Plenum den 23 april 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 23 april 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Första behandling. 2

1    Godkännande av lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU å ena sidan och republiken Irak å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018

Första behandling. 2

2    Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Remiss efter bordläggning. 3

3    Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018

För kännedom.. 20

4    Medborgarinstitutet – en viktig aktör i det livslånga lärandet-höjning av anslag

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 49/2017-2018

5    Frivilliga kommunprocesser

Ltl Harry Janssons budgetmotion BM 50/2017-2018

Remiss. 21

6    Temporär ändring av landskapslagen om medborgarinstitut

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2017-2018

Remiss. 21

7    Förslag till första tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2017-2018

Budgetmotion BM 49/2017-2018

Föredras. 76

8    Säkerställande av fortsatt vårjakt

Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 4/2017-2018

För kännedom.. 78

9    Ändring av miljöskyddslagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

10  Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2017

Nordiska rådets berättelse NRB 1/2017-2018

11  Lagstiftning om biodrivmedel

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

Plenum slutar 78

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av annat förtroendeuppdrag. 

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Talmanskonferensen har beslutat att en frågestund hålls den 21 maj kl. 13.00, vilka ministrar som är på plats meddelas då.

Första behandling

1        Godkännande av lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om partnerskap och samarbete mellan EU å ena sidan och republiken Irak å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 2/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt frågan om ett nytt partnerskaps-, samarbetsavtal mellan EU och Irak. Det är en modell som ni börjar bli väl bekanta med även i övriga lagtinget. Det är egentligen inget speciellt med avtalet som sådant.

Utskottet har i sedvanlig ordning bemödat sig att ta reda på att landskapets särställning har beaktats på det sätt som den här typen av avtal bör innehålla. Vi har också skrivningar i vårt betänkande om den speciella frågan om hur upphandlingsfrågan ska hanteras.

När det gäller de lite återkommande bekymren att man missar att begära in lagtingets bifall till den här typen av avtal så är det ett gemensamt problem vi har här. Inom utskottets diskussioner så lutade det åt att vi får vara glada att man i alla fall bryr sig om att höra lagtinget, självstyrelsens åsikt, även om det sker i ett alltför sent skede.

Nu i det här fallet är förstås frågan helt odramatisk eftersom handelsrelationerna mellan Åland och Irak är obefintliga på basen av existerande statistik. Med det är ändå någonting som landskapsregeringen bör ta med sig. Den handbok som också finns för hur olika ministerier ska hantera den här typen av internationella frågor kopplade till Åland är något som man bör påminna om med jämna mellanrum i takt med att tjänstemän och andra aktörer byts ut på den arena som hanterar Finlands motsvarande förpliktelser.

Summa summarum, utskottet tillstyrker att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft även för Ålands del.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Lastning av fordon i yrkesmässig trafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 14/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har bekantat sig med den ännu en gång EU-drivna frågan om hur vi ska säkerställa att transport och annat sker på det sätt som trafiksäkerhetskraven aktualiserar.

Även i det här fallet har utskottet kunnat formulera det som så att vi stöder att lagförslagen antas utan ändringar.

Vad gäller den praktiska sidan av det här så får landskapsregeringen följa med hur polisen i praktiken ska klara av att utföra de obligatoriska kontrollerna. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av polislagen för Åland för godkännande.  Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss efter bordläggning

3        Säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2017-2018

Ärendet bordlades vid plenum den 18 april 2018 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Frågan som kommer upp i den här framställningen handlar också om Ålands förhållande till riket och vilka extra anslag man kan få. Den frågan bör behandlas i finansutskottet och kanske inte inför öppen ridå här alla gånger. Vi från obunden samling har våra åsikter i denna fråga och kommer att föra fram dem i finans- och näringsutskottet.

Det förvånar mig när man ser hur det har lagts upp, det gäller reparationer, ombyggnader av gamla broar samt att man har tagit med nya Gripöbron. Den har behandlats och givits en fullmakt i lagtinget redan. Det förvånar mig. Kritik har riktats tidigare i lagtinget mot det projektet och även kritik från allmänheten mot byggandet av bron. Den bör nog lyftas ut. Kanske finansutskottet bör titta på det och lyfta i något annat istället?

Jag anser att detta är uppbyggt felaktigt. Man har reparationer och annat och så sätter man in en ny bro i detta projekt om extra anslag.

Finansutskottet bör titta på det här. Utskottets ordförande sade att man var villig att kompromissa så då hoppas jag att man kan titta på den här frågan. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vill bara kolla upp så att jag förstår ltl Bert Häggblom rätt. Ledamoten vill alltså inte att man ska ansöka om extra anslag för bron på grund av att den är ny och det andra kommer att vara renoveringskostnader. Varför kan man i så fall inte ha med en ny bro för där är väl de stora kostnaderna? Om man tittar på vad det står i självstyrelselagen om extra anslag så är det ju där som man ska begära medel. Eller har jag missförstått någonting?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Om majoritetsblocket vill ha ett enigt lagting så bör man plocka bort den och sätta in en annan ny bro i så fall, med tanke på den tidigare kritiken och eftersom den har behandlats i den här ordningen och det har fattats beslut i lagtinget tidigare om den.

Ltl Göte Winé, replik

Tack för förtydligandet. Man är egentligen emot kortrutten även om man pratar om en eventuell finansiering och därigenom görs inte ansökan om extra anslag. Fortsättningsvis vill man, som det nämndes senaste gång, torpedera kortrutten. Det tycker jag att är synd.

Man behöver ändå se på om vi kan spara in pengar genom att göra något. Vi borde också se på vem som kan komma med och finansiera. Jag tycker att det är tråkigt, men ni har er fulla rätt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Var och en får fatta olika politiska bedömningar. Vi har diskuterat den delen redan i ett tidigare skede. Nu gäller det extra anslag och då är det finansutskottet som ska behandla den frågan. Vi ska inte debattera minutrar att spara eller inte här idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ledamoten berörde att man ska lyfta bort nya broar från extra anslag. Som jag har förstått det så är det inte bara Gripöbron som är ny utan det är väl andra broar som blir nya genom att man lyfter bort de gamla. Är ledamoten emot den nya bron på Kökar också där den gamla kommer att ersättas med en helt ny bro? Det är inte någon reparation utan en ny bro.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag nämnde uttryckligen att det är en bro som byggs helt ny. De andra är frågan om reparationer eller förnyade av tidigare broar. Det är uppbyggt på två olika sätt här, vilket man också ser i landskapsregeringens framställning. Man har plockat ut Gripöbron helt och hållet i den framställning som har kommit till lagtinget.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ledamoten nämnde tidigare att det här är politik. Det här är tråkig politik för man vill bara förstöra, förhindra och stoppa upp en möjlig utveckling.

Vi har haft en utredning som visar på att det finns ekonomiska förtjänster att göra genom att bygga ut kortrutten. Söker vi då extra anslag för att bygga Gripöbron så förbättrar vi de ekonomiska förutsättningarna ännu mera.

Men eftersom Bert Häggblom är emot skärgården och dess utbyggnad så vill man inte se möjligheter med ansökan om extra anslag och få en bättre finansiering för bron. Bron gör att skärgården har bättre förutsättningar än det som ledamoten eftersträvar och det är i princip att stänga ner skärgården.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Staffans får väl ha vilken epitet han vill om undertecknad, det är inte frågan om det. Det är frågan om prioriteringar och där har vi olika uppfattningar. Jag tror inte att skärgården står och faller med om man får vänta fem eller tio minuter i förhållande till de pengar som ska läggas ner och den miljöförstöring som det är frågan om här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här diskussionen om enighet är intressant. Oppositionen, nu senast genom ltl Häggblom, sade att man ska sträva till enighet i frågan.

Men, säger ltl Häggblom och fler ur oppositionen, därutöver uppnår man enighet genom att låta oppositionen få som man vill, i det här fallet såsom ltl Bert Häggblom vill. Det är de broar som ltl Häggblom vill genomföra, de broar som obunden samling vill genomföra och om man enas om dem då är det en bra och fin enighet. Men om man tar de broar som många andra vill genomföra - där det också finns lagtingsbeslut sedan tidigare i demokratisk ordning att de ska byggas som en del i ett kortruttsprojekt - då är det inte demokratiskt för då når man inte enighet. Jag tror att enighetsdiskussionen till och med lite skadar i de här processerna än vad den tillför i det här skedet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Oppositionen inbjöds att diskutera frågan om äskande av extra anslag, rätta mig om jag har fel finansministern. Redan då förde vi fram de dubier som vi hade och att man kunde ha lagt upp framställningen på ett helt annat sätt. Det visade sig när vi fick pappret på bordet att lyhördheten var totalt noll. Det fanns ingen lyhördhet till att man kanske kunde enas. Man kör på sitt och då får man väl ta debatten här i lagtinget.

När det är frågor Åland mot riket så tycker jag att man bör se till att man har en så stor enighet som möjligt. Men okej, landskapsregeringen utövar regeringsskapet

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så är det ju. I botten för landskapsregeringens förslag finns ett majoritetsbeslut i lagtinget om att förverkliga kortrutten och också bron mellan Degerö och Gripö. Det är väl demokratiskt om någonting.

En minoritet tyckte annorlunda, men det är väl ändå inte meningen att det är minoritetens åsikt som ska styra här i landskapet Åland. Det är bättre med majoritetsbeslut oberoende av vem som råkar sitta i majoritet. Det är att gå ifrån demokratin i mycket högre grad om man skulle komma till att det är ltl Häggbloms och minoritetens åsikter som ska vara rättesnöret att följa. Det finns faktiskt ett lagtingsbeslut på att förverkliga den här bron. Vi söker finansiering istället för lån. Nog måste det väl ändå vara bättre att få en finansiering via extra anslag för bron än att behöva låna pengar för bron. Medger ltl Häggblom ens det?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Det här är en intressant diskussion som tas upp. När det gäller vårt förhållande inom Åland så är det majoriteten som beslutar.

Det har alltid visat sig att om vi kan visa en enighet utåt i fråga om extra anslag och annat - också när det gäller ändringar av självstyrelselagen - så är det en fördel. I de diskussioner som förs till den delen så kanske man når en minsta gemensamma nämnare. I det här fallet har vi uppenbarligen inte uppnått det. Vi har uppnått all enighet i anslagsäskandet förutom Gripöbron. Jag har inte hört någonting annat i debatten, utan det är den. Varför har man då inte tagit ut Gripöbron ur detta?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill minnas att ltl Bert Häggblom förra sommaren, i samband med debatten om kortrutten på västra Föglö, framförde finansieringsmodellen för projektet och om det inte vore bäst att ansöka om extra anslag för ett sådant här projekt. Man ville inte säga att man direkt var emot projektet västra Föglö. Någon sade att finansieringen var alltför osäker, den var ekonomiskt betungande och man borde framföra möjlighet till extra anslag. Kommer jag ihåg fel ltl Häggblom?

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Minister Nordberg har helt rätt. Skulle man i det skedet ha sökt extra anslag så hade det varit okej.

Men nu går man fel väg. Först begär man investeringsfullmakt från lagtinget, att det hamnar på Ålands andel, men i framställningen tar man inte bort investeringsfullmakt överhuvudtaget. Hur ska man ha det? Man ska ha investeringsfullmakten kvar och man ska ha extra anslag. Vi vill bara se hur man ska förhandla fram det här.

Men à la bonne heure, majoriteten beslutar och det får vi i minoriteten acceptera i så fall. Men vill man inte ha en enighet så leder det till detta. Jag beklagar, men så är det.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det var ett bra svar som jag fick av ltl Häggblom.

Fakta i den här processen var det som lades fram för lagtinget i samband med kortruttsdebatten. Vi hade lagt cirka 2 miljoner i projekteringspengar. Vi visste att för att gå vidare så krävdes ytterligare 2 miljoner. Det är inte försvarbart att använda skattebetalarnas pengar på ett sådant sätt att man plöjer ner 4 miljoner i projekteringar. När det kommer till kritan och grävmaskinen ska fram, ja då backar vi och det var orsaken till vårt handlingsförfarande.

När det gäller extra anslag så är det ju ett finansieringssystem som är mycket bättre än att belåna. Utifrån det så tycker jag obunden samling istället skulle vara positiva till extra anslag.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag nämna enighet. Jag tror att enigheten har använts från finsk sida som ett slagträ i debatten, även i Finland kan de inte riktigt uppvisa enighet idag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Jag tror att minister Nordberg har helt rätt till den delen, men det har alltid visat sig att det är en fördel för Åland om landskapet kan visa enhällighet.

Kom inte och påstå att regeringsblocket skulle vara enigt i frågan om att bygga Gripöbron heller! Nog finns det dubier i landskapsregeringen om den. Det är en framtvingad enighet på grund av andra omständigheter, precis i likhet med regeringen i Helsingfors som minister Nordberg sade. Regeringen här har samma problem. Till den delen så tror jag kanske att vi skulle kunna nå en annan total enighet om man tar bort Gripöbron och man får de här pengarna ändå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Extra anslag, eller som det hette extraordinarie anslag, är ganska sällsynt förekommande i vår självstyrelsepolitiska historia.

Tidigare satsningar har främst varit av infrastrukturell karaktär i de fall det har gällt att säkra elförsörjningen. Vi har fått anslag för Finlandskabeln, vi har fått anslag för Sverigekabeln och vi har också fått anslag för de reservaggregat som finns och har funnits i Jomala, Karrböle.

Vi har också en gång för ganska länge sedan fått extraordinarie anslag för att bygga Sjömansskolan och Hotell- och restaurangskolan. Då kan man fråga sig varför vi fick pengar för de byggnationerna. Hur kan de vara så stora och viktiga? Ja, i samband med att man fick det så gjorde man också ett avtal med finska staten. Man skulle se till att det fanns internatplatser men även studieplatser för studeranden från finska Finland som behövde få sin utbildning, och därigenom kunde också finska staten garantera att man kunde ge en utbildning på svenska. Nog om historien.

Såsom sades i vårt gruppanförande tidigare så är vår bedömning att landskapsregeringen nu är inne i ett ytterst känsligt förhandlingsläge gentemot Helsingfors vad gäller att trygga basfinansieringen för Åland de närmaste 20-30 åren. Som vi också sade i vårt gruppanförande så är det anmärkningsvärt att man hux flux kommer med ett förslag om att säkerställa landskapets framtida infrastrukturella funktioner genom ett extra anslag.

Tittar man på lagparagrafen 48 i självstyrelselagen så säger den: ”Extra anslag kan användas för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras över landskapets budget.”

Redan 2016 tog man fram ett brorenoveringsprogram. Landskapsregeringen återkom 2017 där man konstaterade ”enligt ett investeringsprogram finns ett investeringsbehov om cirka 30 miljoner euro fördelat på ett 10-12 år som omfattar 17 broar exklusivt Vårdöbron och Karlbybron”.

Detta har man gjort för flera år sedan. Man har också prognostiserat en kostnad på ungefär 3 miljoner på årsbasis, vilket är ganska rimligt enligt vårt sätt att se. Det finns ändå en begränsad marknad av brokonstruktörer på Åland och också byggare av broar. Det är rimligt att man då, i mån av möjlighet såsom regelverket tillåter, möjliggör för åländska entreprenörer att bygga.

När man läser extra ansökan som landskapsregeringen har lämnat in så har det nu helt plötsligt blivit mycket mera bråttom. Det ska nu göras under en sjuårsperiod istället för under en tolvårsperiod. Nu uppgår det till 35 miljoner vilket tidigare var kostnadsberäknat till 30 miljoner. Nå, man vet ju att det kan kasta lite i den här miljonklassen, men i alla fall.

Men vi är förvånande över att man använder instrumentet extra anslag för att finansiera något som man dels har prognostiserat två gånger redan i budgeter och har en finansiell täckning för, och dels har man också investeringsfullmakt.

Men det som vi vänder oss allra mest emot är att man riskerar basfinansieringen för Åland, genom att man nu - när det är ytterst, ytterst känsligt läge - kastar in något som egentligen är tämligen ovidkommande så som läget nu ser ut.

Min direkta fråga till finansminister Perämaa och till landskapsregeringen är; vad är det som gör den här saken så otroligt brådskande att man inte kan vänta 3-4 veckor tills lagtinget återkommer i maj? Då vet man med större säkerhet utfallet av diskussionerna mellan landskapsregeringen och Helsingfors. Då får man också med största sannolikhet tydligare indikationer på huruvida sotereformen på finska sidan kommer att gå igenom.

Vad sedan gäller det substantiella innehållet så vet finansministern att vi gärna hade sett bredare grepp när man lämnar in en ansökan om extra anslag.

Men vårt huvudargument i det här läget är att man bör vänta några veckor. Jag förväntar mig här inför Ålands folk ett svar från finansministern om varför man inte kunde vänta fyra veckor. Får jag inget svar så tar jag mig friheten att tolka det ganska fritt. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag imponeras inte av utslängningarna av orden som kommer från vicetalmannen, faktiskt inte!

Den här diskussionen förde vi under senaste plenum. Orsaken till varför vi lämnar in den här framställningen nu i god ordning, väl förberedd, är att på det sättet så får den en mindre inverkan på de förhandlingar rörande framtiden som ska försiggå inom de närmaste veckorna.

Jag sade i en replik till före detta finansministern att skulle vi ha lämnat den här ansökan fyra veckor efter att vi möjligen skulle ha ett förhandlingsresultat gällande den nya självstyrelselagen, då skulle det ha uppfattats som väldigt konstigt att vi kommer i mål, äskar om en förhöjning av grundfinansiering, kanske har uppnått det och sedan hux flux lämnar in, just därefter, en ansökan om extra anslag.

På det här sättet särar vi på processerna. Det är inte någon hux flux ansökan. Den har förberetts och beretts i mycket god ordning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I den bästa av världar så skulle jag gärna tro på finansministerns ord. Men tyvärr är det så att Åland inte har något tolkningsföreträde i den här processen. Det finns också förespråkare i Helsingfors som är helt övertygade om att det är något som är lite lurt med hela det här. Varför, när man är i ett sådant känsligt läge, väljer man att lämna in en ansökan som mycket väl kunde komma några veckor senare? Projektet har dessutom redan finansierats en gång, om inte två. Jag förstår inte hur man kan riskera den framtida ekonomin på det viset som finansministern och landskapsregeringen nu väljer att göra. Jag tycker att det är oerhört tråkigt.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bästa vicetalman, nu sade vicetalmannen att det finns tolkningsföreträdare i Helsingfors som anser att det är någonting lurt med den här framställan.

Nu ställer jag en direkt fråga till vicetalmannen. Nu bör vicetalmannen noggrant redogöra vilka tolkningsföreträdare det är frågan om. Vem tycker att det är lurt att vi utnyttjar 48 § i självstyrelselagen och ansöker om extra anslag? Om inte svar ges så tar jag mig friheten att tolka uttalandet fritt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Mina tankar går osökt till Sven Duva: ”Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli. Den kulan visste var den tog, den visste mer än vi”.

När jag sade att vi är inne i en process så kan vi inte från åländsk sida bestämma att vi ska tolka att det här två separata processer. Det här är basfinansieringsprocessen som är här och sedan har vi en helt annan process här som är en ansökan om extra anslag. Det kan inte vi bestämma från åländsk sida för i Helsingfors har man också rätt att tolka precis som man vill. Jag har låtit mig berättats att det i Helsingfors finns andra funderingar.

Men i det här fallet var det jag som ställde frågan till minister Mats Perämaa. Varför är det så bråttom att man inte vågar vänta några veckor? Finansministern sätter lantrådet i en ytterst svår situation, i en ytterst svår situation. Lantrådet ska föra förhandlingar samtidigt som finansministern håller på med något eget sysslade vid sidan av.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Vi hade en bra diskussion om det här under vårt föregående plenum. Jag uppskattar den beredvillighet som då fanns från partierna, åtminstone från socialdemokraternas och moderaternas sida, att i utskottsbehandlingen försöka hitta en så bred enighet som möjligt.

I vår diskussion från centern med finansministern så förde vi fram att vi inte utesluter någonting. Vi har eftersträvat en skrivning som alla partier här i lagtinget kan leva med. Det skulle vara en bredare beteckning, istället för Gripö skulle vi använda kortruttsprojektet som sådant. Då kunde man troligen gamla samtliga partier bakom en ansökan om extra anslag.

Men så blev icke fallet, fru talman. Jag har två frågor som jag vill ha ett svar på här idag. Varför kom finansminister Perämaa till lagtingsgrupperna, till oppositionen och pratade? Var det för att övertyga oss om att vi skulle ställa oss bakom? Då tycker jag faktiskt att vi allvarligt blev vilseledda. Jag upplevde nog i den diskussionen att man skulle försöka hitta en lösning.

Men efter att jag har hört dagens uttalanden här så visade det sig att det var någonting helt annat. Det var majoritetspolitiken som skulle gälla. Då var det en bortkastad halvtimme som vi ägnade oss åt och det tycker jag att är tråkigt. Varför kom ministern till vår grupp?

Den andra frågan är av större principiell betydelse, fru talman. Den frågan är till lantrådet. Har lantrådet tänkt igenom vad det här betyder om man nu går fram med majoritetspolitik för första gången i externpolitiken?

Vi vet att vi idag egentligen har ett totalt splittrat Åland. Det är mycket starka känslor ute i det åländska samhället. Nu får vi också en total splittring, om det här genomförs så som finansministern säger, i externpolitiken. Det är första gången vi får det. Det verkar vara medvetet och avsiktligt, man ska inte bry sig om oppositionen i den här frågan.

Är det här en linje som den här landskapsregeringen kommer att fortsätta med? Då måste vi som tillhör oppositionspartierna anpassa oss till den här nya linjen och börja fungera efter det också i de andra externpolitiska frågorna. Det kan inte vara en sådan situation att landskapsregeringen väljer vilka frågor vi ska försöka vara eniga i och vilka frågor vi inte ska vara eniga i. Det väljer vi tillsammans i den här salen.

Lantrådet har nu ett väldigt stort ansvar att prata med sin finansminister och med sina partier om den här frågan. Är det så att det är majoritetspolitik som gäller i externpolitiken, då har vi ett nytt läge i Ålands lagting och i åländsk politik. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det nämndes här, som jag uppfattade det, att man vill ha en mera luddig skrivning när det gäller ändamålet och varför lagtinget söker extra anslag. Om jag är rätt informerad, och det torde också tidigare finansminister Nordlund känna mycket väl till, så i samband med den påföljande processen efter att en extra anslagsansökan är inlämnad så kommer sakministeriet i Helsingfors att granska de handlingar som ligger till grund för extra anslaget. I det här fallet ska infrastrukturavdelningen på Åland åka till infrastrukturministeriet i Helsingfors och redovisar på detaljnivå varför vi ska bygga just på det här viset. Om jag har förstått saken rätt så gjorde man så när det gällde elkabeln och elförsörjningen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är riktigt det som infrastrukturminister Nordberg sade. I de utredningar som finns om kortruttsprojektet så finns ju alla de här konkreta projekten med på ett väldigt tydligt sätt. Det går precis lika bra att ha det som underlag för de fortsatta diskussionerna med både finansministeriet men framförallt med sakministeriet. Det är ju själva sakministeriet som är det viktiga i det här sammanhanget, att man där får ett godkännande för respektive projekt.

Ministern använde ordet luddighet. Jag tycker att det är lite fel. Vi har en ansökan på vårt bord som till sin form är helt ny. Vi har ett antal broar, 16 eller 17, och vi vet inte exakt i vilken ordning de blir och hur omfattande det blir. Hela ansökan är en ny form, i den formen skulle kortruttsprojektet ha passat lika bra in.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! I den tidigare debatten här efterfrågades bilagorna. Tittar vi på bilaga två i det här ärendet så togs den fram i mars 2017. Vi är nere på en helt annan detaljnivå nu när vi kan beskriva de faktapunkter som vi nu ska åka till Helsingfors och redovisa för. Detta finns inte i bilaga ett. Bilaga ett är mer övergripande och handlar om kortrutten och alla möjliga olika möjligheter. I bilaga två har vi kokat ner fortsatt detaljprojektering och vi har mycket mera noggranna detaljer så att vi kan bevisa för ministeriet i Finland att det här är rätt och riktigt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är säkert så med tanke på den här landskapsregeringens egen ambition när det gäller det så kallade Gripöprojektet. Men ibland måste man tänka lite på helheten också. Om man ska föra fram en ansökan om extra anslag så ska det finnas stöd från den breda majoriteten här i lagtinget. Då måste man också lägga ner lite arbete för att få fram ett sådant material som man kan diskutera med sakministeriet kring. Det är ingen omöjlighet med tanke på allt det grundarbete som finns gjort i det så kallade kortruttsprojektet. Det finns väldigt mycket kompetenta människor som har lagt ner stort arbete med de olika delprojekten där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Nordlund försökte beskriva det som att majoriteten ska köra över oppositionen här. Vi ska komma ihåg att hela den här ansökan grundar sig på ett 2 miljoner dyrt förarbete som uppgjordes med en centertrafikminister vid rodret, där västra och östra Föglö kopplades ihop som ett projekt som båda måste genomföras samtidigt. Man kan inte bara genomföras östra och lämna bort västra för då får man jättestora kostnader för sprängningar av farleder och andra problem. Det här hänger ihop och det vet faktiskt ltl Nordlund om också.

Sedan är det av politiska skäl som man vill öppna upp för att man möjligen ska kunna köpa någon annan bro istället för den här bron. Men beredningen, lagtingsbeslutet och allting pekar på att de här sakerna ska göras och då kan vi inte börja söka finansiering för någonting annat än det som vi har tänkt och som lagtinget har beslutat om att vi ska genomföra. Det är ju rentav huvudlöst.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi kan väl använda vilket språk vi vill. Men det beror väl kanske mera på den egna desperationen om man använder den typen av uttryck här i salen.

