Plenum den 19 december 2018 kl. 09.30

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 19 december 2018 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Remiss efter bordläggning. 1

1    Kollektivtrafiktjänster

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

Remiss. 6

2    Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Landskapsregeringens svar RP 4/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 4/2018-2019

Remiss. 7

3    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2018-2019

Fortsatt enda behandling. 24

4    Förslag till budget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Plenum slutar 84

 

Plenum börjar                                  

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

26 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Remiss efter bordläggning

1        Kollektivtrafiktjänster

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2018-2019

Ärendet bordlades vid plenum den 17 december 2018 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Fortsatt diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Låt mig börja med en historisk tillbakablick. Det är den här utredningen, ”Kollektivtrafik 2014”, som nu ligger till grund för landskapsregeringens lagförslag, åtminstone till vissa delar. Det som var unikt med den här rapporten som togs fram var att det fanns två arbetsgrupper som arbetade delvis parallellt och delvis enskilt.

Arbetsgruppen där tjänstemännen och den direkta fackkunskapen fanns leddes av dåvarande projektledare Ian Bergström vid infrastrukturavdelningen. Den politiska gruppen leddes av Roger Höglund som var ordförande och numera framlidna Danne Sundman var viceordförande. De arbetade tillsammans fram ett förslag kring hur man kunde organisera den framtida kollektivtrafiken på Åland. Det var ett väldigt seriöst arbete vill jag säga. Det var många möten, men gjorde också studiebesök till den svenska sidan för att se hur man hade organiserat upp det där. Detta var i augusti 2014. Man pekade på de problem som fanns i framtiden i samband med EU:s direktiv, men också vilka möjligheter utvecklad kollektivtrafik kunde ge.

Går man riktigt långt tillbaka i tiden så vågar jag nästan säga att det var det var en fattigdomsterm om man måste ta arbetarbussen till stan. Men tiderna förändras, nu är det snarare så att det är klimatsmart om man kan anlita kollektivtrafik. Det förutsätter förstås att det finns tillgång till kollektivtrafik i.

Jag tror inte ens att de här arbetsgrupperna, som var väldigt progressiva i sin framtoning, någonsin i framtiden kunde se ett utvecklat kollektivtrafiksystem som skulle täcka in hela Åland, alla byar och alla busshållplatser, det tror jag inte. Däremot hade man visioner om hur man kunde förbättra det under en överskådlig framtid och speciellt hur man kunde utveckla ett samarbete med Mariehamns stad. Eftersom stadsbussen lyder under Mariehamns stad och bussarna som transporterar folk till och från stan har finansierats och styrts från landskapsregeringen så fanns det ett behov av en utvecklad samverkan. Många av de förslagen återfinns i den här rapporten. De av er i lagtinget som inte har tagit del av rapporten så skulle jag faktiskt rekommendera att ni gör det. Den kan delvis ses som lite gammal, men samtidigt finns det mycket visionärt i den, det går inte att komma ifrån.

Det som kanske ändå är lite beklämmande är att den här rapporten har ett slutdatum 2014, jag tror t.o.m. att det var 2015 innan den tecknades till kännedom. Men först nu 2018 säger landskapsregeringen:” Hej, det finns ett problem med EU:s upphandlingsdirektiv vad gäller kollektivtrafiken, nu är det väldigt bråttom och vi måste så fort som möjligt hantera det här, annars kan vi få bestående problem”. Till sanningen hör att de här problemen var kända redan 2013 och 2014 men landskapsregeringen har av olika av anledningar valt att nedprioritera det här arbetet.

Det här är en otroligt bra rapport. Jag rekommenderar alla som någon gång har tänkt klimatsmart eller vill åka kollektivt att faktiskt läsa den.

I det föreliggande lagförslaget nr 8/2018-2019 så ligger delar av visionsarbetet som fanns här i den allmänna motiveringen. Det är inte helt lätt att återfinna det i lagtexten. En del av förklaringen som nuvarande infrastrukturministern gav var att man egentligen kommer att ge tre lagar. Det här var den första lagen som knyter upp kollektivtrafiken, i ett senare skede kommer det som rör godstransporter och till sist så kommer taxin att hanteras. Med största sannolikhet kommer det inte att hanteras av nuvarande landskapsregering eftersom man nu i ett ganska sent skede presenterar den första lagstiftningen.

Mina dubier kring kollektivtrafiktjänster är delvis det svaga intresset som finns här i plenisalen. Jag kan inte förstå - när man pratar hållbarhet och smarta lösningar -, att andra partier inte i större utsträckning vill diskutera hur man bäst går tillväga när det gäller kollektivtrafiklösningar. Vi vet att vi har en alldeles unik situation här på Åland med vårt spridda boende.

Det andra som jag efterlyser är en diskussion, åtminstone i utskottet, om sjötrafiken. På svenska sidan har man ett femtiotal fartyg som ingår i kollektivtrafiken vad gäller persontransporter. Det skulle vara intressant att höra om landskapsregeringen här har fört ett resonemang kring alla våra färjor. Vi har ju också ”rena persontransporter”. Kommer delar av sjötransporterna också att ingå i kollektivtrafiktjänster eller är de helt exkluderade? Det skulle vara intressant att ta del av.

När den här rapporten togs fram så fanns det 16 kommuner i grundmaterialet som båda arbetsgrupperna arbetade med. Nu finns det ett förslag från landskapsregeringen om färre antal kommuner. Jag undrar om man har beakta det i det nuvarande lagförslaget?

Jag vill igen trycka på det som jag sade tidigare. Jag är tveksam till om förordningsfullmakten kan vara något för vid i det föreliggande lagförslag. Jag ber att utskottet tittar vidare på den delen. Tack.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Veronica Thörnroos. Jag håller faktiskt med, jag tycker att det är väldigt synd att intresset för att debattera kollektivtrafiken är så svagt här i salen. Jag tackar för att vicetalmannen i alla fall har bemödat sig att fundera igenom det här och också lyfter upp den här ypperliga rapporten där det finns mycket matnyttigt. Det var ett bra gäng som satt och funderade på djupet, inte minst framlidne Danne Sundman som vi alla vet att var väldigt tekniskt intresserad och ofta var långt, långt före sin tid. Man resonerade kring att man nog borde ha en grundlinje mellan Mariehamn och Godby och sedan mata ut trafik med t.ex. stora taxin, kanske t.o.m. appstyrda och se vilka möjligheter som finns.

Vi ser alla nu när det är kallt att det hade varit väldigt trevligt med en varm buss, en varm kopp kaffe och lite wifi istället för att sitta en och en i varje bil.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ur det perspektivet att vi talar om att vi ska bli mera hållbara och att alla vi lagtingsledamöter här i lagtinget har haft möjligheter att göra ett test på hur stort vårt koldioxidfotavtryck egentligen är, så tycker jag att det är underligt att man inte tar tillvara den här möjligheten bättre. Det finns så otroligt många guldkorn i den här rapporten, visserligen många på detaljnivå så jag kan inte lyfta upp dem här och nu.

Jag tycker faktiskt att det är synd för här finns en utvecklingspotential och här finns otroliga möjligheter om man vill vara klimatsmart och tänka hållbart. Det finns möjligheter i kollektivtrafiken, men det förutsätter också att det finns en kollektivtrafik som kan möta människornas behov i vardagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Flera av oss höll våra gruppanföranden i den här frågan senast när ärendet togs upp. Att det är få på talarlistan idag kanske inte heller visar hela sanningen. Men jag håller med i grunden om att det kanske inte verkar vara det hetaste debattämnet av dem som vi har här i lagtinget.

Personligen, och som jag har uppfattat att många andra också resonerar, så är det trafikförsörjningsplanen som kommer att vara den mest intressanta. Själva lagen som bara utgör en ram så är den som stipulerar möjligheterna och inom den finns sedan de egentliga politiska besluten.

För vår del är det ganska solklart. Vi har sett på vårt historiska material när det gäller kollektivtrafiken och sedan åttiotalet har liberalerna pratat om det och man har pratat om linjen Mariehamn-Godby. Jag tror att det råder en stor samsyn här i salen om att det är en vettig väg att gå.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nu var det så att det liberala partiet inte ingick i den här arbetsgruppen som togs fram det här eftersom det var regeringspartierna i den förra regeringen som gjorde det. Med facit i hand så kan väl jag, som ansvarig minister då, fundera kanske om det var det allra smartaste. När det gäller infrastrukturella satsningar som i princip rör hela Åland så bör man kanske fundera en sväng till innan man fattar beslut om man också borde inkludera de partier som då för tillfället sitter i oppositionen. Det är väl en lärdom som vi alla kan ta med oss helt enkelt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ja, så var det. Jag kan dela den uppfattningen. När det är stora frågor så kan man i alla fall bjuda in till parlamentariska kommittéer, sedan är det inte alltid sagt att alla väljer att delta i dem.

Som sagt, det här är inte en ny fråga för liberalerna på något sätt. Jag tror att det råder jättestark konsensus kring frågan om en tydlig trafik mellan Mariehamn och Godby. Jag tror att de flesta partier här är överens om att det är en oerhört viktig linje för att få ner bilåkandet på Åland. Det är i alla fall min förhoppning.

Kollektivtrafiken består egentligen av två delar; dels trafik till skärgårdsfärjor och möjligheter för dem som bor i glesbygden att ta sig till skolor och jobb, men det finns också klimatinsatsen som vicetalmannen lyfte. Ser man till den stora klimatinsatsen så handlar det om att få folk att sluta köra korta och onödiga sträckor. De som bor längst bort på små vägar kommer nog att vara bilberoende oavsett.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ja, jag delar den uppfattningen. Vi kan aldrig skapa ett kollektivtrafiksystem där var och en har möjlighet att nyttja det.

Det som nu är den största nöten med just det här förslaget är att det kommer så ohemult sent. Det spelar egentligen ingen roll för oss politiker som sitter här för det går att hantera under våren eller det går att hantera under nästa mandatperiod. Men problemet blir för de privata näringsidkarna vars avtal går ut ganska snabbt och som nu då på något vis ska stå i beredskap för att eventuellt teckna nya avtal för kortare tid.

Sedan är det också lite intressant i det här lagförslaget - och som kanske också utskottet kunde titta på - varför det är olika intervaller beroende på om det är regionaltrafik eller kommunal trafik. På vissa ställen var det tre- till fyraårsavtal som man föreslog och på andra ställen var det sex- till åttaårsavtal, så det finns nog lite för utskottet att jobba med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag lyssnade på anförandet och jag har egentligen lite svårt att förstå vad vtm Thörnroos ville säga.

Det blå häftet som vicetalmannen hänvisade till finns ju återgivet på de 20 första sidorna i den allmänna motiveringen. Jag har själv aldrig varit med om en lag som har plockat in så mycket direkt från en utredning i den allmänna motiveringen, direkt copy+paste.

När det sedan gäller innehållet var, när och hur vi vill att kollektivtrafiken ska se ut, så var det detta som jag sade igår när jag presenterade lagen. I sjätte paragrafen, när vi pratar om ett trafikförsörjningsprogram, det är där som politiken kommer in och det är där man styr upp var, när och hur.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag betonade nog i mitt anförande att stora delar av de slutsatser som finns i den här rapporten återfinns i den allmänna motiveringen. Samtidigt sade jag också att många av visionerna och tankegångarna inte återfinns sedermera i lagtexten.

Jag hade några faktiska frågeställningar. Den första var, varför levereras det så här sent? Man vet att avtalen går ut och man får problem med EU-upphandling. Det är inte vi här i salen som får problem, det är de privata entreprenörerna som driver kollektivtrafiken som kommer att få problem.

Det andra som jag lyfte upp var förordningsfullmakten. Jag ifrågasatte om den eventuellt är för vid. Det var egentligen de två huvudsakliga frågor som jag hade.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag måste tyvärr göra vtm Thörnroos besviken för vicetalmannen har tyvärr fel. Det är nämligen så att de privata aktörerna är väldigt nöjda med det system som vi har idag, där vi tilldelar trafiken istället för ett nytt upphandlingssystem. Jag är inte alls övertygad om att de som säger att detta är ett problem egentligen tycker att det är ett problem, vilket vicetalmannen säger.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att minister Mika Nordberg och jag talar om två olika saker. Jag är också medveten om att de privata entreprenörerna är väldigt nöjda idag eftersom trafiken tilldelas och det är egentligen inte frågan om någon större konkurrenssituation.

Men det som står i landskapsregeringens lagförslag är att man ber om en brådskande hantering av detta ärende för att man ska kunna konkurrensutsatta trafiken. Det är till den delen som jag ifrågasätter om det verkligen är riktigt förnuftigt för de privata entreprenörerna eftersom det blir en väldigt, väldigt kort tid som de får på sig. Om man tilldelas en trafik och man har systemen redan färdigt så är det ganska enkelt. Men blir det frågan om en ren konkurrensutsättning så kommer vi in i en helt annan situation. Vi kan till exempel dra oss till minnes hur det gick på Gotland, där fanns det inget lokalt bussbolag längre som hade möjlighet att bjuda efter att man konkurrensutsatte avtalet fullt ut. Jag är inte säker på att mitt parti vill gå den vägen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag valde att begära anförande eftersom jag hade velat ha en replik till.

Jag vill påtala det som står i paragraf 31 på sidan 70. Det finns övergångsbestämmelser som möjliggör att man fortfarande kan tilldela trafiken under en tvåårsperiod förutsatt att man gör det före den 3 december 2019.

Den här paniken som vtm Thörnroos ville lyfta fram så vill jag ta kraftigt avstånd ifrån. Det finns alla möjligheter att göra det här på ett bra sätt.

Jag hoppas verkligen att centern kan komma med goda förslag när det gäller innehållet i den sjätte paragrafen, hur man verkligen vill att själva trafiken ska vara ordnad.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att vi så småningom kan hitta en samsyn i den här frågan.

I det lagförslag som ministern har lagt fram så står det: ”Landskapsregeringen önskar betona vikten av att lagtinget bör behandla lagförslagen i sådan ordning så att de kan träda ikraft så fort som möjligt eftersom de nuvarande kollektivtrafikavtalen gäller fram till den 31 december 2019”. Det var det som jag lyfte upp. Jag sade ingenting om övergångsbestämmelserna, utan snarare den uttryckliga önskan som har förts fram i lagförslaget.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Om vtm Thörnroos skulle ha läst själva lagförslaget i sin helhet så ser man att det finns olika hålltider när det gäller upphandlingstiderna för det nya direktivet. Det medför att vi kommer att behöva använda oss av de här två års övergångsbestämmelser i vilket fall som helst. Det finns inte en möjlighet att få det i kraft till den 1 januari 2020.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Anklaga mig gärna för att den politik som centern för och som jag står för inte är korrekt. Men anklaga mig inte för att inte ta del av och läsa in mig på de ärenden som presenteras i lagtinget, för då skjuter man nog på fel person!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

2        Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Landskapsregeringens svar RP 4/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 4/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det här gäller landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för 2018.

Först några saker ur innehållet som är mera av teknisk karaktär och sedan några saker som är lite mera av politisk karaktär.

Som synes av framställningen så finns där ett större antal budgetmoment som är öppnade för att reglera resultatet av den kollektivavtalsförhandling som ledde till avtal, dvs. en höjning av löner med 1 procent från och med början av april 2018, plus en engångssumma som också ingick i avtalet. På det här viset fördelas resultatet av avtalet i budgeten för 2018.

Sedan också en sak av teknisk karaktär eftersom det redan aviserades i tilläggsbudgeten nr 2 för 2018. Avräkningen ökar rätt kraftigt, mellan 7-8 miljoner euro för år 2018, och nu intäktsförs den i resultaträkningen. Det som kan upprepas från det tillfället när vi levererade tilläggsbudget nr 2 är att drygt 6 miljoner av dessa ökade intäkter beror på en engångsintäkt för staten där vissa exportkrediter har inbetalats i förtid till staten.

Sedan kostnadsförs det som vi aviserade då, och som alla torde känna till, det som kopplar ihop med den otydlighet i landskapsandelslagen som antogs år 2018. Den otydligheten ledde till att landskapsregeringen bedömde att drygt 3 miljoner euro till skulle betalas ut till den kommunala sektorn sammantaget för detta år, och nu förs den kostnaden in i resultaträkningen här också.

Sedan några mera politiska saker. Jag vill framförallt nämna stödåtgärderna till jordbruket. Det är väl kanske det viktigaste ämnet i denna tilläggsbudget. Landskapsregeringen har ju givetvis sedan sommaren 2018 följt med utvecklingen inom jordbruket vecka för vecka och inledningsvis då när torkan slog till och många jordbrukare riskerade att bli av med sitt bevattningsvatten. Därefter har vi med örat mot rälsen fått notera att jordbruket har svåra tider. Det är lite varierande beroende på inom vilken sektor man utför sitt värv som jordbrukare. Men redan en tidigare rätt hårt belastad jordbrukssektor fick det ännu mycket, mycket svårare under sommarens torka. Sedan dess har landskapsregeringen vidtagit ett antal åtgärder för att hjälpa till med den likviditetsproblematik som många drabbas av. Vi har lagstiftat om räntestöd och lånegarantier. Nu kommer vi med ett förslag som gäller rena ökade bidrag till en totalsumma om 660 000 euro som näringsministern, tillika vicelantrådet, också tidigare har presenterat mera i detalj. Hon deltar säkert gärna i debatten idag också om så önskas. Här finns ett antal åtgärder som är direkta bidrag, bl.a. inom vissa jordbrukssektorer finns det sådana jordbrukare som kan påvisa ett stort bortfall av intäkter, och de kan få ett rent stöd. Det finns sådana element som transportstöd. Det finns sådana element att vi utökar stödnivån för kommande satsningar för att förbättra bevattningsanläggningar. Vi har också åtgärder där vi underlättar för vårt lokala slakteri att avföra avgifter för 2019. Alla vet att slakteriet har fått ta emot flera djur för slakt än normalt vilket har påverkat deras verksamhet också i negativ riktning.

Det här paketet kombinerat med de delar i det statliga paket, som också kommer våra åländska jordbrukare till gagn, så är ett gott paket som inte på något vis är sämre än dem som har getts i omvärlden, snarare t.o.m. så att det här kan och bör uppfattas som ett bra stödpaket. Det här täcker inte på något sätt upp alla de förluster som jordbrukarna gör under året, men det är ändå en klar signal att landskapsregeringen, precis som jag sade, har haft örat mot rälsen. Landskapsregeringen hör och ser den jordbrukssektor som har bekymmer just nu.

Sedan några saker till. Una här är ett bolag som samägs av den offentliga sektorn, speciellt kopplat till medicinsk IT-utveckling. Landskapsregeringen föreslår här att vi ska kostnadsföra den insats som landskapsregeringen har för avsikt att göra, dvs. bli delägare i bolaget för att på det sättet få tillgång till den digitala plattform som kan ligga till bas också för vår egen sjukvårdsverksamhets digitala utveckling framöver. Vi pratar om ett vårdinformationssystem som behöver implementeras också för den sjukvårdsverksamhet vi ansvarar för här på Åland. Ni får ursäkta, jag är också lekman på detta område, men jag har tillsammans med regeringen som helhet och tillsammans med styrelsen för ÅHS kommit fram till att det här är ett bra sätt att skapa den bas som vi behöver ha för att vi att bli bra och kunna gå framåt på detta område.

Det bör sägas, och det ska uttalas tydligt, att det inte är helt bekymmersfritt att gå in i gemensamma bolag med finska sjukvårdsaktörer. Det gäller att man ser till att man har språkaspekten på rätt bog, och det har landskapsregeringen tillsammans med ÅHS så noggrant som det bara kan göras. Vi har säkerställt oss om att vi inte ska råka utför sådana bekymmer då när det här arbetet går vidare. Den plattform som vi får tillgång till i det här sammanhanget med den här insatsen är en språkfri plattform. Det är ren digital plattform som i sig inte är den tjänst som går emot kund, utan plattformen ska kopplas ihop med själva programvaran som hanterar den verksamheten som sedan kopplar ihop mot kund. I plattformen i sig torde det inte finnas några språkproblem. Sannolikt blir det så att ÅHS tillsammans kommer att tvingas till att bygga upp de system som kopplar emot den här plattformen längre fram för att vi ska få ett komplett system. Med risk för att jag i viss mån öppnar upp för att det blir allmänt känt att jag är lekman på det här området så har jag ändå försökt beskriva situationen så gott det är möjligt. Att ta fram en sådan här grundplattform själv kostar mycket pengar. Vi vet att det är en plattform som vi köper oss delägande i på det här sättet och den har kostat 25 miljoner euro att ta fram.

En sak till om detta. Det bolag som vi går in som delägare i, det kan vi också välja att gå ur om vi märker att vi får språkproblem i framtiden.

Jag ska säga några ord om PAF-snurran. Som bekant, som utlovats, så avslutar landskapsregeringen systemet med PAF-snurran under år 2018. Det är det sista året som vi intäktsför medlen som redan tidigare intäktsförts i vår ekonomi. Det innebär att vi inte om fyra år inte längre kommer att intäktsföra medlen på nytt. Nu i avslutningsskedet så de medel som skulle ha kommit på nytt som en intäkt i snurran, de förs istället över på en reservering. Det är alltså fråga om 8-9 miljoner euro och de läggs till den tidigare reserveringen som finns för PAF-medel om 10 miljoner euro. Landskapsregeringen nämnder här som en möjlig åtgärd efter det arbetet med att lagstifta om en fristående fond för PAF-medel som vi har aviserat om i den ordinarie budgeten. När den fonden finns på plats så finns det en möjlighet att föra över dessa nu reserverade medel som ett grundkapital till den fonden.

Avslutningsvis kan det nämnas att landskapsregeringen föreslås att skärgårdsflottans äldsta fartyg, m/s Ejdern, ska kunna avyttras som ett led i den trafikplanering för norra linjen som landskapsregeringen och infrastrukturministern just nu planerar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är en intressant trafikomläggning som planeras på norra linjen. Jag återkommer till den i mitt anförande.

Det som jag vill fråga nu rör egentligen odlingssäsongen och det stöd som är tänkt att ges till företagare inom jordbrukssektorn. Min första fråga är: 70 procent av normalskörd, är det alltså skörd på aktuellt område eller finns det någon schablon för den skörden?

Det andra rör de minimis. Kan vi förvänta oss en höjning av de minimis som har aviserats från 15 000 till 25 000 här redan under januari? Hur är läget där?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att det blir bäst att jag förmedlar frågorna till ansvarig minister. Jag kan inte svara på om de minimis kan höjas inom januari från 15 000 till 25 000. Det är detaljkunskap i ämnet, men att nivån ska höjas är en självklar och nödvändig utgångspunkt för att det här stödpaketet ska falla väl ut.

Vicetalmannen få godta att svar på frågorna ges av en annan minister här senare under debatten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ja, det är helt korrekt att näringsministern kan återkomma kring det.

Vad jag har erfarit tidigare så har man väntat med de här stödåtgärderna just för att man ville ha klart när det gällde de minimis. Det ska bli intressant att höra näringsministern kring den frågan.

Då kanske jag istället kan fråga finansministern om bränslekostnaderna som har stigit alldeles ohemult, 775 000 på ett år. Går det att få verifierat exakt hur den ökningen ser ut?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste försöka dra mig till minnes hur siffrorna låg när vi lade den ordinarie budgeten när du pratade om bränslepriser. Jag tror att vi under 2018 hade budgeterat 40 cent per liter, nej 45 procent per liter hörde jag här i salen att kan vara den korrekta siffran, för att sedan i budgetförslaget för 2019 budgetera 60 cent per liter. Dessvärre har inte finansministern den exakta kunskapen om precis alla siffror. Men det här är procentuellt en väldigt stor höjning, 25 procent på priset. När det blir frågan om miljoner i belopp totalt sett i kostnader för bränslepriser så då får vi de här effekterna. I budgetförslaget för 2019 räknar vi med ökade bränslekostnader på över 1 miljon euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Vi närmar oss juletider och då ska man vara snäll som vanligt. Det är bara att gratulera finansminister Perämaa till att den här perioden har fått uppleva exceptionell uppgång i ekonomin och därmed förutsättningar för ministern att kunna leverera goda nyheter.

Har ministern analyserat de allra senaste bulletinerna från Helsingfors? Att finska staten för 2018 kommer att uppvisa ett budgetöverskott som ger möjlighet för landet att för första gången på tio år till och med minska på lånebördan som har toppat på ungefär 106 miljarder. Är detta slutet på åländska inkomster för 2018 enligt ministern eller finns det något i ljuset av de senare siffrorna - nu vågar jag inte säger vilket tidsperspektiv den här tilläggsbudgeten är. Det skulle vara intressant att få någon form av analys till den delen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag skulle tvingas säga vad jag tror att det kommer att stå på slutavräkningen för avräkningen för 2018, så den blir fastställd först sedan när skatteåret för 2018 är klart. Än så länge är det bara frågan om prognoser. De signaler vi nu har fått så har tillväxten sjunkit under andra halvåret för 2018 mer än man hade räknat med. Jag vågar inte ha förhoppningar om att avräkningen stiger utifrån den här nivån numera, utan det kan t.o.m. vara så att den sjunker något i slutavräkningen.

För staten och avbetalning av lån så fick de en extra inkomst, ungefär 1,5 miljarder mera, på grund av exportkrediterna. Det var det som hjälpte till att staten kunde låta bli att lyfta lån här på slutet. Samma extra intäkt (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att de flesta i den här salen är böjda att hålla med finansministerns analys om att tillväxten har gått ner och det kommer att påverka. Jag tror ändå att man kan ha ett litet hopp om att det kommer att finnas en liten skärva över till Åland. Här har vi kanske nackdelen när vi nu diskuterar ett nytt ekonomiskt system. Vi tycker själva att 5 000 fler ålänningar också borde synas i grundfinansieringen, men det är ju det här som finansministern använder emot oss.

Vi får tacka för de första insatserna att hjälpa jordbruket. Vi ska återkomma till det från centern.

Jag kan i det här sammanhanget inte låta bli att lyfta fram en person som kommunerna har anledning att tacka nu i samband med julen. Det är finansministerns hemkommuns kommundirektör, Christian Dreyer, som är den som observerade att det fanns en brist i det ursprungliga landskapsandelssystemet som då har renderat den här julgåvan på 3 300 000 euro till kommunerna. Det är ju tacknämligt att vi i det åländska samhället har den typen av kraft som har tålamod och kraft att sätta sig in i svåra saker.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kumlinge är en välskött kommun som givetvis visar noggrannhet i samband med rekrytering av kommundirektörer. Vi också.

Den otydlighet i lagstiftningen som då fanns som ledde till ökad utbetalning så det är reda pengar till den kommunala sektorn, lite över 3 miljoner euro. Den extra pengen passar på det sättet in, för vi har kunnat notera att kommunerna samtidigt ser ett bortfall i förhållande till prognoserna på skatteintäkterna. Det är ju förargligt med en fadäs i lagstiftningen. Det gick emot de planer som vi hade för finanserna här, men på det sättet just då, i den situationen, så föll det väl ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag kanske riktar mig till fel minister, men eftersom det är finansministern som presenterar de här siffrorna så blir det han som får svara på frågan.

Någonting är bättre än ingenting när det gäller jordbruksstödet. Vi hade en motion på 1 miljon, vi kunde inte gå in i detalj, men det är i varje fall någonting. Min fråga gäller angående min motion om stödet till jordbruket. Ministern berörde inte det. Kan landskapsregeringen tänka sig att initiera ett långsiktigt stöd, att man tillsammans med näringarna och försäkringsbolag bygger upp ett system som långsiktigt håller vid katastrofer?

Det här är bara en input som man gör tillfälligt, man borde hitta på ett system som håller långsiktigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tidigare i samband med skördeskadestöd så visade det sig heller inte vara alldeles lätt att på ett rättvist sätt förmedla medlen. Det blir alltid frågan om bedömningar. Det är inte alltid helt lätt att veta vad som beror på en torka just i ett visst sammanhang ett år och vad som möjligen kan bero på någonting annat. Jag vill inte utlova här något bestående stödsystem. Det här är ettårigt till att börja med. Sedan vet vi alla att effekten av förra sommarens torka antagligen sträcker sig flera år framåt. Frågan torde inte vara helt avklarad och parerad bara genom åtgärder nu den här vintern.

Ltl Brage Eklund, replik

Nej, så är det. Effekterna av det här året och året före har vi inte sett slutet på ännu. Det beror helt och hållet på nederbörden nästa år.

Vår tanke var att man skulle bygga upp ett system som är hållbart. Den här inputen räddar några jordbrukare eller förbättrar möjligheterna att jordbrukarna kan bli kvar. Men långsiktigt borde man komma fram till ett system där jordbrukarna själva får vara med och bidra till en typ av försäkring. Om landskapet sedan går in delvis i det systemet, det vet jag inte. Borde man inte börja jobba med en sådan grej? Om klimatförändring tänker fortsätta så kan det bli på det här viset många år framåt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen tror att det mest hållbara i det här sammanhanget är att stöda utbyggnader av bevattningssystem som förstås inte kan gälla för hela jordbrukssektorn, men för delar av den i varje fall. På det sättet kan man hantera liknande somrar med samma torka som vi hade senaste sommar, så till den delen så har landskapsregeringen redan utökat stödnivåerna på det mest hållbara sättet att motverka det som jag sade tidigare.

Försäkringstanken är förstås någonting som man kanske inte ska glömma helt och hållet. Genom utökade stöd till en redan mycket stödberoende näring, och att bygga upp verksamheten kring det, så det har också sina brister. Det tror jag också att ltl Eklund förstår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för samarbetet som har pågått nu ett tag mellan ÅHS och landskapsregeringen när det gäller att gå med i företaget Una. Det har pågått i flera år i Finland att få fram en plattform. I plattformen för ett informationsutbyte mellan olika vårdinformation som journalsystem och specialsystem inom ett sjukhus så kan det finnas upp till 200 olika system som på något sätt ska kopplas samman i en kärna för att de ska kunna prata med varandra. Det här är någonting som skulle vara näst intill omöjligt för Åland att själva göra. Jag tycker att vi har haft en väldigt bra diskussion med bolaget. Svenska språket ska hållas, de ska klara av att sköta kommunikationen med oss på svenska och det tycker jag att är bra.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns egentligen inte så mycket att säga om det där. Om någon kan det här och förstår att vi har behov av att vi har system som fungerar så är det givetvis ÅHS-styrelse och styrelseordförande som jag nu replikerar med. Vi vet ju alla vi måste bli bättre på det här området. Att vi har sackat efter på IT-området har varit omtalat i den här salen i många, många omgångar. Det här ser ut att vara det bästa sättet att komma framåt i de här frågorna. Vi har faktisk ganska bråttom.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Så är det. Vi hoppas också att vi kan få hjälp nu eftersom det här är ett bolag som också erbjuder konsulttjänster, utbildning och stöd. Som ni alla vet här i salen så ska vi snart införskaffa ett vårdinformationssystem till ÅHS. Vi vet alla hur svårt det är med tanke på att vi har ett litet sjukhus, vårdinformationssystemet behöver prata svenska och de systemen växer inte på träd. Vi kan inte alltid heller bara rakt av ta system från Sverige, för vi har lagstiftningen som sedan kommer emot. Här har vi sett att vi kan få en stor hjälp av det här bolaget också i de hänseendena. Tack än en gång!

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att vi är flera här som lyfter upp språkdimensionen i det här arrangemanget och det som vi föreslår att ska göras nu. På enspråkigt svenska Åland så måste vi givetvis värna om de sakerna. Just ett sådant här arrangemang och samarbete kräver ju det. Vi har varit noga med inför det här förslaget att vi kan säkerställa oss om svenskspråkig service till kund i förlängningen. Det är väl att diskussionen förs så att lagtinget, utifrån den diskussionen, förhoppningsvis så småningom omfattar förslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag tackar minister Perämaa för ett bra och intressant anförande. I och med att jag ligger långt ner på den här repliklistan så blir mina frågor i form av kommentarer för det har redan behandlats faktiskt.

Den första kommentaren är att det är bra med drygt 600 000 euro till livsmedelsproduktionen. Alla känner vi till torkan som har varit. Det här är förhoppningsvis force majeure, engångsföreteelse av oförutsedd karaktär, så att den här summan ska fungera. Vi känner alla till jordbrukarnas situation och hur stor betydelse jordbruksklustret har för det åländska samhället. Så det är bra.

Den andra kommentaren gäller kanta, e-recept och systemet med bolaget Una. Jag vet att det är väldigt efterfrågat ute bland den åländska befolkningen. Det är mycket bra att vi kommer med i det här projektet.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack för det ltl Eriksson. Jag vill ytterligare säga om jordbrukssektorn att vi är stolta över vårt jordbruk och vi har en väldigt bra livsmedelsförädlingsindustri. Vi marknadsför Åland som matÅland och det måste givetvis grunda sig på lokalproducerade produkter. Det här är någonting som i det närmaste är omistligt att vi skulle riskera att tappa kärnan i hela det här konceptet, dvs. jordbruksproduktionen ute på våra åkrar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! När jag - innan jag kom med i politiken - hörde i olika valdebatter folk diskutera ”nej, det är inte 20 miljoner för 5 miljoner kommer från PAF-snurran” så var det ett praktexempel på riktigt dålig politik där transparens knappast var ett ledord för det som sades. Lika svårt tyckte jag att det var att börja förstå mig på det här systemet, men jag tvingades att göra det som medlem av finans- och näringsutskottet. Det är inte ett enkelt eller smidigt system och det är framförallt fullkomligt otransparent. Jag är mycket glad över att de här stora stegen tas för att få bort den eländiga PAF-snurran.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan fortsätta på det som ltl Ingrid Johansson tog upp, den så kallade PAF-snurra. Det här som man gör nu är en bra utveckling, tycker jag, man får på det här sättet framöver ett enklare och rakare system och det är bra för alla.

Jag tror att det var 2015 eller 2014 som den dåvarande landskapsregeringen reserverade 10 miljoner av PAF-medel. Är de pengarna kvar, har de använts till någonting eller är de en del av vår likviditet idag?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Svaret är ja. De tidigare reserverade 10 miljonerna är en del av likviditeten. Därmed måste man alltid se till att det finns likviditet som täcker de reserverade medlen och det finns det. Det ärliga och rätta svaret är att de är en del av likviditeten precis som dessa drygt 8 miljoner som nu föreslås. Den här landskapsregeringen har inte ändrat i reserveringen om 10 miljoner som gjordes, med syftet att på det viset ha en slant som tryggar tredje sektorns verksamhet framöver. Det finns med i bokföringen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! År 2014 lanserades också ett projekt av dåvarande näringsminister Fredrik Karlström som hette Team Åland. Det fick sedan inte heta Team Åland eftersom det namnet redan var taget av Ålands Näringsliv. Men där fanns det tio olika projekt och jag har för mig att det låg en PAF-finansiering bakom dem. Det skulle vara intressant att i något skede få en redogörelse för hur de tio projekten har förverkligats och förts vidare. Är det så att något av de projekten berörs av de förändringar som blir nu? Man drar ju in PAF-pengar efter ett antal år. Det kan vara svårt för finansministern här att redogöra för det, men jag hoppas att finans- och näringsutskottet tittar på den saken. Det var ju den typen av utvecklingsprojekt som landskapet och vårt näringsliv verkligen behöver idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det bli svårt att svara på den frågan. Om det gällde 2014 så skulle det vara så att någon del av de då budgeterade medlen inte har använts på nytt så då hamnar vi fyra år framåt på år 2018. Det kan ju finnas en risk att de nu ingår i det som nu reserveras, om lagtinget antar det förslag som landskapsregeringen nu lägger.

De reserverade medlen, som vi nu redovisar på det här sättet, så sedan är det fullt möjligt för lagtinget och landskapsregeringen - om man håller sig till de syften som är satta för PAF-medel - att lösa upp delar av reservationen till något annat ändamål om man så önskar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting, vi är flera som i den ordinarie pågående budgetdebatten som har lyft tillväxtens betydelse för ett välmående Åland. Hur vi utvecklar fler ben att stå på och som kan bidra till att vår export stärks och arbetsplatser skapas.

Jag kommer i gruppanförandet enbart att fokusera på stödpaket för jordbruket som landskapsregeringen har tagit fram.

Jordbruket är en traditionell primärnäring och har gått från att bidra med en stor primärproduktion till att idag även innehålla en välutvecklad förädlingsindustri. Sammantaget är det enorma volymer som lämnar Åland, dels på lastbilshjul men även med RoRo frakt. Dessa volymer för inte enbart exportintäkter med sig, de är grunden i ett logistiksystem som hela Åland mår bra av i form av väldigt många och olika arbetsplatser. Det ger också möjligheter för hela samhällsmaskineriet att till en lägre kostnad än annars bedriva export och import. Enkelt uttryckt håller jordbrukets exportindustri ner den allmänna kostnadsnivån för ålänningen och företagaren.

Det hör till sakens natur att ett ö-samhälle som Åland är till 100 % beroende av kostnadseffektiva transportsystem, och här spelar jordbrukets volymer en stor roll i upprätthållandet av dessa. Kraschar transportkedjan är det förödande för Åland på många sätt. Det är idag väldigt svårt att ersätta jordbruksvolymerna med alternativa produkter.

Vi har under året även kunnat konstatera hur stor och etablerad vår förädlingsindustri verkligen är. Tidigare hade Åland stora jordbruksvolymer, men lägre nivåer inom förädlingen. Där har den stora förändringen skett som bidragit till ännu fler arbetsplatser inom denna bransch, men även för chaufförer, lagerarbetare, produktionspersonal, försäljare etc.

I år, efter denna mycket magra skördesäsong, är förädlingsindustrin tvungen att importera råvaror för att behålla sin produktion, som många gånger är avtalad mot tredje part fler år framåt och för att inte tappa sin plats i den hårda konkurrensen.

Vi kan se jordbruket som en del av trädstammen i det åländska näringslivet, men där nya friska grenar hela tiden vuxit fram och gett nya affärsmöjligheter. Självklart är t.ex. en minskad potatisodling på Åland en hotbild. Har vi en fabrik vars huvudinriktning är att förädla potatis och fabrikens råvarutillgång allt mer blir importberoende, då är det illavarslande.

Ingen av de jordbrukare jag har varit i kontakt med är vänner av bidrag, inte heller jag, men de är oundvikliga för dagens jordbruk är uppbyggt via sådana system. Det har varit ett flerårigt stålbad att vara jordbrukare, förhoppningsvis peakade allt 2018. Det som står definitivt klart är behovet av att förbereda sig för det nya normala, dvs. det extrema. Den förmågan och den möjligheten hos en jordbruksföretagare är tillika även framgångsfaktorerna. Därför är det långsiktigt bra och klokt att investeringsstödet gällande bevattning höjs.

Det stödpaket som nu på ett välbalanserat och underbyggt sätt tagits fram kommer inte att lösa alla framtida problem, långt ifrån, men det ger förhoppningsvis jordbrukaren lite, lite luft under vingarna och möjlighet att blicka framåt mot kommande säsong.

Om vi vill ha lokalproducerat, om vill vi att våra restauranger ska ha möjlighet till ett ”från jord till bord” tänk, om vill vi ha jordbrukslandskap, en förädlingsindustri, en fungerande transportkedja, entreprenörskapen och arbetsplatser som skapas direkt och indirekt via jordbruket är detta stödpaket väldigt viktigt. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I det bästa av världar behövs inga bidrag överhuvudtaget, varken socialbidrag eller bidrag till jordbrukssektorn. Men när det gäller jordbrukssektorn så är ju de, liksom de flesta andra som går på bidrag, personligen ganska oskyldiga inför den situationen de hamnat i.

Inom jordbruket har vi strukturella beslut på betydligt större och högre nivå - än vad vi sitter här i Ålands lagting och fattar beslut om - som har försatt jordbruket in i bidragssnurran. Jag delar synen att de jordbrukare som jag är vän och släkt med så de vill helt enkelt inte gå på bidrag, men situationen är så.

Jordbruket är en så pass viktig sektor för Åland som helhet, det gäller inte en liten fabrik inom ett litet kluster som stänger ner. Det är precis såsom ledamoten redogjorde för, det påverkar faktiskt hela Åland, alltifrån restaurangerna inne i Mariehamn till de stora transportbolagen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johansson. Det är exakt så. Ett jordbruksföretag är ju precis som vilket företag som helst. Man vill producera, man vill förädla sin produkt och man vill sälja till ett marknadspris och stå på egna ben. Men tyvärr är inte det möjligt för någon jordbrukare i västvärlden idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl John Holmberg. Alla borde vara näringsministrar. Näringspolitik är ju – vilket jag också uppfattade i ledamotens anförande – ingenting som man egentligen kan lägga i en box och säga ”här har vi näringspolitiken, nu hanterar vi den”. Det är ju summan av alla våra politiska beslutet som har betydelse och som skapar det universum som våra företagare lever i. Det har också betydelser vad ÅMHM och ÅHS gör. Vi märkte det senast i landskapsregeringen när vi i somras sydde ihop det krispaket som ledamoten hänvisade till. Vi märkte det också då vi med gemensamma krafter sydde ihop Orklapaketet.

Visst är det så att enklare regler inom exempelvis ÅHS stärker hela Ålands attraktionskraft. Det har också betydelse för näringspolitiken. Jag välkomnar ledamotens anförande.  

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Det är exakt så, allt hänger ihop. Vi pratar ofta om tillväxt, attraktionskraft och konkurrenskraft och precis allt hänger ihop. Vi har ett väldigt välfungerande slakteri på Åland. Men i år speciellt på grund av väldigt stor avslaktning beroende på torkan och hettan så har de också fått se om sitt hus. Tittar man på en enskild del i hela den här kedjan så får det inte finnas några svaga länkar. Har vi inget slakteri så är det till exempel väldigt mycket annat som också försvinner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg. Ltl Holmberg beskrev på ett sätt som jag absolut kan hålla med om, hur grunden ser ut, fundamenten och hur vi ska få de stora hjulen att rulla.

Jag tänkte bara krydda lite grann med spännande sidoaspekter på just den här frågan. Ledamoten kom in på förädling och då tänkte jag också på mathantverk som också är - inte bärande - men ändå en spännande och ny nisch fylld med jätte mycket möjligheter. Det gör att värdet på ett äpple kanske hundra dubblas om du glaserar det i en vacker röd färg, sätter in en pinne och ger det till ett barn med tindrande ögon, då kan man få en femma för det här äpplet istället. Det finns på Åland otaliga goda, goda exempel som jag tror att kan bli bra och spännande branscher, inte minst rörande turismen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Den som brukar ta del av skördefesten har också sett år från år hur den har utvecklats. Utbudet har utvecklats, antal säljpunkter har blivit flera. Som jag nämnde i mitt anförande så hade vi tidigare en stor volym primärproduktion, det som har kommit till är speciellt förädlingen. Idag säljs åländskt förädlade råvaror inte bara i chipspåsar utan även sådant som fyller en skål med grönsakssallad på ett middagsbord långt bort från Åland.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska ta en minut till för jag tycker att det här ämnet är så viktigt och spännande. Man kan ta en produkt som man tidigare trodde att var totalt avfall, till exempel skadade äppel som har visat sig vara en jättetrevlig bransch nu, ekologisk och supernyttig äppeljuice från Åland. Den har nått hyfsat stora exportframgångar också västerut och österut. Jag tänker också till exempel på självplock av olika grödor. Vi har REKO där man kan köpa direkt från bonden från bilen. Våra restauranger har ResQ-portioner där man för halva priset kan köpa dagens lunch som blev över. Matbutikerna har svinnlådor med grönsaker och bröd. Det finns mycket saker att vidareutveckla i de här branscherna. Jag tycker att det är väldigt spännande, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ritar man upp hela bilden på en stor tavla så får man också med restaurangerna, matÅland och då plockar man också in turismen. Att turista idag är för många att uppleva mat i olika former. Här har vi ett väldigt bra utbud sett till vår storlek på Åland. Det beror också på att vi har bra, fräscha råvaror lokalt, för det är detta som efterfrågas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var ett riktigt bra anförande som ltl Holmberg höll. Det är bra att så många som möjligt sprider det här sättet att bedriva jordbrukspolitik på och det sättet som vi måste bedriva jordbrukspolitik på. Det är egentligen i praktiken lagtinget som bestämmer om vi ska ha ett jordbruk och en förädling på Åland. Jag tycker att det var mycket bra beskrivet av ltl Holmberg här.

Ute i samhället stirrar man sig ofta blind på de här stöden och tycker att de är onödiga. Det är klart att vissa stöd slår säkert fel men de allra flesta slår nog rätt. Jag tycker att det var ett välinformerat anförande som Holmberg förde. Jag hoppas att många ålänningar hörde det också.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Det är roligt att höra att vi är överens även här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, det har man ju inte varit tidigare. Det här lagtinget och regeringen har väl förstått detta. Men jag som har varit med ett tag har ibland upplevt en hätsk debatt i tidigare lagting där man bl.a. pratade om stödodling och vallodlingar framförallt. Senaste sommar ska vi vara jättelyckliga att det fanns mycket vallodling på Åland så att djuren fick foder. Skulle vi inte haft det så skulle det ha varit ännu svårare för många djurodlare. Jag tycker att det här lagtinget och den här regeringen nog har analyserat det här på ett klart och tydligt sätt och det tycker jag att ltl Holmbergs anförande gav bevis på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag sällar mig till dem som skriver under John Holmbergs anförande. Jag tror att det är första gången som jag kan stöda varje ord som John Holmberg sade.

Jag vill ändå lite problematisera bevattningsfrågorna som han lyfte. Vi ska vara medvetna om att större delen av jordbruket inte har bevattningsmöjligheter. Vi har också begränsat med vattentäkter som vi kan ta vatten ur. Det krävs stora insatser från jordbrukarkåren om man ska gräva egna vattentäkter. Det är inte vem som helst som klarar av det. Insatserna är väldigt stora för att uppnå målen att vi kan bevattna allt, det kommer vi aldrig att kunna göra.

Holmberg lyfte upp transportsektorn, jag tror att det är ingen som känner till hur stor nytta transportsektorn har av jordbruksprodukterna. Transportsektorn fick stänga fast om inte jordbruksprodukterna fanns.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. När det gäller bevattningen så får vi verkligen hoppas - och det ser lovande ut just nu - att nästa säsong blir blötare än den här så att vi ger oss själva lite mera tid att på ett strukturellt sätt se hur den kan utformas regionalt.

Sedan när det gäller transporterna så aktualiserades det tydligt när Orklafabriken var i farozonen. Under en tid i alla fall kom det fram hur viktiga de volymerna är för att kunna tillgodose det övriga näringslivet på Åland med hyfsat billiga transportkostnader. Det skulle se helt annorlunda ut om det inte skulle finnas ett jordbruk.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man ska också vara medveten om att största delen av det som odlas på Åland exporteras idag och det tillför dryga 100 miljoner till BNP om jag inte minns helt fel.

Nu pratar man om närodlat, härodlat, REKO och det som man kan sälja och köpa här direkt, det är bra. Sådana nischer är bra, men det är inget direkt som man livnär sig på om alla skulle börja, utan det är några fåtal som har nischat sig och det är roligt att den möjligheten finns. Den största delen av jordbruksvarorna går på export.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är ingenting som säger att vi har slagit huvudet i tak just vad gäller förädlingen. Det är förhoppningsvis kanske bara början. Troligtvis är det på det sättet med tanke på hur snabbt det ändå har gått. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Eftersom jag ingår i finans- och näringsutskottet så har jag ju möjlighet att fördjupa mig i vissa frågor. Det som känns intressant utgående från det föreliggande materialet och det som sagts i salen är ju dels den så kallade PAF-snurran och också de investeringar som landskapsregeringen avser att göra nu i It-teknologi för att säkra upp Ålands hälso- och sjukvårdssystem. Men fördjupningar gör sig bättre i finans- och näringsutskottet.

Två saker vill jag lyfta upp här, kort och gott. Det ena rör fartygs- och färjinvesteringar. Det kanske kan tyckas som en liten banal fråga här i Ålands lagting. Varför prata om en gammal färja med ett bokföringsvärde av 24 000 euro? Men frågan som sådan är avsevärd mycket större än så.

Den 16-20 januari 2019 så är det en resemässa i Helsingfors som heter Matkamässan med 60 000 besökare. Visit Åland kommer att finnas på plats och även andra företrädare för Åland. Man försöker då marknadsföra och sälja ut Åland.

Men det som är unikt för år 2019 är att man inte kan sälja ut hela Åland. Av den anledningen att det finns ingen trafik till exempel till Asterholma från och med den 1 september. Man kanske kan tycka, måste man ha någon trafik till Asterholma? Bor det någon där? Det som är det intressanta med Asterholma är att där finns en stugby. Där finns privata näringsidkare som skulle behöva veta före den 16 januari hur turlistan ser ut. Det är svårt att sälja ut fiskeresor till en holme om man inte vet hur färjtrafiken ser ut.

Jag ifrågasätter egentligen inte att man avyttrar Ejdern. Den är gammal och trött och den har tjänat landskapet väl under många år, men den uppfyller inte längre de bekvämlighetskrav som är rimliga. Det finns ingen hiss för äldre och för funktionshandikappade etc. som kan behöva nyttja den och för övrigt så är bekvämligheten tämligen begränsade, om jag uttrycker mig försiktigt.

Däremot ifrågasätter jag att man kopplar ihop försäljningen av Ejdern med en totalentreprenad där man skriver att Ejdern kan avyttras för att möjliggöra att fartyget kan ingå i en total entreprenad. Det här känns väl tidsmässigt kanske lite som det inte riktigt skulle vara optimalt. Det var det första. Det andra är sedan att jag ifrågasätter om det är helt korrekt att man gör på detta vis. Det får vi i finans- och näringsutskottet också fördjupa oss i.

Det jag också vill ta upp nu i det här anförandet återfinns inom jordbrukssektorn. Här hade jag hoppats att näringsministern hade haft möjlighet att närvara, men det är ofta så som minister att det finns många sysslor som kräver ens närvaro. Men jag vill ändå lyfta upp de här frågorna.

Och det är väl lite samma som jag hade tidigare med finansministern. Regeringen skriver att den som drabbas av ett skördebortfall så att den erhållna skörden är 70 procent av normal skörd eller mindre. Så min första fråga som vi behöver fördjupa oss i är: Varför 70 procent? Varför inte 60 eller 75? Fråga nummer två: Vad är normal skörd? Är det normal skörd på det specifika område eller finns det en praxis kring normal skörd? Det kan vara lite intressant.

Sedan undrar jag också hur man kan komma upp till den ganska specifika summan av 465 000 euro? Det är väl sådant som jag nu misstänker att vi i utskottet får fördjupa oss i istället.

Dito gäller de ökade bränslekostnaderna som finns.

Sedan är det möjligen så att mitt minne sviker mig, men det skulle nog vara bra också att få reda på nu - eftersom vi har ett stort antal moment öppna i den här tredje tilläggsbudgeten - de facto hur mycket det nya kollektivavtalet ger sammantagetvis som landskapet då har som utgift? Det står möjligen här, men jag tycker inte att jag fick ögonen på det. Om finansministern inte har siffrorna med här nu så kanske vi kan få dem till utskottet. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! De siffrorna får jag komma med till finans- och näringsutskottet en gång till. Landskapsregeringen och jag personligen var närvarande inför att finans- och näringsutskottet för lagtingets del fattade beslut om att godta de framförhandlade avtalen. Då presenterades siffrorna. Jag brukar akta mig för att stå här och gissa när jag känner att det finns en risk att minnesbilderna sviker mig lite grann.

Det här för 2018 gäller löneförhöjning på 1 % för vår personal från april 2018 samt ett engångsbelopp som ska betalas ut för delar av personalen i december och för delar av personalen januari som ändå måste kostnadsföras på 2018. 10 procent av en månadslön ska (… taltiden slut). 

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag nöjer mig väl med det svaret att finansministern tar dem med till utskottet, vi tittar på dem där och så kan vi återkoppla här i salen vid nästa behandling av det här ärendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag tänker säga några ord när det gäller fartyget Ejdern och möjligheten till att kunna avyttra den.

Jag vill börja där vtm Thörnroos slutade, angående möjligheten att exponera Åland som resmål på mässan i Helsingfors, resemässan. Jag tror nog att man lyckas bättre när man ska marknadsföra någonting om man fokuserar på möjligheter istället för att fokusera på problem. Det är ju inte bara till Asterholma som det är trafikomläggningar, utan vi pratar ju också om trafikomläggning på hela linjen Hummelvik-Torsholma.

Går man in på Ålandstrafikens hemsida så står det ju att turlistan som gäller från 1.9.2019 och framåt så kommer att publiceras på Ålandstrafikens hemsida under våren.

Jag tror ju nog att man kan börja med att koncentrera sig på att sälja in den kapacitet som finns i skärgården fram till den 1 september. Under våren så kommer det andra att lösa sig.

När det gäller skrivningen angående avyttrandet av fartyget Ejdern så jobbar tjänstemännen nu med att ta fram material för en ny upphandling. Den nya upphandlingen kommer att röra trafiken från och med 1.9 och framåt. Vi har ju en fyra års avtalsperiod som tar slut den sista augusti. Det betyder att vi behöver kunna upphandla den här trafiken på nytt från och med hösten.

Vill man då välja alternativet total entreprenad där själva entreprenören också ansvarar för fartyget och dess tekniska skick så behöver man ha en fullmakt från lagtinget att sälja fartyget för att kunna paketera den som en total entreprenad. Därför har vi den här skrivningen. Vi kommer under vårvintern här att återkomma och få det exakta upphandlingspaketet klart så att vi vet hur vi ska göra. Det här är för att möjliggöra då alternativet total entreprenad.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman!  Jag vill bara framföra oron från de privata företagarna i den delen av skärgården. Det är ju nämligen så att fisketuristerna företrädesvis finns på våren och de finns på hösten. Matkamässan i Helsingfors är väldigt viktig speciellt för brändöborna eftersom en stor del av besökarna kommer från fasta Finland.

Därför tycker jag att det är ett svaghetstecken från landskapsregeringen att man inte kan presentera en turlista så att man kan göra en bokning. Landskapsregeringen skriver i sitt regeringsprogram hur man värnar skärgården, hur viktig regionalpolitiken är och samtidigt så drar man undan mattan för privatföretagarna.

Vi som bor i andra delar av Brändö har möjlighet att ta oss med andra färjor. Men till Asterholma låter det sig svårligen göras med någonting annat än med det nuvarande fartyg som trafikerar där.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har under ett flertal år redan pratat om att landskapsregeringen upprätthåller trafik till bebodda skärgårdsöar som tidigare har trafikerats.

Som vi vet från media så finns det idag ingen fast bosättning på Asterholma. Trots det så trafikerade vi fortsättningsvis Asterholma och det har att göra med att själva ändhållplatsen för fartyget - när fartyget övernattar - är Asterholma. Det gör att även de turistföretagare som har verksamhet på Asterholma idag har färjetrafik till Asterholma trots att det inte finns någon fast boende där.

Jag tycker att den här kritiken från vtm Thörnroos inte riktigt är korrekt, i och med att vi också fortfarande har planer på att ha med Asterholma i det kommande trafikprogrammet som vi nu ska upphandla.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ministern lyfte nu upp en av hans tidigare fadäser när han förlängde ett avtal som kanske inte var optimalt för den aktuella situationen.

En rak fråga till ministern: Har han pratat med de privatföretagare som driver, i det här fallet, en stugby på Asterholma? Har han förklarat för dem att deras gäster - som kanske kommer till hösten nu då – har möjlighet först under våren att göra sin bokning? Det känns ju inte riktigt optimalt med tanke på att landskapsregeringen brukar värna regionalpolitik och de svaga.

Det blir nog inga julklappar till ministern den här julen om det är det här som tomten får reda på.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag ska inte lyfta upp de privata företagare som vi kontaktat och inte kontaktat eftersom de inte har möjlighet att uttala sig här i salen.

Från landskapsregeringens sida har vi faktiskt gjort allt vad vi kan för att lösa den här trafiken på bästa sätt. Jag tror att det är väldigt viktigt att man inte målar upp en bild som inte har en förankring i verkligheten. Det är klart att man kan elda på ute i skärgården och göra folk extra oroliga om man liksom har någon slags politisk agenda därtill. Men jag tror inte att det är så som man ska göra, och speciellt inte i jultider som vicetalmannen talade om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ska försöka, trots dåliga röstresurser, att lite beröra jordbruksstödet. Som jag sade tidigare så hade ltl att John Holmberg ett bra anförande och belyste till stora delar det mesta.

Men jag vill lyfta den här totala helheten när det gäller jordbrukets vara eller icke vara. De produkter och det man producerar så livnär ju inte bara jordbrukare utan det livnär också transportsektorn och det har också stor påverkan på handeln.

Jordbrukarna är ganska stora konsumenter på produktsidan när det gäller produkter som ska inhandlas till jordbruket för att kunna börja ett nytt skördeår. De är också ganska stora konsumenter när det gäller andra konsumtionsprodukter.

Hela den här processen nu med två dåliga år så påverkar i slutändan också handeln och transporten hela vägen. Det är en kedja som jag tror att många kanske inte tänker på, man kritiserar ofta stödet till jordbrukarna och att jordbrukarna ska ha bidrag för att existera. Men som ltl Holmberg sade så är det ingen jordbrukare som vill vara bidragsberoende. Vi har hamnat in i ett system som andra har skapat, politiker har skapat ett system där vi är beroende av det här. Det är egentligen för konsumenternas skull. Det är ett konsumentstöd för att hålla nere priserna på jordbruksprodukter eller det som man handlar i affären. Den återkopplingen gör man nästan aldrig utan det är oftast bara att jordbrukarna får stöd och att det inte kan gå någon nöd på dem.

Vtm Veronica Thörnroos frågade här vad som är en normal skörd. Det bygger oftast på statistik flera år bakåt. Man tittar oftast fem år bakåt och tittar på hur ett normalt skördeår har varit. Då skapar man ju en statistik.

I år har löken i medeltal runt hela Åland gett cirka 15 ton per hektar. Det betyder i princip att det inte täcker driftskostnaderna, utan det blir ett minus på slutraden när du summerar hur det har gått ihop. Det bygger ju på att det är ganska dyra råvaror; utsäde, annat och gödsel. Det är kanske svårt för en normal konsument att veta vad jordbruket tillför för hela samhället här på Åland. Exportvärdet på jordbruksprodukter är cirka 100 miljoner. Tar man bort det från BNP idag så påverkar det Ålands välfärd ganska mycket.

Det är bra om man har en viss förståelse för hur systemet fungerar innan man många gånger kanske är kritisk till stöden. Det är inte vi som har skapat det här systemet så man får acceptera det.

När det gäller bevattningsstöden så är de tacknämliga och det är bra att landskapsregeringen ökar de här stöden. Men Åland består av en spridd arrondering idag, med de stora enheter som det ska vara idag så får man ju aldrig de här jordbrukslotterna runt sig, utan det blir ganska mycket transporter på vägar. Ska du ha en odling idag på 100-150 hektar så får du nästan gå ytter med kommun för att få ihop de här arealerna.

De stora djurgårdarna till exempel som har över 300 djur så de samlar ju egentligen foder runt hela Åland. Det är en dyr kostnad för att få en basgröda som djuren är beroende av.

Om man tänker att man ska ordna bevattning på dessa 300 hektar, som är spridda, så finns det inte en ekonomisk möjlighet att skapa sådana bevattningsmöjligheter på allting.

Utbyggnad av vatten är helt okej men det kommer att vara till en begränsad nivå. Jag hoppas att de som har möjligheter utnyttjar de här stöden nu för att förverkliga utbyggnader av bevattningsanläggningar.

Det var i princip det som jag tänkte säga.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Det som också är viktigt att tänka på när det gäller djurhållningen är att man den här säsongen har varit tvungen att kanske slakta 40 procent av sina kor - man har gått från 100 kor till 60 kor - och det är ju inte något som man bygger upp på en säsong. Vad jag har förstått så kan det ta upp till tre säsonger. Det innebär ju också att mjölkråvaran, som vårt mejeri är i behov av, så blir också lidande. En dålig säsong som den här skapar ju effekter kanske två-tre säsonger framåt även fast det blir gynnsammare väder.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Så är det. De som måste avyttra för att man har begränsat med foder idag så kommer ju tillbaka nästa år – om man har 100 djur och måste avyttra 30-40 djur. Men det finns ingen realistisk möjlighet att få 100 mjölkkor året efter. I sådant fall måste man köpa in avelsdjur och då har man ytterligare en kostnad som driver på. Så man sitter lite i en fälla när man hamnar in i den och det är inte så lätt att komma ur den. Det är många års planering och förhoppning att det ska vara normala år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Eklund inledde sitt anförande med att beklaga sig över bristande röstresurser, men nog gick det ju hyggligt i valet för ltl Eklund. Det var ett skämt.

Jag och landskapsregeringen håller fullkomligt med den stora bärande tanken i ltl Eklunds anförande, det vill säga den åländska odlingens betydelse. Vi har inte bara den som odlar, vi har den som levererar och vi har den som betalar skatt. Produkten marknadsför Åland och det är lätt att föreställa sig vad det innebär ifall åländskt odlade produkter börjar tappa andelar i de större kedjorna.

Motsvarande situation har vi förstås i viss mån också för slakterinäringen. Bakom slakteriföretaget finns det i runda slängar 100 familjer som levererar och två till tre personer jobbar för flera av dessa familjer. Visst har det en stor nationalekonomisk betydelse för Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är inte så mycket att svara på. Jag delar ministerns uppfattning. Det handlar om att få en förståelse från allmänheten hur detta fungerar, för det gäller arbetsplatser och alltihop.

Vi säger att slakteriet skulle stänga ner på grund av omständigheter. Det som är kostnadsdrivande idag är oftast avgifter. Man försöker på ett föredömligt sätt nu reducera kostnaderna för åtminstone slakteriet och det är ett sätt att få djurproduktionen att hållas kvar. Det skulle vara en ren katastrof om slakteriet skulle försvinna.

Minister Wille Valve, replik

Så är det. Landskapsregeringen ser att det finns all anledning att vara på tårna under 2019 kring den här utvecklingen.

Tack också för att ltl Eklund har noterat några av de åtgärderna som landskapsregeringen har vidtagit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt enda behandling

4        Förslag till budget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 1/2018-2019

Budgetmotioner BM 1-67/2018-2019

Först tillåts fortsatt diskussion. Detaljbehandlingen vidtar vid plenum i morgon den 20 december 2018.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag vill i det här korta anförande bara avisera vilka reservationer som vi kommer att ta till omröstning i morgon.

Den första reservationen som vi kommer att ta till omröstning i morgon rör regeringskansliet och den är undertecknad av Lars Häggblom, Stephan Toivonen och jag själv. Sedan har vi en reservation som rör självstyrelseutveckling som vi kommer att ta till omröstning. Vi har en reservation nummer två, hälso- och sjukvård, som rör pricktesterna. Vidare har vi nummer tre, Godby hälsocentral och nummer fyra, bro över Prästösund. Det var de som vi kommer att ta till omröstning i morgon. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Även jag ska avisera några motioner för omröstning.

Men som jag redan indikerade under gårdagens debatt så vill jag diskutera arbetet med jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna som har varit omdiskuterade och omdebatterade här på senare tid, några färska enskilda fall. Jag vill inte kommentera dem desto mer, det tycker jag inte att anstår lagtinget.

Däremot så vill jag diskutera det arbetet som har diskuterats länge men som egentligen inte har resulterat i så mycket just på område kring jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna.

Från regeringen föreslår man nu att man ska tillsätta en parlamentarisk kommitté för att jobba vidare med de här frågorna.

Ministern har också sagt i media här på senare tid att det krävs en modernisering och liberalisering av jordförvärvslagstiftningen. Det ligger förvisso i linje med regeringsprogrammet att man ska tillsätta en parlamentarisk kommitté. Samtidigt så kan man inte låta bli att konstatera att den förra liberalt ledda regeringen, av vicetalman Eriksson som leder ordet här under debatten för tillfället, så tillsatte en parlamentarisk kommitté. Den kommittéen kom redan 2009 med ganska konkreta och genomtänkta förslag till åtgärder just för hur man kunde skapa ett mera rättssäkert system där vi får gammal praxis kodifierade i lagstiftning när man lyfter upp en del av bestämmelserna från förordning in i lag, och där man framförallt gör en ordentlig genomgång och städar upp det så att vi får ett förutsägbart system. Ett system som är enkelt för medborgarna att ta till sig och enkelt att tolka. Den här typen av fall som vi har fått se i media under de senaste veckorna kanske kan undvikas i större omfattning i varje fall.

Mot den bakgrunden så skrev vi budgetmotion nr 48. I stället för att tillsätta ytterligare en parlamentarisk kommitté, som förmodligen kommer att komma fram till ungefär samma sak som man gjorde 2009, så borde vi ge regeringen i uppdrag att återkomma i ett meddelande där man analyserar de förslagen och visar vilka prioriteringar man vill gå vidare med vad gäller jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna.

Det är dumt att vi ska sitta i en politisk kommitté och diskutera det här ytterligare ett varv, särskilt när det gäller jordförvärvsområdet där vi alla partier i den kommittén 2009 var helt eniga om de åtta förslag som lades fram. Det förefaller väldigt onödigt att man ska dra det arbetet ytterligare en gång till.

Om man nu det sista året under mandatperioden ska tillsätta en parlamentarisk kommitté så då har vi alltså haft två liberalt ledda regeringar som har tillsatt den här typen av parlamentariska kommittéer utan att man omsätter det i någon praktisk utveckling. Man kan ju fråga sig vad syftet med det är. Konsekvensen blir ju att vi inte får den här utvecklingen på plats som vi så mycket skulle behöva just på de här områdena som börjar bli oklara. Det är till och med tveksamt om de är förenliga med grundlagen såsom vi har det i dagens läge.

Så därför kommer vi att driva den här motionen också till omröstning, att man kommer att gå igenom de kloka tankar och erfarenheter som redan finns och att vi kan komma till åtgärder istället för att ytterligare sätta oss ner i parlamentariska kommittéer.

Den enda orsaken jag kan se att man skulle tillsätta en politisk kommitté är ju om man vill börja liberalisera och luckra upp bestämmelserna, något som man tog avstånd ifrån i tidigare kommittéer. Men det motsätter vi oss i varje fall från Åland Framtids sida att det ska vara syftet med de här reformerna.

Därmed aviserar jag att vi för budgetmotion nr 48 till omröstning.

Ytterligare så aviserar jag att motion nr 53 vill vi föra till omröstning. Den gäller att satsa på ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vi föreslår återigen att man höjer ensamförsörjartillägget och också att man ser över barnbidragets koppling till utkomststödet. Om man lyfter barnbidrag så ska man inte vara mindre berättigad till utkomststöd. Det är en åtgärd som direkt skulle rikta sig till de mest ekonomiskt utsatta grupperna i det åländska samhället enligt den färska ÅSUB-rapporten.

Vi föreslår även att budgetmotionen nr 60, att säkra Matbankens verksamhetsförutsättningar, tas till omröstning. Lagtinget borde hjälpa till för att stöda och garantera förutsättningarna för en så viktig verksamhet även för de ekonomiskt utsatta.

Ytterligare föreslår vi en satsning på skolcoacher i motion nr 55 som vi även gärna vill ta till omröstning så att lagtinget får fatta ett beslut i frågan. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det finns ett behov av att se över jordförvärvsfrågorna, det är liberalerna väldigt medvetna om. Det är kanske inte så lätt att få hela lagtinget med. Det kommer ibland sådana utsagor att man ska vara försiktig med att ändra. Vår grupp brukar nog vara öppen för att se behovet av att man behöver revidera jordförvärvsbestämmelserna lite.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan säkert hitta meningsskiljaktigheter om man vill, men vi har ju samtliga partier varit eniga, liberalerna inräknade, om de åtta förslag som man föreslog 2009. Varför kan man inte gå vidare med dem? Vi skulle se till att vi får ett redigare system som i högre utsträckning går att läsa ur lagboken än att man måste tolka gammal praxis och röra sig på den här typen av områden som är ganska svårtolkade.  Istället kunder vi uppdatera systemet och följa de här rekommendationerna från de gamla kommittéerna och det har vi alla vara överens om tidigare.

Det har gått tio år och man har inte gjort det här arbetet trots skrivningar i regeringsprogrammet och trots uttalade politiska ambitioner. Nu ska man ha ytterligare en parlamentarisk kommitté. Det kan väl ändå inte vara den bästa vägen framåt om vi vill nå framsteg på det här området?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Majoritet i utskott och därmed också jag finner förstås motionen om Matbanken som mycket behjärtansvärd. Jag ser kanske att det är en viss problematik i att man skulle ge särskilda garantier till en viss förening. Den typen av garantier så skulle ju de flesta föreningar vilja ha, allt från Vårt Hjärta till Cancerföreningen och Demensföreningen osv. Nu skakar ltl Jonsson på huvudet så det kan hända att vi i utskottet har missförstått hur motionärerna menade att det här skulle fungera.

Ltl Axel Jonsson, replik

Förslaget är ju formulerat så att man skulle anslå 30 000 med följande motivering: ”Under året förs en nära dialog med ideella aktörer som bedriver hjälpverksamhet åt utsatta ålänningar i akut behov av mat och hygienartiklar, och vid behov bidrar regeringen med finansiellt stöd”. Så det är ju på inget sätt riktat till en enskild förening. Jag är mycket välmedveten om att vi inte kan fatta sådana beslut i lagtinget. Däremot så vet vi ju att de föreningar på Åland eller ideella aktörer på området som bedriver den här typen av verksamhet är ganska begränsade. Vi borde kunna stöda upp dem och på det sättet få en korrekt hantering av den här problematiken.  Jag är övertygad om att regeringen har den intellektuella förmågan om man bara har viljan att hjälpa till på det här området.

Ltl Ingrid Johansson, replik

När det gäller skolcoacher så hade vi också hörande kring dem. Flera menade att skolcoacher fungerar väldigt bra särskilt i större skolor men att det i mindre skolor kanske behövs andra typer av insatser. Behoven behöver ses över från var och en skola. Det finns inte någon allmängiltig lösning, detta bara som information till varför vi i utskottet inte ställde oss bakom den motionen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer säkert att varje skola har sina egna utmaningar och behov. Samtidigt så ser vi att erfarenheterna där man har prövat konceptet med skolcoacher har varit väldigt positiva. Avsikten med den här motionen var att man skulle använda det som en katalysator också i de skolor som inte fått möjligheten att pröva det här. Man skulle sprida kunskapen och kunna utveckla samtliga åländska skolor på ett bättre sätt och det tycker vi att man borde gå vidare med. Det om någonting är ju vår uppgift, att plocka upp goda idéer som lanseras i vissa åländska kommuner och hjälpa till att utveckla skolväsendet som helhet på Åland. Därför tycker jag att det är en viktig motion i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting. Ibland brukar jag säga bästa regering, men det finns ingen på plats så det är ingen idé att hälsa på dem.

Jag tänker fortsätta att presentera och motivera mina reservationer. I Ålands budget allmänna motiveringar under rubriken ”Broar till framtiden” finns underrubriken ”Mot allt våld i nära relationer”. Där kan man läsa: ”Regeringen har utarbetat en handlingsplan mot våld i nära relationer som ska bidra till ökad medvetenhet och kompetens. Handlingsplanen är fokuserad på fyra övergripande områden”. Men tyvärr är den enbart fokuserad på de problem som drabbar kvinnorna medan männen helt är negligerade.

Fru talman! Jag vill absolut inte negligera kvinnornas problem. Men när vi till exempel läser den rapport som gjordes av landskapsregeringen så framkom det att ungefär en tredjedel av allt våld i nära relationer så drabbar män.

När jag en gång granskade hur det såg ut i domstolarna så visade det sig att när det gällde personer dömda till grov misshandel så var den största delen män, kanske 80 procent. Men när det gäller lindrig misshandel så var siffrorna betydligt jämnare. Jämlikt säger vissa - jämlikhet på gott och ont.

Efter att jag skrev motionen så råkade jag se en finsk studie som presenterades på YLE. Där framkom det - lite överraskande faktiskt för mig - att de som blev mördade i nära relationer så var 20 procent män. Där finns rimligen då också kvinnor inblandade.

Så därför anser vi från Åländsk Demokrati att detta arbete bör ske med utgångspunkt från problemet från båda könen eller alla om man ska vara politiskt korrekt.

Med anledning av detta så föreslår jag då att punkterna 2 till 4 under rubriken ”Nolltolerans mot våld i nära relationer” byts ut till ”förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor, män och barn”.

Punkt 2: ”Effektivare brottsbekämpning mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor samt kvinnors våld mot män”.

Punkt 4: ”Förbättrad kunskap och metodutveckling inom området mäns våld mot kvinnor och kvinnors våld mot män i nära relationer”.

Fru talman! Sedan tänkte jag ta upp motionen kring stipendierna. Jag föreslog att ”anslaget ökas för att användas till stipendier för personer som lyfter folkpension eller sjukpension eller på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre erhåller inkomstrelaterad ersättning”. Det presenterades visst dagen efter den numera berömda ÅSUB-rapporten om ekonomisk utsatthet. Det påstods igår att jag kom efter den här rapporten men det var nog fake news. Jag presenterade motionen och jag hade samma motsvarande motion också i fjol. Där var innehållet snävare, dvs. hundralappen skulle enbart ges åt dem som lyfter folkpension eller sjukpension.

Fru talman! Jag kom i kontakt med Anna, långtidssjukskriven med barn och som gav mig idén att utöka - det som jag kallar arvode - för att även omfatta personer med långvarig sjukdom och långvarig arbetslöshet. Samtidigt ändrade jag namnet till ett stipendium, kanske mer som ett marknadsföringsnamn än som ett adekvat namn.

Det är fjärde gången jag har den här motionen och det är fjärde gången som jag har den här reservationen.

Fru talman! Det har framförts kritik av olika slag. Jag har inte alltid uppfattat kritiken som helt relevant. I fjol hänvisade man till den kommande ÅSUB-rapporten som jag nu vet att gjordes också innan regeringen tillträdde. Men som man sade igår, det finns en stark tradition att förkasta motioner.

Strax efter att ÅSUB-rapporten diskuterades i lagtinget så skrev ltl Wikström en insändare i en tidning där han såg ÅSUB-rapporten var ett bra avstamp till att ta fram konkreta åtgärder för att komma till rätta med fattigdomen på Åland. Han skrev att många politiker anser att man helt enkelt bör ge reda pengar till dem som tjänar minst, och avslutade med ”vilken väg man än väljer så är jag glad för att de åländska partierna, från höger till vänster, anser att detta är något man bör göra något åt”.

Fru talman! Jag märkte kanske inte något stöd för min motion av ltl Wikström i denna sal. Det var väl den gången som han fick tillsägelse av talmannen, det var inte jag den gången.

Fru talman! Sedan skrev jag om anförandet som en insändare. Samma dag som den publicerades så var det en dam som ringde mig och tyckte att det var en mycket fin artikel. Hon har själv varit långtidssjukskriven och ensamstående. Numera är hon pensionär och ville ge en möjlighet till Anna. Så jag hoppas att Anna kommer att få sitt så kallade stipendium på det sättet, men det finns tyvärr många andra som sitter i samma sits.

Fru talman! Jag känner till problemet med att man vill förkasta motioner för att några enstaka ord är fel. Så jag har gjort om min motion till en lite mer allmän beskrivning i min åttonde reservation, del 2. Jag skrev en text som jag vill ha under allmän motivering. ”Mot bakgrund av den färska ÅSUB-rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2016” bör landskapsregeringen snarast utreda möjligheter om att ge ett arvode exempelvis 100 euro per månad till de grupper som lyfter folkpension eller sjukpension samt till dem som på grund av långvarig sjukdom eller långvarig arbetslöshet inte längre lyfter inkomstrelaterad ersättning. Arvodet skall fås utan ansökan och bör helst vara skattefritt och det bör inte inverka på sociala understöd”.  Vi kunde också i ÅSUB-rapporten läsa att det var väldigt få ålänningar som ansöker om de stöd som de är berättigade till enligt lag.

Fru talman! Jag hoppas att den här beskrivningen kan vinna understöd även av ltl Wikström. Om så inte är fallet så har jag faktiskt valt att reservera mig mot Axel Jonsson motion – ursäkta att jag går lite över tiden - och föreslå att moment 33 000, landskapsandelar och stöd till kommuner, ska få följande tillägg: ”Under året justeras pensionsinkomstavdraget i kommunal beskattningen för att gynna låginkomsttagare och stärka den ekonomiska jämställdheten bland äldre”.

Fru talman! Det är alltså ett liknande avdrag som ltl Jonsson har i en anslutningsmotion till lagförslaget om det här berömda avdraget, pensionsavdraget. Men beskrivningen här är ännu mer allmän, dvs. man talar om en justering och man talar om under året, inte detaljerat.  

Fru talman! Jag hoppas att ltl Wikström kan omfatta åtminstone någon av dessa reservationer. I annat fall kan det hända att jag i fortsättningen inte bara titulerar ltl Wikström för trubadur.

Tack för ordet, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag ska inte hålla mig på samma nivå som ltl Toivonen.

Jag kan man bara torrt konstatera att motionen rörande stipendiet har diskuterats här i salen. Jag utgår ifrån att man på djupet har hört folk som har tyckt till om hur det fungerar i verkligheten och vilka juridiska möjligheter det finns för ett stipendium. Jag förstod redan från början att det finns betänkliga svårigheter.

På det stora hela så ska man förstås ha en helhetssyn när vi har olika finansiella stöd för att se hur de t.ex. påverkar bostadsstöd och andra stöd. Vi behöver ha en bredd när vi ser på de här frågorna.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är svårt att veta - när det gäller att gå ned till en nivå - om det är att gå ned en nivå att tala om stipendier eller arvoden eller justeringar av skatter för personer som ligger i en ekonomisk utsatt situation. Det förstår jag mig inte på.

Men, som jag sade, det kanske finns problem med det här så kallade stipendiet framförallt begreppet, men jag har två andra reservationer. Framförallt den motion som ltl Jonsson hade är synnerligen allmänt skriven, och där ska det åtminstone inte vara något problem och knappast heller, tror jag, i min andra reservation.

Jag hoppas fortfarande att ltl Wikström kan stöda den.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tänker då närmast på t.ex. epitet som trubadur osv. Jag brukar heller inte kalla ledamoten för en triathlonatlet eller någonting sådant.

Det är trevligt att det finns ledamöter och partier här i salen som är röda så här lagom till jul, men vi socialdemokrater är röda året om så det håller längre.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag har en röd slips också dagen till ära, sedan får man tolka färgen som man vill.  

Jag beklagar om ltl Wikström tycker att begreppet trubadur är negativt. Det var absolut inte min mening. Jag tycker att det har använts så i så fall ber jag om ursäkt. Ledamoten får gärna kalla mig triathlonatlet.

Jag hoppas fortfarande att jag kan få ett understöd för någondera av motionerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ärade kolleger, om några timmar avgörs Ålands förhoppningar om en moderniserad självstyrelselag. Förhandstipset är, som alla vet, att det blir en fällande dom också i regeringen Sipilä.

Från åländsk centers sida så är vi lite förvånade idag att de som slåss för Ålands intressen i denna fråga                        är centerpartisterna Sipilä och Berner. Men de är ensamma i sin vilja att medverka att Åland ska få ett modernare självstyrelsesystem.

Det är bara att beklaga att åratal av arbete går till spillo och att vi då måste börja tänka i helt nya banor när det gäller självstyrelsens utveckling och framtid.

Jag tycker att landskapsregeringens budgetförslag var ganska magert när det gäller just de självstyrelsepolitiska frågorna.

När det gäller de grundläggande rättigheterna som vi har att hantera så vill jag ge mitt stöd till ltl Axel Jonssons tidigare resonemang här idag, om vikten av att se till att de grundläggande bitarna är i skick och fungerar också i vardagen.

Jag är också lite besviken över att inte finans- och näringsutskottet har tagit till sig tanken om att vi gemensamt skulle arbeta med de grundläggande utvecklingsfrågorna inom ramen för en parlamentarisk kommitté. Jag tror, ärligt talat, att även landskapsregeringens politiska del skulle vara betjänt av det biståndet.

Jag anser till exempel att Åland inte har råd att ha politiker som Roger Nordlund och Johan Ehn på avbytarbänken när det gäller självstyrelsens framtid och utveckling. Man har inte råd med det. En parlamentarisk kommitté skulle då ge möjlighet att de två kunde vara med och jobba för vår utveckling. Jag tycker att det är olyckligt när vi inte tar tillvara de resurser som vi har.

Nu har, tack och lov, tidigare lantrådet, talmannen och riksdagsledamoten Roger Jansson talat ur skägget och lyft Ålandsproblematiken med full kraft i Helsingfors så sent som i fredags. Var och en må ju bedöma realismen i förhoppningen om att det skulle gå att förverkliga en union, oavsett dess karaktär, mellan Finland, Åland och Sverige. Men enbart det att en ledande åländsk politisk gestalt lyfter den här typen av frågeställning är oerhört välkommet i ett klimat i Helsingfors som ju inte är direkt välkomnande för oss ålänningar just nu.

Själv har jag alltid trott och tänkt att Sveriges roll bör och ska användas, men mera på det sätt som riksdagsledamot Per Lodenius nyligen har gjort i Sveriges Riksdag, dvs. att lyfta fram Sveriges garantiroll när det gäller ålänningarnas nationalitetsskydd med allt det som följer på det språkliga och kulturella området. Ingenting är omöjligt så att det inte går att förena. Alla tankar som för Ålands diskussion vidare är oerhört välkomna.

Jag använde ordet mager tidigare. Jag tycker att finans- och näringsutskottet kunde ha lyft blicken lite och sett att vi behöver någonting utöver en språkpolitisk kommitté vars mandat i Ålands budgetförslag för nästa år är direkt märkligt. Det handlar bara om landskapets språkpolitik kopplat till näringsrätts- och jordförvärvslagstiftningen. Vår problematik ligger ju på en helt annan nivå, dvs. den brist på svenskspråkig service som dagens Finland förmår leverera. Här är jag fortfarande förbryllad och lite besviken på finans- och näringsutskottet att de inte bringade klarhet till den här delen.

Utgående från det här får vi lov att fortsätta att kämpa. Jag hoppas att det finns flera än centern, säkert delar av oppositionsblocket, som kan tänka sig att rösta för motionen som innehåller förslaget om en parlamentarisk kommitté när det gäller självstyrelsefrågor. Detta ingår i vtm Thörnroos med fleras reservation till utskottsbetänkandet.

Jag sade att landskapsregeringen behöver hjälp och sannerligen när det gäller den alltid lika diskuterade och heta kommunfrågan. Så sent som den här veckan har vi alltså fått ett utslag från Högsta Förvaltningsdomstolen. Hammarlands kommun har ifrågasatt den juridiska grunden för de pågående kommunindelningsutredningarna. Det var ju faktiskt värre än vad vi kunde befara. Alla har ju vetat att kommunerna inte har hörts på det sätt som gällande lagstiftning uttryckligen stadgar. Men här kommer domstolen fram till att de kommunutredare som nu bedriver aktiva utredningar på åländsk mark är inga kommunindelningsutredare enligt gällande lag.

Vad landskapsregeringen har gjort i april i år är att köpa en vanlig utredningstjänst och därmed faller också grunden för delar av den tvångslagstiftning som är kvar efter det att lag- och kulturutskottets majoritet tvingades omarbeta en hel del av det lagförslaget.

Bästa vänner, vi har fört till lagstiftningskontrollen - trots oppositionens starka invändningar - ett lagförslag som saknar juridisk grund redan vid starten, i samband med att kommunutredarna utses. Det är pinsamt för lagtinget. Kom inte och säg att vi inte har varnat er alla kolleger för vart vi var på väg! Sedan kan man naturligtvis rycka på axlarna och säga att det är ingen fara med tanke på alla brister som landskapsregeringen i övrigt uppvisar. Men nog är det ju allvarligt när man inte får de grundläggande bitarna på plats.

Från det liberala blocket hörde vi häromdagen applåder för det som då har bedrivits av reformkaraktär av landskapsregeringen. Bästa ltl Ingrid Johansson, när ordet reformen nämns då ryser faktiskt vi som sitter oppositionsbänkarna för vi är fruktansvärt rädda för hur det kommer att drabba både ålänningar och andra aktiva på dessa öar. Tack, talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Att centerpartiet, konservativt, ryser vid ordet reform är ingen nyhet för någon i den här salen, tror jag, så det tänker jag inte lägga så mycket vikt vid.

När det gäller den parlamentariska kommittén så vill jag informera ltl Jansson om att vi hade ganska långtgående samsyn kring det här. Men från oppositionen var det inte aktuellt med ett positivt förkastande av motionen om den parlamentariska kommittén som ledamoten här efterfrågade. Personligen tycker jag att det här är en fråga som man borde diskutera mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden. Jag ser inget hinder att tillsätta en kommitté ifall man så önskar, även om det inte står i budgeten nu.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Ingrid Johansson, center tog ansvaret och drev, under den senaste mandatperioden, igenom kommunernas socialtjänst. Det är skamligt det sätt som landskapsregeringens majoritet i denna sal har hanterat just frågan om kommunernas socialtjänst, när ltl Johansson säger att centern inte är för reformer. Ja, vi är för reformer, men framförallt ska de då vara baserade på rättslig grund som är hållbar och det är ju därför som vi är oroliga.

 Vi har sett när landskapsregeringen har reformerat landskapsandelssystemet och än idag håller vi på att rätta till bristerna i den grundläggande biten.

När det gäller kommunreformen så vilar den på lös sand redan nu, innan lagstiftningskontrollen av tvångslagen har startat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är märkligt att centern hela tiden håller på att diskutera kommunernas socialtjänst på det här sättet. Alla i den här salen vet, alla i det åländska samhället vet att vore det inte för centern som ville pausa projektet så skulle ett KST ha funnits på plats för länge sedan. Det är allmänt känt. De här dimridåerna är helt onödiga från ledamotens sida, pinsamma skulle jag säga.

Ltl Harry Jansson, replik

Det är tydligt att ltl Johansson har drabbats av selektiv minnesförlust. Vi var mycket tydliga från centerns sida, tillsammans med övriga oppositionen, när regeringsblocket körde genom uppskjutandet av den andra lagstiftningsfas som gör att kommunerna tvingas in i kommunernas socialtjänst. Det gjorde naturligtvis liberalerna med flera av taktiska skäl. Därför att ni har varit så otroligt förda bakom ljuset när det gäller att kommunstrukturreformen ska lösa allt. Istället blir guldet faktiskt till sand när det gäller hanteringen av det administrativa Åland.

Tyvärr, majoriteten i finans- och näringsutskottet kunde inte tänka sig att se till att de pengar som kan användas för kommunala reformer, sammanslagningar, kunde ges till något annat än det som är kopplat till tvångslagstiftning. Sorgligt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ja, mycket ska man höra i den här salen.

Men lite grovt är det nog att säga att det är Sipilä och Berner som stöder Ålands sak när alla bakslag under den här perioden har hänt just under regeringen Sipilä. Det kan vara värt att komma ihåg att gruppen som gav oss det vi kunde acceptera så leddes av President Tarja Halonen, en socialdemokrat.

Man kan också påminnas om ålandsvännerna Presidenterna Koivisto och Ahtisaari. Jag tror att de bästa ålandsvännerna i riksdagen har nog genom tiderna funnits hos socialdemokraterna. Regeringen Sipilä har nog inte gjort sig känd som vidare ålandsvänlig under den här perioden på något sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Igge Holmberg är väl även medveten om att de finska socialdemokraterna inte sitter i den finska regeringen just nu. Nu pratade jag uttryckligen om vad som händer i Helsingfors som några timmar. Jag konstaterade att det är statsministern och Ålandsministern som allena slåss för Ålands sak.

Den historiska tillbakablicken vad Tarja Halonen gjorde när hon bland annat stoppade våldförandet på Ålands självstyrelselag, det är ju berömvärt naturligtvis. Då talar vi om mycket historiska tillbakablickar, men nu pratar vi faktiskt om dagspolitiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill gärna kommentera ltl Harry Janssons anförande som berörde självstyrelselagsrevisionen.

Det står ju förstås var och en fritt fram att nedvärdera det arbetet som landskapsregeringen gör och den hållningen som landskapsregeringen hela tiden haft gentemot lagtinget och främst självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att det är synd och tråkigt att man faktiskt tar en sådan här fråga till omröstning, eftersom jag under budgetdebatten också tydligt och klart i finans- och näringsutskottet har deklarerat att landskapsregeringen och jag är helt öppen för goda förslag på hur vi ska driva det här arbetet vidare.

Jag tycker, och det är min syn på saken, att vi har haft ett mycket konstruktivt och bra samarbete med självstyrelsepolitiska nämnden. Att man inte skulle ta tillvara de resurser som finns i lagtinget, det känner jag heller inte igen. Jag förstår inte hur man för fram en sådan vilseledande bild? Jag förstår inte, det är ofattbart för mig!

I självstyrelsepolitiska nämnden sitter ltl Harry Jansson, vtm Viveka Eriksson och ltl Axel Jonsson - alla tre är delar av Ålandskommittén. I självstyrelsepolitiska nämnden sitter också talman Gun-Mari Lindholm och ltl Johan Ehn brukar också delta och ltl Roger Nordlund har också en plats i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag har öppet deklarerat hela tiden, hur går vi bäst vidare?

När vi författade budgeten för 2019 i oktober så fanns det flera oklarheter med självstyrelselagen och det ekonomiska systemet, vilket man fortfarande inte har fattat ett definitivt beslut om. Vi vet fortfarande inte ens hur det går med vård- och landskapsreformen. Det har varit mycket svårt att hantera de här frågorna.

Så om det är ett stort missnöje från ltl Harry Janssons sida så vill jag i alla fall uttrycka min uppskattning över det samarbete som vi har haft med självstyrelsepolitiska nämnden.

I budget för 2019 skriver vi att vi behöver fundera vidare på hur vi gör det på bästa sätt. Vi behöver analysera självstyrelselagens förhållande till grundlagen, hur vi kan komma vidare med det arbetet. Vi behöver kanske också titta på B-listan och analysera behörighetsområden. Det finns också ett förslag i budgeten.

Nästa steg, eller ett stort steg, blir nästa riksregeringsprogram. Det har jag också deklarerat för självstyrelsepolitiska nämnden att vi behöver diskutera ihop oss vad vi ska föra fram där.

I klämmen till budgetmotionen så står det att Åland ska ha ett färdigt förslag att presentera för nästa riksregering. Jag är inte helt säker på att det är en fullständigt framkomlig väg. Vi må tycka vad vi vill om det men det behövs två för att dansa tango. Så är det. Men vi ska ha helt klart för oss vad det är som vi prioriterar och vad vi ska sätta allt krut på. Det tycker jag att vi hade också ända till slutet av totalrevisionen. Det var tydligt och klart från självstyrelsepolitiska nämnden vad vi skulle föra fram, t.ex. de gemensamma resurserna, den ekonomiska självstyrelsen och behörighetssystemet.

Jag är uppriktigt ledsen för det här anförandet. Jag kommer för min del i alla fall att försöka fortsätta att vara konstruktiv och driva den här processen framåt med all kraft och med alla medel vi har.

Ltl Harry Jansson, replik

Inte ska lantrådet vara ledsen över att vi från centerns sida erbjuder ännu mer hjälp och bistånd i det pågående arbetet med en ny självstyrelselag. Tvärtom, jag tycker att lantrådet skulle glädja sig över att vi är villiga att växla upp till ännu ett nytt tempo i arbetet.

Men lantrådet måste väl kanske förstå hur det är att i mitt fall vara ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden och även nämndens roll överhuvudtaget. Vi förväntas vid varje möte att kunna ta ställning till synnerligen avgörande frågor för Ålands framtid utgående från en presentation, oftast muntlig, från antingen lantrådet, ministern eller en tjänsteman. Det är klart vi ställer upp och gör det, men det är en otrolig skillnad mot att ha en parlamentarisk kommitté där man i lugn och ro och med tillgång till alla handlingar kan göra en bedömning.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Man får väl ta i beaktande den situation som har varit. Självstyrelsepolitiska nämnden har fått tillgång till all information och i snabb hast. Den verkligheten har också landskapsregeringen levt under det här senaste året. Vi har gjort precis på det viset att all information vi har haft, vilket jag också uppskattar så har nämnden ställt upp till hundra procent och med kort varsel har man blivit inkallad. Så för min del igen så tycker jag att det har fungerat väldigt, väldigt bra. Det är den verkligheten som vi har haft under det här året. Den har varit djupt otillfredsställande också för landskapsregeringen, men vi har försökt efter konstens alla regler att leverera material, resultat och tydliga ställningstaganden.

Jag har sagt det förut men jag säger det igen, jag kan stå här med precis käpprak rygg och säga att vi har försökt göra precis allt. Min målsättning har varit att vara helt tydlig och transparent. (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Där har vi lite olika syn på hur man bäst kunde utnyttja lagtingets kunnande i den här processen. Det är naturligtvis lantrådet och landskapsregeringen som avgör det här och under vilka premisser.

När det gäller det som nämns i motionen om ett slutligt förslag så bakom den skrivningen är, som lantrådet förstår, all den juridiska processmassa som finns att hantera på åländskt botten, för att vi faktiskt ska ha ett förslag som är hållbart. Där har vi fått inspel från otroligt många instanser, inte minst från justitiekanslern. Det är nog bara genom att sätta sig ner och faktiskt göra ett gediget arbete paragraf för paragraf som vi klarar av att lagstifta inom ramen för Republiken Finland, där man inte tvekar att använda både grundlag och EU-rätten mot oss. Det är det som vi menar med att ha ett helhetsförslag som är hållbart.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi talar om två helt olika saker. Jag har redogjort för det här något kaotiska året där nämnden har ställt upp med den äran och där vi levererar det material som har funnits. I förvaltningen har man gått på knäna för att kunna leverera det material till Helsingfors som man har bett om.

Nu pratar vi om en helt annan process och det är att liksom att samla trupperna och fundera vidare på hur vi ska gå vidare med självstyrelselagen. Och jag har sagt i salen här, jag sagt det i självstyrelsepolitiska nämnden och jag har sagt det till finans- och näringsutskottet att vi ska prata ihop oss vad som är det bästa sättet, hur vi ska lägga upp det här arbetet vidare.

Jag tycker att det är synd om man på det viset markerar och tar sådana här saker till en omröstning. Jag tycker det bästa är att vi försöker prata ihop oss och får något som alla tycker att känns okej och tillfredsställande. Men det är förstås centerns val att göra på det här viset och jag tycker att det är synd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! För min del har jag som medlem i självstyrelsepolitiska nämnden haft ett bra och konstruktivt samarbete med landskapsregeringen i den här frågan både officiellt och även inofficiellt, får man väl säga, eftersom det inte bara är i självstyrelsepolitiska nämnden de här diskussionerna förts, utan de förs också utanför det rummet. Vi försöker alla dra åt samma håll och det är bra.

Det har varit en exceptionellt svår tid och är, får jag säga, för vi är mitt inne i den här processen fortsättningsvis. Vi vet inte hur det här slutar ännu riktigt.

Men man försöker fundera på vad man kunde göra annorlunda och göra så att vi blir ännu starkare inför framtiden.

För min del har jag kommit fram till att jag hoppas att den som bildar landskapsregering efter nästa val, han eller hon, försöker forma en kvalificerad majoritet i lagtinget så att man har minst 20 ledamöter bakom sig som lantråd. Jag tror faktiskt att man blir en starkare förhandlare när man far till Helsingfors, att man förhandlar och vet att man kan (… taltiden slut). 

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman!  Det är sant som ltl som Roger Nordlund sade att det har pågått många diskussioner, många pannor i djupa veck och man har fått gnugga geniknölarna åtskilliga gånger. Det uppskattar jag. Jag känner inte heller att jag eller landskapsregeringen inte skulle ha försökt ta tillvara på denna erfarenhet och den kompetens som finns i hela lagtinget.

Och det är ju precis just därför som det ju funnits ett syfte med att diskutera med nämnden eftersom vi vet att vi behöver kvalificerad majoritet. Ska vi godkänna en proposition så bör vi få kvalificerad majoritet och så har det varit. Å ena sidan har det varit Ålandskommitténs betänkande och den slutprodukten, å andra sidan har det varit de förändringar som man har velat göra på rikssidan och sedan lagtinget och självstyrelsepolitiska nämnden. Vi har ju hela tiden behövt förvissa oss om att lagtinget godkänner det här. Har vi kvalificerad majoritet? Det har jag sagt i de diskussioner som jag haft med Helsingfors att det här accepteras inte, men det här kan vi gå vidare på. Vi har varit tydliga mot Helsingfors också. Jag skäms inte för det arbetet heller, inte en sekund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Så är det, fru talman. Jag tycker att landskapsregeringen har hållit den linjen som självstyrelsepolitiska nämnden har slagit fast väldigt bra hittills och det ska landskapsregeringen ha heder för.

Det jag försöker diskutera kring nu är: Hur kan vi bli ytterligare starkare och hur kan vi bli mer dynamiska i de förhandlingar som vi ändå måste föra med Helsingfors nu och framöver? 

När det gäller självstyrelseutvecklingen så tror jag att man som lantråd är starkare om motparten, Finlands regering, vet att den person man pratar med har en egen kvalificerad majoritet bakom sig och det som man kommer överens om, det kan man också få igenom i Ålands lagting.

Nu har vi sådana situationer att det är i nämnden som ribban sätts. Jag ger all heder åt lantrådet Katrin Sjögren för att man fört den linjen. Men jag tror att dynamiken i förhandlingarna blir bättre (… taltiden slut).  

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det säkert och det är ju ett önskescenario för ett lantråd in spe att ha en kvalificerad majoritet. Å andra sidan så har ju inte verkligheten, att man har haft en kvalificerad majoritet bakom sig, sett ut så på många år i Ålands lagting. Målsättningen måste ju vara att man har en så bred majoritet som möjligt när det handlar om självstyrelsepolitik och oberoende om man ska kunna driva igenom förändringar med en kvalificerad majoritet när det gäller grundpelarna i självstyrelselagen; jordförvärvslagstiftning, näringsrätt och sådana saker. Ambitionen är ju ändå att man ska få så många som möjligt med sig i de stora och viktiga frågorna som har implikationer långt, långt in i framtiden. Men jag håller med om det absolut, så ska ju ambitionen vara.

Jag tackar ändå för erkänslan från ltl Roger Nordlund att man ändå tycker att samarbetet med självstyrelsepolitiska nämnden har varit hyfsat bra och konstruktivt. Det är min uppfattning också. Så jag tackar specifikt ltl Roger Nordlund för det arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag upplever från sidan om att det har fungerat mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden. Det har funnits en bra dialog, vilket vi också tyckte när vi har diskuterat i finans- och näringsutskottet.

I betänkandet skriver vi: ”För att på Åland fortsättningsvis säkerställa ett brett politiskt samförstånd i arbetet med ett nytt självstyrelsesystem bör det fortsatta arbetet ske på ett sätt så att en bred politisk representation uppnås”. Det betyder inte heller att man behöver skriva på näsan att det ska vara parlamentariskt, utan här har lantrådet möjlighet att plocka ihop sitt Dream team och se vem som hamnar på avbytarbänken i så fall på grund av att man har en representation redan parlamentariskt. Man ska mera se vilka spetsanfallare har vi att sätta in och se vad vi kan få ihop för lag. Här är det nog viktigt att vi tänker på laget som helhet mera än att vi ska ha med precis alla. Vad vi för kontakter till Finland och vad är det bästa för Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis så är det, ltl Winé. Ltl Winé uppfattade saken korrekt, inte har vi i landskapsregeringen låst några positioner och det ska vi inte göra heller. Det finns ett öppet sinne och möjligheter att diskutera hur vi på bästa sätt kommer vidare med den här frågan och vässer argument. Jag tycker också att det är viktigt att ha erfarenhet, men det måste ju komma nya generationer självstyrelsepolitiker också. Den nya generationen av åländska politiker måste lära sig självstyrelsesystemet och slå vakt om det. Det är viktigt att ha både breda erfarenheter och nytänkande politiker.

Ltl Göte Winé, replik

Sedan är det viktigt att förtydliga att texten i betänkandet inte motsäger det som den här motionen säger. Men det är lantrådet, landskapsregeringen som har förhandlingsmöjligheterna, ska vara den som förhandlar och som får sätta ihop sitt lag, hur det ska se ut och framförallt hur man jobbar bäst. Men det viktiga är – som man skriver i betänkande - att det finns en bred politisk representation för att komma framåt och det är det som är det viktiga.

Jag tycker att man ska se framåt. Vi har i Finland ett valår. Vad händer där? När blir det förhandlingar igen och med vem? Här blir det egentligen att avvakta och titta lite också hur man gör och när det blir. Tack lantrådet!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis så är det. Det som vi med säkerhet vet, oberoende hur det går med det här ekonomiska kapitlet nu - är att de här utmaningarna kommer att fortsätta in i nästa mandatperiod, både för nästa riksregering, för nästa landskapsregering och för nästa lagting. Eftersom man stöper om hela förvaltningen på rikssidan så har det och kommer att få stora konsekvenser för Åland. Så det här arbetet kommer absolut inte på något sätt att mattas av utan det kommer att fortsätta i nästa mandatperiod.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Plenum avbryts för lunchpaus. Vi återkommer till fortsatt diskussion klockan 13 00.

Talmannen

Plenum återupptas.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Jag märkte igår och kanske också lite idag att debatten har varit mycket runt kortrutten. Jag har förstått att en del har reagerat på att det pratas hemskt mycket kortrutt och kanske inte så mycket annat här trots att det är en budget.

Jag själv tänker hålla mig till något helt annat. Som jag kanske tidigare också har förfäktar över så gäller det detta mer jämställt och kvinnofrid som är en mycket viktig sak.

Tittar vi i budgeten så har man ganska mycket skrivningar i budgeten från landskapsregeringen. Men jag saknar ganska mycket och egentligen saknar jag helt utskottets resonemang utgående från det ok som vi har med framförallt kvinnofrid.

Vad det gäller jämställdhet så har landskapsregeringen påbörjat arbetet med lönerna för att få jämnare löner eftersom man har gått in för att höja vissa minimilöner. Det är en påbörjan av det fast man gärna vill att det ska gå lite fortare. Det är väl inte så lätt i den branschen.

Det är mest kvinnofridsområdet - och speciellt nu inför julen - som är jätteaktuellt i samhället. Det finns mycket förväntningar i hushållen och hos barn om att det blir en fridfull jul och lugnt och skönt för många där hemma.

När vi nu läser statistiken så kan vi konstatera att det egentligen är precis tvärtom. Det här är lite beklagligt. Speciellt tycker jag det är beklagligt att det inte har debatterats mera i lagtinget och att inte utskottet heller desto mera har haft ett resonemang kring hur man ska göra så att det blir lite lugnare.

Tittar vi på statistiken i Sverige och vad som t.ex. sker inom hemmets väggar så räknar man med att det polisanmäls 20 000 fall per år när det gäller kvinnomisshandel. Kriminologen Leif GW Persson uppskattar att det förekommer 300 000 så det finns ett jätte mörkertal.

Applicerar vi detta på Åland så kan vi konstatera att det sker ungefär tre fall av kvinnomisshandel per dag på Åland. Det är lite förvånande att man inte lyfter detta mera i olika debatter. Det är jättemånga som lider av det här.

Jag brukar resonera som så att om det skulle ske motsvarande i trafiken, t att tre stycken skulle bli svårt skadade i trafiken varje dag så skulle vi antagligen debattera detta i timtal här i lagtinget. Vi skulle tillsätta arbetsgrupper, vi skulle kräva mera polisövervakning, vi kanske skulle kräva högre straff och vi skulle kräva högre utbildning i bilskolorna osv. Men detta tysta dolda problem fortgår med tystnad oftast. Det kan förstås bero på att det inte är så lätt att åtgärda. Men det är ändå någonting som i alla fall måste göras något åt.

Tittar vi sedan hur vi har det i strukturerna här i landskapet så brukar jag ofta jämföra det med jakten. Vi har två tjänstemän inom jakten som till stor del berör 95 procent av männen. När det gäller jämställdheten så har vi bara en tjänsteman och detta berör 95 procent av kvinnorna. Vi fortsätter den här traden att det här med manligt är jätteviktigt att underhålla, men den kvinnliga sidan och sådant som ofta är förödande för familjer och barn så där tillsätts det egentligen inte tillräckligt med resurser.

Jag tycker att man borde fundera på att tillsätta en form av krisgrupp för det här, förutom det som står i budgetförslaget. Man skulle fundera på det i alla fall. I den krisgruppen skulle då en representant från varje lagtingsparti sitta, lite typ det som fanns tidigare när det gällde den här jämställdhetsgruppen som fanns som jag själv satt med i. Man fick jättemycket insikter i problemen och då hade man ju själv mycket idéer hur man borde åtgärda det. Jag tycker att hela lagtinget, en från varje grupp, borde sitta i en krisgrupp för att gå igenom och diskutera som ett stöd till regeringen och till den ensamma tjänstemannen hur man går vidare och jobbar med det här. Jag tror att det skulle göra ganska mycket.

Det var ett tag sedan metoo var aktuellt, men det har försvunnit det också. Ingen pratar om det mera. Det var aktuellt en kort tid och sedan försvann det. Det gäller nog att vi alla, på något vis, undanhåller det här så att man i alla fall på något sätt får bukt med det.

Sedan har vi också det här med trakassering av flickor i skolorna. Vi vet att över 40 procent av flickorna i våra landskapsskolor blir sexuellt trakasserade minst en gång medan de går där. Det här är också sådana saker som egentligen är ett jättestort dolt problem på Åland och förstås överallt. Men vi som ett litet samhälle har möjligheter att nog göra mera än vad vi gör. Jag beskyller ingen utan det här är ett gemensamt ok som vi måste jobba mera med.

I första hand komplettering till det här -fast det inte finns ett rejält förslag i en motion - så tycker jag ändå att till detta som står så borde regeringen nog fundera på att tillsätta en krisgrupp där alla regeringspartier har en representant. Helst också att man kunde få en tjänsteman till inom jämställdhetsavdelningen så att man mera kunde få insikt i problemen och kanske också få någon form av dellösningar. Tack.  

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Runar Karlsson lyfte traditionsenligt det här den här frågan. Som feminist ser jag väldigt stark koppling till våra normer i samhället. Jag anser att efter metoo gick det en svallvåg genom samhället och det försiggår visst diskussioner. I många av de forum där jag vistas, både fysiskt och digitalt, så visar sig spåren av metoo på ett mycket, mycket aktivt sätt. Framförallt att folk reflekterar till exempel kring hur man bemöter sina egna barn och frågan om att lära sina barn sätta gränser. Broschyren ”Stopp min kropp” som Rädda Barnen har gett ut så tror jag att aldrig har delats ut så flitigt som under året efter metoo för att ge ett exempel.

Men jag vill också lyfta lantrådets arbete med maskulinitetsnormen. Jag hoppas att jag får möjligheten att utveckla det under en andra replik.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tror att metoo var en jättebra grej. Det var bra att det for som en farsot runt stora delar av världen. Men det gäller nog att vi underhåller hela tiden, och det är därför som jag väljer att ta upp det här lite nu och då.

I mitt hjärta värker det när jag tänker på de drabbade. Det är så. Det är fruktansvärt. Det beror säkert på att jag satt i jämställdhetsdelegationen och fick den här insikten. Vi fick intervjua dem som var nära till det här våldet och då märkte man att det här är ju helt galet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jo, talman, så är det och det drabbar inte bara den som är direkt våldsutsatt, utan familjerna och särskilt barnen i den här typen av relationer så mår generellt fruktansvärt dåligt.

Men jag vill lyfta upp att nuvarande lantråd har lyft maskulinitetsnormen och ordnat flertalet föreläsningar under den här mandatperioden kring den frågan. För en viktig del är att lära våra döttrar och kvinnor runt om i samhället att ingen annan än du äger din egen kropp och har rätt att sätta gränserna för den.

Men det som är minst lika viktigt är att lära unga pojkar och unga män hur man hanterar sin omgivning. Där tycker jag att vi har fått många goda insikter genom de föreläsningsserier som har förekommit under den här mandatperioden. Det har funnits flera helgdagar kring det ämne och jag tror att det är jätteviktigt att jobba där. Det är ett viktigt förebyggande arbete, inte bara när det gäller våld i nära relationer utan mot våld och kriminalitet i allmänhet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, jag tycker att landskapsregeringen har bra skrivningar när man läser i budgeten på sidan 21 och 22. Säkert jobbar lantrådet jättebra med det här. Det gäller liksom att vi alla försöker hjälpas åt och dra åt samma håll. Det här är ingen fråga mellan regeringen och opposition. Det här är nog en samhällsfråga i stort och kanske det största samhällsproblemet vi har på Åland egentligen om vi riktigt börjar syna det lite under ytan. Det är bra att ltl Ingrid Johansson har den här attityden att vi diskuterar och vi försöker hjälpas åt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack Runar Karlsson! Det är jätteviktiga ord som man inte får glömma.

Det är lite som ledamoten sade, vi hade metoodebatten och sedan har det inte hörts så mycket. Det har varit ganska tyst egentligen. Jag hoppades att det skulle hända mera och bli någonting mer.

Ltl Karlsson var inne på skolorna. Jag vill upprepa lite det som jag pratade om i metoodebatten, man borde jobba mer med värderingarna framförallt med pojkarna. Det finns färdiga projekt att köpa in i vår omnejd.

Ett annat forum är idrottsrörelsen som har ”Locker Room Talk”. Det är jätteviktigt för där blir det också otroligt starka värderingar ibland. Det här är det någonting som man behöver ta tag i och verkligen jobba med, framförallt att jobba med män och pojkar (… taltiden slut).

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Inom idrotten går det att göra mycket. Jag tror att den här gör ganska mycket nytta också vad gäller det här med pojkflicka. Det är inte ovanligt att flickor till och med spelar i pojklag osv. Jag tror att det är en bra grej. Det gäller liksom, som sagt, att mala på. Attityderna är viktiga. Man ska absolut börja redan i skolorna. Vi måste på något vis ge skolorna mer resurser så att man kan mera. Nu förekommer det säkert ganska mycket i skolorna redan idag misstänker jag. Lärarna försöker förklara vad hyfs är osv. det tror jag, men det verkar som det skulle finnas mycket mer att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Det är ju så. Någonting som jag saknar och som fanns ganska mycket i slutet av 90-talet är killgrupper som fanns på ungdomsgårdarna. Där hade man också diskussioner.

Vi behöver jobba på flera fronter tillsammans och diskutera hur man kan göra det här. Det är annars lätt att det växer upp attityder och felaktiga normer. Det här är en norm som man måste jobba med hela tiden på olika plan. Dels har vi skolan som gör sitt bästa men vi har också idrottsrörelser, som jag tog upp, och sedan har vi också fritidsverksamhet och där är det jätteviktig att man satsar på att jobba med just normer och värderingar kring olika saker. Tack Runar Karlsson än en gång!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Jag har ju själv sysslat mycket med juniorfotboll i mina dagar och där hade jag både pojkar och flickor som umgicks och spelade. I det sammanhanget tror jag nästan aldrig att jag hört att pojkarna skulle använda fula ord eller vara nedvärderande mot tjejerna. Det kan bero på att man har lärt sig att fotboll är ett lagspel. Vi är tillsammans och vi ska spela ihop oss. Jag tror att det nog är bra att få in allt fler som håller på med idrott. Då gör vi någonting tillsammans. Det är en bra grej, tror jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson tog upp ett viktigt och ett angeläget ärende.  Inledningsvis i stora drag stöder jag dina tankar. Det är helt okej att den här frågan lyfts upp på nytt och det måste den faktiskt få göra.

Jag kanske inte är lika pessimistisk som ltl Karlsson var här, att metoo håller på att försvinna. För jag har nog den uppfattningen att det här diskuteras fortsättningsvis i samhället, bl.a. metoo, Dammen brast och olika saker och det har gett upphov till massor av åtgärder som faktiskt framkom här i tidigare replikskiften.

Men jag ger Karlsson helt rätt i att den här debatten måste fortsätta, den får inte tappa fart och stanna av utan den måste hållas vid liv. En eloge till dig, Karlsson!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Det är möjligt att jag är pessimist. Jag har också gamla siffror. Ser vi till exempel på vad som händer i skolorna när det gäller trakassering av tjejerna och där de är utsatta för hot och kanske mera mest på den sexuella sidan, så finns det siffror från 2014 som definitivt är alarmerande. Det skulle vara intressant om man gör något liknande och ser om det har hänt någonting där. Har attityderna förändrats? De är i alla fall i den åldern, när de inte är så gamla ännu, som man väl ska hinna lära om dem, om man säger så.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Det är riktigt som ltl Karlsson sade. Man måste titta på den här frågan, olika statistiska uppgifter och hur det har utvecklat sig.  Hela den här diskussionen måste följas med.

Attityder nämndes och där tror jag nog att vi alla är inne på rätt spår för det är mycket attityder som det handlar om.

Sedan kan jag också nämna vidare att processen fortsätter i polisstyrelsen där jag har förmånen att sitta. Där har vi också tagit upp det här i budgeten att våld i nära familjerelationer fortsättningsvis ska vara ett prioriterat område.

Karlsson nämnde inledningsvis om jul och julfrid. Jag kan av erfarenhet berätta att det är jättetråkigt när man driver en process och man skriver gärningstid 24.12.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Igen, läser man på sidan 21 och 22 i budgeten så kan man ju konstatera att det finns mycket som man håller på med. Detta sammantaget så måste man i alla fall tro att det ger och kommer att ge resultat, annars vore det väl jättekonstigt.

Men, som sagt, det gäller liksom att vi håller grytan varm.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Tack för det. Tack ltl Karlsson för ett mycket viktigt anförande. Det är ju så många som har sagt så mycket redan så det blir lätt att man upprepar saker och ting.

Men det är viktigt. Personligen så har jag närstående som sitter just i en sådan här situation där man har varit utsatt för misshandel och man lever med det liksom under många, många år. Och det är inte bara en person utan hela familjer som drabbas av det här.

Ett tips är Medlingsbyrån som finns i Mariehamn - som gäller för hela Åland – där finns det hjälp att få när man hamnar i en sådan här situation. Man kan medla i sådant här för att skapa mindre trauma framöver.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, det finns mycket hjälp att få. Sedan ska man komma så långt att man ska be om hjälp också, det kan ofta vara tröskeln hos en del.

Men, som sagt, vi hoppas och tror att det som det jobbas med så ger resultat och det tror jag säkert.

Vi får fortsätta ha det här ärendet varmt och göra vad vi kan allihop så att alla förhoppningsvis inkommande jul får fridfullt, i alla fall att de flesta får en vit jul och då menar jag inte snö.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! I debatten har det förts fram att Föglö kommun baserade sitt utlåtande på den presentation som privata initiativ har fört fram om tunneln, på de kalkyler som har presenterats, och lagtingsledamöter har också här nu under debatten sagt att tunneln är lönsammare än landskapsregeringens alternativ till kortrutten. Vi har hört ltl Jörgen Pettersson säga det, vi har hört ltl Harry Jansson säga det och vi har också hört ltl Stephan Toivonen påstå att de här kalkylerna inte är vagt presenterade såsom vi skriver i vårt betänkande. Vi skriver att de här ekonomiska förutsättningarna är vagt presenterade.

Efter det har det även skickats ut kalkyler till alla lagtingsledamöter. De har också presenterats i insändare. Allmänheten har fått en uppfattning om att det här tunnelalternativet är billigare. Det här matas ut om och om igen.

Med anledning av detta tänker jag gå igenom lite av de här kalkylerna och peka på en del frågetecken eller brister, ni får välja hur ni vill tolka det.

De här kalkylerna har skickats ut till alla och de är också sådant som allmänheten har fått ta del av. Man ser då hur de har räknat fram år för år vad det här innebär för tunnelalternativet. Det finns även en del antaganden med och siffror på vilka investeringar man förväntar sig.

Den första punkten är att man kan ha ett frågetecken kring att tunneln verkar bli lönsammare för varje ny insändare eller kalkyl som presenteras. Det är sådant som hissar ett frågetecken för mig. Jag börjar då fundera vad det här egentligen betyder.

En annan sak man kan fundera är att de presenterar att tunneln skulle kosta totalt - med biljettintäkter - någonstans runt 3, 5 miljoner per år. Men bara genom att jämföra med det tunnelunderlag vi hade i lagtinget år 2006 och det som har tillkommit, de här två alternativen 2012, så fanns där tre olika tunnelvarianter beräknade. En som var utan säkerhetsrum, en med säkerhetsrum och sedan ytterligare en med mellanvägg i betong. De här tre olika tunnlarna hade olika bredd. Tar man då den allra billigaste och smalaste varianten av tunneln, utan säkerhetsrum, och räknar med en riktigt låg ränta, vi väljer den absolut lägsta räntan, bara 1 % ränta, så blir kapitalkostnaderna bara för den sex miljoner euro per år. Hur det då går att få den här för strax under 3 miljoner euro per år är för mig en gåta. Men det är ett frågetecken direkt bara som man kan fundera på i jämförelsen.

Tittar man sedan ytterligare på den tredje punkten som jag har funderat på i kalkylen så ser man i det här kassaflödet att det efter 30 år visar negativa tal, för då har man ju överlåtit tunneln gratis om jag förstått det här rätt. Men att det visar negativa tal betyder då att vi ska få in intäkter, vi ska få in pengar på något sätt. Då tittar man på underlaget; var får vi in pengar. Jo, det är biljettintäkter, det är den enda posten som finns, 1,2 miljoner euro per år. Men år 31 är siffran minus 3,16 och den ökar bara år för år tills att år 40 vara 5,62 miljoner. Men det kan väl inte bli mer än 1,2 miljoner som man kalkylerar i biljettintäkter? Här finns det också ett frågetecken eller en brist. Var kommer alla miljoner ifrån in i kalkylen? Det kan ju vara nåt fel i formen eller vad det nu kan vara. Men det är också ett frågetecken som man kan fundera på.

Fjärde punkten, biljettintäkterna igen, 1,2 miljoner euro per år, det kan man ju också fundera på med tanke på att hela skärgårdstrafiken idag genererar 1,2 miljoner euro i biljettintäkter per år. Nu ska man få in detta på en enda tunnelsträcka. Frågan är då om intäkterna är överskattade. Det kan vara så. Det kan man också fundera på.

Den femte punkten i kalkylen som jag har tittat är att investeringskostnaderna innehåller en massa egna grova uppskattningar. Till exempel kan man se att elmatning av Svinö-Gripö beräknas till 3 miljoner euro. Var den siffran kommer ifrån vet jag inte? Men den verkar vara överdriven.

Det står också att man uppskattar två färjfästen på Svinö när det bara borde vara ett färjfäste. Man har räknat med hamnuppdateringar Överö-Långnäs till exempel som inte bör räknas med i vår beslutade kortrutt.

Kalkylen utgår ifrån…

Talmannen

Ett ögonblick ltl Carlsson. Talmannen vill påminna om att när vi för debatter och resonemang här i salen så om man riktar sig mot någon specifik, ett företag eller en organisation så är det också viktigt - om det är kritik som framförs - att de borde ha möjlighet att i så fall kunna uttala sig. Jag utgår ifrån att det här kommer att ställas i relation till landskapsregeringens förslag, att det är det som är slutklämmen kring det.

Talmannen har ordet.

Varsågod, Petri Carlsson, ni får fortsätta.

Ltl Petri Carlsson

Jag antar att uppgifter som är presenterade och levererade till utskottet och sedan också presenterade för allmänheten - och om vi hänvisar till dem i vårt betänkande att de är vagt presenterade, som också har förts fram i debatten från olika lagtingsledamöter - att det måste vara möjligt att diskutera dem. Jag kan inte förstå att inte det skulle vara möjligt då, så jag fortsätter helt enkelt.

Kalkylen utgår ytterligare från en massa sidoinvesteringar på 9 till 16 miljoner euro som finns under en investeringspunkt, medan tunneln inte gör det. Där är investeringskostnaden noll. Så här jämför man normalt inte investeringar, på den ena sidans beräkningar har man noll i investeringskostnaden och på den andra så har man lagt in 9 till 16 miljoner i investeringar. Det är också ett frågetecken. Man kan fundera över varför man gör så.

Till sist tänker jag nämna ytterligare att det ska amorteras 600 000 euro per år i tunnelkalkylen, det är så som det står där. Sedan eftersom det sagts att tunneln ska överlåtas gratis efter 30 år så då måste man ju räkna att dessa 600 000 i amorteringar per år i 30 år - för sedan får man den gratis - det blir 18 miljoner euro, 0,6 miljoner gånger 30 år blir 18 miljoner euro. Tunneln skulle kosta 18 miljoner euro bara. Det känns också som någonting konstigt. Det verkar ju bara bli billigare nu ju längre vi väntar med de här kalkylerna.

Det finns många frågetecken. Jag har presenterat ett tiotal punkter med frågetecken som flera ledamöter här baserar sina påståenden på, att det här är lönsammare än landskapsregeringens kortrutt.

Jag tycker att man ska ta reda på lite mer och analysera, åtminstone det underlag som finns tillgängligt, innan man går rakt ut bara och påstår att det är lönsammare.

Det är möjligt att alla de här frågorna får svar, men det vet jag inte. Jag tycker att det finns mycket frågetecken, och det kan vara en hel del av det här som faktiskt är riktiga brister. Bara på den här lilla genomgången så såg man att det fanns ett tiotal punkter som verkar mycket märkliga. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag reagerade också på att jag tyckte att en del beräkningar var lite vidlyftiga. Men så här djupt har jag inte gått i analyserna som ltl Carlsson. Men jag sade igår att ”allt går att sälja med mördande reklam.” Reklamen har ju varit stor och kanske det finns felaktiga uträkningar, det vågar jag inte säga.

Det som jag tycker att är märkligt är att det har tagits in lite uppgifter härifrån och därifrån som härrör sig från trafiken från i stort sett i hela Ålands skärgård.  

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här är en komplex kalkyl. Det är komplexa beräkningar att räkna på. Landskapsregeringen hade tidigare i det material man gjorde både 2006 och när man tog fram dessa två alternativ - alternativa beräkningar 2012 - ett omfattande arbete för att ta fram siffror.

Det är en komplex kalkyl, det är svårt att liksom räkna ut det här och det är något man måste göra som tar lite längre tid.

Som lagtingsledamot eller kanske som en kommunstyrelse i en viss kommun så kan man inte bara basera sig på en parts information, ta det med hull och hår och säga att nu är det så här att det är lönsammare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja tacka finans- och näringsutskottet ordförande Petri Carlsson för det här förtydligandet och ett bra analytiskt material. Vi har ju väldigt lång gemensam erfarenhet. Jag har stort förtroende för ledamotens uträkningar och analyser. De brukar nästan alltid stämma.

Sedan är det märkligt att man inte får diskutera kritiskt de siffror som ändå har funnits i våra lokala tidningar och som vi ändå ska basera våra beslut på. Så jag tackar för det här inlägget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack för det förtroendet. Dock vill jag återigen poängtera att det som jag mest ville poängtera var att det uppstår en massa frågeställningar när man läser materialet. Det finns antagligen mer material under eller någonting annat som jag inte känner till eller som har presenterats, men det väcker en hel del frågetecken när man börjar fundera i de banorna. Det kan finnas saker som gör att vissa saker här får svar och att det är korrekt beräknat en del av det.

Men det är så många frågetecken och så mycket brister som jag ser i det som har redovisats så att man kan inte påstå att det är lönsamt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ändå skattebetalarnas pengar som vi ska använda när vi ska både bygga broar och eventuellt analysera möjligheter till tunnlar osv. Så ett kritiskt tänkande och goda ekonomiska analyser ska nog ligga till grund före vi börjar använda skattebetalarnas pengar för lättvindigt. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Utskottets ordförande Petri Carlsson ställde frågor angående finansieringen av tunneln, tio stycken som han har analyserat och som han tycker att brister i beräkningen.

Men när man tittar på hörandena i utskottet så har det varit representanter för det här bolaget dit som hörande i utskottet. Ställde inte ordförande de här frågorna direkt då när man hade chansen? Utan nu från talarstolen kommer man fram med de här frågeställningarna. Jag är lite förvånad faktiskt, att man inte har benat mera i de här finansieringarna när man hade möjlighet i utskottet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är en synnerligen berättigad fråga och bra att frågan ställdes. Ja, vi har hört det specifika företaget i utskottet. Men vi fick inte ta del av materialet förrän efter att hörandena hade varit.

Det här är någonting som har skickats ut sedan till alla lagtingsledamöter, ni har fått det, du också, i din e-post precis som jag. Jag har nu tittat igenom det inför debatten för att kunna redogöra för att det finns en hel del brister i det här. Vi begärde att få in materialet till utskottet från de hörande förstås, men det kom in strax innan vi tog betänkandet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är olyckligt förstås om man i samband med hörandena inte får ta del av deras kalkyler.

Men detta oaktat, eftersom det så många frågetecken som räknas upp, så borde det väl ändå vara skäl att fortsätta diskussionen med dem och diskutera om de här bristerna är verkliga eller om det är fel i Petri Carlssons tankesätt när han tittar på de här kalkylerna.

Jag tycker ändå att inte ska förringa det arbetet som det här bolaget har gjort för att komma fram med andra alternativ.

Jag får den uppfattningen att man skuffar åt sidan och helst vill påstå att den här finansieringen inte är relevant.

Om inte finansutskottet kommer att göra det så tycker jag att det kunde vara skäl att skicka bud till landskapsregeringen att man skulle diskutera den här frågan med (… taltiden slut). 

Ltl Petri Carlsson, replik

Nej, jag tycker inte att jag förringar det arbete de har gjort i övrigt på något sätt. Vi skriver också att alla de tekniska förutsättningar som de presenterade antagligen är fullt genomförbara. Men de ekonomiska förutsättningarna är vagt presenterade.

När vi har fått de här kalkylerna nu här i slutstunden inför debatterna så kan man titta igenom dem. Då har också ni alla andra haft möjlighet till det. Bara på basen av den genomgång jag gjorde ganska snabbt så hittade jag de här tio frågetecknen. Det är då för mig en gåta hur lagtingsledamöter kan stå här och påstå, med det underlaget som bas, att det här är lönsamt, för det har påståtts här i debatten. Jag nämnde till och med vilka ledamöter som har påstått det, och det finns också ledamöter som påstår att det här underlaget inte är vagt när det faktiskt är det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det som är bra med oss alla här är att vi har olika kompetenser och olika kunskaper.

Vi har fått ta del av siffror tidigare som jag tycker att sett jättebra ut.  Nu kommer ltl Petri Carlsson med sina synpunkter och funderingar kring detta och det uppskattar jag, för det är kanske saker som jag inte kan och lyckas se. Men ltl Petri Carlsson Karlsson gör det och därigenom blir det ganska intressant när man lyfter upp det här och funderar om det här stämmer. Blir det så här verkligen?

Sedan är det inte vi som ska bereda det utan det blir landskapsregeringen slutligen. Men jag tycker att det är förtjänstfullt att man lyfter upp detta och har funderingar. Man sågar dem inte, men man ifrågasätter om det här kan stämma. Det tycker jag att vi ska göra här i Ålands lagting. Jag vill tacka för ett mycket informativt och bra anförande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, skulle det här behöva beredas, vilket jag antar att det kommer att behövas om man går vidare med det som vi också skriver i utskottet, så kan det bli en fortsättning på landskapsregeringens nuvarande planer med kortrutten med en tunnel så småningom. Då måste detta beredas ordentligt. Man måste göra de här kalkylerna noggrant, se till att man väger in allting och ha en neutral part som gör uträkningarna så att vi får ett så korrekt och bra material som möjligt.

Det är inte finans- och näringsutskottet som ska bereda det här, det håller jag helt med om, så det slipper både du och jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson för ett gediget arbete igen. Det här belyser lite grann vad jag nämnde i replikskiftet igår. Det är för dåliga underlag för att vara så konkret, så beslutsamt och när man säger att nu är det bara att gå vidare för att tunneln betalar sig, det är liksom inga bekymmer.

Nu kommer det ordentligt med material som visar att man måste göra en djupare analys av allting för ett underlag för att eventuellt ta framtida beslut om en tunnel. Så det högaktar jag.

Det finns någonting som säger att ”när någonting är för bra för att vara sant så är det oftast inte sant.”

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jo, så kan det säkert vara. Om det är för bra för att vara sant så är det inte sant. Jo kanske det, men det finns ofta flera sanningar också. Vi har sett siffror presenterats nu när det gäller kortrutt. Skulle vi redan ha gått in för en tunnel så har vi de senaste dagarna i media sett det presenterat att vi skulle ha tjänat många, många miljoner. Det är också presenterat med vissa glasögon på sig, det vill säga om man skulle göra en massa förändringar i kortrutten på andra ställen än där tunneln ska gå då hade man sparat 30 miljoner. Det finns en viss rad där det står kortruttsinbesparingar 30 miljoner. Ta bort den raden så blir det plötsligt dyrare med tunneln, och de 30 miljonerna handlar ju om att man gör ändringar på några andra ställen än där tunneln ska vara.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är inte allt för ofta som ltl Carlsson och jag är helt överens. Men denna gång måste jag ge honom en eloge för det omfattande arbete som han har lagt ner på att belysa de glädjekalkyler som kommit fram. Han har mitt fulla stöd i den här frågan. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! 2017 var det många av oss som berördes djupt av en insändare från signaturen ”kämpande förälder”. Föräldern skrev bl.a. ”Att få hjälp för ett diagnosbarn borde vara lika självklart som att få hjälp ifall barnet har diabetes, hjärtfel etcetera men tyvärr är verkligheten inte så. På Åland är det olika beroende på vad barnet har för fel om man får hjälp. Det är i det stora hela inget fel på personalen, de är fantastiska människor som brinner för sitt jobb och gör allt vad de kan men de har inte resurser. 

Barn med psykisk ohälsa (ADHD, autism etc.) måste få hjälp genast, även de barn som gränsar till en diagnos måste få hjälp. Man bör minnas att psykisk ohälsa och ett negativt beteende har en tendens att smitta till familjens övriga barn. Därför är det ännu viktigare att sätta in resurser i så tidigt stadium.

På Åland har vi många hemmasittare, barn och ungdomar som på grund av sin diagnos inte klarar av att gå i skolan, alltså inte att förväxla med traditionell hemundervisning. Dessa barn bör få hjälp i ett tidigt skede, är du hemmasittare i tonåren är risken stor att du aldrig lyckas komma ut i arbetslivet”. Detta från signaturen kämpande förälder.

Vi förde en intensiv debatt i lagtinget och regeringen hänvisade till Boost och att satsningarna på den skulle bli en lösning. Boost gör många bra saker men Boost kan inte förväntas lösa allt.

2017 berättades från Boost att de största problemen för dem är att de inte har full koll på hur många unga de missar och som kan sitta ensamma hemma eftersom det inte finns någon egentlig statistik om dessa ungdomar. När unga har gått ut grundskolan finns nämligen inget uppföljningsansvar. Ett antal finns i Boosts rullor men därifrån berättas att var och en av de ungdomarna pratar om 3-5 bekanta som de har som också sitter hemma, så mörkertalet kan vara någonstans mellan 100 ungdomar och en hel årskull. Vi vet inte. Det vi vet är att det är en ytterst allvarlig fråga som måste få högsta prioritet.

Autism- och Aspergerförbundet i Sverige har nyligen genomför en enkät bland sina medlemmar med frågor om hur skolan fungerar. Resultaten visade bland annat att 52 procent av de svarande stannat hemma från skolan någon period, en ökning från 46 procent i förbundets skolenkät 2016. Högst frånvaro har flickor på högstadiet, där 78 procent svarar att de har stannat hemma. Det är också den grupp där flest är borta under längre tid. Skolfrånvaron har även krupit ner i åldrarna enligt denna undersökning sedan 2016.

Vi hade ett förslag i budgetförslaget 2016, samma som idag, att en utbildningssatsning borde göra för barn och unga med autismdiagnos. Ja, det täcker inte in alla diagnoser som finns i skolan, men man måste börja någonstans och satsningen kan säkert växa att omfatta fler diagnoser. Det viktigaste är att det hela tiden tas konkreta steg framåt.

Vad behöver dessa elever då? Det är jag ingen expert på men av mina erfarenheter som jag vunnit och de slutsatser jag kunnat dra efter att ha varit ute i verksamheterna så är en särskild lokal för dessa elever nödvändig. Det första man behöver göra med ett barn med autism så är att lära känna barnet. Som pedagog behöver man ha specifik kunskap om den enskilda eleven, för att kunna möta de utmaningar man ställs inför i skolan. Det är vanligt att elever med autismdiagnos har en ojämn begåvningsprofil, som gör att eleven kan vara förvånansvärt stark i vissa ämnen samtidigt som eleven har stora svårigheter i andra. Detta kan vara svårt att hantera pedagogiskt. Man bör också känna till att elever med dessa diagnoser ofta har en betydligt senare social och känslomässig mognad än klasskamraterna. Det gör att det lätt kan bli missförstånd i den sociala interaktionen och eleven kan riskera att hamna i en utsatt situation.

Så det här centret är en viktig plats där eleven, läraren och även föräldern ska lära känna barnet som skolelev och gemensamt bilda sig kunskap om den.

De svårigheter det innebär att ha autism gör att det är viktigt med ett likartat förhållningssätt hemma, i skolan, i fritidsverksamheten och andra miljöer där barnet vistas regelbundet. 

Det finns alltså inte en enda lösning som passar alla.

Elever med autismdiagnoser får ofta anstränga sig mycket för att klara skolans krav. Man ska vara tillsammans med många människor. Man ska börja och sluta arbete efter klockan snarare än när man har avslutat uppgifter. Man ska hantera mängder av muntlig information. Man ska klara att översköljas av plötsliga ljud- och synintryck som är svåra att sortera och undertrycka. Allt detta är speciellt svårt för elever med dessa diagnoser För många elever leder det till en stor trötthet som gör att de inte orkar hålla ihop hela dagen. En del barn är så uttröttade när de kommer hem att det blir ständiga utbrott där. Skolan kan ha svårt att känna igen föräldrarnas beskrivning av hur eleven fungerar hemma och vice versa.

Det är viktigt att de här diagnoserna hanteras på ett bra sätt från tidig ålder. Efter 10-års ålder får många en ökad medvetenhet om sin funktionsbegränsning. Dålig självkänsla och tonårsdepressioner är inte ovanliga. 

 Gemensamt för de flesta är att de har ett behov av att, på ett konkret och överskådligt sätt, veta vad de ska göra i skolan. Tydliga individuella scheman är den första och viktigaste anpassningen.   

En vanlig klass fungerar väl för en del elever med autism, för andra är den lilla gruppen en förutsättning för att man ska kunna ta till sig undervisningen. Därför behövs den här satsningen. En plats där en del bara behöver vara en kort period för att hitta goda rutiner och förhållningssätt för att klara skoldagen på bästa sätt i sin klass, medan andra kan behöva komma dit regelbundet och någon kanske helt och hållet behöver ha hela sin skolgång här. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! De här eleverna är väldigt nära både ltl Britt Lundbergs och mitt hjärta. När man har jobbat i skolvärlden så vet man precis hur tungt det kan vara och hur svårt det är att hitta rätt lärosätt för dessa elever.

När Britt Lundberg var utbildningsminister så lade socialdemokraterna - då i opposition - en motion som just handlade om att skapa ett resurscenter för de här eleverna, så det här är en gammal fråga som det har arbetats länge med.

Landskapsregeringen har nog tagit den här frågan på stort allvar upplever jag. Många åtgärder har nog gjorts. Vi ser under den här mandatperioden också hur man har försökt centralisera. Det räcker så klart inte bara med Boost men ändå har man börjat jobba åt rätt håll.

Det som också kom fram i grundskolelagsarbetet och revideringen är just det här med resurscenter. Jag hoppas, tillsammans med kollegorna i lagtinget, att kunna hitta en lösning också kring just lagstiftningen.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det skulle vara intressant att höra vad i lagstiftningen idag som skulle förbjuda att man skulle verkställa och sätta igång med en sådan här satsning.

Vi var mer eller mindre eniga, jag tror att vi skulle kunna hitta en majoritet om man skulle ha vågat rösta för den redan 2016.

Vi har inte tagit många steg framåt där. Visst jobbar man med både specialpedagoger och skolpsykologer och det är ju en viktig del, men man måste få en ordentlig plats för dessa barn att kunna jobba i.

Egentligen för varje vecka som går utan ett sådant här centrum så ökar risken för att flera barn hamnar i depression och i psykisk ohälsa. Jag ser det här som väldigt, väldigt akut och förebyggande situation.

Var i lagstiftningen förbjuder det att man skulle kunna göra någonting åt det här?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Säkert finns det ingenstans i lagstiftningen att man kan förbjuda att göra något sådant här, det tror jag inte att det finns.  

Däremot är det frågan om delad behörighet. En stor del av behörigheterna finns hos kommunerna, hela förebyggande barnomsorgen och grundskolan, sedan har vi gymnasienivån när det äntligen börjar vara ganska sent att göra tidiga insatser. Så det är egentligen en kommunal fråga.

Nu idag med våra 16 kommuner så ser vi bara hur svårt det är att få ihop ett gemensamt barnskydd. Detta är ett problem. Vi hoppas med färre kommuner och med tydliga riktlinjer från landskapet att vi borde försöka åtgärda det. Det är ingenting som man inte försöker jobba med. Skulle det vara lätt att lösa så skulle säkert Britt Lundberg redan för tio år sedan, när hon var minister, ha löst problemet.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! När jag var minister så kände jag inte till den här möjligheten med att man skulle ha ett speciellt ställe för eleverna. Då fanns det ett färdigt förslag som det inte gick att få majoritet för i den majoriteten. Det fanns ett färdigt koncept för ett resurscentrum för de som är psykologer och speciallärare med flera. Man skulle samla de resurserna, liknande det som är Boost idag.

Kunskapen om eleverna - att en del kanske skulle vara där en dag, andra kanske skulle vara där fyra månader och en tredje kanske skulle vara där ett helt år och att det skulle vara miljöanpassat för dessa barn - det är en kunskap som jag har fått kanske 2015-2016. Jag kände inte till detta då när jag var utbildningsminister.

Resurscentret tror jag också skulle ha varit bra att få ihop och det välkomnar vi fortfarande idag. Det är också något som skulle vara fullt möjligt bara det skulle gå att hitta en majoritet för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Lundberg liksom jag är inblandad i Nordiska rådet. Det här är en jättehet fråga i nordiska sammanhang också. Vi kan lära av varandra ganska långt, vi behöver inte uppfinna hjulet på egen hand.

Jag deltog till exempel i rundabordskonferens i Oslo tidigare den här månaden. Gällande hemmasittning och skola så har Sverige t.ex. Plug in modellen, Jämtland har sänkt sina skolavhopp med 80 procent. Island har Breiholtzmodellen; lågtröskelverksamhet, tillgänglighet är jätteviktigt och att man agerar snabbt. Danmark, i Köpenhamn har man inte t.ex. några skolbetyg det första året i gymnasiet, utan man har en trivselstrategi. Norge, Drömmeskolan, en personlig koordinator för familjer som kan hjälpa tvärsektoriellt med mera. Och vi har inte minst 0-24 projektet från Nordiska ministerrådet. Det finns enormt med kunskap och inspiration att ta av. Det finns ett smörgåsbord med information, eller hur?

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Visst är det så, men det finns inte något stort värde i att samla in den här kunskapen om man inte använder den och omsätter den i faktisk handling. Ord är ingenting värda före de blir handlingar när det gäller att hjälpa de här barnen.

Det är just dem som vi måste se och det är därför som jag är så besviken att det inte finns några mått och steg i den här budgeten för att göra det här, inte i den här budgeten heller. Det är tredje budgeten på raken nu som vi efterlyser att man borde göra någonting för de här barnen.

Örebro är väldigt nära och där finns det både program för hemmasittare och det finns modeller för hur man jobbar med barn med autism både utanför skolan men samtidigt ska man kunna vara en del av skolan. Man ska kunna göra en del av skolarbetet om det behövs vid sidan av. Det finns massor med modeller.

Det hjälper inte för oss att delta i konferenser och skaffa kunskap. Vi måste använda den kunskapen och verkligen omsätta den i praktiken.

Därför hoppas jag verkligen på stöd för den här motionen om man menar att man faktiskt tycker att det är värt att göra någonting. (… taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tycker ändå att det finns både vilja och verkstad i den här regeringen när det gäller de frågorna. De flesta tycker att det är en otroligt viktig fråga och vill att det ska bli bättre för de här grupperna.

Däremot tycker jag att det är viktigt också att man ser på vilka nivåer man jobbar. Psykiatrin tar hand om sin sak. Fortbildning av dagispersonal och lärare så ska ske och sker också och ska också trappas upp. Skolan är också en kommunal angelägenhet, t.ex. i Mariehamn så har vi samarbete med Boost. Vi har också gått in för studios i grundskolan där vi på ett mer avslappnat skilt sätt med speciallärare har undervisning för vissa elever som det passar bättre för.

Intentionen med den här motionen är god och jag välkomnar den.

På gång finns till exempel skollagen som är ett ypperligt och viktigt instrument för att lite komma framåt i den här frågan och det har jag goda förhoppningar att man gör.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Visst är det vackert med en massa vackra ord och formuleringar, visst är det vackert att man säger att man tänker på de här barnen och visst är det vackert att man säger att många är engagerade i den frågan, men det betyder faktiskt ingenting om det inte blir verklighet av det.

Alla de åtgärder nu som ltl Wikström nämnde - som t.ex. att lärare får fortbildning, vilket lärare självklart ska ha varje år, och att man har Boost osv. - så det är ju mer en satsning på administrationen.

Men barnen behöver få möjligheter att bli avlastade från alla dessa intryck, en del mycket, andra behöver bara lite. Framförallt just att få den här genomgången för varje barn tillsammans med föräldrar och lärarna. Vem är skoleleven Kalle eller Lisa? Det är så viktigt för verksamheten framåt. Det behöver man göra i lugn och ro på ett särskilt ställe.

Den här satsningen behöver inte kosta mycket. (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Lundbergs inställning faktiskt är på gränsen till orättvis, när man säger att andra människor inte är engagerade i det här så länge man bara pratar om det. Det är ju det som är en del av vårt arbete, att lyfta olika frågor.

Här har tidigare lyfts det viktiga arbetet med grundskolelagen och förordningar till den. Jag har ju svårt att se med vilket mandat landskapsregeringen ska besluta över kommunerna som faktiskt har ansvaret över grundskola vilket också konstaterats utskottets betänkande. ”Det är ett kommunalt ansvar att tillgodose likvärdig grundskola för sina kommuninvånare, vilket innebär att alla elever ska ha rätt till stöd utifrån sina egna behov och förutsättningar”. Det står i vårt budgetbetänkande, det upplever jag som sant och riktigt och det finns inga reservationer mot den skrivningen. Utan att det finns stöd i varken lag eller förordning så kan landskapsregeringen ogärna beordra kommunerna att uppfylla någon viss verksamhet.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Landskapet har en utvecklingsskyldighet när det gäller skolan. Det är landskapet som ska utveckla grundskoleväsendet på Åland, ett övergripande utvecklingsansvar. Det är där ansvaret sitter, att föreslå vad som borde verkställas och vad man borde göra för dessa elever för att lösa den här problematiken.

Det finns absolut inga hinder i lagstiftningen att göra det, inte några mera hinder än att man har haft läromedelscentral eller någonting annat i sin regi tillsammans med kommunerna.

Jag är helt säker på att kommunerna välkomnar att man skulle hitta en lösning för elever med autism. Man behöver inte vara många stunder i en skola innan man ser den här problematiken och den håller faktiskt på att nöta ut många ur vår personal i skolan. De klarar helt enkelt inte av att hantera situationen i och med att det inte finns tillräckligt med verktyg för att göra det idag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Lundberg förenklar verkligheten ganska så gravt skulle jag vilja påstå. Under våra höranden har det nog framkommit att det förekommer ganska stora diskussioner mellan skolor och mellan skoldistrikt om vem som skulle ha en sådan här specialskola. Vem ska gå där, vem ska ansvara och hur ska den organiseras?

Jag kan inte se någon annan lösning på det här än att man reglerar det genom lag eller förordning. Det är det som är vårt uppdrag här, att utveckla och att stifta lagar, vilket görs.

Landskapsregeringen stöder arbetet med att samordna skolpsykologer när man går in finansiellt för gemensamma journalsystem, man betalar för fortbildning av lärare och man ser över möjligheterna att ordna specialpedagogsutbildningar på Åland så man ska kunna fortbilda sig här. Man jobbar på flera olika sätt med den här frågan. Jag tycker att ltl Lundbergs anförande är både kategoriskt och förenklande.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det finns mycket av den här dömande och jurymentaliteten i vårt lagting den här perioden. Det är lite intressant och nytt. Man recenserar alltid talen istället för att fundera på innehållet, politiken och vill man göra eller vill man inte göra. Det är klart att man kan förminska varandra genom att använda den här typen av metodik om man tycker att det är uppbyggligt. 

Jag vill att vi gör någonting för dessa autismbarn. Som har sagt här tidigare så är det ett problem som finns överallt i Norden, men på andra ställen så har man gjort väldigt mycket för att komma framåt. Men vi har inte gjort det.

Jag ser det här som ett löfte. Man har en idé för att en sådan här satsning ska verkställas, det kommer att finnas med i den lag som vi nu förväntar oss att kommer till Ålands lagting, antagligen efter juluppehållet, så att vi får behandla det nu i vår. Därmed kan vi sedan planera och få igång den här verksamheten, om inte från höstterminen så kanske i alla fall från nästa nyår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Britt Lundberg. Jag håller med mycket av det som ledamoten sade när det gäller hemmasittande efter grundskolan. Här har vi ett stort problem och det lyfte jag upp i remissdebatten. Vi har också alltför många utåtagerande elever som inte får vara kvar i sina ordinarie skolor på grund av att man inte klarar av dem.

Vi har många utmaningar framför oss, vi måste se helheten och framförallt vad vi har att erbjuda efter grundskolan.

Jag delar också ltl Britt Lundberg synpunkter kring en resursskola. Däremot upplever jag inte att motionen handlar om en resursskola, utan mera att det ska ordnas utbildningsinsatser för eleverna under året. Det är en helt annan sak som jag ser det. Vi har pratat om detta även i mitt eget skoldistrikt, men även där (… taltiden slut).

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag talar inte om en separat skola därför att barnen ska fortfarande gå i grundskolan. De ska fortfarande vara hemma i en klass t.ex. i klass 4B i en viss skola. Däremot ska det finnas en lokal där man kan vara en kort tid eller lång tid för att just de problem, som ltl Winé nämnde i inledningen i sin replik, förhoppningsvis ska kunna förbyggas och kanske inte ens bli verklighet när de sedan blir tonåringar.

För redan när de är 7-10 år så kan man börja hantera dem, man bekantar sig med skolbarnet Kalle eller skolbarnet Lisa och kommer underfund med vad de behöver för att klara sin skoldag. Detta för att slippa bli utåtagerande, slippa bli så fruktansvärt slut av all information som sköljer över och slippa bli frustrerade över att umgås med mycket människor. För att helt enkelt klara av detta så skalar man bort situationer som är svårast för dem. För att komma underfund med det så behöver man vara i lugn och (… taltiden slut).

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tiden går fort när man är engagerad, ltl Lundberg.

För ett halvt år sedan var jag ganska optimistisk, då tänkte jag; ja, nu det händer det saker. Landskapet begärde att södra Ålands högstadiedistrikt skulle utreda den här frågan. Men då sade skoldistrikten att de klarade av detta på eget sätt. Till på köpet så stannade det i det ena skoldistriktet för att kommunerna där inte kom överens om hur man skulle gå vidare. Bekymret är egentligen att det har blivit prestige mellan våra skoldistrikt, vilket jag lite nämnde i ett anförande igår. Vi behöver mera se på helheten.

Här är det faktiskt så, ltl Lundberg, att vi måste se på det här i vårt kommunala arbete. För hur mycket jag än sitter här och sliter så när man tittar på detta och diskuterar det så kommer det tillbaka till kommunerna. Ltl Lundberg sitter i fullmäktige i stan och det är där vi behöver lyfta frågan, likaväl som jag behöver lyfta den i kommunstyrelsen i Sund. Vi behöver gå hem till våra kommuner, gör om och att gör rätt! Det har jag upplevt nu.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag hänvisar igen till landskapets utvecklingsansvar av grundskolan. Vi kan inte förvänta oss att enskilda fullmäktigeledamöter ska ha kompetens och kunskap för att skapa den här typen av undervisning.

Det man måste göra nu är att godkänna den här motionen, se till att det finns en resursperson på landskapets utbildningsavdelning som kan ta fram ett förslag och föra diskussioner med kommunerna.

Idag finns det till och med skolor som anlitar en person för ett barn och har helhetsundervisning. Hur mycket kostar sådana lösningar med skjutsar och allt? Det är en ganska vanlig lösning i många av våra kommuner idag.

Istället kunde vi använda de pengarna gemensamt. Men man måste ta tag i frågan, man kan inte bara konstatera att det är några som inte kan komma överens och så lämnar man det. Man måste ta sitt utvecklingsansvar och föra den här dialogen vidare i en riktning så att det faktiskt blir verklighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Talman! Bästa ledamöter. Frågan kring självstyrelsen och självstyrelseutveckling har varit upp till diskussion både under remissen och nu under diskussionen kring betänkandet.

Det som är det intressanta i det här läget vi befinner oss i är att vi behöver definitivt diskutera de här frågorna. Vi vet att vi har åkt på pumpen rätt ofta under den senaste tiden i Helsingfors.

Jag vill i det sammanhanget betona vikten av min synvinkel så att vi kan fortsätta med det som har präglat egentligen de två senaste perioderna, dvs. att vi på hemmaplan har varit väldigt eniga. Skulle vi inte nå resultat och börja splittra upp oss och börja igen skjuta på varandra i den här frågan, då finns det bara en vinnare i det sammanhanget och den vinnaren finns i Helsingfors och den finns i de kretsar som inte vill utveckla självstyrelsen överhuvudtaget.

Jag tycker att landskapsregeringen har gjort ett enormt jobb tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden och tillsammans med många andra krafter under den här senaste perioden. Jag vill påstå att samtliga partier har på olika sätt besökt Helsingfors för att påverka sina vänner där för att på bästa möjliga sätt försöka föra frågan framåt.

Jag tycker också att landskapsregeringen i sin budget och senare nu också i finans- och näringsutskottets visar på att man ser den vikten att fortsätta arbetet med bred förankring och att man ska se till att vi ska fortsätta hålla oss så eniga som möjligt.

I en motion inlämnad av centerns lagtingsgrupp pratar man om en gemensam parlamentarisk kommitté. Det kan säkert vara en modell i det här sammanhanget. Men jag vill för min del inte låsa mig vid att det är det som är den enda tänkbara lösningen i det här sammanhanget. Jag tror att vi måste våga föra ett resonemang som är bredare än så. Jag tror att vi måste våga föra ett resonemang som bygger på att vi samlar de krafter som kan vara till nytta och använder dem i de sammanhang som de verkligen behövs.

Det läge vi har just nu är beklagligt. Det är många nej, det finns en liten förståelse i Helsingfors och framförallt är viljan liten. Samtidigt så är behovet kanske större än någonsin här på Åland att faktiskt få till stånd en förändring.

Då tänker jag inte enbart och kanske inte ens främst på den ekonomiska situationen. Jag tänkte faktiskt framförallt på att vi ser att dagens självstyrelselag vittrar sönder på grund av sådant som händer utanför vår möjlighet att påverka. Det handlar om förändringar i den finska statsapparaten och hur man där har valt att forma sitt arbete framåt. Det handlar om beslut, förordningar och liknande som EU tar och som via EU-fördrag ledde till att besluten flyttades bort från Ålands lagting till Bryssel och Helsingfors har ganska stor möjlighet att påverka, medan vi i Mariehamn inte har det.

För moderat samling har utgångspunkten ständigt varit att det är en utveckling av det system vi har haft sedan 1921 som behövs. Vi vill komma vidare med självstyrelsen 4.0. Orsaken till att vi tror att man ska hålla sig kvar inom systemet i första hand är för att den är internationellt förankrad. Vi har använt den på många olika sätt för att tillsammans med Finland föra ut ett budskap om en lyckad lösning. Kunskapen finns också om hur man jobbar med det här systemet. Det vore dumt, både ur ett åländskt och ur ett finländskt perspektiv, att lämna den modellen. Den modellen är den som skulle ha framgång om bara viljan fanns.

Det skulle vara så väldigt, väldigt befriande om vi i Helsingfors kunde få en förståelse för att den linje vi driver inte är emot Helsingfors utan för Åland. I och med att linjen är för Åland så är kommer den per automatik att komma Finland till nytta.

Med tanke på läget idag så behöver vi fundera på vad vi kan göra. Vad kan vi göra mera än vad vi har gjort idag?

Förre riksdagsledamoten, talmannen och lantrådet Roger Jansson tog tillfället i akt att presentera några av sina tankar i samband med att den så kallade kontaktgruppen, mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen, firade 20 årsjubileum här för några dagar sedan. Han lyfte upp några punkter inom nuvarande system som skulle vara till stor nytta för att kunna ta sig vidare och utveckla självstyrelsen utan att behöva göra ett större skifte av systemet i förhållande till vår omvärld.

Det första han lyfte fram var att på statsrådets kansli bordet det finnas en Ålandssektion och en dedikerad tjänsteman som skulle ha ansvar för att se till att de åländska frågorna faktiskt bevakas. Ett mycket bra förslag, och ett förslag som vi med facit i hand - och den senaste perioden med allt ifrån vindkraft till den nuvarande förändringen av självstyrelselagen - ser att skulle ha behövts.

Nu hamnar Ålandsfrågorna oftast i händerna på någon annan minister än statsministern och inte ens i dagsläget på justitieministern.

Statsrådet skulle också behöva ta ett aktivt ansvar för att sprida kunskapen om självstyrelsen i landet. Det är egentligen bara att slå upp vilken tidning som helst och ta en diskussion med vilken finländare som helst så kan man se att Ålandskunskapen inte är den bästa. Att vi från åländsk sida ständigt skulle vara de som ensamma skulle jobba med ett sprida den kunskapen kommer att bli en övermäktig uppgift för 30 000 invånare.

Här måste också Finland ta sitt ansvar i det sammanhanget. Finland som med 1921 års beslut fick en fördel i att Åland fortfarande fanns innanför territoriet. Här behöver de också vara med. Naturligtvis ska vi från vår sida vara med och hjälpa till att förse dem med information, men det kan inte vara vårt ansvar enbart att sprida kunskapen kring Åland och självstyrelsen.

Jag pratade tidigare om justitieministeriet, det ministeriet som har betraktats som det traditionella Ålandsministeriet. Även här lyfte den tidigare talmannen Roger Jansson fram behovet av stärkning av resurserna kring just Ålandsfrågor. Det är också något som jag tror att vi behöver kämpa för i samband med att en ny regering i Helsingfors nu bildas, återigen med syfte att skapa en organisation som gör att vi får bättre förståelse i det första skedet att skapa ett gott förhållande mellan Helsingfors och Mariehamn och dessutom kunna utveckla självstyrelsen.

Den sista av de konkreta frågor som skulle kunna göras i nuvarande system som Jansson lyfte upp, det var att man i riksdagen till grundlagsutskottet skulle skapa ett underutskott som har ansvar för åländska frågor. Också det tycker jag är en mycket konstruktiv och god idé med tanke på den roll som nu grundlagsutskottet har tagit sig i finsk politik. Här skulle vi då ytterligare kunna få en möjlighet att faktiskt få någon som i större utsträckning koncentrerar sig på de åländska frågorna och inte enbart knyter det till de tolkningar som man gör i grundlagsutskottet i stort i förhållande till händelser i riket.

Utöver det här, talman, så tvingas man konstatera - som t.ex. ltl Axel Jonsson gjorde här i diskussionen tidigare - att vi också måste förbereda oss med alternativ. Om vi inte kommer vidare i frågor som rör utvecklingen av självstyrelsen, om det fortsätter att vara på det sättet att svaret vi får i Helsingfors är ”njet”, då måste vi också visa på att även vi kan se andra alternativ.

Jag för min del tror inte att en ändrad statstillhörighet är vägen att gå. Jag tror inte att det kommer att finnas någon som runt omkring oss skulle se att det är en möjlig väg att vandra.

Jag tror inte heller att Åland Framtids huvudalternativ, dvs. ett självständigt Åland, är realistiskt ur ett perspektiv där man försöker se vad omkringliggande länder skulle se i det sammanhanget. Jag tror att det kanske finns ett land i vårt närområde som skulle applådera en sådan sak och det ligger betydligt längre österut än vad Helsingfors gör för tillfället. Jag tror inte att det är en bundsförvant som vi i första hand ska söka om vi vill bygga en trygghet och en stabilitet i fortsättningen.

Däremot lyfts förslaget om en åländsk union, ett samarbete mellan Sverige, Åland och Finland, som skulle utveckla det system som vi har idag och stärka kopplingarna mellan de tre länderna. Jag tycker det här är ett synnerligen intressant alternativ.

Jag inser samtidigt att det här inte alls är mycket enklare att jobba med än de andra frågorna, men samtidigt kanske det kunde få upp ögonen internationellt för hur Finland idag agerar när det gäller självstyrelsefrågor. Jag tror att det skulle vara väldigt, väldigt viktigt.

Därför hoppas jag att vi tillsammans här på Åland också under den tid som vi har på oss här - fram tills att en ny riksregering bildas - faktiskt diskuterar de här frågorna. Framförallt de fyra första punkterna när det gäller hur vi ska stärka representationen och organisationen i Helsingfors för att nå framgång, men också försöka se om vi kan ta oss vidare med att visa på att det finns alternativ.

Grundtanken i de förslag som nu framförs tycker jag hela tiden ska vara att vi, de åländska partierna, ska försöka hitta samma enighet som vi har haft sedan Gunnar Janssonkommittén körde igång sitt arbete. Enigheten har varit styrkan i de förhandlingar som vi nu har haft i Helsingfors, även om det ännu inte har gett resultat.

Finland har faktiskt möjligheten att fortfarande visa på att man tror på den modell som har varit i användning sedan 1921. Det finns möjlighet för Finland att visa tillit, att visa förtroende och att också ge Åland förtroende framåt.

Jag hoppas att vi ska se den dagen när man fångar den handsken. Tack, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Ehn för det här anförandet som ändå var rätt framåtsyftande och positivt. Jag vill inte problematisera allt för mycket.

Vi kan konstatera att den finska regeringens sammansättning den här mandatperioden har varit sämsta möjliga ur åländsk synvinkel. Det har varit en ogin inställning till ålänningarna och en oförståelse och okunskap kring Ålands särställning och Finlands utfästelser gentemot oss.

Ledamoten sade att ålänningarna och Ålandskommittén har varit eniga i två mandatperioder. Men är det inte läge för lite självkritik här? Ltl Ehn brukar ibland säga att vi ska hålla upp en spegel. Vi har inte riktigt talat med en röst när vi har sagt vad vi vill när det gäller självstyrelsen och då självstyrelselagsrevisionen i synnerhet. Eller hur?

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Ltl Wikström får gärna exemplifiera lite tydligare vad han menar med att vi inte skulle ha talat med en gemensam tunga. Den enda frågan där jag har sett att vi inte har kunnat göra det handlar om den ekonomiska självstyrelsen, det är den enda delen där jag upplevde den biten.

Men har ltl Wikström andra erfarenheter så tycker jag att det är bra om de lyfts upp. Jag delar synen att man ska vara öppen, man ska lyfta spegeln och man ska fundera.

Första delen i mitt anförande handlade om vad vi kan göra för att förändra våra möjligheter rent strukturellt att komma vidare. Vad vi kan göra för att skapa en institutionell organisation som gör att vi också har lättare att nå fram med våra bitar.

Sedan har vi också naturligtvis anledning att föra ett resonemang om hur vi själva förhandlar och på vilket sätt vi skulle kunna förhandla på ett annat sätt.

Men det vore intressant att höra på vilket sätt som ltl Wikström anser att vi inte pratar med en tunga.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tänker just på den ekonomiska biten. Ska vi ta över skatteverktyget eller inte. Det är en verkligt stor fråga som vi borde ha pratat oss samman och talat med en röst om vad vi vill och vad vi inte vill.

Det som nu kallas för Önningemodellen eller Barbro Sundback kallade det för ”Egna pengar i börsen” så ända in på slutrakan så var det hela havet stormar kring den frågan. Det är synd, eftersom det tog väldigt mycket tid och energi. Från finskt håll så ser man att ålänningarna är splittrade här och då kanske de kan ta det lite lugnt.

Sedan gällande Ålands Framtid och delegaten Axel Jonsson så vet jag inte om de hade skrivit på någonting alls eftersom deras mål kanske är lite annorlunda.

Men kring den ekonomiska biten så borde man väl nog ha talat ihop sig lite mera.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tror att historieskrivningen blir lite väl kort nu ltl Wikström. Går vi tillbaka till Gunnar Janssonkommittén så var lagtinget och lagtingspartierna fullständigt eniga om vilket målet var. Målet var klart. Målet var att beskattningsrätten när det gällde inkomstbeskattningen skulle övertas. Socialdemokrater till moderater, vänster till höger, var överens om saken. Hur ska man i det sammanhanget förankra saker och ting bättre?

Det som hände på vägen var att detta inte kunde accepteras av motparten. Vi måste i det skedet kompromissa ytterligare och då uppstod en viss oenighet.

Men när det gäller att utveckla självstyrelsen på det större planet så där har den här salen varit fullständigt eniga från första början.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! En union har ju diskuterats tidigare. Det är ett intressant resonemang. Personligen tror jag nog att om vi ska nå resultat i Helsingfors så måste vi nog arbeta mer aktivt för att kunskapen om Åland bland riksdagsledamöterna ökar. Jag vet att vi har gjort en insats gemensamt men där bör vi sätta ännu en växel till. Det tycks vara så att vara våra vänner på fastländska sidan inte riktigt förstår att de också har ett autonomt område inom sina egna gränser.

Sedan borde vi ha en åländsk enhet under statskansliet. Det är först när statsministern börjar ta sig an åländska frågor för det räcker liksom inte med att vi har en Ålandsminister som driver det och börjar spela interna konflikter i den finska regeringen mot Åland, det är väldigt absurt.

Vi är på god väg, tycker jag. Tillsammans i nämnden kommer vi säkert att kunna föra konstruktiva diskussioner.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vi är helt och hållet eniga om tågordningen i det fortsatta arbetet.

Tanken kring en ny union kommer upp som alternativ om ingenting annat fortsätter.

Som jag var väldigt tydlig med i mitt anförande så den modell vi har idag, 1921 års modell men fortsatt utvecklad, med flera områden och områden som är nödvändiga för oss att ha inom styrelsens behörighetsområden på plats, så är alternativ nummer ett. Det är den vi känner, det är den som är internationellt förankrad och det är den som vi kan jobba med.

Jag tror också att det måste uppstå alternativ till den om vi inte får gehör. Jag vill för min del tydligt deklarera också att självständighetsspåret är ingenting för mig. Spåret att byta land till Sverige tror jag heller inte på.

Däremot vill jag signalera att diskussionen kring en union mellan tre parter är mycket intressant.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag är inte heller främmande till den tanken och jag resonerar väldigt likt moderaterna och ltl Johan Ehn just gällande självständighet och tillhörande av Sverige. Det är inte något alternativ.

Däremot så tror jag nog på ett nordiskt samarbete där Åland inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet stärker sin ställning och lyfter fram sin speciella status och där tror jag att vi snabbare kan nå ett internationellt resultat och erkännande.

Att däremot aktivt arbeta också lokalt tjänsteman mot tjänsteman och politiker mot politiker så det är ett aktivt arbete som man inte får ge upp. Vi vet inte riktig vad framtiden ger.

När det gäller de ekonomiska fördelarna med att gå in för en union så är det intressant. Skulle de nordiska länderna gå ihop så skulle de väl bli en av de starkaste ekonomiska regionerna i världen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Frågan om en nordisk union, såsom den har diskuterats tidigare, är en liten annan fråga än den här, även om jag delar ltl Kemetters syn att även den är intressant.

Den här Ålandsunionen är mera ett sätt att se till att den grundläggande tanke som fanns i 1921 års beslut bevaras. Ålandsöarna skulle kunna bevara sitt svenska språk och sin svenska kultur. Hur ska detta i fortsättningen också kunna efterlevas i ett läge där man inte får det gehör som man borde få från staten Finland?

Jag återupprepar på nytt därför att det här är viktigt. Min utgångspunkt är att vi ska kunna nå överenskommelse genom fortsatt hårt arbete, genom ökad förståelse och genom tillit inom ramen för det vi har.  

Men jag känner mig tvungen att också, tillsammans med andra, föra diskussioner om alternativen, för det tycker jag att vi är skyldiga ålänningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack Johan Ehn. Han problematiserar vad som har hänt när det gäller självstyrelselagen och resultatet av den. Om man beaktar utgångspunkten från Gunnar Janssonrapporten till vad vi har att ta del av idag - som kanske inte heller går igenom när det gäller den ekonomiska biten - så kan vi säga att det av en lång rock inte ens en tummetott, utan vi får börja på nytt igen.

Sedan angående hur man ska gå vidare. Det här är ett problem. Eftersom motparten överhuvudtaget inte är villig att diskutera och kanske inte har förtroendet för oss eller vad det beror på eller om det är okunskap, jag vet inte.

Att öka representationen i Helsingfors, ja det en modell möjligtvis. Men hur ställer sig Johan Ehn till att man lyfter den här frågan internationellt?

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag tror att försöka lyfta frågan rakt upp på ett internationellt bord i dagsläget inte kommer att röna någon större framgång. Jag tror att vi först måste göra läxan på hemmaplan. Vi måste ha försökt tömma ut alla till buds stående medel och visa på att här pågår någonting som är radikalt olikt det som Nationernas Förbund beslöt 1921 och något som kommer att hindra den åländska utvecklingen på ett allvarligt sätt framåt. Jag tror inte att vi har riktigt det fallet ännu.

Jag känner för egen del att jag inte skulle vara beredd att ge upp i det här skedet och lämna över det till internationella händer, inte i den värld vi lever i idag. Jag vill nog först fortsätta och se vad vi själva har möjlighet att göra.

Jag räknade upp fyra olika förslag här som ett första steg. Men jag ser också att vi ska titta på de alternativ som kan finnas till hands. Ett internationellt spår finns där men (… taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Problem med de fyra stegen är att det bygger fortfarande på förståelse från motparten, att man är intresserad att överhuvudtaget diskutera en utveckling av självstyrelselagen. Och det är ju inte motparten. Frågan är väl hur man kommer runt det här. Jag tycker att alla som har jobbat med det här, inom kommittén och efter kommittén, har kämpat på bra och gjort ett bra arbete, det är inte fråga om det.

Motparten har ju inte en vilja och en förståelse för att självstyrelselagen behöver utvecklas.

Att börja om igen och skapa ett förtroende på nytt, ja, jag vet inte, visst kan man göra det, men jag tror att resultatet blir samma så länge man har den inställningen man har från finsk sida.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Tron på framtiden kanske skiljer ltl Brage Eklund och mig åt. Jag har i grunden en tro på att man kan förändra. Jag ser att vi har förändrat under tiden från 1921 fram till den senaste självstyrelselagsförändringen. Jag tycker inte att man kan säga att det enbart har gått åt det sämre hållet som ltl Eklund nu sade från bänken.

Det är snarare tvärtom. Vi har gjort framsteg på vissa områden och vi har under den senaste tiden sett att saker också har gått åt andra hållet.

Utmaningen genomgående är alltid i vårt sammanhang att skapa förståelse och övertygelse också hos andra. Att det som vi vill, det som vi tror på är rätt och ska stödas så det gäller i förhållande till Finland, men det skulle gälla i lika stor utsträckning i förhållande till ett internationellt samfund. Ett internationellt samfund som idag brottas med väldigt, väldigt många stora och kanske större frågor än Ålandsfrågan idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till ltl Ehn. Trevligt med lite visionärt budskap.

Även om jag tillhör dem som absolut inte ser några gränser för Åland vad gäller den statsrättsliga delen - jag vill behålla alla optioner öppna för framtiden – så ändå för att vi ska vara trovärdiga i en sådan parallell process så måste vi utdöma alla nationella inomstatliga vägar.

Därför är det tacksamt att både kollegan Johan Ehn och i synnerhet tidigare kollegan Roger Jansson i Helsingfors i fredags listade ett antal möjliga bitar på vägen mot ett bättre system för att utveckla och påverka åländska frågor i Helsingfors. Det är tacknämligt att Roger Jansson öppnade den diskussionen och just i det sammanhanget.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Som jag betonade många gånger under mitt anförande, och som jag fick anledning att också betona i ett par repliker här tidigare, så steg nummer ett är att hitta lösningar innanför dagens system. Det är ett system som vi känner väl, ett system som vi har försökt vara med och påverka och som vi ska fortsätta att vara med och påverka, dvs. det system som finns innanför nationen.

 Men precis som ltl Harry Jansson var inne på så måste också optionerna finnas där, vi måste ha tänkt på optionerna.

Jag har respekt för att man håller flera vägar öppna. Jag kan för min del bara konstatera att jag har haft svårt att se att de två andra alternativen som jag lyfte fram vara speciellt realistiska. Jag ser att det finns jättemånga problem även med alternativet med union. Som framkom så krävs ju att man ska ha förståelse för att det här steget är nödvändigt att ta.

Jag ger definitivt inte upp arbetet med att vi tillsammans ska kunna övertyga Helsingfors om att de saker som vi nu har kämpat för - framförallt under senaste tid via Ålandskommittén och landskapsregeringen - är den vägen (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att vi har en stor samsyn ltl Ehn och jag själv när det gäller de här framtidsfrågorna.

Vi kan väl utgå från att det blir ett nederlag i Helsingfors idag. Det är väl ingen vågad gissning att det som har pågått och pågår slutar i att det blir nej till varje ändring till och med nuvarande självstyrelselag. Vi bör utnyttja den mellanliggande tiden för att göra just det som ledamoten sade, göra hemläxan.

Det är därför vi från centern har sagt att vi behöver en parlamentarisk kommitté för att göra det jobbet tillsammans. Självstyrelsepolitiska nämnden är jättebra vad gäller att göra återkommande avstämningar på nästan resande fot. Men man kan inte bedriva ett långsiktigt grundläggande arbete med nämnden som bas. Det går ju inte, det fungerar inte utan man behöver en särskild grupp som också kan ta stöd av tidigare erfarna parlamentariker och framförallt ha en egen sekreterarstab.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! När det gäller det som händer i Helsingfors idag så väljer jag att vara optimist fram till dess att beslutet är taget. Jag tror att man får enklare att leva så, även om det kanske kan betraktas som lite naivt. Men jag hoppas ändå att någonting ska sjunka in så här i jultider. Det har nämnts av ltl Jansson här i några tidigare anföranden också.

När det gäller formen för samarbetet under den tid som kommer så kan en parlamentarisk kommitté vara en väg att vandra. Men jag vill likt utskottet inte enbart låsa mig vid det. Det finns en finns en poäng med att man fortsätter att ha ett väldigt nära samarbete i förhållande till självstyrelsepolitiska nämnden som ju ändå är de som ansvarar för det här inne, och sedan också kanske ha en grupp som kan fördjupa sig i vissa delar. Jag tror att det är viktigt att hitta en form som passar för det här samarbetet.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Kort bara, jag aviserar följande motioner till omröstning: Motion nr 28, motion nr 29, motion nr 30 och motion nr 31.

Motion nr 28 handlar om stöd för biogasanläggning som jag tycker att man borde stöda med 2 miljoner. Pengarna är inte är vikta för någon, men jag har noterat att landskapsregeringen gärna vill att det kommunalt ägda Svinryggen ska satsa 6-7 miljoner i biogasanläggning genom att man givit dem någon form av pengar för en förstudie.

Vi vet att det finns idag en privat företagare på Åland som redan har satsat 2 miljoner på väg till en sådan anläggning och som behövs till en sådan anläggning. Så det skulle t.o.m. bli billigare i så fall om man skulle välja att ge stöd till det privata företaget.

Om man fullföljer och ger stöd till det kommunala företaget så får ett privat företag lägga ner, och vi får ett kommunalt istället. Rent ideologiskt så har jag väl en förhoppning om att åtminstone moderaterna skulle stöda den här motionen med de synpunkterna.

Motion nr 29 gäller stöd för vård av dementa. Vi tycker att man igen borde från och med 2020 öppna demensavdelningen och på det sättet kan detta beaktas i nästkommande budget, 2020 års budget. Samtidigt skulle man ha ett samarbete med kommunerna.

Jag vet att kommunerna redan har inlett samarbete med ÅHS och det är tacksamt, men jag tror ändå att det på sikt behövs en demensavdelning där man får sjukhusvård i och med att utvecklingen är sådan, både kunskapsmässigt och sjukvårdsmässigt.

Motion nr 30 handlar om att vi borde säkerställa dricksvattentillgången på Åland. När det gäller elektricitet så normalt sett, en normal dag, så har vi väl mellan 200 och 250 procents försörjning av el. När det gäller vatten så ligger den knappt över 100 procent. Skulle det ske någonting med nuvarande reningsverk på Ålands Vatten så skulle det vara förödande för vattentillgången.

Det borde helt enkelt byggas ett till nytt reningsverk någonstans på Åland under Åland Vattens hatt och också att Ålands Vatten skulle ta hand om alla vattenförsörjning på sikt på Åland. Det är det enda rätta kunskapsmässigt! Allt annat är egentligen ett litet vågspel över det viktigaste livsmedlet vi har - dricksvatten. Här hoppas jag också, i min naivitet, att det ska finnas någon form av majoritetsstöd, men vi får se. Knappast.

Den sista motionen nr 31 borde rimligtvis godkännas av lagtinget i och med att samma lagting har sagt samma sak en gång i tiden för inte allt så länge sedan i det mediapolitiska programmet. Man skriver ”Ålands Radio och TV bör öka samverkan med externa aktörer för att bredda innehållet”.  Enligt mitt förmenande så finns det externa aktörer i branschen som kan göra det som Åland Radio och TV delvis kan göra idag. I så fall kunde man köpa tjänster på 100 000 vilket är 5 procent av dagens radiobudget, och det är exakt vad lagtinget enhälligt har sagt tidigare. Så det här borde väl rimligtvis med sunt förnuft också enhälligt godkännas i lagtinget. Tack, fru talman.

 

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi vill få ett förtydligande från centerns sida gällande den här demensavdelningen. Är det dessa åtta av platser som man vill återinföra eller är det något större arrangemang? Är man är fullt medveten då att om man inte lyckas med de här rekryteringarna - som man hittills inte har lyckats med under flertalet år - så betyder det här beslutet i praktiken att det också blir längre köar för demensutredningar? Det är det som har varit effekten när demensavdelningens åtta platser stängdes. Demensavdelningen hade 50 % i beläggning, dvs. 4 patienter inlagda i snitt per dag under ett år.

Istället har man då kortat ner köerna rätt dramatiskt på utredningarna och flyttat kapaciteten från specialistvården till den tidigare förebyggande vården.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har inte de exakta medicinska kunskaperna, men jag vet att det funnits en demensavdelning tidigare. Jag vet att den stängde och jag vet att man i beredningen skrev att det blir en försämring av vården från expertisen när man stänger den.

Jag tror också att utvecklingen inom demens är så att det blir allt fler dementa. Kunskapen ökar på vilket sätt man kan behandla de dementa rent sjukhusmässigt från läkarhåll. Så jag tror att det skulle vara till gagn för en viss grupp dementa att få vård som är nära invid sjukhuset och också kanske mera kontinuerligt kan få läkarvård nära där kunskaperna finns.

Det är klart att en sådan här motion, om den nu mot förmodan skulle gå igenom, förstås ska beredas, behandlas och diskuteras. Visar det sig att det ligger någonting i den och att den är bra så då fullföljer man den här motionen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Men nog vet ltl Runar Karlsson lika bra som jag att det handlar om åtta platser och att beläggningen var ungefär 50 procent. Och nog vet ltl Runar Karlsson likväl som jag att man konstaterade redan på förhand att en viss grupp - de som tidigare har legat på den här avdelningen - får försämrad vård, med å andra sidan så kommer det att finnas mycket mera resurser till tidiga insatser. Det här torde stå helt solklart för både mig och ltl Runar Karlsson.

Jag vill också kommentera biogasanläggningen. När det gäller de redan gjorda investeringarna så kom det till kännedom till utskottet att det har gjorts investeringar på bägge tilltänkta platser, men att den enda platsen till vilken man kan garantera avfallet är egentligen till ett kommunalt bolag på grund av eller tack vare - hur man ser på det - in house undantaget i upphandlingslagstiftningen. Det blir svårt för kommunerna att garantera att leverera avfallet till en privat entreprenör.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Redan idag levererar man ju material till den här privata. Det finns väl inga problem med det som jag kan se.

Tidigare aviserade landskapsregeringen att stöda Orkla för att i Haraldsby bygga en anläggning som skulle ta hand om det här. Det är också en privat aktör, så det torde väl finnas möjligheter bara viljan finns. Det konstiga blir ju, om man fullföljer det här, att en privat får stänga. Då försvinner också hans ekonomiska satsningar på det här på grund av att samhället går in och styr över till en kommunal anläggning.

Återigen, jag kan förstå att några partier i lagtinget tycker att det är bra men jag kan väl inte tro att alla tycker det i alla fall, att det är enligt deras ideologi. Det återstår väl att se när vi ska rösta om de här motionerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag får börja med att be om ursäkt för jag inte kan hålla det löftet som jag hade igår när jag gick ut härifrån. Jag sade att jag inte mera i den här debatten skulle tala om tunnelprojektet.

Vi fick höra att Petri Carlsson hade ett väldigt pedagogiskt framförande. Jag tycker om siffror men det är ju väldigt svårt att hänga med i ett sådant här muntligt anförande. Nu har jag några kråkfötter framför mig så det här lär inte bli så pedagogiskt heller.

För det första så vill jag påpeka att jag har ju inte sagt - hoppas jag – någon gång i misstag att det finns tillräckliga kalkyler och att jag är helt säker på att det här tunnelalternativet är bättre. Däremot så har jag sett så intressanta kalkyler så att jag gärna vill gå längre. Jag har också många synpunkter på de här kalkylerna.

Grundprinciperna, jag har konstaterat att det har diskuterat väldigt mycket om de här första 30 åren. Blir det dyrare för landskapet eller blir det billigare? Det man ofta glömmer bort är att sedan efter 30 år så då är det ju landskapets tunnel, efter det så är det bara renoveringskostnaderna som man räknar med att ska vara mindre än intäkterna, dvs. avgifterna för trafiken.

Man borde egentligen jämföra tre stycken fartyg efter varandra med tunneln och inte bara under 30 år. Det är ett stort fel.

Jag hade lite polemik här med ordet ”vaga”. Någon sade att det bara finns vaga kalkyler. Det finns ju väldigt exakta kalkyler på decimaler osv. det vad det jag menade och de är för många år osv. Sedan hur korrekta de är, det är en annan sak, men visst finns det kalkyler.

När jag tittade på de kalkyler som gällde det alternativ som klubbades igenom här så där blandar man mellan nuvärden och diskonterade nuvärden. Det presenteras 250 miljoner. Jag sade att är det för bra så är det antagligen för bra för att vara sant. Sedan visade det sig vara 25, med lite, lite osäkerhet var jag nere i noll miljoner. Men i den här så har jag inte lyckats - även om jag har tittat på vissa saker som jag är tveksam på - så jag kommer inte ner till samma nivå.

Jag kommenterar de saker som Petri Carlsson sade. Jag har ju varit i finansutskottet och fått höra två sidor av saken. Det var fascinerande att höra hur olika de presenterades. Det är synd då att man inte har haft någon slags seminarium eller någonting där man har diskuterat varifrån man har tagit elkopplingen som kostar 3 miljoner. Okej, vad jag har förstått från en presentation så är det en gissning att den ska kosta det, men inte vet man det. Skulle man ha de här parterna tillsammans så kunde man säkert kunna få bort en del frågetecken bl.a. om hur lång tid en MKB tar, för det fanns väldigt olika uppfattningar om detta. Det är en sak som kunde arrangeras och kanske kan arrangeras i framtiden, att ha parterna på samma plats och diskutera. Jag tror att någon har rätt eller så ligger det där mittemellan.

Fru talman! Jag kommenterar lite spontant de här uppgifterna som en del helt höll med ltl Petri Carlsson. Det som han sade och som han tyckte verkade märkligt var att kalkylerna blir bättre för varje kalkyl man ser. Så som jag förstod det från den ena presentationen var att ju mer de har undersökt bottenstrukturen och bergen så desto mer exakt har man kunnat försöka uppskatta vad kostnaderna blir. I början visste man inte så mycket och då tog man för säkerhets skull ett högre pris. Ju mer man vet desto mindre har det här gapet blivit. Det är en orsak till att kalkylerna blir bättre.

En annan sak är att när landskapet gjorde kalkylerna 2016 och 2012 så då var det på gamla uppgifter, och vad jag har förstått så har faktiskt tunneltekniken blivit billigare. Ju färskare kalkyl desto billigare pris får man. Det verkar kanske bakvänt när priserna ofta går upp. Så det kan vara en förklaring till att priserna går ner, även om jag förstår att det verkar märkligt att det bara blir bättre och bättre för det brukar inte vara så. Det en liten delförklaring såsom jag ser det.

Fru talman! Ltl Carlsson tog upp kassaflödet. Jag har förstått att kassaflödet ska vara positivt efter de 30 åren. De här löpande kostnaderna, renoveringarna är alltså lägre än de biljettintäkter man får.

Däremot när jag också tittade på siffrorna tre komma någonting så kunde jag inte heller förstå det beloppet alltså. Nu räknar man med de här biljettintäkterna på 1,3 miljoner. Jag vet att man har lagt till några procents ökning. Det brukar kanske vara 8-10 procent i andra tunnlar, man har lagt på några procent för att vara på den säkra sidan. Det ska nog öka från 1,3 till vad det nu blir på 30 år, jag har inte hunnit räkna. Dubblering? Nej. 3 procent? Men kanske 2 miljoner? Men 3,16 verkar högt, det är helt klart.

Fru talman! Ltl Carlsson talade om de här extra investeringarna. Jag förstod helt klart att det som har med färjfästen och det som har med eldragningen för elfärjan att göra så det är sådant som inte kommer när man har tunneln. Men som vi såg i pappren så fanns det olika kalkyler. Den som hade kring 6-7 miljoner så där föreföll det vara extra kostnader med tanke på färjtrafiken. Men i den andra kalkylen som hade ett större belopp så fanns det nog saker som jag också ifrågasatte.

Sedan talade ltl Carlsson om att amorteringarna var 600 000 per år. Jag har ställt lite frågor till dem som har gjort kalkylerna och jag har lite åsikter om de begrepp som de använder. Jag tycker inte heller att det är rätt att kalla det för amorteringar på 600 000.

Det fanns en annan post, kapitalkostnader eller vad det var, två komma någonting och då bör det stämma ihop. Alltså 3 miljoner för kapitalkostnader stämmer ungefär. Sedan ska det vara lite annat för att stämma mot den hyra man har talat om.

Det relevanta att fundera på är vilken hyra som landskapet ska betala för tunneln under de trettio åren. Den hyran innehåller ju då kapitalkostnader och räntor och så vidare och en del underhåll. Men det är ju den summan som man ska ha med.

Det är inte lätt med siffror och begrepp. Jag har haft problem själv.

Jag summerar, kalkylen ser väldigt intressant ut även om det finns en hel del frågetecken. Jämfört med resultaten i slutkalkylen för det beslut som tagits så tycker jag att det ser väldigt spännande ut och därför är jag personligen intresserad av att gå vidare.

Men, som sagt, på de här kalkylerna kan man inte fatta ett beslut, det förstår jag och det nämnde jag också igår i debatten. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen för bekräftelsen att det som jag sade i mitt anförande till stora delar stämmer överens också med ltl Toivonen genomgång och analyser av det som har presenterats. Visst fanns det vissa detaljer där ltl Toivonen nu redogjorde för sina uppfattningar om vad som kunde vara delförklaringar till vissa saker och så det kan det säkert vara, men frågorna är fortfarande öppna och finns där.

I stora drag förstår jag att ltl Toivonen höll med om det. Därför förstår jag inte heller riktigt försöket och påståendena från ltl Toivonen att det skulle finnas felaktigheter i finans- och näringsutskottet betänkande där vi säger att de ekonomiska förutsättningarna är vaga, inte kalkylerna utan de ekonomiska förutsättningarna. Där ingår just att det finns för många öppna frågeställningar, det finns oklarheter (… taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Om vi ska kompromissa, jo, de kan vara vaga men intressanta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag tänker ägna det här anförandet till några av de motioner som jag tycker har fått ganska lite uppmärksamhet under den här debatten.

En av dem är min motion om ett elevhem eller ett internat för ungdomar som kommer långväga ifrån - alltså som inte har pendlingsavstånd till skolan - och som då skulle behöva ha någonstans att bo om de ska ha samma möjligheter som alla andra ålänning att gå i gymnasium när de är minderåriga.

Idag har man bara alternativet att söka sig en bostad på den öppna marknaden. Förstås ställs man inför ett stort ansvar och också risk för ensamhet och utanförskap när man ska komma in i ett samhälle som så ung som 15 år. Utövar det så finns det en uppenbar risk att den här lokalen bli ett tillhåll för andra, både ofrivilligt och frivilligt, inbjudna vänner som festar runt i de här bostäderna eftersom det inte finns en vuxen som övervakar dem. Det här är en problematik. Det här är faktiskt också en del och en liten gren i hela vår problematik när det gäller droganvändning och liknande. Så det här skulle vara ett sätt att förebygga den situationen.

Vi har ju haft någon typ av verksamhet för gymnasieelever tidigare på Åland. Men det stupade på att ansvarsfrågan blev för tung. Det blev rektorerna i våra skolor som bar ansvaret för vad eleverna gjorde och därför slutade man ha internatverksamhet för minderåriga.

Det finns fungerande exempel både i Finland och i Sverige på internat för minderåriga som fungerar utmärkt. Jag vill visa ett exempel från Burträsk i Skellefteå där man har en naturbruksskola där eleverna har väldigt lång skolväg, inte alla förstås, men många har väldigt lång skolväg. Så lång skolväg att man till och med gjorde ett försök att man skulle ha undervisning på distans på fredagar för att de faktiskt skulle hinna ha lite helg för att tiden att resa hem och tillbaka till skolan tog en så stor del av helgen. Men distansundervisningen satte Skolverket satte tummen ner för.

Det finns 22 rum fördelade i tre hus. Man ansöker om rum och blir man antagen så ingår man ett avtal där även föräldrarna är involverade. Om man bryter mot någon av de här väldigt tydliga reglerna så kontaktas föräldrarna och man kan också bli avvisad från det här boendet.

Enkelt sett så kan man säga att man får inte göra någon varken sig själv eller någon annan illa. Det kostar 1 600 kronor per månad att bo i ett sådant rum om man har självhushåll. Det finns också en möjlighet att beställa till både frukost, middag och kvällsmål - lunch serveras ju i skolan - för ytterligare 1 700 kronor. Totala kostnaden för ett boende i ett sådant rum inklusive alla måltider är 3 300 kronor. Eftersom det här boendet är beläget ganska långt utanför centralorten så ordnas det också en del aktiviteter som badhusbesök, träningsaktiviteter och sådant. Ingen får stanna över helger, och det är väl kanske det som är nyckeln till att det fungerar så väl. Man åker hem till sina föräldrar eftersom man är minderårig och föräldrarna tar ansvar över helgerna. Det finns alltså en internatföreståndare som har också andra administrativa uppgifter på skolan. Man upplever att det här fungerar väldigt, väldigt bra.

I Axxell i Pargas finns det också ett elevboende och det är exceptionellt på det sättet att där är det gratis att bo. Där använder man internatet som ett sätt att öka attraktiviteten för att gå i Axxell i södra Finland. Det gör att man har studerande från hela Finland. Det är ett enormt tryck och väldigt populärt att bo här. Det som jag tycker är väldigt intressant - när man berättade åt mig i Pargas – är att när man nu ska bygga om ett av husen så funderar man på om man ska ha enkelrum eller delade rum. Då gjorde man en enkät bland de boende och en överväldigande majoritet ville ha delade rum. Det här visar också på att det finns ett trygghetssökande, ett ökat behov av trygghet. Man är kanske mera trygghetssökande idag än vad man har varit. Det har varit en trend att man ska absolut ha eget rum, eget badrum och eget kök och alltihop. Men de var väldigt förvånade själva och måste kontrollera ett varv till om det kunde stämma. Nu kommer man att bygga dem med delade rum.

Som sagt, det är också ett sätt att öka attraktionskraften och det kan ju vara ett litet tips när det gäller sjöfartsutbildningen.

Om någon är intresserad så har jag också tillgängligt här både internatregler, avtal och avsyningsprotokoll och allt som man kan tänkas behöva för att få en sådan här verksamhet att fungera. Det krävs inget nybyggt hus för det här, utan man kan ju, som sagt, använda någon av de byggnader som redan finns i Mariehamn för att för att erbjuda eleverna den här verksamheten.

Jag hoppas att detta nu kan bli verklighet ganska snabbt. Godkänner vi den nu så har vi faktiskt alla möjligheter att kanske till och med ha ett internat från hösten.

När det gäller praktikplatserna inom självstyrelsen så är det också ett så angeläget ärende. Om regeringspartierna inte var så prestigefyllda nu så skulle vi faktiskt kunna möjliggöra det här för denna sommar redan. Det skulle vara en möjlighet till att vi sedan, inom ganska kort, kanske har stipendiater den 9 juni som forskar inom autonomin och folkrätt och liknande, vilket självstyrelsen verkligen skulle behöva.

Sedan har vi diskuterat en hel del om brister i vår budgetprocess, både för att kunna möjliggöra skuggbudgetar men också för att få högre kvalitet och mera beredning i de förslag som vi har, och kanske också ha mera tillfälle att t.o.m. förhandla med varandra för att få en bättre budget. Jag hoppas att den motionen också går igenom.

Samma sak gäller bolagiseringen av högskolan. Det finns ju inte ens pengar med i budgeten till grundplåten för insatsen för bolaget. Jag tycker att det skulle vara ganska enkelt att bara sätta in de här orden som är rakt ifrån landskapsregeringen. Jag förstår inte den principen, varför man inte skulle våga göra det.

Sedan allra sist, fru talman, ett förtydligande när det gäller aviseringen gällande just högskolan. Eftersom finans- och näringsutskottet förbigått högskolan och inte nämner den överhuvudtaget i sitt betänkande så krävs en ny rubrik i den allmänna motiveringen. Och att det under den nya högskolerubriken skulle vara samma text som finns i punkt 1 i budgetmotion nr 37. Den kommer jag att läsa upp i morgon och alla kan läsa den nu. Om det tillåts så kan jag läsa upp den nu också. ”Under året avlämnas till lagtinget en lagstiftning där Högskolan på Åland bolagiseras. Bolaget bildas och personalen överförs till det nya bolaget så att verksamheten kan inledas i januari 2020”. Precis som minister Asumaa har presenterat. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag vill kort kommentera internatfrågan som ltl Britt Lundberg lyfte här. Vi har ju tidigare haft internat. Det har tyvärr från den sociala sektorn visat sig att det inte var så hemskt lyckat och därför har man lagt ner den verksamheten.

Eftersom vi har en väldigt aktiv socialdemokrat i skärgården så har vi i vårt parti diskuterat den här frågan intensivt. Det gäller egentligen tio ungdomar från skärgården som skulle vara i behov av någon form av internatboende. Av dessa tio elever så är det kanske fem som har föräldrar med lägenheter i stan eller där de gärna vill bo tillsammans med en kompis. Då är det kanske en handfull elever det är frågan om. Att börja bygga upp en sådan här organisation för fem-sex elever är inte rätt väg att gå, upplever jag. Det måste finnas andra lösningar för en så här liten grupp.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är inte så stort arrangemang.  Har man ett ganska litet antal - det handlar om en internatföreståndare om man följer Burträsk modell - så gäller det alltså en kanslist som också har det här elevboendet på sitt ansvar.

Huset kan anpassas efter boendet. Det är två saker som man behöver tänka på. Dels tycker jag det är väldigt intressant med den här trenden kring att man söker mera trygghet, för precis så här lät det när jag diskuterade med skärgårdsungdomarna för tre-fyra år sedan. De som gick i högstadiet så sade; ”nej, vi vill bo ensamma” Men tonen håller på att ändras, klangen håller på att ändras. Det kan också ha att göra med att det är otryggare i vårt samhälle idag än vad de varit tidigare.

Men förutom våra skärgårdsungdomar så hoppas jag att ltl Kemetter också önskar att det ska komma studerande från andra platser runtom och vilja studera bl.a. sjöfart på Åland om. Om vi ska ha (… taltiden slut).  

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag inte främmande för att man ska hitta lösningar, men jag tror att ett internat, som vi redan har testat på, inte är rätt lösning. Precis som ledamoten lyfte fram i början av sitt anförande så var det problem med alkohol och andra substanser i och med att det är svårt att bevaka. Och att tvinga alla hem till helgen men kanske man har något man vill göra på lördag i stan, var ska man då sova?

Däremot kunde man ju se på en modell som man har haft i Danmark och Holland. Där får studerandena dela boenden tillsammans med äldre. För båda är det till en låg hyra, och varför inte avgiftsfritt mot att man eventuellt spendera lite tid med varandra och på det sättet motverkar ensamhet. Det här konceptet har visat sig väldigt framgångsrikt. Jag tror också att de privata skulle vara intresserade om man bygger privata äldreboenden och andra allaktivitetscenter.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Om det här ska kombineras med äldre människor eller någonting annat så det finns inte några hinder i min budget.

Men det är ju precis framförallt det drogförebyggande jag talar om nu.

När det gäller det tidigare internatet så var det bara ett studentboende som egentligen var avsett för myndiga barn men minderåriga bodde där utan annan övervakning än en tillfällig kurator. Det fanns inte några tydliga avtal som reglerade. Det förekom inte nära kontakt med föräldrar som ju är grunden för att det här ska fungera.

Men det är just det som är problematiken nu med de här ungdomarna som bor ensamma i bostäder. Deras bostad blir tillhåll för fester och för mycket narkotika och annat oönskat. Dessutom är den en otrygghet för både föräldrar och barn. Ofta blir det så att föräldrarna tvingas flytta från skärgården när deras barn går i gymnasiet, vilket är en utveckling som inte är önskad från föräldrarna eller någon annan. Så att det är (… taltiden slut).

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi hörde i utskottet om internatet. Vi fick information om att ansvarsfördelningen ser annorlunda ut på Åland än vad den i alla fall ser ut i Skellefteå där vi hade hörande ifrån i det här fallet, och att det inte skulle vara möjligt att använda exakt samma modell.

När det gäller högskolan så kan jag konstatera att arbetet går vidare. Vi hade den här diskussionen också igår. Senast den 15.12 har man anlitat en juridisk byrå för att ta fram bolagiseringsplanen för högskolan. Arbetet tuffar på. Jag förstår inte varför ledamoten, med sådan stark envishet, ska ha in detaljskrivningar kring ett projekt som man vet att är på gång. Skulle oppositionen vara oroad över att det här inte skulle verkställas men när nödvändiga beslut redan är fattade av landskapsregeringen så ter det sig lite märkligt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det behöver exemplifieras var i lagstiftningen som det hindrar att man skulle ingå hyresavtal med studerande som bor på ett elevhem liknande det man gör i Skellefteå. Det finns inte.

Däremot vet jag att det har funnits en stor problematik vid Ålands folkhögskola och att Åland folkhögskola inte är intresserade av internat för sina minderåriga. Men nu pratar vi inte om Åland folkhögskola, vi pratar om Ålands gymnasium och att ge möjlighet till alla elever på Åland att gå i Ålands gymnasium på samma grunder.

Sedan när det gäller högskolan så står det i budgeten att man ska göra en utredning och sedan ta ställning till huruvida högskolan ska bolagiseras eller inte. Det skulle vara väldigt, väldigt viktigt och en tjänst också till regeringen att verkligen få det testat parlamentariskt om det finns ett totalt stöd för det här. Den här tidtabellen är ju redan muntligen (… taltiden slut).  

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Enligt den information vi fick så är det skolorna som är ansvariga för den här typen av elevhem på Åland. I Sverige så är det, i alla fall det exemplet vi hörde, föräldrarna som är ansvariga, vilket får ses som en ganska stor skillnad.

När det gäller frågan om högskolan så kvarstår logiken som ett mysterium i det här sammanhanget. Hur oppositionen kan vara rädd för att det inte skulle finnas ett parlamentariskt stöd för det är ju märkligt med tanke på att landskapsregeringen, som ju har en majoritet här, har fattat nödvändiga beslut och satt igång processen. Britt Lundberg kan vara lugn, det här kommer att ordna sig och bli bra.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Av erfarenhet så vet jag att bolagiseringen har stoppats tidigare. Därför finns det skäl till att kontrollera att det faktiskt finns en majoritet som verkligen är beredd att göra det nu, och att man också menar den tidtabell man skriver här så att man inte sedan tänker lämna det till längre fram. Framförallt så är det ju helt galet att vi ska lägga fram en budget som inte är aktuell, nog måste man väl uppdatera så att det som står i den stämmer. Budgeten får ju datum från och med nu när vi slår fast den imorgon och då skulle det väl vara bra att vi har gjort en uppdatering. Det finns liksom inga skäl för att inte göra det, kan jag säga, annat än möjligen då någon dold agenda som man inte vill visa.

Sedan när det gäller internatet igen, att ingå ett avtal mellan en hyresgäst och den som hyr ut så där finns inga lagliga hinder för det. Man gör likadant också i Finland. De finns inga skillnader till den delen i den åländska och finländska lagstiftningen. Jag kan inte heller tänka mig att det på något sätt hänvisas till (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag tänker diskutera ett eventuellt tunnelprojekt mellan Degerby och Svinö. Jag tänker föra en av mina motioner till omröstning så småningom.

Man brukar säga att små människor pratar om andra människor, att vanligt folk pratar om saker och ting och stora människor pratar visioner. Jag tycker att den här lagtingssalen borde vara fylld av stora människor som föredrar att koncentrera sig på de visioner som faktiskt skapar framtidstro på riktigt.

Jag har noterat att debatten kring tunneln faktiskt har varit rätt stark under denna behandling av ett budgetbetänkande där en tunnel egentligen inte har diskuterats särskilt mycket. Det som har satt igång debatten är ett privat initiativ och, tror jag, en nyfikenhet bland ledamöterna i detta lagting där man å ena sidan vill försvara ett beslut som man har tagit, men å andra sidan inte heller vill säga nej till en framtid som faktiskt finns.

Min vision och det jag tror att faktiskt Åland behöver för att vi ska stärkas och för att vi ska kunna fortsätta hålla vår självstyrelse i en omvärld som inte alltid har en förlåtande inställning till självstyrelse, det blir allt kämpigare även på andra håll i världen för självstyrelser att finna sitt berättigande. Därför menar jag att självstyrelser, för att klara sig långsiktigt, behöver växa och bli starkare. När det gäller Åland så handlar det om att vi behöver bli fler. Vi borde vara 60 000 som bor på Åland. Vi borde kanske vara 100 000 som bor på Åland, men för att bli det så behöver vi locka hit folk.

Vi behöver göra det attraktivt att bo här. Vi behöver göra det enkelt att flytta hit, vi behöver se till att arbetsplatserna är i ordning och att all vår service fungerar. För att vi ska lyckas med det så måste man hålla en vision väldigt stark. Det räcker inte att bara sitta nersjunken med ögonen i kalkylatorn. Man måste höja blicken och se ut genom fönstret med jämna mellanrum.

Och det hävdar jag att de som driver på projektet för en tunnel mellan Degerby och Svinö gör. De har valt att för ett ögonblick släppa ögonen från kalkylatorn och istället blicka ut genom fönstret. Det här behöver inte vara dåligt, inte på något sätt i världen, tvärtom.

Idag så har man från landskapsregeringen bestämt sig för att upphandla den så kallade föglölinjen för 47 miljoner euro. Det står i handlingarna, det är ostridigt. För att det ska lyckas så behöver man bygga en bro och en väg för 27 miljoner – jag ids inte gå in på alla detaljer för det blir tröttande.

Men faktum är att man i dagens läge kan bygga en tunnel för i runda slängar 11 miljoner euro per kilometer. Jag går inte in på detaljer för det bär faktiskt inte vidare. Det är inte riktigt värdigt att man i detta lagting går in och recenserar kalkyler som sträcker sig 40 år framåt. Alla vet att sådana kalkyler är behäftade med misstag. Jag garanterar att den kalkyl som leder fram till 47 miljoner euro på 15 år för en färja till Föglö är behäftad med misstag. Jag lovar. Det är omöjligt att i varje grad garantera att en kalkyl alltid kommer att hålla.

Men ifall man skulle kunna bygga en elva kilometer lång tunnel mellan Föglö och fasta Åland för säg 11 miljoner euro per kilometer så landar man någonstans över 100 miljoner -120 miljoner kan hända. Detta är omöjligt att leda i bevis då det sträcker sig över kanske 30, 40 eller 100 år. Det finns alltså mängder med svagheter i dessa kalkyler.

Men visionen är väldigt stark för bygger man en tunnel till Föglö så gör vi Åland oerhört mycket större i ett enda slag. Genom att göra Åland större så gör vi det lite mer attraktivt. Föglö skulle bli vårt svar på Lidingö. Det skulle bli farbart och det skulle bli pendlingsbart på ett sätt som man aldrig sett maken till hittills. Det skulle vara infrastrukturpolitik och skärgårdsgårdspolitik på riktigt.  

I min vision så ingår också att en liknande tunnel ska byggas till Vårdö, så att man på egen egna hjul ska kunna färdas från Vårdö till Föglö och jobba på båda platser. Det är min vision.

Okej, säger kritikerna, det där kan man säga men det är omöjligt att finansiera. Jag hävdar att det inte är det.

När jag första gången hörde talas om tunnelprojekt så trodde jag att det var utopier. Idag vet jag att det inte är så. Jag vet hur tillvaron på Frøya och Hitra vände efter att man år 1994 byggde den dittills djupaste tunneln som världen har skådat. Idag omsätter och exporterar Frøya och Hitra - öar som är knappt ungefär i storlek med Föglö, något större - 20 procent av Norges sammanlagda fisk tack vare denna tunnel. 

Jag har sett hur samhällen på Färöarna har utvecklats, hur det har hänt på Island och hur hela Norge har vuxit tack vare tunnlar. Det kan vi inte säga nej till från detta lagting. Vi måste hantera det, vi måste gå in och se till att vi kan presentera i varje fall alternativ för hur dessa tunnlar skulle kunna byggas.

Därför så är jag lite envis i mitt påstående att det vore rätt att öppna upphandlingen till att även innefatta en fast förbindelse, trots att minister Nordberg hävdar att det är omöjligt.

Till sist så vill jag avisera att jag vill ha min motion nr 33 om Vårdös status som skärgårdskommun till omröstning i morgon. Jag anser att det inte är värdigt ett parlament eller en administration att göra så som man har gjort gentemot Vårdö och försämra tillvaron för folk som bor i perifera områden. Tack, talman, det var allt.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag tycker att den här debatten är ganska intressant. I sak så är inte själva tunneln någonting nytt för det här lagtinget. Det nya är hur hela det här ärendet har tagit sin vändning. Från att det har varit ett helt privat initiativ som har startat så har det blivit att politiker står i talarstolen helt klart och säger ”låt oss använda skattebetalarnas pengar till ett privat namngivet bolags idéer”. Det är vad hela den här debatten går ut på.

Inget parti har konkret föreslagit en enda konkret åtgärd i ett budgetmoment för att ta fram en beredning, för att kunna använda skattebetalarnas pengar. Inte ens hela centergruppen har ställt sig bakom själva motionen och skrivit under den.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nej, minister Nordberg, ingen här har föreslagit att dessa pengar ska ges till ett enskilt bolag. Man har föreslagit att man ska utreda hur det ser ut, hur deras förslag verkligen ser ut.

Det har heller inte lagts något förslag till pengar i moment, eftersom det är minister Norbergs jobb om han skulle skött sitt uppdrag. I infrastrukturminister Norbergs jobb ingår att se till att det finns en god infrastruktur över hela Åland. Det jobbet har faktiskt inte riktigt gått vägen, för då borde infrastrukturministern faktiskt på allvar ha granskat dessa planer och jämfört dem med att bygga ytterligare en båt som inte är någonting annat än en kortsiktig lösning.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill citera ltl Pettersson i sin svarsreplik just. Jag som infrastrukturminister borde granska det ena privata företagets kalkyler och idéer. Ska vi på riktigt reda ut möjligheten att bygga en tunnel till Föglö, då hoppas jag att vi också reder ut andra exploatörer och projektörer som på riktigt har byggt tunnlar runt om i Norden. Vi behöver ett brett upphandlingsförfarande där även andra företag får lämna in sina idéer på en fast vägförbindelse, än bara detta ena företag. Jag är mycket förvånad.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ministern borde ägna sig åt att sköta sitt jobb istället för att nedvärdera privata förslag. Ministern borde begripa att det är en självklarhet att han ska jämföra olika förslag. Detta är ett förslag som har kommit. Detta är inte sanningen, lika lite som att det alltid finns en sanning i någonting. Men det handlar om att jämföra, ta in och analysera.

Jag noterar att infrastrukturministern har valt bort alternativet fast förbindelse av skäl som för mig är obegripliga då det faktiskt finns väldigt starka argument för att det i varje fall är värt att granska och jämföra. Ministern har sagt nej till ett tunnelbygge av skäl som han ännu i alla fall inte har lyckats förklara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande. Centern vill alltså nu bygga en tunnel till Degerby och till Vårdö istället för broar. Hur går det ihop med vår hållbarhetsagenda? Och också det medborgarinitiativ där centern har varit med aktivt och lobbat för och också har skrivit på. Centern anser att broar inte är hållbara projekt, men nu är tunnlar det med tanke på enorma betong- och stenmassor och hela den problematiken.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tunnlar är nog mer hållbara än broar av det enkla skälet att de är under marken. De håller alltså längre. Det finns en mycket längre hållbarhetstid på dem. Det tror jag faktiskt är ostridigt.

Därför är det synd att inte på riktigt utreda vilka möjligheter det finns att finansiera en sådan och att bygga en sådan, mot bakgrund av den information som faktiskt finns i dagens läge när tunnlar inte längre är utopier.  Tunnlar är någonting som skapar samhällen. Tunnlar är dagligvara på Island och på Färöarna som är öar som i allt väsentligt är likadana som våra, fast möjligen något mer utvecklade när det kommer till just infrastruktur.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, jag förstår resonemanget kring varför tunnlar är bättre. Det ifrågasätter jag inte, snarare ifrågasätter jag hällbarhetsagendan där man har drivit starkt en miljöpolitik under den här mandatperioden. Man säger att just broar är väldigt ohållbara på grund av den betongmängd och stålmängd som finns, alltså mycket betong, mycket stål och det levererar väldigt mycket CO2-utsläpp. Av den orsaken, trots att tunnlar är under jorden, är de alltså inte hållbara ur ett CO2-perspektiv. Så man kan inte tro och man kan inte säga att det är ostridbart, man måste nog ha lite mera fakta, tycker jag, när man argumenterar i den här salen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag hävdar att utifrån mitt perspektiv så vore en tunnel hållbar, och i synnerhet väldigt mycket mer hållbar än det förslag på bro- och färjtrafik som regeringen nu presenterar.

Genom att göra en stor insats i en tunnel nu - vilket inte behöver ta så länge idag så bygger man en tunnel från plan till förverkligande på fem- sex år - så är investeringen stor men den kan spridas ut på så många år och att den därför blir sannolikt billigare än vad motsvarande färja och bro blir. Det är hållbarhet på ett sätt som jag tror att kanske är överlägset en traditionell färjtrafik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Först började ltl Pettersson med att berätta att man ska lyfta blicken från kalkyler och inte titta så mycket på dem, och sedan gick halva anförandet ut på att diskutera kalkyler. Lite märkligt är det.

Tycker inte ltl Pettersson, som har varit ordförande för finans- och näringsutskottet, att man också måste fundera på och granska kritiskt kalkyler som kommer och titta på om det faktiskt finns en realism i dem oavsett var de kommer ifrån? Att man tittar på dem, analyserar dem och att det också är viktigt att ha kalkyler till grund för när man fattar beslut.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där är ju en självklar fråga. Alla måste ha någon form av kalkyler, men man väljer själv på vilket sätt man betraktar dem.

Att gå in och djupanalysera och faktiskt kritisera rätt tufft - och i rätt många fall rätt vinklat - en kalkyl som sträcker sig över 40 år, det är faktiskt inte riktigt seriöst. Alla kalkyler går att hårdgranska och går att kritisera.

Men det som jag ställer mig frågande till är om lagtingssalen är rätt ställe att gå in och hårdgranska en vision som på många sätt kunde skapa liv i en region som vi har kämpat med i 100 år för att faktiskt skapa framtidstro i? Den möjligheten har vi nu och då ska man slå ihjäl den med illa underbyggda analyser.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman!  Nu får jag en massa epitet på mig här; illa underbyggda analyser som jag har fört fram tydligen och jag är en liten människa påstod ltl Pettersson när han i sitt anförande framställde att de som analyserar kalkyler är små människor, medan han själv - som för fram visioner - är en stor människa. Jag betackar mig från sådana människosyner och sådana kommentarer. Jag tycker faktiskt att lagtinget är mera värdigt än att hålla på med sådana påståenden att man är stor människa om man pratar om visioner och en liten människa om man pratar om kalkyler. Jag tycker faktiskt inte detta är värdigt ett parlament.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tror att jag inte ska kommentera det där. Det där måste ligga i ltl Carlssons egna översättningar. Det där är bara ”hitte på” och så kan vi inte riktigt hålla på faktiskt.

Vi behöver ägna oss åt att lyfta visionen för att skapa framtidstro. Det kan man göra idag genom att faktiskt på riktigt analysera en tunnel på ett värdigt och trovärdigt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson korrigerar lite sina uppgifter, men istället så drar han till med någonting bara så där att Föglö ska bli det nya Lidingö. Men skillnaden är att Lidingö förknippas med fastlandet med en bro, inte med en tunnel.

Lite mer detaljnivå, en tunnel ska kosta 11 miljoner per kilometer, men det är ungefär det svagaste kortet i hela länken för den är alldeles för liten.

Jag viftar med händerna, det blir oseriöst när vi lägger fram siffror som inte har substans, för det är inte en sådan tunnel som vill ha. Vi vill ha tunnel men vi behöver ha ett ordentligt material.

Det är bra när centerledamoten Petterson talar för hela gruppen, för jag utgår ifrån att ledamoten talar för hela centerpartiet när han säger att vi ska ha en tunnel.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tror, ltl Staffans, att det är värre än så, jag tror att jag talar för större delen av Åland.

Medan ålänningarna under rätt lång tid faktiskt tyckte att en tunnel var en rätt utopisk tanke så tror jag att man i dagens läge börjar vända.

Vi har inte den traditionen i Finland att bygga tunnlar. Men vi ser att bland våra brödra- och systrafolk runtom i Norden så finns den traditionen. Det är inget konstigt, det är inget märkligt och det är absolut inte finansiellt oklokt, tvärtom. Därför tror jag att folk börjar se att det är bättre att köpa en dyr sak som håller länge, än en billig sak som håller kort tid och det tror jag faktiskt att man i allt högre grad börjar inse i dagens läge.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Det är absolut på det viset att det är mera lönsamt att betala mera för då får man kvalitet.

Därför är det väldigt märkligt att man i sitt anförande går ned på en sådan nivå så att man får en kvalitet och en osäkerhet.

Häromdagen i ett anförande skrämde Pettersson upp hela skärgården. Är det en sådan tillvaro som ltl Pettersson vill ha, att skärgårdsborna ska åka genom en tunnel på sex-sju kilometer och känna osäkerhet för att den har byggts så billigt som möjligt?

Men nu… nå vi lämnar det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ibland så är det väl det klokaste att inte fullfölja alla resonemang.

Ingen har väl någonsin sagt att man ska bygga en sådan tunnel som skulle vara otrygg att åka i. Det är ganska dumt, ltl Staffas, av det skälet att då kommer ingen att vilja åka i den och då faller lite idén med det hela. Man bygger en fast förbindelse med avsikten att så många som möjligt ska använda den. Det kunde man faktiskt göra i dagens läge, och det har man gjort i Norge, på Färöarna och på Island. Det finns otaliga exempel på exakt liknande områden som vårt, där man har gjort det. Man har gått in för att lösa en fråga långsiktigt istället för kortsiktigt. Det är ingen utopi! Det är verklighet och vardag och det skapar skillnad. Tänk vilken enorm potential det skulle finnas i ett Vårdö eller i ett Föglö som skulle vara bundet med fasta landet och inte längre vara skärgård! Tänk vilken logistik, tänk vilken underbar plats att vara på!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att andemeningen i min korta replik går fram här. Jag tycker att det är trevligt och bra med visioner.

Men när vi pratar om tunnlar, kortruttsprojekt osv. så om man slår upp långbänk i ett lexikon så har vi liksom det här ärendet framför oss. Det var redan diskussioner för 16 år sedan, vilket jag tittade på för mitt eget höga nöjes skull. Det fördes diskussioner kring förprojektering mellan Lemland och Bråttö. I samma veva började Färöarna faktiskt bygga tunnlar under vattnet.

Vi haft många stora projekt som har stupat i sista sekunden. Även om visionerna och de goda intentionerna har funnits så har vi fortfarande ingen golfbana i Godby, vi har inget besökscentrum i Bomarsund och vi har inte något geriatriskt sjukhus mm.

Man måste också fundera på vad som är konkret, vad som är möjligt och framförallt om det politiska mandatet finns.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! När det gäller besökscentret i Bomarsund så vill jag invända. Det är kanske inte alldeles bokstavligen där just nu, men det tar inte längre till så är det där, tack vare ett väldigt gott samarbete om en gemensam sak där man har nått samtycke.

Att visioner tar lång tid att genomföra är nog inte så konstigt för det handlar naturligtvis om prislappen.

En tunnel öppnade i våras mellan Frederikshavn och Valimaa. Den är 32 kilometer lång och den tog man beslut om i budget i december 2013, om jag inte minns helt fel. Idag står den klar.

Visioner stoppas av diskussioner, ja, det händer, men det händer faktiskt bara ifall man själv går med på det. Om man tycker att vi ska lösa trafiken till skärgården under de närmaste 100 åren, då ska man utreda möjligheten att bygga en tunnel idag.

Vill man inte göra det, utan man tycker att det är bättre med kortsiktiga lösningar, då ska man göra (… taltiden slut).

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för svaret Jörgen Petterson. Personligen tror jag att en hel del handlar om just finansieringen. Det är ändå en ansenlig summa pengar som ska till för det här projektet. 

I Norge och på Färöarna har man förstått från början att det ska till en bompeng, de här projekten betalar sig själva och då är det mycket lättare att få gehör från allmänheten och politikerna.

Min slutsats är ändå; finns det politiska mandatet? Vi har varit väldigt, väldigt nära ett tunnelprojekt tidigare och då när vi var nästan framme så började centern darra på manschetten och så blev det inget av detta. Så varför skulle vi ålänningar lita på centern ännu en gång att de ror iland ett framtida tunnelprojekt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! För att det vore bra för hela Åland, av det enkla skälet. I dagens läge vore det bra för hela Åland att genomföra detta tunnelprojekt. Eller i varje fall, måste jag tillägga, granska det noga för att se om de kalkyler som man hittills har visat faktiskt håller streck. Det tycker jag att det är värt och det tycker jag att man borde göra.

Bompengar är nog närmast en självklarhet, ja. Till Frøya och Hitra, som jag har varit till några gångar, där hade man en bompeng åtminstone under de första tio åren, kanske längre. Sedan var den plötsligt betald och bompengen försvann. Idag är det gratis att köra dit – 5 km och 230 meter som allra djupast.

De lyckades till orter som är mycket, mycket mindre än Åland och där har man byggt ett näringsliv som idag gör skillnad för hela Norge. Dit vill jag ta Åland!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Tack, fru talman! Utskottet skriver: ”Utskottet har konstaterat att näringslivet i landskapet har en svag tillväxt jämfört med omvärlden, något som är oroande med tanke på att omvärlden har haft en god konjunktur ett antal år.” Det här kanske är lite av de mest centrala meningarna i det här betänkandet från finans- och näringsutskottet och någonting som vi som lagtingsledamöter behöver fundera på.

Det har också efterlyst här från finansministern och från nästan alla regeringspartier förslag på åtgärder när det gäller en bättre tillväxt här i landskapet.

För mig är det lite förvånande med tanke på att budgetförslaget för 2019 är det dokument som borde innehålla de skarpa förslagen för att vi ska få en bra tillväxt här på Åland.

Nu har vi ganska kort tid kvar på denna mandatperiod. Vi har i varje fall blivit utlovade att vi ska få en sysselsättnings- och tillväxtdebatt här i början på året och det är jag tacksam för.

Mot bakgrund av det, fru talman, så vill jag framföra några hälsningar till landskapsregeringen för att bidra till den diskussionen och att vi ska komma igång så fort som möjligt, för vi har egentligen tappat lite för mycket tid redan.

För att skapa tillväxt så måste man ibland göra vissa strategiska beslut och positioneringar. För Ålands del så har vår situation med trafiken, Sverige-Åland-Finland, inneburit en ganska stark ekonomisk fördel. Den har skapat sysselsättning och ekonomisk aktivitet osv. men det har också inneburit en del problem med skattegränsen osv.

Fru talman! Nu händer det saker ute i världen, i Europa och i EU. Ingen vet ännu hur det kommer att sluta exakt med Brexit. Vi vet att det pågår en väldigt intensiv process för att försöka skapa ett någorlunda reglerat utträde för Storbritannien ur EU. Som följd av det så har Gibraltar och Gibraltars förhållande till unionen och förhållande till Storbritannien kommit upp på agendan.

Jag tror, för det första, att detta är en sak som vi från landskapet Åland borde studera ganska noga och följa med vad man har kommit fram till där och vilka eventuella konsekvenser det kan få för Ålands EU-medlemskap och för vår självstyrelse i förlängningen. Det är på något sätt så att de stora stenarna håller på att röra på sig lite just nu i Europa.

Det andra som har med Brexit att göra är gränsen mellan Irland och Nordirland. De håller på att hamna i precis samma situation som landskapet Åland hamnade i då när vi blev medlemmar i EU, eller snarare två år efter det när skattegränsen infördes mellan Åland och Finland. Nu är det starkare krafter som påverkar den här processen.

De lösningar som man har kommit fram till där på den gränsen är någonting som vi från åländsk sida också borde studera väldigt noga för att se om det är något som vi kan använda oss av i vårt eget arbete med att förenkla skattegränsen mellan Åland och Finland.

Självstyrelsepolitiskt är situationen mellan Gibraltar, Storbritannien och EU en väldigt intressant fråga för oss. Näringspolitiskt - hur man hanterar gränser mellan Nordirland och Irland - kan det vara av väldigt stor betydelse för oss, hur vi eventuellt kan skapa lättare skattegränshantering här också mellan Åland och Finland.

Det är min hälsning när det gäller att förbereda det här arbetet eller meddelandet när vi ska ha den här sysselsättnings- och tillväxtpolitiska debatten.

Det andra stora biten i det sammanhanget är skatteundantaget. Vi ska komma ihåg att skatteundantaget tillkom med det enda syftet; att skapa förutsättningar för en livskraftig ekonomi på Ålandsöarna. Det har utan tvekan fyllt sin funktion på det sättet att det tryggade trafiken, kommunikationerna, till och från Åland med alla indirekta och direkta konsekvenser som det har för vårt näringsliv.

Fru talman! Det har flutit mycket vatten under broarna sedan 1995. Det är kanske dags att fundera på vad det går att göra, speciellt med tanke på vad som i övrigt händer med självstyrelseutvecklingen och vad som inte händer med självstyrelseutvecklingen. Går det på något sätt att utnyttja skatteundantaget också för det landbaserade näringslivet så att det kan främja en positiv tillväxt och en välfärd här på Åland på längre sikt?

Fru talman! Jag lyfte fram de här sakerna med skattegränsen, Nordirland och Irlandexemplet och skatteundantaget. Det är sådana saker som är strategiska och kan ha väldigt stor betydelse för hur det åländska näringslivet kan utvecklas och hur vi kan göra det lättare för det åländska näringslivet att utvecklas och verka på Åland i framtiden.

Det är en hälsning till landskapsregeringen i samband med förberedelserna av det meddelande som vi hoppas att vi ska få som en konsekvens av den här debatten som har varit och är kring budgeten för 2019. Tack.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tänker beröra lite samma ämne, tillväxt- och näringslivsförutsättningar. Vi pratar kanske alldeles för lite om de sakerna här i lagtinget, oftast noterar vi dem men vidtar inte fortsatta åtgärder.

Därför tycker jag att det är bra att det kommer en debatt nu om tillväxt för just näringslivet.

Jag tycker att man ska lyfta in andra saker också i debatten och det är framtida finansieringar för näringslivet. Vad kan vi bidra med från samhällssidan för att skapa nya företag och deras finansiering just i startskedet?

Samtidigt bör vi också diskutera generationsväxlingar. Idag har vi många företag där ägarna börjar gå mot pensionsåldern men det finns inga givna som tar över. Det finns kanske egentligen inte något intresse från andra personer att fortsätta och det här är ett problem i framtiden när det kommer till verkligheten. Detta borde man lyfta in i samma paket.

Finansieringssidan idag så när det gäller riskkapital så har vi haft Ålands Utvecklings Ab med som riskkapitalist vid sådana finansieringar där man inte har haft eget kapital som har räckt till.

Den information som åtminstone har kommit oss till del, och kanske till andra partier också, är att Ålands Utvecklings Ab nu ligger i en fas där man inte riktigt vet deras roll, alltså de kommer snart att ha slut på pengarna för sin verksamhet. Då måste vi ta ställning till vad vi vill. Vill vi fortsätta med den typen av finansiering för Ålands näringsliv med riskkapital på det sättet som det har gjorts nu eller hittar vi andra former i framtiden? Det här är viktiga punkter som kanske borde belysas mera.

Jag hoppas att det blir en ordentlig debatt om den här frågan. Vad jag har förstått så lever Ålands Utvecklings Ab idag på EU-pengar, projektpengar som man har fått. Man är med i två projekt bl.a. gästhamnarna, det är EU-pengar en del av finansieringen. Det har inte skjutits till något nytt kapital till Ålands Utvecklings Ab. Tanken var att de satsningar man gjorde så skulle man sälja bort, finansiera sin verksamhet och förhoppningsvis göra någon vinst på det. Men detta har kanske inte skett så mycket som man hade räknat med.

Man borde i varje fall ha en ordentlig debatt om hur framtiden ska se ut för finansieringssidan när det gäller företag, generationsväxlingar och allt. Om landskapet och organisationer ska vara med och stöda generationsväxlingarna så det är en annan sak, men man borde i varje fall lyfta problematiken.

Sedan har det många gånger pratas om att man ska förenkla regelverken för företagen. Utskottet skriver här att det enda som man har åstadkommit är en digitalisering för att förenkla regelverk och då är det digitala tjänster som man egentligen syftar på. Men det finns ju mycket andra regelverk som kan förenklas och inte bara via digitala tjänster. Det förekommer enorm pappersexercis idag för en liten företagare. Tiden efter sitt arbete ska man grotta ner sig för att uppfylla myndighetskraven.

Utskottet har lyft kostnaderna för el, värme, energi och myndighetsavgifter. Jag vet att landskapsregeringen har jobbat på det här. Bekymret, som jag ser det, är att när det gäller vatten- och avloppsavgifter så är det en kommunal angelägenhet. Det betyder att då ska kommunerna gå in och subventionera för företagen. Det är ju en inkomstkälla, man köper in råvatten idag och sedan finansierar man avloppen med i princip plus-minus-noll- verksamheten för den här servicen. Hur man har tänkt där kanske kunde vara intressant att lyfta upp i frågeställningarna när man har den här debatten.

Sedan när det gäller värme, energi och el så är det andra bolag som också kommer att subventioneras, det är ju Ab-bolag i sig, men oftast är dessa bolag landskapsägda eller andelsägda. Alla lever ju på sina intäkter. Ska de bolagen eller kommunerna gå in och subventionera för att vi ska ha ett starkt näringsliv så då måste vi också fundera på vilken som är landskapets roll i den här frågan. Det är en svår fråga.

 Jag ser fram emot debatten när det gäller tillväxt- och näringslivspolitik. Tack.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa kolleger. Den här gången tänker jag inte tala om tunneln. Jag tänker ta upp en av de reservationer som jag har.

Den minnesgode känner till min motion om att stöda exempelvis UNHCR med 700 000 euro. Jag har haft samma motion tidigare, men jag tyckte att den var lika aktuell som tidigare. Åtminstone tycker kommunerna att det är lika aktuellt som tidigare att ta emot flyktingar.

Jag skrev i motiveringen att det är viktigt för PAF och dess varumärke att bolaget konkret kan påvisa samhällsnyttan både lokalt och i vår omvärld. Därför kunde PAF även hjälpa flyktingsituationen i världen genom att bevilja stöd exempelvis till UNHCR:s flyktingverksamhet.

Fru talman! Denna motion har tidigare motarbetats med argumentet att vi inte kan betala något till en flyktingorganisation. Inte på något sätt.

Detta år hade vi emellertid en intressant debatt, i remissdebatten, om möjligheten för Åland att ha en egen självständig biståndspolitik. Ett litet steg framåt.

Även från våra höranden kunde vi höra att det kan vara möjligt att betala något till andra länder. Vi har gjort så tidigare. Visserligen som en engångsbetalning, men om man upprepar en engångsbetalning så kan det bli en politik. Kanske en biståndspolitik, kanske något som ligger i linje med det som Åländsk Demokrati förespråkar. Finns det en vilja så finns det som bekant en väg.

Fru talman! Jag har försökt tänka vidare på hur detta bistånd kunde se ut. För en tid sedan gick jag in på en hemsida till ett sjukhus i Demokratiska republiken Kongo eller Kongo-Kinshasa som söker efter finansiärer för sin verksamhet. Det är Panzi-sjukhuset som drivs av nuvarande nobelprisvinnaren Mukwege.

Fru talman! I motionen har jag skrivit 700 000 euro av en orsak som jag faktiskt inte längre minns. Men under denna lilla resas gång så har jag ändrat mitt mål till att försöka finansiera en sjukvårdspersonal per en lagtingsledamot som ett mål för Ålands biståndspolitik. Inte med våra löner utan naturligtvis med deras. Alla kan förstå att i länder med en BNP som är en bråkdel av vår så är också lönerna en bråkdel av våra löner.

 Så av denna orsak så har jag sänkt beloppet så att det i reservationen talas om 150 000 euro, vilket torde räcka till att betala lönen för 30 läkare i detta sjukhus under ett års tid.

Med anledning av detta så föreslår jag att moment 35000 Penningautomatmedel får följande tillägg till momentets motivering: ”Av anslaget under momentet reserveras 150 000 att användas för att finansiera 30 läkartjänster under ett år i Panzi-sjukhuset i Kongo under ledning av nobelpristagaren Mukwege.”

Fru talman! En orsak till att jag fastnade för just detta sjukhus just i detta land var den beskrivning som man kan läsa om detta sjukhus och vilka patienter de har. Det är främst kvinnor och barn som har drabbats av våldtäkter. De har haft cirka 50 000 patienter genom åren.

När man läser vidare om sjukhuset så kan man se att orsaken till dessa våldtäkter visar vara en del i krigsföringen i vissa avlägsna delar av landet, i de delar där det finns mycket dyrbara metaller som de olika stammarna strider om.

En av metallerna är kobolt. Som ni kanske minns så kommer hälften av världens kobolt från Kongo. Kobolten används bland annat i batterier i elbilar. Det är inte bara barn som dör i gruvorna på grund av kobolten. Det är även kvinnor som våldtas.

Fru talman! Då vi på Åland har en officiell politik att stöda just elbilar, så tycker jag att det kunde vara lämpligt för oss att stöda Panzi-sjukhuset för att på detta sätt stöda de kvinnor som drabbas av dessa konflikter.

Jag hoppas därför att jag kan få lagtingets stöd för denna motion.

Fru talman! Jag vill också avisera mina reservationer tre till åtta, åtta har två delar och sedan den reservationen som vi är tre stycken som har skrivit under. Jag tror att sekreteraren känner till de där.

Fru talman! Jag har ett anförande till, men jag pausar här. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Toivonen för fram sitt förslag när det gäller biståndpolitik. Vi har ju rett ut det här i finans- och näringsutskottet och konstaterat att det inte är juridiskt möjligt för oss att bedriva biståndspolitik. Ltl Toivonen verkar inte vilja ta till sig det. Det är inte juridiskt möjligt för oss, vi kan inte syssla med biståndspolitik, tyvärr. Det har också ltl Toivonen fått som underlag och fått det utrett även i Mariehamns stad där han har drivit liknande frågeställning. Men ltl Toivonen verkar inte vilja ta till sig att det inte är juridiskt möjligt för oss att bedriva biståndspolitik, varken på kommunal eller på landskapsnivå.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag har varit med på olika höranden. Jag har också tittat på vad som har hänt här tidigare. Kanske ltl Carlsson har rätt i det att man inte kan kalla det biståndspolitik, vilket innebär då att man gör det år efter år. Men det går att betala från landskapet som en engångsbetalning och det har man också gjort tidigare, vilket vi har hört.

Som jag sade, finns det en vilja så finns det en väg. Vill man inte så säger man bara; ”det går tyvärr inte”.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, det har betalats tidigare men inte när det gäller biståndspolitik. Det går inte juridiskt att vi ska betala ut när det gäller biståndspolitik.

Den engångsbetalning som man har diskuterat och har varit möjlig gäller kanske i samband med naturkatastrof eller någonting annat som Tsunami eller liknande. Det är inte biståndspolitik. Därför är det fortfarande inte juridiskt möjligt att göra det som ltl Toivonen föreslår.

Ltl Toivonen vill inte ta till sig att biståndspolitik juridiskt inte är möjligt för oss att bedriva.

Jag hoppas att det nu åtminstone har blivit klart och tydligt för den som lyssnar. Det är inte möjligt, men ltl Toivonen verkar ändå vilja lägga förslag som inte är möjliga.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Först säger ltl Carlsson att det inte går och så tar ltl Carlsson upp ett exempel när det har gått. Som jag sade, vi kanske inte kan använda ordet biståndspolitik, men det går att göra en betalning och det var det som var min poäng.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag är medveten om risken för att denna reservation inte får en majoritet, men jag har en plan B, ltl Carlsson.

Om lagtinget röstar emot denna reservation, eller inte är för den, så kommer Åländsk Demokrati att donera en summa som motsvarar lönen för en sjuksköterska för ett år till Panzi-sjukhuset.

Ltl Carlsson, jag utmanar samtliga alla andra partier att göra samma sak, betala en sjuksköterskelön under ett år. Jag kan bistå med det praktiska och informera om vilken summa det rör sig om.

Ni gör ert val här i omröstningen i morgon. Jag gör också mitt val. Jag vet hur jag kommer att rösta och jag vet vad jag kommer att göra efter omröstningen.

Det kanske blir en god jul åtminstone för någon i Kongo, även om de inte firar jul så tror jag nog att de känner till den. Tack för ordet, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar vid plenum i morgon den 20 december 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 20 december 2018 hålls klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil