Plenum den 19 december 2017 kl. 09.30

Beskrivning: LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 19 december 2017 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Fortsatt enda behandling. 1

1    Förslag till budget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

Plenum slutar 44

 

Plenum börjar

Upprop. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Harry Jansson från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om ledighet på grund av sjukdom.

Antecknas.

Fortsatt enda behandling

1        Förslag till budget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2017-2018

Budgetmotioner BM 1-48/2017-2018

Diskussionen forsätter.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ska försöka hålla mitt anförande fast det är lite kaxigt i stämbanden, men jag försöker.

Debatten igår cirkulerade så klart runt betänkande från finansutskottet. I vanlig ordning, kan jag säga under min tid i lagtinget, så har alla motioner förkastas. Det spelar inte någon roll vem som sitter i regeringen, att man förkastar verkar vara en naturlig åtgärd. Det kan möjligtvis vara lite positiva skrivningar.

I mitt anförande tänkte jag först beröra några motioner som vi kommer att avisera till omröstning och nästan ingen av dem har beaktats i budgetbehandlingen i finansutskottet.

Den första motionen som jag aviserar motion nummer 17, återställd antagning till utbildning i Sverige. I slutet av hösten 2016 omvärderades åländska studerandes betyg för att söka in på universitets- och högskoleutbildningar i Sverige. Efter att den nya värderingen har vi konstaterat att kraven på betygen har blivit större för att slippa in högskolor i Sverige. Därför har vi en motion med en kläm som lyder: ”Åtgärder vidtas under året för att återställa värderingen av åländska gymnasiebetyg för ansökan till kvalificerade utbildningar i Sverige inför antagningen till hösten 2018.” Vi anser att det här ganska viktigt, om det är så att kraven börjar bli större så bör landskapsregeringen faktiskt vidta åtgärder. Det kanske man har gjort redan, men till vår kännedom så fanns det ingenting då när vi skrev motionen.

Nästa motion är budgetmotion nummer 19 som vi också kommer att aviserat till omröstning. Det är räddningsaktion för ålänningarnas socialförsäkring. Med de förändringar och omställningar som kommer att ske i socialförsäkringssystemet i Finland så borde vi utnyttja vår behörighet i självstyrelselagens B-lista och överta socialförsäkringen och arbetspensionsskyddet. Jag tänker inte gå in desto mera på motiveringarna, det är fritt för alla att läsa. Man kan konstatera att med den låga arbetslöshet som vi på Åland har och när det gäller socialförsäkringssystemet så är vi absolut en nettobetalare. Vi tror att det här skulle vara en möjlighet för Åland att ta över och i samband med det också styra och socialpolitik som vi önskar. Klämmen lyder:” För att trygga och utveckla ålänningarnas framtida socialförsäkring initierar regeringen under året en framställan till Finlands regering om att överta lagstiftningsbehörigheten över resterande delar av arbetspensionsskyddet respektive socialförsäkringen.”

Nästa motion nummer 20 handlar om en sammanhållen alkoholpolitik och ett eget monopol. Det är inte första gången som vi från Åland Framtid har motionerat om det här. Redan 2003-2004 lämnade vi in en motion om att landskapsregeringen skulle anhålla om att överta resterande alkohollagstiftning från Finland. Då var tongångarna överhuvudtaget inte positiva från resterande partier. Man blåste upp scenarier om att framförallt skärgårdsborna mer eller mindre skulle bli alkoholister och vi skulle utöka möjligheten att få starkare alkoholdrycker i butiker.

Nu kanske det är mer aktuellt när man ser att den nya alkohollagen är antagen i riksdagen med en liten majoritet men ändå en majoritet. Vi kommer i framtiden att få uppleva att vi har möjlighet att få sälja starkare alkoholdrycker i butiker.

Vi menar att detta är ett ypperligt tillfälle att utnyttja självstyrelselagens möjligheter att överta alkohollagen. Då kan vi också styra vår alkohollagstiftning fullt ut, och på det viset begränsa utskänkning och försäljning i butiker och kanske inte följa Finlands förslag.

Klämmen lyder: ”För att åstadkomma en sammanhållen alkoholpolitik lämnar regeringen under året en framställan till Finlands regering om ett övertagande av resten av lagstiftningsbehörigheten över alkohollagstiftningen.”.

Jag vet att ministern Wille Valve redan har engagerat sig i den här frågan och det tycker jag att är bra. Men med facit i hand så kan man säga att hade man varit upp till date när vi förde fram det här förra gången så skulle det här egentligen inte har varit ett problem för oss idag om vi hade styrt det på rätt sätt. Vi hade inte behövt känna den oro som vi aviserar nu när den här nya alkohollagen kommer i kraft.

Sedan har vi en behjärtansvärd motion som ska minska de ekonomiska klyftorna mellan barnfamiljer. Vi anser att man ska höja ensamförsörjartillägget med hälften, jag kommer inte ihåg exakt nu. Ja, anslaget ökas med 450 00 euro. Det finns ju underlag. Utredning från ÅSUB från 2007, "Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland" visar att 45 procent av ensamförsörjare med hemmavarande barn under 18 år på Åland vid tidpunkten låg under en relativ fattigdomsgräns innan skattefria transfereringar.

Det förekom en debatt igår angående transfereringarna och att de kan slå snett om man inför sådana här avgifter. Man måste ett helhetstänkande i samband med detta. Jag tror att en diskussion förekom mellan min kollega och vicelantrådet. Jag har samma åsikt. Man har vetat om det här länge. Man har pratat om det vid flera tillfällen. När man har fört fram sådana propåer om att förändringar, tillägg eller avdrag i sociala förmåner så har man alltid hänvisat till transfereringarna som kan slå snett. Det är ju märkligt när man har vetat om att det kan slå snett. Det kanske inte förorsakar ökad intäkt utan kanske det motsatta, ändå har man inte åstadkommit en total översikt och kommit med förslag när det gäller de sociala förmånerna. Vi vidhåller att det här är en utsatt grupp som egentligen alla känner till, men ändå försöker landskapsregeringen inte göra någonting åt detta.

Med tanke på att man kanske hade förväntat sig att landskapsregeringen skulle komma med förslag som stöder den här utsatta gruppen, i och med att socialdemokraterna är med i landskapsregeringen, så är man egentligen förvånad att ingenting har hänt. Men tydligen finns det andra saker som är viktigare.

Jag ser att jag har lite taltid kvar. Jag är ovan att ha lite extra tid i gruppanförandet så jag använder resten av taltiden delvis till fiskevårdsavgiften.

Flera talare tidigare har lyft fram problemet med fiskevårdsavgiften. Vi har försökt argumentera från näringen och från andra håll också hur avgiften kommer att slå snett. Jag satt själv med i en arbetsgrupp som kom till ett resultat som vi inte var eniga om, men vi påpekade vissa punkter. Det står bl.a. att man inte ska belasta enbart sportfiskenäringen med en fiskevårdsavgift. Men tydligen lyssnar landskapsregeringen med döva öron. För det enda man kom fram till var att införa en fiskevårdsavgift. Jag är förvånad fortfarande fast det finns så mycket underlag som bevisar att det kan slå väldigt snett. I remissen hade jag också upp denna fråga. Jag måste faktiskt fortsätta att nöta om den här frågan.

I mitt remissanförande i budgetdebatten lyfte jag att man borde utreda möjligheterna för privata aktörer att ta över detta. Jag hade fått till kännedom att det fanns ett visst intresse, men man kanske inte fick det bemötande som man hade förväntat sig. Delvis kanske man var oenig om priset och sådant men det är alltid en förhandlingssak.

För oss är det här ingen prestige att landskapet måste äga den. Huvudsaken är att det finns tillgänglighet för fiskelag och andra att köpa fiskyngel. Jag har förstått att representanter för det här intresset var villiga att se till att det fanns smolt till försäljning för utplantering men dock till ett marknadsmässigt pris. Då kanske det hade varit enklare för landskapsregeringen att titta på att gå in och subventionera mellanskillnaden för fiskelagen och priset idag, jämfört med vad man gör nu när man föreslår en fiskevårdsavgift som ändå inte kommer att bli finansierad enligt det önskemål som landskapsregeringen har.

Jag är förvånad, landskapsregeringen har ju delvis sagt i regeringsprogrammet att man ska beakta turistnäringen som en basnäring, men ändå för man fram ett förslag till avgifter som mer eller mindre kapar turistnäringen och sportfiske jämte fotknölarna. Inte finns det inte mycket tankar bakom de ord som man säger i regeringsprogrammet i varje fall.

Jag har fått många samtal och mejl från näringsidkare inom turistbranschen och de förstår inte hur landskapsregeringen har kommit fram till siffran 27 000 sportfiskare. Det kan vi väl förstås strida om.

De kontakter som jag har inom branschen och de som säljer flest fiskepaket på Åland av de turistanläggningar som finns så vidhåller jag fortfarande att de förstår inte var de här siffrorna kommer ifrån. De har räknat ihop ungefär hur många fiskare de har.

Några korta ord om västra Föglö. Vi har i grunden gett ett förslag att man skulle spränga bort Ekholmsundet och förbättra kajanläggningarna på Degerbysidan och tillsätta en färja med elektriskt drift och lämna utbyggnaden.

Nu har det kommit fram att det finns andra tankar; att återuppta tunnelprojekten med privatfinansiering, OPS och där har man presenterat två alternativ. Då tycker jag att det här projektet kommer i en ny dager. Därför tycker jag att man borde ta timeout och titta på hur man kan verkställa det här och glömma detta med att bygga sönder skärgården med en bro.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund lyfte frågan om den förändrade antagningen till svenska högskolor och universitet. Jag kan garantera att frågan var upp på ministernivå, frågan har även varit upp på tjänstemannanivå vid UHR och det har varit ett gediget arbete som ligger bakom försöket att få Åland att särställas. Men det är ju inte så enkelt. Det finns ingen direkt gräddfil trots vår svenskspråkiga status.

Det nya antagningssystemet är redan under bearbetning och både Ålands gymnasium och utbildningsavdelningen är remissinstanser. Det gäller att titta framåt. Det skulle vara intressant att veta; vad exakt är motionärerna ute efter att ska göras rent konkret?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Först kan du åtminstone läsa klämmen i motionen så kan du se. Vi har lyft fram det faktaunderlag som visar att det kanske inte har gått så som vi har tänkt i antagningarna när det gäller betygsbedömningar och det man behöver ha för att komma in på de här skolorna. Vi lyfter problemet. Det är inte vi från Ålands Framtid som ska lösa problemen, det är regeringens sak. Vi visar åtminstone i klämmen hur man kan starta upp det här.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Nu blev de negativa effekterna inte så märkbara för de åländska studerandena detta läsår.

Jag frågade ltl Eklund rent konkret vad som ska göras. Jag vet vad som har gjorts och vad som görs. Tydligen har Ålands Framtid, via den här motionen, tankar på någonting som inte har gjorts. Statistiken och uppgifterna finns, även behovet av en svensk språkutbildning på den är nivån och den andelen ålänningar som väljer att studera i Sverige. Vad konkret ska göras för att ledamöterna Jonsson och Eklund ska vara nöjda? Hur ska man förändra situationen? Där önskar jag någon sorts konkret inslag.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag säger igen att det inte är jag som ska sköta de här förhandlingarna. I motiveringen skriver vi i alla fall: ”Därför bör regeringen förhandla med Sveriges regering om att med stöd Ålandsöverenskommelsen återställa betygsvärderingen så att åländska studeranden inte på ett otillbörligt sätt missgynnas vid antagning till högskola och universitet.” . Det är väl där som man måste börja. Inte har jag facit på hur man ska gå tillväga. Ministern, som har begärt taltur, kanske har lösningen redan?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller betygsvärderingen så sköts det helt av UHS i Sverige och alla länder behandlas enligt betyg och kvoter. Allt beror ju på vem som söker in och vart vi hamnar i betygsvärderingarna.

Hösten 2017 var det bästa året för ålänningarna någonsin när det gäller att komma in. 85 procent av alla ålänningar som sökte kom in. Året före, när de gamla betygsvärderingarna var kvar, kom 84 procent in. Ledamoten sade att det inte har gått som vi har tänkt, men det gick ju bättre. Det var flera som nu kom in till hösten än var det var året före.

Vad gäller betyg så 25 procent av de som söker till högre utbildning i Sverige kommer in via betyg, 20 procent går via högskoleprov och 50 procent kommer in andra vägar. Så det gäller bara 25 procent som kommer in med betyg. Men 86 procent kom in (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är ju glädjande förstås. Det betyder att eleverna har jobbat ännu hårdare för att få ett bra medelbetyg så att de klarar intagningskraven.

Det som vi vill säga är att betygsmedeltalet hösten 2016 och medeltalet 2017 har förändrats. År 2017 har förändrats i förhållande till tidigare, det har blivit ett högre medeltal för att komma in.

Om eleverna sedan har blivit duktigare så att de har klarat av det ändå är ju bra. Men i framtiden ställer det också stora krav på elever i gymnasiet som ska utbilda sig vidare.

Jag tycker åtminstone att man kan föra de här diskussionerna och förhandlingarna. Inte är det något mera allvarligt i den här klämmen, tycker jag, än att man försöker föra (… taltiden slut). 

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi för redan diskussioner vad gäller värderingen av betyg som kommer att träda ikraft 2020. Nästa steg är där, och då kommer man att sätta mera tyngd på studentbetygen än vad man direkt har gjort på högskoleprov. Där tror jag att våra jätteduktiga studerande, som vet vad som gäller för att komma in i Sverige, har en fördel genom att de har goda studentbetyg. Fokus är redan på 2020.

Det är lite svårt att börja värdera om någonting som redan har varit. De här värderingarna gäller alla som söker, inte bara ålänningar utan studeranden från hela världen. Bara som ett exempel; av Sveriges egna studerande så kom bara 76 procent in, och av våra studerande kom 86 procent in av dem som sökte. Sveriges egna studerande har det tuffare att komma in än vad våra studerande har.

Vad gäller värderingen så slog det hårdast mot de finska studerande där bara 69 procent kom in, jämfört med året före där det var 78 procent.

Vi har duktiga elever och de vet vad som gäller (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, som jag sade, det är glädjande om eleverna är duktiga. Men det blir en viss utsållning av elever som ligger på gränsen. Kanske man inte har presterat precis vid det tillfället när man har tagit gymnasiebetygen, men ändå har en intelligens som kanske skulle klara av det. Det är klart att det är en balansgång, det förstår jag också, men jag tycker att man kan föra diskussioner enligt motionen med svenska myndigheter. Man kan fortsätta den här diskussionen och se vart det kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag hade en replik i remissdebatten till Eklunds kollega Axel Johnson när det gäller övertagandet av alkohol. Det har hänt mycket sedan dess enligt det, enligt mig, beklagliga beslutet i Helsingfors. Har Ålands Framtid fortfarande samma intresse av att ta över alkohollagen efter det här beslutet? Har ni också sett på kostnaderna kring detta? Det är ju inte bara att ta över, det finns en hel del upplysningsarbete och annat också som kommer med att ta över alkohollagstiftningen. Det är en ganska stor cirkus.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi är absolut lika intresserade av att överta resterande alkohollagstiftning som vi var 2003-2004. Jag tror att det skulle skapa stora möjligheter för Åland att styra vår egen alkohollagstiftning och tillgängligheten av starka drycker på ett helt annat sätt. Jag tror helt enkelt inte heller att det är en dålig affär. Det kanske till och med kan bli ett överskott när det gäller alkoholmonopolet på Åland, och när det gäller att hjälpa sådana som har problem med alkohollagstiftningen idag.

Så, ja, vårt intresse är exakt samma som det var då. Det är mer akut den här gången än vad det var då.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ökad tillgänglighet medför också en hel del risker.

Jag tänkte ägna resten av min replik till ensamförsörjartillägget som ltl Eklund nämnde. För tre-fyra år diskuterade vi detta när vi hade lagen om vuxenstudiestöd. Jag vet att Ålands Framtid ville höja ensamförsörjartillägget, men det slog ganska kraftigt ut på bostadsbidraget. Ltl Eklund kritiserade bl.a. socialdemokraterna här.

De här transfereringarna är ofta riksbehörigheter; utkomststöd och många stöd är under rikets behörighet och riktlinjer och därför är det ganska svårt. Jag hänvisar till sidan 26 i budgeten där det står vad som kommer att hända under 2017.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, med hänvisning till sidan 26 i budgeten så har jag svårt att kommentera nu. Sådant minne har jag inte att jag kan alla textsidor.

Ja, jag vet bekymret som ltl Winé tog med att alla transfereringar påverkar varandra. Som vi redan sade i ett replikskifte igår och som jag säger nu så borde landskapsregeringen redan ha kommit med en utredning om hur olika förmåner inom socialväsendet påverkar varandra. Landskapsregeringen borde ha kommit med ett meddelande eller ett lagförslag där man har behörighet och där man kan ändra, så att man inte har den här diskussionen varje gång oppositionen kommer med ett förslag om förändringar i någon förmån. Man hänvisar alltid till de här transfereringarna som kommer att påverka varandra. Kom med ett förslag, en utredning, där vi kan påvisa hur det påverkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Fru talman! Jag tänker beröra det som ltl Eklund började med, dvs. budgetmotionerna som inte beaktas. Alla budgetmotioner beaktas i utskottets behandling. Vi går igenom dem, vi analyserar dem och till sist tar vi ett beslut om hur vi ska hantera dem. Det finns tre vägar, resultat, som är möjliga; antingen antar man motionen, eller så tar man med någon sorts positiv skrivning eller så förkastar man helt.

Väldigt ofta är det så att budgetmotionen är skrivna på ett sådant sätt att det inte går att anta dem. Ta till exempel motionen om den svenska utbildningsnivån där man säger; ”åtgärder ska vidtas för att återställa”. Vi har inte den makten att göra det. Vi kan inte göra det med egna beslut. Om man istället säger att man vill ha ambitionen att sätta till alla klutar för att lyckas, då är det okej.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är svårt för mig att kommentera vad ni har diskuterat i finans- och näringsutskottet, det vet inte jag. Men det finns överhuvudtaget inte någon kommentar om de här tre motionerna, inte ens att man har förkastat den, så ja i en klumpsumma har man förkastat dem visserligen.

Just räddningsaktion för åländsk socialförsäkring och alkohollagstiftning är sådana saker där vi har en möjlighet att ta över behörigheten så då borde man väl ha kunnat ägna en viss tid åt att ge en kommentar eller något i varje fall. Eller är utskottet och de partier som sitter där inte alls intresserade av det? Det här är ju ganska tunga frågor. Det går in på möjligheter där vi utnyttjar B-listan i självstyrelselagen, men inget.

Ltl Tage Silander, replik

Jag kan försäkra ltl Eklund att alla de här motionerna diskuterades på fullt allvar, vilket oppositionens medlemmar i utskottet också kan intyga.

Hur resultatet blir är som sagt något annat. Ibland nämner man det i betänkandet, ibland lämnas det utanför. Men, som jag sade igår, alla budgetmotioner kommer ju de facto till landskapsregeringens kännedom, att det finns åsikter. Det betyder att fast man inte har behandlat dem så finns informationen om att det finns ett intresse. Det kan ju hända att man där har möjlighet att utveckla de här frågorna.

Jag ska ta ett annat exempel som belyser att det är svårt att anta en motion rakt av. Det är dubbleringen av ensamförsörjartillägget. Det är svårt, när man sätter dit summan, att godkänna den rakt av.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det kan jag förstå. När man skriver en motion om ett anslag så måste man ju sätta en summa annars får man det motsatta från regeringspartierna. Varför har ni inte satt en summa, vad är det ni vill? Det är hela tiden en balansgång om hur man ska slingra sig för att inte behandla en motion.

Jag tar åt mig och lyssnar på det ni har sagt angående alkohollagstiftningen och övertagande av socialförsäkringen.

År 2003-200 hade vi en motion om övertagande av alkohollagstiftningen och nu har det passerat dryga tio år innan man har kommit underfund med att det kanske inte skulle vara en så dum idé. Men nu är man mera tvungen än vad man kanske var då. Nu har finska riksdagen pressat fram det här intresset från regeringens sida.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Brage Eklund lyfte upp att istället för det arbete som landskapsregeringen gör med skärgårdstrafiken angående västra Föglö så skulle man istället gå in för det nya alternativet med en OPS finansierad tunnel. Tittar vi på de fakta som finns med ett privat ett tunnelalternativ så är det de facto så att Ålands landskapsregering ska betala en tillgänglighetsavgift varje år till konsortiet i 30 års tid. Man säger ytterligare att tillgänglighetsavgiften är 5,2 miljoner. Det betyder alltså 156 miljoner som Åland landskapsregering ska betala för att förverkliga det privata tunnelalternativet. Är det detta som Ålands Framtid nu enligt det här anförandet vill gå in för, att satsa 156 miljoner på tunneln?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag sade väl inte att man skulle satsa på tunneln direkt. Jag sade att det har kommit fram andra intressanta alternativ. Det är klart, det förstår vem som helst som sitter i den här salen, att även om det är en OPS finansierad tunnel så är det konsortiet som ska bygga allt det här. De har intressen och att det är klart att de också räknar med en viss ekonomisk avkastning på sina pengar.

Vårt grundalternativ, som jag har framfört förut, är att spränga ner Ekholmsund och sätta in en eldriven färja som tar 90-100 bilar. Då tror jag att man kan komma till samma resultat med mycket mindre pengar än vad man nu sätter på vänstra Föglö.

Jag tycker att tunnelalternativet är intressant. Man borde utreda lite mera och man kanske borde ta en liten timeout.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa av lagtingsledamöter och regeringsledamöter, det synd att inte finansminister Perämaa har haft möjlighet att vara närvarande ännu. Vi försöker köra vår debatt ändå.

Efter två anföranden som reservant så är det nu dags för mitt gruppanförande för Åländsk Demokrati. Här tänkte jag utgå från kärnan i budgeten och budgetbetänkandet, dvs. landskapets ekonomi, med intäkter och kostnader, som ger ett överskott som nu för tillfället är ett underskott. Jag vill också se på framtiden.

Jag förstår att många inte tycker om siffror, och det är svårt att framföra siffror från den här platsen, vilket jag märkte själv när andra presenterade siffror här. Vi borde kunna visa dem på väggen också. Men det är som det är. Vi har ju alla bakgrunden, så jag hoppas att det går.

I remissdebatten förklarade finansministern att vi har gått från ett underskott om -17,6 miljoner för 2016. Vi hade en grundbudget för 2017 med ett underskott på 12 miljoner och nu i den här budgeten har vi ett underskott på -4,5 miljoner euro. Finansministern avslutar sedan enligt protokollet och säger: ”Därmed kan vi gott konstatera att vi följer den plan som vi har lagt och ska nå det mål som vi har sagt att vi ska nå.” Det är väldigt bra om det är så. Det har jag försökt titta lite på.

Fru talman! Från budgetförslaget kan vi läsa att de sammanlagda skatteintäkterna ökar med 5 miljoner, från 258 miljoner till 263 miljoner. Vi kan se att detta i sin tur beror på två saker; dels att avräkningen, tack vare tillväxten i Finland, har ökat med 14 miljoner från 223 miljoner till 237 miljoner. Avräkningen baseras på prognostiserade skatter.

Vi att vi har en bra tillväxt i Finland just nu. Däremot minskar den s.k. flitpengen från 23 miljoner till 14 miljoner. Denna är som bekant beroende av Ålands andel av skatterna. Flitpengen 2018 baserar sig på skatterna år 2016, alltså bakåt i tiden.

Hur ser det då ut med intäkterna framöver? Från budgetförslaget kan vi läsa att man räknar med en ökning av avräkningen med ynka cirka 300 000 för år 2019. Det är inte många euro.

När det gäller flitpengen, som baserar sig på årets siffror, så har vi överhuvudtaget ingen prognos vilket redan i sig är förvånande och kanske lite oroväckande. Varför gör man ingen prognos över flitpengen som baserar sig på årets beskattning? Finansministern nämnde att flitpengen brukar gå ner när det går bra för riket och tvärtom.

Tittar vi bakåt så år 2015 var den nominella tillväxten på Åland 1,8 procent och i Finland -0,2 procent och flitpengen blev 23 miljoner. Det var för det här året.

År 2016 var tillväxten på Åland 2,2 procent och i riket 2,0 procent, alltså ungefär på samma nivå, och flitpengen blev 14 miljoner som vi nu har i budgeten.

I budgeten för år 2019 kan vi se att tillväxten på Åland beräknas bli ungefär 1,4 procent medan den i Finland, i nominella termer, beräknas bli ungefär 4 procent. Utgående från historiska data så finns risken att vi får en flitpeng på tyvärr bara några miljoner. Då avräkningsbeloppet ökar med några hundratusen och flitpengen i värsta fall minskar med 5 eller 10 miljoner så kan vi beräkna ganska bra hur intäktssidan ser ut. Finansministern kommenterade detta i sitt anförande med: ”Samma gäller kapitalskatterna. Vi har en stabil trend men inte så positiv som man kanske kunde förvänta sig”. Han nämnde också: ”Vad gäller samfundsskatterna så är dessvärre bilden något sämre ännu.” Vi har lägre samfundsskatter här än på fastlandet och trenden är neråt. Bästa lagting, det ser faktiskt inte bra ut när det gäller intäkterna.

Fru talman! Om regeringen hade sett till att slimma den egna organisationen under de här åren så hade det kanske inte behövt innebära så stora problem. Men som läget är nu så har man främst inriktat sig på besparingsåtgärderna på ÅHS och så har man sparat 4 miljoner i kommunerna.

Exakt hur många årsarbetsplatser det finns i landskapsregeringen tycks ha varit svårt att få reda på också tidigare. Vi kunde kanske ha räknat dem på julfesten i fredags, men vi blev ju aldrig bjudna så den chansen for.

Men vi fick till slut - jag vet inte med vilka medel - en sammanställning som visar att antalet anställda har ökat med ett tiotal under det här året, alltså inte minskat utan ökat. Och kostnaderna lär självfallet slå ut i sin helhet nästa år.

Fru talman! Om vi ser på raden personalkostnader så ser vi att de i och för sig för det här året minskar med 2,4 miljoner, men största orsaken till detta är konkurrenskraftsavtalet, vilket är en engångssak. I den förra budgeten så såg vi att det avtalet ökade personalkostnaderna med ungefär 2 miljoner. Risken finns att vi får en liknande utveckling för 2019.

I denna budget kan vi också se att kostnaderna för köp av tjänster har ökat med 2,5 miljoner trots att de också borde beröras av konkurrensavtalet. Vad händer med Posten, 50 miljoner? Vad händer med den 2019?

Jag noterar att enbart med dessa faktorer riskerar vi att öka underskottet med 10-15 miljoner för 2019. Finansministerns ord var: ”Vi följer den plan som vi har lagt och ska nå det mål som vi har sagt att vi ska nå.” Ju mer man tittar på siffrorna och framförallt framåt så desto mindre verkar det stämma.

I vårt betänkande har vi även listat några utmaningar bl.a. i form av de planerade investeringarna i infrastruktur. Vi har nämnt de ökande lönekostnaderna som ett resultat av arbetsvärderingen. Vi har även påpekat utmaningen som den höjda försörjningskvoten medför. Utöver detta har vi riskerna med PAF som är en kassako nu. Men vad händer i framtiden? Där har vi en stor risk också.

Fru talman! En sak förvånar mig. Arbetsvärderingen är ju faktiskt utförd men hur länge regeringen tänker vila på hanen och ingenting göra? Är det meningen att det ska bli en valfråga igen?

Så sammantaget ser vi från Åländsk Demokrati väldigt oroligt på framtiden och framförallt resultatutvecklingen för landskapet. Det ser onekligen ut som – välkommen finansministern! – om finansministern hamnar att kavla upp ärmarna än mer och gräva än djupare diken för att vi ska nå dit som finansministern vill.

Fru talman! Eftersom jag har lite sand kvar i timglaset så tänker jag nu kommentera de motioner som jag inte ens tog till omröstning eftersom det blev lite s.k. positiva skrivningar.

Den första motionen gäller mina motioner om gasbilar, framförallt att konvertera fossilbränsledrivna fordon till gasfordon. Jag hade tre motioner i ärendet. Den grundläggande motionen var att man skulle investera i en gasstation. Den andra motionen rörde ett bidrag till konverteringen. Den tredje motionen var mer av symbolisk art dvs. att konvertera ÅLAND 1 till gasbil.

Under processens gång var jag även i kontakt med ansvarig minister i riket och fick sedan ett svar av Ålandsminister Anne Berner. Hon upprepar bland annat att Finland har som mål att nå 50 000 gasbilar så småningom. Man vill nå detta dels genom att finansiera anskaffning av elbilar men också genom att konvertera fossilbilar så att de drivs med gas och förstås laddningsstationer.

Jag fick information om att konverteringsstödet på fastlandet kommer att vara 1 000 euro per bil från och med den 1 januari 2018. Det är intressant att veta om det stödet också gäller Åland eller om vi måste ha ett separat stöd här.

Fru talman! Under processens lopp har jag även fått en offert för konvertering av ÅLAND 1. Åländsk Demokrati har bestämt att vi kommer att erbjuda oss att vi kan konvertera den om det finns möjlighet och under förutsättning att vi kan använda de s.k. partistöden för den här formen av stöd. Går det så hoppas jag att vi också kan utmana de andra partierna att konvertera bilar. 

Fru talman! Då det ännu finns lite tid så tänkte jag även kort kommentera några notiser i budgeten som berör narkotikapolitiken.

I den allmänna motiveringen skriver regeringen bl.a. om sprututbytessystemet, vilket jag har nämnt här tidigare. Jag har också nämnt att i Portugal har man lyckats minska antalet Hiv-fall med ungefär 95 procent bl.a. tack vare det här systemet. Jag hoppas att det lyckas också här.

Under moment 45000 vattenförsörjning och vattenvård nämns att förekomsten av narkotikarester ska testas. Jag vet att processen har gått framåt. Jag hoppas att vi redan i vår kan börja med de första analyserna.

Detta är två steg som jag ser i den riktning som jag nämnde här i ANDTS- debatten. Vi borde kanske ha en narkotikakommission på Åland. Dagen efter debatten här så kom nyheter från Norge. Stortinget har röstat och numera är narkotikan också avkriminaliserad där. När det gäller narkotika kan vi konstatera att på Island, i Norge och i Estland så antingen har man eller så håller man på att radikalt förändra narkotikapolitiken. Vi får se hur det går här.

Tack för ordet, fru talman.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Den första delen av anförande var intressant såtillvida att ltl Toivonen beskrev en mängd risker, vilka vi i och för sig nog är varse om. Jag förstår resonemanget. Men följdfrågan blir ju vad man sedan ska göra för att eliminera riskerna så mycket som möjligt. Finns det där några konkreta förslag från ltl Toivonens sida?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nej, inte i det här skedet. Jag tror att det är bättre för regeringen att fundera på den saken. Men jag ville lyfta frågan för det är en mycket viktig sak, tycker jag, ur allmän synvinkel. 

Ltl Tage Silander, replik

Ltl Toivonen angav också en tanke om att den egna administrationen ska skötas effektivare. Finns det där några tankar om vad som inte sköts tillräckligt effektivt? Eller finns det uppgifter som vi borde ta bort eller ändra, göra billigare, minska på den administrativa belastningen, öka sårbarheten? Nu kom det också ett förslag på att tillsätta en narkotikakommission kanske. Vad är det riktigt som man ska göra?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är samma sak, jag har inte de interna uppgifterna och jag kan inte börja peka ut områden. Men, som jag sade, under de här två åren så har man enbart fokuserat på att dra ner kostnader på ÅHS och i kommunerna medan den egna administrationen växer fortfarande. Det är det problem som jag ville lyfta fram här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag ska fortsätta att redogöra för de reservationer som finns fogade till finans- och näringsutskottets betänkande.

Den första motionen som jag presenterar nu är jag första undertecknare av tillsammans med ledamöterna Lars Häggblom och Stefan Toivonen.

Jag började redan igår men nu fortsätter jag den här gången med linfärjetrafik. Vi har nämligen fört ett resonemang, inte bara i centerns lagtingsgrupp utan också inom oppositionen, där vi är förundrade över den otroliga rädsla som landskapsregeringen visar för att privatisera. Det är som om man krampaktigt hänger fast i de gamla strukturerna när det gäller den egna verksamheten, men däremot är man onödigt djärv när det gäller andra. Vi förstår faktiskt inte varför man inte vill försöka privatisera drift och underhåll av våra vägar.

I finans- och näringsutskottet, i den förra beredningen, så hade vi höranden från den privata sektorn och de visade ett stort intresse för det. Vi har därför föreslagit att landskapsregeringen ska göra en upphandling av linfärjetrafik och också för drift och underhåll av våra vägar. Det är ett förslag som vi tycker att är värt att pröva, istället för att själva bygga tvätthallar och köra med lastbilar.

Vidare i vår gemensamma motion så handlar det om avbytarservicen. Avbytarservicen privatiserades under den förra regeringen och har nu analyserats och det har visat sig att projektet inte utföll så som det var tänkt. Vårt gemensamma förslag är därför att avbytarservicen ska ses som en social rättighet i första hand istället för ett näringsstöd och därför har vi föreslagit att det ska överföras till den sociala avdelningen.

Vidare i vår gemensamma motion diskuterar vi omkring cirkulär ekonomi. Vi vet att det finns ett stort antal skrotbilar som står runtom på Åland och skräpar ned. För oss är det i första hand ovidkommande om bilarna är privatimporterade eller om de är köpta på Åland. Vill man driva ett aktivt miljöarbete så måste man också vara beredd att det medför kostnader.

Vårt förslag är därför att man skulle införa en skrotbilspremie. En dylik premie har funnits tidigare under dåvarande lantråd Viveca Erikssons ledning. Om jag minns rätt så hade vi avsatt 100 000 i budgeten, de pengarna försvann väldigt snabbt och i samma takt försvann också ett stort antal skrotfordon från vår natur. Det var detta som rörde vår gemensamma reservation.

Sedan har jag också en egen reservation som rör infrastruktur och transportpolitik. I den reservationen skriver jag: ”För att inte äventyra utfallet av ansökan om extra anslag avser landskapsregeringen att avvakta lagtingets behandling av framställan om extra anslag före det att ytterligare åtgärder vidtas i fråga om kortruttsprojektet.” Då är det närmast västra Föglö som jag tänker på. Det här är ingenting nytt. Redan under den förra regeringen, under lantrådet Camilla Gunells ansvar, förde dåvarande finansminister Roger Nordlund fram förslaget om att man borde göra det. Diskussioner inleddes också med finansministeriet på rikssidan. Tro det eller inte men det fanns en viss positivitet kring det. Det som då bedömdes som viktigt var att det fanns en stark majoritet bakom förslaget, men det fanns det inte eftersom liberalerna i lagtinget satte sig på bakhasorna och inte var intresserade av det. Om man nu har reviderat sina åsikter och är villiga att föra fram det så kommer vi att stöda det.

Vad gäller fartygsinvesteringar så skriver jag så här: ”Landskapets fartygsflotta är föråldrad och investeringsbehovet stort. Trots ett kontinuerligt underhåll är trafikstörningar på grund av tekniska problem allt vanligare. Nya säkerhetskrav, tyngre och bredare fordon samt passagerarnas berättigade krav gör det allt svårare att upprätthålla en trygg, säker och förutsägbar trafik. Det torde vara allmänt känt att det på linjen Åva - Osnäs finns kapacitetsproblemen. Näringslivet i skärgården, främst inom fiskindustrin, har ett kontinuerligt behov av tunga transporter. Den tillgängliga lastkapaciteten motsvarar inte det faktiska behovet.”. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att man prioriterar ett nybygge till Föglölinjen där det i skrivande stund är ytterst oklart med trafiklösningarna och därmed också rutten.

” "En ny färja kan inleda trafiken på en kortare linje när kortrutten till denna del är utbyggd på västra Föglö" skriver landskapsregeringen, men om och när västra Föglö kommer att vara utbyggt vågar landskapsregeringen inte sia om. Men skärgården kan inte vänta längre. Det behöver beställas ett nytt tonnage och det behöver beställas nu. Att ytterligare vänta några år medan den demokratiska processen rullar vidare på västra Föglö låter sig inte göras”.  Jag vill också vara väldigt tydlig med att jag inte missgynnar föglöborna en ny färja. Med tanke på dels det politiska läget i landskapsregeringen och dels det motstånd som finns hos allmänheten av utbyggnaden av västra Föglö så är det rimligt att förvänta sig ganska långa förseningar och besvärsprocesser.

Vidare avslutningsvis när det gäller penningautomatmedel så föreslår vi att landskapsregeringen ska avsätta 25 000 för att man ska kunna komma igång med Bomarsundsbygget, stiftelsen som finns för besökscentret i Bomarsund.

Jag stoppar här. Tack talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag håller med ltl Törnroos om att man borde komma vidare och privatisera vägar och väghållningen. Redan under den tid som vtm Törnroos och jag satt i landskapsregeringen var jag inne för det, att man skulle komma vidare.

Det som jag ser framför mig, och som också liberalerna har fört fram i olika sammanhang, är att man borde få ett trafikbolag för hela landskapet, där landskapet och kommuner går samman och så sköter man all väghållning under samma tak. Så som det är nu med massa olika administratörer för väghållningen så är det absolut inte effektivt. Vi skulle ha en privatisering och sammanslagning av trafikhållningen i landskapet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det ena behöver kanske inte utesluta det andra. Redan under min tid som trafikminister så fanns det ett ganska långt samarbete mellan t.ex. Finströms kommun, Jomala kommun, Mariehamns stad och landskapet vad gällde upphandlingar.

I ärlighetens namn, den förra sammanslagningen som gjordes som skulle bli så väldigt bra, ÅDA, mellan kommuner och landskapet kan man ju inte med bästa vilja i världen säga att har kommit ur sina barnsjukdomar ännu.

Jag tycker att man ska privatisera vägunderhållet. Sedan kan man i ett senare skede fundera på beställningsfunktionerna. Det är ju det som vtm Ericsson avser, man ska kunna göra en gemensam beställning, om jag förstår saken rätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är märkliga paralleller till ÅDA som infördes av en centerminister under förra perioden. Jag håller med om att det var en ganska dåligt genomförd reform.

Men man bör inte genomföra en sammanslagning av trafikhållningen i landskapet på samma sätt, utan mera välunderbyggt och med syfte att man ska få bästa möjliga trafikhållning till mesta effektivitet och bästa kostnad.

När det gäller Bomarsund, avser vicetalmannen att man ska bygga Bomarsund såsom ritningarna föreligger, och så som de förelåg redan 2009 när vi satt i regeringen och bröt armen kring just den här frågan?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är helt korrekt att ÅDA inte har blivit så som önskades. Det är så här i politiken att man måste våga också. Man måste våga ha målsättningar och intentioner och det var väldigt starkt gjort av den centerminister som drev fram det arbetet. All heder åt tidigare finansminister Roger Nordlund! Att det sedan inte under processens gång har utfallit så som det var tänkt, det är en annan sak.

Vad gäller Bomarsund så tar jag inte ställning till de ritningar som framtogs 2007 eller 2008. Vi äskar om att det av landskapsregeringen dispositionsmedel avsätts 25 000 som landskapets andel av grundkapitalet för stiftelsen för besökscentret i Bomarsund. Hur man sedan går vidare med det projektet kommer att visa sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vicetalmannen talade varmt för en skrotbilspremie för alla. Jag undrar hur man inom centern resonerar eftersom konsumenterna, de som har köpt bilar från de åländska bilhandlarna, redan har betalat för ett producentansvar vid inköpet. Tycker man att det är rimligt att man för skrotningen betalar dubbelt som konsument, vilket förslaget i praktiken innebär? Att jämföra med tidigare skrotbilspremier är inte riktigt relevant med tanke på att metallpriserna då var helt annorlunda. Det låg ganska stor vinst i att skrota bilar till skillnad från dagsläget. Då fick man tillbaka pengarna i form av metallpriser, idag skulle konsumenterna betala dubbelt ifall man skulle införa samma skrotbilspremie.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan inte riktigt följa ltl Ingrid Johanssons resonemang. När jag tittar ut och går genom skog och mark så finns det ett stort antal skrotbilar som står och skräpar. För mig är det viktigare att få bort dem från naturen än att få exakt millimeter rättvisa, om det är det som ltl Ingrid Johansson efterlyste.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det jag efterlyser är att vi här i lagtinget också ska ta ansvar för våra medborgares pengar. Det är kanske orimligt, tycker jag, att debitera medborgarna två gånger för samma sak. Vi har redan ett producentansvar på bilhandlarna men det fungerar ganska dåligt i praktiken. Det håller jag med om. Men att ålägga medborgarna dubbla avgifter för det här, först betalar de vid inköpet och sedan dessutom med sina skattepengar betalar de för det en gång till, det känns och är inte rätt.

När det gäller skrotbilarna ute i skogarna så har kommuner ett tillsynsansvar. Det är bara att anmäla in alla skrotfordon och kommuner har ett ansvar att ta hand om dem.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I den bästa av världar kan jag fullt ut stöda det resonemang som ltl Ingrid Johansson har. Men när kartan och verkligheten inte stämmer överens så går jag på verkligheten. Verkligheten har visat sig att vi har hundratals, kanske tusen, gamla skrotbilar som står och skräpar och då känner jag också att vi har ett ansvar härifrån att ta bort dem. Om man sedan vill prata om dubbla avgifter, vi talar om 90 000, så är det ändå en marginell kostnad. Vi har en hel del andra avgifter som landskapsregeringen har påfört invånarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande extra anslag för skärgårdstrafiken och den infrastrukturen så det enda som vi vet med säkerhet är att medan centern hade finansministerposten och infrastrukturministerposten så lämnades det inte in ett äskade om extra anslag. Det vet vi med säkerhet i varje fall. Allt annat torde vara spekulationer.

Den är intressant den här frågan. Det har hävdats här i salen är att orsaken till att det inte skulle ha lämnats in en extra anslagsansökan under den förra mandatperioden berodde på att inte tunnel till Föglö fanns med i det utkastet som då cirkulerade. Det stämmer att det cirkulerade ett sådant utkast. Nu förstår jag det bättre varför det inte lämnades in ett äskade om extra anslag, med tanke på att centers före detta ordförande igår här väldigt starkt pratade för en tunnel till Föglö.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Visst är det skönt att man alltid kan skylla på centern, det känns så. Ettdera har vi gjort för lite, annars har vi gjort för mycket eller så har vi gjort fel. Jag vill säga att åländsk center har varit med och byggt det här samhället och vi är stolt över det arbete som vi har gjort.

Vad sedan gäller extra anslagsansökan så nämnde jag ingenting om tunnel eller orsaken till varför liberalerna inte skrev på. Men jag vet att dåvarande finansminister var till finans- och näringsutskottet och förde informella diskussioner kring det här och det fördes också diskussioner i salen. Orsaken till att det inte lämnades in var att oppositionen sade att det här kommer vi inte att stöda. Då kändes det inte meningsfullt. Ska man lämna in om extra anslag så bör man ha en väldigt stark och bred majoritet bakom sig.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det fördes en diskussion i finans- och näringsutskottet. Ingen får berätta vem som sade vad under det mötet. Slutsatsen blev att centerns ordförande i finans- och näringsutskottet fick gå till centerns finansminister och säga att det här inte kommer att gå. Det var så som det slutade. Vem som var för och vem som var emot kan inte jag redogöra för, man får inte berätta vad som skedde där.

Det är sant att en tunnel borde ha funnits nämnd i en extra anslagsansökan. Det tyckte jag då och det tycker jag fortfarande.

Jag hoppas att när det så småningom görs en ansökan så ska den fasta förbindelsen på ett eller annat sätt nämnas som en framtida lösning i den ansökan som lagtinget förhoppningsvis får ta ställning till.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är alldeles sant att det som sägs i utskotten ska stanna där, med bristande framgång vid ett antal tillfällen.

Det som däremot är alldeles säkert är att det var en samlad landskapsregering, med alla de partier som satt i landskapsregeringen, som förde ett resonemang och som sedan beslöt att gå vidare med att lämna in en ansökan om extra anslag. Vi vet i alla fall att där fanns det ett stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag är lite förvånad över ltl Törnroos inställning i frågan om fartygsbeställning. Som tidigare minister och när hon har arbetat med hela kortruttsutredningen och de projekten så borde ju vicetalmannen mycket väl känna till att när man förändrar på Föglölinjen och går över till en eldriven färja så har man en färja också för Osnäs efter det om man flyttar om dem på det viset. Vi ska inte byta fartyg speciellt för bara en linje alla gånger, utan framtidens mål måste ju vara att man ska kunna angöra på flera ställen. Att flytta Skarven till Osnäs skull vara en naturlig förlängning. Jag är förvånad över den här inställningen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är alldeles korrekt, det är förnuftigt att man kan flytta fartyg mellan de olika hamnarna. Det är ju helt logiskt och det kräver ju förstås ändrade landarrangemang osv.

Bekymret är nu när landskapsregeringen hänger sig fast i västra Föglö och vi vet att det finns ett motstånd från markägarna. Vi vet att de kommer att bedriva den demokratiska processen så långt som det bara går och vi vet att det kommer att ta x antal år i beredskap. Det vet vi.

Däremot vet vi att färjfästet mellan Åva och Osnäs med största sannolikhet kommer att finnas kvar. Egentligen borde man också efterhöra Finlands åsikt, de har ju också ett ansvar gentemot Åland och man kanske har möjlighet att få dem att hjälpa till lite vad gäller finansieringen.

Som takten nu ser ut på västra Föglö så har vi knappast någonting nytt där före kanske 2025 eller kanske till och med ännu senare.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Tidigare ministern, nuvarande vicetalman har ju arbetat med de här kortruttsprojekten. Just därför är det väldigt förvånande, bäst som det är när man lämnar den ena posten och kommer i en annan situation så då är det tvärsemot. Det är det här kappvändandet som jag inte förstår mig riktigt på.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan knappast beskyllas för vilken förmåga ltl Torsten Sundblom har att uppfatta det jag säger. Det som jag har sagt hela tiden när jag var ansvarig för avdelningen och det jag också säger nu, det är att vi prioriterar för det första östra Föglö. Vi prioriterar för det andra en bro över Prästösund. Så låg prioriteringen då och så ligger den fortsättningsvis från vår sida.

Avslutningsvis vill jag säga att skulle landskapsregeringen ha gått vidare med de långt framtagna planer som fanns för ett nytt fartyg så skulle det har levererats nästa år. Det skulle ha varit ganska nice, eller hur ltl Torsten Sundblom? 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det är inte obekant för lagtinget att jag inte delar regeringens dystra ekonomiska prognos, det har jag sagt tidigare och det kommer jag att säga igen.

Trots allt har jag ju varit med 18 år i lagtinget. Jag har varit med om både upp- och nedgångar. Vi vet att går det ner så går det upp och går det ner så går det upp igen och så har det varit under alla tider. Vi i centern har alltid försökt hålla en jämn nivå på utgifterna för att hålla en jämn samhällsservice.

Mellan 1995 och 2007 så sparades det 165 miljoner som det nu finns ungefär 40-50 miljoner kvar av.

Nu vet vi att det har svängt i Finland och det kommer också att gynna Åland ganska radikalt. Finansutskottet säger att skatteintäkterna för nästa år beräknas till 263,4 miljoner.

Två år tidigare när regeringen trädde till så hade de 2016 års budget i handen som visade på 240 miljoner i skatteintäkter, alltså plus 23 miljoner som finansutskottet nu säger att ha kommit mera in på två år. Det måste i alla fall synas någonstans.

I går klockan 11 kom Finlands Bank med sin senaste prognos som ytterligare späder på inkomsterna. Jag var i kontakt med riket igår och man räknar kanske upp mot 1 miljard i Finland i ökade intäkter under nästa år och kanske till och med delvis att en del kommer detta år. Det skulle för Ålands del betyda upp mot 5 miljoner till i avräkningsbelopp. 5 miljoner plus 263 miljoner blir 268 miljoner och då har vi, år 2018, 28 miljoner mera att röra oss med än 2016. Det här måste definitivt synas någonstans. Detta har vi påpekat hela vägen. Redan 2014-2015 började vi från centern ana att svackan var nådd och det började svänga. Därför har vi konsekvent varit emot att man försämrar sjukvården med 2 miljoner och även försämrar inom äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna med 4 miljoner. Det här visar nu att centern hade rätt. Det var precis onödigt att vi sätter åt de ålänningar som behöver mest hjälp. Det här var inte bra. Detta betyder i sin tur att det blir längre vårdköer och färre anställda inom äldreomsorgen, barnomsorgen och skolorna. Det här måste på något vis rättas till, om inte före så efter nästa val.

 Fru talman! Jag vill lite kommentera mina motioner som jag är första undertecknare på.

Först en motion som finansutskottet har varit synnerligen positiva till, motion nummer 41. Jag vill i första hand att vi till landskapets kök ska köpa in närproducerade ekologiska varor, i andra hand närproducerade varor och i tredje hand icke närproducerade ekologiska varor. Det här har finansutskottet i princip omfattat fast man i alla fall inte gjorde det sedan av någon anledning. Man säger ganska tydligt att detta bör landskapsregeringen överväga. Jag tycker att man lika bra kunde ha godkänt den här motionen. Om någonting är hållbar politik så är det väl det här. Det är god hälsopolitik, det är god miljöpolitik och det är god näringspolitik. Om den här regeringen någon gång skulle omfatta en motion så borde det vara den här, den följer exakt det som landskapsregeringen själva vill. Men man kunde inte riktigt sträcka sig så långt. Men jag får väl vara nöjd med att finansutskottet i princip uppmanade landskapsregeringen att göra någonting. Sedan får vi se om landskapsregeringen verkligen gör någonting eller om det som vanligt bara är vackra ord.

Den andra motionen, motion nummer 42, där vill jag igen att vi ska ta tag i och skydda våra vattentäkter. Finansutskottet säger där exakt samma sak som de sade förra gången när vi hade budgeten för 2017.  Landskapsregeringen sade att detta är på gång och därför förkastar man den. Under ett år har det inte hänt någonting! Antagligen lägger jag en motion igen 2019 och antagligen säger finansutskottet att det här är på gång. Det här är en liten evighetsgrej.

Fru talman! Till sist, kanske den viktigaste motionen som jag ser så är motion nummer 40. Vi borde kanalisera in för äldreomsorgen i kommunerna. Det som hänt nu är att när man drar ner på sjukvården så puffar man ut klienter snabbare till kommunerna. När man stängde demensavdelningen så är det flera klienter som kommer snabbare ut till kommunerna osv. Detta har betytt att nu har vi ungefär 105 procents beläggning i den åländska institutionsvården och ESB-boenden. Det här beror jättemycket på landskapets åtgärder och sedan förstås på en åldrande befolkning. För att möta detta så har landskapsregeringen dragit bort 4 miljoner från kommunerna och man borde ha gjort precis tvärtom förstås.

Jag aviserar att jag tänker föreslå en omröstning när det gäller motion nummer 40. Jag anser att den är så viktig. Vi måste ge en bra omsorg till de äldre som har byggt det här samhället. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ltl Runar Karlsson sade att vårdköerna ökar på grund av inbesparingarna. Jag undrar ifall jag faktiskt hörde rätt? Att det är inbesparingarna som förlänger vårdköerna på Åland eller har det någonting med rekryteringen att göra i första hand?

På tal om det, också en fråga, ltl Karlsson resonerande kring stängningen av demensavdelningen. Det skulle vara intressant att höra hur ltl Karlsson ser på minnesmottagningens vårdköer efter att demensavdelningen har stängts ner.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att alla inbesparingar förstås betyder någonting. Någonstans ska det sparas in. Det finns alltid en risk att någon får vänta längre på vård på grund av detta. Det är ganska naturligt som jag ser det. Annars kunde man ta bort mycket mera då och säga att vårdköerna är precis som förut. Jag förstod inte ltl Johanssons fråga och tanke här. Logiken?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Mitt resonemang utgår ifrån att ltl Karlsson mycket väl borde känna till att rekryteringen är ett av vårdens största bekymmer på ÅHS och att det är detta som skapar vårdköer och inte inbesparingen. Demensavdelningen och också rekryteringsproblematik av geriatriker har gjort att minnesmottagningens vårdköer har minskat dramatiskt.

Vidare sade ltl Karlsson att demensavdelningens nedstängning har lett till en överbeläggning hos kommunerna. Jag undrar hur detta kan vara möjligt när demensavdelningen hade åtta platser totalt med en beläggning på 50 procent? Vi pratar om fyra personer i snitt som nu skulle orsaka en överbeläggning hos kommunerna. Fyra personer i snitt! Hur kan det vara möjligt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag nämnde stängningen av demensavdelningen som en orsak till varför kommuner får flera. Som jag sade så finns det många andra orsaker; en åldrande befolkning och ger man mindre pengar till sjukvården så är det klart att läkarna skriver ut snabbare. Det blir svårare med pengar och det blir ett tryck på läkarna som något snabbare skriver ut. Ingenting är svart eller vitt. Vi har sett att det är en boom som har uppstått nu och det beror delvis på landskapsregeringens politik vill jag hävda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det skulle vara intressant att få ett litet förtydligande när det gäller en sak i ltl Karlssons anförande.

Jag kunde läsa mellan raderna, det som jag också tidigare har hört ltl Karlsson säga, att landskapets ekonomi är i gott skick och att landskapsregeringen försöker att mörka det genom att försöka skapa olika typer av utgifter som egentligen inte finns. Det skulle vara intressant att höra om det här är någonting som ltl Karlsson fortfarande tycker när han samtidigt kritiserar de inbesparingar som landskapsregeringen gör.

Vi hörde i ett anförande under gårdagen från en annan centerpartist att ekonomin var så pass dålig, man visade på ett underskott och därför var man tveksam till införandet av ett nytt avdrag.

Jag skulle lite vilja höra synen på hur den ekonomiska situationen ser ut i landskapet idag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I mitt anförande sade jag det som ltl Johan Ehn nu efterfrågar. Jag vet inte om jag måste säga det igen. Finansutskottet säger ju själva att det kommer att flyta in 263,4 miljoner i skatteintäkter nästa år. Nu kom Finlands Bank igår klockan 11 med en ny prognos, vilket finansutskottet inte kunde veta när det behandlade det här. Av allt att döma kommer det att ge Åland ungefär 4-5 miljoner till nästa år. Det här betyder återigen att det kommer 28 miljoner mera år 2018 för finansminister Perämaa att röra sig med än vad man hade 2016 när det var så bedrövligt. Med detta borde det till och med finnas en möjlighet att sätta av pengar i en utjämningspott vilket man gjorde tidigare, egentligen upp mot 5 miljoner för 2018.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ville just få den här typen av förtydligande av hur en centerledamot ser på den ekonomiska situationen med tanke på hur det har låtit när det gäller delar av det budgetförslag som nu ligger i förhållande till landskapsregeringen. Man har målat upp en situation där orsaken till att man t.ex. inte skulle kunna införa ett allmänt avdrag har varit att landskapets ekonomi visar på ett underskott och att det därmed är synnerligen riskfyllt att införa just ett allmänt avdrag. Jag ville därför få en bekräftelse på att det som jag tyckte mig höra i ltl Karlssons anförande verkligen stämde. Nu har vi fått det redovisat. Ltl Karlsson ser på detta på det sättet att den ekonomiska framtiden för landskapet Åland är god. Den diskussionen ska jag inte ge mig in i desto mera just nu, för jag tror att det behövs åtgärder även framåt för att säkra ekonomin i framtiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Min åsikt är att den åländska samhällsekonomin aldrig har varit så god som idag. Det är bara att läsa siffrorna, det är bara att se på landskapets skatteintäkter och se på kommunernas överskott osv. Ekonomin har aldrig varit så god som nu vill jag påstå, rent ekonomiskt. Därför är det egentligen ganska kontraproduktivt att dra ner så mycket som man har gjort.

Sedan finns det utmaningar. Det är klart att vi har stora utmaningar inom äldreomsorgen och inom sjukvården och där borde man i så fall satsa på resurser i framtiden och inte på en kortrutt för 70-80 miljoner.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag menar att både landskapsregeringen likväl som finansutskottet, via finansutskottsordförande, tydligt har redovisat för de ökade intäkter via avräkningen som vi nu ser framför oss och som kommer nu eftersom Finland har kommit i tillväxtstadiet, vilket är mycket lyckligt och bra för Finland och bra för oss i förlängningen. Finlands bank senaste prognos är en korrigering till den prognos man gav för ett år sedan då när samtliga instansers bedömare såg betydligt mera negativt på Finlands tillväxt. Nu går man upp i prognosen till samma nivåer som egentligen alla andra aktörer har pratat om i flera månader redan. Så det är ingen nyhet det heller.

Man kan inte bara se på en intäktspost och bedöma ekonomin exakt efter det eftersom vi har utmaningar med pensionskostnader. Vi vill genomföra jämställda löner och vi har ett underskott enligt resultaträkningen på (… taltiden slut).

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart det. För två år sedan stod finansministern här uppe och sade att underskottet var 17 miljoner och att det var bedrövligt vad centern lämnade efter sig.

Nu två år senare kommer han att få ungefär 28 miljoner till i skatteintäkter och ändå visar det på -4,5 miljoner. Det är så att finansminister Perämaa har misslyckats betydligt mera än den förre finansministern, vill jag påstå. Det visar siffrorna. Det borde ha varit överskott. I alla fall borde man i nästa års budget ha satt undan åtminstone 5 miljoner till utjämningsfonden.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Då är det dags att ltl Runar Karlsson säger vilken utgiftspost i resultaträkningen i budgeten som är för mycket. Prata inte igen om investeringen i kortrutten, för det är en investering som ska spara pengar i resultaträkningen på sikt. Vilken driftsutgift är för mycket som skulle leda till att vi har ett överskott på sista raden och som skulle leda till att vi kan avsätta ytterligare 5 miljoner i någon fond av något slag? Det är dags att man pratar klarspråk nu. Man är emot alla inbesparingar. Men sedan ifrågasätter man det underskott som finns där. Men hur skulle ni resultatförbättra med 10 miljoner euro för att uppnå det som nästan föreslås här, att vi ska avsätta 5 miljoner i en fond?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, det är inte jag som har påstått att vi har så dålig ekonomi som finansminister Perämaa påstod. Jag hela tiden påstått att ekonomin är mycket bättre. Det finns inte behov av att ta bort 2 miljoner från sjukvården. Det finns inte behov av att ta bort 4 miljoner från kommunerna när det gäller äldreomsorg, barnomsorg och skolor. Jag tycker att den prioriteringen är fel.

