Plenum den 19 mars 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 19 mars 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Andra behandling. 2

1    Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Första behandling efter bordläggning. 2

2    Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Remiss. 7

3    Om att utreda betydande miljöpåverkan

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018

Remiss. 13

4    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018

Enda behandling. 31

5    Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Remiss. 61

6    Åtgärder för stärkt in- och återflyttning av kompetens

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2017-2018

För kännedom.. 61

7    Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Plenum slutar 61

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Johan Ehn anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av möte i BSPC arbetsgrupp.

Lagtingsledamoten Göte Winé anmäler om frånvaro från dagens på grund av privata angelägenheter.

Vicetalman Viveka Eriksson anmäler om frånvaro från dagens plenum och plenum framöver på grund av operation och efterföljande rehabilitering.

Antecknas.

Meddelande

Informeras att ltl Petri Carlsson har valts till ordförande för finans- och näringsutskottet.

Andra behandling

1        Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion.

Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning  föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling efter bordläggning

2        Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 12 mars 2018 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så besluter.

Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om förkastande väcks i samband med ärendets andra behandling. Detsamma gäller klämförslag.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Ltl Runar Karlsson kritiserade i onsdags utskottets betänkande beträffande 78 §, om kommunal avfallsavgift. Kommunen är enligt ltl Karlssons tolkning inte tvingad att, pga. artikel 14, ta upp en kommunal avfallsavgift. Ltl Karlsson baserade detta resonemang på ett domslut i EU-domstolen, från den 30 mars i fjol och han menade att utskottet för fram osanning.

Jag menar att ltl Runar Karlsson blandar ihop olika saker och kommer fram till fel slutsats, dvs. att polluter pay principen inte skulle gälla. Klassisk oppositionspolitik – som kanske går hem i stugorna men som är upphängd på ganska lösa boliner. Polluter pay principen gäller oberoende av på vilket sätt man finaniserar avfallshanteringen.

Bakgrunden till detta domslut som ltl Karlsson hänvisade till i onsdags är att en kroatisk domstol begärde ett förhandsavgörande av EU-domstolen om hur avgiften för insamling och hämtning av hushållsavfall ska beräknas enligt unionsrätten. Ärendet handlade om två fastighetsägare som blivit fakturerade för hushållsavfallsinsamling efter storleken på den avfallsbehållare som de hade och inte för den faktiska mängd avfall de producerade. Fastighetsägarna invände mot att de skulle betala den del av fakturorna som bland annat avsåg återvinning och deponering samt den särskilda avgift som syftade till att finansiera det kommunala bolagets investeringar för återvinning.

EU-domstolen konstaterade att det inte finns några EU-rättsliga bestämmelser som förpliktigar medlemsstaterna att använda en exakt metod för finansieringen av kostnaden för bortskaffande av kommunalt avfall.

Domstolen konstaterade också att en medlemsstat kan välja fritt om finansieringen ska säkerställas genom en skatt, en avgift eller på något annat sätt.

Efter att ha konstaterat allt detta ansåg inte domstolen att nationell lagstiftning som föreskriver en avgift för finansiering av hantering och bortskaffande av kommunalt avfall - som beräknas på basen av en uppskattning av mängden avfall som produceras och inte på basen av vikten av det avfall som faktiskt producerats och överlåtits till insamling och därmed - inte kan anses stå i strid med ovan nämnda artiklarna 14 och 15.

Detsamma gäller införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning.

Domstolen säger också att beträffande införandet av en tilläggsavgift som syftar till att finansiera investeringar som är nödvändiga för hanteringen av avfallet, inklusive återvinning så är det fullt möjligt.

Vidare konstaterar domstolen att ”även om berörda nationella myndigheter har ett stort utrymme för skönmässig bedömning på unionsrättens nuvarande stadium vad gäller prisberäkningen ankommer det på nationell domstol att kontrollera om inte begärt pris och tilläggsavgift medför att vissa ’innehavare’ påförs uppenbart oproportionerliga kostnader i förhållande till mängden avfall eller det slags avfall som de kan producera”. 

Att helt avstå från att ta ut en avgift, skatt eller på annan sätt ta betalt för detta är, som jag ser det, inte möjligt, om man ska följa principen om att förorenaren betalar.

I den finländska lagstiftningen på detta område har man valt att införa en kommunal avfallsavgift eftersom man menar att det är problematiskt att bekosta avfallshanteringen med skattemedel med tanke på principen om att förorenaren ska betala, dvs. artikel 14 i avfallsdirektivet.

Man säger också i förarbetena till rikslagen att en tjänstebaserad avgift genomför bättre än en skatt principen om att förorenaren ska betala.

Ålands landskapsregering har möjligen i lagförslaget kunnat införa en miljöskatt istället för kommunal avfallsavgift. Det hade varit fullt möjligt utan att bryta mot direktivet, men politiskt har regeringspartierna gått in för att följa rikslagstiftningens 78 § med en kommunal avfallsavgift eftersom det på bättre sätt kan knytas till nyttjandegraden än en ren avfallsskatt. Det här är också praxis i de allra flesta kommuner på Åland redan idag, med ett fåtal undantag.

Det har inte varit en stor fråga i utskottsbehandlingen, men jag beklagar att vi inte förde detta resonemang i utskottet. Vi kände helt enkelt inte till detta domslut då betänkandet klubbades.

Fru talman! En fråga som vi har diskuterat i utskottet är ansvarsfördelningen, vem som har ansvar för vad eftersom man i riket har fler behörighetsnivåer än vi har i på Åland. Här finns landskapsregeringen, ÅMHM och kommunerna, medan i Finland finns förutom regionförvaltningsverk och ministerier även Finlands miljöcentral och Säkerhets- och kemikalieverket. Det tar tid och kraft av t.ex. kommuner och ÅMHM att utreda vem som har tillsynsansvar om det inte är tydligt från lagstiftarens sida. Här har utskottet erfarit att landskapsregeringen håller på utarbetar en mer detaljerad anvisning som klargör detta. Det välkomnar utskottet eftersom det är mycket viktigt att alla vet vilka ansvarsområden man har att tillsyna.

Slutligen frågan om cirkulär ekonomi eller bristen på skrivningar kring detta i vårt betänkande. Inte någonstans i rikslagens 78 sidor finns begreppet cirkulär ekonomi omnämnt. Däremot så är målet med denna lag, men också med nuvarande lag samt landskapets avfallsplan är att cirkulera mer – men också att minska mängden avfall, minska avfallets farlighet, att avgifta kretsloppet och se till att avfallet nyttjas som en resurs samt att se till att det tas omhand på ett säkert sätt.

Med detta nya lagförslag är vi bättre rustade att fortsätta arbetet för att nå dessa mål. Det är helt enkelt så att vi inte har skrivit om cirkulär ekonomi i vårt betänkande därför att hela lagförslaget andas cirkulär ekonomi. Tack.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag vill bara kort påpeka att i mitt anförande så sade jag inte att utskottet framförde osanningar. Jag sade att utskottet hade blivit fel informerade. Det är ganska stor skillnad.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tar tillbaka det jag sade om osanning. Jag vill ändå påpeka att det här handlar om olika saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Aaltonen hade en bra och god redogörelse över finansieringen, form och hur man tar ut den. Inom avfallsbranschen är de här sedan länge ett känt faktum, och med det säger jag inte att vi på Åland ska göra likadant som alla andra. Men jag tror inte det finns en enda svensk kommun som betalar avfallshanteringen via skatterna. Det kanske finns någon enstaka kommun i riket som gör det. Det är problematiskt att det går rent juridiskt, det är en sak, men det finns också en praktisk verklighet där de flesta kommuner och staten har gjort bedömningen att det lättaste, mest rediga och mest ändamålsenliga sättet är att ta ut det via en renhållningsavgift.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Precis så här det. Det är precis det som vi har kommit fram till i utskottet men också i regeringspartierna.

Tyvärr var jag inte med i utskottsbehandlingen på de två sista mötena på grund av sjukdom. Men tidigare under våra höranden så har det här inte heller varit något som höranden i utskottet har lyft som problematiskt att vi skulle införa en kommunal avfallsavgift, snarare tvärtom. Man har välkomnat det här som ett sätt som att möjliggöra det lika över hela Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

När det gäller frågan om cirkulär ekonomi och en större redogörelse för den så har jag lyft i flera sammanhang att vi borde få en kollegial fortbildning när det gäller den frågan. Det är ganska stora förändringar som man förväntas göra, särskilt näringslivet. Här gäller det att vara med på tåget och inte hamna efter i den här frågan.

Jag tycker fortsättningsvis att utskottet kunde ha nämnt det. Framförallt hoppas jag att social- och miljöutskottet kanske fördjupar sig i frågan lite framledes.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag delar ltl Ingrid Johanssons synpunkter om att det här är väldigt viktiga frågor. Det kanske kunde göras i en annan form än att ta in skrivningar i ett betänkande som, enligt lagtingsordningen, ska hållas sig relativt kortfattat.

Däremot är det väldigt viktigt att fördjupa sig i de här frågorna. Vicelantrådet var senaste vecka i Åbo och höll ett anförande om vikten av cirkulär ekonomi och något liknande kunde också arrangeras på Åland. Det är kanske något som regeringen kunde ta initiativ till?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det gäller ändringen av 78 § där utskottet har föreslagit att man ska ha lika som i rikets avfallslag. Det gäller de kommunala avfallsavgifterna som vi har diskuterat tidigare. Jag anser att kommunerna ska få bestämma hur de vill göra.

Man bör högakta den kommunala självstyrelsen också i dessa sammanhang och inte ha en pekpinne uppifrån som landskapsregeringen här har kommit med, och som även utskottet har föreslagit här.

Jag föreslår att 3 § i lagförslaget, med avvikelse från social- och miljöutskottet, ska få följande lydelse: Avvikelser från tillämpning av rikets avfallslag, första och andra momentet blir som i social- och miljöutskottets betänkande. Sedan kommer följande moment: ”Med avvikelse från bestämmelsen i 78 § riket avfallslag om kommunal avfallsavgift får kommunerna besluta om grunderna för utövande av kommunal avfallsavgift och finansieringen i övrigt.” Tack, talman.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Genom att göra såsom ltl Bert Häggblom föreslog, införa lagen, så kan kommunerna själva beslut om avgiften och inte tvingas göra det genom lagstiftning, som förslaget är.

Enligt min mening blir det mer rättvist, mindre att administration och det blir också billigare att göra det.

Det är också en form av självstyrelsepolitik genom att kommunerna själva får välja. Eftersom det inte står i strid med att få en EU-lagstiftning så kan man göra det här i lagtinget.

I och med det så understöder jag ltl Bert Häggbloms förslag.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget paragraf för paragraf och de övriga lagförslagen i sin helhet.

Föreläggs först förslaget till L A N D S K A P S L A G om tillämpning av rikets avfallslag paragraf för paragraf.

Föreläggs § 1. Godkänd.

Föreläggs § 2. Godkänd.

Föreläggs § 3. Begärs ordet?

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår att tillkommer ett nytt moment som har följande lydelse: Med avvikelse från bestämmelsen i 78 § i rikets avfallslag om kommunala avfallsavgift får kommunerna beslutar om grunderna för uttagande av kommunal avfallsavgifts och finansieringen i övrigt.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder ltl Bert Häggbloms ändringsförslag.

 

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att § 3 godkänns i den lydelse den har i ltl Bert Häggbloms utdelade ändringsförslag.

Omröstning kommer därför att verkställas Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag stöder öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom har, med understöd av ltl Runar Karlsson, föreslagit att en öppen omröstning ska hållas. En öppen omröstning kommer därför att hållas.

Jag ber lagtingsledamöterna Tage Silander och Brage Eklund att biträda omröstningen.

Den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Bert Häggbloms ändringsförslag röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 13 ja-röster, 12 nej-röster och 5 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs § 4. Godkänd.

Föreläggs § 5. Godkänd.

Föreläggs § 6. Godkänd.

Föreläggs § 7. Godkänd.

Föreläggs § 8. Godkänd.

Föreläggs § 9. Godkänd.

Föreläggs § 10. Godkänd.

Föreläggs § 11. Godkänd.

Föreläggs lagens rubrik. Godkänd.

Föreläggs lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 30 och 46 §§ landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om parkeringsbot för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om sammankomster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Om att utreda betydande miljöpåverkan

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! I förslaget föreslås en ny landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning i syfte att genomföra ändringar direktiv 2014/52/EU vilket är ett ändringsdirektiv i det s.k. MKB-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringarna har gjorts för att effektivisera och höja kvaliteten på MKB-förfarandet, vilket landskapsregeringen välkomnar.

Ändringsdirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaternas lagstiftning senast den 16 maj 2017. I torsdags beslöt kommissionen om ett motiverat yttrande för att landskapsregeringen inte har genomfört direktivet. Det skulle därför vara tacknämligt ifall lagtinget kunde behandla lagförslaget så snabbt som det är möjligt.

Upphovet till detta lagförslag är krav från EU. Lagförslaget är ett gott exempel på hur krav från EU ibland kan föra goda saker med sig.

Den gällande MKB-lagen genomför i sig två direktiv, dels MKB-direktivet och dels direktivet om miljöbedömningar av planer och program, dvs. strategiska miljöbedömningar vilka brukar förkortas SNB-direktivet.

I gällande lag behandlas både miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar parallellt i samma paragrafer och bägge benämns som MKB såsom lagen är gällande idag. Ur tydlighetssynpunkt är detta inte ändamålsenligt eftersom det är frågan om två olika sorters bedömningar, dessutom med ursprung i två separata EU-direktiv. Om man till detta lägger att lagen har ändrats flera gånger och därigenom har blivit svåröverskådlig är det lätt att se behovet av att revidera denna lagstiftning.

Landskapsregeringen har därför valt att föreslå en helt omarbetad lag om bedömning av betydande miljökonsekvenser. Den nya lagen har en struktur med två skilda kapitel för de två olika typerna av bedömning och vissa nya begrepp; såsom miljökonsekvensbeskrivning och miljörapport, i syfte att tydliggöra bedömningsprocesserna. 

Kapitlet om miljökonsekvensbedömning av projekt innehåller en tydligare bedömningsprocess och tydligare begrepp.

I gällande lag avser begreppet MKB dvs. miljökonsekvensbedömning också både dokumentet som beskriver miljökonsekvenserna och själva bedömningsprocessen.

I lagförslaget har detta delats upp i begreppet miljökonsekvensbeskrivning för dokumentet med beskrivningen av miljökonsekvenserna, medan å andra sidan begreppet miljökonsekvensbedömning fortsatt avser hela bedömningsprocessen.

Alla hänger med?

En annan ändring är att ÅMHM får ett tydligare ansvar för att i osäkra fall bedöma huruvida det krävs en MKB och även för godkännandet av miljökonsekvensbeskrivningen.

När det gäller miljöbedömning av planer och program som beslutas av myndigheter och kommuner så innehåller lagen också till denna del förtydliganden och förenklingar. Begreppet för dokumentet som ska beskriva miljökonsekvenserna ändras från MKB till miljörapport. Processen för att ta fram miljörapporten förenklas så att endast berörda myndigheter deltar i bedömningen av omfattningen av miljörapporten, men även allmänheten ges möjlighet att ha synpunkter på miljörapporten. Tack för ordet.

Ltl Tage Silander, replik

Talman! Först vill jag tacka, för en gångs skull, ministern för en mycket bra genomförd presentation av lagförslaget. Jag omfattar lagförslaget.

Jag har två frågor av teknisk natur eller kanske av processuell natur. Den första är att man noterar att man är lite sent ute, men man anför inga motiv för det. Är det resursbrist, har man bara prioriterat ner det här ärendet eller har man aldrig fått det i postlådan så att man har kunnat ta itu med det? Vad är orsaken? Det kunde vara intressant att få veta.

Den andra saken är att man i vanlig ordning - vi kanske har bestämt det här i lagtinget bevars - konstaterar att förslaget har ingen känd verkar när det gäller jämställdhet. Det är bra, det är viktigt. Men det finns också andra frågor, t.ex. konsekvenser för näringslivet, barnperspektivet (…taltiden slut).

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Silander. Man kan säga att det är en prioriteringsfråga varför det har blivit så att ändringsdirektivet skulle ha varit genomfört senast den 16 maj 2017. Det har hittills inte bedömts vara av den digniteten att det skulle förutsätta åtgärder, men nu är det väldigt tydligt att det behöver göras. Det är väl det korta svaret på den frågan.

Vad innebär detta för näringslivet, vad innebär det för barn? Kortfattat kan man beskriva det; serviceprincipen, den som flyter ut ur grundlagen, förpliktigar myndigheterna att alltid betjäna och ge råd till klienten, människan och medborgaren. Den är så tydligt inskriven i detaljmotiveringarna till denna lag. Det tror vi att är bra för näringslivet och företagarna, aktörerna.

Ur ett barnperspektiv (…taltiden slut).

Ltl Tage Silander, replik

Tack, talman! Jag tror det hade blivit en fullödig förklaring om tiden hade funnits.

Min fråga gäller egentligen rent principiellt för all lagstiftning. Vore det inte bra om man också lägger in konsekvenser för näringslivet där man helt kort kan se vad detta kommer att innebära?

Minister Wille Valve, replik

Jag tycker att ltl Silander framför ett intressant förslag. För mig personligen är det alltid avgörande att näringslivsperspektivet på ett eller annat sätt kommer med. Ett sådant sätt kunde just vara den typ av bedömning som ltl Silander föreslår. I min värld så bör det ingå, särskilt när vi lägger lagförslag som uttryckligen berör företagare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Till det sista så delar jag ltl Silanders åsikt. Jag tänkte beröra samma sak, men jag behöver inte det nu för jag fick delvis svar.

Hållbarhetsmålen som vi hade en gång så efter finansutskottet behandling så införde vi en femte hållbarhetsmål och det var de ekonomiska effekterna av beslut som man skulle ta ställning till.

Vad gäller ÅMHM makt och att avgöra när man ska göra en konsekvensbedömning eller inte; har ÅMHM resurser att följa upp det här så att man inte ska behöva vänta i evigheter om man vill ha en konsekvensbedömning i framtiden?

Minister Wille Valve, replik

Ltl Eklund, svaret på den frågan är ja. I ljuset av ett historiskt perspektiv så handlar det här om noll till fem ärenden per år, förvisso ibland komplicerade sådana. Landskapsregeringens bedömning är att det inte i en sådan utsträckning förändrar ÅMHMs ansvar så att den frågan skulle uppkomma som ltl Eklund lyfte. Vi utgår ifrån att det här är hanterbart. Det är ytterst frågan om förtydliganden för hur den ansvariga myndigheten, i det här fallet ÅMHM, ska agera.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Detta har vi trott hela tiden när jag påfört ÅMHM mera uppgifter. Under årens gång har det visat sig att när det är känsliga ärenden som ÅMHM ska ta ställning till så vill man skjuta på besluten. Det kan uppkomma just i miljökonsekvensbedömningar när det gäller vattenmiljöer och andra miljöer där man ska bygga eller etablera sig.

Har ÅMHM resurser nu och kommer de att behandla sådana här ansökningar i tid? Så att det inte igen blir tidningsrubriker om att ärenden inte bli skötta.

Minister Wille Valve, replik

Som sagt, landskapsregeringen utgår dels ifrån att det är ett så litet antal ärenden som det handlar om. Rutiner finns på plats redan idag för hur man hanterar dessa ärenden.

Det är sant som ltl Eklund inledningsvis nämnde, i och med att myndigheten i oklara fall har befogenhet att avgöra så kan man se det som en utökning av uppdraget, men det är sist och slutligen noll till fem ärenden per år som det handlar om.

Avslutningsvis, viktigast av allt är att i all myndighetsutövning bör våra myndigheter utgå ifrån att människan, medborgare vill göra rätt och också ges möjligheter och redskapen för att göra rätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Talman! En viktig sak som verkar uppnås med det här förslaget är att vi får lite klarare och mer entydiga spelregler för de företagare som behöver göra en MKB, så även om det inte är många företagare som berörs så är just detta bra.

Ur ett ekonomiskt perspektiv sett till kortsiktig påverkan på landskapets finanser är det här inget bra förslag för precis som det står i lagförslaget så kommer det här att medföra ökade kostnader. Landskapsregeringen räknar med att arbetsbelastningen kommer att öka med i genomsnitt en månads arbete per år för en person. Om jag har förstått förslaget rätt så är vi tvungna att genomföra nästan alla dessa förändringar på grund av EU. Dessutom lägger vi oss inte på en mer avancerad nivå än varken Finland eller Sverige.

Jag har inget konkret förslag på någon förändring, men jag hoppas ändå att utskottet granskar och funderar på om vi verkligen måste göra allting eller om det finns en lägre nivå vi, i enlighet med direktivet, kan tillämpa för att hålla ner kostnaderna.

Till övriga delar handlar lagförslaget om ÅMHM:s roll på Åland. Till exempel syns det i detaljmotiveringarna till den tionde paragrafen som gäller ÅMHM:s granskning av miljökonsekvensbeskrivningen. Där beskrivs bland annat att MKB:n måste uppfylla lagkrav vilket bedöms av myndigheten. Det står även om att man vid underkännande måste komplettera tills den godkänns och om anlitande av utomstående experter med mera.

I detaljmotiveringarna till den sjunde paragrafen står det att ÅMHM på begäran ska ge råd och redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad, samt att ÅMHM ska ha en aktiv roll i syfte att få fram ett bra beslutsunderlag.

Här blir det synnerligen viktigt att ÅMHM:s agerande alltid styrs av serviceprincipen som faktiskt, i enlighet med grundlagen och förvaltningslagen, ligger till grund för myndighetens rådgivningsskyldighet.

Jag och vi Moderat Samling är övertygade om att människan i allmänhet vill försöka göra rätt och göra rätt för sig. Då är det viktigt att myndighetsutövandet också utgår ifrån det. Man bör vid behov ge råd åt verksamhetsutövaren för att avhjälpa brister i miljökonsekvensbedömningen. En myndighet borde inte vara fostrande i den mening att man bara berättar när man gör fel utan en myndighet bör bistå med råd och hjälp på ett positivt sätt så att man gör rätt. Gärna från början innan man gör fel. 

Det här är jätteviktigt och är egentligen en fråga för alla myndigheter och offentliga organisationer, men jag vill passa på att lyfta det nu när jag har chansen. Om vi får mer serviceinriktade myndigheter och offentliga organisationer så kommer vi garanterat att bli ett mer attraktivt och framgångsrikt samhälle på många sätt. Vi måste bli mer kundinriktade och kundvänliga med andra ord. Vi måste mer och mer börja fråga hur vi kan hjälpa till istället för att påpeka vad som görs fel.

Så min uppmaning till ÅMHM och alla andra myndigheter blir att den första frågan ni alla alltid ställer till någon som tar kontakt är: Hej och välkommen! Hur kan vi hjälpa just dig idag?

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Social- och miljöutskottet får en ny lag att sätta sig in i, jag är säker på att det kommer att bli intressant arbete.

Det är en lag med syfte att effektivisera och höja kvalitén på miljöbedömningar. Vidare ska lagen tydliggöra och förenkla, den ska alltså hjälpa oss på vår väg mot ett hållbart Åland. Liberalerna gillar sådant!

Något som är nytt och därför blir extra intressant, tycker jag, är att direktivet och lagen höjer kraven på miljöbedömningarnas innehåll och då även ta hänsyn till hälsoaspekter vid miljöbedömningar. För det är ju så att det som är bra för miljön - det är bra för hälsan. Att nu införa en hänsyn till hälsoaspekter eller hälsokonsekvenser är nog inte en dag för tidigt.  Även bl.a. risker för olyckor och katastrofer kommer att beröras, vilket låter förnuftigt.

Annat som införs är samordning och samråd. En exploatör ska alltså ta hänsyn till tillgängliga resultat från andra relevanta bedömningar av miljöpåverkan, vilket låter klokt, och det här ska göras i samråd med t.ex. kommunen och andra berörda myndigheter. Det låter bra, men vi vet ju att samarbete ibland kan vara svårt. Det blir något som utskottet får fördjupa sig lite extra i.

Likaså bestämmelserna runt samrådskretsen är till för att samrådsparterna tidigt ska få möjlighet att delta i processen. Det låter som ett intressant förfarande vid miljöbedömningar som också implementeras här hos oss.

Till sist, vi kan läsa i framställningen att lagförslaget har inga konsekvenser för jämställdheten. Och visst är det ju så, lagen gäller lika för alla. Men jag kan ändå tycka att det är att göra det lätt för sig. Miljön och olika exponeringar, som ju påverkar vår hälsa, inverkar olika på kvinnor och män, men nu kanske jag kommer lite utanför ämnet, så jag lämnar detta här. Tack, talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ledamoten berörde samrådsförfarande och tyckte att det var ett bra förfarande att man kommer in tidigt när man ska göra MKB.

Om man återkopplar detta till byggnadslagen när man övergick från besvärsrätt till ett samrådsförfarande - man skulle då vidtala grannarna, ha ett samråd och ett protokoll i samband med byggnadslovet – och det ökade egentligen bekymren igen för företag och enskilda personer. Det väcks ännu flera möjligheter att klaga på grannen via ett samrådsförfarande. Jag är ingen vän av samrådsförfarande på det viset och det har visat sig i byggnadslagen också.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Utskottet får titta närmare på det. Om det är någon person eller myndighet som ni gärna vill att vi hör om just det här så låt oss få veta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Jag kan hålla med om allt vad ltl Petri Carlssons sade. Det skulle vara välkommet att myndigheterna skulle behandla alla enskilda som ltl Petri Carlssons önskemål. Det var en stark signal till hans regering att förverkliga detta.

Jag tittade på 6 §, beslut om projektet och om de kräver miljökonsekvensbedömning. Jag tycker det är bra att landskapet anser att beslut, om det behövs eller inte, ska fattas inom 90 dagar. Det är bra, det ställer krav på myndigheterna.

Däremot hoppas jag att utskottet inte ger möjligheter till några undantag. Om man går in för det så bör det i så fall också vara en tidsfrist, så att inte ÅMHM kan förlänga ett år, ett år och ett år och verksamhetsutövaren får aldrig något svar, vilket gör att projektet aldrig förverkligas.

All verksamhet som utövas påverkar miljön på ett eller annat sätt, och man bör se när det ska krävas en miljökonsekvensbedömning.

Vi har många småföretagare. Tyvärr håller vi på att gör ett regelverk så att vi tar livet av småföretagare helt enkelt. Många vågar inte börja.

Utskottet bör titta på att vi inte har en sådan lagstiftning som förhindrar att nya företag att börjar med verksamhet. Det är för dyrt för dem, de har inget kapital när de börjar och att börja med miljökonsekvensbedömningar och annat är omöjligt helt enkelt. Precis som ltl Petri Carlsson sade så bör man vara hjälpsam och se till vad som behövs och inte behövs. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Jag ska inte förlänga debatten, talman, mera än behövligt.

Jag vill ändå ge en liten eloge till ltl Häggblom. Det är bra att ledamoten lyfte detta. Undantag per definition är sådana att de ska tolkas strikt och de ska motiveras. Det finns en viss bevisbörda när det kommer till undantag. Med det är bra om utskottet titta närmare på det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Det visar sig när man ger myndigheter möjlighet att göra undantag så utnyttjar de maximalt. De har ingen besvärsrätt, det finns aldrig möjligheter för enskilda att få rätt till den delen. Därför är strikta tidsramar okej.

Det är precis samma sak som i Norge, får man inte byggnadslov inom en viss tid så blir det beviljat om myndigheten inte har fattat beslut. Det är detta som man måste ställa krav på. Vi ställer krav på alla invånare, men vi måste också ställa krav på våra myndigheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till  social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

4        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är igen dags att diskutera självstyrelsepolitik med den årliga redogörelsen som grund.

Året som gått har varit utmanande, arbetsdrygt men också spännande. Det krävs dagligt och hårt arbete för att upprätthålla det åländska samhället livskraft och utvecklingsmöjligheter.

Redogörelsen är gedigen och berör de flesta politikområden där respektive ministrar kan redogöra för detaljer. Därtill brukar självstyrelsepolitiska nämnden också göra en gedigen behandling.

I mitt anförande tänker jag beröra; självstyrelselagsrevisionen, vård- och landskapsreformer, relationer och samarbeten, svenska språket, demilitariseringen och försvarssamarbetet.

Högt på den politiska dagordningen står självstyrelselagsrevisionen men också den pågående vård- och landskapsreformen i riket. Det har krävts och krävs en massiv arbetsinsats av stora delar av förvaltningen. Just nu idag sammanträder arbetsgruppen för självstyrelselagsrevisionen i Helsingfors. Arbetet är på slutrakan och min bedömning är att det fortsättningsvis kommer att återstå ännu en handfull olösta frågor som det ska förhandlas om på politisk nivå.

Ett viktigt bollplank och en kompetensbank under resans gång har igen den självstyrelsepolitiska nämnden varit, vilket är mycket tacksamt.

Jag är ändå hoppfull att vi ska få en modern och ny självstyrelselag till hundraårsjubileet, både president Niinistö och den nya talmannen Risikko har även tydligt uttalat och deklarerat den ambitionen.

Jag vill också passa på att framföra mitt uppriktiga tack till de partier och lagtingsgrupper som inte sparar varken tid eller möda för att föra fram våra önskemål och strävanden till sina respektive systerpartier.

Ett huvudfokus detta år har relationerna mellan landskapet och riksmyndigheterna varit. Det finns vid ministerierna både okunskap och osäkerhet om hur åländska frågor ska hanteras, vilket medför att det genom diskussioner är allt svårare att lösa uppkomna problem.

Landskapsregeringen har under året arbetat aktivt med att förbättra kontakterna med riksmyndigheterna i syfte att skapa goda och välfungerande relationer samt öka kunskapen om Åland vid ministerierna, bl.a. genom besök av ministeriernas kanslichefer som ägde rum i början av maj i fjol. Som följande led i detta arbete bjöds därefter alla ministeriernas Ålandsansvariga till Åland i september under skördemarknaden. Åland visade sig från sin bästa sida, och båda besöken betraktar vi som väldigt lyckade.

Tanken är att fortsätta på liknande sätt med andra målgrupper för att på så sätt skapa nya kontaktytor samt bredda kunskapen om och förståelsen för Åland.

I maj i samband med evenemanget Åland grönskar har vi bjudit in finländska journalister och i mitten av juni håller vi för första gången Alandica debatt. Allt för att sätta Åland på kartan och öka kunskapen om självstyrelsen.

En åländsk plats i Europaparlamentet är en reell möjlighet. Arbete med den redogörs för i det externpolitiska meddelandet och arbetet fortsätter med oförminskad styrka.

Svenska språket. Då det gäller den språkliga utvecklingen i landet är situationen fortsättningsvis bekymmersam.

 Även då det gäller den språkliga situationen vid statliga myndigheter på Åland är situationen problematisk. Alltifrån dataprogram, register och intern skolning till daglig kontakt tillhandahålls ofta endast på finska.

Landskapsregeringen avser att prioritera arbetet med att reformera självstyrelselagen och de där ingående språkbestämmelserna.

Landskapsregeringen delar självstyrelsepolitiska nämndens uppfattning att Åland kan bli ett centrum för svenskspråkig statlig service i Finland samt alternativet att överväga ett djupare samarbete med myndigheter i Sverige. Man kan ta som exempel domstolsreformen och vår tingsrätts möjlighet att faktiskt ge fullständig service på svenska.

Det finns ett nära kultursamarbete med Sverige, till exempel när det gäller filmproduktion och också förstås och naturligt när det gäller utbildningspolitiken.

Språkrådet har haft en rockad när det gäller sekreterare. Under förra året koncentrerade sig språkrådet på utbildning, framförallt när det gäller Ålands lyceum, ökad digitalisering och studentexamen.

Språkrådet har också haft diskussioner kring språkutvecklingen i landet som helhet med inbjudna gäster från tankesmedjan Magma och tankesmedjan Agenda.

Språkrådet har till landskapsregeringen gett ett utlåtande som är avsedd att ligga till grund för den fortsatta beredningen av språkbestämmelserna i förslaget till ny självstyrelselag.

Just nu förs en diskussion i språkrådet om att på samma sätt som vi redogör för t.ex. fartygsbesök så skulle språkrådet årligen redovisa hur och på vilket sätt kommuner, myndigheter och näringsliv inte får service på svenska. Det skulle ge ett underlag för både bevis och för förbättring.

Till nästa möte i april har språkrådet kallat de åländska medlemmarna i Folktinget med syfte att samordna våra insatser när det gäller det svenska språket. Jag är välinformerad om det arbete som görs i Folktinget och hur de åländska delegaterna är väldigt aktiva och samlar sig. Jag tycker att det är mycket positivt, även om det till viss del kan upplevas som sisyfus arbete.

Fru talman! Äntligen blev också ha den segdragna frågan om körkortslagen och straffbestämmelserna avgjord. Det var en sten som lyftes från de åländska axlarna.

Demilitarisering och försvarssamarbetet. Landskapsregeringen anser fortsättningsvis att det är av största vikt att Ålands demilitarisering och neutralisering upprätthålls och dess giltighet kontinuerligt hävdas oavsett nationella eller internationella förändringar på det säkerhetspolitiska planet.

Då det gäller försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige, som Åland ställer sig positivt till, har Finland konstaterat att Ålands demilitarisering och neutralisering kommer att respekteras vid det fördjupade försvarssamarbetet. Landskapsregeringens uppfattning är att det från landskapets sida inte i dagsläget finns något behov av att aktivt delta i samarbetet eftersom Ålands särställning inte påverkas. Landskapsregeringen kommer att hålla sig informerad om försvarssamarbetet så att landskapsregeringen kan vara delaktig om samarbetsplanerna skulle komma att beröra Åland.

Det var i korthet, fru talman, en något ytlig redogörelse, men dokumentet är gediget och självstyrelsepolitiska nämnden brukar ha en grundlig behandling. Finns det detaljfrågor till ministrarna om respektive politikområde så bistår vi gärna. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack lantrådet för redogörelsen av redogörelsen. Jag hoppas att lantrådet noterar och också ser till att det material som har förelagts lagtinget genomgår en lite städning så att vi undergår att ta del av de interna diskussionerna i landskapsregeringen. Nu har vi papper där det framgår; ”skall detta strykas eller ej?” Man kan väl säga att det är en hälsning till nämnden att det ska strykas. Jag rekommenderar att lantrådet ber tjänstemännen städa och också ser till att det material som finns på lagtingets hemsida är rätt för formens skull.

När det gäller huvudfrågan, detta med statlig service och Åland som centrum, det är ju en spännande tanke. Men har landskapsregeringen verkligen analyserat hur nämnden har tänkt sig, vilken enorm utmaning vi i så fall står inför?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! För det första så beklagar jag, jag har inte noterat att lagtinget har fått vårt arbetsdokument. Det var ett misstag och det ber jag om ursäkt för. Vi ska genast åtgärda det. Jag har förstås bara läst våra egna arbetsdokument så jag har inte noterat det. Jag ber om ursäkt!

När det gäller den möjlighet som Åland har att ge service på svenska så är det förstås upp till Åland själv. Var har vi för kompetens? Var har vi ens möjligheter? Självfallet handlar det också om att ska Åland ta på sig en sådan roll, inom något som helst område, så måste vi också få erforderlig ersättning. Jag upplever att det är Åland själv som också styr en sådan utveckling.

Ltl Harry Jansson, replik

Även om det är som jag sade inledningsvis en spännande tanke så måste man noga analysera innan man ger sig in på ett sådan helt ny infallsvinkel. Om vi betänker så i så fall börjar vi svänga på steken och säger att ministerierna i Helsingfors inte behöver bekymra sig om Åland längre eftersom vi själva ser till att den språkliga servicen fungerar på svenska. Jag noterar att det är vår egen nämnd som har hittat på det här, jag har inte noterat det förut och därför vill jag också lite markera att det här är nog ett litet vågspel som vi i så fall bör analysera.

Men det är ingenting som hindrar att landskapsregeringen ordnar ett informationstillfälle där man bjuder in från olika håll engagerade kunniga personer som lite kan reflektera över vad detta innebär. Men som lantrådet sade, sedan har vi kostnadssidan och de behov av nya tjänster som uppstår.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis såsom ltl Harry Jansson påpekade, initiativet kom från nämnden.

Vi kan konstatera att när det gäller domstolsreformen och vår egen tingsrätt så har det delvis marknadsförts att det är den enda tingsrätt där du kan få fullständig service på svenska. Jag kan lugna ltl Harry Jansson att på det viset har det inte avancerat. Men jag tycker att tanken är intressant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag vill också tacka för redogörelsen här.

Jag tänkte inleda med två frågor. Den ena är den som ltl Jansson redan lyfte, om vi skulle kunna få lite mera kött på benen för på hur man har tänkt, faktiskt den lite omvända världen nu, att man på Åland skulle ha svenskspråkig statlig service i Finland? Det är på något sätt ett paradigmskifte, tidigare har vi alltid konstaterat att Finland måste driva svenska språkets politik medan Åland kan stöda den, men vi kan inte bli en aktiv aktör. Men väljer man ett nytt spår så skulle det vara spännande att veta lite mera.

Jag får ta den andra frågan i nästa replik.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan bara upprepa det jag sade tidigare. Det är fortsättningsvis den linjen att det är staten Finlands uppgift och ansvar att ge svenskspråkiga ålänningar och den svenskspråkiga delen av den finländska befolkningen service på svenska. Det är också väldigt tydligt och klart i förslaget till ny självstyrelselag. Man inskärper skrivningar och tydliggör.

I landskapsregeringens utlåtande hade vi också skrivningar om att vi anser att det är av yttersta vikt när man också gör reformer på rikssidan av statliga myndigheter och när man anställer statliga tjänstemän att de behärskar svenska.

Ltl Britt Lundberg, replik

Den andra frågan handlar om språkrådet och arbetet gentemot studentexamensnämnden bland annat. Jag vill fråga om man nu driver vidare den fråga som Åland har initierat tidigare, att det borde finnas minst en person med svenska som modersmål i varje expertgrupp, för att undvika att dåliga formuleringar sätter de svenskspråkiga i en sämre situation under proven.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en viktig aspekt. Det är helt rättsvidrigt att det inte finns korrekta översättningar i studentskrivningarna. Nu har man också gått in för att digitalisera studentexamen. Det ska bli väldigt spännande att se om det har fått några effekter. Det här är en sak som landskapsregeringen följer och som vi tänker agera kring även fortsättningsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för presentationen. Jag fastnade lantrådets omnämnde om åtgärderna som har vidtagits för att öka förståelsen för självstyrelsen och kunskapen om den. Man har bjudit in grupper, olika ministerier och tjänstemän hit för att informera dem hur det fungerar för de har så dålig förståelse för vår självstyrelse. Jag ställer frågan rakt ut; märker lantrådet att förståelsen och kunskapen ökar efter de här informationsmötena? Eller är det som en västanvind att det blåser över och så är det likadant igen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Både ja och nej på den frågan. Landskapsregeringens bedömning är att det är väldigt viktigt att göra det här arbetet. Samtidigt är det långt ifrån Ålands skyldighet. Man har en skyldighet om man jobbar på ministerierna i Helsingfors och är Ålandsansvarig att känna till självstyrelsen, Ålands särställning och särrättigheter.

Jag upplever nog att generellt tar man emot den här informationen. Man är positiv, det finns en nyfikenhet. Vi har konstaterat flera gånger tidigare här att man har haft en tuff verklighet på ministerierna, man har inbesparingar och man har generationsväxlingar när det gäller tjänstemännen.

I botten av hela det här så upplever jag nog att den här åsikten finns bland många tjänstemän i Helsingfors att det skulle vara lättare och väldigt mycket enklare om allt skulle vara lika. Men så är det inte, enligt grundfundamenten i självstyrelsen och autonomin så har vi rätt att vara annorlunda och göra saker på vårt eget sätt. Jag kan uppleva att självstyrelsen kanske är mer till besvär än glädje och det är tråkigt, men vi fortsätter vårt missionerande. Vi försöker efter absolut bästa förmåga! Vi hävdar vår rätt men även informerar och samarbetar.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man läser igenom det här så har de språkliga problemen blivit värre och värre. Där har vi Ålands Framtid, ända sedan vi kom in i Ålands lagting, sagt att det kommer att bli ett problem och att det är ett problem. Jag tror att man lite skuffat det här framför sig tidigare, men nu börjar verkligheten komma fast.

Man kan bland annat ta upp mäklarprovet som ett exempel där man har blivit JO-anmäld och JO har sagt till att man ska vidta åtgärder från ministeriet. Var har hänt? Inte har det kommit något mäklarprov på svenska ännu. Hur mycket förståelse har man egentligen för vårt språk? Är det attityden eller har man gett sig den på att inte följa självstyrelselagens krav?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Då kan jag haka fast i den tidigare replikväxlingen här. Här finns en sådan sak där Åland skulle kunna visa framfötterna. Är det så att man behöver ha fortbildning och utbildning för väktare, för mäklare och för säkerhetspersonal och antalet som vill ha den utbildningen är väldigt liten på rikssidan, då finns det en möjlighet att den utbildningen kan hållas på Åland. Med kostnadstäckning förstås och en bra situation där vi vinner på det och också de svenskspråkiga i Finland. Det är ett konkret exempel där vi skulle kunna visa framfötterna.

Vid finsk behörighet och där man inte kan ge fortbildning på svenska, då ska vi också ha rätt att vända oss till Sverige. Det är också sådana här saker som vi för diskussioner kring.

Ändå en positiv sak, hela språkexperimentet med frivillig svenska föll ju totalt platt och det var ju verkligen intressant. Det var ju nästan ingen som var intresserad av det. På rikssidan hördes också sådana diskussioner som; ”ja ja, läs frivillig svenska ni, det betyder att våra barn som har finska som modersmål, läser finska i skolan och skriver finska i studentexamen har en enorm fördel sedan när man ska tillsätta tjänster inom offentlig sektor eller inom det privata näringslivet”. Det var en positiv sak som jag tycker att vi ändå ska ta fasta på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Det är inte särskilt lätta tider att leva i som minoritet. Populistiska krafter jobbar mot minoriteterna både globalt, i Europa och i Finland. Därför är jag extra stolt över att vara liberal och på det sättet verka tillsammans med en av de största försvarskrafterna mot populism, för mänskliga rättigheter, demokrati och förvaltande av de olikheter som finns i våra samhällen.

När det gäller självstyrelserevisionen konstaterar jag att särskilt lantrådet, finansministern och våra ytterst kompetenta tjänstemän arbetar stenhårt för att vi ska nå målet om en modern självstyrelse.

En del i att nå målet är att vårda våra relationer och mötena har varit många såväl på formell som på informell nivå. Det är också bra att landskapsregeringen bjuder in finska delegationer till Åland. Vi ser det som särskilt viktigt att ge mer information till de som på ministerierna arbetar med ålandsfrågor och anser därför att dessa tjänstemän behöver bjudas in kontinuerligt.

Talman, jag vill säga några särskilda ord om vård och om kultur. Det är av yttersta vikt att Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis översätts till svenska. Det är ett måste för att garantera god vård på Åland.

Som styrelsemedlem i ÅHS kan jag garantera att ledningen sätter stor kraft på att garantera vård på svenska i Finland.

ÅHS har dessutom gjort riktigt bra rekryteringar så det finns ingen anledning att tro att det här arbetet skulle avstanna. Tvärtom, vi har i ledningsgruppen lyckats få personer med mycket goda kontakter i riket. Jag känner ingen oro över att arbetet i arbete skulle trappas ned. Men fortsättningsvis är det viktigt att ständigt betona vikten av att de här dokumenten översätts.

Men det finns också andra problem. Vi måste utgå från att AT-läkararsystemet försvinner i Sverige. Detta påverkar vården på Åland i mycket stor omfattning. Det är ett stort orosmoln, idag är vi beroende av AT-läkarna. Rekryteringsfrågan kommer att bli allt viktigare och får den inte någon lösning så kan betyda drastiskt ökade kostnader för ÅHS verksamhet.

När det gäller socialvården konstateras att det i framtiden kan bli problematiskt med den blankettlagstiftningstradition man haft inom området. Det är bra förvisso att ha egen lagstiftning men vi vet att det är ett oerhört komplext område, och om vi behöver sköta betydligt mer lagstiftning själva så kommer det att behövas både resurser och kompetens.

Det är förstås SOTE-reformen som gör det svårare att blankettlagstifta. Reformens framfart får vi ser var den landar men vi kan konstatera att den oberoende påverkar oss på Åland.

Vi konstaterar också, som många har gjort i så många omgångar, att det är orimligt att en riksreform har så stora implikationer på Åland. Otaliga timmar har satts ned, men tur i oturen är att reformen kom så här mitt i arbetet med självstyrelserevisionen – den om något visar på behovet av en modern självstyrelselag.

Talman, då det gäller kulturen så är det förstås så att det svenska språket är bland det viktigaste av värden. Språket är kittet mellan oss människor. Hur vi pratar, berättar om vem vi är och var vi kommer ifrån. Det är nog svårt för en person som pratar bred kökarsdialekt att förneka sin härkomst – och varför skulle man? Det svenska språket är vi stolta över och det är ålänningarna beredda att arbeta för. Det är nog den viktigaste självstyrelsepolitiska frågan i de åländska hemmen.

Språkutvecklingen i Finland är problematisk. Genom Folktinget arbetar vi för en starkare ställning för svenskan i Finland. På sessionen våren 2017 konstaterade Folktinget att ”Ålands sak är hela Finlands sak”. Ett starkt och positivt ställningstagande och jag vill lyfta på hatten för kollegan Kemetter som mycket aktivt arbetade för att de skrivningarna skulle komma med.

Folktinget skriver också i sin verksamhetsberättelse 2017 att: ”Folktinget har i sitt arbete understrukit att det är av stor vikt att regeringen i Finland uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland och beaktar Ålands självstyrelse och särställning.  Åland är viktigt för svenskan i Finland.” Det visar att intresse för Åland i Folktinget på intet sätt har falnat och det är också bra att vi har medlemmar i presidiet i Folktinget.

Men kultur är förstås mer än språk och det är bra och riktigt att landskapet deltar i kulturutbyten med övriga Norden.

En sak som jag också gläds åt är digitaliseringen av arkiven. Med digitala arkiv kan vi mycket mer än att bevara; vi kan förvalta, utveckla och tillgängliggöra. Vi kan skapa moderna lösningar som är bra för flera sektorer, ett bra exempel är digitaliseringen av Bomarsund som kulturminister Asumaa drivit framgångsrikt. Där kombinerar vi kultur, historia, kunskap, besöksnäring och turism på ett mycket positivt sätt.

Talman! Inledningsvis talade jag om minoriteters rätt. Jag konstaterar att demokrati ständigt behöver försvaras, alla dagar och av alla de som anser att demokrati är det bästa samhällsskicket som människan hittills fått fram. Tack talman.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Dags igen för självstyrelsepolitiska redogörelsen som i sedvanlig ordning innehåller en mängd tunga frågor. Vi kan väl konstatera att år 2018 blir väl ett på många sätt märkesår för Åland, antingen i goda eller negativa tecken om vi tänker att uppföljningsarbetet av Ålandskommitténs arbete påbörjas och nästan avgörs den här veckan i Helsingfors. Det blir spännande att ta del av det som komma skall.

Sedan har vi ju EU-platserna, vi har den finska landskaps- och hälsovårdsreformen och allt vad det innebär för Åland. Jag hade hoppats att lantrådet skulle ha sagt någonting om lagtingets eventuella roll när det gäller EU-platsen. Vill lantrådet att lagtinget ska ta ett initiativ direkt till Finlands riksdag om EU-platsen för att stärka landskapsregeringens pågående arbete? Eller går det att öka trycket i Helsingfors på andra sätt eventuellt via riksdagsledamotens lagmotion och liknande som tidigare riksdagsledamöter från Åland har gjort i den frågan?

Den frågan får nämnden återkomma till. Tiden börjar bli inne nu om vi ska aktivera oss från åländsk sida samfällt via ett initiativ direkt till riksdagen i den frågan.

Nog är det väl som så, bästa vänner, att får vi inte vår EU-plats denna gång så då nog kommer Finland aldrig att tillförsäkra Åland den insyn som vi behöver i EU- processen. Så på det viset är det ett avgörande år.

Redogörelsen är god med vissa rent utförandemässiga brister som vi redan har uppmärksammat.

Det vi lite reagerade över och som vi från centerns sida diskuterade på gruppmötet är att landskapsregeringen nästan kameralt hanterar Högsta domstolens utslag i de mycket uppseendeväckande rattfylleridomar som Åbo hovrätt kom fortlöpande under en längre tid.

Högsta domstolen egentligen godkännande av självstyrelsen som grundkonstruktion, det tycker landskapsregeringen att ger en intressant vägledning. Ärade landskapsregering, det här var helt avgörande för en fungerande självstyrelse att Högsta Domstolen konstaterade att Åland har rätt till avvikande regler och därmed inte ska hanteras utgående från Finlands grundlags olika paragrafer om likabehandling och så vidare. Så här hoppas jag att nämnden kommer att fördjupa sig och ta ett lite större grepp om det hela.

För det var ju direkt uppseendeväckande, om jag får använda det ordet igen, när hovrättsmajoriteten valde att underkänna en lag från detta parlament med hänvisning till 106 § i Finlands grundlag. Det var en chock, men det är ju skönt att rättssystemet fungerar och att det också var en helt enig Högsta domstol som tog ställning till denna fråga om en åländsk lags kraft i förhållande till Finlands grundlag.

Språket har vi varit inne på redan. Det är ofrånkomligt, det är helt fundamentalt för att Åland ska fungera. Jag tycker det är bra att landskapsregeringen har återaktiverat språkrådet. Det finns flera olika intressanta grepp man har tagit. Man bistås också av en jurist med egen erfarenhet av själva systemet etc. Det är oerhört viktigt. Det intressanta med språkfrågan är att även Åland måste använda justitieombudsmannaämbetet och likadant justitiekanslersämbete för att komma framåt. Inte ens det vill alla gånger räcka till utan att till och med ministerierna väljer att ducka och hoppas på bättre tider, att det kommer nya högsta övervakande av rättsskydd eller hur man ska tolka det.

Här är det oerhört viktigt att landskapsregeringen intentioner att hela tiden följa med och fortsätta att trycka på.

Men det finns orsak säkert i flera fall - inte bara när det gäller läkemedel eller den medicinska handboken för läkare utan även i andra fall - att nog ganska snart, efter det att man har fått ett utslag från de nämnda rättsövervakarna och det inte ger den effekt det behövs från berörda ministerier, så är nog bäst att återaktualisera frågan inför den instans som har kommit med ett utslag som har varit till Ålands fördel. Det finns ju gränser för tjänstemän och hur länge de vågar nonchalera ett utslag från JO och JK, för där finns också risken för tjänsteprickning i förlängning och då brukar man dra öronen åt sig.

Så språket jobbar språkrådet med. Det är bra att man aktivt intresserar sig för de åländska representanterna i Folktinget. Det är ju på alla nivåer vi måste jobba med den här frågan.

Vad vi märkte i Ålandskommittén när det gäller språkfrågan var att tyvärr var förståelsen för att det här parlamentet skulle få en utökad befogenhet att lagstifta med hänvisning just till bristen på svenskspråkig service. Där har vi mycket kvar för att få förståelse i Helsingfors hos dem som makten haver. Man vill inte ta till sig det faktum att Finland inte klarar av att ge service på svenska. Där har vi en otroligt stor klyfta att komma över. Ärligt talat när man inte lyckas få de som sitter i riksdagen att riktigt förstå var problemen sitter så är nog landskapsregeringens utmaning enorm inom den här sektorn.

När det gäller Ålands övergripande utmaningar så har vi med lantrådet diskuterat Åland som centrum för språklig service på svenska. Det är en intressant tanke. Det skulle vara helt enormt om man skulle få ett fungerande system. Men som redan sagts i replikskifte, det förutsätter att allting är på plats så att vi vet att Åland får kostnadstäckning inom de områden man åtar sig något som går utöver självstyrelsesystemet. Det här är något som skulle passa som handen i handsken. Men det krävs, som sagts, en noggrann analys av vad och hur man kan få det här systemet att fungera.

En springande del för Ålands vidkommande är Sverige och de nämns också i redogörelsen, samarbete med svenska myndigheter etc. Och här har vi från centergruppen diskuterat och utgår nästan från att det är oundvikligt att det mellan Sverige och Finland på nytt bör diskuteras behovet av ett nytt avtal som ger Sverige möjlighet att räcka en hjälpande hand till Åland, utan att man i Helsingfors höjer på ögonbrynen, tar illa vid sig och tar till diplomatiska kontakter för att man inte tycker om det. Det förefaller oundvikligt, ska Åland fungera framåt med tanke på språksidan så skulle det behövas en ny Ålandsöverenskommelse. Jag vill betona att när vi pratar om en ny Ålandsöverenskommelse så har det ingenting annat än namnet vad gäller den nu ikraftvarande snart 100-åriga Ålandsöverenskommelsen, för den får vi aldrig öppna, rubba eller diskutera. Den finns där och är grunden för Ålands status, utan det här är ett helt nytt avtal mellan Finland och Sverige som greppar Åland 2018 och framåt och tar sig an alla de utmaningar som finns. Vi vet att de upphovsrättsliga frågorna kommer att kräva extra ordinarie insatser för att lösas. Hur vi får igång den processen? Vilka diplomatiska kontakter som bör tas kan nämnden förhoppningsvis också ägna sig åt i samband med hörande av lantråd och berörda tjänstemän.

När det gäller omständigheter som inte direkt kan bero på Ålandöverenskommelsen för att få förändringar till stånd, för AT-läkarna är ju sådant, så inte kan man ju begära att Sverige ändrar sina interna regelverk i alla avseenden. Men det är ändå den typen av extraordinarie insatser som en ny Ålandsöverenskommelse skulle behöva ta fasta på. Här finns idag enligt folkrätten det så kallade Kin-state begreppet alltså skyddsstat, garantistat eller vad man väljer och där finns något som vi kan hänga upp en ny Ålandsöverenskommelse på. Tack, talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson lyfte fram bl.a. parlamentsplatsen i Europaparlamentet och den unika situationen som uppstår i och med Brexit och vårt legitima anspråk på den platsen och tillvägagångssättet. Hur ska vi gå tillväga? Ska vi från lagtinget ta ett initiativ eller ska det lämnas in en motion från vår riksdagsledamot? Jag tänker spontant att det kanske är mer legitimt att vi som parlament, som har lämnat över lagstiftningsmakt till EU, är de som också agerar i den här frågan i första hand.

Det här är någonting som jag tycker att självstyrelsepolitiska nämnden kunde diskutera och fundera kring. På vilket sätt, vilken strategi ska vi välja? Allra mest framgångsrikt vore förstås att få Finlands regering att lägga ett sådant förslag. Men med tanke på de blåa där så kan det bli svårt förstås.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det ltl Petri Carlsson. Även ett tack till moderaterna för besöket i Helsingfors och de sonderingar ni utförde som lagtingsgrupp och ministergrupp etc. Det är den typen av tilläggsaktiviteter vi behöver. När vi har tagit del av finska socialdemokratiska meppar som anser att Åland inte ska få den här platsen, därför att det finns samer som skulle behöva det, då krävs den här typen av aktiviteter från oss som lagtingsgrupp. Tack för det!

Jag tror också att det skulle vara bra att lagtinget skulle vara den instans som tog initiativ direkt till riksdagen som tilläggspåtryckning. Förhoppningarna har vi från centerns sida. Vi har ju fortlöpande haft kontakt med finska centerpartiet. Vi har ju noterat att det har funnits positiva tongångar och nu även av statsminister Sipilä, så vi hoppas att det ska bära hela vägen in i mål.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Tack för det. Jo, det är mycket viktigt att vi alla fortsätter att upprätthålla en dialog och kontakt och åker och träffar varandra mellan lagtinget och riksdagen och de olika grupperingarna. Jätteviktigt!

Vad gäller den här frågan om vilken del som är klokast att göra, om det är vi som ska ta initiativet så var det min spontana kommentar att jag tror att det kan vara det. Det kan också finnas fördelar att göra det via riksdagsledamoten. Jag vet inte, det måste ni diskutera. Det måste diskuteras i nämnden vad som är klokast.

Sedan tror jag också att tajmingen är jätteviktig, när i tiden ska vi ta det här greppet? När ska vi göra den här insatsen? Beslutet ska ju ändå tas om fördelningen av platserna i EU. Det är också viktigt att komma i rätt tajming i förhållande till rikssidan, så att vi gör det här i rätt tid och på rätt sätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Carlsson har helt rätt. Det är ju där som landskapsregeringen tillsammans med riksdagsledamoten Mats Löfström i första hand måste bedöma när det optimala läget är. Men som jag redan sade i mitt huvudanförande om tidpunkten, det börjar bli dags nu. Nu kan inte Finland längre vägra att ta emot en fjortonde plats. Vi kan utgå från att det blir så i och med att de övriga EU-länderna är för förslaget till omfördelning som innebär en extra plats för Finland. Ser vi i ljuset av vad Finland har lovat med början 1998 då Finlands riksdag uttryckligen hemställde till regeringen i Helsingfors att se till att Finland skulle få en extra plats som skulle tillfalla Åland. Vi har ju tillsammans med den här argumentationen och även utlåtande som grundlagsutskottet har gett genom årens lopp en ganska stor motiveringslista som vi kan haka upp det hela på.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag vill också tacka landskapsregeringen för en utförlig och bra redogörelse. Man ser att det verkligen händer stora politiska förändringar inom självstyrelsen just nu. Precis som vi hörde tidigare talare så är vi nu i ett kritiskt skede när det gäller självstyrelselagsreformen.

I det här anförande så skulle jag vilja belysa några punkter. Det är ju alltid så när man går igenom en hel årsredogörelse att man inte riktigt kan gå in på alla, utan då är det snarare viktigt att ta dem som kanske är centrala just för vår grupp.

Jag vill jag börja med reformeringen av självstyrelsesystemet. Vi vet nu att man har lyft in slutskedet i en arbetsgrupp med tillsatta tjänstemän och en politiker, Kimmo Sasi, vilket man kan tycka vara lite märkligt att det finns en representation från politiskt håll och resten är tjänstemän. Så har man i varje fall valt att jobba vidare från fastländskt håll.

Från åländskt håll har vi lagtingsdirektör Susanne Eriksson och förvaltnings- och utvecklingschefen Dan Eriksson som representerar det arbete. Det är glädjande att det är just vår lagtingsdirektör som för lagtingets talan där. Det är ändå så att tjänstemän och tjänstemän inte ska ta de slutliga förhandlingarna när det gäller politiska beslut. Så där har vi ännu en tuff bit att gå.

Därför vill vi också informera här att socialdemokraterna har varit på besök för att träffa hela den socialdemokratiska riksdagsgruppen i Helsingfors och just belyst de här kärnfrågorna. Vi har också bjudit dem hit tillbaka. I maj kommer hela gruppen hit för att just diskutera och då ges det också möjligheter för er att få ett nätverk även med socialdemokratiska riksdagsledamöter. Så kanske det här uttalandet som ltl Harry Jansson lyfte fram här om parlamentsplatsen kunde diskuteras då för att se om vi eventuellt kunde få stöd av den gruppen.

 Vad gäller parlamentsplatsen så är det något som jag tycker att ett enigt lagting ska arbeta med. Det är nog hård lobbyverksamhet som gäller, att ge ifrån sig makt är det sällan något parti som är intresserade av att göra. Därför tror jag att man aktivt behöver dra i de stråna. Jag tror inte att det kommer att komma gratis, utan det är endast om vi har något som intresserar Finland och den finska regeringen och riksdagen som man kan byta för att kunna få den här platsen. Men det skulle nog vara all orsak att arbeta för den.

Relationerna med riket, det är faktiskt tråkigt att höra att man tidigare har varit ganska kritisk kring det samarbete som har varit. Men nu har man arbetat aktivt under det här året för att förbättra relationerna och det tycker jag är bra. Här har också lagtingsgrupperna tagit ett stort ansvar för att skapa en positiv dialog med riket, men också landskapsregeringen har arbetat. Det är bra. Det här är den riktningen som vi måste gå mer och mer, för annars kommer vi att ha svårt att lösa upp knutar.

Just det här sättet är vi ålänningar bra att jobba, vi bjuder in människor. När landskapsregeringen har bjudit in tjänstemän och andra kunniga hit så tror jag att det är sättet som vi måste arbeta vidare på. För det är när man kommer hit, ser Åland och träffar oss så som man också får en helt annan kontakt, men sedan får man också en bredare kunskap men framförallt får man en ny förståelse. Det är ju det som är det viktigaste om man ska kunna skapa förändring.

Svenska språkets ställning är ju något som vi alla tillsammans värnar väldigt mycket om. Här kom det fram i tidigare anföranden just arbetet i Folktinget där det egentligen från åländskt håll är viktigt att det finns utbildning på svenska för vår polis. Det är ju så att man inte kan fara till Sverige eller någon annanstans om man ska studera till polis, utan poliser måste utbildas i Finland. Därför är det oerhört viktigt att det finns utbildningsmöjligheter på svenska. Fast det skulle vara få som söker in så upplever jag nog att vi måste arbeta för att den utbildningslinjen ändå ska hållas öppen. För annars är det just åländska pojkar, unga män och kvinnor som blir drabbade när de blir utanför en sådan process.

Sedan har ju också Folktinget en stor roll att hela tiden lyfta upp behovet av sjukvård på svenska. Det är någonting som vi också aktivt diskuterar och lyfter fram under Folktingets sessioner.

Fru talman! Vård- och landskapsreformen i Finland, den kallade sotereformen, har ju varit på tapeten under nästan hela den här mandatperioden. Här så ser jag ju nog att vi som ålänningar nu har en förhandlingsmöjlighet att skapa ett nytt ekonomiskt system så länge vård- och landskapsreformen faktiskt ska bli av.

Men är det så att reformen skulle stöta på is, såsom det lite upplevs när man läser riksnyheterna, så då vet vi ju inte heller hur det går för vårt ekonomiska system och de förhandlingar som ligger. Här gäller det för landskapsregeringen att vara på sin tå, följa med och kanske klubba igenom ett system före det är klart helt och hållet med sote. Vi har ändå, tycker jag, uppnått väldigt goda förhandlingsresultat så långt som nämnden har fått information.

Däremot vill vi socialdemokrater verkligen att den här valfrihetslagen inte ska gå igenom. Det är någonting som vi inte är övertygade om att alls är bra för svenska språkets ställning men också för samarbetet. Blir det en sådan situation att vi bara till exempel inom barnskyddet måste börja se på placeringar i Sverige av unga och annat, som den enda möjligheten just på grund av språkfrågan, så tycker jag att vi har gått väldigt långt, egentligen gått ifrån, Finland ganska långt. Samma sak med specialiserad sjukvård och så vidare. Nu har vi ju haft den ypperliga möjligheten att kunna välja mellan Finland och Sverige. Men om det är så att det bara blir mer och mer finska så är det en oroväckande trend.

Det var också glädjande att få redogörelse om kulturen och Nordic Matters evenemanget som samordnades under Finland 100 år, där det fanns ett riktigt Nordiskt Forum i London. Väldigt fina satsningar!

Det skrivs också här i betänkandet kring stora internationella kultursatsningar som komma skall. Jag är väldigt intresserad av att få höra av berörd minister vad de här stora internationella kultursatsningarna är. Vi vet ju att om vi gör stora saker så krävs det också ganska mycket förberedelser. Jag som kulturutövare skulle vara väldigt intresserade av att veta och säkert ålänningarna också.

Slutligen, fru talman, så skulle jag vilja lyfta fram ett otroligt innovativt och glädjande projekt som nu håller på att ske på Åland. Det är alldeles i slutet av redogörelsen, samarbete med CLIC Innovation där Åland är testområde för smarta energilösningar. Jag tycker att det här är otroligt positivt. Jag kan faktiskt vara väldigt stolt att säga att det lilla elbolaget Mariehamns Elnät nu tillsammans med bolag som UPM, Fortum och ABB är med i de här projekten. Åland med sin lilla status och sin speciella uppbyggnad kan vara med om något otroligt positivt vad gäller förnyelsebar energi. Det var en glädjande redogörelse som jag gärna lyssnar mera på sedan i nämnden när vi får höranden kring detta. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag funderade lite kring den i Finland aviserade valfrihetsreformen. Vad explicit vänder sig socialdemokraterna emot? Är det splittringen av eventuellt svenska enheter eller finns det någonting annat inbakat i själva reformen som socialdemokraterna har reflekterat kring?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för den frågan vtm Thörnroos, den är väldigt intressant. När det gäller valfrihetslagen så kommer det att öppna möjligheter för privata bolag att köpa sig in i verksamheter inom vården och specialsjukvård. Du kan ha rätt att köpa privat. Enligt de privata lagstiftningar som finns så behöver de inte på samma sätt följa språklagen som de offentliga myndigheterna måste, så att man måste garantera vård på båda språken. Det betyder att om en ålänning vill välja en privat entreprenör så är det inte allt sagt att man med garant får vård på svenska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till den delen delar jag faktiskt inte Sara Kemetters oro. Det är ofta så i privata företag att man vill sälja sina tjänster och man anpassar sig efter de behov och krav som kunden har.

De empiriska studier som jag själv har tagit del av inom privata hälso- och sjukvårdstjänster i Finland så har haft en avsevärt högre kvalitet vad gäller betjäning på svenska än de jag har kommit i kontakt med när det gäller den offentliga sjukvården. Därmed inte sagt någonting om kvalitén på sjukvården, men just vad gäller servicen på svenska.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag kan vara av liten annan åsikt. Jag har också varit på privata ställen i Helsingfors där man nog faktiskt bara har talat finska. Men det är det en annan sak.

Om man tar till exempel sådana enheter som kanske inte är så lukrativa, om man ska skicka bort ett barn som behöver stöd eller missbrukarvård, vart ska vi då skicka dem? Kommer det att garanteras inom den enheten också på svenska när ett barn behöver omhändertas, föras till en annan ort eller när det handlar om missbrukare som kanske skulle ha rätt till vård på svenska? Det är inte så mycket business i detta. Jag undrar hur det då ser ut. Det är en oro som vi lyfte fram. Personligen tycker jag att valfrihetslagen är en risk gentemot Åland och svenska språket.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag vill egentligen bara svara på frågan om kultursatsningar i det nordiska samarbetet. Nu diskuterar man en satsning i stil med den i New York och den i London. Det som främst verkar vara av intresse är att göra en liknande storsatsning kring nordisk kultur i Kina under det kommande året.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. Menar man att den här stora kultursatsningen skulle vara år 2019 i Kina? Det låter väldigt intressant. Jag skulle gärna se att åländska aktörer har möjligheter att delta. Det är en ypperlig möjlighet att verkligen föra fram den åländska kulturen för den är speciell och den intresserar säkert många i Asien. Vi ser hur Mercedes choklad klarade sig bra i Japan. Flera andra bolag är också intresserade mer och mer av Asien och framförallt Kina. Jag har förstått att det till och med finns ett varuhus som heter Åland.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Utgångspunkten är naturligtvis att Åland, på samma sätt som vid de tidigare kultursatsningarna, ska delta i den mån vi har resurser och produkter som kan intressera. Men självklart ska vi vara med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag vill också tacka för redogörelsen. De här dokumenten är kanske bland de mest värdefulla som vi har, där vi formulerar och ser till att det finns nerskrivet för oss alla nuvarande politiker men också för de framtida politikerna. Det är väldigt, väldigt viktigt att ha de här dokumenten och faktiskt behärskar dem.

Nästa steg i behandlingen av det här ärendet är att nämnden gör ett betänkande över det som regeringen har sagt och över den diskussion vi för här. Betänkandet kanske är det allra viktigaste dokumentet som vi har. Där har vi en samlad bild från det åländska lagtinget vad man tycker att är väldigt viktigt och vad som behöver lyftas i den åländska självstyrelsepolitiken.

Jag har faktiskt förvånats över att de här dokumenten inte används mycket, mycket mera än vad de gör idag. Inför varje regeringsperiod borde man verkligen ha läst de tio senaste årens av nämndens betänkanden och använda dem som grund när man gör sitt regeringsprogram. Det är verkligen detta som kunde ha förutsättningar att föra självstyrelsepolitiken framåt.

Det är ibland faktiskt så att man t.o.m. noterar att regeringen kanske har glömt eller missat att följa det som man har sagt från självstyrelsepolitiska nämnden. Men detta är sådant som kan bli bättre.

Jag har egentligen tre frågor, fru talman, som jag önskar att nämnden tittar vidare på. Jag välkomnar att ministrarna, som lantrådet bjöd in här, kommer att redogöra för detta lite till så att det blir en vägkost till nämnden.

I det här dokumentet behandlas främst frågan hur Åland agerar och hanterar relationerna till Finland. Det är egentligen det som är väldigt, väldigt mycket av vår självstyrelsepolitik idag.

Jag skulle önska att man kunde fundera på att lyfta självstyrelsen i lite positiva termer. Ordet problem har sagts ganska många gånger idag.

Vi borde koncentrera oss på utmaningar som vi har, men också på ambitionerna. Vad vill vi med vår självstyrelse? Hur väl tar vi vara på den möjlighet att vi faktiskt egentligen inom alla de områden som är nära ålänningarna så har vi en egen behörighet? Tänk vilken möjlighet vi har att skapa ett unikt samhälle. Där tycker jag att man borde lägga mera fokus på och fundera på hur vi kan utveckla vår unikitet och utveckla vårt samhälle tack vare självstyrelsen.

Vi pratar ofta om det som vi behöver ha mera av, men vi behöver också fundera på om vi använder den självstyrelse vi har idag tillräckligt mycket. Jag tycker att det vore välkommet att nämnden för en diskussion om det här, ger oss lite inspiration för framtiden och också höra hur regeringen jobbar med detta och hur man också jobbar med sina tjänstemän för att kanske få mera mod i barm att driva självstyrelsepolitik och komma med spännande förslag. Vilken stimulans har man? På vilket sätt uppmuntrar man tjänstemän att komma med nya idéer och förslag på hur vi kunde använda självstyrelsen bättre?

Jag tycker också det är fint att regeringen lyfter att ålänningarna ska kunna få tillträde till studier överallt och man lyfter det nordiska perspektivet här.

Men ännu viktigare, och det nämner man ingenting om, är förstås att vi försäkrar oss om att de som studerar borta sedan kan komma hem, och att deras studier duger, att man faktiskt är behörig när man kommer hem. Det här också någonting, fru talman, som jag tycker att nämnden kunde titta lite närmare på. Har vi en balans där? Vi erbjuder ungdomarna att fara bort för att studera men är det också så att vi accepterar deras studieresultat och deras examen så att den faktiskt duger här på Åland sedan?

Slutligen, fru talman, önskar jag att nämnden reder ut lite med regeringen vad man menar med att Åland blir ett centrum för statlig service på svenska i Finland, vilket flera har lyft här redan. Vad har man egentligen tänkt? Jag tyckte att flera av de exemplen som lantrådet nämnde här var väldigt spännande, att Åland skulle kunna bli ett kunskapscentrum för fortbildning och utbildning här. Men vi behöver komma lite mera vidare.

Jag vill också att man tänker på den aspekten att kan man faktiskt här också gå in i en konflikt så att det blir en konkurrens med övriga Finland kring detta? Man kanske tycker att Åland är långt borta om man t.ex. är svenskspråkig i Österbotten, att all service ska koncentreras till Åland. Jag tycker att det skulle vara spännande att höra mera om detta, särskilt i relation till den linje som nämnden har haft tidigare att det inte är Ålands ansvar att driva språkpolitiken i Finland men att Åland ska stöda den.

Sedan kan jag inte låta bli att säga - nu är det synd att ltl Ingrid Johansson är utanför här - men jag tycker att det är lite tråkigt att i ett gruppanförande från ett parti enbart nämna sina egna ledamöter.

När det gäller självstyrelsepolitiken så är jag helt säker på att det finns flera i regeringen som har jobbat mycket med i självstyrelsepolitik under det här året. Det finns också massor med människor i oppositionen som bidrar med mycket till Åland och Ålands utveckling.

Jag tycker att vi borde lägga mera åt sidan och lyfta varandra och ta tillvara den kompetens som finns, istället för att först tala om majoriteter och minoriteter och sedan bara lyfta sina egna och tillintetgöra alla andra.

Men det var bara en liten parentes, men jag skulle önska att vi skulle bli mindre regering och opposition och mindre jag och myself när det gäller självstyrelsepolitik. Tack för ordet.

Minister Wille Valve

Talman! Vi presenterar idag den redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor som landskapsregeringen minst årligen presenterar lagtinget. Det finns ju inget hinder för att presentera den oftare, men det ska vara minst årligen.

På ett övergripande plan kan sägas att vi i år mer än vanligt diskuterat vad som ska avses vara ”självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur”. Det finns nämligen en inbyggd risk att detta meddelande kan bli lite som en sönderhängd julgran, då alla vill få sin prydnad med.

Det finns också motsatt risk, dvs. en korthuggen, tillknäppt, för att inte säga lapidarisk redogörelse som inte gagnar en förståelse av våra självstyrelsepolitiska utmaningar.

I denna slutprodukt finns dock – i mitt tycke – den behövliga balansen.

I kapitlen 2.3 och 2.4 lyfts dels Översättning av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica och dels Sjukvård på svenska. Utöver det som redan står i kapitel 2.3, så kan vi notera att vi haft vissa framgångar i vårt nötande för God medicinsk praxis. Budskapet ser ut att ha gått hem, eftersom social- och hälsoministeriet för några veckor sedan meddelade att man avser inkludera översättandet i resultatavtalen för THL och Fimea. Landskapsregeringen följer fortsättningsvis ärendet och avser följa upp verkställigheten. Vi är för tillfället i god tro och vi meddelar när vi inte längre är det.

Men översättningarna är symptomet, inte sjukdomen. Sjukdomen är bristande insikter i att delar av vårt land fungerar helt på svenska och att det därför finns ett behov.

Gällande punkt 2.4 – sjukvård på svenska, så har ett gediget grundarbete gjorts av ÅHS’ ledningsgrupp i att kartlägga var det brister i vård på svenska, för att sedan lyfta den bristen på lämpligt sätt. Enstaka fall har kunnat noteras under 2017, då den språkliga servicen inte har varit godtagbar enligt patienten eller de anhöriga.

Betydelse för vård på svenska har också vård- och landskapsreformen i riket somt vi beskriver i kap. 4.1 och framåt, vilket innebär att vi nu dagligen är i kontakt antingen med ministeriet eller med vår riksdagsledamot.

Vi från Moderat Samling lyfte nyligen dessa frågor med Samlingspartiets riksdagsgrupp och vi betonade då att det kommer fler riksreformer. Historien slutar inte med ”SOTE”, även om det ibland kan kännas så. Idealet vore om vi kunde ge Åland redskapen för att själv parera framtida reformer, så att inte Ålands ”konstitutionella, ekonomiska och förvaltningsmässiga inflytande” rubbas – än en gång.

 Vad gäller allmän tjänstgöring för läkare, AT-läkare, i kap 7.2, så ber jag alla att notera det som står i det sista stycket – ”all AT-tjänstgöring kommer att upphöra som sådan, om det blir såsom det beskrivs i socialdepartementets PM ”Bastjänstgöring för läkare”. ”Och vi har mycket goda skäl att tro att det blir så. Så ja, tyvärr, du hörde rätt! All svensk AT-tjänstgöring kommer att upphöra i stöd av den svenska lag som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 och AT-tjänstgöring på Åland kommer därmed också att upphöra.

Förstås kommer jag att lyfta detta med mina rikssvenska kolleger på torsdagens Nordiska ministerrådsmötet, men detta har vi väldigt små möjligheter att kunna avvärja. Vi måste förbereda oss på en verklighet utan AT-tjänstgörare. Så, vad ska vi göra? Problemet är egentligen inte nytt, det lyftes fram som utmaning nummer ett under fjolårets vårdseminarium – ”Hur ska vi uppnå samma kunskap och kompetens som i vår omgivning?”. Vi behöver hitta något annat som gör att läkare vill slå ner sina bopålar på Åland. Läget är sannerligen inte hopplöst, för Åland är idag som helhet ett attraktivt samhälle dit människor vill flytta.

I budget 2018 satsade vi på ”Åland Living”, som ytterligare ska stärka Ålands attraktivitet som arbetsplats och få hit den kompetens vi behöver.

Men vi behöver något helt annat för sjukvården. Vi kommer att behöva tänka nytt. Tänk utvecklad fästingforskning, en professur i beroendeforskning vid Högskolan eller karriärmöjligheter. Hur kan vi erbjuda dem? Vad kan vi erbjuda för utbyte? Hur kan vi stöda läkarnas specialisering? Hur kan vi bygga på våra redan befintliga styrkor? Har vi några nya som vi inte har tänkt på? Hur kan vi konkurrera i världen? För det är där, bästa vänner som vi ska konkurrera. Hur kan vi på riktigt lyfta fram det som är så bländande med att vara läkare på Åland, det småskaliga samhällets fördelar? Som t.ex. att du kan få en alldeles enastående bredd i din läkarerfarenhet, att svenska läkare tycker ÅHS funkar bra och är rent och snyggt, bara något så basalt och enkelt.

Talman! Detta är några av tankarna som döljer sig bakom den sista meningen, om att ”Landskapsregeringen bör därför tillsammans med ÅHS påbörja ett arbete som tryggar den fortsatta tillgången på svenskspråkiga läkare”. Tack för ordet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för redogörelsen minister Valve. Angående svårigheten att locka läkare till Åland så vill jag ta tillfälle i akt och fråga; hur står det till med att bara öppna plånboken lite bredare? Finns den möjligheten att införa ett så kallat dyrortstillägg, eller vad man vill kalla det, för att råda bot på den här eviga problematiken kring att locka läkare till Åland?

Minister Wille Valve, replik

Ja, ltl Wikström, man kan ju säga som så att det kan inte uteslutas att vi behöver öppna plånboken. Men det bör i så fall vara ytterst väl avvägt, fokuserat och strukturerat. Framförallt att vi koncentrerar det på någon åtgärd som verkligen kan lyfta vår konkurrenskraft.

Läget allmänt nu är att inom primärvården har vi brist på läkare och det är en brist som vi skulle ha på andra håll inom ÅHS om vi inte hade AT-tjänstgöringen. Var och en kan själv se vart vi hamnar den dagen AT-tjänstgöringen upphör under förutsättning att vi inte gör någonting. Därför behöver vi börja göra någonting och det kommer att krävas resurser i en eller annan form, det är jag helt övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag börjar med att citera det som skrevs i förra meddelandet där man beklagade sig. ”Relationerna mellan riket och Åland har sammantaget utvecklas i negativ riktning och är en grundläggande förändring i hur man i riket ser på Ålands självstyrelse.” Ytterligare en mening: ”Landskapsregeringen upplever att ett uttryck för detta är att det är svårare att genom diskussioner lösa uppkomna problem.”

Lantrådet har redogjort för hur man har försökt bemöta detta genom att bjuda in tjänstemän, politiker och från olika ministerier för att förbättra relationerna och kunskapen om vår självstyrelse och om vad deras förpliktelser egentligen är. Jag tycker att det är bra. Det är tacknämligt att man vidtar sådana åtgärder.

Sedan är frågan, som jag sade ett replikskifte, tar tjänstemän och politiker åt sig från finskt håll? Eller är det, som jag nämnde, bara en västanvind som blåser över och sedan är situationen likadan igen?

Vi måste ha fortlöpande uppföljning på uppföljning för att man ska kunna se ett resultat. Jag hoppas att landskapsregeringen följer upp det här.

Sedan tänker jag ta upp svenska språket och upprätthållande av svenska språket som börjar bli det väsentligaste bekymret när det gäller vår självstyrelse.

När det gäller statliga myndigheter så påpekar man förtjänstfullt om bristen på svenska. Det gäller dataprogram, dataregister, stöd och information, interna skolningar går på finska och den dagliga kontakten och informationen. Cirkulär och anvisningar sker och tillhandahålls ofta endast på finska. Här börjar problemen rulla in mera och mera.

En gång i tiden så tror att landshövdingen uttryckte sig att hans mejlkontakter började mera och mera gå på finska än på svenska. Då har man i positionerat sig och satt in foten i vår svenskspråkiga miljö.

Om man ska lösa det här problemet, vilket tidigare talare har tagit upp här, att Åland ska bli ett centrum för svenskspråkig statlig service, så tror jag nog att man måste fundera mera än en gång innan man ger sig in i ett sådant åtagande. Det är ju egentligen inte vår skyldighet, utan det är ju finska statens skyldighet att se till att vår service ska vara på svenska. Åland ska inte behöva upprätthålla svenskan åt Finland, åt svenskspråkiga i Finland. Det kan börja bli övermäktigt. Hur ska vi bli kompenserade? Vad innebär det i kostnader på sikt?

Sedan vill jag ta upp en fråga när det gäller svenska språket och språkrådets diskussioner. Jag tittade på deras protokoll den 14 juni där man har fokuserade sig på utbildningsfrågor. Studentexamen var bl.a. en paragraf. Man pekade på sju utmaningar kopplade till studentexamen.

Tidigare när vi hade en motion från Axel Jonsson och diskuterade det här och vi behandlade det i lag- och kulturutskottet så fick jag intrycket av att det inte var så här många problem som språkrådet har lyft upp när det gäller studentexamen. Man ville lite förenkla det.

Om man redan nu har sju punkter som är ett bekymmer - jag vet inte om jag ger mig tid att läsa de här punkterna, varje ledamot kan gå in i språkrådets protokoll och läsa själv - så får man se att komplexiteten är lite större än vad jag tror att många vill göra sken av. Man tycker kanske ändå att det är en liten del men det är i varje fall ett störningsmoment för både de som tar examen och för de som är ansvariga och ska upprätthålla språksituationen för de som skriver studentexamen.

Jag tycker inte att man ska försöka minimera frågan. Att man tar upp en sådan här fråga i en motion är nog ganska viktigt eftersom språkrådet också har diskuterat det här. Det har ganska stor betydelse för fortsättningen, vart man ska vända sig och hur man ska bemöta det här i framtiden.

Jag vill återkomma igen till språkfrågor. Det gäller översättningen av för Pharmaca Fennica och mäklarprovet som jag nämnde i en tidigare replik.  Detta står fortfarande och stampar. Landskapsregeringen har skött sig bra där och har påmint dem. Den 9 december 2016 gjorde landskapsregeringen en skriftlig förfrågan om hur situationen låg till och var ärendet låg. Fortfarande har man inte fått svar från social- och hälsoministeriet och då är det någonting som är fel i kommunikationen. Respekten för vår självstyrelse har försvunnit om man inte ens ids besvära sig mera än det.

Likadant är det med hemsidor på social- och hälsovårdsministeriet, THL och Valvira, de är inte helt fullständiga och helt översatta till svenska och de ska ju betjäna oss också.

Det nämndes också sjukvård på svenska. Det är väldigt viktigt för dem de berör att man blir bemött på svenska. Där har vi utmaningar i framtiden.

Jag föreslår en bordläggning av det här ärendet till nästa plenum, delvis är det ganska många borta och delvis är min kollega, som gärna vill diskutera den här frågan, sjuk. Tack.

Talmannen

Talmannen noterar att bordläggningen är begärd till nästa plenum.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Brage Eklund, understödd av ltl Runar Karlsson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum den 21 mars. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 21 mars.

Enda behandling

5        Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2017-2018

Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Social- och miljöutskottets har behandlat förslaget till en energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030.

Utskottet välkomnar och stöder givetvis strategins ambitiösa målsättningar och åtgärdsförslag. Senast till år 2030 ska Åland ha 60 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med år 2005, vi ska ha 60 procent förnyelsebar energi och vi ska ha 60 procent lokalproducerad förnyelsebar el. Det är ambitiösa mål och det mycket ont om tid, knappt 12 år, tills detta ska vara verklighet. Hur man ska nå dessa mycket tuffa målen är däremot fortfarande relativt oklart. Här krävs massor av arbete, investeringar och målmedvetna satsningar. Det här dokumentet är en bra början.

Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning om att det är viktigt att de aktörer som förväntas delta i förverkligandet av strategin involveras i arbetet. Vi menar att regeringen även måste göra upp en handlingsplan som innehåller en tidsplan och en beskrivning av vem som finansierar och ansvarar för vad, samt att kontinuerlig uppföljning av strategins målsättningar görs. Ett nyckeldokument som saknas, men som ska tas fram, är en koldioxidbudget för Åland.

Med ekonomi som styrmedel kan man knuffa människor och företag i rätt riktning. För någon vecka sedan fattade regeringen beslut om att återinföra konverteringsstödet av värmesystem för privata hushåll och numera får även företag stöd för små solenergilösningar. Det är bra.

Men för att ytterligare påskynda övergången till användning av förnybar energi ber utskottet landskapsregeringen även att överväga möjligheten att bevilja landskapsborgen för så kallade ”gröna lån”, dvs. lån som beviljas för gröna investeringar som exempelvis konvertering till fossilfria uppvärmningssystem eller för energieffektiverande åtgärder.

I strategin konstateras att en beteendeförändring krävs hos allmänheten för att uppnå målen i strategin. Vi delar den åsikten. För att förbättra kunskapen och medvetenheten om de här olika åtgärderna och användningen av förnyelsebar energi så är det enligt utskottet viktigt att det finns tillgång till kontinuerlig oberoende rådgivning och information på området. Utskottet ber därför landskapsregeringen överväga om resurserna för rådgivning och information behöver förstärkas genom etablering av ett oberoende energikontor som förutom rådgivning och information kan arrangera, ensam eller i samverkan med andra, ordna utbildningar och seminarier.  

Enligt utskottet är det viktigt att landskapsregeringen inte bara tar ett övergripande ansvar för förverkligandet av energi- och klimatstrategin utan även agerar förebild genom att implementera strategin i den egna verksamheten. I strategin finns ett antal åtgärder med som rör landskapets egen verksamhet. Enligt strategin ska landskapets fastighetsverk vid planering av nybyggnadsprojekt se till att de får en mycket hög energiprestanda och befintliga byggnader energieffektiveras speciellt i samband med större renoveringsåtgärder. Solpaneler ska installeras på fastighetsverkets byggnader på lämpliga takytor och där elbehovet är stort under vår, sommar, höst. Även användningen av biobränslen ska befrämjas inom det landskapsägda fastighetsbeståndet. Det är riktigt bra.

Utskottet har tagit del av fastighetsverket mycket fina plan över hur de tänker förverkliga strategin. En nulägesanalys har gjorts av hur förbrukningen av energi- och koldioxidutsläppen ser ut för tillfället.

Utgående från detta och från målsättningarna i energi- och klimatstrategin ska fastighetsverket göra en konkret handlingsplan för att minska energiförbrukningen och få till stånd en renare energiproduktion.  Det är också mycket bra.

I strategin konstateras att sol och vind är energikällor som har en stor outnyttjad potential på Åland. En utökad elproduktion från vind och sol beräknas enligt strategin i framtiden tillgodose hela Ålands elförbrukning. Målsättningen för solens del är att eleffekten från solelproduktion ska utgöra sammanlagt minst 17 MW, vilket skulle utgöra cirka 5 procent av den totala elförbrukningen i landskapet. Utskottet har erfarit att den genomsnittliga andelen solenergin av all producerad energi för tillfället är 4 procent i EU, 0,1 procent i Finland, 0,2 procent i Sverige, 7 procent i Tyskland och 0,001 procent på Åland. Alltså, man kan inte ens säga att vi har inlett en satsning på solel.

All eloge till de företag som trots allt jobbar med att få ålänningarna intresserade av solelslösningar. Vi har fått veta att företagens lönsamhet att investera i soplaneler är god. Avkastningen utan stöd låg på 8-9 %, tack vare avdrag för moms och avskrivningar.

Sedan vårt hörande har regeringen antagit ett nytt stödprogram för företag som ytterligare ger företagen en ännu större avkastning trots att elpriserna fortsättningsvis är låga.

Företagens långsamma investeringstakt tros bero på en uppfattning om att man dels vill vänta med investering i solel för man tror att det inte lönar sig ekonomiskt och dels tror man att det kommer prissänkningar i framtiden. Detta stämmer inte. Prissänkningen har planat ut redan för två år sedan och för företag har det alltid varit en lönsam satsning.

För att landskapsregeringen ska nå sitt mål avseende den framtida andelen solenergi så behöver landskapsregeringen, enligt utskottet, intensifiera informationsinsatserna gentemot företagen. Jag menar att man även måste överväga att höja stödet till privatpersoner med 1 000 euro per anläggning om man vill öka andelen solenergi. Nu är maxstödet 2 500 euro för en cirka 10–12 000 euros investering. Det är ganska ointressant för de allra flesta idag eftersom idag är avkastningen för privata är 3 % per år jämfört med företagens 7-8 %, som det var innan landskapsregeringens nya stöd.

Det utskottet också har erfarit är att det finns nästan en obefintlig efterfrågan på grön el, 100 % förnyelsebar el, trots att kostnaden är försumbar, cirka 3 euro per ålänning och år eller +0,065 cent/kWh. Det skulle kosta ungefär 100 000 euro per år för att få 100 % förnyelsebar el på Åland och dessa ursprungsgarantier eller certifikat skulle kunna beställas redan idag.

Jag vet att flera kommuner, t ex Jomala kommun, köper grön el åtminstone sedan 2012, Mariehamn gör det också och landskapsregeringen kommer att börja göra det i år. Det är ett snabbt sätt att skynda på målet om 60 procent förnyelsebar energi, även om det allra bästa på sikt är att vi producerar vår egen förnyelsebara el, då stannar pengarna hemma på Åland.

För skärgårdstrafikens del anges att utsläppen från skärgårdstrafiken ska minska med 50 procent jämfört med 2015 genom användande av förnyelsebara drivmedel, ändrade tidtabeller och nya rutter samt nya fartyg. Målet till år 2030 är att två nya frigående färjor och tre linfärjor ska drivas med el.

Utskottet välkomnar alla åtgärder inom skärgårdstrafikens område som leder till minskad fossilbränsleanvändning. Idag förbrukar de föråldrade fartygen 7 miljoner liter bunkerolja per år. Det är allt annat än bra för klimatet och med detta sagt kommer vi in på landskapets CO2 – budget.

Landskapsregeringen avser göra en åtgärdsplan i form av en CO2-budget för Åland. Vid uppgörandet av en CO2-budget bestäms hur stora utsläppen får vara under ett år, vilket skiljer sig markant från hur utsläppsmålen vanligtvis fastställs idag. Vanligtvis fastställs målen idag efter hur mycket utsläppen ska minska procentuellt ett visst år i framtiden.

Vid uppgörandet av en CO2-budget fastställs en gräns för hur stora de lokala koldioxidutsläppen får vara under ett år utgående från Parisavtalets målsättning att jordens temperaturförhöjning ska begränsas till högst 2 grader. Utskottet ser mycket positivt på detta och här gäller det att ta rygg på Järfälla kommun som första kommun i Sverige har ett vetenskapligt förankrat underlag som visar hur kommunen behöver arbeta för att genomföra Parisavtalet. Utskottet välkomnar regeringens arbete med detta.

All forskning säger att det här är det allra viktigaste politiska arbete som vi har framför oss, att minska koldioxidutsläppen. Det finns ingenting som visar att vi skulle bryta nedgången av andelen PPM till atmosfären utan snarare tvärtom. Det innebär tyvärr att vi knappast kommer ens att klara 2 graders mål. Det är mycket sorgligt och gör att åtminstone jag brukar vakna kallsvettig på natten och undrar varför så få gör så lite för att bryta denna utveckling. För det första innebär en 2-graders höjning av den globala temperaturen ett reellt hot mot människors och ekosystems överlevnad. Det här är en etisk överlevnadsfråga men även en pragmatisk, det som händer i andra delar av världen påverkar i allra högsta grad oss på Åland. Dessutom bidrar vi även till utsläpp i andra fattigare länder genom vår konsumtion och vårt resande.

Något som kommer – om det lyckas– att bidra till att minska koldioxidutsläppen är arbetet inom innovationsklustret Clic Innovation. Man avser att skapa en demostationsplattform på Åland. Vi har fått information om att samarbetet med Clic Innovation fortskrider planenligt och att ett antal spjutspetsprojekt, som leds av ledande företag inom branschen, fortsätter under år 2018 vilket vi ser mycket positivt på i utskottet.

Jag önskar oss alla lycka till med att förverkliga denna viktiga strategi. Tack fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Har utskottet diskuterat växthusgasutsläppen från den externa färjtrafiken? I så fall, ingår den helt eller i alla fall delvis i målet att vi ska minska 60 procent? Är den externa färjetrafiken exklusivt från dessa 60 procent?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det finns en uträkning själva i klimatstrategin som baserar sig på att hela skärgårdsflottan och de färjor som har Åland som hemmahamnen ingår, men inte de övriga fartygen.

Varför man har valt den här metoden beror på att man har jämförelsematerial sedan tidigare år, så man inför den här strategin och gör inte upp någonting eget. Just färjflottan har vi diskuterat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Då är det förstås ett gigantiskt åtagande att minska utsläppen med 60 procent. Har utskottet någon åsikt om det verkligen är realistiskt att få det till minus 60 procent till år 2030?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är en hög ambitionsnivå som landskapsregeringen har lagts sig på. Därför är det också viktigt att man tar fram koldioxidbudgeten så att man kan bedöma hur mycket man måste minska utsläppen årligen fram till 2030. Som jag inledde mitt anförande med så är det ont om tid och det är ambitiösa målsättningar. Men alternativet att göra ingenting eller att lägga sig på en lägre nivå är inte heller bra vare sig för mänskligheten eller för oss på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Aaltonen nämnde resurser till bl.a. oberoende energikontor. När det gäller solel behöver man också, enligt utskottet, intensifiera informationsinsatserna gentemot företagen och det fordrar tydligen också personresurser.

Jag tycker att ledamoten diskuterade mycket solel och stöd för solel. Vad jag förstår på ledamoten så kan man per hushåll idag söka 2 500 euro, och man skulle vilja öka det 1 000 så då blir det 3 500 euro. Låt oss säga att 100 skulle söka stödet då blir det 350 000 och skulle 1 000 hushåll söka så blir det 3,5 miljoner. Har man diskuterat finansieringen i det här fallet?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det vi har diskuterat är målsättningen för solens el som man beskriver i den här strategin, den ska utgöra 5 procent av den totala elförbrukningen i landskapet fram till 2030. Idag ligger vi på 0,001 procent. Det är klart att det krävs ganska mycket åtgärder och även ekonomiskt incitament för att få upp den här andelen. Bara för att få upp den till en halv procent skulle kräva att det kommer solel på väldigt många tak. I Finland har man 0,1 procent och i Sverige är det 0,2 procent som jag sade.

Framförallt behövs det information till företagen, men om man ska få privatpersoner med sig så behöver man också kanske höja stödet i och med att elpriserna är så låga idag.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag fick inte svar på finansieringen. Om 1 000 hushåll söker stödet så är det 3,5 miljoner enligt utskottsordförandes förslag om att höja till 1 000 euro.

Sedan har landskapsregeringen motsatt sig en förlängning av avskrivningstiden på vindkraften, de vindkraftverk som inte är uttjänade men dock att avskrivningstiden går runt. Man har inte alls diskuterat de frågorna. Produktion av grön el är större än vad några solceller gör. Man har inte alls berört de tankarna. Landskapsregeringen gick emot att förlänga avskrivningstiden för vindkraftverk. Man har inte ens diskuterat vindkraftsverkens och vindkraftsparkers fortsättning i framtiden. Ni har inte berört alla delar där man skulle kunna åstadkomma grön el.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi har vi diskuterat behovet av att göra satsningar på både sol och vind och hur man ska nå målen i strategin. Det krävs insatser för fortsatt utbyggnad av vindkraftverk framförallt men också för sol. Vi har diskuterat det i utskottet och berört det.

Men vi får, som sagt, återkomma och se vad landskapsregeringen kommer fram med i sina budgetar och handlingsplaner här framöver. Vi har inte tagit ställning till det, utan det finns en nulägesanalys helt enkelt i den här klimatstrategin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det finns mycket, mycket att ta upp.

I början av ert anförande talade ni om att det skulle vara 60 procent lokalproducerad el. Varken i EU eller i Finland så har man den andelen, utan man talar bara om att den ska vara förnyelsebar. Det här är frågan om kostnader.

Ni talade just om solel som enligt kalkylen kunde kosta 3 miljoner om det blir 1 000 hushåll. För en mycket mindre summa kunde vi köpa in grön el från Sverige. Varför fokuserar ni på att det ska vara lokalproducerad och inte att den är grön, svart eller brun eller vad den sedan är?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att landskapsregeringen har en klok inställning till detta med förnyelsebar och lokalproducerad el. Jag vet inte om man har tagit modell från Tyskland där man med sin Energivände också har sagt att det är bättre att vi producerar elen än att vi köper olja från Mellanöstern och betalar bort pengarna ut från landet.

Jag tycker att det är en klok och bra ambition som landskapsregeringen har eftersom vi bor i ett område som faktiskt har möjlighet att producera väldigt mycket vindel men också solel. Och i väntan på det så kan man, som sagt var, gå in och köpa garantierna. Bäst är ju förstås att låta pengarna snurra och bli kvar på Åland.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag håller inte med om att strategin är klok, för den är mycket, mycket dyrare. Att hålla i pengarna är väl också en form av hållbarhet.

En annan sak funderar jag också på. Ni talade om koldioxidbudgeten och det finns en uppställning i energi- och klimatstrategin över vilka områden som förorsakar stora koldioxidutsläpp som det här handlar om. Ni talade om klimatstrategin, jag talar om energistrategin. Det visade sig att den kanske största källan för koldioxidutsläpp är jordbruket som hittills, under de här 15 åren, har ökat sina utsläpp och inte minskat. Men när man sedan tittar i energi- och klimatstrategin eller om man tittar i ert lilla betänkande så nämner ni kanske inte ens ordet i jordbruk och i rapporten nämns det oerhört lite. Varför är det så?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi har behandlat jordbruket i den strategin som landskapsregeringen gav för drygt ett år sedan när det gällde livsmedelsstrategin. Där finns ju också koldioxidutsläppen från jordbruket med. Men det stämmer mycket riktigt att jordbruket inte har fått sitt eget kapitel i det här dokumentet. Däremot så arbetar landskapsregeringen med de här frågorna också beträffande jordbrukets del.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det här dokumentet är ambitiöst, rejält och det är antagligen en överlevnadsfråga för oss alla att vi och andra kan följa det så gott det går.

Som vi nu hörde så är elpriset lågt. Det finns ju möjligheter att få andra alternativ som vindkraft och dylikt att bli lönsamt om vi har ett högre pris. Fråga nummer ett; är det ett bra att ha ett lågt elpris för oss privata och vår företagsamhet eller ska det vara högre?

Jag kan fortsätta med en fråga till. Hur mycket är lämpligt att vi på Åland satsar per person i dylika åtgärder, i förhållande till vad man gör t.ex. i Finland per person, om man känner till den siffran?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det var en högst filosofisk fråga om det är bra att vi ha ett högre pris på elen. Vi har ju de facto redan idag ett högre pris för elen, vilket företag som redan finns på Åland nogsamt påpekar och beklagar också för att det försämrar konkurrenskraften. För privatpersoner kanske ett högre elpris skulle innebära att man kanske skulle spara mera osv. Hur vi än gör nu så ökar andelen el på Åland. Vi använder mera el nu än vad vi gjorde året innan osv. Det är klart att ett högre pris påverkar ju ålänningarnas hushållsekonomi.

Ltl Tage Silander, replik

Om det är så att vi ska elektrifiera allt; fordon, färjor och dylikt, så kommer förbrukningen förmodligen att öka, trots energieffektivering. Vi måste få igång ganska mycket vindkraft och dylikt för att det här ska lyckas. Vi behöver satsa rätt stora summor antar jag.

Om man ser på sidan 86, kan nå målen uppnås med föreslagna åtgärder? Självklart! Men den viktiga frågan är; kommer målen att uppnås?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, jag hoppas verkligen att målen kommer att uppnås, men det krävs massor med arbete, det krävs investeringar och det krävs målmedvetna satsningar. Och också att göra rätt saker rätt tid. Där vi kan göra effektiviseringar och inbesparingar så måste vi göra det. Vi måste börja med de lättaste sakerna först. Man brukar prata om att plocka de lågt hängande frukterna först. Ju närmare vi kommer det här årtalet 2030 så desto tuffare kommer det att bli att nå de här målen.

Jag ser fram emot att landskapsregeringen kommer att börja leverera så att vi når en bit på vägen i alla fall. Men man kan inte vara riktigt säker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för intressanta reflektioner om utskottets arbete om detta.

Jag undrar om utskottet har diskuterat möjligheten med off-grid? Det är alltså möjlighet för hushåll och mindre samhällen att redan idag knipsa av elsladden till leverantörerna och klara sig med självhushåll både när det gäller uppvärmning och elproduktion tack vare vind, sol och möjligheter att lagra elen.

Jag undrar också om man har pratat om sammanhållen kollektivtrafik där också elbussar kunde vara en del i framtiden för att klara klimatmålen?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det var mycket intressanta frågor.

Nej, frågan om off-grid har vi faktiskt inte fördjupat oss i alls. Vi har mera funderat på hur man ska kunna nå de här högt ställda målen att 5 procent skulle komma från el och att vi ska bli självförsörjande på vind, sol och också på biobränsle fram till 2030.

Beträffande elbussar så finns det intressanta initiativ, men vi har inte heller fördjupat oss desto mera i den frågan.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Aaltonen för de svaren.

Jag tänker också lyfta en fråga som man inte hinner prata om så värst länge på 50 sekunder. Jag gör ett försök i alla fall.

Det gäller vindkraft och hur man når framåt. Det finns ju bra kalkyler idag med nya möllor upp mot 250 meter höga som har en vinstdrivande verkningsgrad. För att få finansiering i detta så ser man i vår omgivning att t.ex. Nordiska investeringsbanken gärna lånar ut pengar till detta. Finns tankar att t.ex. prata med finans- och näringsutskottet och komma vidare med det här, skapa en fond, skapa ett offentligt bolag eller samverka med det privata osv. så att vi får en vindkraftsutveckling på Åland som verkligen alla vill ha och det finns ekonomi till?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Tyvärr är vicelantrådet sjuk idag, annars kanske hon kunde ha klargjort de tankarna, hur att landskapsregeringen jobbar med de här frågorna. För arbetet pågår inom landskapsregeringen och det har det gjort under många landskapsregeringar. Det har gjorts satsningar på vindkraft med både framgångsrika och mindre framgångsrika resultat. Vi ser att det här är framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Ja, ett riktigt intressant och kunskapshöjande arbete i social- och miljöutskottet har vi haft, och där har vi hört en bra mix av kompetenser. Jag är imponerad över den sakkunskap det finns här på vår ö inom det här området! Det här bådar gott för framtiden!

Det har varit otroligt lärorikt och vi utskottsmedlemmar slänger oss nu vant med ord och begrepp som Gigawattimmar, koldioxidekvivalenter, transitering och smart grid.

Strategin är ett riktigt bra och intressant dokument som varenda ålänning borde läsa, så att vi tillsammans, sedan kan säga; vi klarade det!

Det behöver vara enkelt för oss invånare att göra miljösmarta val. Vi alla behöver lära oss mera om planetskötsel hela tiden. Det är ju ett område som det händer mycket på, så vi behöver vara uppdaterade, för inom det här området är kunskap verkligen en färskvara. Därtill behöver vi förändra attityder både på lång sikt och på kort sikt.

Utskottsordförande Carina Aaltonen redogjorde mycket förtjänstfullt för utskottets betänkande. Jag tackar för det. Därför tänkte jag säga några ord om ett kapitel i strategin som gärna, för min del, hade fått ta större plats: Det är kapitel 4.9 kunskapsbyggande och utvecklingsarbete.

För ett aktivt och tidigt insatt kunskapsbyggande och miljöhänsyn behöver vi även lära våra barn och ungdomar. Här har dagvård, skola -både grundskola som gymnasium - såväl som högskolan och även föräldrar en viktig roll i den miljöfostran som behöver läras ut. Skolan når så gott som alla barn och ungdomar och de tar klimathotet på allvar. Vi behöver inte bara öka medvetenheten – givetvis måste vi även vara goda förebilder.

De som nu är barn och unga, behöver lära sig ett konsumentbeteende som tar hänsyn till hela livscykelperspektivet och väga in hållbarhetsaspekten, både vid inköp av varor och tjänster, och inse hur detta påverkar livsmiljön och världens resurser i stort. Vi behöver lära dem att se samband mellan produktion och konsumtion både privat och för samhället i stort. Vi har alla en konsumentmakt som vi behöver använda.

 Vad vi behöver göra är att se till att ett aktivt miljöarbete kommer in i läroplaner, verksamhetsplaner och andra styrdokument i verksamheter som skolor och daghem. Lär man sig om miljön och naturen då tar man också hand om den. Miljöarbetet behöver vara integrerat i lärandet men utan att skapa klimatångest.

Det finns ett växande intresse för ansvarsfullt företagande som har omvandlat miljöaspekten från att tidigare ha varit en fördel till en absolut nödvändighet. Allt flera konsumenter söker miljömärkta och rättvisemärkta varor. Det bådar gott för framtiden! Tack, talman!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag noterad att strategin heter energi- och klimatstrategin. Tidigare talare höll sig främst till klimat. Jag noterade att ni nämnde miljön väldigt mycket mera. Ser ni detta mera som ett miljöprogram än ett klimatprogram?

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Jag ser att det ena inte utesluter det andra, det går in i varandra. Sedan har vi också den sociala hållbarheten som det här programmet lämnar helt utanför. Men det kräver kanske ett helt annat dokument, och därför ville jag lyfta detta lite i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det är sant som har sagts här att klimatet är en ödesfråga. Man kommer knappast att uppnå målet på 2 grader, det börjar stå klart allt mer och mer. Det är egentligen lite tråkigt. Tekniken finns att råda bot på utsläppen.

För många år sedan var jag på ett nordiskt möte där Vd:n för svenska vattenfall och samtliga statsministrar i Norden var närvarande. Det var på den tiden som Vattenfall ägde kolkraften i Tyskland. Vd:n steg upp och sade åt statsministrarna i Norden;” tekniken finns idag att vi inte släpper ut någonting från Vattenfall, om bara ni politiker vill göra det möjligt rent ekonomiskt”. Så det är nog mer en politisk sak än en teknisk sak vill jag hävda.

Tittar vi tillbaks i tiden vad som har gjorts på Åland under lång tid så kan man konstatera att det egentligen har skett en mindre revolution vad gäller förnyelsebar energi och därmed minskat utsläpp. Den el som producerades på Åland år 1999 så kom 90 procent från olja och 10 procent från el. 1999 är inte så länge sedan, det är knappt 20 år sedan.

Idag kommer den el som produceras på Åland till 90 procent från vindkraft, 5 procent från biokraft, flis, och kanske 1 eller 2 procent kommer från olja. Så vad gäller den el som produceras på Åland så har det varit en stor revolution.

För övrigt så från 1999 till 2007 så byggdes det upp många större enheter på Åland som producerade värme av flis och det gjordes med landskapsregeringens investeringsstöd.

Vi vet att i Mariehamn byggdes det en stålvärmeanläggning på 9 megawatt där man tillverkar både värme och sedan också el upp till 2 megawatt. Vid ÅCA byggdes det en anläggning där man med flis värmer upp fastigheter i Jomala. Sedan har också ÅCA en egen anläggning där man rötar och gör biogas. I Finström byggdes också under den här tiden en större flisanläggning. Det byggdes även mindre anläggningar; i Brändö, Allhallen och växthusanläggning i Eckerö kommun.

Allt detta gjorde faktiskt under de åtta åren som Roger Nordlund var lantråd. På den tiden kanske man inte hade så mycket strategier, rundabordssamtal och andra funderingar, utan man gick helt enkelt in krasst med investeringsstöd och puffade på de här aktörerna att bygga nu medan de fick pengar och det gjorde de faktiskt.

Jag räknade ut att de här flisanläggningarna som byggdes upp under den här tiden motsvarar ungefär 14 000-15 000 kubik olja per år i minskad användning på Åland. Det betyder en ansenlig mängd mindre koldioxidutsläpp.

Samtidigt byggdes vindkraften ut. Landskapet arrenderade ut område söder om Mariehamn, Båtskären samt lite mindre anläggningar som finns kvar och som man gav investeringsstöd för. Det motsvarar ungefär 6 000 kubikmeter olja per år. Så över 20 000 kubikmeter olja per år!

Procentuellt från den tiden så har det varit en rejäl nedgång i klimatgasutsläpp.

Nu pratar man om att man ska göra ytterligare 60 procents nedskärningar till år 2030. Det kommer nog att krävas handlingar genast. Man kan inte igen börja göra någon form av strategier, som här har sagts, att man skulle göra en koldioxidbudget. Man måste helt enkelt gå in med reda pengar.

Det är inte så länge sedan som vindkraften ville bygga ut och de har fortfarande miljötillstånd så att de skulle kunna göra rejäla utbyggnader, men det finns inte pengar i landskapets budget. Det är bara att uppta pengar så bygger de, det är garanterat.

Det finns rum för ett biovärmeverk till i Mariehamn. Det är samma sak där, ta upp pengar som investeringsstöd så byggs den.

Biogasanläggningen, som har pratats om under många år nu, men den här regeringen står på ruta noll. Nu senast pratade man om rundabordssamtal med näringslivet. Det är samma sak här, det krävs pengar i budgeten så att anläggningen blir av. Signalen tidigare var att om man skulle få 2 miljoner i investeringsstöd så skulle det vara ekonomiskt möjligt att bygga anläggningen. Problemet på Åland just till den delen är att vi har lite för lite råvaror, men då måste man istället ge något högre investeringsstöd för att få det ekonomiskt möjligt för näringslivet.

Sedan har vi skärgårdstrafiken som producerar 7 000 kubik olja per år. Det är förstås svårare. Det är klart att om man skulle få igång den här biogasanläggningen så kunde man antagligen köra skärgårdsfärjorna med biogas, man har också pratat om el och det kommer mer och mer. Antagligen kommer tekniken att komma emot och man kanske även kan börja köra lite längre rutter.

Fru talman! Tiden går, jag ska sluta. Jag skulle vilja säga mera. Kort kan jag säga att centern stöder de här siffrorna förstås. Vi emotser konkreta åtgärder.

Vi tycker också att det är bra att man har startat det här innovativa projektet där man får ihop större företag och får igång ett energikontor. Det är bra. Men det krävs ändock; konkret, konkret, konkret och för det så krävs det pengar. Det är bara att ta upp pengar i budgeten så stöder centern det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson gav oss en väldigt bra historiebeskrivning över utvecklingen under årens lopp och hur vi ändå har minskat en del av fossilberoendet och satsningar på biobränslepannor, flisverk och annat vilket har varit bra.

Ltl Karlsson efterfrågade konkreta åtgärder och mera pengar. Förutom biogasanläggningen, vad är centerns förslag på att man skulle börja med så fort som möjligt för att minska på klimatpåverkan och få mest effekt totalt i hela samhället?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Först biovärmeverket som Mariehamns bioenergi planerar, vi tycker att man ska gå in med investeringsstöd, vilket man har gjort tidigare. Det är kanske det enda möjliga för att få ekonomi i det, jag vet inte. Men det är en sak som man bör göra.

Sedan måste vi nog få igång de här vindkraftverken, de kallar dem för stenarna och jag kommer inte ihåg vad de heter. Det kanske inte gäller hela det stora projektet, för det var tanken när det var lite andra ekonomiska premisser. Men åtminstone borde man få gång en stor del och det är färdigt.

Angående biogasanläggningen, så begär från EU om ni tvekar på att man inte får ge 2 miljoner, notifiera det och testa om man skulle kunna göra det.

En annan sak tycker jag att man borde ta upp. Ett tag så gav man mindre stöd till mindre anläggningar i Brändö kommun, växthusanläggning i Eckerö osv. och det skulle man återuppta och ge mindre stöd för sådana (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Karlsson pratade mycket om biogasanläggning. Vi har just tagit en lagstiftning om cirkulär ekonomi, där kommunerna ges ett tydligt ansvar över hushållsavfall och över hushållsliknande avfall, vilket betyder att kommunerna i större utsträckning idag kommer att bli ägare till bioavfall från hushåll och från verksamheter.

Som jag förstår från ltl Karlssons anförande så menade han att biogasanläggningen borde byggas i privat regi. Hur tänker centern då att man ska kunna garantera att också hushållens avfall kommer till biogasanläggningen om inte kommunerna är delägare och på så sätt kan använda in house-undantaget?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var en detalj. Det är klart att det är svårt att svara på det. Jag har nämnt tidigare att det kan hända att en sådan här biogasanläggning kanske kunde ägas av landskapet och kommunerna och kanske också privat som ett aktiebolag. Det är ett sätt. Tidigare har vi pratat om att bara näringslivet skulle äga det. Det är klart att man måste ha en sådan bolagsform så att man kan föra avfall till anläggningen.

I Uppsala är det en kommunal anläggning och till den anläggningen förs det avfall både från hushåll och från näringslivet.

Jag kan inte se några oöverstigliga problem att verkställa det här på något sätt och ta emot produkterna.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag skulle inte kalla det för en liten detalj. Precis som ltl Karlsson var inne på i början så beroende på vilken typ av biogasanläggningar man går in för så i vissa av de här systemen kan det vara så att vi gränsar till för lite bioavfall på Åland för att kunna ha den igång. Kan man då inte garantera den totala hushållsmängden avfall för det är inte små mängder ton som kommer per år från hushåll och hushållsliknande verksamheter; skolor, ÅHS osv. Det är stora, stora kvantiteter. Det är absolut ingen liten detalj och den här risken måste man ha med i bedömningen. Jag tycker att centern, som verkar engagera sig stort i frågan om biogasanläggning, också borde kunna svara på frågan om ägandet och hur man ska kunna se till att man får en effektiv hantering framöver.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som jag sade tidigare, det kan vara ett samägande mellan kommunerna, landskapet och näringslivet, det skulle vara ett sätt.

Allt som går att röta så måste komma till den här anläggningen, minst. Det är kanske t.o.m. så att man måste odla vissa grödor som man sedan rötar för att få tillräcklig mängd och tillräcklig ekonomi. Det är möjligt att man måste göra det.

Biogasanläggningen är ju till för näringslivet i sig. Slakteri och andra i näringslivet måste egentligen ha en sådan här anläggning på sikt för att kunna bedriva sin egen verksamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Uppfattade jag det rätt av ledamoten att Åland egentligen är för litet för att klara av en biogasanläggning och på grund av detta skulle man vara tvungen att kompensera med högre bidrag. Var det så?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Personligen har jag förstås inte räknat på det, jag har inte kunskapen heller, utan jag har varit i kontakt med näringslivet. De sade när man skulle få 1 miljon, ”får vi 2 miljoner så då är det lönsamt och då kan vi köra igång”. Om man sedan skulle ha gjort det eller inte, det kan inte jag svara på. Den dialogen har haft, det svaret har jag fått och utgående från det så tycker jag att man borde fundera på att ge ett högre stöd. Vi vet att 1 miljon tydligen var för lite, man startade inte upp för det.

Ltl Mikael Staffas, replik

Är det igen en mix av investeringsstöd och driftstöd som vi nu får höra talas om? Man klarar inte av att driva anläggningen för produktionen av bioavfallet för biogasanläggningen är för liten för Åland. Det går ju inte att kompensera det genom att höja ett investeringsstöd. Driften kommer ju inte att klaras upp det undan för undan i alla fall. Det kommer att saknas material för att klara upp det där och det är ju ett annat bekymmer i så fall.

Att ösa ut pengar till något som kommer att vara felbyggt i storlek för Åland så verkar lite underligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Enligt de svaren som jag har fått så säger de att om de får 2 miljoner i investeringsstöd så klarar de ekonomin utan driftsstöd. Jag kan inte säga att det är så, men det svaret har jag fått.

Det oaktat så måste man tänka lite utanför boxen också med tanke på vad som kan hända med Åland och oss människor om vi inte klarar av klimatet. Det kommer att bli mångfalt dyrare i så fall om havet stiger och somrarna blir olidligt varma. Då kan nog det här kanske vara en pipa snus i det hela.

Sedan kan knappast lilla Åland rädda någonting men vi kan dra vårt strå till stacken i alla fall.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Arbetet i utskottet har varit givande och intressant och vi har haft en mängd mycket intressanta höranden under arbetet med att belysa och sätta oss in mera i var Åland står och är i förhållande till de mål som satts upp i energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030.

Det kan man i alla fall säga att målen är högt ställda och det har det varit tidigare också i flera andra strategier och få av de gamla målen är i det facto genomförda.

Därför är det viktigt precis som lyfts fram i betänkandet att det förutom de konkreta målen och åtgärderna som ingår i strategin även görs upp en handlingsplan som innehåller en tidsplan och en beskrivning av vem som finansierar och ansvarar för vad. Det är jätteviktigt att kontinuerlig uppföljning av strategins målsättningar görs så det inte bara blir fina ord på en bunt papper men som inte klaras av att efterföljas.

De finns åtgärder som ska stöda åländsk produktion av förnyelsebar och hållbar el från vind, sol och biobränsle, samt att stimulera till utbyggnad av solvärme och biobränslepannor för att öka andelen förnyelsebar uppvärmning.

Nu återinförs stödet för konvertering av värmesystem för privata hushåll, där tycker jag själv personligen att man även kunde ha ett stöd som gäller alla värmesystem som är miljövänliga. Det fanns tidigare för t.ex. jordvärme och sjövärme för att nämna några men kanske man istället kan fånga in dem som är intresserade av den sortens värmesystem, och som vill göra en omställning hemma, genom att erbjuda ”gröna lån” med landskapsborgen som vi även föreslår från utskottet. Då kanske fler kan göra den omställning som är bra både för miljön och för plånboken.

På andra håll så har de kriterier för gröna lån som är uppdelade så att du antingen kan göra energieffektiviserande åtgärder som t.ex. tilläggsisolering av tak eller fasader, fönsterbyten eller kanske byte av värmekälla. Eller för att göra miljöförbättrande åtgärder som kan omfatta: Utbyte av giftigt material som t.ex. asbest eller kanske ett byte av tvättstugeutrustning till bättre energiklass.

Det är bra att stödet för små solenergilösningar nu också kommer att omfatta även företag. Det är en förutsättning för oss om vi ska klara de tuffa mål som finns med sol-el att vi får alla att börja fundera i de banorna att installera solpaneler. Det finns en god förutsättning för företag att få en lönsamhet genom att investera i solpaneler. Speciellt om man har mycket verksamhet dagtid. Men när det nu börjar komma fler och fler möjligheter att lagra solenergi under dagen och använd den på natten så kommer det att bli än mer intressant för alla parter både hemma och inom företagsvärlden.

Landskapsregeringen har en viktig roll inte bara när det gäller information och stöd för omställning för att det ska gå att förverkligas inom de satta tidsramarna utan även att de agerar som en förebild när det gäller att implementera strategin och där har fastighetsverket en betydande roll. Det gäller allt från nybyggnadsprojekt till att omställa gamla hus till bättre energiprestanda eller uppsättande av solpaneler på fastighetsverkets tak.

Om vi inom landskapet skulle vilja att all el som Åland får från Sverige främst skulle vara grön så skulle det innebära en årskostnad på 100 000 euro extra i certifikat, men hur man skulle kunna lösa det utan att det skulle bli något slags företagsstöd är inte jag rätt person att säga. Men tänk er att marknadsföringsmässigt att kunna säga på riktigt; Åland den gröna ön!

Målen är så klart att bli självförsörjande med vår egen gröna el men tills dess att vi är det vore det inte en härlig tanke om vi på något sätt kunde se till att bara få grön el i Sverigekabeln.

Vad kan vi här i salen då göra för att dra vårt strå till stacken? En liten enkel sak är att ringa till ditt elbolag och beställa grön el. Det är en förvånansvärts liten del av oss ålänningar som aktivt valt det. Grön el kostar inte mycket mer än vanlig el. För mig personlige innebär det en skillnad på kanske max 15 euro på ett år så det är ett relativt enkelt val att göra för att göra något. Ett telefonsamtal eller e-mail till ert elbolag och så ändrar ni idag från vanlig el till grön el.

En sak är dock säker om vi ska lyckas så måste det privata och det offentliga jobba mot samma mål, för skattemedlen kommer inte att räcka för att nå de mål vi har satt för 2030, det är helt klart.

Men eftersom det finns vinster att göra genom att göra omställningen så tror jag att det kommer att gå bra, det måste det helt enkelt göra för att vi ska lyckas. Tack, talman!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller helt med Holmberg-Jansson om att det inte ska vara bara skattemedel in i detta. Det är helt klart att näringslivet måste in ganska tungt. Man har faktiskt lovat det ett par gånger nu när det har gjorts så här stora klimatstrategier. Det gjordes en för 7-8 år sedan då och sade näringslivet; ”nu måste vi in”. Man har kanske delvis gjort det. Jag tror att man nog fortsättningsvis också måste gå in starkt. Det måste bli en fördelning med skattemedel, näringsliv och personer som delar på det här. Då kanske man kan nå en bra bit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting, minister Valve, tyvärr sitter ingen annan minister på plats, men det är bra att ni sitter här i alla fall.

Vi har på vårt bord social- och miljöutskottets betänkande, om landskapsregeringens meddelande angående energi- och klimatstrategin för Åland till år 2030, att diskuteras.

Jag noterar igen att social- och miljöutskottet inleder med mantrat om ”60 procent lokalproducerad el”. Det finns ingenting i EUs politik kring det, det finns inget i Finlands energipolitik. Hur är det med andra mindre områden? För ju mindre ett område är, desto dyrare blir det rimligtvis att ha kravet på att det ska vara lokalproducerad el.

Redan i samband med debatten om vindkraftsstödet framförde jag alternativet att exempelvis elbolagen skulle förbinda sig, frivilligt eller på uppmaning av landskapsregeringen, att köpa högre andel förnyelsebar el. Mig veterligen så säljer det ena bolaget enbart koldioxidfri el för tillfället, de betalar lite mera för det, men det är förvånansvärt små summor.

Omställningen om det ska vara miljövänlig eller klimatvänlig kan man diskutera, men förändringen kommer att kosta som vi har diskuterat här tidigare. Om det är skattepengar eller vems pengar det är men någons pengar är det.

Fru talman! Som jag redan tidigare påpekade så innehåller namnet på betänkandet en inneboende tveksamhet, energi- och klimatstrategi. Vet vi att energi och klimat hänger ihop? Är det ett problemområde eller finns det flera?

Utgångspunkten är att koldioxiden, som här kallas växthusgas, påverkar klimatet. Är det en vetenskaplig sanning eller ska man mera se det som en religion?

Man hänvisar ofta till en känd enkät bland s.k. vetenskapsmän där de anser att det finns ett samband mellan koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Man bortser då ofta från att denna enkät främst sändes till personer i USA, inte till hela världen. Man bortser då också ofta från att många av dem inte var vetenskapsmän. Det finns nämligen inte så många av vetenskapsmän på det här området. Man bortser också från att svarsfrekvensen var väldigt låg. Man bortser ofta från att man sedan sållade bort en del svar som man inte riktigt tyckte om.

Man bortser alltid från det faktum att det inte är via enkäter som man fastställer om en teori är sann eller falsk. När det gäller teorier inom detta område lär nog traditionell verifiering och falsifiering gälla, inte halvusla enkäter.

Einsteins relativitetsteori verifierades inte heller via en enkät, och skulle knappast ha gjort det heller. Under 15 års tid var den en mycket kontroversiell teori.

Om man läser lite mer om ämnet klimatet så visar det sig att det snarare finns lika många åsikter som det finns forskare och forskningsgrupper. Och ser man i ett längre perspektiv på jordens temperatur och koldioxidnivå, så är ju inte resultaten helt entydiga, snarare tvärtom.

Många talar om att det finns en naturlig klimatförändring och inte global uppvärmning. Man säger att klimatet växlar beroende på solaktivitet, cykliska förändringar i jordens lutning och rörelse och inte på koldioxidhalten i atmosfären.

På tal om global uppvärmning som har nämnts här, så man ska ju inte bygga teorier på enstaka händelser, men senaste sommar här, snöbilder av Colosseum och Eiffeltornet och den här vargavintern som vi har här så börjar det inte ringa någon klocka, har vi faktiskt den globala uppvärmningen?

Fru talman! Jag har själv haft vetenskapsteori som både hobby och även undervisat en del och man kan verifiera teorier/hypoteser på olika sätt. Det kan vara mer hermeneutiska angreppssätt, det kan vara mer positivistiska angreppssätt. Men mig veterligen så finns det ingen vetenskapsgren överhuvudtaget som använder sig av enkätmetoden för att fastställa om en teori är sann eller inte. Då blir det faktiskt frågan om politik eller religion, hur man nu ser det.

Resultatet blir i detta fall en slags religion som inte ens får ifrågasättas för då kommer det stämplar av olika slag från åsiktsmotståndare.

Jag noterar i debatten att klimatpolitiken känns kanske lite som flyktingpolitiken. Det finns också andra exempel men jag kanske inte ska ta upp dem för då kanske ni alla slutar att hälsa på mig.

Men innan ni begär replik så vill jag ändå vara tydlig med att vi inom Åländsk Demokrati absolut inte vill kasta hela den så kallade ”klimatstrategin” i papperskorgen. För en sak är vi nämligen helt överens om: Vi har bara en enda jord.  Vi är inte helt omöjliga utan även vi föredrar ren luft och rent vatten, men vi ser det inte som en religion. Därför frågade jag också i en replik om att en del talade mera om miljöeffekter och andra om klimateffekter och de är inte helt varandra uteslutande.

Men, som sagt var, vi är för både ren och förnyelsebar energi men inte på det absoluta sättet som ni ibland tog upp här.

Fru talman!  Social- och miljöutskottet skriver: ”Fokus ligger på de områden där Åland har behörighet och faktisk möjlighet att agera”. Det låter ju bra. Jag har i flera sammanhang talat om att utnyttja gasbilar som alternativ Vi har behörigheten och vi har möjligheter.

I Landskapsregeringens meddelande står det fortfarande felaktigt att det inte finns gasbilar på Åland trots att jag påpekat detta. Det finns nio gasbilar på Åland. 

En fördel med gasbilarna är att vi då kan konvertera alla relativt nya fossilbilar. Visserligen kommer det att kosta, men det kostar mycket mera om man gör det andra vägar.

Fru talman! Jag tänker ta upp en sak, tyvärr är inte fru vicelantrådet närvarande men i remissdebatten sade hon i en replik till mig bland annat: ”Koldioxidhalten i atmosfären har aldrig varit så hög som nu.” Då hade jag inget svar, men en enkel googling visade tvärtom, historiskt har vi väldigt sällan haft så låg koldioxidhalt som vi har nu, om man tittar lite längre bort än en lagtingsperiod. I de här sammanhangen talar man om exempelvis 300 miljoner år. Under den tiden så har vi ibland haft en koldioxidhalt som är tio gånger högre än vad vi har nu. Den normala koldioxidhalten ligger 3-4 gånger högre än vad vi har nu.

Det är på sätt och vis skrämmande att en ansvarig minister har ett sådant bakgrundsmaterial som att vi på något sätt skulle ha den högsta nivån just nu.

Att uppvärmningen skulle vara något negativt är också en sak som man kan fråga sig, speciellt om man går ut idag.

Rent historiskt och forskarna säger samma sak så lever vi i princip i en istid just nu. Största delen av tiden har vi haft varmare på de här breddgraderna än vad vi har just nu.

Fru talman! Jag ska ta ett exempel till sedan får jag återkomma. I betänkandet kan vi läsa: ”Utskottet välkomnar alla åtgärder inom skärgårdstrafikens område som leder till minskad fossilbränsleanvändning”. Detta kan igen ses som ett exempel på att ”klimattänket” har blivit en religion. Man skriver ”alla åtgärder”, utan att beakta kostnader. Att ha budgeten i balans är väl också en form av hållbarhet.

Fru talman! Jag läste i mellandagarna att minister Nordberg hade fattat beslut om att elektrifiera reservfärjan L-112 för 1,5 miljoner euro. Debatten minns vi ju alla?

Vi minns ju debatten när man skulle dra ner kostnaderna på ÅHS med 1,7 miljoner. Men den här reservfärjan så var det ingen som brydde sig om.

Hur mycket koldioxid sparar man genom att elektrifiera en reservfärja? Linfärjans bränsleåtgång ifjol var 49 000 liter och gav upphov till 131 ton kg koldioxid, för att betala 1,5 miljoner.

Jag räknade att man kunde subventionera en konvertering av 1 000 bensinbilar till gasbilar. Om bilarna tankas med cirka 100 liter bensin per år så sparar det mera koldioxid än vad förändringen av den här färjan gör.

När jag talade om att man skulle konvertera bensinbilar så tänkte jag snarare att man kanske började taxibilar, inte med familjens tredje bil.

När landskapsregeringen inleder sin konvertering av färjtrafiken så då börjar de med en linfärja som används i reservtrafik och som dessutom i fjol användes rätt mycket för normalt används den betydligt mindre.

Jag ska respektera tiden. Jag avbryter här och tar ett nytt anförande. Tack.

Ltl Mikael Staffas, replik

Nu var det mycket på en och samma gång. Jag vet knappt var jag ska börja.

Det första som ledamoten ifrågasatte var talen om 60 procent och att det fanns inte i Sverige och i Finland. Men är det inte det som kallas självstyrelsepolitik, att vi klarar av att ha egna mål och sätta upp dem?

Vi har också varit överens om, ibland i alla fall, att självstyrelsepolitiken får kosta. Vad är det den kostar om vi inte gör det i det här fallet? Ja, det är miljön. Vi har inte råd att bortse ifrån miljön.

Det var så mycket, man blir så ivrig så nu tappade jag tråden så jag låter ledamoten få ordet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, det är ett intressant och ett stort ämne kan man enkelt konstatera.

Det som jag opponerade mig emot var inte det att man skulle ha 60 procent förnyelsebar energi, som är i paritet med det man har i EU och i Finland, utan detta att den skulle vara lokalproducerad. Som jag ser så ju mindre område man har så blir det rimligen dyrare att ha kravet på lokalproducerad. Vi har varit inne på att man som ett alternativ kunde köpa in grön el från annat håll med de här certifikaten. Det får man för mycket mindre peng, någon nämnde här 100 000 euro för att få all grön el när man köper.

Men istället satsar man 1,5 miljoner för att konvertera en linfärja som används i reserv bruk. Titta på pengarna och se vad man får!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det sista när det gäller linfärja, reservfärja så tycker jag att det lät tragiskt att höra ledamotens inställning vad gäller att försöka säkra trafiken upp mot skärgården.

Ledamoten var inne på hur mycket skillnad vi gör om vi verkligen gör om trafiken till skärgården, elektrifierar den och kortar av avstånden.

Genom att vi förverkliga kortrutten som vi nu håller på med runt Föglö så bidrar vi med 200 kilo per ålänning och år i reducerade koldioxidavtryck.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Nu ska inte ltl Staffas här försöka ta enkla så kallade populistiska poäng genom att nämna det som skärgårdstrafiken. Jag har ingenting emot skärgårdstrafiken, men att man enligt elektrifierar en reservfärja för 1,5 miljoner, se vad man då få för det.

Sedan tog jag upp i en tidigare replik att det finns andra områden som har betydligt större koldioxidutsläpp än skärgårdstrafiken, exempelvis jordbruket, som knappt har nämnts här vilket jag kommer att ta upp i mitt anförande senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det blev nästan lite komiskt, ltl att Toivonen förde fram att vi har haft en vargavinter här. Varg har man sett i Kumlinge och kanske på Brändö men det är de enda symptomen på vargavinter som jag har märkt av i alla fall.

Klimatskeptiker, det har blivit ett uttryck att de utför någonting som kallas cherry picking. Man plockar fram statistik, väljer rätt tidsintervall för att på något sätt hitta en tendens till att det som vetenskapen och forskarna för fram inte stämmer.

WHO, världsmeteorologiorganisationen, har ju faktiskt ganska nyligen slagit fast att koldioxidtrycket i atmosfären är 408 ppm, miljondelar och det stiger i snitt 2 ppm per år. Det är fakta, det är statistik.

Motsvarande har FN:s klimatpanel slagit fast när det gäller medeltemperaturen på jordklotet, den stiger. (…taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Fakta är viktigt, ja och det här är den typen av vetenskap.

Men, som jag sade, vi kan ju inte titta på statistiken under en lagtingsperiod. På det här området talar man ju om hundratusentals år, kanske miljoner år. Ser man enligt det perspektivet så är det väldigt kallt just nu. Visst det ökar, men diskussionen är om det är en naturlig ökning på grund av förändringar av solen eller jordens lutning osv.

Jag tittade nyligen på ett seminarium med Lennart Bengtsson från Sverige som internationellt sett lär vara den mest kände svensken och han har jobbat ju utomlands i många år. Han sade att det finns många vetenskapsmän också i Sverige som är mycket skeptiska till att det är människan som står för den största effekten. Det kan ha en marginell effekt, ja, men det är naturen som har sina cykler.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Givetvis den forskning som har tagits fram bygger ju inte på några tiotals år ens, utan man går långt tillbaka i tiden.

Det som alltid är intressant är att de vetenskapsmän som ltl Toivonen för fram, och flera andra klimatskeptiker, de är ofta i sådana artiklar som man läser i dagstidningar, i princip självpublicerade, självrecenserade artiklar. Det är väldigt, väldigt sällan du hittar seriösa vetenskapsartiklar annat än i vetenskapstidningar. Det skulle vara intressant om ltl Toivonen talade om för lagtinget här var ledamoten hittar den vetenskap som han för fram. I vilka artiklar har han hittat den informationen och fakta?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kan nämna Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorologi. Han har jobbat som professor i Max Planck Institut i Hamburg sedan 1983. Han är invald i Svenska vetenskapsakademin. Han är hedersdoktor vid Uppsala universitet. Det som han bland annat nämnde är det här problemet att om man inte i sin forskningsrapport skriver ” jo, jag tror att vi har det här klimatproblemen” så får man inte pengar för sin forskning. Han är inte beroende av pengar för sin forskning. Han kan säga vad han tror om läget. Han nämner att det är ungefär 3-4 procent av artiklarna som baserar sig på ett alternativt paradigm, om vi säger så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det som man i alla fall kan konstatera i den här skriften är att det är vetenskapligt konstaterat att temperaturen på planeten ökar. Det behöver man inte vara vetenskapsman för att kontrollera, det är det väl bara att följa med termometrar lite.

Däremot så är frågan om koldioxiden mycket intressantare. Det finns säkert saker och ting som påverkar det. Ser man det ur flera tusen års eller miljoner års perspektiv så finns det säkert många saker som påverkar.

Min enkla fråga är - bara för att göra det klart - tror ltl Toivonen eller tror han inte att vårt leverne, vi människor, påverkar uppvärmningen eller inte?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! När jag lyssnar och läser det som ni kallar för klimatskeptiker så säger man att koldioxidhalten har ökat på grund av människans aktivitet, och att den kanske har en liten, liten marginell effekt. Men den största orsaken till fluktuationerna i temperaturen så beror på naturen.

Efter andra världskriget steg koldioxidhalten eftersom vi hade större industri osv. Men temperaturen sjönk drastiskt under en period på 10-15 år. Det har gått i helt olika cykler.

Just nu råkar det var synbarligt samband om man tittar under en lagtingsperiod, men som sagt vi ska se i 300 miljoner års perspektiv.

Ltl Tage Silander, replik

Tack för det svaret.

Den andra saken som jag tänker ta upp är ltl Stephan Toivonens kommentar gällande skärgårdstrafiken och det som står här i betänkandet. Det står nämligen så här: ”Utskottet välkomnar alla åtgärder inom skärgårdstrafikens område som leder till minskad fossilbränsleanvändning.” Jag bara vill konstatera att ett enhälligt utskott talar för kortrutt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag måste ha missat nu men jag hörde inte ordet kortrutt i det som ltl Silander citerade. Jag reagerade mot att man sade ”alla åtgärder”. Det betyder att en åtgärd som kostar 1 miljon och som har en minimalistisk effekt ska man då verkställa eftersom alla åtgärder ska verkställas. Det är det som jag reagerade emot som ekonom. Jag hade hoppats att också ekonom ltl Silander skulle ha reagerat mot det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag begärde replik här i ett tidigare skede och frågan har redan framkommit i tidigare replikskifte.

Jag kan ställa frågan så här till ltl Toivonen och till Åländsk Demokrati. Anser ni inte att de nuvarande förändringarna i klimatet beror på mänsklig verksamhet överhuvudtaget?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu ska jag inte säga vad jag anser för jag är inte någon forskare. När jag lyssnar på de här så kallade skeptikerna så är det väl ingen som säger att det inte överhuvudtaget påverkar, det är bara frågan om nivån. Man talar om klimathot och någon stackare som vaknade svettig i mitt i natten och så vidare. Så det är nivån.

De så kallade klimatskeptikerna säger att den största orsaken är naturlig. Tittar vi 300 miljoner bakåt så har vi haft både kallare, varmare och mera koldioxid och mindre koldioxid osv. Nu har vi en liten, liten förändring som kanske till en del beror på mänsklig aktivitet.

Men att slänga 1,5 miljoner för att konvertera en reservlinfärja, oberoende om den går i skärgården eller mellan fasta Åland så är det mycket pengar för mycket litet.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Okej då diskuterar vi alltså nivån av mänsklig påverkan av klimatet.

Om man tar del av rapporter - som jag som amatör men jag följer i alla fall med i vetenskapstidskrifter - så är det ganska klart, anser jag, att det samlade vetenskapssamfundet anser nog att nuvarande klimatförändringar till stor del beror på mänsklig påverkan, bl.a. koldioxidutsläpp.

Om man hänvisar till vissa forskare som förstås säger annorlunda så tycker jag att man gör sig skyldig till, det som redan nämndes här i tidigare replik, cherry picking. Man plockar ut vissa forskningsresultat som redan styrker ens påståenden.

Men det samlade vetenskapssamfundet är jätte eniga om att mänsklig påverkan tyvärr har ändrat vårt klimat redan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kanske inte skulle beskriva det som så att man plockar teorier som stämmer. Det är ju tvärtom, de som nu hävdar att temperaturen ska öka hela tiden på grund av att koldioxidhalten har ökat så har ju haft problem när temperaturen stått stilla under 10-15 år. Man försöker hitta en förklaring, varför är det så, hur lång tid ska det vara så? Det är en anomali som inte passar in i den teorin.

Som sagt var, gå ut och titta och se, märker ni av den globala uppvärmningen?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Ja vad säger man efter den här senaste debatten?

Regeringen har lämnat sitt meddelande angående energi- och klimatstrategi för Åland 2030 och nu har vi även fått social och miljöutskottets betänkande. Betänkandet om regeringens meddelande förtydligar vad Åland kan göra för att förhindra den klimatförändring som vi just nu upplever.

Väderförändringarna i vår värld är tydliga. Samtidigt som vi just upplevt stark kyla i både Europa och i USA har larmrapporterna kommit från de båda pol områdena om stigande temperaturer och ökad nedsmältning av isområdena.

Erik Solheim, ordförande för FN:s miljöprogram Unep, anser att väderfenomenet passar in i ett större mönster som drivs på av utsläpp av växthusgaser. Det som vi en gång betraktade som avvikelser börjar nu bli det normala.

Klimatet förändras rakt framför våra ögon och vi har bara lite kort tid på oss att hindra det här från att bli markant värre, säger han.

Svalbard, som jag besökte i somras, har haft 80 månader i sträck med varmare väder än normalt. Att krympande ismassor i Arktis leder till kallare väder söderut är ett känt väderfenomen. Samtidigt som vi får rapporter om att poler smälter, fryser mängder av människor ihjäl runt om i Europa och USA.

Hur ser den globala framtiden ut fram till 2040 vad det gäller framtagandet av energi?

Visst ökar sol och vindkraften avsevärt snabbast men är det något som minskar? Glädjande är att kolkraften minskar men först efter 2025-2030, fram tills dess ökar även den.

Olja, gas och kärnkraft ökar alla mer i energi än vad sol och vind gör. Det är bara rent procentuellt som sol och vind ökar mest, pga. att det kommer i från så låga nivåer.

Orsaken till varför alla energislag växer, förutom kolkraften, är att vi efterfrågar allt mer energi. Hur möter vi då detta? Genom att satsa på alternativa förnybara energiformer räcker inte, vi måste tänka utanför boxen, använda nya verktyg och möjligheter.

Fru talman! Ett led i att reducera koldioxidavtrycket samtidigt som vi minskar växthusgasutsläppen och minskar behovet av energi ger bäst utdelning. Detta kan göras på många sätt och jag vill belysa några som kunde funnits med i betänkandet.

Transporter står för en stor del av koldioxidutsläppen, de s.k. Co2-utsläppen. Förbättrad kollektivtrafik kan erbjuda alternativ till egen bil, förbättrade cykelleder minskar användandet av personbilar i tätorten.

Den stora producenten av koldioxidavtrycket på Åland är vår skärgårdstrafik. För att vi ska åstadkomma de reduceringar av koldioxidutsläppen som ska ske innan 2030 behöver trafiklinjerna kortas ner, det som kortrutten åstadkommer. Ska trafiken fortsättningsvis serva skärgårdsbor och företag i skärgården måste trafiken säkras med färjor som drivs med ökning användning av elenergi. Detta görs snabbast genom att korta ner färjpassen och den utvecklingen behöver fortsätta snarast även i norra skärgården.

Idag finns begränsningar genom avstånden på rutterna. Att transportera 50 personbilar över 30 minuter med eldrivna färjor och korta laddningstider är inte möjligt idag. Även de snabba båtar som föreslagits som alternativ klarar inte av våra avstånd i högre hastigheter. Laddningstider på 30 minuter krävs för att klara av sträckor på 12-14 sjömil, motsvarande knappt en dryg halv timme.

Utmaningen ligger i att skapa en trafiksäker och hållbar trafik för att uppfylla målen i strategiprogrammet samtidigt som skärgården Åland ska leva ekonomiskt hållbart.

Nya prototyper som bas för en skärgårdstrafik skapar inte en trafiksäkerhet, mera NO GÅ zoner ute i skärgården. Som en skeppsbyggare uttryckte det; ”det är tråkigt att behöva säga det men snabba färjor är det mest miljöförstörande transportmedel som existerar och för att överhuvudtaget kunna öka farten nämnvärt utan orimliga maskineffekter måste man gå över till mindre och lättare fartyg som katamaraner eller trimaraner i aluminium. Inte speciellt lämpliga fartyg för trafik i is eller vid hårt väder. Tyvärr är det svårt att rå på naturlagarna och med tanke på miljö och klimatförändringar borde bränsleförbrukningen minskas, inte ökas.”

Fortsättningsvis vill jag belysa EU direktivet 2010/31 i arbetet med att minska energibehovet. Det är det direktivet som ska börja gälla om två år och ställer krav på att lågenergihus och den vägen så minskar vi behovet av energi för att värma upp våra bostäder.

Genom att bygga våra kommande bostäder miljösmarta anpassar vi oss för framtiden och omställning mot ett varmare klimat och ett behov av att stänga ute värmen istället för att skapa värmen.

Glädjande är att Mariehamns stadsutvecklingsnämnd tog ett beslut om att inte kräva fjärrvärme utan istället skapa full valfrihet med stöd av direktivet och förespråka lågenergihus på det nya bostadsområdet Södra Lillängen.

Tack för ett bra betänkande och skapandet av ett verktyg och stöd för vår miljö.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett långt och innehållsrikt anförande. Det finns mycket att säga.

Det slog mig att ni tog upp exemplet med de smältande polarisarna. När man läser om detta så hamnar man in på det. Det visade sig att isen i norr minskar, men det är på minus 11 månader, den smälter inte utan det beror på att vattenströmmarna har ändrats. Däremot så växer isarna på Antarktis och de växer också på Grönland. Så exemplet var kanske inte så lysande.

Ltl Mikael Staffas, replik

Visst pågår det hela tiden förändringar. Men det är ett varmare klimat som gör att vi märker av ett större snöande. Vi påverkas hela tiden av klimatförändringar som pågår och det märker man också uppe i Antarktis.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! När jag lyssnade så var det ibland lite svårt att veta om det var energipolitik eller om det var skärgårdspolitik som anförandet rörde. Det var ganska mycket skärgårdstrafik och det förstår jag.

Man ska inte ställa frågor kring det som inte sägs i ett anförande. I själva strategin nämns i alla fall den grupp som producerar mest koldioxid, jordbruket. Varför nämnde ni ingenting om den biten alls?

Ltl Mikael Staffas, replik

Eftersom jag inte nämnde det så tänker jag inte svara på frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det börjar bli sent på eftermiddagen och snart kväller.

När det gäller klimatstrategier och vad som är rätt och fel så får man lika många svar som man ställer frågor och åsikter och vem som har rätt eller fel.

Det handlar i första hand om vad man prioriterar i framtiden och vad man tror på. Det är ingen som till 100 procent vet vad som är rätt och fel i det här.

Det finns forskare som för fram sina åsikter. Det finns en del sanning i det som ltl Toivonen sade att det finns många som jobbar utgående från en strategi att man vill ha forskaranslag och då försöker man skapa någon debatt eller teori om vad som är rätt och fel och man lyckas många gånger att få åt sig pengar. Sedan finns det säkert oseriösa och seriösa bland dem.

I en replik tog upp att man i betänkandet har riktat in sig på solcellerna. Jag hade en lite kort matematiskt förfrågan till ordförande. Ordförande vill höja anslaget med 1 000 euro för varje hushåll som söker stöd för anläggande av solceller. Nuvarande stöd är 2 500 euro och det skulle bli 3 500 euro per hushåll. Om 1 000 hushåll söker så är det 3,5 miljoner. Jag frågade efter de ekonomiska beräkningarna och vad man får ut av det här. Men tydligen har utskottet överhuvudtaget inte satt sig in i den frågan. Man bara kastade fram ett exempel.

Ända sedan jag kom till lagting har jag varit en förespråkare för utnyttjande av sådan uppvärmning av våra fastigheter, framförallt offentliga fastigheter, där man producerar energi av sin egen råvara. Jag har lyft fram skogen i många fall, bl.a. värmeverket, som ltl Runar Karlsson tog upp. År 2003-2004 så motionerade jag om anslag till värmeverk. Det fanns reserverade pengar då 0,5 miljon, men vi fick inte mera pengar.

Samma sak har jag också förespråkat när det gäller uttagande av energivirke från första gallringen. Många brukar ju säga att man ska följa finska exempel när det gäller stöd, men i det här fallet så har man ju inte följt. I Finland finns ett Kemirastöd som har funnits länge just för att få lönsamhet i första gallringen och det existerar inte här på Åland.

Men det finns möjligheter, allt handlar om prioriteringar. Vad är det man anser vara rätt och fel och vad är det som ska man satsa på?

 Man kan inte förvänta sig att privatpersoner ska satsa och möta upp mot de här satsningarna för att uppnå hållbarhetsmålen, utan landskapet måste också visa att man är beredd att tillföra anslag för att lyfta den här frågan.

Diskussionen om vindkraften har varit från och till på tapeten. Som exempel kan man väl säga att på den tiden när Båtskären byggdes upp så var det överhuvudtaget inte något stöd från landskapet utan det byggdes upp med aktiekapital. Men det berodde ju på att elpriserna var så höga och kalkylerna visade på lönsamhet. Sedan efter det har elpriserna rasat iväg bort och man har de problem man har idag. De vindkraftverk som har minst problem är väl Båtskären för att de är så pass effektiva. Varför de byggdes där berodde på att det är 20 procent mera vind där ute vilket gjorde att det blev lönsamt. Det är väl det man borde titta på när man bygger nya parker att det faktiskt finns tillräckligt med vind.

Om vindkraften ska skrotas ner eller om de snurrar på ändå efter att det inte blev förändringar i avskrivningstiden, så det får vi se. Men för att uppnå de här målen på 60 procent hållbar energi så tror jag inte att varken landskapet eller övriga offentliga kommuner och privata inte måste tillföra kapital för att uppnå det. Man kan inte prata runt det här om man inte är beredd att tillföra investeringsstöd eller vilken form man nu har eller som driftstöd.

Det handlar om hur vi vill ha det i framtiden på Åland. Vill vi ha oljeuppvärmda fastigheter och vill vi att landskapets färjor ska gå med olja från längre söderut så då är det ju ett ställningstagande man tar. Men vill man försöka nå andra mål så måste man ju också vara beredd att tillföra medel.

Jag tror att det får vara för min del, tiden börjar rinna ut. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Den som just nu sitter och lyssnar på denna debatt kan nog få bilden av att lagtinget inte är speciellt kunniga i vad som sker runtom oss när det gäller klimatet.

Öknarna blir fler, områden med torka blir större, orkanerna blir flera och hårdare, isbergen smälter och bränderna blir större, fler och okontrollerade. Det här har pågått under en ganska begränsad tid, vi pratar om ett tiotal år. Det här är inte någonting som man kan blicka tillbaka hundratals år och konstatera att det är något som har skett över tid, utan det här har blivit en väldigt explosionsartad negativ utveckling.

Är det någonstans det finns pengar så är det nog inom lobbyindustrin. För att tjäna pengar idag på att kunna föra fram forskning som går emot klimatforskningen, att kunnat kunna motivera industrin att få fortsätta vara en klimatbov, det är nog där pengarna finns i mycket större grad än hos motståndarsidan.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg och jag är ganska eniga. Det är klart att en del vill på påstå att inte människan har påverkat klimatet. I stora städer man har till och med utegångsförbud för att luften är så förorenad så att man inte kan gå ut. Inte vet jag om det naturen själv som har skapat det, nog är de ju människan som har hjälpt till. Det är bosättning, trafik och sådant som har förorsakat det.

Sedan kan det finnas en sanning i det som ltl Toivonen nämnde att havsströmmar och sådant ändrar karaktär och att klimatet ändrar och isar smälter. Men sedan kan man ju fråga sig; varför smälter isarna i glaciärer?

Ltl John Holmberg, replik

Det är helt givet att strömmarna ändrar riktning och karaktär också för att vattnet blir varmare. Det blir varmare av en orsak och då ändrar också strömmarna riktning, och på det sättet påverkar de också Antarktis på ett sätt som de inte har gjort förut. Allting hänger ihop i att människan har gjort en påverkan som inte är naturlig.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag är inte någon forskare, jag brukar läsa faktainlägg från forskning och sådant. Vem som har rätt och fel, det kan man också strida om hur länge som helst.

Största delen av det som sker i dag så beror ju nog på en stor förändring av människans beteende och behov. Vi kan gå tillbaka 50-60 år och titta hur vi betedde oss då och vad vi använde för grejer jämfört med idag. All konsumtion har ju ökat och det har påverkat till stor det. All ekonomi bygger på konsumtion idag och det är väl en fel svängning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Det var bra att ni tog upp solelen och de subventioner som kan bli 3-4 miljoner. Man borde ju fråga sig hur mycket man får av det jämfört med att sätta pengar på någonting annat. Det är ju det som det är frågan om, vi ska ha pengar i balans också och inte bara ett sätta upp ett mål, vilket nämndes tidigare, 5 procent av solel. Nu är det 0,001. Så det är bra att ta in pengar också i den här frågan så att det inte blir en religionsfråga.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag förstår dem som diskuterar runt detta och ambition är ju bra. Men man måste ju ha det ekonomiska tänket med hela tiden också. Får man tillbaka det man sätter in i ett projekt eller subventionen? Man måste ju alltid ta ett ställningstagande kring det.

Men jag fastnade på när ordförande idag presenterade att man ska höja anslagen med 1 000 euro för hushållen och det skulle bli 3 500 euro. Det kan lätt bli 1 000 hushåll som söker stödet och då blir det ganska stora summor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

 Ledamoten gjorde mig lite orolig där i början, men jag har ju fått bekräftat att han hör till oss som verkligen tar de här farhågorna på allvar att vi har en klimatförändring som vi behöver anpassa oss till och försöka hitta lösningar på.

Men sedan gick ledamoten in på vindkraftverken och placeringen av dem. Jag undrar jag hur ledamoten ställer sig till om vi skulle börja satsa på havsbaserade vindkraftsparker i åländska vatten. Hur ställer sig ledamoten till det?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är ganska ekonomiskt sinnad. Allt bygger på avkastning. Vad skulle vinkraften göra mera för illa om de står på land och det fungerar? Vinden kanske är säkrare i havsmiljön, men sedan påverkas fågellivet och även utseendemässigt för vissa människor och det måste vi också ta i beaktande. Men allt handlar om lönsamhet och ekonomi i alla investeringar och det tycker jag man borde ha som grund när man projekterar sådant här.

Ltl Mikael Staffas, replik

Det är just därför som jag ställer frågan, för att det har visat sig att havsbaserade vindkraftsparker är de som blir ekonomiskt mer och mer lönsamt. De har varit lönsamma tidigare men tekniken går framåt hela tiden och det blev mer och mer lönsamt ekonomiskt.

Men som ledamoten nämnde så finns problematik; hur ser de ut, ska vi ha dem på vår bakgård och hur stör det fågellivet och liknande? Då kommer vi till; ska vi satsa på det som är ekonomiskt försvarbart och det som är positivt för miljön genom att vi skapar energi, men vi påverkar miljön i utseende och till viss del kan hända djurlivet?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det handlar om prioriteringar. Jag hörde på ett radioprogram när jag körde in till stan här en dag och då pratade de just om vindkraftsparker i havsmiljöer. Man har gjort studier om att många havsörnar sätter livet till i just sådan här vindkraftsparker.

Då kommer man in direkt på vad man ska prioritera. Det här är ett ställningstagande som man alltid måste ta i vissa sammanhang. Det kan vara obekvämt för många, men kanske den totala nyttan är större än vad obekvämheten är.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, klockan är sen att det börjar bli lite glest, men diskussionen är intressant.

Jag tänker börja lite kommentera det här med de isarna. Jag blev förvånad när jag tittade lite mer på det. Det är faktiskt bara isen kring Arktis som minskar medan den i Antarktis, på Grönland och havsisarna kring Antarktis växer. Så saken är inte så lätt.

Detta med öknarna är också en sak som jag har hört om att de har minskat. Men just forskaren i vetenskapsakademin, som jag nämnde, så hävdar att öknarna minskar faktiskt för tillfället. Det är ganska intressant, för orsaken till det är att vi nu har en aningen högre koldioxid och det betyder att växtligheten trivs med det. Det är av den orsaken som öknarna minskar.

Det som han nämnde, om det stämmer vet jag inte men det var ganska fascinerande, men han har räknat ut att totalt sett så kommer det faktiskt inte koldioxidutsläpp från Sverige, utan Sverige som nation har faktiskt negativt koldioxidutsläpp. För skogarna växer mera än vad de har gjort förr. Jag har blivit väldigt förvånade i den här debatten, det vad man tror att säkert stämmer så kanske inte alls gör det.

Nu hade jag faktiskt tänkt ställa några frågor till minister Nordberg men nu råkar han inte vara på plats, men kanske finansministern kan svara på frågorna.

Konverteringen för 1,5 miljoner - där det var en liten, liten notis någonstans som jag noterade - när man jämför den med debatten kring att ÅHS skulle spara 1,7 miljoner, så någon debatt var det inte om konverteringen. Frågan är var gränsen går. Ska en minister ta ett beslut på 1,5 miljoner vid enskild föredragning eller borde det tas i plenum? Sedan är frågan; när ska det tas i lagtinget? ÅHS nedskärningen diskuterades här många gånger. Men man bara baserar sig på att ”vi ska konvertera, vi ska göra det för miljön och för klimatet osv.” Så vissa saker debatteras och andra inte.

Fru talman! Detta med solelen, jag tror att jag var den enda från lagtinget som var på presentationen i våras eftersom jag hade halkat in på energidebatten.

Det var det lite komiskt, på presentationen så stod det att Åland har flest soltimmar. Jag smålog nog lite åt det. Senare i rapporten står det ”flest soltimmar i regionen” och det är en helt annan sak. På Visit Ålands hemsida står det faktiskt att Åland har flest soltimmar. Åland har ungefär 500 soltimmar per år, största delen på sommaren, på annat håll kanske man skulle kalla det för vinter men vi kanske inte ska ta den debatten nu.

Som ni kanske vet så befinner jag mig på annat håll ibland också. Jag googlade lite på Estoril och soltimmar, man gör reklam för mycket sol där också. Estoril har 400 soltimmar i juli och 3 000 per år. Man har ganska mycket solpaneler. Alla nya hus måste ha en solpanel.

Då funderar jag, kanske det inte är ekonomiskt mer lönsamt att satsa och subventionera eventuellt på solel där man har 3 000 timmar per år och inte försöka nå 5 procents andel här när vi alltså har 400-500 timmar per år. Ska man betala 3 500 per hushåll så kan man producera väldigt mycket annan el för samma pengar. Vi måste tänka på pengarna också.

Det som tidigare togs upp här, varför ska man då subventionera solelen när ni subventionerar vindkraften med 700 000 per år via budgeten medan däremot värmepumpar inte subventionerats? Ltl Holmberg-Jansson nämnde nu här att man har tagit upp detta i utskottet och det tycker jag är väldigt bra. Vi ska ju se var vi med minsta pengarna kan få största produktionen av ren el. Om det sedan är enbart för miljön eller om det också är för klimatet, det är en annan diskussion. Men vi vill ha en ren och miljövänlig el i alla fall.

För det var det där med hållbarheten som ni talade om, 89 gånger i ert regeringsprogram, och ekonomi är också hållbarhet. Räkna ut hur mycket det kostar om ni ska konvertera alla färjor på samma sätt!

Jag börjar avsluta nu. Jag har förstått nu att oppositionen kommer att skrota den här kommunsammanslagningsidén om de vinner valet. Jag kan också säga att vi från Åländsk Demokrati har diskuterat ganska mycket energi och klimat. Vi vill nog hellre se en energi- och miljöstrategi kanske till 2035. Detta med klimat känns kanske inte lika korrekt. Det skulle vara intressant att veta lite mera hur oppositionen ser på det här med energi, ja, men är det sedan miljö eller klimat. Jag också märkt i anföranden att en del nämner mera miljön och där håller jag med och därför har jag också tagit replik på det.

Jag noterar att det här är ett viktigt ämne, ett mycket viktigt ämne. Vi har svårt att hålla oss till våra minuter. Nu börjar det vara lite glest och tyvärr är ansvarig minister sjuk idag vilket man inte kan påverka.

Så jag föreslår en bordläggning. När jag tittar i kalendern så onsdag vet man inte och det kan hända att hon är sjuk då också och nästa vecka så har vi inte plenum. Så jag föreslår bordläggning till 4 april så att vi kan diskutera det här vidare. Tack för ordet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! I ltl Toivonens förra anförande förde ledamoten fram att koldioxidhalten var lägre än någonsin. I detta anförande förde ltl Toivonen att koldioxidhalten var högre än tidigare.

Risken när man googlar fram fakta är att man inte hinner med att idka källkritik och det är viktigt. Vad är ledamotens ståndpunkt just nu?  Har koldioxidhalten ökat eller är den lägre än den har varit tidigare?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är svårt att få ett korrekt svar, därför att vi talar i olika tidsperspektiv. Tittar man 300 miljoner år bakåt så ligger vi på en relativt sett väldigt låg nivå på koldioxidhalten, där vi inte har det lägsta, men alltså 80 procent av tiden har vi haft högre koldioxidhalt och vi har till och med haft 10 gånger högre koldioxid.

Däremot om man tittar i ett väldigt, väldigt kort perspektiv som under en lagtingsperiod, under en fyraårsperiod eller en tioårsperiod då kanske vi har den högsta, men det är två helt olika saker. När vi talar om naturen så talar vi om miljoner år och inte bara några år.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är bara undanflykter som ltl Toivonen kommer med. Grundfrågan var hur koldioxidhalten var just nu idag. Vtm Gunell förde fram att den var högre än någonsin tidigare och det gick ltl Toivonen emot. Så på en enkel fråga kunde inte ltl Toivonen svara på gällande koldioxidhaltens nivåer. Det visar också på cherry picking - som jag tog upp i min föra replik med ltl Toivonen - man väljer att plocka ut lösryckta sammanhang ur någonting under vissa korta tidsperspektiv för att få någonting som passar in ens egen ideologi.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu hävdar jag nog att jag inte har någon ideologi när det gäller det här, utan jag har läst en del artiklar.

Nivån på koldioxidhalten nu är sådan - fritt taget nu - att 70-80 procent av de senaste 300 miljoner åren har vi haft en högre koldioxidhalt som ibland har varit 10 gånger högre än vad vi har nu. Vi ligger tvärtom väldigt nära den nivån när växtligheten överhuvudtaget klarar sig, om vi nu ligger på 4,6 och när vi ligger nere på 2- 2,5 då klarar sig inte växterna och då får vi öken. Så att vi ligger väldigt nära den nivån. Det är inte den absolut lägsta, nej, vi har haft en lägre koldioxidhalter.

Men det som fru vicelantrådet sade, att vi hade den högsta nivån nu någonsin, det är tyvärr inte korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Är det nu dags att titulera ledamoten som den ledande oppositionspolitikern eftersom han vill engagera oppositionen att föra mer språk i den här debatten?

Nu fick vi återigen höra hur man dribblar med drift och investeringar. Och nu börjar man återigen lägga skärgården mot sjukhuset. Man säger att det kostar 1,6 miljoner att göra en investering som skonar miljön och som gör att skärgården får en säkrare trafik och lägger det mot vad de besparingar som man satte på ÅHS kostar årligen. Man blandar igen äpplen och päron, drift och investering. Det är jättesvårt för medborgarna att hålla isär de här begreppen om vi inte klarar av det själva.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag kan ge ltl Staffas rätt i en del av det här. Min tanke var bara att summorna var ungefär desamma. I det ena fallet, bortsett från vilket men det gällde en satsning på miljö och klimatet, så var summan ungefär densamma som den vi hade då när det gällde ÅHS. Jag jämför debatterna och den ena debatten var betydligt större även om det var en årlig sänkning. Så det är helt rätt. Men jämför debatterna, den ena hade en debatt och den andra hade det inte alls.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för det erkännandet. Det är jätteviktigt att vi fortsättningsvis försöker hålla isär de här begreppen, för vi kanske har möjligheter att lite bättre förstå det här än vad våra medborgare och de som lyssnar på de här debatterna har. Så en uppmaning till ledamöterna är att hålla isär begreppen för att göra det tydligt.

Sedan gjorde ledamoten iakttagelsen att på 300 miljoner år så hade vi kunnat ha varmare än vad vi har. Vi har haft ett annat koldioxidutsläpp än vad vi har nu. Men hur länge har mänskligheten levt under de här 300 miljoner åren? Hur länge? Gissa, för vi vet inte! Men inte är det 300 miljoner, det kan vi vara säkra på.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Vi är helt överens igen, mänskligheten har inte funnits så länge. Under den största delen av den tiden så har ju mänskligheten inte funnits och koldioxidhalten har varierat och temperaturen har varierat långt före människan fanns.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Alldeles kort bara, det var en fråga från ltl Toivonen om hur övriga oppositionen se på det här med klimat och miljö och så vidare.

För vår del är det här i huvudsak en klimatdiskussion. Att tillverka egen energi som detta till stor del berör i praktiken, så på köpet så handlar det faktisk också om miljö, ren luft och det handlar om egen energi. Det är tryggt att ha egen energi. Det handlar om att man får arbetsplatser tack vare egen energi och så handlar det förhoppningsvis också om ekonomi på sikt. Så det är egentligen det som man får på köpet om man tillverkar klimatsmart energi.

Det är ju inte bortkastat, om det mot förmodan skulle vara så att klimatet till stor del också beror på annat, men man kan inte chansa heller. Allt tyder ju på att vi påverkar klimatet och då är det nog en för stor risk att man ska chansa. Jag tror inte att vi politiker ska göra det för då blir nog domen ganska hård den dag som det sedan blir verklighet av det här.

För övrigt, fru talman, så kan jag nog stöda förslaget till bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Stephan Toivonen, understödd av ltl Runar Karlsson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 4 april.  Önskar någon uttala sig bordläggningstiden?

Ltl Ingrid Johansson

Jag föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum.

Ltl Pernilla Söderlund

Jag vill understöda ltl Ingrid Johanssons eminenta förslag om bordläggningstiden.

Talmannen

Ltl Ingrid Johansson har, med understöd av ltl Pernilla Söderlund, föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum som hålls den 21 mars.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som röstar för ltl Stephan Toivonen förslag röstar ja, dvs. bordläggning till den 4 april; den som röstar för ltl Ingrid Johanssons förslag röstar nej, dvs. bordläggning till nästa plenum den 21 mars. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar nej. Jag ber nej-rösterna resa sig. Majoritet för nej.

Lagtinget har sålunda beslutat att bordlägga ärendet till plenum den 21 mars.

På talarlistan finns ytterligare ltl Toivonen som får tillfälle att yttra sig eftersom ledamoten fanns på listan före bordläggningen verkställdes.  Inga flera talare på listan.

Talmannen förklarar bordlagt.

Remiss

6        Åtgärder för stärkt in- och återflyttning av kompetens

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2017-2018

Ärendet avförs och tas upp till behandling vid ett senare plenum.

För kännedom

7        Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 21 mars 2018.

Plenum slutar

På onsdag den 21 mars 2018 kommer en frågestund att hållas klockan 13.00. Ordinarie plenum hålls samma dag klockan 14.00. Plenum är avslutat.

Originalfil