Plenum den 22 maj 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

MN / M W-A


Plenum den 22 maj 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Första behandling. 11

2    Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Första behandling. 22

3    En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Enda behandling. 22

4    Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

Plenum slutar 50

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler följande lagtingsledamöter om frånvaro:

Johan Ehn på grund av annat deltagande i den nordiska huvudstadskonferensen i Oslo,

Mikael Lindholm på grund av privata angelägenheter och

Roger Nordlund på grund av privata angelägenheter.

25 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Första behandling

1        Fördelning av kompensation till kommunerna 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 19/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att man ska kompensera kommunerna via lag efter att statens så kallade konkurrenskraftpaket har kommit, och dels kompensation för de skatteåtgärder som har vidtagits för skatteåret 2019.

Tidigare var det väldigt stora svårigheter att komma överens om hur fördelningen ska ske mellan kommunerna, att få fram ett rättvist underlag, för hur fördelningen ska ske för kompensationen har varit svårt och utskottet har därför inte heller tittat desto mera på det eftersom det här förslaget också följer det som var uppe senast, dvs. man hade en sådan här fördelning och därför väljer vi att följa samma fördelning som man då tagit fram tillsammans med kommunerna.

Vi konstaterar att fördelningen av kompensationen läggs fram betydligt tidigare än vad den gjordes för år 2018. Det här är bra, eftersom det innebär att kompensationsbeloppen kan betalas ut tidigare än vad de gjorde för budgetåret 2018. Trots det har vi hört ett visst missnöje bland kommunerna, eftersom beloppen enligt dem inte varit budgeter bara till sina exakta belopp. Det här har lett till att beloppet som de får är lägre än vad de budgeterat. Därför vill vi framhålla att det är viktigt att hålla en så god framförhållning som möjligt i framtiden. Kanske ännu bättre framförhållning än vad som gjordes den här gången. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte kommunerna har problem med att budgeten inte stämmer överens med det faktiska utfallet. Faktum är att det är en mängd olika faktorer som påverkar i kommunal budget, precis som Ålandsbudgeten påverkas av många omständigheter. Problemet, sett ur en kommunal synvinkel, är att man upplever att landskapsregeringen passar på att sko sig som jag har nämnt i tidigare replikskiften med finans- och näringsutskottets ordförande. Man skor sig på kommunernas bekostnad, man behåller pengar som kommer till Åland via det komplicerade systemet vi har och ger inte i sin tur vidare den kompensation som kommunerna borde få, med tanke på att det är kommunerna som skattetagare som drabbas av de reformer som genomförs både här och nu. Så det är intressant att höra om utskottet överhuvudtaget har diskuterat denna synpunkt?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag antar att det som ltl Harry Jansson för fram hänger ihop med den reservation vi har. Vi hade en omröstning i ärendet där det i reservationen framgår att oppositionens representanter i utskottet ville att beloppet för kompensationen till kommunerna ska höjas från 495 000 € till 695 000 €, alltså att det ska höjas med 200 000 € till. Det vill säga till den nivå som landskapsregeringen hade beräknat som inkomst bortfall för kommunerna när man ser på bara skatteintäkterna rakt av på det sättet. Vi ska komma ihåg att en utav anledningarna till att man kompenserar det här är för att man har kommit med ett konkurrenskraft paket och skatteåtgärder. Skattepolitik påverkar också skattekakans storlek, det här glöms gärna bort i diskussionen. Här förväntar vi oss förstås att kommunerna ska ha en fördel av det. Kanske inte varenda kommun det här budgetåret (… taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Frågan om kompensation till kommunerna kommer alltid att vara en tvistefråga. Det skulle vara intressant att veta i vilket skede man har valt att kommunerna inte ska kompenseras fullt ut, när landskapsregeringen då har en direkt roll i systemet. Det är den problematiken som är av särskilt intresse i den här frågan. Här vet vi att kommunerna drabbas av ett inkomstbortfall, men nu väljer regeringspartierna att inte till fullo kompensera kommunerna. Då får vi återigen en verklighet där de som ansvarar för ålänningarnas basvälfärd i vardagen har svårare att täcka de behoven. Påföljderna av landskapsregeringens politik för budgetåret 2018 så gick kommunerna starkt på minus totalt sett, vilket är illa med tanke på basvälfärden för ålänningarna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Landskapsregeringen, och det också utskottets majoritet förordar, kompenserar i det här förslaget faktiskt kommunerna med nästan 500 000 € av de 695 000 € som man har beräknat skulle vara någon form av inkomstbortfall. Sedan finns det indirekta kompensationer i form av skatteåtgärder och konkurrenskraftpaketet som jag nämnde, som torde resultera i en större skattekaka för kommunerna och även kanske förbättrad inflyttning och konkurrenskraft både av företagande och personer. Hur det slår exakt på varje kommun för ett enskilt budgetår, men på sikt torde det leda till att det blir en positiv effekt för kommunerna också med de här skatteåtgärderna och konkurrenskraftpaketet. Att påstå att skatteåtgärder och annat inte skulle leda till förbättring, eller en försämring om man höjer eller annat, skulle betyda att man kan höja eller sänka skatterna hur mycket som helst. En sådan tanke tror jag inte heller att ltl Harry Jansson står bakom, utan det har betydelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan om att i ett så tidigt skede som möjligt kunna ge information åt kommunerna vad gäller de väsentliga intäktssiffrorna inför deras budgetering är berättigad. Vad gäller eventuella skattesänkningar i lagtinget i förhållande till kommunalskattelagen och eventuella kompensationer till kommunerna, så håller landskapsregeringen just nu tillsammans med skattemyndigheten på att systematisera de sätten att agera för att kunna säkerställa att vi också kan genomföra skatteåtgärderna och via uppbörden få dem hanterade på ett korrekt sätt. Sannolikt kommer det att i samband med budgetar om skatteåtgärder behöva tas ett beslut något tidigare i framtiden för att vi ska säkerställa att det här fungerar. Det i sin tur kommer att ge bilden av hur kompensationen ska se ut åt kommunerna i något tidigare skede.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det låter bra om det kommer i ett ännu tidigare skede. Vilket vi också i utskottet vill lyfta fram när vi fått de signalerna från det kommunala fältet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Fru talman! I egenskap av medlem i finans- och näringsutskottet vill jag presentera den reservation som ltl Lars Häggblom och jag tillsammans har författat och står bakom.

Fru talman, jag ska inledningsvis säga att mina tankar går osökt till Astrid Lindgren och den saga som hon 1976 presenterade i Expressen om pomperipossa. Ni vet, när hon fick betala 102 % i skatt på det som hon förtjänade. Jag tar det som en åsnebrygga till vår reservation. Landskapsregeringen hade ett avtal med kommunerna om att kommunerna skulle kompenseras fullt ut, i det här fallet rör det sig om 695 000 €. Under resans gång väljer landskapsregeringen ett helt annat förfaringssätt. Vi pratar inte bara om att man tagit bort pengar härifrån, vi pratar också om ett dubbelfel. Därför att landskapsregeringen genom sitt agerande går in och inskränker på kommunernas självbestämmande rätt. Har man en överenskommelse om att det ska kompenseras fullt ut, ska den också hålla. Enligt landskapsregeringens beräkningar innebär skatteåtgärder 2019 ett inkomstbortfall om 695 000 € för kommunerna. Det står i vår reservation och det står också i det lagförslag som landskapsregeringen har lämnat. Av detta fördelas endast 200 000 € direkt till kommunerna och 300 000 € reserveras som IT- stöd. Därför att landskapsregeringen nu i sin visdom tycker att det ska reserveras 300 000 € i IT- stöd. Det hade kunnat vara 400 000 € som reserverats, kanske till och med 500 000 €, det finns inget belägg för det här. Dels är det principiellt felaktigt att kompensationen fördelas som stöd enligt ansökan, och dels är det principiellt felaktigt att landskapsregeringen inte kompenserar kommunerna fullt ut.

Fru talman! Därför vill jag redan här och nu avisera att jag i samband med detaljbehandlingen kommer att föra reservationen till omröstning. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstår inte alls vtm Thörnroos jämförelse med Astrid Lindgren och pomperipossa effekten. Tvärtom skulle Astrid Lindgren få sänkt skatt om hon var här på Åland och fick ta del av de konkurrenskraftpaket och de skatteåtgärder som har vidtagits. Det hade resulterat i sänkt skatt för Astrid Lindgren eller vem som helst som har en inkomst på Åland. Jag förstår inte alls det resonemanget.

Sedan vill jag fråga vtm Thörnroos om det är så att hon och centern har uppfattningen att skattesänkningar inte leder till tillväxt eller till en breddad skattebas? Nu diskuterar vtm Thörnroos bara om inkomstskattebeloppen i sin reservation, men hela skattekakan? Kan inte den öka genom att man sänker skatterna?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Man kan säkert vidga begreppet och föra det resonemang som ltl Petri Carlsson gör. Man kan i princip göra det hur brett som helst. Tittar vi på andemeningen i det här lagförslaget, fördelning av kompensation till kommunerna 2019, har även landskapsregeringen klart och tydligt skrivit att den faktiska kompensationen i pengar är 695 000 €, men att man nu väljer att inte kompensera det fullt ut. Det är den delen jag vänder mig emot. Om man först gör ett avtal och sedan förändrar det under resans gång, egenmäktigt. Det är ungefär som det är i diskussionerna mot Helsingfors. Åland tycker en sak och Helsingfors tycker en annan, det blir alltid som Helsingfors vill.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Läser man lagförslagets huvudsakliga innehåll eller sammanfattningen från betänkandet till finans- och näringsutskottet, så framgår det tydligt att kompensationerna det är frågan om dels är kompensation för statens så kallade konkurrenskraftpaket och dels kompensation för skatteåtgärder som vidtagits i skatteåret 2019. Det är inte alls att vidga begreppen, det handlar om precis vad det är. Det här kan resultera i att kommunerna får mera i skatteintäkter totalt sett eftersom skattebasen vidgas. Kan det inte vara så? Annars har centern och vtm Thörnroos en konstig syn på skattepolitik kontra tillväxt. Den är i alla fall ny för mig, det har jag aldrig hört från centerns sida förut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Varken i lagförslaget, i reservationen eller i mitt anförande för jag ett resonemang om tillväxtpolitik. Jag för inte heller ett utvidgat resonemang om vilken politik centern står för. I det här fallet så för jag ett resonemang utgående ifrån landskapsregeringens lagförslag. Där det klart och tydligt står att sammantaget beräknas ändringarna i statsbeskattningen sänka kommunernas skatteinkomster med totalt 695 000 €. Bästa ltl Petri Carlsson, hur kan då landskapsregeringen få för sig att 200 000 € i kompensation för IT-investeringar på något vis skulle kunna kopplas till detta lagförslag. Det är ett hugskott som landskapsregeringen har tagit, som också direkt inverkar på kommunens självbestämmande och det vänder jag mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ålänningarna ska här med veta att vtm Thörnroos, i och med det här agerandet, reserverar sig mot sitt tidigare egna beteende. Vtm Thörnroos satt i regeringen år 2011, lade förslag och verkställde skatteåtgärder 2012, om vtm Thörnroos var ordförande kommer jag inte ihåg. Då kompenserades inte kommunerna fullt ut för skatteåtgärderna, kommunerna var kritiska till det som centern gjorde. Skatteåret 2016 lade centern i regeringsposition, där vtm Thörnroos medverkade, ett skatteförslag som inte kompenserades till kommunerna inför år 2016. Det är bara att konstatera att vtm Thörnroos har ändrat uppfattningen i de här frågorna helt och hållet, i och med den reservation som har lagts.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Ska vi ägna oss åt en historiebeskrivning så har jag flera exempel som jag kan komma med. Det jag skulle vilja säga som är direkt avgörande nu för det agerandet som vi har från centerns sida är 32 miljoner. Så mycket har inkomsterna ökat till landskapet tack vare avräkningen och skattegottgörelsen sedan år 2015. 32 miljoner, det finns således ett ekonomiskt utrymme att i dialog tillsammans med kommunerna fördela och kompensera på ett annat vis än vad så många gånger tidigare har varit fallet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Då kan man också nämna att efter år 2017 hade kommunerna kassatillgångar på nästan 50 miljoner euro, det måste också läggas in i den här bilden. Vad gäller historiebeskrivningen så var vtm Thörnroos själv inne på historia genom att påstå att landskapsregeringen haft ett avtal med kommunerna att kompensera summan på 695 000 € fullt ut. Det här stämmer helt enkelt inte. Antingen så har vtm Thörnroos inte läst de offentliga protokoll som finns efter samråden mellan kommunerna eller så vilseleder vtm Thörnroos ålänningarna med det som här sägs, vilket jag inte hoppas är fallet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman. Jag uppfattade inte riktigt frågan i finansministerns sista inlägg. Jag förstod att han riktade en våldsam kritik mot mig personligen och också mot partiet. Från centerns sida står vi upp för kommunerna och vi står upp för deras självbestämmande. Helt enkelt för att det är oerhört viktigt att det finns möjlighet för kommunerna att producera den närservice som alla behöver i sin vardag. Vi pratar om dagis, skola och äldreomsorg, det står jag upp för. Jag säger också det jag har sagt tidigare, 32 miljoner euro extra har kommit in under den här tiden. Det finns anledning för landskapsregeringen, och speciellt för liberalerna att inte vara så njugga i sin inställning till kommunerna. Istället för att stjälpa, varför kan inte liberalerna också försöka hjälpa kommunerna när de behöver hjälp?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är en moloken syn på samhället som vtm Thörnroos för fram. Jag hoppas att anekdoten om Astrid Lindgren och pomperipossa bara var ett litet misstag i arbetet. Eftersom det är precis tvärt om. Det är via ett konkurrenskraftpaket som vi ger möjligheter till att skapa den välfärd som vtm Thörnroos just stod och sade att hon står för, skola, vård och omsorg. Förutsättningar för att kunna ha en god välfärd måste skapas någonstans, det gör man mångt och mycket via t.ex. ett konkurrenskraftpaket. Det jag som liberal står för är en marknadsekonomi och i den är det ett naturligt steg att vi först ska skapa välfärden och sedan kan vi fördela den, då är konkurrenskraftpaketet ett sätt. Ska vi då också se hur kommunerna kan hantera den här fördelningen så är det via konkurrenskraftpaketet, arbetsplatser, ökade skatteintäkter och förhoppningsvis flera nya arbetsplatser.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det finns inget större halleluja moment över konkurrenskraftpaketet. Dessutom vill jag säga att det slutar gälla under år 2019, så från år 2020 är det något nytt som Finlands regering ska förhandla fram och vi i stort sätt kopierar det därifrån. Visst skapar det ett visst merutrymme, men inte är det ju det allena som är avgörande för hur Åland går. Vi har jättestora problem framför oss här på Åland. Vi har posten med stort antal hotade arbetsplatser, sjöfarten där det alltid är något som ligger på lur och många andra industriverksamheter där vi har svårigheter. Vi har problem på många olika områden och konkurrenskraftpaketet kanske kan vara positivt på ett sätt, men de som ska jobba mera för lägre lön uppfattar det kanske inte riktigt lika positivt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag håller inte alls med vicetalmannen. Jag tycker att vicetalmannen faktiskt förminskar konkurrenskraftpaketets betydelse. Det är bara att titta på de skattelättnader som uppstår via konkurrenskraftpaketet och de effekter som det redan har uppnått. Det är synd om man väljer att inte fortsätta med för en långsiktighet i ett sådant här paket är av godo.

Det är märkligt att alla åtgärder som förs fram för att öka attraktionskraften, tillväxten och sysselsättningen motas alltid i grind och utmålas som negativ av centern och vtm Thörnroos. Varför är detta så negativt? Kommunerna har aldrig haft ett lägre skatteöre än idag. Vi måste veta att vi jobbar för ålänningarna och inte kommunala strukturer. Vi ska se till att vi kan lägga pengarna där de behövs bäst och det är regionalt (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Centern har alltid jobbat med individen i centrum, och vi tror faktiskt att det kommunala fält som vi har idag är det smartaste och bästa sättet att producera service. Vi tror inte på diktat ovanifrån med tvångssammanslagningar, vi tror att det är kommunerna själva och därmed också individerna och de förtroendevalda som bäst vet hur servicen ska produceras. Det har vi trott på så länge som vi har funnits och den devisen kommer vi att fortsätta efter. Vi tror på frivillighet, delaktighet och vi tror alldeles på riktigt att hela Åland ska leva.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting och åhörare. Det är kanske är så enkelt att man alltid vill äta kakan och ändå ha den kvar. Vi ska minnas vad fördelningen av kompensation till kommunerna mångt och mycket handlar om och vad som ligger till grund för kompensationen, nämligen konkurrenskraftpaketet. Ett paket som uteslutande är tänkt att förbättra konkurrenskraft och därmed injicera tillväxt, arbetsplatser och skatteintäkter.

I en perfekt ekonomisk värld finns det obegränsat med budgetmedel, en bottenlös skattekista att bara fortsätta ösa ur. Det handlar om prioriteringar och det handlar om en tydlig målsättning att skapa en budget i balans. I det arbetet ingår även att våra kommuner har en tillräcklig styrka för att självständigt hantera fluktuationer under vikande konjunkturer. Annars bliva framtiden svår och ekonomiskt tung. Exakt de orden använde jag vid remissen av detta ärende och min ståndpunkt har under utskottsbehandlingen inte förändrats, tvärtom, den har förstärkts.

Jag säger det igen; konkurrenskraftpaketets fördelar skapar fler jobb och högre skatteintäkter vilket gynnar kommunerna, det är där huvudfokuset måste ligga.

Den genomsnittliga åländska kommunalskatten har de senaste åren sjunkit avsevärt. Vad tyder det på? De kommunala skatteintäkterna har ökat, vad tyder det på? Arbetslösheten har en positiv trend neråt, vad tyder det på?

Jag har full förståelse för att en liten kommun har det mycket kärvt i arbetet med att få budgetmedlen att räcka till. Det är en för mig omöjlig ekvation att parallellt med att tillhandahålla en god servicenivå på en hög miniminivå, bibehålla en skälig kommunalskatt och främja näringsutveckling och inflyttning och samtidigt bedriva det i små enheter.

Någonstans kommer gränsen emot där man tvingas ge avkall på något av det som medborgarna har rätt till och förväntar sig. Ska vi blunda för det? Att det enda vettiga är att fortsätta med att släcka bränder, oblygt hantera den omöjliga ekvationen via ökade kommunala stöd på bekostnad av den åländska samhällsutvecklingen i stort?

Själv förespråkar jag hellre en politik som lyfter Åland, där hela Åland kan utvecklas och må bra, istället för att lägga krutet på en ekonomisk doping av små kommunala enheter. Det vinner ingen på, allra minst det aktuella kommunområdet och dess invånare.

Åtgärderna i sig som ligger till grund för de tänkta kompensationerna, skapar goda förutsättningar och incitament till större intäkter via skatteverktyg och dels för att avsevärt minska driftskostnader, t.ex. IT-strukturer som vi snart också ska hantera.

Den kritik som inkommit gällande framförhållningen av kompensationsbeloppens storlek kan säkert mångt och mycket förklaras via den extrema belastning som inte minst finansavdelningen befunnit sig i vid arbetet med självstyrelselagen. Tack, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det här rör egentligen åländska frågor och behörigheter, hur det har slagit här på Åland. Eftersom ltl Holmberg lyfte upp förträffligheten med konkurrenskraftavtalet så vill vi från socialdemokraterna hävda att det här var totalt kontraproduktivt. Det finns många dåliga saker som Sipilä ledda regeringen gjorde på de här fyra åren. Det kanske är det här som toppar listan av kontraproduktiva åtgärder. Eftersom det slog just mot lågavlönande, speciellt kvinnodominerade branscher. Vilket syntes i plånboken på de här grupperna, vars köpkraft såklart minskade. Jag tror inte alls att det här var en samhällssyftande och positiv satsning utan tvärtom.

Ltl John Holmberg, replik

Det är ingen idé att vi går i polemik för det är såpass stor skillnad i våra ideologier att jag inte tror att vi kommer någonstans här i denna sal kring denna fråga. Ltl Wikström har sin åsikt, jag har min åsikt.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag håller helt med och jag respekterar ltl Holmbergs ståndpunkt i den här frågan och vi kan låta det stanna vid det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

För att spinna vidare på den föregående replikväxlingen kan jag säga att liberalerna, som ltl Holmberg representerar, och centern tidigare låg mycket nära varandra när det gällde en sak, regional politik. Omtanken om att hela Åland ska leva och att alla ålänningar ska ha förmånen att blomstra oavsett var på Åland de bor. Med liberalerna i spetsen har politiken den här mandatperioden varit tvärt om, sett till att de glesbefolkade bygderna av Åland får det så dåligt som möjligt. Förhoppningsvis knäcks de så de går med på, av liberalerna dyrkade, kommunsammanslagning. Den politik vi diskuterar här och nu utgående från kompensationsfrågan utmynnar i det. Se till att man inte kompenserar kommunerna det man har rätt till, för då kommer de sannerligen att mjukna så småningom. Det är en förkastlig politik och väljarna kommer i oktober att fälla sitt avgörande.

Ltl John Holmberg, replik

Kan jag få be ltl Jansson att blunda en stund, reflektera och inse att trots att det är ett valår i år så jobbar vi för Ålands bästa. Förhoppningsvis alla här i denna sal, även liberalerna och jag. Jag nämnde tidigare i en replik mot vtm Thörnroos att man jobbar för Åland, inte för kommunala strukturer. Det är en stor skillnad. Jag är jätteivrig på att lägga mera pengar på de åländska regionerna, men inte på kommunala, små strukturer. Jag är övertygad om att ju bättre, starkare och större enheter vi har, desto mer pengar kan vi också satsa på regionerna. Desto bättre regionalpolitik får vi. Det finns ingenting som tyder på att det är kommunens storlek eller litenhet som gör att det blomstrar, tvärtom.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi vet att dagens kommunala struktur är förhatlig, iallafall för delar av nuvarande regeringsblock. Man vill förändra och det respekterar vi naturligtvis. Det är en vision ni har, även om den har havererat på grund av dåligt förberedda lagförslag, men det är en annan sak. Ni kan inte blunda för dagens kommunala struktur, vi är ansvariga för att kommunerna har de ekonomiska resurser som behövs för att dagens ålänningar ska få den välfärd och trygghet man behöver i vardagen. I form av barnomsorg, skola och vård, det är det som landskapsregeringspartierna ser till att inte finns. Som jag redan sade i föregående replikskifte, har kommunerna nu stora underskott från 2018. Det sätter alltså en press på att försämra servicen, därför att regeringspartierna inte tar det ansvar man behöver för att se till att dagens kommunala struktur fungerar. Sedan är det en annan sak att ni har en vision (… taltiden slut).

Ltl John Holmberg, replik

Jag tycker ltl Jansson använder väl hårt ord när ledamoten använder förhatlig kommunstruktur. Det stämmer inte alls, det är precis tvärt om. Det är en omtanke, det är ett intresse och en genuin vilja för att se till att Åland och ålänningarna även i framtiden har en bra välfärd som varenda en är värd. Det blir nästan patetiskt att gång på gång få höra att centern värnar om den enskilda individen, människan i fokus, det är rent och skärt struntprat. Det är de kommunala enheterna som är viktiga för centern, ingenting annat. Sedan må servicenivå, omsorg och skola vara precis hur som helst, det är den kommunala strukturen som är A och O för centern. Det är det som bygger dagens center, det tycker jag är förkastligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen förslaget till landskapslag om vissa kompensationer till kommunerna finansåret 2019 paragraf för paragraf.

Föreläggs 1 §. Godkänt.

Föreläggs 2 §. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Vi föreslår att 2 §, texten i den får följande lydelse: ”Att beloppet för kompensation till kommunerna i 2 § höjs med 495 000 euro till 695 000 euro.”

Ltl Lars Häggblom

Fru talman! Jag stöder vtm Veronica Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att 2 § godkänns i enlighet med reservationen i betänkandet, det vill säga att ingressen till 2 § får följande lydelse: ”För att kompensera kommunerna för den förlust av skatteintäkter som orsakas av skatteåtgärder som vidtogs för skatteåret 2019 betalar landskapsregeringen 695 000 istället för 200 000 euro i lagförslaget i kompensation till kommunerna finansåret 2019. Beloppet fördelas mellan kommunerna enligt följande”.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning verkställs.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag önskar en öppen omröstning i den här delikata frågan.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag stöder vtm Veronica Thörnroos förslag.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd, understödd och öppen omröstning kommer därför att verkställas.

Jag ber ledamöterna Annette Holmberg-Jansson och Stephan Toivonen att assistera vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 15 ja-röster, 11 nej-röster och 4 var frånvarande.

Lagtinget har alltså godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Föreläggs 3 §. Godkänt.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Här föreslår landskapsregeringen en utvidgning av möjligheten för kommunen att beviljas samarbetsstöd för samordningsprojekt inom IT området. Liksom hittills ska man kunna beviljas för samarbetsprojekt som drivs tillsammans av flera kommuner, men nu är det också möjligt att beviljas stöd om man på egen hand inleder ett projekt på IT området. Om den åtgärden ökar möjligheten till IT samordning inom den offentliga sektorn. Dessutom blir det möjligt för en kommun som ansluter sig till ett pågående projekt inom IT området att beviljas stöd. Om den anslutningen ökar graden av IT samordningen inom den offentliga sektorn. Vi har erfarit att den kommunala sektorn är positivt inställd till att landskapsregeringen ökar stöden och möjligheten till samordning av de kommunala IT satsningarna. Även om en kommun inte varit särskilt positiv till att man endast beviljar en kommun det här stödet. Argumentationen kring det har framförallt varit att en kommun som redan hunnit långt med sina IT investeringar och satsningar, inte skulle kunna ta del av de här stöden. Medan andra som ligger långt efter får ta del av stöden, ska man då straffas om man redan är färdig med sina investeringar? Jag har relativt god insyn i den aktuella kommunen och kan konstatera att jag ser att den här kommunen också har möjlighet att satsa ännu mera på IT, också under den här närmaste tiden. Det finns nog ingen kommun på Åland som är färdig med sina IT satsningar. Vi har en förhoppning att det här kommer stimulera till en utökad digitalisering av det åländska samhället, till gagn till alla ålänningar förstås. Det tror jag faktiskt att det här kommer att hjälpa till med. Missnöjet som har funnits är det som vi berörde redan i förra ärendet, det vill säga allokering av medel, att det kopplas till kompensationen till kommunerna. Det är väl det som det funnits missnöje kring, men den debatten har vi i princip haft i förra ärendet redan. Vi föreslår helt enkelt att det här lagförslaget antas i oförändrad lydelse.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Från centerns sida är vi också positiva till att det ges utökade möjligheter för ett samarbete på frivillig väg. I det här lagförslaget möjliggör man för kommuner att samarbeta på frivillig väg. De remissvar som kommit visar också att det bara finns en kommun som inte tycker att det här var en god idé. Den samstämmighet som däremot finns från kommunala sidan är ett uttalat missnöje över att man allokerar pengar till IT satsningar, som egentligen skulle ha varit en kompensation till kommunerna för bl.a. konkurrenskraftavtalet. Det vill jag vara tydlig med.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag uttrycker min glädje att vi är överens om att det här är ett bra förslag och att vi verkar vara eniga i det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag vill börja med att uttrycka en viss besvikelse över att finans- och näringsutskottet inte alls berör den problematik vi lyfte upp under remissdebatten. Nämligen att det här samarbetsstödet ska prioritera ÅDA projekt och att pengar öronmärks till projekt som drivs genom ÅDA. Problematisera det här ur ett statsstödsperspektiv och ur ett konkurrens perspektiv. Vi vill inte skapa en situation där vi har en lagstiftning som inte är förenlig med EU: s stadsstödslagstiftning eller med upphandlingslagstiftningen i övrigt. Där vi i lagen, eller i alla fall i detaljmotiveringarna som det står nu, säger att projekt som drivs genom ÅDA uppfyller vissa kriterier. Däremot vet vi inte om andra projekt som kommunerna initierar, kanske utanför ÅDA, har rätten till stöd enligt den här lagstiftningen. Det här borde vara ett problem som vi borde ta på allvar i lagtinget. Lagstiftningen måste utformas så att den tar hänsyn till den fria konkurrensen. Att vi understryker att alla samarbetsstöd ska stödas på objektiva grunder och att alla bolag och aktörer behandlas lika. Därför vill jag att lagtinget förtydligar det här i ett tillägg till finans- och näringsutskottets betänkande som går förbi den här frågan med tystnad. Enligt följande skulle vi fatta beslut om ett tillägg till landskapsregeringens detaljmotivering i 24 § som reglerar samarbetsstöd. Där lagtinget skulle gå in för följande text: ”Med hänsyn till den fria konkurrensen understryker lagtinget vikten av att samarbetsstöd beviljas på objektiva grunder. Kommunernas rätt till stöd ska prövas med hänsyn till EU:s statsstödsregler, samt gällande upphandlingslagstiftning. Så att alla bolag och aktörer, såväl offentligt som privat styrda, ges samma förutsättningar att delta i stödberättigade samarbetsprojekt.”

Det tycker jag borde vara en självklarhet i ett sådant här sammanhang. Det är klart att goda projekt kan drivas genom ÅDA, men vi ska inte förfördela andra goda projekt som kommunerna kan ta initiativ till. Såsom man föreslår från regeringens sida. Det är problematiskt dels ur ett laglighetsperspektiv, men också ur ett politiskt perspektiv. Att vi ska gynna ett enskilt bolag, som dessutom ägs av landskapsregeringen själv. Det rimmar i alla fall illa med principen om den fria konkurrensen och allas lika möjligheter att delta i utvecklingen, också av det digitala Åland. Jag hoppas att vi kan enas om det här i lagtinget och kan göra ett sådant tillägg. Vi får se om det här förslaget är skickat och kommer delas ut till ledamöterna. Får vi det gjort före tiden går ut så är det bra, men annars får jag bordlägga förslaget så att alla hinner bekanta sig med förslaget. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det står inte så i 24 § idag, utan det är en skrivning i detaljmotiveringarna till lagen att man gärna prioriterar projekt som genomförs av ÅDA Ab. Det är faktiskt landskapsregeringens och kommunernas eget offentliga IT bolag och även landskapsregeringen och kommunernas förlängda upphandlingsarm. Genom Åda säkerställer vi att det läggs ut på fri konkurrens och upphandling på marknaden. Det verkar som att ltl Axel Jonsson gärna utelämnar den detaljen. Det som ÅDA har sysslat med när de gäller de här sakerna är att man har lagt ut det på upphandling, och det har resulterat i att majoriteten av de upphandlingar som lagts ut har vunnits av åländska företag. I fri konkurrens, det är väl positivt det?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har också ett flagrant exempel på ett löneadministration system som har utestängt åländska aktörer från att delta i upphandlingen, där man verkar i precis motsatt riktning. Därför menar jag att vi måste ge de åländska kommunerna friheten att välja. Ska man utveckla sin digitala miljö inom ramen för ÅDA, eller vill man kanske initiera mindre projekt utanför ÅDA. Vi ifrån lagtingets sida, i den här lagstiftningen, ska inte gå in och säga att vi prioriterar det ena eller det andra. Kommunerna själva måste få välja hur man lägger upp det. Det är klart att också det jobb som ÅDA utför är ett sådant jobb som kan vara föremål för en privat aktör, det är trots allt många människor som jobbar på ÅDA och utför ett arbete varje dag. Det arbetet kan också skötas av privata aktörer, det borde väl ligga i en borgerligt sinnad politikers intresse att också öppna den verksamheten för konkurrens. Tänker jag fel ltl Carlsson?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Som jag nämnde i förra replikväxlingen. En majoritet av de upphandlingar som lagts ut, har hamnat hos åländska företag. I fri konkurrens, vilket är positivt. Sedan kommer det alltid finnas exempel där, nu pratar jag rent generellt för jag vill inte gå in och kommentera enskilda fall. Rent generellt kan man konstatera, när det gäller all upphandling, att det alltid finns en förlorande part och en vinnande part om det är flera som har lämnat in anbud. Då brukar en förlorande part vara missnöjd, och det kan hända att man också beklagar sig. Vi ska komma ihåg att när det gäller upphandling, och i synnerhet IT upphandling, är det beställaren som ställer krav på systemet som ibland gör att vissa utesluts ur en upphandlingsrunda. Man ska inte alltid anklaga ÅDA Ab, utan fundera på hur beställaren har utformat sina krav. Det måste man också ställa i relation när man diskuterar vilka som utesluts och inte vid upphandling.

Ltl Axel Jonsson, replik

Sannerligen. I det fallet kan väl landskapsregeringen som ltl Carlsson försvarar kanske se om sitt eget bo och fundera på om hur man kan agera i fortsättningen för att öka på den möjligheten och rätta till de fel som har begåtts hittills. Till den delen håller jag helt och hållet med. Likväl kan man inte bara säga att projekt som drivs genom ÅDA säkrar den fria konkurrensen. Det måste också vara möjligt för kommuner att driva sina utvecklingsprojekt på annat håll. Mariehamns stad har gått ur löneadministrationssystemet om jag förstår det rätt, för det fungerar inte. Det går inte att driva det genom ÅDA. Enligt den här lagen så betyder det att Mariehamns stad i fortsättningen, om man vill utveckla ett sådant projekt, inte har lika rätt till samarbetsstöd genom lagtingets och landskapsregeringens budget. Det är det jag vill komma åt, att det ska vara fritt för kommunerna att välja hur man driver sina IT projekt för att kunna få samarbetsstöd enligt den här lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Om jag minns rätt, förde vi ett resonemang kring frågeställningarna som ltl Axel Jonsson lyfter upp i finans- och näringsutskottet. Jag uppfattade inte problembilden så som ledamoten beskriver den nu, den presenterades inte så för oss. Kommunerna som hade efterhörts, det hade kommit in 12 remissvar, det var ingen som påpekade att man uppfattade något problem i det som ltl Axel Jonsson för fram. Är det så att det förtydligande som Ålands Framtid nu vill lägga fram, har jag inga bekymmer med att stöda det. Det finns ingen anledning för oss i finans- och näringsutskottet, eller någon annan, att inskränka den fria marknaden. Snarare ska vi hjälpa till att bredda den, och gärna så att åländska företag har möjligheter att komma med i upphandlingarna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Givetvis finns det ett kommunalt intresse också i det här sammanhanget. Att man har stor frihet att välja hur man driver sina utvecklingsprojekt, men ändå har lika möjlighet till stöd. Lagstiftningen, eller lagens bokstav, är inte problemet i det här fallet. Det är i detaljmotiveringen där man skriver att ÅDA projekt ges prioritet. Också att projekt som drivs genom ÅDA, ett visst utpekat bolag, per automatik uppfyller vissa kriterier i lagen. Medan andra projekt E contrario inte gör det. Det är det som är problematiken och därför tycker jag att det behövs ett förtydligande beträffande detaljmotiveringarna. Så att vi helt säkert har en lag som lika behandlar våra olika aktörer. Framförallt ligger det i intresset hos de aktörer vi har på marknaden. Att de inte ska stå inför en situation där endast projekt som drivs genom ÅDA är stödberättigade och kommunerna därför väljer att driva sina projekt genom ÅDA, även sådana projekt som inte behövs.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag förstår ledamotens resonemang men jag tycker inte riktigt att det återföljs i detaljmotiveringen. I detaljmotiveringen står det att den baserar sig på de budgeter som är antagna sedan år 2014. Jag ser inte den problembilden som ledamoten beskriver fullt ut, men om så är fallet är jag självklart beredd att revidera ståndpunkten från finans- och näringsutskottet. Om den problembild som beskrivs, också existerar och kan verifieras på annat sätt än bara via ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kanske är lite invecklat det här, men jag ska försöka illustrera det med ett exempel. Vi har två kommuner som vill utveckla ett IT-projekt. Vi har möjligheten att göra det inom ÅDA. Aha, då får vi per automatik rätt till stöd från landskapsregeringen. Men vi har också möjlighet att ta ett privat bolag och utveckla det här i mindre skala, utan att dra det genom ÅDA, nej då kanske vi inte har rätt till stöd, om man läser detaljmotiveringen till 24 §. Det är där jag menar att man snedvrider konkurrensen från landskapsregeringens sida, genom att prioritera stöd till de projekt som drivs genom ÅDA, medan andra projekt inte per automatik har rätt till stöd. Därför menar jag att vi från lagtingets sida måste förtydliga att vi inte kan ha det så. Det måste vara lika förutsättningar att beviljas stöd, oavsett om det är ett offentligt eller ett privat bolag som sköter det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Jag förstår inte riktigt ltl Jonssons andemening här. Som jag ser det heter det stora hotet mot IT utveckling bristande samordning. Det är när vi inte samordnar IT som vi hamnar i bakhasorna på våra närregioner. Det är precis där vi är idag, det offentliga Åland är långt bakom där vi egentligen borde vara. Vi har börjat ta små steg framåt och uppåt, men vi är långt bakom. Det handlar mångt och mycket om att vi inte har kunnat samordna vår IT utveckling på något sätt inom det offentliga. Näringslivet har däremot varit bättre på det. Ltl Jonsson målar upp en hotbild, ungefär som en styrning mot ÅDA skulle omöjliggöra för det privata, det är precis tvärt om. Vi fick i höranden i utskottet veta hur mycket ÅDA köper tjänster av de privata på Åland. Att gå via ÅDA är en garanti att pengarna stannar på Åland, kan man säga. Jag kan inte ge ett exempel på att (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi kan ju ta det stora löneadministration system som man fortfarande inte har levererat till landskapsregeringen efter flera års förseningar. Mariehamns stad har dragit sig ur för att det inte fungerar. Man får inte tänka som ltl Holmberg, om vi bara samordnar så blir allting bättre, det finns ingen automatik i det. Det kan bli lika dåligt för alla, såväl som det kan bli lika bra för alla om man tvingar kommunerna till att använda samma system. Det har man tack och lov inte gjort i det här fallet. Mariehamns stad har sett att det inte fungerar och dragit sig ur projektet. Den friheten måste kommunerna ha, om man ser att den ena vägen inte går. Jag vill inte vara med och inskränka det, i och med det här lagförslaget. Det är märkligt att ltl Holmberg som liberal, inte värnar om den fria konkurrensen i det här sammanhanget, utan vill ge större möjligheter till projekt som drivs genom ÅDA Ab.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson, det är precis tvärtom. Det är ett måste att vi samordnar det offentliga Åland. Det är då vi kan spara pengar, uppnå effektivitet, det är då varenda ålänning, oberoende vilken by, stadsdel eller varsomhelst på Åland man befinner sig, kan räkna med att man får den IT service man behöver ha inom det kommunala. Myndigheterna och kommunerna ska använda samma nivåer, det är då vi samordnar på riktigt, drar nytta av varandra och ett plus ett blir tre. Det är då vi sparar skattepengar och kan hålla ner skatteöret, som jag tror ledamoten innerst inne vill. Det är borgerlig politik på riktigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Återigen kan vi ta det exemplet med löneadministrationssystemet, där landskapsregeringen nu bryter mot lagen för att man inte har systemet på plats. Medan andra aktörer valt att åtminstone uppfylla lagens krav, och se till att man kan göra det på ett ändamålsenligt sätt. Nog måste ändå kvalitén i det vi upphandlar och det vi går inför i utvecklingsväg, vara överordnat att det ska vara lika för alla. Det andra liknar någon slags socialism där bara det är samma för alla så är det bra, oavsett om det är dåligt eller bra, är det åtminstone lika för alla. Det är märkligt att sådan argumentation kommer ifrån liberalt håll. Liberalerna som i en insändare, jag tror det var år 2014, skrev ganska allvarliga ord om att landskapsregeringen riskerar att socialisera det offentliga Åland när man gick in för ÅDA. Nu står man igen och försvarar det här projektet med samma argument som man då var så pass kritisk till. Det är en märklig politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Genom åren har jag uppfattat Ålands Framtid som ett seriöst parti, men jag står i beredskap att ompröva den hållningen. Här föreslår partiets ordförande att vi utifrån ett upphandlingsfall, som nämnts fyra eller fem gånger, ska lagstifta om att vi ska genomföra på något annat sätt. Alltså ett fall där vi har ytlig information om det som har refererats i medierna, lagstiftar vi med det som grund. Det är inte seriöst på en fläck, om vi säger det på klar svenska. Vad gäller upphandlingar och Åländska företags möjligheter att medverka, tror jag betydligt mer på de åländska företagen än vad ltl Jonsson gör. Om ÅDA kan samordna stora upphandlingar för hela den offentliga sektorn, utgår jag ifrån att de åländska företagen kan och ska vara med att kunna erbjuda sina tjänster till dem. Inte bara ta smulorna av en splittrad upphandling där små enheter (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ingalunda så att jag föreslår att vi ska lagstifta på basis av ett enda fall. Om minister Perämaa lyssnade på vad jag sade, vill jag ha en lag som likabehandlar alla aktörer. Där man inte öronmärker stöd till projekt som drivs genom ett enda offentligt ägt bolag. Det är en likabehandling jag vill ha, inte att vi ska försöka anpassa den här lagstiftningen efter några enskilda svar. Jag kan inte förstå hur liberalerna är emot det här. Man vill styra de här medlen till ett enda offentligt ägt bolag, samtidigt som vi ser att vi har den här typen av problem just med de stora projekten som utesluter åländska aktörer, trots att man i ÅDAs instruktioner har klara direktiv om att man inte ska driva en sådan politik. Jag har också en tro på de åländska företagen, men då måste man också utforma upphandlingar så att de har rejäla möjligheter att vara med och delta i de här projekten.

Minister Mats Perämaa, replik

Ålands Framtid, via sin ordförande, säger här att vi inte ska samordna IT upphandlingsprojekten så att de blir allt för stora, för då kan inte de åländska företagen vara med och bjuda på dem. Det är det som är resultatet av hela argumentationen och resultatet av det ena exemplet som nämndes fyra eller fem gånger. Jag ser tvärtom på det här. Om vi i det offentliga kan upphandla stora IT projekt så kan det stärka våra åländska företag att kunna vara med och bjuda på dem och kanske så småningom växa sig så starka att de går utanför de åländska gränserna och bjuder på IT projekt utanför Åland, och kunna skapa exportintäkter på Åland den vägen. Lite mera tro på de åländska företagen, vi liberaler tror på dem.

Ltl Axel Jonsson, replik

Då kanske vi ska börja med att likabehandla alla åländska bolag och företag. Genom att se till att vi inte utpekar särskilda bolag i motiveringar till vår egen lagstiftning. Det är väldigt ovanligt att vi gör det i normala fall, att vi säger att vi betalar stöd om det går till ett visst bolag. Det är den problematiken jag har lyft, och inte bara ur mitt personliga politiska perspektiv utan också ur EU:s statsstödsperspektiv. Det tycker jag borde orsaka lite huvudbry hos en finansminister i alla fall. Man ser till att lagstiftningen överensstämmer med den övriga lagstiftningen som ställer ganska hårda krav på just likabehandling i det här fallet, och alldeles särskilt för en liberal finansminister.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Det förs fram fullständiga osakligheter i den här debatten. Det som framförs av ltl Axel Jonsson stämmer överhuvudtaget inte, när det kommer till hur det här hanteras framöver och vad det får för effekter. Syftet med det som ltl Axel Jonsson för fram och argumenterar för, varför man skulle gå in och ändra på det sättet som ledamot föreslår, skulle vara att man skulle komma till rätta med de problem som han lyfter. Det vill säga att ett visst system skulle ha upphandlats lokalt istället för externt, det kan man direkt konstatera att är helt felaktigt. Det förslaget som ltl Jonsson föreslår åtgärdar inte sådana problem, det måste vi vara på det klara med. Det tror jag inte att alla har uppfattat. Det betyder att om två kommuner teoretiskt sett väljer att gå in i ett samarbetsprojekt, precis som de kan göra med den här lagstiftningen, upphandla det via en privat aktör, inte utesluter den situation som kan uppstå. Att man väljer en aktör som är utanför Åland, det kan definitivt uppstå då också. Det föreslaget säkerställer inte att pengarna hamnar lokalt på Åland, genom att föreslå den förändring som ltl Jonsson gör.

Sedan ska vi komma ihåg att det inte står så tydligt i lagtexten eller i motiveringarna. I motiveringarna till paragrafen står att genom att driva projekt via ÅDA Ab - det gemensamt ägda bolaget mellan landskapsregeringen och kommunerna - så garanteras att den offentliga sektorns IT samordning finns där eftersom det bolaget är ägt av landskapsregeringen och alla kommuner. I princip är nästan alla kommuner och landskapsregeringen kunder till det bolaget. Det garanterar också att det är en samordning som sker på IT sektorn inom det kommunala. Det är ju ganska naturligt. Varför skulle inte landskapsregeringen förorda att man använder sig av sitt eget bolag som man själv äger, är kund och som är till för att samordna IT på Åland? Det är väl inget konstigt i det egentligen? Det är ganska naturligt att man gör det. Det är det man skriver att blir effekten av förslaget, det är där ltl Jonsson hänger upp sig på, det som står under förslagets effekter. Det är ganska naturligt att det blir så.

Det garanterar också att vi får en upphandling som utsätts för fri konkurrens, som jag beskrev tidigare. Det har resulterat i att med hjälp av lokalt bolag som har lokal kännedom, ÅDA Ab så har det också resulterat i att lokala aktörer finns med i stor utsträckning. En majoritet av dem har under fri konkurrens lyckats få de upphandlingar.

 ÅDA kommer att upphandla i princip allting som läggs igenom det här. Så det är ingen garanti, som ltl Jonsson säger, för att det blir mera upphandlat via annat sätt. Det tror jag inte alls utan det kommer att skötas via det här på ett bra sätt. Så jag ser inga problem att godkänna det här. Man kan få de här stöden även om man inte använder sig av ÅDA, det möjliggör lagen. Men det är klart att gör man det via ÅDA så är det en garanti för att det samordnas och det är väl naturligt att man använder sig av sitt eget bolag.

När det kommer till de EU-regler som har funnits tvivel kring, så har man i samband med bolagets bildande utrett den frågan. Man har konstaterat att man har möjlighet att, på ett helt annat sätt via sitt eget bolag, hantera sådana här frågor. Så det borde inte uppstå några juridiska bekymmer till den delen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag håller helt med ltl Petri Carlsson, och har aldrig påstått något annat. Att det här förslaget som jag nu har lagt skulle lösa problematiken med att åländska aktörer ges möjlighet att delta i ÅDA upphandlingar. Det var ltl Carlsson själv som lyfte fram det som ett argument för att det nuvarande förslaget är bra.

Jag ville problematisera att det minsann också finns nackdelar med att driva projekt i stor omfattning, där vi har exempel på att det fungerar dåligt och kommunerna tvingas dra sig ur de här projekten. Det var bara den invändningen.

 Jag reagerar starkt på när ltl Carlsson frågar sig varför vi inte ska utnyttja det offentliga bolag vi har. Det är ju socialism, att tänka att vi enbart ska gå via det bolag som landskapsregeringen själv är majoritetsägare till och att kommunerna inte ska ges möjlighet till att utveckla projekt på annat håll. Eller i alla fall inte lika goda möjligheter, enligt den här lagen, att driva projekt på annat håll. Det är ju ren och skär socialism.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Vi får återgå till det stenografiska protokollet. Åtminstone har jag den uppfattningen att ltl Axel Jonsson försökte ge sken av att ett specifikt projekt som har upphandlats har uteslutit lokala aktörer, och sedan i samma veva föreslår en förändring och påstår att problematiken finns i det här lagförslaget som ligger framför oss. Det uppfattade åtminstone jag, om nu inte så är fallet så må så vara men för min del vill jag klargöra att det här lagförslaget eller ltl Jonssons förslag har ingen som helst betydelse när det gäller den biten, att det skulle bli mer eller mindre lokala aktörer som får de här upphandlingarna.

Sedan vad gäller socialism och den egna förlängda IT-avdelningen och upphandlingsarmen, det kan jag inte förstå eftersom att det kommer ut på fri konkurrens genom upphandlingar via ÅDA, det är väl bra det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad landskapsregeringen själv gör må väl vara din sak, men i det här lagförslaget så styr man finansieringen också av kommunala projekt och säger att ni får stöd om ni kommer att använda vårt bolag. Den signalen, om inte det är socialism, så vet inte jag vad. Man sänder signalen till kommunerna, att okej, om ni går ut till den privata marknaden så kanske ni inte får några pengar, men kommer ni till oss så har ni samarbetsstödet per definition beviljat mer eller mindre, enligt formuleringen i detaljmotiveringen. Jag har väldigt svårt att se hur man kan försvara det här som en borgerlig politiker i Ålands lagting, det måste jag verkligen säga.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är inte alls så som landskapsregeringen säger. Landskapsregeringen säger; varsågod och använd ert eget bolag till att upphandla på fri konkurrens på marknaden. Gör det, för det är det bolaget vi äger tillsammans. Det är väl klokt det. Så kommer det ut på den fria marknaden med fri konkurrens. Det är väl bra det, att man använder sin egen upphandlingsarm och också kommunerna, som är med som ägare allihop i ÅDA Ab. Det är väl bra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Jag vill bara ta några punkter eftersom jag vet att ltl Carlsson är väl insatt i IT av olika orsaker, inte bara som utskottets ordförande utan det finns ju en bred kunskap hos ltl Carlsson.

Jag tycker att grundsyftet med ÅDA var väl att just få en samordning av IT. Om jag, som är en novis inom IT, förstår att om vi är flera som samverkar kring något så blir det bättre och billigare före var och en. Vi får en slutprodukt som är starkare för den som sedan ska nyttja det. Det är väl ändå syftet med ÅDA.

Sedan att det också strömmar pengar från ÅDA ut till det privata, som vi också hörde i utskottshörandet, är väl väldigt positivt.

Håller ltl Carlsson med om att vi båda är ganska högerinriktade politiker ideologiskt, men att kalla det här för socialism, att tycka att en samordning av IT via ett offentligt ägt bolag ÅDA, som i sin tur har underleverantörer som är privata, är väl långt ifrån (… taltiden slut).

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Mycket var retoriska frågor förstås. Men jag håller med ltl John Holmberg till många delar.  

Det beskrivs på ett bra sätt, att driva samordningsprojekten via ÅDA garanterar en form av samordning inom det offentliga. Om två kommuner fritt väljer att köra ett samordningsprojekt vid sidan av på något annat sätt än via ÅDA Ab, så har man absolut möjlighet att göra det med den här lagen och till och med få stöd för det. Det är möjligt med den här lagen.

Men om man väljer ÅDA så betyder det också att det uppstår möjligheter och kanske en kompetens och kunskap som bara finns inom ÅDA därför att det är där man är ägare, det är där samtliga kommuner och landskapsregeringen är kunder. Man kan föreslå till de två kommuner som kommer att kanske den här tredje kommunen också kunde vara med för de är intresserade.

Ltl John Holmberg, replik

Det handlar väl syvendes och sist om aktsamhet om skattemedel. Oberoende om det är en liten kommun eller en större kommun eller en underliggande myndighet som ska lägga X antal euro på en IT-investering så handlar det om skattemedel. Vi måste vara varsamma med skattemedel. Då är det väl ändå bättre att vi har en samordning över hela Åland, som kan se hela Åland, och inte bara just den lilla regionen eller den lilla underliggande myndigheten. Det är det som har varit vårt problem och som också kanske gjort att vi har den IT-skuld som vi har idag. Vi har haft en väldigt minimal samordning som vi nu bättrar på med ganska stora steg ändå.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det var en bra poäng ltl Holmberg gjorde. Samordning för hela Åland finns det ingen garanti för om två väljer att gå vid sidan av. Men väljer man att gå via ÅDA Ab så finns ännu mer chanser att få till samordningen för hela Åland, eftersom de samordnar kunderna till att beställa från den fria marknaden. Det är det man måste komma ihåg när man funderar kring det här och försöker lägga på någon form av ideologisk aspekt som jag inte tycker att fungerar fullt ut varken av ltl Axel Jonsson eller kanske av ltl Holmberg. Det är ett klokt sätt att få flera kunder samordnade tillsammans på det offentliga Åland gentemot marknaden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Carlsson för förtydligandet. Vad är ÅDAs uppgift? Det är att samordna IT-behovet för de åländska kommunerna. De mindre kommunerna har inte kunskaperna att börja upphandla det här. Det är upphandlingsmetoden man tittar på. Därigenom blir det inte heller så att man säger att man socialiserar just upphandlingen på det sättet. Man ska ha ett gemensamt IT system. Sedan vad det kallas ideologiskt så behöver inte ltl Carlsson ta illa upp för socialisering, för det är en mycket positiv sak. Det kan han ta som en komplimang.

När man ser på det här så är det ingen socialisering just här. Men det finns många saker som jag kan leda in ltl Carlsson på så kan vi gå tillsammans.

Jag vill tacka för det här förtydligandet. Det är hela Ålands ÅDA och kommunernas ÅDA för att spara skattepengar som det sades i tidigare replik. Det är det vi gör. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det finns ingen baktanke med det här förslaget att man skulle socialisera något, det kan jag hålla med ltl Göte Winé om. Det är det definitivt inte.

Bra det där med samordning, det är viktigt att komma ihåg vad syftet var när man bildade ÅDA. Där finns det förstås olika förväntningar på vad ÅDA ska kunna prestera och leverera. Men syftet var ju just att samordna både driften inom IT och få samordningsvinster och samtidigt få en effektivare och bättre utveckling på IT-området och samordningen på Åland som helhet. Det har varit hela syftet med varför man bildade bolaget tillsammans, kommunerna tillsammans med landskapsregeringen Ibland förs det fram här i debatten att ÅDA bara är landskapsregeringens projekt, men så är det ju inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Med beaktande av den diskussion som har förts i salen och att det också nu kommit till min kännedom att utskottets ordförande, också styrelseledamot i ÅDA, som ganska mycket berörs av det här så föreslår jag att ärendet bordläggs till nästa plenum.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder vtm Veronica Thörnroos förslag om bordläggning till nästa plenum.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit bordläggning, varför också bordläggning kommer att ske. De som är kvar på talarlistan bereds möjlighet att hålla anförande.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Nu kom ett anförande med syftet att bordläggningen beror på att det har kommit till kännedom att utskottets ordförande är ledamot i ÅDA Ab. Men det har överhuvudtaget inte varit någon okänd sak att jag är styrelseledamot i ÅDA Ab och sitter på Mariehamns stads mandat där, inte landskapsregeringens mandat. Oavsett vilket mandat jag sitter på så har frågan om jäv utretts av lagtinget och konstaterats att jag inte är jävig i den frågan. Då skulle många andra vara jäviga i många andra sammanhang. Jag ville bara berätta att den frågan har utretts och konstaterats och det är definitivt ingen okänd sak. Det verkar vara något som man nu kastar ur sig bara rakt av i debatten för att på något sätt förringa det här lagförslaget, eller på annat sätt påstå att det skulle finnas någon dold agenda som inte finns från min sida överhuvudtaget kan jag konstatera.

Dessutom kan jag meddela att jag har informerat både ÅDAs styrelse igår och även mina representanter i Mariehamns stad att jag inte står i förfogande till omval i styrelsen till ÅDA Ab. Det är en helt annan sak som inte har något med det här att göra, men jag vill ändå säga att det har jag också gjort.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack ltl Carlsson. Jag fick just höra att det borde vara bekant för alla, och det kanske borde vara det. Men själv fick jag reda på det för några minuter sedan här utanför. Informationen har kanske inte gått hem hos alla men, så är det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag kan bara konstatera att jag inte vet om ltl Stephan Toivonen var närvarande vid det tillfället, det är inte säkert att han var det. Så kan det vara, ledamoten är inte alltid närvarande på utskottsmötena.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till nästa plenum.

Första behandling

3        En höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 24/2018-2019

Anslutningsmotion AM 2/2018-2019

Enda behandling

4        Förslag till första tilläggsbudget för år 2019

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2018-2019

Budgetmotioner BM 68-70/2018-2019

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av förslagen i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Förslaget till första tilläggsbudget för år 2019 innehåller pengar för en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg, flygfotografering av stormskador i skogarna, utvärdering av AMS verksamhet, omdisponering av anslagen för sjöfartsutbildningen och ett investeringsanslag för en tandvårdsbil.

När det kommer till barnbidragets ensamförsörjartillägg, så har vi i utskottet erfarit att en höjning av det inte påverkar nivåerna på övriga bidrag. Vi i konstaterar också att årskostnaden för förslaget i budgetmotion nr 68/2018-2019 skulle bli cirka 510 000 euro, vilket ska jämföras med årskostnaden för tilläggsbudgetens förslag som uppgår till cirka 100 000 euro. Den föreslås förkastad av utskottets majoritet.

Ensamförsörjarhushållen är en ekonomiskt utsatt grupp, men det finns också anledning att påpeka att alla ensamförsörjare med barn inte är ekonomiskt utsatta. Därför vill utskottet också framhålla att det är viktigt att åtgärder riktas direkt till de grupper som är i behov av stöd och att det finns flera typer av stöd och åtgärder tillgängliga för respektive grupp. På det sättet når man effektivare fram med tillräckligt stöd till rätt mottagare.

När det kommer till flygfotograferingen av verkningarna efter stormen Alfrida så lyftes frågan om det inte borde sökas EU-stöd här i remissdebatten tidigare. Utskottet har fått information om att de stöd som finns att söka på EU-nivå för skador i samband med naturkatastrofer inte är tillämpliga på stormen Alfridas verkningar på Åland. Skadorna på Åland når inte upp till de nivåer som krävs för att berättiga till ersättning. Enligt uppgift krävs det att skadorna ska uppgå till minst 1,5 % av värdet på BNP och då skulle en eventuell ersättning uppgå till 2,5 % av skadornas värde.

Fru talman! Tandläkarbilen har kanske varit den mest diskuterade frågan i utskottet. Här har vi fått reda på att den planerade anskaffningen av en mobil tandläkarstation fortfarande är på ett inledande stadium. Vi önskar därför att en förstudie genomförs eftersom tandläkarbilen också behöver användas på fasta Åland för att kunna utnyttja anskaffningen på effektivast möjliga sätt. Det kan ju visa sig att förstudien resulterar i den ursprungliga övergripande kostnadsuppskattningen och genom att ha kvar anslaget ger man ju en fingervisning om vilken ekonomisk nivå man bör sikta in sig på. Ett annat sätt är att göra som oppositionen i utskottet ville, nämligen att man tar bort anslaget nu och genomför en mer ordentlig förstudie och sedan återkommer med anslaget i ordinarie budget. Vi i majoriteten valde att gå på landskapsregeringens linje och gör i enlighet med det jag nämnde först. Dessutom tycker vi att man kunde överväga användandet av olika finansieringsformer när man ändå gör en förstudie. Om det visar sig att det resulterar i något annat än användandet av ett investeringsanslag, vilket jag inte tror, så använder man helt enkelt inte anslaget.

Fru talman! Avslutningsvis så föreslår utskottet när det gäller lagförslaget om barnbidragets ensamförsörjartillägg att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse samt att lagtinget förkastar anslutningsmotionen. När det gäller första tilläggsbudgeten att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till första tillägget till budgeten för år 2019 i oförändrad lydelse, att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr. 68-70 samt att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2019 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. I övrigt så framgår det en hel del i betänkandena och jag kan försöka svara på frågor om det finns några. Tack!

Ltl Harry Jansson, replik

Menar verkligen utskottsmajoriteten, företrädd av ordförande Carlsson, att vi ska uppta medel i vår verksamhet på basen av detta undermåliga underlag? Vill verkligen utskottsordföranden ta ansvar för den här typen av politik? Att det här är något som skulle svara mot de finansierings regler som vi har för vår verksamhet. Är det här något lag- och kulturutskottet måste titta på, att det överhuvudtaget faller inom ramen för vår verksamhet?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det finns ett arbete gjort hos landskapsregeringen, där man har gjort en uppskattning över vad kostnaden för ett investeringsanslag skulle kunna tänkas bli. Det ligger till grund för förslaget till anslag. Sedan har utskottet fått reda på att man kunde använda bilen på fasta Åland mer för att kunna nyttja det här på ett effektivt sätt. Det hoppas vi att en förstudie ska kunna visa och förhoppningsvis kommer man klara sig inom det anslaget, men det är inte säkert. Genom att behålla anslaget ger vi en fingervisning om vad den ekonomiska nivån kunde vara. Man kunde välja båda sättet, i det här fallet har vi valt det här sättet och det tycker jag ändå är rimligt att göra. Jag kan förstå att man har en annan uppfattning, men nu har vi valt det här sättet.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi har tyvärr fått vant oss, i den innevarande mandatperioden, att det är nya system och regler som ska gälla för hanteringen av våra finanser. Därmed har också landskapsrevisionen gett landskapsregeringen anmärkning för hanteringen av finanserna för år 2018. I ljuset av det kommer utskottsmajoriteten fram till att det här är förenligt med vårt system. Att uppta pengar utan att ha en aning om vad det handlar om, utan att de som har ansvaret för tandläkarsidan överhuvudtaget har varit informerade om det hela, än mindre vet följderna. Man vet inte ens var verksamheten ska fortgå, och ändå föreslå att man upptar pengar. Det här är nog på gränsen utskotts ordförande Carlsson, jag skulle rekommendera att utskottet ber om att få det här tillbaka och ta en ny funderare på vad ni håller på med.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag undrar om inte ltl Harry Jansson faktiskt nu tar till överord. Det finns en beräkning, en kostnadsuppskattning gjord hos landskapsregeringen på nivån man har föreslagit anslag. Hur många investeringsprojekt har inte en kostnadsuppskattning, ett anslag som anslås till ett visst belopp? Man börjar projektera, förverkliga osv. och sedan kan det visa sig att man behöver mer eller mindre pengar. Tyvärr händer det ibland att det behövs mer, men det kommer i ett senare skede. På det sättet är det inte så dramatiskt som ltl Harry Jansson vill beskriva, men jag förstår att man vill föra fram den retoriken. Däremot tycker jag kanske att man egentligen kunde gjort förstudien ordentligt först, men det här är också ett sätt. Det finns en uppskattning, det finns ett anslag, och vi får se vad det resulterar i.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! I egenskap av reservant till finans- och näringsutskottet vill jag presentera två reservationer, som också har ltl Lars Häggblom som undertecknad. Jag börjar med den första som härrör sig till lagförslaget om en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Vi vet att man på finska sidan höjde ensamförsörjartillägget till 53 euro för ett tag sedan, och att landskapsregeringen föreslår en höjning på 10 euro, alltså från 50 euro till 60 euro. Vi har fört ett ganska djuplodande resonemang i finans- och näringsutskottet, vi har haft flera höranden, vi har också inom de egna partierna resonerat med folk vad man tycker och tror. Det har funnits ett starkt stöd för det förslag som Ålands Framtid inledningsvis initierade. Därför har vi en reservation med följande motivering: Det är för det första en anständighetsfråga, att ge alla barn en god start i livet. För det andra en värdighetsfråga och en jämställdhetsfråga, att värdesätta ekonomiskt utsatta kvinnors möda och slit för att fostra nya generationer. Statistiskt sätt är det över 80 procent av de ensamförsörjande som är kvinnor. Vi vuxna måste arbeta gemensamt för att varenda åländsk unge ska lyftas ur fattigdom och de följdverkningar som finns där. Att så många ensamförsörjare befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge är en oacceptabel situation som fordrar fördelningspolitiska åtgärder.

Således föreslår vi att lagtinget går in för att stärka ensamförsörjarnas situation genom att fördubbla barnbidragets ensamförsörjartillägg från 50 euro till 100 euro per barn och månad, istället för den av regeringen förslagna höjningen om 10 euro. Med anledning av det, jag vill avisera redan nu, föreslår vi att 4 § får följande lydelse: ”För ensamförsörjarens barn betalas barnbidraget höjt med 100 euro per barn och kalendermånad. ”

Sedan en reservation som rör finans- och näringsutskottets betänkande. Det är egentligen en reservation som rör tre olika områden. Den första är kopplad till ltl Harry Janssons budgetmotion som rör om det kommunala processtödet. Landskapsregeringen vill ha ytterligare 70 000 euro för att arbeta vidare med tvångssammanslagningen av kommuner. Det lagförslaget har mist betydelse vad gäller tvånget, men landskapsregeringen tutar oförtrutet vidare och vill nu ha 70 000 euro till. Vi föreslår helt enkelt att det stryks. Således aviserar jag redan nu att anslaget jämte till motiveringar under 21010 regeringskansliet utgår.

I vår reservation till finans- och näringsutskottets betänkande har vi alltså ensamförsörjartillägget. Vi befinner sig i ett ekonomiskt utsatt läge, en oacceptabel situation som fordrar fördelningspolitiska åtgärder. Således föreslår vi att lagtinget går in för att stärka ensamförsörjarnas situation genom att fördubbla barnbidragets ensamförsörjartillägg från 50 euro till 100 euro per barn och månad, istället för den av regeringen föreslagna höjningen.

Därför aviserar jag redan nu, punkt nummer två, att anslaget under moment 41010, övriga sociala uppgifter, överföringar F, ökas med 240 000 euro och att motiveringen under momentets stycke två får följande lydelse: ”Som ett led i arbetet att stärka situationen för de ekonomiskt utsatta föreslås barnbidragsanslaget ändras, så att ensamförsörjartillägget höjs från 50 till 100 euro per barn och månad. Detta är en riktad insats till en grupp där risken för socioekonomisk utsatthet är hög. Antalet barn beräknas till cirka 850 och beräknat tilläggsbehov under perioden juni-december år 2019 är 240 000 euro. Notera det stora antalet barn, bästa ledamöter.

Tandläkarvagnen förde vi mycket diskussioner om i finans- och näringsutskottet. Min bestämda uppfattning efter diskussionerna, och när jag även efterhört via ÅHS, är att det här är ett politiskt löfte som nu med allt våld ska implementeras ifrån socialdemokratiskt håll. Det finns ingen förundersökning gjord. De faktiska kostnaderna är inte klargjorda. Man vet inte om kommunerna vill och kan ta del av det här. Orsaken till att jag lyfter upp kommuner är skoltandvården, också de äldres vård. Många gånger skulle det göra det enklare för kommunerna att inte behöva skicka sina barn till Godby eller Mariehamn för kontrollerna, utan man kan göra dem i tandläkarvagnen. Det skulle vara jättebra om ÅHS i det här fallet fick ett större samhällsekonomiskt ansvar, inte bara för den förebyggande tandvården allena. Men det finns ingenting som säger att en investering skulle vara det allra bästa. Det finns en samsyn i finans- och näringsutskottet att det borde göras en förundersökning. Det står i vår reservation och det återfinns också i utskottets eget betänkande. Skillnaden mellan regeringspartierna och åländsk center är att vi vill ha ordning och reda i ekonomin. Vi vill inte höfta fram ett investeringsanslag när indikationerna visar att ett leasingavtal skulle vara mycket bättre.

En tilläggsbudget, bästa ledamöter, ska användas för något som är plötsligt och oförutsett. Hur kan någonting, där man inte ens gjort en förundersökning, vara plötslig och oförutsedd?

Med anledning av det föreslår vi att anslaget jämte motiveringen under moment 984000, Hälso- och sjukvårdsinvesteringar, utgår. Istället ska man sätta fokus och arbete på att göra en ordentlig förundersökning, och att man sedan återkommer med ett faktabaserat underlag, enligt gängse praxis som man brukar i den ordinarie budgeten.  Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är tråkigt när man försöker göra något för skärgården och vtm Thörnroos står och säger nej, och sedan säger att det är ett socialdemokratiskt löfte.

Vi jobbade tidigare för tandvård, ja. Det blev en tandvårdsstol. Sedan man har jobbat vidare för tandvården. Centern varit med och jobbat fram ett lagförslag under den förra mandatperioden. November 2012, tog ni det i landskapsregeringen, vtm Thörnroos. Då pratade ni om att man ska jobba för en ambulerande tandvagn, som blev en stol och som visade sig att inte fungerade och som man lyfte fram här från tjänstemannahåll. Inte är det socialdemokraterna som har hållit på att ta fram beredning för det här. Det är nonsens som vtm Thörnroos fjäskar till nu för att det ska låta någonting. Nej, sluta jaga rubriker och håll dig till sanningen!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Låt mig vara riktigt tydlig. Jag citerar mig själv från utskottet, det har jag rätt att göra. Jag sade där; centern är för en tandläkarvagn. Vi tror att det är socialekonomiskt fiffigt, att man kan minska på transporterna från skolorna, minska på antalet följeslagare, att man har möjligheter att göra mer saker även i skärgårdskommunerna än vad man nu kan göra med en tandläkarstol.

Men vi sade också att en förutsättning för att den här investeringen alternativt leasingen ska kunna göras är att hela Åland täcks in. Då bör man göra en samhällsekonomisk analys före man beslutar sig för att göra en investering. Rekommendationerna har varit att en leasing istället skulle vara möjlig. Tittar man på det rent budgettekniskt så kan du inte ta pengarna från en investering till ett leasing projekt, så funkar inte budgetupplägget.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är lite svårt att hänga med på vtm Thörnroos svängningar. Först säger man i anförandet att det här var ett socialdemokratiskt löfte som man inte kan gå vidare med. Sedan står man och säger vad man sade i utskottet. Jag har ingen möjlighet att veta vad vtm Thörnroos sade i utskottet. Däremot har jag hört diskussioner. Jag vet också vem som lade fram när och var om ett leasingavtal. Jag tror inte på den varianten. En investering kan man dra av.

Sedan har det hela tiden pratats om att man ska ha med hela Åland. Det gjorde man även i finans- och näringsutskottet i december 2012. Man skrev att även serviceboenden och institutioner ska finnas. Det har alltid varit med i diskussionen. Att säga att det inte gjorts någon förundersökning är nonsens. Det har också tagits fram ett förslag till tandvårdsprogram för hela Åland. Nog har det tagits fram material, men man vill bara filibustra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Precis som vi skriver i reservationen är den planerade anskaffningen av en mobil tandläkarstation fortfarande på det inledande stadiet. För att maximerna nyttan ur både ett individ- och samhällsekonomiskt perspektiv bör landskapsregeringen genomföra en ordentlig förstudie innan vidare beslut fattas.

I dagsläget saknas ett faktabaserat beslutsunderlag, och det är precis det som ltl Göte Winé sade. ”Jag tror” sade ledamoten, men vi har inget faktabaserat beslutsunderlag. Hur stor nytta kan vi ha av tandläkarvagnen? Är det fråga om heltidstjänster som kan verka på Åland året runt? Vad kommer de faktiska kostnaderna att bli per besök? Vad är den samhällsekonomiska nyttan? Det finns inget sådant underlag, åtminstone har det inte kommit till finans- och näringsutskottets betänkande.

Ledamoten ska vara försiktig med att tala om för mig vad jag tycker. Centern är för en tandläkarvagn, under förutsättningarna att det är samhällsekonomiskt försvarbart men då ska det vila på ett faktabeslut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Zetterman

Fru talman! Jag tänker ägna liberalernas gruppanförande åt två saker från tilläggsbudgeten. Det gäller ensamförsörjartillägget i barnbidraget och utvärderingen av AMS. När det gäller ensamförsörjartillägget konstaterar vi att extra tillskott av medel är välkommet, men att det är farligt att satsa alla pengar där. Vi behöver ha ett paket med en mängd olika insatser. Det är också viktigt att komma ihåg att de ekonomiska situationerna är olika bland ensamförsörjarna och att familjens ekonomi också påverkas av hur stort ekonomiskt ansvar den andra föräldern tar, om det finns en sådan. Dessutom betalas barnbidraget enbart upp till 16 år.  Vi behöver därför också jobba med att jobba bort dolda avgifter i grundskolan, det är bra att den nya grundskolelagen tar itu med den här problematiken. Men också gymnasialstadiet är förknippat med kostnader som vi behöver arbeta med att få ner. I de här sammanhangen ska vi inte glömma de nya socialvårdslagarna som ger tydliga möjligheter till tidiga insatser. Vi behöver individualisera socialvården och bedöma såväl risk- som friskfaktorer. Därför vill jag också betona att den här gruppen inte enbart är ekonomisk utsatt, utan ofta har andra typer av sociala ansträngningar. Stress, eventuella infekterade relationer med barnens andra förälder, svårighet att få ihop livspusslet, är några exempel på det här. Barnomsorg för dem som jobbar på obekväm arbetstid, familjearbetare som någon gång kan hämta hem från daghemmen, hjälp med läxläsning, generellt familjestöd och andra stödjande åtgärder är därför relevanta att lyfta fram i sammanhanget. Pengar gör mycket, men inte allt. En svag privat ekonomi innebär en stor press, men vi ska komma ihåg att också ensamheten och bära ansvaret för att ensam sköta hela familjen kan vara minst lika tungt.

Fru talman! I samhällsbygget måste barnen få ta stor plats. Barnens frihet begränsas av att vi exempelvis inte har en fungerande kollektiv trafik, den begränsas om vi inte har lekplatser och grönmiljöer för barnen att vistas i. Dessutom konstaterar jag att kommunala bostäder är viktiga i sammanhanget. Barnen till ensamförsörjarna har ofta gått igenom en skilsmässa. För att stärka det psykosociala välmående borde man därför också ha möjlighet att flytta till en ny bostad inom sin egen kommun, så att inte hela livet förändras. Alltså att man blir av med sin dagis- eller skolplats. Med de orden konstaterar jag att en förhöjning av ensamförsörjartillägget är välkommet, men vi ska inte tro att det löser allt. Oavsett hur högt vi höjer det.

Fru talman! Gällande utvärderingen av AMS är vi nöjda med skrivningen i utskottsbetänkandet som lyder så här: ”Utskottet vill framhålla att arbetsmarknaden kontinuerligt förändras och att exempelvis digitalisering gör att de så kallade enkla jobben minskar. Därmed är det viktigt att inte enbart myndigheten som sådan granskas, utan att dess verksamhetsområden utvärderas och särskilt sysselsättningsförutsättningarna”. Det här tycker vi att är viktigt. Vi vill se en omställning från bidrag till sysselsättning. Den enskilde mår inte bra av att vara utanför och för samhällets del vore det bättre med fler i sysselsättning. Dagens system är inte humana och inte heller effektiva. Vi behöver mer flexibilitet, vi behöver mer fokus på individens friskfaktorer och vi behöver se på helheten, inte på gamla strukturer. Det är bättre för individen om vi kan erbjuda sysselsättning och de offentliga instanserna behöver ta sitt ansvar. Att erbjuda sysselsättning är ett av de enklaste stegen för att stärka den sociala hållbarheten. Vi behöver också bli bättre på att informera det privata näringslivet om möjligheter till stöd om du anställer marginaliserade grupper. Vi borde också våga upphandla tjänster där företag som arbetar med sysselsättning kan premieras. Om alla ska kunna blomstra, behöver alla få vara behövda, genom hela livet. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det fanns mycket klokskap i ltl Zettermans anförande. Speciellt vad gäller AMS och hur viktigt det är att skapa sysselsättning för alla ålänningarna, oberoende vilka grundförutsättningar som finns. Jag skulle vilja göra ett konstaterande att vi från centerns sida tycker att ensamförsörjartillägget borde höjas till 100 euro per barn och månad, helt i linje med det som också Ålands Framtid föreslagit. Vi förstår att det absolut inte är den enda åtgärden, men vi är välmedvetna om hur kostnadsläget ser ut på Åland och vi är ganska medvetna om antalet barnfamiljer, speciellt från ensamförsörjare, som tvingas uppsöka matbanken för att få mat för dagen. Det är inte okej, det är inte acceptabelt i vårt åländska samhälle.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Att barnfamiljer måste gå till matbanken är inte okej och det är, precis som det står i reservationen, en fråga om anständighet på Åland år 2019. Jag tror däremot inte att en höjning av ensamförsörjartillägget på 50 eller 100 euro kommer att hjälpa den situationen. De här familjerna behöver också få annat socialt stöd i form av familjearbete, att komma till arbetet, kunna få vård andra tider på dygnet så att man kan ta de jobb man vill. Arbeta på en bredare front, det tror jag är alldeles relevant. Jag hade faktiskt stora sympatier med höjningen som Ålands Framtid och Centern lyfte, därför har jag frågat en hel del ensamförsörjare vad de har tyckt varit det största problemet. De jag har pratat med, jag förstår att de finns andra, är samstämmiga. Att få ihop livspusslet och det privata livet, att få ihop vardagen är problemet, pengarna är sekundärt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag kan mycket väl tänka mig hur krångligt det kan vara att få vardagspusslet att fungera som ensamstående med barn, men det är inte det som framkommer i budgeten nu. Nu vill vi försöka skapa ett större ekonomiskt utrymme för en ensamförsörjare. Om ledamoten inte tycker det gör någon större skillnad, varför då höja det med 10 euro? Ledamoten sade just att det inte spelar någon roll om man höjer det med 50 eller 100 euro, utan att det är annat som är problematiskt. Varför vill ni då överhuvudtaget höja det?

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Precis som jag sade så tycker jag att det är välkommet och jag har känt stor sympati med att höja det ytterligare. Men jag har också fått en djup insikt i hur många andra stödåtgärder som behövs, därför ser jag med en viss oro på om man politiskt tror att man löser problemen för den här gruppen genom att höja ensamförsörjartillägget. Vi kommer inte att komma hela vägen dit. Då jobbar vi inte förebyggande, då jobbar vi framförallt inte med barnen i fokus. Pengar är inte allt, även om det är en relevant del. Jag förstår att många ensamförsörjare har det väldigt svårt ekonomiskt. Så det är bra med en höjning av ensamförsörjartillägget och det är bra att det finns, men jag ville trycka på att det också finns andra åtgärder där vi behöver gå vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Det var ensamförsörjartillägget som jag egentligen kom in på. Tycker verkligen ltl Zetterman att 10 euro till i månaden är tillräckligt i ensamförsörjartillägg? När man tillika föreslår en höjning för lagtingsmännen med över 1 000 euro i månaden.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Nu är jag en lagtingskvinna, så det kanske inte berör mig då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

För en stund sedan diskuterade vi samordning gällande IT och jag är glad över att ledamoten i sitt utskottsarbete lyfte fram utvärderingen av AMS. Just för att ta fram de här marginaliserade grupperna, de enkla jobben och att vi på Åland måste bli ännu bättre på att minska utanförskapet. Det handlar om samordning. Alla ska hitta rätt plats, rätt utbildning på rätt nivå och allra helst en arbetsplats. En av de viktigaste punkterna för mig i den här tilläggsbudgeten är just utvärderingen av AMS för där finns mycket att göra. Utan att man för den delen behöver satsa mer pengar, utan det handlar om samordning.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Talman! Så är det. De här två ärenden om ensamförsörjartillägget och utvärderingen av AMS hänger faktiskt lite ihop. Jag har inte sett några åländska studier på det, men bland de andra nordiska länderna ser man en stor koppling mellan psykosociala svårigheter i barnfamiljer med långtidsarbetslöshet. Det är inte direkt rymdforskning att se det sammanhanget. En närvaro på arbetsmarknaden vet vi att är viktig, för att familjer ska må bra och för att man ska ha egna pengar i plånboken. Det där är en ytterst viktig fråga för alla grupper.

Ltl John Holmberg, replik

Exakt. Det bästa sättet att komma in på arbetsmarknaden, det bästa sättet att få ett socialt liv på Åland och komma in i samhället är att kunna språket. Då är det oerhört viktigt att man lär sig det och det gör man allra bäst genom att ha ett arbete, om man är i vuxen ålder. Jag vet också att många av de vuxenstuderande som söker till t.ex. Ålands gymnasium många gånger har problem med språket. Det är viktigt att vi får en samordning som snabbt kan se till att alla som kommer till Åland och inte har svenska med sig i bagaget så fort som möjligt lär sig det. Det i sin tur ger stora lyft för individen.

Ltl Ingrid Zetterman, replik

Frågan om sysselsättning är stor och bred. Det handlar om inflyttning och integration, men också om de med funktionsnedsättningar och funktionsvariationer, människor som haft en utbrändhet och de som inte mallar in i dagens arbetsmarknadssystem. Det finns många olika grupper. Det är ett slöseri med både kunskap, människor, humanistiska värden och pengar att fortsätta så som vi gör. Jag har höga förväntningar på den här utredningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Vi har haft den här tilläggsbudgeten i finans- och näringsutskottet och jag har lite synpunkter kring det.

Om vi börjar med sjöfartsutbildningen som man kan säga bu eller bä om. Vad jag har uppfattat, jag kan erkänna att jag inte varit så insatt, så sjöfartsakademin kanske inte har blommat ut såsom var menat. Det kanske är bäst att ha det mot gymnasiet och att gymnasieutbildning sker under Ålands gymnasium, vilket jag har förstått att är det mest kloka och framgångsrika receptet för elevernas bästa. Sedan ett samarbete med högskolan och sjöfartsutbildningen givetvis.

Det var intressant att få sätta sig in i den finska motsvarigheten i Åbo och se hur de lade upp det. Där en takorganisation som man jobbade under.

Sjöfartsakademin är det som man nu kommer att tillsätta, vad det hette tidigare under högskolan vågar jag inte säga.

Det var intressant att lyssna på diskussionerna, att man säljer konceptet. Det är det man tittar på om man klarar av att samarbeta, men det är ändå viktigt att vi får en bra gymnasieutbildning för ungdomarna.

Talman! Det är svårt att komma med något klokt efter att ha hört den liberala debatten mellan ltl Zetterman och ltl Holmberg. Det sades mycket där. Det är viktigt - när man nu ser över AMS - att man ser hur man kan hjälpa och hur man kan göra det bättre, hjälp till sysselsättning.

Ltl Zetterman sade ”hjälp att blomstra” och det är faktiskt så. Jag var på en föreläsning om vuxna med autism. Där lyfte man upp arbetskonsulenter, att man ska få med sådana ut. De två unga tjejerna som var där hade inte hört talas om det, men tyckte att det skulle vara något som skulle hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden. Just sådana satsningar är viktiga.

Det var också nyligen här ett seminarium ”arbete för alla”, folk med funktionshinder.

Sedan har vi ensamförsörjartillägget. Man kan säkert höja det med 10 euro som man gör nu, man kan höja mer. Men någonstans ska man sätta stopp och ta ett beslut. Det är det här vi går in med nu. Ändå vill jag under den här mandatperioden säga att som en helhet har man gjort en hel del saker, som jag sade i remissdebatten. Barn och ungas avgifter vid ÅHS är avgiftsfritt, vi har justerat taket, skatteavdraget och så kommer det här till.

I remissdebatten nämnde jag också en del som jag tyckte att kommunerna borde göra, och det tror jag också att skulle riktas till dem lite mer. Det är lite det vi skriver i betänkandet, att man bör se på helheten och hur man gör detta.

Talman!  Sedan kommer vi till tandläkarbilen. När jag hör vtm Thörnroos tala om brist på fakta så måste jag ta fram det, lagförslag nr 4/2012-2013 som kom i november 2012, lagförslaget om allmän tandvård till unga under 27 år och ambulerande tandvård. Jag vet att ltl Pettersson satt som ordförande i finans- och näringsutskottet när detta behandlades. Jag tycker att fakta i lagförslaget var ganska bra. Då var det ingen kritik från centern om att det var brist på fakta. Det vi gör idag är att vi tar det här vidare. Stolen fungerade inte men lagen om rätten till ambulerande tandläkarvård, det var det vi tog då.

Nu går vi vidare, man ska kunna titta på att en förstudie genomförs, eftersom tandläkarna också behöver användas på fasta Åland för att kunna utnyttja anskaffningen effektivast möjligast. Vad kan man utveckla? Vad kan vi göra ännu mera? De här stora orden tidigare ifrån ltl Jansson att det var så otroligt dåligt berett, det var ju han redan med och tog redan förra mandatperioden.

När man tittar på det här så kan man inte bara se här och nu. Det här beslutet om lagförslaget, det har gjorts betydligt tidigare och därifrån kommer fakta. Det vi har konstaterat är att det inte fungerade med stolen. Det var som vtm Thörnroos sade i replikskiftet, det var för arbetsdrygt.

Sedan har det kommit fram saker på vägen i utskottet bl.a. om eventuell leasing, jag tror visserligen inte på det. Att säga att det inte har gjorts något, det här har bara tagits fram politiskt. Det har gjorts ett förslag till tandvårdsprogram. På sidan 3 står det om hur de i skärgården ska ha rätt till det här. Det är vi tvungna att uppfylla, annars måste vi säga att den lagen ska tas bort. Det är hur man gör det, och det här förslaget har kommit. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Regeringspartierna, med socialdemokraterna i spetsen, begär nu 350 000 euro för en investering som man tror att ska bli av. Det kan också bli frågan om ett leasingavtal, så står det åtminstone i utskottets betänkande.

Det står också i förslagets som kommer från landskapsregeringen att det här medför ökade driftskostnader om 100 000 euro per år. Det är ganska mycket pengar. Med beaktande av det anser vi i centern att man borde göra en ordentlig förstudie, inte bara titta på hälsovårdsbiten utan den samhällsekonomiska. Vilka inbesparingar kan vi göra, som möjliggör den här satsningen? Jag kan svårligen tänka mig att lagtinget kan göra en investering på 350 000, kanske 500 000 euro, och öka driftkostnader på 100 000 euro om det inte finns en samhällsekonomisk nytta för hela Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Nyligen i ett replikskifte sade vtm Thörnroos, ”ltl Winé får inte misstolka mig som att jag är emot en tandvårdsvagn, jag vill bara ha reda på fakta. ”Nu när jag lägger fram var fakta finns, det finns att det här har gjorts, så säger man att vi inte vill ge de här pengarna. Vad vill centern egentligen? Ni vill inte att det ska komma en tandvårdsvagn, men man har också sagt att stolen inte fungerar.

Samtidigt har vi en lag, som centern varit med och tagit, som säger att ÅHS ska erbjuda en ambulerande tandvård. Samtidigt säger vtm Thörnroos i ett tidigare replikskifte med mig att det inte funkar med tandvårdstolen. Vad vill ni egentligen? Är det bara att säga nej?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! För det första tycker vi att de ekonomiska grundprinciperna ska hållas. En investering är en investering, en leasing är en leasing. Vet man inte vad man vill göra så ska man vänta tills man har gjort en förundersökning så man vet vad som är ekonomiskt smartast.

När det sedan gäller tandvårdsvagnen så har vi från centerns sida sagt: Ja, vi är positiva till den, under förutsättning att den kan användas på hela Åland, och att det finns en samhällsekonomisk nytta med den, vad gäller skolbarnen, som har sin regelrätta tandundersökning, vad gäller åldringar osv. Det måste finnas en samhällsekonomisk nytta i den.

Här aviseras också ökade driftskostnader på 100 000 euro. Vi har inte en aning om vad ett besök kostar, varken för den enskilde individen eller vad det kostar i totalen. Det är det material som vi behöver, vi behöver ett faktabaserat underlag inte bara politiska visioner.

Ltl Göte Winé, replik

Jag ser att vtm Thörnroos begärt ordet. Jag ser fram emot att få höra hur centern egentligen tänker uppfylla lagförslag nr 4/2012-2013. Hur man klarar av att leverera den lagen som man var med och tog under den förra mandatperioden, dvs. en ambulerande tandvårdsvagn i skärgården, som ltl Pettersson också skrev i betänkandet från finans- och näringsutskottet då, att man också ska ha möjlighet att ge det till serviceboenden. Jag ser fram emot att höra det. Jag lovar att sitta inne i salen och lyssna så att jag klart och tydligt får höra hur man tänker uppfylla den lagen för det är det viktigaste eftersom man har sagt att stolen inte fungerade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet, fru talman! Jag skulle bara kort och gott vilja tacka för det arbetet som obunden samling och centern har bedrivit i finans- och näringsutskottet. Eftersom att vi inte har några representanter där så är vi förstås beroende av att våra frågor lyfts i de sammanhangen.

Det gläder mig att vtm Thörnroos har föreslagit den förändring som vi i vår anslutningsmotion efterfrågat. Nämligen att ensamförsörjartillägget skulle höjas till 100 per barn och kalendermånad. Vi stöder naturligtvis det förslaget.

Vi tycker att debatten här i lagtinget, men också utskottets motiveringar till den delen visar att det finns ett faktiskt behov av åtgärder och att det är ett motiverat förslag från vår sida. Det är synd att det bara är delar av oppositionen som inser detta och att regeringspartierna nöjer sig med en ynka höjning med 10 euro per barn och månad, som egentligen bara är en indexjustering eftersom man inte har höjt det här på flera år.

Det innebär egentligen ingen förbättrad situation för ensamförsörjarna utan närmast är det ett återställande av den ordning som har rått tidigare, den justering som regeringen nu föreslår.

Det är synd att man inte kan släppa prestigen och, mot bakgrund av de behov som man själva beskriver i utskottets betänkande, gå in för en politik som faktiskt gör skillnad för ensamförsörjarna, som är en av de få grupper som faktiskt har det svårt ställt i vårt åländska samhälle och som är i stort behov av politiska åtgärder.

Det är ensamma äldre och ensamma försörjare som har det svårast enligt alla rapporter och utredningar som presenteras om social utsatthet på Åland. Då är det vårt ansvar som politiker att komma med verkliga åtgärder som underlättar för de här grupperna i vardagen. Det borde vi på rika Åland ha råd med, att hjälpa de ganska definierade grupper som faktiskt är i ett stort behov. Med de orden, fru talman, så tackar jag för mig.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Det bli alltid någon form av köpslående och det var likadant när vi diskuterade jordbruksstöd och liknande.

På sidan 20-21 i förslaget till tilläggsbudget finns det ganska välskrivet jämlikhetsrådets arbete. Jag tycker att ltl Jonsson ska läsa det för jag tycker de ord som nu kom från talarstolen var väldigt orättvisa. Att man inte är för ensamstående och marginaliserade om man inte är för en ökning på 50 euro på ensamförsörjartillägget. Läs sidan 20-21 i lagförslaget och titta vad den här landskapsregeringen har gjort för just de här grupperna! Det anförande som ltl Jonsson just höll tydde på att han inte har en aning om vad som egentligen har gjorts.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi driver en politik som tar siktet på att ge ytterligare medel till ensamförsörjarna, via ensamförsörjartillägget. En politik som vi har drivit sedan långt tillbaka under förra mandatperioden, gått till val på och som vi nu också lägger ett förslag på här i lagtinget.  Det är en konsekvent politik som håller hela vägen. Jag förringar inte de förslag och det arbetet som landskapsregeringen har gjort till övriga delar, på inget sätt. Däremot kommer vi att fortsätta lägga det här förslaget och rösta för det så länge vi har möjligheten. Jag ställer mig kritisk till att det finns ledamöter och partier här i Ålands lagting som inte vill gå med på det förslag som vi lägger här i lagtinget. Det är min fulla rätt att stå här och vara kritisk till det, att vi inte gör, när vi borde göra,

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är absolut ltl Jonssons fulla rätt att göra det och det är också ärligt att säga att ni har gått till val på det, att ni går till val även i höst på det. Det är rakryggat. Det får för mig en viss valfläsksbild av det hela. Vill man på riktigt arbeta för de marginaliserade grupperna så då jobbar man brett. Vad beror problemen på? Var finns dem? Hur kan man bygga upp strukturer där man undviker det? Det är väl ändå det som måste vara målet för alltihop, att vi ska minska antalet behövande, minska de antal personer som är marginaliserade. Då måste man komma åt pudelns kärna, varför är man marginaliserad? Och jobba mot det. Ännu en gång, det kan vara bra att läsa hela budgetförslaget och sidorna 20-21, för det är inte bara en eller två åtgärder som har vidtagits hittills under den här perioden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att det behövs flera åtgärder, att man inte kan lösa alla problem med ett enda förslag. Landskapsregeringen lägger fram ett förslag där man vill höja ensamförsörjartillägget, så någon effekt måste en höjning av det tillägget ha. Varför skulle landskapsregeringen och ltl Holmberg annars förespråka en insats på det här området? Jag menar att det är en viktig åtgärd som vi tidigare sett har gett effekt när vi genomfört förhöjningar på det här området, som har haft en direkt påverkan på behovet av bl.a. utkomststöd för den här gruppen. Nog är det märkligt om vi inte kan gå in för ytterligare en höjning, med de lärdomar vi har av tidigare system och se till att stöda den här gruppen ekonomiskt. Ensamförsörjartillägget är pengar som går direkt in i de ensamförsörjandes plånbok. Liberalerna som, åtminstone enligt mitt minne, har gått till val med ”mera pengar i plånboken” kanske också kunde bry sig om ensamförsörjarna och se till att en del av pengarna kommer dem till godo enligt samma (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag har lite röstproblem, men jag ska ändå försöka hålla ett anförande som berör tandläkarbilen.

Jag är både förvånad och besviken över hur ett anslag kan komma in i en tilläggsbudget utan någon sorts beredning från den organisation som ska som lägga fram det, ÅHS styrelse. Det är väl där grunderna till anslaget borde ha kommit fram. Där borde man ha gjort en förstudie, som man frågar efter nu i betänkande, innan man kommer och lägger fram ett förslag till anslag i tilläggsbudgeten.

Jag är ganska säker, nästan hundra procent säker, att om den liberala finansministern hade suttit i opposition och det hade kommit fram ett sådant här förslag så hade han rytit till ganska mycket. Men nu har han tydligen fått foga sig enligt de andra regeringskollegornas åsikter och det är förvånande. Jag har aldrig tidigare varit med om, vad jag kan minnas, att man på det här viset fört fram ett anslag i en tilläggsbudget eller i en ordinarie budget utan ett underarbete så att man har ett underlag till vad man fattar beslut om.

Jag frågade i remissen och hoppades att finansutskottet skulle utreda vad de totala kostnaderna blir. Men det har man inte besvärat sig med. Det kommer fram att man inte får fram det, det finns inte. Men man kanske borde ha bemödat sig ändå och tittat på de totala kostnaderna. Hela anslaget är ryckt ur luften, 350 000 euro kommer inte att räcka till tandläkarbilen och sedan alla omkostnader till. Lägger man 350 000 euro på att förstärka den allmänna tandvården istället, där den befinner sig idag, så tror jag att man får ett mycket bättre resultat för mycket mindre pengar.

Förstudien borde egentligen komma i ett skede och gå via ÅHS-styrelse. Jag är mycket förvånad att det kan gå till på det här viset. Som sagt var, jag har inte varit med om det här.

Sedan förstår jag att det här är en kompromiss och det uttalades sig i remissen också att det är en kompromiss mellan regeringspartierna, men det är en väldigt dålig kompromiss. Så här ska det inte få gå till utan då måste någon sätta ned foten. Jag är så besviken, man tror inte att sådant här existerar och att det får gå till på det här viset.

De beräkningar som är gjorda nu, som har sagts i debatten, i remissen och även här från utskottsordförande, är gjorda av landskapsregeringen. Jag tror att det är en minister som har gjort den här beräkningen. Vilka tjänstemän är det som har huggit till de här anslagen? Det skulle vara intressant att veta, men det lär man inte får veta. Men i framtiden hoppas jag att något sådant här inte ska existera. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag stöder ltl Brage Eklunds resonemang fullt ut, men en liten korrigering och det är att vi faktiskt försökte efterfråga. Min fråga till ÅHS var; vad blir kostnaderna per besök? Men det har man inte kunnat få svar på.

Däremot vet vi att man behöver en långtradare som ska inkludera väntrum, behandlingshem och röntgen. Vi vet att på varje ställe dit man kommer ska det finnas vatten, el och avlopp. Vi vet också att man i dagsläget fortsättningsvis saknar ett garage där man kan parkera eventuella inköp.

Jag delar helt ledamotens analys att 300 000 euro inte kommer att räcka, däremot kanske det blir 500 000 eller 700 000. Jag vet inte vad en ny Scania kostar men det vet säkert någon annan här.

Men jag håller med om att det är själva principen. Det här är ett politiskt diktat som har kommit till ÅHS och de är så illa tvungna att lägga in det istället för att på sedvanligt vis göra en beredning, så som man brukar göra. Det är tråkigt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är i stort sett överens med vtm Thörnroos. Jag ids inte heller ”safta till” vad detta kommer att kosta. Jag har inte en aning om det. Men det är bara att tänka till lite. En röntgenapparat och pratar man om en långtradare nu helt plötsligt eller en lastbil med skåp så då ska det vara en chaufför med lastbilskörkort och med möjlighet att dra ett långtradarsläp. Man märker att det här barkar iväg.

Det är bara att konstatera att det är nya tider när det gäller anhållan om anslag. Det finns inget underlag för verkligheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Nej, det är helt korrekt, det finns inget underlag från verkligheten att ta ställning till. Från centerns sida har vi sagt att om man kan påvisa via förstudien att det här är ekonomiskt försvarbart för hela Åland; för skolbarnen, för de äldre och för skärgårdsborna, så är vi med på det här. Det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart. Men det är ju svårt att säga ja till någonting där du inte har någon som helst vetskap om kostnaderna.

Det som är mest märkvärdigt är att det kommer i en tilläggsbudget som ska vara plötsligt och oförutsett, vilket det åtminstone har varit tidigare. Men det är, som sagt, nya tider från den liberala finansministern.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag är ganska säker på att man skulle upprätthålla en mycket bättre service om man skulle utöka den allmänna tandvården med två tandläkare och ändå vara bra mycket billigare än vad det här kommer att sluta på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, det är mycket möjligt att jag i en oppositionsroll skulle ha varit, i någon mån åtminstone, kanske mera kritisk och sagt någonting emot det här förslaget.

Men nu befinner jag mig i den situationen att vi har den här informationen som också har delgetts utskottet.

Jag får ödmjukt här säga att det som utskottet nu säger inför lagtinget är att det ska utföras en förstudie. Så det är ju inte som så nu att en majoritet eller ett utskott bara rakt av går på det som landskapsregeringen har föreslagit. Man får ju till och med säga att det är ett visst mått av kritik i det som utskottet säger

Vi ta lärdom av det och vi får göra saker och ting bättre. I sakfrågan så innebär det att nu tittar man grundligt på saken igen och sedan får man se vilka beslut som kan fattas utifrån det.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag hoppas att ministern kan hålla med om att i framtiden borde inte sådana här anslag komma upp om det inte finns en förstudie på de totala kostnaderna. Det är orimligt att veta vad som ska budgeteras i framtiden om det bara ”höftas till” utan underlag. Jag skulle vara förvånad om ministern säger emot mig.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Både ja och nej, alltså det finns ju en mängd budgetmoment som grundar sig på uppskattningar och som sedan klargörs mer exakt när verkligheten träder in, i jämförelse med den plan som en budget är. Det är inte alls på det sättet att alla budgetmoment exakt stämmer överens med hur utfallet blir t.ex. när det gäller arbetslöshetsunderstöd eller budgeteringar för sociala bidrag. En budget är inte alltid exakt.

Men det kan ändå visa sig att en förstudie som görs, precis som ordförande sade i samma presentation, att man hamnar ganska nära det budgetanslag som ändå föreslås finnas kvar. För det tycks ju finnas en vilja att projektet ska genomföras i varje fall. Det finns det ju. Men man får ju då se vad förstudien visar och sedan ska beslut fattas utifrån det.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att jag vet att alla budgetanslag inte har exakta underlag. Men åtminstone de budgetanslag som läggs fram i budgeten har någon sorts underarbete till anslagsansökan, och inte på det här viset som det har gjorts nu.

I fortsättningen så hoppas jag att man rättar till sådana här saker och överhuvudtaget inte kommer med sådana förslag till anslag.

De flesta tycker att tandvårdsbilen är bra. Men jag tycker att när man gör en förstudie så ska man titta på vad det kostar att öka den allmänna tandvården med två tandläkare i förhållande till en tandvårdsbil med chaufför och all den utrustning som ska avskaffas. Vad tjänar man mest på?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag tycker - ärligt talat - att ltl Eklund för fram rena ”rappakaljan” här.  Man har inte uppfunnit hjulet helt på nytt. Vi har haft en ambulerande tandvårdsvagn tidigare, före 2010.

Tittar man lite grann på protokoll och underlag från tidigare så ser man att ÅHS-styrelse gav i uppdrag till ledningsgruppen att redan 2013 ta fram en investeringsutredning, konkret beslutsunderlag och utreda konsekvenser av utebliven service och redogöra för driftskostnaderna och dess påverkan på övrig tandvård.

Det är klart att lämnar man pengar ifrån sig i en budget så finns det ett underlag vad de här pengarna ska gå till och vad man beräknar att de ska gå till. Inte skjuter man från höften och bara ger av allmän välvilja.

Man kan också konstatera att det är valår nu. Om det är bara är sossarna som verkligen vill ha den här vagnen i slutändan så kan vi gärna ta det på oss.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! ”Rappakaljan” får ltl Wikström själv står för. Jag för fram mina åsikter och Ålands Framtids åsikter. Tolkningen som han gör så får han stå för.

Jag kan också säga att det som ltl Tony Wikström för fram så är rena ”rappakaljan”.

När det gäller en utredning 2013 som han hänvisade till, en förstudie, varför använder man inte den då eller utvecklar den mera innan man kommer med anslagsansökan? Det är väl det man skulle ha gjort.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det står ju var och en ledamot fritt att titta bakåt i protokollen och se vad det rör sig om, om man har lite frågetecken. Man kan också lyfta luren, ta reda på saker och ting istället för att bara spekulera, ondgöra sig och bli jätteupprörd över att det inte finns beredning och underlag för någonting som vi har pratat om i långbänk i snart sju år.

Ltl Brage Eklund, replik

Återigen, ltl Wikström, jag frågar socialdemokraterna som har förivrat om tandvårdsbilen; varför har man inte använt sig av det underlag som man hävdar att nu finns från 2013, när man förivrar om att det här anslaget skulle komma i tilläggsbudgeten? Utan man bara ”höftar till” 350 000 euro plus 100 000 euro i drift som visar sig vara till hyror för garage och betalning för lastbilschaufförer och en hjälpkarl. Den totala driften vet vi inte. Men det är kanske socialdemokraternas sätt att få fram sina anslag och lyfta fram sina kärnfrågor genom att ”höfta till”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Till alla delar så delar jag ltl Eklunds kritik av anslagets existens. Det är ju allvarligt. Man förstår ju att det görs alla möjliga politiska kompromisser i nuvarande regeringskonstellation. Vi har ju hört tidigare under dagen att det är oförenliga ideologier, de vill ju inte debattera sakfrågor inför öppen ridå. Här har vi resultatet av en kompromiss.

Problemet för oss är att man tummar på de rättsliga principerna som man skrattar åt i vardagen. Man skrattar åt det system, de rättsliga principerna, som styr det här lagtingets verksamhet. Det tar man med ett hånflin och säger; ”det här spelar väl ingen roll, vi har ju kommit överens politiskt”.

Man bryter alltså mot vår finanslagstiftning som talar om en sund ekonomisk politik och det gör man med öppna ögon därför att man har kommit överens i slutna rum. Så pass slutna rum så att inte ens de som är ansvariga för verksamheten, det vill säga ÅHS, har haft en aning om att detta är på gång.

Det är synnerligen allvarligt. Vi står ju maktlösa, men det kommer som sagt nya tider.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag delar till stora delar ltl Janssons åsikter. Tillvägagångssättet att få fram ett anslag är inte alls förenligt med en vanlig normal beredning. Det borde ju komma från ÅHS-styrelse där man förivrar om det här, men det har man inte gjort utan det här är ju en politisk överenskommelse, en kompromiss inom regeringen som man har gjort. Där kanske ansvarige minister har lyft fram det här som en fråga och igen trumfat igenom det ihop med socialdemokraterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Jag ber också att ledamöterna är uppmärksamma på vilket sätt man använder sitt språk här i salen. Det var en riktning till ltl Tony Wikströms adjektiv som han hade, men det hoppas jag kan vara en sista gång.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! I mitt förra inlägg här från talarstolen hade jag ju bara möjlighet att presentera det som återfinns i reservationen. Det är så som regelverket ser ut. Nu har jag ju möjlighet att också kommentera lite annat kring den här budgeten.

Först vill jag säga att vi faktiskt har haft ett väldigt gott diskussionsklimat i finans- och näringsutskottet. Vi har brutit och vänt många saker och vi har i stort sett var eniga kring väldigt mycket. Det är ett fåtal punkter där vi har varit lite oense, om man säger så, och det har väl kanske mera varit av politisk karaktär. Den som lyssnar på den här debatten så kanske tror att vi har varit osams precis alla timmar som vi har suttit där, men så är inte fallet. Jag skulle säga att 93-97 procent av tiden har vi varit överens, sedan har vi i princip vetat när vi inte kommer att bli ense och då har vi tagit det till omröstning. Det har inte alls varit några hårda ord där.

I den första tilläggsbudgeten där saker och ting som tas upp ska vara plötsliga och oförutsedda så finns det ju en del märkvärdigheter.

Jag tänkte helt kort bara ta upp det här anslaget för tandvårdsbilen. Nu är det ju så att jag härifrån talarstolen inte kan säga vad som har sagts på utskottets möten och inte heller vem som har sagt det. Men enligt lagtingsordningen så har jag möjlighet att delge andra ledamöter vad som där har framkommit och därför ber jag att bjuda ltl Tony Wikström på en kaffe sedan efter plenum så kan jag visa mina anteckningar från finans- och näringsutskottet och det som har sagts om tandläkarvagnen. Så nog diskuterat om detta.

Vi stöder från centerns sida grundprincipen, men anser fortsättningsvis att anslaget borde strykas eftersom man de facto inte vet hur mycket pengar man behöver. Man vet inte heller om det är fråga om en överföring eller om det är fråga om en investering.

Sedan vidare en liten sak i pengar, men principiellt någonting som jag inte tycker om alls. Det rör faktiskt vicelantrådet Camilla Gunell. Nu är hon inte på plats här.

Vi känner alla till Alfrida och dess förstörelse som drog över det åländska landskapet med efterföljande efterverkningar och komplikationer för Ålands folk osv. Här äskar man om anslag för flygfotografering och produktion av digitala foton för kartläggning. Det finns ett starkt stöd från centerns sida kring det. Vi skulle gärna kanske ha sett att det till och med skulle ha varit gjort ännu tidigare innan man hann börja med röjningsarbetet. Men det som irriterar mig lite, nej det irriterar mig faktiskt ganska mycket, det är att vid det aktuella tillfället när tilläggsbudgeten presenterades här så valde vicelantrådet att inte informera Ålands lagting om att den här fotograferingen de facto redan hade ägt rum och att man i efterhand äskade om medel. Jag skulle inte haft någonting emot det. Jag skulle inte ha riktat någon kritik emot det. Det hade snarare visat att landskapsregeringen verkligen hade försökt vara så snabba som möjligt. Men jag tycker det hade hört till att vicelantrådet hade informerat lagtinget om att den här saken faktiskt redan var verkställd och att de nu äskade om detta i efterskott. Den informationen har vi i alla fall fått till finans- och näringsutskottet.

Vidare har vi också fört ett resonemang om Högskolan på Åland där man nu flyttar över den gymnasiala sjöfartsutbildningen från Högskolan till Ålands gymnasium. Det är nu den tredje flytten inom loppet av 12 år och jag kan förstå att det väcker frustration hos delar av personalen. Där gick vi kanske lite utanför ämnet i finans- och näringsutskottet och hörde sjöfartsbranschen om hur man överlag ser på sjöfartsutbildningen på Åland, men det finns möjlighet att återkomma till det i ett annat ärende.

Jag ser att klockan tickar så jag vill därmed avsluta mitt anförande.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag känner faktiskt inte till huruvida flygfotograferingen hade gjorts innan landskapsregeringen presenterade sitt förslag till tilläggsbudgeten här för lagtinget. Det känner jag inte till helt enkelt. Nu vet jag att det är gjort för att nu har man offentliggjort bilder på landskapsregeringens hemsida. Det fanns en möjlighet att få fotografering utförd samtidigt som annan fotografering skulle utföras. Det var ett tillfälle man hade att välja, antingen säga nej till det eller gå in för att göra beställningar av flygfotografering och sedan då begära finansiering.

Kritiken som vicetalmannen riktar mot detta förfarande så på något sätt så går det inte ihop med att vicetalmannen samtidigt säger att centern och vicetalmannen gärna skulle ha sett att man hade gjort fotograferingen ännu tidigare. Ett klargörande till den delen vore säkert lämpligt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som jag sade tidigare så hade centern ingenting emot att flygfotograferingen har gjorts. Det kanske till och med hade varit ännu bättre om man hade gjort den tidigare, innan röjningsarbetet hade inletts.

Men det jag personligen känner lite tveksamhet till är att vicelantrådet inte informerade oss om att den här åtgärden redan var utförd, och att vi nu i efterhand äskar om medel.

För om man just i det här fallet nu valde att göra den här åtgärden före, vilket jag förstår och också stöder, så vilka andra saker i en tilläggsbudget kan man verkställa innan beredningen är färdig i lagtinget?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det får inte på något sätt bli en rutin att man genomför saker och ting och sedan äskar om finansiering för det.

Men jag skulle önska ändå att lagtinget gärna kunde visa en viss förståelse för att landskapsregeringen vidtog de åtgärder som ansågs vara lämpliga i en situation där hundratals skogsägare hade samlats på Alandica sig för att visa och förklara vilka bekymmer man har med hanteringen av fallen skog. Där väcktes starka argument och önskemål om att landskapsregeringen i något skede måtte söka särskilda bidrag för att underlätta för skogsägare.

Men grundregeln ska givetvis vara att om landskapsregeringen äskar om anslag så ska lagtinget som grundregel bevilja medel innan man verkställer saker och ting.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Där har vi en samsyn.

Vi har ju tidigare diskuterat tandvårdsbilen och där finns det inget faktaunderlag utan det är en politisk beställning.

Här har vi någonting annat, som jag åtminstone känner större sympatier för, den här flygfotograferingen som har verkställts innan lagtinget har sagt sitt ja. Det kan jag också förstå för man kan inte alltid anpassa verkligheten efter lagtinget arbetstider. Men det enda jag hade önskat just i det fallet var att jag skulle ha fått informationen här i salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Det har förts fram i debatten nu upprepade gånger framförallt av ltl Brage Eklund, som jag högaktar i många avseenden annars och jag har suttit många gånger med ltl Eklund i tidigare finans- och näringsutskott. Så det är för mig väldigt förvånande att ltl Eklund påstår att han aldrig någonsin har varit med om det här. Tyvärr så har inte ltl Brage Eklund suttit med i finans- och näringsutskottet under den här behandlingen eftersom han inte är medlem i utskottet nu. Så det är lite starka ord att säga att man aldrig har varit med om det här.

För vi har alltså den informationen att det finns en kostnadsuppskattning. Tänk er vilket investeringsanslag som helst - om vi nu bortser från den politiska retoriken som alla använder sig av här och tänker på normalfallet i investeringsanslag - då görs en kostnadsuppskattning av landskapsregeringens tjänstemän. De kanske till och med har kontakt - om det är så att den investeringen ska göras på en annan myndighet - med rätt tjänstemän i den organisationen eller den myndighet som berörs. De kollar av att den här kostnadsuppskattningen verkar rimlig och stämmer. Sedan föredrar de för ministern och så föreslår man det som ett investeringsanslag. Det är väl normalt det?

Att sedan påstå att det inte följer lag, det är helt befängt faktiskt, ltl Harry Jansson.  Att detta inte skulle följa finansieringslagarna? Nu har man gått för långt alltså.

Det finns en kostnadsuppskattning i det här fallet, precis som i normalfallet, gjord av avdelningens tjänstemän. Den har stämts av med tjänstemän på ÅHS. Den har levererats till ministern som har lagt in det som ett investeringsanslag. Det är inget konstigt med det egentligen. Det är precis normalt tillvägagångssätt. Komma här och påstå att det är första gången det händer, det har hänt hur många gånger som helst och påstå att det inte följer lagen. Det är faktiskt mycket allvarligt att komma med sådana påståenden. Så är det inte. Det är helt normalt förfarande till den delen.

Sedan kan man tycka att den kostnadsuppskattningen kanske inte är så där jättebra om det är så att man tänker använda den till fler ändamål än det som den är avsedd för i den kostnadsuppskattning man har gjort. Det vet vi inte än. Därför är det viktigt att göra en förstudie nu i nästa skede och faktiskt ta reda på om det finns ett bättre sätt att effektivare nyttja den här och ta fram de för- och nackdelar som finns. Det kan resultera i att man faktiskt gör det här på ett klokare sätt som innebär att investeringsanslaget måste förändras och då får man återkomma, eller det kan innebära att man inte gör det här alls. Men det där är en sak som man får återkomma till när förstudien är gjord. Det gäller väl de flesta investeringar, när man har ett anslag kan det resultera i någonting annat när man väl har gjort ordentliga utredningar i nästa steg.

Men kom inte och påstå att det är väldigt konstigt att komma med en kostnadsuppskattning som är förankrad hos den berörda myndighetens tjänstemän och sedan levererad till oss. Det är helt normalt förfarande. Så är det faktiskt!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! En kostnadsuppskattning borde ju också vara förankrad i ÅHS-styrelse i det här fallet. Det finns inte ett beslut i styrelsen överhuvudtaget att man ska gå in för en tandvårdsvagn. Om ministern i det här fallet har haft kontakt med några tjänstemän på ÅHS så då har de missat mycket i kostnadsuppskattningen eftersom man inte har de totala kostnaderna med. Finansutskottet har inte heller kunnat presentera det och fått fram kostnaderna, utan man ska göra en förstudie ännu.

Så vad jag kan minnas så har det inte förekommit några sådana här tillhuggna anslag som inte har någon förankring.  Och framförallt inte i ÅHS-styrelse att man ska gå in för det här för det första. Det är väl i styrelsen som det här borde förankras och sedan föra det till ministern som för fram det i landskapsregeringen och så anhåller man i tilläggsbudget. Det här är nog ett dåligt försvar, ltl Petri Carlsson!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Återigen, nej jag känner inte till om man har tagit beslut i ÅHS-styrelse eller inte. Jag redogjorde för den information jag har, dvs.  tjänstemännen har tagit fram en kostnadsuppskattning och den har också berörda tjänstemän på ÅHS tagit del av. Senare har det hamnat ett investeringsanslag här. Så har det skett flera gånger tidigare. Det är inget anmärkningsvärt eller nytt på det sättet. Det är inte alltid man tar in alla styrelser i alla myndigheter och organ inför en budgetprocess, vad jag känner till i alla fall, att man gör det i precis alla sammanhang i alla investeringsanslag. Men visst hade det varit önskvärt att kanske ha deras åsikt också. Absolut!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det var ett väldigt dåligt försvarstal av ltl Petri Carlsson som är finansutskottets ordförande. Att man på det här viset för fram en anhållan om anslag men med en ny inriktning för tandvård, det är inte förankrat i styrelsen överhuvudtaget och ledamoten tycker att det är bra. Jag tycker att det inte är bra. För det första så borde det vara förankrat i ÅHS-styrelse, att man verkligen tänker gå in för det här.

Det här är en grov kalkyl. Det skulle vara intressant att veta vilka tjänstemän som man har haft kontakt med inom ÅHS och som inte har mera begrepp om vad de totala kostnaderna blir.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag sade ingenting om det här är bra eller inte bra. Jag ville framhålla att det faktiskt är konstiga påståenden att påstå att det är helt taget ur luften, helt utan förankring och saknar stöd i finansieringslagen. För det gör det inte!

Det finns en kostnadsuppskattning gjord av tjänstemän som har ventileras med tjänstemän på ÅHS och sedan förts in som ett investeringsanslag. Det har skett många gånger tidigare. Det kan inte på något sätt strida mot finansieringslagen eller någon annan lag.  Jag vill påpeka att det är fel och faktiskt allvarligt att påstå något sådant. För det stämmer inte!  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag förstår ju att ltl Petri Carlsson försvarar det här för man har ministerposten, man har ordförande i ÅHS och man har ordförandeskapet i finans- och näringsutskottet.

Men är det inte en överkörning av ÅHS-styrelse, de inte vet någonting om det här? De har inte begärt pengarna överhuvudtaget. Sedan säger man att det är en finansieringsutgift. Medan Petri Carlsson sitter ordförande i finansutskottet och själv i betänkandet skriver att man t.ex. ska ta leasing. Är leasing en finansieringsutgift på det sättet? Går inte det på ett annat moment i så fall, verksamhetsutgifter? Det är något som inte stämmer i argumentationen från Petri Carlsson.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag redogjorde för utskottets betänkande till den delen vad gäller finansieringsformer och att leasing bara är ett exempel. Det är klart att det är på något annat sätt. Jag trodde, som sagt, att det ändå inte blir leasing, men det är min uppfattning. Men man kan titta på den saken när man ändå gör en förstudie. Det är liksom inget konstigt egentligen i det heller. Visst kan man göra en sak av det också, det förstår jag.

Sedan överkörningen av ÅHS-styrelse, det kan jag inte svara på eftersom jag inte sitter i ÅHS-styrelse. Jag har inte den informationen så jag kan inte påstå att det skulle vara någon överkörning av ÅHS-styrelse och inte heller motsatsen eftersom jag inte sitter där.

Jag har utgått ifrån att det som är normalfallet dvs. att landskapsregeringens tjänstemän bereder en kostnadsuppskattning tillsammans med berörd myndighet, det har jag fått information om att man har gjort och sedan har man presenterat ett investeringsanslag för oss. Det har skett många gånger förr. Det är egentligen inget konstigt på det sättet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Eftersom finansutskott har utrett det här och kommit med ändringsförslag så utgår jag ifrån att man kanske borde ha hört ÅHS-styrelse och tagit reda på vad man sagt. Men vad jag har erfarit så har det aldrig varit upp i ÅHS-styrelse. Rätta mig om jag har fel. Vi har också representant i styrelsen. Det har inte diskuterats överhuvudtaget. Ska vi ha en styrelse överhuvudtaget eller har man dem bara, som jag hela tiden sagt, för att sedan köra över styrelsen helt och hållet? Det här är ju tidernas överkörning igen. Det är ett ministerstyre rent ut, och det är det som moderaterna slår vakt om uppenbarligen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ordet överkörning vet jag inte riktigt vad ltl Häggblom syftade på. Jag har ingen information om att ÅHS-styrelse har tagit något beslut i frågan, det var det jag sade, och inte heller motsatsen om de skulle ha gjort det. Jag har inte den informationen. Till den delen stämmer det, jag känner inte till om ÅHS-styrelse har hanterat frågan eller inte.

Däremot så tycker jag väl att det är bra nu att ÅHS-styrelse också blir involverad i samband med att man ska ta fram denna förstudie och titta på den här frågan noggrant. Då kommer säkerligen också ÅHS-styrelse att bli inblandad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Finans- och näringsutskottets ordförande försöker flera gånger förklara att det här är normalt. Det är så här man brukar göra. Det är normalt med ett investeringsanslag och att man uppskattar ett investeringsanslag till en viss nivå. Det är normalt.

Men det som är onormalt i det här är att finans- och näringsutskottets ordförande har skrivit under ett betänkande där det står att landskapsregeringen bör överväga användandet av olika finansieringsformer till exempel leasing. Det betyder ju att om du då sätter pengarna på ett investeringskonto så kan du inte flytta över dem till ett överföringskonto sedan. Det är ju hela andemeningen i vår reservation, att man först gör den här förundersökningen och därefter tar man ställning till, på basen av den, om det är fråga om en leasing eller en fråga om en investering och så sätter man pengarna i den ordinarie budgeten. Det är däremot normalt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ja, nu tryckte vtm Thörnroos på en liten öm punkt. Jag håller med om att det är lite bekymmersamt med att vi diskuterar olika finansieringsformer när det gäller investeringsanslag. Det kan jag hålla med om. Men därför tror jag ändå att det kommer att resultera i ett investeringsanslag, det är min uppfattning. Det är bara ett exempel med leasing. Det kanske var olyckligt att vi använde formuleringen med leasing överhuvudtaget. Men nu står det med där och förstudien kan komma fram till det. Men då är det inga problem, då använder man ju helt enkelt inte anslaget och så får man återkomma till att hantera det i normala driftskostnader. På det sättet så ska det inte vara ett bekymmer. Men visst, det kanske är lite annorlunda.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ordförandes ärlighet är klädsamt, det ska tillstås. Men samtidigt blir det ju så här om man inte vet. Man uppmanar landskapsregering att utreda olika finansieringsformer och också att göra en förstudie. Det betyder ju att det tar ju en viss tid att göra den.

Det finns ju inget faktiskt behov av pengar nu. Det tar ju säkert till hösten, kanske tills i början av nästa år, innan den här förstudien är klar och då kan man ju lägga in den i den ordinarie budgeten. Skulle inte det ha varit mera normalt i det här läget än att höfta till det som en investering? Såvida det inte är något politiskt löfte som har antytts tidigare och som vi andra känner till.

Ltl Petri Carlsson, replik

Vilket som skulle ha varit bättre eller sämre vet jag inte riktigt. Tidsaspekten kan man ju fundera på.

Som jag nämnde i mitt anförande så kan man också se anslaget som en ekonomisk riktning. Nivån belyser vi nu genom att ha det här anslaget. Det ger ju en viss indikation på att det här är en nivå som åtminstone hittills är acceptabel för det här lagtinget, om det är så att man går in för det. Det har sina för- och nackdelar att komma med anslaget före eller efter den här förstudien förstås. Politik är det väl i många saker också i det här förstås.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu har redan föregående replikskiften visat att utskottets ordförande är beredd att backa från sitt lite förhastande uttalande här för en stund sedan om att det här skulle vara normalt och att det här skulle vara någonting som vi har ägnat oss åt i alla tider.

Bästa utskottsordförande, det här är exceptionellt att man ser så nonchalant på sitt ansvar som budgetmakare, att man struntar i första paragrafen i finanslagen som säger att vår ekonomiska politik ska vara effektiv, den ska bygga på sparsamhet och den ska vara ändamålsenlig. Man lyckas bryta mot allting här. Utskottsordförande har redan konstaterat att det är märkligt att ni tvingas försvara det här. Jag förstår, ni måste ta den rollen i systemet och ställa upp och försvara. Men det är exceptionellt att man struntar i normal beredning.

Jag ser det här som ett riktigt valfläsk, därför att man vill peka på att man har pengarna. Alla vet att det här blir ingenting under det här budgetåret och därför strider det mot finanslagen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Backa och backa, nå till den delen så backar jag inte vad gäller hur man kommer fram till ett investeringsanslag. Alltså att det finns en kostnadsuppskattning som är gjord av tjänstemännen och det har varit kontakt med den berörda myndighetens tjänstemän och vi har fått en siffra som man har levererat som underlag till ett förslag till investeringsanslag. Det tycker jag inte att jag backat ifrån, snarare tvärtom, jag har visat på att det är kanske så som man har gjort många, många gånger tidigare. Om ltl Harry Jansson faktiskt erinrar sig, som varit med ganska länge, så tror jag också att ltl Harry Jansson kan minnas att det många gånger har gjorts på det sättet. Det är ett ganska relativt normalt förfarande att ha en kostnadsuppskattning i botten som har stämts av med berörd myndighets tjänstemän och sedan har man kommit med ett förslag till anslag. På det sättet så tycker jag inte att det egentligen är anmärkningsvärt så att det skulle strida mot lag.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Det normala skulle ha varit att här och nu i detta betänkande så skulle finans- och näringsutskottet ha konstaterat; ja vi är för den här åtgärden. Den är, som vtm Thörnroos så väl har förklarat, bra på många sätt. Men vad utskottet vill se är en förstudie som görs ordentligt, och att man faktiskt får reda på det som ltl Brage Eklund redan har frågat; vilka tjänstemän i ÅHS har varit med i den här processen när den högsta ledningen är helt ovetande om att detta är ett nytt ansvarsområde som väntar inom kort? Det är ju det som man gör med investeringar som är oklara. Man gör en förstudie. Ett utskott ska inte i efterhand bara säga att nu måste ni då se vad detta innebär konkret.

Så det här är ett exceptionellt avsteg från principerna. När det gäller prickning av landskapsregering för budgetåret 2018 så får vi väl invänta landskapsrevisionens besked. Men det dröjer allt för länge pga. av budgetåret.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson får väl förbehålla sig den rätten att hävda att det är exceptionellt. Jag kan inte se något exceptionellt i just den delen när det gäller att man har kostnadsuppskattat, som jag sade, och kommit med ett förslag till anslag. Det har skett många gånger förr som i alla fall jag kan erinra mig. Till den delen så ser jag inte just det som särskilt exceptionellt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, talman! Jag vill bara tacka ltl Carlsson och tillika finans- och näringsutskottets ordförande för klargörandet.

Jag vill också inbjuda till kaffestunden med vtm Thörnroos så att vi får reda ut det här. Jag sitter ju som bekant inte med i utskottet. Men det verkar som ni har fått fakta på hand ändå, när jag lyssnar på ledamoten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar.

Först behandlas förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget paragraf för paragraf.

Föreläggs 4 §. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Som jag tidigare aviserade under diskussionen så föreslår vi att 4 § får följande lydelse: ”För ensamförsörjarens barn betalas barnbidraget höjt med 100 euro per barn och kalendermånad. ”

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att 4 § godkänns i den lydelse den har i reservationen till betänkandet.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag, röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Axel Jonsson

Jag begär öppen omröstning.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag understöder öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Jonsson, understödd av ltl Bert Häggblom, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas.

Jag ber ledamöterna Tony Wikström och Britt Lundberg att assistera vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 14 ja-röster, 10 nej-röster och 6 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande till den delen.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänd.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad.

Tilläggsbudgeten

Nu inleds behandlingen av förslaget till tilläggsbudget.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten jämte detaljmotiveringar föreläggs i deras helhet där ändringsförslag inte aviserats.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs avsnittet Verksamhet.

Avdelning 2. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Som tidigare aviserats under diskussionen så föreslår vi att anslaget jämte motiveringar under moment 21010, Regeringskansliet, utgår.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Veronica Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att anslaget jämte motivering under moment 21010, Regeringskansliet, utgår. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Avdelning 5. Godkänd.

Föreläggs Avdelning 6. Godkänd.

Föreläggs 80-88 Myndigheter samt fristående enheter. Godkända.

Föreläggs avsnittet Överföringar.

Föreläggs Avdelning 3. Godkänd.

Föreläggs Avdelning 4. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Som tidigare aviserats så föreslår vi att anslaget under momentet 41010, Övriga sociala uppgifter, överföringar ökas med 240 000 euro samt att motiveringen under momentet, andra stycket får följande lydelse: ”Som ett led i arbetet att stärka situationen för de ekonomiskt utsatta föreslås barnbidragsanlagen ändras så att ensamförsörjartillägget höjs från 50 euro till 100 euro per barn och månad. Detta är en riktad insats till en grupp där risken för socioekonomisk utsatthet är hög. Antalet barn beräknas till cirka 850 och beräknat tilläggsbehov under perioden juni – december 2019 är 240 000 euro”

Ltl Lars Häggblom

Talman! Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Lars Häggblom, har föreslagit att anslaget under moment 41010 Övriga sociala uppgifter, överföringar ökas med 240 000 euro och att motiveringen under momentet, stycke två, får den lydelse som just lästes upp. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Harry Jansson

Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Harry Jansson, har begärt öppen omröstning vilken kommer att verkställas.

Jag ber ledamöterna Pernilla Söderlund och Brage Eklund att assistera vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 14 ja-röster, 10 nej-röster och 6 var frånvarande.

Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Avdelning 5. Godkänd.

Föreläggs Avdelning 6. Godkänd.

Föreläggs Avdelning 7. Godkänd.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER i sin helhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Föreläggs Avdelning 3. Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Som tidigare aviserats så föreslår vi anslaget jämte motiveringar under momentet 984000, Hälso- och sjukvårdsinvesteringar, utgår.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag understöder vtm Thörnroos förslag.

Talmannen

Vtm Thörnroos, understödd av ltl Bert Häggblom, har föreslagit att anslaget jämte motivering under moment 984000, Hälso- och sjukvårdsinvesteringar, utgår.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Thörnroos ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Brage Eklund

Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Jag understöder öppen omröstning.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Bert Häggblom, har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att verkställas.

Jag ber ledamöterna Tage Silander och Axel Jonsson att assistera vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 14 ja-röster, 10 nej-röster och 6 var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 80-88 Myndigheter samt fristående enheter. Godkända.

Föreläggs betänkandets första kläm. Godkänd.

Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.

Föreläggs så den tredje klämmen. Godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Godkänd.

Finans- och näringsutskottets betänkande är därmed godkänt och ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 27 maj klockan 14.00. Samma dag kl. 13.00 hålls en frågestund i vilken vicelantrådet Camilla Gunell samt ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman och Mika Nordberg deltar. Plenum är avslutat.

Originalfil