Plenum den 20 november 2012 kl. 09.30

Ljudinspelningen saknas.

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 20 november 2012 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Budget för landskapet Åland 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)

Budgetmotionerna nr 1- 45 (BM 1- 45/2012-2013)

Plenum slutar 98

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Remiss, fortsatt behandling

1        Budget för landskapet Åland 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)

Budgetmotionerna nr 1- 45 (BM 1- 45/2012-2013)

Diskussionen avbröts vid gårdagens plenum. Kvar på talarlistan i den inledande allmänna diskussionen om den ekonomiska politiken, självstyrelsepolitiken och liknande övergripande frågor står: lagtingsledamöterna Wille Valve, Danne Sundman, Harry Janson, Katrin Sjögren, Brage Eklund, Gunnar Jansson, Torsten Sundblom, minister Gun-Mari Lindholm, lagtingsledamöterna Mats Perämaa, Roger Slotte och vtm Viveka Eriksson.

Jag vill upprepa att talmanskonferensen rekommenderar tidsbegränsningar och att dessa nogsamt bör följas.

Diskussion.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Tillåt mig inleda med ett budgetcitat från en känd statsman ”Det är uppenbarligen en budget, det finns mycket siffror i den”. Den som sa det var George W. Bush, USA:s 43: e president, för övrigt med Ålandskoppling via Ålands fredsinstitut.

Jag tänkte börja med några övergripande frågor, främst samhällsservicereformen. Det är bra att de separata arbetsgrupperna har börjat arbeta och att det finns en tidtabell för arbetet. Vi moderater ser samhällsservicereformen som ett långsiktigt och ambitiöst arbete för Ålands bästa. Vi har jobbat och kommer att jobba hårt för att ge ålänningarna ett gott samhälle med kostnadseffektiva tjänster och ett samhälle där du som ålänning kan känna att du har möjlighet att påverka ditt liv. Det offentliga Åland vi ser idag behöver ses över. Den bärande principen i det här arbetet bör fortsättningsvis vara att ha medborgaren i fokus och få bästa och tillgängliga service för varje skatteeuro.

Anslaget om 100 000 euro för arbetsgrupperna behövs för reformens framskridande. Vad gäller reformen långsiktigt, tror jag inte på principen att styra över ännu mera medel till krisande kommuner. Det har vi prövat. Problemet är inte att en del kommuner idag är fattiga medan andra är rika, problemet är de strukturer vi i denna sal har skapat för samtliga 16 kommuner.

Vi har sammantaget stiftat lagar som ställer stora krav på små kommuner, rättssäkerhet, sociala förmåner, undvikande av jävssituation. Våra kommuner, stora som små, har idag svårigheter med att uppfylla dessa grundläggande, lagstadgade skyldigheter gentemot sina medborgare. I en kommun kan det handla om att man har en svårt rörelsehindrad medborgare, en enda drogmissbrukare eller tre inflyttade på De Gamlas hem i Jomala, vilket räcker för att stjälpa kommunens budget eller leder till att kommundirektören måste permitteras eller att skatteöret måste höjas. Det är dessa strukturer som är problemet, att en del kommuner är fattiga är bara symptomet. Och detta problem måste lösas så att medborgaren fortsättningsvis får god samhällsservice och upplever sig ha goda möjligheter att påverka den.

Kära kolleger! Ställer man dagens situation på sin spets kunde man säga att när en kommun börjar ha 40-50 medborgare som på riktigt bor i kommunen, då bästa kolleger, börjar vi snacka virtuella kommuner – innan ens den digitala agendan är färdig.

Jag går därefter över till lagtingets huvudtitel 41. Några kommentarer. I 2013 ingår anslag för utvecklingsprojekt för e-demokrati. Det är jättebra att lagtinget sätter bollen i rullning, samtidigt kan man inte nog understryka vikten av att samordning mellan lagting och landskapsregering behövs för en kostnadseffektiv satsning.

Angående lagtingets externa verksamheter vill jag betona att ska vi få något gjort, utveckla självstyrelselagen, riva gränshinder, förenkla för våra företag, då behöver vi resa och träffa folk. Det är den externa politikens livsluft, men detta bör göras med sunt förnuft. Det finns t.ex. inget som talar för att vi här måste åka businessklass inom Europa. I vissa sammanhang med återkommande möten kan det vara värt att man först etablerar en kontakt, sedan kan man med tiden övergå till videokonferens. Ett exempel är Finlands Nordiska rådets delegationsmöten i Helsingfors, som ibland bara varar en timme. Här jobbar vi med att ta videokonferenser mera i bruk.

Att revisionsverksamheten kommer igång innebär en del utgifter för lagtinget. Det är OK, men otroligt viktigt att lagtinget följer hur dessa utgifter utvecklas i 2014 års budget. Om vi jämför med moment 42.25 ser vi att gamla revisionsbyrån ännu finns kvar under 2013, det behövs för en smidig övergång till den nya revisionsmyndigheten. Det är bra att anslaget kan anpassas till det faktiska behovet, dvs. minskas, när den nya lagstiftningen kan börja tillämpas.

41.01.01 Lagtingets verksamhetsuppgifter, varför ökar de med nästan 70.000 från bokslutet 2011? Detta är en allmän höjning som motiveras av att anslaget har stått mer eller mindre stilla under ett antal år. Lagtinget har av hävd haft ett extrautrymme för att inte behöva begära en tilläggsbudget av sig självt. Detta extrautrymme brukar sen till stora delar inte användas, utan betalas tillbaka i budgeten. Av hävd är detta inte en fråga för FNU att överväga, utan för kanslikommissionen. Jag riktar mig därför till kanslikommissionen på denna punkt.

Jag anser att vi i lagtinget, som självstyrelsens högsta beslutande organ, bör visa vägen i spartider. Ålands delegation i Nordiska Rådet minskar nu på eget initiativ sin budget med 3 000 euro, eftersom vi bedömer att vi kan minska detta utrymme. Om ett år, när vi sett hur BSPC-medlen används med det nya upplägget för BSPC kan vi möjligen också göra en liknande minskning för BSPC. Min fromma förhoppning är att lagtinget tar bort alltför uppenbart extrautrymme ur sin budget. För hur kan vi minska om vi inte själva visar vägen?

Några ord ännu om utvecklingsprojektet E-demokrati. Om vi i lagtinget går in för att ersätta de stenografiska protokollen, hur bevarar vi då dessa värdefulla ord för framtida generationer, forskare eller släktingar som vill veta vem som sade vad?  Svaret är att det länge efterlysts ett system med sökord, så att man med lätthet kan se vem som har sagt vad elektroniskt. Detta systemskifte understöder jag å det varmaste, som ett led i att öka tillgängligheten på information för den upplyste medborgaren. Man kunde också nämna att Europaparlamentet helt övergått från protokoll över vem som sade vad till videoinspelningar. Detta anser jag dock inte är en vettig väg framåt, våra anföranden bör bevaras också för framtida generationer, forskare och släktingar och då behövs de också i textform.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Trots att moderaterna och Ålands framtid är de partier som står längst ifrån varandra när det gäller kommunsammanslagningar har vi ändå en gemensam syn när ledamot Valve säger att problemet är de strukturer som vi har skapat här i lagtinget. Det håller jag helt och hållet med om. Det krav, den byråkrati, att vi kopierar lagar från Finland som exempel som är anpassade för mycket, mycket större förhållanden än Ålands, ta integrationslagen som exempel, att kommunerna också ska påföras en aktiv roll där, det är någonting som sakta men säkert gör att de små åländska kommunerna inte fungerar mera, att man också undergräver ekonomin på det sätt som man gör i det här budgetförslaget. Allt det här, strukturerna och den försämrade ekonomin leder till att vi inte kan hålla de åländska kommunerna på sikt. Jag menar att det lokala engagemanget och de ekonomiskt välskötta kommunerna är någonting vi måste värna om.

Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Det var många grejer i en replik, men jag tackar för stödet i synsättet på strukturerna. Jag delar inte ledamot Anders Erikssons resonemang kring integrationslagen, men det är en alltför lång fråga för att gå in i budgetsammanhang. Jag värnar också om det lokala engagemanget och särskilt det som finns i tredje sektorn. Om vi lyfter upp en kommun som Sottunga som ett exempel där det onekligen finns ett starkt engagemang i tredje sektorn, är det vettigt att hela kommunverksamheten bedrivs med ideella krafter, dvs. att kommundirektören permitterar sig själv och gör budgeten färdig på sin fritid? Jag tycker att vi kan ge ålänningarna bättre än så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! I motsats till Europaparlamentet är Ålands lagting en lagstiftande församling. Därför har det som sägs här i salen betydelse inte bara för släkt och forskare utan för advokater och domstolar. Vi stiftar lagar och domstolarna ska tillämpa lagarna. Det som anförs i Ålands lagting är en tolkningskälla, det är knappast en primär sådan, det kan vara en sekundär sådan, men säkert i tredje led. Därför ska vi nog slå vakt om det som sägs här när vi ändå stiftar lagar som ska gälla för andra och tillämpas av andra.

Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Ja, det gäller inte ledamot Janssons resonemang. Jag anser att Europaparlamentet också är en lagstiftande församling som stiftar lagar som domstolarna måste följa, men jag landar på samma konklusion som ledamot Jansson, att vi ska värna om ordet i denna sal. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill bara säga att jag kanske går något över den rekommenderade tiden på fem minuter, men jag kommer å andra sidan att inte vara här de följande dagarna onsdag och torsdag, eftersom jag är på PAFs strategimöte i Stockholm i dagarna två.

Jag vill säga lite allmänt om budgeten, lite om de motioner som har kommit in med anledning av att jag inte kommer att delta i debatten de kommande dagarna och sedan en detalj sak i budgeten som jag gärna ser att finansutskottet tittar lite extra på.

När det gäller budgeten och ekonomin i stort så sällar jag mig till den skara som ger regeringen betyget godkänt för budgeten. Den följer i stort ritningarna från omställningsbudgeten trots att förutsättningarna har försämrats ytterligare. Inkomsterna har gått ner, men ändå har man rett upp det någorlunda och gått halvvägs i skillnader, vilket är bra jobbat.

Ekonomin i landskapet kan man likna vid en jumbojet. 2008 tappade jumbojeten fart och motorerna stannade mer eller mindre och ett tag var jumbojeten på väg att störta, den var i fritt fall. Kabinpersonalen och personalen i cockpit framför allt, förstod inte riktigt allvaret i situationen och rev inte tillräckligt i spakarna, styrde inte på rätt sätt. Det blev ett passageraruppror i oktober 2011, det kom nya piloter och nu är man vid spakarna och förhoppningsvis kommer man att landa jumbojeten mjukt, som sämst med en buklandning, eventuellt hinner man till och med få ut landningsställena.

Innan vi har fickorna tomma och inte har något kvar vare sig i kassa eller utjämningsfond måste vi få budgeten i balans. Det är att jämställa med en lyckad nödlandning av jumbojeten. Dit är vi på väg och jag stöder den utvecklingen. Den är inte lätt och jag vill säga till de piloter som nu sitter vid spakarna att man ska lycka till. Man behöver allt stöd man kan få. Att sträva till vitsordet VG är kanske fel i de här tiderna eftersom det gäller vitsord för inbesparingar.

Det är viktigt att ha en balans mellan inbesparingar och stimulans och framför allt att inte skada med de inbesparingar man gör utan spara så lindrigt som möjligt. Nu sprider man ut inbesparingarna på det egna fögderiet, man ger lite åt kommunerna och lite åt ålänningarna och det är en bra väg att vandra tror jag, för att sitta så stilla som möjligt i båten. Det är ungefär som att köra rally, man har en fot på bromsen och en på gasen. Jag som kan det här med pedaler och fötter kan säga att det är så man måste köra nu. Man måste både bromsa och gasa och det tycker jag att man gör i den här budgeten. Man har trots att man sparar många nya tankar och funderingar om strukturförändringar. Det om budgetekonomin rent allmänt.

Sedan vill jag kommentera några motioner. Det är alltid intressant att läsa alstren som kommer i motionsfloden. Jag föraktar inte det engagemanget, tvärtom är det av stor vikt i det parlamentariska arbetet och man bör också i utskottet ge de här motionerna den respekt de förtjänar. Vissa av dem förtjänar rätt så stor respekt. Det är många goda idéer och det kan vara frön som vi tillsammans kan plantera och låta växa. Sedan finns det givetvis dem som kanske inte förtjänar så mycket respekt, men jag ska inte kategorisera dem.

Några kommentarer när det gäller liberalernas motioner. Man måste förstå att man inte själv kan bestämma kortruttstidtabellen, som man gärna vill göra i många liberala motioner. Det finns något som heter rättssäkerhet, det finns något som heter vägplan, miljökonsekvensbedömning, miljötillstånd, vattenlag och miljölag. Man måste inse att det tar tid att få lov att göra dessa satsningar. Det var inte som det var förr, att man i princip kunde ta spaden i handen och fara ut och börja. Trots att vi alla är överens om vad som ska göras så tar det ändå tid att få lov att göra det.

Sedan tycker jag en liberal motion är särskilt intressant, att sälja travbanan. Där tycker jag att utskottet kan bekanta sig med vad det skulle innebära och kanske gå lite på djupet med den motionen. Det kanske kan utveckla anläggningen och hästsporten ytterligare. Vad jag har förstått så finns det intressenter som också är beredda att köpa den. Det är intressant.

När det gäller Ålands framtids motioner finns det också där viktiga frågeställningar, men när det gäller t.ex. den här med språket och byggbestämmelsen tror jag att man har missförstått saken en aning. Vi är väl alla eniga om att givetvis ska vi ha svenska byggbestämmelser kvar. Vi måste bara manövrera oss innanför självstyrelselagens nuvarande behörighetsfördelning. Det tror jag inte är något problem.

Sedan tänker jag tillbaka på den ideologiska föreläsningen som jag och flera med mig i regeringsblocket fick häromsistens, vad borgerlighet är och vad det inte är. I den replikrundan utspann sig ett löfte från Ålands framtid att man i budgetdebatten skulle komma med realistiska, specifika och genomförbara inbesparingar och det inser jag nu att man har svikit. De inbesparingar som man nu kommer med är kraftigt tillyxade. Så här kan man inte bedriva ekonomisk politik. Vi är ett finsnickeri, det görs med täljkniv, stämjärn och det sista kanske med sandpapper, inte med en motorsåg utan ljuddämpare och ovass kedja som drar snett, som Ålands framtid nu gör.

Att ytterligare dra ner på ÅHS som redan har dragit ner trots budgetunderskott och säga att vi måste ha de här pengarna till sjukdomskostnadsavdraget. Vad ska man dra av om det inte finns någon vettig sjukvård om man är sjuk. Nog är det väl det viktigast av allt att vi satsar på ÅHS, det är ändå kärnan för de sjuka människorna.

Sedan vill man ta bort över 70 platser i gymnasieskolan, i dessa tider när vi har ungdomsarbetslöshet. Det är totalt oansvarigt, tvärtom borde diskussionen föras om vi för att minska ungdomsarbetslösheten ska ge flera studieplatser åt ungdomarna. Inte kan man ta bort 70 platser rakt upp och ner med motorsågen utan att tänka efter. Här måste jag säga att jag är lite besviken. Jag hade sett fram emot Ålands framtids realistiska och specificerade inbesparingsförslag.

Fru talman! Till sist gäller det en detalj i budgeten, som jag gärna vill nämna. Det är på sidan 56 under kansliavdelningen, men jag tror att det är infrastrukturministerns ansvarsområde, nämligen 43.27.41 Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnyelsebara energikällor. Den här har nu på grund av väntandet på feed in-tarifferna blivit ett problem. När man tog bort acciskompensationen så skulle vi själva ordna det och det har vi inte gjort och det har stannat på flera nivåer så att vindkraftaktörerna har drabbats. Samtidigt står vi i fina middagstal och pratar om hur viktigt cleantech är, hur viktig vindkraftbranschen är osv. Vi får inte låta det här rinna ut så att befintliga satsningar drabbas. Jag tänker på de kapitalister och framför allt de ålänningar som i andelslag har satsat och byggt befintliga anläggningar. Jag förstår att landskapsregeringen har vilja att lösa det här, men det kanske behövs råg i ryggen från finansutskottet. Jag ber därför att finansutskottet ytterligare bekantar sig med det här så att de kan reda upp detta så de kommer ur det utan skada och inte med en värre skattenivå än vad man har i motsvarande regioner runt om oss. Tack fru talman!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamoten Sundman säger att det finns en rättssäkerhet när vi ska bygga kortrutt. Visst finns det det. Samtidigt har jag alltid trott att obunden samling alltid varit för att bygga kortrutt så snabbt det bara går och velat skjuta på det projektet, men här anar jag att de sätter sig i famnen på dem som strävar bakåt. Det må vara det, men det är säkerligen så att det går fortare att jobba på särskilt ett område, vi kan inte jobba på hela paletten på en gång.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I den här regeringen sitter vi inte i famnen på varandra, det har vi inte tid med, vi strävar alla framåt. När det gäller kortrutt har vi pratat om det tidigare, det är inget alternativ att göra om befintliga turlistor med befintliga fartyg och hamnar som det är panik med tack vare att annars blöder vi med fyra miljoner per år. Det är inget alternativ att börja med kortrutt 1.1.2013, men så fort som möjligt, det är vi överens om. Man måste beakta de processer som måste ske annars kör man över markägare och man kanske gör fel saker om man inte också har den övergripande planeringen på gång. Nu jobbar man på helt rätt sätt. Man går vidare i detalj på de satsningar, man är säker på vad som ska göras samtidigt som man tar tag i den övergripande planeringen. Om man fortsätter som man gör nu så blir det bra och det blir så fort som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Om jag förstår jumbojetsnacket rätt så landar det ändå tydligen i att man ska ha en budget i balans. En budget i balans har vi också pratat om hela tiden. Enda sättet om man är lite matematiskt begåvad, att få en budget i balans 2015 är att man skär ner på verksamhets- och konsumtionsutgifterna med fem procent. Att bevara köpkraften ute i det åländska samhället, det var ltl Sundman och jag helt eniga om så länge ltl Sundman var i opposition, men nu har han en helt annan åsikt. Det är också intressant. Igår sa ltl Sundman att vi har kopierat de obundnas motioner, det hörde jag att det morrades om, men nu är de helt galna.

Tittar vi på sjukvården, menar faktiskt ltl Sundman på fullt allvar att den åländska sjukvården skulle gå under för att man sparar en procent på konsumtionsutgifterna? På Island, i den ekonomiska krisen, sparade man 32 procent på universitetssjukhuset i Reykjavik på ett år och ändå fungerade vården bra. Jag tror att det finns utrymme också inom vården att ha en ekonomiskt bra och effektiv vård. Tror inte ltl Sundman det?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller köpkraften vet vi att den åländska köpkraften är väldigt god. Om man vill gynna köpkraften ska man göra som i Sydeuropa och överhuvudtaget inte ha några skatter. Nå, vart hamnar vi då? I en skuldfälla. Då drabbar det köpkraften när vi är där Grekland och Spanien är idag, när de inte har haft förstånd att se till att budgeten är i balans. Det är precis tvärtom mot vad ltl Anders Eriksson säger. Nu tar vi ansvar för köpkraften när vi långsiktigt ser till att vi inte skuldsätter oss.

När det gäller att kopiera obunden samlings motioner så de bra motionerna är en ny kopia man har tagit. Man har tagit näringsministerns idé och satt den i en motion, men det är fullt tillåtet. När det gäller sjukvården så visst, kan man spara ytterligare på sjukvården, men det gäller att få en balans i att försöka minimera skadeverkningarna av besparingarna, om jag säger så. Den balansen uppnår man nu om man lyckas få ÅHS innanför den tighta ramen som vi har satt. Om vi ytterligare ska ta bort kan det nog bli stora problem. Det tar vi ansvar för, men det verkar inte Ålands framtid göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Några ord om förnybara energikällor och produktionsstöd för dem. Ltl Sundman valde att inte nämna att vi har en budgetmotion om detta ämne. När staten gick in för att ta bort skattelättnader för produktion av förnybara energikällor så betydde det att statskassan fick in mera pengar också, det betydde skattehöjningar förstås för då producerades energi på det här sättet. Staten gick in för inmatningstariffsystemet istället, men skattehöjningen kom i statskassan vilket medförde att den finns med i klumpsumman, avräkningsbeloppet, för oss.

Det som landskapsregeringen nu föreslår är att man inte mera 2013 budgeterar medel för denna kompensation, för den skattehöjningen. Här sparar landskapsregeringen 500 000 och balanserar delvis på bekostnad av produktionen. Jag kommer att ta upp frågan i ett anförande, men jag vill ha ett svar på varför man accepterar skattehöjningar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det gör man inte utan som det står här i budgeten så har man inte redskap att reda upp det här retroaktivt, det kräver lagstiftning. Pengar finns i de reserverade anslagen, men det är viktigt att finansutskottet bekantar sig med det här och agerar lite brygga mellan landskapsregeringen och aktörerna så att oron stillas och vi kan ge tydlig vägkost till regeringen, vad lagtinget anser. Jag tror att vi är eniga kring det att våra aktörer ska gå skadefria ur det här som vi inte kunde förutspå när det begav sig när vi tog lagstiftningen, hur det skulle de facto dra ut på tiden och för det andra inte lösa sig med alternativet som det har löst sig för de aktörer som finns i Finland.

Jag håller helt med ltl Perämaa om skattenivåerna, det blir extra tokigt att våra aktörer och konsumenter får mera skatt, men vi får ändå inte del av den lilla biten av kakan. Det är väldigt viktigt för aktörerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman och tack ledamoten Danne Sundman! Jag tar lite fasta på den produktionsbaserade ersättningen för el som produceras med förnybara energikällor och tro det eller inte, men här är det faktiskt inte ekonomin som är bekymret. Det finns således medel att utbetala stödet för 2011. Problematiken ligger i det att notifieringsprocessen i Bryssel som måste ske förrän stödet kan utbetalas, inte har verkställts. Vi fick indikationer redan i våras att så skulle ske och när jag talade med ansvarig tjänsteman för en vecka sedan så kan man inte ge ett besked från Bryssel när notifieringsprocessen är klar. Det är den som är förutsättningen för en utbetalning. Jag delar helt ledamot Danne Sundmans synpunkt på att våra vindkraftsutövare inte ska belastas för den här problematiken i EU.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om det. Nu gäller det bara att man reder upp retroaktivt och om det behövs, vilket jag inte heller tror, ger tilläggsmedel. Vi måste vara beredda att stå för vilka löften vi har gett och som sagt se till att alla aktörer och alla tusentals ålänningar, som har satsat i vindkraft, går skadelösa ur den här problematiken, som beror på juridiska knyppligheter vid behörighetsfördelningen sist och slutligen. Jag hoppas att det här löser sig på bästa sätt.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! God morgon bästa kollegor! Jag kommer i mitt första inlägg idag att kommentera några grundläggande aspekter i det åländska autonomisystemet. Euro och cent är viktiga, men lika viktigt för mig är att slå vakt om självstyrelsesystemets långsiktiga hållbarhet.

Efter att nyligen besökt den tyska ön Sylt värdesätter jag i ännu högre grad än tidigare det åländska nationalitetsskyddet med dess olika hörnpelare.  Tänk att verka som politiskt ansvarig för ett ö-samhälle där särskilt de yngre generationerna är tvungna att flytta eftersom de inte har råd att konkurrera med euro-starka köpare utifrån. Ibland med inslag av spekulanter vars långsiktiga vinstmål ytterligare driver upp fastighets- och markpriserna.

Det är inte lätt att skapa det perfekta samhället och inte heller vårt eget jordförvärvsskydd är till alla delar bäst för alla och envar vid varje tidpunkt, men sammantaget är denna del av vårt nationalitetsskydd en garant för att vi aldrig till fullo kan råka ut för Syltbornas upplevelser. Med ordvalet ”till fullo” avser jag det faktum att den åländska prisnivån som bekant ändock är hög om vi beaktar den egna befolkningens storlek.

När det gäller nationalitetsskyddets utveckling är det väl ingen större överraskning att vi inom centern sedan länge känt frustration över att arbetet med Gun Carlson-kommitténs arbete fortfarande, efter alla år som gått, ligger kvar på tjänstemannanivå. För egen del är jag fortfarande övertygad om att det bästa vore att tillsätta en ny parlamentarisk kommitté som vägledare och referensgrupp för det tjänstemannaarbete som nu redan pågått i två års tid.

Bästa kolleger! Det är av största vikt att vi ifråga om nationalitetsskyddet har en i princip total enighet om hur mekanismerna ska hanteras på lång sikt. Striden inom den förra regeringen där liberalerna valde att köra över centerministrarna ifråga om det s.k. strandvillkoret, finns säkert i färskt minne hos oss alla. Det är inget bra exempel på hur vi ska hantera självstyrelsens grundpelare.

Fru talman! För Åländsk center är det nu hög tid att Ålands politiska inflytande inom EU tryggas genom en egen plats i Europaparlamentet. Likalydande tongångar har vi hört från denna talarstol gång på gång under de senaste snart decennierna, under snart 20 år av EU-påverkan.  Lagting efter lagting har krävt och agerat men hittills har framgången uteblivit. Finland har å sin sida gett det ena löftet efter det andra om hur landet ska verka för Ålands ”rättmätiga krav” på EU-nivå. Vi ålänningar har visat upp ett enormt tålamod med tanke på hur EU-medlemskapet påverkat både vår vardag och samhällsekonomi.

Fru talman! Idag vet vi att alla andra vägar till en åländsk parlamentsplats är och förblir stängda förutom en enda, Finlands s.k. nationella kvot, dvs. det antal platser landet tilldelas inom ramen för unionsfördraget.

EU är idag ett samarbete där djungelns lag tycks styra mycket av handlandet. Jag tänker i första hand på den senaste tidens alla räddningspaket, hur många parter av euro-länderna gjort sig skyldiga till närmare 60 fördragsbrott vid hanteringen av sina ekonomier. Betänk därtill hur euro-gruppens hela räddningspaket till Grekland m.fl. har tagits på sådana grunder som strider direkt mot flera av EMU-fördragets grundläggande principer.

Samtidigt har EU-kommissionen inte dragit sig för att dra lilla Åland inför EU-domstolen och hota med rättsliga repressalier medan samma byråkrater låtit de stora elefanterna dansa på ett sätt som nu hotar att få hela EU-bygget att rämna.

Vi ålänningar måste, fru talman, erhålla det jag väljer att kalla för ett ”politiskt försvar” som komplement till den rätt att försvara oss inför EU-domstolen som vi uppnådde i samband med Lissabon-fördraget 2010. En plats i Europaparlamentet är helt avgörande för Ålands del, särskilt i ett läge där Svenska Folkpartiets möjligheter att upprepa Carl Haglunds framgång i senaste EU-val måste betraktas som ringa.

Under Ålands snart 20 år av EU-medlemskap har Europaparlamentets makt sakta men säkert förstärkts, nu senast via Lissabon-fördraget med stärkt inflytande på ett 40-tal nya rättsområden. Det är denna demokratiska församling autonoma Åland behöver och i den ska vi ha en egen på förhand garanterad plats.

Fru talman! Inom kort får lagtinget Kroatiens anslutningsakt till EU på våra bord. I och med att vi har den tyvärr trista erfarenheten att Åland lyckas påverka sin EU-position enbart i situationer där vi haft någon form av förhandlingsutrymme, finner vi det från centerns sida nödvändigt att i samband med Kroatien-frågans behandling åter aktualisera kravet på en åländsk EU-plats. Från centerns sida hoppas vi att ett samlat lagting ser lika allvarligt på frågan. Tack!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack kollegan Jansson för ett gott inlägg i den högre allmänpolitiska internationella nivån med Ålands plats i sammanhanget väl redogjort för. Jag har dock en fråga och det gäller den första frågan om Gun Carlson-kommitténs resultat för drygt tre år sedan. Kollegan föreslår att det skulle tillsättas en ny parlamentarisk grupp som stöd för ett tjänstemannaarbete inom landskapsregeringen. Jag har fått bekräftelse från lantråd och flera ministrar att det här arbetet nu ska drivas fram och det ska läggas fram lagframställningar till lagtinget i enlighet med Gun Carlson-kommittén. Kunde vi inte vara nöjda med det beskedet och invänta resultatet som rimligen bör komma under första halvåret av 2013.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Jag, kollegan Roger Jansson, att det säkert är ett möjligt handlingsalternativ att vi ”bara” inväntar tjänstemannaberedningen, vad den kommer fram till. Vi vet bästa kollegor att det har hänt en hel del på markfrågeområdet och nu finns det tankar om tusen bäddar etc., som kommer att ställa helt nya krav på planering även om Gun Carlson-kommittén naturligtvis även tog upp den frågan. Samtidigt som vi väver in det faktum att det finns en rad kreativa tankar ute på marknaden, hur jordförvärvsskyddet ska kunna kringgås, i och för sig på ett lagligt sätt, men ändå lite i gråzonen, så skulle jag tro att det hade varit till fördel om vi kunde haft det parkerat och diskuterat i en ny kommitté. Jag är rädd att när vi får ett färdigt lagförslag hit så får vi mer politik in i det här. Det vore önskvärt med tanke på den här frågans vikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det var ett intressant anförande på flera punkter och jag håller med ledamoten Jansson när han säger att det enda sättet att få en plats i EU-parlamentet är att få en av Finlands platser, ur den finländska kvoten. Allt annat är bara skådespel, att man skulle förhandla om någon extra plats för Åland, det håller jag med om. Det är intressant när ledamoten Jansson säger att vi har möjligheten att göra någonting när anslutningsfördraget med Kroatien ska behandlas. Samma resonemang förde kollegan Jansson och jag en gång i tiden när det gällde Lissabonfördraget. Där föll centern tyvärr i gropen och inte riktigt stod upp för de möjligheterna som vi hade. Jag tolkar det så att jag tror att ledamoten Jansson och jag är överens om att det enda som biter, om vi ska få vår berättigade EU-parlamentplats, är att spela ut det internationella kortet. Vi missade det när Lissabon-fördraget skulle antas, men kan vi göra gemensam sak när det gäller Kroatienfördraget vore det bra.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Ja, vem skulle vilja avstå från möjligheten att kommentera ledamot Anders Erikssons kloka synpunkter. Det är helt rätt, jag tror att vi har en samsyn i den här frågan. Problemet för lagtinget och centergruppen i samband med Lissabonfördraget 2010 var att skulle lagtinget ha valt att säga nej så hade vi de facto ställt oss utanför unionen. I alla fall centergruppen var inte villig att kasta ut oss i den osäkerheten. Naturligtvis skulle det ha satt en stor politisk press på Finland som EU-nation, men de facto skulle vi ha varit utanför. På det viset är Kroatien-frågan betydligt mindre dramatisk. Det blir mer frågan om en internrättslig fråga mellan Mariehamn och Helsingfors, men likväl kommer det sett ur Finlands perspektiv att framstå som ett bekymmer och därmed har vi i den frågan en förhandlingsmån, som jag personligen och jag hoppas hela centergruppen stöder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Från liberalernas sida delar vi inte, som påpekats flera gånger, landskapsregeringens slutsats beträffande kommunerna och Gullåsen-avgifterna. Liberalerna diskuterar på samma vis som Jomala kommundirektör. Landskapsregeringen anser att kommunerna har skyldighet att ersätta för kostnader för vården vid ÅHS’ geriatriska klinik, den s.k. Gullåsen-avgiften. Med kirurgisk precision ska kommunerna betala 141,07 euro per person.

Det har också aviserats att vårdplatserna ska minskas på nya Gullåsen med 25 procent, från 80 till 60 platser. Hur ser det ut på Gullåsen idag? En del av de äldre som har varit där i många år är ett faktum som ändras. Målsättningen för vården idag är att människor inte ska vara i åratal på institutioner. En annan del av de äldre är klinikfärdiga och där betalar kommunerna rejäla extra avgifter för att man inte har adekvata vårdplatser åt sina kommuninvånare. Det kommer också kommunerna att fortsätta att göra, betala för klinikfärdiga patienter.

En del av patienterna behandlas redan med rehabilitering och modern geriatrik. De betalar också kommunerna för i dagsläget trots att de faktiskt är en del av specialsjukvården. Tar jag min egen kommun som exempel, Mariehamn, så har vi under flera år betalat väldigt mycket för klinikfärdiga patienter. Det har rört sig om 100 000-tals euro, upp till en halv miljon euro per år. Nu har staden investerat 15 miljoner euro i Trobergshemmet och de senaste uppgifterna som jag har är att det inte finns en enda klinikfärdig patient som kommer från Mariehamn i dagsläget. Som kuriositet kan nämnas att minskande landskapsandelarna utgör i princip den skattehöjning som ledande socialdemokrater föreslår i stan.

Det är självklart att landskapsregeringen och majoriteten driver sin egen agenda och sin egen politik, men man frångår den inslagna linjen som inte var särskilt politisk och här har liberalerna satt upp ett finger, faktiskt en hel hand, att man inte gör det som var tanken. Meningen var att landskapsandelssystemet skulle utvärderas, man skulle sätta igång så fort man hade statistikuppgifter för 2011. Avsikten var att se vad det får för konsekvenser för landskapsandelssystemet när man gjorde de här förändringarna i hälso- och sjukvårdslagstiftningen, att kommunerna inte behöver betala för den specialiserade åldringssjukvården.

Meningen var att förändra också lagstiftningen när det gäller samarbetsunderstödet och liberalerna tror att samarbetsunderstödet precis som vicelantrådet sa, inte är vettigt i sin nuvarande form, det uppmuntrar inte tillräckligt kommunerna att samarbeta över kommungränserna. Till viss del beror det på att stödet är relativt nytt och inte helt inarbetat. En stark bidragande orsak är att stödet endast ges ut som en kostnadsersättning på basen av redovisade kostnader. Stödet behöver därför omformas så att det ger en mera stimulerande effekt och därmed ökar intresset för kommunerna att utöka samarbetet.

Det finns även behov att skapa ett regelverk för att långsiktigt kunna hantera kommuner som hamnat i ekonomiska svårigheter som inte enbart beror på tillfälliga exceptionella omständigheter utan på strukturella problem. Det fanns medel i 2012 års budget för det här utvecklingsarbetet på finansavdelningen, men av någon outgrundlig anledning har man helt lämnat det spåret. Det tycker liberalerna är väldigt, väldigt synd. Det finns en möjlighet till kreativitet och nytänkande för att man ska omforma landskapsandelarna och ha rejält med samarbetsunderstöd och morotspengar. Det är en chans man nu försitter och det kan bli ödesdigert för hela samhällsservicereformen, det är liberalernas uppfattning.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är osäker på vart pilen var riktad i det här anförandet, men jag vill ännu en gång klargöra vad gäller Gullåsen-avgiften, så att det inte blir något missförstånd. Landskapsregeringen gör det som var tanken redan i medlet av 1990-talet, alltså för en 17-18 år sedan när man uppmanade kommunerna att bygga för långvården så att Gullåsen så småningom skulle kunna avvecklas.