Det är precis såsom finansminister Perämaa sade. Det finns 2 miljoner nedlagt på det här kortruttsprojektet i utredningar. Nog vore det väl konstigt om det inte finns ett underlag som man kan ta med sig till det formella sakministeriet i Helsingfors och diskutera helheten, utgående ifrån att det är mycket brett och att det också kommer att sträcka sig över en lång tid.

Det här är inte någon elkabel eller något annat eget projekt, utan det är ett stort paket som vi nu hanterar här i lagtinget. Det kommer att sträcka sig över flera mandatperioder och det i sig redan tycker jag skulle räcka som underlag för att man skulle söka en bred majoritet. Det är ju inte alldeles säkert att det är den här majoriteten som fortsätter efter ett och ett halvt år i landskapsregeringen.

Minister Mats Perämaa, replik

Precis och det där är kärnan i centerns kritik. Man vill försöka bromsa det här så att man kan göra någonting annat istället för det här kortruttsprojektet ifall centern skulle få komma in. Uttryckligen sade ltl Nordlund majoritet, att det inte är säkert att det är den här majoriteten som har makten sedan utan då ska någon annan majoritet sänka det här projektet. Det är ju det som är målet. Jag tycker att vi skulle kunna vara ärliga i den här frågan.

Vad gäller vad som krävs för att få extra anslag, så vill jag ändå hävda att det här är den andra ansökan som jag personligen som minister får lämna in till lagtinget för beslut. Jag har mera erfarenhet än någon i centergruppen om hur man hanterar de här sakerna. Jag har ganska god kunskap om det.

Vi får se vilken detaljbehandling det sedan blir i ansvarigt ministerium innan man beviljar extra anslag för ett sådant här projekt och därför går det inte att ansöka om någonting allmänt och tro att det ska duga sedan.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är inte så lätt att föra debatt här när vi som har andra åsikter är huvudlösa och finansministern själv besitter mera kompetens än alla vi andra. Så då vet vi utgångsläget i den här diskussionen.

Men, fru talman, vår vilja kvarstår från centerns sida. Vi vill uppnå en konsensus om det är möjligt, via utskottsbehandlingen. Vi hoppas att det finns goda och konstruktiva krafter där som kan försöka åstadkomma det. Vi tror, för vår del, att det fortsättningsvis skulle vara bra om man kunde ha enighet i åländsk externpolitik. Vi kommer att sträva efter det i motsats till vad finansminister Perämaa tydligen gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att jag tycker att det är bra att ltl Nordlund inledde sitt anförande med att understryka vikten av att skapa enighet framförallt i de externpolitiska frågorna. Jag hoppas också man kan fortsätta i den tonen, och inte såsom ltl Nordlund avslutade, försöker tillspetsa det istället för att ta de positiva signaler som nu har kommit kring hur man kan jobba vidare med det här.

Det finns också en skillnad i hur man ser på diskussionerna som handlar om just externpolitiken och de internpolitiska frågorna som också måste också kunna avgöras utgående ifrån från det sätt som en majoritet här finner nödvändigt.

Däremot delar jag fullt ut att när det gäller externpolitiken ska vi också se till att vi hittar vägar framåt.

Jag tror att det både för debatten och för lagtingets värdighet är bättre att fortsätta såsom ltl Nordlund inledde än som han avslutade sitt anförande.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag önskar att det vore såsom ltl Ehn sade, att man ska ta tillvara det positiva.

Men jag hörde faktiskt ingenting positivt från mitt föregående inlägg när det gällde att uppnå en konsensus i den här frågan. Jag uppfattade att det var helt klart att så här ska det bli. Då blir det så att majoriteten dikterar ett förslag som vi från oppositionen ska anpassa oss till och sedan stöda och så kan det inte vara. Konsensuspolitik bygger på att alla parter får någonting ut av det hela. Man söker den minsta gemensamma nämnaren eller så skapar man ett paket där det finns någonting för alla. Det har man inte gjort i det här fallet och det är ett misslyckande.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag inledde med att säga så tror att man ska ta hela den här diskussionen som har föregått ltl Nordlunds inlägg.

Jag har från i princip alla håll hört att det finns en beredskap i finansutskottet att diskutera vidare hur man kan hitta lösningar så att man också kan föra den här frågan vidare på ett konstruktivt sätt.

Jag vill ändå vara väldigt tydlig, det blir minst lika märkligt om man i den här diskussionen från den andra partens sida säger vad som måste göras och inte ska göras för att man ska kunna vara med på saker och ting.

Jag utgår ifrån att det - på samma sätt som ltl Nordlund anser att det ska finnas en kompromissvilja från majoritetens sida - också ska finnas en kompromissvilja även från ltl Nordlunds linje och vilja. Det är väl det som bygger konsensus och kompromisser, inte att man spär på (…taltiden slut).

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis det som vi från centergruppen har försökt göra, komma med ett sådant förslag som kan upplevas som en kompromiss och som innehåller bitar som både majoriteten och oppositionen kan leva med. Men det har blivit blankt nej från finansministerns sida tillsvidare.

Men jag hoppas och önskar, precis som ltl Johan Ehn och jag uppfattar diskussionen så under föregående plenum, att det finns förutsättningar att i utskottsbehandlingen försöka hitta varandra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, jag lyssnade noga på vad ledamoten sade och jag blev förfärad. Ledamoten sade; ”gör inte ni på det viset som oppositionen önskar då kommer vi att idka utpressning, för då kommer vi inte att gå med på andra saker.” Är det en politik som oppositionen tänker börja med, idka utpressning? Om inte majoriteten gör som oppositionen vill så kommer de också att motsätta sig. Jag tänker just på externpolitiska frågor, som ledamoten nämnde. Jag undrar om detta är den nya vägen för oppositionen?

Jag har ingen kunskap om hur ledamoten idkande sin politik i förra regeringen. Jag undrar om han kan hänvisa till att han har gjort så mycket konsensusbeslut i den förra regeringen?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Staffans försökte rikta pilen mot mig och oppositionen. De facto är det den majoritet som ltl Staffans representerar och den regering som han stöder som nu försöker föra en ny linje i externpolitiken, att majoriteten ska bestämma entydigt vilken linjen ska vara, utan att i princip behöva lyssna på en enda stavelse från oppositionen.

Det är ltl Staffas som borde ta sig en funderare, möjligen på tregruppsmöte eller internt i liberalerna; är det här den politik som vi ska ha på Åland framöver? Tror man att det är detta som kommer att föra det här samhället framåt, att vi blir mera lyckosamma i externpolitiken? Jag tror inte det. Jag vill jobba för en annan politik.

Ltl Mikael Staffas, replik

Jag fick egentligen inte svar på någonting så jag ställer frågan en gång till. Kan ledamoten hänvisa till beslut som har fattats i konsensus i tidigare regering där ledamoten har suttit med?

Är det meningen att vi ska komma med förtryckta hotelser, att vi kommer att gå emot externbeslut om vi inte får vår vilja igenom för att visa en splittring i flera frågor. Är det ledamotens syn på saken?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag svänger på frågan. Jag kan inte påminna mig om ett enda beslut i externpolitiken där jag inte har eftersträvat konsensus i tidigare regeringar från åländskt håll och framförallt inte i beslut av den här storleksordningen.

Jag tror nog att ltl Staffas får titta sig själv i spegeln tillsammans med sin regeringskoalition.

Det är en ny politik som vi ser födas här om det här genomförs på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, socialdemokraterna har suttit med frågan om infrastruktur och om det stora investeringsberget som vi har framför oss i två landskapsregeringar. Vi har också suttit i två landskapsregeringar med frågan om extra anslag.

Konstigt nog så flera gånger när man har berett ansökningar om extra anslag så har man tvekat kring tidpunkten och kanske också kring innehållet. Därför har det inte varit lätt att finna breda lösningar när det gäller de här frågorna, för det är precis lika mycket politik givetvis i det som det är i allt annat.

För vår del, som jag ser på det, så är infrastruktursatsningar, dvs. att bygga samhället starkt och funktionellt, socialdemokraternas absoluta vilja. Vi vet att det finns ett investeringsbehov som är kolossalt. Det betyder givetvis att vi kanske har underinvesterat i investeringar av broar och vägar under en lång tid på Åland. Därför delar vi, som jag ser det, i det här parlamentet den här utmaningen att hitta lösningar på finansieringsfrågan.

Jag tycker att det här om någonting är kommunalpolitik också. Vi bygger Åland starkare nästan i varenda landsända på Åland. Här finns broar alltifrån Sund, Vårdö till Föglö, Brändö, Kökar, Lemland, Kumlinge, Järsö, Hammarland och Geta osv. Hela Åland nyttjas och kommer att få nytta av om det kommer ett extra anslag från riket till Åland.

När vi behandlade frågan om extra anslag tidigare så då satt jag själv i finansutskottet. Regeringen bestod av liberaler och center som då kom till lagtinget med en anhållan om ansökan om extra anslag. Jag minns att vi inte var helt eniga då heller.

Men i behandlingen i finansutskottet så hittade man en väg framåt. Jag minns själv att jag och ltl Danne Sundman - finansutskottets leddes av Torbjörn Eliasson - bekymrade oss väldigt mycket över vilka kostnadsökningar och elöverföringar Finlandskabeln skulle innebära för hela näringslivet. Den frågan var inte ens aktualiserad i det äskande som då kom från landskapsregeringen.

Det blev då en process, en dialog och en diskussion. Landskapsregeringen lyfte själv in 5 miljoner till Kraftnät som en ”stötdämpare” när det gällde prissättningen till näringslivet.

Jag var för min del nöjd med hur frågan löstes, även om vi alla inte var eniga när framställningen kom till lagtinget. Jag menar att man i den här salen kanske inte måste eskalera alla konflikter. Det finns faktiskt en behandling kvar och den gör man i finansutskottet. Under en klok och bra process där kan man bra komma fram till en konstruktion som flera känner sig nöjda och tillfreds med.

Sedan förstår jag inte riktigt den här ängsligheten och vilka röster i Helsingfors som centern har lyssnat på. Vem är det som skapar en sådan här nervositet, att förhandlingarna i självstyrelselagen skulle stå i någon slags konflikt till frågan om extra anslag? Vad är det för röster i Helsingfors som centern har hört som tydligen majoritetsblockets öron inte har uppfattat? Jag tror att det skulle vara väldigt bra för hela processen och alla kloka människor som sitter i salen att få veta vad det här riktigt handlar om.

Att kunna se att de här åländska frågorna, ett investeringsunderskott som vi själva har skapat under många, många års tid, kommer upp i dagen och vi får dem upp till ytan och vi konstaterar att det här är miljoner som Åland behöver för att bygga samhället. Vi bygger infrastrukturen starkare och mer funktionellt. Vi ska även kunna bära laster av bilar som är tyngre framöver, vilket övriga EU också har, och förstås också vid sidan av driften av Åland, dvs. klumpsumman och det som kommer att tilldelas Åland i samband med hela soteproblematiken. Vilka röster säger att det här är frågor som står emot varandra? Kanske man ändå från Helsingfors kan se det här som en helhet.

Jag för min del manar till minskad ängslighet och nervositet. Diskutera i finansutskottet så kommer vi säkert vidare på något bra sätt. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Vicelantrådet sade att det var kommunalpolitik. Jag vill nog sätta det i ett annat perspektiv, det är regionalpolitik. Regionalpolitiken måste finnas oberoende av kommunalpolitik. Förståelsen för det regionala förhållandet som finns långt ute i glesbygden på Åland måste finnas även i tätorten. Det här är alltså regionalpolitik också.

Det finns som sagt, som vicelantrådets sade, investeringsunderskott sedan tidigare år och långt tillbaka och det kommer fram i det här.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det ltl Sundblom. Jag tycker att det var en bra förändring. Det är inte kommunalpolitik. Jag menade att det gynnar alla kommuner. Det är definitivt regionalpolitik. Vi vet att ingen av oss kan existera utan väl fungerande hamnar, vägar osv. och utan dem fungerar inte något näringsliv och inte några kommunikationer.

Syftet med medlen som vi ansöker om så tycker jag att är väldigt, väldigt bra och välment.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Gunell nämnde själv i sitt anförande underlåtenhet av underhållet av våra broar och nu måste man söka om extra anslag. Anser ministern själv att det är berättigat till extra anslag för bristande underhåll som har pågått en lång, lång tid? Är det berättigat enligt 48 § att få extra anslag för bristande underhåll?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag tycker det. Det står ju ändå i självstyrelselagen att det är en så stor utgift att landskapet Åland har svårt att bära den ensam. När vi slår samman alla de här behoven så är det absolut en investering som är för tuff för Åland att bära ensam. Det kommer också på oss på Åland utifrån ställda krav på bärighet på broar och annat som vi själva inte alla gånger kan påverka. Men för att vara konkurrenskraftiga och fungera som andra samhällen så måste vi leva upp till de här kraven. Jag tycker definitivt det, för det finns ingenting i självstyrelselagen som säger att man bara får söka för en sak. Man får absolut pröva det här instrumentet. Tidigare landskapsregeringar har också varit eniga om att man kan söka om flera broar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har ingenting emot att man söker extra anslag för underhållet av broar.

Men jag skulle verkligen som sakministerium på andra sidan Skiftet ifrågasätta varför man har drivit en sådan politik att man har samlat på sig en sådan här mängd av bristande underhåll och inte gjort en långsiktig plan och gjort detta tidigare. Det skulle jag ifrågasätta.

När det gäller enigheten från regeringsblocket så har ledamöter från socialdemokrater uttryckt att de är tydligt emot nya utbyggnaden av nya Gripöbron, Degerby. Har partipiskan vinit och man har tystnat ner de rösterna?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Som namnet heter socialdemokrater så får man tala och ha den uppfattning man önskar. Men den socialdemokratiska gruppen står bakom de här investeringsäskandena i den här framställningen.

Orsakerna till att Åland kanske har underinvesterat inom befintlig infrastruktur beror väl helt enkelt på att vi inte har mäktat med mera. Vi har byggt mycket på Åland både vägar, rondeller, cykelvägar och annat. Det finns en begränsning i vad vi klarar av i resurser och personal. Vi har nu bullat upp med ett investeringsbehov där vi måste ta i lite extra för att komma över den här puckeln.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Det är intressant att höra på den här diskussionen. Hur mycket den för framåt vet jag inte? Det känns som vi upprepar det som sades häromsistens.

När jag hör argumentationen idag så vill jag ändå säga att för min del är det på det här sättet, precis som jag har sagt tidigare: Vi har fattat beslut om vissa infrastrukturella investeringar och vi vet att vi måste göra andra dvs. broarna.

Självklart, de här investeringarna och kostnaderna för dem kommer vi att ta oavsett vi får hjälp eller inte, åtminstone ser jag det på det sättet.

Nå, har man kommit till den slutsatsen så är nästa fråga; hur finansierar vi det här? I bästa fall genom egna intäkter. Kan vi inte det så kanske vi får låna till en viss del och betala ränta. Det bästa är ju om vi kan få någon annan att vara med och betala, dvs. genom extra anslag. Till den delen borde alla av oss 30 vara fullständigt eniga. Konstigt skulle det ju vara annars!

Vad är det då som skulle kunna splittra oss? Okej, förfaringssättet må hända. Man kunde ha diskuterat på ett annat sätt, ha suttit ner och kommit fram till den bästa gemensamma linjen.

Vad är det som skiljer? Nå, bl.a. det som ltl Nordlund åtminstone förra gången, och kanske idag också, tog upp; är det rätt timing på den här ansökan? Det kan man ha olika uppfattningar om. Det överlåter jag faktiskt till andra att bedöma om det är rätt eller fel, för min del är det rätt tills motsatsen bevisas.

Jag har väldigt god tilltro till finans- och näringsutskottets förmåga att hantera även sådana här ärenden på bästa sättet. Jag tror att det kommer ut därifrån som en fullständig enighet när alla har satt sig ner och verkligen funderat på innehållet i det här förslaget, dvs. att vi ska få en finansiering som inte kostar oss någonting. I bästa fall får vi det. Men frågar vi inte, ja då får vi absolut ingenting.

Timingen, som sagt, är den enda öppna frågan för mig, där kan det vara bättre eller sämre någon vecka fram eller någon vecka bak.

Men, å andra sidan, om det är så att man redan nu i Helsingfors vet vad vi håller på med och tänker på så är det ju allmän kunskap redan idag, alltså så spelar det ju ingen roll när vi kommer med den här ansökan. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, som kollegan Nordlund inledde sitt anförande med för en stund sedan så välkomnar vi ju varje utsträckt hand för att försöka nå en enighet. Det är nog bäst för regeringsblocket att börja fundera på att uppnå enighet och så tidigt som möjligt. Det var därför som kollegan Nordlund naturligtvis reagerade när finansministern och hans kollegor inom landskapsregeringen agerar i en externpolitisk fråga på det sättet.

Men är det inte så, bästa ltl Silander, att vi är i den här sitsen därför att vi har en landskapsregering som bara för något år sedan var mycket tydliga med att vi inte ska söka anslag för t.ex. Gripöbron. Det var en investering som lönade sig och vi behövde inte söka extra anslag. Det var efter hugg och slag som finans- och näringsutskottet sedan skrev att vi naturligtvis ska agera för vi har ett system med extra anslag. Är det inte så? Därför sitter vi i den här sitsen, annars kunde man sökt extra anslag för länge sedan när man hade möjlighet. Men man har haft den uppfattningen att vi inte ska söka sådant som vi uppfattar att är lönsamt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är klart att det är en mindre tryck på extern finansiering på objekt som är lönsamma i sig, det kan man väl säga. Det är totalt ointressant vad vi har gjort eller inte gjort för två år sedan eller vilka beslut vi har tagit då.

För min del ser jag det här enbart som en finansieringsfråga. Vi har investeringar som vi har tagit beslut om och som vi kommer att ta beslut om när det gäller broarna. Vi behöver finansiera dem på bästa sätt.

Jag tycker att den här enigheten som efterlystes, den går att uppnå bara alla tycker att det är bra att vi får externa pengar. Tycker man inte det och vill strula med den här frågan så att det inte blir av så blir det ganska dyrt för oss.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bara för några år sedan kunde vi i en motsvarande situation konstatera att vi hade ungefär 145 miljoner euro som borde vara aktuella för den här typen av ansökan om extra anslag. Vi har ju sannerligen volym. Om man vill uppnå en enighet om 45 miljoner så är det absolut inget bekymmer att uppnå en enighet. Men man måste i alla fall bemöda sig med att uppnå en enighet på förhand. Därför är det lite upprörande att landskapsregeringen har hanterat det här på det här sättet, dvs. att man lägger fram och det visade sig att det är frågan om maktpolitik vilket vi fick reda på av finansministern här för en stund sedan. Man demonstrerar sin makt, ”vi har rätt att göra det här”.

Att splittra Åland i externpolitiska frågor har aldrig varit en framgång för vårt örike.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Nej, jag vinnlägger mig också väldigt noga om att vi ska vara så eniga vi kan utåt sett. Det förstärker min tro att alla i det här lagtinget borde vara med på att göra den här ansökan. Det spelar ju egentligen ingen roll vilka objekt vi tar som sådant eftersom det finns, som ltl Jansson sade, 145 miljoner att ta.

Nu råkar vi ha någonting som vi vet att vi kommer att finansiera i alla fall, det drabbar vår investeringsförmåga och vår likviditet och då är det ju tacksamt om andra kan vara med och bistå. Självklart ska vi lämna in den här anhållan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Silander har en klok analys som jag delar väldigt långt. Jag tror också att det finns skäl att diskutera timingen och den kommer att diskuteras. Den kanske löses naturligt, som jag sade redan under tidigare plenum, eftersom utskottet kommer att behandla den en viss tid. Vi får se om det är så eller inte. Vi kommer att diskutera timingen, den är mycket intressant och det är viktigt att vi försöker ha så mycket samsyn som möjligt innan man ska gå fram med en sådan anhållan. Det kan vara rätt som det ligger nu, jag vet inte. Vi kommer att ta den diskussionen i utskottet.

När det gäller det andra så är det också en klok analys. Ska vi alltid börja blanda in varje gång vi har externpolitisk diskussion också den interna diskussionen? Jag tycker att det är lite konstigt att vi blandar ihop de interna besluten med det som vi ska jobba med externt.

Det torde framgå tydligt för alla nu att oppositionen inte vill ha Gripöbron. Man kunde väl ändå söka om pengar, sedan om vi skriver om den här formuleringen på något sätt vet jag inte, det får vi se i utskottet.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det torde stå alldeles klart att beslutet gällande Gripöbron och kortruttsprojektet för övrigt är taget redan. Den investeringen har vi fattat beslut om. Om man säger nej till en extern finansiering som skulle innebära en väldig lättnad för oss så innebär det ju ett jätteproblem. Det är klart att vi ska anhålla om den här investeringen.

Sedan är jag väldigt glad och förhoppningsfull att finans- och näringsutskottets ordförande har den här inställningen. Vi ska diskutera. Det kan ju hända att tidsspannet här kan diskuteras, att man kan ta varandra i hand och säga; ”nu är det bra, nu kör vi och vi gör ett allvarligt, seriöst och enat försök att få tag på den här finansieringen”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Silander lyfte upp timingen. Jag vill ställa en liten fråga. Risken med ansökan om extra anslag nu är att man från finskt håll igen börjar ifrågasätta ansökan om extra anslag överhuvudtaget i nya självstyrelselagen. Vi vet att det har varit ganska hårda förhandlingar om att ha kvar ansökan om extra anslag i nya självstyrelselagen. Kommer man in med en ansökan nu så kan det finnas en risk att man börjar ifrågasätta om den ska finnas kvar i nya självstyrelselagen. Ser inte ltl Silander det som en viss risk?

Ltl Tage Silander, replik

Att vi nu anhåller om extra anslag utgående från den gamla lagen, den nuvarande lagen torde stärka intrycket av att det har varit för dålig tilldelning enligt den nuvarande självstyrelselagen. Alltså är extra anslag rimligt.

Om vi ska ha statuten skrivna så att extra anslag är möjligt men att vi aldrig ansöker, jag tror inte ens någon enda människa kan tänka sig den meningen. Står det där extra anslag så ska den möjligheten finnas, den prövas naturligtvis varje gång man lämnar in.

Det jag kan tycka, som inte är lika erfaren som många av er andra i det här lagtinget, är att vi skulle ha anhållit om extra anslag många fler gånger.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag nämnde tidigare i en replik bristande underhåll under en lång tid.  Man har byggt på ett samlat renoveringsbehov av broar på grund av att man politiskt inte har drivit en långsiktig plan på hur man ska underhålla broar framförallt.

Om jag var politiker på den finska sidan så skulle åtminstone jag ifrågasätta om det faktiskt var berättigat till extra anslag i och med att det egentligen är underhållsbrist på lång sikt.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att ltl Eklund, jag eller någon annan behöver hjälpa dem i Helsingfors med argumenten för eller framförallt emot. De hittar de nog på själva. Det är vi som ska argumentera varför det är viktigt att vi får det här anslaget.

Ja, vi kunde ha skött om broarna kanske på ett annat sätt, å andra sidan har de hållit och fungerat. Men därtill har det kommit nya krav på nya viktklasser och det gör ju också att vi har kommit i ett nytt läge.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

4        Medborgarinstitutet – en viktig aktör i det livslånga lärandet-höjning av anslag

Vtm Veronica Thörnroos budgetmotion BM 49/2017-2018

Ärendet upptas till behandling i samband med ärende nr 6 på föredragningslistan.

5        Frivilliga kommunprocesser

Ltl Harry Janssons budgetmotion BM 50/2017-2018

Även detta ärende upptas till behandling i samband med ärende nr 6 på föredragningslistan.

Remiss

6        Temporär ändring av landskapslagen om medborgarinstitut

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

7        Förslag till första tilläggsbudget för år 2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2017-2018

Budgetmotion BM 49/2017-2018

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Ett förslag till första tilläggsbudget för år 2018 presenteras här av landskapsregeringen för lagtinget.

Det är ingen särdeles omfattande tilläggsbudget, vågar jag hävda. Den innehåller ändå några intressanta delar.

Vad gäller detaljförändringar som föreslås så finns det anslag för kommunsamordningsfrågor. Det finns anslag för samordning av kommunernas socialtjänst. Det finns glädjande nog tilläggsanslag föreslaget för näringslivets främjande där ett åländskt storföretag funderar på och planerar en utbyggnad av produktionskapaciteten. Det är förstås väldigt bra att det kan komma att ske här på Åland.

Det finns ett förslag till anslag om att ge kommunerna temporärt stöd för driftskostnaderna för Medborgarinstitutets fria bildningsdel. Kopplat till det här budgetförslaget så finns det också ett förslag till budgetlag som kommer att presenteras av kollegan Asumaa så småningom under ärendets behandling eftersom frågorna sambehandlas.

Det finns ett förslag till anslagsökningar för ökade resurser för samordning och utveckling av landskapets IT-verksamhet. Till den delen kan man säga att anslaget inte är litet. Det är frågan om lite drygt en halv miljon för att dels stärka upp det offentligt ägda bolaget Åda som sedan fortsätter samordningsarbetet mellan olika offentliga verksamhetsområden som pågår som bäst. Vi hade kanske trott att vi skulle ha klarat av hela det här arbetet med mindre medel, men insett under resans gång att IT-utveckling kostar pengar och därför måste vi tillsätta de resurser som behövs för att uppnå den kompetens vi behöver ha för att kunna genomföra detta arbete.

Ålänningarna måste kunna kräva en god IT-förvaltning, en god IT-service av det offentliga. Det må sedan vara i samband med kommunal verksamhet eller landskapsägd verksamhet som sjukvård eller vad som helst och behovet och kravet måste vi se till att vi kan möta upp genom tillräckliga resurser.

Sedan, fru talman, så görs det en reglering på intäktssidan också vad gäller den högre lotteriskatt som genererades till Åland år 2017 samt en intäktsföring av slutdelen av den totala skattegottgörelse som genererades för verksamhetsåret 2016 och budgeterades för år 2018.

Sammanlagt leder intäktsökningarna på sista raden i resultaträkningen till ett resultat som är en knapp miljon bättre än det budgeterade i samband med grundbudgeten för 2018.

Sedan får vi erinra oss själva om att under avtalsrörelsens gång på rikssidan så har parterna enats om löneförhöjningar som ska gälla också från vårvintern 2018 och framåt. Så småningom kommer de motsvarande förhandlingarna igång här på Åland. Även om vi förstås har fri förhandlingsrätt så vis av erfarenhet så tror jag att man i det här skedet bör bedöma att det också kommer att bli frågan om löneförhöjningar här på Åland inom offentlig sektor, för landskapets del inom de verksamheter som landskapet finansierar. Därför kommer det i kommande förslag på tillägg till 2018 års budget säkerligen finnas vissa lönekostnadshöjningar som kommer att påverka resultatet andra vägen igen. Landskapsregeringen budgeterar lönekostnader då när avtal har uppnåtts och därför kommer den frågan i höst. 

Sedan några ord om det som står under rubriken Allmän motivering. Landskapsregeringen har i samband med det ekonomiska upplägget för hela den här mandatperioden sagt att man under vårbudgeten eller under den första tilläggsbudgeten för året som ska levereras lämpligen i april, precis som detta år, ska ge en liten allmän beskrivning av hur läget ser ut inför budgetarbete inför nästa år 2019.

Den redogörelsen kan man inleda med det som står här, år 2017 hade vi ett väldigt bra resultat. Det får man bara konstatera. Om man utesluter reserveringar så hade vi ett plusresultat på 16-17 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna gick ner i förhållande till 2016. Vi hade framförallt en väldigt hög skattegottgörelse som påverkade vårt resultat i synnerligen positiv riktning. Den minnesgode minns att skattegottgörelsen budgetmässigt för 2017 utgjorde ungefär 24 miljoner euro. Det här är ändå, precis som systemet säger, ett resultat av verksamhetsåret 2015.

Här vill jag hävda att vi befinner oss just i ett brytningsskede där det nuvarande systemet på ett sätt visar sin sämsta sida. Alla minns vi att år 2015 gjorde det åländska näringslivet bra resultat. Här på Åland hade vi en hygglig ekonomisk situation. Våra människor kunde förvärvsarbeta, vi hade många lediga arbetsplatser och låg arbetslöshet Många tjänade ihop till sina egna pengar som medförde att man betalade skatt, ungefär som situationen har varit under hela lågkonjunkturen sedan finanskrisen.

I Finland år 2015 däremot var ekonomin fortfarande i ett brytningsskede, man kunde knappt komma upp från minustillväxt till en nollsituation. I Finland ändrade allting hösten 2016, för att sedan plötsligt 2017 befinna sig i en tillväxtsituation runt 3 procent, men år 2015 låg man på runt noll och kanske till och med på minus.

Vad innebär det här i förhållande till det resonemanget jag förde om brytningsskedet? Ja, det betyder att år 2017 hade vi intäkter på avräkningen som bekant betalas ut. Med avräkningen som bas, 0,45 procent av de samlade finländska intäkterna till statskassan där vi hade en stor tillväxt, ett ökat skatteinflöde, en god avräkning alltså, och samtidigt fick vi en skattegottgörelse som grundade sig på situationen två år tillbaka, till år 2015, när Finland gick dåligt. Just 2017 blir det ett brytningsår där avräkningen ger ett bra resultat, skattegottgörelsen ger ett bra resultat, men sedan går kurvorna lite i kors därefter.

Nu har vi inte längre någon särdeles alarmerande ekonomisk situation här på Åland. Vi har ett resultat som nu budgeteras för 2018 till ett antal miljoner euro, minus 3 – minus 4, beroende på hur man ser på vilken budget som gäller.

För 2019 ser vi ändå inte en så särdeles kraftig ökning av intäkterna. Så som staten och Finlands regering har lagt upp ramarna så kan vi förvänta oss en intäktsökning till staten på drygt 1 miljard euro vilket skulle ge oss ungefär 5 miljoner euro till i avräkning.

Nåväl, detta kopplat till att det finns en betydande risk, eller man vågar nästan prognostisera, att skattegottgörelsen kommer att sjunka ännu något ytterligare från den nivå som budgeterats för det här året 2018. Om den här budgeten nu går igenom så ungefär 15 miljoner euro. Sammantaget kanske skatteintäkterna ökar med bara någon miljon.

Som sagt, vi har inget stort krisläge, men vi har fortfarande en liten bit kvar till en ekonomi i balans.

Sedan har vi utmaningarna med investeringarna som diskuterades här i förra ärendet.

Det här är ungefär utgångsläget inför budgetarbetet som redan har inletts i landskapets olika förvaltningar. Slutresultatet av de ansträngningarna får lagtinget ta del av senare i höst. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag delar väl finansministerns finansiella åsikter ganska långt, fast det i och för sig hör till finansministern att vara lite negativ med inkomsterna och det kanske man ska vara. Men jag tycker också att det ser bra ut.

En fråga, vi fick ju bokslutet 2017 här för ett tag sedan där verksamhetskostnaderna låg på 183, 6 miljoner och nu ligger de i den här tilläggsbudgeten på 197,7 miljoner. Det är en rejäl höjning. Kan finansministern förklara vad den mycket stora förhöjningen i utgifter beror på?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att jag avhåller mig från att ge ett svar här. Jag kan återkomma till utskottet för att de ska kunna ta del av det. Inte är det i verkligheten så att de egna verksamhetskostnaderna ökar så här. Men jag behöver förbereda mig lite. Jag är inte förberedd på den diskussion som kopplar ihop det med bokslutspresentationen som ska ges här om någon vecka.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det kan jag i och för sig förstå. Men trots allt så finns ju resultaträkningen med här i tilläggsbudgeten och bokslutet har ju passerat regeringen. I och med detta så hade jag kanske förväntat mig någon form av svar.

Men ser man på sista raden så är det minus 3,6 miljoner och i bokslutet var det plus 16,7 miljoner. Någon form av förklaring bör parlamentet få hur de här siffrorna så här dramatiskt kan skilja från bokslutet ett år tidigare till en budget, inklusive första tilläggsbudgeten som i och för sig borde vara ganska nära bokslutet för 2018, i alla fall närmare än den ordinarie budgeten. Något dramatiskt har hänt i de här siffrorna. Det kanske finns en naturlig förklaring, det bör parlamentet få reda på och det kanske vi får reda på via utskottet också.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klart att jag kunde rabbla upp vissa delar. Skattegottgörelsen är den stora skillnaden. Det är nästan 10 miljoner i förändring mellan 2017 och 2018. Det är berättigade frågor. Jag hade tänkt senast i samband med bokslutet redogöra för de förändringarna. Vi kan ta det i utskottet i samband med den här frågan också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till finansministern för presentationen.

Jag tycker att det är principiellt intressant som vanligt när landskapsregeringen är i farten.

Nu äskar man om pengar igen för de nya kommunindelningsutredarna, men man har fortfarande inte hört kommunerna på allvar om den nya strukturen. Innan man tillsätter en utredare så ska man höra kommunerna.

Nu läste vi i pressinformation att man inledde utredning för skärgården här redan i april utan att man har hört kommunerna. Nu äskar man om pengar men samtidigt har man redan utsett utredarna. På hemsidan står att ”man har avropat tre kommunindelningsutredningar”. Tydligen är det ett gammalt handelsrättsbegrepp att man kontrakterar en vara, det är en helt annan sak, men det är ett litet gammalmodigt språkbruk.

Hur har man resonerat? Var finns helheten här? Måste man inte respektera den kommunala självstyrelsen och gällande lagstiftning?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Enligt min uppfattning så respekterar vi gällande lagstiftning eftersom den säger att landskapet ska finansiera kommunindelningsutredningar. Det vore oss helt främmande att inte respektera den lagen, vilket vi gör och nu söker finansiering för. Det är ju lagen som ligger i botten för det här äskandet.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag ska inte pina finansministern så mycket med det här. Vi har ju kommunminister Fellman på väg upp i talarstolen och då får jag återkomma.

Faktum är att vi lever i nuläget utgående ifrån en gammal finsk lag som upphörde 2010 i Finland. Den säger uttryckligen att ett ministerium, i det här fallet landskapsregeringen, ska höra de tilltänkta kommunerna, de som ska ingå en utredning, innan man tillsätter utredare. Nu kommer vi säkert att få besked här från minister Fellman hur det hanteras. Anser man att man har skickat ut en lagremiss och att det också täcker in den delen?

Men återigen, hur kan man tillsätta utredare, man hade inga pengar och man hade inte lagstiftning till grund för det?

Man jobbar lite bakvänt i den här frågan och därför är vi lite oroliga för hanteringen med hela processen.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen anser att det finns ett lagstöd för det här, att lagen snarare är tvingande att landskapsregeringen ska bekosta kommunindelningsutredningar som ska göras, vilket lagen säger, innan man fattar de slutliga besluten. Kommunministern kommer att kunna svara på det här i detalj.

Nog har minsann landskapsregeringen fört en diskussion om vad som är på gång via ett meddelande som har behandlats här i lagtinget och via lag som är på remiss som bäst. Jag tror människorna ute i kommunerna är rätt säkra på att den här förändringen är på gång och att de känner till den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack till minister Perämaa för presentationen framförallt när det gäller skattegottgörelsen. Skattegottgörelsen är kanske den mest intressanta i den här framställningen, utvecklingen eller kanske lite avvecklingen som vi just nu är inne i tyvärr.

Skattegottgörelsen är ju en mätare på hur det åländska samhället utvecklas och framförallt vårt näringslivs skattekraft i förhållande till rikets motsvarande. Nu ser vi att vi har kommit in i en situation där rikets näringsliv utvecklar sig starkare och har en bättre skattekraftsutveckling än vad vi har här på Åland.

Det skulle vara intressant att höra av finansministern vilka strukturella åtgärder som man är beredd att vidta för att vi återigen ska få en utveckling där vårt näringsliv blir starkare?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag menar att landskapsregeringen i de senaste budgetarna har betonat tillväxten som en ledstjärna i de äskanden som landskapsregeringen för fram till lagtinget att behandla. Här finns ett tillägg till budgetmomentet näringslivets främjande på 500 000 euro, vilket är ganska mycket pengar i våra sammanhang, just för att uppnå den nya produktionslinjen till ett världsledande företag på sitt område för att kunna utöka produktionen. Det samma gjordes i samband med den ordinarie budgeten. Systemet med lånegarantier infördes och satsning på en eventuell renovering av golfbanan.

Jag återkommer i den andra repliken om jag ges möjlighet.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag ser det så är det en mycket bra satsning som man för fram här när det gäller 500 000 till en ny produktionslinje. Det är helt i linje med en god utveckling.

Samtidigt har vi också Smart Marina projektet som också fanns med budgeterat. Det tycker jag också att är jättebra.

Men sedan ser jag inte så många konkreta satsningar ytterligare i vårt samhälle.

Vi har nyss nåtts av nyheterna om Alandiabolagens förändring. Där kommer det att försvinna ett antal väldigt goda arbetsplatser, vilket krymper vår ekonomi lite grann här på Åland. Vi såg också att arbetslösheten lite grann, även om vi är på väldigt låg nivå fortfarande, börjar krypa uppåt.

På något sätt så finns det anledning till en viss oro. Jag hoppas och har en önskan att man från landskapsregeringens sida faktiskt inte bara bromsar utan också gasar på de områden där det faktiskt behövs för att vi ska få lite mera fart i det åländska samhället och i det åländska näringslivet. Samhället är också en väldigt viktig faktor i det här sammanhanget när det gäller den totala ekonomin. (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen bromsar inte vad gäller tillväxtåtgärder. Vi har faktiskt varit mer av - i det här fallet vågar jag nästan hävda – en gummistämpel kopplat till åtminstone de goda ansökningarna som har funnits från näringslivet. Vi kommer emot så fort det bara är möjligt med tilläggsfinansiering. Så gjorde vi i förhållande till regelverket gällande golfbanan, så gjorde vi gällande Smart Marina - satsningen på många gästhamnar - och nu det här exemplet här också. Det känns ju inte så bra att kalla sig själv för gummistämpel, men just vad gäller oron för skattegottgörelsens utveckling kopplat till den åländska tillväxten gör att vi behöver göra de här satsningarna.

Därutöver ska vi göra det här projektet tillsammans med näringslivet, utreda konkurrensfördelar och -nackdelar här på Åland för att hitta även nya förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack minister Perämaa för presentationen.

Den ena frågan har redan berörts via Harry Janssons fråga.

Upphandlingen som har gjorts gällande varutransporter till skärgården har det äskats om ett anslag om 76 000 euro. Tydligen har det blivit mycket dyrare än vad man har förväntat sig. Vad är det som har gjort att det har blivit så mycket dyrare? Är det ingen konkurrens eller har man utökat transporterna?

När det gäller avvecklingen av fastighet på Finnavia som landskapet har fått till sig. Jag har ingenting emot att man avvecklar om man inte har behov. Har man undersökt att det inte finns framtida behov för hela området för expansion i framtiden? Så att man inte säljer bort någonting som kanske (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Gällande det senare så var det bra att äskande om försäljningsmandat nämndes. Det är statens representant i det här sammanhanget, Finnavia, som bedömer att det inte har behov för utrymmena längre. Staten brukar nog gärna vilja behålla fastigheter om man tror sig ha någon användning för dem. Men så bedömer man inte, enligt den signal jag har fått. Fastighetsverket och landskapsregeringen har inget behov av de här utrymmena. Inte lämpar sig dessa fastigheter för utveckling av flygtrafiken.

Vad gäller varutransporter i skärgården så är det en konkurrensfråga. Efter upphandling så visar upphandlingen att kostnaden är det här. Mera detaljer känner inte jag till, i så fall kollegan Nordberg ta upp det om det finns behov av det ytterligare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagting, tilläggsbudgeten avspeglar tydligt regeringen Sjögrens intentioner med att bygga ett livskraftigt Åland för idag, imorgon och om 20 år.

Minister Perämaa har sin vana trogen satt en ansvarsfull prägel på budgeten som både lyfter tillväxten, skapar utrymme för effektiviseringar, men även ger utrymme för guldkantssatsningar.

Trots den positiva trend som avräkningsbeloppet påvisar finns det definitivt fog för att verkligen ta ett hårt grepp om ekonomin och inte tumma på behovet av effektiviseringar och välanalyserade satsningar.

Investeringsbehovet är stort, avtalsförhandlingar väntar runt hörnet och att hänga med i dagens utveckling kräver en god ekonomi. Att uppnå en ekonomi där pengarna inte bara gör en ”touch and go”, utan där en del kan fylla på kassan är ett mål viktigt som något, speciellt när världsläge och internationella konjunkturer påverkar oss väldigt mycket och utan pardon.

Bland framtids- och effektiviseringssatsningarna finns 113 000 euro för kommunindelningsutredningar och extra resurs vid regeringskansliet och andra åtgärder som ska stöda kommunerna i samordningsprocessen. Det är välinvesterade pengar och behovet är stort då motståndarna till den för hela Åland så viktiga kommunreformstrukturen många gånger inte verkar sky några som helst medel för att riva ner, bromsa och förstöra. Syftet är oklart, men förefaller mer och mer handla om personliga agendor och vinster.

Optinova och dess ägare har många gånger om visat att ingenting är omöjligt på Åland. Att främja bolaget med 506 000 euro är, speciellt i ljuset av företagets totala satsning, en investering som stärker inte bara norra Åland utan ger framtidstro för hela Ålands utveckling.

IT-driften inom landskapet tar steg framåt, men utveckling kostar initialt och tilläggsfinansieringen om 550 000 euro är en framtidssatsning som gynnar hela offentliga Åland. Jag vill passa på att ge ros till Åda som med sin nuvarande ledning börjar få bra styrning på verksamheten.

Bland satsningarna som berör såväl framtid, välfärd och effektiveringar är KST. Medlet 60 000 euro är i linje med vad landskapsregeringen flaggade för i 2018 års budget.

Guideutbildningen vid Ålands folkhögskola är en ingrediens för tillväxt och ett odramatiskt men viktigt sätt att höja besöksnäringens kvalitet.

Medis har alltid varit och är viktigt för det liberala partiet. Här ger regeringen Sjögren via ett handlingskraftigt agerande Medis och medlemskommunerna förutsättningar och möjligheter till en tryggad finansiering ett par år framåt via en temporär stödordning. Stödordningen regleras av ett till denna tilläggsbudget bifogat lagförslag som ger Medis 100 000 euro per år under två års tid.

Då det titt som tätt kommer frågor om de satsningar som landskapsregeringen gör gällande tillväxt och utveckling så kanske det en än gång kan vara fog att räkna upp vilka satsningar det handlar om, exempelvis; Bomarsund, Pommern, golf, fiskevård, gästhamnar, idrottsanläggningar, matprojekt, näringslivets främjande som Optinova, skatteavdrag och Orklafabriken som kanske många har glömt bort men som även den har fått ett lyft via ett engagemang från denna regering.

Avslutningsvis vill jag även berömma fastighetsverkets strategiarbete med att hitta fastigheter att avyttra. Denna avyttringsstrategi skapar möjligheter för det privata näringslivet och ger ett bättre utrymme att sköta om kärnverksamheternas fastigheter.  Bra, fortsätt så! Tack, fru talman.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg berömde regeringen för hanterandet av Medis. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man tar fram hela bilden och för fram fakta sanningsenligt.

Sanningen är den att regeringen Sjögren har genom indragningar skapat en situation där Medis idag inte kan bedriva sin verksamhet såsom de gör, därför att regeringen har skapat ett hål i Medis budget på 183 000 euro. Det som man gör med den här tilläggsbudgeten nu är att man minskar det hålet med 100 000 euro men det saknas fortfarande 83 000 euro för att Medis verksamhet inte ska vara hotad.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lundberg. När denna regering tillträdde när mandatperioden påbörjades så var det tvunget med ett ganska omfattande effektiveringsprogram inom alla sektorer och områden. Där fick sist och slutligen också Medis ta del av den kakan. Sedan är det givetvis prioriteringar. Landskapsregeringen tycker att Medis ska prioriteras annorlunda än initialt och därför debatterats nu detta stöd på 100 000 euro per år under två års tid och klubbas förmodligen under våren.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Nu blev det lite närmare verkligheten. Den här regeringen har dragit ner tufft på Medis verksamhet, prioriterat ner Medis verksamhet och sedan insett realiteterna med vilka konsekvenser det får och nu har man lite till en del reparerat den skadan. Men det finns fortfarande ett hål kvar som regeringen med sin nedprioritet har skapat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ordvalet som ltl Lundberg använde sig av skriver jag inte alls under. Det har krävts kostnadseffektiviseringar precis överallt. Alla har varit tvungna att titta över sina verksamheter.

Om det sedan är så att Medis känner att de inte klarar av att tillhandahålla det kursutbud som de önskar göra och som ålänningar önskar, då är det givetvis ett bevis på att landskapsregeringen kan agera istället för att bara titta på och konstatera. Landskapsregeringen väljer då att prioritera och det tycker jag att är helt förnuftigt. Det visar också på en styrka att man kan ändra beslut och se saken ur en annan synvinkel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! I centern gruppanförande ska jag uppehålla mig vid olika enskilda inslag i tilläggsbudgeten och kommunprocessen igen naturligtvis.

Vi från centergruppen har lämnat in två budgetmotioner. Den ena handlar om behovet av att understryka frivilliga kommunprocesser, och den andra motionen har vtm Thörnroos lämnat in som handlar om finansieringen av Medborgarinstitutet som vicetalmannen kommer att presentera om en stund.

Det är naturligtvis trevligt att konstatera att vi har en tilläggsbudget som förstärker finansieringen av vårt självstyrelsesystem.

För innevarande räkenskapsår har vi budgeterat 365 miljoner drygt för att hantera våra utgifter på självstyrelsenivå. Tillsammans med kommunernas kostnader, som nettomässigt brukar ligga på ungefär 135 000 miljoner, så har vi drygt 500 miljoner euro för offentlig sektor som vi hanterar gemensamt på det offentliga Åland. Det är naturligtvis en utmaning att hantera de volymerna på rätt sätt.

När det gäller att hantera på ett sätt så redan i replikskiftet med finansminister Perämaa tog jag upp kommunfrågan igen i och med att landskapsregeringen nu äskar om tilläggspengar igen för konsultutredningar. Jag hoppas att kommunminister Fellman kommer att kommentera det faktum att jag inte - i rollen som styrelseordförande i Jomala kommun – har sett att landskapsregeringen skulle ha förhört sig om kommunernas ställning till den nu förestående kommunindelningsprocessen som tar sikte på tre nya kommuner.

Lagstiftningen är mycket tydlig. När ett ministerium - i det här fallet landskapsregeringen - agerar under tvångsmässiga former så måste vederbörande högre instans bemöda sig om att höra kommunerna särskilt om hur en sådan här utredning uppfattas och hur man ställer sig till den, dvs. utgående från det man tänkt sig.

Nu är det mycket möjligt att ministern Fellman och övriga aktörer anser att det här är något som har tillgodosetts inom ramen för den allmänna kommunutredningsprocessen. Men faktum är att kommunerna har ju en besvärsgrund redan här i samband med kommunindelningsutredningens uppstart. Det är därför som jag lite bemödar mig, för jag tycker att det är pinsamt om vi startar upp något som sedan visar sig sakna legal grund från början.

Sådana här utredningar kommer att ta tid. Vi vet att landskapsregeringens förslag till tvångslagstiftning sannerligen vilar på osäker grund och därmed, enligt min och centergruppens åsikt, så saknar man ju de juridiska förutsättningarna för det som kommunindelningsutredningarna sedan går vidare till att bygga på dvs. hur man ska få ihop kommunerna mot deras vilja år 2021, 2022, 2023. Därmed är det en vansklig mission som landskapsregeringen har gett sig ut på.

Därför vill vi från centerns sida verkligen understryka att det är frivillighet som bör prägla de kommande och pågående kommunprocesserna. Tvång kommer inte att vara bra för samhället på sikt. Vi behöver inte gå in på alla motiveringar till varför.

För att markera detta än en gång så har vi i budgetmotionen föreslagit att man sänker anslaget med 100 000 euro, varav kommunutredningssidan är den största delen.

Det andra som vi från centerns sida också reagerar på och är direkt förvånade över är förslaget om att Åland skulle börja annonsera i externa tidningar om hållbarhetsarbetet på Åland. Bästa vänner, heter det inte enligt ordspråket att man sopar rent vid egen dörr först innan man går ut och bröstar upp sig alltför mycket? Har vi verkligen ett hållbart samhälle när det gäller miljö, hänsyn till natur, verksamheter överlag som gör att vi kan gå ut och säga till omvärlden; ”se på oss, vi är störst och vackrast när det gäller hållbarhetsarbete”?

Vi tvivlar starkt på det från centerns sida med tanke på havets tillstånd, fiskodlingar, andra utsläpp i naturen och med tanke på vår sjöfart - både externa och interna i vår skärgårdstrafik - som belastar miljön på olika sätt och med tanke på hur vi har problem med deponier och Ålandskompost etc. etc. Allt detta tillsammans med avsaknaden av konkreta åtgärdsförslag om vad vi ska göra för att förbättra vår natur, för vi saknar det konkreta arbetet som verkligen ger det här extra. Det är klart att vi har pratat om plastförbud också här på Åland men det var ingenting som landskapsregeringen orkade eller ville driva vidare. Nu ser vi att Storbritannien går vidare och är ett föredöme. Börja man summera allt det här så, bästa vänner vi har inte en situation där vi kan brösta oss. Vi har vackra ord, vi har storslagna planer vad gäller flexibla elnät och annat men det är ju någonting som komma skall och i bästa fall om tio år, enligt landskapsregeringens egen specialist på just de frågorna.

Från centerns sida föreslår vi helt enkelt att det här anslaget utgår. Vi glömmer bort det helt enkelt, vi ska inte göra det här mera pinsamt än nödvändigt.

I övrigt välkomnar naturligtvis centergruppen starkt satsningen på Optinovas tilläggsutbyggnad. Det är fantastiskt bra. Det är otroligt viktigt med tanke på att vi samtidigt har fått ett besked om att Alandiabolagen står inför en omstrukturering som är mycket negativ för det åländska samhället. Jag är lite förvånad över de ganska ödmjuka kommentarerna som har kommit från olika håll, följderna av att åländska pensionspengar försvinner utanför det åländska samhällets stimulansmöjligheter. Alandiabolagen försvinner också som aktör och de har varit en viktig sådan när det har gällt att omstrukturera åländska företag genom tiderna. Det här är en stor sak. Från centerns sida har vi också efterlyst att lagtinget särskilt kommer att debattera och får information om konsekvenserna för vårt samhälle. Den frågan ska vi återkomma till.

Därmed är tiden slut. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är synnerligen intressant att centern nu föreslår i budgetmotion nr 50 att vi ska uppta 20 000 euro för genomförande av kommunindelningsutredningar. Får jag bemöda mig att fråga; vilka kommunindelningar? Vilka kommuner ska vi utreda för sammanslagningar? Vilka kommuner gäller det?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack ltl Petri Carlsson. Det var en bra fråga.

För det första efterlyser landskapsregeringen pengar för interna resurser och det bör också kunna gå till den delen. Sedan har vi, utöver det som Finström, Geta och Sund kräver i fortsatt finansiering, också en direkt förfrågan från Lemland och Lumparland att kunna gå in i en liknande process. Det finns ju, så att säga, frivilliga samgångsprocesser på gång, jag är övertygad om att det kommer att finnas andra liknande framöver om inte landskapsregeringens politik gör att man istället sätter taggarna utåt på alla håll och kanter.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Är det så nu att centern som parti kommer att jobba i kommunerna för kommunsammanslagningar? Den signalen måste ju ltl Harry Jansson ha fått eftersom man föreslår att det ska upptas medel för det här, för det ska väl inte vara ett onödigt anslag. Centern kommer att jobba för kommunsammanslagningar på kommunal nivå nu, är det så?

Ltl Harry Jansson, replik

Centern kommer att fortsätta det som man alltid har gjort i alla tider; betona frivillighet och uppmuntra till frivilliga processer när det gäller kommunalt sammangående inför framtiden.

Är det som så att det utöver Finström, Geta och Sund finns frivilliga processer med all den problematik de medför, som jag kunde notera då de senaste veckorna, så är det ju enormt viktigt att man verkligen välkomnar de som vill gå vidare och titta på vad ett samgående innebär.

Personligen kan jag svara ja, jag har fått beröm i Jomala för att jag har försökt få ett större samverkansprojekt till stånd, att vi skulle titta på det helt förutsättningslös utan det minsta tvång. Jo, svaret är ja när det gäller Harry Jansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Frivillighet är det som gäller, sade ltl Harry Jansson. Jag vet, precis som ledamoten var inne på i sitt tidigare replikskifte, att Harry Jansson har varit en konstruktiv kraft att få till frivilliga kommunsammanslagningar och det tycker jag också är sunt och gott.

Jag undrar hur ltl Harry Jansson ställer sig till att man nu i samband med folkomröstningarna i Sund från centralt håll skickade ut information som var direkt felaktig dagen före en kommunal folkomröstning i frågan. Hur ser ledamoten att det här stöder frivilliga samgångar?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Johansson, det var jättebra att jag fick den här frågan. Jag har bekantat mig med utskicket. Jag bekantade mig med följderna som blir av en kommunsammanslagning med Finström, Geta och Sund när det gäller just landskapsandelarna. Faktum är att det utskicket som gjordes från centern och obundna gemensamt är sanningen. De minskar med 563 000 till just skolsidan vid ett samgående.

Sedan är det en helt annan sak att landskapsregeringens nuvarande partier anser att man har rätt att lova i lagtingets namn att det också där ska rättas till. Men vi vet hur de löftena är.

Vi har Medis som visar att det man säger å ena sidan en vecka så stämmer inte å andra sidan den följande veckan. Det finns ingen helhet här och därmed var utskicket helt korrekt enligt min mening.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag tror att vi alla kan vara överens om att vi inte är överens om fakta i det utskicket som gick ut.

Men fortfarande svarade ltl Harry Jansson inte på frågan. Hur ställer man sig när man medvetet från centralt håll i centern, från centralkansliet här i Mariehamn, skickar ut information med syfte att sätta grus i maskineriet för en frivillig kommunsammanslagning?

Ltl Harry Jansson, replik

Grus i maskineriet? Är det inte så bästa ltl Johansson att folket tål nog att få veta sanningen? Det är vår skyldighet som politisk aktör att se till att de får reda på vilka konsekvenserna blir av landskapsregeringens beslut när de går till valurnan och lägger i sin röstsedel.

Man tog sitt ansvar i motsats till andra verksamma partier i öriket och informerade dem vilka konsekvenserna blir. Det är inte att kasta in i grus, det är bara att upplysa om att de måste vara medvetna om vad det innebär för samhället.

Det här är ju bara början om man tänker på vad det blir med olika neddragningar och annat som det blir av de storkommuner som landskapsregeringspartierna aviserar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag reagerade lite när jag hörde ltl Janssons motion där man vill skära ner på kommunsamordnaren.

Om jag minns rätt så svarade ltl Jansson för en tid sedan i en intervju i tidningen att centern såg sex eller sju kommuner som det optimala och att man behövde titta på det men det skulle ske under en frivillig process.

Ser inte ltl Jansson att den här utredaren också kan vara behjälplig för kommunerna att jobba vidare? Det som jag har upplevt i Finström, Geta och Sund är att kommunutredaren har bistått med otrolig hjälp med hur man kan gå vidare och se på detta, framförallt ett utanförperspektiv och se möjligheter men också ge varningssignaler på vad vi ska tänka på. Är det inte så att man kan se möjligheterna med kommunutredaren?

Ltl Harry Jansson, replik

Säkert kan kommunindelningsutredarna på ett rent allmänt plan bidra till att man höjer medvetandet både om den egna kommunens risker och också möjligheter med samarbeten på ett helt annat sätt än idag. Men det är kombinationen här som inte är riktigt bra. Vi får nu ett utredningsarbete präglat av hot, eller hur? Gör ni inte som vi säger så är det kommundiktatorn som bestämmer hur ert samgåendeavtal ser ut. Landskapsregeringen i sin tur säger; ”okej, följer ni inte vår tidtabell då drar vi bort pengar så att det kommer att svida ordentligt”.

Bästa ltl Winé, inte är det ju demokrati, det är ju piska istället för morot som ju borde vara det gängse sättet att jobba i åländsk politisk miljö.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag ser att det är genom lagstiftning som man måste gå framåt. Man behöver se hur man gör. Ltl Jansson väljer att se det här som en piska. Jag ser det som en morot. Jag ser att man kan göra processen. Vi regeringspartier ser att dagens kommunstruktur inte är hållbar. Centern se tydligen att alla kommuner är tillräckligt hållbara för att bedriva en framtida social- och äldreomsorg så som det är just nu, kommunerna är tillräckligt starka för att klara av det. Här ser ltl Jansson och jag olika. Jag ser den här reformen som nödvändig. Man går in med lagstiftning och man erbjuder en kompensation, för det här kommer att vara ett arbete. Man erbjuder också personal som ska bidra till hjälp.

Ltl Harry Jansson, replik

Centerns utgångspunkt har alltid varit A) det går inte att sköta Åland på ett billigare sätt än med dagens kommunstruktur. Sammanslagningar kommer att leda till ordentliga förhöjningar av den allmänna kostnadsnivån. Jag hoppas faktiskt att regeringsblocket har kommit så långt i sin analys av motsvarande tvångfusioner, att det blir dyrare för samhället.

B) Vi är naturligtvis medvetna om att det finns kommunala enheter som saknar antal förtroendevalda, dvs. de som är beredda att lägga ner sin fritid på det allmänna bästa. Det finns några kommuner som har problem nu, och naturligtvis som ett parti som tar ansvar för hela Åland så är det klart att centern anser att där måste vi hjälpa till. Men det ska ske utgående från en frivillighet att kommunala aktörer själva konstaterar att det bästa är nu att vi jobbar i större enheter tillsammans med andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jansson. En stolt styrelseordförande för en av Ålands rikaste kommuner och granne till staden Mariehamn tycker att kommunreformen ska bygga på frivillighet. Den möjligheten har ju funnits i många, många år. Men vad har hänt? Absolut ingenting!

Att det skulle lida brist på kommuner som behöver samarbete, det råder det heller ingen brist på överhuvudtaget. Det finns oändligt massa områden som skulle vinna på kommunstrukturreform, oberoende om man är rik kommun eller fattig kommun.

Jag vill till en början veta ltl Janssons inställning om vad som ska hända med alla fattiga kommuner. Tittar vi på statistiken vilken procentandel landskapsandelarna idag har på den totala intäktsmassan för kommunerna så är det en överväldigande del som har en negativ intäktssida. Vad ska hända om tio år när vi måste börja förverkliga alla stora investeringar? Vad ska hända med de kommunerna om vi ska gå en frivillig väg?

Ltl Harry Jansson, replik

Det märks att ltl Holmberg tillhör cityliberalerna. Det är faktiskt utgående från cityperspektivet och man glömmer bort att vi har något som kallas för landskapsandelar som i alla tider, fram till dagens styre tillträdde här i november 2015, också var lika med regionalpolitik. Utjämnande faktor är att Mariehamn, Jomala och några till har en starkare position på grund av att vi geografiskt befinner oss på en sådan plats att det gynnar till exempel företagande. Det är oundvikligt att storbolagen söker sig dit, dit satsar man de stora offentliga investeringarna och därmed gynnas vi som råkar befinna oss där. Men vi har tidigare varit snälla precis som Bamse. Vi har velat dela med oss utgående från den gemensamma kassan dvs. självstyrelsenivån. Det är ju där som vi har märkt neddragningar, 4 miljoner som man inledde med ifjol är bara början på basen ltl Holmberg visioner.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack för det förtydligande ltl Jansson. Jag hoppas verkligen att det som ltl Jansson sade i sin replik till undertecknad verkligen kommer fram till alla ålänningar, att vi ska gödsla på med skattemedel, det är det som är lösningen på allting. Vi ska strunta i att effektivisera och utveckla och hitta nya strukturer som är hållbara.

Ltl Janssons parti har ju varit vid makten i många, många år under många, många mandatperioder. Den här regeringen fick ta över ett underskott på ungefär 20 miljoner, icke att förglömma det investeringsunderskott på kanske de tre- eller fyrdubbla.

Det gäller nog att ltl Jansson tittar sig i spegeln tillsammans med sitt parti och funderar på de 60 remissinstanserna som ska svara på det här lagförslaget. Kolla gärna upp vad till exempel lärarfacket tycker. Vad tycker Åda? Vad tycker Ålands Vatten? Vad tycker grundskolorna om en kommunstruktur? Allt handlar inte bara om sin egen kommun, ltl Jansson. Det är lätt att stå i en av Åland rikaste kommuner som är granne till Ålands enda (…taltiden slut).

Ltl Harry Jansson, replik

Jaha, nu kom vi in på det här med centern och styret genom tiderna. Bästa ltl Holmberg, vi har just på bordet idag en tilläggsbudget. Det är tack vare centerns politik som vi har en skattegottgörelse, som går några år tillbaka i tiden, och som gör att vi kan uppvisa ett överskott. Täcks ltl Holmberg klaga över centerns sätt att vara med och driva politik? Nu ser vi istället en stagnation som gör att Åland plötsligt ligger efter Sverige och Finland. Vi ligger sämst till när det gäller BNP-drivande företagande. Ltl Holmberg, försök ta in lite resonlighet i resonemanget!

Och att ingenting har hänt? Bästa ltl Holmberg, lyssna nu, ids inte prata med kollegan nu. Ingenting har hänt? På Åland har vi varit föregångare, vi har fört bort gymnasialstadienivån från kommunerna och fört bort sjukvård och hälsovård. Det är ju därför som vi kan ha de kommunala enheterna kvar på Åland 2018, det är därför de fortfarande är attraktiva som styren för en kommunal demokrati.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag återkommer i mitt anförande till kommunerna.

 Jag kan bara konstatera att ltl Jansson inte riktigt alls vet vad han pratar om. Han är uppenbarligen ute efter att kommunerna på Åland ska bli som kommunerna i Finland kommer att bli; tomma bon där det ingenting finns kvar annat än en gammal maktstruktur som kostar pengar.

När det gäller annonseringen som ltl Jansson pratade om så är också det ett missförstånd. Det är inte så att Åland ska annonsera i andra tidningar. Det som vi får för den mycket ringa pengen på 7 000 är en bilaga på 24-28 sidor i Dagens Nyheter, i de fastländska tidningarna med en överupplaga som vi kan använda under Aladicadebatt, i Almedalen och i Björneborg på SuomiAreena för att informera med redaktionellt innehåll om allt det hållbarhetsarbete som de facto görs på Åland men som ltl Jansson uppenbarligen inte har bekantat sig med.

 Ltl Harry Jansson, replik

Varför i jösse namn kan man inte skriva det då i förslaget i tilläggsbudgeten, så att vi som är vanliga dödliga parlamentariker kan förstå vad man menar? Är det för mycket att begära att man i alla fall informerar hur man har tänkt sig? Det här är ju faktiskt blott en liten peng för att få ut maximalt journalistiskt utrymme för Ålands del och då kan man skriva det faktiskt, och inte bara kalla det en bilaga och få det till att vi ska stå för den i sin helhet.

Jag bara noterar att socialdemokraterna fortsätter att förringa de åländska kommunerna. Vi har genom åren fått höra orden; kommunpampar, kommunala träsket från ltl Igge Holmberg och nu fortsätter det, nu ska det vara tomma lådor och tomma skrivbord i framtidsvisionen. Det är ett förakt och att förringa det enorma kommunala frivilliga arbetet som har lagts ner genom decennier.

Minister Nina Fellman, replik

Ltl Jansson väljer att tolka det jag säger som att jag eller regeringen vill tömma det kommunala boet när det är precis tvärtom. Det vi vill göra genom den kommunreform som landskapsregeringen arbetar med är att se till att kommunerna är tillräckligt starka för att klara av sina uppgifter så att vi inte behöver gå den väg som ltl Jansson nyss beskrev, att man lyfter den ena funktion efter den andra från kommunerna för att de saknar kompetens och ekonomiska muskler att klara av dem. Vi kan nämna flera exempel; miljöarbetet, utveckling av vatten och avlopp, gemensamma lösning för planering och gemensamma lösningar för socialvård. Kommunerna kommer i framtiden inte att ha kapaciteten om de inte samarbetar.

Jag återkommer till bilagan eftersom det uttryckligen står i den här tilläggsbudgeten ”en bilaga”. Ltl Jansson hade gärna fått fråga så hade jag svarat med glädje.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nog är det faktiskt som så, bästa kommunminister, kansliminister Fellman, att det är meningen att det inte bara är vi i den här salen utan även en vanlig ålänning ska kunna läsa landskapsregeringens förslag och förstå vad man menar. Om det står att det täcker kostnaderna för en bilaga då upplever man att det är någonting som vi ska marknadsföra oss själva med. Eller hur? Varför inte istället skriva att landskapsregeringen välkomnar ett samarbete med externa tidningar som kommer att belysa det åländska hållbarhetsarbetet. Det handlar ju om enkla formuleringskonster. Det var någon i media här som efterlyste någon form av kommunikationsstrateg inom landskapsförvaltningen. Jag börjar nog dela den ledarskribentens åsikter. Man måste få någon som klarar av att kommunicera.

Till sist, vi återkommer om kommunfrågan i övrigt, minister Fellman.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

När ltl Harry Jansson talar om kommunerna så blir jag nästan ledsen, som Roger Jansson brukar bli och jag blir det också. Det låter som ett ledarskap i en öststat i sönderfall när ltl Harry Jansson talar. Varje ärlig politiker på Åland vet att Åland behöver en kommunreform. Man kan inte vara så blind att man inte ser det. Till och med centern har erkänt, åtminstone stundvis, att det här stämmer. Var nu lite tacksam att vi gör det hårda svåra arbete i den här regeringen så slipper ltl Jansson göra det när han någon gång, möjligen i framtiden, kommer i regeringsposition.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nog är det lite märkligt, här har vi nu för första gången i åländsk historia en landskapsregering som baserar sitt agerande på maktpolitik. Vi såg det i frågan om extra anslag, eller hur? Vi har fått besked att det är makten som bestämmer. Vi har för första gången en fråga om tvångslagstiftning i åländska sammanhang vad gäller kommunernas framtid, och sedan anklagar man centern för något gammalt öststatstänkande. Jag tror nog att vicelantrådet har sådana inom sin egen lagtingsgrupp som ligger närmare ideologiskt sett den livsåskådningen än undertecknad.

Kommunerna har sina utmaningar. Jag tycker också att vicelantrådet kunde ha lyssnat på replikskiftet som jag hade tidigare med ministerns kollega Göte Winé om varför det kommunala fältet bör förändras men också på vilket sätt det ska göras, enligt centerns åsikt.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Jansson vet ju precis lika väl som jag att de så kallade morötterna har legat framdukade i åratal och det har inte funnits några som har varit sugna på morötterna. Ska vi komma till en nödvändig förändring, som alla vet att måste göras, så måste man ju gå den här vägen.

Det är ju centern som försöker måla upp en bild av landskapsregeringen som maktpolitiker. Vi är ytterst demokratiska. Vi sträcker gång på gång ut handen för dialog, både till oppositionen och till vårt samhälle; till kommuner och aktörer. Det här är ju en bild som centern håller på att sprida.

Det är så att när muren föll, centern hamnade i opposition och makten rann ut, då faller man sönder som en gammal öststat och det är det som vi bevittnar nu. Det är sorgligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, tillåt mig att skatta för det var bland det roligaste vi hört i den här salen på länge, att centern är på väg att falla när vi har en landskapsregering som inte klarar av sitt fögderi. Jag tänker på alla dåliga lagförslag, oförmågan att kommunicera med det åländska samhället och oförmågan att prata med folk på folks vis. Det är ju det som det handlar om. Det är därför det blev ett nej i de kommunala folkomröstningarna, därför att landskapsregeringen misslyckas ju med att formulera de här utmaningarna.

Jag delar, likväl som vicelantrådet, de utmaningar vi står inför, men vårt recept för att åstadkomma ett hållbart Åland avviker ju så enormt. Vi tror från centerns sida att frivilliga kommunsammanslagningar leder till starka kommuner vad gäller viljan att jobba för det egna lokala bästa. Ta reda på vad som nämns i den senaste stora finska utredningen om demokratiutvecklingen, det visar hur det går ner i de områden som är perifera i de nya kommunala enheterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag ska byta ämne. Ltl Jansson räknade upp verksamheter som förorenar på olika vis. Nu ska jag ge ltl Jansson möjlighet att korrigera vad han sade. Vad jag kunde se så fanns det verksamheter som han lämnade bort som är betydande förorenare. Ltl Jansson brukar alltid vilja ge uttryck för att allt han säger är rätt och riktigt. Varsågod, försök förtydligande vilka större förorenare som ltl Jansson lämnade bort i sin uppräkning!

Ltl Harry Jansson, replik

Det verkar som om ltl Sundblom skulle vilja ta del av min gamla uppsats i miljöekonomi från 1981. Jag ska se till att ledamoten får en kopia så får ledamoten tillfälle att se hur all mänsklig aktivitet påverkar vår miljö; från flyget ner till vardagsnivån för oss alla. När ledamoten tog sig hit idag så var det naturligtvis på bekostnad av miljön. Det var ganska stort avtryck som ledamoten lämnade, precis som jag själv har lämnat idag. Vi släpper ut hela tiden med allt vad vi gör. Vi andas här i en lokal som också den belastar miljön på ett eller annat sätt.

Är det jordbruket specifikt som ltl Sundblom vill nämna som utsläppskälla? Så naturligtvis, jag betonade när jag sade att utöver fiskodlingar direkt i havet så är det även andra utsläpp som påverkar havsmiljön. Det sade jag uttryckligen i mitt anförande.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Oberoende av vad ltl Jansson sade så tycker jag att angreppen på fiskodlingsnäringen ibland är lite onödiga. Nämn då alla som har betydande föroreningar istället för att bara angripa en näring.

Ltl Harry Jansson, replik

Visst kan vi behandla vissa näringar med silkesvantar. Samtidigt har vissa aktiviteter på Åland en större belastning för miljön än andra. Det är ofrånkomligt. Vi vet att också vår sjöfart, som ledamoten nu undvek att ta upp, belastar vår närmiljö oerhört och luften i stort därför att vi är så oerhört beroende av fungerande kommunikationer.

Det är ju en verklighet, men det är samtidigt just de omständigheter som gör att vi från centerns sida anser inte att man skulle haft mage att själva gå ut och annonsera om vår hållbara miljö. Det var den utgångspunkten som hela den sidan av diskussionen handlade om. Nu fick vi reda på att det här handlade om samarbete, en bilaga som bygger på journalistisk samverkan. Vad är bättre än det? Det välkomnar vi.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Innan vi går vidare i debatten vill talmannen påtala att momenten som är öppnade i tilläggsbudgeten möjliggör en bred debatt. Talmannen uppmanar ändå till en god samtalston här i salen och vill också påminna om att frågeställningar ska riktas sig till det som har framkommit i huvudanförande, ingenting annat.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Vi har nu tilläggsbudgeten framför oss. Jag håller med ltl Holmberg som sade att det ändå är en tilläggsbudget som lyser av tillväxt och satsningar.

Talman! I den allmänna motiveringen i denna tilläggsbudget så lägger landskapsregeringen fram den kalkylerade inkomstutvecklingen inom statsbudgetekonomin. Det är ju så, bästa vänner, att vår inkomst är beroende av den finländska ekonomin. Genom det så bidrar det till stor omställning för vår ekonomi och vi vet hur det kan skifta i resultaten och då pga. dagens ekonomiska system. Det vi behöver är en stabil ekonomi som kan bidra till en trygg och långsiktig politik.

Som jag ser det är det här den andra regeringen som ser reformarbeten som ska minska på framtida kostnader och kunna trygga mer pengar till kostnader som t.ex. sjukvården och utbildning som alla vill prioritera.

Att man sedan skulle få en stabil ekonomi som också skulle göra att man skulle kunna spara för eventuellt kommande lågkonjunkturer skulle också vara välkommet.

Landskapsregeringen håller som bäst på att diskutera självstyrelselagsreformen och då också den framtida grundfinansieringen som skulle vara tryggad för Åland. Låt oss nu gå vidare med att jobba med en stabilare ekonomi för både kommuner och landskapet.

Talman! Nu lite om de olika momenten som är med i denna tilläggsbudget.

Ser vi på moment 67010, fiskevård så har man nu tagit tillbaka en fiskevårdsavgift. Lite intressant är det, många stod upp och ropade att man ska införa avgifter och minska på samhällets roll. Men sedan när man kom med ett resultat så ville ingen ha det. Först var man själv rädd för att man själv skulle hamna att betala en avgift. Sedan tittade man på våra besökare, men det var inte heller bra. Nu tar vi det med skattemedel istället. Däremot har den här processen varit bra. Vad jag har uppfattat så har det varit bra för fiskevården. Ett stort steg framåt har tagits, det har hänt mycket och debatten har varit intressant.

Talman! Enligt önskemål så kommer en guideutbildning att starta från hösten 2018.

Den stora diskussionen trodde jag ändå skulle vara finansieringen av Medborgarinstitutet. För mig personligen har det varit en svår fråga att förstå. Frågan är om jag ens om jag förstår den ännu. För jag ser det så här. Tidigare fick kommunerna landskapsandelar för bl.a. Medisverksamheten. Och vad jag förstått så görs det så fortsättningsvis. Man ändrar däremot från undervisningstimmar till att det nu istället ska baseras på antalet medborgare i kommunen dvs. en förändring av systemet av betalningen av landskapsandelarna.

Sedan är det ju det nya med landskapsandelarna att det inte kommer specificerat som förut utan nu mer upp till kommunerna att föra sin politik och vad man vill satsa på. Rätten för kommunen att föra sin egen politik.

När vi debatterade landskapsandelssystemet tidigare och hur landskapsandelssystemet är uppbyggt så upplevde jag stöd från i stort sett alla partier för det nya landskapsandelssystemet.

Kritiken var istället mot hur mycket landskapet ska ha i budgeten för landskapsandelar.

Så talman, som jag ser det så får kommunerna fortsättningsvis landskapsandelar för Medisverksamhet men genom inbesparingen av landskapsandelarna som vi tidigare sparade in på, samt ändring av systemet, så blir det minskade pengar till kommunerna. Som jag ser det så måste nu kommunerna ta ett större ansvar.

Jag kan ha missförstått något men jag ser ändå de 100 000 euro nu av landskapsregeringen kommer in med som en kompensation och stöd från landskapsregeringen för denna viktiga verksamhet.

Men, talman, är det inte dags att man måste se Medborgarinstitutet verksamhet och ge den respekt med att trygga dess finansiering av deras verksamhet på ett bättre sätt?

Ser vi hur den fria bildningsverksamheten tryggas i Finland så borde vi verkligen se hur vi tryggar dess verksamhet här på Åland också. Ser vi på lagen om det fria bildningsarbetet i Finland och syftet och målen för det så står det: ”Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen om livslångt lärande anordna utbildning som stöder sammanhållningen och jämlikheten i samhället samt ett aktivt medborgarskap. Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är att främja individers mångsidiga utveckling, välmående och välfärd och att främja demokrati, pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet.”

Det här något som vi socialdemokrater jobbar vidare med, att stärka den fria bildningen.

Det positiva som det pratats kring Medisverksamheten så kanske vi kan få sällskap i det arbetet. Det är mycket stöd just nu om Medis och dess verksamhet.

Talman! Med det vill jag säga att när vi antog nya landskapsandelssystemet insåg man kanske inte alla konsekvenser och nu kommer saker som inte kom fram så mycket i behandlingen av den.

Landskapsregeringen ser nu att man behöver kompensera det. Man valde nu att inte gå hela vägen men ändå att kompensera en större del av de pengar som minskades.

Men nog blir jag lite fundersam att vi inte personligen kan vara med och betala fiskerivårdsavgifter, inte själva och inte heller att ha de fiskande turisterna att betala. Då ser man hellre att samhället betalar den verksamheten istället. Men att sedan vara med och trygga en satsning på medborgarverksamheten och dess verksamhet ska vara så känsligt. Här borde man våga se framåt, hur gör vi för att trygga Medborgarinstitutets verksamhet?

Här bör vi se hur kan stärka det fria bildningsarbetet som kännetecknas av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet.

Kultur och idrott med all respekt men det fria bildningsarbetet är viktigare för många. Det ger en känsla för ett sammanhang, hjälp till utbildning och en social hållbarhet.

Så att i landskapsandelarna likställa Medborgarinstitutet med kultur och fritid tycker jag att Medis ska kunna ligga på en högre nivå. Man kan nu kommunalt vara med och hjälpa och utveckla om man vill. Medis och dess verksamhet kommer att tas upp i samtliga kommuner det närmaste året.

Talman! Vi har en tilläggsbudget som är med och tryggar färskvarutransporter främjar näringslivets satsningar på export som skapar arbetsplatser. Det kommer en KST-samordnare. Vi har ropat efter när den kommer. Nu är Ålands omsorgsförbund i en sådan fas att man kan gå vidare. Här kommer landskapet emot.

Talman! Den här tilläggsbudgeten är en satsning för hela Åland ändå, en satsning för Åland framåt. Så, talman, den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder denna tilläggsbudget. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Jag vill bara ge en eloge för förklaringen som var pedagogisk och bra sätt när det gäller landskapsandelar, Medis och det nya systemet. Jag försökte förklara det i mitt anförande men det gick inte så bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé. Jag lyssnade men är inte riktig säker på att jag förstod ledamoten rätt när det gällde fiskevårdsavgiften i den form som lades fram till lagtinget. Mig veterligen så det som presenterades för lagtinget var ju långt ifrån den grupp som tillsattes hade som förslag. Det gjorde att det inte ens fanns majoritet här i salen för det förslag som låg. Jag vill bara ha ett förtydligande. Tycker ltl Winé att vi borde ha tagit det lagförslag som låg eller är han nöjd med hur tingen utvecklades?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Om jag fick eloge för det pedagogiska i Medborgarinstitutet så kan jag erkänna att det jag sade om fiskevårdsavgiften inte var pedagogiskt, däremot var det känslosamt.

 Jag vet om arbetsgruppen och fiskevårdsavgiften som var ett bra förslag. Men vi kunde inte enas om det. En ledamot sade en gång åt mig: ”Det här är ett resultat av en dålig kompromiss”. Det kan man säga att det var, för många ville inte vara med och betala sin egen fiskevårdsavgift som arbetsgruppen hade föreslagit. Jag har stor respekt för den gruppens arbete och det sade jag också här för cirka ett år sedan när vi diskuterade fiskevårdsavgiften i tilläggsbudgeten senast.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Tack för förtydligandet. Jag ville komma till att det förslaget som kom på lagtingets bord var ett förslag som inte förtjänade något bättre än hur det gick, enligt mitt sätt att se det.

Det bästa med hela den processen var att det framkom hur viktigt det är att Guttorp finns kvar och kan utveckla sin verksamhet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Lindholm, vi är helt eniga.

Som jag sade i mitt anförande så tror jag att den här processen har varit nyttig för hela vår fiskevård på Åland, dels genom arbetsgruppens arbete där man fick fram hur viktig Guttorp och dess verksamhet är för turistnäring och andra, och sedan dels också vad som har hänt efteråt, hur landskapsregeringen nu jobbar vidare med fiskevård på olika sätt.

Däremot fick jag lite roligt när man hela tiden pratar om att avgifter ska lyftas bort från landskapet. Men det är inte så lätt för när man sedan själv blir drabbad av avgifterna då är de inte alls lika roliga längre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag behöver bara ett förtydligande från den socialdemokratiska gruppen, här representerad av ltl Winé. Det gäller Medborgarinstitutet och de ekonomiska neddragningarna som där sker. Ska jag tolka det som så nu att socialdemokraterna stöder att Medisverksamhet inte kan fortgå under detta år såsom det var tänkt eftersom det saknas 83 000 euro?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Som jag nämnde i mitt anförande så har kommunerna fortsättningsvis fått landskapsandelspengar för detta. Det här är någonting som ska komma från kommunerna. Landskapsregeringen har kommit med 100 000 euro. Vtm Thörnroos har tidigare varit med och tagit beslutet om landskapsandelar, systemet gjordes om ganska mycket vilket blev en inbesparing på Medis som varken vtm Thörnroos eller ltl Winé såg då.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var inte helt lätt att följa ledamotens resonemang i huvudanförandet. Det kändes lite som å ena sidan och å andra sidan och delvis också ett personligt tyckande, men så får man säkert också göra i ett gruppanförande.

Det som jag funderade kring nu, om jag har förstått det rätt, är det så att socialdemokraterna accepterar att Medis kursverksamhet inte kan fortgå som planerat detta år? Är det som så att man från Medis sida vill fortsätta såsom man har planerat, så i så fall så ska man vända sig till kommunerna och få mera pengar därifrån. Är det korrekt uppfattat?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag brukar ta det som en liten eloge när vtm Thörnroos säger att det inte är lätt att följa mig, för då brukar man mera recensera vem man är och vad man säger.

När vi jobbade med landskapsandelssystemet så såg varken vtm Thörnroos eller ltl Winé detta. Vtm Thörnroos vet också att det är Mariehamns stad som är huvudman för det här. Kommunerna får landskapsandelar för Medis och dess verksamhet.

Nu har landskapsregeringen kommit med 100 000 i det här lagförslaget för att täcka upp. Däremot vill den socialdemokratiska lagtingsgruppen säkra Medborgarinstitutets verksamhet på lång sikt, vilket vi måste ta oss tid och se hur vi gör detta genom lagstiftning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag spinner lite vidare på förra repliken här. Ltl Winé beklagade sig över utvecklingen angående finansieringen av Medis. I en tidigare replik förklarade han att man inte kunde förutse det här i samband med förändringen av landskapsandelarna.

På något vis är det ändå ett skådespel från socialdemokraterna. Man har suttit i regeringsställning nu och kunde ha tillfört tillräckligt med pengar för att kunna säkra Medis verksamhet eftersom det fortfarande fattas 83 000.

Hur vill socialdemokraterna egentligen ha det? Man ska inte stå och beklaga sig i talarstolen när man ändå i regeringsställning har möjlighet att påverka.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det skulle vara intressant att höra var jag beklagade mig. Var riktigt i mitt anförande, ltl Eklund, beklagade jag mig? Jag diskuterade förändringen av landskapsandelssystemet och att många inte såg den stora ändringen. Det vi såg, och det vi vet om, är att kommunerna fick mindre landskapsandelar och det blir att betala mera själv.

Fortsättningsvis nu vill tydligen Ålands Framtid att landskapsregeringen ska stå för Medborgarinstitutets verksamhet på lång sikt. Om jag ser personligen så tror jag att jag kan hitta ltl Eklund som en medpartner där, för det kanske skulle säkra Medborgarinstitutets verksamhet på lång sikt i en lagstiftning. Då får Medis pengarna direkt från landskapet utan (…taltiden slut).

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man kan ju alltid bolla och diskutera vem som ska finansiera.

Jag ville i min frågeställning lyfta fram att ltl Winé har haft möjlighet framförallt i tilläggsbudgeten att öka på anslagen så att summan hade säkrats tillsvidare. Men det har man inte gjort. Om det var ett beklagande eller om det var ett direkt konstaterande, det vet jag inte.

Ltl Winé och jag vill ha finansieringen klar och veta att det fortsättningsvis fungerar. Ska man påföra Medis på kommunerna så då måste man efterhöra kommunernas åsikter också i den här frågan. Kostnadsmässigt tror jag inte att kommunerna är så pigga på att ta flera kostnader på sig.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! På fråga A, ltl Eklund, kan jag säga att skulle socialdemokraterna få som de vill så kanske summan på 100 000 hade varit större. Men när man är tillsammans så gäller det också att ge, ta och kompromissa. Jag tycker ändå att 100 000 till är ett steg i rätt riktning. Det är inget hokus, pokus, ltl Eklund, utan när man är i regeringsställning så både ger och tar man.

Fiskevårdsavgiften kunde också ha sett annorlunda ut, vem vet? Men det är så här, nu stöder vi den här tilläggsbudgeten och den ser ut enligt följande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack så mycket, fru talman, för ordet. Jag ska kort beröra några områden som vi tycker är intressanta att prioritera i den här tilläggsbudgeten och frågor som anknyter till det.

Det gäller näringslivets främjande, det gäller avyttringar av Fastighetsverket och det gäller kommunutredaren, som har diskuterats flitigt idag, och det framtida arbetet med kommunstrukturen.

Jag vill börja med de positiva sakerna och berömma landskapsregeringen och framförallt Fastighetsverket som går vidare med att sälja ut fastigheter som man anser att inte behövs. Jag tycker att det är bra hur man motiverar sig i den här tilläggsbudgeten. ”Hyresverksamhet till privatpersoner utgör inte Fastighetsverkets kärnverksamhet”. Därför väljer man att sälja ut den typen av fastigheter och så borde vi resonera på hela det offentliga Åland enligt min mening, med det är en vidare debatt. Med lite beröm där, åtminstone från vår sida!

Detsamma gäller näringslivets främjande där man visar god beredskap från regeringens sida att vara med och förverkliga nyinvesteringar och satsningar i vårt åländska samhället. Gott så! Ingen i den här salen verkar vara emot det och det är ju positivt. Det här är förstås nödvändigt för att vi ska få fart på tillväxten framöver, att vi lyfter fram de satsningar som görs i det åländska samhället. Så sug åt er nu bästa regering!

Om man tittar på näringslivets främjande och den diskussionen som delvis initierades här av ltl Roger Nordlund, så är det förstås beklämmande när vi nu har en fin satsning i budgeten på nyinvesteringar att vi samtidigt möts av nyheten om att Pensionsalandia säljs ut. Där skickar vi på ett bräde ut 300 miljoner euro över Skiftet att förvaltas av finska händer. Frågan är om detta är bra för näringslivet. Är det här verkligen att främja näringslivet? Kan vi lämna en sådan fråga oberörd från Ålands lagtings sida? Jag menar att det kan vi absolut inte. Det är 11 263 arbetstagares pensioner som berörs, 1 227 företagare och det är som sagt 300 miljoner euro som förs över till andra sidan Skiftet. Det pågår en åderlåtning av det åländska näringslivet utan dess like. Finansministern har kommenterat detta i Ålandstidningen som en nödvändig till anpassning för bolaget. Det är åtminstone en förödande anpassning för det åländska samhället, även om vi givetvis inte ska ha synpunkter på enskilda bolags beslut. Men vi måste självklart analysera också detta då det har stora effekter för den åländska ekonomin i nuläget.

Tittar man dessutom på det som landskapsregeringen skriver i de allmänna motiveringarna, att landskapsregeringen arbetar med att neutralisera effekterna av social- och hälsovårdsreformen i riket, så finns även där en försäkringsaspekt som vi inte har diskuterat så mycket i lagtinget hittills, men som är en oerhörd viktig pusselbit i arbetet med social- och hälsovårdsreformen och hur det påverkar den åländska finansieringen.

Nyligen kunde vi läsa i media att FPA, från och med att den här reformen förverkligas, inte längre kommer att ersätta kostnader för privat hälso- och sjukvård. Det är ungefär 1 miljon som ålänningarna går miste om också på ett bräde i det här sammanhanget.

Om man väger samman bilderna av de förändringar som sker så visar det med all önskvärd tydlighet att vi måste upprätthålla ett kunnande och en förvaltning av våra försäkringar och pensioner på Åland. Det är en oerhört viktig näringslivsfråga för Åland men också för de åländska pensionstagarna och försäkringstagare överlag. Vi måste se till att jobba för att stärka vår kompetens och vår verksamhet på det här området, inte lägga ner den såsom nu både hotas från den offentliga sidan men också från privat håll.

Det här är en fråga som jag hoppas att finans- och näringsutskottet framöver kommer att diskutera med stort intresse och stort engagemang. Det är en väldigt viktig framtidsfråga för det åländska samhället. Nog om detta, fru talman.

Vidare sedan till frågan om kommunstrukturreformen och äskandet om ytterligare 113 000 euro nu för att arbeta med kommunreformen. Vi motsätter oss det förslaget från regeringen å det kraftigaste. Först planerar man att strössla ut 12 miljoner över de åländska kommunerna för att på något sätt får de intresserad av det här projektet. Nu ska man bygga in 113 000 i kostnader framöver som förmodligen inte bara är av ettårig karaktär, utan det här bygger man in nu för att arbeta med frågan år efter år framöver. Vi motsätter oss det.

Landskapsregeringen presenterar inte någon ekonomisk kalkyl, inte några ekonomiska vinningar i det här projektet. Den frågan överlåter man till de framtida beslutsfattarna att fundera på, om man kan spara några pengar på ett sådant projekt som man går fram med. Tvärtom ska det kosta initialt, upp till 12 miljoner, och samtidigt bygger man upp förvaltningskostnaderna med 113 000 på det sätt som man föreslår i den här tilläggsbudgeten.

Projektet som alltså från början skulle spara pengar ser nu snarare ut att kosta ålänningarna miljoner utan att visa några tydliga fördelar i övrigt.

Vi ser dessutom att reformen har ett stort folkligt motstånd. Folkomröstningarna som har refererats till tidigare i debatten visar väl det med all önskvärd tydlighet. Vi har tidigare erfarna lagtingsledamöter som går ut och manar till eftertanke och reflektion från regeringspartiernas sida, men landskapsregeringen visar noll lyhördhet även i det här sammanhanget. Det är bara att beklaga.

Vi från oppositionen kan inte gå med på, acceptera och ge vårt bidrag till den här utvecklingen, vilket ska stå lagtinget och Ålands folk klart i det här sammanhanget.

Med de orden så avslutar mitt anförande fru talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Ltl Jonsson började bra, som alltid kan jag skriva under flera saker, men sedan gick det snett någonstans och här på slutet gick det riktigt snett och då blev det dikeskörning.

Är vi lyhörda och lyssna på propaganda och fake news som har ekat runt Åland denna vinter så är det skräckpropaganda och fake news utav Guds nåde.

En socialistisk reform, brukar det benämnas, en reform för att lägga ner och centralisera, brukar man prata om. En oförmåga att föra fram alternativa och heltäckande lösningar, vill jag påstå.

Det skulle vara intressant att veta, marknadsekonom ltl Jonsson, på vilket sätt ska Åland klara sig i framtiden om vi inte hittar kostnadseffektiva strukturer som faktiskt sammanfattar hela Åland och inte bara de rika kommunerna?

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det finns inte en enda åländsk kommun som befinner sig i närheten av det som man benämner som kriskommun. De åländska kommunerna mår i stort sett bra. Visst finns det utmaningar, men när regeringspartierna säger att oppositionen inte har förslag på hur man kunde omstrukturera servicen så är det inte sanningen.

Från Ålands Framtids sida har vi konsekvent sagt att de områden som finns inom KST-reformen med fördel kunde föras till landskapsnivå för att uppnå fördelar just i gränslandet med de ansvarsområden som vi redan har ansvar för på landskapsnivå såsom sjukvården till exempel. Att man säger att vi inte presenterar alternativ här i salen, så det stämmer inte. Att man inte är beredd att lyssna på dem och man har andra egna prioriteringar, det kan jag möjligen acceptera, men jag kan inte ställa mig bakom dem av den orsaken. Så visst finns det alternativ från oppositionens sida. Försök inte med den typen av retorik!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag fortsätter för jag har inte fått de svar som jag har frågat efter.

Tidigare i debatten idag kom det fram att gymnasiet och ÅHS har flyttat från det kommunala till landskapet. Det är ungefär drygt 100 miljoner. Vad är nästa då? Vad ska vi fortsätta med att flytta bort från kommunerna för att vi in absurdum ska ha våra 16 kommuner?

Kommunerna mår bra sade ltl Jonsson. På vilka premisser dras de slutsatserna? Titta i ÅSUBs statistik och titta på landskapsandelarnas storlek av den totala intäktsidan så säger det någonting helt annat!

Tittar vi på investeringsbehovet som ligger framför oss så kan vi fundera på hur våra kommuner ska ha råd med det. Några fåtal kommer att ha råd. Med är det detta Åland som ltl Jonsson och Ålands Framtid vill ha? Några starka kommuner överlever och de andra får gå med mössan i handen. Då är det inte kommunerna som mår dåligt, då är det ålänningarna som mår dåligt och det finns många sådana redan idag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det här, Ålands lagting, är precis varför den här reformen är ett socialistiskt projekt. Man menar att det inte ska vara några skillnader mellan de åländska kommunerna. Men frågan är då varför vi ska ha kommuner överhuvudtaget, om man inte ska tillåtas en skillnad i ekonomi, i befolkningsutveckling osv. i de åländska kommunerna? Det är för att man ska ha möjlighet att se att det finns goda exempel, inspiration, att man tar lärdom, att man ser till att man utvecklar den egna kommun och känner ett ansvar för det.

Men gör vi som ltl Holmberg förespråkar och tycker att landskapsregeringen ska lösa alla problem med någon form av centralstyrning från den här salen så då tar man det här ansvaret från kommunerna och slår också sönder det lokala engagemang som finns där ute för att jobba för förbättringar.

Det är trots allt så att finns inget samband mellan små kommuner och stora kommuner, att stora kommuner skulle vara bättre än små. Tvärtom, det finns goda exempel på båda håll. (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag kan fortsätta, kommunreformen ger hopp om framtiden, det var säkert det som ltl Jonsson tänkte säga.

I mindre kommuner så ser man att det är något som vi kan göra för att vi ska kunna trygga vår välfärd. Vi känner att vi är för beroende idag av vad som händer i det här huset, vad som händer med landskapsandelar och vad som görs. De små kommunerna är idag alltför mycket beroende av landskapsandelar. Vi måste få starkare kommuner.

Ltl Jonsson nämnde tidigare vad som var den ekonomiska vinsten. Det kanske inte är det som är det primära, utan hur ska vi klara av att erbjuda barnomsorg och äldreomsorg i framtiden och ha råd med det. Vi måste också se på det. För en kommun med cirka 1 000 invånare är det optimalt med (…taltiden slut). 

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, det är ju uppenbart att ltl Winé kanske ska lägga örat mot marken och börja i den egna hemkommun och se vilket hopp om framtiden som man upplever att de egna kommuninvånarna i den senaste folkomröstningen upplevde med det förslag som frivilligt har diskuterats i den egna kommunen. Om man ska övertyga den egna kommunens invånare först att det kanske är ett bra alternativ att gå vidare med en sådan här reform, ja, då har man lite arbete att göra från ltl Winés sida.

För det är uppenbart så att varken regeringen eller ltl Winé har lyckats övertyga folket om att det här är rätt väg att gå framåt. Jag tycker att det är synd att regeringen inte funderar på varför. Varför har man inte lyckats visa de här fördelarna som tycks vara så uppenbara i den här debatten för Ålands folk? Det borde vara en mera relevant fråga för ltl Winé att ställa sig själv.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Winé har nog ett öra och lyssnar. Vi ska tänka på att hälften av invånarna i Sund inte var och röstade. Vad vill de? Ditåt kan man också lyssna.

Däremot är jag otroligt nyfiken på vad en hållbar kommun är för partiet Ålands Framtid. Är det en kommun som ligger upp mot 60 procent av landskapsandelar och är helt beroende? Eller behöver man kanske ha en kommun som är lite starkare? Vad är en livskraftig kommun för Ålands Framtid? Det skulle vara intressant att veta, för nu pratar man bara om att allting är så bra och det är bra med lite skillnad på kommunerna, olikheter är jättestarkt.

Säg det åt den kommun som tar hem klienter från demensboendet för att man inte har råd att ha de dem där, utan man flyttar dem till hemkommunen för att det ska bli billigare. Säg det åt dem!

Ltl Axel Jonsson, replik

På mitt framtida Åland så finns det, lika som idag, olika kommuner, olika starka kommuner.

Jag ser när jag läser landskapsregeringens förslag att inte kommer skärgården att vara självfinansierad i det förslaget heller. Vi kommer fortsättningsvis att behöva betala ut stora landskapsandelar till skärgårdskommunerna för att kunna garantera dem en bra service, och så ska systemet vara.

Kommunerna ska tillåtas vara olika. Vi har ett landskapsandelssystem för att utjämna skillnaderna i viss mån. Men man ska också ha ett incitament från den egna kommunens sida att jobba för en bättre framtid och också förutsättningar och möjligheter att göra det.

Med landskapsregeringens förslag så drar man mer eller mindre bort de förutsättningarna för våra små fina lokalsamhällen som vi har och som präglar det åländska samhället idag. Det tycker jag att är synd, men jag respekterar att man kan ha en annan åsikt i sammanhanget. Men då kräver jag också att man har respekt för de argument som vi för fram från oppositionens sida där vi värnar om närdemokratin, de små kommunerna möjligheterna och ansvaret (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag skulle bara vilja förtydliga, ltl Jonsson pratade om att landskapsregeringen tänker strössla 12 miljoner över kommunerna. Det är ingalunda så att det strösslas någonting. Det är en möjlighet till samgångsstöd till de nivåerna som har funnits i åratal redan. Vilken vecka som helst redan när kommunerna begär att få gå samman så betalas de pengarna ut. Pengarna har funnits där hela tiden, det är bara det att det inte har funnits en vilja att utnyttja dem.

Sedan en kommentar till socialistspöket, det socialistiska stöveltrampet som ska ljuda över Åland, ingalunda är det så att alla kommuner i framtiden heller ska vara likadana, de får gärna vara olika. Men alla ålänningar ska ha lika rättigheter för det har de enligt lag och det är inte verkligheten idag. Det finns omotiverade olikheter i servicenivåerna i kommunerna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst ska alla ha lika rättigheter. Lyssnar man och tänker på det som minister Fellman nu säger, att det finns stora skillnader i de åländska kommunerna, att alla ska ha lika rättigheter, så betyder det då att man inte får sin rätt i dagens samhälle pga. att kommunerna ser ut som de gör? Kan minister Fellman här räkna upp på vilka områden kommuninvånarna enligt lag inte får sina rättigheter tillgodosedda? Visst finns det skillnader i prioriteringar mellan kommunerna, men är det verkligen så att de åländska medborgarna inte får sin lagliga rätt till service i dagens läge och på vilka områden? Räkna upp dem minister Fellman!

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det finns ett flertal områden där kommunerna ger sina invånare olika service och kommunerna uppfyller inte de krav som lagen ställer på handikappservice, på Fixtjänst och olika typer av service som man har rätt till. Jag tänker inte stå här och peka ut någon kommun som en bov.

Vi kan också konstatera att i många fall så gör kommunerna ett väldigt gott arbete, vilket kanske glöms bort när man attackerar landskapsregeringspartierna för att vi skulle tycka illa om kommunerna, så är det ingalunda. Kommunerna gör ett fantastiskt jobb, det är därför vi vill stärka dem. Men idag är det de facto så att alla våra kommuner inte klarar av lagens krav.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju märkligt att man inte kan redogöra för det då, var ålänningarna går miste om sina lagliga rättigheter utanför den här typen av allmänna resonemang.

Vad gäller det sociala området, som var det enda området som minister Fellman räknade upp, så har ju samtliga partier i den här salen varit inne för att detta ska samordnas på Åland och skötas gemensamt. Där är skillnaden kanske att landskapsregeringen vill splittra upp det i tre helheter medan vi från Ålands Framtid har sagt att man kunde föra över KST till landskapsnivå och sköta det gemensamt för hela Åland. Så därför finns det egentligen i sak ingen åsiktsskillnad mellan landskapsregeringen och oppositionen, eller åtminstone Ålands Framtid, men däremot finns det olika åsikter för hur man bäst ska organisera detta.

Jag tycker att det är en svag argumentation från regeringens sida att säga att man ska få lika rätt när man de facto i dagens läge får lika rätt men kommunerna har olika prioriteringar utöver det. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Den här landskapsregeringen och majoritetspartierna vill inte ha stora kommuner på Åland. Det finns inga stora kommuner på Åland. Vi har bara små kommuner på Åland, även med det nya förslaget så kommer vi att ha små kommuner på Åland. Det finns mikrokommuner idag som kanske borde vara åtminstone små kommuner. Därför är det mycket förvånande när man börjar prata om stora kommuner, vi har inte stora kommuner på Åland.

Att jämföra med andra omgivande regioner blir svårt. Den enda relevanta jämförelsen som man kan göra är egentligen med Danmark. Där har vi sett att man har sparat pengar på administrationen genom att göra kommunstrukturreform där.

Det visar också fakta på Åland. Om man tittar i ÅSUBs årsstatistik så har man sparat pengar i de lite större kommunerna som klarar av att leverera kostnadseffektivare service. Det är fakta!

Att påstå att det är ett socialistiskt projekt, det har jag ingen förståelse för alls. Jag förstår inte alls vad ltl Jonson  (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att till det sistnämnda så där kan ltl Petri Carlsson bara lyssna på den argumentation som nyss fördes. Alla ska ha det lika, det är lika man betonar i alla sammanhang. Det räcker inte ens att man har lika rättigheter enligt lagen, att kommunerna där utöver prioriterar olika, utan det ska vara lika. Det räcker inte att man lever upp till lagstiftningen som vi har i dagens läge. Om inte det är socialism så säg!

Vad gäller jämförelsen till övriga regioner så håller jag helt med. Jämför inte! Varför gör man det från regeringens sida? Varför tittar man då på de stora kommunerna runt omkring oss som ltl Petri Carlsson  nämnde. Varför gör man den jämförelsen när de åländska kommunerna sköter andra uppgifter än vad man gör runt omkring oss?

Därför ska vi titta på de åländska kommunerna för vad de är och hur de fungerar i det åländska samhället idag, och inte av slentrian följa efter utvecklingen i omvärlden utan att tänka efter före.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Att riva gamla kyrksockenmurar och låta individen blomstra i ful frihet på Åland, det är inte socialismen tycker jag. Tvärtom, det är verkligen att betona individens frihet och möjligheter. Att skapa de möjligheterna med en reform av kommunstrukturen, det är inte socialismen tycker jag. Det är nog borgerligt i så fall. Att påstå detta är nog helt befängt.

Vad gäller mindre kommuner igen, vi har fakta på Åland. Det är bara att titta i ÅSUBs statistik. De större kommunerna, av de här små som vi ändå har på Åland, det är de som är mest kostnadseffektiva. Där finns det möjligheter att göra inbesparingar. Det verkar som att ltl Jonsson inte ser det alls.

Vad är egentligen ltl Jonssons och Ålands Framtids alternativ till kommunstrukturreform, förutom när det gäller de områden som handlar om KST? Allt annat, vad tänker sig Ålands Framtid där?

Ltl Axel Jonsson, replik

Läser man ÅSUBs statistik så säger den inte det, att stora kommuner är mera kostnadseffektiva än andra. Den säger att tätbefolkade kommuner är effektivare än andra och så kommer det fortsättningsvis att vara. Det är mera kostnadseffektivt att organisera service när man har människor som bor tätt, det säger sig självt. På landsbygden och i skärgården där vi har glest befolkade kommuner så är det inte lika lätt att finansiera den kommunala servicen. Det är ganska självklart i sammanhanget.

Men att man ritar om kommungränserna på Åland är ju ingenting som förändrar den verkligheten. Invånarna i Brändö, i Sottunga och på Kumlinge kommer fortsättningsvis att behöva mera ekonomiskt stöd från den här salen både före och efter en eventuell kommunreform. Vi löser inte den problematiken genom att rita om gränserna. Tvärtom, det är precis därför som vi har ett landskapsandelssystem, en utjämning, för att se till att man ska ha kunna ha likvärdiga förutsättningar över hela Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Nu hade jag ju tänkt att jag inte skulle prata om kommunreformen idag, men jag får väl komma till det ändå.

Jag vill uppehålla lagtinget några minuter vid det anslag för en ungdoms- och demokratisamordnare som finns i förslaget till tilläggsbudget.

Som vi ofta har konstaterat i detta lagting har vi under denna och säkerligen under kommande mandatperioder många stora och omvälvande frågor att ta ställning till, inte bara på Åland utan också i riket och i världen, i den mån de påverkar oss.

Vi bestämmer om saker som påverkar människors liv i grunden, och det gör vi i kraft av den representativa demokrati som vi företräder. Det är gott och väl. Lagar ska vi stifta i den här salen.

En demokrati är frisk och sund bara så länge folket upplever den som legitim, tycker att de kan påverka resultatet i besluten och framförallt så länge folket deltar i den demokratiska processen.

Vi vet att det är allt färre människor som är medlemmar i politiska partier, att det är svårare att engagera människor både i tredje sektorn, i kommunernas beslutande organ där man har det jättetufft att få ihop människor i både val och till alla nämnder och styrelser och för andra förtroendeuppdrag.

Vi vet att sociala medier i grunden förändrat hur debatten förs, och inte alltid till det mer sakliga och bättre.

Vi vet också att unga människor i allt lägre grad upplever sig delaktiga i de beslut som fattas och att de i många viktiga frågor som grupp har en helt annan åsikt än den som blir rådande när de äldre röstar. Man kan ta det amerikanska presidentvalet eller Brexit omröstningen som exempel. Om den yngre generationen hade fått bestämma så hade resultaten av de valen sett helt annorlunda ut.

Vi vet också att en ung människa hellre engagerar sig snabbt och kort i en fråga, i en aktion, utan att binda sig till ett långsiktigt åtagande. Världen har förändrats. Och vi vet att unga människor omedelbart vet när man talar till dem uppifrån, snarare än med dem.

Av dessa ovan nämnda orsaker föreslår landskapsregeringen att vi för en relativt sett blygsam slant börjar jobba strukturerat och målinriktat med frågor kring: Hur ser nya former för samhällsmedverkan ut? Hur förs diskussioner som inte bygger på konflikterna i den rådande maktordningen, den som vi ger exempel på här? Hur kan våra kommuner, oberoende hur många de är, på riktigt samarbeta kring ungdomsfrågor istället för att vakta sina gränser? Hur höjer vi inte bara valdeltagande, utan deltagande i samhällsbygget, så att det i framtiden inte är bara vi som sitter här i ett förbrukat äggskal, medan fåglarna för länge sedan har flugit iväg?

Åland ska vara ett samhälle där makten lyssnar till de unga människorna. För att deras röster ska höras måste vi jobba bättre, mer strukturerat och vi måste tänka ut nya former för samarbetet.

Jag hoppas att en ungdoms- och demokratisamordnare i den lilla skalan ska vara en början på en sådan process.

Ltl Harry Jansson efterlyste en bättre kommunikation från landskapet. Jag hade tänkt berätta att för att man ska kunna kommunicera krävs inte bara att man talar utan också lyssnar.

När det gäller det anslag som finns för en bilaga där vi ska berätta om hållbarhetsarbetet så står det uttryckligen i tilläggsbudgeten att det handlar om en bilaga. En ställd fråga, som till exempel journalisterna har gjort, hade gett svaret vad det handlar om, om det inte i tilläggsbudgeten framgick tillräckligt tydligt.

Om jag upprepar det som jag sade tidigare så handlar det alltså om en bilaga på 24 fyra sidor som distribuerats med Dagens Nyheter i Mälardalsområdet till ett mycket stort antal människor. Den distribuerats som en bilaga med Huvudstadsbladet, Vasabladet, Västra Nyland, alla de större finlandsvenska under försommaren. Den kommer att nå väldigt många människor med ett redaktionellt och kommersiellt innehåll. Både annonsörer från Åland och från andra regioner vill profilera sig kring hållbarhetsarbete. De menar att Åland är ett väldigt bra exempel på hur ett litet samhälle jobbar med hållbarhet, med hållbar budgetering och med klimat- och miljömål som kan gå samman med de ekonomiska målsättningarna.

Även om man här kanske på hemmaplan kan raljera över vårt hållbarhetsarbete och tycka att det är väldigt dåligt, så kan jag säga att utanför Åland så väcker det ett mycket stort och positivt intresse. Och det är därför som vi har blivit kontaktade av utomstående producenter och blivit erbjuden möjlighet att jobba med den här bilagan. 7 000 euro för att nå så här många människor, det är ett drömscenario. Jag tycker att till den delen så är det nästan självmål att säga att ”nej, vi ska inte vara med om detta”.

När det gäller de frivilliga kommunprocesserna som ltl Harry Jansson i sin budgetmotion pratade om, så nej, det är inte pengar för kommunindelningsutredningar som ska göras i strid med gällande lag eller på grund av en kommande lagstiftning.

Utgångspunkten för de kommunindelningsutredningar som landskapsregeringen har initierat är i enlighet med den lag som gäller idag. Landskapsregeringen har initiativrätten att initiera sådana utredningar. Enligt alla bedömare är det fullt tillräckligt att man under två års tid har utrett grunderna för en kommunsammanslagningsprocess där man har haft kommunerna engagerade i ett flertal workshopar, man har haft kommunmöten och man har skickat ut lagförslag på remiss till kommunerna. Det finns inte en kommunmänniska på Åland som inte är medveten om eller har haft möjlighet att delta i diskussioner kring en kommunreform.

När det gäller juridiken så finns det inga problem. Men det är ju trevligt att det finns en omtanke om landskapsregeringens goda rykte.

Jag stannar här och avvaktar frågor.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag, liberalerna och många med oss tycker att inflyttning är en av de absolut viktigaste frågorna när det gäller Ålands framtid. Vi behöver bli flera ålänningar.

Att delta i det här hållbarhetsbladet är ett genialiskt drag. Den moderna människan vill förknippas med att vara klimatsmart, åka elbil och de trendigaste barnfamiljerna åker på tågsemester istället för att flyga. De här vill man förknippas med och det är på sådana platser som människor vill bo. Jag tycker att det är riktigt smart.

Minister Nina Fellman, replik

Tack för det! Det är ungefär det resonemanget som vi för. När möjligheten gavs att jobba framförallt mot storstadsregionerna, där vi vet att det finns både ett stort antal människor som är rörliga och som kanske söker ett annat liv och där vi får möjlighet till en mycket ringa kostnad att berätta vilket fantastiskt samhälle vi lever i och hur vi jobbar med sådant som människor i allt större utsträckning tycker att är viktigt, så bedömde vi att detta är bra.

Dessutom har vi full kontroll över det redaktionella innehållet i den här bilagan. Det kommer inte att stå en rad i den som inte vi har godkänt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tror att jag börjar med den här bilagan som minister Fellman nu sade att man kommer att granska väldigt noggrant. Jag har den på mejl här framför mig. Jag ser att jag har möjlighet att delta med en helsida för det fanns facila priset av 10 500 euro. Men ingenstans i det förslag som nu har skickats ut står det att det ska granskas och godkännas av Ålands landskapsregering innan det går i tryck. Det är kanske någonting som ni från landskapsregeringens sida kan behöva fundera lite vidare kring.

Sedan vill jag ytterligare säga att när det gäller juridiken kring tvångssammanslagning av kommuner så är vi inom centerpartiet, och även andra, inte fullt så tillfreds med det som kansliminister sade, att det finns inga problem med juridiken. Men därom kommer nog de lärda att tvista ännu ett tag.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kan uttömmande redogöra för vtm Thörnroos hur det redaktionella arbetet med bilagan är upplagt, men vi kanske inte hinner med det i ett replikskifte.

När det gäller juridiken så det jag avsåg var att juridiken när det gäller enligt gällande lag att initiera kommunindelningsutredningar så finns det inga problem.

Vi har vid flera tillfällen sagt att det som landskapsregeringen föreslår, det lagförslag som nu är ute på remiss, är att bryta ny mark. Vi har varit väldigt tydliga med var frågeställningarna finns och hur vi har jobbat för att klargöra att det är juridiskt möjligt att gå den väg som landskapsregeringen har valt.

Men det var inte det som jag anspelade på utan möjligheterna i enlighet med gällande lag att göra utredningar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag måste åter igen gå tillbaka till den här bilagan, ”Kraftfulla steg mot en hållbar värld”. Man har möjlighet att köpa en annons med varierat pris förstås beroende på hur stor man vill ha den. Men inte någonstans, enligt det material som nu är utskickat till mig som har möjlighet att annonsera i tidningen, står det att denna bilaga ska faktagranskas och godkännas av landskapsregeringen före den går i tryck. Det är nog ett anmärkningsvärt beteende från landskapsregeringens sida. Först skickar man ut det här som dessutom kommer från en svensk firma och sedan informerade ministern oss om att censuren står landskapsregeringen för, huruvida det är lämpligt att ta med det eller inte. Det finns ingenting sådant i det följebrev som har gått ut, det vill jag vara tydlig med.

Minister Nina Fellman, replik

Vtm Thörnroos missförstår åter igen. Bilagan produceras i Stockholm av ett kommersiellt företag som har ett samarbete med Ålands landskapsregering. Erbjudandet om annonsering i denna bilaga kommer från det företaget. Sedan finns det ett redaktionsråd där landskapsregeringen medverkar. Bolaget har sagt att man vill samarbeta, man vill se till att tonträffen och det redaktionella materialet motsvarar de förväntningar som vi har på ett redaktionellt innehåll.

Jag har inte uppfattat att centern eller vtm Thörnroos vill medverka med ett redaktionellt innehåll. Det handlar ingalunda om någon censur, utan om att få en rättvis och bra bild av det åländska hållbarhetsarbetet och det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Om jag uppfattade det rätt så nämnde minister Fellman att man skulle satsa pengar på att utreda ungdomsarbete i kommunerna. Då vill jag påtala att redan nu förekommer det ganska mycket arbete med ungdomarna genom ungdomsföreningar, ungdomsförbundet, idrottsföreningar och många andra som samarbetar.

Minister Nina Fellman, replik

Ltl Häggblom, jag kanske uttryckte mig otydligt. Det är inte så att landskapsregeringen ska utreda något kommunalt ungdomsarbete. I den mån kommunerna har ett ungdomsarbete så ska de fortsätta att sköta det själva.

Det som en denna demokrati- och ungdomssamordnare ska jobba med är att utveckla nya former för att ungdomars röster ska höras också i samhällsdebatten. Tidigare har man till exempel i det här lagtinget ordnat ungdomsparlament och man har haft olika verksamheter i skolorna. Det är länge sedan man jobbat med de frågorna.

I en tid med stora reformer så behöver vi tänka nytt. Hur ska vi få ungdomar att uttrycka sina åsikter? Behöver vi hitta nya kanaler? Behöver vi ordna konferenser? Behöver vi ordna möten? Behöver landskapet jobba med sina digitala kanaler för att höra unga människors röster? Det är detta som det handlar om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Tony Asumaa

Fru talman! I samband med tilläggsbudgeten vill jag också presentera en temporär ändring av landskapslagen om Medborgarinstitutet, tillägg till paragraf 8a.

Syftet med lagförslaget är att tillfälligt under år 2018 och 2019 ge kommunerna ett temporärt stöd för driftskostnader för Medborgarinstitut. Genom denna lag så möjliggör vi detta extra bidrag för driftkostnader för Medis för kommunerna.

 Landskapsregeringen betonar i sitt regeringsprogram vikten av den fria folkbildningen som en del av kulturpolitiken. Medborgarinstitutet stöds genom att kommunerna fortsättningsvis erhåller landskapsandel för Medborgarinstitutets verksamhet baserat på det reviderade landskapsandelssystemet. För år 2018 är summan 103 373 euro.

 Enligt den tidigare gällande landskapslagstiftningen beräknades landskapsandelen för Medborgarinstitutet på basen av antalet undervisningstimmar. För att göra systemet mer enhetligt ändrades detta vid reformen av landskapsandelssystemet så att landskapsandelen istället nu beräknas med kommunens invånarantal som grund.

Genom att strukturen för det nya landskapsandelssystemet har ändrats, har det fått som följd att landskapsandelen också för Medborgarinstitutets del. Eftersom kommunerna inte hunnit analysera konsekvenserna av det nya landskapsandelssystemet i förhållande till Medis verksamhet kommer regeringen i samband med denna tilläggsbudget att föreslå en temporär ändring av landskapslagen om Medborgarinstitutet.

Syftet med lagförslaget är att tillfälligt under år 2018 och 2019 ge kommunerna ett temporärt stöd för driftskostnader för Medborgarinstitutets fria bildning. Det temporära stödet är avsett att uppgå till totalt 200 000 euro fördelat på åren 2018 och 2019.

Stödet kommer att utbetalas till kommunerna för att kanaliseras till Medborgarinstitutets fria bildning.

Detta lagförslag är avsett att behandlas som en budgetlag för att vi ska få den ikraft så snabbt som möjligt, redan nu under våren så att Medis kan fortsätta att planera sin verksamhet för hösten 2018.

Vad gäller förslagets verkningar så poängterar vi det livslånga lärandet på Åland som är viktigt. Vi anser att genom att vi kan ge ett extra stöd på detta område så kommer det livslånga lärandet att gynnas över hela Åland.

Vad gäller konsekvenserna för lagförslaget så finns det inga kända konsekvenser vad gäller barn eller miljö. Tack, fru talman.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är väldigt bra att landskapsregeringen föreslår det här tilläggsanslaget som är avsett för de kommande två åren. Det reparerar en del av skadan, om man får uttrycka det så.

Min fråga är; finns det någon ambition när det gäller stöd till Medis verksamhet som ligger bakom den neddragning som trots allt handlar om 60-70 procent av den nivån som man har varit van med hittills?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Som här tidigare har framkommit så har revideringen av landskapsandelarna, eftersom det nu räknas på bl.a. invånare, kanske varit en något oförutsedd konsekvens. Det har inte funnits en medvetenhet att direkt dra ner på Medis verksamhet.

Landskapsandelarna blir ett allmänt stöd till kommunerna, där kommunerna själva också har möjlighet att prioritera sin verksamhet. Vill man prioritera mera grundskolan eller Medis så är det fullt möjligt genom det nya systemet.

Effekterna har varit oönskade på det viset gentemot Medis. Direkta sparkrav har inte funnits som grund, men effekterna har varit av den här arten.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är skönt att höra att man inte haft sådana ambitioner.

Vi har möjligen lite olika åsikter om hur man borde ha lagt upp det här landskapsandelssystemet till just den här delen. Det kan hända att finansiering av Medis verksamhet borde ligga helt utanför landskapsandelssystemet. Vad säger ministern om en sådan tanke?

Minister Tony Asumaa, replik

Medis verksamhet är ju en kommunal verksamhet. Landskapet stöder kommunerna genom landskapsandelar. Visst, allt är möjligt - att lyfta ut det. Frågan är om vi ska lyfta den fria bildningen på landskapsnivå?

Jag tror att kommunerna kanske också är bättre på att driva och producera den här typen av fri utbildning. Landskapet har sin roll att stöda den här verksamheten på bästa möjliga sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag skulle vilja höra om minister Asumaa är nöjd nu när Medis verksamhet försvåras så pass mycket som det kommer att göra eftersom 83 000 euro är väldigt mycket pengar.

Landskapsregeringen har tidigare sagt, både det liberala lantrådet Katrin Sjögren och även ministern själv, att man avser att trygga Medis fortsatta verksamhet. Det är väl en sanning med modifikation då när man delvis drar undan mattan för Medis.

De har ju inga möjligheter, som jag ser det, att organisatoriskt omstrukturera och plocka bort kurser så här pass snabbt som det i så fall borde göras. Det är i så fall frågan om två lärartjänster.

Nog kan väl ministern åtminstone hålla med om att det här är väldigt, väldigt dåligt skött från landskapsregeringens sida.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag vill inte anklaga lagtinget för att ha antagit ett dåligt landskapsandelssystem. Det vill jag inte gå in på.

Däremot vad gäller finansieringen så har det haft en oönskad effekt. Landskapet vill nu genom en temporär lag stöda och prioritera Medis verksamhet med 200 000 euro.

Vad gäller dialogen med huvudmannen Mariehamns stad så har de gått ut med ett brev till kommunerna den 11 april, för att få in den resterande delen i budgeten. Jag hyser stora förhoppningar om att kommunerna tar sitt ansvar när det gäller sin egen verksamhet. Jag har redan fått signaler på att flera kommuner kommer att bevilja extra medel för att täcka upp det här budgetunderskottet som Medis säger sig ha.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Två saker, för det första är det ett svaghetstecken av ministern, att stå här och skylla på att Ålands lagting har antagit en lag som nu gör det svårt för kommunerna att verka. De facto är det ju på det viset att det är landskapsregeringen som lägger fram lagförslagen. I den debatten som förekom här i Ålands lagting så var vi flera stycken som var tveksamma och inte stödde det förslaget. Att skylla delvis på kommunerna och skylla på lagtinget, det visar nog på en svaghet i ledarskapet.

För det andra vill jag säga att det reviderade landskapsandelssystemet gör nu att vissa speciellt små kommuner - när man helt reviderar systemet - får en avgiftshöjning som är alldeles ohemult i förhållande till den grundfinansiering som man ger till Medis. Har landskapsregeringen också beaktat det i sitt arbete?

Minister Tony Asumaa, replik

Landskapets arbete vad gäller Medis och tryggande av verksamheten så behöver vi hitta en långsiktig lösning, som tidigare sagts här, och det säger också rektorn Siv Ekström i sin inledande text i katalogen för 2018. Vi för en ständig dialog.

Vad gäller det ohemula så kan jag berätta att det ohemula för Sottungas del vad gäller tilläggsfinansiering så är noll euro. Det är inte något ohemult utan det är ganska överkomliga summor som man behöver satsa på sina kommuninvånare för att få en bred utbildning inom Medis.

Vad gäller verksamheten för 2018 så det enda som har kommit ut är vårkatalogen, den är fastslagen. Man har ännu inte fastslagit programmet för 2018, så ingenting är hotat ännu under 2018.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa ledamöter som ännu orkar sitta kvar. Det finns inte mer glädjande nyheter för en regering än när företagen på hemmaplan vill satsa på framtiden och de utvecklar sin verksamhet, särskilt när man konkurrerar på en internationell marknad. Naturligtvis är vi med och stöder Optinovas satsning på framtiden på alla sätt vi kan. I det projektet kommer vi också att se specialiseringar, nya hållbara lösningar, automation, robotisering och sådant som fortfarande är lite i sin linda här på Åland. Men det ska bli riktigt spännande att följa det projektet och se hur det utvecklas.

Från näringslivets sida har man ju också ivrigt hejat på den här kommunreformen. Nu är den på gång. Nu finns det medel i den här tilläggsbudgeten för samordnarna Enestam, Sandberg och Henriksson som nu kan gå in i kommunerna och börja med en konkret förändringsprocess. Jag tror att det är väldigt bra och hög tid att det kommer igång. Det är illa om man i kommunerna väljer att tro på den propaganda som man för fram från oppositionens sida. När man börjar jobba med det här konkret och knåda degen så då är det fakta som gäller. Det är en framtidsinriktad arbetsprocess som jag tror att kommer att göra att man kanske ser frågan i en ny dager.

I den här budgeten berörs också turismen i den mån att det nu startar en guideutbildning på Ålands folkhögskola. Det är också positivt.

Åland stärker sin attraktionskraft för att återigen profilera sig i Almedalen. I Björneborg är vi med och i sommar börjar vårt eget evenemang AlandicaDebatt. När synlighet utanför Åland ökar så ökar också vår attraktionskraft och intresset för Åland, vilket förstås är till förmån för Åland som boningsort och för turismen.

När det gäller fiskerinäringen så finns det här ett konstaterande att lagen är återtagen när det gäller fiskevårdsavgiften och istället så löser vi nu det temporärt med lite höjda avgifter och andra moment som vi knådar om till att börja med.

Det som jag tycker att har kommit ut ur den här processen är ändå otroligt mycket positivt, dvs. det arbete som nu försiggår med både Guttorp som en stark aktör i det här fiskevårdsprojektet, men också Fastighetsverket har tagit en väldigt aktiv och bra roll i att skapa större fiskekortsområden. Man jobbar nu med nya metoder och med stor uppslutning från näringen. Allt det känns väldigt, väldigt bra. Så inget ont som inte har något gott med sig. I den här frågan så hoppas jag nu att vi kan gå vidare framåt på bästa sätt.

Vi har också gjort en förändring i vårt fiskeriprogram eftersom den tilltänkta fiskmjölsfabriken på Kumlinge inte ser ut att förverkligas under den här programperioden. De som hyser förhoppningar om att åstadkomma det här har inte stängt dörren för evigt, men dock nog för den här programperioden dvs. det kan bli möjligt att någonting sådant förverkligas under nästa programperiod från 2021 till 2027.

Så plus minus noll blir det i alla fall för näringsavdelningen när det gäller budgeten som ligger framför oss.

Det som också är väldigt positivt är förstås den här demokratiutvecklaren. Det blir ett bra tillskott.

När det gäller annonseringen kring Åland som hållbar destination så tycker jag att man måste förstå att alla orter globalt sett har sina miljöutmaningar, även Åland. Ingen har någonsin sagt någonting annat. Därför fick jag en liten ”God morgon yxskaft reaktion” över ltl Harry Janssons uttalanden i den här frågan. För oavsett om vi har utmaningar, som vi också här måste lösa, så ligger vi faktiskt - med vår process och vår modell för att arbeta med hållbarhet - väldigt långt framme.

Jag var på hållbarhetskommissionens möte i Helsingfors. Statsminister Sipilä framhöll Finland som ett föregångsland när det gäller hållbar utveckling eftersom man nu börjar koppla hållbarhetsmålen till statsbudgeten. Det har vi ju redan gjort här på Åland och vi är igång med hållbarhetsredovisning. Så om de ligger på topp i världen så ligger vi före dem och det uppmärksammas. Man blir ju aldrig profet på egen ort men däremot så ser man det här utifrån. Vi har vår publikation på FN:s hemsida. Jag föreläser i Bryssel här i maj på ett Green Budget Europe evenemang där också kommissionär Jyrki Katainen är med.

Vi tycker inte att vi ska skryta om sådant som vi inte gjort, men däremot så söker världen efter modeller som man kan använda och jobba med i lokala samhällen. Där har vi faktiskt en hel del att ge med att visa upp och stolt redogöra för vår process.

Jag tror också att dagens människor vill flytta och bo på en plats som är attraktiv också ur ett hållbarhetsperspektiv, där man kan somna med gott samvete på natten för att man inte har slösat jordens resurser redan i maj eller i juni utan man kan leva så hållbart det bara är möjligt. Det tror jag är ett marknadsföringskoncept för Åland som dagens människor finner intressant. Tack, fru talman!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för den informationen. Som vi tidigare sagt så stöder vi från centerns sida satsningarna på Optinova. Men däremot skulle jag gärna vilja veta, är det de pengarna nu som är transfererade från den eventuellt tilltänkta fiskfoderfabriken och är det därför som den inte kan komma in förrän i programperioden 2021? Det var min första fråga.

Sedan vad gäller kommunerna och kommunsammanslagningar så sade vicelantrådet att oppositionen ägnar sig åt propaganda. Det är ju en härskarteknik som heter duga att komma från vicelantrådet. Eckerö, Hammarlund, Saltvik, Sund, Kumlinge och Vårdö säger nej tack till den process som nu drivs av landskapsregeringen. Tre tidigare moderata ministrar säger ”hej vänta, det här måste vi göra i större dialog”. Den liberala ledningen i Finström säger också att man måste ta det långsammare nu än vad man tidigare har gjort.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, näringsavdelningens budget blir varken mer eller mindre utan vi gör en förändring. Eftersom vi fyllde på fiskeriprogrammet under förra mandatperioden för att ta höjd för den här stora satsningen på en fiskmjölsfabrik, och den inte har genomförts, så finns de pengarna kvar. Så därför gör vi en omfördelning till momentet nationella investeringsstöd. På det momentet har vi ett konstant behov, för glädjerikt nog så är det många företag på Åland som investerar och som gärna vill komma i åtnjutande av de här medlen. Det får ses som väldigt positivt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

 Tack, talman! Jag tackar för det förtydligandet kring transfereringarna från fiskfoder till en annan internationell industrialisering här på Åland. Jag har ingenting annat att anföra här och nu.

Jag vill ändå gå tillbaka till det som vicelantrådet sade, att när oppositionspartierna försöker göra sin stämma hörd på sitt sätt så kommer det nu då ett betyg från vicelantrådet som säger att det här är propaganda. Det finns ingenting i den information som har gått ut från centern som på något vis skulle vara felaktig eller som vi inte har grund för. Jag betackar mig för att få det epitetet att den politik som jag och mitt parti bedriver skulle vara propaganda.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

För mig är det ingen stor sak att ens säga att det är det som vtm Veronica Thörnroos och centern håller på med. Här hotar man med socialistspöken och en demonisering av minister Fellmans person som vi aldrig här har sett maken till genom tiderna.

Man försöker också säga att det inte finns några brister i den kommunala strukturen och att vi inte har några utmaningar för framtiden. Jag tycker att om man har en sådan faktaresistent uppfattning och för ut den konsekvent till människorna på Åland så då är det propaganda.

Jag tycker att det är bra nu att Henriksson, Enestam och Sandberg går in och börjar jobba konkret med de här frågorna, för då får man en faktabaserad framtidsinriktad diskussion. Det är nog dags för det nu, tycker jag.

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Vicelantrådet nämnde här att näringslivet hejar på en kommande kommunreform. Jag måste säga att jag umgås med ganska många företagare som aldrig nämnt ett ord till mig ännu att det skulle ha någon betydelse för dem. På vilket sätt har de då hejat för vicelantrådet?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det allra senaste var väl nog Ålands näringslivs VD som uttryckte sig ganska skeptisk till den skrift som oppositionen gav till kommunerna som stod i beråd att folkomrösta.

I övrigt genom åren och längre tillbaka så har Ålands näringsliv vid flera tillfällen sagt hur nödvändigt det är med en kommunreform på Åland.

Jag tycker väl att de i dagsläget, nu när det är på väg, kanske igen kunde stöda upp den här processen och de är också en del av remissinstanserna.

Ltl Lars Häggblom, replik

Då undrar jag; vilka vinningar skulle företagare göra om det är någon kommun mer eller mindre på Åland?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

En sak som man länge framhöll var om det är nödvändigt med 80 000 i månaden till kommundirektörers löner. Kan vi inte använda dem bättre? Man tycker att planeringen lider av för mycket gränser. Man tycker att gemensamma satsningar på näringslivet, på kommunal service, på smidighet osv. samt mindre kostnader vore önskvärt. Man tycker att den offentliga sektorn kunde låta bli att ta så mycket kompetent personal som den privata sektorn istället skulle kunna ha nytta av. Argumenten har varit många genom åren.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Talman! Jag ska använda min tid i talarstolen till att prata lite om framtiden för den kommunala serviceproduktionen.

Jag trodde nämligen ett tag att vi faktiskt var överens om att vi har ganska stora utmaningar när det gäller att producera servicen framåt.

Går vi tillbaka till år 2011 och den regering som satt då så tog man fram det första underlaget som visade på att man inom hela den sociala sektorn, inklusive äldreomsorg och barnomsorg, hade stora utmaningar framåt för att klara den biten.

Den förra regeringen lät ÅSUB plocka fram ett underlag som visade på att den befolkningsstruktur som vi har kommer att ge oss stora utmaningar när det gäller både att rekrytera människor - ha människor som ska kunna vara med och tillsammans fortsätta att bygga det åländska samhället - och producera service.

När vi diskuterar kommunstrukturreformer idag så tycker jag att det här har försvunnit bort helt och hållet. Det är ungefär som att vi diskuterar varför vi måste göra den här reformen precis just här idag och vilka problem den skulle lösa för tillfället.

För mig handlar det inte om att vi ska lösa en situation som vi har idag, utan det handlar om att vi ska lösa de utmaningar som vi var eniga om att fanns tidigare.

Tittar man på vad den förra landskapsregeringen påbörjade så var det ett arbete som innehöll KST, det innehöll att man tittade på möjligheten att utöka samarbetet inom den tekniska sektorn och det innehöll möjligheterna att se på vad man i övrigt kunde göra för att tillsammans producera servicen de kommande åren.

Av det finns nu enbart en sak kvar, utöver det förslag som regeringen nu har lagt, och det är KST som tar en liten, liten begränsad del av den utmaning som vi tillsammans från alla partier var med och pekade ut.

För min del är jag öppen för att faktiskt hitta vägar här i den här salen för en bredare lösning. Men hur ska jag kunna ta ställning till det om det ända jag får höra är; ”ni har fel och vi ska genomföra KST”. Det lilla begränsade KST.

Jag är den första att erkänna att det förslag som ligger på bordet nu är inte mitt favoritförslag, men däremot är det ett förslag som tar sikte på att försöka lösa de utmaningar vi står inför.

De utmaningar som ÅSUB presenterade för oss var egentligen två stycken som jag ser det; dels att se till att skapa sådana enheter som är tillräckligt starka för att klara av att på ett ekonomiskt effektivt sätt och också på ett sätt där man lyckas locka till sig kompetent personal i framtiden ska kunna producera service. Den andra delen var att se till att vi ska bibehålla konkurrenskraften i det åländska samhället. Se till att vi har centrum som kan vara med och driva en ekonomisk utveckling som gör att vi kan betala för välfärden också i framtiden.

För mig är det inte så att en ny kommunstruktur är något ”halleluja moment” där vi omedelbart har löst alla de här problemen. För mig handlar kommunstrukturarbetet om att ge oss flera verktyg för att klara av att lösa utmaningarna.

För egen del hade jag gärna sett att den idé som dåvarande frisinnad samverkan lyfte, att skapa ett Åland med funktionskommuner, skulle ha varit det som vi hade jobbat vidare med. Jag tror fortfarande på att det var en suverän idé som skulle kunna vara möjligt att genomföra. Jag har fått se att det inte finns tillräckligt med stöd för den biten.

Sedan tyckte jag att tanken på att skapa två kommuner på Åland också kunde vara fungerande. Två kommuner som får jobba aktivt med att möta framtidens utmaningar, men detta lyckades heller inte få en enighet eller en majoritet kring just den biten.

Däremot lade regeringen fram, efter mycket diskussion, ett förslag med fyra kommuner. Jag tycker att det möter upp många av de problem som vi gemensamt definierade här tidigare.

Bästa lagtingsledamöter, jag hoppas på att debatten nu ska kunna rikta in sig på att ge alternativen. Jag vill ge en eloge till landskapsregeringen som har presenterat ett förslag. Jag ser att grunden i den remissomgång som nu är ute finns lagd för att man ska kunna ta in nya förslag som kanske kan möta framtiden.

Jag skulle vilja höra om det faktiskt är så att det har hänt någonting sedan 2011 och sedan förra mandatperioden när det gäller vår syn på vilka utmaningar vi står inför? För jag får den uppfattningen i dagsläget när jag hör debatten och det enda vi diskuterar är huruvida regeringens förslag till lösning på de här problemen är fel eller rätt.

Jag skulle vilja se en diskussion där det finns alternativ. Är det så att det finns möjligheter att jobba med det här på frivillig väg, då skulle jag också vilja höra hur man tänker sig att detta ska ske.

Ltl Holmberg var inne på det tidigare idag, att möjligheten till att jobba frivilligt har ju funnits hur länge som helst. Vi har inte sett steg framåt vad gäller den biten. 

För att på allvar kunna fånga upp det som jag också har hört delar av oppositionen säga i replikskiften här, att vi ska vara lyhörda för det som finns och inte använda diktat så efterlyser jag nu alternativen. För då kan vi börja diskutera och då kan vi föra den här frågan framåt på ett annat sätt än det som nu kallas för tvångslagstiftning eller knappa majoriteter.

Bästa lagtingsledamöter, mina öron är öppna. Jag kommer att göra allt vad jag kan för att se till att vi samlar bredast möjliga lösningar. Men då måste jag känna att jag kan tro att de lösningarna löser de verkliga problem som finns, och att det inte bara är ett sätt att dribbla bort ett förslag som nu ligger på bordet. Tack, fru talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ledamoten för den resonerande stämman.

Jag tror att upprinnelsen till oppositionens upprördhet när det gäller kommunreformen är att man inte uppfattar att det här är ett förslag från landskapsregeringen och det uppfattar inte heller många kommunmedlemmar. Man ser inte det här som ett förslag som man ska resonera kring och som man ska komma vidare med, utan man ser det som ett diktat. På det sätt som ansvarig minister också hanterar frågan så har det ju inte på något vis underlättat en fortsatt dialog, det går inte att komma ifrån.

Det är svårt att i en replik på en minut kommentera vidare. Men från centerns sida är vi gärna med och för ett resonemang. Min absoluta vilja är i alla fall inte att förslaget ska stoppas bara för stoppandets skull, utan det ska stoppas i så fall för att det inte är genomförbart praktiskt.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Stoppa eller med tvång driva igenom förslag, för mig handlar det om att nå resultat. Nå ett resultat som handlar om att möta den utmaning som vi alla har varit överens om.

När det gäller att man ser det här som ett diktat så naturligtvis måste jag och vi som tillhör regeringsblocket lyfta upp spegeln, titta på oss själva och se om det är vi som har sett till att det blivit på det här sättet och hur vi i så fall kan förändra retoriken.

Jag hoppas också att den spegeln kan användas av oppositionen och vicetalman Veronica Thörnroos. För jag kan ärligt säga att det inte var ute i samhället som jag första gången hörde ordet diktat eller tvångslag, utan det var nog i den här salen eller i det här sammanhanget som jag fick det berättat för mig.

Jag tror att om vi ska komma vidare här så gäller det nog att försöka dämpa debattklimatet något och försöka hitta vägarna framåt. (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Visst är det så att det här är en gemensam utmaning som vi har, oberoende om vi sitter i opposition eller om vi sitter i regering. Från centerns sida är vi gärna med och diskuterar en fortsättning i en resonabel ton.

Det som har varit vårt förslag och som vi har fått påspädning hela tiden är att det här inte har uppfattats som ett förslag.

Det som väl också har gjort att tveksamheterna har ökat beror på att det har varit så pass många förslag, som det ändå har varit, med antalet kommuner och om det ska vara si eller om det ska vara så.

Sedan finns det förvånande resonemang om hur fyra små skärgårdskommuner skulle kunna bli en robust enhet och vara tillräckligt stark.

Det finns frågeställningar på detaljnivå och det finns frågeställningar på övergripande nivå. Men jag välkomnar moderat samlings initiativ till en diskussion och vi deltar gärna i den.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag skulle inte vilja påstå, även om jag skulle vilja stå här och klappa mig för bröstet, att det är moderat samling som har tagit initiativet till en dialog.

Jag har ett svagt men ändå tydligt minne av att regeringen Sjögren, som vi är med och stöder nu, bjöd in till en parlamentarisk referensgrupp för att diskutera hur man skulle ta det här vidare. Det är precis just det initiativet som vi eller jag nu lyfter på nytt.

Och också att vi i den här debatten, som förs i den här salen, och i den offentliga debatten lyfter in det som är våra konkreta förslag till att möta den utmaning vi har, inte bara vara emot det som andra säger utan faktiskt bemöda sig om att komma med förslag på hur jag och vi i våra respektive partier vill vara med och göra det här.

Det blir lite motsägelsefullt när vtm Thörnros i ena stunden säger att det är diktat uppifrån och i andra stunden säger att det har varit för många olika förslag. Jag får inte det att gå ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johan Ehn. Det var ett mycket väl analyserat anförande.

Det finns en oroväckande faktaresistens hos många motståndare till en kommunstrukturreform och en ovilja att ta till sig prognostiseringar gällande demografi, försörjningskvot och investeringsbehov. Hur ser ltl Ehn, med sin stora diplomatiska förmåga, på den problematiken att oppositionen vägrar se på framtiden och istället bara tittar i nuet?

Idag har vi flera gånger under den här debatten fått höra från oppositionshåll hur bra vi har och hur bra kommunerna har det, men ingen från oppositionshåll har ens nämnt problematiken som väntar. Jag kallar det för en problematik eller utmaning, alltså det som väntar. Titta 20,30 och 40 år framåt, och inte bara titta i nuet och hur vi har det idag, hur ska vi lösa den knuten? Jag tror att det är en väldigt stor knut.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det är inte ens fel när två träter. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg i alla sådana här diskussioner att om det uppstår problem i kommunikationen när man ska diskutera bl.a. den här typen av väldigt omfattande förslag, så bör man lyfta sin egen spegel och fundera på om det kan finnas brister också i det sätt som man själv har varit med och kommunicerat. Det var en del i det anförande som jag höll här nu som jag tycker att vi alla har skäl att fundera kring.

Det är också en mycket tydlig inbjudan. Jag tror att de 30 ledamöter som sitter här, de lagtingspartier som finns invalda i Ålands lagting faktiskt är besjälade av att hitta lösningar på de problem som vi de facto har varit helt ense om att existerar. Det skulle förvåna mig mycket om inte viljan att lösa det de facto fanns här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Tack ltl Johan Ehn för ett föredömligt anförande. Mycket har redan blivit sagt.

Problemet i vår debatt är att vi är faktaresistenta, vi förnekar de problemet som står längre fram. Det lättare att lösa problemen som vi har framför oss idag eller imorgon och inte de problemen som vi har framför oss om 10-20 år. Men det är det som vi som sitter här i lagtinget ska skapa verktygen för, precis som ledamoten sade.

Jag tyckte det var utomordentligt när ledamoten lyfter fram att nu går vi fram med fyra kommuner och vi vill sträva till ännu färre. Vi kan inte bli en kommun för vi har inte lagstiftning som stöder det, vare sig i den kommande eller nuvarande lagen, men två är väldigt nära en.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det blir väldigt mycket fokuserat. Det blir en diskussion om huruvida antalet leder till ett gott resultat eller ett icke gott resultat.

För mig handlar det snarare om att vi ska se till att vi lägger fram ett förslag på ett system som vi tror att kommer att fungera bättre att möta utmaningarna än det system vi har i dagsläget.

Som jag redogjorde för i mitt anförande så hade jag andra visioner om hur mitt Åland skulle se ut om jag själv fick bestämma, om jag fick vara diktator och göra det här.

Men jag ser att det förslag som nu ligger, fyra, ger de verktyg och instrument som behövs för framtida beslutsfattare att faktiskt ta de här utmaningarna.

Jag efterlyser nu, eftersom jag hör att kritiken finns mot det förslag som vi lägger, andra förslag som kan visa på att det finns liknande ingredienser av verktyg som framtidens beslutsfattare också kan användas sig av.

Jag vill inte stå här och peka finger åt den ena eller (…taltiden slut).

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, talman! Jag noterar att ute i cyberrymden så finns det enkäter som frågar efter stöd hit och dit. Det övervägande antalet så talar hela tiden för en kommun. Det är liksom det som vår befolkning utanför parlamentet säger hela tiden när man frågar dem. De som försöker sätta sig in i saker och ting vill ha en kommun. Eftersom vi inte kan leverera det så behöver vi komma så nära som möjligt för att komma dem till mötes.

Ltl Johan Ehn, replik

Frågan om hur man ska producera samhällsservice i framtiden är synnerligen komplex. Den är ingenting som jag tror att någon av oss här själva skulle kunna lösa utan att få hjälp av dem som finns runt omkring oss. Därför ser jag det som oerhört viktigt att man faktiskt nu också är öppen för att förslagen kommer in.

Det som var huvudbudskapet i mitt anförande är att det räcker med att höra nu att vårt förslag inte är tillräckligt bra. Då vill jag höra alternativen så att jag kan vara med och faktiskt på allvar hitta en lösning med en bredare uppslutning kring.

Men för tillfället så är det detta förslag som ligger, något annat finns inte. Det finns diskussioner om att KST ska lösa det här men för mig är det inte tillräckligt.

Det finns diskussioner om att frivillighet ska lösa det. Ja, om någon kan visa på hur vi tar steg framåt med frivillighet så lovar jag att jag också kommer att vara med och försöka hitta den vägen framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Johan Ehn efterfrågade alternativ och sade att då kunde man föra en konstruktiv debatt. Men det förs ju fram alternativ från oppositionen vad gäller kommunstrukturen som helhet. Vi har föreslagit en annan möjlig väg, att man kunde centralisera vissa verksamheter och föra in dem under landskapet. Det har man sagt blankt nej till från regeringens sida. Regeringen har inte varit beredd att lyssna på det trots att vissa av regeringspartierna har drivit frågan inför val men nu väljer att se det som ett helt bortspolat alternativ.

Vad gäller alternativ till frivilliga samgåenden så pågår det diskussioner som bäst ute i de åländska kommunerna.

Vad är det som ltl Johan Ehn menar att inte räcker i de diskussionerna som pågår för tillfället? På vilket sätt brister de och varför är de inte goda nog i den här processen?

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det som jag tror att är den kanske viktigaste delen som jag har reagerat på i det här sammanhanget, är att man inte - enligt mig – kan tro att det här kommer att lösa sig bara genom att säga; ” kommuner, ni har ett problem vänligen lös det!” Jag tror att det måste göras utgående från det perspektiv som också vi här i den här salen har, dvs. hela Ålands bästa.

För att vi ska kunna se till att de gemensamma resurserna räcker, vilket ÅSUBs grundläggande siffror visade oss 2011 och 2013 tror jag att följande kom, så måste vi hitta nya sätt att producera.

Jag säger inte heller definitivt nej till det förslag som ltl Axel Jonsson lyfte fram här nu när det gäller att lyfta upp det på landskapsnivå. Men då måste man också vara beredd att diskutera effekterna av det hela. Jag tror det är mer av det som måste in än att säga nej (…taltiden slut).  

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju i så fall en öppning från regeringspartiernas sida att man faktiskt är beredd att diskutera andra alternativ.

Även om vi inte ska gå händelserna i förväg allt för mycket, så ser man på det lagförslag som regeringen skissar på så är ju den frivilliga delen av förslaget i det stora hela ganska okej. Det är ju tvånget som man motsätter sig från oppositionens sida. Det finns förutsättningar för att utveckla frivilliga samgåenden, det är det ingen som motsätter sig.

Däremot har vi sett att regeringen bromsar utvecklingen vad gäller ett eventuellt förverkligande av ett KST för att man inte har kunnat sätta ned foten i kommunfrågan. Vi från Ålands Framtids sida hade gärna sett att man hade gått fram snabbare med det alternativet och fört upp det till ÅHS. Det är positivt om man är intresserad av den lösningen nu också från regeringspartiernas sida igen. Jag hoppas att man menar allvar med de utfästelserna här från talarstolen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Från första början upplevde jag att den här regeringen har varit inbjudande till att föra diskussioner, men vi har inte fått den responsen, upplever jag, från oppositionens sida. Det fanns en möjlighet att sitta med i en politisk referensgrupp. Det kom nekande svar i det sammanhanget.

Det är ju det jag egentligen återupprepar nu och hoppas ska komma i ett skede nu när svaren på remissen kommer.

Jag säger det på nytt; jag är beredd att diskutera andra alternativ som visar på att man tar problemen på allvar. Men då måste man också, på samma sätt som man granskar vårt alternativ som ligger nu, vara beredd att både granska och beskriva sitt eget alternativ så att det verkligen tar tag i de här framtida problemen.

Vad gäller det nu formulerade KST så tar det inte tag i de framtida problemen eller eventuellt de nuvarande problemen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag ska börja helt kort och förklara varför centern valde att icke delta i den parlamentariska referensgrupp som tillsattes när den här regeringen tillträdde.

Det var nämligen på det viset att då redan var det en pågående grupp som behandlad landskapsandelssystemet och det hade varit ett x antal möten, och trots att vi från centern sedan påtalade flera olika punkter som vi var missnöjda med så fanns det inte möjlighet att få ändring i en enda punkt av det som vi framförde.

Jag förstår ju nu också varför det var så. Den troliga orsaken var att det leddes av finansminister Mats Perämaa. Han visade ju redan tidigare idag hur han ser på makt och vem som ska bestämma. Så här med facit i hand så förstår jag det.

Det är helt värdelöst att sitta med i en så kallad parlamentarisk referensgrupp om dina åsikter överhuvudtaget inte beaktas sedan i slutprodukten, det går inte att komma ifrån.

Vad gäller den kommunala reformen som vi från oppositionens sida säger att är en tvångsreform - för det är så vi uppfattar den – så kan den jämföras med huruvida man kan äta en elefant och om man kan äta en elefant så kan man åtminstone inte äta den hel utan man måste ta den i bitar. Det är det som gäller i det kommunala samarbetet och kommunernas självständighet. Går vi tillbaka 20-25 år i tiden så var det ytterst få samarbeten som fanns mellan kommunerna. Vartefter tiden har gått, tiderna har förändrats och andra krav har ställts så har också samarbetsformer mellan kommunerna ökat, för att tidvis vara riktigt, riktigt nära och nästan som en kommun fast de fortfarande är två. Så där arbetar ju tiden för oss. Man kan hålla med om att den kanske inte arbetar riktigt så snabbt som det vore önskvärt. Men det finns ändå en öppning nu i det kommunala samarbetet för att diskutera en frivillig samgång som inte tidigare har funnits. Det kan möjligen vara ett resultat av det som man nu uppfattar som ett hot från landskapsregeringens sida alternativt en mognad. Det kan inte jag svara på.

Vad gäller det förslag som nu finns till reform som vi från centerns sida har motsatt oss eftersom vi nämligen inte har uppfattat att det har varit ett förslag. Vi har uppfattat att det är ett ”ska-krav” från landskapsregeringen att så här ska det se ut. Det ”ska-kravet” har dessutom förändrats över tid vad gäller antalet kommuner. Det är inte oppositionen som har sagt si eller så, utan det är landskapsregeringen, via olika beredningar, som har sagt att nu ska det vara så här många kommuner och sedan ska det vara så här många kommuner. Man kan gilla det faktumet eller inte.

Men vad gäller dialogen mellan landskapsregeringen och kommunerna så finns den inte. Den finns till den del där regeringspartierna finns i förtroendeställning annars finns den inte.

För några veckor sedan var jag i Helsingfors för att träffa svenska riksdagsgruppens ordförande Tomas Blomqvist. Han berättade om en kommunreform - det har varit flera stycken på finska sidan - där det var tre kommuner som skulle slås ihop. Nu ska jag inte fara fram med osanning men jag tror bestämt att det var Ekenäs, Lojo och det kan ha varit Karis, men Ekenäs och Lojo i alla fall. Hangö var också tillfrågade men de valde att tacka nej. Tittar man sammantaget på alla de fullmäktigeledamöterna så fanns det 90 stycken totalt i de här tre kommunerna, 87 var för en sammanslagning, 87 stycken! En övervägande majoritet! Det fanns en positivitet ute i kommunerna.

Det oaktat så den lilla kommun som egentligen fick mest med pengar i den här sammanslagningen och som fick det största stödet det var de som fortsättningsvis är mest missnöjda och som uppfattar att de inte är delaktiga i processen och att man inte lyssnar på dem. Jag tror det kan ha varit Pojo förresten, jag lämnar det osagt.

Men vad jag försöker säga med det exemplet är att man måste försöka skapa en acceptans för de reformer som man vill genomföra så att man i alla fall har en stor majoritet av befolkningen med sig.

Det går inte som vissa här i salen - utan att nämna något namn – sade att oppositionen är faktaresistenta när man vägrar säga halleluja till det förslag som kommer eller att oppositionen vägrar framtiden. Det för inte debatten på något vis vidare

Från centerns sida har vi sagt att vi inte är emot kommunsammanslagningar. Vi är mycket väl medvetna om de utmaningar som finns för framtiden men vi tror inte att det är möjligt att driva ett reformpaket med tvång som det uppfattas som.

Vi tror på frivillighet och vi tror också på fortsatta diskussioner. Vi tror att KST kan vara den första pusselbiten som lyfter bort de här små specialområdena och sedan får man ta steg för steg. Vi vill att det här ska ske i dialog med dem som är berörda av det.

Alla kommer aldrig att gilla precis allting, men det måste åtminstone finnas en majoritet.

Jag vill också rikta ett tack till moderat samling för det sätt som de nu väljer att hantera den här frågan på, inte bara de som representerar lagtingsgruppen här utan även tidigare ministrar med lång erfarenhet av parlamentariskt arbete. De säger att nu är det läge för en dialog.

Jag ska försöka så gott jag kan, i egenskap av de positioner jag har, och delta i den dialogen, det kan jag säga här och nu. Jag ska försöka vara med så att vi hittar någonting som tillsammans bygger Åland starkare.

Oberoende vad man tycker om åländsk center eller inte så har vi varit med under många år tillsammans med olika regeringskollegor och tagit ansvar. Man kan också tycka och säga precis vad man vill, men det samhälle som vi lever i idag och nu så har vi också varit med och byggt. Så dåliga och så faktaresistenta kan vi nog ändå inte vara, vilket ofta framförs i den här debatten.

Talman! Det var också meningen att jag skulle prata mig varm för Medborgarinstitutet. Jag hittade nämligen nuvarande vicelantrådets finansmotion från 2009 nr 54 och jag delar i stort sett det som hon skrev i den. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Jag försökte, när jag stod i talarstolen här senast, att sätta upp en spegel framför mig och göra en granskning av det arbete som jag och mina kollegor har gjort under den senaste tiden. Jag lånar gärna ut den spegeln också till vtm Thörnroos.

Jag tror att det skulle vara bra om vi anser att vi vill få bort det att vi enbart torpederar varandras förslag och enbart beskriver varandras politik med olika typer av invektiv och att vi istället övergår till att berätta om vad vi själva vill. Jag ska säga att jag varit dålig på att göra det. Jag försökte i det här sammanhanget beskriva, när jag stod i talarstolen, vad jag kunde se för alternativ.

Jag hoppas att det också är någonting som kommer att komma i högre utsträckning från det ledande oppositionspartiet centern framåt, så att vi har möjlighet att föra en vettig diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Vi deltar gärna i den diskussionen och speciellt gärna deltar vi i den diskussionen med moderat samling.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Det fanns också en annan sak som jag fäste mig vid i det här sammanhanget och det var beskrivningen om det politiska arbetet.

Att ha erfarenhet av olika positioner i det politiska arbetet, det vill säga framförallt rollen i opposition och regering, är något som är ganska nyttigt. Alla som man sitter i opposition har upplevt precis just det som vtm Törnroos beskrev, åtminstone har man upplevt att man har blivit negligerad av den som makten haver. Jag kan säga att det fanns tillfällen under tiden jag satt i opposition som jag skulle kunna beskriva om den politik som regeringen som nuvarande vicetalmannen stödde när hon satt i regeringen. Men man kan ju inte ge upp sin politik för det och säga att då är vi inte med, då sätter vi oss i ett eget hörn och kritiserar enbart. Kom igen nu, vtm Törnroos och centern, fram med förslagen så att vi kan börja diskutera!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ju inte bara oppositionspartierna som upplever en stor frustration. Talar man med ålänningarna, en vanlig människa, nu menar jag inte att vi är speciellt ovanliga men vi sysselsätter oss med politik alla dagar, så är man också tveksamma till den här reformen och speciellt takten på den här reformen. Det har man ju också insett från liberalt håll och man kanske lite saktar ner i Finström vad gäller den delen.

Men självklart om det finns någon som har intresse av att höra vad åländsk center vill och hur vi ser på framtiden så är vi gärna med i den diskussionen. Men som vi uppfattat det så är ju det mera klappat och klart och allting ska gå framåt nu bara i rask takt. Men finns det en vilja att lyssna så har vi en vilja att tala. Jag ser fram emot en intressant diskussion med moderat samling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Nog är det en aningen tragisk och trött bortförklaring som vicetalmannen kom med, varför centern valde att inte sitta med i den parlamentariska gruppen kring kommunfrågan.

Det är nog tur att centern inte behöver åka till Helsingfors och sitta och förhandla med riksregeringen i de förhandlingar som pågår som bäst och har pågått. Det är nog lugnare att sitta hemma och säga nej och gnälla på vad som är fel.

Jag tycker också det är tråkigt och nästan snudd på någon form av härskarteknik, för jag antar att det var mig som vicetalmannen åsyftade när det gällde faktaresistens. Jag har efterfrågat alternativ. Jag har gjort det i tre års tid ganska exakt. Jag har inte fått ett enda svar, förutom skattehöjningar från ett oppositionsparti, på alternativ till en kommunstrukturreform. Jag tycker nog att Ålands folk har rätt att få veta även från Ålands största oppositionsparti vad alternativet är. Frivillighet men det ser vi hur det går (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det är väl just det här svaret som jag nu fick från ltl John Holmberg. Han klassificerade mitt svar från talarstolen i Ålands lagting som tragiskt och han är trött på förklaringar. Han tycker att jag gnäller och bara talar om vad som är fel och att det är en lycka att centern inte åker och förhandlar till Helsingfors. Jag kan bara önska landskapsregeringen lycka till i förhandlingarna, oberoende vem det är som för förhandlingarna så hoppas jag att de går väl. Jag tror att det är mycket svåra tider som vi står inför.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att just de här inläggen som kom från ltl John Holmberg gör att inspirationen och glädjen, åtminstone från min sida, inte stiger så där speciellt mycket högre för att delta i ett arbete under ledning av liberalerna.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det blir pajkastning här utav guds nåde, och då kan jag fundera efter och kanske be om ursäkt för att jag trampat på ömma tår.

Men då funderar jag också varför vtm Thörnroos valde att ge den kängan ut i salen här strax efter att ltl Ehn pratade om hur viktigt det är att vi ska försöka hitta en samsyn? Då går vtm Thörnroos upp och så slänger hon en känga ut mot mig helt förutsättningslöst.

Det skulle vara bättre, mer konstruktivt och mer produktivt om vtm Thörnroos kunde komma med ett alternativ till kommunstrukturreformen. Det är en ganska enkel och rak fråga som har ställts många gånger, både här i salen, insändarform och vid andra debatter. Det är en enkel fråga.

Det visar sig också att det är nog inte bara ålänningar som vtm Thörnros pratade med som är emot det här. Alla enkäter visar att 70 procent av ålänningarna vill se en kommunstukturreform. 70 procent! Det är nog inte bara något tyckande från den här landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tyckte att det var ett av de mjukare anföranden vi hört av vtm Thörnroos från talarstolen på väldigt många och långa månader, om jag ska tala från hjärtat och det tyckte jag faktiskt var positivt.

Men här talar vtm Thörnroos och tillika centerns ordförande om att de visst stöder frivillighet. Jag undrar hur man från partiets sida ser på vilket ansvar man bär. För den diskussionen man har haft här visar på att man ser utmaningarna med den kommunstruktur vi har idag och att vi kanske behöver göra saker. Vtm Thörnroos sade själv att ett KST är det första steget som trots allt visar på att man menar att kommunerna kanske inte klarar av alla de svåra komplexa frågor som åligger dem så små enheter de är idag.

Men samtidigt så går man ut med information om att alla skolor kommer att försvinna, pengarna kommer att försvinna och din chans att påverka kommer att försvinna. Så det blir otroligt mycket dubbla budskap. Hur ser partiordförande och vtm Thörnroos på det här?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill inledningsvis tacka för berömmet av mitt anförande. Man får glädjas åt det lilla i den här salen emellanåt.

Jag kan inte erinra mig att centern någon gång skulle gått ut och sagt att alla skolor ska läggas ner eller någonting annat.

Däremot fanns det i det rapportunderlag som har presenterats, i någon av alla dessa rapporter, en skrivning om att det var där man såg inbesparingsmöjligheterna, inom skolväsendet. Så det är därifrån som den siffran kommer. Det är ju ganska logiskt, det finns ju begränsningar var man kan spara inom det kommunala. Det mesta är ju lagstadgat.

Om man då tror att större enheter per automatik blir bättre så det är väl en ideologisk fråga. Jag är inte så säker på att det riktigt är så alla gånger.

För övrigt så kom jag helt av mig nu, jag blev så glad när jag tänkte på berömmet från ltl Johansson.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Visst är det underbart att man kan glädja någon så här sent på eftermiddagen även i detta hus.

Men jag skulle vilja påstå att som politiker, lagtingsledamot i Ålands lagting, så är man politiker i alla kommentarer man skriver, även det man skriver på Facebook. Om vtm Thörnroos som partiordförande i centern inte har sett de saker som skrivits på nätet av centerns lagtingsgrupp så skulle jag nog tycka att det vore lämpligt att gå igenom lite vad som har skrivits och vilka kommentarer som har getts.

För visst är det så att det har funnits en massiv diskussion om vilka försämrade förutsättningar som människor kommer att få i vardagen i fall det sker en kommunreform. Därför tycker jag att budskapet är dubbelt. Vi är för frivillighet men vi tycker det är en riktigt, riktigt dålig idé och samtidigt har man tidigare konstaterat de brister som dagens små kommuner har.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag behöver inte och ska inte heller personligen ta ansvar för vad alla centerpartister har gjort under åren tillbaka, vad de gör för tillfället och vad de eventuellt kommer att göra.

Det som är viktigt för åländsk center är att det finns en närservice, att det finns ett dagis med god kvalitet, att det finns en skola nära och att åldringsvården funktionerar så att din mor och din far blir väl omhändertagna, att vi har ett fungerande samhälle.

Vi ser inte riktigt de möjligheterna bara genom att slå ihop kommungränserna. Jag kan personligen inte alls förstå att det skulle bli mycket bättre med Kumlinge, Brändö, Kökar och Sottunga i en kommun till exempel. Jag tror att det var ett av förslagen, det har ju varit en del. Det går ju liksom inte ens att träffas och mötas. Alla kommuner har olika utmaningar. Det går inte att generalisera och bara rita en karta.

Men jag ser med tillförsikt fram emot den fortsatta debatten tillsammans med ltl Ingrid Johansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Om vi går tillbaka så kan man säga att centern valde att ställa sig utanför diskussionerna om hur man skulle lösa de här problemen. På något vis har man från centerns sida egentligen mörkat att man vet om att det finns ett framtida problem. Man har liksom tyckt att vi kör på i samma hjulspår, för vi vill inte vara med och delta i debatten. Och den debatten som man har fört har inte varit konstruktiv, den har varit destruktiv.

Jag var på ett öppet möte som centern höll för ett antal veckor sedan. Jag förväntade mig få höra hur centern tänkte sina lösningar för det framtida Åland, dess kommuner och dess invånare. Jag var tvungen att ställa frågan själv: Är KST det enda svaret ni har? Då fick jag svaret; det behövs inget annat. Är det fortfarande (…taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var trevligt att ledamoten kom på mötet som centern ordnade, han är så välkommen nästa gång vi har en debatt också.

Det vi försökte göra på det mötet var att belysa ur tre olika perspektiv hur man nu uppfattar den här kommunreformen ur ett kommunalt tjänstemannaperspektiv och ur ett individperspektiv alltså från en skärgårdsbo. Det var inte meningen att vi skulle lägga fram ett förslag där. Vår vilja där var att fortsättningsvis att lyssna in hur långt man har kommit i processen. Vi tycker faktiskt att det är viktigt att komma ihåg när det gäller det här reformpaket att man har två öron och en mun.

Ltl Mikael Staffas, replik

Ja, det är ju tråkigt när man befinner sig så långt inne i processen att man inte utnyttjar ett sådant möte till att verkligen diskutera lösningar och liknande, utan man stannar vid att KST är det enda.

Det blev väldigt mycket argument emot mig i bänkraderna när jag förde fram frågan om KST var det enda. Svaret var bara att vi behöver ingenting annat.

Men nu är det ju klädsamt om centern, lite skruvat, ändå försöker komma fram till att vi har problem, vi behöver lösa dem och nu vill vi ta del i debatten. Det tycker jag är klädsamt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jo, jag noterade att det var en del onödiga kommentarer på det mötet som var riktat direkt mot ledamoten och det beklagar jag faktiskt. Jag tycker att det är ganska givande att gå på andra partiers möten och lyssna in osv.

Däremot så måste jag nog säga att centern förbehåller sig rätten att organisera sina möten med det mål som vi finner angeläget just för tillfället. Det här var inget sådant möte där vi ville ha ett beslut. Det här var ett möte för att medvetandegöra hur man i den här delen av processen uppfattar hur långt man har kommit osv. Den rätten har man som politiskt parti.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa lagting, vi diskuterar tilläggsbudgeten, den är ganska kort och jag hade faktiskt inte tänkt säga någonting om den.

Jag blev inspirerad av ltl Ehn som hade ett väldigt intressant anförande. Jag har, som ni vet, en mycket begränsad parlamentarisk erfarenhet men den börjar bli lite, lite större i alla fall än vad den var från början.

Jag noterar att man både i det här ärendet i tilläggsbudgeten - och vi halkade in på kommunstrukturreformen i alla fall pga. ett litet momentet - men också i ett tidigare ärende idag som gällde extra anslag, så diskuterar man lite samma sak dvs. diktat och förslag. Det är ganska fascinerande att den ena sidan talar om diktat och den andra sidan om förslag. Jag vet inte riktigt var jag ska ligga däremellan.

Landskapsandelssystemet nämndes här tidigare, som ligger utanför det här, men om vi talar om diktat och förslag så var jag med i den parlamentariska gruppen som var på gång och jag kom in i mitten och visste inte riktigt hur rollerna skulle vara. Jag tänkte att jag sitter där och lyssnar och andra hade kanske förväntningar att man tillsammans skulle göra någonting. Jag uppfattade det väl, vilket har sagts här, att vad man än kom med och saker som jag själv tyckte att var mera matematiska än politiska så ändrades det nog väldigt, väldigt lite av det som vi från oppositionen var med om.

Extra anslaget, som var ett tidigare ärende idag, har andra talat om att det var ett förslag. Från oppositionen har man sagt att man inte fick igenom så mycket. Jag uppfattade det aldrig som att vi skulle få komma med förslag. Vi fick en inbjudan som en slags information om hur förslaget var och det tyckte jag att var bättre än att få det första gången direkt i lagtinget.

Men då ligger vi ganska nära kommunstrukturen som diskuteras. Där är det samma sak. Jag har inte riktigt uppfattat det som ett förslag utan landskapsregeringen har talat om att det ska vara så och så många kommuner osv. Det var väl det som ltl Ehn var inne på här, att han ville få det som förslag medan jag och många andra kanske uppfattade det som diktat.

Det var tal om argumenten som fanns för sammanslagningar, det gällde t.ex. demografin som jag inte har kommenterat så mycket. Personligen har jag inte kunnat förstå hur demografin på Åland skulle ändra om vi har en, sexton eller tio kommuner. Eftersom det är ganska många som är emot de förslag som har lagts fram så har jag hittills inte debatterat så mycket.

Samma sak är skattekraften en viktig sak. I landskapsregeringens nästsenaste rapport så talades det om skattekraften. De ursprungliga förslagen analyserades enligt skattekraft. Jag kommer ihåg att jag då noterade att när sedan det slutgiltiga förslaget kom så då fanns inte ordet skattekraft med överhuvudtaget och det förstår man när förslaget var som det var. Det där är saker som man kunde diskutera. Blir skattekraften bättre framförallt eftersom vissa skärgårdskommuner slås ihop till en kommun och andra på ett annat sätt?

Ltl Ehn frågade här vilka åsikter vi har. Det tänker jag lite kommentera. Vi har inte haft någon åsikt och jag tycker att vi här egentligen inte behöver ha någon åsikt. Åländsk Demokrati sitter bara i kommunfullmäktige i en enda kommun som inte berörs så där hemskt mycket.

För min del är det inte frågan om det ska vara en, sexton, sju, fem eller åtta kommuner. Jag ser processen som viktigare. Jag tycker att processen ska vara så demokratisk som möjligt.

Då kommer vi in på förslagen eller ska vi säga diktaten som är förslag men som uppfattas som diktat. Nu finns det ett ganska stort antal kommuner där kommunmedborgarna har sagt att de antingen vill ha en folkomröstning - de kanske inte ens får det – och andra har fått en folkomröstning och sagt nej till de förslag som är funnits. Det är väl saker som man bör lyssna på, som jag ser det.

Jag tycker att man inte ska haka upp sig på antalet, utan det är framförallt processen.

Vissa här, utan att nämna någon, talar om att det bästa är en kommun, vilket nämndes här tidigare också. Nu finns det 16 kommuner. Landskapsregeringen lät ÅSUB göra en gallup där 70 procent ville ha färre kommuner, alltså färre än sexton. Man kunde också se att framförallt Mariehamn tyckte att det var jättebra med färre kommuner och Mariehamn berörs ju kanske inte så mycket.

Jag funderar lite över varför man uppenbart hakar upp sig på ett visst antal kommuner som ska gå via en s.k. tvångslag. Det är det sista steget, tvångslagen, som jag inte tycker att är rätt. Det andra är en process för att hjälpa, för vi har sett att morötterna har funnits men det har inte hänt någonting. Det här har kanske satt igång en process som är helt annorlunda nu än vad den var för några år sedan.

Sedan kan man fråga sig, nu ser det ut som att det inte finns stöd för det förslag som nu finns; varför måste det vara en, fyra eller fem? Vi har sexton nu. Man kan gå ner till hälften, sju, åtta och kanske kunna nå det via en demokratisk process istället för att ha väldigt många emot. Det är den biten som jag ser det. Jag säger inte att det ska vara fyra, sju eller nio utan det är processen som är det viktigaste som jag ser det.

Som sagt, jag tyckte att det var ett väldigt intressant anförande som ltl Ehn hade och därför ville jag säga några tankar även om vi nu går över vår officiella tid.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Till att börja med vill jag vara väldigt tydlig med att jag anser att processen kring strukturarbetet har varit och är demokratiskt. Gänget som finns här i den här salen är demokratiskt vald. Vi är satta till att förvalta ett uppdrag. Det uppdraget utgår ifrån att vi inför dagens och framtidens utmaningar ska presentera förslag och det tycker jag att vi har gjort.

Sedan vill jag också konstatera att ltl Toivonens anförande visade just på det som jag anser att är bristen i den här diskussionen nu. När vi lägger förslag från regeringspartiernas sida då är det ett fel, när vi inte lägger förslag då är det fel. Ska man diskutera en sådan här fråga så måste det finnas visioner. Man kan inte gömma sig, som ltl Toivonen nu försökte göra, med att Åländsk Demokrati bara har representation i en kommun.

Jag trodde att ltl Toivonen satt här för att utveckla Åland framåt och hitta lösningar på de utmaningar vi har.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! För att förtydliga, regeringen har ju självklart rätt att lägga fram förslag och det är det som är meningen.

Det som jag talade om är den här processen där det kanske från vissa sidor mera uppfattas som att det är ett diktat och det gäller också de andra exemplen som jag tog fram. Det är inte, som det kanske är menat att vara, ett förslag, vilket jag uppfattade att ltl Ehn i sitt eget anförande ville betona att det är ett förslag i det här fallet och kanske också i de andra alternativen.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Vårt parlamentariska system bygger på att regeringen lägger fram förslag inför den här församlingen. I vissa fall har vi kvalificerad majoritet som krävs för att genomdriva beslut. I andra fall, de vanliga fallen, så har vi en enkel majoritet. I det här fallet handlar det om en enkel majoritet.

Jag har full respekt för att man kanske tycker att förslaget som sådant inte är bra, tillräckligt bra eller kanske till och med dåligt. Men jag har inte respekt för att man inte presenterar alternativen.

Det skulle vara intressant att höra; delar ltl Toivonen den bild av de utmaningar som ÅSUB har beskrivit för oss sedan 2011 och framåt? Hur skulle ltl Toivonen ta sig an den problembilden som beskrivs från ÅSUBs sida?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde så fanns grunden där med demografin och skattekraften. Men jag förstår inte hur vi ska bli yngre eller få bättre skattekrafter genom att ha färre kommuner? Det är det som är poängen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Toivonen. Ltl Toivonen tog upp ord som diktat i sitt anförande. Jag förstår inte riktigt var det kommer ifrån?

Landskapsregeringen initierade ju workshops i alla kommuner. Man gjorde också den största enkäten som någonsin har gjorts på Åland, via ÅSUB, och den talade sitt tydliga språk. En stor majoritet ville se färre kommuner. De som var mest emot en kommunstrukturreform var kommunpolitiker och det märks tydligt också i debatten.

Sedan nämnde ltl Toivonen, precis som många andra också i oppositionen, ordet tvångslag. Vad innebär det? Vilken lag är inte en tvångslag? Det skulle jag vilja ha svar på.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag använde ordet diktat och förslag vilket jag tog från debatten här, hur det beskrivs av olika sidor. Det var inte mina egna ord.

Sedan håller jag med om att de flesta lagar är tvångslagar. Att lagtinget ska stifta den sista lagen i det här paketet, det är väl den som man kan tycka att är en tvångslag, medan de andra lagarna är på ett annat sätt.

Det är för omfattande för att ta upp detta i en liten replik.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det visar väl också på någon form av härskarteknik och den pedagogik som ligger bakom från många i oppositionen, när man väljer att kalla just den här lagen för tvångslag. Jag har inte hört den benämningen kring någon annan lag här i det här parlamentet under min tid som politiker.

Sedan tror jag inte att det spelar någon roll hur många kommuner vi kommer fram till. Jag tror att det alltid kommer att finnas ett konstant motstånd hos flera kommunpolitiker.

Däremot väljer vi nu fyra kommuner så kommer det att vara ett bra steg mot det som kanske blir det ultimata om ett antal år. Fyra kommuner är inte heller mitt första alternativ men är ett bra steg på vägen.

Jag skulle också gärna höra ltl Toivonens alternativ till en kommunstrukturreform. Det är viktigt, för det är alldeles för tyst kring alternativen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Vi talade här om antalet. Som jag sade, vi har haft sexton kommuner ganska många år, och femton före det. Frågan är varför måste man gå till fyra nu? Varför kan man inte, som jag sade, nöja sig med ett antal som kanske är sex, sju, åtta eller nio? Då kanske det inte uppfattas som ett diktat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

8        Säkerställande av fortsatt vårjakt

Ltl Mikael Lindholms skriftliga fråga SF 4/2017-2018

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av lantrådet. Ordet ges först till lagtingsledamoten Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! Vid beslutet om 2018 års vårjakt deltog inte de socialdemokratiska ministrarna i regeringens beslutsfattande, vilket innebär att bl.a. ansvarig minister uppenbarligen inte stöder beslutet om fortsatt vårjakt. Agerandet är uppseendeväckande i och med att Åland med största sannolikhet ställs inför EU-domstolen och därmed är beroende av ett kraftfullt försvar på alla nivåer.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur avser lantrådet att säkerställa försvaret av den åländska vårjakten i ett läge där ansvarig minister inte stöder jaktens fortbestånd?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ltl Lindholms fråga kan besvaras enkelt och fåordigt. Det är jag som är ytterst ansvarig och därmed kommer att säkerställa ett eventuellt försvar av den åländska vårjakten.

Men för att vika ut lite grann, så till mitt och hela landskapsregeringens förfogande har jag en erfaren och kompetent förvaltning med bred sakkunskap både genom näringsavdelningens jaktenhet såväl som EU-enheten vid regeringskansliet.

Beslutet om att bedriva vårjakt i vår är ett annat ärende än försvaret av vårfågeljakten i en eventuell EU-domstolsprocess. Kvarnarna började mala redan i fjol. Vilka som deltog i beslutet att bedriva vårjakt våren 2018 har ingen betydelse för försvaret av vårfågeljakten i EU-domstolen.

Landskapsregeringen kommer att försvara vårfågeljakten i EU-domstolen på bästa möjliga sätt och om det råder det inte någon oenighet.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! Tack lantrådet för de betryggande orden. Jag tycker ändå det är på sin plats att höra för normalt förfarande är väl ändå att ansvarig minister följer med till EU-domstolen och leder delegationen och sådant.

Det finns faktiskt en utbredd oro bland många jägare att vi har en ansvarig minister som inte tydligt i alla fall har sagt att hon stöder fortsatt vårjakt.

Samtidigt är det väldigt viktigt att vi ser till att vi har all tänkbar bevismaterial med oss om allt vad vi gör för att gynna fågellivet, inte bara för Eiderstammen utan även för andra fåglar och det görs i stor utsträckning ideellt i de olika jaktvårdsföreningarna. Det finns ett stort engagemang ute i bygderna. Många är väldigt bekymrade över att vi har en minister som inte har samma engagemang och som kommer att försvara vårjakten.

Lantrådet Katrin Sjögren

Om det råder något tvivel om argumentationen så ber jag er att läsa de välunderbyggda riktlinjerna för vårjakt som jaktbyrån berett, samt EU-enhetens underlag och motivering för en åländsk parlamentsplats. Vi har väldigt duktiga tjänstemän i förvaltningen. Båda promemorior utgör ett utmärkt, detaljerat och mycket kvalificerat arbete.

När det gäller EU-frågor, EU-lagstiftning och EU-direktiv så finns huvudansvaret faktiskt hos EU-enheten, därmed så är det inte jaktministern som skulle vara ansvarig utan det är kansliministern.

Nu har jag sagt här inför lagtinget att ansvaret över den här frågan har jag och det kommer jag att ta.

Det finns bara en landskapsregering som fattar beslut. Oberoende om landskapsregeringen är enig, ministrar är frånvarande av en eller annan orsak och inte deltar i beslut eller om besluten kommer till efter omröstning, så finns det en landskapsregering som fattar beslut. Huvudansvaret över vårjakten tar jag.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Tack för det lantrådet. Det låter betryggande på så vis.

Det här är en fråga som är mycket uppmärksammad både nationellt och internationellt i pressen. Det måste ju ändå kännas lite märkligt för vissa som noterar att ansvarig minister säger – nu kommer jag inte exakt ihåg vilken ordalydelse som hon citerades i tidningen – ”det kändes bättre att inte vara med”. Hon hade ingen annan ursäkt för att inte delta när beslutet fattades. Det är klart att det hade varit ännu konstigare om det framkommit att det har varit omröstningar och ansvarig minister inte stöder. Men medge att det inte känns helt hundra riktigt att få detta förmedlat ut till medierna, att man tycker att det känns bäst att inte delta i ett beslut som rör ens egen avdelning.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som jag sade så kommer landskapsregeringen att försvara vårfågeljakten i EU-domstolen på bästa möjliga sätt. Vi är totalt eniga om den saken i landskapsregeringen.

För ungefär ett år sedan var det också jag som deltog i en debatt i riks-tv och försvarade vårfågeljakten. Jag uppfattar ändå att jag har ganska stor kunskap i den här frågan.

Sedan kan man också ha någon slags generell diskussion; hur var det nu, skulle vara vi vara eniga i de här externpolitiska frågorna? Då tycker jag att de skulle finnas utrymme för besinning när det gäller allt från skriftliga frågor till insändare, för det är en knepig fråga, det är inte tu tal om annat.

Men jag kan bara upprepa det jag sagt tidigare; jag tar fullt ansvar!

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9        Ändring av miljöskyddslagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 25 april 2018.

10      Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2017

Nordiska rådets berättelse NRB 1/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 25 april 2018.

11      Lagstiftning om biodrivmedel

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 25 april 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 25 april 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil