Plenum den 22 november 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M-WA


Plenum den 22 november 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017

Andra behandling. 2

2    Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Lag och kulturutskottets betänkande LKU 1/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

Remiss efter bordläggning. 2

3    Polisernas avgångsålder

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Plenum slutar 9

 

Plenum börjar

Upprop. 24 ledamöter närvarande.

Från dagens plenum anmäler följande ledamöter om ledighet:

Talman Gun-Mari Lindholm på grund av deltagande i seminarium i Europaparlamentet.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson på grund av deltagande i seminarium i Europaparlamentet.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg på grund av möte i Nordiska rådet.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Harry Jansson Axel Jonsson på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg på grund av sjukdom

Antecknas.

Andra behandling

1        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Ändrade besiktningsintervaller och genomförande av EU:s trafiksäkerhetspaket

Lag och kulturutskottets betänkande LKU 1/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 36/2016-2017

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 9 § trafikbrottslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 59 § körkortslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss efter bordläggning

3        Polisernas avgångsålder

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 8 november 2017. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Ärade lagting, det var kanske bra att när lagförslaget fick möjlighet att bordläggas så att polisstyrelsen hade möjlighet att bli hörda.

Vi hade ett möte i går med hela polisstyrelsen och personalrepresentanter var närvarande för att kunna diskutera det här förslaget. Diskussionen var väldigt konstruktiv och framåtsyftande tycker jag. Jag kan konstatera att en enhällig styrelse stöder det här förslaget men har en oro över personalpolitiken om hur man kommer att orka in i de sena åldrarna med det tuffa arbete som polisen faktiskt gör. Polisen har ett ganska krävande arbete. Det är riskfyllt och psykiskt tungt och man hamnar ofta i ganska svåra konfrontationer ute i samhället. Det kräver att man är i god form för att kunna hantera detta. Det är också unikt för det här yrket att det står i lagen att polisen måste hålla sig i god form, vilket så klart är bra om man ska orka jobba längre, det borde vi ju alla hålla oss i, men det här leder till att polisen håller sig i väldigt gott skick men de har också slitningsskador vilket man får om man tränar mycket och jobbar med fysiken. Men kanske i senare åldrar, runt 60, börjar man ha så pass jobbiga slitningsskador. Diskussionen kom då upp vad vi ska göra med äldre poliser som kanske inte längre anser att de vill vara ute på fältet. Det diskuterades om det finns möjligheter att göra innearbete. Det är en väldigt operativ fråga som styrelsen och även polismästaren kommer att jobba vidare med.

De poliser som vi nu har anställda på Åland kommer faktiskt tidigast att påverkas av det här lagförslaget först om åtta år. Vi vet inte heller vilka nya pensionsreformer finska staten kommer att hitta på. Den här reformen, vilken detta är ett resultat av, skedde redan 2005 när man höjde de genomsnittliga pensionsåldrarna med 2-3 år för att anpassa pensionssystemet till den ökande livslängden. Nu vet vi inte vad som händer framöver. Vi lever ju längre och ska också orka mera så framtiden får visa.

Jag är tacksam över att vi har fått möjlighet att ta upp den här debatten och kan konstatera att en enhällig styrelse också godkänner det här lagförslaget. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Min fråga till ltl Sara Kemetter är: Varför diskuterade inte styrelsen frågan om varför inte styrelsen har blivit hörd i remissen tidigare när ett sådant här lagförslag läggs på bordet?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Brage Eklund för den frågan. Det är klart att det har diskuterats och det har gjorts en bedömning eftersom polismästaren har hörts i det här ärendet. Det borde säkert rimligtvis ha kommit till styrelsen och där har det varit en kommunikationsmiss, men lagtinget har ju rättat till det och det är vi tacksamma för.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Betyder det här nu att man har något sorts regelverk för framtida förändringar av lagar som berör polisen? Kommer polisstyrelsen att vara remissinstans i framtiden? Har styrelsen tagit några sådana beslut? Eller är det som tidigare, när man blir påmind och det framkommer lagframställningar så då börjar man reagera? Jag tycker att man borde ha sådana principer att man automatiskt blir en remissinstans.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer ltl Brage Eklund, det är viktigt att polisen blir hörd så klart när det gäller lagstiftningar som påverkar. Det är möjligt att antingen höra polismästaren, som via personaldiskussioner på möten kan höra personalen, men också att styrelsen är involverad. Styrelsen har inte tagit ett beslut nu att alltid fungera som en remissinstans.

Jag tar till mig detta och kan bra ta upp detta på nästa möte för diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi hade upp ärendet tidigare och det bordlades tills idag för att polisstyrelsen skulle beredas tillfälle att höras. Som framgick av tidigare anförande så har så skett.

Jag kan bara också poängtera att i polisstyrelsen gick vi igenom det här ärendet. En enig styrelse anser att det här lagförslaget är riktigt.

Jag inledde det föregående anförandet med att liberalerna omfattade det här ärendet. Tanken står vi fortfarande bakom.

Inledningsvis kan jag betona skillnaden mellan pensionsålder och avgångsålder. Det här lagförslaget berör enbart avgångsåldern inte pensionsåldern. Det är viktigt att man har den här detaljen i minne.

En annan sak är att pensionsåldern också ökar p.g.a. det här lagförslaget. Det är ett komplicerat system som vi inte kan gå in på här, med det finns en connection. 

Landskapsregeringens överväganden. Landskapsregeringen anser att avgångsåldern för poliserna bör ändras så att poliserna är föremål för den allmänna avgångsålden för anställda inom landskapsförvaltningen. Det innebär att avgångsåldern för poliser uppgår till 68–70-årsåldern beroende på födelseåret.

Landskapsregeringen anser också att det inte finns tillräckliga skäl för särbehandling av polisernas avgångsålder jämfört med tjänstemännens avgångsålder. Det här är en likabehandlings- och jämlikhetsfråga. Den här lagstiftningen har även kommit i kraft på den fastländska sidan.

De facto kan en högre avgångsålder och pensionsålder leda till en högre grad av nedsatt funktionsförmåga, slitage och sjukfrånvaro. Polisyrket är ofta fysiskt och psykiskt stressande. Allt detta leder till högre krav på arbetsgivarens planering av verksamheten och åtgärder för att förhindra nedsatt arbetsförmåga.

Här krävs det säkert insatser av företagshälsovården. Även omplacering av poliser från så kallat utearbete till innetjänster kan bli aktuellt. Det har kommit till vår kännedom att man förstår man väl själv att tjänstemän som närmar sig 60 år kanske inte ska köra ett patrullfordon i 170 kilometer i timmen i vissa fall och kanske inte ha hand om klienter som är lite stökiga. Det här är också ett arbetsgivaransvar. Jag anser också att arbetsgivarens ansvar blir stort inom det här området.

Det här förslaget kan innebära ändringar i polisens förväntade pensionsålder. För att kunna dämpa följderna av detta så har man infört ett system med övergångsregler, vilket vi förstås tycker att är väldigt viktigt. Detta förutsätter en god och aktiv personalpolitik. Brytningspunkten gäller dem som är födda 1965. För manskap och underbefäl blir avgångsåldern 60 år och för kommissarier 63 år. Poängteras bör att dessa inte är skyldiga att avgå vid den egna avgångsåldern utan har rätt att fortsätta i tjänst till de har uppnått den allmänna avgångsåldern. Det här är egentligen en rättighet för polisen att fortsätta längre om man vill och anser sig vara i skick.

När man sätter en gräns, i det här fallet de som är födda 1965, så blir det alltid någon som blir på fel sida av ett streck. Så är det alltid. Men som jag nyss nämnde, talman, så ger övergångsreglerna en ganska bra dämpande effekt.

När det gäller lite fakta så finns det ett begrepp här som heter yrkesbaserad pensionsålder. Detta system slopas, men det gäller fortsättningsvis för de poliser som tidigare valt det här. Det här systemet har många flexibla variabler. Det är en individuell bedömning. Det går inte exakt att förutsäga härifrån när vissa konstaplar ska gå i pension.

Det framkom också i styrelsen att 59 polismän hör till gruppen som är föremål för avgångsåldern 60 år. De som är födda före 1965 kan välja om de vill gå vid 60 år eller enligt det nya systemet. Det framkom att 8 konstaplar har rätt till den s.k. yrkesbaserade pensionsåldern, enligt den tidigare lagstiftningen. Pensionsåldern har också höjts med mellan 3 månader och 2 år sedan 1.1.2017, allt enligt tidigare lagstiftning.

Det har också framkommit uppgifter att inom åtta år kommer det här inte att beröra någon konstapel, inom tio år blir kanske tio konstaplar berörda av detta och då har man hunnit vänja sig vid tanken med det här systemet så att övergångssystemet, som jag tidigare nämnde, är ett bra system.

Om man sedan tittar konkret på lagtexten så är det egentligen bara en paragraf som ska ändras, 9 § i landskapslag om polismyndighet i landskapet Åland. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Det var intressant att höra ltl Roger Eriksson lägga ut texten. Han försvarade landskapsregeringen, man ska alltid vänja sig vid en lagstiftning som kommer från den här landskapsregeringen och efter några år så blir det nog bra. Det är typiskt den här landskapsregeringen, man tar inte till sig något överhuvudtaget. Den är som är en teflonstekpanna, allt man säger från oppositionen studsar tillbaka. Det finns inte någonting som inte skulle vara bra som kommer från den här landskapsregeringen. Allt är jättebra!

Polisstyrelsen som blev hörd nu efter det att landskapsregeringen har gett sitt lagförslag, vem tror att polisstyrelsen skulle ha en annan åsikt eftersom den består av representanter från regeringsblocket och tillsatt av landskapsregeringen?

Det framkom ju att det var en kommunikationsmiss. Jag kommer själv att sitta i utskottet och vi kommer att ha möjlighet att höra. Men jag är rädd för att regeringsblocket är som en teflonstekpanna. Vi kommer inte att komma någon vart överhuvudtaget.

Poliskåren är någonting annat än om man jämför med tjänstemannakåren inom landskapet i övrigt. Mig veterligen, rätta mig om jag har fel, så är det ingen annan som har fysiska krav på sig för att kunna utöva sitt yrke. Polisen måste genomgå fysiska krav hela tiden för att kunna ha en yttre tjänst. Klarar man det inte så kan man inte ha de jobben. Vilka jobb anser landskapsregeringen att man ska ha i fortsättningen om man inte klarar av de här testerna? Hur ska man göra?

Poliskåren har också haft en fördel med pensionerna tidigare. Det har berott på att de också har haft en jättelåg lönenivå i förhållande till andra arbetsgrupper om vi jämför inom förvaltningen och statliga tjänster. Polislönerna har inte varit höga, de är låga. Många människor har tagit jobbet eftersom de vet när de kan gå i pension.

Men nu fråntar landskapsregeringen dessa personer den här möjligheten. Då borde man ha infört ett system där alla nya ska ingå i det här systemet, men inte de som redan är anställda för de kan inte ändra sig och ta något annat jobb istället. De har gått in i den tron att så här kommer det att vara så länge de jobbar. Man kommer att ha sämre lön men man har det här jobbet för att man trivs med det.

Om vi ska ha en åländsk poliskår och är intresserade av att de åländska ungdomarna ska bli poliser då ska vi också se till att det är att attraktivt. Tar man bort allting som har gjort att ålänningar vill bli poliser så vad har vi då? Vi kommer att bli någon sorts rekreationsområde för poliser från annat håll som kommer hit i några månader, och de har inte kunskap om det åländska samhället, om självstyrelsen och ingen kunskap om var folk bor osv. Det är otroligt värdefullt för en poliskår att veta detta samt att veta hur folk är, vilka som är brottslingar i vårt samhälle osv. Det finns en otrolig kunskap och kännedom om det åländska samhället.

När man går in och ändrar så här så får det här förslaget många konsekvenser. Hur vill vi ha det i framtiden med poliskåren? Har vi några tankegångar överhuvudtaget?

Jag tror att det är viktigt med kunskap om vi vill ha ett tryggt samhälle eller om vi inte vill ha ett tryggt samhälle. Det är viktigt att man har en enorm kunskap om samhället där man lever, bor och jobbar. Viktigast i det sammanhanget är poliskåren som också har kontakt med sjukvården och alla andra. Ska vi ha poliser som kommer bortifrån och jobbar här i några år eller några månader? Är detta målsättningen från Ålands landskapsregering och regeringsblocket?

Men vi får väl vänja oss vid att vi inte har ett tryggt samhälle. Som ltl Roger Eriksson sade, vi får vänja oss vid den här landskapsregeringen. Jag hoppas att det i landskapsregeringsblocket också finns sådana som tänker annorlunda och som kanske vågar visa det i utskottet, fast jag inte upplevt det hittills.

Om det här går igenom så hoppas jag också att vi kan ändra åldrarna för lagtingspensionerna, för i så fall ska det bli en konsekvens av detta och vi ska också vänja oss och inte ha de gamla förmånerna kvar. Det är precis samma sak. Där följde man inte rikets lag när de gjorde ändringar. Jag hoppas att det är konsekvenspolitik i allt. Tack, fru talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Bert Häggblom är säkert tillsammans med mig polisens bästa vän. Man arbetar hårt för att garantera att vi har en bra polis och det är glädjande.

Jag vill dock informera att styrelsen, som är tillsatt av landskapsregeringen, består av flera partier och inte bara av regeringsblocket utan också av oppositionspartier. Landskapsregeringen har i det fallet valt en styrelse utifrån kunskap framom partier där vi tillsammans ser till polisens bästa.

Jag vill också påpeka att vi ser ett ganska stort intresse från unga för polisen, vi har cirka 20 sökanden som nu har visat intresse för att få börja studera till polis.

När det gäller karriärsutveckling så ser vi att man också har möjlighet att gå in i det privata efter att man kanske har haft en karriär som yngre konstapel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Som jag nämnde i mitt anförande så ska man beakta att folk lever längre. Vi är friskare, även andra pensionsåldrar har förlängts och det finns ingen orsak till att polismyndigheten ska stå utanför.

Jag framförde också att det finns personalpolitiska åtgärder, företagshälsovård, för att man ska kunna upprätthålla sin funktionsförmåga som polis även i 60+ åldern. Det finns möjlighet för innetjänster vilket vi också har diskuterat med polisstyrelsen och polismyndigheten. Alla de här faktorerna som Häggblom tog upp i sitt anförande har nog beaktats.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Eftersom det är fysiska krav på poliser i yttre tjänst så vill jag veta av ltl Eriksson, om alla de här poliserna som kommer upp i de här åldrarna ska ha innetjänster, vilka blir då kvar i de yttre tjänsterna? Ska man då anställa flera? Vad ska man göra i inre tjänst? Gå och kratta löv utanför polishuset? Jag tror inte det. Man måste se helheten i verksamheten som sådan.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag kan garantera att polisstyrelsen kommer att göra det framtida arbetet i nära samarbete med polismyndigheten. Det är klart att det ska finnas konstaplar i yttre tjänst och även i inre tjänst. Man ska titta på vilka uppgifter man kan göra i s.k. inre tjänst. Det kan vara utredningsförhör, tekniska utredningar mm. Polismyndigheten kommer att ha en övergångstid på flera år, kanske fem-sex år. Enligt polismyndighetens och min egen övertygelse så kommer detta att ordna sig bra. Alla polismän kommer att hitta rätt plats i själva organisationen för att utföra sina uppgifter.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag fick inget svar på om många jobbar i inre tjänst, hur tänker man då göra med yttre tjänster i så fall? Kommer man att anställa flera personer för att det ska fungera eller kommer man inte att anställa flera?

Det var intressant nu att polisstyrelsen skulle ordna det här. Polisstyrelsen har ju ingenting med den operativa verksamheten att göra, rätta mig om jag har fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom sade att avtal och de pensionsvillkor som gällde när man ingick ett arbete skulle gälla hela arbetslivet ut. Jag undrar om det här är en generell åsikt hos obunden samling och om det gäller alla yrkeskategorier? Eller ser man att det finns behov med de stora pensionsavgångarna, den demografiska utvecklingen och i samhället i stort att förändra pensionssystemet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vad vi diskuterar här är poliskåren och vad som gäller bl.a. fysiska krav. Det har varit låg lön inom poliskåren. Man har valt att bli polis och då har man valt detta och man vet också att man kommer att kunna gå i pension vid en viss ålder. Om detta ändras under tiden så har man inte någon ångervecka. Man har inte något ångerår att man kan gå tillbaka tio år och börja jobba med någonting annat som hade varit mer välbetalt och man hade fått en högre pension. Då hade man kunnat planera sitt liv på ett annorlunda sätt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom nämnde också lagtingspensionssystemet i sitt anförande. Jag tillhör den grupp som nu har det nya lagtingssystemet. Men om ltl Häggblom själv vill jobba för att ta bort möjligheten till pension vid sidan av kapitalinkomster så kanske det finns en potential för det. Det är ju trots allt ganska få som nyttjat det vid sidan av sin yrkesverksamma karriär.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Jag vill förklara två saker som kommit upp i debatten.

Frågan om polisstyrelsen som remissinstans i framtiden. Remissinstanser den här gången var ju de fackförbund som berörs och polismyndigheten, polismästaren, som var involverad i processen under hela tiden. Det finns inget motstånd och ingen orsak att vi inte i framtiden skulle utnyttja polisstyrelsen som remissinstans om man upplever att det är behövligt. Det kan vi bara ta till oss och säga att så kan vi göra i framtiden med all lagstiftning som berör polisen.  

Sedan när det gäller möjligheten till anpassning i framtiden av polisens verksamhet för att se till att människor i högre åldrar har ett meningsfullt arbete, så med den övergångsperiod som vi nu har i lagen så finns det gott om tid för polismyndigheten att anpassa sig till det som kommer. Som ltl Kemetter sade så kommer det att dröja sju-åtta år innan den första polisen berörs av den här förändringen. Det är ganska lång tid för att fundera på hur man lägger upp arbetet för framtiden. Ingalunda kommer alla poliser i yttre tjänst på samma gång att uppnå de högre åldrarna.

En idé som diskuterades vid polisstyrelsen möte igår, och som polismästaren har tagit upp, är möjligheten att utreda om poliser också kan jobba inom andra delar av den åländska förvaltningen med de kunskaper som man har. Det är inte möjligt idag, men det är kanske något som vi kan titta på och återkomma till i den här salen.

Det är klart att det skulle vara trevligt om vi som samhälle hade råd att ha väldigt låga pensionsåldrar för alla, men vi vet att det har vi inte. Vårt samhälle förändras. Vi kanske t.o.m. vill jobba längre än vad vi jobbade tidigare för att vi är friska.

Jag tror inte att det finns någon väg tillbaka, inte heller till ett sådant samhälle där man börjar med ett jobb när man är ung och så jobbar man med samma sak tills man går i pension. Det känns som ett ganska omodernt sätt att tänka på arbetslivet ur min synvinkel.

Så här långt vill jag tacka för diskussionen och hoppas att utskottet har en bra behandling av ärendet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag vill veta av ministern eftersom det är omodernt att ha samma jobb hela tiden och polisutbildningen är speciell, var i det åländska samhället skulle man med den utbildningen kunna arbeta om man vill värna om ålänningarna?

Minister Nina Fellman, replik

Det var två frågor, var skulle man med polisutbildning kunna jobba; och var jobbar man om man vill värna om ålänningarna?

Här till exempel, i den här salen, tror jag att man har god nytta av en polisutbildning. Man har alla möjliga erfarenheter av livet och utbildningar kommer till nytta här. I privata vaktbolag och med säkerhetsarrangemang i olika företag, t.ex. har PAF rekryterat personal från polisen. Jag tror att det finns en massa olika karriärsvägar för en som har en polisutbildning. Ingalunda är alla vägar stängda och man duger bara till att vara polis som man en gång börjat med.

Dessutom fortbildar folk sig i det moderna samhället. Man skaffar sig en utbildning och jobbar med det och sedan fortbildar man sig till något annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 4 december 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil