Plenum den 18 december 2018 kl. 09.30

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 18 december 2018 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Första behandling. 2

1    Godkännande av ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019

Första behandling. 2

2    Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

Första behandling. 4

3    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Första behandling. 14

4    Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Enda behandling. 15

5    Förslag till budget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

För kännedom.. 111

6    Tips, lottospel och tidigare spelprodukter på Åland

Medborgarinitiativ MI 1/2018-2019

Plenum slutar 111

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.              

Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Brage Eklund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Talmannen meddelar att en frågestund kommer att hållas den 7 januari 2019 klockan 13.00. Meddelande om vem som deltar från landskapsregeringens sida ges senare.

Samtidigt vill talmannen meddela att vi håller en lunchpaus idag vid 12.00-tiden.

Första behandling

1          Godkännande av ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Den här lagen gäller ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet. Det här är resultatet efter OECD-förhandlingarna i BEPS-projektet där staterna har haft arbetsgrupper i syfte att motverka att skattebaser urholkas och att vinster förflyttas mellan länder genom avancerad skatteplanering. De rekommendationer som nu kommit och som vi anpassar för gäller tre ändringar.

För det första ändras preambeln i avtalet så att avsiktsförklaringen blir tydligare att det handlar om att motverka skatteflykt.

För det andra så ändras genomlysningsförfarandet så att man inte ska kunna göra något för att anpassa sig mot just det här dubbelbeskattningsavtalet.

För det tredje så ändras artikel 3 så att skattskyldiga som är missnöjda kan klaga till vilket land som helst som är med i avtalet. Det här betyder till exempel att ålänningar kommer att ha rätt att vända sig exempelvis till Sverige och svenska myndigheter om man är missnöjd med beskattningsåtgärder som tillämpats med anledning av avtalet.

Det här är i huvudsak riktigt bra ändringar och finans- och näringsutskottet föreslår därför att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft på Åland till de delar avtalet och protokollet faller inom landskapets behörighet.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2          Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I det här fallet begärde vi ett utlåtande från lag- och kulturutskottet om ikraftträdelsebestämmelsen i lagförslagets 3 § eftersom det var en frågeställning som lyftes i remissdebatten. Rent övergripande kan man säga att lag- och kulturutskottet kom fram till att det här tillvägagångssättet torde kunna användas då ett anslag i budgeten kräver att en lag stiftas och att det samtidigt finns särskilda skäl för att lagen ska träda i kraft snabbt. Mer om det här får vi kanske höra från lag- och kulturutskottets ordförande efter mig.

Finans- och näringsutskottet konstaterar att medel för kompensation redan finns budgeterade. Vi noterar att arbetsbelastningen inom landskapsregeringen har varit exceptionell under en stor del av året med ett antal större reformer och lagstiftningsprojekt varför vi tillstyrker lagförslagets ikraftträdelsebestämmelse, även om förfarandet i allmänhet bör undvikas. Det här är alltså inte något landskapsregeringen bör använda annat än i undantagsfall. Jag hoppas att vi inte får se det här speciellt ofta i fortsättningen. Ingen kan ju rimligtvis tycka att det är bra att vi får ett lagförslag i slutet på året som reglerar pengarna till kommunerna när det redan var känt att åtgärden skulle vidtas i samband med budgeten. Men som sagt, vi godkänner det med långa tänder. I sak har jag inget att framföra eftersom det mesta sades i samband med remissdebatten. Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget oförändrat. Tack.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! God morgon, kolleger! Förfarandet med budgetlagar är ju ett undantagsförfarande. Som utskottsordföranden för finans- och näringsutskottet redan nämnde så har ju utskottet – vad gäller lag- och kultur – kommit fram till att i detta fall är det möjligt att förfara på det sätt som huvudutskottet har gjort. Det vill säga att biträda landskapsregeringens uppfattning om att det är fråga om en budgetlag.

Jag måste erkänna att jag vid en första anblick var av samma åsikt som många andra, att ”hur är detta möjligt”? Kan vi faktiskt lagstifta utgående från modellen med budgetlag i ett läge när det handlar om ett anslag i något annat än det som för närvarande är under behandling i lagtinget. Men i vanlig ordning har vi förlitat oss på lagtingsdirektören och fått en bakgrundsbeskrivning av det som låg till grund för att bygga upp ett förfarande med en smidigare lagstiftningskontroll. Vi kunde då snabbt konstatera att detta är fullt möjligt att göra. Huvudsaken är då att de två huvudrekvisita föreligger. Det vill säga att det finns ett befintligt anslag i en budget - antingen godkänt eller på kommande - som förutsätter en lagstiftningsåtgärd och att det bakom den anslagsbilden finns ett eller flera särskilda skäl som föranleder tillämpning av budgetlag. Därför kan vi också från lag- och kulturutskottet tillstyrka det hela.

Vi kan också konstatera att även om det här inte skulle uppfattas så himla positivt från de kommande lagövervakande instanserna, så är ju konsekvenserna av detta i så fall direkt ringa. Det är faktiskt upp till detta parlament att bedöma om och när budgetlagar tillämpas. Tack talman!

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om vissa kompensationer till kommunerna finansåret 2018 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3          Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 9/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att hela dygnsavgiften för sjukhusvistelse och vissa avgifter för den offentliga tandvården inkluderas i högkostnadsskyddet. Här begärde vi också ett utlåtande från ett annat utskott, så det kan hända att social- och miljöutskottets viceordförande går in på mera detaljer efter mig. Vi i finans- och näringsutskottet håller med social- och miljöutskottets synpunkter och ställningstaganden och föreslår därmed att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Från Centerns sida så vill jag säga att vi stöder utskottet på flera av de här punkterna. Vi tycker att det är bra att dygnsavgiften - eller en avgift på 15 euro som tidigare har varit grundavgift - tas bort. Vi tycker att dygnsavgiften vid ÅHS ingår i högkostnadsskyddet eftersom det kan bli dyrt och kostsamt att vara inneliggande länge. Vi tycker att det är bra att barn och ungdomar har tillgång till gratis hälso- och sjukvård.

Det vi däremot har en del betänkligheter kring är höjningen av kostnadsskyddet från 125 till 250 euro för dem som fyllt 75 år. Vi har förstått - via massmedia men även via det justerade protokollet från ÅHS - att de förändringar som föreslås här och som kommer att klubbas idag, ger en merkostnad på 500 000 euro.

Jag går tillbaka till högkostnadsskyddet - som höjs från 125 till 250 euro -och vill föra ett resonemang kring kvinnor och göra en koppling till den fattigdomsutredning som presenterades för inte speciellt länge sedan. Enligt rapporten har över 50 procent av kvinnorna som fyllt 85 år en inkomst som ligger under fattigdomsgränsen. Går man ner till 80 år är det en tredjedel.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att landskapsregeringen, som talar så varmt om bland annat jämställdhet, kommer att måsta hjälpa dessa kvinnor - där många har varit hemma och tagit hand om barn, skött gården och som redan har väldigt låga inkomster - för att därigenom kompensera för de andra utgifter som bl.a. tandvårdspaketet och annat medför. Jag tycker att man från landskapsregeringens sida borde ha sökt en annan lösning, speciellt när det gäller ensamstående äldre kvinnor. Där vill jag uttrycka en viss besvikelse.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Vad gäller avgifter inom ÅHS så hoppas jag hitta stöd också av vtm Veronica Thörnroos och Centern under nästa mandatperiod med att eventuellt helt och hållet plocka bort dessa avgifter. Med det resonemang som vicetalmannen för så belastar det ju alltid någon grupp. Det förvånar mig dock att man för en sådan här populistisk diskussion. 

När man läser betänkandet så har inte vtm Veronica Thörnroos - som själv sitter i utskottet - varit av någon annan åsikt. Det står klart och tydligt att ”ett enhälligt utskott förenar sig med social- och miljöutskottets synpunkter och ställningstaganden”. Vtm Veronica Thörnroos har inte visat någon avvikande åsikt varför jag inte riktigt förstår den här populistiska diskussionen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag kan inte i detalj gå in på vad som har sagts i utskottet. Jag kan säga att jag i utskottet förde ett resonemang, för min personliga del, huruvida vi borde reservera oss eller inte kring just det här betänkandet. Men som jag inledde i mitt huvudanförande så sade jag att det finns många saker som vi omfattar och stöder. Däremot har vi tveksamheter kring kvinnor, företrädesvis ensamstående, äldre och med mycket låga pensionsinkomster. Det är till den delen som jag tycker att det här slår fel.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Man ser här att det rör sig om en förvärvsinkomst under 14 000 euro och att kostnadstaket fortfarande är 125 euro för dem som verkligen är låginkomsttagare. Jag tycker nog i det här fallet att landskapsregeringen verkligen har kommit de här grupperna till mötes. Vi är säkert halvvägs och jag hoppas att Centern ger ett stort stöd för en sådan politik under nästa mandatperiod.

Men som jag ser på det nu så anser jag att man talar med kluven tunga. Antingen för man ett resonemang i utskottet och skriftligt låter medborgarna veta vad man tycker - alltså man reserverar sig - annars så anser jag nog att man ska stå bakom gruppens beslut som man varit med och tagit.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Som jag sade så förde vi ett resonemang i utskottet. Det var exakt det här resonemanget som fördes i utskottet, om vi skulle reservera oss eller inte. Sammantaget så tycker jag att de förändringar som föreslogs var bra och de kunde vi stöda.

Men där som vi från Centerns sida har ett frågetecken gäller speciellt äldre kvinnor, de som har fyllt 85 år och de som har fyllt 80 år.  Där är vår bedömning den att den här politiken inte landar helt rätt. Det här är mera signalpolitik och där man tydligen från socialdemokratiskt håll visar att man tycker att det är bra eftersom det är social- och miljöutskottets ordförande - tyvärr inte närvarande idag på grund av sjukdom - som har skrivit att man stöder det här förslaget fullt ut och att man tycker att den politik som landskapsregeringen för är bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det låter på vicetalmannen som om alla som är över 75 år skulle betala 250 euro i högkostnadsskydd. Så är det ju inte. De med de riktigt låga pensionerna har ju fortsättningsvis det låga högkostnadsskyddet om 125 euro som man hade tidigare.

Jag vill också understryka att det är de beskattningsbara inkomsterna i statsbeskattningen på kapitalinkomsterna som räknas in i dessa 14 000 euro. Man kan ha ganska stora inkomster i förhållande till 14 000 utöver det som inte är beskattningsbara.

Jag känner också empati med den här gruppen men jag tycker att vicetalmannen tar i en hel del i sitt resonemang.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag känner att ltl Ingrid Johansson och jag har en ganska stark samsyn. Men den kopplingen som jag gjorde i mitt huvudanförande, det var kopplat till rapporten om ekonomisk utsatta på Åland och jag lyfte explicit fram att det här gällde kvinnor och att det de facto är en ganska liten grupp.

Sedan är det möjligen så att det kanske svårligen låter sig göras att just respektera det i större utsträckning när det gäller avgiftspolitik. Jag är inte emot avgifter. Jag tycker att har man en tjänst så ska man betala för den. Det gäller naturligtvis också inom ÅHS. Men jag tycker att det är speciellt olyckligt med tanke på att den här rapporten har kommit alldeles nyligen och det verkar som om den här gruppen får det svårare än vad som säkert har varit landskapsregeringens intention.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! De som t.ex. har garantipensioner eller folkpensioner, de berörs inte av den här förändringen eftersom deras inkomster understiger de sammanlagda värdena. Det som är intressant är att dessa vårdavgifter ingår och det är en betydande avgiftslättnad för dem som har en mycket svag ekonomi och är mycket inlagda på sjukvårdsinrättningen. Här finns det också en speciell jämställdhetsfråga i det att man inom vården tenderar att lägga in patienter olika mycket, olika tidigt beroende på framförallt kön. Det är något som ÅHS styrelse har uppmärksammat enligt senaste protokoll. Det hoppas jag att man jobbar vidare med.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Som jag sade i mitt huvudanförande så stöder vi från Centerns sida det faktum att dygnsavgiften ska ingå i högkostnadsskyddet. Det kan bli alldeles ohemult dyrt för den som har svårt med det ekonomiska när man är inlagd på sjukhuset.

Det enda som jag egentligen lyfte i mitt anförande var kopplingen till dessa äldre kvinnor och de ekonomiskt utsatta. Där känner jag att ledamoten och jag har en samsyn. Jag hade gärna sett att man hade hanterat denna lilla grupp på ett annat sätt. Nu valde landskapsregeringen - med en socialdemokrat som ordförande i social- och miljöutskottet - att stöda det här fullt ut. Då är det så. Men jag vill ändå tala om att vi från Centerns sida har gjort en annan prioritering i just det här fallet. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Tack fru talman! Utskottet har fått begäran om att lämna ett utlåtande till det andra utskottet så vi har haft lite hörande och lyssnat på detta. Vi har erfarit att tandvårdsavgifter som föreslås ingå i högkostnadsskyddet för de prioriterade grupperna, som har tillgång till den offentliga tandvården, inte per automatik räknas in i högkostnadsskyddet på grund av att Ålands hälso- och sjukvårds elektroniska avgiftssystem inte är kompatibelt med Ålands hälso- och sjukvårds avgiftssystem för tandvården. För att tandvårdsavgifterna ska kunna beaktas i högkostnadsskyddet kommer det att krävas att ett kvitto visas upp över den avgift som betalas till tandvården. Vi har också fått erfara att personer som omfattas av högkostnadsskydd som baserar sig på ålder, så där räknas avgifterna samman per automatik, dvs. det krävs ingen särskild åtgärd över ansökan för att omfattas av ett sådant högkostnadsskydd. Däremot krävs att en kopia av beskattningsintyget över senast fastställda beskattning lämnas till Ålands hälso- och sjukvård för att omfattas av det förmånliga inkomstbaserade högkostnadsskyddet. På motsvarande sätt ska personer som omfattas av förmånligare högkostnadsskydd pga. sjukpension, invalidpension eller rehabiliteringsstöd på heltid lämna in ett intyg som visar att personen är sjukpensionär eller rehabiliteringsstödsmottagare på heltid.

Utskottet har erfarit att målsättningen är att Ålands hälso- och sjukvårds IT-stödsystem senast år 2023 ska vara utvecklade så att högkostnadsskyddet kan hanteras per automatik. Utskottet har även erfarit att lagstiftning om landsomfattande elektroniskt inkomstregister är under beredning och beräknas träda i kraft år 2020 och att Ålands hälso- och sjukvård planerar att ansluta sig till registret.

Fru talman! En anslutning ska inte enbart innebära att de som omfattas av inkomstbaserade högkostnadsskydd inte längre skulle behöva lämna in intyg över senast fastställda beskattningsbara inkomst, utan att mera aktuella inkomstuppgifter skulle ligga till grund för beslutet till vilket högkostnadsskydd en person har rätt till. Utskottet anser att lagförslaget är bra och att det gynnar dem som är mest utsatta. Därför har utskottet valt att stöda att lagförslaget träder i kraft. Tack fru talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack för en tydlig redovisning och en bra uppläsning av utlåtandet från social- och miljöutskottet. Som viceordförande så är ltl Mikael Lindholm ansvarig att föra talan. Hur ser ledamoten egentligen på de här avgifterna? Stöder han Centerns linje eller talar han också här som tidigare talare med kluven tunga? Vad anser man på riktigt om dessa avgifter? Eller är det bara en lek att sitta i utskottet?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! När vi hade våra höranden i utskottet, så kom jag nog personligen fram till att fördelarna med den nya lagen klart överväger nackdelarna, även om det finns detaljer som jag - likt vicetalman Thörnroos - tycker annorlunda. Men de var inte av den arten att jag på något vis funderade på att lämna en reservation. Det är ett steg i rätt riktning, absolut.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack ltl Mikael Lindholm för det förtydligandet och den ärlighet som han för fram i det här svaret. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Ett stort tack till ledamot Lindholm, också viceordförande i social- och miljöutskottet. Vi hör att ledamoten, som representerar Centern i utskottet, tycker att det här förslaget är bra och gynnar dem som är mest utsatta. Fördelarna överväger nackdelarna och det är ett steg i rätt riktning. Alltså diametralt motsatt åsikt som vicetalman Thörnroos har från samma parti. Men vi tackar för det från Socialdemokraternas sida förstås.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Det är så att vi inom Centerpartiet inte har någon partipiska på så vis, utan vi har rätt att tycka vad vi tycker. Jag uttalar mig inte för Centerns räkning i det här fallet utan jag uttalar mig som ledamot i Ålands lagting.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Det kan jag förstås respektera. Jag noterar förstås att ledamot Lindholm är just den ledamot som har suttit i detta expertutskott och tagit del av fakta i den här frågan. Det är ju det som ska vägleda oss i våra beslut här i salen. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag vill från Centerns sida komma med ett förtydligande vad gäller ändrade avgiftsgrunder i vården. Som jag sade i mitt huvudanförande så ingår dygnsavgiften i högkostnadsskyddet. Vi stöder också att det är avgiftsfritt för barn.

Den del som vi har ifrågasatt är sist och slutligen ganska liten. Det är den del som berör kvinnor över 80 år. Alltså kvinnor som har fyllt 75 och som får en högre avgift och ett högre högkostnadsskydd. Orsaken till att jag i finans- och näringsutskottet har tittat närmare på detta är att den utredning har kommit som ligger till grund och som går under namnet ”fattigdomsutredning.” Det låter förskräckligt, men det är egentligen det som det är.

Med beaktande av att det nu verkar finnas frågeställningar kring detta så föreslår jag att ärendet bordläggs till nästa ordinarie plenum.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack för ordet, fru talman! Jag har lite svårt att förstå till vilken del det är problematiskt för gruppen ”äldre kvinnor över 85 år” som lever under fattigdomsgränsen runt 15 000 euro. De betalar enligt det här lagförslaget ett halvt högkostnadsskydd på 125 euro. Hur vill vicetalman Thörnroos att man ska utveckla systemet så att det bättre skulle gynna denna grupp? Ska man ta bort högkostnadsskyddet helt och hållet? Är inte den lägre nivån tillräcklig i det här sammanhanget?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att man behöver fördjupa sig lite mera i lagförslaget och se hur många som de facto berörs av det här. I de påpekanden som har kommit från allmänheten om detta så finns det en oro, speciellt bland äldre kvinnor.

Självklart, om du ligger under 14 000 euro så ligger du automatiskt på 125 eurosgränsen. Men det finns också de som ligger däremellan. Det är inte speciellt många. Det är därför som jag har begärt bordläggning för att vi ska kunna titta lite närmare på detta.

Ltl Axel Jonsson, replik

Förstår jag det då rätt, att det är de som skulle ligga mellan 14 000 och 15 000 euro som är det problematiska i sammanhanget? Det verkar ju vara en liten detalj - rent spontant - som en första tanke i varje fall. Det känns ju som att lagförslaget ganska grovt också täcker den här problematiken, åtminstone enligt min uppfattning. Men det är klart att om man från Centerns sida har ett konkret förslag på hur man skulle kunna ändra det så skulle det kanske vara lättare för oss andra i debatten att förstå vad det är som man vill åstadkomma. Mot den bakgrunden så är det väl lämpligt att bordlägga ärendet och så får vi se vad Centern föreslår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag sällar mig till ltl Axel Jonssons invändningar och tycker absolut att den här gruppen tillgodoses i och med detta lagförslag. Man måste nog också se till helheten, inte bara stirra sig blind på vad kostnadstaket är utan vad som räknas in i det här. Och då förs andra delar in i det här lagförslaget, som det här med vårddygnen.

Det är tråkigt att dra upp en gammal historia, men under förra mandatperioden så var Centern ganska hårt ute på att höja avgifterna. Är det inte bättre då att se över att kostnadstaket skyddar de flesta, och speciellt dessa grupper.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det är möjligt att det var så under den förra regeringsperioden. Jag kan inte erinra mig detaljerna. Däremot så vet jag att den här landskapsregeringen inledde sin mandatperiod med att höja avgifterna. Det fanns också skrivningar i regeringsprogrammet om att täckningsprocenten skulle vara högre. Sedan har man nu i ett senare skede valt att revidera det. Det är också helt okej.

Det jag vände mig emot är en väldigt, väldigt liten del av hela det här förslaget. Jag har litet svårt att förstå den här irritationen som finns hos ett parti här i salen. Jag förstår det faktiskt inte. Jag har sagt att vi stöder det till stora delar men att det finns en liten del som just rör äldre, ensamstående kvinnor som vi vill titta lite närmare på. Det är av den anledningen som vi bordlägger.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack fru talman! Jag vill ännu påminna om att ltl Mikael Lindholm - tillika viceordförande i social- och miljöutskottet - sade att det här lagförslaget är bra och att det gynnar dem som är mest utsatta och att fördelarna klart överväger nackdelarna och att det är ett steg i rätt riktning. Om då vicetalman Thörnroos, med flera i Centern, vill gå ännu längre och se över avgifterna så välkomnar vi socialdemokrater det med varmt hjärta och hoppas att detta kan båda gott inför nästa mandatperiod om det finns sådana här socialdemokratiska riktningar till höger om oss. Det ser bra ut!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns egentligen ingen åsiktsskillnad mellan det som ltl Mikael Lindholm förde fram i sitt anförande och det som jag sade. Den del som vi från Centerns sida vill titta lite närmare på är sist och slutligen ganska liten och det är den delen som vi har analyserat i finans- och näringsutskottet. Då har vi också kopplat det till fattigdomsutredningen eftersom vi kanske jobbar lite mera med siffror än vad man gör i social- och miljöutskottet. Så det finns en stark samsyn kring väldigt stora delar av det här förslaget och det vill jag vara tydlig med. Men det är just dessa kvinnor som vi vill se lite närmare på. Det är också därför vi har föreslagit bordläggning.

Talmannen

Kan vicetalmannen komma till podiet. Det finns vissa svårigheter med den här bordläggningen eftersom det är en budgetlag.

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av minister Wille Valve.

Minister Wille Valve

Fru talman! Den långa linjen i vad landskapsregeringen gör är ganska lätt att följa. Det är summan av de meningar som står i regeringsprogrammet. Ska man uttrycka det med två meningar så är det att de som kan betala för vården ska också göra det medan de som inte kan betala för vården ska skyddas genom högkostnadsskydd, möjligast väldifferentierade och anpassade och obyråkratiska som direkt skyddar i realtid.

Medan vicetalman Veronica Thörnroos och talmannen reder ut de juridiska aspekterna kring bordläggningen så vill jag också lyfta de politiska. Jag tycker att det är skamfullt av Centern att ens tänka på att bordlägga det här. Det luktar på lång väg som om vicetalman Thörnroos inte har orkat läsa det här lagförslaget. Tittar man i jämställdhetsmotiveringen så ser man att det uttryckligen är äldre kvinnor som skyddas att vi för in dygnsavgiften under högkostnadsskyddet. Nu vill Centern bordlägga det här förslaget som faktiskt skulle gynna dessa äldre kvinnor.

Jag ser ingen orsak till varför man skulle vilja ha en bordläggning. Vi har inte hört några konkreta synpunkter. Jag är säker på att hela Ålands folk lyssnar noga på vad det är som Centern vill förändra i det här förslaget. Det kom inga konkreta synpunkter. Tvärtom så fick vi höra att man i stora drag håller med. Det här, bästa vänner, talar för att detta är ett politiskt spel helt enkelt. Jag tror att ålänningarna är ganska trötta på politiska spel och på att man använder lagförslagen som något sorts spelbrickor i ett monopolspel, vilket Centern nu försöker göra genom att få igenom en bordläggning. Varsågod och gör det då, om det är det som ni vill göra! Jag tycker att det är en skam, uppriktigt sagt! Tack för ordet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack för klartexten, minister Valve! Orsaken till att jag begärde replik till det som minister Valve nämnde, att man i lagförslaget har tittat på hur det slår mellan könen. Jag kan erkänna att ända tills den här lagen kom så har jag varit emot låginkomstskydd eftersom det har varit alltför problematiskt. Det har varit ganska mycket papper att lämna in. Nu har det utvecklats så att det går lättare att i realtid se vad man har och är lättare att lämna pengar. När man har tittat på det så är det faktiskt de pensionärer som ligger runt 10 000 - 12 000 euro i pension som verkligen har haft bekymmer med detta men enligt det här så gäller inte denna höjning dem utan de ligger kvar på samma. För dem är det ju ingen ändring.

Minister Wille Valve, replik

Det är helt korrekt ledamot Winé. Och tack, ledamot Winé, för att ledamoten nämnde också det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! En ”rekvisita” här bredvid sade att ”det här är ju egentligen mycket bättre.” Dels ligger de kvar på högkostnadsskyddet men samtidigt slipper de undan vårdavgifterna och sådant. Så egentligen är det här en otroligt stor vinst för dem och gynnar dem, vilket jag tycker att är bra.

Minister Wille Valve, replik

Så är det! Summan av de reformer som landskapsregeringen gör är att 425 000 euro som är nettoeffekten, vilket man hittar på sidan 121 i budgeten för den som vill fördjupa sig i det. Den i mitt tycke mest betydande delen av dessa reformer är just det som ledamoten Winé också var inne på, att dygnsavgifterna kommer in under högkostnadsskyddet. För det är en mycket välriktad och välavvägd åtgärd som riktar sig till de mest utsatta medborgarna i vårt samhälle. Alltså de som blir långtidsvårdade på ÅHS och som går miste om flera månader av sitt liv med inkomster och allt möjligt och som sedan får en stor nota som faller utanför dagens högkostnadsskydd. Jag skulle vilja påstå att det här är en betydande reform.

Det är förstås viktigt att vi också utvärderar den här reformen när den är genomförd och ser på det reella utfallet. Det förutsätter jag att nästa landskapsregering gör under nästa mandatperiod.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag reagerade väldigt skarpt på minister Valves uttalande och framförallt hans åsikter om Centern och Centerns sätt att föra politik i den här frågan. Skulle det ha varit en ansvarsfull regering och en ansvarsfull minister så skulle han i stället ha kunnat uttrycka sig på följande sätt att ”det är bra att det finns en aktiv opposition som faktiskt nagelfar våra framställningar och söker om det finns eventuella brister eller svagheter som man ytterligare kan förbättra. Det är det som de facto är oppositionens roll i Ålands lagting”. Men nu var det tydligen väldigt ömma tår som man trampade på här. Det är tråkigt med den maktpolitik som man på det här sättet försöker föra från regeringens sida. Ni ska vara glada för att det finns en opposition som faktiskt slår vakt om de svagaste i samhället. Det kan vi vara stolta över här i Ålands lagting. Inte på det sätt som minister Valve försöker trycka ner avvikande åsikter.

Minister Wille Valve, replik

Bäste ledamot Nordlund! Jag anser att det finns en konstruktiv opposition som fungerar som en sparringpartner. Men den oppositionen har idag företrätts av ledamoten Axel Jonsson som verkligen har läst förslaget och satt sig in i det och har värdefulla synpunkter på det. Det som jag upplever att Centern gör idag, det är att man drar en sak i långbänk och att man pratar emot sig själv. Någon måtta får det vara med hur mycket man pratar emot sig själv. Man säger sig värna äldre utsatta medborgare - i vicetalman Thörnroos fall äldre kvinnor - men sedan håller man på och bordlägger ett lagförslag som uttryckligen gynnar dessa. Hur ”kolligt” ska det bli undrar jag?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den uppmärksamma lyssnaren märkte nog att vicetalman Thörnroos mycket tydligt sade att hon i huvudsak stödde detta förslag men att det har kommit fram information under behandlingen som också visade att det kan finnas någon liten grupp i samhället som kanske inte har den nyttan som man försöker åstadkomma med detta och att man då vill titta på det. Är det fel, minister Valve, att faktiskt lyfta fram det när det kommer nya fakta och ny information? Det tycker inte jag.

Nu har det tydligen kommit fram sådan information att det är bättre att det inte blir en bordläggning och då ska vi acceptera det. Helheten av förslaget är bra och det stöder vi. Men den reaktion, den känslighet och de ömma tår som regeringen och regeringspartierna visar här, den är skrämmande för åländsk politik tycker jag. Jag hoppas verkligen att ålänningarna och de svaga grupperna i samhället lyssnade på detta. Då förstår man vilken maktpolitik det är och hur man trampar på i den här regeringen.

Minister Wille Valve, replik

Ledamot Nordlund! Det står förstås oppositionen fritt att bordlägga allting och hur mycket man vill. Det finns inga hinder för det. Det går att bordlägga precis allt i livet tydligen. Men det jag vänder mig emot är att man säger att man vill ha en bordläggning men inte har några konkreta förslag, utan i huvudsak tycker man att ”det här är egentligen ett ganska bra förslag men vi ska nu bordlägga det ändå”.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Intentionen med den bordläggning som jag föreslog var för att vi ville fördjupa oss ytterligare och föra ett resonemang kring hur många personer detta de facto berör och så vidare bortåt. Nu noterade jag - av de reaktioner som har varit - att det inte direkt har uppskattats från regeringspartierna. Det oaktat är det ju så att oppositionen har vissa parlamentariska instrument att använda sig av. Det gör vi. Det behövs inget godkännande ifrån regeringspartierna. Däremot så tänkte vi inte på att en bordläggning gör att det kan bli svårigheter att få lagen att träda i kraft den 1 januari.

Som jag sade i mitt huvudanförande så stöder vi stora delar av lagförslaget. Det är bara en liten del som vi ville analysera lite närmare. Därför tar jag tillbaka mitt förslag om bordläggning men aviserar en kläm i ärendets andra behandling.

Talmannen

Ingen replik är begärd. Följande anförande hålls av ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Jag reagerade på minister Valves uttalande. Jag tycker inte att det är bra att en regering klandrar någon som föreslår en bordläggning på det sätt som han gjorde. Att påstå att det skulle vara en skam att använda de instrument som varje lagtingsledamot har, det ska man inte bli klandrad för och på det sätt som framfördes här. Tvärtom skulle minister Valve ha sagt att ”det som vicetalman Thörnroos sade ska vi titta på i landskapsregeringen och vidta åtgärder under den korta tid som ni har kvar i regeringsställning”. Det skulle ha varit hedervärt att de kvinnor som är 85 år också beaktas i era framställningar och säga att ”vi har inte sett på det, vi ska återkomma och vidta åtgärder”. Det skulle ha varit hedervärt. Tack talman!

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Kvinnor som är över 80 år vårdas ofta långa perioder på sjukhus när de blir sjuka. Idag är en dygnsavgift för kortvarig vård 50 euro och en dygnsavgift för kortvarig vård av barn och ungdomar 35 euro. Nu får hela den avgiften räknas med i högkostnadsskyddet. Det betyder att det går rätt snabbt att komma upp till högkostnadsskyddet. Om jag inte missminner mig så betalade man tidigare 15 euro per dygn när man legat inne på en avdelning. Det betyder att om du ligger inne en månad så kommer du hem med en ganska saftig nota. Det är det som den här regeringen har sett och uppmärksammat och nu vill se till att inte ska ske, för att det har slagit väldigt, väldigt hårt mot många gamla.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det är bra att regeringen ser på de här åtgärderna. (Ljudet stängdes av i fortsättningen på denna enda mening).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Häggblom! Som ledamot i Ålands landskapsregering är det min plikt att upplysa lagtinget om konsekvenserna av olika beslut. Det omfattar också konsekvenserna av en bordläggning i det här fallet. Varje lagtingsledamot har rätt att veta de reella konsekvenserna av en bordläggning av det här fallet. De konsekvenserna kan man väldigt lätt finna genom att läsa de allmänna motiveringarna till gällande lagförslag.

Vad sedan gäller ledamot Häggbloms kommentar om denna grupp medborgare - våra äldre ålänningar - så lär vi återkomma till den i samband med att tilläggsbudgeten läggs under 2019. Vi har tidigare aviserat för lagtinget att vi kommer att analysera fattigdomsrapportens slutsatser och därefter vidtar vi eventuella behövliga åtgärder med anledning av det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det här var mera nyanserat. Det var det här som jag efterlyste i det första inlägget och inte att säga till vicetalmannen att det är en skam det som hon talade om från talarstolen. Sådant reagerar jag emot. Sådant är inte hedervärt av en landskapsregeringsledamot. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet?

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4          Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet konstaterar att förslaget syftar till att korrigera ett tekniskt fel som framkommit i landskapsandelslagen och som strider mot lagens ursprungliga ändamål och vi har därför ingenting att invända mot det. Trots detta hade vi en omröstning där två av ledamöterna ville förkasta förslaget. Huvudsakligen handlar detta om att man inte vill förverkliga hela inbesparingen när det gäller landskapsandelarna. Det som vi har debatterat många gånger här i salen redan.

Tyvärr skulle ett förkastande, förutom att vi kanske inte uppfyller budgeten, även leda till att det tekniska felet och tolkningsproblematiken av lagstiftningen kvarstår. Man kunde tycka att striden redan är tagen och att alla kunde tycka att det är positivt med det här förslaget eftersom det är till kommunernas fördel åtminstone för år 2018 åtminstone, eftersom den aviserade inbesparingen inte förverkligas 2018 utan genomförs först i sin helhet år 2019. Nå, alla har ju rätt att i demokratisk ordning föreslå förkastande och blåsa till politisk strid om och om igen i samma fråga, trots att den är avgjord tidigare. Utskottsmajoriteten föreslår i alla fall att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av vtm Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det är alldeles korrekt återgett det som finans- och näringsutskottets ordförande Petri Carlsson sade att vi tog det här förslaget i en omröstning. Den omröstningen bör ses som en politisk markering. Vi ifrågasätter från Centerns och Obunden Samlings sida om det faktiskt är rimligt att kommunerna åläggs en inbesparing på 4,1 miljoner för år 2019. Den omröstningen som vi tog var således en markering där vi egentligen ifrågasatte det nya landskapsandelssystemet och dess uträkningsgrunder. Orsaken till att inbesparingen inte gjordes 2018 är ju allmänt känd. Det var ju för att det fanns otydligheter i lagstiftningen som gjorde att man måste senarelägga inbesparingen till 2019.

Talmannen

Inga repliker är begärda. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 17 § landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

5          Förslag till budget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Först tillåts diskussion. Diskussionen fortsätter vid behov vid plenum i morgon onsdag den 19 december klockan 09.30 till slut. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum den 20 december 2018.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Konjunkturtoppen i världsekonomin har sannolikt passerats. De ökade tendenserna till protektionism genom införande av skyddstullar i handeln är oroväckande och kan drabba världsekonomin kraftigt om inte världsekonomins stora aktörer får överenskommelser till stånd. Brexit är ett orosmoment. Den svenska ekonomin har under lång tid varit väldigt stark och Finlands ekonomi har under 2018 haft en fortsatt positiv utveckling, men nu pekar prognoserna neråt. Igår kväll kunde man höra på TV-nyheterna att också finansministeriet sällar sig till pessimisterna och menar att tillväxten avtar år för år.

Tillväxten i den åländska ekonomin, mätt genom den reala tillväxten i bruttonationalprodukten, är svag. Det uppsving som landet och övriga har haft de senaste åren har vi på Åland inte klarat av att matcha. Tidigare har vi tvärtom stuckit ut med högre tillväxt än många andra i omvärlden.

Utskottet har även erfarit att trenden är nedåtgående oavsett BNP-mått. Prognoserna har tyvärr bara blivit sämre sedan landskapsregeringen klubbade det här budgetförslaget. När i princip alla säger samma sak om prognoserna brukar det också kunna bli så till slut. Säger många om och om igen att det ska bli sämre så börjar fler och fler tro att det ska bli så och likadant förstås om positiva prognoser. Det finns en viss flockmentalitet i det här med konjunkturer, särskilt utpräglad är den vid osäkerhet.

Utskottet ser också med oro på ökningen av hushållens skuldsättning. Under tioårsperioden 2007 - 2016 ökade de skuldsatta bostadshushållens skulder från 84 500 euro per hushåll till 117 700 euro per hushåll. Angivet som skuld i förhållande till disponibel inkomst steg skuldsättningen från 158 procent till 212 procent. En hög skuldsättning kan ge kraftiga marginaleffekter på samhällsekonomin om räntorna stiger, eftersom en ökad andel av hushållens medel då kommer att användas för räntebetalningar i stället för konsumtion och investeringar.

Allt det här sammantaget är synnerligen oroande, men det finns också vissa ljuspunkter. Åland har fortfarande en relativt hög inflyttning. Inflationen är låg liksom arbetslösheten, som ligger under fyra procent, och rekryteringsförväntningarna är fortsatt goda på grund av de stora pensionsavgångarna för att nämna några saker. Vi måste dock fortsättningsvis hålla den offentliga ekonomin i skick och kan inte hänge oss åt några större utsvävningar. Dessutom måste vi fortsatt se till att det åländska näringslivet har goda förutsättningar. När det till exempel gäller sjöfarten så påminner utskottet om att det på alla nivåer fortsättningsvis måste arbetas för att säkerställa att inte sjöfartsstödet försämras eller att fartyg flaggas ut från landet. Vi ser med tillförsikt på åtgärdsförslag från utredningen som kommer under våren och som ser på näringslivets verksamhetsförutsättningar.

Utskottet anser att tjänstesektorn bör utvecklas där särskilt turismen torde ha förutsättningar att kunna stärkas ytterligare. Vi ser även positivt på den strategiska och breda satsningen gällande besöksnäringen där bland annat satsningar som Pommerndockan, idrottsanläggningar, golfbana, gästhamnar, matprojekt, varumärkesarbete och sportfiske ingår. Även förnyande av besöksupplevelsen i Kastelholms slott och besökscentret i Bomarsund är på gång. Vi anser också att det borde finnas potential i upplevelse- och naturturism och utskottet kommer bland annat att fördjupa sig i ämnet turism nästa år.

Utskottsmajoriteten ser dessutom positivt på den stimulansåtgärd landskapsregeringen gör genom att utvidga arbets- och pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen för att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning. Vi ser även fram emot ytterligare åtgärder i kommande budgetar för att främja tillväxten och jag ser personligen fram emot diskussionen om näringsliv och tillväxt här i salen redan i början av nästa år som vår talman har tagit initiativ till och förankrat med näringsministern. Bra där! Vi måste alla kavla upp ärmarna och bidra till att Åland växer och utvecklas i positiv riktning med tanke på utmaningarna vi står inför.

Fru talman! I remissdebatten debatterades ekonomisk utsatthet en hel del och vi lär säkert få höra en hel del till om det igen. Men utskottsmajoriteten kan bara konstatera, i likhet med det som sades då, att det finns en del åtgärder redan i budgeten och att landskapsregeringen avser att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder när den senaste rapporten har analyserats.

När det kommer till det svenska språkets ställning i Finland så delar utskottet landskapsregeringens oro över den försämrade situationen. Nu måste det språkpolitiska arbetet intensifieras och det är bra om vi kompletterar språkrådet med en ny parlamentarisk språkkommitté.

Den okunnighet som finns om självstyrelsen i Finland måste bearbetas. Kontaktytorna på alla plan bör ökas. Både på parlamentarisk nivå och till förvaltningen i Finland. Landskapsregeringen och lagtinget måste intensifiera och utveckla arbetet med att skapa kontakter till riket. Huvudfokus under våren bör vara att få in skrivningar om självstyrelsens utveckling i det kommande regeringsprogrammet i Finland efter riksdagsvalet. Och här hemma bör det fortsatta arbetet med ett nytt självstyrelsesystem genomföras med bred politisk representation och på ett sådant sätt att vi uppnår brett politiskt samförstånd.

Fru talman! Några ord om infrastruktur. Arbetet med att skapa hållbara framtida lösningar för skärgårdstrafiken har varit intensivt under den här mandatperioden och kortruttsprojektet behandlades grundligt i samband med första tilläggsbudgeten för år 2017. Besluten gällande kortruttens delar kring Föglö är redan tagna här i lagtinget och landskapsregeringen jobbar som bäst på med förverkligandefasen. Trots detta väcker frågan kontinuerligt debatt, så också nu. Nu senast det privata initiativet om fast förbindelse mellan Lumparland och Föglö där initiativtagarna har två tunnelförslag. En längre tunnel från Svinö hela sträckan till Degerby och en kortare tunnel från Svinö som ansluter till kortruttsprojektet västra Föglö.

Utskottsmajoriteten konstaterar att även om de tekniska lösningarna som presenteras sannolikt är fullt genomförbara så är de ekonomiska förutsättningarna fortfarande vagt presenterade samtidigt som det saknas miljökonsekvensbedömning. Vi konstaterar även att en tunnel kan utgöra en möjlig fortsättning på de nuvarande planerna för kortruttens trafikupplägg. En tunnel är alltså inte uteslutet i framtiden och om vi skulle få ett extra anslag från staten för ändamålet, så är jag till och med övertygad om att det blir en tunnel så småningom.

Fru talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att vi har haft närmare 50 omröstningar och oppositionen har skrivit 22 reservationer som de säkert kommer att presentera närmare själva. Vi har en del positiva förkastanden av motioner där vi tagit in en hel del av andemeningen i motionerna, men inte kunnat godkänna dem exakt ordagrant och så har vi faktiskt undantagsvis en motion som vi godkänner och det är den om att vi ska döpa om budgeten till Ålands budget, så som den bör heta enligt den förnyade lagtingsordningen. Tack för ordet.

Talmannen

Åtta repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Först vill jag tacka ledamoten och utskottsordföranden Petri Carlsson för ett gott lett arbete i utskottet.  Jag vill också konstatera att vi diskuterade ganska djupt hur vi skulle presentera det som vi fick höra, men också det som vi förstås redan visste, kring de inte så goda framtidsprognoserna. Vi vet alla - precis som ledamot Carlsson resonerade - att det också förändrade förväntningarna hos den breda massan, både för investerarna och för hushållen. De dåliga prognoserna förändrade både investerings- och konsumtionsmönstret. Personligen tycker jag att den här avvägningen var ganska god sist och slutligen. Vi har ett sanningsenligt budgetbetänkande men vi pekar också på de goda framtidsutsikter som finns.

En sak som vi däremot inte resonerade så mycket kring var hushållens sparande med tanke på att skuldsättningen är ganska hög på Åland och vad det betyder. Jag undrar om utskottets ordförande har någon (…taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Ja, den här balansen och avvägningen är alltid svår. På vilket sätt ska man gå ut med information? När prognoserna från i princip samtliga visar på att det är på väg neråt så behöver man också säga det men samtidigt peka på de ljuspunkter som finns, vilket jag försökte göra. Men vi måste också kavla upp ärmarna. Därför har vi också listat alla de satsningar som är på gång när det gäller tillväxt och pekat på att vi måste göra ännu mera och ta den debatt som kommer här med ytterligare åtgärder när det gäller tillväxten.

Vad gällde hushållens sparande så får jag fundera ett tag till kanske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för en bra presentation och framförallt för den sakliga och allvarsamma insikten om hur allvarlig situationen är, både internationellt men också nationellt. Framförallt här på Åland - när det gäller näringslivet och framtidsutsikterna - har vi jättestora utmaningar framför oss.

Vi lever nu i den bästa av tider med inkomster av klumpsumman. Kanske att den också kommer att stiga nästa år. Men den kommer sannolikt att sjunka med tanke på att Finlands ekonomi går ner. Mot den bakgrunden skulle det vara intressant att höra utskottets analys om det då är klokt att lägga fram beslut om en budget för 2019 där de egna verksamhetskostnaderna ökar med 6,5 miljoner. Landskapets egna verksamhetskostnader ökar med 6,5 miljoner! Det tycker jag att hade varit skäl att analysera ganska noggrant i den här situationen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är viktigt att föra fram budskapet om den situationen på ett någorlunda korrekt sätt och om det är klokt att komma med en ökning av kostnaderna. Jag tror att det är viktigt att vi nu funderar. Därför sade jag också det.

Vi kan inte hänge oss åt några större utsvävningar framöver med tanke på de utmaningar som vi står inför. Samtidigt så ska man också komma ihåg att det inte har funnits särskilt mycket kreativitet heller från oppositionens sida med att föreslå kostnadsminskningar. Tvärtom! De 67 budgetmotioner som vi har innebär kraftiga ökningar av kostnaderna. Det är då svårt att peka finger från oppositionen på att man utökar kostnaderna när man själv föreslår ytterligare kostnadsökningar.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Bollen kommer alltid tillbaka till oppositionen och det är vanligt i den här debatten. När den här regeringen bildades så hade ni väldigt höga ambitioner på att det strukturella underskottet skulle tas ner. Nu kommer man i stället med en ökning på 6,5 miljoner av de egna verksamhetskostnaderna. Att siffrorna blir goda beror på de enorma intäktsökningar som vi har haft de här åren – föregående år, det här året och även nästa år. Men det som skulle vara intressant - jag hoppas att ni har diskuterat det i utskottet - är hur det kommer att se ut de närmaste tre, fyra åren med balansen i Ålands ekonomi och om den utökning som just nu förespeglas att kommer att bli verklighet?

Ökande kostnader med många procentenheter i våra egna verksamheter och sjunkande intäkter, det är detta som den här debatten borde handla mera om.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag välkomnar en debatt och en diskussion om en fortsatt aktiv landskapsregering de närmaste åren för att faktiskt se till att hålla kostnadsutvecklingen i någorlunda schack. Det är inte lätt med tanke på de förändringar som följer av de avtal som man har tecknat och de kostnadsökningar som arbetsvärderingen medfört och hela den biten. Det är också saker som vi de facto har att ta ställning till och som kommer som ett resultat av tidigare beslut från tidigare landskapsregeringar. Det tar en viss tid att ta tag i de här bekymren och att se till att man jobbar med dem. Jag välkomnar en sådan diskussion och ser fram mot ytterligare förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag skulle vilja ha en analys på det faktum att arbetslösheten är låg och sysselsättningen är hög, inflationen är i stort sett noll och inflyttningen är stark - de här faktorerna är alla sådana som vilket samhälle som helst i världen betraktar som ett drömscenario - men ändå faller BNP två år i rad. Jag skulle vilja höra en analys om varför det är på det sättet.

Sedan skulle jag vilja ha svar på en väldigt enkel fråga till sist. Hur många anställda har landskapet Åland i sina rullor?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Den sista frågan redogör vi för i utskottets betänkande, hur många anställda som det finns. Däremot är det problematiskt i och med att vi inte kan leverera årsarbeten. Det är ett bekymmer och det påpekade vi från utskottets sida. Nu står det i vårt betänkande att det ska finnas 1 658 arbetsavtal under nästa år, inrättade och tillfälliga tjänster, av vilka fem arbetsplatser är vakanta. Där är svaret på den frågan. Men årsarbeten är en brist och det påpekar vi också tydligt i utskottsbetänkandet, vilket vi också har gjort tidigare.

Till den andra frågan får jag kanske återkomma i nästa replik.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Då konstaterar jag att man från finans- och näringsutskottet alltså inte känner till hur många anställda som vi har och bekostar med hjälp av skattemedel. Det betraktar jag som en rätt stor brist och någonting som faktiskt har förändrats under de senare åren. Det brukade vara allmänt känt hur många som står på lönelistan.

Den andra frågan upprepar jag gärna. Vi har ett samhälle där inflationen är noll, där inflyttningen är stark och där arbetslösheten är så gott som obefintlig. Ändå så sjunker BNP. Det skulle jag vilja ha ett resonemang kring och ett svar på.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det stämmer inte att vi inte vet hur många anställda det finns. Det har jag redan redogjort för. Jag till och med uppgav siffran från betänkandet. Däremot så vet vi inte hur många årsarbeten som vi har och det är en brist. Det är en kraftig brist. Det handlar om det lönesystem som man inte har fått att fungera. Nog om det! Det har sagts flera gånger!

Vad gäller de siffror som ltl Jörgen Pettersson nämner så stämmer det att vi har bra siffror på inflation, på arbetslöshet och vi har bra siffror på inflyttning. De är starka. Men BNP hålls inte i skick. Det handlar om att vi inte klarar av att matcha den BNP per capita som andra regioner omkring oss har klarat av att göra. Det har att göra med att konkurrenskraften i näringslivet inte är tillräckligt bra helt enkelt. Det finns säkert många orsaker till det och det måste vi jobba vidare med förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ordförande Carlsson i finans- och näringsutskottet! Hur ska vi skapa framtidens välfärd? Vad är det som ska skapa arbetsplatser, samfundsskatter och attraktionskraft för inflyttning? Vilka branscher och företag kommer att vara lokomotiven? Det här är frågor som finansminister Perämaa lyfte i remissen till den här budgeten och jag tycker att den bollen har ordförande Carlsson tagit väl hand om.

Jag märker också att konjunkturen har förändrats rätt mycket på ett år. Positivt kan vi säga. Nu har vi lyft frågan kring tillväxten och jag tycker att i budgetbetänkandet så kommer det också fram rätt väl både hotbilder och positiva saker. Jag tycker att det är väl gjort av talmannen som initierade en näringsdebatt och jag tycker också att det är bra att ordförande Carlsson tar bollen kring turismen. Där ska finans- och näringsutskottet ”borra in sig” så mycket som möjligt, förhoppningsvis, under de kommande åren. Tack för ett bra arbete i utskottet!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack själv ltl John Holmberg för samarbetet i utskottet. När det gäller tillväxten och diskussionen om det, så är det ju faktiskt det som gör att vi klarar av att leverera den goda kvalitén på den service som vi har i samhället och att vi faktiskt funderar på att varifrån de medel kommer som finansierar den välfärd som vi har. Vi behöver också sätta mera fokus på den delen nu. Vi diskuterar ganska ofta hur vi ska fördela medel, men vi diskuterar inte hur medlen uppstår och hur vi får finansiering för det. Jag tycker personligen att det måste bli mera fokus på den delen, särskilt med tanke på de utmaningar som vi står inför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack ltl Petri Carlsson för ett mycket intressant anförande, där jag höll med om det mesta. Det fanns några frågor man tar upp i repliken. Ni nämnde inledningsvis om den flockmentalitet som är problematisk när det gäller prognoserna, men där vi försökte få fram situationen, så noggrant som möjligt. För det är ju den andra biten.

På slutet talade ni om ÅSUB:s rapport ”om utsatthet”, som den väl hette. Det förvånade mig än en gång att ni sade att ” den här ska vi ta upp till diskussion och se vilka åtgärder vi ska göra” och så vidare, när ju ÅSUB faktiskt kom med en motsvarande rapport 2015, nr 2, det vill säga strax innan regeringen tillträdde. Varför har ni väntat i tre år innan ni gör något? Ni kunde ju ha startat den första veckan på basen av den föregående rapporten.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är ingen som har väntat i tre år. Det är ett påstående som ledamot Toivonen för fram nu i en replikväxling.

Landskapsregeringen har vidtagit åtgärder också tidigare med insatser vad gäller ekonomiskt utsatta på olika områden. Så också i den budget som vi har framför oss nu. Det som man nu väljer att göra är att analysera den här rapporten och fundera på om det finns ytterligare saker vi kan göra. Man har ju utlovat att det kommer ytterligare åtgärder när det gäller detta. Men analysen och beredningen av förslagen ska göras så att vi träffar rätt. Det är viktigt att man gör det faktiskt - när man går in med åtgärder för de ekonomiskt utsatta - så att vi kanske i nästa rapport kan se en förbättring.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Om vi jämför de två rapporterna så kanske man inte kan se så stor skillnad av de här effekterna. Men jag hoppas att det kommer.

Sedan var det en annan sak som ni också tog upp och det var den här kortrutten och så vidare bortåt. Ni säger att det finns en möjlighet att efter att bron till ön - vad det nu var som den hette – byggs, så bygger man en tunnel. Hur länge tror ni att det dröjer om man går er väg och bygger en bro först och sedan en tunnel? Hur länge tar det innan vi har en fast förbindelse till Föglö den vägen?

Ltl Petri Carlsson, replik

Det är sant att den rapport som kom nu inte visar på jättestora förbättringar. Men en viss förbättring finns det förstås i rapporten på några områden när det gäller ekonomisk utsatthet.  Men antagligen inte tillfredsställande, utan man måste komma med ytterligare åtgärder och det avser landskapsregeringen göra.

Vad gäller tiden när det kan bli aktuellt så handlar det åtminstone om ett antal år. Det är ingenting som görs på någon kort tid. Det handlar om någon gång i framtiden och då är heller inte investeringen av det kortruttsprojekt som landskapsregeringen nu gör på något sätt till nackdel. Tvärtom så kan vi redan under ett antal år se till att de driftsbesparingar som kortruttsprojektet nu medför kommer att ha räknat hem de investeringar som landskapsregeringen gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag ska ge utskottet lite beröm för det som man skriver om kortrutten. Debatten har ju varit ganska yvig i sociala medier, i massmedia och kanske också på kalastrappor och i gathörnen. Men nu beskriver man här vad det handlar om och det tycker jag att är bra. En debatt måste föras med sakkunskap i botten. Just den här beskrivningen av västra Föglö och med en tunnel och hur de kan samverka så är bra. Det konstaterande som utskottet gör är också helt bra.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för det! Det är ju så att det har varit en ganska ensidig debatt om detta med en tunnel. Det har förstås förts fram lönsamhetskalkyler - ganska förenklade sådana - och det kan man ju få göra. Men kalkylerna är ju vagt presenterade, vilket vi skriver i vårt betänkande. Det har förts fram olika antal miljoner som man sparar om man skulle välja en annan lösning. De här miljonerna - som jag har kunnat se i media och i det material som man presenterat – har ju sjunkit. Alltså tunneln har på något sätt blivit billigare gång på gång. Frågan är då hur länge vi ska vänta innan den blir väldigt billig? Jag vet inte. Men det där är lite konstigt och det finns en del brister i kalkylerna.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Utskottsordföranden har rätt i det. Jag är heller inte förvånad om man faller i farstun för en mycket aggressiv marknadsföring. De flesta har väl blivit mer eller mindre bombade med uppgifter om att det kostar si och det kostar så och man har så mycket inkomster och så litet utgifter och så vidare. Jag tycker att det är bra att man har skrivit det här i betänkandet nu, så den frågan tycker jag att är klar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Förutom den aggressiva marknadsföringen och att man har fått en massa information, så antar jag att också ltl Torsten Sundblom kan hänvisa till alla de kalkyler och kassaflödesanalyser som vi samtliga lagtingsledamöter har fått och som har publicerats i media. Också de baseras mycket på uppskattningar som kanske inte har sin grund i landskapsregeringens djupanalys. Man kan se direkt att det finns uppskattningar om elmatningar på tre miljoner som jag inte känner igen och varifrån de stora beloppen kommer. Det finns siffror på att vi ska få in flera miljoner efter år 2030 - enligt de här kalkylerna - som inte matchar den biljettintäkt som är på 1,2 miljoner. Jag har direkt sett fem, sex punkter där det brister i den här kalkylen och jag vet inte vad det beror på riktning. Men det kan vara vissa (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Carlsson för intressanta inlägg vad gäller den här tunneln och var det sparar i pengar. Men visst är det som så att en tunnel som är tre kilometer kortare än alternativet måste ju spara pengar i förhållande till att man bygger hela vägen. Och som det nu är beslutat så ska vi bygga en väg och en bro för de där tre kilometrarna i stället. Det borde ju bli en avsevärd inbesparing bara i byggandet utav infrastrukturen. Vi kan bortse ifrån vad själva driftsbesparingen är. Men med själva byggandet så har jag uppfattat att västra Föglös kortruttsutredning berättar att det ska kosta 27 miljoner att bygga det där, inklusive en bro och en väg, medan tre kilometer tunnel kostar 17 miljoner per kilometer.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det där är siffror som inte jag har fått ta del av och att det skulle vara den vägen. Tvärtom har åtminstone jag fått en sådan information att byggnation på korta sträckor ovan hav är billigare än under hav på grund av de ner- och uppfarter som finns. Ju kortare sträcka desto rimligare är det att bygga bro och sådant som är ovan havsytan än under havsytan.

Vi ska komma ihåg att om man tittar på de tidigare tunnelkalkyler som fanns från år 2006 och som man har tagit fram, så utgår man från dem så ser man att uppskattningen av kapitalkostnaderna för en tunnel hamnar på miljonbelopp ovanför de kalkyler som har presenterats för allmänheten. Det är någonting som brister i kalkylerna och i de siffror som har presenterats. Därför måste (…taltiden slut).

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Möjligen var jag lite otydlig. Men jag ser det som så att det blir 20 - 40 miljoner billigare att göra det så som vi gör nu och bygger färdigt västra Föglö och på det viset garanterar att vi har en trafik som blir en förbättring för hela södra skärgården.

Om vi ytterligare kan få en bonus i framtiden, och också får dit en tunnel, så blir det bra. Men tunnelbygget i framtiden kommer i så fall att bli 20 - 40 miljoner billigare än vad det skulle bli om vi skulle sätta borraggregatet i marken och börja borra där som vi står i dag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag vågar inte gå emot de siffror som ltl Mikael Staffas presenterar. Däremot så kan jag konstatera att det är komplexa beräkningar. Det är saker som kräver ganska lång analys och man behöver gå igenom det material som finns ordentligt innan man funderar på om det är ekonomiskt vettigt eller inte. Det är något som man i så fall får göra så småningom som ett nästa skede efter det här.

Om vi nu väljer att gå in och stoppa det projekt som pågår, så betyder det kanske att det inte blir någonting av varken det ena eller det andra. Det tror jag inte att varken vi - som vill se till att vi får ner driftskostnaderna - eller de som bor i södra skärgården vill att vi ska göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Även om Moderaterna inte är kända som natur eller miljökämpar i första hand så är det en fascinerande sifferexercis i tidigare replikskifte med imponerande siffermängd och kalkyler som räknas här. Jag föreslår att regeringsblocket sätter sig ner och räknar lite tillsammans så att ni får lite bättre känsla för pågående kortruttsprojekt.

Men oavsett miljöaspekterna och förstörelsen av Gripö, så borde inte ledamot Carlsson - som moderat politiker - uppskatta att det finns ett privat initiativ som är beredda att garantera en viss driftskostnad för detta parlament. För det är vi som får hosta upp pengarna förr eller senare. Är det inte jättebra? Och när det också är billigare än den framtida trafik som kommer att vara alternativet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det sistnämnda får stå för ltl Harry Jansson, att det är billigare. Det är någonting som återigen inte är bevisat vad jag kan se. Jag ville belysa att det finns brister i de kalkyler som har presenterats. Det är inga speciella sifferexerciser mera än att man tittar på de kalkyler som vi samtliga lagtingsledamöter har blivit delgivna. Det går att hitta frågetecken och funderingar kring vad det betyder. Så, en ordentlig analys!

Men ja, absolut! Vi välkomnar privata initiativ från mitt parti och säkert också från hela landskapsregeringen och regeringsblocket. Men det måste ju göras på ett sådant sätt att man också följer de demokratiska spelreglerna som vi har och tar besluten i den ordning som lagtinget bestämmer. Och lagtinget har faktiskt redan en gång sagt nej till en tunnel. Lagtinget har sagt ja till att förverkliga den här lösningen. En tunnel kan komma som ett nästa steg. Det utesluter vi inte.

Ltl Harry Jansson, replik

Är det inte då bra att vi får en utvidgad upphandling där en tunnel finns med? Då har man det ju konkret och kan ta ställning till vilka förutsättningarna är för respektive alternativ.

Det som vi inom Centern inte kan begripa är att man vill ha en tunnel men man tycker inte att man i så fall gör den hela vägen. Man vill förstöra Gripö med omnejd till en mycket dyr kostnad som ingen ännu vet var det landar. Antagligen närmare 40 miljoner än det belopp som nämndes här av ledamot Staffas. Så varför inte ta ett helhetsgrepp om detta i och med att det är en stor, stor, stor satsning det är fråga om totalt sett, oavsett hur vi vänder och vrider på det.

Bästa ledamot Carlsson. Det som minskar belastningen på miljön måste väl vara det som är hållbar politik år 2018 och framåt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Vad som är bäst för miljön är en svår fråga som man måste fundera på med de olika alternativen. Därför gör man miljökonsekvensbedömningar. Och det saknas vad gäller tunnelalternativen än så länge.

Varför gör man inte nu den beredningen? Ja, det försökte jag förklara tidigare. Lagtinget har en gång sagt nej till en tunnel, lagtinget har sagt ja till den här kortruttslösningen som de facto resulterar i driftsinbesparingar. Förverkligandefasen är påbörjad. Tunnel kan bli aktuell senare och då har investeringen säkert redan betalat sig genom de driftsinbesparingar som man nu gör. Jag kan inte förstå varför det skulle vara en nackdel att jobba med att nästa steg kan vara en tunnel. Annars finns risken för att det varken blir det ena eller det andra.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande talare är vicetalman Thörnroos som presenterar sin reservation till finans- och näringsutskottets betänkande.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Jag ska nu presentera de reservationer som vi har och kommer senare i debatten att återkomma med mera personliga reflektioner.

Den första reservationen som jag vill presentera är undertecknad av ledamöterna Lars Häggblom, Stephan Toivonen mig själv och den finns under rubriken ”Regeringskansliet”. I den reservationen så för vi ett resonemang om praktikplatser inom landskapsregeringsförvaltningen. Som systemet är idag så har man möjlighet att en gång beviljas en praktikplats och det är via AMS. Vi tycker med beaktande av att Åland behöver mera kunskap om självstyrelsen och folkrättsliga frågor att man borde skjuta till medel. Vi föreslår därför att ”för att underlätta kompetensförsörjningen inom folkrätt, självstyrelse och lagberedningen föreslås ett anslag om 25 000 euro för fyra sommarpraktikplatser för studerande inom dessa områden.” Dessa praktikplatser skulle inte vara kopplade till AMS utan man skulle ha möjlighet att söka en praktikplats flera gånger. Det var den första reservationen.

Den andra reservationen som jag kommer att presentera är undertecknad av ledamot Lars Häggblom och mig själv. Den rör ”Självstyrelseutveckling” och återfinns under rubriken ”Självstyrelseutveckling”. Både vårt parlament, vår landskapsregering och våra partikanslier är väldigt unika såtillvida att vi saknar specialmedarbetare. Det gör många gånger att vi i externpolitiken är ytterst beroende av ledande tjänstemän och att de utöver sitt ordinarie arbete har förmåga att supporta den politiska sfären med det som närmast kunde benämnas för politiska insatser. Vi tror att det här är en nackdel för utvecklingen av självstyrelsen.

Vidare vill vi i samma reservation ta fasta på den goda sammanhållning och den djupa kunskap som den parlamentariska kommittén fick i samband med att man arbetade med en revidering av självstyrelselagen. Sammantaget föreslår vi ”att landskapsregeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som dels får i uppdrag att göra en konsekvensutredning rörande dagens externpolitiska arbete och komma med förslag om hur det politiska systemets resurser bäst kunde stärkas samt att utarbeta förslag till en ny självstyrelselag enligt de åländska utgångspunkterna för reformen”.

Vi har också en reservation som rör ”Hälso- och sjukvård”. Det här är snart en långkörare men så småningom ska den väl förverkligas. Det rör hudcancerfallen. I fjol undersöktes 400 ålänningar under en ganska kort tid och 53 opererades. Vi föreslår nu att alla ålänningar ska ges den här möjligheten och för att också vara samhällsekonomiskt smart så föreslås att läkare och vårdpersonal som utför undersökningen far ut t.ex. till skärgården och att undersökningen sker i respektive kommun. Det ger fler personer möjlighet att delta. Samtidigt är det självklart att det är smartare och mer samhällsekonomiskt att två personer åker ut än att t.ex. 100 kökarsbor ska sätta bort en hel arbetsdag för en undersökning som oftast bara tar några minuter. Det föreslår vi i den motionen.

Vidare har vi motion nummer tre som också rör ”Hälso- och sjukvård”. Vi tycker att hälsocentralen i Godby kort och gott borde hållas öppen fem vardagar i veckan i stället för fyra. Vi skriver att till Hälso- och sjukvård ska fogas följande text. ”Vid hälsocentralen i Godby utökas öppethållningstiderna från nuvarande fyra till fem vardagar i veckan för att därigenom möjliggöra närproducerade och högkvalitativa sjukvårdstjänster på norra Åland till gagn både för den enskilda och samhället i stort”.

Vidare har vi nummer fyra och den rör ”Infrastruktur”. Vi tycker att man borde komma igång och börja ”bygga en bro över Prästösund i syfte att stärka norra Åland som region och skapa möjligheter för ett utvecklat samarbete på kommunal nivå och aktivera och intensifiera planerna på en fast förbindelse över Prästösund”.

Vidare som nummer fem har vi ”Varutransporter i skärgården”. Vi har ju också här i lagtinget diskuterat ett spörsmål kring just det. Vårt förslag i den här reservationen går kort och gott ut på ”att landskapet fortsättningsvis ska vara huvudman för upphandling av varutransporter i skärgården”.

Vidare har vi ”Hållbar energiomställning” där vi i reservationen för ett resonemang om olika energiformer på Åland och landar så småningom i en biogasanläggning som vi tror att är alldeles nödvändig för att få till stånd en cirkulär ekonomi på riktigt. Därför vill vi skjuta till två miljoner euro som främjar en hållbar energiomställning. Den kommer ltl Runar Karlsson vidare att utveckla.

Det var alla reservationer som jag hade att presentera här och nu. Den som är intresserad kan gå in på lagtingets hemsida och då får man hela motiveringstexten. Jag har nu valt att bara ta korta snuttar från var och en. Tack för ordet.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Britt Lundberg, replik

Det är mycket värdefullt att det framfördes en reservation kring den här motionen om praktikplatser inom självstyrelsen. Vill vi öka intresset hos våra studeranden för självstyrelsen så är praktikplatser inom regeringskansliet och lagberedningen av yttersta vikt. Det är också oerhört viktigt, precis som vicetalman Thörnroos säger, att samma studerande ska kunna komma tillbaka till arbetsplatsen under flera somrar för att fördjupa sitt intresse. Om man följer det system som bara finns via AMS så har man bara ett tillfälle. Det betyder att man är här sin första sommar någon gång under sina studier. Nästa gång tar man sin praktikplats i Finland eller Sverige eller någon annanstans och får nya intressen och nya intressanta saker som då konkurrerar ut självstyrelsen och också intresset för frågor som (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack för det ltl Britt Lundberg. Vi har en stark samsyn inom Åländsk Center i att vi på detta sätt borde förstärka resurserna och också ge våra studerande - som ofta studerar utanför Åland - en möjlighet att komma tillbaka och få en djup inblick i hur det åländska samhället är uppbyggt och organiserat. Det är en kompetensförsörjning som vi verkligen behöver, speciellt om vi ska kunna utveckla självstyrelsen vidare.

Ltl Britt Lundberg, replik

Så är det! Också inom självstyrelsen har vi kunnat konstatera att det råder en stor brist på studerande som har självstyrelsen som huvudintresse och autonomier, folkrätt och liknande frågor. Vi har ju också i lagtinget sett, när vi ska utse stipendiater till stipendieutdelningen den 9 juni, att vi väldigt gärna skulle vilja ha stipendiater inom de här områdena. Men det är väldigt svårt för det är väldigt få som studerar vidare och kanske går in på forskning inom just de här områdena.

Det har också talats om att högskolan borde satsa på professorer inom detta område. Ska man få någon början så måste man verkligen satsa på studerande och på bredden. Man kan inte räkna med att det dyker upp intresse inom högskolan om man inte stöder dem som studerar detta på grundnivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När det gäller Godby hälsocentral så delar jag i mycket stor utsträckning den uppfattningen men ser att det finns vissa praktiska hinder för det, där framförallt läkarbristen kanske är den främsta. Jag hoppas att ÅHS kan gå vidare med expertsjuksköterskesystem och att vi skulle kunna få mera primärvård, mera tidig vård, och sätta större fokus på det i stället för den tyngd som idag ligger på specialistvården. Även om jag inte understöder den här motionen i dagsläget - med de grundförutsättningar som finns idag - så stöder jag definitivt andemeningen och jobbar för den på lång sikt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack för det ltl Ingrid Johansson och liberalerna. Jag tackar för det stödet. Jag tycker att det är samhällsekonomiskt smart. De var som någon sade, att ”vi betalar hyra alla vardagar i veckan för en lokal och har den uppvärmd i standby-läge” så varför inte maximera nyttan?

Ltl Ingrid Johansson, replik

För att ge uppslag för kommande motioner åt Centerpartiet så kan man ju konstatera att där också finns en tandläkarstation som används ännu färre dagar i veckan. Jag håller med om att det inte är riktigt smart att vi betalar hyra för de här lokalerna utan att nyttja dem fullt ut. Det här är en fråga som inte har varit av allra högsta prioritet under den omvälvande perioden som har varit i ÅHS, både med byte av sjukhusdirektör och chefläkare samt andra mera akuta frågor. Jag hoppas att vi kan ta itu med den här frågan så snart som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Eftersom man kan få en bild av att vi skulle vara djupt oeniga när det gäller tillsättande av en kommitté gällande självstyrelsens utveckling så vill jag upplysa att vi hade ett positivt förkastande när det gällde den delen i finans- och näringsutskottet. Vi har en skrivning som bemöter just detta. Det står så här i betänkandet ”för att på Åland fortsättningsvis säkerställa ett brett politiskt samförstånd i arbetet med ett nytt självstyrelsesystem bör det fortsatta arbetet ske på ett sätt så att en bred politisk representation uppnås”.

Det kan vara en kommitté som tillsätts så som reservanterna säger, men det behöver inte vara det. Det som finans- och näringsutskottets majoritet kom fram till var att det är bäst att självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen tillsammans funderar ut vilken organisationsform som hanterar detta bäst.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, det är sant att det fanns en samsyn i finans- och näringsutskottet kring de här frågorna. I reservationen valde vi ändå att lyfta in två av våra budgetmotioner för att ytterligare ge en politisk input om vad det är som Center står för. Jag tycker att det är viktigt att enskilda partier också har möjlighet att göra det. Men jag håller helt med det som finans- och näringsutskottets ordförande Petri Carlsson från Moderat Samling säger, att det finns en ganska stark samsyn faktiskt kring självstyrelsepolitiska frågor. Nu gäller det bara att orka ta sig vidare efter alla bakslag som har varit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Fru talman! Jag tänkte säga några ord om hudcancerscreeningen och reservationen kring den. Jag vill förtydliga så att det blir riktigt tydligt för alla, att alla har möjlighet att få sina prickar och hudförändringar kontrollerade på ÅHS genom att ringa dit och boka en tid. Även i skärgården kan man få komma när läkaren kommer ut till skärgården och få detta kontrollerat. Man behöver inte vänta på några screening- eller prickdagar eller så. Antagligen efter några veckors väntetid så finns det möjlighet att få dem kontrollerade.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag delar inte den analysen som ltl Pernilla Söderlund nu gör. Den information som jag har, vad gäller trycket på läkartiderna ute i skärgården, är att det är ett väldigt, väldigt hårt tryck på att man ska ha möjlighet att få komma dit.

 Är det så nu att Liberalerna kan garantera att alla skärgårdsbor som vill har den här möjligheten? I så fall ska jag naturligtvis med glädje ta emot det beskedet.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Vi har ju behandlat den här frågan i utskottet ganska nyligen och vi konstaterade att frågan om screeningens vara eller inte vara kommer att läggas på landskapsläkaren som är på plats om några veckor. Det är alltså en nyanställning av en landskapsläkare som snart kommer på plats.

Det finns mycket att säga om den här screeningen som inte har visat sig vara helt effektiv och evidensbaserad. Man hittar inte alla prickar som borde hittas under en sådan här screening och tvärtom, man friskförklarar sådana som inte skulle vara friskförklarade. Om den här metoden så finns det mycket att säga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag tycker att jag känner igen det här replikskiftet. Jag undrar om inte ltl Pernilla Söderlund och jag har haft det tidigare. Och då säger jag det som jag också sade sist, att det finns ingen screeningundersökning som är 100 procentig. Jag har bekanta som har genomgått mammografier och som två månader senare har konstaterats ha cancer. Det finns ingen screening som är 100 procentig. Vi menar att man inte behöver vänta på landskapsläkaren. Det är fråga om ett tredelat samarbete mellan Cancerföreningen, en privat läkarstation och ÅHS. Det här samarbetet behöver egentligen bara en god planering. Man behöver inte sitta och vänta på att en landskapsläkare ska komma på plats. Jag tror att landskapsläkaren som kommer har andra och större frågor som han behöver fördjupa sig i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Prästösundsbron är givetvis ett intressant infrastrukturellt projekt. Men jag ska säga några ord om den miljökonsekvensbedömning som gjordes som ett led i det kortruttsarbete som uppgjordes och togs fram under ledning av dåvarande infrastrukturministern, dvs. nuvarande vicetalmannen. I samband med det arbetet beställdes då en miljökonsekvensbedömning för just Prästösundsbron. Minns jag rätt så kostade den ungefär 250 000 euro. Ett omfattande och mycket välgjort arbete. Min fråga till vicetalmannen blir, att anser vicetalmannen utifrån sin tidigare position att det är nödvändigt att utföra miljökonsekvensbedömningar som ett led i att förverkliga stora infrastrukturprojekt?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag förstår inte riktigt hur den frågan kopplar ihop med mitt anförande? Vad gäller en bro över Prästösund så beställdes en miljökonsekvensbedömning helt som lagen förutsätter. Det beslutades av nuvarande infrastrukturminister Mika Nordberg. Som jag ser det så är det väl bara att gå vidare med det projektet om man vill.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan gäller ett förslag om att förverkliga Prästösundsbron och det är en synnerligen konkret fråga till vicetalmannen, eftersom vicetalmannen också i ett annat sammanhang har lagt fram ett förslag om att upphandla en tunnel till Föglö. Då blir den konkreta frågan igen till vicetalmannen, anser vicetalmannen att det är viktigt och nödvändigt att göra utförliga miljökonsekvensbedömningar innan man upphandlar stora infrastrukturprojekt eller inte? Antingen är det så att man behöver utföra miljökonsekvensbedömningar eller alternativt så kan man uppfatta att det var onödigt att sätta 250 000 euro på en miljökonsekvensbedömning för just Prästösundsbron.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag förstår inte riktigt finansministerns analys. Mig veterligen så finns det väl inget val när man ska göra en miljökonsekvensbedömning eller en miljöundersökning. Det finns en lagstiftning som ligger i botten när man ska göra si och när man ska göra så. Självklart är ju målsättningen att den ska följas.

När det gäller en bro över Prästösund så visst måste man göra en miljökonsekvensbedömning där, och det har ju också gjorts. Lagen är väldigt tydlig vilka undersökningar som ska göras var, när och hur.

Jag får en lätt känsla av – men det är nog bara en känsla - att ministern nu försöker göra en koppling och generalisera andra infrastrukturella projekt och huruvida de behöver miljökonsekvensbedömningar eller inte. Men det är inte en politisk fråga. Det kan inte finnas någon politik i det därför att det finns en lagstiftning och lagstiftningen ska följas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Lars Häggblom som presenterar sina reservationer.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag har sex reservationer till finans- och näringsutskottet betänkande till budgeten.

Den första handlar om ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” och den omfattas även av vicetalman Thörnroos och ledamot Toivonen. ”Landskapsregeringen har för avsikt att skära ner landskapsandelar till kommunerna. Under kommande år innebär det ett tryck på kommunerna som kommer att resultera i skattehöjningar under kommande år inom kommunerna. Med anledning av detta föreslår vi att momentet 33 000 ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” ökar med fyra miljoner euro och att följande text läggs till motiveringen - Landskapsregeringen får i uppdrag att återställa landskapsandelarna till kommunerna för att säkerställa nuvarande servicenivå och skatteuttag av medborgarna”. Det var den första.

Nästa reservation gäller ”Inkomster för inbetalning av lån” och även den omfattas av vicetalman Thörnroos och ledamot Toivonen. ”I en skild lagmotion föreslås att enskilda bolag och kommuner ska ha möjlighet att bortbetala landskapslån för bostadsändamål i förtid i utbyte mot att alla sanktioner borttas såsom att erlägga nytta av lånets låga ränta. Med anledning av ovanstående föreslår vi att intäkter under moment 89 200 ”Finansiella poster” ökas med 30 miljoner samt att motiveringen erhåller följande tillägg - I enlighet med lagmotion nr 5/2017-2018 beräknas inkomster för återbetalning av lån öka med 30 miljoner euro vilket väsentligt skulle öka landskapets likviditet samt medföra att upptagande av lån undviks.”

Jag tar följande reservation. Det gäller ”Penningautomatmedel” och har omfattats av mig och ledamot Toivonen. ”Av anslaget under momentet reserveras en miljon att användas till att alla som konstateras drabbas av spel som inte uppfyller de krav som bör ställas på ett ansvarsfullt spel via Åland Penningautomatförening ska ersättas för uppkommen och konstaterad skada. Med anledning av det ovanstående föreslår vi att motiveringen under moment 35 000 ”Penningautomatmedel” erhåller ett tillägg till texten - En miljon reserveras att användas till att alla som konstateras drabbas av spel och som inte uppfyller de krav som bör ställas på ett ansvarsfullt spel via Ålands Penningautomatförening ska ersättas för uppkommen och konstaterad skada.”

Så har jag nästa reservation. Den handlar om ”Skrotbilar” och den omfattas även av vicetalman Thörnroos. Alla vet vi att skrotbilarna håller på att bli ett stort problem i vårt samhälle. I Finland infördes år 2015 en skrotbilspremie och ”med anledning av ovanstående förslår vi att anslaget för moment 46 000 ”Cirkulär ekonomi” ökas med 100 000 euro samt att följande text införs i motiveringen till momentet - Skrotbilspremie införs år 2019.”

Följande reservation handlar om ”Turismens framtid på Åland”. Där tycker vi att ett turiststrategidokument för Åland bör revideras och förnyas. Alla vet vi att turismen idag kanske stampar på stället eller går tillbaka. Därför har vi föreslagit ”med anledning av det ovanstående att moment 61 000 ”Näringslivets främjande” ökas med 50 000 euro samt att momentet får följande motivering - Anslaget ska användas för att en utomstående konsult ska uppgöra åtgärdsförslag för att stärka och utveckla turistnäringen i landskapet Åland.” Den motionen har omfattats även av vicetalman Thörnroos och ledamot Toivonen.

Min sista reservation gäller ”Kortrutten”. ”Landskapsregeringen fortsätter med kortrutten på västra Föglö utan att beakta tunnelalternativet. Med anledning av ovanstående föreslår vi att motiveringen under 75 010 ”Upphandling av sjötrafik” får följande lydelse - Landskapsregeringen får i uppdrag att avbryta nu aktuell upphandling för färjetrafik Svinö - Mellanholm 2022- 2037 om sjötrafik till Föglö samt göra en trafikmässig neutral upphandling där även tunnelalternativet till Föglö inkluderas. Efter det att anbud inkommit ska landskapsregeringen inbegära lagtingets åsikt innan fortsatta åtgärder vidtas”. Det har även omfattats av vicetalman Thörnroos och ledamot Toivonen.  Det var samtliga.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl John Holmberg, replik

Tack talman! Tack ledamot Häggblom! I betänkandet på sidan 5 under rubriken ”Kommuner” finns följande att läsa. ”Kommunernas kassamedel har ökat och överskred till och med skuldsaldot med nästan tre miljoner euro i slutet av 2017. Resultaten har varit positiva varje år under samma period och i medeltal har det sammanräknade resultatet uppgått till nästan tio miljoner euro. Kommunerna har således de senaste åren som helhet lyckats relativt bra med att uppfylla behovet av att göra positiva resultat för att skapa utrymme för investeringar och för att hantera skulder.”

Vad jag upplevde i arbetet med betänkandet så var det någonting som ledamot Häggblom hade samsyn i. Av vilken orsak vill obundna ledamoten Häggblom nu reservera sig och inte vara med i den kostnadseffektivisering som hela det offentliga Åland gör just nu?

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack talman! Det är ju så att när man ändrade på landskapsandelssystemet för kommunerna för några år sedan så blev det så att kommunerna skulle få mera pengar i stället för att erhålla bidrag och lån från landskapet. Därför behöver kommunerna ha en liten buffert med tanke på framtida investeringar i skolor, daghem och övrigt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag blev inte så mycket klokare av det svaret tyvärr. Siffrorna i betänkandet talar väl för sig själva med tanke på det överskott som t.o.m. överskrider skuldsaldot med nästan tre miljoner euro.

Är det den politik som de Obundna vill ha? Att vi ska beskatta ålänningarna ännu hårdare för att bibehålla dagens kommunantal? Vårt kommunalskatteöre är ju - sett till motsvarande i Finland - redan väldigt högt.

Ltl Lars Häggblom, replik

Nej, jag anser bara att kommuninvånarna ska få tillbaka sina pengar som man har inbetalt till statsskatt, moms och annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnar på vad ledamot Häggblom säger. Bara kommunerna får tillbaka sina pengar så vill han säkerställa servicen. En tydlig fråga är då om de kommuner som lider av svårigheter idag kan garanteras en helt annorlunda service i morgon ifall pengarna skulle komma tillbaka?

Ltl Lars Häggblom, replik

Det kommer i allt högre grad att trygga invånarna i respektive kommuner vilka idag har problem.

Ltl Mikael Staffas, replik

Men vi får också ta del av att den demografiska utvecklingen inte är någonting som gynnar våra kommuner, åtminstone inte de små kommunerna som lider av den situation som de är i nu. Ändå påstår ledamoten att allting kommer att ordna sig ”bara vi får lite mera pengar”. Är det verkligen en korrekt uppfattning från Obundnas Lars Häggblom?

Ltl Lars Häggblom, replik

Det är en korrekt uppfattning att kommunerna kommer att få enklare att säkerställa den lagstadgade servicen om man har tillgång till kassamedel, ja!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Med anledning av den motion som ledamot Häggblom driver - om en eventuell återbetalning av medel till de drabbade kopplade till PAF och den s.k. bokförarhärvan - så finns här en chans för mig att återkoppla till den frågan. Jag gav, för landskapsregeringens del, tidigare ett löfte om att analysera frågan.

Landskapsregeringen har just analyserat läget med anledning av bokförarhärvan och det krav på återbetalning som har ställts. Beskedet i det här läget är det att landskapsregeringen - och i synnerhet PAF - i nuläget fokuserar på den fortsatta rättsprocessen i hovrätten och avser att därefter återkomma till frågan när den processen är slutförd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! När det gäller budgetmotion nr 11 som ledamoten läste upp reservationen för, dvs. möjligheter att återbetala landskapslån för bostadslån i förtid, så tycker jag personligen att det är en av de mer intressanta motionerna som finns i den motionsflora som vi har fått till oss. Vi skriver ju också i vårt betänkande att i det här ärendet finns det en lagmotion som behandlas i social- och miljöutskottet. Det kan vara skäl att vi faktiskt avvaktar den behandlingen för att sedan fundera på - om man ska gå in för det - vad det handlar om för intäkter. Det här kommer lite i fel ordning, att först godkänna motionen här och sedan fundera på vad konsekvenserna blir i lagmotionen.

Ltl Lars Häggblom, replik

Det är ju tacksamt att ärendet är under beredning i alla fall.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är bra att de tittar på, granskar och analyserar detta för det har ju inte vi gjort i finans- och näringsutskottet. Vad vill de här låntagarna och hur ser det ut?

Vi vet ju sedan tidigare att det har funnits en landskapsregering för ganska många år sedan som valde att göra just på det här sättet, att möjliggöra detta i förtid för att stärka likviditeten i landskapet och få fart på bostadsmarknaden. Man har haft lite olika synpunkter på det. Jag tycker att det är en intressant fråga som jag tycker att man absolut kan analysera närmare och fundera på om det skulle vara någonting för oss framöver.

Men låt nu social- och miljöutskottet först göra den här djupanalysen av lagmotionen och sedan får vi se hur vi går vidare därifrån helt enkelt.

Ltl Lars Häggblom, replik

Det är flera som har varit i kontakt med mig och frågat om man ska komma med de här förutsättningarna för att man ska kunna betala bort sina landskapslån, speciellt nu när bankräntorna är låga. Man kan t.ex. omsätta dem i andra lån och slippa de restriktioner som man har på landskapslånen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen som presenterar sina reservationer.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagting! Då inleder jag den fjärde och sista budgetdebatten denna lagtingsperiod för min del. Jag vill börja med att tacka övriga medlemmar i utskottet för en mycket spännande period så här långt. Liksom också sekreteraren som gjorde att också slutresultatet ser professionellt ut.

Jag måste tillstå att det började rätt spännande med att kämpa på i utskottet även om jag ju inte alltid får gehör för de kloka motioner och förslag som jag har. Det heter ju att man ska sluta när det är som roligast, så det börjar väl vara dags nu då. För det finns väl ingen som sitter två perioder i finans- och näringsutskottet, även om man har möjlighet till det. Eller hur ledamot Petri Carlsson?

Fru talman! Denna gång fokuserade jag mitt motionsarbete på att upprepa de motioner som inte godkänts tidigare, men som ändå kändes lika relevanta som då de skrevs första gången. Utöver detta hade jag några motioner som hänförde sig till textdelen.

I mitt gruppanförande i remissdebatten fokuserade jag på frågan om Åland hade en tillväxt i BNP eller inte. Och det gällde kärnfrågan BNP per capita. Då sade jag att min personliga slutsats var att Åland inte hade haft någon tillväxt under åren 2016 - 2018 i motsats till hur det kanske presenterades i förlaget till budget för landskapet Åland, som det då hette.

Fru talman! Jag påpekade då att ekononomer använder ordet ”recession” då utvecklingen per capita är negativt två kvartal i rad. Vad jag kunde se från tabellen med BNP och flyttningsnettot så indikerade det att Åland hade befunnits sig i en recession, kanske t.o.m. flera gånger under de senaste åren.

Fru talman! Som vi nu kan se i betänkandet så har utskottet erfarit att BNP-tillväxten per capita preliminärt var -0,5 procent år 2017 och förväntas uppvisa liknande siffror för i år. Däremot så har den sammanlagda BNP-utvecklingen varit positiv tack vare befolkningstillväxten.

Fru talman! För min del var det viktigt att få en korrekt beskrivning av ekonomin både på Åland och i omvärlden. Därför föreslog jag - men fick inte ert understöd för det - att under rubriken ”Allmänna motiveringen, världen” skulle få följande tillägg ”I den svenska budgetpropositionen i november var prognosen för BNP år 2018 + 2,6 procent och +1,3 procent per capita. De preliminära uppgifterna för tredje kvartalet blev dock” - några veckor senare alltså - ”+1,6 procent för BNP, vilket tyder på att nedgången kommer tidigare än beräknat.”

 Det här vill jag ha en omröstning om här senare.

Fru talman! Det här avsnittet tycker jag att är viktigt av två orsaker. För det första visar BNP-prognoserna att utvecklingen per capita förväntades bli 1,3 procent medan den sammanlagda ökningen BNP förväntades bli 2,6 procent. Orsaken är ju Sveriges ökande befolkning, vilket jag inte i det här sammanhanget ska gå in på mera. Men i Ålands budget så var det enbart den något missvisande uppgiften om den totala BNP-utvecklingen som presenterades.

Fru talman! Någon vecka efter att budgeten och prognosen för 2018 presenterades kom de preliminära uppgifterna för tredje kvartalet i Sverige, som utvisade att den sammanlagda BNP-tillväxten inte var högre än +1,6 procent. Kvartalet visade t.o.m. en negativ utveckling. Det tyder på att avmattningen av BNP kom tidigare än väntat i Sverige.

Fru talman! I avsnittet ”Världen” framgår att den svenska kronan har försvagats med 20 procent i förhållande till euron. Jag försökte där få in att det har skett på fem år, för att vi tydligare ska se effekterna och för att kunna förstå att även om BNP per capita i Sverige har gått upp så har deras köpkraft stadigt försämrats ur åländsk synvinkel. Det är ju det som är relevant här.

Fru talman! Det här är basuppgifter som borde ligga till grund för hela budgetprocessen. Som vi har sett så är beskrivningen av Ålands ekonomi aningen mera dyster i betänkandet än vad det var i budgetförslaget.

Fru talman! Med en dåres envishet försökte jag därför lyfta fram avsnittet just om det åländska näringslivets tillväxtförutsättningar. Jag föreslog åtminstone tre gånger att avsnitten ”Världen, Finland, Åland, Landskapets ekonomi, Kommunerna och det åländska näringslivets tillväxtförutsättningar” skulle få utgöra en naturlig helhet. Jag ville betona att det är en viktig bit. Men som Friedrich Schiller sade: "Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves". Nå, i utskottsarbetet är det inte så ovanligt att man får kämpa utan att man får de resultat som man vill ha.

Fru Talman! Jag hade även velat att det sistnämnda avsnittet hade fått en ännu större tyngd. Med min ännu begränsade parlamentariska erfarenhet så har jag svårt att veta vad man kunde skriva in. Och speciellt ur oppositionens synvinkel så är det svårt att veta vad regeringen har i kikaren. Men min åsikt är att det som man har i kikaren borde göras snabbare, det borde göras mera omfattande och på ett bredare plan än vad som nu beskrivs, då det ekonomiska läget helt enkelt har försämrats under denna budgetprocess.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund, som vi gemensamt från oppositionen har en reservation där vi föreslår att i den allmänna motiveringen, under rubriken ”Det åländska näringslivets tillväxtförutsättningar” skulle ha texten: ”Mot bakgrund av att BNP per capita har utvecklats negativt för Åland, såväl år 2017 som år 2018, och då en nedgång i BNP-tillväxten prognostiseras såväl i Finland och i Sverige som i övriga världen, så bör ett näringsutskott inrättas för att kunna fokusera på att förbättra förutsättningarna för ökad tillväxt på Åland.”

Fru talman! Detta är naturligtvis inget som är hugget i sten. Det är en idé för regeringen att spinna vidare på. Alternativet kan även vara en arbetsgrupp som även innehåller personer från näringslivet.

Fru talman! Jag noterar att tiden går ut men jag har lite kvar.

Det är resultatet som är det viktiga och att man på ett eller annat sätt, så fort som möjligt, kan ta fram både planer och idéer för att öka tillväxten på Åland. Det förefaller nu som om tillväxtmålet är viktigare än målet att få budgeten i exakt balans.

Och, fru talman! Mot bakgrund av att situationen är något dystrare än vad som framkom i budgetförslaget och då utvecklingen i omvärlden har försämrats något, så utgår jag också ifrån att regeringen inom kort kommer i en tilläggsbudget med ytterligare tillväxtinriktade åtgärder. Då vi nyligen dessutom fick en ny ÅSUB-rapport om en utsatthet bland 17 procent av ålänningarna, så hoppas jag att det också kan kopplas till den delen. Tack.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Toivonen för fram en text i sin reservation och i presentationen om att man skulle skriva in vad de har kommit fram till i den svenska budgetpropositionen. Det må så vara. Det var ju därför som vi inte kunde få in den här texten eftersom ledamot Toivonen hänvisade till preliminära uppgifter för tredje kvartalet. Det är ju siffror som ledamoten antagligen har googlat fram via Dagens Industri. Det må vara en ansedd tidning men utskottet kan ju inte börja skriva in faktasiffror från en tidnings information. Vi går ju på prognosinstitut och tittar på vad de säger som är ansedda forskningsinstitut, som ETLA till exempel och vår egen ÅSUB. Vi kan inte gå på tidningsskriverier och skriva in siffror i vårt betänkande (…taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! När det gäller BNP-siffror så är de alltid preliminära i ungefär två år innan de blir slutgiltiga. Så slutgiltiga siffror kan vi inte få för 2017 eller 2018. Att de här uppgifterna har presenterats i en dags- eller veckotidning så försämrar ju inte den analys som hade gjorts av konjunkturinstitutet, om jag minns rätt. Min uppfattning är att det här är viktiga saker och att betona att det har ändrats. Det är det som är min viktiga poäng och att det berör omgivningen och Sverige.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Utskottet har varit tillmötesgående och faktiskt tagit in flera skrivningar kring de här sakerna på bl.a. uppmaning av ledamot Toivonen. Men när det kommer till just den här specifika detaljen så var det en hänvisning till en tidning. Må så vara ansedd, men vi kan inte ta in den typen av skrivningar på basen av tidningsuppgifter utan att vi själva har verifierat de bakomliggande rapporterna. Det gjorde vi inte i det här fallet. Vi hade inte den rapporten att titta på och fundera kring. Vi valde att inte ta in de här skrivningarna. Men jag ville bara poängtera att vi försöker göra ett seriöst jobb som baserar sig på fakta från de forsknings- och konjunkturinstitut som finns tillgängliga och är vedertagna.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Ja, jag har fått in några skrivningar så därför tackade jag inledningsvis.

Det var vissa saker som jag också ville få in och det här var en sådan sak. Men eftersom jag inte fick in det så får jag framföra det här från talarstolen i stället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Att styra in det åländska samhället på tillväxt är ett viktigare mål än att nå millimeterbalans i en årlig landskapsbudget. Så är det! Det sade ledamot Toivonen och jag håller med om att det är på det sättet. Det tycker jag också att landskapsregeringen visar genom ett avdrag och där målet är att skapa tillväxt med avdraget om en totalkostnad på 1,8 miljoner euro och att vi tar det i stället för att nå just millimeterbalans i landskapets budget. Skulle man slopa avdraget och gått till noll på det, så skulle vi ha haft den där millimeterbalansen.

Jag håller med om att vi måste skapa tillväxt, annars kommer vi att få stora problem i framtiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Tack för att ministern håller med mig i de frågorna. Att vi sedan har avdraget för de s.k. låg- och medelinkomsttagarna så det ska jag kanske inte replikera på nu. Det finns möjligheter i framtiden. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Varför inte, ledamot Toivonen? Ett avdrag som tas för att skapa tillväxt och som stimulerar intern konsumtion och som möjliggör sparande för vissa för att göra satsningar för framtiden, det är ju just det. Jag är beredd för min del att försvara detta avdrag hur mycket som helst. Vill någon argumentera emot det så är det fritt fram förstås. Men det är ett förslag just för att råda bot på de dåliga BNP-siffror som vi har. Sedan kommer inte detta att ensamt räcka till utan det kommer att krävas ytterligare många åtgärder under många år framöver. Det tror jag att vi får räkna med.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Eftersom minister Perämaa fortsätter med detta avdrag så kan jag väl säga att ja, tillväxt på 1,8 miljoner ger tillväxt men det skulle också ge tillväxt om man skulle rikta det till den grupp på 17 procent som nu ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Det har jag också några motioner kring och reservationer om och det kommer jag att komma in på i ett senare anförande. Jag pratar kanske lite mycket kring mina reservationer så jag får inte in alla i ett anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av minister Mats Perämaa.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag tycker att finans- och näringsutskottet har gjort ett bra jobb. Finans- och näringsutskottet fokuserar i hög grad på konjunkturläget i vår nära omvärld - Finland och Sverige - och utskottet fokuserar på bristen på tillväxt här på Åland. Den som hörde landskapsregeringens presentation i budgetremissen och hörde det som jag sade, att landskapsregeringen valde att i hög grad fokusera just på de frågorna eftersom just dessa frågor är högaktuella och problematiska. Därför tycker jag att det är väl att den signal som landskapsregeringen gav har fått fotfäste i finans- och näringsutskottet där det arbetet förs framåt på ett mycket bra och tydligt sätt.

Sedan budgetremissen hölls så har inte situationen blivit bättre. Det kan man inte säga. Precis som utskottets ordförande sade så har finansministeriet häromdagen i sin bedömning fram till år 2023 förespeglat befolkningen i Finland på en gradvis sjunkande tillväxt för finländsk del vilket kommer att påverka vår ekonomi, oberoende av hur det ekonomiska systemet ser ut år 2023. Vi kommer ändå att vara beroende av skatteintäkter till den finska statskassan. Det understryker bara att det är viktigt att det här lagtinget - och vilken landskapsregering som helst - fokuserar just på det tema som har nämnts flera gånger, dvs. attraktionskraft, konkurrenskraft och tillväxt. Givetvis, som man alltid ska säga, en tillväxt som sker på ett hållbart sätt. Det här kommer säkerligen att ha ett tema som får behandlas här i lagtinget under många år framöver.

Samtidigt leder insikten om det här till att de politiska partierna här på Åland, nu när vi går in i ett valår, inte har utrymme att föreslå precis allt åt sina väljare framöver. Det blir förstås inte trovärdigt i förhållande till den diskussion som vi för här just nu. Men det där är förstås upp till var och en att avgöra.

Jag ser väldigt mycket fram emot den näringslivsdebatt som ska föras här i början av året, uppenbarligen initierad av talmannen med flera därtill. Det blir säkert ett gott led i det här arbetet, givetvis kopplat till några budgetar som den här landskapsregeringen fortfarande har förmånen att få leverera till lagtinget.

Sedan litet om den förda finanspolitiken under den här mandatperioden. Speciellt Centern lyfte frågan om att finans- och näringsutskottet borde fördjupa sig i hur ekonomin har skötts under mandatperioden. Jag tycker att finans- och näringsutskottet har gjort ett gediget arbete på det området också. Man har levererat det som beställdes. I några tabeller jämte texter har man beskrivit väl hur de budgeterade anslagen har förändras under mandatperioden. Väl så!

Man har också beskrivit det faktum att trots att pensionskostnaderna har ökat med nästan fem miljoner euro under mandatperioden, så tar den här landskapsregeringen ut mindre ur pensionsfonden för att finansiera pensionerna i förslaget för 2019 jämfört med vad man gjorde när mandatperioden började.

Jag har inte noterat att det finns ett enda ord i någon reservation från oppositionen som skulle ifrågasätta det som utskottet har kommit fram till i de här delarna och som man beskrivit där. Då måste det innebära att vi har en ganska bred och gemensam bild av hur finanspolitiken har skötts under den här mandatperioden. Väl så här!

Arbetet med att skapa tillväxt på Åland fortsätter och det är ett arbete som behöver göras på bred front. Tack.

Talmannen

Två repliker är begärda.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att vi är rörande eniga om den saken i lagtinget att det behöver föras en progressiv tillväxtpolitik på Åland nu. Men det som förvånar mig lite är att när finansministern för ganska exakt ett år sedan presenterade 2018 års budget, så använde finansministern egentligen ganska långt samma ord. Möjligen att det är ännu några grader svårare nu.

Då är min fråga, att varför har det inte kommit några skarpa förslag under det här året som har gått? Det är 12 månader igen. För varje månad som går så får vi en lite svårare situation.

Jag blev förvånad. Jag tyckte att det var näringsministern som borde ha hållit det anförande som finansministern höll i den presentationen för ett år sedan. Det var nämligen därför som jag lade det på minnet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det sistnämnda behöver man inte vara överraskad över. Man kan ju vara intresserad av närings- och tillväxtpolitik även om man inte råkar inneha näringsministerposten just för tillfället.

Skarpa förslag. Ja, det har gjorts. Vi har utökat skatteavdraget. Det är ganska nytt med skattepolitik riktat på det här sättet också. Jag tycker att det i sig är ett stort steg att vi går in för att använda skatteinstrumentet. Vi går vidare med kortruttsprojektet som är en inbesparande sak som vi känner till. Vi tjänar tre miljoner euro, vilket kommer att hjälpa den dagen om konjunkturerna sviktar. Vi ska bolagisera högskolan. Om vi lyckas väl där så kommer det att skapa en stark attraktionskraft att via studier så småningom bosätta sig på Åland. Vi genomför kommunindelningslagstiftningen och sammanslår kommuner vilket kommer att skapa en stor potential till inbesparingar också på utvecklingen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I praktiken så har nästan hela den här valperioden gått nu. Vi har möjligen vårvintern kvar att föra en aktiv politik för den här landskapsregeringen. Sedan är vi inne i en valdebatt och en valsituation under de sista månaderna. Därför skulle det vara väldigt viktigt att den sysselsättnings- och tillväxtdebatt som har utlovats av lagtingets talman - och hoppeligen också av landskapsregeringen - ska bli i januari. För då finns det ännu en viss möjlighet att under sessionen mars-april komma med några skarpa förslag om det är så att den debatten lyckas föda några sådana. Det skulle vara väldigt tacksamt om finansministern här skulle kunna utlova att vi får ett sådant material från landskapsregeringen i januari och får den debatten innan lagtinget går på vinteruppehåll. Då kan man faktiskt föda någonting under den här perioden.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag skulle hemskt gärna ge löften och jag kommer att göra mitt yttersta för att vi ska kunna ha den debatten så fort som det bara är möjligt. Men eftersom jag själv inte ansvarar för att ta fram underlaget för den och inte ser min kollega i talarstolen så avstår jag ifrån att ge löften. Men det är det här målet som vi har allihop. I den bästa av världar så kommer vi att ha den debatten då. Det finns ingen anledning till att föra en sådan debatt senare om den kan göras tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ministern nämnde begreppet ”hållbar tillväxt”. Det är många som ifrågasätter om det finns någon sådan. Lite äldre miljöpolitik sade absolut nej. Lite nyare miljöpolitik säger ofta mera positivt. Jag hör till dem som tror på hållbar tillväxt. Framförallt baserad på att det lättaste sättet att minska t.ex. sina utsläpp nationellt är förstås att flytta ut all produktion till länder där det är billigare, där man inte alls har samma miljökrav och där man inte har samma villkor som vi har. Så det betyder att så mycket som vi producerar här på Åland och i kringliggande regioner med samma starka miljökrav och generella produktionskrav desto mera hållbara produkter får vi troligtvis. Jag har många gånger annonserat frågan om att ställa om till cirkulära system.

Men jag tror på hållbar tillväxt och stöder finansministern i det resonemanget. Vi har också hela tjänstesektorn som också hör till den delen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är övertygad om att ska företagen vara framgångsrika i framtiden så kommer de att vara tvungna att ställa om till att leverera sådana produkter och tjänster som kunderna uppfattar som hållbart framtagna. Vi ser ju alla den klimatdebatt som förs just nu och den oro som den väcker hos människor, befogat nog.

Det finns en problematik, som jag själv har sett, i att vi inför nya begrepp i hanteringen hela tiden. Vi måste på något vis hitta den röda tråd som leder just till hållbar tillväxt i denna flora av olika begrepp. För i all välvilja så riskerar vi att göra målbilden oklar om vi antar alltför många bilder.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja, den uppfattningen delar jag i mycket hög utsträckning. Orden ”utveckling” och ”hållbar tillväxt” är ord som håller på att vattnas ur. Därför behöver man förhålla sig till de internationella definitioner som finns. Där kan man konstatera att när det gäller tjänstesektorn så är det sjöfarten som står för den absolut största kakan i den åländska BNP:n när det gäller just tjänstehandelsbalansen. Där har man problem i grundförutsättningarna med tanke på drivmedlen. Men jag kan som exempel nämna Tallink Silja som jag tror att senast nu har gått in i ett starkt samarbete med WWF för att minska matsvinnet ombord. Så oavsett vad vi politiker vill så finns det en stark efterfrågan på hållbara produkter. Den produktionen kommer att starta. Om vi på Åland vill att våra företag ska vara konkurrenskraftiga i ett större perspektiv så måste vi stöda den utvecklingen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts här för lunchpaus och vi fortsätter plenum klockan 12.45.

Talmannen

Plenum fortsätter. Följande anförande hålls av ltl Ingrid Johansson som håller liberalernas gruppanförande.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Den här budgeten är en stark fingervisning om hur politiken under regeringen Sjögren har fungerat. När den här regeringen tillträdde konstaterade den liberala gruppordföranden, under budgetdebatten år 2015, att årsbidraget låg på minus 6,2 miljoner och att budgeten hade ett strukturellt underskott om ca 20 miljoner. Vicetalman Eriksson konstaterade också att vi inte enbart kan spara. Vi måste också se till att vi utvecklar och möjliggör tillväxt, att vi jobbar med reformer som på sikt innebär ett effektivare och smartare sätt att använda våra begränsade resurser. Och reformer har det minsann jobbats med. Jag vill särskilt lyfta fram minister Fellmans arbete i det här sammanhanget.

Vi ser att landskapsregeringen har jobbat till vår belåtenhet. Under mandatperioden har flera satsningar gjorts och fler kommer att komma. Samtidigt har det förts en mycket ansvarsfull ekonomisk politik. Årsbidraget är nu budgeterat till plus 7,6 miljoner och det budgeterade underskottet når inte ens två miljoner. Dessutom har uttaget från pensionsfonden minskat sedan 2015, trots att pensionskostnaderna har ökat. Om man jämför grundbudgeten 2015 med 2019 så har kostnadsanslaget stigit med enbart 2,5 miljoner trots att stora kostnadsdrivande projekt, såsom arbetsvärderingen, har drivits igenom. All heder till finansministern och den övriga regeringen för det.

Vi vet alla att det inte alltid har varit lätt. Men vi vet också att vi har krav från ålänningarna om service också i morgon. Att ta ansvar är inte alltid den mest populära vägen. Men att sitta i Ålands lagting handlar inte om att fatta de beslut som man uppfattar att gör en mest populär utan det handlar faktiskt om att göra det som man anser att är rätt och riktigt.

Talman! Allt handlar som sagt inte om att spara. Det görs satsningar och reformer också. I utskottet har vi djupdykt i några utvalda ämnesområden. Näringsliv och tillväxt, som varit ett område, kommer kollegan John Holmberg att lyfta senare i ett särskilt anförande. Barn och ungdom har varit en annan fråga som vi har studerat närmare. Det kan konstateras att skolan liksom många andra politikområden - de flesta troligtvis - är ett område som behöver satsningar och utveckling. Och mycket händer inom området. Ny lagstiftning för grundskolan är under process. Det arbetas med att mera effektivt kunna nyttja de skolpsykologresurser som finns tillgängliga. Landskapsregeringen kommer att anordna fortbildningar och barnträdgårdslärarutbildningen kommer nu äntligen att bli av.

Vi har i utskottet också diskuterat ekonomisk utsatthet. Lantrådet Sjögren leder ett jämlikhetsråd som djupdyker i ämnesområdet. Vi har stor tilltro till lantrådet och hennes förmåga att nå goda resultat. Och med erfarenhet som socialminister vet lantrådet att det här inte är det lättaste av områden. Flera behjärtansvärda förslag har tillkommit under budgetprocessen. Men till exempel förslaget om ett stipendium vet vi att inte fungerar. Det var till och med så att motionären själv under debatten sade att det var ”fake news”.

Samtidigt är det inte så att ingenting görs, tvärtom. Att dygnsavgifterna ingår i högkostnadsskyddet är en sådan viktig sak. En god prioritering av minister Valve. Men också här vill jag lyfta grundskolelagen där avgiftsfriheten kommer att förtydligas.

Talman! Slutligen vill jag diskutera kortrutten. Det är inget som helst tvivel om att Liberalerna anser att en tunnel vore det bästa för skärgården men det finns några hakar i den frågan.

Låt mig börja med att citera vicetalman Thörnroos från det att hon var infrastrukturminister under den förra mandatperioden. ”Min förhoppning är att den projektorganisation som redan finns och verkar ska kunna fortsätta att arbeta med de här tre olika projekten samtidigt. För om vi inte gör det så är jag väldigt rädd att vi hamnar i samma sits som vi varit sedan 2003, dvs. vi satsade på ett projekt. I det här fallet var det en tunnel till Föglö. Det stötte på patrull. Vi kom inte vidare av olika orsaker och i tio års tid har vi suttit och väntat på att få en tunnel till Föglö. Vi har fortfarande ingen tunnel till Föglö och allting annat har stått stilla under tiden”. Så sade dåvarande infrastrukturministern.

Varför man inte kom vidare var för att det inte fanns någon majoritet i lagtinget för en tunnel. Vi vet alla vilket motstånd kortrutten skapat genom att flertalet ledamöter inte är beredda att satsa på skärgården överhuvudtaget. Jag tror att vi alla vet att flera av dem som idag förespråkar en tunnel inte egentligen vill ha det, utan stöder det för att grusa projektet i sin helhet.

En annan viktig poäng är att vi skulle ha befunnit oss i en helt annan sits om inte tunnelalternativet hade uteslutits av den förra landskapsregeringen. Då hade vi haft motsvarande utredningar och haft en helt annan förutsättning i detta skede för att gå vidare med tunnelalternativet.

En tredje fråga är den ekonomiska biten. Kalkyler visar tydligt att det är billigare att bygga väg och bro än att bygga tunnel. Så även om det intuitivt känns som att Gripöprojektet plus tunnel skulle blir dubbelt så dyrt så ser inte verkligheten ut på det sättet. Det finns ingenting som hindrar en framtida tunnel. Men nu är det viktigt att vi håller i projektet som lagtinget i flera omgångar beslutat om. Men det är anmärkningsvärt - för att låna vicetalman Thörnroos egna uttryck - att vicetalmannen reserverat sig från sin egen plan och sina egna beslut.

För fyra år sedan stod samma person, men då iklädd rollen som trafikminister, och sade ”i och med att kostnaden blev så hög så bedömdes det inte vara ändamålsenligt att göra vidare finansieringsutredningar kring tunneln.” Och dessutom att ”det finns egentligen ingenting som utesluter att man i samband med miljökonsekvensbedömningen av västra Föglö också lägger till ett tunnelalternativ och tittar på det.”

Talman! Förra regeringen lade aldrig in ett tunnelalternativ till miljökonsekvensbedömningen och nu står vi där vi står. För att garantera att utvecklingen av skärgården inte stannar upp så är det det enda rätta att gå vidare med projektet. Tack talman!

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Johansson! För att belysa det problem som vi står inför, och om vi gör så som oppositionen vill, så riskerar vi att skärgården blir lurad på alltihop. Vi arbetar nu med att vi ska bygga östra och västra Föglö. Men om oppositionen får vad de önskar genom att ”filibustra” på det här viset, så riskerar vi att vi bara får till stånd östra Föglö. Då har vi skapat någonting som ingen i skärgården vill ha. Och det är hela trafiken nere i Degerby som ska tas emot av Skarven. Så det är jättebra att ledamoten lyfte fram problematiken.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är ju så att ett tunnelalternativ är oerhört lockande. Jag har personligen stött den tanken under en lång tid. Men nu har vi de utredningar som vi har. Och att börja backa bandet i det här skedet riskerar just det som ltl Mikael Staffas säger, att man inte får någonting alls. Och samtidigt är det så - precis som jag lyfte upp - att det intuitivt känns helt galet att man skulle göra både Gripöprojektet och tunnelprojektet. Men de facto skulle det inte fördyra helheten.

Ltl Mikael Staffas, replik

Nej, till den delen är jag helt enig med ledamot Johansson. Det bästa för skärgården skulle vara att vi skulle få en fast förbindelse till Föglö. Men vi kan inte göra det och riskera allt annat.

Som jag har nämnt tidigare så är det billigare att bygga tre kilometer ovan mark än under mark. Därför är det inte bortkastade pengar att fullfölja det västra projektet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Så är det! Jag hoppas att de partier som nu sitter i opposition - och som tidigare har varit med och plockat bort tunnelalternativen - i fortsättningen låter kommande tunnelprojekt och fasta förbindelser finnas med i planeringen och inte göra på det här sättet så att man hamnar i den här, som jag tycker, beklagliga situationen. Att precis när det sista beslutet ska fattas så börjar man backa tillbaka. Ett projekt som man har lagt miljontals euro på i utredningar och där man hade kunnat ha en bättre beslutsgrund, ifall man i en tidigare process hade låtit det komma med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé som håller Socialdemokraternas anförande.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Tack kolleger i finans- och näringsutskottet för ett konstruktivt arbete. Jag tycker att trots att vi har olika åsikter och att vi har jobbat mycket så har vi ändå haft bra diskussioner. Det är inte lätt att jobba med den åländska budgeten i sin helhet för 2019 och samtidigt ha 60 motioner att försöka beakta och samtidigt hinna med allt detta under den tidpress som vi har. Vi har inte kunnat sätta oss in i allting som vi velat, men vi har verkligen gjort vårt bästa. Jag känner att vi tillsammans har gjort ett bra arbete.

Att sitta i finans- och näringsutskottet är givande och intressant. Under budgetbehandlingen får vi lyssna på mycket kunskap och engagerade personer. Jag skulle lätt kunna ge mig in i detaljer och motioner men ett gruppanförande med en tidsgräns att beakta så kommer jag att hålla mig rätt så övergripande.

Talman! Ser vi på den finländska ekonomin så går den inte så starkt som man tidigare prognostiserade men ändå är det en uppåtgående trend. Som tidigare år så har vi i vårt utskottsarbete hört ETLA som är näringslivets forskningsinstitut och som gett sin version av läget. Vi gläds åt att exporten fortsätter att stiga i Finland vilket den har gjort sedan 2016. Intressant denna gång är att se hur mycket fartygsindustrin gör för den finländska ekonomin vilket också ger litet extra klirr i kassan. Där blir man att fundera, när man beställer fartyg, att se på den finländska ekonomin i det hela.

Även sysselsättningsgraden i Finland stiger fortsättningsvis. Vad har då detta med vår budget att göra? Det jag tänker på är att vår ekonomi sitter i famnen på den finländska. Min tolkning är den, att när den finländska ekonomin går framåt så kommer också det att synas i vår s.k. flitpeng. På Åland har vi utmaningar framledes. Vi måste se hur vi kan vända trenden så att vi inte hamnar in i en lågkonjunktur.

Talman! Vi har vissa näringar som är bra, men sedan är det tyngre inom vissa. Vi har sett i media att det varslas på olika håll. Det offentligas roll är att skapa goda förutsättningar och tilltro till landskapsregeringen och dess arbete. Där ser man även insatser i denna budget.

Talman! Självstyrelseutvecklingen. Vi behöver gemensamt se hur vi själva kan arbeta. Vi har alla ett ansvar att vara med och arbeta för utvecklingen av vår självstyrelse. Är vi med i en grupp så ska vi se till Ålands bästa. Vi behöver alla jobba på olika nivåer. Vi måste komma in tidigare och jobba med tjänstemännen. Vi ser nu t.ex. på hur stor finansministeriets roll är. Här behöver vi jobba med en attitydförändring. Det är därför viktigt att jobba mera med tjänstemännen. Jag har uppfattat att den s.k. Ålandsakademien är en sådan sak. Bra landskapsregeringen! Fortsätt så!

Talman! Alla partier och politiker har ett uppdrag att jobba för vår självstyrelse och att jobba för det svenska språket. Här behöver vi se mera vad vi kan göra tillsammans och vad partierna kan göra själva. Genom dialog och att försöka respektera varandra är ett steg framåt och det gäller att ha en dialog med regeringspartierna i Helsingfors. Med en dåres envishet samt charm och tålamod. Men visst känner vi oss besvikna. Ska vi sätta oss i ett hörn och sura? Eller ska vi ta oss an en ny kamp? Man kan säga som man säger i poesin ”Upp till kamp!”

Talman! Här behöver vi fortsätta jobba med respekt men ändå veta vår rätt. Så här kör vi vidare med Ålands bästa som utgångspunkt, tjänstemän till tjänstemän och vi politiker till riksdagsledamöter. Men glöm inte assistenterna till riksdagsledamöterna, de har också en påverkansroll och kanske att sätta sig in i olika frågor.

Rörande kortrutten så är den Socialdemokratiska gruppen enig om att vi ska ha en levande skärgård och att det måste finnas bra förbindelser till fasta Åland men också mellan öarna. Vi är också positiva till en kortrutt där man får sänkta driftskostnader för att kunna prioritera mera pengar exempelvis till sjukvård. En majoritet i lagtingsgruppen ser positivt på den s.k. kortrutten.

Nu har tunnelalternativet kommit in i diskussionen igen. Många jublar nu med detta som ett alternativ. Däremot känns det inte som aktuellt än så länge. Det är alltför mycket oklart. Till exempel bara det att göra en miljökonsekvensbedömning skiljer tjänstemän och privata intressen sig åt i hur länge som det kommer att ta. Lyssnar man på tjänstemännen så är min uppfattning den, att om man idag skulle få en politisk enighet kring en tunnel så skulle man få den tidigaste om sex till sju år, och bara med planerandet och med all MKB, bergundersökningar och annat som ska göras. Vill skärgårdsborna vänta så länge?

Bekymret med politiken kring skärgårdstrafiken är ofta att inriktningen ändras vart fjärde år, lite beroende på den politiska majoriteten och vad den vill. Är det till fördel för skärgården och dess trafik eller inte? För nog är det lite märkligt hur vi håller på just nu. Det känns lite som om man har en ny utredning varje mandatperiod. Man ändrar inriktning och man ändrar projekt. Skulle vi politiker backa från vägdragningar och var kajer ska ligga och ge mera mandat till tjänstemännen, så skulle de långsiktigt ta fram det mest hållbara sättet. Nu upplever jag att det är den politiska prestigen som styr framom ändamålet. Blir det nu ingen byggnad av västra Föglö på grund av att den juridiska processen inte hunnit slutföras, så bör man stanna upp allt och se vad som är bäst för skärgården. Och då tänker vi ur ett hållbart tillväxtsätt.

Om barn och unga så kommer jag senare med ett personligt anförande.

Talman! Äntligen! I många år har vi från Socialdemokratiskt håll pratat om behovet av specialpedagoger men responsen har varit svag. Mycket kan bero på det att denna behörighet inte finns på Åland och att den sammanblandas med speciallärare. Men det är fel. En specialpedagog, till skillnad från en speciallärare, har mera en handledande roll.

Talman! Vi har nu den tredje ÅSUB-utredningen om ekonomisk utsatthet och social trygghet. Vissa kanske tycker att det räcker med en. Men här ser vi mera en långsiktig trend, vilket vi tycker att är bra. Och nu ser vi fram emot resultatet.

Talman! I samband med att ÅSUB presenterade sin rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet så var det många som reagerade och förslag på åtgärder haglade tätt. Kreativiteten var stor. Till och med så att man kunde börja erbjuda stipendier för att förbättra sin inkomst. Det är bra att man ser till de ekonomiskt utsatta och deras behov. Men vad är rätt åtgärd?

I denna budget finns det en del med. Jag tänkte på att sjukvården blir mer ekonomiskt tillgänglig och trots att man höjer högkostnadsskyddet för de över 75 år så prioriterar man ändå de som är mera sjuka. Med det menar vi den stora förändringen med att hela dygnsavgiften ingår i högkostnadsskyddet och att det verkligen blir en stor förändring. Nu ingår även vissa tandvårdsavgifter i högkostnadsskyddet.

Det som man skriver i den allmänna motiveringen om tandvården i lagförslaget att ”syftet är att förbättra tillgängligheten ur ett ekonomiskt perspektiv” så är verkligen ett steg framåt. Det tackar vi för från den Socialdemokratiska lagtingsgruppen. För den Socialdemokratiska lagtingsgruppen är en ekonomisk tillgänglig sjukvård viktig.

 Talman! Tillbaka till ÅSUB-rapporten. Det som framkom tidigare i debatten är att de äldre är en utsatt grupp. Men inte bara det, utan även att ensamstående och ensamboende lyfts upp. Intressant i rapporten är att ensamstående kvinnor som är i ekonomisk utsatthet minskar radikalt medan andelen män har stigit. I rapporten lyfter man också upp makar och samboende som är bidragsberoende och som har hemmaboende barn under 18 år. När vi ser på den här rapporten, talman, så behöver vi se på helheten. Vi kan inte bara plocka här och där. Landskapsregeringen har jämlikhetsrådet och för dem gäller det nu att gå framåt. Vi kan ge färdkost och vi kan jobba vidare, men det är de som ska komma med ett beslutsunderlag till oss.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag håller med ledamot Winé att det är olyckligt när kursen i skärgårdens förbindelser varierar vart fjärde år, beroende på hur valen har gått. Det som är det viktiga är helhetsgrepp och kontinuitet och att försöka jobba mot ett mål, oberoende av regeringsbyten. Det är det som skulle vara det viktiga.

Det som jag också tänkte säga om västra Föglö och att bygga över Gripö, är att Gripö är ett område som kontinuerligt och till största delarna har använts för skogsbruk. När man säger att det har så omistliga värden, så då tror jag att man skjuter lite väl högt. Ett skogsbruksområde är ett område som man rör och det har förekommit skogsbruk genom alla tider på dessa öar.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det är lite så som jag upplever det nu. Nu sitter vi här och pressar in om vi klarar av det under den här mandatperioden. Man sitter och räknar månader - inte bara med det här utan med annat också - och med besvär och annat kan man lyckas skjuta upp det över valet så att man kan sänka det. I så fall ännu ett misslyckande för politiken. Men kanske någon vill jubla och känna att ”ja, nu vann vi igen!” Men är det då för skärgårdsbornas bästa? Det där har jag börjat fundera på.

Det är kanske en dröm att vi gemensamt skulle hitta en helhet och ha en hållbar skärgård och där vi säger till tjänstemännen ”vi vill ha en hållbar tillväxt i skärgården och i skärgårdstrafiken, hur är förutsättningarna? Ta fram material!” Och så skulle vi i politisk enighet besluta om det. För skärgården är viktig men vi måste ta beslut.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Tar vi det som hände under den senaste mandatperioden, när Jurmo hade chans att få en förbättring med vajerfärja men man backade i sista stunden när buden kommit in. Det är den sortens lappkast som är illa för skärgårdens framtidstro. Så om vi alla jobbar gemensamt och försöker komma framåt och har ett mål så är det det bästa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ledamot Winé, det är ju inte för skojs skull som vi inom Centern - och större delen av oppositionen - är tveksamma till hållbarheten i kortruttsprojektet som nu pågår på västra Föglö. Ni måste erinra er även detta, med tanke på det stenografiska protokollet och historien. Vi anser - vill jag upprepa - att det inte är försvarbart att bygga en 538 meter lång bro. Det är inte försvarbart att banka och ha sig i den omfattningen som man behöver. Det handlar om hållbarhet både i ekonomi och miljö. Det är ju det, bästa ledamot Winé, som gör att vi är ytterst tveksamma. Därför tycker vi att en upphandling som innehåller ett tunnelalternativ - vad skulle det skada?

Ltl Göte Winé, replik

Framförallt skulle jag vilja veta hur hållbarheten är i ett tunnelalternativ? Det är ju det som man måste börja titta på här. Just nu upplever jag att det inte händer någonting. Vi står vart fjärde år och stångas. Ett år kommer ett alternativ och ett annat kommer det ett annat. Sedan sitter Centern här nu och säger ”jo, men det här Winé, det är inte hållbart att bygga denna bro”. Och sedan har man själv en motion om en nästan lika stor bro mellan Prästö och Vårdö. Men då är det plötsligt helt hållbart! För då kanske det sparar in pengar.

Men bästa ledamot Jansson. Även den här kortrutten är hållbar tillväxt som jag ser det. Vi försöker sänka driftskostnaderna för skärgårdstrafiken för att kunna prioritera mera till bland annat sjukvård och utbildning. För mig är det jätteviktigt med en levande skärgård, men vi ska också kunna prioritera annat. Det är genom det här som vi försöker få ihop det. Det är tufft men vi måste se framåt!

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, det är tufft. Det är tufft när landskapsregeringspartierna väljer att till och med gå emot den kommun - det vill säga Föglö - där man politiskt anser att en tunnel är det bästa alternativet. Varför skapa ett mellanläge där man fortfarande har en fortlöpande driftskostnad i landskapets ekonomi, i stället för att satsa på ett alternativ som faktiskt skulle ge en besparing enligt de kalkyler som finns.

Jag förstår att ledamot Winé, som socialdemokrat, inte tycker att det privata initiativet är så bra. Men för oss som ser till helheten så är det jättebra om det finns privata krafter som är villiga att ikläda sig ett stort ansvar. Förmodligen kommer man själv att bekosta en miljökonsekvensbedömning, eftersom man anser att det här är så pass viktigt för hela Åland och att man faktiskt ska komma till skott den här gången. Så vi hoppas fortfarande på litet förnuft och att det inte bara är Carina Aaltonen som talar för större värden inom Socialdemokraterna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ledamot Jansson! Intressant att höra detta och hur man diskuterar att ingenting händer och att vi borde se längre framåt.

Men bästa ledamot Jansson! Nog är det ju så att vi måste börja titta på hur vi ska klara av detta. Man säger att en MKB ska bli klar till maj. Tror ledamot Jansson och Centern att det är realistiskt? Fråga tjänstemännen hur länge det tar att bygga en tunnel? Med projektering och allting annat. Gå sedan till Föglöborna och säg att ”så här säger tjänstemännen, det kan ta upp till nio, tio år innan en tunnel står klar” om man frågar dem.

Nog är det intressant också med en annan sak. Förra året stod Centern och jublade åt tjänstemännen över hur bra kunskap de hade. Idag när man ifrågasätter privata alternativ, för att man lyssnar på tjänstemännen, då är man politiskt emot de privata. Nej, ledamot Jansson! Vi måste …(…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag fortsätter och tar det här med tunneln. Ni sade att det dröjer länge innan det blir en tunnel enligt det alternativa sättet, dvs. en direktdragning. Men om vi först ska ha en bro och sedan ha en tunnel - för tunneln ska vara en fortsättning har vi hört här tidigare - så hur länge tar det då enligt era beräkningar att få den här tunneln och som en fortsättning på bron?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! För min del kan jag svara att om man bygger västra Föglö så ser jag ingen tunnel som ett alternativ. Det tar länge i så fall. Det är att lura upp folk, framförallt i skärgården. I så fall kommer det nog att drivas helt ovanom jord, alltså på vatten med eldrivna färjor. Så ser jag det. Jag tror inte på det. Men jag har haft fel förut. Men däremot börjar jag fundera på hur gammal jag är och om jag kommer att uppleva den tunneln. Jag vet att det finns en möjlighet till tunnel men man får se vad som händer och sker längre fram. Men jag är ytterst skeptisk till att det kommer en tunnel om Gripöbron byggs. Man borde i så fall bromsa här nu och bestämma väg. Men jag tror att ingen vill vänta så längre.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för ett klart svar! Det är sällan som man får svar, jag är tacksam för det. Det är ju det som många har varit rädda för att det inte finns den möjligheten.

En annan sak. Ni tog upp den här ÅSUB-rapporten om ”ekonomisk utsatthet” och sade att man efter det snabbt har börjat tala om stipendier. Jag lade nog min motion ett tag före rapporten. Jag lade också en motion i fjol och då kallade jag det för ”Arvode” och året före - eller året före det- så kallade jag det också för ”Arvode”. Så jag hade nog det där långt före.

Men det som jag fortfarande inte riktigt har förstått är varför ni nu säger att ni ska vänta på vad landskapsregeringen gör efter att man fått den här rapporten.

När ÅSUB gjorde en motsvarande rapport 2015 - några månader före landskapsregeringen tillträdde - så varför har man inte gjort dessa åtgärder under de här tre åren utan bara använt denna ÅSUB-rapport som slagträ mot mina förslag tidigare?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det var lite det som jag var inne på i mitt anförande. Vissa kanske tycker att det hade räckt med en eller två rapporter och inte den tredje. Det som jag tycker att ger svar i den tredje, det är trenderna, framförallt om vi t.ex. tittar på barnbidraget som inte alls följer med kostnadsutvecklingen och hur det borde förbättras.

Jag hade faktiskt skrivit detta i mitt anförande men med hänsyn till tiden så försvann det bort.

Man måste se på helheten. Det som också är intressant i den ekonomiska rapporten om ”utsatthet” är t.ex. den skillnaden att antalet kvinnor som är ekonomiskt utsatta minskar medan den ökar bland män. Och där lyfter de fram sysselsättningen.

Så ledamot Toivonen, när vi ser på detta så är det på helheten. Jag tycker att den här slutrapporten gör att man verkligen får en helhetsbild över en längre tid. Jag tycker det är bra att man ibland funderar på vad det är som man ska göra. Nu hoppas jag att vi ser resultatet småningom av … (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Fru talman! Ledamot Winé lyfte in att det är bra att tandvården kommit in under högkostnadsskyddet. Om jag inte missuppfattade det helt, när vi hade hörande i social- och miljöutskottet, så är det en väldigt begränsad andel som kommer att få rätt att ha sina tandvårdskostnader under högkostnadsskyddet. Vad anser ledamot Winé om det? Är det inte att ha falsk marknadsföring när många nu tror att de kommer att få dra av även tandvårdskostnaderna via högkostnadsskyddet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Nej, det anser jag inte. För det första så sade jag ”en del av tandvårdskostnaderna”. Sedan är det fortsättningsvis fråga om vilka som har tillgång till den allmänna tandvården.

Men jag säger så här, bästa ledamot Lindholm, att ett litet steg framåt är bättre än att man står stilla och stampar, vilket man gjorde förut. Så nu känns det här som ett steg framåt och det är i alla fall bättre än ingenting. Och för dem som det här gäller - när vi tittar vilka åtgärder det är - så är det stora ingrepp och mycket pengar som vi pratat om. Och de tycker att det här är riktigt bra.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack talman! Det är säkert precis som ledamot Winé säger, att de som kommer i åtnjutande av det här högkostnadsskyddet för tandvården så för dem är det bra. Jag ifrågasätter inte det.

Jag ifrågasätter att det marknadsförs som om tandvårdskostnaden ska ingå i högkostnadsskyddet trots att det berör en försvinnande liten del av den åländska befolkningen, även de som för övrigt klassas att de har ett lågt högkostnadsskydd för att de tjänar lite eller har en liten beskattningsbar inkomst. Jag tycker att det känns som att man vill hylla vad regeringen har gjort i det här fallet. Det är behjärtansvärt för dem som det berör men det berör inte alls så många som man vill ge sken av.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag vet inte vad ledamot Lindholm tänker på när han säger att man har sagt att det berör jättemånga. Jag tror att man har pratat om att det berör en viss del av tandvården.

Däremot delar jag ledamot Lindholms ambitioner om att vi borde utveckla tandvården så att den skulle bli tillgängligt för flera. Det är jättekul att ledamot Lindholm är med på det spåret.

Jag hörde också tidigare i remissdebatten att Centern kommer att lyfta upp tandvården som en stor fråga i valet. Det uppskattar jag och jag tycker det är jättebra. Jag säger som vissa brukar säga - ”äntligen!”

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Förlåt, förlåt jag såg inte herr Staffas. Varsågod ltl Mikael Staffas.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för uppmärksamheten! Ledamot Winé nämner den gamla skärgårdsflottan. Det är ju ett jättestort bekymmer som vi har. Med den satsning som nu görs på västra Föglö och i och med att vi tar in ett nytt fartyg i skärgårdsflottan så får vi också en rotation inom i stort sett hela skärgården. Det gör att kapaciteten ökar med mellan 50 och 100 procent på olika linjer, så det är ju väsentligt att det här verkligen blir av. Det gagnar inte bara västra Föglö utan hela skärgården får någonting som de efterfrågar. Och det är lite nyare fartyg och det är definitivt större fartyg.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag brukar säga att jag vet mina begränsningar. Jag ska inte gå in i en debatt om skärgårdstrafiken med ltl Mikael Staffas för där vet jag att jag kommer på hälft. Däremot är jag osäker om jag nämnde den gamla flottan, för det skulle jag också bli osäker på om jag kan stå för, förutom att jag har hört när man har pratat om färjor som står stilla. Jag vet att de behöver förnyas.

Jag kommer inte att gå in i detaljer här utan säga att det viktiga är att skärgården har en trafik som de har rätt till så att de kan bedriva yrkesverksamhet och bo där. Men vi måste också se hur vi kan göra det. Klarar vi av att få en kortrutt där vi sparar in pengar som vi kan prioritera för annat så jublar jag för det. För vi behöver tänka på en helhet i ekonomin och se på allting. Det är viktigt för mig.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag ska ge ett löfte till ledamot Winé att vi inte ska trassla in oss i den här komplicerade saken som kortrutten faktiskt är. Jag håller med ledamot Winé att vi behöver se till helheten. Det är faktiskt en väldigt viktig punkt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Jörgen Pettersson som håller Centerns gruppanförande.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Vi står nu någon dag från att slutligen ta ställning till landskapet Ålands budget för 2019. Budgetförslaget har hanterats av finans- och näringsutskottet och verkar där inte ha förorsakat någon större huvudbry av skrivningarna att döma. Landskapsregeringen tycks därmed vara att gratulera då utskottsmajoriteten i sedvanlig ordning arbetat aktivt med gummistämpeln och mindre med hjälp av någon form av kritisk granskning. Det är synd, för betänkandet sätter i all sin enkelhet fingret på rätt många utmaningar som vi har när det gäller att skapa ett hållbart samhälle där alla ska kunna blomstra. Jag tänker i detta gruppanförande drista mig till en spaning som inkluderar såväl den övergripande idén med samhällsbygge som några mer konkreta förslag som borde lyftas.

Enligt förslaget från landskapsregeringen ska år 2019 gå lös på 376,2 miljoner euro vilket är 11,4 miljoner euro mer än 2018. Det är positivt att skillnaden mellan intäkter och utgifter fortsätter att minska till följd av högre återbetalningar av skattemedel från Finland. Det är i minst lika hög grad negativt att vi ändå dras med en svag och nedåtgående BNP-utveckling och här hade vi gärna sett ett mer utvecklande resonemang i betänkandet.

Det är nämligen utomordentligt underligt att ett samhälle med hög inflyttning och låg arbetslöshet inte levererar bättre siffror. Sysselsättningsgraden är alltjämt god, och till och med stigande, samtidigt som inflationen är låg. Här hade vi från Centerns sida gärna sett en analys kring varför BNP ändå inte växer. Man konstaterar lakoniskt att det råder en allmän avmattning i det privata näringslivet men där stannar analysen och utskottet gör sig skyldigt till samma grundfel som faktiskt ganska ofta präglar landskapsregeringens arbete. Man är bra på att beskriva problemen men man går vilse när det gäller åtgärder. Det som därmed står klart är att det blir nästa regering som måste hantera det som nu inte gjorts.

Liksom snuva och hosta följer efter ont i halsen hör det allmänna tillståndet bland ålänningarna nära samman med det ekonomiska läget. Det är alltså logiskt att utskottet hanterat situationen för barn och ungdom på Åland liksom ekonomisk utsatthet. Utskottet konstaterar att andelen ekonomiskt utsatta hushåll på Åland är förhållandevis fler än i Finland. Hur denna sociala härdsmälta ska hanteras eller vad den beror på nämns inte och därmed är vi tillbaka på samma ruta som när det gäller BNP-dippen. Man lyfter problemen men duckar från att resonera kring orsakerna. Det är kanske inte så konstigt då den bild av vårt samhälle som tonar fram i betänkandet inte är så skimrande. I själva verket så ger texten en allvarsam bild av hur våra medborgare egentligen har det. Allt fler blir allt fattigare samtidigt som psykisk ohälsa växer. Det är inte så svårt att se sambandet, men det är obegripligt att regeringspartierna fortsätter att ägna sig åt självhyllningar medan vardagen blir allt svårare för allt fler.

I betänkandet framgår nämligen att hushållens skuldsättning skjuter i höjden, både när det gäller faktiska siffror och när det handlar om förhållandet mellan skulder och disponibla inkomster. Vi har att göra med en förväntningsekonomi som kräver analys och en diskussion om vilket samhälle vi egentligen bygger. Varför lånar hushållen så mycket? Vilket klimat har vi som samhällsbyggare skapat när befolkningen av allt att döma ägnar sig mer åt konsumtion och mindre åt produktion? Varför har vi landat i en verklighet där man - som det lite skämtartat men med en allvarlig underton sägs - använder pengar man inte har för att köpa saker man inte behöver för att imponera på folk man inte känner?

Det är en utveckling som kanske inte bara den sittande regeringen bär ansvar för, men för varje år som går är det tydligt att utvecklingen inte är hållbar. Förr rättade man mun efter matsäcken. I dag lånar vi pengar till en större matsäck, vilket på kort sikt är bra för bankerna men på längre sikt förödande för samhället.

Lika bekymmersamt är det att läsa slutsatsen att allt färre är villiga att låna pengar för sin yrkesverksamhet. Vart har riskvilligheten försvunnit och hur ska vi göra för att hitta tillbaka till ålänningarnas historiskt sett starka oförvägenhet och oängslighet. Vi behöver nog jobba tillsammans även i detta lagting för att uppmuntra medborgarna till att se möjligheter hellre än problem. Här vilar ansvaret tungt på såväl landskapsregeringen som på finans- och näringsutskottet och på den samlade oppositionen. I samband med budgetdebatten efterfrågades ett fokus på tillväxt och näringspolitik. Från Centerns sida gjorde vi vad vi kunde för att bidra med förslag, men i utskottets betänkande framgår att av 67 budgetmotioner godkändes en, den som handlar om att budgeten i fortsättningen ska kallas ”Ålands budget för 2019”. Gott så! Självstyrelse bygger vi genom att ta egna initiativ, inte genom att göra som vi alltid gjort.

Sedan vill jag lyfta några punkter som vi från Centerns sida tycker att kunde ha hanterats på ett mer seriöst vis från utskottsmajoriteten.

Centern har i repriser försökt få fram hur många anställda det finns i förvaltningen. Det är nämligen inte ointressant för den vanlige skattebetalaren att veta omfattningen av den offentliga sektorn. Något svar på den frågan har inte gått att få till följd av att lönesystemet inte förmår leverera siffrorna. Utskottet och regeringen må ursäkta, men det är inte acceptabelt om man vill framstå som ansvarstagande. Det är för oss, liksom för ålänningarna som finansierar förvaltningen, helt obegripligt varför dessa siffror inte går att få fram och utskottet borde ha mäktat med mer än en uppgiven skrivning.

När det gäller pensionsfonden är det också intressant att se hur lättvindigt utskottet hanterar landskapets största penningsreserv. När budgetförslaget presenterades här i salen fick vi i bästa fall bara höra hälften av sanningen när det gäller uttaget ur fonden och beredskapen inför framtiden. Utskottet konstaterar i sitt betänkande att uttaget ökar, men väljer att inte analysera hur fondens värde utvecklats. Man säger A men varken B eller C och så vidare, vilket är synd.

Det är också omöjligt att analysera budgetbetänkandet utan att nämna Föglötrafiken och skärgårdens framtid. Utskottets majoritet närmast panikkramar beslutet att upphandla en färja för 47 miljoner euro samt att bygga en halvkilometer lång bro genom orörd Föglönatur för minst 27 miljoner euro. Det är tillsammans 74 miljoner euro och antagligen två tredjedelar av vad en tunnel mellan Degerby och Svinö kunde gå lös på. En tunnel skulle av allt att döma bli en inbesparing per år och dessutom vara en lösning för hundra år framåt.

Om man förbereder en stängning av skärgården ska vi fortsätta satsa på oförutsägbara färjor. Om vi vill skapa framtidstro ska vi i varje fall utreda en tunnel och ta in offerter. Grundfrågan är nämligen alltjämt den pågående upphandlingen av Föglölinjen som vi och det åländska näringslivet vill bredda till att även innefatta tunnelalternativet. Detta har regeringen hävdat är omöjligt. Från Centerns sida säger vi tvärtom, det är absolut inte omöjligt utan i högsta grad görligt. Utskottet hänvisar till att de ekonomiska förutsättningarna är vagt presenterade samtidigt som en miljökonsekvensbedömning saknas. Man kunde invända exakt samma sak när det gäller den planerade Föglölinjen där en jättebro ska byggas samtidigt som två hamnar ska byggas respektive förstoras. Även här finns gott om konsekvenser som än så länge är okända.

Ålands lagting har i dagens läge ett unikt tillfälle att i samarbete med det privata näringslivet göra Åland större och skapa optimism på ett hittills osett vis. Mot den bakgrunden så är det bedrövligt att finans- och näringsutskottet väljer att blunda. Skärgården förtjänar långsiktighet och Åland behöver bli större. Det finns inga siffror som klart säger att en tunnel verkligen skulle bli billigare. Men genom att inte inkludera den i upphandlingen och i stället gå in för kortsiktiga lösningar - vilket faktiskt en bro respektive en färja är - så väljer man också att säga nej till det privata alternativ som har presenterats och till väldigt starka åsikter från såväl de frivilliga organisationer som granskar dessa frågor och från det samlade åländska näringslivet. Tack talman!

Talmannen

Åtta repliker är begärda. ’

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! För att än en gång förtydliga så har utskottet fått reda på hur många anställda det finns. Utskottet har fått manuellt arbete utfört. På begäran av den remissdebatt som fanns här så har finans- och näringsutskottet begärt att få manuellt arbete utförd. Det beskrivs på sidan fyra i betänkandet. Listan har jag framför mig här. Den kan ledamot Pettersson komma och titta på. År 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019 finns det redogjort för, med ett manuellt arbete, hur många anställda som det finns. Hur många inrättade tjänster, hur många tillfälliga tjänster, hur många arbetsavtal och hur många tjänster som är vakanta på både inrättade tjänster och arbetsavtal. Siffrorna finns här. Vi har allting. Det är bara att titta.

Det som är problemet är att vi inte har ett lönesystem som förmår att leverera det och vi kan inte få ut antalet årsverken som också är viktigt. Men anställda har vi och hur många det är.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag citerar direkt ur betänkandet ”Utskottet erfar att lönesystemet fortfarande inte förmår leverera de uppgifter som krävs för att få en korrekt bild av antalet anställda.” Sedan fortsätter man ”Utskottet konstaterar att det är svårt att jämföra antalet anställda mellan olika budgetår på grund av att det sker strukturella förändringar i form av driftsprivatiseringar samt bildande av fristående verk och myndigheter”.

Frågan kvarstår alltså. Om det är så att utskottet känner till hur många anställda som finns inom förvaltningen, varför skriver man i så fall på det här viset?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Pettersson läste mening ett och mening tre. Mening två, som är mitt emellan, lyder så här. ”Enligt manuellt sammanställda uppgifter som utskottet erhållit från landskapsregeringen ska det nästa år 2019 finnas 1 658 arbetsavtal, inrättade och tillfälliga tjänster av vilka fem arbetsplatser är vakanta”. Är den meningen struken ur ledamot Petterssons betänkande? Det kan jag inte tänka mig. Den tror jag att finns hos alla i det här lagtinget. Så det är nog väldigt anmärkningsvärt att man väljer att läsa mening ett och tre och lämnar bort mittenmeningen.

Sedan vill jag invända mot ledamot Petterssons påståenden om att finans- och näringsutskottet är en gummistämpel. Det där tycker jag faktiskt är ganska nedvärderande från ledamot Pettersson som själv har varit ordförande för finans- och näringsutskottet och vet hur det arbetet går till. Hur många motioner godkändes det under ledamot Petterssons ordförandeskap i finans- och näringsutskottet? Berätta gärna det!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Man hänvisar till en mening som säger ”manuellt sammanställda uppgifter”. Vad då manuellt sammanställda? Hur sammanställer man någonting sådant om de inte finns i systemen? Sedan står det rätt diffust att ”det ska nästa år finnas …”. Det framstår mer som en förhoppning än som fakta. Det är de fakta som jag tycker att borde ha framkommit på ett tydligare vis. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Framför mig står två stycken centerpartister som hade en avgörande roll när det gällde tunnelns vara eller icke vara, nämligen den tidigare infrastrukturministern och den tidigare ordföranden i finans- och näringsutskottet. Ett parti som också hade finansministerposten under den förra mandatperioden. Där man gång på gång under debatten sade att vi inte ska ha en tunnel. En tunnel blir för dyr. Man motiverade från den dåvarande oppositionen och Liberalerna och sade ”det finns billiga alternativ, det här kan göras med OPS-satsningar tillsammans med näringslivet. Centern tog sin vanliga bana och sade ”nej, nej och åter nej!”

Hur ser ledamot Pettersson på sitt eget ansvar med den situation som nu har uppkommit?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Man brukar generellt säga att en människas rationella handlande ankommer på mängden ny information som dyker upp. Jag tror att vi faktiskt kan vara ganska ense i den här salen, att den information som har dykt upp under det senaste året - när det gäller teknik för att bygga tunnlar och när det gäller privat finansiering för att bygga dem - så är verkligen på en annan nivå än vad den har varit tidigare.

Då kan man, som ledamot Johansson, ägna sig åt att fråga ”varför var det på det viset förr?” Eller så kan man - vilket jag tycker att kanske är en klokare väg - sätta sig ner och fundera vad vi kan göra med den information som vi har idag för att skapa ett så bra samhälle som möjligt med en så långsiktig lösning som någonsin är möjlig för skärgården.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag noterade att ledamot Pettersson inte ens vill bemöda sig att svara på frågan om sitt eget ansvar. Jag kan också konstatera att om man går igenom handlingar så kan man notera att under den förra mandatperioden var finans- och näringsutskottet till Färöarna på studiebesök. Där fick de reda på att kostnadsestimaten för en tunnel var ungefär hälften mot de kostnader som den landskapsregeringen och den infrastrukturministern hade sagt och vilka ledamoten Pettersson stödde. Från oppositionens sida frågade man ”varför kan vi inte se på finansieringsgrunderna på ett mera seriöst sätt”?  ”Nej, det är för dyrt” sade man. ”Det är för dyrt!” Man sade också att man kunde ha infört tunneln i en MKB och då hade vi haft en annan situation.

Med handen på hjärtat. Vi vet alla att teknikutvecklingen inte har varit så dramatisk. Det som det varit problem med är att den politiska viljan har saknats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det. Jag noterar att ltl Ingrid Johansson - vilket är helt rätt - väljer att klamra sig fast i historien i stället för att se på vad vi kan göra från och med nu och framåt. Sakfrågan handlar om vad vi vet i dag som vi inte visste tidigare. Så där är det alltid när det handlar om mänsklig aktivitet. Man lär sig varefter man får reda på nya saker.

Det är exakt det som har hänt kring tunneln. Idag har vi en annan bild av hur saker och ting ska genomföras. Och vad tunnlar kostar på Färöarna så är ju det där rena nyset. Det beror på vad du jämför med, hur långt du bygger, när du bygger och hur finansieringen är upplagd. Man kan inte säga att den var hälften så dyr som den eventuellt skulle vara på Åland, för man vet inte vad någon av kostnaderna är. Tack talman!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack talman! Ltl Jörgen Pettersson för ett resonemang kring BNP. Vi vet alla att välstånd mäts vanligtvis med BNP för det är den totala ekonomiska aktiviteten under ett år.

Men det som man inte för ett resonemang kring - och som jag också tror att man borde diskutera vidare i kommande debatter - så är just att BNP är ett mått på ekonomisk verksamhet men inte på välfärd. I ett litet samhälle så tycker jag att det är orättvist att använda just BNP som finansiellt mått. Till exempel ingår inte tjänstesektorn och där man säljer varor och tjänster i stället för direkta produkter. Alltså BNP är inte ett bra mått på den välfärd som vi har på Åland och det är egentligen det som den här budgeten symboliserar.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det ltl Sara Kemetter. Äntligen ett faktiskt och välgrundat eko i denna sal. Det är precis som ledamoten säger. BNP är ett av de mått som finns.

För egen del, vilket jag också lyfte fram i anförandet, så är antagligen skuldsättningsgraden ett bättre mått på det hela. Det säger ändå någonting om hur det faktiskt ser ut i vardagen. Om man också sätter till det faktum att skuldsättningsgraden är väldigt hög och det faktum att den psykiska ohälsan tycks vara på väg att öka, så har vi faktiskt ett problem. För då håller vi på och skapar en förväntningsekonomi, där det inte är det som vi idag har som är det viktiga utan det som vi möjligen kan få i morgon. Och det är någonting som vi faktiskt borde diskutera och hantera.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det låter som ett steg i rätt riktning. För just när det gäller BNP så handlar det om tillväxt och mycket exkluderas just i det begreppet. Till exempel att vi har en parallell ekonomi som inte alls mäts.

Om jag går på restaurang så skapar jag tillväxt men om jag bjuder en vän hem på middag så räknas det inte på samma sätt som tillväxt. Det gör inte heller alla de nya miljöåtgärderna. Vi håller på och når ett paradigmskifte där också vårt ekonomiska system och våra analysmetoder behöver ses över och att vi diskuterar vilken välfärd som vi ska ha på Åland. Det är liksom ett mått. Vi borde börja använda nya centrala begrepp. Jag tycker att en sådan intellektuell diskussion också skulle vara på sin plats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ledamot Kemetter är inspirerande i detta resonemang. Det väcker faktiskt rätt många tankar när man ser att belåningen ökar samtidigt som många andra tecken, i den sociala vardagen, tyder på att vi faktiskt inte har det bra. Vi har ingen arbetslöshet och vi har en hög sysselsättningsgrad. Ändå ägnar sig finans- och näringsutskottet - mycket riktigt - åt att utreda hur det egentligen står till bland våra ungdomar. Vad har vi egentligen satt för förväntningar på dem när siffrorna så tydligt visar att det faktiskt går åt fel håll.

Som företagare tycker jag att det är synnerligen illavarslande om folk väljer att inte längre försöka ta lån för att driva företag. Vart har entreprenörskapen tagit vägen? De frågorna tycker jag att är oerhört intressanta att resonera kring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är ett högt spel som centerpolitiker Pettersson spelar. Man kan fråga sig om det finns en framtid och ett hopp bortom den 20 oktober 2019. Det verkar som om det för Centerns del kanske inte finns något sådant.

Ställer sig hela Centern bakom en tunnel till Föglö? Jag frågade samma fråga i remissdebatten. Jag fick inte ett klart svar då.

Men låt oss säga att man är för en tunnel. Då vill jag veta det. Ska man upphandla någonting så behöver man ha en beredning. All beredning kostar pengar. I sina motioner har man inte anslagit en enda euro för någon beredning för någon upphandling. Hur mycket pengar är Centern beredda att lägga på ett beredningsarbete för en tunnelupphandling?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Som svar på den sista frågan så väljer jag att svara ”tillräckligt mycket”. Jag tror att infrastrukturminister Nordberg nog har gjort rätt utifrån de förutsättningar han har givits. Han har beordrats av detta lagting - om än med en väldigt knapp majoritet - att upphandla Föglölinjen. Men infrastrukturminister Nordberg är ingen dumskalle. Han vet mycket väl att det här tunnelalternativet har väldigt många fördelar. Men han väljer att följa de order som är givna från lagtinget. Det är faktiskt helt okej. Och det visar faktiskt alla former av utredningar i detta att det är möjligt att bredda upphandlingen så att man skulle få svar på den fråga som minister Nordberg ställer mig och om man faktiskt ska gå in för en tunnel (…taltiden slut).

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det andra som nämndes här var en bro över Prästösund och den bro som vi nu planerar i västra Föglö-projektet. Jag råkade gå till rummet och hämta miljökonsekvensutredningen över Prästösundsbron. De broalternativen är 575 meter lång eller 678 meter lång. Alltså mycket större projekt än det som vi nu har på västra Föglö.

Skulle ledamot Pettersson och Centern kunna tänka sig att begära ett förhandsbesked av miljörörelsen Natur- och Miljö för att få deras välsignelse för Centerns bro till Prästö?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Nu ägnar sig minister Nordberg åt att sprida dimridåer. Det gör man när man har svårt att hantera sakfrågan. Man väljer att prata om någonting helt annat. Denna fråga handlar om Föglölinjen. Den handlar om Föglölinjen och hur vi ska skapa framtidstro i en region som faktiskt har lidit av bristande framtidstro under många decennier.

Genom att bygga en tunnel så hävdar jag att man skapar större framtidstro under en 100-årig tid än om man går in för att bygga en bro samt att köpa ytterligare färjor. För det är kortsiktiga lösningar. Det är inte långsiktiga lösningar.

Jag skulle till och med vilja utreda att om man skulle bredda upphandlingen och se vad ett tunnelalternativ skulle kosta, så skulle det inte överraska mig om det skulle ge utrymme för att även bygga denna bro över Prästösund och därmed göra Åland dramatiskt mycket större.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! I allra bästa välmening och ödmjukhet och med en hel del erfarenhet så skulle jag vilja säga att det ofta är bra att ändra i sina anföranden om debatten tidigare har gått i en helt annan riktning mot det man tänker säga.

Vad gäller finanspolitiken och uttagen ur pensionsfonden så har vi andra här under debatten fått erfara att ett enigt finans- och näringsutskott har antagit de tabeller som beskriver de budgeterade anslagen under den här mandatperioden och de uttag som tagits ur pensionsfonden under åren.

Ingen ur oppositionen - inte ens Centerns ledamot i utskottet, vtm Veronica Thörnroos, - har opponerat sig via reservation till någon del till det som utskottet säger. Så det är uppenbarligen ett enigt lagting här - möjligen med avvikelse från ledamot Pettersson själv - som tycker att det finns problem med det här. Själv tycker jag att landskapsregeringen har gjort ett gott arbete under hela mandatperioden och inte bara förtjänar de här (…taltiden slut).

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det var en överraskning att finansministern tycker att landskapsregeringen har gjort ett fantastiskt jobb under mandatperioden. Gratulerar till självinsikten, den är viktig! Man ska ha roligt på jobbet.

Jag kritiserade faktiskt inte pensionsfonden. Jag ställde frågan varför man från finans- och näringsutskottet inte hanterat den på ett mera seriöst vis. Vad jag kunde se från hörandena så var inte ens pensionsfondens ansvarige hörd i sammanhanget. Man kan tycka att det var något överraskande att få läsa det ena och det andra i offentligheten kring fonden, något som man valde att inte berätta inför detta lagting. Det hade faktiskt varit klädsamt att berätta hur fondens tillgångar sköts och hur man planerar att göra framöver. Det skulle ha varit rätt uppfriskande.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Möjligen. Men inte kan ett lagting och en landskapsregering helt och hållet ändra i planerna på grund av att en nordisk bank misstänks för penningtvätt och att aktien till den delen sjunker lite grann.

Däremot har utskottsordföranden skött sitt jobb mycket väl och jag är rätt säker på att utskottet för övrigt känner till att det finns en överenskommelse om att pensionsfondens ledning, inklusive mig själv, kommer att besöka finans- och näringsutskottet när budgetarbetet är färdigt för att utskottet ska få sig en bred och god bild av hur pensionsfonden hanteras. Bara vi blir kallade av utskottet så kommer vi att besöka utskottet. Den överenskommelsen finns redan, alltså inte som ett resultat av den här diskussionen utan sedan tidigare. Det ligger förstås i allas vårt intresse att vi har så trygga placeringar att kapitalet i fonden avkastas så bra som möjligt, vilket de (…taltiden slut).

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det beskedet. Det var precis det som jag frågade efter. Jag undrade varför finans- och näringsutskottet inte har hanterat pensionsfonden - som är vår största penningreserv - på ett tydligare vis i samband med budgeten när de stora linjerna i finanspolitiken dras upp. Men jag är glad att finansministern är redo att komma till finans- och näringsutskottet och berätta vad som egentligen händer inom pensionsfonden. Man vinner på att berätta hur det är snarare än hur man skulle vilja att det skulle vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnar på ledamot Petterssons vulgära retorik som skrämmer upp hela skärgården, samtidigt som han berättar hur viktigt det är att vi försöker inspirera folk att flytta till Åland. Och så skrämmer man upp folk genom att säga – ja, jag vill inte ens sätta de orden i min mun. Jag tycker att det är beklagligt.

Jag noterar att det finns ett virus i ledamotens parti. För man kan inte hantera siffror någon gång så att de stämmer överens med fakta, utan man friserar och lägger på.

Vi noterade att nu skulle bron kosta 27 miljoner. I ett tidigare anförande sade en annan ledamot att den skulle kosta 40 miljoner och i utredningarna står det att den ska kosta 20 miljoner. Nog är det ju märkligt att det ska vara så svårt att hålla sig till fakta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! I utredningarna nämns siffran 27. Vad andra har sagt från den här talarstolen kan jag dessvärre inte ta ansvar för.

När det gäller vem som skrämmer upp skärgården - eller som inte gör det - så vill jag hävda att det är regeringspartierna som sköter den butiken idag.

Man har gått emot den kommunala självstyrelsen på ett sätt som står i strid med precis allt som berörs, vågar jag påstå. Och dessutom kommer man med trafiklösningar som faktiskt inte är optimala om man ser till andra tillbudsstående alternativ.

Vi har sett seriösa utredningar som visar att man kunde lösa trafikfrågan till Föglö och den övriga skärgården i ett svep. Det skulle bli dyrare till att börja med, men det skulle kunna bli dramatiskt mycket billigare per år. Det är det som vi måste förhålla oss till. Det förvånar mig att man inte gör det från regeringens sida.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Ledamot Pettersson säger nu igen att bron kostar 27 miljoner. Men om man studerar det så är det hela västra Föglö-projektet som kostar 27 miljoner och det innefattar även vägar och färjefästen. Gå tillbaka och ta reda på fakta! Det är mycket bättre.

Vad gäller en tunnel och västra Föglö så representerar ledamot Pettersson ett parti som tidigare har sagt att ”vi inte ska bygga en tunnel”. Under den här mandatperioden har man sagt att ”vi inte ska bygga en bro”.

Varför ska vi överhuvudtaget ta rygg på en sådan som ledamot Pettersson när det bara är ”nej, nej” och man bara vill förhala lite grann och krångla till det ytterligare. Det är ingenting som gagnar skärgården, men det är möjligt att det gagnar Petterssons framtida karriär.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda. Den fällan tror jag faktiskt att ledamot Staffas har ramlat helt rätt i. Om man inte bygger ett färjefäste och inte bygger en väg på västra Föglö så behöver man inte heller bygga en bro, den saken torde vara helt klar.

Jag noterar att det finns en vilja att klamra sig fast i historien och se på saker och ting som hänt förr och som eventuellt inte har gått enligt konstens alla regler. Men varför hänvisa till sådant när man idag ser ett väl underbyggt förslag. Till och med när det gäller finansieringen. Att välja att blunda för det är för mig en gåta som jag inte begriper.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Skulle jag säga vad jag tycker om allt detta så skulle talmannen klubba av mig. Jag ska säga så här. Det här var makalöst att svänga så med siffror. Västra Föglö kortar ner tunneln med mellan 25 och 30 procent, närmare 30 procent. För en kilometer tunnel så bygger man någonstans mellan 16 och 20 km väg. Här handlar det totalt om 3,2 kilometer för en bro och lite väg och en totalkostnad, som ledamot Staffas nämnde i den förra repliken, på 27 miljoner. En kilometer tunnel får vi räkna med att kostar ca 16 miljoner. Så det här var ett makalöst sätt att bolla med siffrorna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är ju så att dessa siffror har tagits fram av ett privat alternativ, vilket inte hör till vanligheterna när det gäller infrastruktursatsningar på Åland. Idag har vi faktiskt ett sådant. Man har tagit fram trovärdiga lösningar på hur man kunde hantera det hela. Det här har man nog, vad det verkar, uppfattat på Föglö också. I varje fall alla utom möjligen ledamot Sundblom, som håller sig till det som regeringen har sagt. Men det som jag tror att ledamot Sundblom har glömt att fråga sig är om detta är det bästa för skärgården? Är detta det bästa för regionen? Är det bättre att satsa på kortsiktiga lösningar till ett högre pris än på långsiktiga lösningar till ett lägre pris? Den frågan tycker jag att ledamoten ska svara på.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Vad som är bäst och vad som inte är bäst. Det bästa är alltid en fast förbindelse. Men efter den historien när dåvarande talmannen skrev på protestlistan mot en tunnel - som kanske hade kunnat bli genomförd och varit i trafik redan - så efter det vågar inte jag tro på att Centern tänker vara med och bygga en tunnel. Man kommer att göra alla slingerkrogar man kan för att komma ifrån det här.

Ursäkta att jag sade det så hårt, men så allvarligt är det. Vi måste jobba gemensamt för att komma framåt. Vi kan inte hålla på och jobba emot varandra hela tiden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Faktum just nu är att förslaget om att bygga en bro på Gripö och att satsa på en ny färja har mött motstånd från såväl Ålands näringsliv som från de stora ideella organisationer som följer utvecklingen väldigt noga.

Jag noterar att ledamot Sundblom lämnar salen. Annars hade det varit intressant att höra synpunkter när han säger att det verkligen är på det viset ”att en fast förbindelse vore att föredra framför färjor”. Varför är han i så fall inte med och arbetar för det kan man fråga sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Pettersson! Jag backar tillbaka några steg och försöker hitta en samsyn kring detta med tillväxt och attraktionskraft. Jag har en fundering och om ledamot Petterson kan skriva under det här.

Åland har haft en BNP och en tillväxt som har varit förhållandevis ganska låg jämfört med våra närregioner. Sjöfartens andel av BNP är stor, kanske lite för stor för att vi inte ska vara för beroende av den. Vi vill utveckla högskolan, det är bra med bolagiseringen. Det är bra att vi satsar 2,5 miljoner på en ny simulator. Vi tycker om primärnäringar och jordbruket. Den som har läst tilläggsbudget III ser vad landskapsregeringen satsar på primärnäringen, till gagn för hela Åland med transport, import, export och alltihop. Vi tycker om turism, vi tycker om Bomarsunds besökscentrum, vi tycker om konstgräsplaner, vi tycker om Pommerndockan, vi tycker om Guttorp, vi tycker om golfbana, om gästhamnar och om matprojekt etcetera. Så det är ”fine”. Det bockar vi av. (…taltiden slut).

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Vi tycker om en himla massa olika saker, den saken är helt klar. Men i oppositionens roll så ingår faktiskt inte att bara krusa medhårs och säga hur oerhört duktiga man är från regeringshållet. Det finns saker som man har gjort jättebra, underligt vore det väl annars. Men det är inte det som är oppositionens roll. Oppositionens roll är att ifrågasätta de beslut som har tagits. Att fråga sig ”är det här verkligen det bästa, är det det här som ålänningarna tjänar mest på, är det här som gör att Åland kommer att blomstra”?

Jag håller med ledamot Holmberg om de projekt som han nämnde i sin replik. De är bra. Men ska vi låta oss vara nöjda med det eller ska vi sätta siktet ännu högre? I min värld så ställer man siktet högre varenda dag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag fortsätter, för de här satsningarna är ändå sådana som knappt har pågått i två års tid. Det är alltid lättare att nå fram genom att ha alternativ. Man kan visst tycka att någonting är fel och att det borde göras annorlunda. Men då är det bra med alternativ.

Jag vet att jag var väldigt kritisk till Centerns gruppanförande i remissdebatten för den saknade en skuggbudget. Den saknade konkreta alternativ helt enkelt och litet det saknar jag också nu i ledamot Petterssons anförande. Vad är alternativen?

Jag har en tre fjärdedels A4-sida kvar som jag kan räkna upp med positiva och framåtsyftande saker. Men på något sätt - om det ska vara trovärdigt och om man ska nå fram och ha en retorik som tas emot rätt - så måste man ju också ha ett alternativ ifall man tycker att någonting inte är tillräckligt bra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag tror att ledamot Holmberg har spår på någonting som kan vara viktigt. Jag noterar att en stor del av den debatt som försiggår i den här salen - jag är säkert en av de medskyldiga till den, men det tror jag att var och en som sitter här faktiskt är - ofta gör att man ser bjälken i grannens öga i stället för grandet i sitt eget. Alltså man ägnar mera kraft åt att berätta vad andra har gjort fel än vad man själv har gjort rätt. Där finns det faktiskt en skiljelinje mellan dem som är i en regering och dem som är i opposition. Regeringarna är tillsatta och har betalt för att sitta där och komma med förslag. Oppositionens roll är att ifrågasätta. Men om man varenda gång kommer med motsvarande förslag så blir det svårt. För man har inte de resurserna på oppositionssidan som de har som finns hos regeringsblocket.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av Annette Holmberg-Jansson som håller Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att lägga fokus på näringspolitik i allmänhet då finans- och näringsutskottets ordförande förtjänstfullt i större penseldrag presenterade mycket av vårt partis partipolitik.

Talman! Snart är det jul. Det är omöjligt att inte räkna ner dagarna med en sexåring i huset. Med julen kommer den så viktiga handeln för våra köpmän. Restaurangerna fylls av julfester och vi spenderar ofta rätt mycket pengar på julklappar, julfestkläder och god mat. Samtidigt som vi behöver få handeln att rulla så får vi läsa i tidningarna och höra på TV att årets julklapp är det återvunna plagget. Visst kan man fundera på hur vi ska få detta pussel att fungera. Vi behöver handel och vi behöver tänka på miljön. Vi är rätt bra, tror jag, på att köpa på loppisar och på köp och sälj sidor på nätet. Jag kan väl själv säga att jag känner mig som ett proffs på barnkläder och barnattiraljer men lite sämre på att köpa kläder till mig själv på second hand. Men det beror inte på att jag inte vill, jag får liksom inte bara till det.

Jag känner mig sliten mellan två ytterligheter på något sätt. Jag vill att handeln på Åland ska blomstra och att vi får så många bra butiker hit att vi inte har ett behov att åka någon annanstans eller att handla på nätet. Jag vill att butikerna i skärgården ska leva och jag är glad för att det nu löst sig med transporterna som nu är mer flexibla än de tidigare så att våra handlare i skärgården kan få varor när de behöver. Jag vill att alla små butiker på landet ska finnas kvar. Men vad händer med dem om vi inte handlar i dem mera? Det säger sig självt, de försvinner. Den diskussionen har vi redan haft här i lagtinget om hur viktigt det är för ett samhälle att det finns en butik.

Vi kan läsa i betänkandet att vi har en fortsatt hög inflyttning och det är förstås bra, men vi behöver hela tiden tänka på hur vi kan bli än mer attraktiva för andra att flytta hit. Jag gillar verkligen den facebook-kampanj som heter ”Arbeta och bo på Åland” som Åland Living lägger ut och som vi alla här i lagtinget borde dela så mycket vi bara kan. Där kan man läsa varför man ska flytta till Åland och jobba, med goda exempel på personer som berättar om varför Åland är så bra. Det för oss så självklara som korta avstånd, bra skolor och dagis lyfts upp som några exempel. Vi måste alla bli Ålands ambassadörer. Vi ska inte bara tala gott om Åland när vi är på resor, för det vet jag att vi alla gör. Vi ska bli mycket bättre på att skryta när vi är här hemma också för att få folk att komma hit. Vi behöver inflyttning, så är det bara.

Något vi också behöver göra är att utveckla vår turism. Det känns som om den stampar på stället och inte riktigt kommer vidare till det århundrade vi nu är i. Vi måste våga ruska om och tänka nytt. Jag har sagt det tidigare och jag vågar säga det igen. Kanske det är dags att konkurrensutsätta delar av vår marknadsföring av Åland.

Motionsskrivarna har i budgetmotion nummer 12 lyft vikten av en ny turismstrategi och jag håller med. Visst är det så att det kan behövas någon utifrån som tittar på vår turism med nya ögon. Jag ser fram emot den näringslivsdebatt som utlovas i början av nästa år och jag hoppas att vi alla får chansen att fördjupa oss i den så viktiga näringsdelen som ändå turismen på Åland utgör.

Tänk om vi hade färjor som kom och lade till tidigt på dagen och gick hem senare på kvällen och där stadens butiker fick chansen att sälja mot kundgrupper som ökade med flera tusen personer per dag. Jag tror att hela vår stad verkligen skulle behöva det. Idag klagas det mest på att butiker och restauranger inte är öppna på söndagar. Men med 100 procentiga lönepåslag så har man inte råd att ha öppet om inte kundgenomströmningarna ökar, vilket det skulle göra om vi fick rederierna att börja sälja paket där kryssningsresenärerna gick av färjorna, om så bara för några timmar.

Vi kunde höra när Obunden Samling hade ett turismseminarium att rederierna inte alls hade något emot det, utan att försäljningen ändå skulle vara densamma för dem. Så där har vi väl en övertalningsprocedur som vi borde få till.

Idag när vi konkurrerar mot hela Europa, ja egentligen hela världen, så måste vi sälja det som ingen annan kan erbjuda på samma sätt som vi kan. Jag brukar höra att vi har ju inget att sälja på Åland. Vi är inte Visby eller Tallinn med allt vad de har att erbjuda för sina kryssningsresenärer. Det är sant att vi inte har detsamma. Men vill du ha samma på alla ställen som du kommer till? Åker du på en kryssning i Karibien så är alla öar nästan likadana, men det är du själv som väljer vad du vill göra på respektive ö. Rederierna säljer paket med upplevelser. Ett besök på en skölpadds- eller krokodilfarm kunde bytas ut mot några besök vid våra fina djurgårdar runt om på vår ö med allehanda ”klappande”. Dykning bland koraller byts lätt ut mot dykning bland vrak.  Ett besök på en kritvit strand byts ut mot rödgranitklippor. Vi behöver inte uppfinna hjulet, men vi måste se till att hjulet får en chans att rulla för då händer det grejer och vi har möjlighet att se till att händer genom kloka beslut och tilltro till branschen.

Vi från Moderat Samling är övertygade om att Åland behöver en TKB, en tillväxtkonsekvensbedömning, i alla beslut som tas och som påverkar förutsättningarna för tillväxt inom ekonomi och näringsliv. Det tror jag vi alla kan enas kring, eller i alla fall nästan alla. Vi är vana att tänka på hur beslut vi tar här i lagtinget påverkar jämställdheten, miljön och barnen. Men nu måste vi på riktigt börja bry oss om hur beslut som vi tar påverkar förutsättningarna för näringslivet.

Exempelvis när vi beslutar om nivån på bidragen så måste vi tänka på hur lönsamt det är att jobba, eller i värsta fall om beslutet kan leda till att vissa avstår från att jobba och istället lever på bidrag. Våra höga avgifter på vatten, avlopp och energi påverkar våra företags konkurrenskraft negativt. Där är jämförelsen ännu inte klar, men den är viktig att den blir det.

Jag kan rätt lätt ge exempel på hur beslut som tas av oss politiker och av tjänstemän kan sätta käppar i hjulet för företagare som vill utveckla och satsa i vårt samhälle. Ja, jag förstår att det inte alltid är lätt, men jag tror att vi behöver avbyråkratisera många delar av vårt överbyråkratiserade samhälle som vi lever i. Jag tror att vårt samhälle skulle må bra av att ibland tänka på om de beslut man tar är kontraproduktivt för företagets möjligheter att växa, bygga ut, ragga nya kunder, göra mera vinst och rekrytera mera personal.

Vi från Moderaterna får ofta höra att vi står för de hårda värdena. Men de hårda värdena behöver inte vara en nackdel. Hårda värden finansierar de mjuka värdena som bra vård, omsorg och skola. Vi kan inte leverera det om vi inte har pengar.

I en ledare för några år sedan så skrevs det ”politiken kan inte skapa vinsterna och arbetsplatserna i näringslivet, men kan i högsta grad skapa förutsättningarna som gör att det kan hända”.

Så några avslutande ord. Budgeten för 2019 är riktigt bra. Åtgärder för att utreda och förbättra konkurrensförutsättningarna för näringslivet är på gång. Att avmattningen i konjunkturen kommer att kräva ytterligare ansträngningar tror jag att vi alla är överens om. Alla på Åland måste ha drägliga levnadsförhållanden och åtgärder för att lyfta dem som har det ekonomiskt tyngst planeras och ska genomföras.

Sist vill jag säga att vi från Moderat Samling tycker att finans- och näringsutskottets betänkande är sakligt, rättvist och bra formulerat. Tack!

Talmannen

Sex repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker alltid att det är roligt att lyssna till ltl Annette Holmberg-Janssons anförande när hon pratar om Åland. Man blir alltid lite stolt över att vara ålänning och jag tycker att det är ett bra grepp och någonting som vi alla borde ta lärdom av. Precis så borde vi prata.

Jag tycker att det är särskilt positivt att ledamoten också säger positiva ord om staden, vilket annars ofta brukar höras i ganska nedklankande toner i den här salen, men också från politikerhåll och i andra medier. Så det tycker jag att är positivt. Staden är ändå det första de allra flesta turister möter. Så det vill jag ge en eloge för.

Jag tycker också att det är intressant det här med Sverigehandeln. Min uppfattning är att Maxingeområdet har blivit ett bra komplement till stadens serviceutbud och där man har lyckats nischa sig i två helt olika branscher. Mina personliga konsumtionsvanor har förändrats och jag upplever också att det har gjort det för andra. Man åker inte så mycket till Sverige och handlar. Man åker till Sverige för att gå på teater men skippar köpcentra.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack Talman! Tack ltl Ingrid Johansson! Så är det! Den traditionella resan till Sverige den 6 december som tidigare var som inskrivet och med färjorna fulla, så de är inte längre fulla. Vi har inte längre ett behov av att åka till Sverige och handla som vi gjorde tidigare. Det beror på att vi har fått ett så stort utbud av butiker här.

Det finns fina inlägg just nu på Facebook som berättar hur viktigt det är att man också handlar hemma. För handlar vi inte i stadens butiker eller på Maxinge så klarar inte butikerna sig. Så det är väldigt viktigt att tänka på det. Vill vi ha en levande skärgård och vill vi ha en levande landsbygd så måste vi också handla där.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag stöder också ledamot Holmberg-Janssons resonemang om att vi behöver mer inflyttning till Åland även om vi faktiskt gör väldigt väl ifrån oss när man ser till flyttningsnettot. Men vi kunde bli många fler. Jag ser med oro på att de flesta svenska vänner som jag har - och som inte är riktigt starkt Ålandsanknutna - fortfarande tror att man inte ens får flytta hit. Vi behöver nog göra en insats när det gäller informationen om på vilket sätt man kan flytta hit och på vilket sätt man får äga bostäder och så vidare. I den här kampanjen så får vi nog tänka på de bitarna också.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Ja vi behöver bli bättre på att lyfta de goda exemplen. Den kampanj som Åland Living har nu och som man lägger ut på Facebook tycker jag att är ett ypperligt exempel och som jag inte tror att kostar så väldigt mycket pengar. Men det gäller också att det inte bara är vi som ser detta, utan att vi försöker dela det så mycket som vi kan så att även de som bor utanför Åland ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag inspirerades också av tankarna kring hur viktig inflyttningen är och att vi också ska göra insatser för att öka inflyttningen till Åland. Det som jag tror att är den absoluta nyckeln, är att de utbildningar som människorna har som vill flytta hit, per automatik är erkända här på Åland. År 1952 hade vi en gemensam arbetsmarknad i Norden. Idag har vi faktiskt inte det om vi ärligt och uppriktigt ser hur situationen ser ut.

Vilka åtgärder är man från Moderaterna beredda att göra för att få en öppen arbetsmarknad för att få en inflyttning till Åland?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag tycker att vi många gånger visar vår öppenhet för att det ska ske förändringar. Det har lyfts upp flera gånger i lagtinget, när man jobbar inom det sociala området, att det inte borde vara så krångligt när man ska få sina betyg eller examina godkända på Åland. Jag håller med. Jag tycker också att vi har börjat få ett bättre verktyg när det gäller validering av betyg och validering av examen som man kan göra på skolorna idag. Men vi måste absolut bli bättre.

Jag hoppas verkligen att ltl Britt Lundberg kan lyfta detta via arbetet i Nordiska Rådet där ledamoten verkligen har möjlighet att jobba mera nordiskt än vad vi från Moderat Samling kan, som inte har någon representant i Nordiska Rådet den här mandatperioden.

Ltl Britt Lundberg, replik

I de nordiska sammanhangen har alla regeringar sagt, inklusive den åländska, att det är den högsta prioriteten att man ska göra någonting åt den här situationen. Ändå har det kommit lagstiftningar till Ålands lagting under den här mandatperioden och där man har valt att inte göra någonting åt det. Det finns ingenting som man kan göra någon annanstans åt det här än via åländsk lagstiftning i Ålands lagting, framförallt när det gäller det nordiska. När det sedan gäller validering så är det en EU-fråga och gäller alla europeiska medborgare, så då duger det inte.

Men för att våra ungdomar som studerar utanför Åland ska kunna komma tillbaka hem och för att människor som bor i vårt närområde ska kunna flytta till Åland så då behövs det insatser.

Finns det en vilja från Moderaternas sida att i regeringen driva frågan och att det verkligen kommer en lagstiftning hit så att vi får en vändning på den här trenden? Vi borde ta ledningen här och visa hur viktigt det är.

På samma sätt när det gäller det unika med att se på djurgårdar och att kunna dyka på vrak, så där behövs också avregleringar (…taltiden slut).

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag vet inte riktigt om jag förstod den sista frågan med avreglering. Om det gäller för personer att kunna åka runt och titta på gårdar så gör man ju det redan idag när det är skördemarknad. Det var mera så jag tänkte. Där brukar man ha möjlighet att klappa får och titta på små kycklingar och sådant. Det är kanske för oss helt naturligt att man kan titta på små lammungar, men så behöver det inte vara om man kommer från en storstad. Det var snarare så som jag tänkte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Moderaternas gruppledare och ordförande för ett resonemang kring tillväxt men också att turismen ska bli mer global också på Åland och att vi skulle få in mera turister än vad vi har idag.

På vilket sätt ser Moderaterna på konflikten mellan tillväxt och vår hållbarhetsagenda?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag själv personligen - liksom jag lyfte upp i mitt exempel - ser en konflikt när det gäller handel och att man ska använda mera second handprodukter. För mig själv är det svårt att hitta den balansen.

När det gäller hållbarhetsagendan och när det gäller turism, så är ju ekoturismen väldigt starkt på frammarsch. Jag tycker att vi på Åland blir bättre och bättre och att fler och fler hotell får Green Key-certifiering till exempel.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack ledamot Holmberg-Jansson! Jag tycker att det är väldigt viktigt - när vi diskuterar sådana här åtgärder - att vi börjar analysera det ur ett hållbarhetsperspektiv och utifrån hållbarhetsagendan och att man ständigt arbetar med att skapa hållbara miljöer som är attraktiva både för människorna men också för näringslivet. Att man börjar tänka nytt mot hur man har gjort förr. Då är det kanske en helt annan form av kundklientel och en annan form av upplevelser som vi ska börja sälja på Åland. Det är kanske inte det som vi alltid har gjort förut utan någonting alldeles annat som passar in i den nya, unga människans vardag.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Kemetter. Jag tror att den näringslivsdebatt som det har sagts att ska hållas i början av året så kommer att vara till väldig nytta för alla.

Precis som jag sade i mitt anförande så tycker jag att det behövs en ny turismstrategi och att den som vi har är gammal. Hur den ska göras är inte jag rätt person att säga. Men den behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag noterar och är glad över att ledamot Holmberg-Jansson lyfte fram vikten av tillväxt. Jag har också noterat att flera andra i regeringsblocket har gjort det i samband med debatten och på sätt och vis även i betänkandet. Men man hänvisar väldigt mycket till en debatt som eventuellt ska komma efter årsskiftet. Det får mig att ställa frågan varför inte dessa tillväxtfrämjande åtgärder syns i budgeten?

Detta är det viktigaste dokumentet som en regering har när det gäller att bedriva finanspolitik. Varför får vi inte se förslaget i budgeten? Varför har man suttit i tre år och nu - när man hanterar den allra sista budgeten under mandatperioden - kommer man på att det nog kunde vara bra med en debatt kring frågan. Jag undrar varför man först nu inser detta?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, ledamot Pettersson. Jag tycker kanske att det är lite orättvist att säga att det inte görs någonting. Om ni läser i budgetbetänkandet så lyfter man upp de positiva strategiska satsningarna när det gäller besöksnäringarna såsom satsningen på en Pommerndocka, idrottsanläggningar, golfbana, gästahamnar, matprojekt, varumärkesarbete och sportfiske. Och det är ju bara inom besöksnäringen. Att säga att det inte görs saker, det tycker jag inte att är korrekt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! I den andra repliken tänkte jag ägna mig åt en förklaring och ställa en ganska direkt fråga.

Ledamot Holmberg-Jansson lyfte fram de höga - oklart i förhållande till vad - energipriserna som finns på Åland och att det skulle råda någonslags mystik kring dessa. Sanningen är faktiskt Finlandskabeln. Den kostade 125 miljoner, om jag rycker det lite ur ärmen, och av det fick man 50 miljoner i form av ett extra anslag. Det betyder att 75 miljoner ska finansieras av konsumenterna på Åland. Det är faktiskt rätt självklart att sådant sätter press på kostnaderna. Det behövs knappast någon väldigt stor analys för att förstå det.

Den andra frågan som jag gärna skulle vilja höra ledamoten utveckla är det jag uppfattar ”som en jakt” på hur Ålands turism marknadsförs idag. Vi får allt oftare höra att det borde göras något annat och jag skulle vilja veta på vilket sätt (…taltiden slut).

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack ledamot Pettersson! Hur vi ska göra besöksnäringen annorlunda och om vi ska konkurrensutsätta marknadsföringen så har jag sagt det tidigare. Jag tror att vi behöver ta nya grepp. Det fungerar inte så bra som det är just nu. Hur de nya greppen ska vara kan jag inte uttala mig om exakt, men besökssiffrorna går ner på Åland medan de går upp i alla områden omkring oss. Då gör vi någonting fel och då behöver vi titta på det. Därför tycker jag att det behövs en ny turismstrategi. Så är det! Det är någonting som jag kommer att lyfta inom vårt regeringssamarbete. Det är något som vi behöver titta på och det behöver göras något. Men hur det ska göras kan jag inte säga nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg-Jansson för ett positivt anförande. Jag tycker också att det är väldigt bra att ledamot Holmberg-Jansson lyfter detta med tillväxt och speciellt turismen. Jag vet att vi båda brinner för det även om vi kanske har lite olika syn på saker inom det turistiska.

Det är bra att näringslivsdebatten kommer till. Jag tycker att det har tagits stora steg med hela tankegången kring tillväxt och om Ålands framtidsutsikter bara under de senaste månaderna. Jag är helt övertygad om att många goda idéer kommer att spånas ut - åtminstone en eller två - och speciellt inom det turistiska, för där har vi en jättepotential ännu att lyfta.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack ledamot Holmberg! Ja, jag vet att vi har en väldigt stor samsyn när det gäller turism och näringslivet överlag. Det är så. Det får alldeles för lite plats här i vårt lagting och det är ändå det som mycket av vårt samhälle ska byggas utav. Så det behöver mera plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack talman! Tack ledamot Annette Holmberg-Jansson för ett bra anförande om tillväxt och utveckling.

Det jag tänkte säga och som jag hajade till för var däremot den mening som slängdes iväg genom att säga att ”man måste se över bidragen för att folk inte ska stanna hemma i stället för att jobba.”

Enbart av den meningen kan jag tänka mig att ltl Annette Holmberg-Jansson inte någonsin har levt på bidrag, för de pengarna är inte stora. Jag tror inte att det finns en enda människa i den här staden eller i detta landskap som inte hellre skulle arbeta eller göra någonting vettigt med sin tid än att ibland leva på bidrag.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Holmberg! När jag skrev ner det så tänkte jag att jag undrar om jag får en reaktion på det och om jag får en reaktion så kommer den att komma från ltl Igge Holmberg.

Ja, jag har levt på bidrag. Och ja, jag vet att man inte lever på bidrag om man inte verkligen är i den situationen. Vi ska se till att man inte hamnar i en sådan situation genom att kunna erbjuda så bra möjligheter som möjligt att få ett jobb. Vad jag menar är att vi behöver titta på alla beslut som vi tar när det handlar om bidrag. Därför är jag helt övertygad om att vi borde ha en TKB, en tillväxtkonsekvensbedömning, som tittar på hur alla beslut som vi tar här faller ut. Det behöver inte bara handla om (…taltiden slut).

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jag håller fullständigt med om det. Men det är inte därför som vi har startat upp de projekt som ska söka upp hemmasittande ungdomar och liknande. Det kostar samhället alldeles för mycket att ha människor som faller mellan stolarna. Hamnar de dessutom i ett utanförskap så kommer det att kosta ännu mera. Därför är det jätteviktigt att man faktiskt - som den nya socialvårdslagen som snart kommer - ser till att man satsar på de förbyggande åtgärderna. Det blir dyrare men samhället vinner mycket på det. Inte bara med tanke på det mänskliga lidandet utan det är också rent samhällsekonomiskt korrekt. Vi måste få in folk i arbetslivet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Så är det. Att ha människor utanför arbetslivet kostar samhället pengar och lidande i onödan.

När vi var med social- och miljöutskottet till Stockholm så fick vi väldigt väl presenterat för oss att det är inom dagis och skola och fram till högstadiet som man ska satsa alla resurser och så mycket pengar som det bara behövs. Om man inte klarar av att fånga upp dem som är i ett utanförskap före det, så kommer det att kosta samhället ofantligt med pengar. Där är vi överens.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Bert Häggblom som håller Obunden Samlings gruppanförande.

Ltl Bert Häggblom

Tack fru talman! Jag kan väl fortsätta där som föregående talare, ledamot Holmberg-Jansson var, om turismens framtid och vilket vi har en motion om. En finansmotion som man har förkastat i utskottet men som jag hoppas att ledamot Holmberg-Jansson kan godkänna eftersom hon var positiv till den. Motionen handlar om att man skulle få 50 000 euro för att få en utomstående konsult att uppgöra ett åtgärdsförslag för att stärka och utveckla turismnäringen i landskapet.

Precis som ledamot Holmberg-Jansson sade så har besökssiffrorna kontinuerligt gått ner under en lång tid medan de stigit i omkringliggande regioner. Det måste analyseras varför det har gått så. Satsar landskapet sina marknadsföringspengar fel idag? Är det rätt det vi gör idag? Det måste man titta på och hur vi ska få upp siffrorna.

Samtidigt bör också landskapsregeringen diskutera med rederierna om hur man marknadsför Åland. Att man också ser till att den landbaserade turismen får sin del av den näring som bygger på skatteundantaget och som det övriga landskapet får lida för. Det är viktigt att man gör det.

Här kommer också sysselsättningen in. Vi har en rederiverksamhet som har flaggat ut vissa fartyg och som då anställer svenska medborgare i stället för ålänningar. Ålänningarna blir åsidosatta. Det tycker jag är allvarligt. Detta samhällskontrakt - som ska finnas mellan rederierna och landskapet - bygger också på att det ska skapa arbetsplatser för ålänningar i första hand och sedan ska alla utomstående komma i andra hand. Det kravet kan vi ställa när vi har ett skatteundantag.

Landskapet bör se på turismnäringen. Vi läste i dagens tidning vad som till exempel hände med Post- och tullhuset. Där tycker jag att kulturministern skulle vara lite allvarsam och titta på det. Han var ganska ovetande - när jag frågade honom idag - om vad som ska göras för att aktivera det. Det är beklagligt när näringsidkare slutar på grund av att man uppenbarligen har tagit vissa beslut inom förvaltningen. Sådant kan vi inte acceptera. Vi måste vara lyhörda mot näringslivet och inte vara så byråkratiska inom landskapsförvaltningen. Där finns det mycket att titta på.

Beträffande infrastruktursatsningen - som väl är det viktigaste för skärgården och hur den överhuvudtaget ska överleva - och genom att bygga ut Åland med en fast förbindelse till Föglö så skulle man göra Åland större.

Det skulle också möjliggöra för den övriga skärgården att kanske se mera positivt på framtiden än nu. Det tycks finnas en total enighet. Om alla skulle få bestämma idag så skulle alla vilja ha en tunnel. Varför kan vi alla inte göra en överenskommelse - oberoende av hur nästa regering ser ut - och gå in för det här nu? Alla partier som är beredda att göra det så förbinder sig att göra det. Lägg bort den där prestigen som ni har och skyll inte på vad man har gjort under tidigare perioder i lagtinget. Glöm bort det! Låt oss sätta oss ner och komma överens om det här. Jag tror att också alla i oppositionen är villiga att göra detta. För ni har inte befolkningen med er. Föglö kommun är emot den här satsningen på Gripö, de vill ha en tunnel i stället. Kökar och Sottunga likaså. De gillar inte det som ni håller på med. Varför slå huvudet i bergkanten för det? Tag bort bergkanten och bygg en tunnel i stället! Fundera om! Det är enorma pengar som vi diskuterar. Färöarna, Island och Norge får det att fungera bra. Det är ingenting som vi behöver vara rädda för eftersom vi har en enighet kring det. Det är det som är det viktiga, att man kan enas om det.

Jag aviserar också en omröstning om tunneln och den reservation som finns om det, förutom turismreservationen, så att det beaktas.

Jag ska dra de andra motionerna innan tiden går ut. Då aviserar jag detta också, precis som ltl Lars Häggblom har sagt varför han reserverar sig.

 Samma sak är det med landskapsandelar till kommunerna som vi vill ha återställda med fyra miljoner euro. Det aviserar jag i enlighet med reservationen och att det förs till omröstning. Här gjorde man ett regimskifte för ett antal år sedan. Tidigare gav man lån och bidrag till kommunerna. Nu känner inte alla till det. Förut när man byggde skolor, åldringshem och annat så fick man både lån och bidrag från landskapet för att bygga. Men man tog bort det för att kommunerna själva skulle finansiera det. De behövde inte bygga, de kunde hyra det, men man fick landskapsandelarna. Därför ska man inte sänka dem nu.

Ledamot Holmberg hade ett tankefel när han sade att ”om man får de här pengarna så ökar man skattetrycket”. Det är tvärtom. Om kommunerna får mera pengar av landskapet så minskar ju skattetrycket, dvs. man kan ha en lägre skatt i kommunerna. Vi menar tvärtom, att ju mera pengar som man tar från kommunerna så desto högre skatt blir det.

Det som vi efterlyser från landskapsregeringen är vilken skatteutveckling man ser i kommunerna på sikt? Vad är man ute efter? I kommunstrukturreformen skulle det inte få vara några stora nivåskillnader mellan de kommuner som blir kvar. Vad avser man med det? På vilket sätt tänker man styra det?

En annan motion som jag också aviserar omröstning om - och som också utskottets ordförande var positiv till - är den lagmotion där man skulle få intäkter på 30 miljoner. Fast det finns en viss osäkerhet på hur mycket pengar som kommer där. Men saldot borde vara klart från landskapsregeringen nu vid årsskiftet. Det borde vara 48,5 miljoner som är utestående lån och vilket många är villiga att betala bort eftersom det är billigare att få marknadspengar idag och bli av med alla restriktioner som finns i dessa lån. Det skulle förbättra likviditeten i landskapet och det har också finansministern varit positiv till tidigare.

Jag hoppas också - trots att det kommer från oppositionen - att den här lagmotionen kan få ett välvilligt mottagande till den delen. Jag efterlyste under flera år att regeringen skulle komma med det här, men det har inte kommit något. Därför lades motionen. Jag sade detta redan i början av denna mandatperiod.

Sedan har vi den där privatpersoner drabbades av skador och blev av med pengar på ett regelvidrigt sätt på grund av att man felaktigt bevakade det från Penningsautomatföreningens sida. Där bär också landskapet ett ansvar, enligt min bedömning. Detta för vi också till omröstning enligt den finansmotion och den reservation som finns i utskottsbetänkandet.

Det var ju också positivt från finansministerns sida. Men den process som nu är på gång gäller ju inte detta. Det är redan fastställt vilka skador som dessa personer har drabbats av. Nu är det enbart ansvaret för Penningautomatföreningen. Och detta skulle aldrig ha hänt och det skulle aldrig ha blivit en process om man skulle ha reagerat i tid. Nu gäller det inte den här regeringen, så man ska inte klandras för det. Men man borde omedelbart ha reagerat och då hade det aldrig lett till någonting och renomméen hade varit bättre för penningautomatföreningen.

Jag vill också avisera skrotbilspremien - och där finns det också en reservation inlämnad - på 100 000 euro vilken vi också för till omröstning.

Jag ska ta de andra också så att vi har alla med eftersom tiden går ut.

Reservationen för sjötrafikupphandlingen till skärgården, där föreslår man att man breddar upphandlingen.

Det jag inledde med gällande infrastruktur, den ska också läggas till grund för omröstning.

Jag hoppas att jag har tagit alla nu. Annars får jag väl bli rättad och får återkomma i ett senare skede. Tack talman!

Talmannen

Sex repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! När det gäller reservationen angående ”turismens framtid på Åland” så är det en av de mest välskrivna reservationer som jag har läst. Jag uppmanar flera att läsa den, om man inte har gjort det. Den är riktigt välformulerad och det finns många bra skrivningar i den.

Utskottet har skrivit i sitt betänkande att vi avser fördjupa oss inom ämnet turism. Vi har inte gjort det ännu men kommer att göra det. Om det sedan är rätt väg att gå eller inte - att anslå medel för det och att ha en konsult för det, vilket föreslås i motionen, och också i reservationen - så det vet jag inte riktig än. Det är något som vi får återkomma till i så fall. Det är ingenting som vi har tagit ställning till i utskottet.

 Jag vill bara säga att vi har skrivit in att vi kommer att fördjupa oss i det men har inte gjort det än. Det var bara en väsentlig information att delge lagtinget.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det var positivt av utskottets ordförande att ge det erkännandet och att man kommer att titta på det här. Jag hoppas att det blir under kommande år. Men det finns ju också en möjlighet för utskottets ordförande att ändra sig och rösta för reservationen i omröstningen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Inte med tanke på vad vi skrev i betänkandet, att vi kommer att fördjupa oss i det här ämnet. Jag ser ingen anledning nu att säga exakt hur det ska göras.

Vad gäller den här reservationen och tunneln till Föglö, som också lyftes fram, så hänvisar reservanterna i sin reservation till medborgarinitiativet från Ålands Natur och Miljö och att det saknar folkligt stöd. På något sätt försöker man få det till att det finns ett stöd för en tunnel.

Vad jag vet så har inte Ålands Natur och Miljö gett sitt uttryckliga stöd för en tunnel. Det är ju så att också med en tunnel så betyder det att man ska ta ämnen ur berggrunden. Om man sedan skeppar bort kanske 80 procent till Östeuropa eller något sådant, så tror jag inte att Ålands Natur och Miljö tycker att det är någon positiv åtgärd heller.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag vill komma med ett klarläggande. Jag har aldrig påstått att Ålands Natur och Miljö har förordat en tunnel. Det vill jag inte pådyvla dem. Det måste föreningen själv svara för. Men vi vet att det finns ett initiativ som ligger i finansutskottet angående Gripöbron och det projektet, och det bör väl hanteras snarast möjligt i utskottet anser jag. Så korrekta bör vi väl vara att folk ska få veta vad lagtinget tycker också till den delen. Det finns ett stort folkligt stöd mot landskapsregeringens nuvarande planer. Det är bara att beklaga. Därför tycker jag att vi borde nå en enighet allihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack fru talman! Jag sade i mitt anförande att det var reservation nr 21. Jag vet inte var jag hade fått det ifrån, för det var reservation nr 8. Men jag kommer inte att stöda motionen, för jag vet inte om en utomstående konsult är rätt väg att gå. Men jag lovar att vi kommer att föra den här frågan inom regeringspartierna. Finans- och näringsutskottet har sagt att de nu kommer att grotta ner sig i turismfrågor och jag hoppas att vi även kan grotta ner oss här i lagtinget under den näringsdebatt som vi kommer att ha. Jag ville bara säga det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Jag hoppas inte att frågan blir ”nergrottad”. Då händer ju ingenting om den blir satt i en grotta. Upp på bordet med den! Åtgärda den så fort som möjligt från landskapsregeringen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Absolut! Dåligt uttryck från min sida. Jag håller med det som ledamot Häggblom säger, att det är beklagligt om våra rederier i dag inte väljer ålänningar till lediga jobb ombord på färjorna. Jag undrar hur ledamot Häggblom har tänkt att vi ska ta oss runt det? Det är ändå privata företag så de anställer ju vem de vill. Men jag gillar det inte. Jag vill så klart inte att ålänningarna ska bli exkluderade och att de inte ska få en chans att få jobb, bara för att man har fel nationalitet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Eftersom vi har ett skatteundantag som man politiskt har godkänt på Åland och som också drabbar åländska företagare i stor utsträckning negativt - och som rederinäringen drar enorma fördelar av - så ska de också bjuda till. Det är ett krav som vi från samhällets sida måste ställa. Alternativet är att det tas bort och det tror jag att ingen vill ha.

Ett samhällskontrakt ska vara att allihop bidrar. Det är inte bara kvalificerade jobb, det är också de mindre kvalificerade jobben som har gjort att våra ungdomar har haft jobb. De som inte har haft utbildning eller velat studera vidare. Så det har varit mycket viktigt att dessa jobb finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Vad gäller kulturavdelningen och de landbaserade turismsatsningarna så vågar jag påstå att kulturavdelningen är den avdelning som satsar mest på den landbaserade turismen av alla i kommande års budget. Det skulle ha varit klädsamt att nämna det i det sista som ltl Bert Häggblom efterfrågade. Men han nämnde i stället Eckerö Post- och tullhus där en caféföretagare inte ville förlänga avtalet med landskapsregeringen och påstod att kulturavdelningen skulle motarbeta turismen på Åland. Det hänger inte riktigt ihop.

Vad gäller hyresavtalet så är det inte någon nyhet. För en vecka sedan skrev företagaren själv på Facebook att de inte kommer att förlänga avtalet och tackade för de sex år som de har fått vara där.

Ltl Bert Häggblom, replik

Vad som är viktigt är att Post- och tullhuset inte blir att stå tomt utan att det är ett levande hus. Vi ska inte ha en massa tomma hus. Vårt samhälle har inte råd med alla tomma hus som landskapet äger. Det måste vara liv i dem och det ska vara företagare i dem och man ska skapa förutsättningar för det och inte ha en massa administrativa regler som omöjliggör det. Det är det som jag vänder mig emot.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Vi är helt överens. Det är precis så. Ska vi ha ett kulturhistoriskt hus så behöver det finnas liv och verksamhet i det. Vad som planeras rent administrativt är en permanent utställning i huvudbyggnaden för konst och design, åländsk sådan. Sedan är det komplementen med annan privat verksamhet som gör att det blir en attraktion i sig eller en destination att besöka. Det är kulturbyråns mål med alla hus. Det är så idag att fastighetsverket sköter om fastigheterna och också om hyresavtalen gentemot de privata företagarna. Jag vet att fastighetsverkets VD är en driftig person som har samma målsättningar som ledamot Häggblom och som jag har personligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Häggblom! Jag vill också sälla mig till skaran som uppskattar Obundnas motion om turismen. Sedan är jag inte övertygad om att konsulter alltid är lösningen på allting. Det tror jag inte. Det finns mycket kompetens förutom konsulter på Åland.

När det gäller rederierna och skatteundantaget så bidrar rederierna enormt för Åland. Skatteundantaget må vara en byråkratisk tvist för många av våra företag och för ålänningarna men vinsten är så pass mycket större i form av arbetsplatser, både på land och till sjöss. Vad skulle resor och transporter kosta utan skatteundantaget? Det skulle vara väldigt svårt att bedriva någon form av import- och exportindustri på Åland.

När det gäller landskapsandelarna så kan jag ibland få känslan av att de Obundna inte riktigt tycker att landskapsandelarna består av skattemedel. Det är ju skattepengar det också.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det är precis så det är. Landskapsandelarna är återbäring till kommunerna för de skatter som kommuninvånarna har betalat i statsskatter. När det finns pengar i landskapet så ska vi se till att det är den skattepolitik vi också kan föra, förutom de avdrag som finns. Det är kommunalskatten som vi kan påverka och inte statsskatten. Det är här som vi har möjlighet att göra det politiskt. Därför har landskapsregeringen också kommit med de avdrag som man har och som vi debatterade här i förra veckan.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Exakt, ledamot Häggblom. Det är därför vi nu också gör en kommunreform, för att vi ska kunna lätta på skattetrycket ute i kommunerna. Vi betalar för mycket skatt på Åland idag. Vi ska betala mindre skatt och få en bättre välfärd, social service och utbildning och alltihop. Det ska bli bättre för företagare, vi ska öka tillväxten, vi ska öka attraktionskraften och vi ska öka inflyttningen. Det är väldigt enkelt.

 Landskapsandelar är också skattepengar. Jag upprepar det. Det är också skattepengar. Det är inte bara kommunalskatten. Men på något sätt är det som om det alltid den sista december landar ett paket med pengar på banken som det står ”Åland” på och är några hemliga pengar som kommer till Åland. Det är ju skattepengar som ålänningarna har betalat. Det spelar ingen roll om det är kommunalskatt eller landskapsandelar. Det är skattepengar. Och de ska ålänningarna få behålla i så stor utsträckning som möjligt för det främjar tillväxten.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det är just därför som det är viktigt att just dessa skattepengar används till barndagvård, åldringsvård och skolor i våra kommuner och att vi inte ruckar på det på något sätt utan skapar trygghet.

Beträffande kommunalskatten så har faktiskt den största kommunen på Åland inte så låg skatt, den kommun där också undertecknad och ledamot Holmberg är ledamöter. Vad beror det på? Varför är det så ineffektivt?

Som vi ser i finans- och näringsutskottets betänkande så har kommunerna ganska stark ekonomi. Man har varit duktiga på ekonomi tack vare att vi har små kommuner. Politikerna tar ansvar för det. Man borde kanske göra en analys i de större kommunerna också innan man gör en kommunstrukturreform. Det tror jag skulle vara väsentligt viktigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så långt riktigt! Som ledamot Häggblom säger så innefattade det förra landskapsandelssystemet - före 2008 - landskapsandelar för anläggningskostnader. Därefter ska kommunerna samla intäkter och sköta om investeringarna utan extra bidrag för det, förutom några skärgårdskommuner.

Nu ger ledamot Häggblom intryck av att det skulle vara svårt för kommunerna att investera om man minskar med landskapsandelarna. Då skulle jag vilja föra en diskussion med ledamot Häggblom om de resultat som kommunerna har gjort under åren 2013 – 2017, eftersom de står nämnda i den här boken som ni alla har fått ta del av. Eftersom bekymret uppenbarligen finns hos ledamot Häggblom så måste ju siffrorna antagligen ha varit ganska dåliga redan då.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Landskapsregeringen avser att ta bort fyra miljoner från kommunerna. Det kommer vi inte ifrån. Det är det som vi vill återställa. Kommunerna ska ha möjligheter att utveckla sin verksamhet. Det är därför som man gjorde systemskiftet, vilket jag tyckte var jättebra. Jag förordade det. Jag kommer ihåg det mötet då det bestämdes om detta. Jag var jättenöjd när den dåvarande finansministern gick med på detta, för det var nära att det inte hade gått igenom. Det var ett förnuftigt beslut och jag högaktade att våra åsikter togs tillvara den gången.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Efter att kommunerna har hanterat avskrivningarna i redovisningen - vilket är det periodiserade sättet att hantera investeringar - så gjorde kommunerna ett överskott åren 2013 - 2017 på 57 miljoner euro. Även om man hade tagit bort fyra miljoner per år - dvs. 20 miljoner tillsammans - så skulle det ha gett 37 miljoner i överskott efter avskrivningarna. Om man läser siffrorna så här så är det inte helt säkert att kommunerna råkar på obestånd, vilket det nästan vill hävdas från obundet håll.

Samtidigt ska vi komma ihåg att under de här åren så har landskapet haft stora, stora problem att få ekonomin i balans. Vi ligger nu ganska nära men vi är inte riktigt där ännu.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack fru talman! Det var det bästa anförandet om varför det inte behövs någon kommunstrukturreform överhuvudtaget. Kommunerna har skött sin ekonomi bra. ”De riskerar inte att hamna på obestånd” sade finansministern. Jag har inte sagt det. Vi har inte sagt att de hamnar på obestånd. Vi har sagt att det riskerar att höja skattetrycket i kommunen om man ska behålla sin servicenivå och landskapsregeringen tar bort fyra miljoner. Det är det som vi har anfört. Vi vill hålla skatten låg för de åländska medborgarna samtidigt som servicenivån är hög.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag lyssnar på ledamot Häggblom. Uppfattade jag det korrekt att Obunden Samling, med ledamot Häggblom i spetsen, lovar en tunnel utan underlag? ”Det är klart att vi bygger”. ”Vi kan ta beslutet nu”. Är det verkligen på det viset? Är det seriöst att mer eller mindre lura upp dem som är utanför den här församlingen att tro att en röst på en Obunden ger en tunnel? Det spelar liksom ingen roll vad det kostar. Ut med pengarna bara! Är det verkligen seriöst, ledamoten?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Uttalandet är både seriöst och välgrundat eftersom alla här i parlamentet har sagt att man är för en tunnel. Vår motion är för att bredda upphandlingen, att man har både ock. Då får man se hur det är om man har en offentlig samverkan beträffande finansieringen med det privata näringslivet. Och den information som finans- och näringsutskottet har fått - rätta mig om jag har fel - visar att det är billigare att göra det än att bygga dyra broar och färjor. Vi har ju facit nära runt oss. Inte är det här någon raketforskning som Bert Häggblom påstår. Det finns ju fakta för det.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack! Det där låter på något vis väldigt tunt. Jag kommer ihåg att bara för 10, 15, 20 minuter sedan så var det ett annat parti som fick en förfrågan om att ”står hela partigruppen bakom en tunnel?” Det blev inget svar! Att då påstå att det finns en samstämmighet i den här salen till någonting som det inte finns underlag för - bara lite privata siffror - och påstå att vi ska börja fatta sådana här stora beslut utifrån den typen av underlag, det är för mig väldigt märkligt.

Med tanke på ledamotens långa historia som parlamentariker i det här parlamentet så blir jag väldigt förvånad. Eller så finns det en annan tanke. Att man är ute och fiskar lite röster.

Ltl Bert Häggblom, replik

Då har jag misstagit mig. Skärgårdsbon Staffas vill inte ha tunnel till Föglö. Det trodde jag inte - utgående ifrån vad kökarborna och föglöborna har sagt - att Staffas är så emot sin egen befolkning. Jag har varit så länge i lagtinget men det är första gången som jag faktiskt har hört att skärgårdsborna är emot det som skärgårdsborna själva vill.

Jag trodde att det fanns en enighet. Förlåt att jag har missuppfattat detta lagting. Jag trodde att alla kunde tänka sig en tunnel eftersom Staffas har påstått att man ska ta tunneln senare. Först ska man bygga en massa broar och färjor och sedan ska man börja bygga någon tunnel. Det blir ju mycket dyrare, herr Staffas!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Nästa anförande hålls av ltl Axel Jonsson som håller Ålands Framtids gruppanförande.

Ltl Axel Jonsson

Tack fru talman! Jag ska försöka styra bort debatten en liten stund från tunnlar och broar och landskapsandelar och annat för att prata lite självstyrelsepolitik och försöka få lite fart på diskussionen igen, även om det börjar bli lite tomt i bänkarna.

Det är trots allt så, att när vi diskuterar en budget som innehåller så många områden så måste man ju börja med att ställa sig frågan vad det är som är viktigast att prioritera det kommande året. Tillåter vi oss att titta tillbaka på utvecklingen av relationen mellan Åland och Finland under den här mandatperioden så tror jag knappast att det är någon här i salen, eller någon av åhörarna därute, som kan konstatera att vi har ett positivt bokslut i relationerna mellan Åland och Finland.

Om vi börjar med att tänka på det vindkraftsstöd som blev till ingenting i början av mandatperioden. När man kom från Helsingfors med ensidiga förslag om att sänka avräkningsgrunden till följd av vård- och landskapsreformen. Man har fattat ensidiga beslut om fiskekvoter och fått rätt. Man har föreslagit åländsk värnplikt från försvarsministerhåll. Nu senast går man vidare med förslag om att i princip slopa dagens socialförsäkringssystem på Åland utan att beakta de åländska särförhållanden som råder här i någon mån. Man tycks ju knappt bemöda sig om att ge ett svar till landskapsregeringen.

Trots att man - vilket vi har varit kritiska till - har kommit överens mellan regeringarna om att gå fram med ett förslag till ett reviderat ekonomikapitel i självstyrelselagen, så har vi fortfarande inte sett något resultat eller någon proposition i dessa dagar och där vi har fått höra att sista deadlinen var den 5 december, enligt tidigare uppgifter. Men ingen tycks veta var det här förslaget ligger, om inte regeringen kan komma med några andra upplysningar under debatten här idag.

Det målar närmast en bild av en relation mellan Åland och Finland som knappt existerar. Det finns ingen dialog ens längre där vi vet vad den andra parten gör och där man visar respekt för den andra partens behov i den här relationen.

Det är bland annat mot den bakgrunden som vi från Ålands Framtids sida i vår första budgetmotion nr 45 strävar till att få lagtinget att fatta ett beslut som innebär att vi inte kan acceptera några mindre kosmetiska ändringar av ekonomikapitlet i självstyrelselagen. Vi kräver tydligt en helhetsrevision av självstyrelsesystemet för att kunna fortsätta som en del av republiken Finland. Någon annan tänkbar realistisk väg finns helt enkelt inte om vi tar vår självstyrelse på allvar och vill utveckla den så att den faktiskt möter framtidens behov. Inte minst mot den språkliga utvecklingen i Finland idag.

Vi diskuterar i den här debatten olika förslag till parlamentariska kommittéer och det har kommit förslag om att vi ska sätta oss ner och skriva ett eget förslag till ny självstyrelselag. Det är säkert flera med mig som upplever att de här diskussionerna börjar gå på rundgång. Vi vet inte riktigt hur vi ska hantera det här eller vad vi ska göra. Det tror jag att är den största utmaningen i det här sammanhanget, om vi vill nå framgång, att vi måste veta vad vi själva vill. Vi måste ha en tydlig vision och en tydlig idé om hur vi vill utveckla framtidens självstyrelse. Alla är överens om att med det system som vi har idag så fungerar inte relationerna. Men alternativen? Från Ålands Framtids sida har vi ett tydligt alternativ där vi tror på ett självständigt Åland på längre sikt och bör jobba mot det. Men hos övriga partier finns det egentligen inga klara alternativ i dagens läge. Man vill revidera ekonomikapitlet, säger regeringen och regeringspartierna. Men sedan då? Vad ska vi ha efter det?

Om vi ska se positivt på debatten, och den diskussion som förs, så vill jag börja med att informera om de diskussioner som vi har haft inom partiet under hösten. Vi har haft en debatt och en diskussion om olika alternativ. Hur kunde Åland utveckla sin status? Hur kunde självstyrelsen få en nystart?

En tanke som har varit väldigt omdiskuterad - och som har gett ett nytt perspektiv på det hela - är att vi har ställt oss frågan om inte Åland borde följa den nordiska tradition som vi har en lång historia av och föreslå en personalunion med Finland. Där vi i praktiken skulle samarbeta om utrikes- och försvarspolitik, men resten skulle Åland sköta för sig och Finland för sig.

Vi har flera goda exempel på det här i den nordiska historien, inte minst med Kalmarunionen från 1300-talet till 1500-talet. Danmark och Island hade en union från 1918 till 1944. Norge och Sverige har haft tre unioner genom historiens gång. De senaste åren 1814 till 1905. Så det här är ett beprövat koncept på hur man kan samexistera inom en stat men respektera varandras olikheter. Det tycker vi att är en tanke som man borde analysera vidare. Vi tar gärna emot också andra förslag från övriga partier om hur vi kunde ta den här processen vidare. För vi är överens att dagens system inte fungerar. Vi vill med det här anförandet förankra den tanken och de diskussioner som vi har haft inom partiet om en personalunion med Finland.

Vi har också noterat att tidigare lagtingsledamoten Roger Jansson har gått i liknande tankar, där man också skulle bjuda in Sverige till en sådan här union, på ett eller annat sätt. Exakta detaljer i hans tankar och förslag känner jag inte till, men jag tycker att det visar att det finns också andra därute i samhället som börjar fundera på alternativ till den självstyrelse som uppenbarligen inte respekteras från finskt håll i dagsläget. Det är förstås positivt.

Vi borde samla oss och vi borde syna de olika alternativ som finns. Är det självständighet som vi ska gå mot? Är det att fortsätta med mindre ändringar av dagens självstyrelselag eller ska vi ha ett helt nytt system? Kunde man tänka sig att lyfta blicken och konstatera att med de förutsättningar som vi har idag, språkligt och relationsmässigt med Finland, så måste vi ha någonting mera långtgående än några mindre förändringar. Någon form av union, där jag ser det som självklart och logiskt att man följer den nordiska historiska traditionen som vi har många välfungerande exempel på och som också har varit ett mycket gott sätt att bevara freden och de goda relationerna i Norden. De nordiska länderna är väl kanske de bästa grannar som finns i världen om man tittar på världskartan i dagsläget. Det är klart att vi ska lära oss av historien och också fundera på den typen av alternativ.

Men början till en sådan utveckling - och en sådan diskussion - är att vi inte kan gå med på att hjälpa den finska staten att förverkliga sina reformer och i samma veva ge upp tanken på att få ett reviderat självstyrelsesystem. Det visar liksom hur lågt prioriterad den här frågan är om att få ett självstyrelsesystem som håller måttet på lång sikt.

Därför kommer vi att vara tvungna - mot bakgrund av finans- och näringsutskottets lite svaga resonemang på området, enligt vårt synsätt - att ta motion nr 45 till omröstning så att vi får ett beslut här i lagtinget på om man verkligen kan gå vidare med regeringens planer.

Vi har lagt de här förslagen i självstyrelsepolitiska nämnden och endast fått stöd av Obunden Samling i det sammanhanget. Övriga partier har förordat regeringens linje. Men vi vill ha ett beslut i plenum på hur man ska gå vidare. Vi tycker att det är en så pass viktig och central fråga för självstyrelseutvecklingen.

Mot den bakgrunden, fru talman, aviserar jag att vi tar motion nr 45 till omröstning.

Detsamma gäller budgetmotion 46 på temat ”självstyrelseutveckling” och att återupprätta ett Ålandskontor i Stockholm, som vi också vill ta till omröstning.

Detsamma gäller budgetmotion nr 49 om att dokumentera ”den finska statens brister gentemot våra språkliga rättigheter”.

Detsamma gäller budgetmotion nr 51 om att ”åländska böter ska gå till den åländska landskapskassan”. Det borde vara en självklarhet.

Jag vill avsluta med att ge beröm till utskottet där de har anammat våra tankar om att stärka introduktionsutbildningen i självstyrelsekunskap och självstyrelsefrågor inom förvaltningen. Den motionen kommer vi att lämna med de positiva orden och där utskottet uppmanar landskapsregeringen att se över den här utbildningen. Det ser vi som något väldigt positivt.

Jag får återkomma, fru talman, till ytterligare resonemang kring hur vi anser att vi bör driva jordförvärvsfrågorna vidare i ett annat anförande. Tack.

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Jonsson! Det är en glädje att lyssna på ledamoten Axel Jonsson. Undertecknad hör till dem som faktiskt kommer att sakna ledamoten Jonssons anföranden. De tillför något i vår samhällsdebatt.

Det kanske inte är så förvånande egentligen om man läser Ålands Framtids senaste valprogram och jämför det med Moderat Samlings och stryker ordet ”självständighet” så finner man en hel del likheter. Det är klart att det är lätt att förstå någon som man delar det politiska DNA:et med.

Jag delar ledamotens analys om vad vi har att göra nu. Förutom avsaknaden av dialog som vi har kunnat se under det senaste året, är det en tilltagande okunskap. Vi från Moderat Samlings sida har verkligen önskat få igång en debatt om framtidens Åland och det är i det ljuset som man ska se vårt utspel om en Ålandsunion mellan Sverige och Finland. Vi anser att det fortsättningsvis behövs utspel av den här karaktären med tanke på det läge som vi befinner oss i.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Men samtidigt får vi vara så pass ärliga mot varandra - med tanke på vår erfarenhet av det politiska arbetet som i båda fallen är ganska begränsad - att bara med utspel av det här slaget så blir det ingenting. Det krävs att vi sätter oss ner och hittar en enig linje hur vi ska hantera de här stora utmaningarna som vi har framför oss.

Det verkar som om det finns en viss samsyn inom det moderata partiet och Ålands Framtid om att vi behöver ett större systemskifte. Det räcker inte med att gå in i nuvarande självstyrelselag och göra några mindre ändringar. Vi ser att vi gång på gång möts av den här typen av problem där man inte respekterar Åland utan ser förbi Åland och medvetet gör detta från finsk sida. Då måste vi få till en större förändring. Då gäller det att vi också får de andra partierna i detta lagting med oss och att vi också kan börja driva en sådan linje och vågar stå upp för den och driver den hela vägen i mål och inte kompromissar bort den när det väl gäller sedan.

Minister Wille Valve, replik

Tack ledamot Jonsson. Framförallt så handlar det om hur vi hittar det nya sättet att föra och bedriva självstyrelsepolitik i det nya klimat som vi befinner oss i. Det är inte bara en människa som kan tänka ut det sättet utan det är vi alla här i huset som måste tänka tillsammans. Därför är den här dialogen så viktig.

Vad gäller önskemålet om att dokumentera språkliga brister så vet ledamot Jonsson att han har en allierad i undertecknad. Vi kommer väldigt snart att godkänna ett brev som är ett slags startskott på dokumenteringen av de språkliga brister som har kunnat konstateras inom mitt ansvarsområde.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det sistnämnda är förstås positivt om man inleder ett sådant systematiskt arbete. Jag tror att det är precis det som behövs om vi ytterligare, i ett senare skede, ska kunna använda de omständigheter och de brister som vi ser i relationen mellan Åland och Finland som argumentation för vår sak och vinna förståelse också i omvärlden.

Men jag hoppas verkligen att det inte bara ska begränsa sig till ministerns portfölj utan även inom de andra områdena. Kanske vi kan titta utanför självstyrelselagen och också se på den finska statens hantering av sin egen språklagstiftning, som också är avgörande i många fall i praktiken för ålänningarnas möjlighet att få samhällsservice på svenska.

Jag hoppas att ministern kan driva på gentemot sina regeringskollegor och se till att de också hakar på detta arbete som vi tycks vara eniga om att är viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det var bra att ledamot Jonsson lyfte också de övergripande självstyrelsefrågorna i den här debatten. Jag hade själv också tänkt göra det i ett lite senare skede.

När det gäller självstyrelselagsutvecklingen så har vi väl alla i den här salen sett framför oss att vi skulle gå in i en period där vi skulle kunna säga att vi har en självstyrelse 4.0. Jag hör till dem, men dit har vi inte kommit i dagsläget. Jag vill också påstå att det som är Moderat Samlings linje i det fallet är att vi trodde - och vi tror fortfarande - att det absolut bästa är att man kan utveckla självstyrelsen inom den ram som man har fått fastställt internationellt. Det är det säkraste systemet. Men får man inte ett svar från motparten så måste man börja tänka på ett nytt sätt. Just i det ljuset ska man se den tidigare ledamoten Roger Janssons utspel här senast, om en union, som jag för övrigt själv tycker att är mycket intressant och som är väl värd att diskutera vidare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer förstås. Det är en diskussion som har förts och som har funnits i den åländska debatten periodvis. Men det är klart att vi har fastnat i den revision som vi har drivit och de ramar som vi ha ställt upp där. Men jag tycker att det blir mera och mera klart att vi befinner oss i det läget som ltl Johan Ehn belyser i sin replik. Vi får inte ett svar. Inte ens det man har kommit överens om mellan regeringarna nu - om de mindre ändringarna av nuvarande självstyrelselag - tycks få ett svar, och om man ska föra det vidare till riksdagen under mandatperioden eller inte trots att vi från Åländsk Framtids sida är skeptiska till ett sådant förfaringssätt. Men inte ens det som regeringarna har kommit överens om tycks kunna bli verklighet. Hur ska vi då på Åland kunna lita på att man respekterar Åland framöver när vi under den här mandatperioden har sett så många flagranta övergrepp mot självstyrelsen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Unionsalternativet är för mig just ett alternativ om vi inte kommer vidare. Jag delar ltl Axel Jonssons syn på att vi på Åland måste börja se på de alternativ som vi har för att kunna komma vidare med den modell som har oddsen 1921, eftersom vi möter det motstånd som vi gör just nu. Det har alltid varit tungt att utveckla självstyrelsen. Det ska man veta. Men det har varit extremt tungt under den här sista tiden och som vi alla har fått uppleva i det här sammanahanget.

Men för mig är en union inte bara ett alternativ till det nuvarande systemet utan det är också ett alternativ till det som tidigare har varit och som har diskuterats väldigt hårt, dvs. självständighet. En självständighet som jag för min del inte tror att är ett bra alternativ för Åland. Då tycker jag också att man som en seriös debattör måste våga vara med och lyfta fram andra alternativ. Då är unionstanken någonting som jag fastnade för och som jag gärna är med och för vidare diskussioner om under det kommande året.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det ju. Men man måste också komma ihåg att en union är ett mål. Det är inte en metod för att nå dit. Det kan hända att det enda sättet att komma till en union är t.ex. att Åland i ett första skede blir självständigt. Ett självständigt folkrättsobjekt som ger dem ett avtal eller ett unionsavtal och ingår en union med t.ex. Finland. Jag tror att det blir väldigt svårt om vi har som krav - och som moderaterna har diskuterat - att man också ska ha Sverige med i den här unionen. Jag tycker att man ska rikta en inbjudan. Jag tycker att initiativet som sådant är välformulerat. Men blir det ett krav från åländsk sida så blir det ju ett betydligt större projekt än att lösa relationerna mellan Åland och Finland. Vi behöver nog fundera på detaljerna. Och där menar jag att man måste se även självständighetsalternativet som en del i det hela för att kanske kunna nå framgång och visa att vi menar allvar. För vi måste vara modigare (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Axel Jonsson höll ett både välavvägt och konstruktivt anförande som varken var aggressivt eller polemiskt. Det vill jag ge en eloge för.

Jag ska vara aningen oortodox. Vi vet alla att en replik ska hänföra sig till huvudanförandet men jag tänkte i min replik nämna något som inte nämndes i huvudanförandet i så hög utsträckning. Nämligen diskussionen om de parlamentariska kommittéerna i självstyrelsesammanhangen. Personligen lutar jag åt det hållet att jag tycker att de diskussionerna bäst ska föras mellan självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen. Där har vi en ordnad organisation för att hantera det här och där kan man givetvis tillsätta parlamentariska kommittéer i särskilda fall. Jag skulle vara intresserad av ledamotens syn på den här frågan även om det kanske var en oortodox replik.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att ledamot Johansson är väldigt ödmjuk. Jag nämnde de parlamentariska kommittéerna och de förslag som har lagts i debatten i anförandet. Mot den bakgrunden kanske talmannen kan tillåta den här diskussionen.

Jag tycker personligen inte att det finns något som är skadligt med en parlamentarisk kommitté och som får ett uppdrag att ta fram förslag till hur vi ska gå vidare. Däremot kan man ställa sig frågan om det tillför någonting. Vi har ju haft två parlamentariska kommittéer, en 2010 och en 2011 under ledning av Gunnar Jansson och Roger Jansson och som slog fast de stora riktlinjerna. Det är den här typen av självstyrelse som vi vill ha. Jag tror att vi är överens om grundprinciperna. Vi vill kunna överta och ha makten över betydligt större delar av lagboken än vad vi har i dagsläget.

Egentligen tycker jag att diskussionen om forum är ganska ointressant. Huvudsaken är att vi samlas och diskuterar (…taltiden slut).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar den uppfattningen i stort. Kanske framförallt med rädsla för att arbetet görs dubbelt av flera olika organ samtidigt och att det kanske inte blir fullt samstämmigt och att det blir otydligheter i självstyrelsepolitiska frågor, där vi annars försöker vara överens. För det tycker jag också att vi är i grunden, precis som ledamoten nämnde.

Personligen tycker jag också att landskapsregeringen agerat mycket bra under den här mandatperioden och med all den information som självstyrelsepolitiska nämnden har fått. Vi har haft väldigt goda förutsättningar i lagtingsgrupperna att följa med självstyrelseutvecklingen på mycket nära håll. Det ser jag som positivt och det tror jag också att ledamot Jonsson gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart! Det är ju en av fördelarna med att diskutera den här typen av frågor i självstyrelsepolitiska nämnden. Samtidigt tror jag inte att vi ska underskatta den positiva effekt som det ger att också bredda diskussionerna utanför lagtinget och att vi involverar flera och på ett lättare sätt kan få med andra än lagtingspolitiker och ministrar i de här diskussionerna. Där har vi vissa begränsningar i självstyrelsepolitiska nämnden.

Något som vi har lärt oss de senaste åren är att vi har varit för få och haft en för dålig förankring av våra diskussioner och för tyst fört offentlig debatt kring de här frågorna. Det kan tala för att man hittar ett annat forum som också ger möjlighet att involvera flera och också skapa en större rörelse i det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Jonsson för ett väldigt intressant anförande och som var lite annorlunda än den tidigare debatt som jag har deltagit i. Jag omfattar väldigt mycket av den oro som ledamoten nämner. Genom min roll i Nordiska Rådet så har jag märkt hur svårt det blir för Åland, även inom Norden. Språkförståelsen för det skandinaviska språket blir konstant sämre och sämre även i våra grannländer. Vi behöver se om vårt hus. Jag tar gärna del i den fortsatta process som jag förstår att ledamoten vill driva igång.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att språkförståelsen är a och o om man ska förstå varandra i förhandlingar. Det är precis det som vi har sett framförallt i förhållande till Finland. Det är ju där som den minskade språkkunskapen i svenska drabbar Åland i allra högsta grad.

Att sedan danskarna har lite svårare att förstå svenska och islänningarna har svårare att förstå skandinaviska överlag, så det är klart att det också kan vara relevant för Åland. Men det är gentemot Finland och det finska språkets utbredning som är det största problemet för Åland och som påkallar den här typen av tankar och vägval som vi måste göra på Åland. För vi står och stampar på stället idag med självstyrelseutvecklingen, det är vi alla överens om. Och då måste vi ställa oss den rimliga frågan, att vad krävs för att vi ska komma vidare? Kan vi fortsätta som idag? Svaret är ”nej”. Då måste vi göra någonting annat!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack fru talman! Bästa lagting! I mitt förra anförande, som reservant, så kunde jag tack vare de reservationer som jag gjort lyfta upp det mest centrala i detta betänkande. Det vill säga att ekonomin på Åland kanske inte har den tillväxt som man intuitivt har trott. Och kanske just mot bakgrund av de övriga ekonomiska nyckeltal som vi har sett att har varit mycket positiva, det vill säga låg arbetslöshet, god inflyttning, normal inflation och en hög BNP.

Begreppet BNP fick ju också kritik här, vilket det redan fick under min studietid. Ordet BNP innehåller faktiskt nog både varor och tjänster.

Fru talman! Jag ville lyfta fram avsnittet ”det åländska näringslivets tillväxtförutsättningar” som jag ser att har en mycket stor betydelse med tanke på situationen. Jag hade hoppats att vi i utskottet hade kunnat utvidga det, men vi kan ju göra det fortsättningsvis, det är inte fråga om annat. Jag avslutade väl mitt förra anförande med att uppmana regeringen att gräva djupare och bredare diken men kanske också snabbare.

En reservation, som vi självklart kommer att stöda, är den som Obunden Samling lyfte upp om ”Turismens framtid på Åland”. Första undertecknare var ju Lars Häggblom. Den tangerar ju den åtgärdsmotion som jag har i haft i finans- och näringsutskottet ett tag redan och där man noterat att övernattningarna har minskat under tjugo års tid. Det här tycks vara oberoende av vädret. Ena året minskar det för att det varit varmt och andra året för att det har regnat och omvänt.

Jag tror att vi helt enkelt inte bara ska nöja oss med att uppgradera turiststrategin utan faktiskt göra en djupare analys - och som det föreslås - av en utomstående. Ltl Bert Häggblom var också inne på att vi kanske skulle se kopplingen till skatteundantaget. I dagsläget är det uppenbart att landturismen mindre och mindre har nytta av det här. Frågan är vad man kan göra. Det som jag var ute efter var inte bara en marknadsundersökning utan en strategisk syn på det här, vilket också ledamot Holmberg-Jansson understöder.

Det hör ju till att jag tar exempel från Portugal. Jag var på ett seminarium där härom sistens och det visade sig att efter deras kris för ett antal år sedan så hade antalet övernattningar under ungefär sju år ökat med ca 70 procent. När man ser hur det är på annat håll, och jämför med det här, så är det annat.

Fru talman! Ett annat projekt som vi har nämnt och som jag också ser som en tillväxt är att få en förbindelse till skärgården. Att omforma antingen ett broprojekt till ett tunnelprojekt eller ett tunnelprojekt direkt, via den motion och reservation som finns här. Redan tunnelbygget i sig skulle gynna tillväxten mera än ett fartygsbygge på annat håll. Och ganska uppenbart är att tillväxten i skärgården skulle gynnas mera av en fast förbindelse än av en kombination av en bro och en färja. Men för att vi kan tänka oss att gynna tillväxten före tunneln finns, så måste det nog finnas något som heter ”ett ljus i tunneln”.

När jag frågade ltl Petri Carlsson så kunde han inte säga när bron och tunneln skulle komma. Och ledamot Winé uppfattade jag att inte ens såg något ljus i den tunneln. Ska vi vara ärliga så är det nog att välja mellan tunnel och bro, tyvärr. 

Fru talman! Jag tänkte säga några ord om det avdrag som det har talats om och som ifjol marknadsfördes mera som ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare, även om vi vet att det är för medel- och höginkomsttagare. I år har man från regeringssidan mera betonat tillväxten vilket ju är en del av den. Men mot bakgrund av ÅSUB-rapporten så är man inne på att man ska försöka få lösningar som hjälper bägge problem. Tillväxten kan man få oberoende av vem det är som får pengarna.

Fru talman! Sedan tänkte jag komma in på ett annat område som brukar vara viktigt. Det som vissa kallar ”klimatpolitik” medan jag kanske hellre kallar det för ”miljöpolitik”. Det har inte debatterats så mycket här idag ännu. Där har regeringen ett antal stödformer som kan behövas ibland för att energieffektivisera den här övergången. Men där har jag tidigare påpekat att vi från Åländsk Demokrati tycker att man borde inbegripa så många former av förnyelsebar energiproduktion som möjligt. Helst alla. Därför har jag en reservation kring en formulering i den allmänna motiveringen där man under rubriken ”Broar till framtiden” skriver att man ska stöda sol och vind. Jag tycker att vi också borde stöda ”vatten, luft, jord och biomassa” som ju alla för förnyelsebara.

Sedan har jag i kongruens med det också en motion och en reservation under moment 71500, där stödet skulle gå till alla olika former och inte bara till sol och vind som det är just nu.

Jag ska karikera att det är 17 procent som ligger under den relativa fattigdomsgränsen och vi kommer så småningom att föreslå 17 miljoner till vindkraften. Det kommer jag att återkomma till i den debatten.

Fru talman! En sak till som hör ihop med energi- och klimatpolitiken är detta med gas- och elbilar som jag tagit upp tidigare.

Ni kanske minns att jag i fjol hade tre motioner kring det här. En gällde den symboliska konverteringen av ÅLAND 1, en gällde en gasstation och en gällde konvertering av bensinbilar till gasbilar. Vi hade en av hörandena kring det här från Finland. Där talade man om det här med ”ägget och hönan” och vad som kommer först. I Finland var det svårt. Man kan inte ha gasbilar om man inte har stationer och har man stationer men inga bilar så vad ska man ta först.

Efter det hörandet så insåg jag att situationen är annorlunda på Åland. Vi har ju gasbilar utan stationer. Vi har kommit igång. Det finns nästan lika många gasbilar som elbilar. För gasbilarna kan tankas när de är österut eller västerut och kan köras där med gas. De kan köra på Åland med gas tills tanken är tom. Sen kan man tanka igen när man far härifrån.

Fru talman. Finska regeringen hade visst en förnyad plan här i veckan. Där noterade man igen att det snabbaste sättet att minska på antalet bensinbilar är att övergå till gasbilar. Man noterade också vissa problem med elbilar, ja, ni vet - kobolt och litium. Jag ska inte tala mera om det.

Hur som helst så valde jag den här gången att enbart ta med konverteringen av bensinbilar till gasbilar och har reserverat mig mot det. I min motion så hade jag ursprungligen 702 000 euro, om jag minns rätt, vilket är ungefär den summa som det skulle kosta att konvertera samtliga bensinbilar som köptes ifjol. Men det är ganska orealistiskt om man konverterar så pass många bensinbilar, så jag har sänkt den summan till 15 000 euro för att kunna konvertera tio bilar som ett tillskott, vilket kunde initiera en övergång till gasbilar utan att överhuvudtaget skaffa en gasstation här. Det borde rimligtvis vara lättare att få igenom mindre moment. Därför föreslår jag i min reservation att vi skulle reservera 1 500 euro för konverteringen, som jag motiverar med att ”Ökningen av detta moment ska användas till en subventionering av konvertering av bensin- och dieselbilar till gasbilar” som en liten börjar. Tack fru talman.

Talmannen

Fem repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ledamot Toivonen resonerar om BNP-utveckling och också om turismen. Vi kan se att det är tjänstehandelsbalansen som väger upp totalt sett att vi har en positiv handelsbalans på Åland. Rederierna är en viktig del men vi har drabbats av svagare lönsamhet nu under den tid som bunkerpriserna har varit höga samt andra försämrande faktorer. Men vi resonerar också i budgetbetänkandet kring den svaga kronan som påverkar köpkraften hos de svenskar som dels besöker Åland men också svenskar ombord på de svenskflaggade rederierna.

Ledamot Toivonen resonerar kring turismen. Skulle man vilja ha ut riktigt mycket pant för pengarna så skulle man vilja ha turister som har en starkare valuta och en högre BNP än vad man själv har. Hur ser ledamoten på det? Vilken typ av turism (…taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det här har man diskuterat i många omgångar. Det är klart att man vill ha turister som har mycket pengar. Men det finns fler turister som har mindre pengar. Jag tycker inte att man ska utesluta det ena eller det andra utan det är nog alla segment som man ska tänka på. Men det är klart att man ska ha det i bakhuvudet. ÅSUB håller ju på med en undersökning. Jag såg att man höll på med den i våras. Man frågar turisterna varifrån de kommer och hur de spenderar sina pengar och där får man också idéer vad man kan satsa på. Det är ju krasst fråga om pengar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Min uppfattning är den att det är svårt att få de gyllene turisterna med både starkare valuta och starkare BNP än vad vi har här på Åland, trots att vi har en svag BNP-utveckling. Vi kan konstatera att vi nog får söka oss till lite bredare massor av människor av flera olika skäl. I det fortsatta turismarbetet är det viktigt att komma ihåg att man inte kan se på samma utveckling som man kanske kan göra i andra länder. En procentuell ökning av övernattningar ger till exempel större utslag i länder där man har en lägre BNP - för de turister som kommer dit - än vad det kommer att göra på Åland. Det här är viktigt att tänka på när man bollar med siffror.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Ja, det var kanske en liten karikatyr på den roll som vi hade i luciaspelet och där jag måste tala om Portugal varje gång.

Jag fick de där siffrorna. Skillnaden är den att kostnadsnivån är betydligt lägre i Portugal, och sedan skiner solen litet mera där också. Det är saker som vi inte kan göra någonting åt. Men vi måste ha en strategi som fungerar för den här situationen. Då har vi skatteundantaget som till exempel är en sak som jag tror att vi kunde utnyttja i diskussioner och förhandlingar med berörda parter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Ledamot Toivonen sade någonting om att ”välja mellan tunnel och bro”. Jag ser det inte på det viset. Om man räknar på skillnaden av tunnellängd - där man har bron till Gripö - eller att bygga tunnel till Degerby, så skiljer det någonstans i intervallen 40 kanske 45 miljoner. Det kan vara mera men det är knappast under 40 miljoner. Då skulle det vara intressant att höra ledamot Toivonen, som kan ekonomi. Det här är kostnadsberäknat för västra Föglö med 27 miljoner och så finns det möjlighet till ett extra anslag. Vilken effekt kommer det att ha i Ålands kassakista?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag tror att jag sade att ”ska vi vara ärliga så har vi ett val mellan tunnel och bro”.

Det är nämligen så, att om vi får en bro - det finns andra broar, man talar om Vårdöbron, och det finns andra projekt - så är det kanske inte så sannolikt att Föglö skulle få ytterligare ett projekt igen. Det finns andra projekt på Åland också. Det kan vara en bidragande orsak till att det kanske kommer en tunnel någon gång efter bron, men det dröjer väldigt, väldigt länge till dess.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Men om det stannar upp och vi ska invänta miljökonsekvensbedömningar och alla utredningar som måste göras, så kanske det helt enkelt tar tiotalsår innan det blir någonting. Det har kommit ut löften och det har även sagts i den här salen idag att man gör en miljökonsekvensbedömning på sex månader. Så är icke fallet. Därför att en miljökonsekvensbedömning behöver göras under alla fyra årstider plus att det ska sammanställas och förberedas. Det går lätt två år om det också blir besvär på den.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag känner inte exakt till tidpunkterna och hur lång tid det tar. Men vad vi fick information om så har man i princip inlett en miljökonsekvensbedömning.

Jag hörde också ett argument att man kanske inte ens behöver undersöka under alla fyra årstider, om man undersöker en tunnel. Det kanske inte är så stor skillnad därunder om det är sommar eller vinter. Om det stämmer så vet jag inte. Men ska vi säga maximalt ett år. Men det finns också problem med den lösning som man har nu med eventuella besvär. Det var därför som jag ställde frågan hur lång tid det tar för det ena eller det andra alternativet. Det kanske inte tar så mycket längre tid för att få en tunnel i stället för bro och en båt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jaha. Ledamot Toivonen säger att miljökonsekvensbedömningen är beroende av årstid när det gäller en tunnel. Men nu är det väl så att miljön under tunneln har väl ingenting att göra med årstider. Där finns det väl saker och ting som man behöver undersöka.

Vad jag egentligen ville höra talas om är ledamotens vilja att verkligen gå in för en tunnel utan att ha något underlag. Jag blir nästan skrämd när ledamoten är så bestämd och säger att ”ja, men klart att vi ska ha en tunnel” men knappt vet vad man egentligen behöver för att fatta beslut. Det blir lite besvärande.

Jag vill komma tillbaka till det som anfördes i det förra replikskiftet. Det är inte att välja mellan bro eller tunnel. Väljer vi tunnel så riskerar vi allt om det blir så att fakta inte faller den nuvarande oppositionen i smaken och om de ska vara med och bestämma.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Jag har väl uttryckt mig otydligt då om jag säger att man på basen av det här ska kunna starta ett tunnelprojekt. Jag har ju sett vilka kalkyler vi har. Och vi har ju kommit ganska långt. Att kalla dem för ”vaga” tycker jag kanske att är litet svagt.  Men de är inte fullständiga.

Men om man jämför med när ni fattade beslut för en bro och man i kalkylerna inte kunde skilja mellan nuvärde och nettonuvärde så var det nog ett ganska stort fel det också. Men ni ville ha det och vi sade ja. Det fanns nog fel i den kalkylen också. Jag tror att ni minns mina invändningar där.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack fru talman! Jag tror att oavsett värden så visste vi ändå vad vi kunde räkna med att bron skulle bli att kosta. Det rörde sig om ca 20 miljoner för västra Föglö som skulle kosta 27 miljoner totalt, oavsett vad andra har hävdat här i salen idag.

Bortsett ifrån det så är jag nyfiken att höra ledamotens brinnande intresse för att vi ska konvertera bensin- och dieselbilar till gas. Är det inte så då att man diskriminerar hela skärgården? Där finns det ju inte möjligheter att förse gasbilar med gas. Det är väl ändå inte möjligt att räkna hem en sådan satsning, eller?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Det var en intressant fråga. Jag har funderat på den själv. Jag har noterat att rent praktiskt så klarar nog i princip en gasstation hela fasta Åland. Hur man gör med skärgården så har jag ingen lösning på.

Jag har sett bilder i andra länder där man har traditionella gasflaskor som man använder för bilar. Om det går så vet jag inte. Men jag är lite rädd för att det kan vara lite knepigt i skärgården om man inte far över till den ena eller den andra sidan och tankar, vilket många gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det stämmer väl delvis som ledamot Toivonen sade i sitt anförande, att jag inte riktigt kan se ljuset i tunneln. Man kanske ska akta sig för ljuset också för man vet aldrig vad det är som kommer emot. Man behöver vara lite fundersam.

Ja, jag är för en billigare skärgårdstrafik om man klarar av att göra det så som kortrutten idag visar, att den ska betala in sig på sikt.

Varför jag egentligen begärde replik rör detta med tunneln. Tycker ledamot Toivonen att det inte behöver göras någon MKB utan att man klarar det på ett halvår? Vi fick helt andra siffror i utskottet. Men dem kanske ledamot Toivonen valde att inte höra.

Jag ställde på skoj en fråga till en tjänsteman idag. Där pratar man om en mandatperiod för en utredning av en tunnel. Vad säger ledamot Toivonen till det?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack fru talman! Som jag sade tidigare så har jag inte detaljkunskaper i hur långa processer som det här är. Men jag noterar att beroende på vem man frågar så får man väldigt olika svar. Vad jag förstod så fick man också förut väldigt olika svar på vad en tunnel kostar beroende på vem man frågade. När det gäller tunnelpriser så är det väl bättre att fråga sådana som har byggt tunnlar och inte sådana som kanske inte har byggt tunnlar.

Det nämndes nog att det kan gå på ett halvt år, men åtminstone på ett år. Knappast två år eller en mandatperiod i alla fall. Men det är saker som man nog ska ta reda på mera om, precis som de här kalkylerna som jag nämnde. Men helheten ser intressant ut.

När det gällde bron så var det ett eventuellt överskott på 20 miljoner. Ja, visar man lite osäkerhet så kan det bli noll. Här diskuterar vi om en färja eller en tunnel blir billigare under de första 30. Men efter 30 år så är ju tunneln landskapets. Sedan har vi bara underhållet under (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar ltl Stephan Toivonens analys när det gäller kortruttstrafiken mellan Föglö och fasta Åland. Jag tror liksom ledamoten att om man nu inleder brobygget så tror jag inte att man sedan kommer att fortsätta med en tunnel. Jag tror att det kommer att finnas andra prioriteringar som kommer att kräva annat.

Därför har jag också stött den motion som finns att man dels borde ta en allvarlig funderare om man kan inkludera en tunnel i det nuvarande kortruttsarbetet och dels söka breda politiska samförståndslösningar här i lagtinget som skulle sträcka sig över den här mandatperioden och även nästa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting! Hur ska vi skapa framtidens välfärd? Vad är det som ska skapa arbetsplatser, samfundsskatter och attraktionskraft för inflyttning? Vilka branscher och företag kommer att vara lokomotiven för Åland? Hur kan vi via rätt politik skapa den rätta miljön för entreprenörskap och företagande? Hur blir Åland det självklara valet att flytta till för att bilda familj och samtidigt göra karriär? Hur kan Åland vara konkurrenskraftigt i förhållande till sina närregioner?

De här frågorna är inte några isolerade Ålandsproblem, samma frågor ställer sig alla regioner. Det som börjar bli allt mer tydligt på Åland är dock tillväxtproblematiken och konkurrenskraften. När dessa faktorer arbetar åt fel håll bromsar det näringslivsutvecklingen. Det har varit ett intressant arbete i utskottet, och mycket har hänt under det senaste året som sätter dessa frågeställningar i ett än tydligare fokus.

Finansminister Perämaa lyfte tillväxtfrågorna i remissdebatten. Frågan lever i högsta grad, och det är viktigt, för frågorna kräver många olika lösningar. Vi har triumfkort i en ännu relativt stark sjöfart som dock blivit än mer färjefokuserad och vi har ett sjöfartskluster som är större än vi tror. Vi har via banking, försäkring och hightec-företag visat att Åland är en spelare att räkna med inom alla områden, bara förutsättningarna till affärer finns. Vi måste stärka och värna om våra primärnäringar, men vi måste också tänka nytt och hoppas på att 100 satsningar åtminstone ger ett rätt.

Arbetskraftsbrist är idag en stor orsak till ett företags hämmande utveckling, där även matchningen med rätta kompetenser är utmanande. På Åland kan vi dels styra andragradsutbildningen, gymnasiet, genom rätt dimensioneringar. Vi har även en väl utvecklad s.k. vuxenutbildning. Via den finns goda möjligheter att fortbilda sig, byta yrkesbana och säkerställa att du är intressant för arbetsmarknaden.

Vi tar långa och snabba steg mot en bolagisering av vår högskola, vilket i framtiden kommer att ge en ännu större utbildningsmeny.

Vår arbetsmarknad har länge varit väldigt bred och diversifierad. Det har funnits en möjlighet för alla, oberoende utbildningsnivå och erfarenhet, att hitta en plats i yrkeslivet. Fönstret som tidigare stått öppet, när det gäller dessa s.k. enkla jobb börjar långsamt stängas, tyvärr. Det är problematiskt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men även på det individuella planet, för det kommer alltid att finnas ett behov av arbeten som består av enklare uppgifter.

Här kommer jag in på våra primärnäringars betydelse för att behålla en bred arbetsmarknad och vårt jordbrukskluster, inklusive förädling och turismens ännu långt outnyttjade potential. De senaste årens Rysslandsembargo och en allt hårdare konkurrens har gjort situationen allt tuffare gällande att bedriva jordbruk på Åland. Årets torka och hetta har med råge spätt på problemet med tillväxt. Ursäkta uttrycket! Årets svårigheter har belyst betydelsen av vårt jordbrukskluster, både sett till den numerär som den sysselsätter, men även de ringeffekter som skapas, speciellt via transport- och logistiksystem. Just transporterna är elementärt för att bedriva exportföretag på Åland.

Den åländska landbaserade turismen får inte det efterlängtade lyft som behövs. Ålands landskapsregering har de senaste åren storsatsat på turistisk infrastruktur via golfbana, gästhamnsprojekt, Pommerndocka, fiskevårdsprojekt, idrottsanläggningar, matprojekt, varumärkesarbete, besökscenter i Bomarsund samt nu också utveckling av Kastelholmsområdet ur besökarhänseende. Satsningar som är långsiktiga och inte per automatik ger snabba effekter.

Åland har alltför länge stått och stampat på stället jämfört med våra konkurrenter och närregioner gällande besöksnäringen. Trenden är en allt kortare och en allt intensivare högsäsong, där det ibland är för varmt, ibland för regnigt och en kronkurs som ofta är för svag.

Vädret är väldigt svårt att påverka. Det är även kronkursen för våra rederier och för vår landbaserade turistnäring. I stället är det en strukturell mix som måste till, tror jag. Finans- och näringsutskottet kommer i början av det nya året att fördjupa sig inom turismfrågan. Turismen har enligt mig en väldigt stor potential. Vi har ännu bara skrapat på ytan för vad den kan betyda för Åland. Varför skulle inte vi ha möjlighet att locka fler besökare under längre tider på året när många andra kan?

Trenden att resa kortare, att resa mer miljösmart, upplevelse- och naturturismens uppgång, den turistiska infrastrukturen vi byggt och bygger upp ger spännande förutsättningar. Här behövs även produktutveckling och paketering som kan vidareförädla detta till business. Men hönan-och-ägget-problematiken är påfallande. Vi har proffsiga, drivna turistföretagare som likt andra primärproducenter gör allt för att lyckas med sina företag. Vi har ett Visit Åland med kloka människor. Det känns som att något nytt behöver hända gällande den åländska turismen. Vägen vi nu vandrar och vandrat verkar just nu bara bli smalare och krokigare. Det positiva är att det ur tuffa tider alltid kommer goda idéer. Men det är självklart att en minskning på fyra procent, såsom övernattningsstatistiken pekar på just nu för 2018, gör situationen allvarlig.

I övrigt ser jag verkligen positivt på fortsättningen och utvecklingen av arbets- och pensionsinkomstavdraget. Det är rätta sortens signalpolitik. Det ska löna sig att arbeta.

Ledamot Jörgen Petterssons väldigt konstruktiva motion och - jag är övertygad - även produktiva motion, om att skapa en central funktion som kan bistå och vägleda företag med extern finansiering från EU och andra gränsöverskridande samarbeten, är exempel på hur vi kan få grytan att koka ännu mer på Åland. Det finns mycket EU-pengar som kunde arbeta, utveckla och skapa nya möjligheter på Åland.

Avslutningsvis en kort reflektion som även ledamot Pettersson tog upp i sitt anförande. Det gäller skuldbördan som hos de åländska hushållen har ökat mellan åren 2007 och 2016 med ca 33 000 euro per hushåll och ligger idag på 117 000 - 188 000 euro. En större räntestigning kan påverka de åländska hushållens köpkraft med tanke på skuldsättningen, där även en fungerande arbetsmarknad givetvis är viktig.

En tydlig trend är också att antalet personer som har skulder för att bedriva sin yrkesverksamhet har minskat från ungefär 950 till 600 stycken. Denna siffra ska inte övertolkas och kräver djupare analys.

Det är viktigt att se verkligheten för vad den är och inte blunda och försköna, det vinner ingen på. Tack fru talman.

Talmannen

En replik är begärd.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack ledamot Holmberg! Det är verkligen så som ni sade i ett tidigare replikskifte, att vi har en väldigt stor samsyn och det känns bra och positivt att vi har den här samsynen när det gäller turismbranschens utmaningar framåt. Det känns också bra att ledamot Holmberg, som medlem i finans- och näringsutskottet, nu finns där och kan se till att rätt frågor lyfts i utskottet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack det samma ledamot Holmberg Jansson! Jag ser verkligen fram emot den här näringslivsdebatten. Den kommer att föra mycket gott med sig. Jag har en känsla av att alla 30 ledamöter här i salen kommer att ha någonting att bidra med. Det kommer att ge en konsensus kring frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Följande anförande hålls av ledamot Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Av oppositionens 67 motioner så har en blivit godkänd av utskottet. Det kan låta väldigt lite men det är mycket mer än normalt i vårt lagting. Så tack för det finans- och näringsutskottet.

Utskottet håller med om att budgeten ska byta namn till ”Ålands budget” något som redan är reglerat i lag. Alla andra motioner förkastades.

Varför är det så? Varför har vi en sådan tradition? Vår lagstiftning stadgar också att vi ska följa vår övertygelse. Det är ett stadgande som ska stärka demokratin och ge våra väljare möjlighet att följa vad de som blivit invalda står för. I en demokrati ska man också vara transparent. Det ska vara möjligt att ha insyn i vårt arbete och kunna följa det på olika sätt.

Jag är ganska säker på att en majoritet av ledamöterna i lagtinget tycker att vi borde ge alla ålänningar möjlighet att få sina hudförändringar och prickar kontrollerade och behandlade. Vi vet att en majoritet i utskottet har förkastat förslaget för att en majoritet i social- och miljöutskottet har gjort det. Men jag undrar om det faktiskt är en majoritet som är emot förslaget egentligen här i lagtinget.

På samma sätt undrar jag om lagtinget faktiskt inte tycker att det är en bra idé att vi ska öka intresset för självstyrelsen, autonomier och folkrätt. Varför tar vi inte tillvara en enkel möjlighet att få våra studerande att söka sig tillbaka hem till självstyrelsen när vi har ett skriande behov av arbetskraft inom lagberedning med just kunskap om självstyrelsen. Gör vi det nu så hinner vi ordna det till den här sommaren. Men det här har utskottet förkastat utan motivering. Det skulle vara fint om någon från majoriteten kunde berätta varför ni är emot det.

Majoriteten vill inte heller ha ett internat till våra minderåriga studerande från bl.a. skärgården. Det måste vara oerhört märkligt för de väljare som röstar på liberalerna att se dem rösta emot det förslaget, när partiet har haft i det närmaste en identisk motion för några år sedan.

På samma sätt är det med förslaget om en utbildningssatsning för barn med autismdiagnos. Utskottet skriver att specialpedagoger kunde vara en resurs och att skolpsykologerna ska samordnas. Men det är långt ifrån det som skulle behövas. Vill vi ha en satsning på dessa barn och påbörja planeringen 2019 - vilket är en nödvändighet och vilket alla som har besökt skolorna och följt deras arbete vet - så behöver lagtinget rösta annorlunda. För även den här motionen förkastades av majoriteten.

Så här kan jag fortsätta om bolagiseringen av högskolan. Regeringen säger att högskolan ska bolagiseras 2019 i ”talat ord”. Men varför vågar man inte skriva det i budgeten. Varför kan vi inte få ett klart besked från majoriteten nu och skriva in i budgeten för 2019 att det ska göras enligt den tidtabell som regeringen har presenterat? Vad är det som bromsar? Vill vi undvika flera olyckor i Godbykorsningen? Prioritera en rondell i Godby och börja planera den år 2019. Vill vi ha självlysande vägrenar behöver vi också få en annan majoritet i lagtinget. Vill vi ha en ny budgetprocess? Varför förkastar vi motionen, trots att minst två av regeringspartierna talar om värdet av en alternativ budget från oppositionen?

Det stora problemet är att majoriteten kopplar ihop detaljer i budgetbehandlingen med regeringens förtroende. Det känns både gammalmodigt och långt ifrån agilt. Omvärlden förändras ständigt. Vi är 30 i lagtinget som gemensamt har samma uppgift att arbeta för Ålands och ålänningarnas bästa. Kommer det fram goda förslag som kunde göra ett bra Åland bättre - och en bra Ålands budget bättre - varför kan man då inte ta vara på guldkornen i det utan att tänka att det skulle vara ett misstroende mot regeringen? Varje dag möter vi en ny verklighet. Varför kan man då inte godkänna något som inte regeringen har råkat tänka på just det datumet som regeringen har tagit beslut för budgeten, i synnerhet i de fall när det handlar om en uppdatering.

Jag förstår att alla motioner inte kan godkännas. Men tänker vi på väljarna och på intresset för att arbeta i lagtinget så hoppas jag att vi kan skapa en ny kultur där ledamöter inte ska rösta mot sin egen övertygelse i salen och vilseleda sina väljare, eller i värsta fall säga att ”visserligen röstade jag si men jag tycker så”. För hur ska då våra väljare kunna lita på vad vi står för?

Fru talman! Jag är glad över att vi har fått gehör för en tillväxtdebatt i januari och ser fram emot regeringens underlag.

Slutligen, fru talman! För att ge en chans till alla att visa vad de tycker om olika frågor så aviserar jag följande budgetmotioner till omröstning:

budgetmotion nr 35 om ”en mer effektiv budgetprocess”,

budgetmotion nr 37 om ”bolagisering av högskolan”,

budgetmotion nr 38 om ”självlysande cykelbanor och vägmarkeringar”,

budgetmotion nr 40 om ”en rondell till centrum av Godby”,

budgetmotion nr 41 om ”sommarjobb och praktikplatser vid självstyrelsen”,

budgetmotion nr 42 om ”studerandebostäder till Ålands gymnasiums minderåriga studerande från bl.a. skärgården” och slutligen

budgetmotion nr 43 ”utbildningsinsats för barn med autismdiagnos”.

Alla dessa således till omröstning, dvs. sju stycken. Tack fru talman!

Talmannen

Fyra repliker är begärda.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Så här fungerar det, och har alltid gjort, att oppositionens motioner i stor utsträckning förkastas. I år har vi gjort ett undantag från den traditionen.

Som jag fick höra här så var det exakt noll motioner som godkändes under den förra mandatperioden. Det som väl är det största problemet är att motionerna i många fall är oberedda.

Om man t.ex. ser på cancerscreeningen så finns det ingen beredning om det är rätt metod eller den mest prioriterade cancertypen att screena, även om förstås alla tycker att en cancerscreening i sig är viktig. Men jag tror att vi alla också är överens om att vi ska göra de insatser som är de mest relevanta, rent medicinskt.

Jag vill också poängtera att vi har väldigt många positiva förkastanden där vi har tagit in motionerna till allra största del bara det att det har funnits något ord eller någon detalj i klämmen som inte har fungerat i praktiken. Och sedan finns det också flertalet motioner som slår in öppna dörrar, där både Godbyrondellen och högskolans bolagisering ska nämnas. (…taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag håller inte alls med om att de slår in öppna dörrar. Vi har inte en enda gång fått bolagiseringen testad i lagtinget om det står en majoritet bakom den eller inte. Eftersom det bara handlar om att man skulle föra in en text - som en minister redan har framfört som sin ambition - så förstår jag inte varför det skulle vara farligt att sätta in den texten i budgeten, när det är det som man har tänkt göra. Men det har blivit klart först efter att budgeten har tagits.

Jag tycker också att man måste utveckla sig. Man kan inte fastna i någonting för att man någon gång har gjort någonting. En motion ska inte vara färdigt beredd för ett genomförande. Det skulle vara fantastiskt om vi varje gång som en minister yttrar sig hade allting färdigt berett för att verkställa följande dag. Jag gratulerar! Det är i så fall en nyhet. Vi ser fram emot vad vi får veta i morgon som man har tagit fram underlag för nu, för att ha klart att göra i morgon. Det är helt orealistiskt.

Men håller inte ledamot Ingrid Johansson med om att det är väldigt konstigt att man ska rösta emot någonting som man egentligen är för? Är det inte (…taltiden slut).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är just så! Motionerna är oberedda för att man helt enkelt inte har möjlighet att bereda dem i opposition. Det är just därför som många motioner också får positiva skrivningar. Man anser att andemeningen i dem, idéerna och tankarna är bra. Men de saknar beredning. Och då skriver man i sitt betänkande att man ska se över behovet av någonting.

Och ja, jag tycker att det är att ”slå in öppna dörrar” att både skriva om Godbyrondellen och högskolans bolagisering. Besluten är fattade, det finns majoriteter bakom dem och det är klarerat. Ska vi börja sätta in en detalj om ämnesområden som alla 30 enskilda ledamöter tycker att är viktiga, så får vi nog en väldigt lång och obegriplig budget att hantera.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det finns betydligt mindre ärenden i budgeten än en rondell i centrala Godby. Men kan vi på det här sättet se att det är en ”öppen dörr” och att regeringen nu avger ett löfte om att planeringen är gjord 2019, så är jag tacksam för det. Är det så vi ska tolka det varje gång som vi får ett svar ”att slå in en öppen dörr”?

Jag tycker också att det är väldigt märkligt att man inte kan godkänna ett förslag om att man ska ändra budgetprocessen, när ledamöterna från regeringspartierna - nästan, inte mangrant, men från partierna - har framfört att man skulle behöva en annan budgetprocess för att kunna bereda ärendena bättre. Skulle vi få en annan budgetprocess så skulle vi kunna bereda motionerna också betydligt mycket bättre.

Man skulle kunna stämma av vad som är på gång och man skulle få klarhet i sådant som kanske inte är tillräckligt välformulerat i budgeten så att det riktigt går att läsa, vad som menas med ”att bara läsa”. Men skulle man få föra en dialog med regeringen så skulle man få det mycket, mycket klarare. Men även detta är regeringspartierna emot!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Lundberg! Det kan väl ändå inte vara så att en motion är ett självändamål? Får man en positiv skrivning som plockar ut essensen ur en motion så måste ju det vara det som är det viktiga.

Jag tänker t.ex. på ltl Jörgen Petterssons motion om EU-rådgivning kring externa medel som flyter förbi Åland i mångt och mycket idag. Där plockade ju utskottet en riktigt snygg och fin positiv beskrivning kring den motionen.

Samma gäller turismen som motionerades om och som finans- och näringsutskottet nu har bestämt att man ska lägga ett stort fokus på i början av året.

Sedan är det väl i mångt och mycket så också att många motioner är kostnadsdrivande. Det är klart, att dra på sig kostnader i slutskedet av en budget - med några veckor fram till årsskiftet - så är kanske inte heller förenat med ansvar.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ingenting hindrar att vi startar budgetarbetet tidigare om det är det som det hänger på, att det är för få dagar nu fram till nyårsdagen.

Det handlar också om att det visserligen finns positiva skrivningar om saker och ting men likaväl, när vi för det till omröstning, så kommer ni att rösta emot dem. Visst är det märkligt när man egentligen vill en sak.

Lyssnar man på debatten som har varit så har det uttalats mycket positivt om många av de här motionerna. Ändå har man känt sig tvungen i utskottet att rösta emot. Jag tycker att det här är ett demokratiskt problem. Jag tror att det är väldigt svårt för våra väljare att veta vad vi vill och jag tror att det är olyckligt att man kopplar ihop förtroendet för regeringen med budgetbehandlingen.

Det är klart om det skulle vara regeringens allra viktigaste fråga i regeringsprogrammet - och hela lagtinget skulle vända på det - så då är det kanske lite märkligt. Men om man vill prioritera en rondell i Godby eller om man vill satsa på barn med autism eller något liknande, inte ska ju det ha någon betydelse för (…taltiden slut).

Ltl John Holmberg, replik

Tack fru talman! Tar vi till exempel motionen som ledamoten själv hade kring ”självlysande väglinjer”, så där fick vi i ett hörande väldigt konkreta åsikter från tjänstemän varför det inte är en så jättebra idé på Åland. Just med tanke på solen och hur ofta den lyser på vinterhalvåret och hur vi har översnöade och sandade vägar etcetera. Det är ingenting som är effektivt att ha på Åland, men däremot längre ner på kontinenten.

När det gäller kostnadssidan av motionerna så följer man ett regeringsprogram, som den här regeringen gör mångt och mycket till punkt och pricka. Även när det gäller inbesparingar och effektiviseringar så spelar det väl ingen roll när på året en kostnadsdrivande motion kommer. Väljer man att inte ta den så beror det dels på att den är kostnadsdrivande och dels på att man har alternativa lösningar för saker och ting.

Men när det gäller positiva skrivningar så tror jag inte att någon i majoritetsblocket kommer att rösta för eller emot en positiv skrivning som finns i budgetbetänkandet (…taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Nej, man röstar för betänkandet förstås. På samma sätt är det när en väljare ser att vi har tagit upp ett ärende till omröstning, och så har kanske den som till och med har det i sitt eget valprogram röstat emot en fråga som går i en viss riktning. Det blir ganska svårt för en vanlig medborgare att förstå sig på vad det är som vi egentligen gör här i lagtinget. Jag förstår inte varför man är så rädd för att visa vad man egentligen tycker och vad man tycker att är viktigt.

När det gäller kostnader så kan det inte vara realistiskt att alla motioner ska godkännas. Men tänker man på att det samhälle som vi hade igår och det samhälle som vi hade i morse inte är samma samhälle som vi har nu. Det kommer nya behov hela tiden. Det skulle väl vara helt naturligt. När en motion godkänns så förs den ju till finans- och näringsutskottet för åtgärder. Då gör man en omprioritering eller en justering på något sätt så att finansieringen är ordnat. Det finns ju instrument för den här behandlingen. Det är bara det att vi har (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Jag kan hålla med ledamot Lundberg och det som hon sade när mikrofonen stängdes av. Vi har skapat en rutin där man tyvärr avskriver motioner och det har gått en trend i det. Det här är ingenting nytt. Jag kan hålla med ledamot Lundberg om att man borde börja tänka om och tänka rätt. Framförallt med att få in mera texter och förtydliga varför man avslår. Men det är detta med tiden i utskottet. Det är ingen bortförklaring men man vet att ledamöterna vill hem till jul. Det blir en stress. Det är ett bekymmer som vi har. Men jag håller med om att man borde testa och se hur man kan få in texter.

Sedan ser man det från andra hållet och säger att ” det här kan vi inte gå med på för då skriver vi den på näsan” och det vill man inte göra. Man måste börja se på mera möjligheter. Man säger ”nästa år ska vi vara mera tillmötesgående” och (…taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vill man bryta en trend så måste man göra något för att göra det. Jag tycker att vi gott skulle kunna inleda julfirandet genom att bryta en trend och börja visa väljarna vad vi egentligen tycker. Jag tycker att det skulle vara ett sympatiskt sätt. Har vi en regering som är så känslig att man tror, att om man inför en positiv åtgärd för ålänningarna så skulle det betyda ett misstroende mot en? Det finns ingen människa i världen som är fullkomlig.

Det är väl ingen sak i världen att det kan finnas något område som man inte har tänkt på. Det är klart att flera hjärnor tänker bättre än färre hjärnor. Det kommer nya idéer och det kommer ny inspiration. Varför ska man inte då kunna ta tillvara det och föra det framåt när det faktiskt skulle behövas?

Jag tänker särskilt på dessa praktikplatser. Dem skulle vi kunna ha klara till i sommar om vi skulle vilja. Sparar vi åter i regeringen nu så kan det bli i mars och det är försent. Så varför inte ta tillvara situationen när möjligheten finns? Varför kan vi inte vara lite mer mobila och moderna?

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman. Vi har den politiska prestigen i alltför många frågor. Ledamot Lundberg nämnde i sitt anförande om internaten. Det är som jag sade i mitt anförande - och det kom fram också i vårt arbete - att det beror på lagstiftningen. Vi blev verkligen uppmanade att fundera en extra gång innan man godkände det. Man måste se över vems ansvar det är. Här uppmärksammade vi också en viss skillnad mellan den finska och den svenska lagstiftningen under våra höranden. Vi hörde också en skola, som jag har förstått att ledamot Lundberg rekommenderat. Men när man pratade om lagstiftningen så kände de inte till den i Sverige. Där är det lite annorlunda och man behöver också visa hänsyn till det. Man borde ha haft mera förklarande text så skulle det också ha blivit en bättre (…taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Med en annan budgetprocess så skulle man kunna undvika den här typen av problematik. Då skulle man också kunna föra de här frågorna till diskussion innan man skriver motionerna och före den alternativa budgeten formuleras, om det är så att man vill ha en sådan. Då skulle man få en mycket bättre diskussion.

Sedan är det också så med internaten, att det är inte lagstiftningen som styr där. Jag vet inte vem ”man” är i det här fallet. Jag förstår att man inte kan nämna namn på personer här men man kanske kan hänvisa till vilken lagstiftning det är i så fall som är en problemet. Problematiken är att vi tidigare har haft alldeles för dåliga hyresavtal. Vi har haft dåliga överenskommelser med hyrestagarna så det har inte varit tydligt vem som bär ansvaret. Både på svenskt och finskt håll har man löst detta och så man har väldigt tydliga hyresavtal. Jag hoppas att ni har tagit del av dem för de är väldigt enkla men ändå glasklara när det gäller juridiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! Jag är för egen del inte alls lika upphetsad och irriterad om motioner inte godkänns. Jag tycker att andemeningen med motioner är att föra fram budskap hur man skulle vilja ha någonting förverkligat. Många gånger när jag har tittat på motioner i finans- och näringsutskottet så har jag noterat att intentionen är god men så som motionen är formulerad så kan man inte ta den exakt. Då är det viktigt att man får med det i texten på något sätt i alla fall. Och då har man ju lyckats så att säga.

När det gäller Godbyrondellen - bara som ett exempel - så konstaterar man i det här betänkandet att detta redan är ett pågående projekt. Fine!

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Men det konstateras inte var i prioritetsordningen det finns och när man kommer att genomföra det, utan bara att den finns med i planeringen. Det betyder kanske att den börjar planeras först 2023. Till dess är det många som hinner bli skadade. Vi får inget svar. Jag tycker att det är väldigt viktigt att budgeten ska vara mer transparent och tydlig.

Håller ni med om att det är jätteviktigt att vi ska ha den förverkligad nu om ett antal år? Då behöver den vara färdigt planerad i år. Den finns inte med i budgeten. De projekt som ska planeras för 2019 finns omnämnda i budgeten men det finns inte rondellen i Godby.

På samma sätt tycker inte heller jag för min del att det är någon prestige att budgetmotioner inte blir godkända. Men jag tycker synd om väljarna och jag tycker synd om dem som sitter i salen och har ont i magen över att kanske gå emot sin hjärtefråga.

Och när det gäller internatsfrågan så finns det inte en rad om den och varför man inte vill ha den.

Ltl Tage Silander, replik

Tack fru talman! När det gäller t.ex. Godbyrondell-projektet så skriver man faktiskt i betänkandet att ”utskottet har erfarit att projektering pågår och att en rondell i Godby är planerad att budgeteras för år 2020”. Det är ganska detaljerat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Den kommer med i budgeten för år 2020. Men det är inte är en tydlig prioritering att lyfta fram den ur planeringen.

På samma sätt är det också med internatet. Där sägs inte ett knyst. Även om man säger att man har haft ett omfattande hörande och att man också vet att det är många som är intresserade av det. Det finns också ställen där man hänvisar till den allmänna motiveringen. Men jag har förstått nu att det har att göra med tidsplaneringen. Det visar också att vi behöver en förändring av budgetprocessen om det är så att finans- och näringsutskottet har för lite tid att behandla budgeten. Det här är det viktigaste som vi gör på hela året. Jag tycker att det är ganska beklagligt om vi hänvisar till att det är för att vi vill gå hem som vi inte hinner göra det ordentligt. Då måste vi börja med det tidigare, i så fall att vi har ett slutdatum. Det finns mellandagar och det finns många dagar innan det är den sista dagen.

Men jag rekommenderar inte mellandagarna av den orsaken att det finns tjänster här, så vi behöver få besked tidigare. Därför skulle vi behöva behandla det kanske i oktober eller november för att det ska vara riktigt bra för vår (…taltiden slut). 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande hålls av ltl Torsten Sundblom.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Kortrutten och tunnel har det senaste året varit en mycket debatterad fråga i både massmedia och på sociala medier. Den offentliga debatten har varit ganska yvig, och för den som kan sin geografi, också lite snedvriden. Det har framförts uttryck som ”bro till ön som ingen vet var är” och att ”både tunnel och bro blir dubbla byggen”.

Talman! Det är bra att finans- och näringsutskottet i betänkandet under rubriken ”infrastruktur” tydligt beskriver vad kortrutt och tunnel betyder.  Citat ur betänkandet ”Under arbetet med vägplanen för kortruttsprojektet västra Föglö har ett privat initiativ framförts för en fast förbindelse mellan Lumparland och Föglö. Initiativtagarna föreslår två alternativ.” Och nu kommer det viktiga ”dels en kortare tunnel från Svinö som ansluter till kortruttsprojektet västra Föglö och dels en längre tunnel från Svinö hela sträckan till Degerby som skulle ersätta kortruttsprojektet västra Föglö.” Alltså, det är två olika alternativ som finns.

Det som utskottet konstaterar är att ”de tekniska lösningarna sannolikt är genomförbara men att de ekonomiska förutsättningarna är vagt presenterade.” Jag har samma uppfattning som utskottet i den frågan. Skillnaden på tunnelns längd mellan de olika alternativ som framförs är betydande och likaså kostnaden, om någon är intresserad. ”Investeringskostnaden för 1 km väg motsvarar ca 60 meter tunnel”.   En miljökonsekvensbedömning behöver utföras innan det är möjligt att upphandla en tunnel och det var ett dåligt beslut att utelämna tunnelalternativet när MKB:n för västra Föglö utfördes. Det skulle ha varit mycket enklare om vi hade haft den med redan nu. Ska vi backa till år 2014? Nej det tycker inte jag! En MKB ska utföras under alla fyra årstider och kan knappast bli klar på sex månader som har nämnts under dagens debatt och utlovats från vissa håll. Fyra årstider, det är ett helt år det.

Sist så kan jag konstatera att allt går att sälja med mördande reklam, så också stora investeringar.

Talmannen

Tre repliker är begärda.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Torsten Sundblom tog upp det här med tunneln. Det har ju förts fram ett antal gånger under debatten om Föglö kommuns åsikt. Om jag har förstått det här rätt så har Föglös kommunfullmäktige avgjort frågan om utlåtande med en jämn omröstning där ordföranderösten avgjorde. Rätta mig om jag har fel. Och där man har baserat sig på den information som man har fått från ett företag enbart och förlitat sig fullständigt på det och den information som har kommit ut. Alltså de kalkyler och de tider på att tunneln skulle ta några enstaka år att bygga och det skulle vara den lönsamhetskalkyl som legat till grund. Det är det som man har baserat det på.

Men om det skulle det vara så att man skulle få en tunnel som tog många fler år och kanske inte var så lönsam och som kanske skulle bromsa upp hela projektet, vad skulle då svaret vara från Föglö kommun om man hade tagit de (…taltiden slut).

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Egentligen är repliktiden lite för kort för att svara på det här. Men kort sagt. Kommunen hade från början uttalat sig positivt om alla vägplaner. Senare hade tunnelintressenterna en information i Föglö som gav vid handen att kommunstyrelsen förde ett förslag till kommunfullmäktige om att man skulle förorda deras alternativ. Jag lade ett motförslag där jag ville vara mera neutral och lyfta det som vi redan hade stött en gång. Det föll mot ett annat förslag som kom under fullmäktigemötet, med rösterna 6 – 6. Ordförandens röst avgjorde och en avstod från att rösta. Senare blev det vinnande förslaget det som var mot kommunstyrelsen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Om jag har förstått det här rätt så har Föglö kommun inte på något sätt tagit till sig information från något annat ställe än från ett privat företag, när man har gjort sitt ställningstagande. Så tolkar jag det svar som ledamoten gav.

Då blir ju frågeställningen den, att vad hade Föglö kommun och Föglöborna tyckt om man hade fått ett ordentligt faktabaserat underlag där man hade fått se om de här tiderna faktiskt stämmer med MKB:n, om kalkylerna håller och om alla de antaganden som framgår i kalkylerna är korrekta och så vidare. Det är en frågeställning.

Tidigare när vi har funderat och fått information från tjänstemännen att det här tar mycket längre tid än det som man har presenterat inför allmänheten, då får man en annan bild av detta. Jag antar att det också kan vara så att kommunen (…taltiden slut).

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Det fortsatte sedan under fullmäktigemötet med att ministern redogjorde för landskapsregeringens handlande och om tidsplanen medan tunnelintressenterna redogjorde för sina planer.

Eftersom det var ett offentligt möte kan jag också tala om vad som hände där. Det blev lite angrepp från den ena till den andra av dem som var där och som skulle framföra sina synpunkter och sina projekt. Det var väl kanske inte det mest lyckade mötet, det vittnar om hur känslomässigt det här är från vissa håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Är det inte så, ledamot Sundblom, att många Föglöbor har en magkänsla av att om det nu blir den här bron och ett kortare färjepass, så då kommer det aldrig att bli någon tunnel? De är beredda att vänta ett antal år för att få en tunnelförbindelse i stället. Den uppfattningen tycker jag att jag har fått med dem som jag har lyssnat på.

Det som sägs om trafiken från Gripö - hamnen heter något annat, men nu kommer jag inte på vad det är i hastigheten - och med bibehållen turtäthet, så vad vinner Föglöborna på det? Då är det ju fast i att det är ett något kortare färjepass men de allra flesta har lite längre att ta sig dit. Kan det inte ligga något i det?  Föglöborna är rädda för att det inte blir någonting.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag skulle kunna säga att strömningarna är nog båda vägar. Jag vågar inte säga var en majoritet finns bland befolkningen. Det vågar jag inte. Vissa faller för reklamen för tunneln och vissa faller inte för den. Det är blandat.

Men är det så att vi inte fortsätter med projektet västra Föglö så då bör vi också stoppa östra Föglö genast. Så är det. Därför att Degerby by sväljer inte att få all trafik in i byn. Det är nog mer eller mindre uttryckt.

Sedan kan vi räkna med att miljörörelsen och markägarna säkert kommer att svänga på steken. Så fort man stoppar det ena så stoppar man det andra. Det brukar vara den allmänna trenden. Det man inte tycker om så är man emot. Sedan kommer det något som man inte tycker om och så är man emot det. Så oberoende av hur man går så kan man inte vara alla till lags!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack fru talman! Det framkom i ett tidigare anförande eller i en replikväxling - av en annan ledamot från regeringsblocket - att han inte trodde att det någonsin skulle bli någon tunnel om broprojektet skulle bli förverkligat. Vad anser ledamot Sundblom? Tror ledamot Sundblom att han får uppleva en tunnel till Gripö i fall det blir en bro till Gripö?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ja, jag fyller 68 år nästa gång så man vet inte hur många år jag har kvar. Men jag är nog säker på att oberoende av vad som händer så nog kommer vi att få en tunnel någon gång, men det kan ta tid. Stoppar vi det här projektet nu så kan det stå stilla i 15 år. Är det så att vi får bron byggd och passet avkortat, då tror jag att trycket på tunnelfrågan blir större. Jag tror det. Då har vi också Kökartrafiken och Sottungatrafiken som hjälper till att hålla trycket på tunnelfrågan. Så jag tror att förutsättningarna blir större. Och så är det ekonomiskt mera fördelaktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! En kompletterande fråga till ledamoten. Hur ser ledamoten på det att vägplanen för etapp I av vägen Degerö - Norra Gripö inklusive färjefäste på Mellanholm ligger under besvär i Högsta förvaltningsdomstolen medan etapp II ännu inte ens är fastställd av landskapsregeringen? Logistiskt är det möjligt att man får en vägplan för del II, som är fastställd, medan man å andra sidan inte har några möjligheter att komma fram i tid eftersom det inte finns någon vägplan för del I, som man når från Föglösidan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vicetalman Thörnroos har ju arbetat som minister så pass många år så jag tror att det borde vara ganska klart i ryggmärgen att etapp I är det som är den svåra biten med besvären. Jag bedömer att samhället nog vinner besvären. Men den etapp som inte har varit utställd - den som är inne i Degerby - den delen blir ”följd i färg”, den stoppas aldrig, oberoende av om det kommer besvär. För man har nog säkert i det första besväret tagit hänsyn till att det andra också kommer. Så jag är inte alls orolig för den biten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, det är möjligen så att ledamoten inte är orolig. Och jag ska inte sia om huruvida det är rätt och riktigt. Däremot vet jag, att om det kommer in ett besvär mot etapp II - efter att landskapsregeringen har fastställt den - så kommer det tidsmässigt att försinka projektet. Jag kan svårligen tänka mig att domstolen kan ge ett utlåtande och godkänna någonting som inte är fastställt av landskapsregeringen. I rimlighetens namn måste det först fastställas och ställas ut före man kan besvära sig mot den.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Visst är det så. Men när det ena har gått igenom så kommer det andra att följa efter. Jag är inte orolig. Jag är mera orolig för vad som händer inne i Degerby när motståndet kommer igång och tunnelöppningen är inne i Degerby centrum. Jag är mer orolig för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Följande anförande skulle gå till ledamot Runar Karlsson men jag tror inte att han är i salen vad jag kan se. Följande anförande hålls av ltl Pernilla Söderlund.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Vi vet att jämställdhet bildas där makt och pengar fördelas. I landskapets budget fördelar vi pengar. Regeringen har lagt ett budgetförslag som finans- och näringsutskottet behandlat. Och för att få en bättre bild av landskapets ekonomi så har utskottet kallat utomstående personer att höras om budgetförslaget. Jag tänkte säga några ord om finans- och näringsutskottets betänkande ur ett jämställdhetsperspektiv.

I år har man hört 35 män men bara 19 kvinnor i finans- och näringsutskottet under budgetbehandlingen. Det visar vems åsikter vi efterfrågar. Jag skulle gärna se en jämnare fördelning av makt och inflytande, även i finans- och näringsutskottets arbete med att man verkligen inhämtar allas åsikter.

År efter år kallar man in flera män än kvinnor att höras angående budgeten. Kvinnorna är klart underrepresenterade som hörande i finans- och näringsutskottet, inte bara inför budgetåret 2019.

Behöver det vara så? Både män och kvinnor berörs ju lika av landskapets budget. Men är män verkligen mera lämpade att uttala sig om budgeten och dess konsekvenser? Knappt 30 procent av de hörande i finans- och näringsutskottet är kvinnor. Det innebär att kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar inte tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen i samhället inom alla områden på samma sätt som männens.

Eftersom jämställdhet bildas där beslut fattas, där resurser fördelas och där normer skapas så ville jag peka på den här snedfördelningen. För att visa att det finns rum som är svåra att nå för kvinnor, därför ville jag lyfta fakta. Plenisalen är ett sådant rum som är svårt för kvinnor att nå. Finans- och näringsutskottets mötesrum är ett annat. Tack talman!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att det är bra att ledamot Söderlund lyfter den här frågan även om jag ser mig som en bestämd feminist så har jag inte riktigt tänkt på den här saken. Det finns också delförklaringar till det här. Vi kallar olika positioner till utskottsrummet, inte olika kön. De positionerna innehas i väldigt många fall av män. Så det är en spegelbild på hur det övriga samhället ser ut.

Men definitivt, fru talman, tycker jag att vi kan tänka mera på det här i framtiden. Jag tycker att det var ett välformulerat och bra anförande och en viktig fråga som belystes.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack för det ledamot Johansson. Det är precis som du säger att det speglar samhället i stort. Det här är ingenting som bara finns här och nu utan det finns överallt. Jag är glad att ledamot Johansson spelar i samma lag som jag. Det finns många berg att flytta och tillsammans kan vi flytta berg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Jag hoppas att också jag får vara med i samma lag. Det är väldigt viktigt att ta fram genusstatistik och jag blir väldigt glad varje gång jag märker att det är någon som har tänkt på att man ska göra det. Så tack för det!

Jag såg för inte så länge sedan en notis i en tidning där någon kommitté hade utsetts av landskapsregeringen som var helt skev. Jag tror att det var 100 procent av ett kön. Då motiverade man det med att det inte gick att finna en blandning av könen. Det är ju det klassiska som man använder i styrelserummen idag. Jag tycker att man borde se till att man inte använder sig av det motivet, utan att man ser till att man åtminstone har gjort ansträngningar gånger fem för att se att det kanske finns någon av det andra könet som man kan ta in i kommittén. Precis som ledamoten säger, så att man får en bild av vad alla tycker om det här. Så det här är verkligen välkomnande.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Tack ledamot Lundberg för de insiktsfulla tankarna. Det är jättebra att vi är flera som spelar i samma team. Det är ju så att när man börjar se denna ojämställdhet så är det svårt att inte se den.

Vi i social- och miljöutskottet är inte perfekta heller, men vi är faktiskt lite bättre om jag får skryta lite.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det får man göra. Det behöver inte alltid vara så komplicerat. Det är ett väldigt bra sätt att räkna, som ledamot Söderlund gör. Men man kan också fundera på vem som blir glad av ett beslut, och så kan man se om man gör det vi varje beslut. Då ser man ganska tydligt vilka grupper man gynnar eller vilka grupper man eventuellt missgynnar.

Om man får ge en passning vidare, som kanske är lite vid sidan av målet, så tänker jag också på hörandet. Jag har funderat ganska många gånger på det. Det hänvisar lite till det som jag nämnde om motioner som förkastas, fast man kanske tycker att de är bra. Lite samma sak är jag orolig för att vi gör med hörandena i vårt samhälle. Vi väcker en förhoppning hos människor som kommer till ett utskott för att bli hörda. De tror kanske att man har tänkt göra någonting annorlunda än vad regeringen föreslår. Man tar deras tid och lyssnar på dem - och de har förberett sig noga - men sedan leder det många gånger inte till någonting. Borde vi inte försöka göra någonting åt det här och bli mindre känsliga för att man tror att regeringen ska falla? (…taltiden slut).

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag tar till mig de tankarna. Vi har inte behandlat så jättemånga motioner i social- och miljöutskottet. Finans- och näringsutskottet har en helt annan erfarenhet. Så kan det absolut vara. Jag ska tänka på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Söderlund för den feedbacken. Det är väl lite så att det här speglar sig i vår maktstruktur. Det är många chefer och det blir mycket män. Det är så som vi har det i maktstrukturen alltjämt. Så det här är något som man bör titta på. Man kan till exempel börja se vilka som jobbar med infrastruktur och hur det är könsmässigt där samt med de hårda och mjuka värdena. Det finns ganska mycket som man kan göra om man vill titta på det i detalj.

Jag kan säga att jag som man begärde in två hörande och båda var kvinnor. Så jag kan i alla fall säga att jag bidrog till den könsfördelningen.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack för det ledamot Winé! Precis så är det. Det speglar den övriga maktstrukturen i samhället. Vi ska tänka på att vi har en kvinna som lantråd, ÅHS-chef och polischef. Det finns också flera. Men det är ju så att infrastruktur och liknande frågor är det ju mest män som sköter. Men både män och kvinnor använder ju den här infrastrukturen, antagligen exakt lika mycket tror jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan inte riktigt förena mig i ledamotens synpunkter när det gäller hörandelistan till finans- och näringsutskottet. För mig personligen har det i första hand varit funktionerna och kompetensen som vi har efterfrågat. Vi började med fyra manliga ministrar ur landskapsregeringen. Avdelningschefen från social- och miljöavdelningen var man, fiskerikonsulenten var man, avdelningschefen för utbildning var man och så vidare bortåt. Det är ju inte så att vi har suttit och funderat - åtminstone inte jag - att är det här en man eller att det här är en kvinna. Utan det är i första hand den kunskap som de har haft som man har efterfrågat. De gånger som det har funnits en valmöjlighet så har vi självklart valt en kvinna. Allting annat är ju bara löjligt.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Tack för den kommentaren vicetalman Thörnroos! Jag har ingen kunskap om hur ni resonerat i finans- och näringsutskottet och i vilken turordning ni tog allting. Jag ville bara peka på en sak som jag har märkt flera gånger. Det är ju inte bara i år som det ser ut så här utan det är ju flera år tillbaka i tiden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till exempel när det gäller kommundirektörerna så var det ett medvetet, aktivt val från Centerns sida att vi skulle få kommundirektören från Kökar som vi visste att var väldigt påläst och satt med den spetskunskap och specialkunskap som du gör när du bor och verkar ute i skärgården.

När det gällde kommundirektören från Vårdö var det också en exklusiv förfrågan från Centerns sida eftersom vi visste att han hade suttit med i de arbetsgrupper som har räknat landskapsandelar.

När det gällde kommunförbundet så råkade deras verksamhetsdirektör vara en man. När det gäller högsta ansvariga läkare vid Ålands Centralsjukhus så är det en man. Det är ju dem som vi har valt. Inte för deras kön i första hand utan för den kompetens de besitter. Därför tycker jag att den här jämförelsen nog faktiskt haltar lite. Det finns ytterst få valmöjligheter som jag har kunnat göra utgående bara från kön.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack talman! Jag respekterar vicetalman Thörnroos åsikter. Det är fritt för henne att ha dem. Jag ville bara se på den här saken från kvinnors ögon och peka på ojämställdheten.

Det är inte så att vi vill ha givmildhet utan det är rättvisa. Jag har en tro på att representation faktiskt spelar roll. Vi har alla fördomar om vem som bör göra vad och hurudana ansträngningar som det har gjorts eller inte gjorts att hitta någon av det andra könet. Jag har ingen aning om hur diskussionerna gick i finans- och näringsutskottet. Så det kan jag inte uttala mig om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! När man tidvis lyssnar på debatten här i Ålands lagting så måste man säkert tro att vi har haft en längre krigföring i finans- och näringsutskottet. Inget kunde vara mera fel. Vi har haft många, goda och djupa diskussioner där vi tidvis har brottat våra pannor gemensamt och ibland har vi brottat dem mot varandra. Det har också gjort att det många gånger finns en bredd och ett djup i det som vi har tyckt. Sedan är det så att mycket av det som görs i utskottet är sekretessbelagt och du har inte möjlighet här i lagtinget att stiga fram och säga vad någon har sagt eller tyckt och så vidare bortåt. Men jag tycker att vi har haft ett gott arbetsklimat. Och jag brukar säga på skoj om vår sekreterare, att jag tycker att skrivningarna kanske är bättre än vad diskussionen har varit någon gång. Det står jag också för.

När det gäller budgeten som helhet så gjorde jag faktiskt en jämförelse med en gammal budget som hade några år på nacken. Jag konstaterade att det blir allt svårare att följa det faktiska arbetet som landskapsregeringen gör. Därför att de målbeskrivningar som finns i budgeten är på ett högre plan än vad de har varit tidigare. Det är inte bara det att bilagan över personalen är bortplockad utan det är också mycket annat som har plockats bort. Budgeten verkar bli tunnare och tunnare varefter tiden lider.

Jag tror att man borde sträva till att få in lite mera information. Kanske inte riktigt på detaljnivå men ändå. Det skulle underlätta arbetet. Inte bara för den som ska läsa den, och för utomstående, utan jag tror också att det skulle underlätta arbetet för finans- och näringsutskottet. Jag saknar faktiskt det. Jag kan rekommendera er andra också som sitter här att ta en budget som har sex, sju år på nacken och se hur den var uppställd och vad som fanns där.

Det som också gör mig lite bekymrad är att jag känner att jag inte har en total vetskap om landskapet Ålands budget som helhet. Varefter tiden har gått och vårt samhälle har förändrats så har vi avknoppat oss i olika verksamheter. Vi har fastighetsverket, vi har Kraftnät Åland som är helägt av landskapet, vi har Långnäs hamn, vi har Ålands digitala agenda, ÅDA och vi har Posten Åland etcetera.

Varefter vi knoppar av olika verksamheter så tycker åtminstone jag att det blir allt svårare att få hela överblicken över landskapet och var vi egentligen står med alla våra olika verksamheter och olika ben. Jag har tidigare sagt att vi kanske möjligen borde övergå till ett koncernbokslut på något vis. Jag säger inte att vi absolut ska göra det, men jag känner att det nog är väldigt svårt. Trots att man sitter i finans- och näringsutskottet och har hela överblicken av alla verksamheter som landskapet bedriver, och det är ju faktiskt ganska många.

Ltl Jörgen Pettersson lyfte i Centerns gruppanförande avsaknaden av årsverken. Vi vet att det är anhängiggjort av att det har varit problem med det nya PA-systemet. Men det skulle ändå vara ett mått på verksamheten. Det är ju ganska ointressant om man har hel- eller halvtid, kvartstid eller om man är vikarie. Det som jag tycker skulle vara intressant att veta är hur många huvuden som man behöver på årsbasis för att få Åland att rulla i de offentliga verksamheter som landskapsregeringen och lagtinget har ansvaret för. Men vi får väl se om det blir någon förbättring där.

I samband med att jag satt som talman tidigare i dag, så fördes det en diskussion kring kortrutten och vem som har sagt vad och vid vilken tidpunkt och så vidare bortåt. Jag gjorde några anteckningar. Ltl Torsten Sundblom sade att inriktningen med arbetet ”har en tendens att byta vart fjärde år”. Det stämmer inte alls.

Det projekt som vi nu arbetar med – kortrutten och hur man ska ta det vidare - drog ltl Runar Karlsson upp de första riktlinjerna för i början av 2000-talet och som jag sedan fortsatte med i två olika regeringar. Sedan kan man ha olika prioriteringar kring var man ska börja bygga och så vidare bortåt. Men mycket av grunden lever nog vidare från regering till regering.

Vidare fördes en del diskussioner kring pensionsfonden. Det finns en del frågeställningar kring det, det ska vi inte sticka under stolen med. Eftersom tiden var lite knapp så har vi enats i finans- och näringsutskottet att finansministern - och de tjänstemän som han finner lämpliga - ska komma till utskottet och ge oss, vad jag har förstått, en ganska djup och bred analys kring pensionsfonden och vad det finns för möjligheter kring den.

Med anledning av detta så vill jag än en gång rikta ett tack till utskottets medlemmar. Det har varit intensiva och långa dagar. Tack!

Talmannen

Inga repliker är begärda. Följande anförande hålls av ltl Göte Winé.

Ltl Göte Winé

Tack talman! Tidigare höll jag ett gruppanförande. Nu tänker jag gå in på detaljer kring motionerna i debatten. Det är väl ingen högoddsare om jag säger att jag kommer att börja med barn och unga.

I mitt gruppanförande nämnde jag socialpedagoger och att det nämns i betänkandet, vilket jag tackar jag för. Jag har tidigare i tre olika budgetanföranden pratat om vikten av socialpedagoger och deras kunskaper och hur det ska tillföras. Och äntligen kommer det med i betänkande och äntligen så känns det att deras viktiga arbete också kan bli av på Åland. Tack för det landskapsregeringen, som har meddelat att de kommer att se på den här frågan.

Däremot kommer jag fortsättningsvis att prata om behovet av en resursskola. I vårt utskottsarbete kom det fram att vi har elever som är i behov av en resursskola. Jag är inte ute efter ett nytt hus utan det går bra med befintliga byggnader.

Varför man ibland inte vill se dessa ungar förstår jag inte. Det är viktigt att vi lyfter fram de här barnen och deras behov. Jag kan också meddela, eftersom jag inte hann med det i replikskiftet, att jag har sympatier för ltl Britt Lundbergs motion nr 43 om ”en utbildningsinsats för barn med autismdiagnos”. Det har framkommit i utskottsarbetet att landskapsregeringen ska se hur man kan ge utbildning till lärare för att jobba med barn med NPF-problematik. Men vad jag har förstått så måste man se bredare än bara på barn med autism.

Talman! Vi hyllar skoldistrikten. Man säger också att ”vi behöver ingen kommunreform för skolarbetet fungerar så bra idag och vi har våra skoldistrikt som fungerar”. Jag upplever personligen att man borde ha en skoldistriktsreform. Ibland blir det alltför för mycket prestige mellan skoldistrikten. Ja, jag kastar sten i glashuset för jag sitter själv i norra Ålands högstadiedistrikts styrelse. Vi har ett uppdrag där vi ska värna om dessa kommuners rätt till utbildning. Och det har vi gjort. Men är det ekonomiskt hållbart som vi gör idag, när vi ser på barn med NPF-diagnos? Nej! Är det socialt hållbart? Nej! Vi ser inte dessa barn och deras behov. Man beslutar om arbetssätt.  Men vem ser att det görs?  Ingen!  För ingen tar ansvar för skolans arbete.

Talman! Att vi får unga i utanförskap är inte så konstigt, eftersom vi inte redan i grundskolan upptäcker alla elevers olika behov. Det är en fin text, men uppfylls den på riktigt?

Apropå utanförskap så har ledamot Eklund en motion, nr 56, om att det görs en enkätundersökning i syfte att nå barn och unga personer som inte är med i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Det kom fram i utskottsarbetet att en enkät inte är det optimala för att nå dessa unga. Det framkom också att Ung resurs jobbar på detta sätt för att hitta de här barnen som är utanför och hur man ska få arbetssätt att nå dem. Men framförallt att de inte hamnar i ett utanförskap. Där vill jag igen lyfta föreningen Ung resurs som gör ett fantastiskt arbete.

Sedan vicetalman Thörnroos motion om cancerscreening. Ja, vicetalman Törnroos. Jag är för en cancerscreening. Däremot håller jag inte med vicetalman Törnroos, när hon sade i en tidigare replik att den nya sjukhuschefen har större frågor än ägna sig åt än att utforma en optimal cancerscreening. För mig finns det nog knappast något viktigare att tänka på än cancerscreening. Otroligt viktigt. Men för mig är det också frågor som jag vill lyfta fram mera. Kan man tidigarelägga mammografi? Det har varit diskussion om det och många har haft åsikter om att det här borde göras tidigare och att det skulle spara in en hel del pengar, men framförallt mänskligt lidande och oro.

  PSA-prov har utvecklats enormt samt koloskopi. Så för mig personligen är cancerscreening mycket viktig. Riktigt viktig! Men jag vill se den bredare än pricktesten. Men även om jag vill ha med mera så vill jag framförallt se det brett och det är viktigt och att vi gör det rätt. Tack!

Talmannen

Tre repliker är begärda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ledamoten nämnde flera gånger socialpedagoger. Jag är inte riktigt säker på vad det är. Kanske det behövs ett förtydligande där.

Det jag egentligen skulle säga - och som ledamoten kopplade till mitt anförande om cancerscreening - är att visst behövs det säkert en chefläkare med. Men i det här aktuella fallet så är det ett projekt som har drivits i 30 års tid av Cancerföreningen tillsammans med en privat läkarstation och tillsammans med ÅHS. Det finns färdigt utarbetade rutiner. Det finns folk som har erfarenhet av detta och man har gjort det flera gånger. Det enda som man egentligen behöver göra inledningsvis i det här skedet är dels att flytta ut verksamheten till skärgården några dagar och dels att skapa flera öppethållningstider inne i Mariehamn. Till det tycker jag inte att man behöver chefläkartjänster, snarare en projektkoordinator.

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Det är så, vicetalman Thörnroos, att egentligen vill vi samma sak. Men det är hur vi ska gå tillväga och hur vi jobbar som det är viktigt att vi respekterar varandra. Jag tycker att vi funderar på hur man kan göra det här. Jag vill ha en ännu bredare cancerscreening. Därför ville jag gå upp och säga det här, för jag tycker att det är en jätteviktig fråga. Men jag vill se den ännu bredare.

Sedan har jag tydligen sagt fel ord. Jag menade ”specialpedagog”. Jag ber om ursäkt. Så kan det bli ibland. Men det var specialpedagog som jag menade och det vet jag att vicetalman Thörnroos vet, eftersom vi hade upp det i utskottet. Men det slinker litet fel ibland.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, vicetalmannen vet nog vad ledamoten menar, men det är ju många andra som lyssnar. Det var därför som jag ville att det skulle komma ett förtydligande kring det.

När det gäller andra cancerformer på Åland så kan man väl säga att min tro är att det ena inte utesluter det andra. Men ifjol, när man gjorde den här undersökningen på lika många, så var det ändå ett tiotal färre som behövde skickas för att kontrollera sina födelsemärken än vad det var i år. Antalet har ju ökat hela tiden med tanke på att vi har skött oss lite illa tidigare och solat för mycket och varit för mycket utsatta och så vidare bortåt.

Jag tackar för det stöd som finns kring detta. Jag tycker också att man problematiserar onaturligt mycket kring just den här cancerundersökningen, eftersom man redan har gjort den i 30 års tid så borde det inte vara så svårt att ta den ett steg vidare.

Ltl Göte Winé, replik

Som sagt är jag positiv till pricktester och jag är också positiv till hur man kan utveckla det här. Man får se vad man kommer fram till. Det är som social- och miljöutskottet skrev, att man vill se det ur ett bredare perspektiv och det tror jag att man kommer att komma till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för ett intressant anförande där ledamot Winé lyfte fram den ekonomiska utsattheten och det faktum att allt fler inte verkar känna sig tillrätta i det samhälle som vi bygger upp.

Jag noterar att utskottet i en skrivning som alldeles tydligt bär ledamot Winés prägel, skriver att ”utskottet konstaterar att landskapsregeringen avser att komma med förslag till ytterligare åtgärder med anledning av ekonomisk utsatthet”.

Min fråga är, att är det inte ganska sent att börja arbeta med detta nu i den sista budgeten innan ”det ska till” en ny regering? Är ledamoten Winé nöjd med att man inte har tänkt på det här förrän nu?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Som jag konstaterade så behövde den tredje ÅSUB-rapporten göras så att man därigenom fick ett resultat. Men det viktigaste är att det kommer åtgärder. När det kommer och hur man gör det måste man se på. Men ledamot Pettersson vet ju också att det tar tid att ta fram sådana här resultat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Nu tangerar det som ledamot Winé säger och att man ska komma med åtgärder, men vilka eller när är rätt så oklart.

Tidigare idag lyfte jag i ett anförande fram det faktum att vi börjar leva i en förväntningsekonomi. Man är inte riktigt nöjd med det som man har i dag, utan man ser hellre fram emot något som kanske kommer i morgon. Det där har nog gjort, enligt min uppfattning, att man belånar sig väldigt högt, vilket i sin tur skapar en känsla av att man kanske inte alltid räcker till, vilket också återspeglar sig på ungdomarna.

Min fråga var egentligen vilka åtgärder som ledamot Winé tycker att vore nödvändiga för att vi ska komma åt de problem som ledamoten så förtjänstfullt lyft i debatten?

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Tack ledamot Pettersson för det! Ärligt talat så vet jag inte ens om mina förslag kommer med hit. Men för mig - och som jag sade i vårt gruppanförande - så är det framförallt låga sjukvårdskostnader, alltså en tillgänglig sjukvård. Och då ser jag på engångskostnaderna när man besöker hälsocentralen och liknande. I den här rapporten lyfter man också fram inkomster för de äldre och hur man kan göra där. Men framförallt är det inte lätt för jämlikhetsrådet att se på dessa åtgärder. Men det jag nämnde i gruppanförandet var ”helheten”. Ibland måste vi titta på vad vi har för kommunala utgifter och vad man kan göra för att sänka kostnaderna för våra invånare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack fru talman! Tack för stödet för min motion kring barn med autismdiagnoser. Det är tråkigt att det inte räcker med ord och att man säger att man egentligen tycker så här. Man måste faktiskt ta till handling för att det ska ske någonting. Att göra som ltl Göte Winé i det här fallet, som var med och förkastade en motion som faktiskt skulle leda till en handling, det är ju verkligen motsägelsefullt.

Det är faktiskt så, att vill man någonting så kan man. Det är två år sedan vi hade en stark debatt kring den här frågan i lagtinget. Nästan exakt samma motion var uppe för behandling. Samma utskott förkastade den även då. Det finns inte ett avtryck av det här i budgeten för år 2019.

Ser inte ltl Göte Winé att det finns ett direkt samband mellan bristen på dessa insatser och det alarmerande mörkertalet som vi har på hemmasittare bland våra åländska barn just nu?

Ltl Göte Winé, replik

Tack ledamot Lundberg! För det första vill jag säga att den motion som ledamot Lundberg hade för två år sedan inte var snarlik. Där ville man ha ett center ute i Naturbruksskolan. Och igen, ledamot Lundberg, så gör man den lite för smal. Man måste våga bredda.

Som jag sade tidigare i en replik med ledamot Lundberg, så måste man jobba vidare framåt med den här frågan. Och man ger sig inte. Däremot så tycker jag att det är tråkigt att ledamot Lundberg sitter här och säger att man inte har märkt ett dyft av det. Jag tycker att jag har pratat ganska mycket om dessa barn och om detta. Däremot så måste man jobba vidare och enträget. Men jag kan inte styra allt. Däremot är det så att jag jobbar vidare för barn med NPF-diagnoser och jag kommer att fortsätta med det.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag har aldrig varit förtjust i att man märker ord. Redan vid min presentation av budgeten för två år sedan så sade jag att ”vi stryker platsen” för jag tyckte också att det var för detaljerat. Men fast man berättar i remissen att man ”stryker platsen” och utskottet ändå hakar upp sig på att platsen är skriven där, då tycker jag att man kanske borde modernisera sitt sätt att arbeta lite. För man får inte mycket gjort om det är så att man måste förkasta en lag för att det finns ett stavfel eller ett skrivfel i den. Då tror jag att vi inte skulle ha så många lagstiftningar som skulle vara godkända i Ålands lagting just nu.

Jag hoppas att man faktiskt skulle kunna få till lite handling. Det är väldigt ledsamt om vi har en majoritet just nu som inte överhuvudtaget har varit intresserad av att ta itu med de här frågorna och gått till kärnan och sett vad det beror på att vi har ett sådant gigantiskt mörkertal på hemmasittare. Jag vill verkligen inte sätta någon skugga på ledamot Winés argumentation för dessa barn. Däremot tycker jag att (…taltiden slut).

Ltl Göte Winé, replik

Tack talman! Ha förtröstan, ledamot Lundberg! Vi kommer att fortsätta denna debatt, det lovar jag! Vi kommer också att ha en grundskolelagsdebatt. Det är där som jag hoppas att få se resultat. Nu ser jag att ledamot Lundberg suckar och tänker ”jaha, ska vi vänta på det”.

Men däremot så är det så - och som det står i betänkandet - att man kommer man att jobba med utbildning för dessa i skoldistrikten. Men att däremot ta in texten direkt i budgeten är inte så lätt. Och det vet ledamot Lundberg, för ledamot Lundberg har suttit som minister. Och inte ens då fick man motionerna godkända för att man hade bekymmer med att de inte passade in i budgeterna och i budgettexten. Men det blåser nya vindar nu tydligen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum den 19 december 2018.

För kännedom

6          Tips, lottospel och tidigare spelprodukter på Åland

Medborgarinitiativ MI 1/2018-2019

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 7 januari 2019.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon onsdagen den 19 december klockan 09.30. Observera tiden.

Plenum är avslutat.

Originalfil