Å andra sidan är det minister Perämaa som har påstått att den förra regeringen misskötte sig så hemskt kapitalt. Men nu visar ju siffrorna att minister Perämaa missköter sig ännu mera för han har ännu sämre siffror i och med att det har kommit till 28 miljoner till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Jag vill gå tillbaka till budgetmotion nummer 40, Investeringsstöd för äldreboende. Jag har två frågor. Varför har ltl Karlsson valt en nivå på 10 000 invånare när det gäller samarbete eller en enskild kommun? Och på vilka grunder bygger ltl Runar Karlsson sitt resonemang? Betyder det alltså att om några fattiga kommuner går tillsammans och överstiger 10 000 invånare så får man 20 procent, men är man en rik kommun under 10 000 invånare så får man 50 procent? Jag får inte riktigt den logiken att gå ihop.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det huvudsakliga med motion nummer 40 är att vi måste se till att de äldre som har byggt samhället får en dräglig ålderdom, det är det som är det huvudsakliga. Sedan detaljerna i motionen, hur mycket man ska ge och hur många invånare det ska vara i respektive kommun är av underordnad betydelse.

Jag hade hoppats att finansutskottet skulle ha haft en positiv skrivning om det här och sedan skulle regeringen, med sina resurser, fått fila på hur man fördelar de här pengarna. Det är klart att inte sitter jag med de kunskaperna så att jag kan säga exakt hur det ska slå och hur det ska vara, utan det är nog mera systematiken hur man borde göra.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag förväntar mig kanske att när man lämnar in en motion så har man kanske tänkt någorlunda hela sträckan ut, speciellt när man förväntar sig att den ska behandlas på ett korrekt sätt och till och med kanske att den ska antas. Vi inom den liberala gruppen har funderat, på vilka grunder, på vilket lagstöd förväntar sig ltl Karlsson att den här ska kunna förverkligas?

Jag återkommer till att om vi kommer igång med pratet om kommunstruktur igen så brukar det ofta från oppositionshåll heta att om man slår ihop fattiga kommuner så blir de inte rikare. Men därför så undrar jag hur tankegångarna går i det här fallet? Här tycks tydligen fattiga kommuner gå tillsammans och ändå ska förvänta sig ett lägre stöd än om man som en rik kommun går tillsammans med någon rik kommun och får mer. Det är ologiskt!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen, jag har inte förväntat mig att finansutskottet skulle föreslå att anta den här motionen rakt upp och ner. Jag förväntade mig någon form av en positiv skrivning.

Återigen, meningen med motionen är att ge dem som byggde det här samhället en dräglig ålderdom. Det vill inte den här regeringen ge i och med att man har dragit bort 4 miljoner från kommunerna och det får förstås konsekvenser. Det är någon ska sköta åldringar och de vill också ha lön.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson har sant i att den demografiska utvecklingen är en av de stora utmaningarna framöver. Behoven av äldres välmående och trygghet är väldigt viktig och vår gemensamma angelägenhet. För liberalerna har just den här frågan varit ett av de viktiga argumenten för varför vi förespråkar en kommunsammanslagning. Vi är övertygade om att starka enheter kommer också att kunna möta de här utmaningarna bättre.

Sedan är det också väldigt viktigt, ledamoten pratar om hus och för oss är innehållet i verksamheten det viktiga och att man faktiskt ger omsorgen på alldeles rätt nivå. Det är inte bara att bygga hus och institutioner, det ska finnas personal som sköter omsorgen på rätt nivå.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, jag har hört det där flera gånger att åldringar ska skötas på rätt nivå och det kan man ju hålla med om. Sedan får jag en känsla av att med rätt nivå kanske man menar en försämrad åldringsvård som man har i Sverige och i Finland. Där är vården ”på rätt nivå” i och med att allt flera måste bli hemma under allt längre tid. Sedan kommer man till ESB-boende och till sist kommer ett fåtal till institutionsboende.

På Åland har vi faktiskt gjort så att vi har många fler på institutionsboenden och ESB-boenden än vad man har i Sverige och i Finland, där man säger att det är på rätt nivå.

Det här vill vi behålla, vi vill behålla den gode äldreomsorg som man har byggt upp. Man har byggt upp genom gemensamma satsningar som Oasen och sedan finns det enskilda kommuner som sköter sig själva på ett mycket bra sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Institutionsboendeplatserna är också de dyra lösningarna och de behöver inte vara den bästa lösningen för den äldre som ska vara i fokus och i centrum.

Om jag får ta Finström som exempel så där har vi gått igenom det här. Vi har gjort en äldreomsorgsplan. Vi har satsat väldigt mycket på förebyggande, att man kommer in i ett tidigare skede och att man låter människor bo hemma så länge de bara kan och vill. Sedan bygger man upp nästa steg och sedan ytterst, i sista ändan, institutionsboende. Det måste ju vara viktigt att det är den äldre människans behov som är i centrum och det som den personen och dess anhöriga önskar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller helt med om det. Det är den äldre människans behov och den äldre människans vilja som ska vara avgörande.

När ltl Eriksson nämnde Finström så har jag själv varit med och jobbat i Saltvik ändå från dag ett. Jag har till och med varit med och grundundersökt Sunnanberg en gång i tiden, så från dag noll.

Det finns 27 klienter idag på Sunnanberg. Om man gör en beräkning enligt vårdtyngdsmätning så skulle antagligen sju av dem behöva ha ett institutionsboende, tio ESB-boende och de övriga tio skulle vara hemma. Det är verkligheten.

Men i Saltvik har man valt en sådan åldringsvård som åldringarna själva vill ha. Man vill komma dit, man vill vara där. Enligt en sådan vårdtyngdmätning som finns till exempel i riket och i Sverige så skulle tio av dem inte ens få komma dit. Det här kostar ju pengar och det är just därför som vi inte vill dra ner på landskapsandelarna. Åldringsvård kostar pengar om man gör (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är intressant att ltl Runar Karlsson kommer in på kärnfrågan dvs. intäkterna.

Ni sade att det fanns en ny prognos, vi skulle få 5 miljoner extra till Åland 2019 vilket låter väldigt spännande. Men som vi hörde i en annan replik så är det frågan om det är en ny prognos. I budgetförslaget står det visserligen att skatteinkomsterna beräknas öka med 1,3 miljarder, men på följande rad står det att eftersom de övriga inkomster minskar med 1 miljard så är det sammantaget ingen betydande förändring, vilket jag tog upp i mitt anförande.

Det som ni inte alls nämnde var flitpengen som nu har gått ner från 23 till 14 miljoner. Risken är, som jag ser, att om den går ner till 4 miljoner så tappar vi 10 där. Hur ser ni på totalen, kommer skatteintäkterna att öka för Åland?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det här med Finlands Banks prognos som kom klockan 11 så är det klart att vi förstås inte kan räkna hem det utgående ifrån en sådan sak. Men det är trots allt en mycket mer positiv prognos än vad man har kommit med tidigare. Det måste väl i alla fall vara mycket bättre än en mer negativ prognos. Nog kommer det att ge någonting.

Avräkningsbeloppet baserar sig online och på dagssituationen och därför kommer det tilläggsbudget på tilläggsbudget som också kommer in som ökade inkomster, avräkningsbeloppet. Skattekompletteringen är två år tillbaka i tiden.

För 2018 så ser det riktigt bra ut för landskapet. Som jag sade, det kommer kanske uppemot 28 miljoner till än vad det kom 2016 och det måste ju synas någonstans i alla fall i budgeten, skulle man tycka. Det gör det ju också delvis i och med att underskotten har minskat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, om man tar två år, men om man tittar bara ett år framåt så skiljer det alltså bara 5 miljoner, mellan 2017 och 2018, så där är det inte så stor skillnad. Jag var inne på 2019 och hur det kommer att gå där.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! För år 2019 finns det inte några prognoser alls. Ja, det finns, Finlands Bank säger att BNP skulle öka 1,5–2,0 procent år 2019 så utgående ifrån detta så kan man väl göra någonting. Men det är nog för långt, man kan inte göra prognoserna speciellt säkra. Men för 2018 kan man göra relativt säkra prognoser i alla fall, vill jag påstå.

Återigen, kommer det in så här många miljoner till så måste man väl säga att vi har en god ekonomi. Sedan finns det utmaningar och hot i framtiden men det har det alltid funnits.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Den enda reformen som har gjorts i det här huset har visat sig vara en katastrof. Det enda som lagtingsledamöterna ropar här nu är; micken, micken! Jag tror faktiskt att fastighetsverkets borde titta på det här systemet.

Sedan har jag bara fått 6 minuter, men det är faktiskt ett gruppanförande, så jag ber att tiden ändras. Jag har inte utnyttjat gruppanförandetiden tidigare. Tack, fru talman.

Finansutskottets betänkande är det typiska som vi har nuförtiden, rålinjerna ligger mellan regeringsblocket och oppositionen totalt. Det finns ingen förståelse för vad oppositionen kommer med, utan man kör sitt race helt och hållet. Det är beklagligt att vi har ett sådant samhälle där man överhuvudtaget inte ser över gränserna och tittar på om det finns någonting vettigt också bland de andra.

Därför tror jag att det politiska systemet med parlamentarism på Åland är felaktigt. Jag tror inte att det är bra. Finansministern kan t.ex. fara till kom-munfullmäktige när vi hade remissdebatt. Det visar att man är så trygg i sin verksamhet i landskapsregeringen så att man inte behöver bry sig om vad oppositionen säger eller debatten överhuvudtaget gentemot lagtingsledamöterna. Mycket förnuftigt kommer fram från lagtingsledamöterna och också från regeringsblocket men som inte synts i den praktiska politiken. Regeringsmakten är total och det är ett sådant samhälle som vi alltmera går till.

Vi vet inte ens hur många anställda det är i förvaltningen. Det är helt otroligt att man inte vet hur många som jobbar inom förvaltningen. Finansutskottet efterfrågade i fjol och det lovades uppgifter i år, men inte finns de ännu och vi vet inte. Detta uppmärksammades när vi höll på med fordonsslagstiftningen i utskottet. När man hade anställt folk på fordonsbyrån så sade man; ”ja, men du har ju varit med och godkänt budgeten.” Nå, jag granskade budgeten och det visade sig att vi överhuvudtaget aldrig fattade det beslutet i lagtinget. Den personen i utskottet som beskyllde mig för det så var helt ute och cyklade. Vi hade aldrig godkänt det i lagtinget om vi hade vetat om det, inte ens bland regeringsblocket.

Nu vet vi lagtingsledamöter som är valda och ska ta ansvar för budgeten vad vi håller på med. Ni i regeringsblocket vet inte hur många som är anställda i förvaltningen. Ni tar det med en gäspning när det gäller vad som händer här.

Reformer och det, många sade att reformer är bra. Men vad är en reform? Förklara vad en reform ska innebära överhuvudtaget!

Kommunerna, många säger att det ska bli så bra. Samtidigt som man inför det så kommer ni att säga att alla anställda ska få vara kvar. Allt ska bli som förut. Var blir inbesparingen då? Se hur man gjorde i Finland, alla fick vara kvar fem år. Var blir reformen? Vad ska bli så billigare och bättre? Förklara det! Var ska besparingarna överhuvudtaget komma ifrån?

Ja, barnperspektivet glöms ju bort. Barnen ska skjutsas längre till dagis, skolor osv. Det är precis samma som den reform som infördes med högstadiedistrikten på norra Åland och i skärgården när alla fördes till Godby. Från politiskt håll kom man underfund med att det var fel, så man bildade högstadier i Kumlinge och i Brändö och även i Föglö idag. Är det fel?

De i Hammarland och i Eckerö ska bussas och så ska man göra ännu större skola, med 400 elever, i Kyrkby. Titta på barnperspektivet och hur dålig den psykiska hälsan är hos elever. Är det någon av er politiker som tar ansvar för det? Eller är det bara det strikta ekonomiska, vi ska reformer, vi ska ha reformer och kommuner ska slås ihop. Är det ett sådant samhälle som vi ska ha? Är detta bäst för barnen och kommande generationer som också kommer att belasta vår sjukvård? Analysera detta ur ett barnperspektiv! Säg inte att det är bra att kommuner slås ihop. Jag tror inte på det. Vi har haft kommunreformer i landskapet. Nu står vi inför KST-reformen.

Låt oss ta små steg, då mår vårt samhälle bäst. Inte att nu ska det slås ihop och så bryr man sig inte om vad resten av befolkningen tycker överhuvudtaget.

Så nog finns det att fundera på i vårt åländska samhälle vad som är bäst och hur vi vill ha vår framtid.

Landskapsregeringen har i den här budgeten föreslagit försämringar för kommunerna. Det betyder skattehöjningar, samtidigt ska man göra ett avdrag på 1,3 miljoner och landskapsregeringen bedriver någon sorts skattepolitik. Vi överväger att godkänna det ändringsförslag som Toivonen har, att vi inte godkänner lagförslaget om skatteavdraget. Man försämrar sjukvården och man försämrar allt.

I remissdebatten tog jag upp ett problem som finansutskottet inte har berört, problemen på akuten. Folk slutar på akuten. Vad beror det på? Vi har inte en sjukvård som uppfyller de krav som ställs på sjukvården. Varför slutar de ledande inom ÅHS? Varför mår inte den organisationen bra? Vad är felet?

Vi har fått kritik för att allt ska till ÅDA. Varför tar inte regeringsblocket någonting till sig överhuvudtaget? Duktiga människor slutar i våra organisationer på grund av den regeringsmakt som styr och ställer. Titta annars lite i backspegeln!

Vad ska hända med Medis? Där försvinner landskapsandelarna. Har man beaktat det? Vem drabbas? Ja, det är kvinnor som vill ha vidareutbildning, de flesta är kvinnor. Men inte kommer man att göra någonting. Finansutskottet har inte sagt ett ord om det. Landskapsregeringen lovade att de skulle fixa någonting. Jag har inte hört ett ord, men rätta mig om jag har fel.

Nog finns det en hel del att fundera på i regeringsblocket. Vart är vi på Åland på väg?

Beträffande fiskevårdsavgiften, är den det bästa för turismnäringen? Jag tvivlar på det. Att införa nya avgifter brukar aldrig vara bra för någon näring.

Vi aviserar också omröstning av det förslaget, men det finns ju flera omröstningar. Jag gör avisering här som också tidigare har gjorts av ltl Lars Häggblom om omröstning till den delen. Jag hoppas att lagtinget skulle kunna fundera på om det är bra. För samtidigt har Visit Åland tagit bort den personen som jobbar mest med fiskeri. Om jag har förstått det så stöder landskapet den verksamheten. Det här går inte ihop.

Sedan tog ltl Nordlund föredömligt upp hur vi ska få svenska turister att komma med konvoj från Sverige. Jag vill bara upplysa om att där hade sjöräddningssällskapet konvojer här om året tillsammans med ett försäkringsbolag. Jag hoppas att landskapet kan få igång det igen så att vi får fler turister från Sverige. Det var bra att ltl Nordlund tog upp det så att vi också har de turistsatsningarna på gång.

Sedan saknar jag överhuvudtaget det som jag tycker att är viktigt; rekryteringarna. Finansutskottet har inte brytt sig om motionen om utflyttade ålänningar och att man har en strategi för det. Man kan söka upp kunniga människor som kommer från Åland och som har ledande positioner utanför Åland och de kanske kunde rekryteras.

ÅHS har gjort rekrytering nu, men det är ingen återflyttad ålänning som kommer till Åland. Om det inte finns ålänningar i landskapet som uppfyller kompetensen så behöver vi också få tillbaka de personer som har en känsla för landskapet och som också vill jobba för Åland. Vi behöver få dem att komma tillbaka. Var finns det en strategi? Ingenstans!

Jag har varit med länge i politiken. Förut var det hedervärt av landskapsregeringen att alltid söka upp ålänningar när man sökte chefsposter så att de skulle komma tillbaka till Åland. Man lade ner mycket arbete på det. Jag upplever idag att det är helt borta, det finns inte längre.

Finansutskottet har inte heller dess mera berört de företagare som drabbades av felaktigt spel via penningautomatföreningen. Landskapsregeringen och lagtinget har fördelat pengar som har tagits av företagare. Jag tycker att det är hedervärt att också föra pengar tillbaka till företagen och därför kommer vi också att föreslå omröstning om detta. Jag tycker att det är det korrekta. Det är också det korrekta ut i vårt rättssamhälle att så sker. Enskilda företagare ska inte drabbas.

Nu ondgör sig många här över vad Finlands riksdag har beslutat beträffande alkoholpolitiken. Men, märker ni själva vad ni gör? Ni skyddar den spelverksamhet som inte alla gånger tål dagens ljus, för det är vår egen och där finns det mycket pengar att få. Samma sak skulle det vara med ett alkoholmonopol och vi skulle äga alko här, då skulle ni också vara tysta, inte säga någonting och rösta annorlunda än vad ni påstår här från talarstolen idag. Så är verkligheten när det gäller ekonomin.

Kortruttsprojektet vidhåller man från regeringsblocket in absurdum. Är det någonting som vi ska fortsätta med? Jag hoppas att regeringsblocket kan omvärdera sina synpunkter där och titta på vad som är ekonomiskt och miljömässigt hållbart överhuvudtaget. Det kan vi också ha en omröstning om här. Det kanske inte blir ändring idag men jag hoppas att man börjar titta på det här på ett annat sätt än vad man har gjort hittills.

I remissen frågade jag också vad som hände med Ålands Teknologi och energicentrum, vilket är borta. Jag frågade vad avser man att göra, men jag har inte fått något svar på det i finansutskottets betänkande, om jag har läst det korrekt.

Tack, talman. Jag slutar här.

Minister Nina Fellman, replik

Ltl Häggblom gör mig lite förvirrad på ett högre plan kanske. Å ena sidan menade han att i kommunreformen ska allt bli som förut och det blir inga inbesparingar, å andra sidan är det alldeles för stora förändringar och att det kommer att leda till totalt kaos.

Min fråga till ltl Häggblom är; har han alls läst det utredningsmaterial som ligger till grund för landskapsregeringens reformförslag? Menar ltl Häggblom verkligen att allt i kommunerna är precis som det ska vara och att inga reformer och förändringar behövs på kommunfältet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! Ett samhälle kan alltid förbättras på alla sätt och vis, men det blir inte bättre av att man klumpar ihop och slår ihop allt. Då ska man visa var de stora vinsterna är. Är det barnen som kommer att vara de stora vinnarna när man slår ihop skolor och dagis? Är det åldringar som bor på åldringshem som är de stora vinnarna när politikerna ska slå ihop olika institutioner? Jag tror inte på det. Jag tror på ett decentraliserat samhälle som det åländska. Jag vill påstå att vi har lyckats mycket bra med det åländska samhället. De reformer som har varit har också varit kommunreformer, men det har aldrig minister Nina Fellman erkänt att vi har haft. Hon säger: Nu ska vi ha nya reformer!

Minister Nina Fellman, replik

Jag får då konstatera att ltl Häggblom inte har läst det material som ligger till grund och inte heller det förslag till reform som föreligger eftersom många av svaren finns där, vilka delar av den kommunala verksamheten som har att vinna av en samordning.

Som exempel vill jag ta det faktum som ltl Häggblom lyfte fram i sitt anförande, den växande psykiska ohälsan bland barn i våra skolor. Den finns idag med den kommunstruktur som vi har idag. Den kommunstrukturen, de skolorna och de organisationerna som vi har idag har inte på ett tillräckligt sätt kunnat åtgärda de här frågorna. Där har jag gott hopp om att en mer samordnad verksamhet med större och bättre resurser ska vara bra för barnen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Att regeringen ska börja ha läsförhör med oppositionen vänder jag mig faktiskt emot. Jag tror att minister Fellman är ute och cyklar. Det är första gången som man ska har läsförhör i parlamentet. Det är vi som ställer frågor och vill få svar från regeringen. Jag betackar mig för sådant, men det är fritt för minister Fellman att föra fram den åsikten.

Jag vill påstå, jag vill tro och det är min övertygelse att ju mindre enheter man har så desto bättre mår människor i den organisationen. Jag tror på mindre skolor. Själv kom jag från en liten skola till Lyceet med 500 elever, det var ingen trevlig upplevelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom lyfte upp att barnperspektivet glöms bort. Tvärtom, barnperspektivet är något som jag verkligen har sett på.

Ltl Häggblom sade precis nyss här i ett replikskifte att det är bra med små enheter. Säg det till de föräldrar som ringer och pratar om att deras barn inte passar in i de små skolorna. De vill ha möjligheter till större enheter, men det är kommunstrukturen som förhindrar det för det kostar pengar att flytta mellan. Var är barnperspektivet då? Att bara generalisera och säga att barnperspektivet glöms bort här tar jag kraftigt avstånd ifrån. Detta är en sak, men varför jag vill se större kommuner och en bättre starkare reform är just för barnen och våra unga.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack för att ltl Winé tog upp detta. Men han har missat eftersom hans eget partiprogram är viktigare än att se vad andra säger. Vi har sagt, och jag vidhåller fortfarande, att föräldrar ska få välja skola i vårt landskap. Titta inte på kommungränserna där! Sådant här går att lösa. Oberoende av hur man gör, om man slår ihop eller inte, så finns det alltid elever som inte passar in. Det finns alltid konflikter på olika ställen. Gör det möjligt för föräldrarna att välja var barnen ska gå i skola och var de får vara i landskapet. Ta bort kommungränserna där!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom och jag och börjar hitta varandra. ”Ta bort kommungränserna” hörde jag ltl Häggblom säga och det håller jag med om.

Om vi går vidare och pratar om barnperspektivet och barn under 18 år. Tycker ltl Häggblom att det funkar bra med barn och ungdomsverksamhet, fritids, i kommunerna idag? Jag har haft en hel del kontakt med föräldrar till ungdomar på norra Åland. De säger: Varför kan ni inte komma sams och lyckas hitta en lösning för en fungerande ungdomsgård på norra Åland? Det är tre, fyra eller fem fullmäktigen som ska besluta om det. Det är en lång väg. Här igen har vi väggar.

Nej, ltl Häggblom, vi måste börja riva väggarna och öppna vägar istället för att hitta varandra, just för våra ungar och för ett barnperspektiv.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Oberoende, när det finns politiker så kommer det alltid att finnas konflikter precis som i debatterna här. Det är politikerna i sina respektive kommuner som ska visa vägen. Det finns en demokratisk process och det är där som det ska göras. Inte blir det bättre av att slå ihop kommuner för att få en verksamhet att fungerar bättre. Det har aldrig visat sig vara så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det var mycket hugg och slag i anförandet.

Jag återkopplar till det som ltl Häggblom tog upp i början av sitt anförande gällande rekrytering och att man ska försöka locka utflyttade ålänningar tillbaka till Åland. Ltl Häggblom menade att det fungerade så bra förut när man kunde ringa upp och ta kontakt med utflyttade ålänningar och rekrytera dem. Jag undrar, varav denna svågerpolitik? Menar faktiskt ltl Häggblom att det ska vara på det sättet som vi rekryterar kompetent folk till Åland?

Gällande motionen kring detta så har vi nog behandlat den och tagit upp den i utskottet. Det finns ju faktiskt sedan länge någonting som heter alandliving.ax, via AMS, och de jobbar mycket redan idag med information och marknadsföring mot utflyttade ålänningar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag anser att man kan göra mera. Det är inte svågerpolitik att få hit ålänningar. Den åsikten som Holmberg uppenbarligen har, att alla ålänningar är svågrar med varandra, så det är inte den strategin som vi har. Den strategin fanns inte förr heller. Man letade upp ålänningar som hade flyttat från Åland och som hade chefspositioner på annat håll och man lockade hem dem. Man frågade om de var villiga att komma hem, för de visste inte om de olika tjänsterna som fanns. Det var en aktiv politik också bland liberaler och andra partier. Alla var eniga till den delen. Jag såg det aldrig som någon sorts svågerpolitik, utan man vara aktiv.

Man borde titta på om det är så aktivt i dag som Holmberg påstår. Det visar sig inte så när vi ser vem som har rekryterats.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill också återkoppla till kommunfrågan. Minister Fellman var inne på det, vi har idag inte lyckats skapa en grundskola där alla mår bra. Den psykiska ohälsan ökar, utanförskapet ökar och barn med speciella behov ställer högre krav än någonsin. Någonstans måste väl även ltl Häggblom inse att vi har nått vägs ände med denna struktur som vi har idag med 16 kommuner och de svårigheter som finns att samarbeta över gränserna.

På vilket sätt ser ltl Häggblom, förutom att pumpa in mer landskapsandelspengar i systemet, att vi ska se till och skapa en grund för att våra barn och ungdomar börjar må bättre?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att det blir bättre för att man slår ihop kommunerna. Jag sade att så länge man har de små enheterna kvar så tror jag att det är det bästa. Även föräldrarna ska ha en möjlighet att välja beträffande daghem och skolor och välja den skola som är bäst.

Som jag tidigare har propagerat för så borde man också se på högstadierna och olika inriktningar som tar upp barnens intressen. Där finns det mycket att göra. Det är Holmbergs egen minister, minister Asumaa, som har hand om grundskolan. Det vitsordet som Holmberg nog gav åt minister Asumaa var ju inte så bra, att grundskolan inte funkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Häggblom för dagens otvetydigt färgstarkaste gruppanförande.

Ltl Häggblom gör gällande i sitt anförande att ÅHS skulle må dåligt. Jag vill lite nyansera det påstående med tanke på att landskapsregeringen nyligen har lagt en budget där vi påstår det motsatta. Vi hänvisar bland annat till sjukskrivningar. Antalet sjukskrivningar bland personalen är nu rekordlågt. Jag kan också notera att det inte råder någon brist på kompetenta sökande till ÅHS-tjänster vilket i sig är en väldigt god sak.

Jag vill också framhålla att styrelsen för ÅHS gör ett väldigt bra jobb. Vill man ha ett prov på detta så kan man läsa styrelsens enhälliga, för övrigt, utlåtande om alkohollagen. Det är ett mycket bra utlåtande från den 23 januari 2017 om vad den alkohollag, som precis just har godkänts, innebär i reda pengar för ÅHS och i fråga om resurser.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Minister Valve sade att ÅHS mår bra. Tre cheftjänstemän har slutat sina tjänster vid ÅHS. Jag tog mycket illa vid mig när jag såg ministerns svar när det gällde ekonomichefen som slutade och mycket tydligt gick ut i tidningen varför hon slutade. Mycket berodde på IT-verksamheten på sjukhuset och att styrelsen inte får utveckla den som de vill för då kommer ministerstyret in och påverkar och det gör att människor slutar. Den organisationen mår inte bra.

Minister Wille Valve, replik

Nå, ministern rår inte för tidningarnas rubriksättningar, tyvärr, eller som tur är, kanske vi kan tillägga, i ett demokratiskt samhälle.

Vad gäller IT-projektet så vill jag understryka att ÅHS styrelse på sitt senaste möte fattade beslut om att delta i landskapsregeringens övergripande IT-samordningsprojekt vilket jag tror att är en mycket god sak för Åland på lång sikt.

Vad gäller ltl Häggbloms övriga anförande så vill jag lyfta fram rekryteringar och kompetents. Min ledstjärna är alltid att rekrytering ska utgå ifrån kompetens. Det är viktigt att exempelvis den som opererar en har kompetens. Det är betydligt viktigare än varifrån denne härstammar ifrån.

Avslutningsvis vill jag understryka, det som också har framhållits tidigare i denna debatt, nämligen att landskapsregeringen verkligen satsar på att få tillbaka (… taltiden slut).

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! När det gäller IT-satsningar på ÅHS och patientsäkerhet så tror jag att det är viktigt att man utvecklar det inom organisationen. Jag tror inte att det är bra att det görs utanför.

Sverige, den svenska regeringen, misslyckades när man förde ut systemet, man visste inte i vilket land personuppgifterna hamnade.

Jag tror att det är viktigt att systemet är inom ÅHS. Vi ska också veta att landskapsregeringen har misslyckats med att föra ihop hälsocentralens och sjukhusets patientjournaler. När man som patient vill ha journalerna så är man tvungen att göra två olika beställningar och detta många, många år efter att vi antog lagen om samordning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Bert Häggblom höll ett ideologiskt anförande långt ut till vänster till delar där jag upplevde att han till och med körde i diket.

När det gäller budgetmotion nummer 12, som ledamoten förde fram i sin retorik om landskapsandelar och skatteavdraget, så berättade han att motivet för det var att vi gör för stora nedskärningar i sjukvården. Man är mot skattesänkningar, man är för att satsa mera på sjukvård och det är ganska långt ett ideologiskt anförande långt till vänster utan att ha finansiellt täckning för det.

I budgetmotion nummer 12 föreslår man att vi ska återställa allting vad gäller landskapsandelarna med 4 miljoner och kompensationerna på 1,3 miljoner. Men det fattas 2,7 miljoner som jag inte förstår var de ska sparas. Är det på sjukvården då eller var ska man spara?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är viktigt att den skattepolitik som vi har idag förs av kommunerna. Den politik som ltl Petri Carlson för genom sin regering betyder att vi har fått skattehöjningar i vissa kommuner. Kommunerna budgeterar ett underskott. Det kommer att bli neddragningar ute i kommunerna.

Men vi inte har någon koll på tjänsterna inom landskapsförvaltningen som ökar. Var är relevansen i detta?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Den politik som jag bedriver på kommunal nivå är att jag senast fick igenom, tillsammans med andra, en skattesänkning i min hemkommun. Jag vet inte vilken annan politik ltl Bert Häggblom företräder på kommunal nivå.

När det gäller budgetmotion nummer 12 igen så vill man återställa de här 4 miljonerna i landskapsandelar och antagligen då ta bort kompensationen på 1,3 miljoner, men det blir 2,7 miljoner kvar som landskapet måste hantera själv i sin egen budget. Var ska de pengarna tas? Den största andelen pengar vi har är just till exempel inom hälso- och sjukvård. Ledamoten kritiserade själv i sitt anförande att vi sparar för mycket. Vill ledamoten spara ännu mera där eller var ska pengarna tas? Pengar växer inte på träd!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Carlson är den som vill satsa 40 miljoner på ett projekt i Föglö. Det sägs alltid att skattepengar faktiskt är pengar som medborgarna betalar och det är lika för alla. När man betalar skatt så är det ingen skillnad om det är investering eller om det är driftsutgifter. Pengarna som går ut från landskapet är från samma kassa, därför kan man minska på investeringarna och då får man mycket mer pengar över. Detta vill vissa personer inom politiken aldrig resonera om. Jag ser ingen skillnad på investeringar och driftsutgifter. De utgår sist och slutligen från samma kassa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag sympatiserar mycket med ltl Häggbloms decentraliseringspolitik och en levande landsbygd och skärgård.

Jag blir lite bestört över att det finns så många lagtingsledamöter här i salen som är beredda att svika sin bygd, sina skolor och sina invånare genom att tro att bara man centraliserar och slår ihop allt så ska det bli så mycket bättre.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ja, så är det. Jag tycker att ltl Runar Karlsson har varit ett föredöme. När jag själv var i Saltviks kommun så hade den kommunen målsättningen att ha den lägsta skatteprocenten i hela Finland, och de lyckades med det. Det går att göra om man kan visa politisk enighet och har en målsättning, samtidigt som servicenivån i kommunen ska vara fullödig. Den ekvationen går att lösa. Man har kanske inte kunnat lösa den i Mariehamn som har de bästa förutsättningarna. I Mariehamn har man haft ett mycket högre skattetryck och inte är servicen desto bättre där.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, jag håller med, den ekvationen är mycket lättare i mindre kommuner än i större, det är ganska naturligt.

Man pratar om att det ska vara strukturförändringar och att kommuner måste förändras. Kommunerna har verkligen gjort stora förändringar och stora förbättringar inom barnomsorgen, inom äldreomsorgen och inom skolorna. Det har varit en fantastisk väg som har gjorts under många, många år. Man kan inte komma och säga att kommunerna är emot förändringar, för det har kommunerna själva gjort på ett mycket bra sätt.

Nu står vi i dörren för att göra en större förändring inom KST, där vi förhoppningsvis ska få ett KST för hela Åland på kommunernas initiativ.

Ltl Bert Häggblom, replik

Politikernas makt minskar ju större enheter det blir. Så är det ju. Vi ser här i parlamentet hur lite vi egentligen kan påverka landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Bert Häggblom hugger och slår åt olika håll, så som man kanske gör i oppositionsrollen. Landskapsregeringen ska hålla att sparka på, så är det.

Det som jag vänder mig mot är att också yrkeskårer råkar ut för det här huggandet och slåendet. I ledamotens anförande riktades också kritik mot sjukvårdskåren och det vänder jag mig mot. Jag vill verkligen ta i försvar alla sjukvårdare, läkare, vårdbiträde och alla som jobbar inom ÅHS och på akuten. De gör ett jättebra jobb! Jag vill verkligen nu försvara dem. Jag tycker att det är fel att vi här i lagtinget ska rikta oss mot olika yrkeskårer.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag kritiserade inte yrkeskåren, utan organisationen varför det inte fungerar. Varför har så många slutat inom akutsjukvården på Åland? Jag har faktiskt blivit uppvaktad av dem som har varit anställda där och de säger att det inte fungerar. Är det då fel av ltl Häggblom att föra fram den kritiken från det mandat som medborgarna i landskapet Åland har givit mig? Det fungerar inte, det är kris för sjukvården. Det är inte kritik mot dem, utan det är kritik mot organisationen som leds av minister Valve och av liberalerna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag hörde tydligt att ltl Häggblom riktade in sin kritik på en särskild avdelning. Må så vara att man kritiserar landskapsregeringen för styrning och ledning, det är helt okej. Men i och med att man riktar in sig mot en avdelning så riktar man in sig på de människor som jobbar där, och där jobbar inte några politiker eller någon i ledande funktion. Det är människor på golvet som gör allt vad de kan för oss ålänningar för att vi ska bli omskötta när vi blir sjuka.

Jag vänder mig också emot att det i våra debatter ofta blir så att människor råkar i kläm. Rikta kritiken mot dem som vi kan rikta mot, de som sitter här i salen och kan försvara sig.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tog upp det här i remissdebatten. Jag tror också att finansutskottets ordförande är medveten om de problem som har varit inom akutsjukvården, på akuten vid ÅHS. Varför har så många slutat där? Jag menar att man måste göra en analys på varför så många i personalen har slutat på akuten i landskapet Åland? Är patientsäkerheten i fara? Det är landskapsregeringens och minister Valves skyldighet att undersöka det. Det är inte kritik mot dem som faktiskt jobbar på golvet, utan det är en organisationsfråga. Tre ledande tjänstemän har slutat. Vad är fel i organisationen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar kollegan Erikssons uppfattning om att man ska tåla kritik.

Jag tycker att det är lite märkligt att också regeringsblocket anklagas för centraliseringen av skolan, och då antar jag att det är utbyggnaden av KHS som ltl Häggblom talade om i sitt anförande. Det har ju till exempel jag lika mycket att göra med som ltl Häggblom själv. Det är ju en kommunal fråga i den regionen som leds av det ena benet i den nya centerledda duon Harry Jansson.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Innan jag ger ordet vidare till ltl Toivonen så för vi ett resonemang kring lunchpaus eller inte, men tillsvidare så kör vi på. Om det kommer fler talare på listan så måste vi ta en halvtimmes lunchpaus, men tillsvidare fortsätter vi.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade ledamöter och ministrar, inklusive minister Perämaa.

Jag tänkte kort nämna de reservationer som jag också har satt mitt namn under även om jag inte har varit första undertecknare är det ju också sådana som jag ställer mig bakom. Det har varit sådana motioner som jag har haft möjligheten att sätta mitt namn på och som jag dessutom har tyckt att jag kunnat stå bakom. Ibland har jag nog röstat med, men inte skrivit under eftersom jag inte har omfattat hela reservationen.

Den första som jag tänker nämna är neddragningen av Ålandskontoret i Stockholm. Jag förstår verkligen inte att man ska försöka spara in så lite pengar för att inte vara på plats. Jag tycker att vi verkligen kunde satsa på det. Som det har sagts här så blir skylten kvar i alla fall, men det verkar lite småaktigt.

Den andra är cancerscreeningen som jag har upplevt också på annat håll att man använder, eftersom det är betydligt billigare att screena på förhand än att sedan i ett senare skede behandla motsvarande sjukdomar.

Fru talman! Den tredje reservationen gäller avbytarservicen som på annat håll tidigare har flyttats över som en social rättighet och det tycker jag också att känns rimligt i det här sammanhanget, så den har jag också understött.

Under rubriken Cirkulär ekonomi finns ett ökat anslag för skrotbilar. Det är samma sak där, får vi ner dem så är det bra för miljön. Däremot vill jag inte stöda att man skulle få stödet för att man köper en ny bil, för det är kanske inte så vanligt att man säljer en bil för någon tusenlapp för att sedan köpa en ny.

Den femte gäller fiskevårdsavgiften som vi har talat om här tidigare. Där hade jag kanske själv tänkt komma med en motion. Det var också saker som var offentliga långt före vi skulle lämna in motionerna så jag valde att stöda den som jag tyckte att passade bäst. I det här fallet var det ltl Häggbloms motion som jag understödde.

Engångsersättningarna till de företag som drabbades av PAF tycker jag också att är värt att stöda.

Fru talman! Det som jag tänker kommentera gäller kortrutten och dess inbesparingar som har nämnts några gånger. Alla partier har blivit presenterade för den här kortrutten. Själv fick jag presentationen i utskottet.

Det som både minister Perämaa och ministern Nordberg nämnde här tidigare var en rad i den här genomgången, dvs. tillgänglighetsavgiften som ska vara 5 miljoner per år. Jag tror att minister Perämaa då nämnde att eftersom det är 30 år så betyder det att vi ska ge en fullmakt för 130 miljoner nettonuvärde. Jag har inte protokollet, men rimligtvis var det så som ni sade, och det upprepade ministern Nordberg idag.

Ni nämnde också kort att det fanns möjligheter till så kallade bompengar vilket om man skissar det till motsvarande dagens avgifter så kan de ligga på 1 kanske 2 miljoner euro, vilket betyder att årskostnaden kanske inte är mer än 3 miljoner, 3-4 miljoner per år.

Det är klart, tar man den här investeringen så förbinder man sig i 30 år. Men å andra sidan så har vi utgifter varje år för trafiken. Man har räknat att via tunneln kanske man kan spara driftskostnader på 6 miljoner och dessutom tonnagebehovet som kanske kan spara 8 miljoner varje år, för annars har vi de här kostnaderna varje år i budgeten.

Det är ju snarare nettot, vad man kan spara per år, som är det viktiga. Skillnaden mellan nuvarande kostnader och den tillgänglighetsavgift som man ska betala och där skissar man, enligt det som vi har sett, i storleksordningen 4-5 miljoner per år vilket ju är en rejäl inbesparing i förhållande till att vi i det här fallet inte har någon investering.

 Det alternativ som ni talar om ger kanske 35 miljoner i nettonuvärde enligt sista raden, men det kräver en investering på 40 miljoner. Enligt de skissar man har, som baserar sig på verkliga tunnlar på annat håll, så har man en årlig besparing på kanske 4-5 miljoner, över 30 år ger det 120-150 miljoner och det är verkligen nettonuvärde. Ibland blandade man tidigare mellan nuvärde och nettonuvärde. Det här är alltså nettonuvärde på 120-150 miljoner utan en investering överhuvudtaget.

Det är därför som jag skrev om ltl Eklunds motion som min reservation. Vi kanske skulle trycka på pausknappen när det gäller västra Föglö. Jag märker att det är väl ingen som talar emot östra Föglö, det får gå vidare. Nu talar man ju också om att båda processerna går framåt. Det är långsamma processer. Frågan är om man ska lite, lite, lite vänta med västra Föglö för att inhämta andra. Ålands miljö och natur har också sina tankegångar, men det här är konkretare fall.

Det var mitt förslag och förklaring till de reservationer som jag hade. Tack för ordet!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Toivonen vill trycka på pausknappen för kortrutten till vissa delar. Observera, så många gånger har det sagts; östra Föglö, ja. Men östra Föglö är också en förutsättning för att västra Föglö görs. För görs inte västra Föglö så måste trafiken förstärkas på det nuvarande passet och då är det nödvändigt att också bygga västra Föglö.

Det här eviga ihop blandandet och man ser inte på helheten, det för aldrig Åland framåt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kanske uttryckte mig oklart men nog försöker jag se till helheten. Men som sagt var, vad ska vi ha på västra Föglö, ska vi ha bron till ön, som få har sett, eller ska vi ta in lite mer information och kanske kunna ha en tunnel som går fram till fasta Föglö istället? Det är så som jag ser det, en tunnel som kombinerar med så kallade östra Föglö.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag hör att ltl Toivonen har lyssnat på dem som ropar högst igen som vanligt.

Den ö som man ska fara över är i själva verket en ö som det genom tiderna alltid har bedrivits skogsbruk på. Skogsmaskinerna har varit där ungefär med fem-sex åren emellan och gjort vissa avverkningar. Så har det rullat på hela tiden. Visst finns det också klibbal och kärr men de finns lite överallt. Det finns två alsorter; klibbal och gråal och klibbal är vanligast förekommande.

Som man ropar får man svar. Den som ropar högst kanske får bästa ekot.

De här utbyggnaderna behöver göras för hela Ålands framtida ekonomi för att vi i framtiden ska ha inbesparingar som ger resurser för de mjuka värdena som många brukar stiga upp och värna om.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag försöker nog lyssna både på dem som skriker högst och på dem som kanske skriker lite mindre. Även från tjänstemannasidan har man också hört talats om de mycket viktiga ryssugnarna som ni lär ha där och också de ska besparas, inte sant?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Landskapsregeringen aviserar i sin budget för 2018 att man ska investera i en ny eldriven linfärja till Töftölinjen. Det är mycket bra att landskapsregeringen insett att nytt tonnage behövs med tanke på medelåldern i skärgårdstrafikens fartygsflotta. Att satsa på eldrift är intressant och ett nytänk som kan vara bra för miljön och även för driftsekonomin.

Jag ställer mig dock ytterst skeptisk till att man nu planerar att använda Töftölinjen som är landskapets i särklass mest trafikerade linje som testområde. Vi vet vad som händer om driftstörningar på några timmar inträffar. Töftölinjen är en pulsåder för hela norra skärgården och att lämna denna linje utan ersättningstonnage under långa perioder är ansvarslöst.

Som jag förstår planerna ska det alltså vara ett fartyg som dras fram i vajern med elvinschar vilket gör att flera frågor inställer sig. Vad händer om det blir strömavbrott? Hur hanterar man isproblem vid sträng kyla och drivis vid islossning?

För att kunna ha underlag för en större omläggning från fossildrift till ren eldrift behövs ett försöksområde där inte lika många drabbas av eventuella driftstörningar. Lämpliga linjer är enligt mitt förmenande antingen Ängösundslinjen eller Björkölinjen. Det borde även utredas huruvida ombyggnad till dieselelektrisk drift av befintliga linfärjor kunde vara ett miljövänligt alternativ som dessutom inte är lika kostnadsintensivt. Flera av de mindre trafikerade linjerna har under vinterhalvåret mindre än 10 timmars gångtid per dygn vilket skulle göra att laddning av batterierna via landström skulle minska utsläppen av bl.a. koldioxid väsentligt. Dessutom borde dessa ombyggnader vara betydligt billigare än att bygga helt nya färjor.

Problemet med kapacitetsbristen på Töftölinjen under högsäsong och vid norra linjens ankomster kan lösas genom att man då använder båda färjor och att man frångår den ifrågasatta turlistan som ställde till stora problem framförallt under senaste sommar.

Samhällsekonomiskt är en fast förbindelse över Prästösund det absolut bästa alternativet så bästa landskapsregering istället för att bygga nytt tonnage i mångmiljonklassen som inte passar in någon annanstans satsa på en bro som gynnar utvecklingen på hela norra Åland.

Jag hänvisar också till budgetmotion nr 33/2017-2018 där vicetalman Veronica Thörnroos och jag föreslår att ovannämnda linfärja inte ska beställas. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Då jag inte vet hur mycket ltl Lindholm har forskat i eldrivna färjor och framdrivningssätt, men att dra direkt på lina, vajer, så det finns olika system på hur man drar. Men man komma bort ifrån alla effektförluster som man har när man ska framdriva med propellrar i vatten. Det här betyder att man kommer väldigt, väldigt, väldigt långt ner i energiförbrukningen, allt till förmån för både ekonomi, miljö och mycket annat. Elektrisk framdrivning är inte sämre än något annat. Det är bättre och miljövänligt. Se positivt på möjligheten att få en eldriven färja!

När det gäller den fasta förbindelsen, varför inte göra en tunnel ut istället så slipper man bort ifrån hela Skarpans, Bomarsund och de kulturområdena.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Sundblom. Det sista som ltl Sundblom sade låter ju intressant. Det var synd att vi inte har gjort det redan för då hade den nya Vårdöbron också varit helt onödig att bygga. Med tanke på djupet i Prästösund så är det inte direkt enkelt att få till en tunnel.

Det som ltl Sundblom inte nämnde var de problematiseringar jag gjorde med vad som händer när vi trots allt vissa vintrar har is och drivande is. Ska det dras med vajer så måste ju vajern finnas på plats. Hur har ltl Sundblom tänkt att man ska lösa det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Mikael Lindholm är oroad över en ny färja som ska trafikera i Prästösund till Vårdö.

Jag var personligen och bekantade mig med den nya Vårdöbron när de lyfte den sista sektionen på plats i lördagsmorse. Då fick jag faktiskt påstötar av vårdöbor som såg fram emot att få ett nytt fartyg. Jag tror att det finns flera sidor på ett mynt. Tittar vi de facto på förutsättningarna så tror jag att det mest lämpliga ställe, av alla, att ha en eldriven linfärja på är just på Prästö-Töftölinjen. Så jag delar inte riktigt ltl Lindholms uppfattning.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack minister Nordberg. Det finns säkert sådana som ser det som det enda alternativet, eftersom den nu sittande landskapsregeringen överhuvudtaget inte verkar ta broalternativet under beaktande. Såtillvida så förstår jag att det finns sådana som är frustrerande, främst med tanke på den försämrade trafik som det har blivit med turlistan.

Det som jag ser som ett stort bekymmer är att byggs den här stora linfärjan på 160 ton till Prästö-Töftölinjen så vad jag kan se i planerna för den framtida skärgårdstrafiken så finns det inte något lämpligt ställe att sätta den färjan i det fall att vi skulle få en broförbindelse.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Förändringar uppfattas oftast negativt. Den turlista som man nu trafikerar enligt är till belåtenhet för en större folkmängd än tidigare. Jag delar inte heller den uppfattningen att den här turlistan som finns nu skulle vara av ondo.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Det stämmer att den nuvarande turlistan är bättre än var den första var. Däremot kan jag erinra ministern Nordberg om att den här turlistan inte kommer att fungera under högsäsong. Det finns inte tid att köra extraturer emellan, så det kommer att bli ett ännu större kaos under sommaren om den här turlistan blir kvar till inkommande sommar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Lindholm sade att det bästa för miljön och naturen är en bro över Prästösund. Vi har också hört att det sämsta för miljön och kulturlandskapen är en bro över Gripö. Nog är det lite underligt för bron över Gripö är 538 meter och den planerade bron över Prästö är 600 meter. Nu pratar vi om en 62 meter längre bort över Prästö. Hur förklarar man de ingreppen rent miljö-och kulturhistoriskt mässigt, när det inte på andra håll går med en lite kortare?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack minister Asumaa. Det finns i alla fall en betydande skillnad. Den planerade brosträckningen mellan Prästö och Töftö så går ju väldigt nära i anslutning till var nuvarande linfärjpasset är. Det kommer väl att gå strax söder om, mig veterligen.

Sedan kan man diskutera och det har också figurerat nya vägdragningar över Prästö som skulle behövas för trafiksäkerhet. Men bron i sig är inte alls på samma vis att den går över så kallad jungfrulig mark som har framförts vad gäller bron över Spettarhålet.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Då tolkar jag det som att centern är beredd att bygga Ålands längsta bro över Prästösund, men inte över Spettarhålet.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Enligt vad centern har gått ut med tidigare också så är ju en fast förbindelse - alltså en bro över Prästösund - efter östra Föglö det som vi hela tiden sagt att vi rekommenderar som följande åtgärd.

Sedan vad gäller bron över Spettarhålet så skulle jag gärna se lite mera på OPS-samarbete som nu har framkommit. Kan man få en tunnel hela vägen fram till de kalkyler som har presenterats och som jag har tagit del av? Då tycker jag att det är ett mycket bättre alternativ än att bygga bron och fortfarande ha ett färjpass kvar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag tänkte inte gå upp och förlänga debatten, men det framkom lite klarläggande från regeringsblocket angående konsekvenserna av kommunreformen och vad man önskar av den, så då nödgas jag nog gå upp och prata lite om det.

Det har sagts från flera olika håll här att andemeningen med en kommunstrukturreform är besparingar av pengar. Samtidigt säger man att små samhällsserviceenheter som skolor, barnomsorg och äldreomsorg är till ondo, de måste bli större och det är lösningen. Det har regeringsblocket sagt från flera håll. Det var faktiskt en del klarläggande och kanske än mera ärlighet från regeringsblocket.

Om vi tar ett exempel här, norra Åland ska bli en kommun och om de visionerna och de tankegångarna realiseras i verkligheten, vilket det antagligen gör om det blir en kommun, så betyder det i praktiken att exempelvis Vårdös skolbarn och barnomsorgsbarn ska slussas till en större enhet. Det är det som man säger i praktiken. Det betyder i praktiken att man geografiskt förs till Rangsby och till Finström som är geografiskt ganska nära.

Samma sak är det med Getabarnen som också kommer att föras exempelvis till Ödkarby skola och till Finström för att dela upp dem. Sundsbarnen förs antagligen till Rangsby och till Finström. Det blir tre stora enheter om man ser geografiskt; en jättestor i Finström och två mellanstora i Rangsby och i Ödkarby.

Det här blir konsekvenserna av det. Jag tror inte på det. Jag tror att man borde behålla dem. Det betyder att om man för barnen till större enheter så kan man också exempelvis ha större klasser och större barnomsorgsgrupper. Åtminstone vad gäller skolorna så betyder det färre lärare och försämrad undervisning som i sin tur kommer att kosta mera pengar sedan när de blir äldre. Det här är faktiskt ganska intressant och också lite beklämmande att det är den målsättningen man har. Jag tog exempel bara från norra Åland bara för att det skulle vara lättare att förstå. 

Sedan blir det samma sak inom de andra regionerna på Åland. De klumpas ihop till större enheter på bekostnad av glesbygden.

Fru talman! Vi får se vad som händer. På norra Åland ska Saltvik, Sund och Vårdö ha folkomröstningar. I Sund ska man till och med ha två, har jag förstått, så det finns tydligen ett groende missnöje där av konsekvenserna av vad som händer med Finby skola och Tosarby daghem osv.

Här säger regeringen klart och tydligt att vi ska ha större enheter på Åland. Det är det som är besparingarna. Nu vet vi i framtiden vad som gäller. Det är det som man i alla fall har sagt här idag. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag har faktiskt inte hört någon i den här salen eller utanför säga att små skolor är av ondo. Däremot har jag hört flera lyfta fram de elever som inte passar in i de små skolorna och som behöver ha en annan form av skola. Idag har de inte möjlighet att välja en annan skolgång, för den egna kommunen är inte beredd att betala för skolgången i en annan kommun. Det har jag hört många gånger människor i den här salen säga, och även föräldrar har sagt detta till mig. Jag ser kommunreformen som en utökad valfrihet, inte att skolor stängs ner.

Dessutom är det så förstås att kommunreformer där man samarbetar inom en större kommun så minskar investeringsbehoven. Idag har vi i vissa kommuner skolor som är för små, medan man har tillgängliga platser i andra skolor. Det här kommer kommunreformen elegant att lösa.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jo, jo, större enheter, det är det som man säger i praktiken. Men visst samarbetar kommunerna idag. På norra Åland har vi specialklasser gemensamt. Vi har olika nivåer där man försöker slussa in de elever som inte passar in. Det förekommer också flyttningar mellan skolorna. Så det här är inte riktigt sant.

Oberoende så finns det förstås en möjlighet att göra det ännu bättre, och det kan i så fall inte vara orsaken till att man ska slå ihop kommunerna. Det måste ju finnas andra orsaker.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är klart att det finns andra orsaker till en kommunsammanslagning. Det finns väldigt många goda argument för en kommunsammanslagning, skulle jag vilja påstå.

Jag delar inte fullt den analys som ltl Karlsson gör. De finns barn som är mobbade i en liten skola där man ständigt är utpekad och grupperna är så små så att det är svårt att hitta andra konstellationer, så det är tufft för vissa att gå i små skolor. Och med detta säger jag inte att små skolor är dåliga, utan bara det att de inte passar för alla.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är alltid lättare - det har jag märkt här i salen – de flesta som kommer från centralorten tycker att man ska slå ihop kommunerna för det gör ingenting. De bryr sig inte så mycket om eleverna och barnen i glesbygden om de får mycket längre till skolan. För de och deras väljare har fortfarande samma korta avstånd. Här håller man på att helt klyva Åland i två helt olika delar; de som vill att glesbygden mer eller mindre ska dö ut och de som vill att centralorten ska få mer elever.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är ledsamt att ltl Runar Karlsson gång på gång försöker sätta ord, ”man vill ha större skolor, man vill stänga skolor och man vill ha större klasser”. Vem har sagt det?

Om man tittar på Finström, Geta och Sund sammanslagningen så är en av de politiska riktlinjerna för kommunsammanslagningen: Barnomsorg, grundskola (1–6) och äldreomsorg organiseras också efter en eventuell sammanslagning som närservice i Finström, Geta och Sund med utgångspunkt i de existerande daghemmen, skolorna och äldreboendena. Var säger man att man ska stänga ned eller slå fast någon skola eller äldreomsorg? Ingenstans! Det är ltl Runar Karlsson som går runt och pratar och säger att det är det som man vill göra. Det tycker jag att är tråkigt. Jag vill stärka människor i glesbygden. Det finns just nu kommuner som inte ha råd att ha en effektiv äldreomsorg (… taltiden slut).

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Winé har själv sagt här i salen att det är problem med små skolor av olika orsakar. En konsekvens måste ju vara att han vill ha större skolor för att få bort problemen.

Återigen, ingen får mig att tro att om norra Åland blir en kommun så får den förstås sitt säte i Godby, och de allra flesta politiker kommer från centralorterna och att de skulle vurma mera för befolkningen ute i Geta och Sund än vad de vurmar förr i Finström. Nej, det bli precis tvärtom i praktiken.

Precis så har hänt i Finland när det gäller alla kommunsammanslagningar. Det har centraliserats.

Man pratar ofta om när Gotland blev en kommun. Titta där hur det sker, det är Visby och omkringliggande regioner som klarar sig bäst, de andra dör ut.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Runar Karlsson istället för att titta hur man gör i Finland och hur man gör på Gotland, se dig och spegeln och fundera; vad ger jag ut för budskap? Vad jag ger som politiker för budskap? Ja, att det ska centraliseras.

Jag försöker ge budskapet att vi ska behålla närservicen, vi ska stärka den. Jag vill se kommuner med stabilare ekonomisk skattekraft. Jag vill inte se att vissa kommuner själva behöver krypa för att man inte har ekonomi. Där har vi en skillnad.

Sedan genom ekonomiskt stabilare kommuner så vill jag kunna prioritera om landskapets pengar till mer inom sjukvården och utbildning för den enskilde individen. Jag ser individen och ålänningarna. Runar Karlsson ser kommuner. Det är detta som är skillnaden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Här har vi precis motsatta olika åsikter. Jag anser att så länge som man själva får bestämma ute i kommunerna över sin egen vardag då vurmar man för sitt och de sina.

Om det blir en stor kommun så blir det automatiskt centralisering. Det är klart att varken ltl Winé eller jag kan säga hur framtidens politiker kommer att besluta, oberoende av vad man säger i skrift idag, men så blir konsekvenserna. Och så har hänt både i Sverige och i Finland när man har gjort det och ingen får mig att tro något annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Det ligger väl rätt mycket i sakens natur att ltl Karlsson och också kommunpolitiker Karlsson är emot en kommunstruktur. Du sade precis nyligen här i ett replikskifte att man vill bestämma själv. Man vet bäst och man kan bäst, man vill bestämma själv.

Däremot bygger jag mitt tyckande på diskussioner med lärare, speciallärare, kuratorer, skolpsykologer och föräldrar. Jag har aldrig ännu hört en förälder som vill ha sitt barn i en skola som inte kan erbjuda en god, trygg och balanserad undervisning anpassad för just sitt barn.

Det är lite motsägelsefullt också. Ltl Karlsson lämnade in en motion gällande äldrevården. Motionen strävade efter att kommunerna tillsammans skulle bygga äldreboenden. Men här vill inte ltl Karlsson se ett samarbete över kommungränserna. Det är mycket märkligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man vill bestämma själv, ja så är det. Saltvikarna, finströmarna och getaborna vill bestämma själva. Man vill inte att landskapsregeringen ska bestämma åt dem.

Det är precis samma sak som vi ålänningar själva vill bestämma, vi vill inte att Finland ska bestämma över oss. Precis samma sak är det att finnarna vill bestämma över sig själva, de vill inte att Bryssel ska bestämma över dem osv. Det är klart att den enskilda personen ska ha bestämmanderätt så nära som möjligt. Subsidiaritetsprincipen pratar man om i EU fast det i verkligheten inte fungerar förstås, men det är ju det som folket vill. Man vill bestämma så nära som möjligt. Det är klart att alla kommuninvånare är med och betalar skatt, då vill man också bestämma hur de inkomsterna ska användas och inte ska någon annan göra det i alla fall.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är det som skrämmer mig oerhört mycket. Ltl Karlsson står här och säger att vi alltså ska ha 29 000 kommuner. Ltl Karlsson innehar den kompetens i sitt politiska kommunala förvärv att han kan avgöra vad som är bra för åländska bra och ungdomar när det gäller skolan. Det är det som skrämmer mig.

Istället för att stå där och replikera och kasta ut en massa tyckande vad som är bra för våra barn och ungdomar så tycker jag att ltl Karlsson ska ta en tur till BUP. Prata också med de speciallärare som verkar på Åland och med de föräldrar som idag är frustrerade! Då vinner ltl Karlsson mera respekt i sitt anförande än vad du har gjort idag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vill att invånarna ska bestämma genom sina fullmäktigeledamöter. Om det finns 1 500 röstberättigade i en kommun så ska de naturligtvis rösta så som de vill ha sin vardag. Inte ska en handfull personer i regeringen bestämma det i alla fall, för det är ingen demokrati.

Fru talman! Jag rör mig ganska mycket ute i skolvärlden och barnomsorgsvärlden. Jag vet att det finns problem. Men ingen får mig att tro att genom att centralisera och slå ihop till stora skolor och stora enheter så skulle det bli bättre, snarare tvärtom. Åland har den bästa skolan och den bästa barnomsorgen i Norden mycket tack vare småskaligheten och att det bestäms nära folket.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 20 december 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil