för att efterhöra möjligheterna till att han skulle uppfatta det som positivt från det hållet.

Där har ltl Harry Jansson helt rätt. Det är Ålandsdelegationen som med suverän makt fattar beslut om det extra anslaget i sista ändan. I och för sig ska presidenten stadfästa ett sådant beslut. Möjligheten till framgång är så mycket större om de ministerier och de parter som Ålandsdelegationen kommer att vända sig till - för att höra vad de har för synpunkter om anhållan - redan på förhand är hyggligt positiva till den ansökan som ska komma. Då blir arbetet betydligt lättare för Ålandsdelegationen.

Så förhandlingsdelen är viktig i sådana här sammanhang, speciellt när det gäller möjligheten att få extra anslag. Och kanske speciellt därför att vi har sökt extra anslag så sällan så det blir en ganska stor sak då när det görs. Summorna blir lätt stora när det görs sällan också.

Jag tycker att det är rimligt att söka om ett sådant här belopp. Kanske det är rimligt att under nästa mandatperiod - och att den regeringen som sitter då - göra en fortsättning på det hela. Det tar säkert 4-5 år att förverkliga de broprojekt som finns kopplade till den här ansökan. Det är över tio broar och det kommer att krävas mycket av förvaltningen att genomföra renoveringen av dem. Det om förhandlingsdelen. Men Ålandsdelegationen fattar ändå beslutet.

Sedan sade ltl Roger Nordlund lite felaktigt – jag tror också att det har sagts tidigare – att landskapsregeringen via lagtinget redan har ett finansieringsbeslut av bron mellan Degerö och Gripö. Så är det ändå inte. Vi har en investeringsfullmakt.

I samband med det beslut som lagtinget tog så skrev finans- och näringsutskottet att det inte är försent att söka extra anslag för projekt som kopplar till kortruttsbeslutet. Jag minns så väl att dåvarande utskottsordförande Tage Silander nämnde – då var det ju en diskussion om att landskapet ska låna 40 miljoner – att ”det får man se den dagen” och att ”antingen kan man finansiera det med kassamedel” eller ”möjligen med extra anslag” eller ”möjligen också med lån”. Så själva finansieringen och de besluten har inte fattats ännu av lagtinget, förutom 1-2 miljoner för fortsatt projektering.

Men om vi kan få ett extra anslag för den här bron så då faller ju självklart en väldigt stor del av lånebehovet bort och vad kunde vara bättre än det?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Varför måste man uppnå enighet? Det klingar lite jobbigt i mina öron, speciellt de här veckorna. Vi står i ett avgörande skede när det gäller självstyrelselagsrevisionen och om det ska bli eller inte bli någonting.

Det är riktigt. Majoriteten kan besluta om att Gripöbron ska byggas och man kan besluta om vilka saker som helst internt i lagtinget. Men när vi går till en extra anslagsansökan så är det inte längre en intern fråga för Åland, utan då blir det de facto en fråga på axeln mellan Mariehamn och Helsingfors mellan Ålands lagting och Finlands riksdag.

Just nu i denna stund som vi står här - minister Perämaa i den stolen och jag här - så skulle det vara allt skäl i världen att vi från åländsk sida, just i de externa frågorna, skulle visa upp enighet och styrka och inte splittring i en intern fråga. Det är därför jag tycker att det är den sämsta möjliga tajmingen man kan tänka sig att vi nu står och håller denna debatt här. Så skulle ni ha varit kloka, från majoritetens sida, så hade ni kunnat hålla an någon vecka till i varje fall.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det vore synnerligen dumt. Den förankring som har gjorts nu har gjorts med sakministeriet vid kommunikationsministeriet och med ansvarig minister som vi har kontakt med och diskuterar med just nu. Samma förankring som har gjorts med finansministeriet har gjorts på politisk nivå med nuvarande finansminister. Skulle vi dra tillbaka den och inte sända den för vidare behandling nu, så då skulle ärendet skjutas över till nästa mandatperiod på rikshåll och vi skulle ha helt nya politiker där. Det skulle bli en ny början med en ny förankring. Så här långt har det känts positivt. Så det är dumt att inte utnyttja de goda relationer som vi har med kommunikationsministeriet och finansministeriet just nu, åtminstone på politisk nivå, för att göra en sådan här sak som behöver göras. För det här behöver verkligen göras. Så jag håller inte alls med om det där.

Och detta med enighet, det kan ju inte heller bli så att det är en minoritet i lagtinget som ska styra politiken.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nej, så ska det inte vara utan man ska försöka uppnå en kompromiss som både opposition och majoritet kan ställa sig bakom, för då är vi starka från åländsk sida. De goda relationerna - som ministern nämner i den här frågan till finansministeriet och kommunikationsministeriet - hoppas jag också att man utnyttjar i andra större frågor på bästa möjliga sätt.

Fru talman! En av nyckelfrågorna i detta ärende är varför man ska ha kvalificerad majoritet. Man behöver ha en stor majoritet därför att det här lagtinget går strax in i sitt sista verksamhetsår. Även om den här ansökan går igenom i morgon så ska den processas och behandlas och så småningom, under 2019, så kommer den hoppeligen att godkännas när den har blivit lite förändrad. Då kommer vi att ha ett val och vi kommer att ha en ny regering på Åland som kanske har en annan prioritering hur man verkställer politiken. Det är därför man behöver ha en bred majoritet så att man sedan kan gå vidare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där är att säga att minoriteten ska styra politiken. Vi har samma sak när det gäller kommunstrukturfrågan. Där har Centern sagt att efter valet så kommer Centern att riva upp den lagen. När valet har passerat - och om Centern är vid makten - så kommer man inte att bygga bron utan man skickar tillbaka pengarna till finska staten. Det är väl det man säger här nu?

Det går inte att föra en progressiv politik som riktar sig framåt om det är den som vill minst som ska styra politiken. Därför är en majoritetshantering av frågor det enda som kan föra frågorna framåt. Men där har vi en skild syn.

Det som ltl Roger Nordlund talar för är att minoriteten ska bestämma och tvinga fram en kompromiss. Så det är sannolikt så att det inte blir någonting av det här heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ministern tog upp kvalificerad majoritet i sitt anförande och jag har samma uppfattning i mycket av det som ministern sade. Jag vill ändå i sammanhanget upplysa - när det gäller reservationen och det som står där – att man eftersträvar kvalificerad majoritet. Det uppnådde vi förstås i utskottet eftersom fem av sju ledamöter röstade för betänkandet, alltså över 70 procent i utskottet stödde detta. I lagtinget så kan vi väl notera att av dem som sitter här så verkar det vara 60 procent, om 18 av 30 stöder detta utifrån vad man uttalat sig i talarstolen hittills. Så det är ändå nära kvalificerad majoritet också till den delen.

Jag ville bara upplysa om att de här förhållandena finns nästan redan även om jag fullt ut delar uppfattningen att vi inte behöver kvalificerad majoritet till den delen. Men jag vill ändå upplysa om att det föreligger nästan det redan nu.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bra så! Kvalificerad majoritet i utskottet så här långt. Vi får väl se vilken majoritet det är när lagtinget så småningom fattar beslut i frågan.

Förutom kvalificerad majoritet så har oppositionen använt begrepp som ”stark majoritet” vad nu sedan det är. Man har använt begreppet ”bred majoritet” och sedan var det ett begrepp till. Jag vet inte riktigt hur man definierar dem. Det torde vara så att det beror lite på vad nästföljande ledamot kommer att säga i frågan så småningom när han får anförande. Då kan det vara så att vi har en 60-procentig majoritet för det förslag som ligger. Men det återstå att se. Vi får vänta några minuter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Finansminister Perämaa, är det som så att ni som finansansvarig räknar med att det blir 45 miljoner beviljat rakt av från Ålandsdelegationen? Är det den summan som gäller? Behöver man inte exemplifiera hur mycket den totala kostnaden för projektet med dessa elva broar och Gripöbron blir? Är dessa kalkylerade 45 miljoner också slutnotan? Anslagsäskandet på 45 miljoner motsvarar 45 miljoner i förväntat extra anslag, är det så den här framställningen ska tolkas?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan inte på något sätt sätta ord i munnen på Ålandsdelegationen eller föregå den skrift som de kommer att ge. Det är Ålandsdelegationen som fattar besluten.

Däremot menar jag att vi har gjort det som en regering ska göra. Vi har förankrat både projekten och fört diskussioner om beloppen som det kommer att vara fråga om med sakministerierna. Men jag tänker inte på något sätt föregå den diskussion och den beredning som Ålandsdelegationen kommer att ha. Det kommer att visa sig när Ålandsdelegationen säkerligen så småningom också ställer frågor till landskapsregeringen, precis som man gjorde när det gällde Finlandskabeln. Så ingen kan vara säker på någonting på förhand.

Ltl Harry Jansson, replik

Varför jag inledningsvis ställde frågan är ju att det tidigare har handlat om en viss procent av den totala investeringskostnaden, vilket utskottet mycket väl beskriver i sitt betänkande. Men nu plötsligt rör vi oss med ett totalfinansieringsbelopp, enligt min mening, i alla fall om vi ser på de här utvalda broarna. De är elva - det är totalt 19 som det egentligen är fråga om - och sedan Gripöbron, som kanske är litet väl optimistiskt kalkylerad. Men det är en annan sak och det har vi redan debatterat.

Samtidigt tillhör jag den grupp som anser att så borde ju extra anslag ha varit från början, dvs. en total finansiering när Åland har ett behov. På det viset är det bra.

Det skulle vara intressant att höra hur ministern ser på just detta med vad det nu är som har förändrats i grunden. Är det finansministerns förhandlingar med finansministeriet? Är det detta som ska göra att Ålandsdelegationen nu ska ändra sin policy?

Minister Mats Perämaa, replik

Nej, fru talman! Så är det inte. Min uppfattning är den att landskapet alltid ska söka om 100 procent av den kostnad som landskapet har för ett projekt.

I fallet med Finlandskabeln så var det ju fråga om ett landskapsstöd till ett bolag, i och för sig landskapsägt. Vi sökte om 100 procent i stöd för 40 procent av kostnaderna eftersom vi gav 40 procent i stöd till Kraftnät Åland Ab. Ett stöd som måste notifieras och godkännas på EU-nivå för att det inte skulle vara ett olagligt statsstöd. Man må väl säga att det blev onödigt mycket betoning på begreppet 40 procent, när vi behandlade Finlandskabeln. De facto så skulle det ha varit mera betoning på att det är 100 procent av landskapets stöd som vi fick extra anslag för. Så det är ingenting nytt som sittande finansminister har åstadkommit just nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag om att extra anslaget om 45 miljoner förkastas.

Talmannen

Vi noterar att ltl Axel Jonssons förslag, om att förslaget ska förkastas, har fått understöd av ltl Lars Häggblom. Debatten fortsätter med de ledamöter som finns upptagna på listan. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting! Som vi kan se i finansutskottets betänkande så har vi idag ett mycket ovanligt ärende på vårt bord. En fråga om ett extra anslag. Det är dessutom fråga om 45 miljoner, så jag tänkte säga några ord från Åländsk Demokrati. 45 euro miljoner euro är mycket pengar.

I finansutskottet brukar vi ibland skoja och säga att ”det kan ju hända att någon läser våra betänkanden”. I betänkandet kan man den här gången läsa att jag röstade med regeringssidan och att det därför blev 5-2. Då kan det ju vara någon som undrar om jag tryckte på fel knapp eller var ”knäppare än vanligt”.

Fru talman! Jag minns ännu väldigt bra att jag väl var den här i lagtinget som mest av alla argumenterade mot bron till en ö som få kände till. Jag kritiserade kostnadskalkylerna, jag kritiserade känslighetsanalysen, jag kritiserade ministrarna och så vidare. Jag försökte påvisa att bron kanske inte gav något överskott. Det var antagligen också en av de gånger som jag blev tillrättavisad av talmannen. Men jag fick ju inte lagtinget på min sida. Ni fattade beslutet. Inte jag!

Bästa lagting! Jag har inte ändrat åsikt när det gäller bron och dess kalkyler.

Men fru talman! Idag har vi ett annat ärende på vårt bord, även om bron hänger med. Det gäller en ansökan om att vi ska få medel från Finland för att finansiera broar, inklusive den bro som går till ö som få har hört talas om.

Jag förstår att det inte är lätt med ekonomi och kalkyler, så jag tänkte beskriva mitt tankesätt i en slags metafor från familjelivet. Även om jag blivit bränd på metaforer tidigare.

Låt oss säga att man i en familj diskuterar olika investeringar eller satsningar. Frun i huset föreslår en elbil, medan mannen i huset föreslår en renovering av huset och ett byte av den urgamla båten. Och mannen tycker dessutom att bilen är i hyggligt skick. Kanske han inte heller är så säker på att en elbil i förlängningen skulle förbättra världen eller klimatet, även om han nog tycker att den är tyst och snygg.

Hur som helst så argumenterar han mot frun tills hon en dag kommer hem och säger att hennes mor har bestämt sig för att betala bilen. Mannen frågar naturligtvis om inte pengarna kunde gå till renoveringen av huset eller till båten. Men frun säger att svärmor bestämt att det ska gå till bilen.

I det skedet är det ganska naturligt att mannen tar svärmors pengar och köper bilen, även om han i första skedet inte gillade det.

Fru talman! Vad jag har förstått så gäller det också här att vi ska smida så länge vi har vår svärmor kvar - och kanske också samma fru - om man säger så. Vi har som bekant ett val i april. Vi har hört - i informella diskussioner som har förts - att det är en snabb process om vi ska få igenom det till dess.

Av denna orsak står vi i Åländsk Demokrati bakom förslaget att försöka få 45 miljoner för dessa broprojekt, även om vi i grunden inte står för alla projekt i sig. Vi hoppas också att resten av oppositionen - om nu inte kan stöda det men i alla fall - inte gå emot det. 45 miljoner euro är mycket pengar. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för den familjeekonomiberättelsen! Är inte slutsatsen den, att när man väl har skaffat elbilen så kommer den att spara driftspengar så att man kommer att kunna renovera huset? Öppnar sig inte möjligheter när man gör kloka investeringar att man får pengar över till annat? Det kan t.ex. vara att man bygger till ett garage eller man renoverar huset. Så är det inte en klok investering att se över driftskostnaderna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Kanske vi inte ska gå in så mycket på elbilarna och om man ska få gratis el osv. Men investeringarna blir ju bättre om man får pengarna och inte måste gå till banken och låna, oberoende om det är fråga om elbilar eller vad det är. Vi har diskuterat olika alternativ tidigare. Att få pengar är bra.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag trodde att ledamoten ironiserade lite grand och använde bilen i jämförelse med en viss bro. Det är den som jag vill åt. Det är där som vi tjänar pengar.

Genom att vi tar en hel bit - jag ska inte nämna något djur vid namn längre - och gör en satsning i den södra skärgården så får vi den trafik som den södra skärgården efterfrågar. Det skapar förutsättningar för ytterligare inbesparingar. Man kan lägga pengar på annan trafik inom skärgården, eller inom andra områden, som behöver mera stöd än vad som finns tillgängligt i dagens budget.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag försökte vara tydlig och säga att jag inte tror att bron i sig ger ett överskott om vi ska betala den med egna pengar. Men om vi får pengarna så då ger det ett överskott.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Till det senaste replikskiftet vill jag säga att det är ju ingen tvekan om att pengarna behövs, med tanke på att det framgår att det är ungefär 400 miljoner som vi har i investeringsbehov de närmaste tio åren. Så med eller utan Gripö så behövs ju dessa 45 miljoner. Utan tvekan!

Fru talman! Jag begärde ordet av den orsaken – och som jag antydde under ett tidigare replikskifte - att jag ser detta ärende som en ganska stor och principiell sak samtidigt som vi befinner oss i en politiskt känslig situation på axeln mellan självstyrelsen och Helsingfors just de här dagarna. Därför föreslår jag att ärendet skulle bordläggas, i första hand till onsdagen. Då kunde gruppledarna hoppeligen samlas - under ledning av talmannen - för att se om man kunde finna största möjliga enighet i detta ärende. Och man skulle överväga klokskapen med att just nu föra fram ärendet, samtidigt som vi har en pågående revision som är inne i sina sista darrande sekunder. Vi har också en EU-parlamentsplats som ligger för behandling i riksdagen nu och sedan kommer ytterligare denna extra anslagsfråga. Så det krävs nog en hel del politisk klokskap just nu med kloka överväganden.

Jag hoppas att talmannen kan ta det ansvaret på sig, tillsammans med gruppledarna, och om möjligt ta upp ärendet på nytt i början av november när vi samlas. Annars får vi konstatera från Centerns sida - och från större delen av oppositionen - att majoriteten bestämmer och får naturligtvis ta ansvar för den politik som man för i sådana fall.

Talmannen

Tre repliker är begärda. Men före ltl Mikael Staffas inleder sin replik så vill vi från presidiet fråga om bordläggningstiden. Var det så att ni föreslår den 19:e?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag föreslår i första hand till onsdagen nu. Under den tiden finns det möjlighet för de större partierna att fundera om man vill föra ärendet vidare till november.

Talmannen

Det är noterat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Jag lyssnade och noterade att ledamoten hade mera insikt i under vilken tidshorisont dessa 400 miljoner skulle investeras. Ledamoten nämnde att vi skulle göra detta inom de kommande tio åren.

Jag undrar i vilken kristallkula som ledamot Nordlund har tittat? För 400 miljoner under tio år framgår ingenstans. Det är viktigt i den sådan här debatt att vi inte kryddar siffrorna och gör det till mera än vad det verkligen är. Det är stora pengar ändå som vi håller på med. Den här biten på 45 miljoner som vi nu tar rymmer kanske under tio år. Inte 400 miljoner.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få citera sista stycket i finans- och näringsutskottets betänkande ”Totalt sett beräknas landskapsregeringens investeringar de kommande tio åren uppgå till 430 miljoner euro, vilket är 200 miljoner euro högre än det sammanlagda beloppet för den senaste tioårsperioden”. Så står det i betänkandet!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ledamot Nordlund talar om klokhet.  Då funderar jag om klokhet är där man vill minst eller där man vill mest?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Då måste man också definiera vad som är ”minst” och vad som är ”mest”. För ledamot Sundblom så är tydligen Gripöbron ”mest”. Men för många andra ålänningar så kanske det finns något annat som är ”mest” om man ser på hela det investeringsbehov som finns.

Vi vill från Centerns sida absolut vara med och söka om extra anslag för att kunna få största möjliga stöd från staten för de nödvändiga investeringar som vi har. Men vi har gjort en annan politisk prioritering när det gäller just Gripöbron och som vi har redogjort för tidigare. Dessutom så anser vi också att det är ett väldigt stort miljömässigt ingrepp. Och det är också en del av vårt beslutsunderlag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! I ledamot Sundbloms värld så vill man sätta ner spaden och börja göra någonting och jobba kontinuerligt tills man har rett upp hela skärgårdstrafikbekymret, alltifrån Kökarsören ner till norr på Brändö. Allting!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I den frågan så är vi helt eniga. Jag har varit med ganska länge i landskapspolitiken men jag har nog aldrig upplevt så mycket kritik mot skärgårdstrafiken som jag har gjort den senaste sommaren. Det är framförallt bristen på tonnage som har varit den stora frågeställningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Nordlund. Jag skulle önska ett förtydligande om bordläggningen.

Är de så att man vill att man ska hitta en enighet och ta bort kortruttssatsningen och därigenom dessa pengar? Är det Gripöbron som är den felande faktorn i detta - som vi hört från Centerhåll men också från andra oppositionspartier – och som man inte vill ha med? Det är ju ändå majoritetens vilja att gå framåt med kortrutten. Så jag har svårt att hitta en enighet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är i likhet med ltl Axel Jonsson - och Centern för den delen – ute efter en sådan formulering som möjliggör att om den här majoriteten vinner också nästa val och socialdemokrater, moderater och liberaler sätter sig tillsammans, så då ska man kunna driva sin politik vidare. Á la bonne heure! De har fått väljarnas förtroende.

Men det kan mycket väl vara så att det uppstår en annan majoritet efter nästa val, som de facto inte är så långt borta. Och då tycker jag att det är politisk klokskap att ha en sådan formulering så att både den nuvarande majoriteten kan bedriva sin politik men också att en eventuell annan majoritet kan utnyttja de här extra anslagen på ett sätt som kommer den åländska skärgården tillgodo. Jag tror att det är möjligt om man sätter sig ner och funderar ett varv till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag brukar uppskatta ltl Roger Nordlunds anföranden, att med en statsmannamässighet försöka ena lagtinget, i de flesta fall. Men nu tappade jag lite förtroendet för ledamot Nordlund.

När han använder ”politiskt känsligt läge” och nästan hotar med att det kan bli problem med självstyrelselagsreformen. Blir det politiskt mindre känsligt gentemot Helsingfors om vi tar bort Gripö-Degeröbron? Blir det det? Det är ju det som ledamot Nordlund försöker framhålla här. För det är det enda som Centern har haft emot i detta. Skulle Gripöbron vara borta så skulle man ha klubbat igenom detta och godkänt det direkt! Så kom inte och använd självstyrelselagsreformen i den här debatten. Det är inte renhårigt!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Självstyrelsepolitiskt så är vi starkare om vi är så eniga som möjligt. Det har alltid varit min grundläggande inställning och det kommer att vara det framöver också. Jag tror nog att ltl Petri Carlsson vet det, om han rannsakar sig själv. Och om han inte vet det så kan han diskutera med sina landskapsledamöter.

Självstyrelselagsrevisionen är inne i ett mycket känsligt läge just nu. Om det ska bli någon revision eller inte någon revision och i så fall vad den ska innehålla. Då gäller det nog att vi alla står eniga, trots att vi har fått en lektion här tidigare idag om att det är majoriteten som bestämmer. Ja, det är ju intressant med tanke på de stora frågor som vi har framför oss. Jag tänker inte bli på det sättet. Jag tänker behålla min gamla princip, att i självstyrelsefrågor så tänker jag kämpa för Åland och att vi ska få bästa möjliga resultat tillsammans och i enighet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja då är det bara för ledamot Nordlund att följa den principen. Att man respekterar de beslut som lagtinget har tagit och följa med på att vi kan finansiera detta också med extra anslag.

Ett politiskt känsligt läge! Visst är det så med självstyrelselagsreformen. Men när det gäller det extra anslaget så framgår det ju tydligt att Helsingfors känner till det. Det har också diskuterats, förhandlats och förankrats. Det här är väl känt. Det är inte något okänt som kommer som en överraskning för Helsingfors och att vi anhåller om extra anslag. Det är fullständigt känt!

Det är faktiskt inte okej att man använder hot om problem med självstyrelsen när det gäller att man ska ha med en bro från Gripö till Degerö eller inte för Centern. Svara nu ärligt! Visst hade Centern godkänt det här omedelbart om vi hade haft Gripö-Degeröbron borta från denna extra anslagsanhållan? Då hade det här inte varit något bekymmer alls för Centern! Det är jag helt övertygad om. Så det här är inte ärligt tycker jag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Från Centerns sida har vi hela tiden talat om att vi ska försöka ha rätt tajming med den här ansökan och att vi ska ha en så stor bredd som möjligt så att det möjliggör för de två alternativ som jag redogjorde för tidigare.

Sedan, fru talman, så måste jag säga att jag blir litet bedrövad när jag märker ltl Petri Carlssons bristande kunskap i hur det fungerar i Helsingfors. Det är mycket möjligt att det finns en överenskommelse mellan nuvarande finansminister och finansministern i Helsingfors. Men självstyrelselagsrevisionen ska passera många insatser och Finlands riksdag och den ska godkännas av både blå och röda - tänkte jag säga - förrän det är färdig. Tro mig, när den här debatten kommer igång i de större medierna, det vill jag undvika. Jag vill se till att vi står starka och får igenom en självstyrelselagsrevision där huvudmålsättningen är att vi ska få upp avräkningen med 15 miljoner. Lyckas vi inte med det så måste man fråga sig vad vi ska göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill understöda ltl Roger Nordlunds förslag. Går det bra att göra det från bänken?

Talmannen

Egentligen inte! Man ska göra det från talarstolen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Man ska som vanligt minnas skillnaden mellan att det är lättare att få förlåtelse än tillåtelse.

Talman! Jag skulle vilja understöda ltl Roger Nordlunds alldeles förträffliga förslag att det kan finnas ett, och inte bara ett utan väldigt många goda skäl att sova på denna sak och därmed bordlägga ärendet någon dag. I förhoppningen att man skulle nå denna kompromiss som kanske skulle mynna ut i en enighet och därmed ett förmodligen mera trovärdigt förslag till Helsingfors.

Talmannen

En replik är begärd av ltl Torsten Sundblom. Ledamot Pettersson kan komma tillbaka och ta emot en replik.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ett försök igen då att vara med och försöka bordlägga ett ärende som egentligen är grundligt berett och har ett bra betänkande från utskottet. Det är ett arbete som egentligen visar att den som vill göra minst när man är i minoritet, han ska bestämma över majoriteten. Det här är ingen demokrati.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Förstår jag ltl Torsten Sundblom rätt att han tycker att vi inte ska följa de demokratiska spelregler som finns här i lagtinget? Det öppnar onekligen för lustiga framtidsutsikter ifall man inte ska göra det som faktiskt finns möjlighet att göra. Det här är demokrati, ledamot Sundblom. Det finns andra alternativ men de är sällan vare sig hållbara eller lämpliga.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Jag vet att man alltid får bordlägga bara man får understöd. Men är det faktiskt nödvändigt alla gånger? Det här är ju ett förhalande pga. att Centern inte helt enkelt vill göra något för den södra skärgården utan man har helt andra mål.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Man borde kanske inte möta fria fantasier. Ledamot Sundblom lägger ord i min mun som jag inte har sagt. Jag har sagt att jag gärna vill utnyttja de demokratiska spelregler som finns och har därför understött en bordläggning. Exakt det har jag gjort. Resten är sådant som ledamot Sundblom har hittat på, kanske rentav att han har lite dåligt samvete för det som håller på att ske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Roger Nordlund, understödd av ltl Jörgen Pettersson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 19 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 19 september 2018.

Vi har också en tilläggslista för kännedom, det är budgetmotionerna nr 51-56/2017-2018 och motionera upptas till behandling i samband med ärende nr 4.

För kännedom

4        Konkretiserat miljöarbete – skrotbilspremie

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 51/2017-2018

5        Tryggad livsmedelsproduktion på Åland

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 52/2017-2018

6        Ålands sjösäkerhetscentrum

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 53/2017-2018

7        Cirkulär ekonomi

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 54/2017-2018

8        Förnyelsebart bränsle

Ltl Jörgen Petterssons budgetmotion BM 55/2017-2018

9        Krisåtgärder för lantbruket

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 56/2017-2018

Motionerna upptas till behandling i samband med nästa ärende.

Remiss

10      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

BM 51-56/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Tack för det, fru talman! Jag ska presentera några av ändringarna till detaljmotiveringarna och tilläggen som föreslås i denna tilläggsbudget samt berätta litet om det som nämns i den allmänna motiveringen som är av informationskaraktär, får man väl säga. Till de delarna så kommer vi att föreslå kostnadsföringar och indexföringar senare i kommande tilläggsbudget.

Fru talman! I detaljmotiveringarna tänkte jag först nämna arbetsfördelningen där vi nu efter enighet mellan arbetstagarparterna och arbetsgivaparten landskapsregeringen har funnit ett sätt att fördela de potter som härrör ända sedan Tehy-strejken vilken var startskottet på det mer detaljerade arbetsvärderingsarbetet. Fram till nu så har potterna budgeterats centralt på finansavdelningen och nu fördelas de till respektive verksamhetsområde för att leda till de löneförändringar – ofta löneförhöjningar – som personer inom respektive verksamhetsområde kan komma i åtnjutande av.

Till grund för detta ligger ett omfattande arbete som har gjorts i en arbetsgrupp mellan arbetstagarparterna och arbetsgivarparten och där man har kategoriserat olika uppgifter i olika kravgrupper och som sedan ligger till grund för det fortsatta arbetet. I det här skedet är det mycket fråga om att parera lönerna som har legat långt under den miniminivå som man tänker sig på respektive kravgrupp och upp till en anständig nivå. Alltså en miniminivå som man tycker att är skälig.

Arbetet kommer givetvis att fortsätta härefter, det är vi överens om både på arbetsgivar- och på arbetstagarsidan så att vi i nästa skede ska få ihop de olika lönesystem som i dagens läge existerar närmast mellan de som arbetar i förvaltningen med A-lönesystem och närmast vårdpersonalen som har ett annat system. Ingångslönerna är olika och erfarenhetstilläggen kommer vid olika skeden. Det här behöver harmoniseras så att det blir ett motsvarande lönesystem vilket underlättar i det fortsatta systemet för att så småningom komma till arbetsvärderade löner som följer jämställdhetsprinciperna vilket är landskapsregeringens målsättning.

I praktiken pågår normala löneförhandlingar utifrån att det är nya avtalsperioder på kommande. Sedan kommer arbetet med att harmonisera de olika lönesystemen att vidta för att man ska nå ett resultat till den delen.

Det här blev lite information om vad som ska komma. Men arbetsvärderingen har varit ett intressant politiskt projekt för väldigt många, inklusive landskapsregeringen och för mig personligen. Det fanns skäl att nämna lite om det gedigna arbete som pågår.

Jag ska säga något om sjösäkerhetscentret som dessvärre behöver och äskar om - och enligt landskapsregeringen ska få - ett tilläggsanslag för att finansiera årets verksamhet. Det är oroväckande, det får man säga, att det behövs så här mycket mera pengar. Samtidigt så bör man minnas det faktum att just sjösäkerhetscentret lever i en verklighet där intäkterna kan variera ganska mycket från år till år. Det här kopplar ihop med de perioder av behov av utbildning inom sjösäkerheten som finns inom de regelverk som styr sjöfarten och där behovet av kurser kan komma med några års mellanrum. Då kan det bli toppar men också dalar i intäkterna till sjösäkerhetscentret. Sedan finns det givetvis också en konkurrens på det här området. Det gäller att se till att man bibehåller sina kunder. I det här fallet torde det vara så att sjösäkerhetscentret dessvärre har tappat en kund. Det är en konkurrensutsatt marknad med varierande intäktsflöden. Man behöver se på den längre bilden och bilda sig en uppfattning om hur stor problematiken de facto kan tänkas vara vid sjösäkerhetscentret. Men det här är något som säkert utskottet kan se närmare på. Landskapsregeringen delger gärna ytterligare information.

Barnbidrag - en kostnadsökning dessbättre vill jag hävda som finansminister som jag är. Nu har vi inte ett väldigt noggrant underlag för varför just barnbidragen leder till en kostnadshöjning för landskapet budgetmässigt och bostadsbidragen med en sänkning.

Lätt trott är det väl ändå så att när den totala kakan för bidraget ökar så finns det ett större behov, när inte själva nivåerna har ändrat. På ren svenska finns det förmodligen fler barn nu som är den åldern att de kan åtnjuta barnbidrag och då kostar det mera pengar. Det är givetvis en bra sak för Åland, sett både på lång och kort sikt.

Att bostadsbidraget minskar ser jag också som en positiv sak. Vi har inte ett bra underlag för att man exakt ska kunna definiera varför. Men mindre bidrag är, åtminstone i min värld, bättre än mera bidrag. Men här, som netto, krävs det ytterligare ett litet anslag.

Sedan till posten ”Främjande av livsmedelsproduktion”. Man får säga att det åländska jordbruket har haft en tuff växtsäsong. Så är det bara. Torkan har också slagit till på Åland. Någonting som säkert andra regioner har varit vana med sedan länge, men det har inte vi behövt känna oss särdeles besvärade av tidigare. Vi har haft våra somrar men det har funnits vatten och vi har ofta fått ganska goda skördar. Men det här året så har vårt jordbruk det tufft.

Jag kan intyga att vicelantrådet och näringsministern Camilla Gunell har haft en intensiv sommar och intensiv förhöst med dessa frågor. Hon har jobbat med vattenfrågor sedan mitt i sommaren och jobbar med det fortsättningsvis och landskapsregeringen följer noga med utvecklingen i det åländska jordbruket.

Än så länge torde ingen kunna säga exakt vilken totaleffekt som sommarens torka har på vårt jordbruk. Men man kan vara rätt säker på att effekterna kan bli fleråriga, kanske speciellt kopplat till köttproduktionen och djurhushållningen där tvingande slakt i det här skedet kan leda till att själva besättningen blir mindre under flera år framöver.

I det här skedet föreslår landskapsregeringen, som ett sätt att lösa likviditetsproblem, att beviljningsfullmakt och förnyat räntestödslån under 2018 ska beviljas. Det är sammanlagt 1,5 miljoner euro och en höjning med 1,2 miljoner euro för grundförslaget 300 000, vilket är ett ansenligt belopp som kan vara till hjälp för ett jordbruk med ekonomiska bekymmer. Därtill så föreslår vi en landskapsgaranti för likviditetslån om en miljon euro som torde kunna ha samma effekt och lösa åtminstone tillfälliga ekonomiska bekymmer.

Till detta följer också ett lagförslag som vi föreslår att ska antas som en budgetlag och som finns senare på listan idag. Lagtinget och finans- och näringsutskottet får ta ställning till både anslag och lagförslag.

Fru talman! Nu till det som står på första sidan. Landskapsregeringen ansåg det viktigt att nämna för lagtinget att i statsbudgetar, alltså budgetar antagna av statsmakten, så finns det förhoppningar om att avräkningsbeloppet kunde öka med 7,9 miljoner euro. I huvudsak beroende på en engångsintäkt i staten där en återbetalning av exportkrediter har skett som är av den magnituden att det i sig skulle medföra ett avräkningsbelopp om ungefär 6,5 miljoner euro. Detta sagt därför att den här höjningen totalt är 7,9 miljoner euro högre. Såsom statsbudgeterna ligger nu så är det inte i sin helhet en effekt utav en tillväxtökning utan i huvudsak beroende av denna engångsåtgärd som till den delen inte kommer att ske flera gånger förstås.

Systemet är sådant att Ålandsdelegationen så småningom fastslår en förhöjning av avräkningsbeloppet. Som alla vet fastställs ju slutresultatet först när bokslutet så småningom fastställs. Det kan ju hända att statsmakten ännu föreslår ytterligare förändringar till intäktsförväntningarna för 2018. Det kan leda till att det här avräkningsbeloppet i slutskedet sannolikt inte kommer att landa på just dessa 7,9 miljoner utan de kan möjligen bli högre eller lägre beroende på utvecklingen under slutskedet av detta år. Men vi torde ändå kunna räkna med en avsevärd tillskottsintäkt. Förhoppningsvis i varje fall.

Sedan till den andra delen som berör det nya sjösatta landskapsandelssystemet, igångsatt 2018. Efter många års arbete tvingades vi se att det finns en otydlighet i det lagförslag som lagtinget har antagit och där det görs en jämförelse. Att ett begrepp i lagen som heter ”normkostnad”, som ska ligga till grund för de utbetalda basbeloppen för landskapsandelar för utbildningen, inte stämmer överens med nettodriftskostnaden för kommunerna. I textdelen i lagförslaget så står det att de här bör vara nära varandra. Men det är de inte. Denna otydlighet tvingar oss att godta påpekanden från kommunalt håll om att landskapsandelarna borde vara 3,1 miljoner högre än vad som har betalats ut. 3,1 miljoner högre än den omfattning som lagtinget och landskapsregeringen trodde att hela landskapsandelssystemet skulle ha för år 2018. Denna självrättelse har landskapsregeringen för avsikt att göra. Jag aviserar här att vi kommer under hösten att föreslå en justering av landskapsandelssystemet så att vi för 2019 kommer tillbaka till tidigare avsedd nivå.

Orsaken till att vi inte kostnadsför detta i detaljmotiveringarna nu är inom ramen och med högaktning för det samråd som förs mellan landskapet och kommunerna. Så detta är ännu inte utfört, utan samrådet ska genomföras om en vecka och jag utgår ifrån att vi kommer att vara ense om dessa siffror. Men jag vill ha det ställningstagandet klart innan vi föreslår de exakta siffrorna i budgeten. Själva kostnadsföringen av detta kommer att genomföras i kommande tilläggsbudget.

Kanske jag ännu kunde nämna att vi räknar med att de höjda världsmarknadspriserna på olja skulle leda till att vi får tilläggsbudgetera ungefär en halv miljon till, såsom det ser ut i dag, för år 2018 i höjda bränslekostnader.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra att man nu har fört in dessa summor för arbetsvärdering i respektive moment. Summorna inte är speciellt höga - vi pratade om betydligt högre summor tidigare - för att uppnå lika lön för likvärdigt arbete. Min fråga är, hur långt har man kommit nu och när avser man att komma i mål totalt med det här projektet?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Arbetstagarparten och arbetsgivarparten har enats om att fram till 2020 harmonisera de olika lönesystemen med skillnaderna i systemet för de landskapsanställda jämfört med vårdpersonalen. Det arbetet ska genomföras till år 2020.

Sedan kommer det säkert att återstå delar i det när man ur jämställdhetssynpunkt avser att lyfta vissa kategorier eller inte. Så här är det överenskommet. Man gör det seriöst, man gör det här harmoniseringsarbetet och man har en enighet i detta och nästa hållpunkt är 2020.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är bekymrad när det gäller sjöfartsutbildningen. Både den som ges vid Högskolan och den utbildning som ges vid sjösäkerhetscentret.

Vi har haft en flykt av elever till Åbo, det vet vi. Nu ska man inleda ett samarbete med Åbo. Skulle det inte ha varit bättre att tillsätta en projektledare för att försöka kartlägga de interna bekymren som finns inom skolorna innan man söker ett externt samarbete? Det är min första fråga.

Min andra fråga rör jordbruket. Finansministern och landskapsregeringen torde vara medvetna om den mycket svåra ekonomiska situationen som många primärproducenter har. Min fråga är därför - varför har man inte aktiverat möjligheten att via lag ge stöd direkt till primärproducenterna?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi föreslår i detta tilläggsbudgetförslag ett samarbete med sjöfartsutbildningen i Åbo för att hitta synergieffekter och kunna hjälpa varandra och hitta möjligheter att kombinera utbildningen, i förlängningen till fromma för sjöfarten. De facto så är det precis som vicetalmannen säger. Det finns anledning för oss att återta positioner i vår sjöfartsutbildning. Vi menar att detta är ett led i det hela. Ett samarbete, också till den här delen, kan vara gynnsamt. Om inte annat så har vi ett fartyg som är någonting helt annat än vad andra parter har. Vi har någonting att erbjuda med ett samarbete, menar landskapsregeringen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tycker att det är glädjande att vi har en samsyn kring sjöfartsutbildningen. Men som läget verkar just här och nu så lever vi på gamla meriter. Förr i världen var vår utbildning här på Åland eftertraktad. Den var eftersökt. Vi hade fulla årskullar. Vi hade god renommé. Nu har någonting hänt under de senaste åren. Jag hoppas att vi i finans- och näringsutskottet kan bringa klarhet i det. Jag vidhåller det som jag sade tidigare. Jag tycker att det skulle ha varit mera förnuftigt att börja fundera inom de egna leden var problemen finns. Nu är det splittrade enheter som kommer att försöka inleda ett samarbete med Åbo. Och Åbo har blivit otroligt tuffa och starka. Jag är inte säker på att det här är rätta vägen att gå när det gäller den samlade sjöfartsutbildningen.

Sedan vill jag ånyo säga att lagen om skördeskador finns. Det är ju ingen idé att erbjuda stödmöjligheter och lån till en som redan står vid ruinens brant. Därför hade jag hoppats att den skulle vara (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vågar hävda att landskapsregeringens planer på att bolagisera Högskolan är ett led i att skapa ny kraft och ny inspiration i utbildningsvärlden och där vi förhoppningsvis, med det som en bas, också kan bli bättre på att attrahera människor som vill utbilda sig inom sjöfartsområdet här på Åland. Vi gör det grundarbete som efterhörs men det är inte fel att samtidigt sträva till samarbete. Åtminstone menar den här landskapsregeringen att det är att föredra än att göra andra duktiga institutioner på detta område till sina fiender. Hellre samarbeta än att slåss. Där finns det en ömsesidighet.

Vad gäller jordbruksstöden, så med den kunskap som landskapsregeringen har idag (…taltiden slut).

Talmannen

Tiden var tyvärr ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack för presentationen och särskilt vad gäller arbetsvärderingen. Jag ska återkomma till det i Centerns gruppanförande.

Tack för preciseringen från finansministerns sida om att det kommer en tredje tilläggsbudget. Det står ju här på första sidan att ”vid behov återkommer landskapsregeringen med en tilläggsbudget”. Varför jag preciserar det är att jag vill att finansministern bekräftar att så är fallet. Kommunerna måste få kännedom om hur det här ligger till och att det följs upp konkret. Det här är avsevärt stora pengar för enskilda kommuner och som gör skillnad för dem. Ett mycket dåligt år kanske blir lite bättre. Särskilt i ljuset av – som finansministern känner till - skatteförvaltningens svårigheter att träffa rätt i skattekorten för innevarande år. Så vi får en tilläggsbudget?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det kommer att levereras en sådan. Till den här delen så behöver man inte känna någon oro från kommunalt håll eftersom det budgetanslag som berör landskapsandelar till kommunerna är ett F-anslag, vilket betyder att man kan inte, genom att budgetera ner det, minska på andelarna utan de grundar sig på lag. Om landskapsregeringen gör en självrättelse av lagtolkningen så ligger det till grund för en utbetalning. Men det är självklart att vi uppfattar det som bättre att informera lagtinget på det här sättet och att detta är på kommande än att det bara tas via en självrättelse och sedan ett budgetbeslut i efterhand.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det! Det var ett välkommet besked.

När det gäller landskapsregeringens avsikt att förändra systemet och återgå till det som var avsikten, är det inte så då att det som nu visas är den faktiska kostnaden för kommunerna? Varför ska ni ändra på utgångspunkterna? Det är de här kostnaderna som de enskilda kommunerna har. Eller är det en del av den allmänna besparingsönskan - som landskapsregeringen har - som ska sänkas i kommunerna? Men normkostnaderna ligger ju där! Det är ju det här som är den verkliga kostnaden. Eller?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledamot Jansson har kanske missförstått hela tanken bakom det nya landskapsandelssystemet. Det utgår inte ifrån att landskapet ska betala vad det kostar i respektive kommun, utan det ges en grund för att bedriva verksamheten som ska vara liknande för alla kommuner och skapa ett intresse av att också vara kostnadseffektiv. Så det ska inte betalas ut i kommunerna det som det kostar.

Om man skulle låta det här gå i kraft så skulle det rubba den fördelning mellan kommunerna som lagtinget tog ställning till. Det är inte så att det går lika mycket till respektive kommun eftersom det berör skolandelen och utbildningsandelen. Det här gynnar de mindre kommunerna i viss mån. Därför kommer vi att parera så att vi kommer tillbaka till den fördelning som vi hade avsikt att fördela, lagtinget och landskapsregeringen, och (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack talman! Tack finansministern! Jag hade lite samma undran som ledamot Jansson vad gällde landskapsandelarna för utbildningen. Är tanken från landskapsregeringen att man ska sänka procentuellt av normkostnaderna eller varifrån ska inbesparingen tas - med ca tre miljoner - för nästa år?  Finns det redan nu en plan för det?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag sade att avsikten är den att vi ska korrigera den lag som har denna otydlighet så att slutresultatet - fördelningsmässigt och omfattningsmässigt - är det som var avsikten med det lagförslag som lades för 2018 och sedan vidare för 2019. Exakt hur lagförslaget kommer att se ut vet jag inte idag, men lagberedningen jobbar just nu med den frågan. Så småningom kommer lagtinget att få ta del av lagförslaget. Men när vi kommer till 2019 så är tanken att nivåerna och fördelningen då ska vara sådan som om inte den här extra knorren - som det här föranleder - skulle ha skett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag har följt frågan om arbetsvärdering noggrant under de år det har pågått, men också innan och under strejken. Det har varit minst sagt politiskt utmanande tider när det gäller den frågan. Jag tycker att det är otroligt glädjande att man har kommit så långt som man nu har kommit och där man faktiskt har satt en grundplåt.

Men det som jag tycker att är lite intressant med det här projektet är att det är ett arbetsvärderingssystem. Det är ganska frikopplat från t.ex. utbildningskrav. Så ett stort ansvar ligger hos alla underliggande myndigheter - om man vill ha välutbildad personal - så ska man premiera det. Sådant arbete har vi inlett också på ÅHS och börjat titta på de frågorna, så att det inte bara är ansvaret som mäts utan också utbildningens längd och krav.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl John Holmberg som håller liberalernas gruppanförande.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Det stämmer! Jag ska hålla liberalernas gruppanförande och jag ber om ursäkt om det ibland kommer ett ”jag” men det är nog meningen att hela gruppen står bakom det här.

Det är alltid mer givande att hantera en tilläggsbudget som siktar framåt och uppåt och som vill utveckla och göra det på ett sätt som ger förbättringsmöjligheter, men som ändå håller ett ansvarsfullt grepp om ekonomin. Denna tilläggsbudget ger Åland ytterligare luft under vingarna. Vinsterna är många och vinnarna är ännu fler.

Förslaget till andra tilläggsbudget för år 2018 visar att arbetsvärderingen har tagit ytterligare steg och går från ord till handling. Potten pengar som nu fördelas i tilläggsbudgeten härrör från Tehy-strejken, men har dessutom utökats med 200 000 euro. Precis som i arbetet med hållbar utveckling vill Ålands landskapsregering inte vänta och se hur och vad andra gör, genom att avvakta i skuggan. Arbetsvärderingen som nu genomförs är ett modigt och nödvändigt arbete för att skapa en mer rättvis lönesättning. Det här är en fråga som kräver gott balanssinne och en förmåga att inte ramla ner i populismens vassa klor. Det tar tid att genomföra en arbetsvärdering, som i sig är en ekvation som kan vara svår att få ihop om inte alla ”x” och ”y” har rätta värden.

Det är klart att det finns utmaningar när olika yrken och tjänster ska jämföras mot varandra. Jag är övertygad om att processen kommer att innebära friktion här och där, men att landningen ändå blir mjuk. Slutresultatet handlar om mycket mer än välförtjänt rättvisa. Det handlar också om att skapa en bild av Åland, som ett modernt och attraktivt samhälle. Jag är övertygad om att detta arbete är en viktig pusselbit, inte bara för den enskilda individen. Det som nu görs får ett större momentum än så.

När vi ändå är inne och tangerar utveckling och attraktionskraft är även främjandet av integration ett arbete som gör Åland ännu bättre. I EU-projektet ”En säker hamn” har Ålands landskapsregering beviljats stöd från Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF). Projektet är treårigt och stödet betalas ut retroaktivt mot redovisning av de faktiska kostnaderna och enligt en fastställd tidtabell.

Jag är positiv till allt som ger Åland ännu bättre förutsättningar att växa och detta projekt ska utveckla samarbetet mellan kommuner och tredje sektorn vid flyktinghjälp och integration. Här skulle det vara för mig som att slå in en öppen dörr, genom att kort nämna att även kommunreformen kommer att vara positiv för just samarbetet mellan myndigheter, tredje sektorn och kommunerna, men jag avstår från att göra det.

Kring miljövården finns anslag för att ta fram ett underlag kring lägsta vattennivå för uttag av bevattningsvatten från berörda sjöar. Detta arbete ger en avlastning och förenkling av ÅMHM:s arbete gällande prövningsbeslut, vilket gynnar alla och förenklar processen.

Under det alltmer aktuella ”cirkulär ekonomi” föreslås ett nytt användningsområde där 10 000 euro från momentet kan användas för att städa bort skrotbilar från naturen och andra områden och föra dessa till bilskrotare. Jag anar att den cirkulära ekonomins frammarsch har skapat en större efterfrågan på skrot i kombination med en allmän marknadshöjning av metallpriserna och medfört att själva behandlingen av en skrotbil idag är självfinansierad. Jag är övertygad om att detta är en positiv miljö- och hållbarhetsutveckling som inte kommer att sakta ned, tvärtom, vi kommer i en allt snabbare takt kunna sätta ett ekonomiskt värde även på det som tidigare klassades som avfall och skrot.

Cirkulär ekonomi är en struktur där marknad, konsument och det offentliga samverkar och alla är vinnare, speciellt på det lokala planet där de snabba vinsterna ligger inom miljö och arbetsplatser. Förslaget om att stödja övergången till förnyelsebart bränsle inom den av landskapet understödda kollektivtrafiken är ytterligare exempel på det strategiska miljöarbetet som ständigt pågår.

FLEXe-projektet, även kallat CLIC, har en obegränsad potential och som verkligen kan utveckla och sätta Åland på kartan. En rätt unik möjlighet där Åland har möjlighet att spela en huvudroll tillsammans med finsk storindustri och utbildningsinstitutioner. Allt för att utveckla smarta energiplattformar. Ett projekt som involverar våra åländska aktörer inom området, men som även kan skapa intressanta samarbetsmöjligheter för t.ex. vår egen högskola.

I tilläggsbudgeten finns upptaget medel för att utveckla ett nödvändigt simuleringsprogram framtaget vid Vasa tekniska högskola. Det kan gälla simuleringar av t.ex. nya vindkraftsparker, behov av laddningsstruktur för eldrivna färjor, mikroelproduktion eller för att förutse förstärkning av befintliga distributions- och stamnät.

För att inte bli kvar på stationen och se när utvecklingen och samarbetsmöjligheterna susar förbi Åland gäller det att agera. CLIC är i en bolagiseringsfas. I bolaget finns ett 30-tal stora finska industrier samt 17 utbildningsinstitutioner som kommer att äga 50 procent av bolaget. Resterande andelar är fördelade på åtta åländska aktörer inklusive landskapsregeringen och där landskapsregeringens andel blir ca 7 procent.

Givetvis är detta ett projekt något som ingen region skulle tacka nej till och där Ålands insulära läge ger intressanta forskningsmöjligheter. Den ekonomiska insatsen är väldigt blygsam med tanke på möjligheterna till samarbeten över gränserna, betydelsen för vår högskola, betydelsen för Åland att synas i dessa sammanhang och vilka möjligheter det ger för vårt näringsliv och vilka stora kliv in i framtiden detta kan ge. Stort beröm till alla som varit med och tagit projektet dit där det är idag. Det här kommer att ge stora ekon och stora ringar på vattnet.

Fru talman! Ålands sjösäkerhetscentrum har utmaningar i form av att dels verka i en konkurrensutsatt tuff marknad, att vårt geografiska läge fördyrar för externa kunder och att efterfrågan på kurser från ett år till ett annat varierar stort, sålunda givetvis även intäkterna. Ett system där ett gott ekonomiskt år kunde dämpa ett efterföljande sämre år och där det är möjligt att bygga upp en buffert skulle vara bra för att hantera fluktuationerna på intäktssidan. Idéer finns hur Ålands Sjösäkerhetscentrum kunde ges ett mer långsiktigt finansieringssystem än dagens ettåriga och som skulle minska behovet av tilläggsfinansiering. Här tror jag att bolagisering är den rätta vägen att gå.

Gällande jordbruket har året var extremt, inte bara på Åland, utan mer eller mindre i hela Norden. Jag tänker här och nu inte gå närmare in på de skrivningar som finns med i tilläggsbudgeten gällande jordbrukets kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. Jag kan konstatera att näringsminister Gunell förra veckan på ett väldigt tydligt sätt beskrev landskapsregeringens arbete för att förbättra situationen inom det åländska jordbruket. Ett arbete som måste vara förknippat med långsiktig lönsamhet och att de åtgärder som införs, verkligen ger de verktyg som idag krävs för att vara konkurrenskraftig.

Jag vill avsluta i positiv anda. Behovet av barnbidrag har visat sig större än beräknat. En enkel slutledning av det torde vara att antalet barnbidragsberättigade barn är fler än estimerat. Ålands folkmängd ökade första halvåret med 200 personer och där flyttningsrörelsen är det som bidrar mest till det positiva nettoöverskottet. Vi talar oss varma för att vi måste bli fler ålänningar. I det avseendet är tilläggsbehovet om 510 000 euro av en synnerligen trevlig fördyrande omständighet, flera barn boende på Åland.

Det andra glädjeämnet är att behovet av bostadsbidrag sjunkit med ca 250 000 euro. Två positiva tecken i tiden och som visar hur viktigt det är att bedriva en politik som bygger ett tryggt samhälle parallellt med främjande av utveckling, attraktions- och konkurrenskraft. Tack, fru talman.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Harry Jansson som håller Centerns gruppanförande.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Den här tilläggsbudgeten innehåller ett glädjande besked om att nästa års klumpsumma stiger med nästan med 8 miljoner, eller man kan säga att intäkterna för i år stiger med nästan 8 miljoner. Det är ett steg i rätt riktning men det är fortfarande litet för lite med tanke på den befolkningstillväxt som Åland har haft de senaste decennierna. Det här är något som vi ständigt har lyft fram i förhandlingarna med Finland angående nästa självstyrelsesystem och dess finansiella del. Här visar vi på svårigheten för oss att budgetera rätt när vi är beroende av hur Finland går i stort.

Nu är en tilläggsbudget någonting där misstag ska rättas till och nya satsningar ska uppmuntras. Vi får komma ihåg att detta är en av de få gånger som vi verkligen kan prata politiskt brett om våra visioner och målsättningar, även om vi i oppositionen begränsas av de budgetmoment som landskapsregeringen väljer att lyfta vid varje enskilt tillfälle. Men här är det ovanligt många frågor som är dagsaktuella och som passar in.

När det gäller misstag så är vi från Centerns sida inte alls överraskade över att landskapsregeringen nu känner sig tvungen att förändra, höja och sockra landskapsandelarna till kommunerna med över tre miljoner så småningom. Att man kallar det ”ologiskhet i systemen” måste vara en kraftig underdrift. Nog är det väl som så att det har gått för snabbt när det gäller förändringarna i landskapsandelssystemet. Man har haft tvångssammanslagningen för ögonen och då tycks man ha drabbats av fartblindhet och kanske glömt att det gäller att sköta grundservicen i samhället först innan man ger sig in i nästa steg. Från Centerns sida tar vi för givet att man ser över systemet i övrigt och rättar till övriga ologiskheter.

Förutom det som nämns här så finns det också felaktigheter i de sociala andelarna. Där är också basandelarna felräknade. De kanske inte påverkar så mycket på totalen, men bland enskilda kommuner så är det så.

Bästa vänner! När vi blev presenterade om tankarna med de nuvarande nya landskapsandelarna, om vi kallar det så, så fick vi ju besked att det skulle bli enklare. Sanningen är att vi har skapat ett ännu mer komplicerat system när det gäller att försöka utjämna skattekraft etc. mellan kommunerna. Nog får vi tacka vår skapare - vi som är ansvariga på kommunalt håll - att vi har så pass duktiga kommundirektörer, som de på Kumlinge och Vårdö, som lyckats spåra upp och hitta brister i systemet. Men egentligen ställer det ett omänskligt krav på enskilda personer att hela tiden vara alerta och se var det brister och var man måste vara på alerten. Men vi får tacka dessa kommundirektörer för den här biten.

Det har redan varit ett replikskifte med finansminister Perämaa om varför man ska ändra på detta. Här har vi faktiskt de kostnader som finns inom denna del av den kommunala sektorn. Tvärtom, mot finansministern, så är det ju bara bra att det är de mindre kommunerna som gynnas nu och att de får en större andel av landskapsandelarna än vad som var tänkt. För det är de som oftast har kommit riktigt illa i kläm till följd av det nuvarande landskapsandelssystemet, så för Centerns del behöver den ändringen inte alls komma.

När det gäller stödet till jordbruket så handlar det inte om misstag utan snarare om force majeure till följd av sommarens extrema torka. Vi står inför enorma utmaningar inom det åländska jordbruket och därmed tillgången på lokala livsmedel. Det finns ännu inte möjligheter att uppskatta de skador som har inträffat. Många går fortfarande och hoppas på det bästa även om regnet tycks undvika Åland det här året. Inom Centern vill vi vara lite avvaktande men samtidigt aktiva och visa att vi tar jordbrukarkårens oro, frustration och bestörtning på fullaste allvar. Därför vill vi höja ett varnande finger om att detta bara kan vara början på besvärligheterna. Vi uppmanar också landskapsregeringen att ta till sig krisens karaktär och omfattning och att man också här har beredskap att i nästa utlovade tilläggsbudget komma med ytterligare åtgärder.

Från Centerns sida har vi ett förslag om extra insatser med en halv miljon för att råda bot på den första smärtan som kommer att drabba producenterna. Även kollegerna i oppositionsblocket, Ålands Framtid, har liknande förslag. Allt det här beror på att vi nu kommer att uppleva nödslakt i en omfattning som vi aldrig tidigare ha skådat. Det är en omställning som är framtvingad av ekonomiska realiteter.

Det åländska livsmedelsklustret är en viktig del av turismen, besöksnäringen och något som påverkar alla våra gemensamma intäkter. Står de inför sin värsta kris någonsin så måste vi hantera det gemensamt. Jag utgår ifrån att vicetalman Veronica Thörnroos närmare kommer att beröra sin motion till den delen.

När det gäller merkostnaden till följd av arbetsfördelningen står vi inom Centern helt bakom dessa insatser. Vi har varit tydliga från Centerns sida med att vi uppmuntrar jämställdhet i alla dess former. Vi noterar att budgeten påverkar ett stort antal budgetmoment med höjda kostnader. Här skulle vi från utskottets sid vilja se en sammanställning över hela linjen av arbetsvärdering. Vad har det kostat hittills, vad är på gång och vad är att vänta? Nu fick vi en muntlig presentation av finansministern, en mycket bra sådan, finansminister Perämaa, det är inte fråga om det. Men jag tycker det är viktigt att det här ska återfinnas i finans- och näringsutskottets betänkande så att vi får lättare att gå tillbaka och titta senare i stället för att bläddra i det stenografiska protokollet.

Från Centerns sida tycker vi att det är viktigt att vi via utskottet får en mycket tydlig text om detta, både kostnader och hur långt vi har kommit i arbetsvärderingen och hur långt vi har kvar till slutmålet, även om finansministern redan nämnde år 2020 som en viktig etapp på vägen.

Talman! En budget kan inte bara innehålla inbesparingar. Det är också fråga om krishantering, om ologiska beslut och om en framtid som vi ska hantera. Här är våra budgetar ett otroligt viktigt instrument.

Därför har vi från Centerns sida några motioner som både uppmuntrar och förhoppningsvis inspirerar dem som berörs ute i samhället. Jag tror att kollegan Jörgen Pettersson i slutet av debatten närmare kommer att gå in på de motioner som har hans namn som underskrift. Men de är alla någonting som centergruppen helhjärtat ställer sig bakom.

Likaså vtm Veronica Thörnroos budgetmotion om höjning av anslaget för skrotbilshanteringen. Här måste vi ta ett allvarligt krafttag från den politiska sidan och faktiskt få bort dessa fordon från alla de platser där de tyvärr utgör en mycket stor skamfläck i vårt samhälle. Tack talman!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Jansson sade något i stil med att ”vi får för lite pengar” när det gällde klumpsumman och det var väl i beaktande till befolkningsutvecklingen. Men jag blev ändå lite förvånad över det uttalandet. Jag tycker att vi har hört här i salen för det mesta att Centern upplever att vi har en mycket god ekonomisk situation nu och att inbesparingsåtgärder är onödiga och att vi snarare borde fortsätta som vanligt.

Jag undrar, när vi nu har Centerns gruppledare i stolen, att hur bedömer Centern att det ekonomiska läget är nu och om man ser något år framåt, hur bedömer man att man behöver agera ekonomiskt på Åland?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för en bra fråga, ledamot Johansson. Jag tycker att ledamoten med en gång kan begrunda vad vi har diskuterat under den senaste timmen. Behovet av att söka extra anslag från Finland för att bl.a. klara underhåll av broar. Vi ska söka anslag från Finland när vi i självstyrelselagens 48 § har stadgat om att det gäller enbart för kostnader som är osedvanligt stora. Hur ska en kostnad på en miljon för en viss bro kunna betecknas som oöverstiglig för Åland att hantera? Där, ledamot Johansson, har ni svaret.

Vi har en bra ekonomisk situation i landskapet just nu vad gäller de offentliga finanserna, alltså landskapsregeringens och lagtingets kassa. Men vi har ett underskott i investeringsbalansen på grund av att klumpsumman har varit för låg i förhållande till de totala kostnaderna, dvs. befolkningsmängden.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar den analysen. Vi har för lite pengar i landskapet, framförallt för att kunna bedriva en hållbar och ansvarsfull politik när det gäller just investeringar och som kanske inte är det mest politiskt populära att lägga sina slantar på, som t.ex. när det gäller att renovera redan befintliga konstruktioner.

Jag känner också en viss oro inför att vi kanske ganska snart kommer in i en ny finanskris där vi vet att våra viktiga handelspartners omkring oss, både Sverige och Finland, har problem med de privata hushållens skuldsättning. Så jag delar absolut den oro som ltl Harry Jansson lyfter här. Men jag har inte fått den uppfattningen att centergruppen delar den med mig. Men uppenbarligen så delar i alla fall ltl Harry Jansson och jag samma ekonomiska syn på omvärlden just nu.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Från Centerns sida har vi varit upprörda över att landskapsregeringen har mörkat den förhållandevis goda ekonomin som vi har, trots det investeringsunderskott som vi har.

Det var en synnerligen kreativ bokföring från landskapsregeringens sida för att få regeringsblocket att gå med på nedskärningar för bl.a. ÅHS och kommunerna eftersom det var helt onödigt att tvinga fram en stängning av demensavdelningen på sjukhuset osv. Helt onödigt i ljuset av de ekonomiska siffrorna och skada en välfungerande verksamhet till stöd för svaga individer. Det är den typen av politik som vi tar starkt avstånd från ifrån Centerns sida, fortsättningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ologiskhet i landskapsandelssystemet. Det stämmer att den ologiskhet som är nedtecknad och som föranleder det kommande beslutet om självrättelse, den ska vi rätta till. Jag förstår ju att det är det som ltl Harry Jansson efterhör. Alltså ologiskheterna ska bort, det kommer vi att se till att de gör. Då kommer också den totala nivån att komma tillbaka till den fördelningsmässiga och omfattningsmässiga nivån som lagtinget har fattat beslut om. Men jag antar att Centern inte kommer att vara nöjda med det heller. Centern har tagit en hållning där ”mera pengar ut är bättre än mindre” och den hållningen kan man förstås ha.

Till en del håller jag med om det som ledamot Jansson sade. Systemet är fortfarande inte särdeles transparent och enkelt. Den förhoppningen misslyckades vi nog litet med, många (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Det gläder mig oerhört att finansminister Perämaa och jag är överens om en sak här idag, dvs. att landskapsandelssystemet är alltför krångligt och för ogenomskinligt. Härom veckan skulle vi bekanta oss med förslaget till grundavtal för den tilltänkta kommunal- och socialtjänsten. Det är ju som så att ingen vanligt människa klarar av att räkna ut den kommande kostnadsfördelningen mellan de tilltänkta 16 samarbetsparterna inom ramen för KST, så pass komplicerat är det. Då är frågan om vi har lyckats, när man också i detta fall ska sätta ihop både landskapsandelssystemet och kommunernas socialtjänst?

När det gäller detta med ”pengar in och ut” så vill jag verkligen betona att Centern nog hela tiden försöker se till helheten. Vi betonar vikten av besparingar, men vi vill inte ha besparingar som skadar mer än de gör nytta. Det är väl där som vi har haft olika syn mellan Centern och Liberalerna.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsandelssystemet är uppbyggt kring flera delar, med utbildningen, den sociala delen men också i det här fallet kulturen i viss mån och Medisverksamheten. Sedan kommer skattekompletteringar på det som är beroende av skatteintäkter så det är svårgenomträngbart, det får man säga.

Tidigare finansminister Roger Nordlund hade samma målsättning som också jag hade, att det här systemet skulle bli mera transparent. Men inte lyckades vi fullt ut. Det kanske är dags att införa någonting som liknar det system som vi har i landskapspolitiken och kanske införa en klumpsumma för kommunerna, i stället för att göra beräkningar på olika delar som ändå leder till en totalekonomisk kaka för kommunerna. Kanske att avräkningsmodellen eller systemet med klumpsumma kunde härbärgeras också i kommunalfinansieringen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jag vill verkligen, för min del, betona att jag har inte förmåga - trots att jag har jobbat som kommundirektör bland annat - att tillfullo tränga mig in i landskapsandelssystemet. Då måste man faktiskt fråga sig att hur ska då ”vanliga” förtroendevald ha en chans?

Vår demokrati bygger ju på att allt ska vara tillgängligt för dem som sitter och fattar beslut ute i samhället. Tillsammans skulle vi faktiskt behöva göra ett förenklat system så som finansministern tänker sig. Det är värt de insatser som behövs för att åstadkomma det.

Samtidigt har det visat sig att varje gång som vi öppnar landskapsandelssystemet så är det som Pandoras ask och att nya frågeställningar kommer in.

Huvudsaken från Centerns sida är att vi får tillbaka den regionalpolitiska tanken i hela systemet, dvs. att de svagaste regionerna och de perifera delarna är de som ska få mest stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jansson! Jag vill börja med att ge Centerns gruppordförande lite beröm faktiskt. Jag tror att det är första gången jag hör från Centern, under de här tre åren, att Åland har ett investeringsunderskott. Vi har hört det flera gånger från ledamot Jansson idag. Det känns tryggt. För det finns en viss förhoppning att Centern kanske också förstår att man inte kan sockra på med allting.

Ledamot Jansson säger att ”vårt investeringsunderskott beror på en sak och det är att vi har haft en för låg avräkning”. Jag håller delvis med. Men ser vi nu på dessa budgetmotioner som ligger så ser vi att det är en önskelista på ungefär två miljoner och att Centern står för hälften. Det är väldigt lätt att ge lite till och lite till.

Det är ju inte så, tycker jag, i liggande tilläggsbudgetförslag att landskapsregeringen på något sätt snålar. Tvärtom så tycker jag att man sprider ut konfekten ganska brett och sunt. Men ändå så finns det förslag på två miljoner till. På det sättet (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Men bästa ledamot Holmberg. Politik är att ta ansvar för helheten. Och ibland måste man våga satsa för att vinna.

De motioner som Centern står bakom här idag så tar sikte just på att vi måste våga satsa på förnyelsebart etc. för att kunna kamma hem en framtida vinst. Där behövs det en större insats från oss politiker. Så varför tveka om den satsningen?

Likadant med att rädda det som räddas kan av jordbrukssektorn. Vi skäms inte för att vi anser att det är oerhört viktigt att ha ett levande Åland med ett öppnare landskap än vad vi är på väg att få redan idag, trots en relativt god kreaturhållning.

Likadant med att få bort skrotbilarna i vår natur, vilka är en skam. Det är ju inte bara ett problem för naturen där de råkar stå utan det är ju en skam för samhället, att vi har den typen av skrothögar runtom.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Ledamot Jansson, det är ju inte på något sätt så att landskapsregeringen inte värnar om livsmedelsproduktionen. Det finns med tydligt i tilläggsbudgeten. Näringsminister Gunell redogjorde på ett föredömligt sätt för vad landskapsregeringen har gjort och gör.

Man ser ju hur svårt det är. Centern vill i sin motion ge tilläggsanslag med ytterligare 500 000 euro och ett annat oppositionsparti vill ge en miljon. Det här med att sätta upp fingret och säga hur duktig man vill vara gentemot jordbrukarna och lantbruket, det kan skifta från dag till dag tydligen.

Det skulle vara uppfriskande om Centerns gruppordförande på något sätt kunde ge förslag på inbesparingar. Det är lovvärt att satsa hit och dit men på något sätt behöver man också ha någon form av kontroll på de pengar som går ut. Var finns inbesparingarna?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag skulle förstå den liberala kritiken av Centerns motioner m.m. om det faktiskt skulle vara som så att vi hade en alarmerande ekonomisk situation med självstyrelsesystemet som sådant. Men det har vi inte. Vi har däremot på sikt just detta investeringsunderskott som är enormt, också i förhållande till Ålandsbudgeten. Men de här motionerna som vi har, de tar fasta på konkreta behov i samhället just nu.

Landskapsregeringen har gjort det oerhört lätt för sig. Det framstår som att man är generös. Vad har man gjort? Jo, man ger möjlighet att lyfta lån under fem år med räntestöd upp till 1,5 miljoner. Lån! Alltså vem vill ha lån när man redan har en tuff tillvaro? Och lika när man höjer på landskapsgarantierna med en miljon som 13 producenter kan dela på. Det blir litet torftigt i ljuset av den katastrof som är på väg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Annette Holmberg-Jansson som håller Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Vi har framför oss en tilläggsbudget som till mycket är en tilläggsbudget där vi ser hur arbetsvärderingens verkningar nu kommer till verket, det är den egentligen som får huvudrollen i denna budget. Visst känns det bra att se att potten som avsatts fördelas. Det är mycket viktigt för oss i Moderat Samling att detta händer nu. Det är ett stort kliv mot ett mera jämställt Åland och det är sannerligen på tiden eller hur? Jag vill dock ännu nämna några andra saker i budgeten.

Projektet ”En säker hamn” är ett treårigt projekt som vi hittar i denna tilläggsbudget som ett moment för främjande av integration. Hela projektets syfte är att förbättra mottagningsberedskapen på Åland. Projektet har totalt 13 samarbetsorganisationer som omfattar kommuner, Ålands hälso- och sjukvård, andra myndigheter samt organisationer och frivilligsektorn. Fokus är att öka kunskapen och ta fram gemensamma modeller och lösningar samt få bättre samordning och rutiner. Vi behöver bli bättre på att utveckla kunskaperna och tjänsterna inom bl.a. hälso- och sjukvården så att de tar i beaktande specialbehoven hos dem som anländer som kvotflyktingar. Projektet kommer även att ta fram lättillgängligt informationsmaterial för de som flyttar hit. En viktig del av projektet är att arbeta fram material, modeller och föreläsningar som stöd i arbetet och för att öka kunskapen och tillhandahålla verktyg för en lyckad mottagning och integration runtom på hela Åland.

Det är viktigt att de som flyttar hit får en bred och adekvat information om det samhälle det flyttat till. Ju bättre verktyg vi kan tillhandahålla och ju mer kunskap vi kan förmedla desto större är chanserna för en lyckad integration. Jag tycker inte att vi då enbart ska tänka på de få kvotflyktingar som kommer hit utan detta gäller alla inflyttade. Många av de som arbetskraftsinvandrar till Åland idag talar inte svenska när de kommer hit. Kommer du från Balticum är du van med ett visst system när du ska besöka en läkare eller en tandläkare. Någon måste berätta hur du gör på Åland när du blir sjuk. Eller om ditt barn börjar på dagis, för att du ska kunna börja jobba, så behöver någon kunna informera dig om hur det går till, vilka kläder du förväntas ha till ditt barn, hur pedagogiken är upplagd m.m. Börjar ditt barn i skolan så är det likadant. Du behöver veta hur vårt samhälle fungerar. Då är det enklare för dig som flyttar hit att förstå och bli förstådd. Projektet ska rusta Åland med rutiner, jämnare service och tydlig information, och det är bra.

Talman! Vi har alla kunnat läsa under åren om problem med bilar som står och skrotar i naturen eller på stadens parkeringar och ingen av oss tycker om dessa skrotbilar, inte heller de som någon gång ägt dem och beslutat sig för att dumpa dem på någon passlig plats. Dessa skrotbilar är inte bara fula ute i naturen, de kan vara farliga också. Djur och människor kan skada sig på dem och de innehåller en mängd miljö- och hälsofarliga ämnen. Så vi kan inte blunda längre och tro att de bara kommer att försvinna. Det är bra att det finns 10 000 euro i ett moment i denna budget som kan användas för att städa bort avställda skrotbilar som lämnats i naturen och på andra områden och att kunna föra dessa för omhändertagande hos bilskrotare. Vi moderater gillar ordning och reda. Bort med skrotbilarna!

Ytterligare en glädjande sak i budgeten är att barnbidragsutbetalningarna ökar kraftigt. Vad beror det på att det söks efter mera barnbidrag? Föds det mera barn eller flyttar det flera barnfamiljer hit?  Vi som bor här vet varför de i så fall kommer hit. Åland är ju en fantastisk plats att leva på och det är bra att Åland är en attraktiv plats för våra småbarnsföräldrar. Kanske vårt goda hemvårdsstöd och vårt trygga samhälle kan ha bidragit till den utvecklingen.

Vi får hoppas att det fortsätter så och att många fler väljer att skaffa många barn och att de väljer att flytta hit till oss. För vi behöver bli så många fler för att klara av de utmaningar vi har framför oss med att hitta personer som kan jobba på våra arbetsplatser och för att hjälpa till med försörjningen av dem som behöver hjälp.

CLIC-innovation var med på den BSPC-konferens som hölls här i detta parlament för bara några veckor sedan. De berättade om den unika miljö som Åland har och de fantastiska testmöjligheter som vårt självstyrda Åland kan ge framtidens smarta energilösningar. Det som bl.a. lyftes fram som unikt var att vi har ett fullt utvecklat ”vanligt” samhälle och att vi t.ex. är i den tempererade zonen av världen. Målet är att hitta energismarta lösningar som kan fungera i hela världen.

I budgeten finns upptaget ett moment för att kunna ha medel för att göra vissa simuleringar som laddningsinfrastruktur för eldrivna färjor och hur vi t.ex. klarar av när fler privata producenter producerar sin egen elenergi. Allt för att kunna förutse vilka förstärkningar som vårt befintliga distributions- och stamnät behöver. Vi ser nu vilken boom det är bland våra invånare och hur fler och fler väljer att sätta solpaneler på sina hustak, kontor och sommarstugor. Det är en utveckling vi inte kan eller ska stoppa, tvärtom den är bra! Då måste vi ha kapacitet och infrastruktur som stöder det också. Detta och mycket mera kan vi nu ge möjlighet till genom den ökning på 60 000 euro som finns upptaget under samhällsutveckling i tilläggsbudgeten.

Till sist. Högskolan på Åland avser att inleda ett ettårigt samarbete med Aboa Mare. Tanken är nu att strukturera upp och se hur detta samarbete kan göras. Vi behöver samarbeta mera och satsa på förändringar och investeringar på ett smartare sätt. Vi behöver inte ha och äga allt själva. Om vi har ett fantastiskt skolfartyg så borde vi se till att det inte står stilla när andra inte har det och de skulle kunna hyra det av oss. På samma sätt borde vi kunna hyra simulatorer av dem som har. Vad man ska göra? Det ska den här utredningen klargöra åt oss.

Vi från Moderat Samling stöder det utvecklingsarbete som nu görs inom Högskolan. Det är en väg framåt mot den bolagisering av Högskolan som vi från Moderat Samling stöder och väntar på.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Från Centerns sida så stöder vi också ett samarbete, inte bara i sjöfartsfrågor utan överlag. Det som verkar ha blivit ett problem, här och nu, det är ju att vår egen utbildning inte längre fyller de krav som finns. Vi har en flykt – ja, flykt är väl litet att ta i - men vi har ett antal studerande som väljer att hoppa av utbildningen här och söka sig till Åbo. Vi har också färre sökanden till linjerna, speciellt på sjösidan.

Som jag ser på saken så borde man väl först strukturera sin egen verksamhet innan man söker ett samarbete med andra. Hur ser ni på det från Moderat Samlings sida?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Jag tror att det är nödvändigt att vi ser över strukturerna och ser hur hela Högskolan är upplagd idag. Vi från Moderat Samling stöder det varmaste den bolagisering som nu är på gång. Jag tror att en bolagisering kommer att nysta upp detta nystan som det känns att det är just nu. Man har tappat sugen lite för att det är så krångliga processer innan man får till de förändringar som man vill göra. Har man en bolagisering så tror jag att det här kommer att lösa mycket.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag har själv arbetat vid dåvarande ”sjöfartsläroverket” och jag hade en chef. När jag slutade 2003, när jag kom in i lagtinget, hade jag fyra chefer. Jag tror inte att en bolagisering kommer att lösa de problem som finns inom Högskolan och delvis också inom gymnasieskolan.

Jag tror att landskapsregeringen borde initiera ett projekt där man verkligen försöker samla de här olika enheterna och få dem att dra åt samma håll. Att söka en extern lösning nu gör ju att vi är otroligt mycket svagare i vår relation inbördes - och också när vi ska förhandla gentemot Åbo - eftersom Åbo är väldigt starka. De har ju vuxit otroligt de senaste åren.

Hur ser ni på den möjligheten, att kanske städa inom det egna husets väggar innan man söker sig bort?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Vicetalman Thörnroos och jag, som är från Moderat Samling, vi ser på den här saken på olika sätt. Jag tror att tillsammans blir man starkare. Genom att nyttja varandras kunskap och expertis så blir man starkare än att man själv ska vara den som har alla resurser. Att kunna nyttja varandras resurser på bästa sätt, det är en väg framåt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé som håller Socialdemokraternas gruppanförande.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Äntligen börjar man se konkret och praktiskt i tilläggsbudgeten på arbetsvärderingen. Det är nu som resultaten och siffrorna börjar komma.

Det här är mitt 13:e år i lagtinget och jag tror att det här är en fråga som var bland det första jag hörde, att man diskuterade arbetsvärdering och hur man ska gå tillväga. Sedan har det kommit en ny regering och så har det blivit platt fall och så har det trillat bort.

Nu känns det som om vi är i mål. Nu känns det - nej det känns inte - nu ser vi resultat. Vi ser ett resultat av mandatöverskridande arbete. Man började egentligen under den förra mandatperioden och går nu vidare. Så jag vill här ganska ödmjukt tacka minister Perämaa för detta arbete. Men jag vill också tacka ltl Roger Nordlund - som tog initiativet tidigare - för det här är faktiskt inte bara den här regeringens verk utan det är också den föregående regeringens verk. Det är viktigt att poängtera att det inte har funnits någon politisk prestige utan att här har det varit ett arbete där man velat se resultat. Tack för det!

Talman! Annars börjar den här tilläggsbudgeten och den allmänna motiveringen riktigt bra. Man ser att avräkningsbeloppet höjs till 235 miljoner. Man funderar om alla dessa reformer behövs - som regeringen håller på med - den ”reformiver”, som det har kallats, eller behöver vi inte spara mera?

Vi måste se till hur vi kan förbättra och effektivera för det här är ett finansieringssystem som inte vi kan rå på. Det är av engångskaraktär, beroende på riket, som gör att vi nu kommer upp lite. Vad händer nästa gång? Kommer det mera in eller blir det mera utgifter? Vi är helt beroende av hur det går i Helsingfors och med deras ekonomi - för mycket beroende!

Vad händer om vi kommer in i en eventuell lågkonjunktur?  Hur ska det då se ut? Det är viktigt att vi har en trygg ekonomi och kan säkra välfärden. Den socialdemokratiska linjen är att vi måste säkra vår framtida välfärd.

Talman! Ser vi på utjämningsfonden så var den 2004 13,5 miljoner och 2009 låg den på 46,7 miljoner. Sedan kom lågkonjunkturen och då behövde man ha utjämningsfonden för att trygga välfärden. Vi behöver ha en mera stabil ekonomi. Vi kan inte hela tiden se hur vi kan sänka ramar utan vi måste se var vårt kostnadstak ligger. Vad har vi råd med? Hur ska vi klara av det här?  Vi måste hitta strukturer över våra kostnader för att få en bra välfärd.

Hälso- och sjukvården måste få kosta och utvecklas, inte bara spara för att få ner ramen. Därför är det viktigt att vi har utjämningsfonden och att man också - när vi kommer in i bättre tider - kan börja spara i kistan.

Talman! Därför behövs det reformarbeten. Jag ser också att vi måste börja bygga ut utjämningsfonden. Med detta finansieringssystem vi har idag så måste vi ha en utjämningsfond och bygga upp den. Då behöver vi inte ta dessa obekväma ramsänkningar.

Beträffande landskapsandelarna så är det ett nytt system, ett system som jag har upplevt att är ett önskemål från regeringar. Ett system där man sade ”vi vill bort ifrån de här trappstegen” och ”vi vill få ett annat system än det vi har idag”. Även här ser jag ett mandatöverskridande arbete - rätta mig om jag har fel - och hur vi ska bygga själva skelettet, vilket togs redan under den förra regeringen. Och visst är det så att det kan finnas justeringar att göra i ett system och som behöver rättas till när man går till något helt nytt.

Jag är själv tacksam och glad över detta med skattekompletteringssystemet. Jag tror på det i längden - bara man ser hur det ska fungera – men också på ändringen där det ska gå mer till de mindre kommunerna. Det var landskapsandelssystemet i grunden till för, att man skulle se till att välfärden i de mindre kommunerna kunde tryggas. Här sade minister Perämaa i sitt anförande, om jag minns rätt, att det här är ett system som ska säkra det. Det är jag och den socialdemokratiska gruppen nöjda med.

Jordbrukarna har haft en tung sommar och har en tung höst. Här upplever vi från den socialdemokratiska lagtingsgruppen att näringsminister Gunell har en dialog med näringen och ser framåt vad som behöver göras och hur man ska jobba.

Jag tycker också att klimatet genom denna tilläggsbudget går ett steg framåt. Jag känner att med FLEXe-projektet och CLIC-innovation så tar man detta steg och att vi går mot ett mera hållbart energinät, vilket är otroligt viktigt.

Talman! Till sist. Det har debatterats en hel del om sjöfarten idag och här måste vi titta på orsakerna till varför sökandena minskar här medan de ökar på andra håll. Men framförallt så måste vi se hur vi tillsammans med andra kan stärka vår sjöfartsutbildning så att vi kommer framåt. Tack talman!

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Tack ledamot Winé för ett riktigt intressant anförande. Det är flera som har nämnt arbetsfördelningen i sina anföranden och nu tar jag en chans och kommenterar det lite.

Ledamoten nämnde att ltl Roger Nordlund tog initiativet till arbetsvärderingen och så får man ju tycka om man vill. Vem som riktigt tog initiativet till arbetsvärderingen kan vi säkert diskutera en annan gång. Jag tror att det krävs lite mera tid än ett replikskifte till det.

För en som kämpade för detta med arbetsvärdering så är en sådan här tilläggsbudget bättre än julafton.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Då kan vi väl säga att det är tomten som står här och delar ut. Nej, men man får väl diskutera vem som är tomte då. Jag tackade minister Perämaa här men jag vet också att det var ett förhandlingsläge och jag vet att också ltl Pernilla Söderlund tidigare - under åren 2012-2013 eller när det var - var mycket aktiv i den här frågan. Det är bara att gratulera. Ledamot Söderlund får väl inte riktigt öppna julklappen ännu men det vankas ju snart jul.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag tycker att utskottet får fördjupa sig i frågan. Det spelar ju ingen roll vilken yrkesgrupp som har räddat tidigare budgetar men det är ju i alla fall några yrkesgrupper som har legat för lågt och kanske ännu ligger för lågt. Den där frågan får utskottet sedan se på. Nu ska vi se framåt och se vad vi kan göra vidare.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag håller med ltl Söderlund. Nu ska vi titta framåt. Vi behöver inte se så mycket bakåt. Däremot så tror jag att vi ska vänta lite nu tills det är flera arbetsvärderingar gjorda och man kan börja titta på hur detta har slagit, hur långt kommer vi och när görs det. Men det är ett intressant arbete som jag hoppas att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i. Om det inte blir i samband med den här tilläggsbudgeten så har vi ändå möjlighet att lyfta denna fråga och titta på den senare. Det beror på hur långt alla avdelningar har kommit. Det viktiga är att man får en helhetsyn på detta. Men vi börjar i alla fall titta på det i samband med denna tilläggsbudget och hur långt vi kan gå där. Det får vi se. Jag tror också att vi kommer att fördjupa oss ännu mera längre fram i denna viktiga fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var bra att ledamot Winé lyfte upp fördelarna med det nya landskapsandelssystemet. Det blev kanske lätt för en lyssnare att få det till att jag - inklusive Harry Jansson som förut replikerade den här frågan - tyckte att det inte var så särdeles lyckat. Men det hade absolut många fördelar.

   För någon yttre betraktare eller för någon som ska läsa in sig på systemet och räkna ut vilket utfall det blir så är transparensen i systemet till den delen fortfarande komplicerad. Men systemet är mycket bättre, just trapporna i systemet och med hastiga fall som är beroende på om en människa flyttar bort. Och sedan är samfundsskatterna med i skattekompletteringen. Det riktar sig regionalpolitiskt till de mindre kommunerna och glesbygden får mera pengar. Så det är bättre än tidigare.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det är så! Det är betydligt svårare att räkna ut och få en överblick av det. Det finns egentligen bara en person som jag verkligen tyckte att hade en riktig koll på det och han kommer efter mig på talarlistan, så jag ska inte ge honom för mycket beröm här nu.

Det gäller att se hur man kan gå vidare och hur man kan ta detta. För vi har skattekompletteringen och vi har kostnadsutjämningen. Här är det viktigt att man får in detta. Jag tycker att det nya landskapsandelssystemet har fått oförskämt mycket kritik. Som jag upplever det så har det blandats ihop med hur mycket pengar man ger i landskapsandelar. Om man skulle höja nivån så skulle det se annorlunda ut. Men när man tittar på fördelningen regionalmässigt så stämmer det att randkommunerna får lite mera än vad t.ex. tätorten får.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ser man på resultaträkningen på sista sidan så kan man konstatera att man räknar med ett överskott på 20 miljoner för det här året. Antagligen blir det någon miljon till när bokslutet kommer. Vi vet att 2017 års bokslut var på plus 17 miljoner.

Min fråga är att tycker Socialdemokraterna att det var rätt att man drog ner sjukvårdskostnaderna med två miljoner och landskapsandelarna med fyra miljoner med motiveringen att vi har så dålig ekonomi?

Och var det rätt att göra det när man ser siffrorna och hur det är i verkligheten?

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Som jag sade i anförandet, att för att jobba med en ekonomi i balans så har vi varit tvungna ta obekväma beslut. Vi har varit tvungna till att göra ramsänkningar för att hitta en nivå på kostnaderna som gör att vi får det att hålla framledes. I och med att vi har en topp nu så kan vi inte heller börja höja, för någon gång så kommer man antagligen att bli tvungen att sänka igen.

Att det går bra för Finland just nu och att det kom in mera pengar av en engångskaraktär gör inte att vi kan börja satsa och höja driftskostnaderna, för vi måste få dem på en stabil nivå.

Men som jag sade i mitt anförande så måste vi se till att hälso- och sjukvården måste få kosta. Därför måste vi också börja få råd att sätta pengar i utjämningsfonden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Detta med utjämningsfond stöder jag, det är bra om man kunde få igång den igen. Den var bra vid senaste lågkonjunktur.

Jag håller inte med om att intäkterna är av engångsnatur. Det finns väl delvis sådant också. Det oaktat så kommer det under åren 2017-2018 att vara ett överskott på ungefär 40 miljoner. Det är inte av engångskaraktär. Det beror på att avräkningsbeloppet är betydligt högre och förstås att Finland går bättre. Sedan har vi ju skattekompletteringen där Åland har varit duktig på att betala skatt. Det finns också andra parametrar som Åland själv rår på, som pengar från PAF osv.

Tydligen är det så att Socialdemokraterna stöder att vi ska ta ner sex miljoner på dem som mest behöver det, trots att vi har ett överskott på 40 miljoner.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Vi har lite kommunikationssvårigheter, ledamot Karlsson och jag. Jag har inte sagt att jag är för någon sänkning med sex miljoner för de svagaste. Jag kan inte heller se var vi har gjort det.

Däremot så står det i den allmänna motiveringen att närmare 6,5 miljoner euro av den ökningen kan hänföras till en större intäktspost av engångskaraktär i statsbudgeten och som visar de resultat som vi har nu. Det var det jag nämnde.

Om vi sedan ser på de svagare så är det klart och tydligt att jag vill att vi ska ha råd att satsa på hälso- och sjukvården.

Däremot så vet jag inte varifrån ledamot Karlsson tar det, att om vi minskar på landskapsandelarna så har det med de svagaste att göra. Det är ltl Runar Karlssons politik i den egna kommunen som gör det. Se till att satsa på dem i stället så kommer det nog att gå bra. Jag tycker inte att Saltvik är en svag ekonomisk kommun. Det finns betydligt svagare kommuner som man kan hjälpa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Tage Silander.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Först vill jag kommentera det här med eventuella utjämningsfonder och dylikt. Vi har redan en sådan inrättad. Den heter ”eget kapital”. Så den saken är under kontroll.

Fru talman! När det gäller förslaget till tilläggsbudget har jag inte så mycket att anmärka på eller ens att föra på tal. Men det finns en sak som är lite störande. Och det är utformningen av lagstiftningen gällande landskapsandelssystemet, som är en relativt ny lagstiftning. Den började gälla för detta innevarande år.

När det gäller stadgandena som anger landskapsandelar för grundskolan så finns det oklarheter i lagen. Läser man lagen helt strikt i den meningen som anges i förslaget till tilläggsbudget kan det mycket väl handla om att denna oklarhet - eller klarhet, hur man nu vill - innebär att landskapsandelarna för grundskolan kan komma att öka med drygt tre miljoner euro för år 2018. Som anges i förslaget så har landskapsregeringen beredskap att budgetera erforderligt tilläggsanslag i förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2018.

Det här är förvisso riktigt bra för kommunerna. Förmodligen är det dessutom till större nytta för kommunernas ekonomi än vad det är till skada för landskapets ekonomi.

Målsättningarna, när det gäller landskapsbidrag för grundskolan, torde vara glasklara. Man har avsett att räkna fram ett basbelopp som utgör samtliga nettodriftskostnader för grundskolan, i stora drag 37 miljoner euro, dividerat med antalet invånare. Bra så långt.

Men man har också i syfte att prioritera stöd till mindre skolor i jämförelse med större skolor - per elev räknat - infört en omfördelning av de ersättningsbara kostnaderna i olika intervall så att basbeloppet är olika stort beroende på hur många elever kommunerna har i sina skolor.

När man räknar fram varje kommuns normkostnad, som alltså utgörs av basbeloppen gånger antalet elever i respektive kommun, och slår samman samtliga dessa kostnader inför uträkningen av landskapsandelarna får man en summa som inte uppgår till nämnda 37 miljoner euro, utan bara till kanske i storleksordningen 25 miljoner euro.

Nu behöver inte det här vara ett problem överhuvudtaget i sak, eftersom man ändå åtminstone i fortsättningen kan bestämma sig för att använda andra procenttal gällande landskapsandelarna än vad som nu har angetts i lagen till exempel.

Om man i fortsättningen i lagen kommer att se till att de totala normkostnaderna motsvarar kommunernas totala driftskostnader, eller nettodriftskostnader, så kommer man att nödgas ändra nuvarande procenttal 20, 14 respektive 5 procent till kanske 12, 10 och 8 procent eller 5 fortsättningsvis. Så där i princip. Detta utgående ifrån att man vill ersätta grundskolan med de 5 -6 miljoner som det är fråga om enligt lagens verkliga avsikter.

Fru talman! Det var tal om att vi skulle skapa ett transparent och tydligt landskapsandelssystem. Vi har enligt min mening inte nått ända fram. Trots att vi alla nog har läst och begrundat vad lagen säger så har vi i praktiken mera läst in vad syftet har varit, eftersom vi alla nog med önskvärd tydlighet har förstått vad landskapsregeringen har haft för målsättning med revideringen av landskapsandelssystemet.

Talman! Jag vill här passa på och berömma Kumlinges kommundirektör Christian Dreyer för att han har gått igenom lagstiftningen ord för ord och kommit till den slutsats som nu landskapsregeringen har att tampas med. Det finns några kommundirektörer, där Christian Dreyer är en, som sätter ner mycket möda och stort besvär på att rannsaka all lagstiftning som har betydelse för kommunerna. Det ska vi vara glada för.

Men trots det sagda, om man nu vill läsa lagen riktigt noggrant, så finns också möjlighet till en annan tolkning av normkostnad som i andra paragrafen definieras som ”en för varje kommun kalkylerad kostnad som har sin grund i kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader för ett verksamhetsområde”, alltså ”som har sin grund i”. Med andra ord behöver dessa värden enligt den ordalydelsen inte sammanfalla, bara man utgår ifrån kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader.

Och det har man ju gjort när man har omfördelat kostnaderna utgående från hur många elever varje kommun har i sina skolor.

Enda gången och enda stället som det anges att justeringar ska göras är vid den uppföljning som ska ske efter fyra år. Där sägs nämligen att ”om uppföljningen visar att normkostnaden för ett verksamhetsområde skiljer sig från nettodriftskostnaden på området ska basbeloppet justeras så att normkostnaden motsvarar nettodriftskostnaden”. Så om inga ändringar av lagen har gjorts innan dess kommer man alltså att justera rätt kraftigt. Men sannolikt kommer lagen att kunna ändras fram till dess. Så det kan betyda, om man gör den tolkningen, att det inte alls blir någon justering av de här 3,1 miljonerna.

Nu vet jag att den här frågan diskuteras väldigt mycket och det här är min tolkning. Det är nämligen uppföljningsparagrafen som ska ändras och ingenting annat.

Det kan finnas andra ordalydelser i lagen, eller i förarbetena, som också kan påverka ärendets behandling och som kan motsäga det jag säger nu. Men det här är nu ett annat sätt att se på saken. Jag väntar med spänning på hanteringen av det här ärendet.

För egen del omfattar jag den tolkning man slutligen gör och inom kort vid behov kommer att anpassa sig till. Båda lösningarna har sina fördelar och sina nackdelar.

I övrigt, talman, har jag inga synpunkter på förslaget till tilläggsbudget.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av vicelantrådet Camilla Gunell.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack fru talman! Ni har kanske via svensk media noterat att utanför Sveriges riksdag satt i flera veckor Greta Thunberg, 15 år, och klimatstrejkade. Hon tänkte inte gå tillbaka till skolan innan det svenska valet den 9 september för hon tyckte att ingen vuxen tog klimatfrågan på tillräckligt stort allvar. ”Skiter ni i min framtid så gör jag det också” sade hon. Nu har valet varit och Greta har gått tillbaka till skolan och jag hoppas att någon har noterat och lyssnat och tar fasta på hennes vädjan. Åtminstone finns det i den här budgeten några sådana åtgärder som är kopplade till klimatet och en bättre miljö.

Fru talman! Jag vill gärna beröra några av de momenten i den här tilläggsbudgeten.

Om vi börjar på sidan 11 så finns där under ”Allmän miljövård” ett anslag om 30 000 euro. Det är ett anslag som vi behöver för att börja titta närmare på de olika sjöarnas ekologiska och biologiska status för att kunna fastställa lägsta vattennivå. Just för en framtida kunskap om vilka vattennivåer man kan tillåta för bevattning. Så det här är en del av landskapsregeringens bevattningsstrategier. Att klargöra den biologiska och ekologiska statusen eftersom man inte får gå under dessa uttagsnivåer med risk för att förstöra eviga värden. Det är ett mycket bra moment och vi börjar det här arbetet nu omgående.

Under ”Cirkulär ekonomi” berörs skrotbilar och där har vi en bra diskussion med dem som hanterar skrotbilar, och nu påbörjas en bortstädning av skrotbilar som står i skog och mark. Också en mycket bra åtgärd.

När det gäller den här premien som det motioneras om och som kommer upp hela tiden när denna fråga berörs, så kan man väl säga att det förslaget är helt okej. Jag tycker att det är någonting som man ska diskutera inför nästa mandatperiod. Vi har en ny avfallslag som träder i kraft vid årsskiftet och med den som grund så kan vi också få bättre etablerade system för skrotbilshanteringen och få producentansvarssystemen att fungera. När det är i skick så kan man aktivt börja pensionera bilar som sedan behöver bytas ut. Och då är kanske tajmingen den rätta för en sådan motor.

I den här budgeten så berörs också de smarta energisystemen och Åland som demonstrationsplattform. Det har varit ett mycket intressant arbete att jobba med detta och också bilda de bolag som vi i den här budgeten tar upp medel för, ett aktiekapital, som landskapet går in i tillsammans med sju andra åländska aktörer på energimarknaden. Det åländska ägandet är 50 procent av helheten och CLIC-innovation står för 50 procent och tillsammans har vi etablerat en riktigt bra plattform för ett framtida samarbete där vi kan dra nytta av 16 universitet och 30 storföretags kunskaper och vilja att arbeta inom det här fältet. Vi kommer att ha en presskonferens med aktörerna inom den här sektorn, troligen på torsdag.

Det är lättare att säga att ”det här ska vi ha” och vi ska fylla på med vind, vi ska fylla på med sol och vi ska ha eldrivna färjor och vi ska ha det ena och vi ska ha det andra. Men man måste också ha ett nätverk som kan hantera den kraftiga inputen av t.ex. nya vindkraftsparker. Vad betyder det för nätets stabilitet och vilka typer av simuleringar behöver man göra för att se att man faktiskt håller ihop hela detta nät?

Nu gör vi ett sådant simuleringsprogram tillsammans med Vasa tekniska högskola för att titta på hur elsystemet fungerar och kan fungera i ett nytt scenario med mer lokalproducerad energi. Det är 60 000 euro upptaget för det.

I budgeten finns också en övergång till förnyelsebart bränsle. Det är nämligen så att vi får möjlighet inom någon vecka att byta ut den diesel som är fossilbaserad på alla landskapets maskiner med dieselmotorer, inklusive den upphandlade busstrafiken. Det betyder en upp till 90 procents reduktion av koldioxidutsläppet. Det här är någonting som vi kan göra nu direkt. Här är 15 000 euro upptaget för slutet av de här månaderna under 2018. Men i och med att man från infrastrukturavdelningen också har gått över till denna förnyelsebara diesel, som är framställt av avfall - alltså det är ett biodiesel baserat på avfall - så betyder det på årsbasis 160 000 – 170 000 euro. Denna diesel är fortfarande 0,16 cent dyrare än ett fossilbaserat diesel, vilket i och för sig är en skattemässigt intressant sak som jag hoppas att den finska regeringen jobbar med för att få det på samma nivå åtminstone. Denna diesel kommer också att finnas att tillgå och tanka för dem som vill byta och som är beredda att betala 0,16 cent mera per liter än andra trafikanter på Åland. Det här tycker jag att är en väldigt positiv sak och landskapsregeringen hoppade på denna möjlighet så fort det är möjligt.

Det här är någonting som vi får hålla oss till tills vi kan elektrifiera busstrafiken i högre grad. Mariehamns stad står som nummer ett på listan, men det kommer ännu att ta lite tid innan man kan få hela linjetrafiken på landsbygden att övergå till elektrifierad drift.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har två kompletterande frågor. Det första rör cirkulär ekonomi där ni föreslår 10 000 för att städa bort avställda skrotbilar som lämnats i naturen.

Min fråga är vem som ska göra den här städningen? Vi har en budgetmotion i samma ärende där vi förslår en skrotbilspremie med 90 000 euro till för att verkligen få någon faktisk effekt. Jag undrar hur ni ser på det?

Det andra rör tryggad livsmedelsproduktion. Min fråga är; varför har näringsministern och också miljöministern inte fört fram förslaget att ge skördeskadestöd med stöd av den lagstiftning som nu finns? Ministern borde veta att det inte hjälper med räntestödslån om du står vid ruinens brant.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vad gäller den senaste frågan så har jag vid många tillfällen sagt vilken färdplan det är som gäller för landskapsregeringen. Ett parti här i salen vill ha en halv miljon, ett annat vill ha en miljon, det är bara att trumfa på. Hur vet ni att de här summorna är de rätta? Jag som har ansvar för frågan vet inte. Jag väntar tills jag vet. Sedan föreslår vi det för Ålands lagting.

När det gäller skrotbilar så är det MISEs ansvar, för det är ett kommunalt uppdrag att ha hand om avfallshanteringen. Så där ligger det ansvaret. Men vi hjälper till med vissa resurser för att få fart på detta.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Problemet är det, att medan ministern väntar så går gårdarna i konkurs. Det är ju det som är verkligheten här på Åland. Tittar man österut och västerut så har ju regeringarna varit väldigt mycket mera proaktiva än vad Ålands landskapsregering har varit. Det finns ju nog en möjlighet för partierna inom regeringsblocket att stöda den budgetmotion som jag kommer att presentera senare, dvs. att vi ska ha en tryggad livsmedelsproduktion på Åland.

Vad sedan gäller cirkulär ekonomi och bilarna så är det möjligt att man kan tänka sig ett ytterligare tillskott av medel och som vi också föreslår, en s.k. skrotbilspremie, enligt den premiss som också tidigare har varit verksam. Visserligen har den några år på nacken nu men den är fullt gångbar fortfarande.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Faktum är att vi inte alls är efter något annat land, annat än med politiska löften. Jag har sagt att vi ska ge löften sedan när vi vet att vi faktiskt har system som fungerar. Inga medel kommer från Finland - eller från den svenska regeringen heller - förrän 2019. Så vi är precis i tidtabell med alla andra. På onsdag hålls ett jordbruksministermöte där de nordiska insatserna kommer att gås igenom.

Som jag sade i mitt anförande gällande skrotbilspremien, så tycker jag att man ska ge morötter för pensionering av bilar när man har ett fungerande system med denna skrotomhändertagning. Det har vi förhoppningsvis inom ett eller ett par år. Därmed tycker jag att det är en väldigt bra fråga att ta in i nästa regeringsprogram.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här och fortsätter på onsdag den 19 september.

Enda behandling

11      Tillgång på rent sötvatten

Landskapsregeringens svar S 2/2017-2018-s

Ltl Runar Karlssons m.fl. spörsmål S 2/2017-2018

Ärendet avförs och upptas till behandling på onsdag den 19 september.

För kännedom

12      Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningens 31 § 2 mom. beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid senare plena.

13      Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2017-2018

14      Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

15      Tillgängliga Webbplatser och mobila applikationer inom förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2017-2018

Samtliga ärenden tas upp till behandling vid plenum onsdagen den 19 september 2018.

Plenum slutar

På onsdag den 19 september 2018 klockan 13.00 hålls en frågestund. Nästa plenum hålls samma dag klockan 14.00. Plenum är avslutat.

Originalfil