Patienterna har bestått av två delar. De geriatriska specialsjukvårdspatienterna, som i alla tider har varit där kortare tider och så långvårdspatienterna. På senare år har de varit uppdelade på två grupper, långvårdspatienter med rätt att vara där och klinikfärdiga långvårdspatienter. Den första gruppen, geriatriska specialsjukvårdspatienterna, finns alltså kvar. De är dem som fortsatt skulle ha kostat kommunerna tre miljoner i året.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jo, man kan säkert diskutera på det viset. Vtm Roger Jansson har rätt i sin argumentation. Jag tycker ändå att det är en argumentation som består av enbart siffror, man glömmer bokstäverna. Skulle man ha reviderat landskapsandelssystemet, skulle man ha reviderat samarbetsunderstödet, skulle man ha haft särskilt understöd, haft klar lagstiftning för det skulle vi ha haft en helt annan diskussion. Det vi befarar nu är att kommunerna backar, man ser till sina egna minskande landskapsandelar och det tror inte liberalerna är bra för hela samhällsservicereformen. Det skulle ha varit mycket bättre om man gjort grundarbetet och kunnat presentera en framåtsyftande lagstiftning som skulle ha stimulerat kommunerna till samarbete. Tänk vad fantastiskt om det arbetet skulle ha pågått, då skulle det ha funnits rejält med morotspengar, men minskade landskapsandelar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Först till oron kring samhällsservicereformen. Jag vill göra ett klart och tydligt uppdrag för alla åländska kommuner, att driva det projektet vidare, utgående från att det finns en insikt hos de flesta kommuner om att den här situationen som vi har nu inte kan fortsätta. Det behövs en modernisering och förnyelse av alla system. När det gäller samhällsunderstödet så har det varit en dålig efterfrågan på det, kanske vi har marknadsfört det för dåligt. Därmed inte sagt att det inte finns samarbete mellan kommunerna, det finns väldigt många samarbeten som har funnits, är under förberedelse och jag tror att processen kommer att göra det ännu tydligare.

När det gäller Gullåsen-avgiften ännu en gång, ledamoten nämnde Mariehamn, skulle man ha tagit medeltalet för de senaste fem åren skulle Mariehamn ha betalat 1,9 miljoner. Nu hamnar Mariehamn att betala 1 588 000 med det här systemet. Mariehamn är de facto en av vinnarna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen har fått ett klart uppdrag när det gäller att sätta igång samhällsservicereformen, men det är väldigt få som vet vart vi ska gå. Vi menar ändå och vi hävdar från liberalernas sida att landskapsregeringen kan styra, man är på rätt spår med digitala agendan, med den tekniska och sociala sektorn, men tänk om det hade funnits rejält med morotspengar, då hade vi fått en helt annan diskussion. Jag är också rädd att när man presenterar ett förslag kommer det ändå att sågas av kommunerna om man inte är delaktig i processen. Det skulle ha varit ett helt annat, mycket mera sympatiskt upplägg.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Till först vill jag bemöta ledamot Sundmans påstående om 1 000 bäddar. Jag har kikat på näringsministerns förslag och jag har fått reda på vilka idéer näringsministern har om att utverka 1 000 bäddar. Det skulle vara tacksamt om han kunde informera oss när han informerar regeringspartierna. Det skulle vara intressant att höra hans intentioner. Tyvärr råkar det inte vara så. Som ledamot Anders Eriksson berättade fick vi idén om 1 000 bäddar och sedan fick vi höra den första gången av landskapsregeringen i lantrådets presentation av budgeten. Det slog faktiskt till hastigt. Från regeringspartierna sägs att vi har fått reda på att landskapsregeringen ska presentera 1 000 bäddar men det är inte sant. Det står ingenting i röda boken varken om 1 000 bäddar eller några satsningar på turistsidan i sådana här stora proportioner, men däremot står det om 1 000 kor. Var idéen har kommit nu helt plötsligt i landskapsregeringen får de stå för själva.

Landskapsregeringen har som målsättning att budgeten ska vara i balans 2015. Det är inget fel i det. Vi från Ålands framtid önskar detsamma, men helst en aning fortare. Vi har kanske olika åsikter om hur det ska ske. Jag läste i Svenskt näringsliv att England har skurit i den offentliga förvaltningen med fem miljarder pund under 2012. De ska skära ytterligare under 2013 med åtta miljarder pund. Allt detta för att få ner kostnaderna i den offentliga förvaltningen. Vad vill jag säga med det? Jo, exakt vad landskapsregeringen borde göra. Se över sina egna verksamheter först förrän man påför kommuner och enskilda skattebetalare ansvaret för att få budgeten i balans. Om inte det räcker då först kan man föra en dialog om att övriga ska vara med och finansiera landskapets underskott.

Jag ska ge ett par exempel på landskapsregeringens svåra beslutsångest. Under ett års tid har man inte kunnat bestämma sig för vilken verksamhet som ska flyttas ut till naturbruksskolan. Istället hyr man upp dyra kontorslokaler i centrum av Mariehamn. När man läser skrivningen i årets budget kan man få uppfattningen att tanken att utlokalisera delar av förvaltningen inte är så stor, men så länge som upphyrning av lokaler pågår, borde det vara aktuellt att placera någon av verksamheten i egna oanvända lokaler. Tanken borde vara av stort intresse.

Det andra exemplet är det som en av våra motioner handlar om, utmanarrätter. Det står i landskapsregeringens program om ”möjligheten att införa utmanarrätter prövas”. Min motion, vari jag också kommer att meddela en ändring i allmänna skrivningarna enligt klämmen, går ut på att man ”för att främja privatisering av offentlig verksamhet ska möjligheten att införa utmanarrätt prövas under året”. Jag går inte in i detalj på vad utmanarrätt betyder, men i korthet går det ut på att man kan utmana verksamheter som landskapsregeringen bedriver i sin egen regi, dock inte sådana verksamheter som kanske är lagstadgade och som är tvingande att ha ett ansvar av landskapsregeringen eller kommunerna. I korthet bygger det på det. Detta borde vara en möjlighet att testa och se om man kan få ner kostnaderna i de verksamheter man har under landskapsregeringens regi.

Inget är skrivet i budgeten om ett nytt målprogram för det åländska skogsbruket. Det förra målprogrammet gällde 2002-2006 och man kan egentligen inte använda det. Det åländska skogsbruket är en viktig tillgång. Vi har idag två verksamma bolag som köper och förädlar den åländska skogen. Det borde vara i landskapsregeringens intresse att ha ett målprogram som skulle vara dagsfärskt och inte sex år gammalt. Det borde vara dags att presentera ett nytt målprogram under denna mandatperiod. Det borde inte ta sex år att skriva ett nytt. Fortfarande får man samtal från företagare som ansökt om stöd eller bidrag till projekt, som man är beredd att satsa på, men de får inget svar från landskapsregeringen. Svaret från landskapsregeringen dröjer, det kan ta upp till 5-6 månader och jag har även företagare som har väntat åtta månader på att få svar på om man är beviljad eller inte. Det är inte alldeles så länge sedan som minister Karlström stod här och sade att det inte får ta längre än tre månader förrän man ska få svar på en ansökan, men fortfarande pågår den här processen att man inte kan ge svar i tid. Det betyder många gånger att projekten kanske faller i glömska, man skjuter på framtiden eller i annat fall så läggs projekten ner totalt. Tack fru talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Inte är det värt att slösa tid på en som kommer med goda idéer och konstatera att flera har dem i sina tankar. Vi bara reagerade i regeringsblocket när vi för en tid sedan var på ett näringspolitiskt seminarium där näringsministern redogjorde för 1 000 bäddar-idéen och berättade hur arbetet hade startats upp. Det kan vara att hjulet uppfinns på två håll och då är det bara att gratulera att vi har sådana goda förmågor på flera håll, både i opposition och regering. Låt oss tillsammans verka för den här utvecklingen och få turistnäringen på banan igen tillsammans med branschen. Där har jag stor respekt för det kunnande och den erfarenhet som ltl Eklund har, att Ålands framtid kan vara behjälpliga att få den näringen att ta ny fart.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror att vi båda kanske har samma tankar om hur viktigt det är att få turismen och framför allt de anläggningar som bedriver turism i sådant skick att de är attraktiva. Det här med 1 000 bäddar, jag var inte på det seminariet när näringsministern presenterade det och jag hade inte sett det förut och jag tror inte att någon av oss hade sett det. Om det nu föll så att vi har samma idéer så är det bra och då kan vi hoppas på ett snabbt förverkligande. Vi backar upp det. Tack, fru talman!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det är jättebra att näringsministern jobbar för flera bäddar. Det är ingen nyhet, det här fanns också under min period som näringsminister, alltså från branschen ett krav på att det behövs flera kvalitetsbäddar för att vi ska kunna driva turismen bättre på Åland. Jag tror att en som har myntat det här uttrycket är Mikael Kraft, Havsvidden, som vi alla säkert har hört och lyssnat på. Det är bra om Ålands framtid har samma inställning som regeringen har i den här frågan. Det här är någonting som vi verkligen behöver om vi ska gå vidare och utveckla turismen.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det är säkert samstämmighet i det här, så att turismen går framåt. Man förvånar sig lite över att regeringen inte har bemödat sig om att skriva någonting i röda boken om dessa 1 000 bäddar. 1 000 kor står det väldigt mycket om och i omställningsbudgeten och i den här budgeten, men 1 000 bäddar står det ingenting om. Sedan kommer jag in med en enda motion som har ett ökat anslag. Den kommer jag att presentera då, men där frågar man sig om man skulle höja anslagen om man vill höja bäddantalet istället för att minska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag kommer att återkomma i mitt huvudanförande i morgon om näringsavdelningen och mycket av det som ledamot Eklund tar upp. Kort vill jag säga att målprogrammet för skogen har högsta prioritet. År 2013 hoppas jag att det ska finnas klart och färdigt. Vi vet att det är några år gammalt och det är inte acceptabelt.

Handläggningstiderna är någonting som jag under det senaste året har påpekat ett antal hundra gånger, vi måste snabba upp handläggningstiderna. Det är någonting som jag personligen driver och jobbar stenhårt för. Jag tycker att tre månader till och med är för länge. Det kan få ta sex veckor innan man får ett svar. Det jobbar vi vidare på. Det finns gamla strukturer och det finns en uppsjö av administrativa åtgärder som behöver göras med tanke på laglighetskontrollen för Leader som tar oerhört mycket resurser från näringsavdelningen fastän det inte tillför så mycket tillväxt. Det här är saker som kommer att ändras, framför allt 2014 med det nya EU-programmet.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag förlitar mig på att minister Karlström är snabb i sina handlingar och har många idéer och därför tror jag att jag får se ett målprogram för Ålands skogsbruk i slutet av 2013. Det är dags, det får inte vara sådana glapp mellan målprogrammen för så pass viktig näring är det. När det gäller handläggningstiden är det så att de delar som berör näringsministern så är det ändå under hans ansvar att han ser till att handläggningen levs upp till den tid som anses skäligt. Det är inte skäligt när en företagare ska vänta 5-8 månader på ett svar om man får ett stöd eller inte. Jag hoppas att han sätter ner foten och en gång för alla rättar till det.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Inspirerad av kollegan Harry Jansson, som i en replik igår uttryckte sig ungefär som så att självstyrelseutvecklingen nu vilar i två Jansson-kommittéer, ska jag anföra några budgetpolitiska synpunkter på förhållandet mellan utvecklandet av självstyrelsen och det budgetarbete vi har här årligen.

Det första kan man konstatera att så är det, men det arbetet utförs helt och hållet av lagtingsledamöter. De flesta här känner igen sig direkt på den verksamhet som utfördes i 2010 års kommitté och den som utförs nu, för återkopplingen till respektive grupp är säkert tryggad. Jag utgår från att den parlamentariska verksamheten fungerar på det sättet. Före det hade både lantrådet och finansministern presenterat budgeten och därvid antytt i och för sig att vi lever i en reformernas tid. Då tänkte jag att det eventuellt skulle komma från regeringens sida några synpunkter på också reformeringen av självstyrelsesystemet, men det anstår av skäl, som jag förstår, till senare.

Ledamoten Harry Janssons konstaterande är riktigt att reformeringsverksamheten har sitt ursprung i den förra Jansson-kommittén och huvudsakligen nu drivs som stöd för regeringen av den kommitté som leds av vicetalmannen, som nu sitter talman.

Vad jag har ägnat mig åt tidigare och också nu när jag har lyssnat på de presentationer och anföranden i den här debatten är att föreställa mig det här budgetarbetet i det nya självstyrelsesystemet. Det är en liten tankeverksamhet som är rätt så inspirerande och kanske inte så svår sist och slutligen. För egen del har jag ganska lång erfarenhet av statlig budgetering, budgetering med ansvar för såväl inkomster som utgifter, medan vi här i huvudsak sysslar med utgiftsbudgetering. Det kan vara nyttigt att redan nu eller så småningom vänja oss vid en regim där vi i budgetverksamheten först övar oss och därefter tillämpar ett nytt självstyrelsesystem. Där är reformer det helt avgörande inslaget.

Det kräver alltså lite sådan verksamhet som vi har hos oss i liten skala, dvs. ramar på våren, ramar för följande budgetår. En rambudget som nog bör utskottsbehandlas och som är ganska tydlig därför att ramar ska ju ange reformutrymmet, vilket reformutrymme har man. Då handlar det inte enbart om att tänka på hur man samlar in inkomster, för inkomstinsamlandet begränsas alltid och måste också alltid begränsas av en bibehållen konkurrenskraft.

Man kan alltså inte lösa problemen genom att säga att nu behöver vi pengar, alltså höjer vi skatterna. Inget samhälle har råd med en sådan verksamhet. Konkurrenskraften och attraktiviteten i samhället måste alltid vägas mot de inkomstsatsningar som man avser att göra.

Än viktigare är dock utgiftspolitiken för det är det som medborgarna förväntar sig i reformarbetet. Vilka satsningar finns det utrymme för att göra? Det kanske verkar tjatigt, men här måste man alltid komma ihåg att de satsningarna alltid måste basera sig på lag och avtal. Det måste göra det, jag ska inte tjata mer än att säga att den här budgetdebatten kommer inte att kunna utföras förnuftigt innan vi får, finansministern, den lagstiftning som utlovades igår. Jag hoppas innerligt att den kommer innan den här debatten avslutas. Med lag och avtal som grund för budgeringsarbetet har vi också sagt att budgetlagar, som vi numera tillämpar i lagtinget är enormt viktiga, men en förutsättning för att kunna behandla dem är naturligtvis att vi får dem. Det för att ge stabilitet och långsiktighet i reformarbetet.

Reformarbetet bör också vara planmässigt. Utmärkande för en förnuftig både inkomst- och utgiftsbudgetering är planmässigheten i verksamheten. Det går alltså inte att rycka upp och improvisera, om jag får uttrycka mig så, utan det måste finnas en långsiktighet i verksamheten och det kallas planmässighet, för att se vilket budgetutrymme det finns för reformarbetet.  

Det är här som min andra käpphäst kommer in i bilden och det gläder mig därför mycket att vtm Roger Jansson igår på moderaternas vägnar sade att vi inte ska ha ettåriga skattelagar. Det ska vi inte ha. Kan vi vara överens om det går det lättare att diskutera reformeringen i fortsättningen också i ljuset av budgetarbetet i ett nytt självstyrelsesystem.

Jag ber, herr talman, att få återkomma mera till de specifika utvecklingssträvandena och kanske närmast inom området samhällsservicereformarbetet, men det blir under landskapsregeringen och kansliavdelningen. Tack herr talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är lätt att hålla med ltl Gunnar Jansson om att man inte ska ha ettåriga skattelagar, men om man ser på parlamentet där ltl Gunnar Jansson också har suttit, nämligen Finlands riksdag, kan man också förvåna sig över den dynamiska lagstiftningen när det gäller skatter, där man t.ex. ändrar momsen mitt i året. Nog finns det dåliga förebilder nära oss när det gäller skattelagstiftning. Det viktiga är väl att man använder skatteinstrumentet och då kan det hända att man får ta skattelagstiftningsändringar i flerstegsraketer. Det gör man också i Finlands riksdag, men man har höjt momsen i flera steg. Det är mot bakgrunden av en akut ekonomisk situation. Nog får man ändå ge betyget godkänt också här och se fram emot steg 2 och 3 i raket och göra det så bra som möjligt, varje steg för sig.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack herr talman! Jo, ledamoten Sundman, här är vi överens. Det förekommer undantag, men som huvudregel och princip och med tanke på stabiliteten inte minst från näringslivet, så ska vi förfara på det sätt som nämndes. Utmärkande för den där typen av åtgärder är att när de trots allt införs så är det så vitt jag nu kommer ihåg nog oftare man går in för skattesänkningar under budgetåret istället för skattehöjningar. Skattehöjningar sammanhänger så nära med själva årsbudgeten så jag kan inte påminna mig, men här är jag inte säker, att det skulle ha förekommit skattehöjningar mitt i ett budgetår, men osvuret är bäst. Skattesänkningar vet jag att har förekommit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det var ett intressant anförande som ledamoten Gunnar Jansson hade. När det gäller planering brukar man tala om strategisk, taktisk och operativ nivå. Jag tycker att en av fördelarna med regeringens arbete är den omställningsbudget som vi har tagit. När det gäller förverkligandet, ligger den strategiska nivån fast, vi har klara och tydliga mål och också på den taktiska nivån är vi fortsättningsvis på rätt spår.

Sedan måste vi erkänna att vi inte till alla delar har hunnit med allting på det operativa planet. Det har också blivit så att vi i vissa fall har varit tvungna att ändra oss när vi har fått ny information. Det intelligenta ledningssystemet brukar ta till sig ny information och sedan anpassar man sig lite.

När man har en pågående process där ingenting förändras är det lätt att vara långsiktig och ha den typen av verksamheten. När man är inne i en förändringsprocess måste man också ha en viss dynamiskhet i processen. Det är precis där vi är nu. Jag håller med ledamot Jansson och jag hoppas att det också finns respekt för att man måste kunna ha lite kortare förslag ibland.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack herr talman! Naturligtvis är det som vicelantrådet säger. I regerandet ingår det inte bara rätt att fatta beslut utan också plikt att göra det. Det är lätt att hålla med det resonemanget. Vad jag egentligen avsåg i den här planmässigheten var att även om vi inte har ett nytt självstyrelsesystem så hindrar ingenting att vi även i planeringsverksamheten tänker hur vi gör om vi har det. Det är den typiska Immanuel Kant-teorin. Tänk om!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Skärgården består av flera små samhällen och det lilla samhällets utmaningar är stora. Ändamålsenlig infrastruktur har för skärgården den enskilt största betydelsen och där är trafiken viktig.

Landskapsregeringen noterar helt rätt att en positiv inflyttning under de två senaste decennierna har motverkat minskningen av skärgårdens befolkning. För det skall vi tacka fiskindustrin. Jag vill dock varna för att det kan ändra fort. Skärgården har ett ensidigt näringsliv, i synnerhet Brändö och Föglö är helt beroende av fiskindustrin. Det är en näring som är sårbar om transportförutsättningarna ändrar i negativ riktning och många som arbetar inom den sektorn är inflyttade. För den som är inflyttad är det troligen lättare att röra på sig om arbetsmarknaden sviktar.

Fiskindustrin är mycket beroende av en välfungerande trafik. Den ruljangs som under hösten föregått turlistbesluten har varit bekymmersam för skärgårdskommunerna, då det kändes som att förutsättningarna för skärgårdens skatteinkomster hotades. Fiskindustrin är en god skattebetalare, som har naturliga förutsättningar att verka i skärgården.

Fru talman! Med detta vill jag varna för att försämras förutsättningarna att bedriv näringsverksamhet i skärgården, dras mattan undan också för skärgårdens möjligheter att bidra med skatteinkomster till samhället.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! I den här budgeten finns det skrivningar om stora och många mindre reformer. En stor och övergripande reform är samhällsservicereformen. Den kommer att beröra oss alla på Åland och de som bor idag på Åland kommer på något sätt att vara involverade i det arbetet. Det är ett reformarbete, som säkert har stor betydelse för både inflyttning och integration på Åland. Det är ett framtidsarbete, mandatperiodens kanske största demokratiprojekt. Ja, jag tror att det även är det största demokratiprojektet som har funnits på Åland.

Första dagarna i januari tillsatte jag en arbetsgrupp, som själv har kallat sig för ASAM-gruppen. Deras slutarbete presenterades i maj. Det var fyra olika modeller att gå framåt med en samordning av samhällsservicen. Det var genom alternativen värd, region, samarbetskommun eller en kommun. Det ligger som ett av underlagen till det fortsatta arbetet. Under den förra mandatperioden togs det också fram ett arbete som också ligger som underlag.

Under året har vi haft hittills två kommunträffar med samtliga kommuner representerade på bägge möten. Det första var 1 mars och det andra var 31 augusti. Sedan har vi under året besökt samtliga kommuner, det kan jag säga för den sista kommer vi att besöka på torsdag. Vi har sparat den största till sist, vi besöker Mariehamn inkommande torsdag.

Vi har för det fjärde tillsatt en ledningsgrupp i september. Uppdraget för den är att hålla i processen att tillsammans med alla aktörer som finns på Åland verksamma idag, skapa en gemensam långsiktig målbild. Landskapsregeringen har tagit på sig ledarskapet och finansiering av den här processen. Ledningsgruppen samordnar arbetet. Man håller kontakt med och involverar kommuner och övriga och man skapar debattforum på nätet. Man kommer att föreslå en framtida kommunstruktur. Det är den här ledningsgruppens huvudsakliga uppgift.

Jag fortsätter att berätta om vad vi har gjort under året. Vi har också tillsatt två arbetsgrupper, en för den sociala sektorn och en för den tekniska sektorn. Där finns en bra landning, som vi ser det, med representanter både från kommuner, från olika delar av Åland, från landskapsregeringen och från Mariehamns stad, som är en viktig aktör i samordningsarbetet. De här sakkunniggrupperna ska tillsammans konkretisera det som vi gemensamt med kommunerna har ringat in, områden som vi redan under nästa år ska samordna. Det gäller barnskydd, missbrukarvård, specialomsorg och handikappservice. Det är ett konkret uppdrag och det är upp till gruppen med den politiska vägledningen de har fått i sitt arbete och som kommer att konkretiseras med de politiska krafter som finns i de här grupperna. De har alltså ett tydligt uppdrag, ett konkret uppdrag att verkställa.

Samma sak gäller för infrastruktur och teknik. Där har man också ett tydligt uppdrag från landskapsregeringen och från ledningsgruppens sida vad det är man ska konkretisera och komma med förslag om hur man går vidare. Man har inom den gruppen ytterligare fått en möjlighet att utöka mandatet eftersom området är väldigt stort och brett, så det kan finnas även andra områden som man märker under resans gång att också är föremål för samordning. Den öppenheten har vi från ledningsgruppen och landskapsregeringens sida givit den gruppen.

Till det här kommer det att tillsättas och tillställas lagberedningsresurser, den saken har vi redan klarerat med lagberedningen. Man har också den möjligheten att kunna sätta resurser på lagberedningen, vilket vi utgår från att man behöver för att kunna konkretisera det. Man måste hitta nya finansieringsmodeller mellan landskapsregeringen och kommunerna. Det här är allting som vi redan har konkretiserat och som vi vet att man kommer att vara tvungen att vidta åtgärder på och den beredskapen finns.

Det finns ett arbete som vi håller på med, en hemsida, den kommer att lanseras på luciadagen den 13 december. Samma dag kommer vi också att ha ett breddgruppsmöte som ledningsgruppen kommer att hålla i med lantrådet i spetsen. Till det mötet är det ungefär hundra personer inbjudna i dagsläget.

Som jag sade så är det här ett stort demokratiarbete. Det är alltså ett arbete som man redan i det här skedet har konkretiserat i två arbetsgrupper med tydligt uppdrag på kort sikt att lösa de frågor som vi är överens om. Kommunerna har givit landskapsregeringen beställning att göra någonting åt detta, vilket vi har tagit och verkställer.

Vi har för det andra ett långsiktigt arbete. Det är det långsiktiga arbetet att skapa den gemensamma målbilden. Det hoppas jag att alla, även ni i lagtinget har den beredskapen och det öppna sinnet att också kunna tänka sig, att inte låsa fast er, klamra er fast vid gamla strukturer. Visar det sig att någonting är bättre än det vi har idag så ska vi också kunna testa det nya.

Sedan har vi förstås också påbörjat skelettet, en struktur på garantilagen, vilket vi också omnämner i vårt handlingsprogram, som är en garanti, som en trygghet för att vi ska uppnå den likvärdiga servicen, som vi syftar till med hela det här arbetet. Det här är det vi har gjort under året och det är väldigt konkret, det är väldigt tydligt, det finns ett tydligt politiskt ledarskap i den här frågan, numerären på antalet kommuner är inte en fråga på det här året. Det kommer antagligen att formas under det stora arbetet som vi på lång sikt ska göra tillsammans. Är det någon som har synpunkter på det arbetet ber jag att man presenterar dem redan i det här skedet vilken numerär vi ska ha, om det är så att man redan i det här skedet har sett en framkomlig väg.

Jag tror inte att man uppifrån ska komma och säga hur någonting ska vara, skicka ut det på remiss, få det tillbaka, skicka det på ny remiss och få det tillbaka. Det här är ett arbete som vi ska göra tillsammans, i sann demokratisk anda. Jag förstår att det kan vara svårt för en del, att en process går till på det här sättet, för det här är någonting helt nytt på Åland, vi har inte arbetat med ett så här stort demokratiprojekt tidigare så jag förstår att det kan vara svårt att hantera. Som vi från landskapsregeringens sida ser det är det här ett bra sätt att gå fram, att involvera både näringsliv, tredje sektor, kommuner, kommunförbund, högskolan, ungdomar, alla som vill vara med och det hoppas jag att lagtinget också vill.

Det har talats mycket om 1 000 kor och 1 000 nya bäddar. Om det är så att någon vill ha morötter för att komma med så hoppas jag att vi kan odla 1 000, åtminstone, morötter, ekologiska och hållbara så att vi får mycket näring och mycket nytt tänk i det här arbetet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Vi fick en redogörelse över strukturerna, lådorna, vi fick också veta att landskapsregeringen har givit väldigt tydliga instruktioner till grupperna, men det vi inte riktigt fick besked om är vad de här tydliga instruktionerna egentligen består av. Var ser ministern att hela det här projektet ska landa, var är visionen? Ska det bli serviceformer som bedrivs på något sätt? Hur ska de styras och organiseras? Ministern sade också att ledningsgruppen har ansvar för att ta fram framtida kommunstruktur. Då undrar jag när man samtidigt pratar om att man ska utgå från servicen, det är servicen som ska vara vägledande, varför har man ändå det här ovanifrån perspektivet i beskrivningen från ministerns sida?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det finns ett protokoll som jag hänvisar till, eftersom tiden är väldigt knapp, 7.11. Där framkommer allt med tydlighet, uppdraget som arbetsgrupperna har fått. Där är ledorden samordning och likvärdig service. Hur det konkret ska samordnas, hur det ska struktureras kommer den här gruppen att ta fram. Politiska vägledningen är helt klar, det ska samordnas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Minister Lindholm beskrev vältaligt processen. I korthet återges samma sak i budgetförslag där det framgår att landskapsregeringen påtagit sig, med kommunernas tillstånd tillåtelse och kanske begäran, uppdraget att driva processen vidare och stå för arbetets kostnader. När det är så är det ett lagtingsorgan som driver processen, dvs. landskapsregeringen. Det kan därmed inte vara ett projekt enbart för landskapsregeringen. Tack för inviten att komma med idéer, men vore det inte nu läge att ta det parlamentariska steget fullt ut och också inför lagtinget meddela om dessa planer, inte bara om processen utan också om vart det är på väg, så att vi får ha en bredare debatt här, om det är så som ministern säger att vi står inför den största reformen någonsin. Inte kan man väl driva en sådan förbi lagtinget som jag ser det.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ledamot Gunnar Jansson har varit med länge i politiken och det skulle vara intressant att höra om han har varit med ett större demokratiprojekt än det här tidigare. Jag har inte hört talas om det åtminstone där samtliga har varit medverkande på Åland. Det är många i den här salen som redan är involverade i det. Ltl Viveka Eriksson och har också varit med på flera av mötena som vi har haft. Vi har också varit och besökt olika kommuner där vi har diskuterat det här. På samtliga av de kommunala möten vi har haft har vi diskuterat det här. Vi ska tänka på det, kanske det är ett bra tillfälle att också informera hela lagtinget, att ha en mera informell information och diskussion eller kanske en egen agenda också under plenum. Vi får se vad lagtingsdirektören kan ha för idéer om det, men vi är öppna för att informera mera om det behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man kan säga att det landskapsregeringen har gjort i samhällsservicereformen är att man inte slår kommunerna i huvudet. Tvärt om trycker man ut initiativet ut till kommunerna och det kan vara lite ovant. Kommunerna är vana med att få det färdigt serverat, de smakar på det och säger om de tycker om det eller inte. Nu måste de själva vara kreativa och beslutsamma. Man listar ingredienserna, men kommunerna själva, kommunpolitikerna och ålänningarna i slutändan, måste själva laga maten och komponera måltiden. Det här är ett mycket bättre sätt att jobba än vad man t.ex. gör i Finland, där man sitter i slutna rum och sedan slår man kommunerna i huvudet med lösningen. Det här är ett naturligt sätt, men det kanske kan kännas obekvämt för vissa. Som sagt kreativitet och beslutsamhet, det är inte alla som har det, men hoppas att de får det av den här processen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Herr talman! Jag vill tacka kansliministern för ett gott anförande och kansliministerns öppna sinne i frågan. Kansliministerns ord för dessutom osökt min tanke till dagens lösen som kommer från första Korintierbrevet 10 74 ”Sökt inte ert eget bästa utan andras”. Arbetet fortsätter.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Jag ska presentera några av de budgetmotioner vi har lämnat in. Den första var delvis uppe för diskussion här redan tidigare. Den gäller produktionsstöd för förnybara energikällor. Som vi läser landskapsregeringens förslag, eftersom det finns ett budgetmoment för det här ändamålet, avser man nu inte såsom siffrorna är lagda, att gå in för att finansiera den skattehöjning våra producenter av förnybar energi råkade ut för när Finlands regering ändrade accisbestämmelserna för något år sedan.

Då gick dåvarande regering in för att ge ett produktionsstöd som motsvarade skattelättnaden tidigare. Den lagen stadfästes så att stöd kunde ha getts 2011 och 2012. Av någon anledning som vi inte känner till så har landskapsregeringen inte satt denna lag i kraft. Det kan vara notifieringsbekymmer som ligger bakom det. Jag skulle gärna vilja få information om det av lämpligen finansministern eller möjligen sakministern Veronica Thörnroos. Det finns anslag reserverat för 2011 500 000 och 2012 för just de åren, men som vi läser förslaget så finns det ingen finansiering för 2013.

I och för sig, lagen som togs skulle bara gälla två år. Det fanns förhoppningar då om att vi skulle kunna komma in i det finländska inmatningstariffsystemet som skulle kunna ersätta den här åtgärden framöver. Nu vet vi hur osäkert det är med det.

Motionens syfte är att få klarhet i landskapsregeringens ståndpunkt i den här frågan. Osäkerheten med inmatningstariffsystemet finns, men har landskapsregeringen för avsikt att fortsätta med produktionsstödet ifall vi inte kommer med i det finländska inmatningstariffsystemet? Har man den avsikten varför har man då inte finansierat en fortsättning, en lagstiftning som skulle fortsätta även för 2013 och 2014 och framåt?

Vi hörde förut av de obundna, via ledamoten Sundman, att frågan är intressant för deras del i alla fall. Är den intressant så måste man också ha finansieringen klar. Jag hoppas att det i replikväxlingar kan komma svar på den punkten.

Den andra motionen som jag avser att presentera är avdrag för studielån i kommunalbeskattningen. Det finns redan ett avdrag för de amorteringar våra tidigare studerande gör på sina studielån. Det finns ett som säger att man kan göra ett avdrag om 500 euro i fem års tid om man har amorterat på studielånet. Det är väl bra också, men vi tycker att det här instrumentet kunde utökas och då som förslaget ligger att det skulle gälla för personer som flyttar in efter att ha slutfört sina studier utanför Åland.

Under förra perioden samlades de avdrag i kommunalbeskattningen som gäller också på Åland, i en egen åländsk lagstiftning med avsikt att vi skulle bli bättre på att utnyttja skattelagstiftningen som helhet i de behörigheter vi redan har. Nu har vi alla sett att riktningen har varit den motsatta under den här perioden. Det åländska säravdrag som vi har föreslås i många fall att ska slopas. Vi likriktar oss skattepolitiskt än mer med rikets skattepolitik. Här är avsikten att man med de här motionerna skulle kunna dra av en mycket större andel av det studielån man har i kommunalbeskattningen.

Nu vet vi att utbildningsminister Johan Ehn har gått ut med en tanke om att man kunde premiera inflyttade, tidigare studenter med ett bidrag, blir det väl frågan om, med någon sorts premie om man flyttar in till Åland och bosätter sig här. Det förslaget är sympatiskt anser vi, men det kräver också att man inför ett eget kontrollsystem. Vi kan inte ha det på det sättet att vi ger en premie, ett bidrag, till någon för att täcka deras studielån och sedan kanske personen ifråga flyttar härifrån igen. Ett system utan kontroller kan medföra att man utnyttjar det tillfälligt, får pengar och flyttar härifrån.

Att göra samma sak i kommunalskattelagstiftningen, just som vi föreslår kopplat till att man ska ha ett förvärvsarbete för att kunna göra avdrag, så medför att kontrollen finns av sig själv. Man får dra av studielånet i kommunalbeskattningen ifall man de facto förvärvsarbetar på Åland i någon kommun. Kontrollmekanismen kommer att finnas i skattesystemet i sig.

Skattepolitik är komplicerat, vi har inte alla frågor i den här frågan och vi har inte alla svar heller utan vi vill ödmjukt tillsammans med alla intresserade fundera vidare på hur man kan komma till ett system där vi skulle locka åländska studerande som har studerat utanför Åland att flytta tillbaka, blivit bofasta här, föra sitt liv här och bli skattebetalare i någon åländsk kommun. Den här frågan vill vi ödmjukt och tillsammans med så många som möjligt diskutera vidare.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Tack ledamot Perämaa för ett engagerat anförande. Jag förstår från vår gemensamma tid i den förra landskapsregeringen att det här är en fråga som verkligen har väckt både ert och mitt intresse. Vi har problem med notifieringen. Vi har problem med notifieringen 2011 och jag vet att EU-enheten både här och vår specialmedarbetare i Bryssel har försökt trycka på att få notifieringen klargjord. Det oaktat så rör den sig inte en tum framåt.

Med beaktande av det att vi nu talar 2011 och 2012 så diskuterar vi i landskapsregeringen som så att när notifieringsprocessen är klar för 2011 och 2012 vet vi ungefär var vi står och då anser vi också att vi borde ha kommit till ett avslut huruvida vi kan ingå i inmatningstariffsystemet eller inte.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kunde anta att det var i notifieringen som man stött på problem. När lagstiftningen diskuterades i lagtinget under förra mandatperioden torde det ha funnits en ganska stor enighet om att man skulle gå in för kompensationsstödet för att våra producenter inte skulle bli i en sådan här situation. Alla vill att det ska utvecklas, men de råkar ut för skattehöjning. Det som infrastrukturministern inte gav svar på var huruvida landskapsregeringen har för avsikt att fortsätta med detta stöd även 2013 och framåt ifall vi inte kommer in i inmatningstariffsystemet. Har man den avsikten är det de facto ofinansierat i det förslag som ligger. Jag hoppas att den saken klarnar senast i finans- och näringsutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Roligt att höra att tankegångarna kring att hitta system för att locka hem dem som har studerat utomlands också vinner gehör hos liberalerna. Jag har lyft fram i ett anförande för en tid sedan om att jag ville hitta ett sätt att premiera just ungdomar som kommer hem. Det här kan vara ett mycket bra alternativ till hur man kan göra. Det jag sade då också var att jag inte egentligen hade lösningen klar. Det jag har sett är hur Grönland funderar på att göra. Där handlar det om att avskriva lån egentligen. Det kan vara ett sätt att göra det.

Det är ett sympatiskt sätt att också hitta system som är enkelt att kontrollera, det finns mycket som ser bra ut här. Det är också viktigt att vi får den totala översynen, det är dels det här problemet som vi bör titta på, men vi har också problemet med vuxenstudiestödsystemet, som jag nämnde tidigare.

Vi har också en del att fundera kring hur vi kan motivera studerande att bli lite snabbare i sin studietakt. I en totalöversyn ska vi ta med också det här och när det gäller återflytten är det här ett alternativ bland många som vi absolut måste titta vidare på. Det är ett bra förslag att jobba utgående från.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack herr talman! Jag hade på känn att utbildningsministern skulle se positivt på en vidare diskussion och utvecklandet av de instrumenten. Det är bra. Som jag sade så har vi inte heller svaren på alla frågor. Vi är ganska nya i frågan om skattepolitik och vi behöver skapa oss kompetenser. Från liberalernas del tycker vi att det är uppfriskande och befriande att vi börjar komma till den diskussionen där vi verkligen diskuterar skattepolitik. Det finns fördelar och nackdelar med olika varianter. Vi ska komma ihåg det som diskuterades på rikshåll. Det går mest ut på att försnabba examenprocessen medan vi har ett annat huvudproblem, vi vill att ungdomarna ska flytta tillbaka till Åland. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att hålla mig till två saker, först samhällsservicereformen och sedan ekonomisk tillväxt. Angående samhällsserviceservicereformen bör vi organisera den offentliga förvaltningen på Åland så att den blir anpassad till våra behov och våra förutsättningar. I detta arbete får vi inte glömma bort demokratiperspektivet och se till att allt inte ska styras från någon centralort. De perifera områdena styrs i allmänhet bäst av dem som bor där. Närdemokratin behöver säkras, medborgarna måste känna delaktighet med sin kommun.

Herr talman! Samtidigt är det bra om vissa frågor kan skötas av en värdkommun, dels av kompetensskäl och dels av ekonomiska skäl. Värdkommuner fungerar redan idag i större och mindre sammanhang. Som exempel är Jomala värd för räddningsväsendet på landsbygden, Vårdö köper löneräkning från Sund mm. Det finns ca 35 olika samverkansområden kommunerna emellan. Balansen mellan dessa olika faktorer bör bli så bra som möjligt. Den nu tillsatta arbetsgruppen kommer att se närmare på hur man kan utveckla både den sociala och tekniska sektorn.

Herr talman! När arbetsgrupperna är klara med sina uppdrag ser jag fram emot regeringens överlämnande av slutsatserna i form av ett meddelande till lagtinget.

Sedan angående ekonomisk tillväxt. Regeringens näringspolitik ska enligt budgetförslaget riktas till att stimulera tilläggsbranscher på Åland. Övergripande insatser ska förbättra företagsklimatet. Åtgärder som främjar inflyttning, minskar byråkrati, utbildning och framför allt ett gott företagsklimat är åtgärder som bidrar till en långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt. Ett stort problem är vårt ekonomiska system, som inte gynnar Åland fast befolkningen ökar eftersom klumpsumman som vi får från Finland inte beaktar befolkningsökningen.

Herr talman! På samma sätt är det med skattegottgörelsen som endast beaktar direkta skatter till staten. Skattegottgörelsen borde även beakta indirekta skatter som moms och acciser mm., till den delen indirekta skatter från Åland överstiger 0,5 procent av rikets indirekta skatter.

Talman! Vi bör därför snarast se över vårt ekonomiska system tills vi får en ny självstyrelselag, som kommer att dröja ganska länge har vi förstått. Frågan kunde man börja jobba med tidigare. Vi vill ha ett ekonomiskt system som beaktar befolkningsökningar och indirekta skatter.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag uppskattar att kollegan Roger Slotte, om jag förstod det rätt, har samma uppfattning som jag i den här processen om en samhällsservicestrukturreform som landskapsregeringen ställer sig i spetsen för och lagtinget ska involveras i. Ett meddelande ser jag som naturligt och också egentligen parlamentariskt nödvändigt. Tack för det. I övrigt är kollegan Slotte en ledande kommunalpolitiker i Jomala, jag vill bara påminna om att Mariehamn och Jomala har haft ett mycket gott samarbete på många områden. Det samarbetet fortsätter. Oberoende av de här aktiviteterna så ser åtminstone jag ett betydande utrymme för spontan växelverkan mellan t.ex. Mariehamn – Jomala – Lemland etc. och att den processen fortsätter oberoende av de byråkratiska turer som nu sker i arbetsgrupper.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack herr talman! Jo, det är så att samarbetet egentligen fungerar ganska bra mellan alla kommuner, annars skulle vi inte ha så många olika, som jag sade 35 olika samarbetsformer kommunerna emellan. Sådant samarbete som är till nytta för båda parterna är sådant som man ska satsa på, annars är det kompetensen. Har man inte tillräckligt med kompetens måste man satsa till den delen. Jag tänkte i första fall på ekonomisk nytta och i andra fall på kompetensnyttan. Jag ser fram emot att vi kan fortsätta med värdkommunsmodellen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Herr talman! Jag tackar ledamoten Slotte för ett intressant anförande. Vi är helt ense om vikten av att medborgarna kan känna delaktighet i en framtida kommunstruktur. Värdkommuner eller inte, som jag ser det är det en tänkbar modell bland andra. Jag vill inte utesluta eller peka ut någon modell i det här skedet. Utifrån perspektivet så är vi 28 000 människor. Hur vi än vänder och vrider på det så är vi ålänningar väldigt nära våra makthavare, men jag instämmer till den delen att särskilt skärgårdskommunerna behöver ha särskilda lösningar för att säkra att befolkningen känner sig delaktiga i beslutsfattandet.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack herr talman! Jo, det är så att delaktighet är den första förutsättningen för att man ska lyckas bra. Om man inte känner sig delaktighet kommer man inte att engagera sig och strunta i kommunala beslut. Vi har redan idag en fungerande värdkommun eftersom vi har så många olika samarbeten. Det är egentligen värdkommunsmodellen fastän vi hittills har kallat det huvudmannaskap. Det är bara att utveckla det. Sedan vet vi inte hur det går i framtiden. Värdkommuner kanske kan bli större, det kan bli en annan organisation, men de små stegens utveckling i den här frågan är nog den bästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är väldigt roligt och oerhört värdefullt att lagtinget engagerar sig i den för Åland så viktiga frågan om samhällsservicen. Jag tar den här passningen som flera av ledamöterna har uttryckt, en särskild vilja att ha ett särskilt ärende i frågan i form av ett meddelande eller lantrådets upplysning eller vad det kan heta och så återkommer vi till den frågan vid en passlig tidpunkt för lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Jag tänkte också säga några ord om samhällsservicereformen, men kanske från en annan synpunkt än vad som hittills har diskuterats. Jag tänker säga det lite från näringslivets synpunkt och näringslivets betydelse. Den redovisning som minister Gun-Mari Lindholm gav oss över hur arbetet framskrider är bra. Det kanske sades igår att det går långsamt, men min åsikt är att det är under god ledning och på ett strukturellt väldigt bra sätt. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut ur alla olika arbetsgrupper. Sist och slutligen måste vi basera detta på fakta och sedan måste vi fatta beslut hur. Det går inte att göra det här på känslor, fakta behövs och det kommer nu att tas fram och det är bra.

Varför vill jag prata om näringslivet? Jo, för att landsbygdsregionerna och för att skärgården ska kunna överleva behövs det jobb. Det behövs jobb, det behövs skatteintäkter och det såg vi också under vårt arbete i skärgårdsnämnden. Där gjorde vi också speciella utredningar på just den här biten. Vi kartlade hur arbetsplatserna är fördelade och tittade på möjligheterna att skapa nya och att skapa skattekraft. Det är ju så att det här är väldigt nära kopplat till samhällsservicereformen, för att näringsliv ska hållas kvar så fordras det att det finns service av alla de slag. Det är en förutsättning. Då är det också skönt att veta att under våren när de här olika arbetsgrupperna går vidare kommer man att bjuda in, jag förhörde mig just med ministern, näringslivet, de kommer att vara med på ett hörn och det är bra.

Om jag får ta ett exempel så vill jag säga några ord om turismens betydelse. Turismen är en naturlig födkrok ute i regionerna, ute i skärgården och ute på landsbygden också. Då är det fint att veta att turismen utvecklas enormt mycket globalt, det är den som växer mest. Att vinna, det kan man säga att är tre stycken, storstäderna vinner, det vet vi, de tar mer och mer turister, fjällen är vinnare och skärgården är vinnare. De här tre är kraftiga magneter när det gäller att ta till sig turismen. Åland har alla möjligheter, vi har kanske den bästa av skärgårdar.

Åland har det som väldigt många turister söker, men varför har det då gått back de senaste 10-15 åren. Varför får vi färre och färre turister? Jo, det har vi också varit inne på här, det beror på att vi har för dåligt med bäddplatser, för låg kvalitet. Det är det som behövs. Sedan behövs det inte så väldigt mycket mer, det behövs lite aktiviteter, men många, många turister kommer hit till Åland bara för att få lugn och ro, bara för att få koppla av och titta på en solnedgång eller ro med ekan. Det har jag sagt här tidigare och det är också roligt att veta att regeringen jobbar vidare på det. Det är ett arbete som inte är så lätt, men målsättningen är flera bäddplatser med kvalitet. Branschen har visat på behovet och som jag nämnde i en replik har Mikael Kraft ute på Havsvidden sagt det här länge.

Vi har också ett annat gott exempel, det är Silverskär. Man har byggt upp en fantastisk anläggning ute i Saltviks skärgård och man riktar sig till en målgrupp som är beredd att betala, bara man får komma ut och njuta och ta det lugnt. Det finns enligt Mikael Kraft också rum för 6-7 sådana här anläggningar till på Åland så han vill gärna ha konkurrens, hur lustigt det än kan låta. Det är så att när man bygger ett köpcentrum så ju fler det finns ju mer kvalitet och större utbud desto fler intresserade.

Jag kommer inte att kunna delta i morgon, herr talman, så jag tillåter mig att dra över några minuter. Ett område som är som gjort för det här och som vi måste se till att utvecklas är Kastelholms-området. Där har vi nu Smakbyn med Micke Björklund som ett lysande exempel. Där behövs det bäddplatser, hotell, gästhem. Där finns redan aktiviteter som kan byggas ut och där kan man få lugn och ro.

Min slutsats, herr talman, är att det är viktigt när vi arbetar vidare med samhällsservicereformen att vi tar hänsyn också till näringslivet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var en intressant åsnebrygga på slutet, att få in samhällsreformen i turistnäringen. Det är den biten jag vill ta fasta på. Jag tror att ledamoten Eliasson och jag är rätt överens, men på en punkt reagerade jag och därför vill jag fråga upp om det eventuellt var ett missförstånd. Ledamot Eliasson sade att det som behövs är detta, vi behöver inte så mycket mera. Den uppfattningen delar jag inte helt och hållet. Vi har ganska mycket, vi har ett otroligt stort utbud kulturellt, Smakbyn som nämndes är ett mycket gott exempel. Där gäller det också för regeringen att man hjälper till och inte håller på och krånglar med ett par markkilar, om jag nu tar ett exempel, utan att man faktiskt försöker skapa förutsättningar.

Vi behöver bäddplatser ja, och vi behöver bättre flygkommunikationer, ja. Det är de som är de stora sakerna som jag ser det, men det är inte samhällets roll att bygga utan att skapa förutsättningar. Jag hoppas att man börjar arbeta med det på allvar, det går inte av sig självt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, jo, det var en bra åsnebrygga. Den fungerade, jag kom över. Det viktiga nu är att vi får kvalitet på boende och utökar antalet bäddplatser. Det har högsta prioritet, men självklart ska vi också bygga ut aktiviteterna. Självklart ska vi göra det, men prio ett nu är att vi kan härbärgera folk på ett bra sätt.

Flyget är också viktigt, det glömde jag att nämna, kommunikationerna överhuvudtaget. Flyg och att vi kan bibehålla och om möjligt utveckla, naturligtvis, färjetransporterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Turismen och hur viktig den är har diskuterats många gånger och den kan väl aldrig överskattas nog, hur viktig den är för Åland. Ledamot Eliasson nämnde speciellt skärgården och hur man ska komma åt att utveckla turismen. Jag har alltid varit förvånad över att skärgårdsborna inte utnyttjar den möjligheten mera. Att visa upp skärgården och ta betalt. Det är för landskapsregeringen att visa via anslag i investeringsbudgeten att de tror på det. I det här fallet har landskapsregeringen dragit ner anslaget när det gäller att förbättra bäddplatser och höja standarden med 200 000 euro. Då motsäger det i princip det som ledamot Eliasson säger.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ledamot Eliasson säger vad han tycker och tror. Jag håller med om mycket av det ledamot Brage Eklund sade. Visst, skärgården är en naturlig plats för att utveckla turismen, speciellt är det den lite lugnare sidan som kommer att frågas efter mer och mer. Ju längre fram i tiden man kommer, ju mer man klumpar ihop människor i storstäder där det är stress, kriminalitet osv. desto större blir efterfrågan på det lugna, nära, fina boendet under semestern i Ålands skärgård. Vi måste göra allt för att utveckla turismen där. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Jag tänkte beröra frågeställningen som ltl Gunnar Jansson lyfte upp, nämligen frågan om vi övriga i moderaterna stöder tanken att vi inte ska ha ettåriga skattelagar. Principiellt är mitt svar ja, ettåriga skattelagar ska användas undantagsvis, men att förbjuda dem helt och hållet tror jag inte på. Jag ska beröra ett par exempel för att man inte ska tro att det här är något helt unikt. I Sverige gick man in för att införa ett- eller tvåårigt skattestopp i början av nittiotalet, under kristiden. Det skattestoppet gällde församlingar och kommuner, man fick alltså inte höja skatten under en kort tid. Det här gjordes med avsikt att utreda och förverkliga förbättringar och komma till rätta med strukturella problem och då särskilt ekonomin i kommunerna. Det här är förstås inget som har diskuterats här och det är inte heller aktuellt, men möjligheten bör finnas som ett av många alternativ om vi hamnar i en mycket djup krissituation i hela samhället.

Ett annat exempel är när Finlands riksdag strax före millennieskiftet gick in för ettåriga arrangemang i både lagen om skatteredovisning och i inkomstskattelagen då man ändrade fördelningen av samfundsskatterna. Det här upprepas nu när man avser att förlänga tiden och ändra fördelningen något i liggande förslag i riket. Nu har vi också infört det hos oss. Sedan har vi skattelagarna gällande beskattningen av aktier, som är ettåriga i landet. Utöver det så har andra kortare arrangemang gällande momsen och annat gjorts genom åren som också ltl Sundman var inne på.

Att få ut bilden att det här skulle vara något helt unikt är inte rätt. Principiellt håller jag med ltl Gunnar Jansson att vi endast bör använda oss av ettåriga skattelagar undantagsvis. Tack!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Carlsson har gjort ett bra jobb. Det här är lagtingsmannaskap när det är som bäst. Vad jag sade ursprungsvis var att Finland gick ifrån det systemet redan 1987 genom en ändring av grundlagen. Det var för att komma från ett oskick som fram till dess hade rått, nämligen om någon ogillade en skattelagstiftning kunde en tredjedel av riksdagen rösta att det bara skulle vara ettårig. Det här gav ett ryck och en knyck i den ekonomiska politiken som var skadlig för alla. Det var utifrån den erfarenheten som man så småningom sedan i den miljö där jag verkade, som grundregel hade att undvika ettåriga skattelagar särskilt när det gällde fysiska personer och företag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack talman! Det är väldigt viktiga aspekter som ltl Gunnar Jansson lyfter fram. Jag tycker också, precis som ltl Gunnar Jansson, att vi inte ska ha ettåriga skattelagar mer än undantagsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För att det sker på vissa håll så motiverar det inte att vi också gör det om vi anser att det inte är lämpligt att göra så här. Från liberalernas sida tycker vi inte att det är lämpligt att gå in i sjukdomskostnadsavdraget, förändra för ett års tid, påverka människors plånbok för ett år, medan man samtidigt varslar om att man tänker göra ingående förändringar av lagen. Det är verkligen en ryckig och knyckig skattepolitik. Till det kommer också att gör man en förändring nu betyder det antagligen förändrade administrativa kostnader för skattebyrån. Nog är det lite ryckig politik, ingen långsiktig politik, påverka människor, förhöjda administrativa kostnader, högst antagligen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Det är så att det här förslaget i förhållande till första förslaget är ju lindrigare för medborgaren. Det är sanningen. På det sättet är det en förbättring i förhållande till det som var det första, dvs. slopa sjukdomskostnadsavdraget helt och hållet. På den punkten är det en lindrigare variant som kommer nu och då gör det att det borde vara mer motiverat också när man förändrar det på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag tänkte att jag inte kan lämna den allmänna motiveringen i Ålands budget 2013 utan att med några ord beröra den mest spännande delen, en del som innehåller både jätteutmaning och jättemöjlighet, det är förstås landskapsregeringens satsning på en digital agenda för vårt ö-rike. Det är som jag ser det, efter att ha jobbat i offentlig förvaltning och sedan pendlade jag över till privat sektor, det här är faktiskt grundförutsättningen för den s.k. samhällsservicestrukturreformen oavsett var det framtida Åland ska bygga sin offentliga sektor i framtiden. Det är livsnerven som hela vårt samhälle ska vila på, dvs. att vi har en digital struktur som fungerar.

Varför det är en jätteutmaning är att det är här vi hittar de största fiaskon, som har gjorts också inom offentlig sektor i världen. På senare tid kan vi notera det brittiska nationella sjukvårdssystemet, en miljardsatsning, fiasko, är bara att avsluta. Svenska militären råkade ut för ett system som de var tvungna att äska om nya miljoner för att överhuvudtaget kunna få reservdelar till sina fordon. Den finska offentliga sektorns satsning på arkivrutiner och strukturer för att hantera den nya tillvaron med e-post bl.a., fiasko!

Vi vet ju själva hur svårt vi har haft här på Åland att åstadkomma någonting inom den här sektorn. Bokningssystemet för skärgårdstrafiken är ett bra exempel. Vi har misslyckats att under alla år åstadkomma ett centralt bokningssystem för den åländska besöksnäringen. Det har funnits många exempel på försök att åstadkomma någonting, men sedan inte kommit till mål.

Den största bristen är som sagt var, kostnaderna. När det gäller kostnaderna är det redan idag en sektor där pengarna rinner iväg. När det gäller IT-frågor så kan vi i sanning tala om de dolda kostnadernas struktur. Det är här det rinner iväg via telefon när man ringer support utanför Åland och det tickar på väldigt mycket i andra ändan av luren.

Här är det nödvändigt med tanke på den splittrade struktur vi har, att landskapsregeringen tar ett fast grepp om den åländska IT-sektorn. Det man skriver i budgeten om att försöka få kommunerna med och anskaffa ett gemensamt IT-system är oerhört avgörande, oavsett hur offentliga sektorn kommer att se ut i framtiden. Samtidigt ökar vi sårbarheten naturligtvis. Blir det cyberattacker inom IT-området i framtiden och vi har några få IT-system sammankopplade är sårbarheten desto högre.

Vad som lite kan oroa mig och vicelantrådet får väl replikera, är när man tittar på ledningsgruppen som ska hålla i den digitala agendan. Det fanns inte så många IT-kunniga i ledningsorganet. Där utgår jag från att man kommer att koppla in konsulter som kan vara vägledande och styrande under arbetets gång. Som sagt var, det här blir en resa som är spännande, men innehåller oerhört många fallgropar. Det är bara att önska er lycka till!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Eftersom ledamot Jansson nästan bad om en replik så ska jag svara. Det är alldeles riktigt att det säkert hade kunnat vara flera IT-kunniga. Några fanns det där och det kommer under arbetets gång att förstärkas. Därför har vi pengar upptaget i budgeten för att kunna anskaffa den experthjälp som behövs för att komma vidare med det här projektet. Om vi ska komma upp och vara med på vågens framkant måste vi också titta oss omkring. Det kommer att göras upphandlingar som kommer att innehålla både extern upphandling utifrån Åland, men vi hoppas att det också inom Åland finns sådan kunskap som kan vara med och hjälpa oss i den här utvecklingen. Det är också ett sätt att utveckla vårt eget samhälle och vår egen näringslivskompetens. I förlängningen är det en digital agenda för hela Åland som vi de facto talar om.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jo, jag är övertygad om att ansvaret för projektet vilar i trygga händer, men där valet av konsulter och experter blir helt avgörande om det blir en framgång eller en mindre framgång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Ledamot Jansson nämner att regeringen bör ta ett fast grepp om hela Ålands IT-utveckling och nämner att supportkostnaderna kostar pengar. Vi vet att landskapsregeringen borde ha tagit ett fast grepp om sin egen IT-utveckling, de har sex serverplattformar och en person med kompetens för en av plattformarna. Så var tickar det kostnader, är det i det här huset eller i det andra huset? Kanske man borde se över sitt eget hus förrän man börjar ta grepp om kommunerna, där man ändå är ganska långt på väg om man jämför med den platta byggnaden här till vänster.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Ledamot Asumaa har förstås rätt i att landskapet har brister i sin egen interna IT-struktur. Det är helt klart. Det är säkert fler av er som är bekanta med ÅHS’ datasystem som inte håller måttet i dagens värld och kanske är direkt farlig med tanke på att man hanterar patienter etc. Det finns massor att göra inom landskapsförvaltningen. För den skull måste man ändå välkomna att man försöker få kommunerna med på den här resan. Där finns också många dolda kostnader att hämta tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Kollegan Harry Jansson, som nu lämnar talarstolen, inspirerar ofta till debatt. Denna gång har han inspirerat mig på två punkter, som jag vill ta i ett anförande istället för i en replik eftersom jag till största delen har samma åsikter som ltl Harry Jansson. Det ena gäller jordförvärvslagstiftningen. Jag är i likhet med kollegan Harry Jansson besjälad av att jordförvärvsregelverket vi har fungerar och utvecklas och att det finns en balans i utvecklingen. Jag satt också med i den s.k. Gun Carlson-kommittén. Till den delen är vi helt på samma våglängd.

Däremot är jag inte av den åsikten att vi behöver någon ny parlamentarisk kommitté. I kommitténs betänkande, där alla partier var med, så finns det färdigt tänkta tankar. Särskilt när det gäller jordförvärvslagstiftningen, hur man ska reformera den för att den ska vara den balanserande faktorn för utvecklingen och utgöra det skydd som den var tänkt att göra för det svenska språket på Åland och indirekt också skydd för språket, genom att se till att produktionsmedlen är i åländska händer.

När det gäller det som ltl Harry Jansson bekymrade sig om, den kreativitet som finns på fältet, så delar jag också den farhågan. Det är alltid svårt att hänga med från myndighetens sida. Den som vill kringgå lagstiftningen är väldigt kreativa. Det finns de fall där det är fel det som görs och de tankar som förs hos dem som söker, men det är också många fall där man kanske ska låta en utveckling ske. Där tänker jag främst på en extern kapitalisering av turistanläggningar, typ Havsvidden.

Den utvecklingen måste vi låta ske och det har man beaktat i kommitténs betänkande, där man för ett resonemang kring hur man med en kombination av byggnadslagens 11 §, som nämndes i lantrådets anförande och jordförvärvslagens möjligheter att ställa villkor, kan tillåta sådana saker, men ställa sådana villkor att effekterna av satsningen blir samma som produktionsmedlen, alltså marken skulle vara kvar i åländsk ägo. Det är det som är hemligheten, det är nyckeln till att kunna göra ändringen och ändå inte skada de syften som jordförvärvslagen hade.

Ingen parlamentarisk kommitté behövs, det är redan färdigt tänkt. Jag vet hur vi i självstyrelsepolitiska nämnden också har fått redogörelse för att det här nu är något som man allokerar resurser till inom förvaltningen och kansliminstern har redogjort för hur tankarna går.

Jag vill säga att om man känner från regeringens sida eller från lagtingsgruppernas sida, det här gäller alla lagtingsgrupper, ett behov av att föra dialog om det här kan de göra det i självstyrelsepolitiska nämnden, som är en arena för just sådana här diskussioner. Jag vill också säga till regeringen att man är välkommen dit om man behöver inhämta politisk vägkost. Då kan man diskutera med alla partier. Det är som en stående parlamentarisk kommitté kan man säga.

Jag är för min del till freds med hur man jobbar vidare med det här. Jag är inte till freds med historien, att man lämnade det då när det var färskt. Det var tråkigt, men det ska vi inte älta mera, den degen har stelnat för mig.

Den andra saken jag ville nämna och det ltl Harry Jansson också var inne på, är den digitala agendan. Där kan man också ha många farhågor om utvecklingen. Ni vet att jag har varit en av de stora förespråkarna för att man skulle ta stora steg och vara tidigt ute och kanske t.o.m. leda utvecklingen på det här området. Nu har det gått 12 år och vi står i princip kvar där vi var då, om man uttrycker sig lite krasst. Det betyder att man då inte var så mycket efter, men nu är vi ganska långt efter utvecklingen. Nu har den tagit fart på många håll.

Det har den stora fördelen, om man vill se det så, att vi inte har gjort en massa misstag som de andra har gjort, de som vill hänga med i utvecklingen. Det är alltid fördelen om man är lite sent ute. Gustaf Eriksson visste också vad segelsjöfart var och man visste hur segelsjöfarten fungerade, därför var det framgångsrikt. Det är lite åländskt över det här, att vara lite efter och kanske nu ta steget när man kan överblicka, när tekniken har landat och hamnat på plats.

Jag vill bara säga en sak om det och det är att det viktiga är att inse att vi har ett enormt kunnande på Åland, om det sedan är utspritt på många få personer och delar av företag, men vi borde ta tillvara det i första hand istället för att förlita oss på krafter utifrån. Vi har ett enormt kunnande på Åland, särskilt per capita. Lyssna på de åländska aktörerna, det är mitt råd.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag brukar ta kollegan Danne Sundman på allvar och jag gör det nu också. Därför har jag svårt att förstå hans argument att vi nu har tänkt färdigt, det behövs ingen kommitté. Min erfarenhet är den omvända, i politiken har man aldrig tänkt färdigt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nej, tänkt färdigt sade jag inte, men tänkt tillräckligt på den nivån. När det gäller partierna emellan så har man tänkt tillräckligt i det här betänkandet om jordförvärvslagstiftningen och visar på de lösningar, som man sedan givetvis måste smida vidare på. Det är grovt tillyxat. Den här kombinationen av verktyg ska ni använda och sedan gäller det förstås att implementera det i lagstiftning och principer och regelverk, men till den delen är jag överens med kollegan Jansson att det inte har tänkts färdigt. Det är så när det här är på plats måste man fortsätta att tänka för nästa utvecklingsfas. Det är ett ständigt tänkande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag förstod att det fanns kollegor som tycker att mitt tjat om parlamentarisk kommitté börjar räcka, men jag förvånar mig alltid över rädslan över parlamentariska kommittéer. Vi har goda exempel på varför de behövs och när det gäller jordförvärvslagstiftningen gjordes det ett bra arbete för ett antal år sedan, men flera av dem som var aktörer inom den kommittén har lämnat politiken. Det är svårt för de partier som inte har representation i dagens lagting att veta hur Gun Carlson-kommittén resonerade.

Sedan tycker jag, bästa kollegan Danne Sundman, att man lägger ett ganska stort ansvar på två tjänstemän att uttolka i efterhand, fyra år senare, hur kommittén resonerade 2007-2008, vad tänkte man i detalj? Det är klart, känner sig landskapsregeringen och ministrarna trygga med att de kan leverera och tolka allt vad Gun Carlson-kommittén tyckte och tänkte kommer vi att vara trygga också.  

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Nog tror jag att man kan tolka ut en hel del, särskilt i grova drag, hur kommittén har tänkt. Om det finns en detalj där man är politiskt osäker så har man för det första landskapsregeringsbordet, där ministrarna för alla partier sitter, men sedan har man också, om man är osäker och vill ha en ännu bredare förankring, självstyrelsepolitiska nämnden, som absolut kan ta sig an och vara medlare i de här frågorna. Därav mitt välkomnande, man borde ha en låg tröskel, kanske ingen alls mellan självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen i sådana här frågor, tvärtom, man ska ta tillfället i akt att förankra det med självstyrelsepolitiska nämnden, om det är något man känner sig osäker på eller annars också. Som sagt det är att betrakta som en bestående parlamentarisk kommitté i de här frågorna. Jag har ingenting emot parlamentariska kommittéer, men man ska inte fördröja saker ytterligare genom att ha en ny kommitté, som börjar om från början. Jag tror inte att det behövs helt enkelt, det här går att göra på annat sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag delar ltl Danne Sundmans uppfattning att digitala agendan är ett stort jobb som ska göras. Säkert också att vi kan dra erfarenheter av andras misstag, det måste man göra. En stor utmaning är det. Det gäller också den uppfattningen att vi har väldigt mycket kompetens på Åland, vi har många företag som har mycket kompetens att erbjuda. Den stora utmaningen blir att när man ska bygga ett så här stort system, som ska fungera både för landskapet, kommuner, verk osv. så ska man ändå göra det möjligt för många små att vara med och konkurrera. Det kommer att bli en stor utmaning som är jätteviktig.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är viktigt att göra det på ett sådant sätt att små åländska aktörer kan vara med och konkurrera och ta del av arbetsmängden, men också kunna forska och utveckla sig själva. Det här blir produkter som man sedan kan sälja vidare så att pengarna vi satsar blir kvar i näringslivet. Har man insyn i vilket gytter av olika system, standarder och metoder som används och på vilken utvecklingsnivå man är på är det klart att det inte är någon lätt sak att vända den här utvecklingen och få allt gemensamt. Man måste nog ta många små steg mot en gemensam målbild. Jag svingar klubban i kommunstyrelsen i Lemland, som kanske är den kommun som har kommit allra längst i e-förvaltning. Jag ser vilka utmaningar det har varit och vilka problem vi har haft. Vi började i den ändan att vi tog en ny arkivplan och det visade sig vara framgångsrikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag tänkte beröra ett av de viktigaste elementen vi har i vår vardag, det som kan vara avgörande för att nya medborgare flyttar till Åland och att också våra barn som har varit borta och studerat kommer hem tillbaka. Det som också kan vara avgörande att det kan bli turistanläggningar här och för att turister ska komma hit. De som söker stillhet och ro varför söker de sig hit? Det som är central trygghet är någonting vi kanske borde föra in i den här debatten. Vad kan vara bättre än att ha en trygg och säker miljö för våra barn att växa upp i.

Av våra enskilda behov kommer tryggheten väldigt högt. Det kanske är mat och vatten som kommer före. Det här är någonting som inte är unikt här, över hela världen vill man ha trygghet, framför allt i vår omgivning söker man det.

Det kan vara olika vad känslan av trygghet är, för vissa kan trygghet vara mat för dagen, det kan vara boende för sig själv och sin familj, men det kan också vara att man får gå hem från krogen kl. tre på natten. Belysning över närområdet kan också ha med trygghet att göra. Det används också i andra sammanhang, en trygg anställning, ett tryggt samhälle, alla vill jobba för tryggheten. Jag tror inte att det någonsin finns någon som har sagt att man är emot tryggheten, att man kommer att jobba emot det.

Vad har vi politiker för roll här? Jo, den är väldigt central, där kommer också en budget i balans. Vad handlar det om? Jo, det är en trygghet för framtiden. Jag ska kanske inte föra in Grekland och andra länder i det här, men de har definitivt inte samma trygghet som vi har här. Vi kan se fram emot framtiden med tillförsikt.

Med tanke på budgeten som är lagd nu så har man gjort ett regimskifte, man har strukturerat upp den. Det är ingenting som är unikt utan redan förra regeringen arbetade väldigt hårt med det här. Därför kan vi vara ganska stolta över det.

Det finns en gräns på hur mycket skatt vi vill betala för tryggheten och det kanske vi måste ta i beaktande. Där kommer det också in en annan sak, det behöver inte alltid kosta pengar att göra en trygg miljö. Ska vi marknadsföra oss som en trygg miljö så måste vi beakta det väldigt långt. Trafiken är ett väldigt billigt område när det gäller tryggheten. Där har jag gärna sett att man skulle ha jobbat lite mera.

Anledningen till att jag gör det här inlägget i debatten är en undersökning som trafiksäkerhetsverket har gjort angående allmänhetens inställning till rattfyllerister. Då framkom det att rattfyllerister är det man fruktar mest i Finland i trafiken av allt. 60 procent uppgav att de är rädda för rattfyllerister. Det är intressant att man också svarade att var femte har en gång anmält rattfyllerister och man är också benägen att anmäla bilister för rattfylleri. Det här är en sak som vi borde titta på, att vi får en säkrare och bättre trafik.

Går man vidare här så kanske man borde titta över vår lagstiftning när det gäller den biten. Man borde göra en konsekvensanalys av lagstiftningen också, bidrar det till tryggheten i samhället. Hur är det t.ex. med kameraövervakningen? Det är tryggheten och saksäkerheten som är inom vårt behörighetsområde när det gäller polisen t.ex. Ska vi ta det på allvar och jobba med den frågan borde man lyfta fram det lite bättre. De flesta vill ha kameraövervakning, tycker att det är okey också politiskt, men man vill ha ett regelverk som fungerar där. Det borde vi kanske titta på. När kan vi ha kameraövervakning och hur ska man göra med materialet i frågan?

Bästa lagtingsledamöter, jag ser fram emot att vi jobbar mera med trygghetsfrågorna, att det ska bli ett brain för Åland i framtiden.

Talmannen

Den inledande allmänna diskussionen är därmed avslutad.

Minister Veronica Thörnroos

Fru talman! Bästa ledamöter! Nu har vi kommit till trafikavdelningens område och jag är både glad och stolt över det föreliggande förslaget, som finns på ert bord. På det övergripande planet arbetar vi med att ombilda avdelningen till en infrastrukturavdelning. Med infrastruktur avser vi alla system för transport av varor, personer, energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse, bostäder och samhällsplanering.

Från tidigare har vi igångsatt ett arbete med avdelningens interna organisation. Vi har det nu så väl på plats att vi har tre olika byråer. Vi har en trafikbyrå som beställer trafik, både färj-, buss och annan trafik. Vi har en produktionsbyrå som utför både vägunderhåll och sjötrafik och sedan har vi också en allmän byrå, som i huvudsak handhar tillstånd och frågor relaterade till fordon.

Bästa ledamöter! Den här budgeten för trafikavdelningen är väldigt speciell. Den är väldigt speciell helt enkelt för att vi nu har satt ner foten, dragit ner bromsen, kalla det vad ni vill och fått stopp på de konsumtionsutgifter som tidigare stigit alltför kraftigt. Konsumtionsutgifterna minskar, visserligen med blygsamma 0,7 procent, men i alla fall, det är ett trendbrott. Då ska man också veta att löner och bunker stiger. I förslaget för budget 2013 räknar vi med bunkerpris på 91 cent. I 2012 års budget hade vi 68 cent. Bara det gör en skillnad på 1,2 och 1,5 miljoner. En cent är i dagsläget mellan 60 000 och 65 000 euro. Vi är glada att det arbete som avdelningen har gjort, ett hårt och tufft arbete, äntligen nu börjar visa resultat, hela Åland till fromma.

Vad gäller överföringsutgifterna ser vi en moderat förändring på 4,5 procent. Tittar vi lite längre i backspegeln ser vi att kostnadsökningen mellan 2011 bokslutet och 2013 är 49,5 procent. Då frågar man sig ganska naturligt vart vi har gjort av de pengarna. Är det kollektivtrafiken vi har satt det på? Nej, bästa ledamöter, det är inte på kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens ökning i budgeten 2013 är fyra procent. Det som landskapsregeringen har valt aktivt, medvetet, att satsa på är flygtrafiken, den upphandlade flygtrafiken mellan Stockholm och Mariehamn. Landskapsregeringens samlade bedömning är att flygtrafiken är oerhört viktig för hela Åland och speciellt för vårt näringsliv.

Vi har också investeringar. Vi har en hög investeringstakt och arbetar efter devisen att vi ska ta hand om det vi har och förbättra det innan vi bygger nytt. Vi gör mycket ombeläggningar och grundförstärkningar. Grundförstärkningarna och ombeläggningarna är inte bara för trafiken. Vi ser det också som en sysselsättningsbefrämjande åtgärd. Det är viktigt att den som vill och kan ska ha ett arbete och själv förtjäna sina pengar.

Fru talman! Bästa ledamöter! Vårt vägnät är inte i bästa skick, speciellt på landsbygden och ute i skärgården kan man ibland tro att vi bor i misär, så dåliga är vägarna. Därför kommer vi att i budgeten 2013 ha fokus på glesbygdsvägarna och vår målsättning är att 30 km ska kunna grundförbättras. Vi arbetar också vidare med gång- och cykelvägar och fortsätter enligt de direktiv som finns, dvs. längs våra huvudvägar.

Vi har ett nytt initiativ som har inkommit. Det är så, bästa ledamöter, att många av er sitter på dubbla stolar, så gör också ltl Danne Sundman, tillika kommunstyrelsens ordförande i Lemland. Redan i våras tog han kontakt med mig och avdelningen och sa att de värnar om den lätta trafiken, kan vi göra någonting tillsammans? Finns det någon möjlighet att ni kan prioritera om era projekt, till t.ex. en gångtunnel, om vi är med och finansierar den? Frågan har väckts och den processas för tillfället på avdelningen. Ett bra initiativ som visar att landskapet och kommunen mycket väl kan samarbeta i angelägna frågor.

Fru talman! Det finns mycket att säga, men den återstående tiden, 2 minuter och 25 sekunder, ägnar jag åt sjötrafiken. Det nya turlistupplägget har debatterats ganska väl får vi säga, av hela Åland snart. Det är väl ingen som inte har en åsikt om hur skärgårdsfärjorna ska gå. Det är glädjande att det nya turlistförslaget som vi har lagt kan minska våra utgifter i storleksordningen tre miljoner. Hur har man gjort då? Jo, på norra linjen har trafiken mellan Hummelvik och Torsholma förändrats så att två fartyg delar på linjen, med samma antal turer per dag och vecka. Lönekostnaderna reduceras genom att övertiden minskar, genom att samma antal vakter som år 2012 körde en färja nu kan köra två. Förändringen innebär tyvärr att kapaciteten minskas med ca 13 procent.

Vidare får det här konsekvenser för vår personal. Det nya turlistförslaget i kombination med antal minskade körtimmar som redan aviserades om i omställningsbudgeten, föranleder en övertalighet om ungefär 17 personer. Vi har dock från avdelningens sida möjlighet genom omplaceringar och genom de icke besatta ordinarie tjänsterna att i princip matcha ihop dessa 17 personer inom en ganska snar framtid. Min bedömning är att det inte är frågan om några regelrätta uppsägningar.

Vi fortsätter också med att slimma kostnaderna ytterligare. Kosthållningen och caféverksamheten kommer att sammanslås. På de två frigående fartyg som ännu inte har det så utformat, dvs. m/s Skiftet och m/s Alfågeln kommer det att leda till en viss övertalighet av personal, sex stycken, men vi försöker från landskapsregeringens sida att sysselsätta dem. I inbesparingssyfte kommer vi att konkurrensutsätta driften av ett större fartyg, i det här fallet m/s Skarven. Hur det kommer att utfalla, det kräver nämligen att kostnaderna ska minskas med 12 procent för att det ska vara aktuellt för landskapsregeringen, ber jag att få återkomma till, fru talman!

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Min fråga gäller vägunderhållssidan. Har vägavdelningen börjat bjuda ut vissa arbeten på den öppna marknaden? Kanske man borde överta en del av underhållsarbetet. Har man startat upp samarbetet med kommunerna som minister Thörnroos nämnde om? Jag gjorde själv den förfrågan till landskapet om en gemensam plogning av kommunalvägar och där påstod man att det i dagsläget inte är möjligt, men återkom igen så kanske det ordnar sig. Jag vill också fråga hur man prioriterar vägfrågorna och hur man ska satsa. Vi har idag en väg mellan Storby och Eckerö Torp som är mera som en kullerstensås.

 Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det formaliserade arbetet mellan avdelningen, produktionssidan och kommunerna kan förbättras. Jag ser förbättringsmöjligheter där och skulle mycket väl kunna tänka mig att kunna driva den processen väldigt hårt, men med beaktande av att vi har en reform, samhällsservicestrukturreformen, där vi nu har tillsatt en grupp som arbetar med den tekniska planeringen och vägunderhållet och hanteringen av vägar, skulle jag gärna se tiden an och vänta och få veta vad den gruppen kommer fram till. Den gruppen leds av vicetalman Roger Jansson och jag vet också att det finns representanter både från kommunerna och från avdelningen så jag bedömer att det finns goda förutsättningar att komma vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Jag avstod från replik för jag tänkte att jag lika bra kunde säga det nu. Infrastrukturministern pratade om samarbete mellan kommuner och landskapet och hänvisade till Lemland. Då vill jag säga att mellan förtroendevalda i skärgården har det nog funderats man och man emellan, ska vi ta upp frågan, ska vi bygga kommunalväg dit vi vill ha färjfäste för att komma igång? Den frågan har kommit upp ibland.

Vidare fru talman, att bygga bort driftskostnader är nödvändigt. Jag hoppas att alla kan stöda den synen. Uppgifterna om landskapsregeringens kortruttsarbete som kommer ut i offentligheten spretar. Det är svårt att veta vad som kommer att ske och när eller hur? Ibland nås man av rykten om att det ska byggas kortrutt, men följande dag kan ryktet säga, nej, det blir ingenting den här mandatperioden. Nå vi får vänta och se nu, det var ju en presskonferens när det kom ut i tidningen, som sade att jo, det ska komma någonting till våren. Vi hoppas att det ska komma och att det då är något bra som kommer.

När det är svårt att få någon tillförlitlig information är det nödvändigt att skriva en motion om kortrutten och prioriteringen vad som ska byggas och i vilken ordning. Det har jag i det här fallet gjort.

Fru talman! Det som jag anser att ger den största, snabbaste och mest betydande inbesparingen är att leda Kökartrafiken över Föglö. Det har jag sagt många gånger. Vartefter åren går har jag blivit bara mer och mer övertygad om att det är det första riktigt stora projektet som är nödvändigt att göra. Jag redogjorde i ett anförande den 16 april detta år i samband med första tilläggsbudgeten för år 2012, för de inbesparingar det innebär att leda Kökartrafiken över Föglö. Det ska jag inte upprepa för det finns i stenografiska protokollet att läsa.

I det anförandet sade jag att 12 investerade miljoner kan ge en inbesparing på 1,4 miljoner per år samt användandet av en frigående färja mindre för att upprätthålla trafiken. En färja mindre, det är ganska betydande resurser som man sparar då. Inflationen brukar tära på siffror så med färskare siffror vill jag påstå att för 14 miljoner kan vi fortfarande göra samma inbesparing. I tilläggsbudgeten för 2012 lades ramen så att 3 000 körtimmar skulle bort jämfört med 2012 års turlistor. Med Kökartrafiken till östra Föglö är inbesparingspotentialen ca 4 600 körtimmar alltså 50 procent större inbesparing än ramen. Jag hoppas att budgetmotion nr 15 godkänns. Den föreslår: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.”

Fru talman! I flera budgeter har det beslutats om trafikavdelningens organisation med uppdelning i beställare och utförare. Bolagiseringen är av stor betydelse för att skapa en tydlig skiljelinje mellan politiker och verkställigheten. Det är nu på tiden att budgetskrivningar och planer blir verklighet Jag föreslår i budgetmotion nr 13 att ”Arbetet med bolagisering av utförarverksamheten av skärgårdstrafiken verkställs i skyndsam ordning.” Det här ärendet har vi hört mycket om i förra mandatperiodens finansutskott.

Fru talman! Jag har också skrivit en budgetmotion om finansiering av kortruttsutbyggnaden.  Det jag föreslår är att ”Landskapsregeringen inleder ett arbete med målet att till lagtinget lämna en framställning om extra anslag för att finansiera kortruttsutbyggnaden i skärgården”. Jag citerar självstyrelselagens 48 §: "På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget."

Jag anser att kortruttsutbyggnaden är en sådan utgift som passar in på lagens intentioner. Jag har tidigare i en åtgärdsmotion föreslagit att lagtinget ska använda den möjligheten som självstyrelselagen medger. Den åtgärdsmotionen remitterades till finans- och näringsutskottet och det mesta tyder på att utskottsmajoriteten vill glömma den motionen. Därför har jag nu aktualiserat ärendet igen. Jag anser att det är lämpligt att utskottet sambehandlar budgetmotion nr 14 och åtgärdsmotion nr 4/2011-2012. Jag hoppas att utskottets representanter noterar detta önskemål.

Jag hoppas på en positiv behandling av motionerna och hoppas att lagtinget under år 2013 kommer att få ta ställning till en framställning om extra anslag för kortruttsutbyggnaden. Tiden börjar ta slut så jag avslutar. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ledamot Torsten Sundblom fokuserade ganska mycket på att det skulle vara exakt dessa antalet körtimmar som man presenterade tidigare. Om jag minns rätt så handlade det om besparingar motsvarande 3 000 körtimmar. Det är besparingarna som ska vara i fokus, kostnaderna borde vi få ner. Det borde vara motsvarande mängd ungefär, det var syftet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, ledamot Carlsson har helt rätt. Det är väl så det står. Det jag presenterade i våras gav ca 4 600, det var ett förslag som var väldigt bra i förhållande till det som står i ramen. Det är klart att det tar en tid att verkställa, men det visar att det finns en inbesparingspotential i att bygga kortrutt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad gäller finansieringen via extra anslag vill jag citera skrivningen i föreliggande budgetförslag: ”Arbetet med flera övergripande utredningar har till syfte att ge landskapsregeringen ett brett faktaunderlag”, jag upprepar faktaunderlag, ”för att kunna fatta miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara beslut gällande kommande kortruttsinvesteringar.” Det svarar mot flera av de finansmotioner som ledamoten Torsten Sundblom har. Däremot vill jag gärna ge en ros till Torsten Sundblom. Varje gång någon säger Torsten Sundblom så tänker jag östra Föglö. Ingenting ont som inte har något gott med sig.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! När man vill att någonting ska göras så måste man tjata lite. Då det inte finns någon prioriteringsordning förelagd lagtinget som vi kan ta ställning till och i och med att man inte vet vad som riktigt är på gång, eftersom uppgifterna går lite hit och lite dit beroende på vilken tidning och radiokanal man hör på, var jag tvungen att skriva motionen för jag är så angelägen om att det här ska gå vidare.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Moderaterna är nöjda med att regeringen har fått stopp på den snabba årliga kostnadsökningen inom trafikavdelningen. Vi är nöjda med att konsumtionsutgifterna nu budgeteras, särskilt när inflationen beaktas på en lägre nivå än tidigare år. Vi är också nöjda med att investeringsnivån kan hållas oförändrad.

Skärgårdstrafikens driftskostnader som är den största andelen inom trafikavdelningen med 55 procent, beräknas nu minska med 800 000 euro eller inflationsjusterat med ca fem procent. Det är ett trendbrott precis som ministern sade. Bakom den siffran ligger ett stort och framgångsrikt arbete från trafikavdelningens rederienhet med Kaj Jansson i spetsen och från infrastrukturministern Veronica Thörnroos. Det har varit tungt, särskilt för dem, att nå detta resultat.

Den största besparingen gör man på det nya turlistsystemet som kraftigt minskar antalet övertidstimmar, men som också minskar antalet skift på långrutter. Dessa åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en fortsatt hög nivå på vår skärgårdstrafik och för att upprätthålla en rimlig turtäthet.

En rimlig turtäthet är förutsättningen för varje skärgårdskommuns viktigaste utmaning, att behålla och öka antalet arbetstillfällen i sina kommuner. Främst ska detta ske genom privat sektor. Nya entreprenörer och nya arbetstagare är det allra viktigaste för att våra skärgårdskommuner ska hållas levande, attraktiva och livskraftiga året runt. Trafiken är i denna viktigaste framgångsfaktor för skärgårdskommunerna, en viktig och avgörande framgångsfaktor, men inte huvudsaken eller ett självändamål i sig. Det är viktigt att förutsättningarna för en levande skärgård analyseras korrekt och att alla ingredienser för framgång sätts in i sitt rätta sammanhang.

För att inför framtiden kunna upprätthålla en tillräcklig turtäthet och ett tillräckligt stort tonnage i skärgårdstrafiken måste dagens huvudsakliga långruttssystem bytas ut mot kortare färjpass. Såsom infrastrukturministern säger bör turer inte överstiga ca en timme. Därför brådskar de mest kostnadsbesparande investeringarna i resan mot ett kortruttssystem. För att inte felinvesteringar skall göras måste lagtinget ges möjlighet att slå fast en masterplan för skärgårdstrafikens framtida utseende. En bra bas för en sådan plan utgör kortruttsbetänkandet från föregående lagtingsperiod, från 2011.

Landskapsregeringen är nu i färd med att ta fram en sådan masterplan. Vi moderater hoppas att den kan presenteras för och godkännas av lagtinget under våren 2013. Den kunde då innebära öppningen för ett beslut i lagtinget hösten 2013 om att sätta spaden i marken, alltså starten av det första stora projektet i kortrutten, det projekt som ger den snabbaste inbesparingen på lång sikt i skärgårdstrafiken.

Vi moderater är övertygade om att det är antingen projektet på östra Föglö för att anknyta Kökar och Sottunga till masterplanens huvudlinje över Föglö eller att förkorta färjpasset Svinö-Degerby, eller egentligen geografiskt Degerölandet på västra Föglö. Byggstart 2014 för ettdera projektet förefaller fullt möjligt.

Trafiken Kumlinge – Överö på Föglö är för oss moderater helt central för utvecklingen för skärgårdens överlevnad. Genom den linjen kan söder och norr knytas ihop, genom den linjen kan service i skärgården skötas inom skärgården och behöver inte som nu köpas från fasta Åland.

Hur huvudådran i skärgårdstrafikens masterplan skall dras och norra respektive södra linjens framtida öde, vill vi för vår del återkomma till när en bred diskussion förs mellan partierna här i lagtinget om den slutliga utformningen av masterplanen, förhoppningsvis våren 2013.

Infrastrukturminister Thörnroos bör nu ges både arbetsro och råg i ryggen för att ro skärgårdtrafikens förnyade fartyg och upplägg i hamn!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det som ledamot Carlsson sade om byggstart 2014 lät bra, är det som ett löfte att det här ska lyckas?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Från moderaternas håll hoppas vi verkligen att det blir byggstart då, ja!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för ett väl genomarbetat förslag. Skärgårdstrafiken handlar för mig om att folk ska kunna bo och verka i skärgården. Samhället och infrastrukturen ska fungera. Trots att jag är bosatt långt borta från problematiken idag är jag i allra högsta grad intresserad av att lösa denna problematik.

Jag ser möjligheten att skapa liknande förutsättningar för Föglö som man har i Vårdö. Jag tänker främst på möjligheten för pendling, att få förutsättning att bo i skärgården och jobba på fasta Åland, alltså Mariehamn. Vårdö har ett kort färjpass vilket gör att pendlingstiden blir acceptabel för Vårdöborna.

Man har talat om kortrutt kontra långrutt. Ltl Fogelström nämnde i debatten igår att Långnäs skulle bli ändhamn och att Hummelvik skulle avvecklas, vilket skulle betyda att skärgårdstrafiken ska gå över Föglö. Jag kan i stort stöda den tanken, men då borde man först satsa på Föglö och få den trafiken löst. Föglö är, som det ser ut idag, flaskhalsen. Man borde damma av de gamla planer som finns i skrivbordslådorna och se på förslagen att korta av färjpasset genom en bro över Spettahålet och färjfästet på västra Långholm. Om vi kortar av restiden ökar givetvis möjligheten för Föglöborna att få hela samhället att blomstra. Vid kortare färjpass kan man också byta tonnage vilket leder till minskade bunkerkostnader. Löser vi flaskhalsen i Föglö har vi alla möjligheter att fortskrida med en helhetslösning för hela skärgården.

Talman! Jag var själv inte med när man valde att satsa på en bro till Eckerö, men jag är helt säker på vilka effekter det har fått för kommunens positiva utveckling. I det långa loppet ser jag självklart att fasta förbindelser både till Vårdö och Föglö skulle vara det allra bästa.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag är lite osäker på vilken plan ltl Hilander avsåg, men är det den som trafikavdelningen gjorde på nittiotalet, som förbinder ända från Föglö till Lumparland så har den också en tunnel med i ett av alternativen. Då kan det vara en lösning att damma av den.

Ltl John Hilander, replik

Fru talman! Jo, det är den planen och de diskussioner som har förts. Så vitt jag vet så var det även lugnt med markägare på Föglö på den tiden. I det långa loppet en tunnel och fast förbindelse skapar de bästa förutsättningarna för att kunna bo på Föglö och arbeta på hela Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Tack för ett intressant inlägg. Mycket av det som sades är en del av det arbetet som pågår här och nu. Vi måste få Föglö närmare fasta Åland. Det är oerhört viktigt, det är en nyckelfaktor. Också Spettahålet där vi nu för ett resonemang kring en sänkt tunnel som skulle vara en mindre miljöpåverkan. Det är ett stort arbete som är på gång, däremot är jag inte beredd här och nu att lägga ner Hummelvik eller göra andra förändringar, men jag ser gärna att lagtinget tar del av en större debatt. Målsättningen är att vi under våren ska kunna diskutera skärgårdstrafiken på nytt här i lagtinget.

Ltl John Hilander, replik

Tack fru talman och minister Thörnroos! Det gläder mig att höra miljötänket med olika alternativ. Vi är vana med att det är bankar och broar som gäller. I moderna tider hittar man teknik som inte stör miljöns naturliga flöde och då är tunnlar ett mycket bra alternativ.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Som vår värderade talman vet och de övriga i talmanskonferensen hör jag till dem som anser det bäst att man har en sammantagen remissdebatt istället för att splittra upp den, vilket leder till att alla ska upp och tala i alla rubriker. Här står vi nu som ett exempel på att så blir det.

När det gäller kortrutt så var jag redan i Ålands framtids huvudanförande inne på det igår så jag ordar inte mer om det. Jag vill bara säga att från vår sida ger vi stöd till liberalernas budgetmotion nr 15 som klämmen lyder: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen. Arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.” Det tycker vi att är ett väldigt bra förslag och det hade vi bra kunnat lämna in själva också.

När det gäller den här biten, när man har lyssnat på de andra anförandena, så är vi rätt långt eniga om det här och därför vore det bra om vår högt värderade utredarregering skulle byta lite spår och bli en verkställarregering istället. När det gäller kortrutten har vi under förra mandatperioden och ett år in på den här, suttit fast i utredarstadiet. Vi bör komma vidare istället. Det här är en bra prioritetsordning, vi stöder det som är knepigt och som man bör ta ställning till.

Jag hör till dem som är övertygad om att en fast förbindelse till Vårdö skulle gå att räkna hem inom en rimlig tid och det är också någonting som man måste titta på, på allvar. Från vår sida är prioritet nr 1 ett färjfäste på östra Föglö, sedan går vi vidare.

Tittar vi på trafikavdelningens budget så ökar den allmänna förvaltningen med 30 procent. Jag är intresserad av att göra jämförelse mellan åren, det finns en naturlig förklaring till det. Vi har här föreslagit att den allmänna förvaltningen ska minskas med fem procent, men vi har också föreslagit att den nya arbetsbåten på 250 000 skulle utgå. Här har jag minne av att man i fjol eller kanske rent av i en tilläggsbudget köpte ny båt till naturvårdsenheten. Nog måste man inom landskapsförvaltningen kunna samarbeta så mycket över gränserna att man kan enas om en arbetsbåt.

En direkt fråga, fru talman, har jag till ministern. Det sägs under rubriken rederiverksamhet: ”Landskapsregeringen uppskattar därför att personalbehovet inom rederiverksamheten kan komma att minska med totalt drygt 40 personer till följd av de åtgärder som nu planeras genomförda under 2013”. Jag vill bara få det bekräftat en gång för alla, är det 40 tjänster utöver dessa 47 som regeringen tidigare har kommunicerat ut, att budgetförslaget leder till. Det vore intressant när det i olika sammanhang dyker upp olika siffror. Jag ser att man tittar förvirrat på varandra i regeringsbänken, hur kan det vara? Det vore intressant för oss övriga att få reda på hur det ligger till.

Följande fråga gäller kostnaden på 300 000 euro för omställningskostnader. Där lyssnade jag så noga jag kunde, det kunde vara mycket möjligt att jag var ouppmärksam, men jag hörde inte vad tankarna med det anslaget var. Det står att det gäller omställningsåtgärder i samband med personalminskning, men hur dessa medel ska användas dess mera i detalj skulle jag vilja att framgår.

På sidan 215 står det: ”Under ett flertal år har vägbyggnads- och vägförbättringsanslaget under flertal år kraftigt minskat och det leder till att behovet av budgetmedel är mycket stort. Detta för att kunna färdigställa huvudvägarnas ombyggnad, fortsätta utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet samt att grundförbättra och belägga glesbygdsvägarna som nu har blivit mycket eftersatta.” Det här var ministern inne på, det här vill jag säga från vår sida att vi stöder det fullt ut. Det går inte att skjuta på detta dess länge. Ministern ser så förvånad ut, men kommer det bra förslag så stöder vi. Det är inte frågan om något annat, det har tyvärr inte varit så många bra förslag tidigare.

Det som är det intressanta här är privatiseringen av vägunderhållet när vi pratar om att man ska förbättra glesbygdsvägarna. Här vore det också intressant att få reda på hur långt man är beredd att gå, vad gör man? Det diskuteras mycket privatiseringar, t.o.m. av den nya färjan Skarven, men när det gäller privatisering av vägunderhållet förekommer det inte mycket i debatten. Det skulle vara intressant att höra hur man ser på den biten.

Till sist, fru talman, vill jag säga för mitt vidkommande att när det gäller den nya arbetsbåten, vet jag att kollegan Eklund kommer att gå in mer på det i sitt anförande så jag sätter punkt här.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Tack ledamoten Anders Eriksson! Ja, det finns en anledning till att jag såg lite förvånad ut här i bänken. Jag tror att det var första gången som jag har fått ett positivt erkännande från ledamoten Anders Eriksson, så det gläder mig. Trägen vinner. De 300 000 som finns upptagna här i samband med personalomställningen, de kostnaderna vill vi redovisa separat så att man kan se och väl kan följa framledes vad skärgårdstrafiken kostar och vad personalomkostnaderna blir. Det är så att vi har 9,5 lediga tjänster, vi har 17 som kommer att behövas, men vi har också pensionsavgångar inom de närmaste två åren. Det kan finnas en viss övertalighet bland personalen under viss tid. Det är det som de här pengarna i huvudsak ska användas till.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tyvärr är debattreglerna sådana att ministern inte kan svara en gång till så jag vet inte hur jag ska uttrycka mig på ett just sätt. Ministern kan nicka så hon kan bekräfta om det stämmer. Om det behövs så kan man betala någon typ av avgångsvederlag från det här anslaget. Är det så jag ska förstå anslaget?

Sedan vill jag säga att minister Thörnroos sade att det är första gången som jag har fått ett erkännande. Det som har debatterats är oftast de förslag som har lagts, de personliga egenskaperna försöker jag lämna åt sidan. Förslaget med glesbygdsvägar tycker jag att är bra och därför vill jag uttala stöd för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamoten Eriksson stöder min motion och jag tackar så mycket för det. Det verkar som om de flesta partier gör det, nu är det ett parti som inte har uttalat sig om den här frågan på lagtingsgruppsnivå ännu. Kanske vi kan se framåt med tillförsikt så att det går att få en lösning på de här trafikbekymren någon gång. Tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag är helt övertygad om att ledamot Torsten Sundbloms motion kommer att gå igenom.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Minister Thörnroos sade att när hon ser en ledamot så associerar hon till ett visst ställe på en viss ö. När jag ser minister Thörnroos så tänker jag på skärgårdstrafiken, men det tänker jag inte tala om. Oftast när man pratar om trafikavdelningen så är det skärgårdstrafiken det diskuteras, men det finns mycket annat också som ni gör på trafikavdelningen och därför tänkte jag ta upp en sådan sak där man inte behöver köpa bunker, jag tänkte prata om den lätta trafiken.

Vad gäller anskaffningen påtalar de i sin budget för 2013 behovet av att fortsätta utbyggnaden gång- och cykelvägnätet. Landskapsregeringen prioriterar helt rätt gång- och cykelvägar både vad gäller för att underlätta den lätta trafikens framkomlighet samt också att öka trafiksäkerheten på våra landsvägar. När det gäller cykelturismen på Åland är investeringen i gång- och cykelvägar helt rätt i tiden enligt min mening.

Landskapsregeringen har i sin budget upptagit fem miljoner euro under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbete för bl.a. vägbyggnadsinvesteringar, planering och projektering. Med tanke på planering av kortrutten ska vi inte heller glömma bort trafiksäkerheten på de landsvägar som kommer att mata trafiken till och från dessa kortruttshamnar. En sådan väg är landsväg 3 från Mariehamn, genom Lemland och vidare till hamnen i Långnäs och färjfästet i Svinö.

Med tanke på trafiksäkerheten och för att underlätta den lätta trafikens framkomlighet föreslår liberalerna i en budgetmotion att texten under moment 48.30.77 på sidan 215 under rubriken Vägprojekt som projekteras kompletteras med följande vägprojekt: Landsväg nr 3 Lemströms kanal – Söderby, separat gång- och cykelväg. Vi vet att cykelvägen redan finns byggd mellan sträckan Söderby-Lumparsund och vidare till Långnäs. Det här skulle då komplettera hela cykelvägnätet, ända från Mariehamn till Långnäs.

Fru talman! I samband med vägbyggnadsprojekt eftersträvar landskapsregeringen samarbete med kommunerna för att dra största möjliga ekonomiska nytta genom samordningsfördelar och delad finansiering. Som jag redan här tidigare nämnde är trafiksäkerheten den viktigaste aspekten med att förbättra den lätta trafikens framkomlighet på och över landskapets huvudvägar.

Den tunga trafiken ökar ständigt på våra landsvägar och framför allt på landsväg nr 3 på grund av att landskapsregeringen äger en hamn i Långnäs. För att göra trafiken säkrare för den lätta trafiken samt för ungdomar och skolbarn så föreslår liberalerna att man preciserar texten under moment 48.30.77 så att tunneln i Söderby, Lemland ska prioriteras först. Denna åtgärd är inte kostnadsdrivande genom att man preciserar projektet eftersom det finns inskrivet redan i budgeten för 2013. Tvärtom kan landskapet spara pengar genom att bygga tunneln i Söderby, Lemland. Vad jag har erfarit är Lemlands kommun inställd till att delta i finansieringen av denna tunnel. Tack fru talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag förenar mig givetvis i de bypolitiska strävandena som ltl Asumaa har. Att tänka på landsväg nr 3 mellan Lemström och Söderby och i och under vägen i Söderby. Som ministern sade har vi haft mycket positiva diskussioner med företrädare för kommunen och ministern. Finansutskottet kan bekanta sig med de planer som finns och konstatera att det här är på gång. Lemland är givetvis Ålands viktigaste kommun, men det finns också kommuner på andra och tredje plats och det finns också andra ställen där det är behjärtansvärt med den här typen av satsningar. Man bör respektera det i regeringens prioriteringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

 Tack fru talman! Vad gäller tunneln i Söderby, Lemland så togs ett initiativ från Lemlands kommun, det känner ni säkert till. Den dialogen fortgår och jag tror att vi hittar en gemensam lösning som vi båda är nöjda med.

Vad sedan gäller en gång- och cykelväg så förstår jag behoven. Jag ser behoven och jag skulle gärna här och nu säga att ja, det får ni, men jag kan inte göra det på grund av att jag inte har ett ekonomiskt utrymme för tillfället. Det är en prioriteringsfråga som måste göras på avdelningen, det är trafiksäkerheten och andra faktorer som spelar in.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Tack minister Thörnroos för det positiva svaret och repliken. Givetvis gäller det att titta positivt på allt och framtiden. Det räcker också långt på vägen fastän man inte alltid har pengar. Vad gäller gång- och cykelvägen var tanken att den bara skulle projekteras. Det finns fem miljoner upptaget under momentet och det är en miljon mera än i budgeten i fjol. Det torde rymmas inom projektet och inom ramen om viljan finns. Det lät som om viljan eventuellt finns hos trafikministern. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Igår när budgeten presenterades så redogjorde finansministern för var stora inbesparingar sker. En av de stora inbesparingarna sker under trafikavdelningen, främst sjötrafikbyrån. Där sas också att 47 tjänster skulle försvinna från trafikavdelningen. Nu är det lite svårt att läsa tjänsterna i budgeten som vi har på bordet, men jag kom fram till att ca 30 tjänster försvinner från trafikavdelningen. Det som skulle vara lite intressant att veta från ministerns sida är var personerna finns i trafiksystemet. Om det också är så att man beräknar att de tjänster som försvinner verkligen betyder inbesparingar. Ofta är det så att tjänsterna försvinner, men arbetet måste fortfarande skötas, tjänsterna måste utföras och då blir det kostnader istället när man måste upphandla tjänsterna. Där vill jag gärna ha en beskrivning från ministerns sida. Vi kommer att följa väldigt noga vad som sker på trafikavdelningen under året, att allt det här också faller ut. Det gäller i och för sig hela budgeten.

Tittar vi på trafikavdelningens allmänna byrå och verksamhetsutgifterna ser vi att det inte har gjorts några inbesparingar. Om man tittar på några års sikt så i bokslutet för 2011 var verksamhetsutgifterna på 689 000 euro och nu budgeteras de till 1 070 000 euro för 2013. Det här har varit en ganska stadig ökning, just verksamhetsutgifterna på administrativa kostnader på trafikavdelningen.

En orsak har varit att man har haft på gång en omorganisation, beställare-utförare-systemet. I slutändan skulle det också bli vissa effekter av det. Tanken var att det skulle bli en bolagisering av sjötrafiken, precis som ledamot Torsten Sundblom varit inne på, men också när det gäller väghållningen har det funnits de planerna. Där vill jag ha en beskrivning från ministerns sida. Hur ligger det till med bolagiseringen? Vi följer väldigt noga med de administrativa kostnaderna, att man inte har dyr administration, som sedan sker på bekostnad av den service som går ut till medborgarna.

En diskussion som har varit och som också står i momentet, att pengar går till konsulter, hur många konsulter anlitar trafikbyrån för att sköta sina åtaganden? Det är en ganska adekvat fråga.

Sedan, fru talman, en motion som nog kunde ha diskuterats under allmänna avdelningen för det handlar om samhällsservicereform konkret under trafikavdelningen. Vi har en motion som direkt skulle konkretisera det här med samhällsserviceutvecklingen. Varför har vi i vårt lilla landskap 17 olika väghållare? Den frågan kan man ställa sig, 16 kommuner som sköter vägar, bygger vägar, underhåller vägar, servar vägnätet och landskapsregeringen som är en väghållare. Det här pekade liberalerna på i sitt valprogram under valrörelsen. Det är en väldigt konkret sak som vi tycker att är viktigt att inte drunknar i det stora arbetet med samhällsservicereformen. Vägnätet i sig är en nog så svår bit att tackla, att ta tag i, att försöka få ihop 17 olika väghållare.

Vår tanke är att servicen fortsättningsvis bedrivs lokalt, men administreras, organiseras och styrs upp centralt så att man på det sättet uppnår största möjliga effektivitet, samordning och förhoppningsvis också därmed kostnadsinbesparing. Vi tycker att det inte är riktigt smart att alla 17 väghållare sköter sina entreprenörsupphandlingar, att det trafikerar en massa olika entreprenörer på de olika vägarna, man lyfter plogen när man kommer till kommungränsen. Det ser man väldigt tydligt på vintern när olika bilar snurrar runt och plogar upp vägarna. Man kan köra på en fint upplogad väg och så kommer man till en ny kommun och där har någon kanske varit ute tidigare. Det här är, landskapsregeringen, en väldigt konkret samhällsservicereform som jag tycker att man direkt ska börja jobba med, lägga upp på bordet, börja förhandla och diskutera hur vi får ihop det här på ett riktigt förnuftigt och smart sätt.

Ett par minuter kvar, en halv. Kort om kortrutt. Jag bara varnar för att fokusera på en stor masterplan. Det finns en viss risk när man tänker i en stor övergripande planering och målar upp en masterplan som det allenarådande, då den stegvisa utvecklingen blir lidande av det. Vi liberaler har hävdat och vi fortsätter att hävda, att de projekt som har de största effektivitetsvinsterna ska startas först. Där de bästa kostnadsinbesparingarna finns och där behovet är störst. Kökar över Föglö borde vara ett sådant projekt. Sätt igång med det och fortsätt sedan med den övriga planeringen. Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Vtm Eriksson hade ett engagerat anförande och jag ska försöka svara på det som rör tjänsterna. På sjötrafiken har vi aviserat att vi kommer att minska med 17 tjänster och det är 17 riktiga tjänster. Vi kommer inte att köpa in någonting eller på annat vis hantera det. Det föranleds av att vi ny ändrar systemet så att vi har två fartyg som går på norra linjen och delvis under året två fartyg som går på södra linjen. I och med att övertiden minskar så pass dramatiskt gör det också att arbetstiden kommer att öka i förhållande till vad man tidigare har haft. Det är riktiga tjänster. Vad gäller mathållningen ombord är de tjänster som vi väljer att köpa in privat eftersom det är mera ekonomiskt försvarbart än att ha det i egen regi.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Strävan måste vara att få ner kostnaderna och det är bra om man på riktigt gör inbesparingarna, att tjänster försvinner. När det gäller mathållningen, ska man tolka det så att det är ytterligare 13 tjänster i mathållningen som försvinner? Nu kan ministern inte svara på min fråga, men kanske ministern kan ta ett anförande till. När det gäller mathållningen har det funnits en väldigt enig linje för just den frågan i många, många år och ändå är det så att vi har tjänster kvar inom det systemet. Syftet har varit att man ska gå vidare, privatisera den delen, men kostnaderna kommer ändå att finnas kvar. Det är ändå ändamålsenligt att privatisera det. Frågan är bara varför det inte har gjorts för det har funnits enighet i lagtinget tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om vi får samarbeta lite här så kan jag svara på en fråga som vtm Viveka Eriksson ställde till minister Thörnroos. Orsaken till att det inte har gjorts tidigare är att det har funnits giltiga avtal och kontrakt som löper ut. Det är det man försöker tajma så att det blir så bra som möjligt. Jag sade i mitt huvudanförande igår att det är ca 47 tjänster totalt som det berör inom landskapsförvaltning. Sedan har minister Thörnroos rett ut hur det ser ut på sjösidan. För att vara exakt så är det 47,25 tjänster som föreliggande budget minskar med och det motsvarar ungefär 2,5 miljoner euro när det får full ekonomisk effekt. Det får det inte 2013 utan man får räkna med att det är 2014 och framåt som det slår fullt ut ekonomiskt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Tack för den förklaringen. Jag fick det intrycket igår att det skulle vara på trafikavdelningen, 47 personer sade vicelantrådet då och det är förstås väldigt många personer. Vi kommer att följa det, hur går det med det här arbetet och vad blir sedan de slutliga inbesparingarna? Det är inte alldeles lätt, man ska tänka på att det är människor som ligger bakom som har de här tjänsterna. Man måste göra det med största möjliga hänsyn när man gör förändringar. Det vet jag, jag kan prata av egen erfarenhet, för det var också många tjänster som försvann under vår tid. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Till den delen vtm Erikssons anförande rör sig om väghållningen och plogandet av vägarna så ligger just den uppgiften i arbetsgruppen som är tillsatt den 7 november, ärende nr 61. Jag rekommenderar att läsa det. Det är en sådan service som vi medborgare tycker att är mindre angeläget att det ligger intill den servicepunkten där vi bor. Det kan med all fördel föras på t.o.m. någon privat entreprenör. Det här kommer vi kanske inte att se ett resultat av nu när snön faller inför den här säsongen, men kanske redan inför nästa säsong, när vi har anledning att få plogare hem, ska det vara skött på ett annat sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Jag har noterat och vi har noterat att också vägar finns under den tekniska arbetsgruppen, men vi föreslår här att det blir ett särskilt arbete när det gäller vägarna. Vägarna är så avgränsade, det är ett så tydligt uppdrag och där kunde man också nå ett väldigt konkret resultat. Risken är nu när det är ihopblandat med annan teknisk serviceverksamhet, att planerar man alltför stort så missar man möjlighet att ha en stegvis utveckling. Vägarna ser vi som en möjlig stegvis utveckling i samhällsservicereformen som vi ganska snabbt konkret kunde få ett resultat på. Närservicen måste ändå fungera även om man på ett centralt sätt styr, organiserar och upphandlar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag ska chocka infrastrukturministern med att ge henne lite beröm till att börja med. Det gäller anslagen för investeringar i vägunderhållet och nya vägar och framför allt att man fortsätter att satsa på gång- och cykelvägar. Vägunderhållet har varit alldeles för mycket eftersatt under en ganska lång tid så vi har ganska mycket som ligger och pyr, som väntar på att någonting ska hända.

Sedan berörde vtm Viveka Eriksson det jag i princip tänkte säga och som jag hade ett replikskifte om förut med infrastrukturministern om samordningen med vägunderhållningen och plogningen. Det är inget nytt från Ålands framtids sida, vi har påpekat det här många, många gånger att man måste börja titta över den här delen och spara pengar. Vi har nämnt det tidigare att man förstår att någonting är fel när det är tre olika entreprenörer som kommer till Eckerö och plogar vägarna. En som kör kommunala vägar, en som kör bygdevägar och en som kör huvudvägen. När de kör bygdevägarna och kommer till stora vägen så tar man upp plogen och kör tomma några kilometer och sedan sätter man ner plogen och kör igen.

För mig är det väldigt svårt att förstå att det inte kan planeras så att man bjuder ut det här samlat till en entreprenad i samarbete med kommunen. I en företagsvärld skulle inte det här få existera och fortgå år efter år som det här har gjorts. Det är att slösa med pengar, det kallas rent och ram resursslöseri. Jag hoppas nu att man en gång för alla tar tag i det här. Om det inte händer i år så måste det hända nästa år, att man ser bara en enda entreprenör som kommer och gör allting. Det lovar gott, men jag tror det inte förrän jag ser det. Det har pratats om det här förut.

När det gäller vägbyggnader vill jag fråga en sak, man är ju lite knutpatriot när det gäller vägbyggnadsanslag, de brukar höra till att varje ledamot försöker förivra sitt eget vägprojekt till hemkommunen. Det har jag aldrig gjort förut, men den här gången måste jag börja ifrågasätta om ingen har åkt på vägen ut till Degersand, Eckerö Torp-vägen. Det är nästan så att man inte hålls i en bil längre, kör man med en traktor där så är det risk för att man ramlar ur fast man har hytt. Där bör man titta på prioriteringsordningen. Är det inte dags att man gör någonting åt den vägen när man ändå ska prioritera anslag och vilka som är mest motiverade att renovera?

Sedan till motion nr 6, som jag har lämnat in och det är ett anslag stryks i sin helhet. Det gäller anslaget i 48.01.70 Anskaffning av arbetsbåt. Det finns en enkel motivering att i tider med ansträngt budgetläge så kan man inte göra sådana här utsvävningar. Det måste finnas möjlighet att samarbeta, att åka med sjöbevakningen, oljeskyddet och övrig verksamhet som pågår eller hyra båtar vid tillfällen när man behöver. Det är helt att kasta bort pengar, 250 000. Det är enkelt att med hjälp av oppositionen stryka det här, när ni nu har uppbackning.

Sedan vad gäller planering av vägar och vägbelysning i samband med nybyggen. Just nu håller man på och bygger en gång- och cykelväg ner till Käringsund, det får vi tacka för. Det kommer att bli en förlängning av den tidigare gång- och cykelvägen ända ner till turistbyn. Vi har belysningssystemet i Eckerö ganska väl utbyggt för att ha trevnad och trivsel bland kommuninvånarna. Det här blir en automatisk fortsättning ner till Käringsund, men när man bygger gång- och cykelvägen nu så görs det ingen planering för belysningen. Det som har gjorts nu är att ett bolag har lagt ner rör färdigt för att dra kabeldragningen, men man har också kunnat sätta fundamenten klara för stolpar i samarbete med kommunen, som hade kunnat bekosta fundamenten. Sedan hade det varit kommunens sak att sätta dit stolpar och belysning när man har ansett sig ha råd.

Det är inte bara där, det har varit vid andra stora vägbyggen genom Eckerö samma sak. Man har färdigt släntat och allt och sedan börjar man gräva upp slänten igen för att dra ner kablar för vägbelysning.

Sedan ett hastigt överslag när det gäller investeringar för kommunala vägbyggen. Jag vet inte om jag har räknat rätt, jag kanske har missat någon, men ca en miljon är kommunerna beredda att satsa på kommunalvägar. Som vi vet idag är kommunala bidraget för investeringar i kommunala vägar ca 300 000 i extra anslag om man får 30 procent i bidrag. Jag vet inte vad det har varit, men jag har i huvudet att det har varit runt 30 procent som man har fått.

Det här är lite av de tankar som jag hade runt vägtrafiken. Jag hoppas att när det gäller påpekanden som jag gjorde framför allt på underhållssidan att man kan påskynda det här. Tack!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det känns bra ledamoten Eklund. Jag känner att vi har en samsyn och det finns en vilja från regeringsbänken och också uppenbarligen från oppositionen att vi tillsammans ska arbeta vidare. Jag beklagar om vi från avdelningens sida har misslyckats vad gäller belysning och annat. Jag känner inte till detaljerna, men jag ska tala med mina tjänstemän och efterhöra deras åsikt. Det är viktigt.

Vad gäller väginvesteringen, som vi nu har dragit upp till fem miljoner, så vill jag också vara tydlig och säga att det är den samlade landskapsregeringen som har varit enig om att vi vill satsa på vägar för att det behövs. De är i dåligt skick, men också för att det är en ren sysselsättningsbefrämjande åtgärd. Jag har alla kollegor med mig och de ska också ha lite ros idag. Tack! 

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag får tacka för den informationen och än en gång tacka för det förhöjda väganslaget. Det är roligt att man åtminstone inom den här delen har tagit ett grepp och ser behovet av att få vägarna i skick och underhålla dem. När det gäller underhåll så börjar man skjuta det framför sig kommer snöbollseffekten, snart kommer allt på en gång. Det är alltid bättre att ta lite undan för undan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack ledamot Eklund för ett fint anförande. Det är bra att ledamot Eklund lyfte fram de här vägarna och att det är tre olika aktörer som gör samma sak. För mig har det blivit sinnebilden för behovet av den samhällsservicereform som vi diskuterar i ett större sammanhang. Det om någonting visar att vi verkligen behöver ha en genomlysning av all offentlig service på Åland. Om ledamot Eklund och alla andra tänker efter så finns det väldigt, väldigt många områden som det görs precis likadant inom. Det är dubbelarbete, trippelarbete osv. som kunde göras mycket enklare och med mycket bättre kvalitet och man skulle få rätt sak på rätt nivå och på rätt plats gjorda med de mest moderna instrumenten tillhanda.

När det gäller den tekniska sektorn och vägarna har kommunrundan, som regeringen har gjort nu, visat att det är det som intresserar mest ute i kommunerna. Kommunerna känner en rädsla att det ska försvinna, men här tror jag faktiskt att kommuner kan och bör ta ett större ansvar.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ja, jag vet inte om det är rätt att säga att det behövs en samhällsservicereform för att få ihop samsynen och samarbetet, men i min värld som ministern brukar säga, så kanske det ordnas ändå utan en samhällsservicereform. Jag är inte emot reformen som sådan. Landskapet ska vara huvudman för att organisera det så det är helt okey för mig, men det här kan vi jobba med ändå. I den privata världen måste man vara mer aktiv när det gäller sparåtgärder. Man kan inte vänta på att någon annan ska sköta det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Eklund för ett bra anförande. Jag delar helt synen om att vi behöver komma tillrätta med bekymren när det gäller plogning osv. och få en större helhet som samordnas. Jag undrar också eftersom ledamot Brage Eklund och partiet ofta pratar om att cementera redan befintliga strukturer. Kan man inte också i det här sammanhanget se att det finns fördelar med att ha större helheter också i andra strukturer, t.ex. kommunala sammanhang.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror inte att jag har sagt att man ska cementera strukturer, det är inget som säger att man blir bättre på en sak bara för att man blir en större organisation, om det gäller det som ledamot Petri Carlsson menar i samhällsservicereformen, att man kan samordna och göra tjänsterna tillsammans. Jag pratar om värdkommuner också, en liten kommun kan också vara värdkommun för de stora. Det är ingenting som säger att det måste vara en centralkommun eller en storkommun som gör det här. Det kan vara en form för en liten kommun att få överleva, att man tar på sig ansvaret för vägunderhållet. Det är inget självskrivet att man ska räkna med att det bara är centralkommunen som ska dra fördelar av en samhällsservicereform. Det kan lika fort vara Geta, Eckerö eller någon annan randkommun. 

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Jag vill ta ordet ett tag för att lite i folkbildningssyfte förklara två saker, som det brukar heta. Dels har vi kostnadskostymen inom skärgårdstrafiken som ser ut som den gör och dels varför det dröjt ända tills nu med att adressera problemet. För att begripa nutiden och framtiden måste vi förhålla oss till historien. Det är nämligen på grund av gamla beslut som Ålands lagting och landskapsregering nu måste hantera skärgårdstrafiken med viss kraft.

Jag behöver kanske inte berätta för er som sitter här att våra utmaningar idag härstammar från tiden före 1993 då dagens klumpsummesystem infördes. Jag gör det ändå för jag märker att många ålänningar inte riktigt begriper varför läget är som det är. På tiden före klumpsumman betalade Finland för den åländska infrastrukturen och där var det direkt omdömeslöst att inte bygga ut skärgårdstrafiken så mycket det någonsin var möjligt på den tiden.

Medan denna utbyggnad av trafiken pågick genomgick den betydligt större färjtrafiken en utveckling som dittills helt saknat motstycke. De stora spelarna investerade i nytt tonnage i en rasande fart och sökte såklart samtidigt personal med alla till buds stående medel. Lönerna gick rätt upp i taket till stundtals osunda nivåer. De stora och på den tiden mäktiga sjöfacken gjorde sitt jobb och pressade rederierna på ännu högre löner. Facken hade urstarka förhandlingspositioner och drog sig inte för att utnyttja dem, vilket är självklart och hedervärt. De gjorde sitt jobb. Åland tvingades att hänga med för att inte riskera den stora färjtrafikens utveckling.

Mitt i denna sörja bland hårdsatsande rederier, hungriga fackförbund och sjömän med jättelöner, står vår skärgårdsflotta som består av alldeles för stora fartyg och alldeles för höga löner. Detta visste de allra flesta och dessutom accepterade man det eftersom klumpsummesystemet snabbt skapade ett överskott, som lätt kunde användas för att täcka de stigande kostnaderna. Det är inget fel i det tankesättet heller. Skattepengar som man får ska ut i samhället och arbeta och sker det i löner till de anställda är det aldrig ett dåligt alternativ.

Så småningom eller med början 2008 knackade verkligheten på. Den ekonomiska flytkraften försvann och inbesparingar måste till. Ungefär där är vi idag. Hur man hade kunnat göra annorlunda förr vet jag inte, men jag är övertygad om att man måste göra en omställning idag. Till följd av skenande driftsutgifter måste skärgårdstrafiken förutsättningslöst ses över liksom många andra områden som vi har under vår förvaltning.

Trafikavdelningen har inlett detta arbete och även inlett en ambitiös förstudie för att fatta de riktiga och kloka besluten. I den måste ingå den demografiska utvecklingen i skärgården och på övriga Åland. I den måste också ingå miljömässiga avväganden, arbetsrättsliga verkligheter, sjösäkerhetsmässiga krav. Allt detta ska ställas mot en samhällsekonomi, som just nu är osäkrare än någonsin efter att klumpsummesystemet blev verklighet 1993.

Ltl Torsten Sundblom antydde i sitt anförande att finans- och näringsutskottet visat ett svalt intresse för att behandla den åtgärdsmotion, som ltl Sundblom m.fl. skrivit och som efterlyser ett extra anslag från riket för anläggandet av en hamn någonstans på östra Föglö. Han har till viss del rätt. Motionen har inte behandlats, men huvudsakligen av tidsskäl, fast inte bara. Jag har personligen svårt att se hur vi kan begära extra anslag för att finansiera något så diffust som en hamn någonstans på östra Föglö. Det är alldeles för inexakt för att begära extra anslag för. När och om den utredning som nu pågår ger stöd för att det är därifrån, gärna en exakt plats, kortrutterna ska ledas, ska jag med glädje se till att möjligheterna av ett extra anslag behandlas i finans- och näringsutskottet.

Jag vill också uttrycka centerns gillande för satsningar på glesbygdsvägar. Det är i många avseenden en riktig, ekonomisk, klok och framåtriktad regionalpolitik.

Lika klokt är det att hålla fokus på flygtrafiken mellan Stockholm och Mariehamn. Som utvecklingen ser ut idag måste vi göra allt i vår makt för att skapa förutsättningar för det åländska näringslivet och dess fullständigt livsviktiga kontakter västerut. Den dag vi slutar göra affärer tvingas vi till mycket värre åtgärder än att stuva om lite i en huvudsakligen välfungerande trafik som även efter de omstuvningarna fungerar i stort sett bra.

Med detta vill jag från centerns sida uttrycka vår uppskattning för det jobb som infrastrukturministern Veronica Thörnroos, rederichef Kaj Jansson och all annan inblandad personal genomfört. Det är ett styvt jobb att rationalisera, förbättra och spara samtidigt som kurser mot framtiden måste ligga fast. De har i offentligheten fått utstå påhopp som inte är värdiga och beskyllningar som angränsar till kränkande trots att det de gör syftar till att göra så att vår egen plånbok ska räcka längre än idag, nu när Finland har slutat per automatik betala räkningarna. Tack!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Starten på ledamoten Petterssons anförande, som härrörde sig till tiden före klumpsumman, höll jag inte riktigt med att vi byggde ut trafiken obegränsat. Det fanns två olika idéer, det fanns tjänstemän som jobbade med att bygga kortrutten från första början, men det fanns också politiker som tyckte att det var bekvämt att åka lång väg och komma ganska nära in mot tätorten direkt. Här är det två saker som arbetat lite mot varandra.

När vi går vidare mot externa anslaget så är det regeringen som bereder framställningen till extra anslag och det är där man motiverar allt man ska göra. Det som är skrivet i åtgärdsmotionen är för att få igång regeringen, att de gör den här hemläxan och kommer med en framställning. Där motiverar man vad man gör och hur man gör.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Att man inte var överens på Åland när man började planera för skärgårdstrafiken utgick jag närmast ifrån. Varför skulle man vara så hemskt annorlunda på den tiden jämfört med vad vi är idag. Vilket som var rätt eller fel har jag väldigt svårt att ha en uppfattning om, men jag inser vikten av att vi med kraft tar tag i de här sakerna.

När det handlar om det extra anslaget så tycker jag inte att man kan komma med en begäran, eller ens en behandling i ett finans- och näringsutskott kring ett extra anslag på så diffusa grunder, som det här ändå vilade. När vi sedan har fått en klarare linje på vad vi vill för någonting, vad vi vill bygga och hur det ska gå till, ser jag inte några problem med att man då behandlar det på nytt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som utskottsmedlem har jag ingen rätt att berätta vad andra medlemmar har sagt i utskottet, men jag har rätt att säga vad jag själv har sagt. Jag har med ganska stor kraft försökt komma till den situationen att utskottet skulle behandla motionen om extra anslag som ligger där, men inte varit framgångsrik. Så mycket kan jag säga. Utskottsordförande har helt fel när utskottsordförande säger att man inte kan eller ska diskutera extra anslaget som en finansieringsmöjlighet i skärgårdstrafiken bara för att paketet, som man ska ansöka om, inte finns. Det är fullständigt fel. Extra anslaget finns som en del för finansiella verktyg som finns utgående från den självstyrelselag som trädde i kraft 1993. Att inte ens diskutera på förhand huruvida skärgårdstrafiken är ett infrastrukturprojekt, såsom elkabeln, så att man kan diskutera om det är en möjlighet för den framtida finansieringen är fel. Jag tycker att utskottet har begått ett stort fel där.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa är en strukturerad och vältalig medlem i utskottet. Normalt vill han bygga sina beslut på faktaunderlag så långt det någonsin är möjligt. Jag vidhåller igen att underlaget för att diskutera ett eventuellt extra anslag inom ett utskott är för svagt såsom det är just nu. Jag vill också tillägga att vi hade beredskap och vi har fortfarande som mål att diskutera detta när vi har mera detaljer kring det. Jag vill också påminna om att vi inte direkt har haft oändliga sjöar med tid i vårt utskott. Det har nog den nya lagtingsordningen sett till. Det finns också flera motioner än den om extra anslaget, som vi inte har hunnit behandla av rena tidsskäl.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack fru talman! Det var egentligen på grund av en annan orsak som jag begärde ordet, men jag ska ändå gå in på det här med extra anslaget först. Extra anslag och möjligheten enligt självstyrelselagen att begära det, det är en stor sak om vi vill finansiera någonting som kostar mycket pengar och som vi behöver ha resurser till. Det vore bra att diskussionen förs under tiden före och under tiden som man bereder framställningen på regeringssidan. Det är inte så dramatiskt som utskottsordförande Pettersson tycker, att man inte kan diskutera den bara av några principskäl. Det är viktigt att lagtinget ger signaler till landskapsregeringen att de arbetar vidare och försöker få fram en framställning om det extra anslaget.

En sak till, om vi använder möjligheten till extra anslag så betyder det också att vi då signalerar att behovet är än större, att vi behöver få avräkningen korrigerad. Begäran om extra anslag förstärker argumentet för att få avräkningsbeloppet korrigerat, omförhandlat och höjt, som vi är berättigad att få.

Med den fru talman, ska jag nu gå in på det som jag tänkte säga och som jag begärde ordet för. Det handlar om det att jag har skrivit en motion om slopandet av budgetmoment. I budgetframställningen föreslås ett nytt moment för införskaffandet av en arbetsbåt. Det är anledningen till budgetmotion nr 31. Ur framställningen kan jag citera: ”Båten avses användas gemensamt i första hand av trafikavdelningen och polismyndigheten.” Vad jag kan utläsa av framställningen är det ingen egentlig polisbåt som föreslås, en polisbåt som polisen helst vill ha.

Det finns ett flertal samhällsägda båtar, som i många fall används mycket lite. Jag anser att det vore bättre att organisera samanvändandet av de båtar som ägs av samhället än att köpa en ny båt, som mest kommer att ligga vid kajen. Enär den planerade båten inte är en polisbåt för patrullering att användas av polismyndigheten, kan anslaget anses som obehövligt och därav utgå. Vid uppgifter som eftersök och draggning kan samarbete mellan polis och gränsbevakning vara ett bra alternativ, dessutom har sjöräddningen båtar. Det finns också flera präktiga arbetsbåtar som är stationerade på flera platser runtom på Åland och lyder under oljeskyddet. Det är väldigt fina arbetsbåtar där det finns gott om rum att jobba i och väldigt ändamålsenliga för sådana jobb. Jag anser att dessa båtar mycket väl kan användas mera.

För trafikavdelningens behov kan oljeskyddets båtar samt miljövårdsbyråns nya båt nyttjas. Att gemensamt nyttja de båtar som redan finns är bättre än att investera i en båt för 250 000 euro som kräver resurser i driftsbudgeten kommande år. Vad som behövs är att användandet samordnas samt en prioriteringsordning vem som har första prioritet om två behöver båten samtidigt. Enligt mitt sätt att se är prioriteringen enkel. Polisen först!

Med detta föreslår jag att moment 48.01.70 Anskaffning av arbetsbåt utgår ungefär som Ålands framtids motion, men med lite andra argument.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Sundblom fortsätter diskussionen om extra anslag. Det är två saker som jag vill påminna om i det sammanhanget. För det första så under de här åren, 2013 och 2014, så lyfter vi det största extra anslaget som vi någonsin har gjort, den s.k. Finlandskabeln. Jag tror att det inte är så speciellt klokt att just nu komma in med en ytterligare ansökan. För det andra så är extra anslag absolut ett alternativ för finansiering av kortruttsutbyggnaden, men då måste vi ha den s.k. helhetsplanen för vi kan inte komma med ett enskilt projekt. Det fyller inte kriterierna för det som vi kallar för extra anslag. Genom historien har vi haft en viss försiktighet så de projekt som vi för fram ska också uppfylla de kriterier som är angivna för extra anslag. För att klara skärgårdstrafiken måste vi presentera helhetsplanen som minister Thörnroos har aviserat att ska komma fram i slutet på nästa år.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Om man är lite minnesgod kan man gå lite tillbaka i tiden. Projekt 77 var som en flerstegsraket där man blev beviljad anslag vartefter, Självstyrelsegården, muséet, Arkipelag samt en lantrådsbostad som senare inte byggdes. Det är likadant med kortrutten, vi kan mycket väl se det som en flerstegsraket. Gör hemarbetet, ta upp förhandlingarna och kom till lagtinget, begär det här extra anslaget och få att under ett antal år så betalar man ut till de olika projekten en viss del.

Varför jag tidigare under föregående mandatperiod låg lågt med begäran om extra anslag var att jag ville ro Finlandskabeln i hamn. Nu är Finlandskabeln i hamn så nu är det helt rätt att gå ut och börja arbeta på en framställning om extra anslag. Det här tror jag att kanske Ålandsdelegationen också går in för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag ska inte spinna vidare i samma ämne eftersom det står i självstyrelselagen att man på framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter, som rimligen inte kan finansieras med landskapets budget. Då tror jag inte att en enskild hamn på östra Föglö är tillräcklig utan man behöver nog ha helhetsplanen. Ltl Sundblom nämnde också flerstegsraketen, till det behöver vi absolut masterplanen. Kan inte liberalerna stöda att vi tar fram masterplanen och samtidigt jobbar med de enskilda projekten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, det är så att man måste jobba i detalj med de olika projekten undan för undan. Masterplanen är en översikt och den kan inte fordra så hemskt mycket arbete utan det är detaljerna när man går vidare. Det är de som för projektet vidare och vidare. Jag menar inte att vi begär det extra anslaget för ett enskilt projekt utan det blir en samling som kommer upp varefter så att det blir en flerårsraket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Jag vill stöda ledamot Sundblom till den delen när han säger att vi ska använda de egna resurser som vi har med egna båtar och inventera vilka egna båtar vi ska ha. Min erfarenhet säger att de som anställer och som vi har idag, dvs. sjöräddningen som sköter sjötransporter, har kunskapen om det. Ju flera egna båtar som vi har desto mera underhållskostnader får vi. Det är en bra tanke.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Det är helt riktigt. Sedan är det också så att de som har en viss utbildning att föra båtar gör att det blir en tryggare transport för dem som kanske inte har en utbildning att föra båtar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Englund

Fru talman! Som tidigare trafikansvarig så avundas jag egentligen inte den posten idag och inte landskapsregeringen heller. Man måste erkänna att den här landskapsregeringen och den minister som har ansvaret för det här området har nog det svåraste jobbet på mycket, mycket länge som man har stått inför. Budgetförslaget för 2013 förutsätter en sänkning av kostnaderna med ca tre miljoner euro och ska minska många, många körtimmar. Här har man försökt föra en dialog med kommunerna och man har varit in på hörande från olika kommuner och gett förslag över turlistorna, det är ett pussel att få alla nöjda. Det är nästan omöjligt kan man säga. Jag önskar landskapsregeringen och ministern lycka till med detta i framtiden och jag tror att det kan bli bra, bara man kommer över den här värsta sucken.

Alla ledamöter här i salen har pratat lite för sina krokar och vägstumpar så jag måste väl också nämna Vårdöbron, som en betydande förbättring för den regionen. Det är den överlägset mest trafikerade både vad gäller personer och fordon idag och det har varit det under många år. Vi har två stycken färjor som blir lediga om man bygger bron. Vi har fyra stycken pontonfästen som det bara är att ta med sig och flytta någon annanstans på Åland när man kortare av turerna till kortare pass. Vi har korta vägsträckor att bygga till den här bron. Egentligen är det bara att köra igång. Jag tror mig veta att man är en bra bit på väg i de här sammanhangen och de diskussioner som man har haft.

Lantrådet nämnde ute i korridoren att det kanske skulle behöva komma något nytt i debatten, gå upp du och säg någonting, sa hon till mig. Då ska jag föreslå en sak som har diskuterats för många år sedan och jag tror att jag har några ritningar i lådan sedan tidigare. Det är väg runt Lumparn. Det här är ett projekt som egentligen skulle lyfta hela Åland. Här skulle Jomala, Finström, Saltvik, Sund, Vårdö, Lumparland och Lemland ha en väldigt stor nytta. Tänk på logistiken, varutransporten. Ska man köra till Lumparland och sedan tillbaka till Vårdö, till butiken, vi har post och speciellt busstrafiken.

Jag kommer ihåg när vi hade en konsult hit från Bornholm, som skulle göra upp den åländska busstrafiken. Han började skrapa sig i huvudet, han trodde att Åland var runt som Bornholm är. Det är inte lätt att skapa logistiken vad gäller busstrafik. Det här är någonting som man borde kunna utnyttja, det är inte bara skärgårdstrafiken utan det här är någonting som man borde titta på.

Det här området kan egentligen bli hela Ålands nya ekonomiska zon. Tänk efter vad som kan utvecklas längs den här vägen. Vi har företag, bensinmackar, caféer, näringsställen överlång som man kan utnyttja. Det här är kanske det viktigaste om man vill lyfta fram något för att Ålands alla regioner ska växa och hela landskapet.

Steg 2 blir att flytta Åbo-Sverigetrafiken till Långnäs hamn. Det förutsätter att man bygger en kaj till så att båda båtarna kan ligga inne samtidigt för att personalen ska kunna gå över till den andra båten som man gör idag. Det betyder också att man kan sänka farten genom skärgårdshavet, som är mycket känsligt, som vi diskuterat i många olika forum där vi är medlemmar från lagtinget. Man kan minska farten betydligt i det här området, vilket också betyder att man sparar bunker, oerhörda mängder. Vi vet att det går mycket bunker per timme, särskilt när det är is. Man har möjlighet att kanske få en längre liggtid i Åbo eller om man vill köra sakta för att titta på den vackra skärgården. Kanske man kan vinna en timme med det här förslaget.

Det kom också upp det här med extra anslag, kanske det här också skulle kunna tas in i den diskussionen med tanke på att både åboländska och åländska skärgården kan samarbeta med det här. Vi får en turtäthet till riket bland de kommersiella rederierna som skulle vara betydande. Tack!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det här med ringvägar har alltid ansetts som en tokig idé och det gör det väl fortfarande. Det är dock en intressant tokig idé, så de är något man borde ta från det stadiet till en konkret idé, en vision, särskilt när det gäller mellan Lumparland och Vårdö, men också Hammarland och Geta, i Skarpnåtö-trafiken. Det finns många synergieffekter att uppnå, inte bara kollektivtrafiken, t.ex. när man ska bli av med massorna från Föglötunneln behöver man ha dumpningsmöjligheter, Kanske det finns någon vägbank man kan förverkliga med det här.

Det här är också en ingrediens när man kommer till det stadiet i utvecklingen att man ska avveckla Hummelvik. Då är det inte alls ett för stort steg om det finns en ringväg från Långnäs till Vårdö, som det annars är för Vårdö. Mycket framsynt av ltl Englund att föra det här upp till diskussion. Det borde börja förverkligas.

Ltl Anders Englund, replik

Fru talman! Jo, det är som vi redan från Vårdö har märkt, när det gäller tandvårdsreformen hör vi till fasta Åland, där är vi inte med i skärgårdskommunerna. Här blir vi också en del av fasta Åland, med en sådan här ringväg. Jag tror säkert att det i framtiden kommer att vara en mycket bra idé, precis som ledamot Sundman var inne på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Idén är mycket intressant, ledamot Englund, att förbinda Lumparland med Vårdö, att bygga Vårdöbron och få den här ringvägen. Det skulle betyda väldigt mycket för näringslivet och bosättningen. Nya alternativ kommer fram när det gäller skärgårdstrafiken, turismen. Allt! Jag tyckte att ledamot Englund sade att han hade något i byrålådan. Finns det några kalkyler på det här? Det skulle vara intressant att veta om det finns något sådant och vad en sådan här utbyggnad skulle kunna kosta. Det är en otroligt spännande tanke.

Ltl Anders Englund, replik

Tack fru talman! Det finns kalkyler som är framtagna, men förstås är det här saker som måste revideras. Det här var på gång när Vårdö diskuterade sin trafik, vart den skulle gå. Skulle den gå till Lumparland eller till Sund. I det sammanhanget eller lite efteråt togs det fram åtminstone tre olika skissförslag på det här. De var också olika i pris. Det finns visst, men det måste revideras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, det är helt riktigt som ledamot Englund säger, det fanns långtgående planer på ringvägsbiten också. Som läget är i dag så är det frågan om man ska prioritera en ringväg framför att bygga kortrutt i skärgården. Då skulle jag nog säga att vi måste bygga kortrutten i skärgården först, den har ekonomisk stor betydelse för landskapets driftsutgifter. Till det som är väldigt intressant är om man på något vis kan påverka färjtrafiken som går till Åbo, som också ledamoten Englund var inne på. T.ex. att de lägger till på samma plats så de kör inte in till Mariehamn, för att kunna köra saktare genom skärgården, som är en väldigt viktig miljöåtgärd. Det är intressanta diskussioner.

Ltl Anders Englund, replik

Fru talman! Det är precis som ledamot Sundblom säger att det här är någonting som man ska fundera på med tanke på skärgårdsmiljön, som vi alltmer talar om och bränslekostnaderna som bara stiger och stiger. Det är inte bara för skärgårdstrafiken utan även för de privata som det kommer att betyda mycket. Det fordras en kaj utbyggnad och en kaj till för att kunna lösa det här. Sedan har vi också det här med tiden. Det blir en lite kortare sträcka till riket än vad man har till Sverige, beroende på vilken hamn man gör, men sedan har vi också tidsskillnaden som faller in mellan de här båda länderna. Sammantaget kan man kanske få det här att fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! När ledamoten Englund började prata ringväg så tänkte jag hå, hå, ja, ja, men desto mera jag funderar på det så desto mer tycker jag att den här s.k. tokiga idén kanske inte är så tokig heller. Däremot behöver man definitivt tid för att se vad det har för miljöpåverkan, både vinstmässigt och eventuella åtgärder. Glöm inte heller, ledamot Englund, bunkers. Bunkersinbesparingar. En visionär vill jag säga, som sagt, lantrådet hade ännu en gång rätt, det kom något nytt igen.

Ledamot Anders Englund, replik

Talman! Tack för det. Jag hoppas att det här är någonting som vi kan arbeta vidare på och särskilt de kommuner som berörs borde ta initiativet. Jag kan säga att jag har fått flera samtal under den här tiden. Det här är någonting som man borde ta upp.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Några ord om kollektivtrafiken. Det finns en bra skrivning i budgeten att dagens system med linjetrafik till stan, busstaxor, stödsystem till regionaltrafik och matartrafik ska ses över i samarbete med trafikbyrån. Även målsättningen är bra med en kostnadseffektiv miljöanpassad och välfungerande kollektivtrafik över hela Åland. Det är mycket viktigt att bussarna samordnas med skärgårdsfärjorna. Ett irritationsmoment som är svårt att förstå alla gånger.

Jag hoppas att man inte glömmer Mariehamn. I landskapsregeringens handlingsprogram står att under förutsättning att stan utvecklar sin kollektivtrafik till och från andra kommuner har landskapsregeringen beredskap att diskutera stöd för stadstrafiken i likhet med övrig landskapsfinansierad kollektivtrafik.

Stan har gjort försök att utvidga sin kollektivtrafik, men intresset från grannkommunerna har varit svalt för att inte säga obefintligt. De absolut mest miljöbelastande bilresorna är de som är under fem kilometer, man kallstartar, kör några kilometer och sedan ställer man bilen igen. Dessutom är de bilresorna ofta onödiga.

Jag skulle vilja höra lite från landskapsregeringens sida vad man ser för möjligheter att ta staden med i dessa diskussioner så att staden kan vara med och dela på kakan.

Sedan har jag en fråga till, drivs arbetet med justeringen av promillegränsen vidare?

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag är jätteglad att ledamot Sjögren tar upp det här viktiga ärendet, som vi socialdemokrater faktiskt tycker att man behöver se över. Ur en miljösynvinkel är det här speciellt viktigt. Stadsbussen drivs helt och hållet på fiskdiesel, som har visat sig vara koldioxidneutralt nästan till 100 procent. Nu kan det också produceras så mycket att stadens alla fem bussar kan drivas på den här dieseln. Det är någonting som är en stor miljösatsning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det debatteras i tidningarna och staden står inför en ny upphandlingsrunda när det gäller kollektivtrafiken. Vi har betalat ganska runda summor och har nu förhoppningar om att vi ska få mer trafik för mindre pengar. En viktig och väsentlig del av det hela skulle vara att också staden skulle få möjlighet att få stöd för sin kollektivtrafik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill gå vidare på ämnet kortrutt. Inte gällande det som vi också har föreslagit att man ska skynda på med investeringar på östra Föglö utan utifrån att vi tror att kortrutt kan genomföras till viss del åtminstone, redan utifrån de faciliteter, färjfästen och fartyg vi har, såsom det är nu. Liberalerna har deltagit rent konkret i en digital agenda under den tid som har gått sedan landskapsregeringen gav sina första förslag till det nya trafiksystemet, lite före midsommar om jag minns rätt. Efter det så har det skett oerhört livliga, sakkunniga och oerhört kompetenta diskussioner i sociala medier hur man ska utveckla skärgårdstrafiken framöver.

Ingen kan påstå att det har funnits en total enighet där heller hur man ska gå till väga, men jag vågar ändå hävda att många kompetenta och kunniga personer har lagt ned oerhört mycket arbete på att räkna ut hur man kunde förändra systemet mot kortrutt redan med nuvarande färjfästen och färjor. Många har lagt ner oerhört mycket tid och det finns de som uppenbarligen är väldigt räknekunniga och som har kommit fram till att man kan gå emot kortrutt till delar som jag sade, redan 2013, med de färjfästen och färjor som vi har så att man kan spara flera miljoner euro. Åtminstone några per år redan från 2013.

Personligen har jag deltagit i diskussionerna och framför allt lyssnar man, ja man ser på en datorskärm när man deltar i diskussioner på sociala medier, det finns också några andra politiker som har deltagit. Landskapsregeringen har tyvärr lyst med sin frånvaro där i huvudsak, det får man konstatera, förutom något inlägg, men i varje fall så kan man inte se resultat av de diskussionerna överhuvudtaget i det som föreslås för 2013. Människor finns med i en digital agenda redan och jag skulle hoppas att landskapsregeringen skulle ha varit det i praktiken också och inte bara pratat om att man ska gå mot en digital agenda. Det om den biten!

Det finns starka ifrågasättande om huruvida det som nu föreslås att ska vara ett övergångssystem fram till en kommande kortrutt, det är att man vill införa dubbla färjor på de längsta färjor. Det finns starka ifrågasättande om det systemet verkligen sparar pengar som landskapsregeringen budgetmässigt tror. Det finns fortfarande många osäkra faktorer. Det här är fortfarande frågan om lönearrangemang, om de verkligen är som landskapsregeringen tror att de ska spara pengar, om det leder till det i verkligheten.

Befälen har som bekant redan enhetslöner. Att man ändrar körtiden ändrar inte automatiskt så att deras löner sjunker, det måste man avtala sig fram till. Det är inte gjort.

Vad gäller arbetstidslagstiftningen så säger den att huvuddelen av arbetstiden ska vara på dagtid. Det som föreslås nu är till stora delar så att arbetstiden inte är på dagtid. Då kan det betyda att man måste betala övertid istället för vanlig timtaxa till personalen. Inte till den här delen heller har man fortfarande kommit till avtal. Det här säger jag bara för att de siffror som finns i budgetförslaget inte är ristade i sten ännu. De inbesparingar man tror att man ska åstadkomma är inte säkra.

Framför allt, vilket är säkert, att sätta dubbla fartyg på de längsta rutterna har ingen avgörande betydelse för bränsleförbrukningen, det säger sig självt. Att köra på långa rutter med många fartyg bränner bränsle. Med kortrutt, det säger sig lika självklart, finns det möjligheter att spara bränsle.

I denna budgetmotion föreslår vi att man under 2013 redan ska börja med det, åtminstone under lågsäsong. Det kan finnas kapacitetsproblem, som inte är överbryggbara i det här skedet, med att också ha det på sommaren. Brändötrafiken leds över Kumlinge och sedan tar man sig vidare därifrån dels via Överö till Långnäs och dels via matartrafik till Hummelvik. Då skulle färjpasset mellan Brändö och Kumlinge vara ca en timme, medan det nu som det föreslås är ett färjpass på två timmar och 15 minuter som ska trafikeras med två fartyg.

Vi säger att det finns en avgörande skillnad i det som vi föreslår i förhållande till det som landskapsregeringen föreslår. Kortrutt på riktigt kan genomföras redan nästa år. Det finns en smärre förändring av ett färjfäste i Snäckö, vilket kan göras på kort tid för att göra det här möjligt. Det kan spara två miljoner per år, med all säkerhet. Det är vi övertygade om och därför vågar jag stå och säga på det här sättet. Det betyder inte längre restid för Brändöborna till Mariehamn, ungefär lika lång restid.

Då blir frågan ska vi verkligen våga gå in för vad vi har sagt. Korta rutter, människorna transporteras över land, inbesparingar för landskapet. Tack!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är bra om man i finansutskottet i detalj kan sätta sig in i den nu tilltänkta tillfälliga lösningen med befintligt tonnage på hamnar, vägar osv., som man gör i syfte att nedbringa kostnaderna. Av pedagogiska skäl så man kommer bort från pseudodebatten att det finns ett kortruttsalternativ som går att starta 1.1.2013. Det är, som jag har sagt förut, att vilseleda folk och föra dem bakom ljuset, när man säger att det finns en möjlighet. Det finns det inte på den korta tidsrymden. Däremot med den nya turlistan, nya sättet att använda befintliga resurser går att genomföra och spara pengar och få en lika bra och till och med bättre till vissa delar, trafik. Jag hoppas att utskottet kan reda ut detta för att också få samma information till oppositionen som vi i regeringspartierna har fått så att de inser att det här är den rätta vägen att gå på kort sikt. Sedan är vi alla överens om att på lång sikt ska vi införa kortrutt, men det kräver mera tid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledamoten Danne Sundman säger att det inte är genomförbart på kort sikt med kortrutt, med Brändötrafik till Kumlinge och vidare med färja från Snäckö till Överö och Långnäs eller till Hummelvik. Enligt vår uppfattning kan ett fartyg som finns i skärgårdsflottan med smärre åtgärder i färjfästet, några dagas svetsningsarbeten, angöra färjfästet. Så ligger det till. Det fartyget har faktiskt angjort det färjfästet, men det fordras vissa åtgärder för att det ska kunna angöra det regelbundet, inte st0ra saker. Då ligger man väldigt nära ett möjligt förverkligande av detta. En kommun begärde att landskapsregeringen skulle räkna på detta alternativ, fick löfte om det, men tyvärr valde landskapsregeringen att inte ens räkna på alternativet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa är också en aktiv kommunpolitiker i Kumlinge, t.o.m. ledande. Han nämnde debatten om arrangemanget. Det jag skulle vara intresserad av att höra är hur man ska kunna uppbåda samma engagemang för näringslivets utveckling och regionala utvecklingen i skärgården, som man får för turlistorna. Det har blivit lite snett i debatten. När jag började med politik på sjuttiotalet handlade debatten om näringslivet, det var trädgård, växthus och småtonnage osv., det var målet och medlet för skärgården. Nu har skärgårdstrafiken och turlistorna blivit målet och medlet har blivit någonting annat. Det har blivit en konstig obalans. Jag brukar tänka att om vi hade en situation där vi har samma engagemang för näringslivet i skärgården som man har haft i turlistedebatten här då skulle skärgården ha en lysande framtid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är visserligen en väsentlig frågeställning, men vi ska komma ihåg att infrastrukturen i ett samhälle har en oerhörd betydelse. Ta Chips t.ex. Det är klart att det är av oerhörd betydelse att det finns vägar så att man kan frakta potatisen till fabriken så att man kan förädla dem till olika potatisprodukter. Finns det ingen trovärdighet i infrastrukturen finns det heller inget näringsliv. Det är det enkla svaret på frågan. Vi för vår del deltar väldigt gärna i näringslivsdiskussionerna. Ett sätt att föra upp den diskussionen kunde lämpligen vara, med riktning till vicelantrådet, finansministern, att landskapsregeringen i sitt förslag till budget hade haft ett stycke om näringslivspolitiken i skärgården, regionalpolitik. På det viset kunde vi kanske ha fått den diskussionen istället.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Den här diskussionen är inte på något sätt oväntad, den har pågått hela sommaren och man kan väl säga att arbetet med turlistorna pågår ännu. Vi hoppas att komma till någon typ av konklusion den här veckan så att de sedan kan tryckas och gå vidare.

I likhet med ledamoten Sundman tycker jag att det är viktigt att man inte för ut den här typen av frågor vad gäller Kumlinge som en central del av trafiken över norra linjen. Det är ett alternativ som man menar att kunde förverkligas redan från årsskiftet. Enligt all expertis som vi har inom huset så har man sagt att det alternativet inte är rimligt och realistiskt. Norra linjen är den mest trafikerade trafiklinjen i skärgården, där färdas över 105 000 passagerare varje år och att på så här kort varsel dra den trafiken över Kumlinge håller varken vägnät eller färjfästen för. Man ska ha den tanken med sig för framtiden, det finns inte några rimligheter i att någonting sådant här ska kunna ske på så kort varsel.

Jag tycker inte heller att man ska ägna sig åt att föra ut bilden av att systemet med två färjor som trafikerar från varsin ändhamn inte går att göra billigare på det sättet. De facto är det just det den nya trafikstrukturen, som får ner så pass mycket övertid och antal vakter, gör så att landskapet nu från att köra 2012 års turlista och konvertera den till 2013 de facto får ner kostnaderna med fler miljoner. Det är klart, vi måste lämna den reservationen att vi måste pröva det här systemet, innan vi med absolut 100 procent säkerhet kan säga att det fungerar. Det är klart, det måste sjösättas, det måste seglas och det måste till att det här avancerade pusslet som många här har lyft fram att det de facto i praktiken fungerar. Det måste vi göra så fort turlistorna är klara och fartygen börjar trafikera enligt den nya planen.

Jag har levt med trafikfrågorna i absolut i hela mitt liv, jag har åkt med både Kumlinge färjan och Tre Måsar som barn, jag åkte både till Långnäs och till Hummelvik och jag vet att så fort man skulle ändra på någonting så samlades byarna till protestmöten och diskussioner. Det är ingenting nytt som nu har tagit sig uttryck på Facebook. Tidigare tog det sig uttryck i andra former, man kanske samlades på ungdomslokalen eller på någon annan plats för att mobilisera grupperna för att få samhället att agera i någon riktning. Trafiksituationen har engagerat befolkningen i alla tider. Det är all heder att man har den här typen av diskussioner på sociala medier, men landskapsregeringen måste fortsättningsvis de facto grunda sina beslut på det underlag och de faktamaterial som kommer från förvaltningen. Det går inte att ta beslut på basen av diskussioner som förs på Facebook.

Det som vicelantrådet här gav uttryck för är en väldigt viktig central diskussion för hela skärgården. Jag tror aldrig att jag i min politiska karriär har upplevt ett så tufft samhällsklimat och ett så tufft läge vad gäller skärgårdens överlevnad. På något sätt är det ett moment 22 som vi befinner oss i. Ju färre människor som bor i skärgården desto mindre legitimitet på fasta Åland och solidaritet att ägna den här regionen uppmärksamt och resurser och ju mindre vi ägnar den resurser och uppmärksamhet desto mindre människor bor det där. Alltså blir det rundgång och ett moment 22 som är väldigt, väldigt svårt att bryta.

Det är dags att prata om arbetsfördelning, vad gör man i skärgården, vad gör vi här i landskapet, hur kan vi ytterligare stärka varandras intressen och varandras mål att bibehålla det här som en attraktiv region. Infrastruktur och näringsliv är tätt förknippade, det ena är plattform och förutsättning för att det andra ska finnas och vice versa. Här är en tydlig växelverkan som inte går att komma ifrån. Därför kommer vi 2013 att ägna både pengar och tid åt att för första gången någonsin få fram ett faktaunderlag på basen av vad vi kan fatta konkreta beslut och komma med besked om hur både helheten, dvs. det som här benämns masterplanen, ska se ut och sätta igång delarna, enskilda projekt. Jag ser ingen motsättning mellan helheten och delarna utan vi måste kunna jobba med båda och det ska vi göra.

I trafikministerns frånvaro ställde ledamot Sjögren några frågor kring promillegräns och kollektivtrafiken. Jag kan bara kort säga att vad gäller promillegränsen så diskuterar vi den nu i samband med körkortslagen. Vad gäller grovt rattfylleri finns det en samsyn om att sänka gränsen. Vad gäller den andra gränsen, från 0,5 till 0,2, finns det här i parlamentet lika många åsikter, som det finns ledamöter. Det här är en fråga som vi betecknar som en samvetsfråga. Det delar partier i olika åsikter osv. Här har vi ännu ett litet arbete att göra innan vi kommer i mål. Men frågorna är aktuella i samband med körkortslagen.

Vad gäller kollektivtrafiken och landskapets möjligheter att bistå även Mariehamn blir det också ett inslag i den helhetsöversyn som vi gör över kollektivtrafiken under nästa år. Man kan väl mer och mer säga att det som har varit kollektivtrafik inom Mariehamns stads gränser, mer och mer blir den trafik som berör även andra kommuner såsom Jomala och Lemland osv. Vi får anledning att återkomma till de angelägna ämnena. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det låter tyvärr inte riktigt demokratiskt, det är lite bemästrande när lantrådet står här och deklarerar vilken diskussion och vilka argument lagtingsledamöterna kan använda sig av och ägna sig åt. Jag tar mig friheten som lagtingsledamot att föra fram det som jag tror på.

Vad gäller själva frågan om Brändö-trafiken över Kumlinge hävdar lantrådet att det inte är fysiskt möjligt. Vi sade för vår del att det skulle beröra företrädesvis lågsäsong och då är det inte 105 000 personer som ska fraktas över den linjen. De facto så trafikerar två tunga fiskbilar samtidigt samt även andra lastbilar, linjen tvärgående så att de sedan kör över vägarna på Kumlinge som sägs vara så dåliga att de inte tål trafiken. Vägarna är ansträngda idag, men de håller bra för ändamålet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Bästa ledamot Perämaa, det finns absolut inte några dolda agendor eller verkliga skäl utan vi har med alla medel försökt få till den bästa möjliga trafik för skärgårdens alla delar utgående från den lagstiftning som nu gäller och utgående från de resurser som vi anser att vi kan tilldela den här sektorn. Utgående från de parametrarna har vi fått fram det bästa möjliga systemet, tror vi och hoppas vi i alla fall. Vi ska pröva och segla under 2013 och sedan, om det behövs, justeras. Så där tvära kast tror jag inte att man kan göra. Jag är ingen vägingenjör, jag kan inte göra någon egen okulär besiktning på Kumlingevägarna eller dra någon slutsats, det här är besked som vi får från våra ingenjörer och sakkunniga. 105 000 passagerare, att från och med årsskiftet böra dra det över Kumlinge är helt enkelt inte möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Lantrådet nämner näring och trafik och refererar lite till vad vicelantrådet sade tidigare. Jag skulle säga så här att det blir tungt när man påtar på någonting i trafiken. Hela systemet har under många år byggts upp och sedan är det som att påta på en bricka, det faller överallt. Det påverkar både näringsliv och allting. Därför blir det så stormigt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Ja, om jag tolkar ledamoten Sundblom rätt skulle han ha velat köra för tre miljoner till under 2013. Vi har också en annan parameter och det är någon slags ambition, vilken jag också har trott att liberalerna hade stött, om en budget i balans, men jag kan ha haft fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Det är intressant när lantrådet beskriver problematiken i skärgården som lite moment 22. Jag håller med om det, det är en väldigt svår ekvation. Vi har satsat oerhörda pengar på skärgården och ändå så ökar utflyttningen, vi får ingen ökad inflyttning. Det blir en svår ekvation. Urbaniseringens vågor går över hela världen, det vore märkligt om Åland skulle gå en annan väg. Folk flyttar från glesorten, så är det.

Det jag vill säga är att den kommunala identiteten är väldigt viktig. Det har jag försökt varna för genomgående i årets debatt. Tappar man det lokala engagemanget, tappar man den kommunala identiteten tror jag att utflyttningen verkligen tar fart. Jag håller med lantrådet när hon säger att det är viktigt att man får en arbetsfördelning mellan kommunerna och landskapsregeringen. De frågorna jobbade vi med från näringsavdelningens sida på nittiotalet och hade en väldigt bra dialog och arbetsfördelning, men tyvärr rann det ut i sanden.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Jag kan hålla med om att den lokala identiteten är oerhört viktig och det lokala engagemanget är oerhört viktigt. Det är en särart för en specialitet som vi har i det åländska samhället som vi till alla delar ska värna och slå vakt om oberoende hur kommunstrukturen utvecklas. Vi kan heller inte som strutsen stoppa huvudet i sanden och säga att det inte finns bekymmer här. Vi har åtminstone tre skärgårdskommuner som verkligen har stora, stora problem att klara sitt välfärdsuppdrag. Där måste vi vara solidariska och härifrån huset se till att alla ålänningar har en likvärdig service och lika möjligheter att på ålderns höst få tillgång till äldreomsorgen. Det ansvaret tar den här landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tackar för upplysningen om promillegränsen. Det är en viktig trafiksäkerhetsfråga. Beträffande kollektivtrafiken fick jag precis en upplysning om att i staden har infrastrukturen haft upp frågan så sent som i går kväll. Landskapsregeringen fortsätter att hävda att staden inte kan få stöd så länge man inte har matartrafik till andra kommuner. Det är en grov missuppfattning. I hela Mariehamn för man Mariehamnare till bussplan och där kan de ta bussar som går norrut, västerut och österut. Jag förstår inte hur man tolkar den här frågan. Man tolkar den på fel sätt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Bästa ledamoten Sjögren! Jag kan inte säga att jag är oenig med er. Jag har tagit upp frågan som ledamot i fullmäktige i Mariehamn och jag har fortsättningsvis samma syn på frågan. Den måste tas till politisk nivå för att lösas. Den kan inte lösas så att tjänstemännen tar initiativ i staden och landskapets tjänstemän svarar precis enligt lagar och förordningar. Ingen har gjort fel, men vi löser inte frågan, vi måste ta det på politisk nivå.   

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Fru talman! Det är spännande tider. Lantrådets träff med ltl Anders Englund utanför plenisalen triggade kollegan till visionära höjder och han började prata om förbindelse mellan Lumparland och Vårdö. Det är faktiskt intressant, både för befolkningen och för näringslivet och för hela Åland skulle det här vara en stor sak. Det är ingenting som vi kan genomföra nu, men vi bör tänka på det för framtiden. Man förenklar, det blir en ny möjlighet för turismen, för bosättningen på Åland, nya trafiklösningsmodeller i skärgårdstrafiken. Man kan samarbeta bättre med kommunerna. Det är bra för randkommunerna och regionerna och inte minst för miljön om man kan köra runt hela Åland.

Det här är ingen ny idé, den är gammal, men jag kommer in på min käpphäst. Jag kan inte låta bli att igen ta tillfället i akt och berätta om det som jag sagt vid flera tillfällen tidigare. Vi skulle ha ett så intressant projekt för ett universitet eller en högskola där det finns professorer, lärare och unga studenter, att ge dem ett uppdrag, att involvera dem i en tävling om hur man skulle kunna lösa infrastrukturen på Åland. Tidigare har jag bara pratat om skärgårdstrafiken, men här har vi ett nytt element som man kunde föra in i det här.

Tänk vad intressant det skulle vara, att utlysa en tävling där högskolor och universitet i Norden ska ha möjlighet att lämna in ett tävlingsbidrag. Helt fritt men med användandet av all sin kreativitet komma med olika lösningar.

För mig är det här nästan självklart i dagsläget. Vi borde göra det, parallellt med det arbete som infrastrukturministern har satt i gång med beredningen av kortruttssystemet. Det skulle inte alls bromsa någonting annat. Tänk om man ett år skulle kunna få avgöra en sådan här tävling och dra nytta av all den klokskap som kunde komma ut av det.

Jag hoppas att droppen urholkar stenen, jag hoppas att landskapsregeringen tar det här till sig och funderar på det. Utlys en tävling, sätt 100 000 euro i första pris. Det är små pengar med tanke på vilka idéer man kunde få fram. Tack fru talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag välkomnar ledamot Eliasson till detta. Det var uppfinningsrikt. Jag skulle gärna vilja se att man även utvecklar kollektivtrafiken i tävlingen så att vi får en satsning på det. Det är där vi ligger efter på Åland.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! Jo, självklart, i det här ska all logistik finnas med, så att man löser det på smartaste sätt. Det finns nya möjligheter. Vi har miljövänliga alternativ. Det finns så mycket och det skulle vara spännande för ett lag unga människor att arbeta med det här projektet. Skulle de vara 30-40 och yngre och jobba med det här skulle det vara någonting som vi direkt vill hugga tänderna i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det kommer nya visioner och nya förslag på nya vägar. I och för sig är det roligt att det finns idéer, men som ltl Eliasson sade är det ett gammalt projekt. Frågan är om det börjar bli för många nya idéer så att det kullkastar alla andra projekt, kortruttsprojektet och allting. Man blandar ihop för mycket. Utlysa en tävling kan vara helt okey, jag understöder kanske tanken som ledamot Sara Kemetter hade om att man utreder kollektivtrafiken. Det kan vara ett projekt, men borde vi inte engagera oss i om det ska vara kortrutt, ska det finnas två anslutningshamnar, Hummelvik och Långnäs, eller ska det vara bara en. Är det bara Långnäs som gäller kan man fråga sig om det är värt att bygga en ringväg mellan Vårdö och Lumparland?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Jag föreslår inte att vi ska bygga ringvägen, definitivt inte. Vi ska hålla på med alla detaljer, men det är också intressant att lyfta blicken lite och titta längre fram, hur kan det se ut då. Att få olika alternativa lösningsmodeller kan inspirera oss alla. Därför ska det här inte på något sätt stoppa det arbete som man håller på med i landskapsregeringen, men man kunde parallellt göra det för det är mycket infrastruktur på Åland som ska byggas ännu om vi ser 50 år framåt i tiden. Det stoppar inte med kortruttssystemet. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack fru talman! Jag framförde i mitt tidigare anförande lite om rattfylleri. Jag hörde att det var uppe igen. När man pratar om rattfylleri här på Åland är det ofta straffet man pratar om och sedan sänkt promillegräns, hur man ska åtgärda det. Jag tror att promillegränsen är ganska central i den här frågan, men det finns också andra sätt att komma åt problemet.

När det gäller sänkt promillegräns har jag tidigare haft ett förslag i den riktningen. Man kanske borde titta på det igen. Mitt förslag tidigare var att man borde ha en typ av rattfylleriförseelse mellan 0,2 och 0,5 promille för att man ska få en bättre samsyn på det här. Har man promille mellan 0,2 och 0,5 och man ser precisionsalkometern, som polisen har införskaffat, får man böter och maximalt 24 timmars körförbud, sedan fortsätter det som förut. Man behöver inte ha de hårda konsekvenserna. Det viktigaste är att man gör en tydlig markering att man inte tillåter alkohol i trafiken. Man ser också vilken stor benägenhet man har i Finland med undersökningen som har gjorts där. Ca 90 procent skulle omedelbart anmäla en rattfyllerist om man visste om det.

Det underlättar väldigt mycket om man inte får köra bil och dricka öl eller sprit. Idag kan man konsumera relativt stora mängder alkohol utan att man kommer över 0,5 promille. Man pratar kanske om två starköl för en fullvuxen man, man kan även sitta på en fest, dricka fördrink, vin till maten, avec efteråt och kanske ännu mera och sedan köra hem utan att man har 0,5 promille. Det är inte tillfredsställande.

Gränsdragningen att man skulle ha en mellannivå skulle vara ett steg att komma framåt inledningsvis, som ett försök. Som polis har jag varit med många gånger när folk blåste 0,5 eller strax under. Konsekvensen känns ganska orimlig när man står vid Eckerölinjen, en familj ska just inleda sin semester, fadern i familjen har uppenbara alkoholproblem och har druckit så mycket att han har 0,5. Han kanske får vänta en stund och blåsa en gång till och har 0,49. Skillnaden är att semestern är förstörd, körkortet borta eller så får han en klapp på axeln och orden att han inte borde köra bil och så får han köra vidare. Det känns inte riktigt okey. Man borde nog ha en konsekvens där emellan.

När det gäller vilka åtgärder man ska ta så upplever jag att av de som kör rattfulla i trafiken har merparten alkoholproblem. Det kan finnas några som i ungdomligt oförstånd, dålig impulskontroll, gör så att man sätter sig i bilen och kör. Är man medelålders tror jag definitivt att det är alkoholproblem som ligger i botten. Där har man en annan åtgärd som skulle vara viktigt för att komma åt problemet. Det är genom leverprovet, de är så pass avancerade och bra idag så man kan avgöra om en person har alkoholproblem genom att ta olika versioner av leverprovet. Alla som åker fast och har mer än 0,5 promille borde betala sina egna leverprover och visa att man har ett vettigt drickande förrän man återfår sitt körkort. Det här innebär att man dels får en extra konsekvens för att man har åkt fast för rattfylleri, men sedan kanske det också är så att den här personen får ett tillfälle att komma bort från sitt alkoholmissbruk och få en nykter tillvaro istället för en förnedrande alkoholisttillvaro.

 För den skull är det viktigt att man driver igenom det här totala förbudet att dricka och köra. När man pratar med sådana som har kört i fyllan säger de att de tappade kontrollen när de blev stoppade vid tre promille. De tänkte ta en öl, inte dricka mer för de skulle köra efter någon timme. Man vet att man kan dricka två öl, man dricker tre öl, man dricker fem öl, man kanske dricker 15 öl och sätter sig i bilen och kör. Då har omdömet farit som gör att man kan inse konsekvenserna av sitt handlande. Det skulle vara mycket enklare för de grava alkoholisterna som kör med höga promille om de vet att man aldrig kör bil, inte en meter om man har druckit sprit.

Andra åtgärder som man borde tita på är det här med alkolås. I Finland och i våra kringliggande regioner är det infört att man måste ha alkolås för att få återfå körrätten. Det har vi inte här ännu och det kan vara en av konsekvenserna att man får körrätten mycket snabbare om man har alkolås på bilen. Jag är själv emot att det ska vara generella alkolås på alla bilar, men jag tycker att om man har åkt fast för rattfylleri ska man visa att man kan köra bil först md alkolås och sedan utan, det borde vara en självklarhet. Framför allt det här med alkolås, leverprov och sänkt promillegräns tror jag att vi kommer åt alkoholproblematiken.

Man borde också titta på hastighetsövervakningen, om man ska ha mobila kameror som ska vara i polisbilarna. Som det ser ut nu så skärs det ned en del vid polisen, man får minskade resurser. Det skulle vara ett alternativ och vara ganska preventivt om man vet att en mobil kamera kan stå lite var som helst i landskapet. Jag har förstått att man har haft en här tillfälligtvis, men jag vet inte var den finns just nu, om den är vidaresåld eller utlånad eller var den finns. Det kanske skulle vara någonting som man kunde tänka på. Tack!

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Mattsson lyfter fram en mycket central fråga som vi socialdemokrater varmt stöder. Det har arbetats mycket för en kultur som kräver nolltolerans, men det har inte riktigt gett effekt. Därför skulle det vara viktigt att vi nu i ny lagstiftning faktiskt skulle sänka promillegränsen till 0,2. Det tvingar folk att inte ens ta den ena ölen. Då dricker man ingenting när man sätter sig i bilen för att skjutsa sina barn på träningar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jo, det stöder jag helt. 0,2 promille ska ses som nolltolerans för alkohol i trafiken. Man bör vara tydlig där. Det klagas kanske lite från olika restaurangägare, det kan bli ett problem att man får sälja mindre, men lämnar man bilen den kvällen så kan man dricka två glas vin istället för ett eller någonting annat. Det är betydligt bättre om man går in för det här. Jag är tacksam för att jag får stöd för dessa tankar. Det är också så att vi tagit beslut här i lagtinget om att det ska sänkas till 0,2 promille. Vad som har hänt vet jag inte, men under förra perioden tog lagtinget ett sådant beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag sällar mig också till dem som tycker att ledamot Åke Mattsson har alldeles rätt när det gäller rattonykterhet. Jag har också i den här salen talat för 0,2 promille för rattonykterhet. Min förhoppning är att vi så småningom ska nå dit och nå dit som ett resultat av ett långvarigt arbete.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Jag var nästan beredd på det i och med att ledamot Beijar jobbar med frågorna och är väl insatt i dem och väldigt kunnig, så kunde det väl inte bli något annat än att jag skulle få stöd därifrån. Jag tackar för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det var ett bra och initierat anförande som vanligt när det gäller de här frågorna. Från oppositionen har vi i dagsläget ingen som helst insyn i hur landskapsregeringen arbetar med alkohol- och drogfrågorna. Jag skulle vilja veta om ledamot Mattsson vet hur arbetet fortskrider med att reformera just det här om utbildning och kurser för personer som åker fast för rattfylleri. Det var ett arbete som igångsattes under förra perioden. Vet ltl Åke Mattsson hur det har avancerat. Har det kommit något längre där?

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jag känner inte till vart det har lett, om det har gått framåt där. Det är en viktig fråga, i och för sig finns utredningar som har framhållit att utbildningarna gav ganska lite effekt, medan leverproverna och läkarkontakterna där var centrala. Jag är helt okunnig, jag vet inte hur det har gått på det området. Det går ju att ta reda på det. Viktigt är att man har en läkare som förstår dessa frågor, kan hantera dem och är intresserad av dem. Det är väl där största problemet har varit, det var redan när ledamot Katrin Sjögren var minister. Det var väldigt svårt att hitta rätt person så jag tror att det var där som skon klämmer. Det var bra att också den frågan lyfts upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Ledamot Mattsson nämnde i sitt anförande mobila fartkameror, om hastighetsövervakningen. Det mest effektiva sättet kanske är s.k. plåtpolis som kunde vara stationär. Finns det sådant resonemang i regeringen att man kan öka bevakningen via dem istället för att satsa på mobila kameror. Det behöver inte så mycket personresurser till det heller, på sikt kunde det kanske vara en ren investering, som skulle betala sig snabbt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det var ett bra inslag i debatten. Vad jag känner till har det inte diskuterats, men jag tror att man bra kan ta det med sig till de åtgärder som påverkar attityder och får effekt på allmänheten fast man inte tror det. Effekten är större än man tror. Kanske det också är så med fartkamerorna att det är ett nytt inslag, en ytterligare risk att åka fast. Redan idag borde man marknadsföra att alla polisbilar i princip mäter hastigheten idag. Möter man en polisbil så har man hastigheten mätt. Har man bråttom från Geta till staden hela vägen och man träffar polisen är risken stor att man åker dit. Det mäts en hel del, men ytterligare inslag borde man ha. Man borde satsa mera på tekniken idag osv. Vi är helt överens tydligen i den här frågan. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ska förlänga debatten lite. Först vill säga några ord om rattfylleridiskussionen, jag hör till dem som understöder sänkning av promillegränsen. Jag kör med den s.k. enportionsprincipen och det ska jag göra 16,5 år till, tills min yngsta son fyller 20 år. Sedan lär jag inte börja dricka efter det i någon större omfattning. För mig är det personligen inget problem och jag tror att det är en viktig åtgärd för trafiksäkerheten och framför allt för attitydskapandet. Min åsikt är klar till den delen.

Jag vill sedan haka lite på det som ltl Eliasson var inne på. Nu är han inte här i salen, men det är viktigt att vi visionerar och att vi har folk som visionerar åt oss. Dessa tankar och idéer kan ofta uppfattas som flum och orealistiska, men det är alltid så med en utveckling i ett sådant stadium.

För att anknyta till det ledamot Englund sade så sade jag i en replik att det är en tokig idé och anses fortfarande vara det. Så är det säkert, men det finns många tokiga idéer som sedan blir verklighet och utvecklar Åland.

Det gäller att ändå att inte ha för långt och inte heller för kort, utan tillräckligt passligt avstånd till förverkligandet av dessa idéer eller visioner. Har man inte dessa visioner får man ingen utveckling. Har vi inget smörgåsbord att plocka från så kan det hända att det drabbar utvecklingen.

Nu är politikerna själva ganska kreativa. Det åländska samhället är väldigt entrepreniellt och det kommer idéer, men varför inte göra som ledamot Eliasson föreslår och låta framför allt unga människor visionera och tävla i visionerandet. Det är väldigt tilltalande.

Jag kan nämna en idé som jag själv har visionerat om, det gäller kollektivtrafiken. Vi vet att vi har problem på Åland med att få folk att åka kollektivt. Det är bara i Mariehamn som man fått folk att åka och knappt där. Det beror på att ålänningarna bor väldigt spritt och man har långt till huvudvägen varifrån bussen går. Det är väldigt få som bor så lämpligt att man kan åka buss och har sådant tidsschema, en sådan tillvaro, att man kan åka buss.

Den tredje orsaken är att attityderna är problematiska. Man ser bilen som en frihetssymbol. Man kan få fem minuter till vid kaffekoppen på morgonen och så kör man hellre bil. Jag tillhör de få här i lagtinget som regelbundet åker buss och jag känner mig lite dum över att jag inte har fattat det tidigare hur fint det är att åka buss, hur bekvämt och framför allt socialt och miljövänligt det här.

Jag har haft en idé om att man skulle ta ett helhetsgrepp om kollektivtrafiksystemet, förnya det helt från grunden och sy in dels en databas kanske kopplad till Facebook, som har kommit sedan jag började med den möjligheten. Man kan göra sin bil bokningsbar, de platser man har ledigt, sedan kan ens vänner och bekanta, och till viss del främmande människor också gå in och boka sin plats och åka med vissa tider.

Man skapar en plattform för samåkning. Sedan syr man ihop det med de stamlinjer vi har idag och däremellan sätter man också in vad som ute i världen kallas anropsstyrd kollektivtrafik, alltså kollektivtrafik som skräddarsys över dagen efter behoven när folk bokar, jag vill åka från den här matarvägen tisdag morgon, så syr man ihop en kollektivtrafik automatiskt. Sedan är det en taxibil som kör runt folk och möjliggör bussåkning.

Alla dessa delar tillsammans med utvecklad stamlinjetrafik också inom befintliga resurser, gör att man kan få en helt annan kollektivtrafik som är anpassad efter folks behov. Nu försöker man att få folk att anpassa sig efter systemet, men det går aldrig. Då skulle man utnyttja sociala medier, ny teknik och framför allt få en modell som sedan kan säljas till andra perifera småskaliga ställen ute i världen, som har samma bekymmer. Då får vi en produkt som kan kommersialiseras.

Det är en typ som kanske är så konkret att den har lämnat visionsstadiet men man borde ta tag i sådana här idéer, inte bara som ltl Eliasson säger, skapa dem, utan också ta tag i dem och förverkliga dem för att visa på exemplets makt. Ålands roll i miljöpolitik och också i andra politikområden, kan ofta vara att visa på exemplet. Det kan man göra på det här viset, till exempel.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag vill ge en eloge till ledamot Danne Sundman som har ändrat åsikt när det gäller promillegränser. För ett antal år sedan förde vi en debatt där jag stod för 0,2 och ledamot Danne Sundman stod för 0,5 när det gällde rattfylleriet. Det är bra när man ändrar sig och kommer till rätt uppfattning, som jag uppfattar det. Tusen tack för det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag brukar säga att en klok man kan ändra åsikt och en dåre aldrig. Jag föredrar att vara klok och jag har ändrat åsikt inte bara i det här utan också i andra frågor under min politiska karriär. Jag gjorde det också före valet, jag gick till val med den här åsikten så jag har fått väljarnas förtroende. Jag känner mig trygg i uppfattningen att jag nu är på rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ltl Sundman stöder en sänkning från 0,5 till 0,2 särskilt på grund av trafiksäkerhet. Jag är inte så positiv till denna förändring. Först och främst är man inte stupfull när man har under 0,5 och det är inte heller där som de stora problemen med olyckor är. De finns i promillegränser mellan 1-2,5 promille och högre. Där har vi de branta kurvorna och problemet med olyckorna. Sedan har vi också frågan om resurser. Det här innebär säkert merarbete för polisen, det blir mer byråkrati, det kanske kräver exaktare kontrollinstrument. I sådana här ekonomiska tider borde vi inte fokusera resurserna på det utan vi borde fokusera på att komma till rätta med där de stora problemen finns, dvs. grovt rattfylleri.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är viktigt att säga att det här är min åsikt, men jag kräver det inte i regeringssamarbetet eftersom det inte finns någon sådan framförhandlad politisk åtgärd i det här skedet åtminstone. Jag respekterar också ledamot Carlssons åsikter. Visst finns det utmaningar och problem med det, kanske det finns större problem som vi måste ta tag i först. Det håller jag med om att de grova rattfyllerierna är de allvarligaste. Det är också där vi ser de värsta olyckorna. Det är också en resursfråga som ska prioriteras mot andra resursbehov inom polisen osv. Jag håller helt med om utmaningarna som finns, men rent principiellt har jag min åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag vill tacka ledamot Sundman för ett fint anförande som kommer direkt från hjärtat. Ledamoten nämner problemen kring kollektivtrafiken och jag vill påpeka att det krävs mycket politisk vilja att utveckla någonting nytt. Ledamoten nämnde också att i Mariehamns stad har det inte gått så mycket framåt. Det är tragiskt att det ska gå bakåt. Som mest har vi haft 300 000 påstigningar per år med vår kollektivtrafik, men det kommer så klart att minskas när turerna ska halveras i staden. Det tar lång tid att ändra attityder, jag kommer från en storstad och har sett hur kollektivtrafiken har haft en central roll där. Nu håller Åland på att växa med tätorter så nog har vi stora möjligheter att utveckla kollektivtrafiken bara vi är envisa.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I viss mån handlar det om att man måste vara lite envis. Det är så, lustigt nog. Jag var den första som myntade idén i staden att ha avgiftsfri kollektivtrafik, jag har aldrig kallat den för gratis. Sedan for man iväg och förverkligade den. Det må man ha olika åsikter om, jag ska inte längre lägga mig i det när jag inte är stadspolitiker, men å andra sidan kan avgifter vara en viktig del av lösningen för att styra beteendet på ett visst sätt och göra vissa turer attraktiva. Jag tror inte att man ska se det som en utveckling bakåt när man nu överväger avgifter i kollektivtrafiken. Tvärtom så kan det vara om man gör det på rätt sätt någonting som hjälper upp kollektivtrafiken. Som sagt var är den ändå aldrig gratis utan det är en stor skattebetalarsubvention. Då var tanken, när idén kläcktes, att minska subventionen på passagerare och så blev det, men vi jobbar på det tillsammans.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Härmed är diskussionen kring trafikavdelningens förvaltningsområde avslutad. Vi övergår nu till remissbehandling av utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde huvudtitel 46.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Budgeten på utbildnings- och kulturavdelningens område är stram, men fortsättningsvis finns pengar för att bedriva en aktiv och framåtsyftande verksamhet inom områdena utbildning, kultur, idrott och ungdom dvs. de områden som avdelningen ansvarar för. Den ekonomiska ramen för avdelningen är ca en procent lägre än föregående år och driftskostnaderna sjunker med en och en halv procent. Totala antalet anställda i huvudsyssla inom avdelningens område minskar från 360,5 till 345,75, en minskning med 14,75. De totala resurser som finns inom ansvarsområdet har alltså försiktigt minskats, men viktigt att komma ihåg är att det fortfarande finns drygt 54 miljoner euro till förfogande för att se till att ålänningarna får en bra skola, ett rikt kulturliv, ett brett idrottsutbud och en meningsfull fritid för våra unga.

Utmaningar i stil med minskat ekonomiskt rörelseutrymme möts bäst genom att fundera på hur man kan utveckla och förändra. Inom området utbildning- och kultur kommer utvecklings- och förändringsarbetet därför också att stå i fokus under de kommande åren.

Fru talman! Att kunna läsa, skriva och räkna hör till saker som vi ser som självklart i dag. Samtidigt visar undersökningar och erfarenheter från den praktiska vardagen att detta inte är självklart för alla som gått ut grundskolan. Ett arbete med att utveckla läroplanerna för specialundervisningen har pågått under 2012 och kommer att sättas i kraft under 2013. Dessutom kommer regeringen att tillsammans med kommunerna, som huvudmän för grundskolorna, arbeta fram strategier för att uppmuntra till läsande, framförallt bland pojkar då undersökningar visar att de tenderar att halka efter på detta område.

Utöver de självklara kärnkompetenserna läsa, skriva och räkna vill regeringen också lyfta fram e-kompetens som ett lika viktigt kompetensområde. EU-projektet ”Nätpedagogik” avslutas under 2012, men regeringen avser fortsätta sina aktiva insatser på området och tillsammans med kommunernas och landskapets skolor jobba vidare på att stärka och utveckla användandet av elektroniska hjälpmedel i undervisningen och elevernas och de studerandes kunskaper i att använda dessa. Nyckeln till att klara detta på ett bra sätt går genom lärarna och fortbildningen av dem på detta område kommer att fortgå.

Fru talman! Som vi alla vet har en stor reform skett på gymnasialstadiet. Istället för sju enskilda skolor finns sedan höstterminen 2011 en skolmyndighet, Ålands gymnasium, med sina två skolor, Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum. Arbetet med att sjösätta reformen har krävt en hel del arbete och vid flera tillfällen har resultatet inte varit vad man hoppats på. Ser man dock till helheten kan vi idag konstatera att det mesta börjar ligga på plats. Visst finns det en hel del kvar att jobba med, men säg den organisation som inte har utvecklingsarbete att göra. Kort kan man säga att hårdvaran, organisationen, nu är på plats och tyngdpunkten i arbetet kan läggas på mjukvaran, dvs. genomförandet och utvecklandet av skolans innehåll. Utbildningens styrdokument ses nu stegvis över och förändring och utveckling görs utgående från nya behov.

Att arbeta med att ungdomar som på ett eller annat sätt hotas av utanförskap blir extra viktigt i tider av ekonomisk recession. Regeringen har inlett och kommer att fortsätta ett aktivt arbete för att förhindra utanförskap. Detta arbete börjar i grundskolan som jag tidigare beskrev, men måste också fortsätta i gymnasiet där vi nu genom omdisponeringar kan ställa mer resurser till förfogande inom skolan för stödundervisning. Därutöver satsar vi också på utbildningsprogram och andra åtgärder riktade just till denna grupp ungdomar. Resurserna finns långt reserverade sedan tidigare. Som exempel kan nämnas Yrkestarten, Ungdomslotsarna, Katapult och Folkhögskolan. Regeringen kommer nu att sätta fokus på att samordna dessa resurser så att insatserna på individnivå blir så verkningsfulla som möjligt. I detta sammanhang kommer vi att stifta djupare bekantskap med hur andra har jobbat på detta område, som t.ex. hur man i Finland jobbar med ungdomsgarantin.

Fru talman! Utbildning och integration går hand i hand. Regeringen avsätter inom utbildningsområdet pengar såväl inom grundskolan som inom gymnasiet för att möta behovet av framförallt möjligheten att på ett framgångsrikt sätt lära sig svenska. Svenska för invandrare, SFI, riktar sig till vuxna som ska ges stärkta resurser och pengar finns också reserverade för att ge möjlighet till flexiblare former av språk- och annan integrationsundervisning. I detta sammanhang kan också nämnas att system för validering och erkännande av yrkeskvalifikationer har utarbetats och kommer under 2013 att kunna tas i bruk fullt ut.

Högskolan på Åland fyller idag en viktig funktion i att producera högre yrkesinriktad utbildning med fokus på behoven på den åländska arbetsmarknaden och de kunskaper som finns på Åland. Högskolans potential att fungera som ett viktigt verktyg i tillväxtpolitiken har hittills inte fullt ut tagits tillvara av landskapet. Tillämpad forskning i samverkan med näringslivet är här viktig. För att ytterligare stärka högskolans möjlighet att möta förändring fortsätter arbetet med att ge skolan större självständighet.

Fru talman! Även på kulturens område ges möjlighet till fortsatt hög ambitions nivå, mycket tack vare inkomsterna från PAF. Under 2012 har ett arbete med en uppdatering av det kulturpolitiska programmet Växtkraft inletts vilket kommer att föras till lagtinget för diskussion under våren 2013. Övergripande teman i arbetet med programmet är delaktighet, kreativitet, förnyelse, hållbarhet och jämställdhet. Fokusområdena, kultur i vården och skärgården, finns fortfarande med. Dessutom fortsätter arbetet med att implementera tankarna kring kulturturism från den fastslagna turismstrategin.

Som exempel på konkreta satsningar i 2013 års kulturbudget kan nämnas, utvecklingen av Eckerö post- och tullhus, renoveringen av Pommerns däck, stöd till den samnordiska teaterproduktionen Gerpla, stöd till filmprojektet Fyren samt ett nytt samarbete med Gävleborgssymfoniorkester.

Arbetet med att bevara kulturarvet är viktigt, men blir allt mer utmanande då det ekonomiska utrymmet krymper. Här krävs ett kontinuerligt arbete med prioriteringar och utveckling av nya arbetssätt. En viktig pusselbit i detta sammanhang blir en samordning av landskapets förvaltning av samtliga fastigheter och markområden. Detta för att få tillgängliga resurser att räcka längre.

Ålands Museums roll, som nationalmuseum för Åland, stärks. Anslag finns för förnyande av basutställningen och en ny museilag för landskapet tas fram.

Fru talman! På det ungdomspolitiska området kommer landskapet att förlänga perioden för det ungdomspolitiska program som togs fram under förra mandatperioden. De övergripande målsättningarna i programmet är ännu högst relevanta. Implementeringen av de konkreta åtgärderna har tyvärr dröjt. Regeringen stärker därför den personella resursen på detta område genom att utöka ungdomskonsulentens arbetstid från 60 till 80 procent. Under året genomförs ungdomsforum som ger ungdomar möjlighet att diskutera och påverka inom olika politikområden och dessutom skapas genom dessa forum öppna kontaktytor till beslutsfattare på olika nivåer.

Liksom inom kulturområdet fortsätter satsningarna på idrottspolitikens område, mycket tack vare PAF, att vara på en hög nivå. Landskapsregeringen har inlett arbetet att tillsammans med idrottsrörelsen, ta fram en långsiktig idrottspolitisk strategi som tydligare än idag skall belysa de långsiktiga målen med idrottspolitiken. Riktlinjerna presenteras under 2013.

Exempel på konkreta satsningar inom idrottsområdet nästa år är stöd för åländska idrottsutövare att delta i Ö-spelen på Bermuda och beredskap för en fortsättning på beachvolley turneringen PAF-Open.

Till sist fru talman! Landskapsarkivet är en viktig del i att bevara möjligheten att nu och i framtiden skapa sig en uppfattning om vad som gjorts i historien och dra nytta av detta för framtida samhällsbygge. Utrymmena i dagens arkiv börjar nu vara mycket knappa. Landskapsregeringen signalerar redan nu sin beredskap att öka dessa utrymmen under kommande år. Samtidigt utvärderas vilka effekterna av att övergå till e-arkiv kan få för framtiden.

Fru talman! Mitt ansvarsområde är brett och djupt, jag har fyra olika områden under mina vingar. Tiden är knapp, men jag hoppas att jag på den här korta stunden har kunnat ge en bild av vad som händer på utbildnings- och kulturavdelningens område 2013.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Minister Ehn pratade om idrott och idrottspolitik och nämnde viktiga idrottsevenemang på Åland, däribland PAF-Open. Såsom vi har läst i tidningen senast så har verksamhetsledaren slutat och fortfarande är huvudsponsorn öppen för hela turneringen. Då frågar man sig hur viktig turneringen egentligen är. Har man sett efter hur mycket synlighet det har gett utanför Åland? I somras gapade läktarna precis tomma. Något intresse på Åland och för ålänningarna finns inte för turneringen, men kanske någon annanstans.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi har gjort bedömningen att hittills så har turneringen som sådan gett oss en hel del synlighet utåt samtidigt som det har gett oss effekter för det åländska föreningslivet, volleybollen har haft nytta av att ha ett evenemang som detta. Vi har också gjort så att pengarna som tidigare har funnits direkt under landskapsregeringen, nu har förts över till Ålands Idrott. Om möjligheten att arrangera detta fortsättningsvis dyker upp så ska de också ha möjligheten att göra bedömningen av hur det här projektet kan genomföras på bästa möjliga sätt. Vi lyfter över frågan från att ha legat i landskapsregeringens hand till dem som nu normalt sköter frågan kring idrottspolitiken, dvs. Ålands Idrott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Utbildningsministern pratar om utanförskap och marginalisering när det gäller ungdomar. Det är mycket viktiga frågor. Nu avslutas projekt med ungdomslotsar. Ministern sade att man tänker samordna om jag förstod rätt. Okey då missförstod jag det. När de gäller integration.ax-utbildningen som har varit under Medis, hur ser man på en fortsättning på det, med arbete och språkundervisning.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller frågan kring ungdomslotsarna finns pengarna reserverade för en fortsättning med PAF-medel. Tidigare har ungdomslotsarna finansierats med ESF, halva året via ESF och halva året via PAF. För det här året går vi in och finansierar allt via PAF-medel. Det torde vara pengar reserverade för det.

När det gäller ingegration.ax är det ett projekt som Medis har drivit som huvudman med ESF-medel. Vi har inte fört resonemang mig veterligen i dagsläget om hur man kan föra det här vidare, däremot har vi ett anslag på ca 50 000 euro som ska användas för att bedriva språk- och integrationsundervisning framåt. Min tanke är att de här pengarna ska användas för den inriktning, som vi skrev på integration.ax, men vi har inte låst fast pengarna. Det vi tycker att är viktigt är att hitta former för hur man får en flexiblare svensk inlärning än som det har funnits tidigare. 

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Som vi alla vet är ungdomen vår framtid och Ålands framtid, men i budgeten för landskapet 2013 föreslår regeringen att studiestödet inte indexjusteras läsåret 2013-2014 för våra ungdomar. Med detta räknar regeringen spara 94 000 euro. Hur mycket utgör 94 000 euro av landskapets totala kostnader? Som ekonom har jag lätt för att räkna ut det och det är precis 0,02 procent av landskapets utgifter. Det är en ganska hyfsad obetydlig summa. Det här ska studerandena bidra med för att balansera upp landskapets ekonomi, däremot går alla andra fria, som också borde ha dragit sitt strå till stacken.

En indexjustering av studiestödet är mycket relevant genom att det enligt lagen om studiestöd beviljas bara dem som är i behov av det. Vi kan i detta sammanhang dra paralleller till utkomststödet. Det är också ett stöd som bara beviljas personer som är i behov av det. För en tid sedan höjdes stödet till 411,09 euro per månad för personer över 17 år. Utkomststödet justeras årligen. Studiestödet är 329 euro per månad, drygt 80 euro mindre och kommer inte mer att indexjusteras. Detta betyder att varje månad från hösten tappar våra studerande tre procent av sina intäkter. Det är i princip det de har om de studerar på heltid och inte arbetar på sidan om.

En annan aspekt om man inte bara tänker på pengarna, är jämställdheten. Vi vet att vi har studerande i över 20 länder. Mestadels av dessa är kvinnliga studerande. I tider när man ständigt jobbar för jämställdhet känns det lite märkligt att man vill försämra för våra kvinnliga studerande mot våra manliga studerande. De flesta som drabbas är faktiskt kvinnor. Därför har vi liberaler skrivit en motion att studiestödsindexjusteringen ska finnas kvar i enlighet med lagen om studiestöd 6 a §.

Fru talman! Vad gäller högskolan på Åland så berättade minister Ehn förtjänstfullt att det är en viktig utbildning, en viktig skola för åländska ungdomar. Det kan vi inte annat än hålla med om. Däremot är det inte någon riktigt billig inrättning att upprätthålla. Kostnaderna stiger varje år, 2011 var verksamhetskostnaderna 4,8 enligt bokslutet och nu är vi uppe i 5,1 miljoner.

Minister Ehn berättade också att där bedrivs tillämpad forskning. Det betyder inte att man bedriver postgradual forskning utan det måste man göra inskriven på Åbo akademi eller Uppsala universitet. Här görs tillämpad forskning och vill man ha någon examen behöver man vara inskriven i något annat universitet. Det vet vi alla att det är en yrkeshögskola.

De lärare som undervisar där får också forska på sin arbetstid. Kostnaderna tas direkt på lönebudgeten, 120 000 euro per år enligt revisionsberättelsen 2011. Med tanke på att kostnaderna har ökat md 300 000 euro på tre år så är det ungefär forskningsbiten som har kommit till varje år. Därför föreslår vi liberaler att man ändrar stycket under högskolan, åtminstone så att man kan halvera forskningskostnaderna. De som vill forska på sin arbetstid må göra det, men hälften av finansieringen bör sökas externt eller utifrån. Har vi inte råd att satsa 94 000 euro på våra ungdomar har vi inte heller råd att satsa 120 000 på lärare som ska forska på arbetstid istället för att undervisa våra ungdomar och vår framtid. Tack, fru talman!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Debatten om studiestödet har vi haft redan en gång, så det tänker jag inte upprepa så speciellt mycket. Visst är det så att det här drabbar våra ungdomar, men vi har också föreslagit åtgärder som kompenserar. Det är lite konstigt att höra ledamoten Asumaa säga att det inte är någon annan som behöver spara, jag har hört ganska många liberala invändningar mot att det är andra som får bära kostnaderna och inte landskapet. Det var en intressant diskussion.

En sak till om motionen som blir rätt öppen. Det finns inte ytterligare pengar insatta trots att det kostar 94 000 på halvårsbasis och beräknat till 190 000 på helårsbasis. Liberalerna föreslår inte heller någon tilläggsbudget och det är också rätt intressant. Vad gäller högskolans roll är jag skeptisk till att minska anslaget där utgående från att vi jobbar aktivt i regeringen på att stärka dess roll i tillväxtarbetet och då skulle det vara dumt att skära i det här läget.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Utbildningsminister Ehn påpekade helt riktigt att vi inte här har skrivit in någon finansiering på 94 000. Vi diskuterar 2013 års budget och då är det 94 000 euro. Läser vi budgeten noga ser vi att under momenten så har anslagen höjts för 2013 med 135 000 euro så finansieringen torde finnas där redan, kanske vi redan har beaktat det. 135 000 högre anslagen än året innan. Enligt vad jag har erfarit så ryms indexjusteringen in för hösten. Minister Ehn kan säkert rätta mig om jag har fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Äntligen har vi kommit till mitt favoritämne efter snart två dygn av debatt, utbildning och kultur. Jag kommer att vara borta i morgon, men jag ska försöka hålla mig kort. Jag har tre viktiga ärenden som jag vill föra fram till lagtinget.

Bästa lagtingskollegor och åhörare! Det börjar med lärare. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan också hjälpa oss att utvecklas hela livet ut. Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas.

Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöda upp dem med bra administratörer. Det här kräver en satsning från kommunens sida, men också från landskapets sida. Ungdomen är vår framtid.

Det stämmer säkert att avancerade elever får för lite uppmärksamhet. Det har vi diskuterat med många lagtingskollegor och jag har också hört det av många oroliga föräldrar. Skolan gör det bästa den kan med den budget de har tillhanda. Under hela min yrkeskarriär som lärare så har skolan tvingats spara. Just nu när efterdyningarna har lugnat sig från den senaste ekonomiska krisen så kommer det nya sparkrav. Skolan är en långsam enhet som inte repar sig fort. Det är också viktigt att påpeka att eleverna går bara en gång i skolan.

Fru talman! Kreativa ämnen i skolan leder till bättre skolresultat. Även här har lärarna har ett stort ansvar. Nästan dagligen får vi läsa om vad pedagoger borde och inte borde göra för att förbättra undervisningen för både svaga och starka elever. De nordiska länderna har genomfört en studie i vad kreativa ämnen betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultaten var entydiga. Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och blir bättre på att presentera sina ämnen. Eleverna presterar även bättre i modersmålsundervisningen och matematik om man har satsat på kreativa ämnen.

Dessa konklusioner är ingen nyhet för oss pedagoger. Därför är evenemang som Kura skymning och de tidigare barnens litteraturdagar mycket viktiga evenemang. De är konkreta exempel på hur ett kreativt samarbete mellan läsning, skrivning, IKT, bild och musik skapar framgång.

Kreativitet och innovation är färdigheter som krävs inom näringslivet, men också för att utveckla en god konkurrensförmåga. Därför måste vi politiskt jobba för att de kreativa ämnena blir en viktig fråga inom utbildningspolitiken på Åland. Jag föreslår att vi kunde utveckla ett innovationscentrum i anknytning till högskolan på Åland. Det tycker vi socialdemokrater att skulle vara ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Som jag sade tidigare borde näringspolitik och utbildningspolitik gå hand i hand. Inom utbildningen på Åland borde vi beslutsfattare ha en framtidsvision. Vilka näringsgrenar och kärnkompetenser kommer att vara centrala om 20 år. Ifall näringsstrukturen är klar så kan vi utbilda den kommande generationen inom rätt områden för att ge dem rätt kompetens. Jag anser att kännedom om ekonomins grundregler, entreprenörskap, företagskunskap och turism är områden som borde utvecklas.

Ministern nämnde i sitt anförande arbetet med läroplanen. Det är ett centralt arbete för de åländska skolorna. Det är lärarnas styrdokument och de behöver det för att kunna utföra sitt jobb. Vi har inte skolplikt på Åland utan läroplikt. Det är viktigt att man kan skillnaden. Den nya läroplanen kom i riket 2004 och den fick ganska mycket kritik för den hade höga krav och fler ämnen. Den visar på politikernas samhällsvisioner. Vi har arbetat med att revidera den tidigare versionen på Åland. Själv har jag varit med i arbetet, jag började som politiker. Det som nu oroar lärarna på fältet är det nya bedömningskriterierna. Här är det viktigt för oss att vitsordet 8 är lika både i norra, i södra, i stan och i skärgården.

Vi har byggt ett hus kring läroplanen där lärarna har jobbat lite för sig själva, i små grupper. Lärarna på fältet upplever att vi har ett hus i flera våningar, med vinklar och vrån, torn och balkonger. Här behöver vi ha ett klart och tydligt helhetsgrepp, visa den linjen. Därför blev jag mycket glad att ministern tog upp det och sade att han kommer att prioritera detta.

Sedan vill jag lite kort tala lite om kultur. Jag vill påstå att all verksamhet bygger på kreativitet, en förmåga att söka, upptäcka och utnyttja oväntade likheter och samband mellan fenomen, aspekter, upplevelser och skeenden. Det handlar om ett särskilt sätt att tänka, tolka och angripa problem och utmaningar. Det handlar om fantasi.

Kultur och kulturella upplevelser ökar individers iakttagelseförmåga, förmåga till symboltänkande, vilket är en förutsättning för det vi kallar kreativitet. Kulturens uppgift är, menar jag, att öppna våra sinnen, vidga våra tankar och utmana som är. Jag vill ännu påstå i dessa spartider är kulturen ännu mer central.

Är kulturaktiva friskare än andra, fru talman? Det skulle jag gärna vilja tro eftersom jag själv är en kulturutövare. Kan deltagande i kulturaktiviteter förklara en del av skillnaderna i hälsa mellan olika socialgrupper? I studier kom det fram att personer som musicerar, läser och går på kulturella evenemang har lägre dödlighet och bättre upplevd hälsa. I en längre uppföljning visade sig att särskilt besök på bio, konserter och muséer var en hälsosam skyddsfaktor. Studierna visar också att det aldrig är för sent att börja, men att det samtidigt är en färskvara. Kan ett ökat kulturdeltagande, så att alla grupper i samhället får del av den stimulansen, minska hälsoskillnaderna mellan socialgrupper?

Fru talman! För mig och socialdemokraterna är kultur livsviktigt. Utan kultur torkar det mänskliga hos människan ut. Kultur ger näring åt själen. Vi politiker bär ett viktigt ansvar för att göra den fria konsten och kulturen relevant.  Det handlar om att försöka se med vidvinkel, att hitta vägar så att kulturen får möjlighet att berika oss från vaggan till graven.

Jag vill kort berätta om min farmor, som var svårt cancersjuk sina sista år samtidigt som minnet började svikta. Hennes tal fanns inte längre och frustrationen var stor över att hon inte kunde göra sig förstådd. Mitt i vardagsrummet stod ett piano. När kvällsbestyren vara över fick hon ett anfall av smärta och jag satte mig vid pianot och spelade Vem kan segla. Plötsligt hörde jag hur orden kom – farmor sjöng med. På ett fullständigt intuitivt sätt hade jag med musikens hjälp öppnat en kanal för kommunikation och glädje.

Mycket har hänt sedan dess och forskning inom området går vidare. Forskning visar att detta är rätt väg att gå. Även hjärnforskningen, tack vare ny teknik, visar vikten av att vi berikar våra sinnen med konst och kultur. Vi upplever och reflekterar och sätter fart på vår skapandekraft.

Vi borde satsa mer på kultur för äldre och målet borde vara en höjd kvalitet inom äldreområdet. Idag fick vi höra av ministern att det beviljas PAF-bidrag för kultur inom vården, men eftersom jag själv är aktiv inom den tredje sektorn upplever jag inte att det har blommat ful ut. Här kan man göra mycket mer. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller landskapets satsningar på grundskolan kan jag säga att tittar vi till landskapsandelarna så stiger basbeloppen till grundskolorna med ca 2,5 procent. Det är det som är justeringen. Satsningen från landskapsregeringens sida är fortsatt densamma och man har också kompenserats för kostnadsökningar. Att på ett bättre sätt kunna se utbildningsbehovet, har vi börjat vidta åtgärder även där. Vi har gett ÅSUB i uppdrag att tillsammans med representanter för näringslivet och landskapsregeringen ta fram ett prognosverktyg som vi sedan ska kunna använda för att bättre få fram hur behovet ser ut. Det här ska kombineras tillsammans med den utbildningsdelegation och det utbildningspolitiska program som ska tas fram under nästa år.

Till sist vill jag säga att läroplansarbetet är något som kräver aningen mer uppmärksamhet från landskapsregeringen på den politiska nivån än vad det har gjorts hittills. Det kommer jag också att sätta kraft på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det tackar jag ministern för. På lärarnas vägnar kan jag säga att vi är jättetacksamma för att vi politiskt sätter tyngd också på det arbete som de gör. De har en mycket central roll i vårt samhälle. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag kan bara konstatera att det här blir lite snuttifierat. Det är korta anföranden och en enda replik. På något vis blir det ingen stuns i debatten. Tyvärr. Utbildnings- och kulturavdelningen är lika stor och mastig som viktig. På fem minuter hinner man inte mycket mer än några axplock. Därför blir mitt anförande ganska mycket frågor till utbildnings- och kulturministern.

Liberalerna ser fram emot att diskutera både nytt kulturpolitiskt program och nytt utbildningspolitiskt program. Förutom det ser jag personligen mycket fram emot en ny volym avseende det åländska folkets historia. Att kreativitet är en av grunderna när det gäller entreprenörskap är ingenting annat än fakta. Det hade varit mycket intressant om utbildnings- och kulturministern hade berättat mer om det. Hur tänker man utveckla, hur tänker man samarbeta med kommunerna? Det fick vi knappt höra någonting om.

Beträffande yrkeskvalifikationerna och erkännande av dem så förväntas det resursbehovet öka i och med den nya lagstiftningen på området. Hur mycket bedömer landskapsregeringen att man behöver resurser, är det tjänster, är det medel, vad rör det sig om? Här varnade liberalerna faktiskt för den här utvecklingen.

I förra landskapsregeringen och med nuvarande talman fanns det långt gående framskridna planer på en grundläggande teater- och dramautbildning. Det hittar jag ingenting heller om eller har jag läst tokigt? Hur ställer sig landskapsregeringen till det?

Jag skulle också vilja ta fram ett positivt exempel i sammanhanget när vi pratar storvulet om digitala agendor, det är en digital agenda som fungerar alldeles utmärkt på Åland och som har fungerat i många, många år. Det gäller vårt bibliotek. Vi har ett centralbibliotek i Mariehamn, som är spindeln i nätet och som har ett välutvecklat och ett alldeles utmärkt samarbete med de fantastiska kommunbibliotek som finns runt omkring hela Åland. Den verksamheten kunde stå modell, där har man en struktur, en verksamhet och så satt man en digital verksamhet på det också.

En av de överlägset viktigaste frågorna när det gäller utbildningen och grundskolan är barn med annat modersmål än svenska. Vi får flera sådana barn och ungdomar i de åländska skolorna och det är mycket positivt. De behöver undervisning i svenska och det skriver landskapsregeringen om i sin budget, men vi behöver nu också börja titta på att stöda barnens modersmål. Det värsta som kan hända är att de här barnen och ungdomarna blir halvspråkiga, att de varken lär sig sitt modersmål ordentligt eller att de inte heller lär sig svenskan alldeles korrekt. De här är en av de avgörande frågorna när det gäller utbildningspolitiken. Själv konstaterar jag att det här var en lite för stor fråga för att skriva en finansmotion om. Liberalerna kommer att väcka initiativ i den här frågan längre fram. Tack!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ledamot Sjögren tar upp viktiga reflektioner och jag är också av samma åsikt. Det är mycket som ledamoten har sagt, framför allt att det är märkligt hur vi i flera, flera timmar kan debattera trafik, men när det kommer till ett så viktigt område som utbildning så är det inte så många på talarlistan. Jag uppmanar lagtinget att titta på det. Norden tappar stort på kulturpolitik. Vi ser i vårt västra grannland Sverige hur man har satt sig in i alla områden, politiskt. Det börjar komma en väckande faktor som även vi på Åland behöver ta hänsyn till.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Där håller jag med ledamot Kemetter. Kultur är en väldigt viktig fråga och vi har ett fantastiskt kulturliv på Åland. Jag konstaterade också när jag läste budgeten att en av de viktigaste frågorna när det gäller kulturarvet är våra kungsgårdar. Där skriver man att man ska komma till ett avgörande beslut när det gäller Kastelholm. Det är någonting som jag välkomnar. Det är lite barockt att diskutera att man ska sälja kungsgårdar förrän man gör sig av med travbanor och allhallar och sådana saker. Det är en fråga som jag har ett stort personligt intresse av och som jag kommer att följa mycket noga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Eftersom det var rätt många frågor gör jag inte ens ett försök att svara på dem i en replik utan jag återkommer i ett anförande och försöker ge ett så heltäckande svar som möjligt. Jag ids inte stressa med att försöka komma genom dem på en minut för det kommer aldrig att gå. Jag tackar för ett intressant anförande ändå.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är uppfattat och accepterat. Jag önskar själv att vi har flera repliker sedan när ministern ska prata.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Jag vill börja med att citera ett kinesiskt ordspråk ”Att studera är som att ro uppför strömmen, den som inte tar krafttag glider tillbaka”. Det här ordspråket kommer jag att komma tillbaka till senare under mitt anförande.

Fru talman! Idag kan man nog säga att det är svårt, ja nästan omöjligt att få ett jobb om man inte har en utbildning. Så en utbildningsplats åt alla är viktigt. Här tycker jag att minister Ehn har fått in en bra skrivning i budgeten ”Landskapsregeringen strävar efter att kunna erbjuda en studieplats för alla”. Jag anser att man bör se till att alla unga får en möjlighet att få en utbildning. Här tycker jag att vi har en viktig uppgift, dels att se till att alla unga har en likvärdig utbildning i grundskolan och även får en bra utbildning när man kommer upp till gymnasiet.

Under kapitel 45.15 så nämns att landskapet har tillsyns- och utvecklingsansvar. Där borde det även nämnas att våra åländska elever erbjuds en jämlik och likvärdig bedömning i grundskolan. Jag upplever att man inte riktigt gör det idag. Idag jobbas det med olika system och metoder i grundskolan, vilket leder till att det är svårt för skolorna att bedöma behovet för de nya eleverna i gymnasialstadiet.

Under kapitel 46.17 Utbildning efter grundskolan finns en bra text, som gör att jag sover gott om nätterna. Jag ser en prioritering för dem som verkligen behöver hjälp och stöd. Jag är mycket tillfreds med minister Ehns arbete under det senaste året. Bl.a. så stod jag här för ett år sedan och var bekymrad över att man inte kunde läsa upp grundskolebetyget på Ålands folkhögskola. Då erbjöds den hjälpen ingenstans. Men nu är det uppstrukturerat på ett föredömligt sätt så att man kan läsa upp grundskolebetyget på Ålands gymnasieskola och man samarbetar så att det nu erbjuds den möjligheten också till Ålands folkhögskolas elever. Ja inte bara dem utan även de ungdomar som går på Katapult kan nu läsa upp sitt grundskolebetyg på Ålands gymnasium. Så inom det området fungerar nu samarbetet på ett mycket bra och föredömligt sätt. Jag kan tillägga att det nu är åtta eller nio elever idag som läser upp betyget på Ålands folkhögskola av de 27 elever som går på den nya linjen.

Jag har sett fram emot att landskapsregeringen ska göra det som står i budgeten. Man ska se över de insatser som riktas till ungdomar som hotas av utanförskap. För just den gruppen har vi flera verksamheter som bl.a. Ålands folkhögskola, Yrkesstarten, Katapult och andra yrkesförberedande program på Ålands yrkesgymnasium, men har vi sen rätt resurser på de rätta ställena? Här bör man nu se över hur de nyss nämnda verksamheter och hur man kan samarbeta mer än vad de gör idag. Där är jag hoppfull att jag om ett år i budgetdebatten kan stå här och säga åt minister Ehn att använda stämpeln ”åtgärdat” igen.

Jag nämnde Katapult som en åtgärd fast det egentligen ligger under sysselsättningsfrämjande åtgärder och under näringsavdelningens verksamhet. Så när man nu skall se över de insatser är det viktigt att Katapults verksamhet tas med och att man vågar se det på ett mer sektorövergripande sätt än att se det i stuprör som man gör när man bara ser det per avdelning. De elever som går på Katapult förbereds för att de efter sin tid i Katapult ska komma in i studier och en framtida utbildning. Tidigare var det mer arbetsförberedande, men det har blivit mycket mer att försöka få in dem i studier. Som jag inledde mitt anförande är det jättesvårt idag att få ett jobb om man inte har en utbildning.

Visst är det så att man inte hurrar överallt som tas i budgeten. Minister Ehn har en budget som inte är lätt, den är slimmad, man ska titta på konsekvenser, man ska försöka se vad pengarna räcker till. Jag kan hålla med om att det kanske inte är så bra att man tar en paus för samhälleliga och sociala programmet, men samtidigt efter att ha fått mer information kring detta så kan jag gå med på ett års uppehåll, men sen måste utbildningen vara tillbaka för SOS, som den kallas i folkmun, är en bra och nyttig utbildning som verkligen behövs. Vill man komma rätt där, så behöver man också ta in vårdinstitutet i arbetet och planeringen och se hur man får en helhet. Men det där kan utbildningsavdelningen bättre än jag så jag ger minister Ehn med avdelning mitt förtroende för det arbetet. 

Under moment 46.45 så nämns det om att man vill förstärka stöd- och specialundervisning. Det är riktigt bra.

De krafttag och prioriteringar som görs just nu vill jag se och det känns som att allt flera nu kommer att ro uppför strömmen. Jag känner att jag kan sova lite bättre om nätterna. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill börja med att få tacka för ett anförande som är optimistiskt till den politik som vi från landskapsregeringen nu försöker föra när det gäller utbildningsområdet. Det är alltid roligt när det finns de som ser också det som går framåt. När det gäller det som kanske var mindre positivt handlar det naturligtvis om att man ibland tvingas prioritera och ta beslut som inte alltid är de roligaste. Då tänker jag just på frågan om samhälleliga och sociala linjen. Utgångspunkten där är precis som ledamoten Winé är inne på. Det här är inte någon linje som vi ska lägga ner utan vi ska utveckla ett program. Vi behöver ge de resurser som behövs för att klara av att göra det. Jag kan trösta ledamoten Winé med att redan förra veckan utsåg vi en arbetsgrupp som har i uppdrag att se till att styrdokumenten blir klara. Redan i mars ska de lämna en första rapport till mig om var de befinner sig i arbetet så att vi i god tid till nästa höst ska ha det klart. Då kan vi gå ut och marknadsföra den nya linjen, eller fortsättningen på sociala linjen från och med hösten 2014.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Det låter positivt, minister Ehn. Jag har även sett på minister Ehns politik med lupp. Jag kan inte vara mer positiv kring den. Det är en bra politik som minister Ehn för och det känns som att alla ska få komma med och det görs rätt satsning åt rätt håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna delar ledamot Winés oro och resonemang kring sociala linjen. Vi har blivit kontaktade av flera väljare där man just uttrycker den oron. SOS är populärt, det är många sökanden och det är höga antagningskrav och frågan är varför man inte kan revidera programmet och fortsätta utbildningen. Vi delar ltl Winés uppfattning i den här frågan. Vi får ha ltl Winé som vakthund i den här frågan för liberalernas väl.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Jag ska göra mitt bästa för att försöka skälla lite. Jag känner ändå att det här är ett beslut som de har valt och har bra grunder för. Det vet nog utbildningsavdelningen också att det här är en bra utbildning. Jag är positiv till att man vill utveckla linjen, man pratar inte om att lägga ner. Jag kommer ihåg minister Ehns ord i repliken till mig, hur han vill utveckla den. Det låter alltid bra, mycket bättre med utveckling än nedläggning.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det är inte svårt att instämma i det beröm som ltl Winé för fram till minister Ehn. Jag kan bara vidimera det. Minister Ehn sköter sin butik bra och för ett lyssnande sätt mot förvaltning och mot alla egentligen som knackar på dörren. Det ska han ha kredit för. När det gäller butiken har han haft lite tur. Han kom in i en tid när många stora reformer redan var på plats. Jag tänker på dem som jag själv har varit med om, högskolereformen, gymnasiereformen där för övrigt ltl Ehn i egenskap av lagtingsledamot var aktiv.

Nu gäller det att driva de här institutionerna och få dem effektiva. Det är där utmaningarna ligger. Det är också på god väg i regeringen och från minister Ehns sida. Jag ska egentligen nämna en sak som det är viktigt att man sätter fokus på. Det är hur man skapar gränssnitt mot kulturarvet. T.ex. de tankar som finns på en annan användning av Eckerö post- och tullhus, de tankar som finns kring Kastelholms kungsgård, där man kan tillåta exploatering utan att de kulturhistoriska värdena drabbas alltför mycket.

Man måste hitta en gyllene medelväg och de tankarna vet jag att man har i regeringen. Ta själva kungsgården t.ex. så visserligen är den på andra sidan viken, men bara ett stenkast från den nya Smakbyn och ett stenkast åt andra hållet från golfbanan. Man kan absolut ta tillfället i akt och tillåta exploatering, men på ett visst sätt.

Man kunde t.ex. bygga upp kungsgården i hela dess prakt som det från början var tänkt. Nu är det en flygelbyggnad som står där och ruttnar bokstavligen. Den kunde man rusta i gammal stil, tillåta att ritningarna förverkligas av en kommersiell aktör som vill ha hotell. I anknytning till, men på ett sådant sätt och på ett sådant avstånd så att det kommunicerar med dessa byggnader, så kan man också tillåta annan exploatering i trakten av Ribacka. Bara det är på behörigt avstånd och på ett sådant sätt att det kommunicerar arkitektoniskt med slottet och den miljön. Så länge man håller den absoluta närmiljön fri från byggnation och håller landskapet öppet runt omkring kan man vara ganska djärv.

Behöver man ha tillstånd för det så är det också någonting man kan förankra parlamentariskt. Nu avser vi att göra så här, vad avser lagtinget, kan man fråga om man är osäker. Jag är beredd att stöda en sådan utveckling. Själv är jag någorlunda sakkunnig, intresserad av historia, privat ruckelromantiker, jag uppskattar den byggnadsmiljön, men för den skull måste man tillåta viss utveckling.

Samma sak i Bomarsund. Jag har tidigare haft en idé att man skulle planera Skarpans på nytt och tillåta att folk bygger hus där, t.o.m. använder de gamla ritningarna och ställa noggranna krav på fasaden så att det blir en exakt kopia av Skarpans, men tillåta att folk bosätter sig där för att få fart på Bomarsundsområdet. Då får man en kuliss återuppbyggd, gratis dessutom. Folk betalar för sig och det finns stort intresse att bygga historiska hus och leva med historien och återskapa historien. Det är absolut i tiden. Det kan man sätta fokus och energi på under det här året och försöka sammanjämka de olika intressena.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst kan man exploatera kungsgården, kungsgården måste leva. Det måste vara en absolut viktig målsättning. Min erfarenhet är att det finns mycket idéer, mycket funderingar och framför allt en enorm kunskap på museibyrån hur man kan utveckla, hur man kan få historia och nutid att samverka på bästa möjliga sätt. Det finns krafter inom museibyrån som har stor, stor kunskap och också ser potentialen. Jag uppmanar landskapsregeringen och majoriteten bakom landskapsregeringen att ta den resursen till vara. Det finns gedigen kunskap på museibyrån när det gäller de här frågorna.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag har samma uppfattning som ltl Sjögren. På museibyrån har man stort intresse och kunskap i hur man kan exploatera på ett hållbart sätt. Ofta har man inte något emot exploatering om det bara görs så att det tar hänsyn till de centrala värdena i kulturhistorien. Man bör höra med kungsgården, hur det från början var tänkt, när Gustav Vasa grundade det och tänka sig in i vad Gustav Vasa skulle göra idag om han hade de här kungsgårdarna så att vi får det som exempel. Haga kungsgård blir nu ett strålande exempel på hur man driver en modern mjölkladugård som blir förebild för hela Åland. Låt Kastelholms kungsgård bli en förebild för hur man driver turismen. Jag tror att Gustav Vasa då ler i sin himmel över utvecklingen.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag vill svara på några frågor, som var svåra att få med i ett anförande på sju minuter, på ett område som har fyra olika delområden och som är ganska vitt skilda. Ltl Sjögren pratade om att vi skulle jobba med kreativiteten. Det finns för det första kreativitet och entreprenörskap och där finns ett projekt som Ålands näringsliv bedriver i grundskolorna. Det projektet ska vi se till att vi har förutsättningar att kunna fortsätta att göra. I övrigt när det gäller frågorna om hur man ska få kreativitet och den typen av ämnen att ta tillräcklig plats i skolan också framåt är det viktigt att man gör en ordentlig djupdykning i på vilket sätt man ska göra. Man ska ta reda på hur andra har jobbat med det här och vad det finns för forskning på området, som kan hjälpa oss vidare. Vi får ett utmärkt tillfälle när vi ska prata om det utbildningspolitiska programmet nästa år, att kunna djupdyka i den här typen av frågor för att ge våra ungdomar den bästa möjliga plattformen för framtiden. I det sammanhanget kan jag återkomma mer i detalj kring just de frågorna. I det utbildningspolitiska programmet ser jag framför mig att vi måste titta på det här.

När det gäller validering och erkännande av yrkeskvalifikationer så framför allt när det gäller validering så har vi haft ett EU-projekt som har pågått under några år. Det håller på att avslutas nu och jag väntar på en slutrapport därifrån. I slutrapporten kommer det att finnas åtgärdsförslag på hur man ska bygga upp det. Jag vet att man har tänkt sig att Ålands gymnasium ska sköta de områden där det finns direkt koppling till de utbildningar som de har och högskolan på de områden som de har.

När det gäller att erkänna yrkeskvalifikationer och att få sin behörighet godkänd i framför allt reglerade yrken, där vi ser ett ökat behov framåt, kommer vi nu över avdelningsgränsen under året försöka jobba fram ett förslag för att kunna samordna det, för att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt tillsammans. Jag har inte några konkreta förslag i dagsläget på hur det kommer att se ut och därför blir det också svårt att uppskatta kostnaden, men en sak är säker, det blir betydligt mer effektivt att vi försöker hitta en gemensam linje för att göra det här istället för att sprida ut det över hela förvaltningen.

När det gäller teaterutbildningen på Åland är det precis rätt som ledamoten Sjögren säger att det fanns skrivningar om det i tidigare budgeter. I det arbete som man nu gör med det kulturpolitiska programmet, bör det här finnas med som en del där man kan skissera på hur en sådan här teaterutbildning kunde se ut. Jag har också hört till dem som tycker att när man funderar vidare kring den frågan ska man titta på om man kan samarbeta med andra, finns det på gymnasialstadiet möjligheter, finns folkhögskolan med som en tänkbar part där, men framför allt det som kanske där är den mest naturliga samarbetspartnern i det här sammanhanget, Ålands musikinstitut, där man kunde koppla ihop musikbitarna med just drama. Eftersom ekonomin är så stram som den är, vågar jag inte lova att det här är någonting som vi kan sjösätta omedelbart. När vi har fått fram den sista delen av planeringen i samband med arbetet med kulturpolitiskt program, kommer vi också att ta ställning till tidtabeller kring den frågan.

Sedan hade ledamoten Sjögren också frågor om svenska undervisningen och integrationsundervisningen för barn och unga framför allt i grundskolan. Landskapsregeringen har idag ingen plan på att gå in och göra någon direkt hemspråksundervisning utan de insatser som vi uppmuntrar från landskapsregeringens sida idag är att se till att barnen och ungdomarna, precis på samma sätt som i övrig integrationsutbildning, får bästa möjliga kunskaper i svenska. Behöver man i den undervisningen hitta vägar framåt för att kunna ge den pedagogiskt bästa undervisningen finns också friheten redan idag att göra de bitarna. Att utveckla någon typ av skild hemspråksundervisning finns inte några sådana planer i dagsläget.

Några kommentarer också kring sociala och samhälleliga linjen på yrkesgymnasiet. Som jag sade tidigare är det inte en linje som jag har för avsikt att lägga ned. Snarare tvärtemot. Jag har varit med i lagtinget och kämpat för möjligheterna att kunna fortsätta med det och det kommer jag att fortsätta med i den roll jag har nu. Jag har också tvingats inse att det som händer runt omkring oss, både med utbildningen i Sverige och vår egen gymnasielag, kräver att man med en utbildning som har haft en speciell karaktär också hänger med för att verkligen säkra upp att de dokument man lämnar till studerande och innehållet i den utbildning man ger är sådan att man både kan få jobb och att man kan söka sig till vidare studier. Det arbetet har inletts, men vi har inte alls kommit så långt som jag hade hoppats på att vi skulle göra den här hösten. Jag tvingades då också att ta beslutet när jag såg att vi kunde erbjuda platser i stort ändå, som räcker till samtliga studerande.

Jag vet att det här drabbar särskilda grupper, men jag tror också att det är viktigt att komma ihåg några saker. Man säger att det är en jättepopulär linje, ja, men siffran 130 som förekom här är en sanning med modifikation. Det fanns 18 platser senast, förstahandssökande till linjen var 22. Det ser inte mycket annorlunda ut än vad det ser ut på andra linjer. Det är viktigt att komma ihåg i det här sammanhanget. Det är en utbildning som visserligen hela tiden har haft sökande så att man har kunnat starta, men att säga att den är extremt populär är kanske inte det rätta. Däremot har den sin specifika roll i utbildningssystemet och det vill jag att den ska fortsätta att ha.

När man säger att den har höga antagningskrav så finns idag inte några speciella antagningskrav för att komma in på sociala linjen. Vill man nu skaffa sig behörighet så att man kan studera vidare, om det finns krav för att kunna studera vad gäller HUTH-studierna, dvs. högskoleförberedande kurser, så ska man ha ett medeltal på sju inom de ämnen som gäller. Det gäller också för samtliga andra yrkesexamina. Det finns inga speciella krav på sociala linjen i dagsläget som gör det hårt att komma in där.

Ledamot Danne Sundman var inne på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det arbetet är väldigt viktigt att fundera vidare kring, hur vi ska hantera dem framåt. Jag har därför bett museibyrån att ta fram ett underlag för att på ett bättre sätt kunna göra en bedömning på vilka byggnader som ligger absolut högst upp på bevarandelistan för vår del. Vi måste också börja prioritera i ett läge där vi sitter med knappa resurser.

Utgående från det här ska vi sedan göra en plan för hur det här ska göras. I plan- och bygglagen finns möjligheter för oss att gå in och byggnadsskydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det öppnar upp en möjlighet för oss att också se andra möjligheter än att vi själva ska sköta saker och ting. Det kan handla om utarrendering, men det kan också i vissa sammanhang handla om att vi helt enkelt får konstatera att här är det bättre att någon får ta över helt och hållet, dvs. att man får köpa dessa fastigheter. Det får ske efter att man har gett det lagenliga skyddet och alla ska veta vad som ska ingå från första början. Det kan vara enda sättet att ge de verksamhetsförutsättningar som behövs för att man faktiskt ska få en användning av dessa hus.

Till sist, fru talman, vill jag säga, att trots att vi har fått en hel del saker att hända under året som har gått, så finns det också områden som jag personligen skulle vilja att vi hade kommit mycket, mycket längre med. Vi har begränsade resurser framför allt på utbildningsbyrån. Jag sitter med tre tjänstemän där och de gör sitt absolut yttersta för att hela tiden hänga med i de beställningar som kommer härifrån och från ministerkorridoren. Ser jag till högskolan och dess utveckling så skulle jag vilja lägga mycket mera tid där eftersom den har en viktig funktion och på grundskolan, som ledamot Sara Kemetter var med om, finns det också saker som jag skulle vilja lägga mycket tid på.

Jag har tvingats att inse att vi har genomfört en stor reform när det gäller gymnasieskolan och för att få den att fungera så bra som möjligt så har vi låtit resurserna inledningsvis gå dit och sedan tar vi steget vidare. Det är de sakerna som jag ville lyfta fram efter att jag hade fått frågor. Tack, fru talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Tack ministern för ett fint klargörande kring alla de frågor som ställdes i debatten. Ministern talar om kreativitet i skolan och utveckla forskningsprojekt kring det här. Jag skulle vilja upplysa, ministern känner säkert till det, att Ålands musikinstitut har en stor kunskap inom det här området, det finns färdigt inom landskapets väggar. Jag vill bara påminna om projektet Skolmusik på Åland, vilket var en enorm satsning där vi endast använde åländska resurser och det gav stor effekt tillbaka. Också den sociala linjen är jag jätteglad att höra att ministern är positiv till att den ska kunna fortsätta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Det var en diskussion kring kulturmärkta fastigheter, men vad man ska vara medveten om i det här sammanhanget är att det är ganska svårt att få ut pengar ur det. Man har sett tydliga exempel på det. Säljer man en gammal skola i Finström får man ingenting för det, i Sottunga var det symboliska pengar som det betalades, för Grelsby sjukhus är de flesta överens om att man inte får så mycket pengar för det. Det är sådant som man behöver ta i beaktande framför allt i en lågkonjunktur, det finns inte så mycket pengar tillgängliga.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Ledamot Åke Mattsson har helt rätt i det, jag tror inte att vi får in så speciellt mycket pengar så det är inte det som är grunden. Man får snarare se det så att man dels får någon annan som har råd att ta hand om byggnaderna och se till att de faktiskt finns för framtiden. Sådant som vi kanske i dagsläget inte klarar av med de knappa resurser som vi har.

Den andra delen är också att de förhoppningsvis ska kunna användas till projekt som också ger ett mervärde. Ser vi t.ex. på Grelsby sjukhus ska vi hoppas på att det kan ge effekter framför allt för Finströms kommun och för samhället i stort, att man kan få pengarna att jobba istället för att det blir stående tomt en längre tid. Vinsterna finns inte i att vi gör pengar på att sälja fastigheter utan just utgående från att man får andra effekter, som är positiva för landskapet som helhet.

Man måste tänka på att sådant som inte kostar landskapet något ska man inte i första hand rusa iväg och sälja bort, om man inte tror att det leder just till de effekter som jag redovisade för i övrigt.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Också jag hade lite för långt för att det skulle rymmas in i en replikväxling. Fast det inte är populärt så vill jag ändå börja med ett citat. ”Vi föds som original och dör som kopior” sade Oscar Wilde. Den här diskussionen är jätteviktig när man diskuterar utbildningspolitik. Det var intressant att höra det som utbildningsministern sade om kreativitet och entreprenörskap och hur man jobbar vidare med Ålands näringsliv. Det är bra, men man får inte glömma de ämnen som redan finns i skolan, konst, läsning, målning osv. Där finns en aldrig sinande källa till att utveckla barnen och ungdomarnas kreativitet. Vi har dessa ämnen redan i läroplanen. Kanske man behöver fundera på om man behöver ha någon form av fortbildning eller kunskapslyft från landskapsregeringens sida.

En annan sak som ministern var inne på tidigare var specialundervisningen. Där konstaterar man, om man pratar med lärare, att man kanske lite lättvindigt sätter barn och ungdomar i specialklass. Det visar sig när man pratar om entreprenörskap, att många av de som är de häftigaste och mest framåtsyftande galna entreprenörerna inte riktigt har passat in i den vanliga grundskolan. Det har varit de som har kunnat tänka utanför boxen, man kanske har haft koncentrationssvårigheter, Asbergers eller vad som helst. Det är en väldigt viktig sak. Det har visat sig att sätts man i specialklass får man en asterisk i sitt betyg och det ställer till det och gör det svårt när man ska söka sig vidare. Jag tror att vi har ett gediget arbete att göra på den nivån.

Ministern sade att inga funderingar finns på att stärka de barn som kommer från andra länder i deras modersmål. Där vill jag påpeka att det finns en stor risk för marginalisering om barnen och ungdomarna blir halvspråkiga. Vi kan konstatera att vi har barn och ungdomar som flyttar in till Åland i olika åldrar. När vi behandlade integrationslagen i lag- och kulturutskottet fick vi vet att det tuffaste före en unge att flytta till ett annat land är när man precis ska lära sig läsa och skriva, när man börjar skolan, ettan, tvåan och trean. Då ska man förutom att man ska lära sig att läsa och skriva så ska man lära sig ett nytt språk. Vi behöver bli bättre på det när det gäller vår utbildning.

Vi har också ungdomar som flyttar till Åland när det går i sjuan och åttan. De sätts ganska hastigt i specialklass fast det är språket som är det stora bekymret. Vi har saker att fundera på, det har vi definitivt. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen när vi diskuterar ett utbildningspolitiskt program.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Det är igen ett viktigt ämne som ledamot Sjögren lyfter upp kring konstämnen i skolan. På Åland är det ett stort problem eftersom vi inte hittar riktigt behöriga lärare till dessa tjänster, speciellt inom området musik. Där borde vi se över metoder för att locka hit kunniga musiklärare, som kan utveckla det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller diskussionen kring de kreativa ämnen som finns redan håller jag helt och hållet med ledamot Sjögren. Där finns ingen diskrepans mellan min och hennes åsikt. När det gäller specialundervisningen tror jag att den är mera komplicerad än att säga att man bara genom att förflytta barn och ungdomar in i en specialåtgärd så stigmatiserar man dem. Vi måste också komma ihåg att åtgärderna måste vara på ett sådant sätt att de faktiskt hjälper framåt.

En sak som jag noterar väldigt tydligt i dagsläget är att vi har en skolplikt idag, som inte bara är till 16 år utan den är de facto till 18 år, men vi är väldigt, väldigt restriktiva med att använda oss av de två sista åren. Det har blivit en fast linje att när man har fyllt 15-16 år så ska man ut ur grundskolan. Vi måste också våga hitta sätt att förändra samhällets syn på dessa möjligheter.

Jag vill också poängtera det att jag sade att man inte ska stärka hemspråkskunskaper. Däremot sade jag att vi inte har planerat att införa någon typ av hemspråksundervisning direkt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nej, det tycker jag också att man behöver fundera vidare på. Kanske det skulle vara ett alternativ för ungdomarna om man skulle få ett tionde år i grundskolan. Det finns många saker som vi borde fundera på, hur vi kan utveckla integrationspolitiken när det gäller barn och ungdomar. Där har liberalerna debatterat integrationslagen. Vi tycker att det skulle vara obligatoriskt, det skulle stå i lagen att alla kommuner skulle ha integrationsprogram när det gäller barn och ungdomar. Vi anser att det är viktigt. Precis som vi pratar med vuxna om språk och jobb så är det språk och skola för barn och ungdomar, så att de inte helt i onödan ska marginaliseras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ledamot Katrin Sjögren tog upp en sak som verkligen är intressant, men jag har svårt att bestämma mig för vilket ben jag ska stå på. Det är just det här barnen, ungdomarna som har svårt i skolan, specialklass eller inte. Det är en jätteviktig sak. Ledamot Sjögren pratade om hur duktiga entreprenörer de kan bli. Anders Karlberg, som var med och startade upp Fryshuset, sade att det är de bråkigaste eleverna som blir de bästa entreprenörerna. Han menade att många av dagens ungdomar inte passar in i dagens skolsystem, man borde ta vara på dem mer än vad man gör. Hur ska vi klara av det och hur ska vi göra på rätt sätt? Jag får höra så många sanningar av olika sorter så jag vet inte själv vad det är, däremot vet jag att vi måste bli bättre på att ta vara på ungdomarna. Vi skrämmer dem från skolorna och gör dem inte intresserade av framtiden.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag håller med om den diskussionen, att vi har varit fyrkantiga när det gäller skolan, att man ska vara på ett visst sätt för att passa in i systemet. Där behöver vi bli mer vidsynta och förstås hjälpa till att stärka skolan och höra på vad man har för behov, vad lärarna tycker att det finns för behov. Passar man inte formen är det lätt att man får riktade åtgärder, det blir specialundervisning. Det är en mycket viktig och svår fråga att diskutera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag håller med det sista som sades i replikskiftet. Det är en knepig fråga och jag har ingen lösning på det heller. Jag begärde ordet med anledning av den jätteutmaning vi har att få de nya ålänningarna och de nya ålänningarnas barn att passa in på daghem, förskola, i skolor. Jag har pratat med många som jobbar på skolor och det har säkert också ledamot Sjögren gjort, med många som jobbar inom dagvården och skolorna. De är väldigt frustrerade över hur vi ska klara upp det här. Det är självklart att har man upp till fem elever som de facto inte klarar av språket blir det en oerhörd utmaning att få utbildningen att fungera för de andra eleverna. Samtidigt som, precis som ledamot Sjögren säger, det blir fel att sätta personer i specialklass som inte har andra problem än de språkliga. Det är en jätteutmaning som det kräver mer resurser för och vi har ett sparbeting. Det är en knepig fråga, men vi löser den inte genom att sopa den under mattan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis så är det. Vi har en gigantisk utmaning. Jag delar helt och hållet den uppfattningen. Jag pratar med många människor som jobbar både inom skola och barnomsorg. Man vet inte riktigt hur man ska göra och nu är det upp till kommunerna själva att fundera på hur man ska lösa den här frågan. Det är inte riktigt optimalt. Alla kommuner borde ha en obligatorisk integrationsplan när det gäller barn och ungdomar. Då skulle vi också ha möjlighet att få ett likartat system på hela Åland. Vi vet att vi har barn och ungdomar med olika språk i barnomsorgen över hela Åland och i grundskolorna över hela Åland. Där skulle vi borde ta ett fast och riktat grepp.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag gör som ltl Sara Kemetter vill, d.v.s. tar upp den kastade handsken om att vi måste vara fler som pratar i det här viktiga ämnesområdet. Jag tycker att det är särskilt bra att vi strävar till att alla åländska ungdomar får möjlighet till en utbildningsplats, men jag ska beröra främst högskolan, som det pratats lite mindre om. Här är det bra att budgeten innehåller skrivningar om tillämpad forskning och då är det viktigt att det är tillämpad forskning inom områden som efterfrågas i samhället och/eller som stöds av önskad samhällsutveckling.

Genom högskolans tillämpade forskning kan vi också få in pengar genom olika forsknings- och utvecklingsanslag som kommer det åländska samhället till nytta. Här kunde det vara bra att det forskningspolitiska programmet klart visar inom vilka områden, som landskapsregeringen tänker vara med och finansiera forskningen och att programmet hålls uppdaterat. Sen kan ju högskolan också utföra olika forskningsuppdrag åt näringslivet med privat finansiering.

Ytterligare så kan jag nämna att var tredje ålänning ur varje årskull stannar utanför Åland och kommer aldrig tillbaka. Huvuddelen av våra ungdomar åker bort för att studera, varav 7-8 av 10 stycken gör det i Sverige. Dock ska man veta att återflyttningsbenägenheten är störst bland de som studerar i Sverige. En utvecklad självstyrelse är en viktig faktor för att motverka de negativa effekterna av den ”braindrain” som pågår, men i det här sammanhanget glöms ofta betydelsen av vår egen högskola bort. Jag tycker att högskolan på Åland har en mycket viktig roll för att på lång sikt motverka de negativa effekterna. Att kunna språk är alltid en tillgång och här finns också språkkurser på bland annat finska och engelska.

Man kan aldrig tillräckligt betona den viktiga roll sjöfartsutbildningarna har, men det är ofta lätt att glömma bort betydelsen av de andra programmen. Inom dessa sektorer finns också mycket av arbetsplatserna på Åland. Som exempel kan nämnas det ekonomiska programmet som fyller en viktig funktion både för högskolans andra program, men också för samhällets behov. För de andra utbildningarna på högskolan är det också viktigt att programmet finns. Elever inom andra program läser bland annat ekonomi med mera tillsammans med ekonomistuderande. Visst kan man utveckla och förändra det programmet också.

Utbildningsprogrammen som finns har tagits fram för att uppfylla de behov det åländska samhället har. Programmen inom högskolan på Åland bör dock ses över, utvecklas ytterligare, höja kvaliteten, profilera sig ännu tydligare och marknadsföra sig inom de nischer, som samhället har behov av. Eftersom så många väljer att studera på annan ort är det också viktigt att påminna om de möjligheter till utlandspraktik och utbytesstudier som finns inom högskolan på Åland. Det är ett gott alternativ till att flytta bort permanent från Åland för sina studier. Högskolan bör fundera på att förstärka och utveckla denna del av sin verksamhet.

Vi politiker måste våga prioritera mellan sektorer där vård, omsorg och utbildning går före annat. Självklart kan man även inom dessa sektorer eftersträva effektivitetsförbättringar, dock med målsättningen att kvaliteten inte bör försämras i nämnvärd grad. Så gör vi ju också i budgeten, vilket är bra. Näringsliv och politiker måste också visa sin uppskattning för vår egen högskola och visa att det är viktigt att satsa på att utveckla den, också i handling. I dessa spartider är det också viktigt att satsa på att utveckla den, också i handling. I dessa spartider är det också viktigt att näringslivet är generösa med praktikplatser. Den kunskap och de goda kringeffekter en högskola ger för ett samhälle får inte underskattas. Tack!

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Det är ett jätteintressant ämne som ltl Katrin Sjögren har tagit upp kring specialundervisningen, som jag i ett anförande vill diskutera vidare kring. Skolan idag är någonting som man inte riktigt vet om man passar in i. Vi ser idag att flickor klarar sig bäst, resultaten visar att pojkarna på Åland har det svårt med läsning och andra ämnen, det är inte helt jämställt.

Det är inte heller helt jämställt som ltl Katrin Sjögren tar upp när det gäller eleverna i behov av särskilt stöd. Jag tänker inte på de elever som är i specialklass. Då är det oftast så att de har gått igenom tester och visar att de inte klarar av själva kursen och så får de en anpassad kurs. Beroende på hur många kurser du har så får du rekommenderad specialundervisning.

Har man kommit utomlands ifrån och inte kan svenska språket kan man av den orsaken få en anpassad kurs, men då är det lite fel pedagogik, då måste man jobba på ett annat sätt. Det är oftast inte frågan om att de har svårigheter intellektuellt.

Vi har en annan grupp av elever som jag inte vet varför växer, men klagan hörs ute i skolvärlden. Det är elever som har sociala beteendesvårigheter, som inte passar in i lådan som vi har. De är ofta intelligenta, men de passar ofta inte in i gruppen. De blir utåtagerande, de rymmer, de följer inte reglerna, de kanske slår sina klasskamrater osv. osv. Vad ska vi göra med dem och hur ska vi hjälpa dem, för vi är ändå på något sätt tvungna att ha dem inne i lådan som vi har skapat.

Det kan också bli otroliga kostnader för en liten kommun. Om du har en sådan elev behöver du kanske ha en enskild lärare för eleven, en assistent, föräldrarna behöver kanske vara med på lektionerna för att eleven ska vara lugn osv.

För hemskt många år sedan lyfte speciallärare och skolpsykologer upp ett projekt som hette Strul. Tanken var att man på Åland skulle ha ett centrum där man kunde samla dessa barn. Det skulle inte vara som i skolan, inte samma låda, där kanske det inte alltid skulle vara lärare, eller bara en lärare men framför allt psykologer, andra sorters människor, de skulle få vara med djur, de skulle få en annan läroplan och på det sättet få en anpassad läromiljö som passade dem.

Idag har vi ett olöst problem som vi egentligen inte riktigt vet vad vi ska göra med. Ibland tvingas man skicka dessa barn till Finland eller till Sverige. Det leder också till svåra kostnader, men också till stor sorg när man är från sitt barn osv. Det är någonting som jag inte tycker att är okey. Man tvingar också sådana här barn till utanförskap. Det här är någonting som vi också behöver ta upp och fundera på och försöka hitta lösningar på tillsammans. Det här är helt min egen idé, men om vi inte hittar på någonting annat för naturbruksskolan skulle den vara ett ypperligt ställe för sådana här elever med en sådan här specialutbildningsenhet.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller Pisa-undersökningen är det viktigt att komma ihåg att vi överlag är bra. Tjejer är de som visar jättefina resultat. Våra killar har fortsättningsvis också helt okey resultat i förhållande till många andra områden. Jag delar åsikter som ltl Kemetter har, där finns det saker att göra. När det gäller ungdomar med psykosociala problem så höll skoldirektörerna på Åland ett möte där jag deltog i. Där presenterades ett projekt som norra Åland kör för den här typen av elever, ett projekt som de kallar för Fyren där man tillsammans med gruppen har hittat ett sätt att jobba på med de här frågorna. Jag ville höra hur de övriga skoldirektörerna ställde sig till det här, om det fanns ett behov av att ytterligare samordna detta, men efter den diskussionen blev jag mera övertygad om att det är svårt att hitta en form som är passande för en längre tid. Det gäller att skapa lösningar från fall till fall, vilket man gör i skolorna i dagsläget. Att stötta från landskapsregeringens sida kan man göra i form av kunskap osv.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det låter jätteklokt. Jag är medveten om Fyren och socialdemokraterna har också ett initiativ att spara och lära känna igen systemet att arbeta. Det här skulle också vara någonting som skulle vara akut inom samhällsservicereformen. Det här skulle absolut vara en del där man ser samordningsvinster. Att man inte i varje enskild kommun ska behöva arbeta med det här. Är man en liten fattig kommun kan det bli tufft. 

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack fru talman! Kort vill jag lyfta upp Pisa-undersökningen. Det börjar rysa i mig när vi pratar om Pisa-undersökningen. Den är bra på ett sätt, men den säger inte hur våra elever mår i skolan. Det är en sak som är jätteviktigt, hur mår våra barn och unga i skolan. Ledamot Sjögren och ledamot Kemetter har från den här talarstolen lyft upp vissa utåtagerande barn och unga och det är en jätteviktig sak. Hur gör man för att få alla att känna att de trivs och att skolan är en plattform för dem.

Jag har under en viss tid jobbat med utåtagerande ungdomar, framför allt pojkar och det de säger är att de inte har någon plats i skolan, skolan är inte gjord för dem. Det är en viktig sak.

Nu går vi lite längre ner och vi pratar om det kommunala ansvaret, men orsaken till varför jag begärde ordet och gick upp här är att vi från landskapet ska ha tillsyn. Här tror jag att det är viktigt och en sak som vi absolut härifrån stolen ska gå och säga är att vi inte accepterar mobbing. Vi måste se till att skolorna agerar oerhört effektivt mot mobbing. Vi har alltför många elever idag som mår dåligt i skolorna och vi har jag vet inte hur stora högar med mobbingplaner. Vad är det som fungerar?

I morgon kommer jag att prata om samordning av drogfrågor, men här är det någonting som vi verkligen behöver samordna. Vad gör vi effektivast för att förhindra att barn blir mobbade och framför allt att man börjar mobba i skolan. Det är ändå en viss sak som gör att barnen börjar känna sig otrygga, här måste man börja se vad man kan göra.

Det nämndes om det tionde skolåret, vilket också är en viktig sak. Jag hörde i minister Ehns presentation att han skulle titta på det här med utanförskap och förebyggande av det. Jag vet att jag har nojsat så mycket på minister Ehn att han slår dövörat till när jag nämner om olika projekt i svensk Finland, som jag har varit med i, i egenskap av projektchef för Ungdomslotsarna. Det finns ett i Österbotten som är lovvärt. Det är nämligen det som är det bästa. Vasa stad köper tjänster av tredje sektorn, av en annan förening, man behöver inte själv driva allting utan man ser var man kan samarbeta. Det är ändå viktigaste att se vad man kan få utifrån. Nu ska jag inte gå upp och orda mer.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ledamot Winé tar upp en viktig sak och därför vill jag ha ett inlägg till det. Ledamoten har alldeles rätt. Vi har Charlie, emotionell intelligens, vi har en lista på olika verktyg, som lärarna har använt år ut och år in. Nu har vi fått ett nytt verktyg som heter ”Kiva skola”.
Trots att det är på finska så har man hållit kvar namnet. Det är många pedagoger som menar att det faktiskt ger resultat när man arbetar med det regelbundet. Det är en bra satsning från landskapsregeringens sida och jag hoppas att det fortsätter att det inte bara blir lika tillfälligt som de andra anti-mobbningsmaterialen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Jag har hört både positivt och negativt om Kiva-projektet. Det är mycket hur skolorna tillämpar det och hur man verkligen har det i skolorna. Blir man utbildad inom det här så kan det bli bra, men framför allt måste man se hur man gör och hur man går vidare. Det är någon som ska finansiera allting också, men det måste vi titta på längre fram. Agerar vi inte i de här frågorna kommer det att kosta mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag tänkte ta upp precis samma sak som ltl Sara Kemetter om Kiva-skola. Vi har det på gång och det är positivt och jag hoppas att det kommer att resultera i någonting bra. Det är en viktig fråga som ltl Winé lyfter upp, det här med mobbning. Mycket bra.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och fortsätter vid morgondagens plenum.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls 21.11.2012 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

 

 

Originalfil