Plenum den 21 maj 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

ME


Frågestund den 21 maj 2018 kl. 13.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2017-2018

Frågestunden slutar 13

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2017-2018

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Harry Jansson

Talman! Bästa lantråd. Åland står inför en stor förvaltningsreform genom av landskapsregeringen aviserad vision om att via lagstiftning tvinga ihop de åländska kommunerna enligt på förhand bestämda gränser.

Vilka funderingar har den omfattande remissrundan föranlett landskapsregeringen och lantrådet att fundera närmare på i ljuset av den kritik som har riktats mot lagförslagens juridiska hållbarhet och i synnerhet de politiska förvecklingar som hela processen har ställts inför. Intressant att få regeringschefens syn på detta i och med att kommunministern i offentligheten har sagt att det inte finns problem, den remissrunda som har gjorts den har gjorts men allting ska rulla på som tidigare.

Avser landskapsregeringen att tuffa på som om remissrundan sakna betydelse?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag får inleda med det som minister Fellman säger i regeringsbänken att det är en övertolkning, det är det definitivt. 15 kommuner som gav utlåtande. Det har varit väldigt tydligt i massmedia vad kommunerna har tyckt och det har penetrerats väldigt mycket. Det jag saknar i debatten är de andra 17 remissinstanserna där man nästan utan tvekan har varit positiva till en kommunreform. Handikappförbundet, Ålands näringsliv, ÅHS, Ung Resurs, Rädda Barnen ser behovet av en kommunstrukturreform, det är det materiella innehållet i lagen.

När det gäller lagberedning och att gå vidare med processen, i det remissutkastet kommer det att ske förändringar. Minister Fellman jobbar väldigt intensivt med frågan tillsammans med tjänstemännen. Jag och minister Fellman kommer att kalla till ett möte med alla partier där vi ska redogöra för remissutlåtandena och diskutera utlåtandena som har kommit och se om det finns en framkomlig väg att göra den stora reformen som alla här i salen vet att är nödvändig.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Tack lantrådet för de inledande kommentarerna. Vi kan konstatera vad gäller de övriga remissvaren som kommit in, givet ur receptiva smala perspektiv det blir fråga om ser de enbart ur sitt perspektiv att det kan vara till fördel att prata med färre kommunala enheter än dagens 16. Det är helt naturligt att var och en ser till sin egen butik och hur man kan sköta om ålänningarna på bästa sätt, men kommunfrågan handlar om betydligt mycket mer än enbart intresse och olika klientorganisationers huvudfrågor.

Varför jag ställde frågan om den juridiska hållbarheten är att det inledande arbetet med kommunindelningen inte har gått rätt till eftersom kommunerna fortfarande inte har hörts om det förestående projektet. Man har inte fått ett formellt beslut och än mindre har hörts om frågan.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är en sak jag inte håller med om. Klart att det alltid finns fog för självkritik man analyserar, kunde man ha gjort något på ett annorlunda sätt. Ltl Harry Jansson är mycket väl medveten om den största medborgarenkäten som någonsin har gjorts på Åland och de otaliga workshops som har gjorts. Vi har även besökt samtliga kommuner. Vi erbjöd en parlamentarisk kommitté med där tackade t.ex. centerpartiet för sig, det arbetet ville man inte delta i.

Vi vet att ÅSUB-enkäten, den största undersökningen som någonsin har gjorts visade helt klart och tydligt att medborgarna är positiva. Kommunalpolitikerna är mycket mer negativa, det ser vi också i remissutlåtandena.

Bästa ltl Harry Jansson, om man säger att det är särintressen som har gett de andra 17 utlåtandena, det är patienter, klienter, näringsliv, barn och unga, funktionshindrade, miljöfrågor, avfallsfrågor det är lite, hur ska uttrycka mig, lite ohederligt att kalla det för särintressen och väldigt smala aspekter. Det är hela politikområdet, bästa ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Lantrådet tycks vara helt ovetande om hur man sköter om en process som bygger på juridik. Att landskapsregeringen under årens lopp har bjudit in till möten och också önskat att centern ska sätta sig i en parlamentarisk kommitté har ingenting att göra med det faktum att kommunerna inte har hörts på det sätt lagstiftningen förutsätter.

Kommunerna har inte haft möjlighet att formellt pröva, ta ställning till landskapsregeringens vittgående planer trots att det handlar om att med tvång rita om kommunkartan.

Om det är ohederligt att konstatera att intresseorganisationer och andra representanter har sett det ur sitt perspektiv så är det inte direkt hederligt av landskapsregeringen att strunta i gällande lagstiftning samtidigt som man ska tvinga igenom den mest tvingande lagstiftningen någonsin.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag är säker på att om det skulle ha funnits några andra förslag från centerpartiet hur man skulle ha hört kommunerna, processa den här lagstiftningen så skulle vi ha tagit det ad notam.

Jag vill att ltl Harry Jansson talar ur skägget, vad skulle man ha velat ha? Vi har försökt vända och vrida på frågan. Vi hade ett meddelande för över ett år sedan till lagtinget. Det skickades ut på remiss. Vi har också haft ett lagförslag som har varit på remiss. Vi har haft möte med kommunerna och vi har besökt samtliga kommuner och gjort en medborgarenkät. Arbetet med att höra kommunerna kommer att fortsätta. Kommunidelningsutredare kommer att anställas, ytterligare en del i den demokratiska processen.

Jag är helt öppen för förslag. Har centerpartiet några önskemål eller förslag hur vi ska höra och hur vi ska jobba med frågorna står vi öppna för de eventuella förslagen. Jag kommer att kalla till ett möte med samtliga partier snaraste för att se om det finns någon gemensam bas som vi kan gå vidare på i den här viktiga reformen för Åland, för alla stora och små ålänningars del.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! På vilka villkor ger man lån och bidrag till det privata näringslivet och annat? Bakgrunden till att jag ställer frågan är att jag läste i tidningspressen att Ålands golfklubb tänker förbigå åländska entreprenörer när man bygger om golfbanan för relativt stora pengar. Dels är det landskapets egendom man bygger på och man kommer säkert att anhålla om lån och bidrag. Vilka villkor ställer landskapet på dem som när man beviljar lån och bidrag för att bevaka att billigaste anbud antas?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Som ltl Bert Häggblom vet är det länge sedan landskapets ministrar beviljade enskilda lån och bidrag. Vårt regelverk idag är sådant att vi beslutar om reglerna sedan är det näringsavdelningens tjänstemän som fattar beslut om de olika ansökningarna. Jag utgår ifrån att reglerna är sådana att de som sedan upphandlar tjänster i sin tur följer de regelverk som gäller alla som upphandla tjänster.

Ltl Bert Häggblom

Hur är regelverket idag, det är något som landskapsregeringen fastställer? Ställer man krav på de som får lån och bidrag att det är en transparent upphandling som sker som landskapsregeringen får ta del av? Ni som ministrar är ansvariga för vad tjänstemännen gör, man kan inte delegera bort sitt ansvar från regeringen.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag känner inte till det enskilda fallet. Landskapets medel betalas ut efter att redovisning har gjorts. Åtminstone är det så i de flesta fall, på vissa EU-medel kan vi ge ett visst förskott på beloppen. Man måste i detalj kunna redovisa hur bidraget används och de medel som kommer från skattebetalarnas kassa eller från EU-medel hur de nyttjas och att man har följt regelverken annars kan medlen återtas av landskapet.

Ltl Bert Häggblom

Är regelverket på förhand så att man vet vad som gäller före lån och bidrag beviljas, att man inte gynnar näringslivet som är utanför landskapet. Ställer man inte kravet på att det som beviljas bidrag antar de lägsta anbuden och att man även beaktar de lokala näringsidkarna?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är svårt att styra att man utnyttjar en lokal arbetskraft. Naturligtvis är det alltid önskvärt att man från åländskt håll nyttjar lokal kompetens och ser till att pengarna helst stannar i landskapet. Huruvida det krävs i reglerna att du anlitar en entreprenör med hemmavist på Åland eller inte, en sådan regel finns inte. Med tanke på de specifika kompetenskrav som ställs inom design och utveckling av golfbanor är det inte säkert att den typen av kompetens ens finns tillhanda inom landskapet Åland.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Stefan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Förra veckan blev jag inbjuden till norska klubben för att fira deras nationaldag i Cascais, ministern kanske har deltagit i Norge.

Jag gick stolt med den åländska flaggan, även om inte så många visste vilken flagga det var. Under buffén diskuterade vi historia, politik och vi var ganska överens om den politiska situationen i vårt gemensamma grannland. Sedan hamnade vi in på Portugal och Norge. De kände väldigt väl till att Norge som en i raden kommer att ändra sin narkotikapolitik och då ta över en del av Portugals politik.

De undrade också över hur vi har det här och jag berättade att jag skrivit en insändare kring social domstol men visste inte vilken inställning ministern har när det gäller narkotikapolitiken. Hur ser ministern på det?

Minister Wille Valve

Tack ltl Toivonen. Jag utgår ifrån att frågan i sak handlar om hur landskapsregeringen ser på förslaget att införa sociala domstolar enligt portugisisk modell. Det är en väldigt intressant fråga. Det är en innovation i arbete. Jag är väldigt skeptisk till allting som liknar medlingsförfarande i narkotikamål. Medlingslitteraturen är väldigt tydlig på den punkten att det i regel inte lönar sig att medla när den ena parten är beroende av narkotika. Det påverkar hjärnan på ett sådant sätt att man många gånger har en oförmåga att medge fel, vilket är en väldigt central punkt om man vill att de mjuka korrigerande åtgärderna ska fungera på ett sätt som är hela samhället till gagn.

Jag har signalerat i insändare och andra forum att jag är beredd att titta närmare på det. Om ltl Toivonen i en eller annan form vill utveckla dessa tankegångar och föreslå hur någonting sådant skulle läggas upp på Åland så är inte landskapsregeringen dummare än att vi lyssnar. Sedan kan det hända att vi inte håller med men vi har ett öppet sinne.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Min tanke var hela narkotikapolitiken. Tar vi den sociala domstolen fungerar det så i Portugal att om man åker fast under en helg för problematisk användning hamnar man inom några dagar till domstolen, ett möte på förmiddagen och på eftermiddagen får man sin dom som kan vara vård. Då går en av ledamöterna rent fysiskt med personen till lämpligt ställe och man kan inleda vården direkt. På Åland tar det i bästa fall några månader, i värsta fall finns det de som inte fått vård inom ett år. Vilken typ av vård är en helt annan sak men processen borde går snabbare.

Minister Wille Valve

Man måste lyfta fram det faktum att landskapet inte har behörighet över domstolsväsendet eller rättskipningen som sådan och det är grundorsaken till när åländsk drogpolitik blir kritiserad från exempelvis brukarföreningen för att ha en repressiv karaktär. Den repressiva karaktären finns väldigt långt i strafflagen och det som brukar kallas för administrativt tvingande åtgärder.

Därmed är det fullt möjligt att förändra också det. I den sittande finländska regeringens regeringsprogram har man aviserat en översyn av missbrukarvården som sådan. Man har kanske något ambitiöst kombinerat det med en översyn av en mentalvårdslagstiftning, som ett och samma paket. Det torde börja dyka upp PM i en ganska nära framtid då landskapet och ANDTS-gruppen, som ltl Toivonen sitter i lär ha anledning att yttra sig.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Vi har problemet med delad behörighet och då är frågan om man kunde komma med initiativ i de delar där vi inte har behörigheten.

En fråga är polisresurserna. I Portugal har man ändrat att det är mera resurser på de som säljer än de som använder narkotika. Man har även avkriminaliserat mindre innehav.

Kunde det vara ett sätt även för Åland att på sätt eller annat göra någon slags straffväxling där man ökar straffen för att sälja och sänka för dem som använder och innehar narkotika?

Minister Wille Valve

En sådan ändring av strafflagen är förstås möjligt att göra. I förra ANTDS-referensgruppen diskuterade vi uttryckligen möjligheterna att göra en sådan. Det skulle i sådant fall ske ungefär i samma ordning som lagtinget tog initiativ om en översyn av sexualbrottslagstiftningen för två mandatperioder sedan.

Vi konstaterade då i ANDTS-gruppen att det då inte fanns bred politisk uppslutning i det här rummet med 30 ledamöter för att göra den typen av förändring av straffskalan. Det är förstås möjligt att göra.

Vad gäller polisen rekommenderar jag ltl Toivonen att bekanta sig med Ålands polisstyrelses senaste protokoll där det finns en väldigt god genomgång av narkotikaprojektet, vad som framför allt är uppmuntrande är att uppklarningsprocenten har ökat från 40,5 procent 2016 till 56 procent för alla brott i strafflagen, vilket som måste ses som väldigt positivt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Under veckan som gick nåddes vi av beskedet att flygbolaget Nextjet försatts i konkurs på väldigt kort varsel. Nextjet bedriver flygtrafik över väldigt många linjer i Sverige och även till Finland, man har åländska delägare. Framför allt sköter man vår livlina mellan Arlanda och Mariehamn och tar ett stort ansvar för vårdbehövande patienter till Åbo.

Nu är den trafiken nedlagd, hur jobbar landskapsregeringen för att lösa detta?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Den uppkomna situationen är väldigt viktig och den bedömningen har även landskapsregeringen gjort, trafiken till och från Åland med flyg är av största vikt både för näringsliv och privatpersoner.

Den trafik som bedrivs mellan Åland och Sverige är subventionerat med de medel som är upptagna i budgeten för det. Däremot är trafiken till Åbo något som landskapsregering inte har någon del i utan flygs på kommersiella villkor.

Att lösa frågan på en fortsatt trafik mellan Mariehamn och Arlanda har högsta prioritet hos landskapsregeringen och vi jobbar hela tiden med den. Idag kommer vi att ha ett möte med konkursförvaltaren för att gå vidare hur vi ska lösa den uppkomna situationen.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag inser att det kanske inte låter sig göras i en handvändning. Går det att på något sätt ge en prognos när trafiken kan vara igång igen?

På Åland lever vi i den verkligheten att vi för ett intensivt liv när det gäller debatter, konferenser, kongresser våra företag är synnerligen närvarande på internationella marknader. Inkommande torsdag är det Sjöfartens dag dit över 600 delegater är på väg. Alla flyg var fullbokade. Man ser det dagliga bekymren väldigt tydligt. Kan man konkretisera vilken tidsplanen är?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! I fredags var jag inbjuden till Ålands Radio och TV för att delta i en debatt och en kort diskussion om flygets betydelse. Innan jag gick på den hade jag fortfarande en förhoppning. Från svenskt håll har meddelats att man skulle göra något för att rädda flygbolaget Nextjet och komma igång med det flygningar de bedriver till norra Sverige som har en väldigt stor betydelse för deras gruvindustri.

Efter att jag hade lämnat radion fick jag beskedet att Nextjets operativa flyglicens var indragen. Fick även beskedet att trafiken till Arvidsjaur och Gällivare skulle inledas först i september. Det gör att spåret med att komma igång med trafik är mycket mindre sannolik idag än vad den var i fredags, det är en av grunderna till de diskussioner vi ska ha idag.

Ltl Jörgen Pettersson

Avslutningsvis ska vi beröra ämnet pengar. Nextjet gick i konkurs när halva kontraktstiden var avklarad. När man fattade beslutet i landskapsregeringen våren 2016 budgeterade man 4,1 miljoner euro för hela fyraårsperioden, en miljon euro per år, vilket var ca 20 procent billigare än tidigare. Det kan te sig som en bra affär.

Kan man idag se att det är pengarna från Åland som är blev den vältande tuvan när det gäller Nextjet? Hur betalas dessa rater ut, har vi betalat för något som vi ännu inte har fått?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Betalningarna från landskapsregeringen sker i efterhand. I år har vi betalat 360 000 för den trafik som har bedrivits från januari till den sista april. Vi förlorar inte upphandlingspengar på den trafik som har upphört.

Linjen har en 14 procentig ökning av passagerarantalet, då kan man diskutera om det är bra eller dåligt. Det är bra till den delen att ju fullare plan vi har bättre är det för ekonomin. Linjen har ansetts vara en lönsam linje med skattesubventionerna, men med det beaktat var det endast ett anbud som inkom i samband med upphandlingen. Om prisnivån var rätt eller fel kan jag inte uttala mig om.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod

Ltl Lars Häggblom

Talman! Min fråga gäller fiskodlingen Guttorp. Landskapsregeringen hade tänkt finansiera den med en fiskevårdsavgift som man sedermera tog bort. Hur ser framtiden ut för Guttorp?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Som jag bedömer det ser det ganska bra ut. Dels har fastighetsverket kommit långt i sin projektering av ytterligare rening i anläggningen, vilket gör att den ska ha så små utsläpp som möjligt till de omkringliggande vattentäkterna.

Frågan var uppe i tilläggsbudgeten som lagtinget alldeles nyligen har behandlat, där gör vi justeringar inom ramen för fiskerisektorn där vi har kunnat minska vissa kostnader, försäkringssystem som vi har kunnat ta bort och kan använda de pengarna i stället till förmån för Guttorp. Vi har även gjort andra omprioriteringar i syfte att försörja Guttorp.

Vissa prishöjningar är möjligen att vänta inom försäljningssidan och vi jobbar systematiskt för att hitta försäljningsmöjligheter utanför Åland och därför ställt absoluta krav på VHS-saneringsprocessen för att den stämplingen ska kunna hävas och marknaderna öppnas för åländska fiskprodukter. Det ser rätt hyggligt ut.

Ltl Lars Häggblom

Man konstaterade att gäddfisket i Roslagen var en katastrof och där har man infört regleringar. Har landskapsregeringen funderat på att reglera gäddfisket under lektiden?

Vicelantrådet Camilla Gunell

På Åland ser stammarna bra ut. Utplanteringen som har gjorts på Åland har gett goda resultat. Vi har bättre fiskemöjligheter på Åland idag än vad man har i Roslagen. Det är bra. En av våra främsta konkurrenskrafter när det gäller fisketurism är de facto att vi har fisk i vattnen.

Ltl Lars Häggblom

Planerar landskapsregeringen någon ny form av fiskevårdsavgift?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Den frågan har varit uppe och svängt i den här mandatperioden. Däremot finns det alla möjligheter att fundera vidare på hela den här sektorn. Vi behöver revidera vår gamla fiskelag, den börjar bli ålderstigen. När man tittar på helhetspaketet och också den starka trend som finns inom arbetet för fiskevård inom olika sektorer, vårt fastighetsverk har tagit mycket goda krafttag kring den här biten, landskapets vatten för nyttjande som fiskeresurs osv. Vi har mycket gott på gång inom den här sektorn. Inom ramen för möjligen nästa regering, och en översyn av fiskelagen kan man igen diskutera försörjningen och finansieringen.

 

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Vi behöver få klarhet när det gäller tillträde för ålänningar i svenska högskolor.

För precis ett år sedan var minister Asumaa överraskad och upprörd över stagneringen av meritvärderingssystemet. Efter vår påtryckning, initierade minister Asumaa en träff med Sveriges utbildningsminister för att komplettera och klargöra hur viktigt den här frågan är för att Åland ska kunna hållas kvar på samma utbildningsnivå som övriga Norden.

Nu har vi samma situation igen och regeringen verkar åter tagen på sängen över att ett nytt system är under arbete.

Sedan maj ifjol när ministern Asumaa stolt gick ut i media och proklamerade att Sveriges minister Helle Hellmark-Knutson ska se över om man kan göra något åt Ålands situation i systemet har vi inte hört något.

Jag önskar nu att ministern redogör för lagtinget och ålänningarna vad som regeringen gjort efter maj ifjol i det här ärendet för att förbättra för våra åländska studerande.

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vad gäller utvärderingarna av utländska betyg av UHR sker det varje år. Det som gjordes i fjol var en markant förändring av betygen och där utlovades att efter den utvärderingen skulle det göra en ny bedömning i huruvida skalorna var rätt.

Den kom nu på våren och vi är inte alls överraskade. Vi har krävt att Ålands lyceum ska vara involverade i remissförfarande, den har kommit i normal ordning och vi har svarat på remissförslaget enligt det vi anser. Man gör ett nytt system för att värdera, man går från en percentil ekvivalering till en fraktil beräkning där alla åländska betyg kommer att få en egen fraktil och jämförs med de svenska betygen. Det är ett helt nytt system. De teoretiska utfallet som vi ser det i dag blir något svårare för de studerande att få högsta meritvärderingspoäng.

Från maj fram till nu har vi levt i det gamla systemet och givetvis har vi haft kontinuerliga träffar med tjänstemän på ministernivå för att påminna om hur viktigt det är för våra studerande att studera i Sverige och erhålla studieplatser.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Vi konstaterade redan i fjol att svaret till utlåtandet var ganska magert, tolkningen är då att man egentligen inte har gjort någonting för att förändra systemet under året.

Sverige utarbetar igen ett nytt system. Det är verkligen oroväckande att konstatera att regeringen verkar överraskade över att det blir ett helt nytt system, inte bara en utvärdering. Ministern svarade från den åländska regeringen den 8 maj efter att erbjudits att ge ett utlåtande, vilket är förvånande att man inte tycker att det är ett beslut av den dignitet som borde tas i plenum, konstaterar man mer eller mindre bara att meritvärderingen ytterligare skärps. I utlåtandet finns inga förslag på vad som borde göras och varför.

Vilka argument, förslag framför regeringen när man träffar sina svenska kollegor? På vilket sätt talar man om de här frågorna, kan ni berätta det åt lagtinget och ålänningarna?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Att ingenting har gjorts sedan i maj, det har inte funnits någonting att göra före nu. Förra gången i maj när vi påtalade skärpningarna var utfallet så gynnsamt så att åländska studerande kom in till 85 procent. Vad ska vi annat göra än att vara nöjda? 74 procent av svenskarna kom in och finska sökanden 69 procent. Vi gjorde ett gott jobb.

Däremellan förs vanliga politiska diskussioner men det har inte funnits något nytt system att ta ställning till före nu när remissförslaget har kommit. Vi har påtalat att det skärper kraven ytterligare och samplet där man jämför åren 2016 och 2017 som är lågt för Ålands del. Vi har haft högpresterande studerande åren 2016 och 2017 vilket gör att de kommande får lägre värderingar på sina betyg.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Vi kan konstatera att landskapsregeringen har vilat och varit nöjd. Det viktigaste uppdraget under det här året skulle vara, om man upplever att fjolåret system fungerar, då behöver man verkligen argumentera för vad skälet är att det behöver vara på den här nivån? Vad är skälet till att det behöver se ut så här för åländsk sida? Det framkommer inte av något utlåtande och inte heller tydligen i diskussionerna eftersom ministern har redogjort för vad man säger i de här frågorna.

Kompetensförsörjningen vet vi att är Ålands absolut största utmaning. Regeringen verkar arbeta i fel riktning. Frågan om ungdomars tillträde till svenska högskolor måste tas på allvar. Dessutom behöver regeringen se till att också välkomna hem våra studerande efter sina avslutade examina.

Regeringen behöver rätta sina beslut i de fall där regeringen själv ställt upp hinder för att ungdomar som utbildat sig i Sverige ska känna sig välkomna att komma tillbaks till Åland och arbeta.

Vilka åtgärder kan minister Asumaa utlova att blir hans prioriteringar som vi kan följa upp i höst?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vi tar vårt jobb på största möjliga allvar. Vi gör varje dag vad vi kan för våra åländska studerande att det ska ha det så bra som möjligt. Jag förstår inte var ltl Lundberg får sådana idéer ifrån att vi inte skulle göra det för våra elevers bästa. Det är vårt jobb att se till att göra det bästa för dem.

Vi och Ålands lyceum har fått möjlighet att utlåta till förslaget till fraktilberäkningen. Jag kan visa grafen, i princip likadant som i fjol där det skiljer sig är på toppbetygen. Vi pratar om en elev vartannat eller vart tredje år där det berör direkt. De andra är i princip i linje, vi vill se förslaget när det kommer. Det här är först ett förslag, vi har gett vårt utlåtande om det och påtalat hur viktigt det är för åländska studerande att erhålla studieplats i Sverige och det jobbar vi med varje dag, för deras bästa.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Vid årsskiftet tog det finska spelbolaget Veikkaus bort spelverksamhet på Åland. Ålands regering och ansvarig minister sade sig vara alldeles överrumplad av beslutet medan andra uppgifter gör gällande att Veikkaus aviserat att ett spelstopp kan bli aktuellt med hänvisning till verksamheten inte kan övervakas från finsk sida.

I mitten av januari meddelade kansliministern att det kommit överens med Finlands inrikesminister Paula Risikko om att tillsätta en utredning för att få tillbaka Veikkaus till Åland till sommaren. Det skulle ske genom överenskommelseförordning och eventuell ändring av spellagstiftningen i respektive länder.

Fyra månader senare den 6 maj låter Ålands kansliminister meddela att någon lösning på spelfrågan fortfarande inte nåtts utan det är en pågående process. Nu står sommaren liksom turisterna för dörren och gärna vill spela.

Räknar kansliministern med att ha spelfrågan löst innan, under eller först efter sommaren och kan kansliministern lova en lösning överhuvudtaget?

Minister Nina Fellman

Efter en rätt omfattande skriftväxling och kontakter på tjänstemannanivå och grundliga diskussioner med vår egen lotteriinspektion, med vårt eget spelbolag PAF och inom landskapsregeringen jobbar vi vidare med att två ansvariga tjänstemännen vid inrikesministeriet kommer till Åland nästa vecka för att under en dag jobba tillsammans med våra tjänstemän.

Att få det klar till sommaren får ses som optimistiskt. Delvis därför att man från inrikesministeriet har haft ett ministerbyte och vissa saker som tagit längre tid än det var planerat.

Vi har absolut inte på något sätt vilat på hanen från åländskt håll utan varit aktiva i diskussionen. Det som ofta brukar lösa knutar, att man träffas ansikte mot ansikte och diskuterar frågorna ska föra processen framåt.

Att det blev så här är inget som man från åländsk sida hade önskat och jag har förklarat ganska många gånger hur det hänger ihop, dels med det finska spelmonopolet, dels krav på i EU-nivå på hur man ska agera för att upprätthålla monopol och ändrad lagstiftning i Finland som gjorde att man hamnade i den här situationen.

För oss i landskapsregeringen är det ytterst angeläget att vi inte tar ett enda steg och inte göra någonting som vi inte har säkrat att det inte innebär en risk för den verksamhet som PAF bedriver.

Ltl Brage Eklund

I Sverige vill regeringen avskaffa spelmonopolet och införa spellicenser istället. Det här öppnar enligt spelombud på Åland för att låta svenska spel verka på Åland. Har Ålands regering och kansliministern reflekterat över den här möjligheten? Kontaktat den svenska regeringen eller på annat sätt vidtagit politiska åtgärder för att göra det möjligt?

Minister Nina Fellman

Än så länge har inte vidtagit några sådana steg eftersom vi befinner oss i den här processen med inrikesministeriet. I Sverige går man inför licensmarknad så småningom. Vi på Åland har en typ av monopolmarknad vilket ställer samma krav på oss gentemot EU som ställs på Finland för att upprätthålla sitt monopol. De här frågorna är oerhört komplicerade och därför måste man tänka efter noga innan man tar en nästa steg.

Om vi inte tillsammans med inrikesminister kommer till en lösning på det som jag uppfattat har varit ålänningarnas önskemål att Veikkaus ska komma tillbaka. Om vi inte hittar den lösningen som vi nu jobbar för måste vi förstås titta på möjligheter mot den svenska sidan, men inte heller det är okomplicerat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Självklart är det inte okomplicerat att öppna ett spel mot svenska sidan. Man borde ha startat upp en diskussion med politiker på svenska sidan för att ha en möjlighet i framtiden ifall det inte blir något av.

När Axel hade en skriftlig fråga sades att det inte fanns lagliga hinder att ha spel på Åland. Vad är det som hakar upp, inställningen från finska politiker eller är det Veikkaus som inte vill återkomma med spel till Åland?

Minister Nina Fellman

Jag kommer inte exakt ihåg hur Axel Jonssons fråga var ställd och inte heller vad jag svarade.

Det som är minst problematiskt är för PAF att fortsätta ett samarbete liknande det som man har med svenska ATG. För ett svenskt monopolbolag att sälja spel på en åländsk marknad som också har ett monopol är juridiskt komplicerat, det måste man fundera noga på.

Vi har bedömt det så att vi är inne på det här spåret och ger det ett försök och om det av någon orsak inte lyckas, vilket jag fortfarande hoppas att det gör då får vi gå vidare.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Det finns många frågor man skulle kunna ställa till landskapsregeringen i dag men jag valde att utgå ifrån Maslows behovspyramid när jag valde vilken fråga jag skulle ta. I den pyramiden är mat det basala man behöver ha för att kunna överleva.

När jag har följt med massmedierapporteringen under våren och även på sociala medier och i kontakten med människor ute i skärgården har det varit en väldigt orolig och frustrerad situation och debatt i olika sammanhang p.g.a. de problem som finns med bokningssystem, kapacitetsbrister, tekniska problem osv. och vi är ännu bara i andra halvan av maj. Vi har den stora turistsäsongen står framför oss och då ska de verkliga inkomsterna tjänas in också i skärgården för att klara hela året.

Kan minister Mika Nordberg ge några lugnande besked till skärgårdsbefolkningen och företagen att trafiken kommer att fungera smidigt och vad gör man för att det så ska göra?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Det var en väldigt vid och bred fråga som kan besvaras på många olika sätt. Den problembeskrivning som ltl Nordlund var inne på kan ha väldigt många olika orsaker, det är sällan en sak som ligger till grund för när det blir trafikstörningar i systemet.

Från landskapsregeringens sida sett finns det ett program som stöder livsmedelsvarutransporterna i skärgården, vilket är upphandlat för ett helt år. Mig veterligen har inga ändringar i matvaruleveranserna av färskvaror ändrats. Dessa varutransporter har förtidsbokningar på fartygen. Så länge fartygen går så kommer dessa livsmedel att följa med.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Kan minister Nordberg garantera att alla skärgårdskommuner kommer att få dagliga färskvarutransporter under sommaren?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag är helt övertygad om vi skulle gå igenom statistiken och titta på hur många dagar per år som livsmedelsvarutransporterna är upphandlad och hur många dagar de facto vi ha utfört den kommer vi nog till en hundraprocentig statistik.

Vill återkomma till det svar jag hade tidigare att den delen som det handlar om varutransporter som landskapsregeringen är ansvarig för genom upphandlingen kommer det absolut att uppfyllas.

Sedan kan vissa av butikerna inte utnyttja sig av det varutransportsystem som landskapsregeringen tillhandahåller, utan man väljer att beställa varor från de privata aktörerna. Vad beträffar deras leveranssäkerhet kan jag tyvärr inte uttala mig om.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag känner stora tveksamheter kring hur det konventionella jord- och skogsbruket beskrivs i vissa av de läroböcker som landskapsregeringen står som ansvarig utgivare för. Den problematisering som man gör kring det konventionella jordbruket är inte överensstämmande med de riktlinjer som landskapsregeringen tidigare har tagit.

I t.ex. Geta skola har man fått en ny lärobok som heter natur- och miljöboken. Den är distribuerad här på Åland av Ålands landskapsregering. Där får man veta att metangas försvinner i atmosfären efter en tid, men det gör inte koldioxid. Man får veta att man inte ska återplantera skog därför att det är bättre om vi har mera urskog på Åland och plockar lite pinnar.

Anser ministern att den här boken överensstämmer med landskapsregeringen samlade syn på det konventionella jordbruket?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag känner inte till den här boken så jag kan inte kommentera dess innehåll. Jag ber att få återkomma vad gäller innehållet i boken.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Låt mig komma med ett citat från boken, ”bönder som tänker kortsiktigt odlar i samma jordar så mycket de kan för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Eftersom de får mer grödor än ekologiska bönder kan de sälja dem billigare, det är därför ekologiska varor kan vara lite dyrare. I ekologiskt jordbruk tänker man långsiktigt. Man vill att jorden i åkrarna ska vara rika på nyttiga ämnen även i framtiden. Därför låter den ekologiska bonden jorden vila ibland. Om man odlar på samma åker för intensivt försvinner en del av jordens viktigaste mineraler”.

Talman. Det har påtalats till utbildningsavdelningens tjänstemän att man känner stora tveksamheter kring den här boken, Natur och miljö jag och mina val. Vad avser ministern att göra för att rätta till detta?

Minister Tony Asumaa

Tack, fru talman! Vi har en fastställd läroplan och ett antal termer och ämnen som ska läras in. Det är upp till skolorna vilka material man använder. Har den kommit från landskapsregeringen får ministern läsa boken och kommenterar den i ett senare skede. Personligen känner inte till just den här läroboken i grundskolan.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag ser fram emot det öppna sinnet som utbildningsministern visar. Vi kan återkomma till frågan vid ett annat tillfälle där ministern får redogöra för sina åsikter om han tycker att alla bönder på Åland som odlar konventionellt om det faktiskt är utsugare.

Om ministern inte känner för att återkomma tar jag det via en åtgärdsmotion. Tillsvidare tackar jag för den positiva responsen.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00.

Originalfil