Plenum den 2017-05-22

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 22 maj 2017 kl. 14.00

Plenum börjar 2

Meddelande. 2

Remiss. 2

1    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

Remiss. 4

2    Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Remiss. 6

3    Revidering av landskapslagen om resandeavgift

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2016-2017

För kännedom.. 12

4    Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

5    Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

6    Elektronisk förvaltning

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

7    Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

8    En gemensam kommunal räddningsmyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

9    En revidering av plan- och bygglagen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

10  Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

11  Offentlig upphandling

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

12  Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

13  Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

14  Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

15  Meddelande angående reform av kommunstrukturen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

16  Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

Plenum slutar 13

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Vicetalman Veronica Thörnroos anmäler om ledighet från plenum 22 maj 2017 på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från plenum 22 maj 2017 på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från plenum 22-24 maj 2017 privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler ytterligare om ledighet från plenum den 29 maj på grund av deltagande i BSPC-möte och den 31 maj 2017 på grund av deltagande i kommunförbundets fullmäktigemöte.

Antecknas.

Meddelande

Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen fram till sommaruppehållet. Jag vill be att lagtingsledamöterna håller beredskap för ett extra plenum tisdagen den 6 juni från klockan 9.30.

Remiss

1        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

Ärendet bordlades vid plenum den 19 april 2017 då talmannens föreslog att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter och bästa regeringsmedlemmar, nu är det dags för mig att hålla det första anförandet angående en åtgärdsmotion. På det här området är min politiska erfarenhet faktiskt obefintlig. Det kan hända att ansvarig minister replikerar när jag kommer med anförandet. Jag kan trösta mig med att han kanske inte heller är så erfaren, dvs. vår nya social- och hälsovårdsminister Mats Perämaa, om jag har förstått saken rätt.

Rubriken är: Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd. Jag noterade jag borde ha skrivit den lite annorlunda, men jag tänker komma med några synpunkter här i mitt anförande.

I åtgärdsmotionen skriver i avslutningsvis: ”Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att redan under sommaren 2017 inleda utvärderingen av den nya landskapslagen om hemvårdsstöd såväl när det gäller kostnaderna som effekterna mot bakgrund av de syften, som lagstiftaren hade”.

Herr talman! År 2015 fattade lagtinget beslut om en ny landskapslag om hemvårdsstöd.

I landskapsregeringens betänkande angående finansieringen uppskattade landskapsregeringen de totala kostnaderna för reformen till 900 000 euro per år. Finans- och näringsutskottet skrev följande i sitt betänkande angående förslaget om höjd landskapsandel för socialvården: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utvärdera ersättningens nivå från landskapets sida inom några år efter att reformen trätt ikraft eller i samband med revideringen av landskapsandelssystemet”.

Herr talman! Lagen om hemvårdsstöd hade många förändringar och många välvilliga syften. Syftet var att skapa ett mer jämställt och flexibelt stöd som är anpassat till dagens arbetsmarknad och till olika familjers behov, som främjar valfrihet, som har ett tydligt barnperspektiv och att få fler pappor att stanna hemma en tid och ansvara för vården av sina barn samt att stödet ska vara ett faktiskt alternativ även för hushåll med små inkomster och för vårdnadshavare som inte lever i samma hushåll.

Den nya lagen är synnerligen komplicerad för de privatpersoner som berörs av den. Den ordinarie social- och hälsovårdsministern som nu är pappaledig lär nog kunna gå igenom alla regler även om han blir väckt mitt i natten, men hur är det med vår nye minister?

Herr talman! Det är även väldigt tveksamt om lagens många och viktiga syften kan uppfyllas liksom om lagen klarar de kostnadsramar som landskapsregeringen uppställde.

En annan viktig fråga är även om lagen har sänkt kostnaderna för hemvården i kommunerna.

Som bekant revideras landskapsandelssystemet för tillfället, vilket också kommer att få ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Av dessa orsaker anser vi från Åländsk Demokrati att lagen bör utvärderas betydligt tidigare än den plan som landskapsregeringen har för närvarande, dvs. efter två år från nu.

Herr talman! På grund av min oerfarenhet när det gäller åtgärdsmotioner, så trodde jag att jag som motionsställare skulle få möjligheten att föreslå vilket utskott som skulle ha ansvaret för behandlingen av motionen.

Som ekonom, och då jag ju var med om att fatta beslut om det betänkande som jag nämnde tidigare, så trodde jag att ärendet skulle behandlas av finans- och näringsutskottet. Det ärendet gällde förslaget om höjd landskapsandel för socialvården. Detta förslag hörde ihop med reformen av hemvårdsstödet som lagtinget fattade beslut om tidigare.

I motiveringen till åtgärdsmotionen hänvisar jag uttryckligen såväl till effekterna av lagen om hemvårdsstöd, som de ekonomiska effekterna av lagen. Detta innebär att andemeningen i motionen är att båda lagarna ska granskas, dvs. helheten.

Därför får jag föreslå att åtgärdsmotionen ska beredas av finans- och näringsutskottet som självfallet begär in utlåtande av social- och miljöutskottet till de delar som berör dem.

Jag hoppas att den här pragmatiska ändringen kan göras. I annat fall har jag alternativet att komma in med ytterligare en åtgärdsmotion, men jag hoppas att det inte behövs.

Herr talman! Med anledning av det ovanstående föreslår jag i åtgärdsmotionen att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att snarast inleda utvärderingen av den nya landskapslagen om hemvårdsstöd såväl när det gäller kostnaderna som effekterna mot bakgrund av de syften som lagstiftaren hade.

 Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Toivonen vill att den nya lagen om hemvårdsstöd ska utvärderas redan denna sommar. Själva lagstiftningen har varit i kraft ett helt kalenderår, 2016. Det är i princip helt omöjligt att få någon form av utvärdering som ger något svar som är relevant för det som efterfrågas i den här motionen. Lagen har varit ikraft alldeles för kort tid. Man planerar mycket mera långsiktigt när man planerar för ett barns ankomst både inom familjen men också med sina arbetsgivare. Det går inte att dra några vettiga slutsatser om det inte får gå längre tid. Det är alltså helt omöjligt och alldeles för tidigt att svara redan nu vad effekterna av det nya hemvårdstödet blir.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, detta är ltl Carlssons åsikt. Jag har en annan åsikt. Vad jag har hört från andra så finns det redan nu ganska mycket åsikter om erfarenheter, jag ska inte gå in på det. Ett år räcker ganska bra.

Tanken var i det betänkande som skrevs av finans- och näringsutskottet att det skulle utvärderas i samband med det nya landskapsandelssystemet som är på gång nu. Jag menade inte att det skulle ske under sommaren men tanken är att det skulle inledas nu samtidigt som landskapsandelsreformen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ja, det är ltl Petri Carlssons åsikt, det är också pappa Petri Carlssons åsikt. Jag har själv barn och jag vet, precis som många andra föräldrar, att man planerar för sin ledighet när man får vetskap om att man har ett barn på gång. Man planerar tillsammans med familjen och man planerar tillsammans med sin arbetsgivare. Dessa ledigheter diskuterar man med en långsiktighet i åtanke.

När lagen har varit i ett år så går det inte att dra några slutsatser. Det måste gå längre tid, det är fakta och det är inte bara tyckande. Det måste gå en viss tid innan man får svar. Jag skulle säga att det egentligen måste gå tre år innan man kan dra någon slutsats, för det är en väldigt lång period vi pratar om under de här första småbarnsåren. Det går inte att svara på vilka effekter det blir innan det har gått längre tid, annars blir det missvisande svar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag uppfattade redan tidigare att det var ltl Carlssons åsikt. Jag tror att det finns andra åsikter också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Ltl Toivonen har föreslagit att ärendet ska remitteras till finans- och näringsutskottet, medan talmannen har föreslagit att ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet. Ltl Toivonens förslag har inte erhållit understöd varför det förfaller.

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

2        Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Bästa kollegor, man gör det inte alla gånger så lätt för sig. Men det här är ett av oppositionens sätt att lyfta frågor.

Denna åtgärdsmotion har rubriken: Ändring av landskapslagen om hembygdsrättsförfaranden.

Bakgrunden är den situation som jag blev uppmärksam på i samband med behandlingen av dubbelbeskattningsavtalet med Portugal, men det är en fråga som berör betydligt fler personer.

I det avtalet förflyttades beskattningsrätten för privata personer från vistelsestaten till källstaten. Men den lagen berör kanske inte en enda person. Det slog mig ju då att om en person i framtiden flyttar ut så mister den så småningom hembygdsrätten och på så sätt rösträtten i lagtinget. Rösträtten i kommunalvalet mister personen omedelbart enligt nuvarande regler.

Men redan nu är faktum att alla personer som lyfter pensioner från den offentliga sektorn beskattas i Finland, alltså på Åland, oberoende vart de flyttar om de flyttar utomlands. Flyttar de till en annan kommun inom landet så beskattas de där.

Detta betyder att det nog finns en hel del som har flyttat ut från Åland och som sedan efter fem år blir av med sin hembygdsrätt och då mister rösträtten i lagtinget.

Däremot behåller man på fastlandet rösträtten i riksdagsvalet, EU-valet och presidentvalet och det gör också en utflyttad ålänning. Men en ålänning mister rösträtten i sitt parlament, dvs. lagtinget. Detta kunde man tänka på och ändra.

Herr talman! Nu har ju denna regering lagt fram ett förslag om att 16-åringar ska få rösträtt i kommunalval, och lagförslag har ju en tendens att gå igenom även om det ibland blir en liten debatt först. Man motiverar det bl.a. med att man har rätt att ingå arbetsavtal, man har rätt att råda över sin inkomst och att man är skattskyldig och för att man är skattskyldig ska man ha rösträtt.

Dessutom så har man nyligen ändrat landskapslagen om hembygdsrättsförfarande så att personer som flyttar utomlands för studier inte mister sin hembygdsrätt.

Detta innebär två förändringar för yngre personer. Det är förändringar som jag, herr talman, inte ska debattera utan enbart exemplifiera att så har skett.

Men frågan är; kan man även i lagen göra undantag så att personer som av en eller annan orsak enligt lagen fortfarande är allmänt skattskyldig på Åland skulle fortsättningsvis ha rätt att rösta i lagtinget?

Detta kan rent tekniskt göras så att skattskyldigheten blir en grund för att hembygdsrätten inte upphör. Det finns också andra vägar, men då detta inte är en lagmotion så behöver jag inte här och nu föreslå den exakta tekniken som behövs för att uppnå syftet, utan det är utskottets sak.

Herr talman! Jag vill här även påpeka att den kommunala rösträtten också upphör trots att man alltså betalar skatt till sin forna hemkommun, eller efter kommunsammanslagningen kanske till en helt annan kommun, och det kan också vara till den kommun där man tillbringar ett antal sommarveckor.

Herr talman! Jag kan i alla fall konstatera att om man gör aktiva förändringar för att unga personer ska kunna få eller behålla sin rösträtt så bör man även göra något för att äldre personer, som är skattskyldiga enligt gällande lagar, kan behålla sin rösträtt. Annars gör man sig skyldig till åldersrasism och det är väl inget som denna landskapsregering vill göra.

Herr talman! Med dessa ord vill jag uppmärksamma detta problem som ligger inom vår behörighet. Jag hoppas att lag- och kulturutskottet tar hand om detta ärende i normal ordning. Ordförande Jansson, gärna något snabbare än den lagmotion som jag redan har liggande där och har undertecknat för snart ett år sedan. Ni har ju fått bort betänkandet om kommunstrukturen från ert bord nu, så det borde finnas plats. Tack för ordet, herr talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3        Revidering av landskapslagen om resandeavgift

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 6/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Diskussionen är avslutad.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter, då var det dags att presentera den tredje åtgärdsmotionen. Den har rubriken: Revidering av landskapslagen om resandeavgift.

Tack vare skattegränsen så har Åland idag fortfarande en omfattande passagerar- och godstrafik till och från Åland. Denna trafik gynnar Åland på många olika sätt. Vi är övertygade om att vi som samhälle som helhet vinner på skattegränsen.

Skattegränsen har vi haft sedan i slutet av 90-talet. Men innan den trädde ikraft så hette det att den skulle bli ”osynlig” och att administrationen skulle klaras av med ”en knapptryckning”. Så blev det inte.

Även om den infördes för många år sedan så finns de ännu i salen personer som var ansvariga när det begav sig som politiker eller som tjänstemän.

Åländsk Demokrati skrev in i partiprogrammet: ”Vi anser att det verkligen är hög tid att reda ut problemen kring skattegränsen på allvar både för företag och privatpersoner.” Vi skrev nog någon insändare också men det var kanske inte så många som uppmärksamma det i den insändarstorm som drog fram före valet.

Herr talman! I lagtingsarkivet finns några motioner i ärendet, men de har tyvärr mer eller mindre runnit ut i sanden. Vissa motioner har t.o.m. skrivits av ledamöter här i salen.

Det finns två huvudalternativ i frågan. Det ena är att försöka minska kostnaderna kring skattegränsen. Det andra är att försöka kompensera problemen med skattegränsen. Tidigare har man enbart försökt sig på att minska problemen.

Med min erfarenhet nu av nästan två lagtingsår så avser jag inleda med att pröva vad som kan göras i ämnet. Jag vill pröva båda vägar, men jag vill börja med kompensationsvägen för då får skattegränsen ett pris eller en kostnad som vi ekonomer säger.

Herr talman! Jag vill inte göra det här ensam utan jag vill göra det tillsammans med andra. Det bör vara ett opolitiskt projekt som gäller Åland mot Finland.

Jag gör det faktiskt inte i första hand för mina 341 väljare, eller de 500 röster som Åländsk Demokrati fick och många var nog inte ens medvetna om att detta stod i vårt korta valprogram. Jag gör det främst för de närmare 2 000 personer som undertecknade ”Den åländska folkviljan 1996”. Den är, mig veterligen, den näst största namninsamlingen i åländsk historia. Listorna överlämnades till den dåvarande talmannen Ragnar Erlandsson av mig.

Lite besviken var jag över att inte, som utlovat, få överlämna listorna i plenisalen, jag kunde inte komma dit då.

Den ”Åländska Folkviljan 1996” var då en anonym grupp, men den var de facto helt planerad och administrerad av mig. Jag hade skrivit massor med insändare i ämnet, som kanske någon minns, och det hela utmynnade sedan i denna namninsamling för en folkomröstning.

I texten krävdes en folkomröstning om skattegränsen innan den skulle träda ikraft, men mig veterligen så vidtog den dåvarande landskapsregeringen inte någon som helst åtgärd med anledning av de här namnteckningarna.

Som ni förstår är dessa 2 000 personer en betydligt större grupp än ÅDs väljare. De är helt enkelt en del av era väljare. På den tiden då diskussionen om folkomröstning pågick så var det främst från liberalt håll, men även från socialdemokratiskt håll talade man om fördelarna med en folkomröstning osv.

Herr talman! Jag hoppas att vi i utskottsbehandlingen kan arbeta tillsammans mot ett mål och inte titta på vem som råkar sitta i regeringsfållan just nu.

Grundtanken i denna åtgärdsmotion är att man skulle ta ut en resandeavgift för samtliga passagerare som passerar Åland. För enkelhetens skull så skulle det vara rederierna som i praktiken erlägger avgiften. Lagen finns ju redan, vid korta tidpunkter har den använts men inte mycket.

Min tanke, för att göra det rättvist, är att avgiften ska tas enligt längden på den sjöresa som passageraren åker, dvs. hur stor nytta personen har av skattegränsen.

Herr talman! Det finns för tillfället inte uppgifter på hur stora kostnaderna är för närvarande. Om man exempelvis tar ut avgiften per sjömil så kan avgifterna inbringa storleksordningen 500 000 euro, på så sätt att avgiften per passagerare från Helsingfors-Tallinn skulle vara i storleksordningen 3,5 cent, Stockholm-Åbo 2 cent per passagerare och 0,5 cent för de passagerare som reser kortare sträckor. Detta bara för att indikera storleken så att inte någon tror att avgiften ska vara 5 eller 10 euro. Det är frågan om några cent.

Herr talman! Rederierna drar naturligtvis nytta av skattegränsen men indirekt även många företag på Åland. Men många företag drabbas dock av skattegränsen i form av ökad administration, ökade kostnader och även hinder. Detta påverkar tyvärr även kostnadsnivån i landskapet.

Ur rättvisesynpunkt skulle det finnas en möjlighet, i väntan på de utlovade förenklingarna, att kompensera de företagare och privatpersoner som har olika administrativa kostnader pga. skattegränsen tack vare att det finns företag som tydligt vinner på skatteundantaget, dvs. rederierna.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med ett förslag till en ändring av landskapslagen om resandeavgifter.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Resandeavgift eller passageraravgift, egentligen är det väl en form av näringsskatt för en specifik näring. Det framkommer ganska tydligt från 1974 i förarbetet till lagstiftningen. Jag vet inte om ltl Toivonen har tittat på den frågan? Kan man ens beskatta samtliga rederier på det här området? Vilka konsekvenser får det? Det är inte ens möjligt att man kan särskilja att andra länders rederier kan trafikera utan den här skatten. Är det här en avgift eller en skatt? Jag anser precis som i förarbetena att det här är en skatt. Vad ger landskapet för motprestation till de passagerare som stiger av för den avgift man betalar?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte jag nämnde det i mitt anförande men det viktiga är ju att det gäller samtliga passagerare och samtliga rederier. Det ska inte bara drabba vissa rederier. Precis som ltl Carlsson sade, hur definierar man den här lagen? Det intressanta är att exakt samma diskussion var uppe här för ett antal år sedan när ltl Karlström hade en liknande motion. Det här är saker som vi inte här behöver reda ut, utan det tas upp i finansutskottet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det framkom då ganska tydligt att utskottet inte gick in för den här lösningen. I den debatten framkom också att det fanns tveksamheter kring om det var möjligt att ens kunna stifta en sådan lag som vi har med tanke på de oklarheter som finns sedan nya grundlagen tillkom år 2000. Det här är nog en väldigt tveksam väg att gå. Jag är förvånad över att ltl Toivonen inte har läst på om han vill att utskottet ska reda ut detta, eftersom utskottet har rett ut det i flera omgångar som också ltl Toivonen sade. Därför hade jag förväntat mig mera fördjupade svar angående hur han ser på om landskapet också levererar en prestation när man avkräver en så kallad avgift som egentligen är en näringsskatt. Det känns som om ltl Toivonen inte riktigt har svar. Är det mera för att få uppmärksamhet kring frågan eller har man en seriös vilja att göra något?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag har, som sagt, begränsade erfarenheter när det gäller åtgärdsmotioner. Jag förstår att idén är att man lyfter en fråga i en frågeställning och inte att man har svaren. Svaren kommer sedan på basen av frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Hur har ltl Toivonen räknat när han räknat ut avgifter? Har han räknat de som går i land eller är det alla passagerare, även de som inte går i land fast de utnyttjar skattegränsen? Hur har ltl Toivonen tänkt där?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för frågan, jag glömde att nämna det. I den tidigare motionen då skulle det vara en avgift för de som inte går i land. De som går i land och spenderar pengar skulle inte betala. Min tankegång, vilken ju kan diskuteras i finansutskottet, är att avgifterna ska tas på samtliga passagerare, oberoende om de stiger i land eller inte.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Rent tekniskt så lär det ju fungera eftersom man har koll på alla passagerare idag. Administrationsmässigt, 3-4 cent per passagerarna, så kan det bli ganska stora pengar i administration för att hantera detta. Täcker ens avgifterna upp administrationskostnaderna?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tror inte att den så kallade administrationen kan vara så stor. Rederierna måste ju veta hur många passagerare de har på varje tur redan nu, och lite mera också än antal.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! I många sammanhang kan man välja att se glaset som halvtomt eller halvfullt. Jag ser gärna den här möjligheten eller problematiken som halvfull eftersom det finns en hel del positivt också med skatteundantaget. Ålänningarna kan själva köpa skattefritt när det gäller små varor och taxfree samt ha ett fantastiskt utbud av anlöp att ta sig till och från Åland och trafiken är också egentligen vår skärgårdstrafik. Tycker inte ledamoten att man behöver se de positiva sidorna och inte se det som en skattegränsproblematik utan som skattegränsmöjligheter också?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, absolut! Jag nämnde också i mitt anförande flera av de entydigt positiva effekterna för att tydliggöra det. Det blir lätt så att om man framför ett förslag eller är kritisk mot någonting så tror man att man är emot hela systemet och så är jag inte. Men sedan förlorar vissa och många vinner. Tanken är om man på något sätt kunde kompensera det.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag tackar för det klargörandet. Jag vill från min sida klargöra att den största namninsamlingen på Åland inte torde ha varit år 1996, utan snarare för nästan 100 år sedan när ungefär 7 000 ålänningar skrev på för en återförening till Sverige.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det kan hända att jag uttryckte mig fel, men i mitt papper står det att mig veterligen var det den näst största namninsamlingen och jag hoppas att jag sade det. Så var avsikten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagting, jag förstår att ltl Stephan Toivonen känner sig frestad att aktivera en resandeavgift, då man via skrivbordsberäkningar snabbt kommer upp i intressanta summor som kunde komma samhället till godo via ännu en betungande avgift för rederierna och indirekt för stora delar av vårt näringsliv. Verkligheten är inte fullt så enkel.

Skulle det vara möjligt, och marknaden skulle tåla det, är jag övertygad om att alla rederier mer än gärna skulle höja sina biljettpriser. Konkurrens och en osäker marknad gör detta omöjligt i den stenhårda bransch med minskande marginaler som rederiverksamheten utgör. Att då belasta dessa rederier med en avgift som kan förefalla marginell, men som sett till övriga kostnader och konkurrenskraft försvårar affärsverksamheten, är inte fruktbart. Jag ser inte att rederierna står i någon form av tacksamhetsskuld till det åländska samhället p.g.a. skattegränsen, tvärtom. Vissa har skattegränsen har för många företag inneburit ett merarbete och givetvis kostnader, men ser vi totalt sett på vad färjesjöfarten inbringar till det åländska samhället i form av arbetsplatser, skatteintäkter, hamnavgifter, turister, transporter, logistik och en turtäthet såväl österut som västerut som saknar motstycke ska vi vara väldigt glada över alla de möjligheter den skapar, men som vi ännu inte nyttjat fulla potentialen av.

Jag jämförde på skoj färjpriserna för en 4 personers familj att åka Sverige-Åland jämfört med att åka från svenska fastlandet till Gotland. Gotlandsresan var 5-6 gånger dyrare än Ålandsresan! Det säger någonting.

Jag tror, som jag sade inledningsvis, att rederierna mer än gärna skulle höja sina biljettpriser om än marginellt bara det fanns en möjlighet på en tillräckligt stark marknad.

 Jag har även svårt att förstå den irritation som många framför att rederierna inte vill att passagerarna ska stiga av på Åland. Det är helt fel. Åland är en produkt av många för rederierna. Sport, golf och fiske är exempel på renodlade Ålandsprodukter. Problemet är att Ålandsprodukterna och orsakerna till att kliva av färjan inte är tillräckligt många och starka. Detta kan inte vi klandra rederierna för. Vi ska vara glada för att biljettpriserna till Åland är så låga som de är och inte i sig är en tröskel för en vistelse. Det är Åland som måste skapa efterfrågan och orsaken till att gå iland. Rederierna skriker efter reseorsaker till Åland. Givetvis vill rederierna fylla färjorna med passagerare som kliver av hos oss, för kapaciteten ombord finns. Här är det upp till bevis för Åland.

År 2016 bestod inresandet till Åland av cirka 2 miljoner personer och cirka 1/3 kom under sommarmånaderna.

Tycker ltl Stephan Toivonen att vi har råd att belasta rederierna med ytterligare avgifter, hur små de än må vara? Ska vi inte vara tacksamma över de möjligheter rederierna ger oss, men som vi inte på långa vägar nyttjar fullt ut?

Personligen tycker jag det är mer framåtsyftande att se hur vi kunde öka Ålands dragningskraft i form av turistiska satsningar och produkter. Det är något som skulle stärka rederiernas Ålandsfokus och dessutom generera ökade intäkter för hela samhället Åland. Vi får inte glömma bort att turismen är den bransch som är den mest sysselsättningsintensiva, som kräver en bred mångfald av olika yrken allt från sådana som inte kräver så mycket utbildning och erfarenhet till högutbildade tjänster, samt att turismen är den bransch som växer kraftigast av alla globalt sätt. Ett jobb inom den turismsektorn är även ett alldeles utmärkt sätt för nya ålänningar och ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Att då lägga en blöt handduk, via nya avgifter, för de som transporterar hit drygt 2 miljoner potentiella Ålandsturister årligen, rimmar illa med god näringspolitik.

Det finns mycket bättre sätt om man är ute efter att höja Ålands attraktionskraft och export, för turismintäkter räknas som bekant under export. Tack, herr talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tackar ltl Holmberg för mycket fint anförande. Jag håller med i det mesta som ledamoten sade.

Jag har en liten kommentar. Det är ju inte för att straffa rederierna, utan för att på det enklaste sättet kunna få en mikroskopisk avgift. Att ta en avgift från passagerarna fungerar inte, utan då tar man det av rederierna.

Ltl Holmberg nämnde att det kostar 5-6 gånger mera att resa till Gotland och då är ltl Holmberg rädd för att en avgift på 0,5 ska störa. Idén är också att det ska drabba samtliga rederier, absolut inte bara åländska rederier. Det ska vara lika för alla.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ja, ltl Toivonen, jag har väldigt svårt att se hur det ska fungera i verkligen att rederierna skulle betala en straffavgift på 0,5 eller 1 cent per passagerare rent tekniskt och administrativt. Jag tror tyvärr att det här i sådana fall är en av många avgifter som förmodligen äts upp av sina egna administrationskostnader.

Då tror jag att det är bättre och mer produktivt att se på vilket sätt vi kan få flera passagerare i land, besöka Åland och spendera pengar på Åland. Det kommer i princip alla företag till godo indirekt och direkt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det alternativet har också varit uppe här i lagtinget. Det är ju inte det ena eller det andra, utan det är en annan väg och en annan problemställning.

Tidigare när ltl Karlström hade en motion om resandeavgiften så då var det meningen att den skulle finansiera aktiviteter på land. Nu har jag ett annat syfte med ändringen av lagen om resandeavgiften.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag är personligen helt emot straffavgifter i vilken form det än må vara. Jag tror att det lägger en blöt handduk över verksamheten och det blir kontraproduktivt på alla sätt och vis. Jag är för att man ska stimulera på andra sätt istället om man behöver få in pengar för något. Det här är, enligt mig, fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

4        Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 maj 2017.

5        Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

6        Elektronisk förvaltning

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 maj 2017.

7        Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

Landskapsregeringens kompletterande lagförslag LF 19a/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 31 maj 2017.

8        En gemensam kommunal räddningsmyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2016-2017

Ltl Harry Janssons anslutningsmotion AM 1/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2017.

9        En revidering av plan- och bygglagen

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

Ltl Bert Häggbloms m.fl. lagmotion LM 5/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 maj 2017.

10      Främjande av utbyggnaden av bredbandsnät

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 17/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2017.

11      Offentlig upphandling

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2017.

12      Ändrad tidpunkt för kommunernas socialtjänst

Social- och miljöutskottet SMU 14/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 24 maj 2017.

13      Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 15/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 29 maj 2017.

14      Redogörelse över årsredovisning per 31.12.2016

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 5 juni 2017, så att svaret på revisionsberättelsen hinner komma.

15      Meddelande angående reform av kommunstrukturen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 15/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 31 maj 2017.

16      Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 13/2016-2017

Landskapsregeringens meddelande M 1/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 31 maj 2017.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 24 maj klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil