Plenum den 19 november 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 19 november 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Första behandling efter bordläggning. 2

1    Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

Första behandling. 4

2    Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

Remiss. 6

3    Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen

Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018

Remiss. 6

4    Godkännande av ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019

Remiss. 6

5    Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

Remiss. 6

6    Ny vallag för Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019

Remiss. 18

7    Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Remiss. 18

8    Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 1/2018-2019

Remiss. 20

9    Om skyldighet att anmäla viltolycka

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018

Remiss. 22

10  Bomarsundsbron öppningsbar

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2018-2019/

För kännedom.. 28

11  Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort

Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019

12  Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-6

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

Plenum slutar 29

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

28 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Talmannen ber ledamöterna att ha beredskap för plenum inkommande fredag kl. 09.30.

Första behandling efter bordläggning

1        Reform av kommunstrukturen på Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum 13.11.2018. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Talman! Ärade kollegor, jag avstår från att ta några handlingar med mig så att ni kan hålla er lugna över att det inte blir en fjärde dag av kommundebatt för centerns del.

Jag går rakt på sak, med återkoppling till gruppanförandet från den senaste veckan, föreslår vi från centerns sida att ärendet bordläggs till plenum som infaller första gången efter årsskiftet - 7 januari 2019. Bevekelsegrunden för det är för att detta parlament inte ska utsätta sig för en situation där lagtinget har låtit klubban falla för tvångslagen och där kommunutredarna, om några veckor, kommit fram till ett resultat som avviker från den kommunindelning som framgår av tvångslagstiftningen. Det vore en synnerligen olycklig och pinsam situation och jag tror att det är bäst för alla om vi inväntar kommunutredningarna i lugn och ro. Då kan vi också visa från lagtingets sida att vi visar respekt för gällande lagstiftning - för det är enligt gällande lagstiftning som kommunutredarna agerar och det är med stöd av gällande lag som man lägger fram kommunindelningsförslaget. Det är även upp till dem att göra en helt opartisk och objektiv bedömning över vad som är rimligt att göra med den kommunala strukturen och morgondagen. Tack, talman.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Jag tänker endast anföra en teknisk ändring. Jag vill göra en rättelse, att betänkandets paragraf §10 i andra momentet till lag nummer ett utgår.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om bordläggning och bordläggningstiden.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Britt Lundberg, föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 7 januari 2019. Ärendet har tidigare varit bordlagt och kan nu bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så besluter.

Önskar någon yttra sig med anledning av bordläggningsförslaget eller bordläggningstiden?

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Vi föreslår att debatten fortsätter i saklig ordning i detta plenum.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag understöder förslaget om fortsatt behandling.

Talmannen

Omröstning kommer att verkställas om bordläggningsförslaget.   

Den som röstar för fortsatt behandling röstar ja; den som röstar för ltl Harry Janssons bordläggningsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag föreslår en öppen omröstning i det här angelägna ärendet.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag understöder öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber ledamöterna Brage Eklund och Ingrid Johansson att bistå vid omröstningen.

Upprop.

Talmannen

Omröstningen har resulterat i en majoritet för ja, dvs. fortsatt behandling av ärendet.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig, det första kapitel för kapitel och det andra sin helhet. Förslag om förkastande samt klämförslag väcks i samband med ärendets andra behandling.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om en reform av kommunstrukturen på Åland för godkännande kapitel för kapitel.

Föreläggs kapitel 1. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Ålands Framtid har delat ut ett kompromissförslag till 3 §. Vi godkänner första stycket förutom ordet tre, och andra momentet skulle helst strykas.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Brage Eklunds förslag.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att 3 § godkänns i den lydelse den har i det utdelade förslaget.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklund ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs kap.2 Godkänt.

Föreläggs kap.3 Godkänt.

Föreläggs kap.4 Godkänt.

Föreläggs kap.5 Godkänt.

Föreläggs kap.6 Godkänt.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Föreläggs förslaget till Kommunstrukturlag för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har haft på sig att handlägga denna i sig rätt komplicerade lagstiftning om hur dataskyddet inom Europeiska unionen ska förbättras. Vi som var närvarande vid den första remissdiskussionen tidigare i år kan säga att vi var lite smått chockade över de tankar och idéer om vilken resurstillföring som den här typen av åtgärder skulle förutsätta.

Jag tycker att utskottets behandling och vårt hörande av ansvarig minister Fellman har visat att det går, med rimliga medel, att förverkliga det skydd av personuppgifter som EU-direktivet förutsätter. Vi har en situation där en EU-förordning har direkt genomslag i vårt samhälle på det viset att den europeiska lagstiftningen redan i sig är tvingande. Det krävs då ändringar i lagtingslagstiftningen och det är det som utskottet har tittat närmare på.

Orsaken till att behandlingen i utskottet har varit ganska utdragen beror enbart på att vi har inväntat hanteringen av motsvarande lagstiftning i den finska riksdagen. I den här typen av lagstiftning, som också i övrigt har varit aktuell i finsk lagstiftning på senare tid, är det en fråga om förhållandet till grundlagen - där vi lever i samma verklighet som lagstiftare, både riksdagen och lagtinget.

I första hand är det på basen av grundlagsutskottets behandling som vi från utskottets sida har fått bett lagtingsdirektören Susanne Eriksson att tillsammans med lagberedare Sören Silverström i detalj granska landskapsregeringens lagförslag. Efter att utskottet har fått tagit del av den diskussionen kan vi med stor enighet inom utskottet föreslå ändringar i landskapsregeringens förslag. Det har inte funnits någon oenighet inom utskottet att det krävs en förändring av den ursprungliga lagstiftningen som bar Ålands landskapsregerings namn. Det handlar bland annat om att beakta hur intrång i permanent boende inte får utsättas för inspektioner om det inte är mer än nödvändigt, för att nämna en av de i sig mer tekniska detaljer som finns. Det är datainspektionen som kommer att ha en central roll vad det gäller att övervaka och där finns även en reglering vad gäller tystnadsplikt och den påföljd som uppstår ifall det sker en överträdelse av denna lagstiftning - till den del det handlar om åländsk behörighet, vilket är viktigt att komma ihåg.

Talman! Jag skulle vilja passa på att få besked från landskapsregeringen om det kommer ett nytt förslag vad gäller blankettlag, vilket utlovades i den ursprungliga framställningen från landskapsregeringens sida för att komplettera det nu liggande förslaget.

Slutligen vill jag nämna det faktum att till de delar jag kunnat tagit del av hur det åländska samhället har agerat och reagerat på EU-direktivet så tycker jag man sannerligen har tagit detta på största allvar. Jag tror ni alla, bästa kollegor, har fått uppleva att ni har fått från en mängd olika institutioner, föreningar etc. en uppmaning om att bekräfta att ni ger ett samtycke till att uppgifterna av personlig art hanteras inom respektive förening, institution m.m. Jag tycker att samhället verkligen har tagit sitt ansvar och vi måste verkligen lyfta på hatten för det jobb som datainspektionen utförde under den tidigare chefen - tyvärr en tragisk bortgång. Det var ett otroligt bra och grundläggande arbete som utfördes från datainspektionens sida med att förbereda samhället. Vi får vara tacksamma för att det fanns en framförhållning som hela samhället har haft nytta av. Tack, talman.

Talmannen

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av arkivlagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslagen om ändring av statistiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 23a § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 34 och 67 §§ landskapslagen om gymnasieutbildning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 19 § landskapslagen om energideklaration för byggnader för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 37 § förvaltningslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om produktion av genetiskt modifierade växter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 32 §§ landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 14 § landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 5h § landskapslagen om lotterier för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 58 § körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 17 § landskapslagen om vattenfarkoster för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Godkännande av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen

Republikens presidents framställning RP 7/2017-2018

Ärendet avförs från dagens föredragningslista och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

4        Godkännande av ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Landskapsregeringens svar RP 2/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 2/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.  

Remiss

6        Ny vallag för Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Äntligen ligger förnyelsen av vallagen på vårt bord. Detta arbete inleddes hösten 2014, då förra landskapsregeringen tillsatte en arbetsgrupp för översyn och uppstädning av vallagstiftningen inför valet 2019.

Samtidigt tillsattes en politisk referensgrupp med alla lagtingspartier representerade. Den här arbetsgruppens uppdrag var att citat ”... ta ställning till förutsättningarna för att införa ett elektroniskt förfarande för röstning vid lagtings- och kommunalval samt överväga möjligheter och konsekvenser av att sänka åldern för allmän rösträtt till 16 år. Arbetsgruppen kan dessutom ge andra förslag till en modernisering av LL (1970:39) om lagtingsval och kommunalval samt annan lagstiftning som berör lagtings- och kommunalval.”

Den enskilt största förändringen är att en möjlighet att ordna förtidsröstning via internet införs. Enligt lagförslaget ska det vara möjligt för väljare som är bosatta utanför Åland att rösta via internet i lagtingsvalet. Detta är den stora, nya förändringen som vi alla, parlamentariskt sett, var överens om att gå in för. Vi öppnar också upp möjligheten för våra kommuner att anordna folkomröstning över internet, när de själva bedömer att de är redo för detta.

Utöver denna förändring föreslås en begränsning av antalet kandidater som får ställa upp till 60, i kommunalval det dubbla antalet i förhållande till hur många fullmäktigeledamöter som ska väljas.

 I kommunallagen föreslås två materiella ändringar. Den ena innebär att tidpunkten för bestämmande av rösträtten i rådgivande kommunala folkomröstningar bestäms i förhållande till röstningsdagen, i stället för till den dag när fullmäktige fattar beslut om omröstningen. Den andra innebär att åldersgränsen, liksom i riket, sänks från 18 till 15 år för medverkan i initiativ till en rådgivande folkomröstning i kommunen.

E-röstning i valet 2019 handlar om att värna engagemanget hos de ålänningar som, exempelvis, under studietiden bosätter sig någon annan stans än på Åland. Avsikten är att, efter omsorgsfull utvärdering, utvidga e-röstningen till att omfatta fler grupper i valet 2023. Införandet av e-röstning måste också ses som ett led i förbättrad tillgänglighet för ålänningarna och nämns specifikt som en åtgärd i programmet ”Ett tillgängligt Åland”.

Talman, i framtagandet av detta lagförslag har den parlamentariska förankringen varit viktig. Det här må formellt sett vara landskapsregeringens lagförslag, men just detta lagförslag är allas vår gemensamma angelägenhet. Landskapsregeringen önskar Lag- och kulturutskottet arbetsglädje med att ta sig an dessa viktiga, 135 sidor.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack, ministern för presentationen av lagförslaget. Några principiella aspekter finns detta. Om vi ser på förslaget om att begränsa antalet kandidater på kommunal nivå och sätter det i sammanhanget av det tidigare ärendet på listan ”kommunstrukturreformen” där vi går mot avsevärt större kommunala enheter om tvångslagstiftningen vinner, i sista hand, presidentens godkännande. Är det rimligt att begränsa den demokratiska uppslutningen på förhand i valen framöver på förhand? Södra Ålands kommun, 25 ledamöter i de tidigare fem självständiga kommunerna. Då skulle vi ha bara ”50 kandidater” att möjliggöra för centern i ett sådant valsamarbete i de nya storkommunerna, är det rätt och riktigt att begränsa med tanke på den reformens tanke?

Minister Wille Valve, replik

Det är förstås en rent principiellt sett en intressant fråga och den berördes i den parlamentariska arbetsgruppen. Den sammantagna bedömningen är dock den att det är en så pass rimlig begränsning av antalet kandidater så att det borde fungera i framtida kommunstrukturer. Vi talar trots allt om det dubbla antalet kandidater som kommer att vara valbara till fullmäktige. Landskapsregeringens helhetsbedömning är, liksom också den parlamentariska var tidigare, att en viss begränsning av antalet kandidater kan vara befogad med tanke på en allmän upphyfsning av valprocedurer såsom beskrivs i lagförslaget.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den förklaringen. Det är naturligtvis möjligt att ha en sådan utgångspunkt men problemet, som jag ser det, för framtida valkoordinatorer är att när man väljer från en ny stor kommun, ungefär 10 000 invånare, och har fem tidigare ”självstyrda” centerenheter ute i kommunerna – vem ska då säga att ”ni kan inte vara med”? Det blir lite kontraproduktivt när vi samtidigt understryker vikten av att kunna delta i den nya demokratiskt styrda kommunen, vilket är tanken - eller hur? Eftersom om jag leder lag- och kulturutskottet så kan jag lova att det här är en aspekt som vi kommer att pina landskapsregeringen med. Är det rimligt att faktiskt begränsa möjligheten att kunna engagera sig? Det som är så oerhört avgörande för att man ska kunna trivas i den nya stora kommunen.

Minister Wille Valve, replik

Det är precis så som ltl Jansson sade inledningsvis, svaret på den frågan blir lite beroende på talarens utgångspunkt. Jag välkomnar att utskottet belyser den frågan ur olika vinklar som också landskapsregeringen strävar för att göra i sitt lagförslag. Personligen så kan jag säga att en kandidatbegränsning, om vi tar lagtingsvalet som exempel, på 60 kandidater och sedan tittar på den historiska genomgången som också finns i det här lagförslaget om hur många kandidater det har varit, så har det varit ytterst sällsynt att partier ens nått upp i 40, 45 kandidater - i enstaka val har man kommit över det. Men, Landskapsregeringen välkomnar en mångsidig diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas

Fru Talman! Snart är det val på Åland och till det en moderniserad vallag, en vallag som ska underlätta för de som inte är på Åland när röstsedeln skall läggas i valurnan. Nu kan vi komma att erbjuda internetröstning som ett alternativ till det traditionella sättet att rösta på plats på Åland. Kanske kommer valdeltagandet bland de yngre generationerna att öka ytterligare, när det sker ett val efter deras önskemål.

En förutsättning för internetval innebär att höga krav på säkerhet och funktion måste ställas, anskaffas och utprövas i god tid - samt till en godtagbar kostnad. För de bosatta utanför Åland skapar det en ökad känsla för delaktig i det åländska samhället och kan öka på återflyttning av tillfälligt borta boende.

På tal om yngre generationer, så är det positivt att vi nu släpper in 15-åringar att delta i kommunala folkomröstningar, denna gång följer vi den finska lagstiftningen. När vi istället föreslog att Åland skulle införa 16 års åldersgräns i kommunal- och lagtingsval fick Åland avslag i högsta domstolen. Nu kan vi läsa att två stora finska partier, center och De Gröna, istället för fram en finsk version av det åländska förslaget om 16 års åldersgräns. Så snart kanske vi återigen ser det förslaget på våra bord.

En ytterligare åtgärd som är ägnad att öka tillgängligheten till valen för personer som har begränsad rörelseförmåga är förslaget om utökad service i samband med röstning per brev. Det föreslås att en person på begäran ska kunna få brevröstningshandlingarna förda till sig, och avhämtade efter genomförd röstning.

Ett annat större förslag till ändring av den nuvarande vallagen är att begränsa antalet kandidater från 90 till 60. I det första förslaget var 45 kandidater, en av fördelarna med 45 kandidater är ett det säkrar valhemligheten mer än det nu föreslagna 60 stycken.

Under de tidigare valen till lagting har det inte inträffat en gång att det ställt upp fler kandidater för ett parti än just 60. Det kan tyckas att de föreslagna lagförslaget till den delen inte överhuvudtaget stärker valhemligheten, det skulle istället det först föreslagna kandidatantalet om 45 gjort. Jag vill påpeka att 45 kandidater är ett antal som de flesta partier inte har kommit upp till. Egentligen är det bara vi liberaler samt socialdemokraterna som har haft fler kandidater i de senaste valen än 45. Svårigheten för partierna är att få just kandidater och orsaken till detta kan vara vårt sätt att arbeta, som kännetecknas som ryckigt. Delvis arbetsintensivt och dels med långa uppehåll. En förnyelse av arbetsupplägget, och i god tid, inför det kommande valet skulle vara välkommet.

Avslutningsvis skulle vi gärna sett att 45 kandidater varit i det nu liggande lagförslaget men vi liberaler stöder förslaget och ställer oss bakom det.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Staffas. Jag har egentligen bara en fråga och jag hade tänkt att ställa den redan till ministern, men jag hann inte in då anförandet var kortare än det brukar vara. Min fråga är gällande e-röstning, varför exkludera de sjömän som faktiskt kan vara borta på arbete och inte har tillgång till att rösta varken i förhandsröstning eller på valdagen?

Ltl Mikael Staffas, replik

Det hade varit bättre att ställa den här frågan till ministern. Men om jag ställer en motfråga, varför gör inte internetvalet det möjligt även för sjömännen?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman. Jag har läst det här förslaget och i det står det inskrivet, du får rätta mig om jag har missförstått, vissa grupper - bl.a. de som är bosatta utomlands för studier, men sjömännen nämns inte. Jag tycker att det borde vara rimligt, då det inte rör sig om någon större grupp och det faktiskt finns dem som har arbetshinder hela röstperioden. Om det är meningen att de ska räknas med så är det jättebra, men det borde klarläggas att det gäller även dem.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag tar med mig det till utskottet så ska vi försöka reda ut frågan där. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Så man kan förutsäga redan nu att den liberala gruppen anser att en begränsning av det framtida kommunala kandidatfältet är helt acceptabelt utan någon vidare analys. Är det inte så att när den parlamentariska gruppen satt och diskuterade så fanns kanske inte tanken om storkommunerna enligt den här modellen? Finns det inte skäl, bästa ltl Staffas, att fundera på om det här är korrekt med tanke på det?

Sedan har ledamoten säkert läst lagförslaget noggrannare än jag men att bilda valförbund hjälper inte på det kommunala fältet utan där är det fortfarande maxtaket som gör sitt.  Det gör så att man inte kommer att runt begränsningen om att dubbla antalet fullmäktige-platser får ställa upp.

Ltl Mikael Staffas, replik

Vem som har läst mest utav oss är en fråga jag inte tänker gå in i. Vad det gäller det här med att ”gå runt”, vi borde väl skapa lagar som inte ska sträva till att vi ska gå runt dem? Jag har inte satt mig in i alla kommuners valdeltagande men jag har väldigt svårt att se att det skulle bli ett problem att man får för mycket kandidater i förhållande till antalet erbjudna platser.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret. Problemet, rent praktiskt, är att som valkoordinator vid valet 2027 tvingas meddela folk ute i bygderna att ”tyvärr, ni får inte stå till förfogande vid nästa kommunalval därför det har gjorts begränsningar på lagtingsnivå”. Jag pratar nu ur ett centerperspektiv och det är lätt för mig att konstatera att centern i Jomala inte har några problem, utgående från en förändrad kommunstruktur, med att ställa upp 30 kommunalvalskandidater på egen hand. Det skulle betyda att de fyra andra kommunerna bara skulle ha 20 stycken egna centerkandidater att dela på. Vem ska sitta där och säga att ”du duger inte och du duger inte heller för vi har begränsningar”? Här finns det nog skäl för utskottet, där ledamoten ingår, att faktiskt fundera om det är en bra begränsning av demokratin.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Som svar på den sista frågan ”ja, det är det.” Vad är det som sker 2027 om det blir ett problem? Vad jag vet så är inte den här lagen huggen i sten. Vid en stor förändring och vid ett större behov av någonting så går det säkert att korrigera den även framledes. Jag ser inte det här som något slutligt, definitivt eller något för all framtid. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! Från centerns sida så välkomnar vi att man äntligen har fått en ny vallag på bordet. Vi har varit ganska bekymrade med tanke på hur stor andel av våra studerande som har möjlighet att rösta även i lagtingsvalet, närmare 10 % av de röstberättigade i lagtingsvalet finns bosatta utanför Ålands gränser. Därför hade vi önskat att landskapsregeringen skulle haft det här lagförslaget högre prioriterat än man har haft. Nu försökte man istället utmana grundlagen och skicka hit ett lagförslag om att 16-åringar skulle få rösträtt - vilket föll, som vi vet.

Som sagt, vi hade önskat att den här lagen skulle ha kommit avsevärt mycket tidigare. Orsaken till att vi önskar det är att vi tror att de tekniska lösningarna kommer att ta ganska lång tid att få på plats.

Det är en upphandling som ska göras, om jag har förstått lagstiftaren rätt, vilket kommer att ta tid och den tid som kommer att finnas tillgänglig för den som ska utföra detta kommer nu att vara väldigt begränsad. Med största sannolikhet kommer den här lagstiftningen inte kunna klubbas förrän i december, vilket betyder att lagstiftningskontrollen troligtvis inte inleds förrän i januari - där rikets president har tre till fyra månader på sig. Före 21 juni ska det vara bestämt huruvida man kan ha en förhandsröstning eller inte. Det är alltså väldigt, väldigt sent. Vi hoppas ändå att den ska kunna sättas i kraft så att det går att använda sig av internetröstning för bosatta utanför Åland.

Jag vill också trycka på det som ltl Mikael Lindholm tidigare nämnde, att sjömän verkar vara exkluderade i den här lagstiftningen. Vi hade gärna sett att de också hade haft en möjlighet att använda sig av internetröstning.

Det som vi däremot är lite förundrade över är den begränsning man gör till lagtingsvalet, 60 personer. I remissförslaget var det 45 men man har nu höjt det till 60. Det finns skrivningar i allmänna motiveringen över hur man har resonerat kring det men det är kanske lite svårt att omfatta det. Vi har nämligen inte sett att det har funnits problem i kandidatantalet, det är ju upp till de politiska partierna vem man vill ha som kandidat och hur många kandidater man vill ha. Men det här lagförslaget omöjliggör ett utökat samarbete på mitten-höger flanken eftersom man skriver i den allmänna motiveringen ”det är bara ifall ett valförbund mellan två större aktörer skulle bli aktuellt som begränsningen eventuellt får betydelse”. Tittar vi på den politiska kartan så kan jag svårligen tänka mig att socialdemokraterna skulle kunna hitta ett förbund på vänsterflanken, eller en intresseförening eller ett valförbund att göra ett samarbete med. Detta betyder att det omöjliggör för mitten- och högerpolitiska föreningar att skapa ett valförbund, vilket jag faktiskt tycker att är tråkigt. I teorin kan man tänka sig att moderat samling och centern skulle kunna inleda och ha ett gemensamt valförbund, men det är högst sannolikt inte möjligt – nu gör jag inte den politiska bedömningen utan bara enligt lagstiftningen. 60 kandidater är helt enkelt för lite för att två stora partier ska kunna gå samman.

Utöver det funderar jag kring skrivningarna som finns i allmänna motiveringen att det nu är landskapsregeringen som ska besluta var kommunernas förhandsröstningsställen ska vara. Texten är lite klurig här, man skriver att ”landskapsregeringen föreslår att kommunstyrelsen ska fatta beslut om inrättande av allmänna förtidsröstningsställen i samråd med landskapsregeringen”, men fortsätter vidare ”tanken är att landskapsregeringen ansvarar för att de allmänna förtidsröstningsställena får en ändamålsenlig spridning i landskapet”. Återigen, bästa ledamöter, så tar man makt från kommunerna. Det kan tyckas vara en nullitet var kommunerna placerar sina förhandsröstningsställen men det är signalpolitik som landskapsregeringen bedriver. Att det är landskapsregeringen som ska besluta var kommunerna ska ha sina förhandsröstningsställen tycker jag faktiskt är lite anmärkningsvärt.

Avslutningsvis hoppas jag att lag- och kulturutskottet lite kan fördjupa sig i dessa tankegångar, speciellt gällande den tidsnöd som uppenbarligen kommer att uppstå – det är viktigt att man tittar om det är teoretiskt möjligt att få detta genomfört på ett säkert sätt. Vi har nämligen våra dubier kring det, även kring skrivningarna om centralvalnämndens uppgift ifall det förekommer något sorts problem i samband med internetröstningen, vad händer t.ex. om den ska avbrytas? Kanske värt att tydliggöra i paragrafen om vad man gör med de som har röstat, vilka röster som kommer att tillgodoräknas och hur man kommer att hantera hela den processen. Jag skulle gärna se om minister Wille Valve eller någon annan från regeringsblocket kan förtydliga kring det. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är tråkigt att vtm Thörnroos fortsätter den retoriska debatten och börjar klampa ner på socialdemokraterna. Att påstå att det är omöjligt att ingå i någon form av valförbund stämmer inte. Det är bara att se på riksdagsvalet där vi år efter år sitter med, ibland är det listor – är det då inte ett gemensamt listval? Sedan ser vi också gemensamma listor i de små kommunerna där man över partigränserna samarbetar för kommunens bästa. Att komma ut i debatten med sådana påståenden tycker jag att är direkt osakliga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Med endast ett vänsterparti här i lagtinget där övriga är mitten eller höger blir det rent sannolikt att ett samarbete på mitten-höger falangen har avsevärt större möjlighet att förverkligas än ett vänsterparti - som för tillfället inte har ett systerparti att gör ett valförbund med.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, det kanske stämmer rent statistiskt men det handlar kanske också om sakfrågor. Om man kommer överens om vilka sakfrågor man ska driva under mandatperioden, varför skulle man inte kunna samarbeta då?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! I motiveringarna finns resonemang kring att ett begränsat antal kandidater ger positiva inverkningar på jämställdheten. Det är ett av de få verktyg vi har tillgängliga när det gäller vallagstiftningen eftersom vi inte har listval på Åland. Hur ser vtm Thörnroos och centern på den här frågan? Är det inte ett problem att vi har så otroligt ojämnställda fullmäktigen och lagting?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag väljer att bara kommentera lagtingsdelen, jag är inte fullt insatt i det kommunala för jag har inget förtroendeuppdrag varken i ett kommunförbund eller kommun. Vad gäller lagtingsvalet, när centern gick till val 2015 hade vi precis lika många manliga kandidater som kvinnliga. Vi ser inga problem med en rekryteringsbas av både män och kvinnor till lagtinget. Hur sedan utfallet blir av själva röstningen till lagtinget kan inte vi styra, det är väljarna som avgör vem man sätter sin röst på.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker det är svagt att en vice talman vid Ålands lagting, där enbart en tredjedel består av kvinnor, konstaterar att denne inte är invald i en kommunfullmäktige och anser sig inte kunna ha en åsikt om de stora jämställdhetsproblem som vi har på Åland som helhet. Det tycker jag är mycket, mycket svagt.

Vi kan konstatera att man kan ha jämställda listor, det hade vi liberaler också, men ser man på ”röstningsbenägenheten” – hur folk röstar – så är det några få kvinnor som drar väldigt många röster. Väljarna är benägna att rösta på olika sätt när det gäller kvinnor och män. Borde vi inte hjälpa till att stödja med de få verktyg vi har tillgång till?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Om man nu ser det som ett problem, att några kvinnor i Ålands lagting hade väldigt många röster, och tror att det problemet kan åtgärdas genom den här lagstiftningen så måste jag säga att den analysen kan jag inte dela med ltl Johansson. I ett jämställt samhälle är det självklart så att män och kvinnor ska ha lika mycket makt. Men i ett demokratiskt samhälle så kan inte vi styra det utan det är väljarna som väljer vem man sätter sin röst på. Jag ser inte att de begränsningar som finns inskrivna här kommer att gynna en demokratisk process vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Äntligen, efter fyra års arbete och vissa bakslag, har vi en ny vallag framför oss. Arbetet med vallagen har varit lång, som ni känner till, och det har varit ganska tuffa diskussioner. Men efter en hel del kompromisser så kan nu den socialdemokratiska gruppen anta det här lagförslaget. Det finns ett behov, som vi har hört tidigare, av en förnyad vallag. Den nuvarande är föråldrad när det gäller språk och disposition. Givetvis har många bestämmelser förnyats sen lagen tillkom, men de många ändringarna och tilläggen genom årets lopp har gjort lagen svår att hitta i. En del viktiga bestämmelser saknas också.

Vi skulle helst ha sett att antalet kandidater skulle begränsas till 45, alltså en och en halv gång av lagtingets storlek. Personligen är jag lite orolig, som vi kunde höra i en tidigare replik mellan vtm Thörnroos och ltl Johansson, att det kommer att påverka jämställdheten. Den debatten fördes när lagförslaget var på remiss i stadens fullmäktige. Jag hade gärna snavat till antalet så att vi, som vi sett under tidigare valkampanjer, inte aktivt dammsuger våra kommuner på personer som kan tänka sig att ställa upp.

Att ställa upp som politiker och göra ett politiskt och demokratiarbete är något man ska vilja göra. Det kräver väldigt mycket egen tid och arbete, något som jag hoppas att de flesta har en chans att prova på, men det är också ett väldigt tufft och tungt arbete. Det borde också fördelas jämt så att både kvinnor och män, unga och gamla finns representerade.

Största frågan utifrån en demokratisynvinkel är väl ändå möjligheten att få rösta på internet. I och med att vår post har blivit sämre och sämre, då vi inte alltid får in alla röstsedlar i tid, så är det väldigt glädjande att man nu inför en ny och demokratisk rätt att kunna rösta på internet i de åländska valen.

Det här görs i två steg, vilket jag tycker att är bra. Vid valet 2019 är det tänkt att man endast gör det i lagtingsvalet och endast för ålänningar bosatta utanför Åland. I valet 2023 används det i både lagtingsvalet och i kommunalvalen för alla röstberättigade. Jag hoppas att man utnyttjar den här möjligheten och verkligen ser ett här som något framåtsträvande som också ökar valdeltagandet. Det ger både våra bortaålänningar och studerande möjlighet att göra sin röst hörd.

Diskussionen om skillnaden mellan studenter och sjömän förvånar mig och jag måste säga att jag inte är tillräckligt insatt för som jag har läst den här lagen skulle det inte vara någon skillnad – jag har tolkat det som att det gäller bortaålänningar. Jag skulle vara väldigt glad om utskottet kan titta noggrant på hur det ska gå till och vem det faktiskt gäller.

Internetröstningen ska förberedas inom förvaltningen som har en särskild kommission med sakkunniga till sin hjälp. Under hösten 2018 kommer ett system för röstning via internet att upphandlas och det stämmer att det är väldigt ont om tid då vi redan är i november. Jag hoppas att det är fart på, annars får vi helt enkelt acceptera att det blir under januari eller februari.

Jag skulle vilja tacka för det arbete och de diskussioner vi har haft tillsammans i landskapsregeringen mellan partierna för att uppnå den här kompromissen. Med det sagt stöder partier lagförslaget.

Minister Wille Valve, replik

Tack! Eftersom detta med sjömännen verkar vara något som frekvent kommer upp så vill jag helt kort förklara. Internetröstning kommer i första hand att möjliggöras i valet 2019 för de som är skrivna utanför Åland. Sjömännen brukar i regel vara skrivna på Åland, det finns ett fåtal som är skrivna utanför Åland, vilket utskottet kan fördjupa sig i och se exakt hur den fördelningen blir. Med det beaktat är det en väldigt tydlig ambition från samtliga partier som har varit med att vi ska analysera och utvärdera efter 2019 och efter det är målet att utvidga demos till den delen som har med internetröstning att göra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, minister Valve för klargörandet. Det klargjorde åtminstone mycket för mig. Är man skriven på Åland är det väl meningen att man ska kunna rösta på Åland, åtminstone i första hand. Är man utomlands så är man det och det finns möjlighet att rösta även om vi har sett att det är svårt. Det är i varje fall inte endast studerande utan det är alla bortaålänningar, där både vuxna och unga har möjlighet att göra sin röst hörd. Det är glädjande och tack för förtydligandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Vi har en välkommen och uppdaterad vallag framför oss. Även jag omfattar de förbättringar som gjorts i den och jag tycker de flesta är riktigt bra. Men jag konstaterar också att den åtgärd som fanns i arbetsgruppens förslag med målet om att främja jämställdheten inte finns med. Vi sitter nu i Nordens minst jämställda parlament och vi har en vallag framför oss som inte syftar till att öka jämställdheten i parlamentet. Vi har ändå följande skrivning i t.ex. regeringsprogrammet ”ett hållbart Åland förutsätter jämställdhet och bygger på allas möjlighet att delta i samhällsbygget. Landskapsregeringen ska förverkliga jämställdhet inom alla politikområden”. Vi kan även läsa i utvecklings- och hållbarhetsagendan att ”vi strävar till en jämställd representation i beslutande organ” och att ”makten ska vara jämt fördelad.”

Sveriges riksdag arbetar sen några år tillbaka med en handlingsplan för en mer jämställd riksdag. Jag hade förmånen att för cirka ett år sen besöka Sveriges riksdag på ett nordiskt rundabordssamtal om jämställda parlament. Syftet var att utbyta erfarenheter och etablera samarbete i dessa frågor. Jag fick dock sitta och hålla i skämskudden eftersom vi, här på Åland, har nordens minst jämställda parlament. Alla nordiska länder arbetar hårt för att få in flera kvinnor i parlamenten. Ska vi göra lite tvärtom? Alla ska kunna blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar, även kvinnorna. Därför ber jag lag- och kulturutskottet att speciellt fördjupa sig i frågorna om lagförslagets inverkan på jämställdheten.

Till sist, talman, så vill jag påminna lagtinget om att jämställdhet bildas där makt och pengar fördelas. Tack, talman.

Minister Wille Valve

Tack, talman! Låt oss börja bakifrån med den sista av alla synpunkter som har berörts. Ltl Söderlund lyfte jämställdheten, undertecknad reagerade precis på samma sätt när jag såg det här lagförslaget och begärde klargöranden. Det är så att den jämställdhetsbonus som våra partier har kommit överens om är inte tänkt att vara lagreglerad utan den ingår som en del av anslaget för politisk verksamhet och information i budgeten, därför är den inte specifikt med i det här förslaget. Jämställdhetsbonusen, kortfattat, kommer att innebära att de partier som ställer upp kandidater förväntas ha lika många av manligt som av kvinnligt kön på kandidatlistan för att kunna ta del av bonusen. Jag och landskapsregeringen välkomnar att utskottet fördjupar sig i detta.

Upphandling av ett nytt valsystem för e-val är redan igång. Det kan vara intressant att notera den enkät som vi gjorde i samband med föregående val där vi frågade, i samband med brevröstningen, ”skulle det vara intressant att övergå till internetröstning?” Den som vill veta vad svaret på det var kan titta under allmänna motiveringar, det var en stor majoritet för ”ja” – 105 av 115 var intresserade av den möjligheten.

I den här debatten har vi också berört den långa startsträckan, vilken vi från landskapsregeringens sida har bedömt varit väldigt viktig. Att vi har kunnat begrunda det här och att vi verkligen kan känna att alla kan vara för det. Jag måste säga att jag är lite förvånad över tonen idag därför att t.ex. ett parti som åländsk center har varit representerade i den parlamentariska referensgruppen. Den 13 juli 2018 skickade landskapsregeringen ut lagförslaget till samtliga lagtingspartier. Vi beskrev lagförslaget och betonade att synpunkterna var viktiga, deadlinen sattes till den femte oktober och det har definitivt inte framkommit några synpunkter av de slag som har kommit i debatten idag. Ska jag tala ännu mera klarspråk så är det så att det inte kom något svar alls.

Tidtabellen däremot, den borde hålla. Landskapsregeringen har ingen panik över tidsnöd med anledning av det här lagförslaget, vilket vi är beredda att beskriva i närmare detalj för utskottet för den som undrar hur vi tänker. Tack för ordet.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Tack minister Valve för ett bra klargörande angående jämställdhetsbonusen. Det blir förstås utskottet som får fördjupa sig i om det är tillräckliga åtgärder eller inte - och lag- och kulturutskottet består väl ungefär 100% av män, om jag är rätt informerad.

Minister Wille Valve, replik

Ja, ltl Söderlund är rätt informerad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Jag är medveten om att ministern inte hade det med i sitt nuvarande anförande men jag vill ändå fråga en tilläggsfråga som framkom i ett replikskifte vid ett annat anförande.

Det gäller problemet kring att sjömän inte kan ingå i e-röstningen för att de är skrivna på Åland. Kan du utveckla det lite till? Jag tycker det rör sig om en begränsad grupp och därmed borde finnas lösningar. Jag tycker det är synd att exkludera de som vill vara med och bestämma men på grund av arbetsförhinder inte kan.

Minister Wille Valve, replik

Det beror på att, rent tekniskt, baserar sig möjligheten till internetröstning valet 2019 på var en medborgare är skriven. Är medborgaren skriven utanför Åland har man möjlighet till det. Jag förstår varför ltl Lindholm skulle vilja nå den politiska målsättningen att inkludera alla sjömän. Jag tror det är bra om utskottet tittar på det här men när man tar nästa steg och ska förverkliga det så tror jag det kan bli väldigt svårt. Min bedömning är att det kan vara klokt att göra så som föreslås i valet 2019 så att man i valet 2023 kunde inkludera grupper såsom sjömännen.

En annan kritik som har riktats mot liggande förslag är att de så kallade tillgänglighetseffekterna inte kommer medborgarna till godo ännu i 2019 års val. Det är en helt legitim kritik. Det kommer egentligen först när vi utvidgar, har testat och utvärderat internetröstningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Även moderat samlings lagtingsgrupp välkomnar förslaget till ny vallag. Den tidigare vallagen har fått en hel del år på nacken vilket syns i att den fått små upprensningar här och där som gör att den blir svårt att följa - eftersom tankesättet kring hur man bygger upp valen har förändrats. Den uppsnyggning som nu har gjorts välkomnar vi. Vi vet att under de senaste åren förorsakade en del av lagen en hel del huvudbry vad gällde hur partierna skulle ställa upp sina kandidater och det blev rätt mycket extra byråkrati runt det, vilket jag hoppas att man nu ska slippa så att det istället blir enkelt och smidigt att kunna delta i val.

Den andra biten som jag vill lyfta för vår del är frågan om att man möjliggör röstning på internet. Att se till att så många som möjlighet deltar i val tror jag är väldigt viktigt. Vi vet att tekniken har förändrats mycket under de senaste åren men ser vi oss omkring så är det inte en självklarhet att rakt av använda internet som grund för att rösta heller. Det uppstår en hel del frågeställningar kring vad som är tekniskt säkert och hur vi kan se till att vi inte får oegentligheter när vi använder oss av ny teknik. Därför tycker jag att det är bra att man, i den första omgången, testar det här i en någorlunda begränsad grupp som man har god kontroll över så att man vet vad resultatet blir när man ska gå vidare. En utvärdering av det här kommer definitivt att behövas och jag tror att det är en del av förklaringen till den frågeställningen som ltl Lindholm gav. Varför är det bara studeranden eller sådana som är skrivna borta den här gången? Jo, det blir lättare rent praktiskt att genomföra det i en grupp där man vet ungefär var man har dessa människor. Det är naturligtvis något som vi ska titta på vidare i utskottet och problematisera kring.

Som ni vet har vi från åländsk sida haft en ganska unik möjlighet att kunna rösta per brev i hemmet. Det är få ställen där man får valmaterialet hemskickat till den adress eller den bosättning man har utanför Åland och kan rösta den vägen. Problemet är, precis som det kan vara i det elektroniska formatet, att vi inte vet vem som står bakom axeln och påverkar vem du röstar på. Det förs ett resonemang även kring den här biten i samband med landskapsregeringens framställning och jag tror den är värd att hålla ett litet öga på. Vi ska inte heller hamna i en situation att uppmuntra eller ens ge möjligheten till att på ett aktivt sätt kunna handla med röster i de här sammanhangen. Det här är något man bör följa men däremot måste man även våga ta stegen.

Systemen för att använda det elektroniskt finns framför allt inom icke-statlig verksamhet där man använt det mycket, många föreningar och förbund och liknande använder det ofta som utgångspunkt för att genomföra olika omröstningar och val. I det offentliga har man gjort försök, men man har kontinuerligt stött på en hel del saker som man behöver fundera vidare kring. Estland gjorde ett ganska omfattande system och de fick en hel del saker att fundera vidare kring. Om jag inte minns helt fel, för det är med viss tveksamhet jag säger det, så skulle man göra det helt manuellt i det följande valet för att kunna göra säkringen på ett bra sätt.

Till sist kom det frågeställningar kring förhandsröstningsställen. När jag läser det så tycker jag att det är väldigt tydligt, det är sjätte paragrafen i lagen som säger att ”förtidsröstning anordnas på förtidsröstningsställen som antingen allmänna förtidsröstningsställen eller inrättningar”. Moment två i samma paragraf, ”kommunstyrelsen fattar beslut om allmänna förtidsröstningsställen i kommunen”. I varje kommun ska det finnas minst ett allmänt förtidsröstningsställe och sedan kommer landskapsregeringen in i bilden, som vtm Thörnroos lyft upp. Om inte kommunstyrelsen, efter överenskommelse med landskapsregeringen och en eller flera andra kommuner, beslutar att det inte finns något behov av det. Det finns egentligen ingen skillnad mot hur paragrafen i nuvarande lag ser ut, det är fortfarande så att det är kommunen och kommunstyrelsen som fattar beslut kring de här bitarna. I detaljmotiveringarna beskrivs det att man ska göra det här i samråd, så att man kan se till att man kan göra detta på bästa möjliga sätt – men beslutet, som jag läser det, ligger i varje kommuns styrelse. Tack, fru talman!

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

7        Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

Även detta ärende avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

8        Ändring av landskapslagen om bostadsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 1/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det här är en lagmotion som jag har efterlyst att landskapsregeringen skulle komma med vilket skulle ha gjort att regeringsblocket inte skulle ha ifrågasatt det, vilket man ofta gör om någon från oppositionen kommer med förslag. Det här är en motion som skulle förstärka landskapets likviditet. De utestående bostadslånen var per sista december 51,8 miljoner euro.

Skulle den här lagmotionen gå igenom, vilket jag hoppas att den gör, skulle det förstärka landskapets likviditet. Jag tror att man redan första året kan få in 30 miljoner på det. Nu är det så att alla hyreshus och annat som kommuner och privata byggt har många restriktioner om de ska säljas. Dessa begränsningarna skulle man ta bort, vilket man också gjorde möjlighet till under en viss tid 1999. Begränsningarna är nyttan av lånets låga ränta, som det heter, som man måste betala tillbaka till landskapet. Sedan är det landskapet som ska bestämma vem som ska köpa hyreshuset och det ska även bjudas ut till kommunerna, det är massor av regler som är omgärdade och bör tas bort.

När jag var kommunpolitiker i Saltvik hade man den målsättningen att man byggde och sålde ut lägenheter för att kunna bygga på nytt. På det viset hade man en ganska bra och effektiv bostadsproduktion. Detta stoppades dock senare av regelverken. Om man vill ha en aktiv bostadsmarknad, kommunalt och samhällsmässigt, så bör man ta bort dessa restriktioner. Vad som är så positivt idag är att räntenivån är så låg i vårt samhälle att det inte finns någon nytta med dem. Det här systemet kan bli aktuellt igen när räntorna går upp men just nu finns det en möjlighet till att få tillbaka pengarna samtidigt som vi kanske får en aktivare bostadsmarknad. Det skulle även göra att vi inte får någon bostadskris - det finns inte idag men som vi redan i det här skedet bör se till att inte uppkommer. Den här lagen har bara positiva effekter som jag kan se det och som sagt var finansministern själv positiv när jag gav förslaget i början på den här sessionen - dock har lagförslaget inte kommit men jag hoppas att social- och miljöutskottet ska ställa sig positiva till det. Jag tror att alla i oppositionen är för den, de flesta har skrivit på – alla hade inte möjlighet att vara närvarande när det skrevs. Jag hoppas att den kan godkännas, tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att ltl Häggblom argumentation inte riktigt håller ihop när man argumenterar kring att slopa restriktionerna skulle ha lätt till en aktiv bostadsmarknad. Jag har inte sett ett väldigt aktivt kommunalt byggande i någon annan kommun än Mariehamns stad. Nu har vi ju väldigt låga räntor och man får nästan bättre ränteförmån om man tar ett lån på en vanlig bank än om man skulle ta det via landskapet, så jag förstår det inte riktigt. Byggnationen har heller inte ökat så jag tycker att det är fel instrument att börja föra en sådan argumentation.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här är typiskt socialdemokratiskt, så fort man kommer med ett förslag så fokuserar man på en liten detalj och säger ”nej, det där fungerar inte” och så vill man slå under alltihopa. Det är ett billigt förslag som jag inte köper överhuvudtaget. Vad det ledet till är att man får igång en bostadsmarknad som idag står still. Hyreshusen säljs, kommer igång och de som får in pengar bygger nytt. När det blir låsningar i vårt samhälle så blir det inte någon nybyggnation. Jag pratar av egen erfarenhet, detta är vad som hände i Saltvik när man gjorde det.  Saltvik sålde vissa av dem och måste då betala till landskapet enligt den restriktion som fanns. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Häggblom och jag vet precis vad vi talar om och vilka hyreshus vi diskuterar som säkert obundna nu vill ha möjlighet att sälja. För socialdemokraternas del så anser vi att de privata har jättebra möjligheter, också det kommunala, att bygga med fasta lån från Ålandsbanken eller från någon annan bank där det just nu är låga räntor. Inte betyder det att byggnationen står stilla. Det är faktiskt så att det inte är brist på hyresbostäder i Mariehamn, det är snarare så att flera står tomma. Det man beskriver, att ”allt står stilla”, stämmer inte. Att sedan skapa en retorik om att vi inte skulle vara för utveckling stämmer inte heller – jag tycker vi ska hålla den här diskussionen saklig.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag ser inte vad problemet skulle vara om man får betala bort och likviditeten i landskapet blir bättre. Varför ska man ha dessa restriktioner kvar? Eftersom låneräntorna ute i samhället idag är lägre än vad landskapets lån är så är det bättre att kommunerna får den möjligheten. Sen är det upp till kommunerna att bestämma hur man vill göra och också privata. Det finns privata som har varit duktiga och byggt bostadshus med landskapslån men som sitter fast i de här restriktionerna, de personerna är kanske också villiga att bygga nytt. Tyvärr har det blivit så i bostadsproduktionen. I stan är det bara Marstad som har byggt, som är ett kommunalt ägt bolag. Pensionsbolagen har stopp på att bygga också och det är beklagligt när det blir så. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

9        Om skyldighet att anmäla viltolycka

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 9/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade lagtingskollegor, jag ser i mina anteckningar att jag hade hoppats få inleda det fjärde året med denna debatt men kommunreformsdebatten drog lite ut på tiden.

Min motion berör skyldighet att anmäla viltolyckor. Bakgrunden till den här är några uppmärksammade fall i lokalmedia där vi har sett att djur har skadats vid kollisioner och blivit lämnade till sitt öde. Omtänksamma jägare har ändå oftast avslutat djurens lidande men det har ibland blivit en debatt om vad man borde göra i de här fallen.

Vi vet att det är många djur som rör sig längs våra vägar, framför allt rådjur och ibland ser man skyltarna om att det är varning för rådjur i hela landskapet. Tydligen har vi numera också varg och vildsvin men vargarna har ännu inte krockat alltför mycket med bilar.

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati har funderat på att framföra ett förslag om att regeringen ska utreda möjligheten att införa en anmälningsplikt i samband med viltolyckor, som fallet redan är i Sverige. Det har också diskuterats om det ska vara stadgat i jaktlagen eller trafiklagen. Först talade man om jaktlagen men till exempel jag som inte är jägare tycker det skulle vara mer naturligt att det stod i trafiklagen som mer konkret berör alla personer. Alla ska följa den lagen, den är ju tvingande - om man får skämta om det.

Fru talman! Efter att den här åtgärdsmotionen kom till offentligheten så blev jag kontaktad av en person, som har insyn i problematiken, som föreslog en väldigt enkel ändring i en paragraf i trafiklagen där det skulle stadgas att det var obligatoriskt att ha en röd pinne i bilen - på liknande sätt som vi har en triangel nuförtiden. Den kunde markera platsen för olyckan så att man kan åka vidare utan problem. Jag noterade att det här också skulle kunna, på sätt och vis, förbättra informationen om anmälningsplikten. Nästa gång man besiktar bilen så ska det kontrolleras att man har både lyktor som fungerar och en triangel i bilen, som det alltid görs, och därmed även denna pinne. På samma gång kunde besiktningsmannen informera om att man är tvungen att göra de här anmälningarna, även om man inte ser vart djuret tog vägen.

Fru talman! Vi från Åländsk Demokrati ser självfallet att den här pinnen kanske borde vara orange men vi kan acceptera röd också. Jag avslutar med en förhoppning om en mycket snabb och icke-politisk behandling i lag- och kulturutskottet. Tack för ordet, fru talman!

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Den här motionen som ltl Toivonen framför tycker jag att är en bra sak, att landskapsregeringen kan utreda möjligheterna till att införa anmälningsplikt för olyckor i samband med trafik- och viltolyckor. På det här sättet kan man kanske undvika onödigt lidande för djuren, det är en human tanke och jag ser också fram emot att arbetet kan gå vidare. Sedan behöver man också beakta att det finns en försäkringstanke i det hela också, krockar man med ett hjortdjur finns det en stor möjlighet att trafikanterna själva vill anmäla det här.

Om det skall vara straffbart eller ge böter kan man diskutera senare men det kan vara svårt med bevisföringen, men det är kanske en annan fråga.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för en positiv replik. Jag tror att detaljerna angående straffpåföljd och så vidare kan kanske inte vara så stora. Man får inte gå mot röd gubbe heller och kanske det är på den nivån. Men det är bra att få den här informationen så att man vet vad man ska göra. Jag vet själv, när jag för många år sedan krockade med ett rådjur för första gången. Rådjuret sprang iväg och jag funderade på om jag skulle göra något och om jag måsta göra någonting. På det här sättet skulle det vara klart, att man anmäler och sedan är det inte mer med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och tack ltl Toivonen. Jag tycker det finns mycket gott i ltl Toivonens motion och ser vi hur det fungerar i Sverige så finns det där skyldigheter både att anmäla en olycka och att markera ut var olyckan har skett. Om jag har förstått saken rätt så är det på gång även i Finland att man åtminstone ska markera ut var olyckan har skett. Jag tror att rent etiskt är det viktigt att vi också gör något på Åland i den här saken för vi är väl överrepresenterade speciellt vad det gäller rådjursolyckor. Det är en bra motion.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för den positiva repliken. Jag tycker själv att jag alltid har väldigt kloka motioner men ni kanske inte alltid har förstått det. Den här gången har ni förstått det och det gläder mig. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Även socialdemokraterna vill minska djurens lidande och det är klart att kör man på ett rådjur och det springer ut i skogen så är det väldigt bra om jaktlaget och andra blir informerade. Anmälningen är bra och det är bra om landskapsregeringen kan utreda det.

På fastlandet är det så att blir det flera påkörningar eller olyckor med älg på samma sträcka, jag vet inte exakt hur många det bör vara, så kommer det upp en varningsskylt. Ni som har kört på fastlandet och i Sverige vet att det på skylten står att under en viss sträcka är det risk att älgar kommer ut. Man borde kanske se på det också, om det leder upp till att vi behöver varningsskyltar överallt för det går nog inte. Rådjuren springer hursomhelst och varsomhelst så då skulle vi ha skyltar överallt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för den positiva repliken. Inte ska vi börja ha skyltar där det är mycket rådjur, men det står på vissa ställen att varningen gäller hela Åland - så vi har i princip den skylten redan. Tack. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Även vi från moderat samling tycker att det här är en intressant motion och jag tror att det är bra om man undersöker och ser i lag- och kulturutskottet var det är som gäller. Det finns väl en viss anmälningsplikt idag, tror jag, men det är bra om man utreder och ser hur man gör det. Precis som ltl Toivonen så blev jag också att fundera på vem jag skulle vända mig till första gången jag körde på. Det löste sig av sig självt för det kom en annan bakom mig som kunde berätta men så ska det inte vara.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det här låter som att det kan bli en snabb och icke-politisk behandling av ärendet. Som ni sa, då vet man vad som gäller och går det via trafiklagen så får alla den informationen om hur man ska bete sig. Det är inget som är fel utan det handlar om att man ska informeras så att det går smidigare. Tack för ordet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

10      Bomarsundsbron öppningsbar

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2018-2019/

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! I budgetförslaget för 2019 finns det skrivningar om att anbudsunderlaget för Bomarsundsbron ska färdigställas, upphandling och byggstart ska ske. Problemet är skrivningen om att bron ska ersättas med en motsvarande bågbro. Om detta blir verklighet kommer det att innebära att den kommande bron över Prästösund måste byggas betydligt högre än om den görs öppningsbar. Om man i anbudsunderlaget inför en skrivning om att bron ska göras öppningsbar kan stora pengar sparas i byggandet av Prästösundsbron. Det är obegripligt att man inte ser till helheten i infrastrukturprojekt av den här storleksordningen. Det känns som man i och med detta projekt vill underminera strävandena till en fast förbindelse mellan Vårdö och fasta Åland.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet fördjupar sig i ärendet så att vi kan få en lösning som är totalekonomiskt billigare och smartare än att för minst 50 år framöver stänga Bomarsunds sund för sjötrafik vilket troligen medför att bron över Prästösund inte kan byggas på grund av de ökade kostnader en högbro innebär. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Utan att ta ställning varken för eller emot det här förslaget så skulle jag vilja ställa en fråga. Nu har bron funnits i 50 år, kanske mera, är det tänkt att båttrafiken för turister, segelbåtar och andra båtar, ska gå igenom faret i Bomarsund? Jag tror inte att faret inte är tillräckligt djupt, men jag kan ha fel. Sådana diskussioner har förts tidigare och då kan det innebära att man måste spränga upp faret, är det sådana tankar i det här förslaget?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tanken är att just fritidsbåtar, framför allt segelbåtar, skulle använda det nya faret under Bomarsundsbron. Nu är jag tyvärr inte tillräckligt påläst om hur brett det måste vara eller hur djupt. Vattendjupet finns för fritidsbåtstrafik vilket är det enda som finns i Prästösund idag. Sen flisbåten började köra södra vägen alla sina turer så finns det ingen kommersiell trafik som skulle beröras.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu nämnde ltl Lindholm att man skulle få ner kostnaderna på en bro mellan Prästö och Vårdö. Kan det bli så att det här brobygget med en öppningsbar bro ska fördyras så pass mycket så att det tar ut varandra? Och vem ska sköta den här öppningsbara bron i framtiden, sker det automatiskt? Jag ser en kö bildas när bron öppnas som inte existerar idag. Det kommer trafik från Vårdösidan till en öppningsbar bro och det är massor av båtar och då stannar det upp trafiken. Trafikflödet skulle bli lidande av det här.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Som jag ser det så kommer det innebära en avsevärt billigare investering mellan Prästö och Töftö eftersom att alla fritidsbåtar som inte har mast kommer att gå under den bron. Det är i princip bara segelbåtar som kommer att nyttja öppningsbarheten. Ser man hur stor av året som det finns segelbåtar så kommer det inte vara ett bekymmer alls av stor magnitud. Vad det gäller öppnandet så finns det redan idag teknik som gör så att det kan vara samma person som sköter både den och Lemströms kanal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag kollade upp farledsdjupen lite och nog borde det rimligtvis vara mer ändamålsenligt att hålla ett djupare far än ett grundare far. Faret som går på östra sidan om Prästö är djupare så i sådana fall tycker jag att det borde fylla en större funktion.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Det finns naturligtvis flera aspekter vad det här. Det finns även möjlighet att dra ett djupare far även på östra sidan utan att spränga något, bara sätta ut lite remmare och sådant för den kommersiella trafik som kan behöva lite djupare. För fritidsbåtsfarled så räcker Bomarsunds sund.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Det är en intressant motion tycker jag. Förra veckan pratade vi om att man vill lyfta kulturturismen som gynnar näringslivet. Vi pratar alltså om en politik som gynnar randkommunerna. Jag kan hålla med ltl Lindholm att det skulle finnas fördelar med en öppningsbar bro – helt klart, jag tycker det är intressant. Däremot har jag mina funderingar om att vänta med ett eventuellt byte av bro tills det är uträttat om det blir en fast förbindelse mellan Töftö och Prästö för att se om det klarar av det? Vad jag har förstått så är bron inte i så bra skick och utredningen om en eventuell bro emellan Prästö och Töftö är långt ifrån klar. Vi pratar inte om att bara slå upp en bro utan vad jag har förstått så måste bron mer eller mindre börja i början av Prästö och gå över hela Prästö för att klara av det här. Det är alltså inte en liten bro vi talar om.

Centern har kritiserat oss för Gripöbron men vad jag har förstått så är detta ett likadant projekt och då ska vi också tänka på alla kulturvärden som finns i Bomarsund.

Om vi väntar med den här bron så undrar jag hur man ska klara av förbindelsen över Bomarsund? Det är lite intressant. Som vi socialdemokrater brukar säga, investeringar som sänker driftkostnader och gör så att vi kan prioritera annat, det är intressant - men det måste vara hållbart ekonomiskt i sin helhet. Jag håller med ltl Lindholm angående det, helheten i det projektet måste vara kostnadseffektivt. Jag själv som är uppväxt med somrar på Bomarsund och har sett hur det har levt upp en gång i tiden. Tänk om vi verkligen skulle få Bomarsund att blomstra igen, tänk om vi skulle lyckas göra det lätt för båt-turisterna att komma in mot Bomarsund. Det skulle underlätta för näringslivet där och jag skulle se det som en näringslivssatsning. Mina funderingar kring det här, som kommer att tas upp i utskottet, är om den nuvarande bron håller att vänta tills att en utredning gjorts? Vi pratar inte om bara ett par år innan vi har en bro mellan Prästö och Töftö. Jag vet inte hur många år som ltl Sundblom har pratat om att det är dags att sätta grävskopan i marken och börja gräva på Föglö och han har ännu inte fått börja gräva. Det här tar sin tid med alla utredningar och att bygga en bro vid Prästö kommer att ta ännu längre är jag rädd för.

Jag har också funderingar på vad prisskillnaden på en fast broförbindelse och en öppningsbar. Vad ligger kostnaderna på det och hur är det med driften? Det är en stor fråga och vi får se hur djupt utskottet kan gå in i den men vi ska helt klart titta på den här motionen. Jag ser det också som en näringslivssatsning om det är möjligt men vi måste också se vad som är ekonomiskt hållbart. Vi måste även se vad som händer om vi gör bron öppningsbar men att det sedan inte blir en bro mellan Prästö och Töftö. Det är fortfarande så mycket ”om” i det här läget.

Var kommer sedan den framtida bron och vägen mellan Prästö och Töftö gå? Jag har förstått att det även kommer att behövas en helt ny vägsträckning. Det går inte att börja drömma om att ha en bro mellan Prästö och Töftö där nuvarande färja går utan då måste man även planera en ny väg genom Prästö. Jag tror att det här är ett ganska stort projekt ännu. Projektet är intressant men jag funderar på om det är rätt tid just nu.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman och tack ltl Winé. Vår tanke med den här motionen är att byggs en bågbro i Bomarsund, i sundet mellan Bomarsund och Prästö. Nuvarande bron är byggd på femtiotalet, det betyder att vi skjuter fram en ny bro som förhoppningsvis ska hålla lika länge. Bygger man den då fast, ej öppningsbar, så betyder det att den dagen som det finns en politisk majoritet och vilja att gå vidare med en bro i följande sund så är man helt enkelt tvingad att bygga den, som ltl Winé säger, så hög att den går över halva Prästö. Detta betyder att den också blir så dyr att den aldrig kommer att byggas. Man måste tänka lite längre. Bron blir naturligtvis dyrare, jag har inga siffror - men utskottet får gärna titta på hur mycket det skiljer. Totalt sätt, om man har en vilja att förverkliga båda projekten, blir det garanterat billigare att göra såhär.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Finns det tro, finns det vilja. Vi måste se hur vi ska gå vidare med den här frågan. Vad jag har hört, när man pratar om en bro, så ska det ändå dras en ny vägsträckning. Det var en som sa till mig ”men Göte, vi kommer inte ens att kunna ha bron där för vägdragningen göras annorlunda - och kan inte dra därigenom då det är ett fornminnesområde och där kan vi helt enkelt inte få ner en väg.” Hela projektet är så infekterat och stort så det behövs tittas på ordentligt och då uppstår frågan igen, har nuvarande bron tid att vänta på svaret?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Jag tycker att ltl Winé problematiserar lite väl mycket. Det som vi har önskat med den här motionen är att sätta upphandlingen så att bron kan göras öppningsbar. Om man inte gör det så är det samma sak som att säga att man inte vill, oberoende av ekonomiska tillgångar, en bro över följande sund. Det är något som vi i oppositionen inte kan omfatta då vi från flera partier har drivit att vi vill ha en fast förbindelse till Vårdö, då är det naturliga att det skulle vara en bro över följande sund och den blir otroligt mycket dyrare om den ska, som jag hört exempel på, vara 27 meters segelfri höjd. Det säger sig självt att en sådan bro byggs aldrig.

Ltl Göte Winé, replik

Jag håller med dig, ltl Lindholm, en sådan bro byggs aldrig. Därför har funderat över hur vi ska komma vidare? Jag blir lite rädd då man tänker på hur många gånger man har gått in för att göra ändringar men sen kommer det en ny regering som säger att det inte blir något. Ska vi lägga till miljoner för en öppningsbar bro innan man vet att nästa projekt går iväg? Då kan vi ha trampat i klaveret. Centern har kritiserat oss hur många gånger som helst över vansinnesprojekt – som man ansåg att Gripöbron var. Samtidigt är det en driftkostnadsinbesparing som vi får kritik för. Nu ska vi göra tvärtom, vi ska börja med en del och sedan glömma bort helheten. Är det då inte bättre att vi väntar och ser? Men den stora frågan är om bron håller så länge, det måste vi veta först.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Winé har helt rätt när han säger att hållfastighetsinspektioner visar att Bomarsundsbron är i ett sådant tekniskt skick att den behöver bytas ut så snart som möjligt. Därför har man ändrat placeringen i prioriteringsordningen om vilken bro som behöver åtgärdas först. I samband med det finns det ett grundarbete som är gjort som visar att en öppningsbar bro blir tre till två gånger dyrare över tid än en fast bro. I det här läget tror jag det är helt rätt att man går in för en fast bro över Bomarsund. Det finns också andra aspekter som talar för att det egentligen är den enda framkomliga vägen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, minister Nordberg. Det var det jag hade förstått i budgetanförandet när det nämndes att det är en prioritering som görs baserat på brons skick. Vi vet hur det gick tidigare med Vårdöbron, brådska på slutet. Vi måste se till att vi tryggar den tunga trafiken till Vårdö och samtidigt se till helheten redan nu och inte vänta för länge för att se över nästa steg. Vi har det övergripande ansvaret. Tack för förtydligandet, minister Norberg.

Minister Mika Nordberg, replik

Talman! Förutom det måste vi komma ihåg att det största intresset kanske trots allt är det kommersiella när det gäller farleden. Vi har en officiell farled där även fraktfartyg kan trafikera i Prästösund, där Töftöfärjan idag trafikerar. Det betyder att även fast vi bygger en öppningsbar bro över Bomarsund och en låg bro, om man vill det i framtiden, så har man fortfarande inte löst problemen för fraktfartygen - även för segelbåtarna så finns det ett antal utmaningar. Om man bestämmer sig för en bro i framtiden över Prästösund så kan man referera till att man i Finland har byggt en 25 meter hög bro som är 650 meter lång för cirka 20 miljoner. Jag tror inte det är där projektet i sådana fall skulle stupa i framtiden.

Ltl Göte Winé, replik

Tack för förtydligandet. För en enkel lagtingsledamot som enbart äger två roddbåtar så är det inte så lätt att veta hur faren går. Däremot kan jag säga att vi kan pressa de kommersiella lite och jag skulle inte bli så svettig av det. Jag vill hellre se en helhet och, framför allt för oss landkrabbor, ett bra sätt att ta oss fram på land - att trafiken för de som pendlar att löper på. Jag vill inte att man väntar länge och att det sedan inte blir något av det hela. Vi har ett ansvar till marktrafiken, att jag är en romantiker och drömmer om turismen och att få Bomarsund att leva upp igen är en annan sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Winé nämner Bomarsund vilket är det mest elementära vad gäller den här bron. Nu har kulturavdelningen till och med gjort utgrävningar för att man ska kunna bredda vägen och lägga till cykelväg till den planerade nya bron. Den är på det viset accepterad på ett helt annat sätt. Det är lite förvånande att centern vill riskera trafiken ut till Vårdö genom att stoppa den planerade bron - med tanke på viktbegränsningar och annat.

Jag tror man behöver tänka på Bomarsund som ett område, jag bor själv i Lemland och är van vid att stå i kö på grund av en öppningsbar bro och det blir långa köer. Vill man ha bilköer på sommaren genom hela Bomarsunds fästningsområde? Nu håller vi på att planera ett besökscentrum som ska bli en upplevelse för besökare men man skulle då uppleva bilköer i fästningsområdet.

Ltl Göte Winé, replik

Men, minister Asumaa, vi ska inte se problemen - vi ska se möjligheterna. Tänk vilken möjlighet för näringslivet att sätta upp en glasskiosk i Prästö så besökarna kan köpa och äta glass när de ser på segelbåtarna som far förbi, liksom i Lemström. Detta kan gynna företagandet i vår lilla kommun och jag ser därmed möjligheter med att det blir ett eventuellt stopp. Det utvecklar kanske även andra möjligheter för Bomarsund som område. Istället för att problematisera kan vi se möjligheterna. Men det är sant att det riskeras ett litet stopp men det är ett fint område och därmed har det möjlighet att utvecklas ännu mer. Stoppet är inte bara negativt utan också positivt.

Vad som gör mig orolig är om vi bygger ut och etapp två, den andra bron, uteblir. Är det då värt pengarna? Jag tycker det skulle vara jättefint att få båtturismen genom Bomarsund.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Visst är det fint med en glasskiosk men jag tror inte att de blir så glada när man missar färjan från Hummelvik ut till Brändö och så vidare. Som sagt, av erfarenhet, så kan det hända att man står en timme och äta glass vissa dagar på sommaren. Det har också konsekvenser för miljön, bilar i kö och igång – så inte vet jag hur hållbart det är sista slutligen. Det viktigaste är att vi säkrar trafiken till Vårdö så att det inte blir viktbegränsningar. Vi har en ny stor bro som klarar dem och bygger vi då en bro där man begränsar vikten så kanske de kommersiella aktörerna får begränsa sin handel.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, minister Asumaa. Jag håller med. Det är jätteviktigt att vi ser till att det finns tillräckligt med landtrafik så att man kan ta sig dit, även för den tunga trafiken. Det är inte bara Vårdö utan det är hela norra skärgården som kräver att vi har broar som håller dit. När jag läste motionen drömde jag iväg. Jag fick en vision om hur detta skulle kunna hjälpt till att utveckla turismen, framförallt om vi lyckades styra in alla fritidsbåtar via Bomarsundsområdet. Den här frågan skulle antagligen gynna Sund mer än Vårdö, för det skulle tvinga in båtturismen genom Sund. Men i första hand är det viktigt att det finns vägtrafik ut till våra kommuner vilket är landskapets ansvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Ltl Winé tog i slutet av anförandet upp helhetsgreppet vilket kanske skulle vara det viktiga i området, om man tänker på all kultur som finns där. Man borde ha ett helhetsgrepp, hur kan man komma fram och kanske försöka undvika en del av fästningsområdet? Det kanske skulle kunna vara möjligt och även kunna vara en vinst både för fästningsområdet och för trafiken. Jag tycker att helhetsgreppet är viktigt att ta i den här frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Sundblom, det är jätteviktigt att man får en helhet och hur man går vidare i den här frågan. Jag tror att jag har sett tre olika förslag på vägdragningar, om den ska gå igenom bomarsundsområdet eller om den ska gå runt. Det finns olika diskussioner om det och jag tror inte man är i mål än. Var ska då nästa bro gå? Jag är orolig att det bli en helt ny sträckdragning. Jag tycker det är fint när det går igenom kulturområden så att man får uppleva det utan att måsta gå helt runt det. Hur man gör och hur man väljer att gå vidare med det är en viktig sak. Helheten ses över och vill man göra bron öppningsbar så behöver man titta på vad nästa steg vidare är eller bestämma att man gör den öppningsbar för turismen. Det är inte hållbart ekonomiskt även om det skulle vara bra för kommunen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

11      Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort

Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s

Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019

12      Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-6

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

Båda ärenden tas upp till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 21 november 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil