Plenum den 26 april 2017 kl. 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 26 april 2017 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

Föredras. 2

2    Meddelande angående reform av kommunstrukturen

Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

Remiss. 144

3    Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

Remiss. 144

4    Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

Remiss. 144

5    Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Föredras. 153

6    Bristande intresse för högskolepraktik

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

Remiss. 153

7    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017 hon

Remiss. 153

8    Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Plenum slutar 153

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Roger Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet på grund av uppdrag i Nordiska rådet.

Antecknas.

Andra behandling

1        Godkännande av förordning om sättande i kraft av Minamatakonventionen om kvicksilver

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 11/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 9/2016-2017

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

2        Meddelande angående reform av kommunstrukturen

Landskapsregeringens meddelande M 4/2016-2017

Diskussionen avbröts vid plenum den 24 april 2017 då lagtinget på förslag av talmanskonferensen beslöt att ärendet ska remitteras till lag- och kulturutskottet.

Kvar på talarlistan står ledamöterna: Brage Eklund, Stephan Toivonen, Ingrid Johansson, Runar Karlsson, Annette Holmberg-Jansson, Göte Winé, John Holmberg, Jörgen Pettersson, Petri Carlsson, Carina Aaltonen, Pernilla Söderlund, Roger Nordlund, Tony Wikström, Mikael Staffas, Igge Holmberg, vicelantrådet Camilla Gunell, minister Mika Nordberg och lagtingsledamöterna Brage Eklund, Roger Nordlund, Britt Lundberg och Tage Silander.

Diskussionen fortsätter.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Diskussionen om kommunstrukturen fortsätter och den var omfattande under förra plenum.

Efter ett antal utredningar som har åstadkommits där man har tagit fram olika modeller så presenterar landskapsregeringen nu ett meddelande med förslag till tvingande kommunsammanslagningar.

Indelningen som landskapsregeringen presenterar går i princip emot PwC:s förslag till eventuella kommunindelningar. Varför?

Det kan vara skäl för landskapsregeringen att presentera och tala varför man har gått in för just den här modellen.

På sidan 5 och 6 i meddelandet står: ”Landskapsregeringen har därtill som målsättning att Mariehamn på sikt ska ingå i den sydöstra kommunen och att de två skärgårdskommunerna ska sammanslutas till en kommun i nästa fas av utvecklingen.” Vänder man på sidan så står det att man ska skapa incitament för att gå samman. Då ställer jag mig frågan, på vilket sätt ska det incitamentet se ut? Är det också tvingande eller är det en frivillig åtgärd som man ska vidta? Varför ska man i första fasen ha ett tvingande system men i andra fasen ha ett frivilligt system? Det är fråga som jag gärna vill ha svar på. Vem drabbas av en kommunindelning? Inte är det centralkommunerna, för de är vinnare i det här förslaget och de påverkas överhuvudtaget inte alls av framtida neddragningar av servicen.

Det är randkommunerna som är de stora förlorarna. Vi tappar inflytande, möjligheten att påverka och det lokala engagemanget, allt det försvinner. Man kan tänka själv, i en stor kommun med 27 ledamöter får vi 2-3 representanter från Eckerö i ett storfullmäktige. Hur mycket kan vi påverka servicen? Det är ungefär som i den här församlingen när man är 2-3 personer i ett parti och försöker övertyga resten att det vi presenterar är väldigt bra. Det har visat sig att ni är väldigt mottagliga mot våra förslag, och så kommer det att fungera i ett storfullmäktige när vi från Eckerö eller Geta vill framhäva servicepunkt som vi vill ha kvar.

Det är klart att det kommer fram känslor i en sådan här debatt. Vi som bor i de perifera delarna av Åland ser neddragningar framför oss. Inte kommer alla ekonomiska problem att lösas för att det blir en stor kommun. Titta på Mariehamn som har brottats med ekonomiska problem och många andra kommuner. Nu kommer det in pengar igen från samfundsskatten i Mariehamn, men ändå är det alltid en strid oberoende av vart anslaget ska gå och vad man prioriterar. I en liten del av utkanten på Åland har vi inte så stora möjligheter att påverka framtiden. Det är klart att det kommer in känslor i sådana här debatter.

Den största risken med en stor kommun är att skola och dagis försvinner när det ska dras in. Var har vi kvar i Eckerö sedan då? Ska Eckerö bli en utpost för rekreationsområde för folk från centralorten eller vad?

Nej, bästa lagtingsledamöter och landskapsregering, jag tror inte att det här är den lösning som vi ska eftersträva.

Sedan när man går vidare i tankegångarna och tittar på de lovade förändringarna i lagstiftningen, som landskapsregeringen lovade bl.a. i samband med landskapsandelssystemet, så skulle man titta på möjligheterna att lindra ansvaret för kommunerna i framtiden för att kunna spara pengar när man ska pruta ner 4 miljoner. Jag vet inte om det kommit något sådant förslag ännu. Ja, kanske barnomsorgslagen var en förändring som förbättrade, men den är den enda i varje fall ännu.

Jag och vi från Ålands Framtid och många med mig har frågat efter de ekonomiska vinsterna. Var är de kalkyler som visar på inbesparingar? Man ska inte bara räkna de direkta tjänsterna som ska dras in. När man gör en samhällsreform så kan man inte bara titta på själva ekonomin utan den totala servicen för invånarna. Vad är vinsten? Föräldrar ska sitta och köra mil med barn till dagis och tjänstemän inom den sociala sidan ska köra från Eckerö till en central punkt när vi kan ha dem på plats idag istället. Var är vinsterna? Ja, taxibilarna kommer att må bra i framtiden, det är definitivt klart. Om man inte har en ekonomisk vinst på sikt, varför ska man splittra en fungerande verksamhet?

Likvärdig service och rättssäkerhet har man påpekat som en stor orsak till att man ska slå ihop kommunerna. Men vad är likvärdig service? Jag har ställt den här frågan i lagtinget tidigare, jag har inte fått svar och ingen från landskapsregeringen har kunnat svara på den. Är det likvärdig service för alla oberoende av var man bor? Eller räknas likvärdig service till att man flyttar klienten till en central del och då får man en likvärdig service? Det skulle vara jättebra om någon kunde svara på den där delen.

Man vill hävda att rättssäkerheten och hur man behandlar klienter är en katastrof i kommunerna idag. Jag ser inte så många rättsfall och det kanske finns lika många inne i centralkommunerna. Jag ser inte att det är värre ute i kommunerna. Vi har samma kompetens på våra tjänstemän som inne i stan eller i Jomala. Vi har inte sämre kompetens. I barnskyddsärenden så tror jag att Eckerö kanske är den enda kommunen på Åland som har en tjänsteman som är specialiserad på det.

Landskapsregeringen tvingar kommunerna till samgåenden, men det är kommunernas ansvar att organisera själva samgåendet och få en struktur i samgåendet. Det är egentligen ganska lindrigt för landskapsregeringen. Man antar en tvingande lag för att få kommunerna att gå ihop, sedan släpper man ansvaret och sedan är det kommunernas sak att organisera det här. Jag tycker att det är lite feghet i det här, det måste jag faktiskt säga.

Man hävdar att man går in och rotar i den kommunala självstyrelsen om landskapsregeringen går in och säger hur vi ska göra, med det har man ju gjort redan när man kommer med en tvingande lag. Då har landskapsregeringen redan gått in i den kommunala självstyrelsen.

Landskapsregeringen borde ha visat lite mera på vilket sätt man skulle ha byggt upp de här strukturerna. Det hade inte behövt vara någon vägvisare hur det ska vara. Tankegångarna borde ha funnits med.

Till sist, herr talman, jag ser att tiden börjar rinna i väg så jag ska dra ner på det här. Ålands Framtids åsikt kanske har kommit fram redan i det här anförandet. Vi är absolut inte för någon tvingande lag. Jag tycker att landskapsregeringen borde ha skarpa och tydliga fördelar för att samarbeta på frivillig väg, då tror jag att det skulle kunna komma till. Jag vet att det har nämnts i faktiskt än idag var debatten förut att ingenting har hänt med de tidigare frivilliga samarbetena. Men det kanske inte har varit ett instrument som har varit tillräckligt skarpt. Man har inte satt tydliga fördelar, man kanske inte har tidsmarkerat fördelarna och det kanske man borde göra om man ska utnyttja dem.

När det gäller KST-lagen så hade vi början på ett samarbete på norra Åland, eller nordvästra Åland med Eckerö och Hammarland. Det kunde ha utvecklats till något bra. Det är lite synd att den lagen upphörde för jag tror att det är på det viset som man måste fortsätta, med skärpa från kommunerna. Vi kommunpolitiker måste ta åt oss en ganska stor kritik för att vi står där vi står idag. Man har inte kunnat samarbeta över kommungränserna, för så fort vi passerar Marsundsbron eller någon annan gräns så är det stopp. Här är felet och därför står vi egentligen där vi står idag. Det här måste vi kunna påvisa om vi ska klara neddragningar av landskapsandelarna. Om det blir neddragningar på 4 miljoner eller en annan summa vet jag inte. Tanken från landskapsregeringen är 4 miljoner. Den som är lite matematisk och kan räkna så vet att det kommer inte att gå i längden. Vi klarar inte av det helt enkelt, så enkelt är det. De sparade kassor som en del kommunerna har idag kommer att rinna ut för att fylla ut det underskott som kommunerna skapar.

Jag vädjar faktiskt till kommunerna och kommunrepresentanter att sätta sig ner och börja titta på möjligheterna att samarbeta, det är det som det bygger på. Det tror vi på!

Tvångslagar, lagar av den här karaktären, hör inte hemma i en demokrati. Tack, herr talman.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag är väldigt glad att ltl Brage Eklund i slutet av sitt anförande kom över Marsundsbron och definierade det som faktiskt är utgångspunkten för landskapsregeringens arbete. Det finns jättestora utmaningar och problem som kommunerna inte har förmått att hantera. På frivillig väg har man inte förmått att hitta sådana samarbetsformer eller samgåenden som skulle lösa de problem som vi ser komma.

Som svar på ltl Eklunds fråga om hur det framtida nästa steg ska gå till, där Mariehamn och skärgården ska gå samman, så är det en sak som ska regleras i den kommande kommunstrukturlagen. Där ska det finnas sådana tidsbundna incitament som ltl Eklund redan pratade om.

Ltl Brage Eklund, replik

När det gäller samarbetet över kommungränserna så tror jag att en kommunpolitiker som har framtidsvisioner och kan tänka framåt måste inse att det inte kommer att vara hållbart att inte kunna samarbeta. Inom den sociala och byggnadstekniska sektorn finns det stora möjligheter att samordna. Vi har tekniker och byggnadsnämnder i varje kommun och detta kunde man utveckla till större samarbeten. Jag tror inte att man far så ofta till ett byggnadstekniskt kontor så att man inte kan köra en mil till och lämna in ett byggnadslov.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag håller med om allt som ltl Eklund säger.

Var är den stora skillnaden, ltl Eklund sade att kommunerna är tvingade av nöd att genomföra vissa förändringar och att man väntar tills att man är piskad att göra det eller att landskapsregeringen, efter en grundlig utredning om en helhetslösning för Åland lagstiftar om framtiden om det ändå är samma mål som vi är på väg till? Det här en tydlig och snabbare väg där helheten tas i beaktande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Skillnaden är att det här en tvingande lag och det andra bygger på frivillighet. Det bygger på kommunernas självständighet att själva åstadkomma detta. Man tvingas inte in i ett system och därför har vi motstånd idag genom att det är ett tvingande lagförslag. Skulle man ha fört in en frivillig möjlighet att samarbeta med tydliga samarbetsfördelar så hade man definitivt haft ett annat utgångsläge. Det tvivlar jag inte på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Brage Eklund lyfte i början av sitt anförande upp engagemanget och att det skulle försvinna i en stor kommun eller i ett storfullmäktige. I förslaget med fem kommuner är Mariehamn ändå den största kommunen. Jag kan tro att efter gårdagens fullmäktigemöte så saknas det nog inte engagemang. Jag tycker verkligen att det låter ganska löjligt att påstå att det inte skulle finnas engagemang om man är 27 ledamöter.

Däremot är problematiken demokratisk. Istället för att enskilda personer har mycket makt, att man är granne eller känner rätt person så att man kan gå till den personen och begära hjälp, så är det partierna som får makt. Det är partierna och partilinjen som driver politiken i ett storfullmäktige.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag lyssnade faktiskt lite på stadsfullmäktige igår kväll. Man ser vilket kaos det kommer att bli. I Eckerö fullmäktige är vi snabbare i besluten och har inte denna beslutsångest som råder i Mariehamn. Jag ser bara problem med en stor kommun.

Den demokratiska påverkan blir sämre. Ltl Kemetter lyfte upp partierna. Vi kan gå till socialdemokraterna och moderaterna som har representanter i Eckerö och de är för att Eckerö ska vara som det är, men inte har moderpartierna tagit hänsyn till det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Moderpartiet gick till val med tre kommuner och ett KST, alltså högstadiedistrikten och det är också det som socialdemokraterna i Eckerö pratar om.

Ledamoten vädjar till samarbeten, möjligheterna att samarbeta på kommunal nivå vilket han lyfte fram i slutet av sitt anförande. Ja, då sträcker jag fram taktpinnen; upp till bevis! Kanske vi då tillsammans på kommunal nivå skulle kunna åstadkomma samarbete, den lag som finns kring ett KST eller möjligheter till samarbete kring kommunernas socialtjänst. Nu ska vi bevisa, tycker jag, till landskapsregeringen, att vi kan uppnå samarbeten på kommunal nivå. För lyckas vi inte med det så ser jag inte längre något annat alternativ än att den lagstiftande makten måste börja träda in.

Ltl Brage Eklund, replik

När det gäller KST och det samarbetet så har vi från Ålands Framtid varit inne på det, men vi har haft en annan utgångspunkt. Vi ansett att det inte skulle vara ett kommunalt ansvar utan det skulle vara landskapets ansvar. Man skulle ha en fördelningsnyckel med landskapsandelarna och finansiera det på det viset. Om alla skulle ha gått in för det så skulle det ha varit genomfört idag. Men nu ska man krångla med att det ska vara inom kommunal regi, man hävdar den kommunala självständigheten och vi blir bara en tom låda i slutändan i självbestämmande. Det här är ändå extrema smala områden som lyfts från kommunerna. Inom ÅHS har man möjlighet att hålla i det här och då blir det en bättre bedömning än under omsorgsförbundets regi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Eklund nämnde någonting om inflytande och han beskrev hur det var när man åkte över Marsundsbron.

Det här meddelandet och det som följer sätter våra politiker på prov att glömma bort bypolitiken och börja arbeta med helheten. Jag ser inte några problem att kommunerna går samman. Sedan när vi ska verka som kommunpolitiker då måste vi se på helheten och inte på byn. Det är bypolitiken som inflammerar mycket på Åland, det kan jag berätta.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag förstår Torsten Sundbloms resonemang men titta vad Föglö drabbas av. Ja, Föglö blir centralort för tre kommuner, så inte drabbas Föglö av eventuella neddragningar av tjänster, daghem osv. Det är lätt för de som representerar centralkommunerna här att säga att vi borde göra det och det för att överleva när man inte själv drabbas.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Då ska jag säga det som en tjänsteman sade åt mig för en tid sedan, han har t.o.m. sagt det två gånger när vi har diskuterat kommunsamgåenden: ”Det går säkert att göra någonting positivt av detta också bara man har öppet sinnelag”.

Ltl Brage Eklund, replik

Öppet sinnelag har vi också, men vi har en annan syn på tillvägagångssättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag hade sett fram emot att ltl Brage Eklund och jag skulle höra till samma kommun, men så som ltl Eklund talade så låter det inte riktigt hoppfullt.

När det gäller samarbete så är det jättepositivt som ltl Brage Eklund sade. Kommunerna måste börja samarbeta. I verkligheten finns det otroligt många samarbeten redan idag. När vi gjorde den norråländska utredningen så räknade man till 160 olika samarbetsformer mellan kommunerna. Ltl Eklund och jag har ju varit kritiska till kommunförbund just för att det är så svårt att få ihop dem för det finns så många starka viljor, 16 olika viljor, som drar åt olika håll. Visst, samarbeten, men vi behöver också hitta former för hur vi kommer vidare. Det här är ett förslag på hur man ska få större enheter där man inom enheter samarbetar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag förstår vtm Viveka Eriksson att det här en form, men det är ändå en tvingande form för ett samarbete. Man måste kunna uppnå det med frivilligt åtagande och med tydliga fördelar för att ingå ett samarbete i tid. Skulle jag få bestämma så skulle jag absolut driva frågor om samarbete inom socialväsendet och inom den byggnadstekniska sektorn. Man behöver inte ha ett byggnadstekniskt kontor i varje kommun idag för att det ska fungera. Jag står för det.

Om alla kommunpolitiker lite granskar sig själva så tror jag att de har samma åsikt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror att om de kommuner nu som är föremål för de här olika ändringsförslagen tar tag i det här själva redan nu, sätter sig ner och börjar diskutera såsom vi har gjort på nordvästra Åland, där vi har diskuterat KST och fortsätter och utvidgar den diskussionen, då kan vi också få exakt alla de här fördelarna i ekonomiska morötterna och andra möjligheter att få ihop det. Meningen är ju inte att vi ska ta bort identiteten som det innebär att vara eckeröbo eller finströmare. Vi ska slå ihop den formella administrationen.

Om man ska prata om ekonomiska kalkyler så genom att slå samman administration kan man eventuellt spara lite pengar som man kan lägga på servicen. Jag tror inte heller att de ekonomiska vinsterna blir så stora direkt. Det är mera den här framtiden utmaningen som vi kommer att kunna hantera.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, vi har ganska lika inställningar och åsikter. Skillnaden mellan vtm Eriksson och mig är att hon förivrar en tvingande kommunindelning och jag tycker att man kan jobba på frivillig väg.

Uppstarten var ganska bra på norra Åland när det gällde KST. Man hade kunnat bygga på med hela det sociala väsendet och den byggnadstekniska sektorn. Det hade då kommit till över tid, då hade det blivit så automatiskt och man hade inte känt sig tvingad. Man skulle ha jobbat fram olika alternativ och alla kunde ha varit delaktiga från kommunerna. Nu känner de små kommunerna åtminstone att de blir överkörda. Så är känslan i Eckerö. Jag sitter med i fullmäktige i Eckerö och jag hör hur känslosvallen och åsikterna går.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Ett stort, stort tack till ltl Eklund. Det var väldigt befriande att sitta och lyssna på Eklund som dels visade prov på lite självkritik, kommunal självkritik, och dels blickade framåt och såg framtidens utmaningar. Det är ju inte för att vi ska ha det bra dag som vi gör en kommunstruktur, utan det är för att vi ska ha det bra i framtiden, minst lika bra som vi har det idag. I de flesta kommuner är det bra tider idag. Men det räcker med t titta tio år framåt så är scenariot ett helt annat.

Ltl Eklund, jag är övertygad om att trots att det blir en tvingad en lagstiftning så kommer det inte att påverka vare sig engagemang eller demokrati. Tvärtom! Ltl Kemetter gav prov på engagemang i stadshuset igår. Jag är säker på att ltl Eklund och alla hans partikamrater i den nya kommunen kommer att ha mycket att säga till om även i framtiden.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Det är klart att man kan resonera på det viset som ltl Holmberg gör, men han sitter inte som jag i en liten kommun i Eckerö och funderar på hur framtiden ska bli. Vi ser ett storfullmäktige på norra Åland, vilken indelning det sedan blir, och två representanter från Eckerö kliver in och slår sig för bröstet och vill anslag för någon väg och resten vill någonting annat. Det är ingen brådska ut till Eckerö, vi är vi ute i periferin så inte är det så noga med oss. Så kommer det att fungera och det är vi ute i Eckerö och i de andra perifera delarna rädda för. Men om detta skulle göras på frivillig väg, under tid, då kanske alla kommer att förstå och kan se att det kommer att fungera och då är det kommunerna själva som bestämmer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Jag är övertygad om att detta engagemang, speciellt inom turismen, som råder och har rått under många, många år i Eckerö kommer att göra gott för hela norra Åland. Jag förstår inte heller varför partipolitiken skulle dö ut i den nya kommunen? Det är ju självklart att ni kommer att ha väljare i alla de delar som den nya kommunen kommer att bestå av. Inte kommer alla att dra hemåt, man kommer att se en helhet. Jag tycker att ledamoten ser lite väl svart på framtiden. Man ska tro gott om kommande politiker. Alla vill rösta på någon som ser på helheten och gör gott. Mår inte delen Eckerö i den nya kommunen bra så mår inte hela kommunen bra. Det är ju självklart att man kommer att se till att hela den nordvästra kommunen mår bra, precis på samma sätt som vi som sitter här ser till att hela Åland ska må bra. Det är precis samma sak.

Ltl Brage Eklund, replik

Möjligheter att få företag att etablera sig och familjer att bosätta sig i Eckerö bygger på att man har service; skola, dagis och omsorg i en kommun i periferin som Eckerö. Om detta dras in, vad har vi kvar? Vilka möjligheter har vi att påverka och besluta? Det är kärnan i hela meddelandet. Man försöker tvinga kommunerna till någonting där kommunerna inte vet slutresultatet. Skulle kommunerna hålla i det här själva så skulle man jobba fram ett resultat gemensamt som man accepterar, men inte på det här viset.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Brage Eklund gjorde en jämförelse med Ålands lagting och hur det skulle kunna bli en ny stor kommun. Han beklagade sig över att han som eckeröbo här i lagtinget inte har möjlighet att påverka. Jag tycker att t.ex. att ltl Torsten Sundblom från Föglö har väldigt mycket att säga till om här i lagtinget och i arbetet när vi jobbar framåt. Det handlar inte om att han är föglöbo och det handlar inte om att Brage Eklund är eckeröbo utan det handlar om att ltl Brage Eklund sitter i opposition och andra sitter i regering. Kan inte ltl Eklund hålla med om att det snarare handlar om att sitta i opposition eller i regering än om vilken kommun man kommer ifrån?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det var Petri Carlssons åsikt. Verkligheten är på det viset när man sitter i oppositionen, men när man sitter i regeringsställning så har man bättre möjligheter att påverka sitt lokala område.

Jag kan ta upp två exempel som jag har försökt påverka i lagtinget. Marsundsbron, varför står den kvar?

Och varför kan man inte göra något åt den enda bryggan som landskapet äger och har ansvar över i Eckerö i Skeppsvik och rusta upp den? Däcket behöver bytas. Vilket gehör och anslag har jag fått härifrån lagtinget för detta? Ingenting! Det visar helt och hållet på att om majoriteten är en storstad sammansvetsad grupp så lyssnar man inte på de här problemen ute i periferin.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ltl Eklund skulle behöva studera våra budgeter och bokslut sedan flera decennier tillbaka och konstatera att det inte stämmer överhuvudtaget. Det är en väldigt, väldigt liten andel som har gått till centralorten när man tittar på vilka investeringar och vilka anslag som det här lagtinget och landskapsregeringen har gjort. Den största andelen av alla investeringar och anslag så går utanför centralorten. Har inte ltl Brage Eklund se att det här lagtinget faktiskt satsar på periferin? Det har det här lagtinget gjort genom alla år.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ja, det skulle vara tokigt annars om man inte satsade på periferin för det är ju landskapets ansvar. Man har inte samma kostnader till centralkommunerna som man har ute på landsbygden. Vägnätet inne i stan är ju ett stadsåtagande, inte är det ju landskapet som ska finansiera stadsgatorna, inte som vägarna ut till Geta eller Eckerö.

Det är ju självklara satsningar om vi vill ha ett levande Åland att lagtinget måste ge anslag ut till periferin. Det vore ju märkligt om vi skulle sätta alla pengar till Mariehamn och det har vi gjort under åren om man tänker på alla byggnader; sjukhuset, lagtinget och andra. Visst har vi satsat och Mariehamn har dragit stora fördelar av det. Säg inte att vi inte har satsat i Mariehamn!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack ltl Eklund för insiktsfullt anförande och en röst från verkligheten. En annan röst från verkligheten fick jag igår i ett mejl av Brage Wilhelms från Lumparland. Han skriver så här: ”I Lumparland har vi diskuterat kommunstrukturfrågan vid kommunens målseminarium för ett par veckor sedan. Eftersom vi tillhör randkommunerna och det går ut på att spara så är det i första hand hos dessa kommuner som man kommer att göra inbesparingar. En liten skola kan man lätt stänga, samma med dagiset och eventuellt också äldreboendet. Som konsekvens av detta så kommer nog inte butikerna att klara sig och måste stänga och det är liksom sista spiken i kistan. Det blir en sommarstugeö, utan någon service, som ingen vill bosätta sig på året runt. Vi anser att det är nära en katastrof om det blir en sammanslagning enligt landskapsregeringens förslag och är därför emot förslaget.”

Brage Wilhelms har kämpat hela sitt liv för att hålla sin kommun och sin del av Åland levande.

Ltl Brage Eklund, replik

Som jag sade i mitt anförande så är det känslor och verkligheten som läggs fram. Det är så här som vi som bor ute i periferin känner oss när man kommer med det här tvingande meddelandet. Därför tycker jag att man inte borde ta till sådana drastiska åtgärder som en tvingande lag. Jag tror att man kan uppnå detta ändå genom att ge tydliga fördelar och morötter.

Ltl Roger Nordlund, replik

Inget av de partier som ingår i landskapsregeringens majoritet gick till val och sade att ”vi kommer att slå ihop de åländska kommunerna genom tvingande lagstiftning”. Jag har ett antal gånger ställt frågan här men jag har aldrig fått ett tydligt svar före pappret kom på bordet, man har undvikit den här frågan i det längsta.

Min fråga till ltl Eklund blir nu: Kan ni från Ålands Framtid tänka er att samarbeta med Åländsk Center och Obunden Samling i en demokratisk allians som ser till att vi får en folkomröstning i varje kommun så att alla människor får säga sitt om det konkreta förslag som finns?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag hade faktiskt det på min lista här i mitt anförande. När man skriver stolpar så faller en del bort och tiden tickar emot. Ja, absolut, vi stöder en sådan.

Det bästa, tycker jag, det mest demokratiska vore att det gick över ett val, då skulle alla ålänningar få möjlighet att påverka. Det är det ingen diskussion, det skulle finnas en klar majoritet för det ena eller det andra och då behöver vi inte stå här och tjafsa mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har på alla punkter i stort sett samma åsikter som ltl Brage Eklund i den här frågan och det är säkert ingen överraskning.

Det förekommer jättemycket samarbete på frivillig väg; inom högstadiet, inom avfallshantering, inom det sociala och inom åldringsvården osv. Det har blivit stora fördelar och på frivilligt sätt. Det var samma sak med KST, vi på nordvästra Åland fann varandra och vi hade förtroende för varandra. Precis som ltl Eklund sade så skulle det vara KST till en början och sedan var vi helt överens om att vi får se vart det bär eftersom vi fann varandra så bra. Sedan slog tvångslagen lite ner som en bomb som tog musten ur en.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag kan hålla med ltl Runar Karlsson om att musten gick ur det frivilliga samarbetet. Jag skulle gärna sett att samarbetet ändå hade fortsatt, det är ingenting som hindrar det. Då visar man på att man kan fortsätta utan att bli påverkad av det här förslaget till kommundelning som landskapsregeringen har. Då hade man kunnat visa på att man kan jobba frivilligt och åstadkomma de rationaliseringar som man pratar om och de ekonomiska inbesparingar som möjligtvis finns utan att lagen om en tvingande kommunindelning har kommit. Det är också ett argument mot lagförslaget. Jag skulle gärna se att man tar upp samarbetet igen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! När chockbeskedet kom med en tvångslag så tryckte nordvästra på knappen hold, vi tyckte inte på knappen stopp. Vi kommer ju förstås att ha möten, nästa möte den 10 maj, för att diskutera hur vi ska gå vidare. Inte har vi gett upp. Vi jobbar för något frivilligt och tror på en sak, vilket vi gjorde och kanske fortfarande gör när det gäller KST och vi pratade också om att vi ska fortsätta för det kändes som om vi fann varandra. Sedan kommer en tvångslag som slår ner på en och säger; ”nej, ni ska inte göra så där, ni ska göra så här.” Det kommer uppifrån och det är klart att alla reagerar negativt på det oberoende av vad det är. Man vill gärna jobba och tro på det man gör och det gjorde vi. Det blev lite chockartat. Inte har vi väl gett upp för det får man inte göra som politiker. Vi ser framtiden an. Vi hoppas att frivilligheten får ta över så att vi får ett bra samhälle fortsättningsvis.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Om vi ska visa för landskapsregeringen att vi klarar av frivilligt arbete så borde vi fortsätta. Då kan vi visa att vi klarar av frivilligt samarbete. Men bryter vi det här så då får landskapsregeringen argument för att det måste vara en tvingande lag. Ur den synpunkten skulle jag nog uppmana att man tar upp de här diskussionerna igen och fortsätter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Eklund. Det känns som de här nätterna från i måndags till idag har gjort att våra ledande politiker har börjat inse att vi måste göra en förändring.

Ledamoten frågade efter de ekonomiska vinsterna. Jag skulle gärna höra de framtida ekonomiska förutsättningarna om vi inte gör den här kommunreformen. Idag har vi landskapsandelar på cirka 32 miljoner. Om 13 år, år 2030, två och en halv mandatperiod framåt har vi prognoser på att landskapsandelar ska stiga med cirka 30 miljoner till, från kommunernas sida. Landskapet har inte den ekonomiska styrkan att betala ut det. Hur har ledamoten tänkt sig att vi ska lösa det?

Ltl Brage Eklund, replik

Nå, prognoser är prognoser. Man ska väl inte stirra sig blind 20 år framåt på prognoser. Kommunerna har alltid anpassat sig efter förhållandena under den tid som de har existerat hittills på Åland. Det är klart att prognoser säger at det ska bli en boom av åldringar som vi ska ta hand om. Det är klart att vi måste lösa det. Vi löser det inte bättre med en tvingande lag, utan det måste ske frivilligt. Man måste samarbeta över kommungränserna, annars blir det ju som ltl Staffas sade, det blir en katastrof. Det här måste vi möta upp och de diskussionerna borde påbörjas redan nu mellan kommunerna. Hur ska vi göra? Vi pratar om detta hela tiden. Men har vi påbörjat diskussionerna om hur vi ska lösa det?

Ltl Mikael Staffas, replik

Om man går tillbaka och tittar i gamla uppgifter så har vi pratat om det länge och vi har sett den här tendensen. Man ifrågasätter prognosen. Fram till år 2030 är det bara 13 år och inte 20 år. Problemet är att vi bara pratar och pratar men vi kommer inte till något beslut. Nu har vi en regering som har satt ner foten och fattar beslut så att vi slipper hålla på att släcka bränder i de mindre kommunerna som lider.

Ltl Brage Eklund, replik

Landskapsregeringen har satt ner foten, ja, de har satt ner foten och vill presentera en tvingande lag för att kommunerna ska ta tag i det här arbetet att få ihop ett system med kommunindelningen. Men på vilket vis ska man möta upp åldringsboomen? Landskapet kommer inte med någon lösning, för det lämnar man över till kommunerna. Det går precis lika bra om man startar upp och gör det här på frivillig väg. Det behöver inte vara en tvingande lag. Kommunpolitikerna måste också inse att det här är en verklighet som kommer och då måste man ta tag i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Man blir som vanligt imponerad över ltl Brage Eklunds saklighet. Hans sätt att föra fram sina åsikter är en förebild för mig.

Jag reagerade på när ltl Eklund sade att landskapsregeringen gör det enkelt för sig när man tvångslagstiftar men sedan lämnar resten till kommunerna. Vill då ltl Eklund att landskapsregeringen ska sköta allt? Ska landskapsregeringen berätta var skolorna ska vara också? Vad är frågan?

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Nej, så menade jag inte. Det är klart att det är kommunerna som ska säga var skolorna ska stå. Men man hade förväntat sig lite mera från landskapsregeringen, visioner om hur det kan bli när det gäller framtida kommunstrukturen och vad det innebär för kommunerna. Nu säger man att genom att slå samman kommuner så kommer det att rädda de små kommunerna. Jag tror inte att det är så enkelt, att så fort det blir stor enhet så sprider man bara ut pengarna till de yttre regionerna. Det kommer inte att fungera, det har det inte gjorts hittills och det kommer det inte att göra sedan heller. Det här ska nog bygga på frivillighet och att man är medveten om det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag har en annan erfarenhet. Jag har en erfarenhet av att de flesta av oss som i Mariehamns fullmäktige har rötter någon annanstans och varmt värnar om landsbygden och periferin.

Jag har erfarenheter av att ha jobbat som tjänsteman i kommunalt samarbetsorgan och där har jag faktiskt sett att besluten inte går i den riktningen utan man är också i de sammanhangen villig att satsa på periferin; på skärgården och på randkommunerna. Man har en förståelse för att det fungerar annorlunda. Vi har inte en konflikt här som mellan Stockholm och Norrland. Alla ålänningar vet vad Åland är.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag kan ta som exempel Eckerö hur effektivt när det gäller markfrågor och lösningar av markfrågor till industrin. I det här meddelandet sägs att man har som ambition att bygga upp en enhet för markplanering där man ska göra översiktsplaner över hela Åland som grund för kommunerna. Varför det? Jag tycker att kommunerna, åtminstone Eckerö, har skött detta väldigt bra. Vi har varit snabba i våra beslut och därför har vi Fifax idag. Skulle den diskussionen ha varit i Mariehamn så hade det väl gått som det gick när det gällde Eckeröhallen, det blev ingenting i Mariehamn bara för att de pratade sönder det.

Nu har vi Fifax i Eckerö tack vare att vi kunde fatta snabba beslut. Det är en liten enhet, konkreta beslut och verkställighet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade lagting och bästa regeringsmedlemmar, nu har vi äntligen fått landskapsregeringens förslag till reform av kommunstrukturen.

Mycket har redan sagts och jag är sist i raden av gruppanföranden. Tittar man på talarlistan så har jag en känsla av att det här bara är början. Jag tänker inte upprepa det som oppositionen har sagt även om jag håller med i det mesta. Men även från regeringsblocket har en del kloka ord sagt, bl.a. ltl Gun-Mari Lindholm hade ett klokt anförande häromdagen.

Herr talman! Det finns några saker som jag vill lyfta fram i denna debatt, även om inget beslut ska fattas. 

Jag var ju med på den snabbt tillkallade presskonferensen för oppositionen. Jag vet ju inte om det är normalt, men det kändes som en artig gest att vi fick infon före pressen. Vi fick en snabb briefing, men tyvärr missuppfattade jag en detalj, eller så var det ett önskehörande. Det är svårt att säga.

Jag uppfattade nämligen att minister Fellman sade att ni skulle ha en folkomröstning i alla kommuner innan beslutet skulle tas. Det tyckte jag var väldigt bra. Men det visade sig att det enbart var de öar som eventuellt ska byta kommun som berörs.

Men det är ju inget som hindrar att ni beställer en enkät eller gör en folkomröstning i alla kommuner, utom Mariehamn som inte berörs av kommunsammanslagningen.

Herr talman! Jag vill vara tydlig och uppriktig, när det gäller den s.k. tvångslagen, så att både mina kolleger i oppositionen och ledamöterna i regeringsblocket vet var Åländsk Demokrati står. Jag kommer inte under några som helst omständigheter att rösta för en tvångslag som inte på något sätt på förhand godkänts av samtliga berörda fullmäktigen och invånare. Det kan vara en enkät eller en folkomröstning.

Detta är en så pass stor fråga att man inte bara kan hänvisa till att ”vi vann valet”, som fru vicelantrådet tidigare sade här i debatten. Det är faktiskt inte så, ni vann inte valet. Tittar man noggrant så de lagtingsgrupper som nu sitter i regeringen så minskade faktiskt sitt underlag. Åländsk Demokrati däremot var ett parti som ökade.

Jag har tidigare påpekat, lite skämtsamt, att ÅSD och det som vissa inom media kallar ÅLD låter väldigt lika. D:et står för demokrati, men det verkar som ni socialdemokrater har en tendens att lägga en lite annan innebörd av demokrati. Jag har väl någon gång frågat om ert D står för despoti, men har inte fått något svar.

Men hur som helst, herr talman, tidigare sade regeringen att de skulle ha en folkomröstning. Jag tror t.o.m. att det stod i regeringsprogrammet.  Varför har den nu försvunnit? Nu är det ju inte mer än drygt halva Åland som behöver tillfrågas.

Om inte ni kan eller vill sända ut en enkät så kanske vi från Åländsk Demokrati kan sända ett utskick och fråga efter åsikterna. Vi har ju faktiskt erfarenhet av att sända ut flygblad från förr. Vi kanske kan göra det i samarbete med andra partier. Det är ett alternativ. Jag är öppen för alla varianter.

Herr talman! Sedan vill jag även ta upp är en konkret fråga: Syftet med reformen var: ”En förändring av kommunstrukturen skapar utrymme för utveckling och är en förutsättning för ekonomisk hållbarhet på lång sikt”.

I samtliga tidigare PWC:s rapporter, som kostat hundratusentals euro, så betonas och analyseras skattekraften, soliditeten och andra viktiga variabler. Men i den analys, som PWC gjorde för det alternativ som regeringen valde, Åland – fem kommuner, saknas ordet ”skattekraft”. Varför är det plötsligt ointressant?

Herr talman! I ert förslag finns även ett förslag om någon slags parlamentarisk kommitté. Jag har förstått att vissa kolleger har ställt sig skeptiska, men jag är i grunden öppen för ett deltagande i denna parlamentariska kommitté. Frågan är bara vilket mandat den ska få. Jag har ju varit med i dem parlamentariska referensgruppen angående förnyad lag om landskapsandelar. Den har ju fungerat på det sättet att vi har informerats om projektets gång. Däremot har inte jag i alla fall uppfattat att vi haft något större inflytande på arbetet. Men det är en annan sak, man kan lägga upp det som man vill.

Men nu har vi ett förslag med fem kommuner. Vi kan i en kommitté diskutera olika alternativ för att kunna förverkliga det på ett demokratiskt sätt. Det är inte vi i oppositionen som behöver komma med ett förslag, det har ni gjort. Antagligen är det lättare och enklare att debattera det i en kommitté än i hela lagtinget eller i ett utskott.

 Herr talman! Eftersom jag har lite tid kvar så ska jag ta upp en detalj som jag påtalat redan tidigare.

Vi behandlar för tillfället revideringen av plan- och bygglagen i finansutskottet. Där har vi ett centralt begrepp, universell utformning, vilket innebär att alla ska ha tillgång till allting. Det gäller främst byggnader, men ur demokratisk synvinkel bör väl exempelvis ett meddelande vara tillgängligt för så många som möjligt. Då undrar jag, varför ni måste envisas med att ha så liten text som vi genomgående ser i detta meddelande? Det är få som läser detta utan läsglasögon.

Sedan kommer vi till tabellerna. Vi har en normal tabell på sidan 9. Den är läslig, men den kunde vara större,

På sidan 10, Skattesatser, där har tabellen blivit ännu mer mikroskopisk.  På sista bladet, nästan komiskt, där finns ett schema över preliminär tidsplan, tillgänglighet. Hur många kan läsa detta? Men å andra sidan så inser vi att den inte har så stor relevans och lägger den åt sidan. Tack för ordet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag blev nyfiken på tanken som har förts fram, inte bara av ltl Stephan Toivonen, att det skulle ordnas kommunala folkomröstningar. Hur har ltl Stephan Toivonen och de som förespråkar detta tänkt att de ska gå till?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Nu har vi inte diskuterat oss samman på detta. Men det finns en lag kring rådgivande folkomröstningar. Borde det rimligtvis vara samtidigt i kommunerna? Det har diskuterats att det är svårt att ställa en fråga, vi har ett förslag här och då frågar man alla kommuner på norra Åland om de vill att det här förslaget ska förverkligas. Ja eller nej!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jaha, så alla kommuner ska genomföra det samtidigt och man ska ställa den här enkla frågan. Det är fullmäktige själv som ska bestämma om man ska hålla en folkomröstning eller inte. Så är det. Hur gör man då när några kommuner säger att de inte tänker genomföra en folkomröstning? Hur tänker ltl Toivonen och de andra styra fullmäktigen till att de måste hålla en folkomröstning exakt vid samma tidpunkt? Hur ska det gå till, det förstår jag inte? Vad händer om en eller flera kommuner säger att de inte vill genomföra den här folkomröstningen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! För det första så anser jag att Mariehamn inte behöver delta i detta eftersom det inte berör Mariehamn.

För det andra, som jag sade, så kommer jag inte att rösta för en tvångslag om man inte har frågat antingen fullmäktige eller kommuninvånarna. Om fullmäktige inte vill göra den här folkomröstningen ja då kanske fullmäktige kan ta det beslutet, det vore i alla fall demokratiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Jaha nu har vi fått höra alternativ fakta.

Skillnaden på att vinna och öka. När man vinner något då är man många gånger störst, man är flest. Om man förlorar så är man minst. Sedan kan man öka i procent. Har man då kommit från noll så kan man alltså inte öka något i procent, så även där är man då en förlorare. Det är alternativ fakta.

Sedan önskar jag att ledamoten skulle berätta hur vi löser de ekonomiska utmaningarna som kommunerna på Åland har. Jag redovisade i ett tidigare anförande att det kommer att saknas 30 miljoner om 13 år.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Liberalerna vann ju i valet. Ni fick flera mandat, så ni behöver inte vara oroliga för det.

Jag har inte förstått hur skatteunderlaget ska öka för att det blir färre kommuner?

Ltl Mikael Staffas, replik

Man kan ju svara med en ny fråga men eftersom jag är lite envis så fortsätter jag att ställa frågan; hur ordnar man upp ekonomin för de åländska kommunerna oavsett storlek? Det finns väl vissa som drabbas hårdare än andra. Men hur gör man detta om man inte gör en förändring? Om jag har förstått det rätt så är Ålands Demokrati och ledamoten emot att förändra 16 kommuner överhuvudtaget?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Som jag sade så oberoende av hur många kommuner det är så ökar inte skatteunderlaget, det kan bli mera i kommun.

Vi är inte emot en kommunsammanslagning, men vi vill att det ska ske på ett demokratiskt sätt. Om kommunerna och invånarna vill slå ihop kommunerna, fine!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kommer att uppehålla mig lite kring den folkomröstning som landskapsregeringen nu har valt att icke verkställa. Tittar man i regeringsprogrammet så står det: ”Lagstiftning för att möjliggöra en rådgivande folkomröstning bereds. Då faktabaserade alternativ finns att ta ställning till genomförs en folkomröstning under mandatperioden”. Vid den här tidpunkten bedömde tydligen landskapsregeringen att man skulle klara av att formulera en fråga som befolkningen skulle få ta ställning till. Sedan har man avvikit från den delen. Jag stöder en folkomröstning, som ltl Toivonen lyfte upp.

Jag vill också säga att från centerns sida tar vi avstånd från flygbladskampanjer över Åland.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Tack för understödet. Det som förvånade mig i den här formuleringen är att det finns ju redan en lag om rådgivande folkomröstningar. Varför ska man behöva skriva en sådan lag?

Min andra kommentar var för att visa att det finns olika alternativ, vi är öppna för alla alternativ och det vi inte får understöd för så är vi vana vid att inte få understöd för allting.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Möjligheterna att genomföra en folkomröstning finns ju stipulerat i 35 § kommunallagen. Det är ju inte någon nyhet och så har ju gjorts tidigare.

Det som jag tycker är intressant är att när landskapsregeringen skrev programmet så var de inne för en folkomröstning, som ltl Toivonen också noterade. I gårdagens tidning kunde vi läsa att nu har vi representativ demokrati och då ska man inte ha en folkomröstning.

Som information kan jag meddela att ltl Bert Häggblom och jag redan har börjat skissa på frågeställningar. Det här är under beredning ännu så vi är förstås inte färdiga. Det vi behöver fundera på är vad vi ska fråga. Vill kommunerna sammanslås med tvång? Eller anser kommuninnevånarna att ett samarbete ska bygga på frivillighet? Det finns ju en uppsjö med alternativ kring frågeställningarna. Det ska bli intressant att arbeta med den här delen. Jag hoppas att vi kan göra det tillsammans.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag känner till det. Ni har mycket god erfarenhet och kompetens inom både centern och obundna. Jag vet att jag inte behövs, om det finns en plats för mig så är jag gärna med annars gör ni det säkert jättebra själva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Folkomröstningar är ganska svårt. Man kan i sådana fall få svar beroende på hur man konstruerar frågorna.

ÅSUBs utredning som är bilagd tycker jag att ger väldigt bra vinkar om vad folk tycker i de olika kommunerna. I mina ögon är det ett bra dokument att gå vidare ifrån.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Den enkäten har jag diskuterat tidigare. Där fanns 1,4,7 och 16 kommuner som alternativ och redan det var lite missvisande. Det kunde ha varit 1,4,7 och 8 till 16 kommuner som alternativ, då tror jag att resultaten hade blivit lite annorlunda. Dessutom fanns inte detta alternativ som vi har nu överhuvudtaget med. Det är därför som jag ser att vi måste fråga på basen av det här och därför behöver vi inte fråga Mariehamn för Mariehamn berörs inte av den här sammanslagningen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Samtidigt är det alternativen 4 och 7 som har det starkaste stödet och i det spannet ryms också det som landskapsregeringen skriver i sitt meddelande.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, men det viktiga är ju att fråga kommuninvånarna i den specifika kommunen. Nu är det en risk att det var mariehamnarna som tyckte att de ska slås ihop. Men vad tycker kommunerna själva? Vi måste fråga Eckerö, vi måste fråga Hammarland och vi måste Finström. Vad tycker de? Vill de bilda norra Åland? Det är samma sak med Föglö och Kökar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Angående diskussionen om folkomröstningars vara eller icke vara, i regeringsprogrammet togs frågan om folkomröstning upp som en möjlighet att hitta en helhetslösning, att ordna folkomröstning för hela Åland för ett förslag som skulle tas fram. Under processens gång har vi konstaterat att det finns en möjlighet att gå fram med en helhetslösning som inte kräver en ny lagstiftning om folkomröstningar. Om man vill ordna rådgivande kommunala folkomröstningar så kan jag bara av rent samhällsintresse önska lycka till i något som inte har gjorts tidigare, att man skulle bedriva oppositionspolitik i en väldigt komplicerad fråga med en omöjlighet att få ett entydigt svar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Där har vi helt enkelt bara olika uppfattningar. Detta är väl en ganska typisk fråga att ha i en folkomröstning. Vill ni tillhöra en annan kommun eller vill fortsätta som självständig kommun?

Minister Nina Fellman, replik

All erfarenheter av folkomröstningar visar att för att en folkomröstning överhuvudtaget ska ge ett vettigt svar så måste frågan vara rak, entydig, enkel och det måste vara lätt att tolka svaret. Här ska man ställa en hittills odefinierad fråga till 15 kommuner, om jag uppfattade ltl Toivonen rätt, som inte ännu har bestämt om de vill göra det, till är rätt hög kostnad och utan att man vet hur eller vem som ska tolka det svaret som ges. Men som samhällsvetare så tycker jag att det är en väldigt intressant process. Jag ser fram emot att se hur det ska gå till.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att frågan är ganska klar i det här läget eftersom ni har lagt fram ett förslag i fem kommuner.

När det gäller kostnaderna så har ju PVC rapporten inte heller varit helt gratis, om jag förstår saken rätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill inledningsvis tacka för en mycket intressant debatt. Även fast det finns stora dubier så tycker jag mig kunna skönja ett visst mått av konstruktivitet.

Vi har råd med framtiden! Men då krävs en långsiktig och sammanhållen politik för välfärdens finansiering. Det är namnet på en gedigen svensk rapport som vänster och höger tankesmedjorna Arena och Timbro tog fram tillsammans 2010. Den är både intressant och relevant för våra diskussioner om kommunstrukturen.

En omvärldsanalys ger vid handen att det ser ut på samma vis i alla nordiska länder. Man funderar över nya strukturer och kommungränser. Hela SOTE-reformen är ett exempel. Medborgarnas efterfrågan på välfärdstjänster ökar mer än vad vår gemensamma finansiering beräknas klara. Hittills har skattebasen och välfärdstjänsterna utvecklats och ökat parallellt. Nu krymper skattebasen. De stora årskullarna från 40- och 50-talet går i pension. Vi blir färre som betalar skatt och som ska försörja allt fler. På sikt uppstår ett ansenligt finansieringsgap. Det kommer att bli särskilt påtagligt inom sjukvården och äldreomsorgen en bit in på 2020-talet.

Sedan millennieskiftet har nordiska forskare och utredare varit tydliga med att det här är en utveckling som vi måste ta på allvar. Även vår egen tankesmedja ÅSUB tog fram en åländsk rapport 2009 på uppdrag av kommunförbundet och som visar på samma trend även hos oss.

Faktum är vår demografiska utveckling visar att vi har flest äldre i Norden. Det är fantastiskt! Vi lever länge och är hyfsat friska. Det är faktiskt en av medicinens största framsteg att vi har lagt så många fler levnadsår till vår medellivslängd, på 60-talet var medellivslängden 68 nu är den 82.

Alla genomarbetade utredningar har kommit till slutsatsen att finansieringsgapet är av sådan omfattning att det krävs nytänkande och långsiktiga åtgärder. Det utmanar politiken och politikerna. Det gäller att ha perspektiv och visioner som går över flera mandatperioder, att reformera och fatta långsiktiga beslut där resultatet inte ger omedelbar utdelning i resultat eller kortsiktigt ökat röstetal. Helt enkelt att försöka göra rätt trots att det inte är lätt. Det finns inte någon enkel lösning men det är heller inte olösligt. Men, och det här är viktigt, möjligheterna att hantera det på ett godtagbart sätt ökar dramatiskt om åtgärder sätts in tidigt.

Den svenska rapporten listar flera felaktiga föreställningar som hindrar att man kommer igång med det viktiga arbetet. Den första felaktiga föreställningen som listats i rapporten är ”Det har gått bra hittills och därför gör det nog det i fortsättningen också”. Det här har varit ett starkt argument i den åländska debatten också. Det är bekymmersamt att vi inte har en gemensam problembild. ”Kommunerna går på plus” upprepas i debatten. Det är en sanning med modifikation. Sottunga, Geta, Eckerö och Kökar har det tufft. Ett mycket tungt ansvar vilar på oss politiska beslutsfattare i lagting, landskapsregering och ute i kommunerna.

Jag uppmanar politikerna att ta fasta på det arbetet som är gjort med KST och med de smala socialvårdsområdena. Det är raketbränsle i reformen. Fortsätt jobba så som ni har gjort!

Men utanför KST står hela äldreomsorgen. Äldreomsorgen på Åland idag är mycket ojämlik. Det är skillnader i demensboendet, i hemrehabilitering, i närståendestöd, i dagverksamhet och i äldrevård på distans. Där behöver vi konsolidera oss göra insatser.

Kommunernas uppdrag diskuteras och har diskuterats i många år. Verksamhet har förts över i landskapet, man har rationaliserat bort nämnder i flera kommuner och man har bildat kommunförbund.

För att minska finansieringsgapet och rusta oss för framtiden pågår flera projekt i landskapet. Förutom kommunreform, finns nu en agenda för digitaliseringen, tydliga steg tas mot att förvekliga kortrutten, ett intensivt arbete pågår för att sluta hållbarhetsgapet i landskapet budget. Vi behöver inflyttning, tillväxt, företagande, sysselsättning, en attraktiv högskola och utmärkt kvalité på våra skolor och daghem. Men vi har redan en väldigt hög sysselsättning och låg arbetslöshet, det finns knappt någon tillväxtmån eller reserv där. Det som Sipilä hoppas på att ska lyfta Finland ur kräftgången är just högre sysselsättning. Sådana marginaler har inte vi, vi behöver inflyttning.

Inte bara landskapsförvaltningen utan också kommuner måste bli attraktiva arbetsplatser med en bra personalpolitik för att locka till sig framtidens arbetstagare.

Offentlig sektor står inför stora pensionsavgångar, arbetskraftsbrist, behov av ökad specialisering och ökade kompetenskrav. Det kommer att bli en jakt på både kompetens och talanger.

I dagsläget prioriterar de flesta politiker hälso-, sjukvård och socialvård. Det är nödvändigt att inskärpa den prioriteringen ännu mer tydligt i framtiden. Det ohållbara i dagens system är att vi har skapat välfärdssystem som förutsätter ständigt stigande skattenivå.

Vi ser redan ett utökat medborgaransvar och en förskjutning av kostnaderna till medborgarna är en utveckling som pågått redan i många år i hela Norden. Låt mig ta några exempel ur vår synvinkel: Pensionsåldern har höjts, ersättningarna för läkemedel minskas kontinuerligt, det görs prioriteringar inom vården, det har införts självfinansiering inom skärgårdstrafiken, höjda avgifter inom vatten, avlopp, avfallshantering och inom hälso- och sjukvården och vi tänker införa fiskevårdsavgifter.

En underfinansierad vård- och omsorgssektor innebär att en destabiliseringsfaktor finns inbäddad i ekonomin. Om medborgarna betalar hög kommunalskatt och förvärvsinkomstskatt men inte får den service eller vård man förväntar sig undergrävs hela systemet.

PWC-rapporten har fått en hel del kritik. Men underlaget är gediget och läser man det omfattande materialet finns det mycket matnyttigt som definitivt stärker tesen om att vi behöver åtgärder. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om prognoser men det är meningslöst att föra tidsödande diskussioner och strida om att beräkna exakt vilket procenttal vi ska förhålla oss till för att estimera behoven om 15 år. Svårigheten att exakt bedöma framtiden får självfallet inte heller medföra att man konsekvent väljer antaganden som förminskar framtidsutmaningarna.

Om politiken förblir passiv tills förändringsbehovet blir akut begränsas antalet framkomliga vägar och enskilda människor riskerar att komma i kläm.

Höjd effektivitet som sänker de offentliga utgiftsnivåerna nås bäst genom en utveckling under flera år. Vi måste klara av att både hålla en stram budget och genomföra effektiviseringar och samtidigt argumentera för att resurserna på sikt behöver öka.

PWC-rapportens finansieringsanalys prognostiserar att kommunerna har ett stort framtida investeringsbehov inom daghem, grundskola och äldreomsorg. Vi kommer att behöva både nya skolor och dagisar. Det demografiska investeringsbehovet beräknas till över 100 miljoner. Vi behöver 2 äldreboenden till förutom Oasen och Trobergshemmet. PWC konstaterar att vi har ett litet investeringsbehov om man jämför med behovet i svenska kommuner. Våra serviceboenden behöver fördubblas, i dagsläget har vi 300 äldre som bor i olika former av serviceboenden. Det antalet kommer att fördubblas till 600. Det behövs 1-2 boenden i de små kommunerna, 4 i Jomala och 12 i Mariehamn. Störst tryck uppstår runt år 2030.

Det är min uppfattning att ett fönster står öppet nu. Vi kan både effektivera och minska och plana ut kostnaderna. Det har inte minst landskapsregeringen vårdseminarier visat; genom samarbete, teknik och att svänga perspektiven, t.ex. genom att sätta patienten, klienten, människan i centrum inte strukturer och svårforcerade, onödiga gränser.

Debatten i måndags var intressant ur flera synvinklar, bl.a. när det gäller hur man ser på makt och ansvar. Det exemplifierades med att om Brändö och Kumlinge blir en kommun kommer brändöborna att ha 60 procent av rösterna och därmed köra över kumlingeborna. Samma tongångar finns i debatten på sociala medier. Det är ett främmande förhållningssätt. En del i ett politiskt ansvar är att se till helheten, att vara solidarisk. ”Finström klarar sig bra” ”Vi har inga behov av samarbetet” ”Vi vill inte bära andras kostnader” är ett axplock ur debatten.

Men det finns också andra röster som är diametralt motsatta. Man ser möjligheter, nya perspektiv, en ljusare framtid. Ltl Torsten Sundblom t.ex., politikerveteran från skärgårdens ekonomiskt starkaste kommun Föglö, ser med tillförsikt emot nya strukturer, att hjälpas åt, vara solidarisk för det viktiga målet som överstiger allt annat, nämligen att vi också i framtiden ska ha en levande skärgård.

Ltl Göte Winé har länge kämpat på i Sund med att få det att gå ihop. Kommunens sinade resurser ska räcka till det lagstadgade med näsan konstant knappt över vattenytan. Nu finns en chans att få luft under vingarna, vara en del av en större helhet som kan utveckla hela norra Åland. En struktur med starkare kommuner blir inte 1+1= 2, nej det har möjlighet att bli 1+1=5.

Talman! Några ord om att gräva diken, splittra och vara oförsonlig. Det finns knappt någonting som känns så hopplöst föråldrat och destruktivt som att uppvigla konstlade strider mellan staden, landsbygden och skärgården. Det känns som ett unket eko från en svunnen tid som inte har något att göra med ett modernt samhälle. Åland är ett samhälle och vi skulle vinna så mycket kraft och energi genom att dra åt samma håll, stad, landsbygd och skärgård.

Det ligger i sakens natur att kommunalpolitikerna ser till sin egen kommun, vilket också ÅSUB enkäten visar tydligt. Men som vi vet så är ålänningarna betydligt mer positiva. Det känns lite som ett klassiskt drama. Kungen allierar sig med folket mot den förgrymmade adeln.

Skolorna då? PWC rapporten sågas jäms med fotknölarna men en sak har man tagit fasta på; att PWC redogör att det finns effektiveringsvinster inom administration och avtalsbyråkratin samt inom skolan. Det finns ingen politiker som hittills har sagt någon skola ska bort.

Nej, låt oss börja med avtalsbyråkratin och administrationen. Landskapsregeringen satsar på distans- och digitaliserad undervisning som är en stor möjlighet och ett hopp för glesbygds- och skärgårdsskolor.

Ett axplock till, en mamma skriver: ”För egen del satt jag med dubbelt boende i fem år för att ge mitt hörselskadade barn en vettig skolgång. Kommunpolitikerna tyckte inte det var värt att satsa några extra euro på att låta hen gå i en större skola i staden med mera resurser.”

Pyttekommunskonceptet kostar mycket på individnivå när samarbetsviljan fallerar.

Ytterligare en mamma: ”Färre skoldistrikt kan innebära bättre skolor. Ökat samarbete och ökade resurser kring mobbning och barn med särskilda behov”.

Många skolor brottas med stora problem. Man har problem att rekrytera till elevvården, t.ex. skolpsykologer.

Ytterligare en mamma sade åt mig: ”Ja, det skulle innebära valfrihet för mig som mamma. Att vara en del i en större kommun och kunna välja skola.

Avslutningsvis passar ett citat av Dag Hammarskjöld utmärkt, FN:s tidigare svenska generalsekreterare: ”Till det gamla: Tack! Till det nya: Ja!”

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker att lantrådet målar upp en alldeles för dyster bild om Åland och Ålands framtid. Tittar vi tillbaka i historien från 70-talet och framåt tills idag så har samhället Åland klarat sig alldeles utmärkt och mycket, mycket bättre än andra samhällen och också kunnat finansiera det t.o.m. med rejäla överskott. Jag är övertygad om att man även i framtiden kommer att klara av finansieringen så att vi kan se till att klara av att sköta våra äldre på ett humant sätt med frivillighet och utan tvångslag.

Det finns en svensk utredning som kommuner och landsting har gjort. Den konstaterar att nuvarande finansieringsnivå kommer man inte att upprätthålla. År 2035 kommer den här servicen att kosta 200 miljarder kronor mera, men de disponibla inkomsterna hos samma svenskar kommer att vara 1000 miljarder.  

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ju precis det som har hänt ända sedan 70-talet, kanske ändå sedan 50-talet efter andra världskriget, när de stora årskullarna var en del av skattebasen. De går nu i pension. Man ser tydligt och klart hur skattebasen och välfärden har utvecklats gemensamt. Nu planar skattebasen ut och vi har ett finansieringsunderskott även på Åland som vi behöver ta på allvar.

Jag har gjort en omvärldsanalys men jag är absolut hoppfull, kanske genom andra metoder än de som ltl Runar Karlsson förespråkar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Pensionärerna betalar också skatt och kommer att betala allt mera skatt. Man ska inte beskylla dem för det.

Som slutord säger Sveriges kommuner och landsting i den här utredningen att det saknas inte resurser i samhälle totalt sett år 2035. Man anser att det finns mera resurser än kostnadsökningen. Det är bara fördelningen som man måste fundera på hur man ska göra. Nog om detta.

Jag har i alla fall en konkret fråga till lantrådet. Det tillsattes en parlamentarisk kommitté för att man skulle försöka komma överens om landskapsandelarna. Där fick oppositionen inte fram en enda bokstav, inte ett enda kommatecken i sina åsikter som regeringen accepterade. Nu vänder regeringen sig igen till oppositionen och vill ha en parlamentarisk kommitté angående kommunstrukturen. Kommer vi där att få ett rejält inflytande om vi väljer att vara med eller blir det samma sak som i landskapsandelsreformen?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är ju heller inte så att behovet inom äldreomsorgen står stilla och att vi kommer att ha behov av samma servicenivå år 2017 som vi kommer att ha år 2030. Kravet på äldreomsorgen kommer också att öka när ltl Runar Karlsson kommer att gå i pension. Det finns hela tiden ett krav på att förbättra servicen och göra den t.ex. mera individanpassad. Det är inte så att det kravet heller står fast.

När det gäller landskapsandelssystemet så kan jag konstatera att det som centern inte fick igenom var inbesparingarna och man ville inte ha en solidarisk finansiering när det gällde samfundsskatten. Så mycket för solidaritet och att dela på samfundsskatteintäkter!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Lantrådet antydde att oppositionen, för att vi är aktiva i debatten, splittrar och är oresonliga. Samtidigt har lantrådet Sjögrens regering lagt fram ett meddelande där man med tvångslagstiftning kommer att rita en ny kommunkarta på Åland.

Jag upplever det här förslaget som kanske det mesta oresonliga och det mest splittrade förslaget som jag har varit med om på väldigt länge i åländsk politik. Det tycker jag att lantrådet Sjögren ska ta ansvar för och för den oro och otrygghet som förslaget de facto i verkligheten har skapat ute i skärgården, ute i randkommunerna, men förstås inte i Mariehamn för här sitter alla i orubbat bo. I Mariehamn kommer alla att ha lika nära till skolan i morgon som om tio år, däremot inte Lumparland, Eckerö, Kökar och Sottunga.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller Mariehamn som stark centralort så diskuterade vi i landskapsregeringen just det. Det finns också en rädsla för att det blir en för stark centralort och att man skyndar på den urbaniseringstrend som vi de facto har på Åland och det kan inte någon politiker tar ansvar för. Vi ser helt klart och tydligt att vi har en urbaniseringstrend på Åland. Det som landskapsregeringen har försökt göra är att stärka regionen och visa på att vi ska regionala centra över hela Åland och i skärgården.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Regionala centra som drar bort servicen och arbetsplatserna från de mindre kommunerna, det blir verkligheten.

Herr talman, Åland har klarat sig väldigt bra hittills jämfört med andra regioner och det har vi gjort därför att vi har vågat vara annorlunda. Vi har vågat fokusera på verksamheterna, sett till att vi har smarta lösningar och vi har varit innovativa här på Åland. Det enda som det här förslaget i praktiken medför är en struktur som gör att Åland blir i princip lika som Pargas och det stör mig och mitt självstyrelsehjärta väldigt mycket. Vi har självstyrelse på Åland, vi har självstyrelse i kommunerna men nu ska självstyrelsen minimeras och vi ska få mindre demokrati än tidigare och ett mindre engagemang. Det tycker jag att är tråkigt.

Lantrådet pratade om kungen och folket, men fråga folket i en folkomröstning då, kungen!

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Nog måste väl en sådan erfaren politiker som Roger Nordlund ta ansvar och tycka att ÅSUB är en fantastisk instans. ÅSUBs enkät visade att 69 procent av ålänningarna kunde tänka sig förändringar i kommunstrukturen. Problemet är att vi inte har samma problembild när det gäller ekonomin. Jag har stor tilltro till Åland och stor tilltro till ålänningarna. Vad är det som säger att vi inte kan göra det på vårt vis, att vi blir starkare tillsammans? Jag har alltid trott på samarbete och grupparbete, det är en väldigt stark känsla hos mig. Jag tror på det. De små kommuner som redan idag knappt har näsan ovanför vattenytan, hur ska de klara sig? Vi ser att landskapet fortfarande har ett underskott som vi har att brottas med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack lantrådet för ett informativt kanske delvis också klargörande anförande. Man måste komma ihåg, vilket lantrådet lämnade bort, att Mariehamn inte är någon stark centralort. Mariehamn är de facto en väldigt svag centralort. Det nya landskapsandelssystemet som ligger på remiss visar bl.a. att Sottunga, Föglö och Vårdö måste börja betala mera nu så att Mariehamn ska klara sig. En sådan ekvation är väldigt svår att förstå.

I alla tider finns utmaningar i vårt samhälle och det varierar över tid. Det har varit svårt tidigare på Åland och det har funnits utmaningar. Bekymret här och nu är att det verkar som om landskapsregeringen anser att kommunerna inte själva kan analysera och fundera vilka framtida utmaningar det finns. Istället är det landskapsregeringen som med tvång ska berätta för sina undersåtar hur de ska organisera sig.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ju samma sak med KST, där sade landskapsregeringen med tvång att kommunerna inte längre fixar de smala socialvårdsområdena. Det var jätte mycket strid om KST-lagen ute i kommunerna också. Precis så var det. All lagstiftning är ett mått av tvång.

När det gäller det nya landskapsandelssystemet så får en del kommuner ungefär drygt 3 000 euro per innevånare. Vad får Mariehamn? 300 är ungefär! Det exempel som nu är utskickat bygger på hur man har estimerat samfundsskatteintäkterna. Det kommer att justeras, man kommer att ta till sig det som man säger ute i kommunerna. Det finns en solidaritet i det nya landskapsandelssystemet också, man delar på samfundsskatteintäkterna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Om jag minns rätt nu så enligt den föreslagna framställningen av landskapsandelarna så får Mariehamn strax över 500 euro per invånare. Meningen med landskapsandelssystemet är att skapa likvärdiga möjligheter runt om på Åland, på samma vis som regeringen säger att man vill skapa en likvärdig service. Grunden med systemet av landskapsandelar är ju i att man ska skapa möjligheter att bo och leva på hela Åland.

Vad gäller samfundsbeskattningen, nej vi från centern kan inte omfatta det förslag som nu har kommit ut. Vi anser att det inte är solidariskt gentemot de kommuner som har gjort framtidsinvesteringar i t.ex. industriområden och annat och väntar att få pay back så småningom.

Vi kommer inte att medverka i någon parlamentarisk kommitté framledes eftersom vi inte har lust att vara pantfångar åt den här regeringen.  

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan jag bara beklaga i så fall, det är centerns eget val. Men tänk nu då om vi inte har solidariskt landskapsandelssystem, för en viktig del i regionalpolitiken är landskapsandelssystemet.  Är det så att enskilda kommunerna ska kunna säga nej till samarbete, så om jag blickar framåt i tiden så betyder det att Jomala, Lemland, Saltvik och Mariehamn inte skulle få några landskapsandelar, utan man riktar landskapsandelar till de kommuner som har det tuffast ekonomiskt. Jag menar ändå att vi är starkare gemensamt. Vi kan få mycket mera luft under vingarna om vi samarbetar och drar åt samma håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack lantrådet för ganska många klargöranden när det kom till olika saker.

Men en sak fick jag inte riktigt helt klart för mig. På vilka områden menar lantrådet att de stora inbesparingarna kan göras om man gör om de 16 kommunerna till 5? Kan jag få så klara besked som möjligt på var det största inbesparingarna och rationaliseringsvinsterna finns?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Det har upprepats några fångar och det säger också PwC-utredningen att det är just på administrationen och avtalsbyråkratin som man kan spara. Hur många avtal hade man på norra Åland? 160 stycken! Eller det var hela Åland. Det tycker jag att är viktigt och vi ska istället prioritera att få de resurserna på service direkt till medborgarna.

Jag tror att det är som många säger, vi måste spara och effektivera men vi behöver också satsa. Vi behöver satsa väldigt mycket på äldreomsorgen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag får känslan av att hela det här förslaget till en reform bottnar på tanken att kollektivet är starkare än individen. Det är en ideologisk rätt intressant fråga eftersom socialism alltid har präglats av att kollektivet är starkare än individen. Om kollektivet går bra så klarar sig medborgarna fint, medan borgerligheten alltid har utgått ifrån att om individen har det bra så klarar sig på kooperativet och kollektivet mycket bättre. Jag ställer en rak fråga till lantrådet: På vilken sida tycker lantrådet att hon står? Stå hon på den sidan som anser att individens välbefinnande är viktigare än kollektivets välbefinnande?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Här skulle den rätta repliken vara att ställa upp en stor spegel mot ltl Jörgen Pettersson. Det är precis det som vi hela tiden pratar om; barnomsorg, barnskydd, äldrevård och närståendestöd. Jörgen Pettersson, centerns ordförande, små kommuner har redan idag svårt att fixa den välfärd vi har satt lagstiftning på. Landskapsregeringen, majoritetspartierna, värnar individen och värnar människorna som behöver kommunal samhällsservice, inte strukturer, inte kommunalpolitiker utan precis de människor som behöver den kommunala servicen. Vi tycker att den är oändligt mycket viktigare än strukturer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Det är något som jag inte förstår i den här diskussionen. På vilket sätt skulle det bli mera pengar om man ritar om kommungränserna? Skatteunderlaget är samma. Var skulle man spara? Det påstås att man skulle dra in kommunkanslier och annat, men det är ju små kostnader i sammanhanget. Kommunkansliet i Hammarland kostar 3,6 procent av de totala utgifterna och mycket av de pengarna går till fakturering och annat. Det är ju någon som måste sköta det arbetet i framtiden också om man slår ihop kommunerna. Jag förstår inte varifrån de här pengarna ska komma om man slår ihop kommunerna. Det kan inte vara så att om man slår ihop ett par tre, fyra fattiga kommuner att det blir en rik kommun.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Att få större strukturer gör att man kan ha näsan över vattenytan, man kan få luft under vingarna.

Det pågår också digitaliseringsprojekt, vi diskuterar kring 24 timmars kommun och där kommer tekniken att göra det onödigt att besöka kommunkansliet för man kan göra sina förehavanden via nätet. Det ska förstås också finnas människor som man kan prata med vid behov. Det digitala kommunkansliet finns inom en snar framtid.

Jag vill ha ett klargörande av Lars Häggblom. Hur ser ltl Lars Häggblom på den utmaningen som de små kommunerna har kring äldreomsorgen och att få kompetens och kraft i samhället? Hur ska vi klara av det, en till två serviceboenden i de små kommunerna till år 2030? Hur reder vi ut detta?

Ltl Lars Häggblom, replik

Genom samarbete mellan kommunerna har det fungerat väldigt bra i de små kommunerna. Man har byggt ut samarbete totalt sett hela tiden i kommunerna i olika frågor. Då har kommunerna haft sin självbestämmanderätt kvar när det gäller om man vill vara med i samarbete eller inte och det har fungerat alldeles ypperligt.

Jag har en annan fråga också. Ser inte lantrådet att det här är en så pass stor fråga för kommunerna, när man tar bort den kommunala självbestämmanderätten, att det borde ha vara en valfråga vid nästa val?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag sade i mitt anförande så har vi stora investeringar på den kommunala sidan att göra. Vi behöver ett Oasen till och ett till Trobergshemmet. Jag tror inte heller att man kan välja samarbeten. Handen på hjärtat ltl Häggblom, nog har det ju knorrats kring de kommunala samarbetena också. Vi kan nästan varje vecka läsa om att det inte fungerar, t.ex. senast om samarbetet med Jomala kring skolan och vad medlemskommunerna ska betala för Oasen. Man diskuterar kring detta istället för att man skulle diskutera utvecklingsfrågor och det tycker jag att är jättesynd. Jag tror, ltl Häggblom, att det finns en möjlighet om vi går ihop och inte vaktar gränser på samma vis som vi gör idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag vill ha ett förtydligande av lantrådet. Jag ställde en fråga i mitt anförande när det gäller skrivningarna i meddelandet om fas 2, Mariehamns intåg i nästa skede i kommunindelningen. Jag ställde frågan om fas 2 blir frivillig eller tvingande. Jag fick svar av minister Fellman att man ska titta på detaljskrivningarna. Jag fick inte direkt svar av ministern om det blir en frivillig eller tvingande process. Nu ställer jag frågan till lantrådet: Blir det en frivillig process eller en tvingande process?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller hela kommunstrukturarbetet så tar vi ett första steg nu. Ur mitt perspektiv ser jag det som väldigt centralt att Mariehamn ingår i södra alternativet. Det skulle betyda en stark södra kommun som kan vara solidarisk och kanske ha skattebas att helt bära sig själv. Då finns det landskapsandelar över att föra en vettig regionalpolitik till att hålla kvar skolorna, till att utveckla äldreomsorgen och till att bygga upp daghemmen.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag kanske inte riktigt fick ett svar om det var en tvingande eller frivillig process.

Den regionala fördelningen och makten kommer att ha en avgörande roll i framtiden om Lemland, Jomala och Mariehamn blir en enda centralkommun. Då minskar vi ytterligare möjligheterna för randkommunerna att påverka besluten. Eftersträvar man att Mariehamn och Jomala ska bli den styrande basen? De blir inte bara styrande i de kommunala frågorna, de blir också styrande i lagtinget. När det blir val till lagtinget så kan man lägga ut kandidaterna mellan Jomala, Lemland och Mariehamn.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Ltl Brage Eklund sätter fingret på en svår fråga. Å ena sidan finns det kritik för att inte Mariehamn är med i hela pusslet, å andra sidan så vill man inte ha Mariehamn med i hela pusslet. Politiker kan inte göra någonting åt urbaniseringstrenden.

Som jag sade, Åland behöver sin skärgård, Åland behöver sin landsbygd och Åland behöver också en stark centralort. Vi är alla lika viktiga delar av pusslet. Det är det som är identiteten, vi är lika viktiga delar och det är det som är folksjälen på Åland!

Tänk igen, om man skulle få en södra kommun som skulle vara så stark, som skulle växa och vara en tillväxtmotor, då kanske inte den kommunen skulle behöva landskapsandelar. Det betyder att vi kan föra en vettig regionalpolitik just för att behålla barnomsorg, skola och äldreomsorg på landsbygden och i skärgårdskommunerna.  Jag vill be om den diskussionen, håll inte på att gräva diken utan se oss som ett Åland som vi ska utveckla gemensamt!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Tack, talman! Känslorna går höga i denna debatt, och ingen är väl förvånad. Ett meddelande av denna kaliber ska diskuteras och debatteras friskt.

Däremot är jag en aning förvånad och besviken över är en del av de osakliga inläggen från oppositionspartierna, med centern i förarsäte.

När landskapsregeringen rustar för att vi även i framtiden ska kunna garantera en god välfärd och ha råd att föra regionalpolitik, då svarar oppositionen med; ”landsbygdens skolor skall läggas ner enligt landskapsregeringen.”

När landskapsregeringen med majoritet i lagtinget vågar visa handlingskraft och arbeta för resultat med en majoritet i lagtinget bakom sig, då skriker oppositionen; ”antidemokrati”.

När landskapsregeringen säger till nordvästra Åland, bra jobbat med KST, fortsätt med det och bygg vidare, då säger oppositionen; ”vi blir dunkade i huvudet och landskapsregeringen säger att vi gör fel”.

Centern går ut med att man ”vill samla hela Åland”, några månader efter det att minister Fellman har hållit i flertalet workshops med deltagare från just hela Åland.

Och vad leder denna hätska debatt till, denna skrämselpropaganda? Mitt svar är enkelt; det leder till mer oro, mer splittring och mindre framtidstro. Debattera ska vi men inte sätta skräck i befolkningen.

Talman! Låt mig övergå till en faktisk del i kommunreformen som jag tror att kommer att bidra till ett bättre framtida Åland, det gäller samarbeten.

Vi har idag flera kommunalförbund och otaliga samarbetsavtal och de visar med all önskvärd tydlighet att kommunerna idag inte klarar av sina åtaganden på egen hand, var och en för sig.

Vi har idag sex kommunalförbund: Oasen, Södra Ålands högstadiedistrikt, Norra Ålands högstadiedistrikt, Ålands omsorgsförbund, Mise samt Ålands kommunförbund. Därtill finns 160 kommunala avtal och samverkansformer.

Missförstå mig inte, jag förespråkar samarbete och i flera frågor kommer vi sannolikt att fortsätta samarbeta Det är min fromma förhoppning.

Däremot kommer avtalsparterna vara betydligt färre och arbetet kommer därmed att gå betydligt smidigare. De med insikt i det kommunala känner till hur energikrävande avtalsförhandlingarna är och dessutom mycket resurskrävande. Resultaten har dessutom i flera fall uteblivit eller krävt mångåriga processer. Fokus har alltså hamnat fel. Det har handlat om stridigheter om vem som ska betala för vad, vem som ska ha ordförandeposter och vem som ska ha vilket inflytande istället för på innehållet.

 Jag tror att alla ser att kommunala samarbeten i framtiden kommer att fungera smidigare med färre parter och färre avtal. Med mindre avtalsbyråkrati, eller avtalsdjungel som ltl Harry Jansson benämnde det i måndags, då kommer tjänstemännen att kunna fokusera på innehåll.

Och talman, våra tjänstemän behöver arbeta med innehåll. De stora pensionsavgångarna kommer att skapa brist på kompetent personal. Kommunreformen handlar alltså mer om att kunna tillgodose framtida personalbehov än att minska personalstyrkan. Minskningen kommer att ske organiskt, vare sig vi vill det inte eller inte.

Talman! Jag konstaterar att kommunreformen inte kommer att rasera den kommunala servicen och välfärden. Tvärtom det är en grundförutsättning för de samma. Tack, talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Ingrid Johansson beskyllde oppositionen för skräckpropaganda, precis som hon själv står i talarstolen och gör nu. Hon säger att samarbetet inte fungerar. Slår man inte ihop kommunerna med tvång så kommer servicen att bli sämre. Det kommer inte att finnas pengar till service. Man bygger upp en massa problemställningar om man inte får igenom en tvångslag. Det är också precis lika mycket, kanske mera, skräckpropaganda.

Man kan se historiskt på vad man har gjort på Åland frivilligt. Man har byggt ett fantastiskt samhälle, även fast utmaningarna fanns för länge sedan också, precis lika mycket som nu. Så det om någonting är skräckpropaganda, man försöker måla upp en hotbild över Åland om man inte får igenom en tvångslag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Att vi har flertalet kommunala samarbeten, avtal och olika samverkansformer är ett faktum. Alla vet också att det är tidsödande och att det går mycket tid åt till avtalsförhandlingar och frågor om insyn. Frågorna debatteras vidare i primärkommunerna och man överlåter vissa saker till samarbetsorgan, men fortfarande finns det kvar frågeställningar och det blir dubbla organisationer kring samarbetena. Det här känner vi alla till, det är fakta. Den demografiska utvecklingen är fakta.

Men att landskapsregeringen någonsin skulle ha sagt att man ska stänga skolorna på landsbygden är ren osanning.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag delar inte alls det här som man påstår, att det är krångligt och att det är svårt. Jag har själv verkat i det kommunala i 35 år både som tjänsteman och som politiker. Jag upplever att det är jättemånga som får vara med och diskutera. Det är klart att det finns problem och att man har olika åsikter. Men när alla, eller så många som möjligt, är med och diskuterar så blir alltid resultatet riktigt bra. Om det kommer någon uppifrån och säger hur man ska göra, mot folkets vilja, då blir det inte bra och det har vi väl historiskt sett runt omkring oss att det inte fungerar. Det som man försöker måla upp är inte sant, att det är så krångligt i kommunerna, så många avtal och så många organisationer. Det är inte sant! Det fungerar riktigt bra. Vi har facit på det. Vi har ett fantastiskt i samhälle på Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Min erfarenhet är inte den samma som ltl Karlssons. Det är bra att vi har samarbete och det är en grundförutsättning för att Åland överhuvudtaget ska klara av den kommunala välfärden.

Det som landskapsregeringen nu gör är att skapa bärkraftiga kommuner som klarar av att leverera kommunal välfärd också i framtiden, trots de utmaningar som finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Majoriteten här i lagtinget och landskapsregeringen lyfter ofta fram ÅSUB undersökningen och vill legitimera varför man gör det man gör. Det är de facto 69 procent och jag själv tillhör de 69 procenten, trots att jag antagligen upplevs som en av era största motståndare just nu. Och det gör jag därför att jag har en annan syn på demokrati än vad ltl Ingrid Johansson och majoriteten har. För mig är demokrati någonting som man ska använda för att så många som möjligt ska kunna vara med och påverka sin egen vardag och sin egen verklighet.

Den här regeringen, som Ingrid Johansson nu stöder, använder demokratin på ett sådant sätt att man med makt ska bestämma över andra. Man gör det på ett väldigt fult sätt genom att använda ÅSUB undersökningen och med en majoritet i Mariehamn så försöker man sedan anpassa det till hela Åland. Det tycker jag att är osnyggt.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag kan börja med att jag inte lyfte ÅSUB enkäten överhuvudtaget. Till den delen förstår jag faktiskt inte replikväxlingens syfte.

Jag kan konstatera att hittills har det inte skett särskilt mycket förutom två viljeyttringar. Folket har sagt att de vill ha förändring och landskapsregeringen har genom sitt meddelande visat på viljeyttring. Vi är beredda att ge dem den förändring de vill ha.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om landskapsregeringen är så säker på att det här är ett bra förslag som majoriteten av Ålands folk vill ha, varför är man då så rädd för att pröva det dels i kommunala folkomröstningar eller ta det till nästa val så att man får validera utvärdera om detta är bra för mig, min kommun och min framtid?

Istället har landskapsregeringen en tvångslagstiftning. Det är en parlamentarisk kommitté med en skendemokrati där fem kommunerslagen ska köras igenom. Det är en tidtabell som är helt orealistisk för de flesta demokratiska samhällen. Man gör detta bara för att man inte vågar föra detta till nästa val. Men tro mig, Ingrid Johansson, det här kommer att vara den stora frågan i nästa val.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar inte uppfattningen att man vill göra det här snabbt bara för att de inte ska gå över till nästa val. Landskapsregeringen vill göra det här snabbt därför att experter har rekommenderat det. Man ser att processen behöver gå framåt. Vi har brådskande ärenden till exempel när det gäller socialvården. Kommunerna vill också få resultat. Kommunerna själva har sagt att de inte vill ha så här många processer i luften samtidigt. Nu gör vi det här snabbt och effektivt så att kommunerna kan börja arbeta med innehållet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den salvan som innehöll osakliga påståenden. Det var ett direkt citat från ltl Johansson. Det talades om en hätsk debatt, om mera oro, mer splittring och om mindre framtidstro. Jag tror faktiskt att det riktades mot det som ltl Johansson kallar för oppositionen.

Tycker ltl Johansson att det hade varit bättre om oppositionen hade varit tyst i och med det förslaget som lades? Tycker ltl Johansson att det finns någon anledning till lite självkritik på det sättet som man försöker tvinga in 16 stycken självstyrda kommuner in i nya områden som de uppenbart inte riktigt är intresserad av? Hur ser ltl Johansson på det demokratiska faktum att man vill minska antalet valda ledamöter i kommunfullmäktigen från 208 till 103?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Osakliga påståenden sade Jörgen Pettersson. Det är nog direkt kopierat från detta parlaments ledamöter från sociala medier och bloggposter. Källan finns där.

Jag tycker absolut inte, inte på något sätt, att oppositionen ska vara tyst. Jag tycker att man ska granska, man ska komma med konstruktiva förslag och man ska komma med ifrågasättanden, men man behöver för den skull inte skrämma upp befolkningen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Med att skrämma upp befolkningen, talman, så tror jag att man säkert menar det här som vi lyfter fram lite nu och då, alltså ganska mycket faktum i det förslag till ny reform som har kommit från dessa experter som ltl Johansson hänvisade till. Själv ser jag oss i den här salen som experter, faktiskt. Det är vi som är experter på Åland.

Men i det förslag som kommer så har man till exempel de geografiskt väldigt åtskilda öarna Kökar, Sottunga och Föglö i en och samma kommun. I den nya kommunen, av väldigt separata öar, kommer drygt 60 procent av befolkningen att finnas på Föglö. Tror ltl Johansson verkligen att investeringarna, när det nya kommunfullmäktiges sammanträder, kommer att bli lika frikostiga på Kökar och på Sottunga som på Föglö? Det är en väldigt konkret fråga och vi tycker att vi har rätt att undra över detta.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det tror jag. Jag tror att vi har flera kommuner idag som inte har råd att investera och göra framtidssatsningar. I en framtid där man sedan får dela solidariskt på de kommunala skatteintäkterna, då kommer det att skapas incitament att göra investeringar i Sottunga för föglöborna. Hur mycket har sottungaborna råd att göra stora investeringar idag? Mycket, mycket litet, det är begränsat!

Demokrati handlar om representation. Jag menar inte, som centern, att ju flera det är i de kommunala organen desto mera demokratiskt är det. Det skulle betyda att Mariehamn skulle vara odemokratiskt, att Mariehamn skulle vara mindre demokratiskt än Saltvik. Jag har aldrig hört den kritiken tidigare. Att Mariehamn på grund av att de har färre i sitt kommunalfullmäktige per invånare skulle vara mindre demokratiskt än någon annan kommun på Åland, det är en mycket besynnerlig analys som centern gör.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Tack, fru talman! Åland är unikt vad gäller närhet till grundskolan, äldreomsorgen och barnomsorgen. Detta tack vare att beslutanderätten finns i Ålands alla 16 kommuner och alla regioner runt omkring på Åland och för att vi har en självstyrelse.

Det finns många likheter mellan självstyrelsen och Ålands alla kommuner. Vi vill ha en självstyrelse för att vi vill bestämma själva vilken standard vi ska ha på sjukvården, gymnasieskolorna, vägarna, skärgårdstrafiken, kultur m.m.

Dessutom har självstyrelsen gett oss taxfree med alla dess ringverkningar, eget postverk, PAF, jordskydd och skydd för det svenska språket. Det här kan vi bara själva värna om, ingen annan har att göra med det.

På liknande sätt vi vill ha en kommunindelning för att vi vill bestämma själva om vilken standard och vilken närhet vi vill ha till grundskolor, äldreomsorg och barnomsorg m.m. Dessutom har vår kommunindelning gett oss en levande landsbygd och skärgård som i princip inget annat land eller region har lyckats med.

Både vår självstyrelse och vår kommunala indelning kostar möjligtvis något mer i administration än om det skulle vara stordrift.

Skulle självstyrelsen administreras från Helsingfors så kunde cirka 200 tjänstemän sägas upp tillsammans med 37 välbetalda politiker.

På samma sätt kunde en del tjänstemän sägas upp inom det kommunala tillsammans med många i princip obetalda fritidspolitiker om Åland består av endast fem kommuner. Här finns det en likhet.

Fru talman! Tack vare vår närdemokrati och att många ålänningar är direkt delaktiga i samhällsbygget så överstiger fördelarna vida nackdelarna med de något högre administrationskostnaderna både vad gäller självstyrelsen och den nuvarande kommunindelningen. Det har vi facit på. Säkert var det många som för cirka hundra år sedan tänkte hur lilla Åland ska klara sig att i princip vara ett eget land, vilket vi är till kanske 60-70 procent och vi strävar till ännu mera. Det fanns säkert många dubier, men man valde att kavla upp ärmarna och säga att visst klarar vi av detta. På samma sätt har det skett ute i kommunerna.   

Självstyrelsen och landskapet Åland är skuldfria och kommer för detta år att ha ett överskott på cirka 10 miljoner. Självstyrelsen ger oss också en mycket hög standard vad gäller sjukvård, gymnasieskolor, skärgårdstrafik m.m. Självstyrelsen har gett oss ett självbestämmande och verktyg att ha en god service och en god ekonomi.

Kommunerna har visserligen en skuld men nettoskulden är mycket låg. När man ser på nationernas ekonomi så pratar man ofta om bruttonationalskuld, då räknar man skulden för kommuner, landsting, land och pensionsskulden. I Sverige ligger den på cirka 45 procent av BNP, i Finland ligger den på 65 procent av BNP och på Åland ligger vi cirka 5 procent av BNP. Hur ska vi klara morgondagens välfärd med de siffrorna? Vi kommer att klara av det oerhört mycket bättre än de andra länderna! De har ju mycket, mycket tyngre ryggsäck att bära med den stora skuldsättningen vad gäller ränteintäkter son också förstås ska betalas bort en dag.

Det har visat sig att vi har ett fantastiskt fint koncept. Det finns egentligen inte så stor oro för framtiden som regeringen vill påstå.

Som jag sade, kommunerna har visserligen en skuld men nettoskulden är mycket låg och överskottet för senaste år är betryggande totalt sett. Visserligen finns det ett fåtal kommuner som har det för åländska förhållanden ekonomiskt kärvt, men med en mindre omdisponering av dagens landskapsandelar så löser man detta problem utan märkbara förändringar för de flesta kommuner som har en god ekonomi.

Den nuvarande kommunindelningen ger oss också närhet till skola, barnomsorg och äldreomsorg inte bara i centralorterna utan också i Eckerö, Vårdö, Sund, Lumparland, Kökar, Kumlinge, Geta, Brändö m.fl. De har alla berikats med en egen skola och egen barnomsorg vilka knappast kommer att bli kvar om det blir färre kommuner.

Fru talman! Till följd av närdemokratins fördelar så är också arbetslösheten mycket låg vilket är grunden för vår välfärd. Åland har väl den högsta arbetsföra procenten av alla regioner, i alla fall i de regioner som ligger i närheten, kanske till och med högst i Europa. Vi måste också tänka på att detta är också det här konceptet byggt och tänka till innan man väljer att radikalt förändra det. Man kan också delvis förstöra.

Fru talman! Tiden går, men jag väljer att fortsätta i och med att det här ett oerhört viktigt ärende. Jag anser att parlamentet måste få diskutera det här ingående, så jag fortsätter en bra stund till.

Fru talman! Visserligen är vi medvetna att det finns framtida utmaningar både inom självstyrelsen och inom den kommunala verksamheten. Men ser vi i backspegeln så har både självstyrelsen och kommunerna klarat utmaningarna väl.

Under 70-, 80- och 90-talet tog kommunerna sig an med många reformer. Samarbeten inom högstadieskolorna inleddes, momsreformen gav kommunerna många utmaningar, den sociala lagstiftningen revolutionerades som gav många behövande mycket bättre levnadsvillkor och där klarar kommunerna sina åtagande mycket väl. Den tekniska sektorn har blivit miljösektor som har visat att man idag har den bästa avfallshanteringen på Åland och även när det gäller avlopp.

Grundskolorna har byggts ut och undervisning har förändrats radikalt och även de mindre kommuner har också klarat av detta.

Barnomsorgen har byggts upp och förändras från att det på 70-talet endast fanns ett embryo till barnomsorg tills idag då kommunerna har både dagis, föris och eftis. Ser vi i backspegeln så vill jag påstå att kommunerna har klarat av utmaningarna mycket mera än vad framtida utmaningar kommer att ge.

Fru talman! Att nu över en natt och under endast en mandatperiod förstöra den närdemokrati som alla politiker och alla ålänningar under 24 mandatperioder byggt upp är både odemokratiskt och skadligt för det åländska samhället. Så här stora reformer måste ges mycket längre tid. Varför inte låta ett val gå emellan så ålänningarna får säga sitt? Eller, som obunden samling sade, varför inte ha kommunala folkomröstningar?

De största konsekvenserna kommer att bli för landsbygden och skärgården eftersom Mariehamn blir orört och de kommer t.o.m. att få Järsö och Nåtöområdet. Det är landsbygden och skärgården och dess närdemokrati som får betala priset, vilket man säger rent ut i PwC utredningen och det har regeringen också hänvisat till.

Nordvästra Åland, om de sju kommunerna blir en kommun så säger man att inom skolväsendet ska man spara 3 miljoner euro.

Talmannen

10 minuter!

Ltl Runar Karlsson

Japp, det betyder att 80 procent av dessa 3 miljoner är kostnaderna för grundskolans löner. Det är 2,4 miljoner i mindre lönekostnader vilket i sin tur betyder att 60 lärare tjänster ska bort. Är det någon som tror att det fortfarande blir skolor kvar i Eckerö, Sund och Geta? Nej, som man skriver i PwC utredningen så blir det en centralisering och färre skolor. Med färre lärare blir det ju större klasser. Detta säger man rent ut och det har också regeringen bekräftat. Man menar att det är bättre med större skolor. Men 60 lärare försvinner med dessa besparingar! Besparingar var ju ett tungt motiv till varför man ska göra så här och för att man ska ha råd med framtida utmaningar. Det här är det värsta för landsbygden och skärgården och också för det åländska samhället.

När man politiskt så vackert pratar om förebyggande mot debut och användning av droger bland ungdomar så kommer denna skolstruktur med större klasser och betydligt färre lärare att vara förödande för främst ungdomen själv men också för hela det åländska samhället. Man pratar gång på gång att man ska förebygga och här gör vi precis tvärtemot. Det är klart att färre vuxna i skolan betyder sämre tillsyn och mindre hjälp, så är det ju bara.

Bara de här ökande samhällskostnaderna kommer att vida överstiga de minskade administrationskostnaderna vid en ändrad kommunstruktur enligt förslag.

Talmannen

12 minuter!

Ltl Runar Karlsson

Ja, jag är snart klar, men jag väljer att fortsätta. Vi måste få debattera viktiga ärenden här i salen, så jag väljer att fortsätta tills det händer någonting annat.

Nej, fru talman, vi måste fortsätta precis som vi har gjort idag. Vi måste förändra samhället steg för steg, för steg, för steg. Inte ser det åländska samhället alls ut idag som det såg ut på 70-, 80- och 90-talet. Det har varit stora förändringar.

Som jag sade, jag har jobbat och verkat inom det kommunala i 35 år och jag har ju sett förändringarna som har gjorts av kommunerna på frivillig väg. Vi har fått ett fantastiskt samhälle. Låt oss fortsätta att göra det steg för steg. Som Ålandsbanken slogan säger: ”Vi går vår egen väg”. Vi gör inte som man gör i Pargas, vi gör inte som man gör för övrigt i riket. Vi går vår egen väg, det har alltid varit det lyckosamma.

Vi är absolut emot en tvångslag där man slår ihop kommunerna mot kommuninvånarnas vilja.

Däremot, fru talman, vill vi uppmuntra till frivilliga samgåenden. Redan nu flaggar Finström och Geta för en villighet att gå samman. Låt oss uppmuntra detta förslag genom expertishjälp och ekonomiska samarbetslöften.

En kommunal folkomröstning kunde vara ett sätt att ta reda på om viljan finns hos innevånarna i Finström och Geta att gå samman. En sådan folkomröstning är mycket, mycket enklare och mer lättförståelig än den enkät som gick ut till ålänningarna och som knappast någon ålänning förstod vad man menade. Det här är demokrati ut i fingerspetsarna.

 På liknande sätt kunde man påbörja diskussionerna om Saltvik och Sund borde gå samman. Kanske man där borde göra en folkomröstning? Jag tror att politiskt finns det kanske t.o.m. en majoritet i Saltvik och Sund att gå ihop idag, men man måste naturligtvis fråga vad invånarna vill.

För Sund skulle det vara ett mycket bättre alternativ än att ingå i alternativet med sju kommuner. I alternativet med sju kommuner blir Sunds inflytande endast 11 procent i det nya fullmäktige. Om Saltvik och Sund skulle gå ihop så skulle Sunds inflytande bli 35 procent. Och då, fru talman, skulle man mer eller mindre kunna garantera Finby skola, Tosarby daghem och Tallgårdens äldreboende.

Liknade resonemang kan man ha inom flera delar av Åland, kanske flera kommuner vill gå ihop frivilligt? Kanske man skulle testa det genom en folkomröstning, kanske i samband med nästa presidentval som är 2018. Kanske man skulle få upp röstningsbenägenheten då? Det här skulle inte kosta speciellt mycket och det skulle vara ganska enkelt att göra om man vill höra invånarna.

Fru talman! Till sist, om man fortsätter på den inslagna vägen med en tvångslag så upplever jag att Åland håller på att bli delat i två delar i en tid då vi borde samarbeta, jämka åsikter, kompromissa och arbeta tillsammans.  Istället väljer man att införa tvångslag i den största reform någonsin som berör ålänningarnas vardag. Det delar ålänningarna, jag vill påstå att 80 procent, kanske mera, i många kommuner är emot detta. Är det rätt i dessa tider att dela Åland i två delar? Tror man på det? Vi ser ute i världen hur länderna blir uppdelade och vi tycker att det är hemskt och förödande att de blir uppdelade. Nu håller regeringen precis på att göra likadant. Man delar upp Åland i två delar. Sedan må man på centralhåll tycka att vi inte är riktigt kloka på landsbygden, men vi är faktiskt precis lika kloka som alla andra. Det vi tycker måste vi få tycka precis lika mycket som alla andra och tro på det lika mycket som alla andra.

Fru talman! En tvångslag kommer att vara förödande, den saken är klar.

Allra sist, fru talman, det finns en sak som regeringen och lantrådet borde göra. Lantrådet borde besöka samtliga åländska kommuner och inte bara prata med Mariehamns stad.

Talmannen

16 minuter!

Ltl Runar Karlsson

Hon borde besöka alla landsbygdskommuner och förklara varför man vill göra det här mot kommuninvånarnas vilja. Den skyldigheten har hon till det åländska folket. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! I ÅSUBs rapport, den största undersökningen som har gjorts på Åland, så sägs bl.a. att det starkaste motståndet mot kommunreformen är den värdering där man tror att dagens kommunstruktur med 16 kommuner klarar av framtida utmaningar. Den övertygelsen uppfattade jag också att ltl Runar Karlsson har, eftersom han så starkt beskrev att den struktur vi har haft fungerar så bra och kommer att klara framtidens utmaningar. I sitt anförande tittade han mycket i backspegeln. Jag skulle önska att ledamoten också inser att det är viktigt att titta framåt och inte bara titta i backspegeln, det är ännu viktigare att titta framåt annars sker det lätt olyckor och det blir problematiskt. Jag hoppas att ltl Runar Karlsson kan titta framåt och se på de fakta som ÅSUB har tagit fram och inte komma med egna utredningar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man måste se bakåt för att kunna se framåt. Jag ser naturligtvis framåt. Det finns många utredningar i Sverige som Sveriges kommuner och landsting har gjort om hur välfärden ska utformas i framtiden och det är i princip de områden som självstyrelsen besitter idag. Här kan man läsa mycket intressanta saker. Visst finns det problem, men inte så mörka som regeringen vill måla upp nu bara för att få igenom sin vilja att få ihop kommunerna med våld. Man hittar på alla argument, man blundar för möjligheterna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Igen tar ltl Runar Karlsson fram egna utredningar och utredningar i andra länder. I den förra landskapsregeringen där Runar Karlsson också vara med i regeringsblocket tog vi tagit fram utredningar, i den här regeringen har vi tagit fram utredningar med hjälp av bl.a. ÅSUB som är vår statistikbyrå och nu sågar ltl Runar Karlsson och centern allt detta och de utmaningar vi har. Man tror inte längre på vårt eget statistikinstitut och de utredningar som har tagits fram. Det här är ytterst alarmerande. Man har egna uppfattningar och i inlägg efter inlägg påstår man att det är 80 procent som är emot, när vi har utredningar som visar på något helt annat.

Liknande var det tidigare här i en debatt då centern framförde att det var nio av tio fall som gick till domstol när det gäller upphandlingar, när fakta var en av tio. Man börjar använda alternativ fakta. Det är ytterst allvarligt att man helt släpper vetenskapen och de utredningar som görs. Varför gör man det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att alla utredningar kan ge olika svar beroende på hur man frågar. Då är det väl enklast att man ställer konkreta frågor till invånarna. Vill ni gå ihop? Vill Saltvik och Sund gå ihop? Fråga invånarna, då får man ja eller nej och enklare än så kan inte bli. Det om någonting är demokrati.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag ska försöka hålla mig inom tiden. Jag noterade att ledamoten pratade om demokrati hela tiden. Vi har kommit överens om, i demokratisk anda, att hålla oss inom stipulerad tid när vi håller våra anföranden, men det väljer ledamoten odemokratiskt att strunta i och det tycker jag att är lite konstigt.

Ltl Karlsson frågade sig hur många tjänstemän som riskerar att sägas upp. Då vill jag ställa frågan till ledamoten; hur många tjänstemän planerar ltl Karlsson att säga upp om vi ingenting gör åt kommunreformen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Först vill man införa tvångslag mot stora delar av ålänningarnas vilja och sedan vill man tysta oppositionen här i talarstolen. Så fungerar tydligen demokratin hos ltl Staffas. Jag väljer att prata den tid jag behöver för sådant som jag tror på.

Ltl Mikael Staffas, replik

Okej, tack för det. Vi övriga ledamöter försöker dela upp våra anföranden och hålla oss till de demokratiska överenskomna spelreglerna. Det är väl helt okej för Runar Karlsson att göra sina egna tolkningar.

Ledamoten fortsätter att vidhålla att vi inte har vi ett ekonomiskt problem på Åland, men vi ser att landskapsandelarna behöver öka med cirka 30 miljoner under de närmaste 13 åren. Har jag uppfattat att det är något som man förnekar och väljer att bemöta detta med alternativa fakta?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Angående min talartid så vill jag poängtera att vi snart är lediga i fyra veckor så vi hade bra kunnat hålla på en vecka till för att diskutera det här, inte mig emot. Tiden är inte något problem.

Angående ekonomin, oberoende av hur många kommuner vi slår ihop så inte blir ålänningarna yngre och vill ha mindre service för det. Det kostar lika mycket oberoende. Det gäller att prioritera rätt. Det är klart att vi ska prioritera äldreomsorgen, det är ju de som har byggt upp det här samhället. Vi ska se till att de har en fantastisk vård och en fantastisk närvård. Men nu väljer regeringen att minska landskapsandelarna med 4 miljoner och det kommer att tära just på den servicen, det är den politik ni för i praktiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Fru talman! Flera än 10 kommuner får mer än 1/3 av sina intäkter från landskapsandelarna. Är det bärkraftigt? Är det bärkraftigt att ett flertal kommuner med nöd och näppe klarar av att tillhandahålla sina lagstadgade kärnverksamheter? Är det bärkraftigt att kommunens ekonomi står och faller med enstaka medborgares behov av t.ex. vårdplatser? Ltl Runar Karlssons hemkommun Saltvik är ju synnerligen välmående och effektivt skött, lika som Jomala, Finström och Mariehamn. Men var ligger solidariteten frågar jag mig? Det är ju ganska självklart för mitt parti i alla fall och hos de andra i regeringsblocket att vi behöver tänka på helheten. Man brukar prata om att hela Åland ska leva. Med den här reformen kan man verkligen se till att hela Åland kan leva nu, men framförallt i framtiden.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vårt landskapsandelssystem är en enda solidaritet. Vi har just hört att Mariehamn som är starkast får lägsta andelarna per person och skärgårdskommunerna får högsta andelarna per person. Det är solidaritet. Jag tycker att det borde vara ännu mera så. Alla de rika kommunerna; Mariehamn, Saltvik, Jomala och någon till, kan säkert avyttra pengar till dem som har det sämre ställt för det skulle de klara av. Men att nu radikalt förändra landskapsandelssystemet så att de går i konkurs är ju förödande. Solidariteten finns här i lagtinget genom att vi alltid har gjort så i landskapsandelssystemet, de svagaste får mest och de starkaste får minst.

Ltl Tony Wikström, replik

Javisst, landskapsandelssystemet tar hand om utjämningen, 15 procent av kakan går dit idag, men i en ganska nära framtid kommer 25 procent att gå till det. Det är inte hållbart och det är inte bärkraftigt. Jag vänder mig ganska starkt emot den skräckpropaganda som ltl Karlsson förde fram. Han pratade om att förstöra närdemokrati. Nej, vi ska rädda och utveckla närdemokratin. Däremot tycker jag också att vi kan kalla en spade för en spade. Jan-Erik Enestam m.fl. säger att det är serviceenheterna som kommer att utvecklas i framtiden. Det är en fråga för framtidens invalda i kommunerna, det är en kommunal fråga och att skrämmas på den här nivån tycker jag att är väldigt tråkigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! För att ta ett tydligt exempel, jag är fullständigt övertygad om att nordvästra Åland var en kommun skulle inte Sunnanberg finnas i Saltvik. Det är fullständigt övertygad om! Den skulle fortfarande vara kvar Jomala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är uppenbart att vi har olika ingångar i den här diskussionen. När centerns ser en förstörelse av Åland så ser ju jag att vi räddar välfärden genom att göra den här nödvändiga förändringen.

Att sänka servicenivåer, det är ju det som Runar Karlsson eftersträvar. Ska man då offra individernas rätt till kvalitet och service p.g.a. att man ska upprätthålla en oändamålsenlig kommunstruktur? Jag kan inte föra en sådan politik. För mig handlar det här om att rädda välfärden, stärka välfärden, göra kommunerna potenta, kapabla och robusta att möta det som invånarna har rätt till.

Ltl Karlsson talade gång på gång om att motivet är att stänga skolor. Ingenting kan vara mer fel!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! En konsekvens av en tvångssammanslagning av kommunerna blir naturligtvis en centralisering, det ser vi ju i Raseborg för där ska sex-sju skolor stängas. Det är klart att det blir så.

Jag har en helt annan åsikt. Om alla ålänningar, eller så många som möjligt, får vara delaktiga så bygger man ett samhälle på bästa och mest effektiva sätt. Att ha stora kommuner betyder ju att det blir trögare och ofta mycket dyrare.

I Finland har man slagit ihop kommunerna och titta vilken service man har där, den är förödande för många. På Åland har vi fortsatt att gå vår egen väg, likt Ålandsbanken, och vi har dag facit där ute. Framtiden ser riktigt ljus ut, tror jag.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror också att framtiden ser ljus ut om vi är beredda att göra förändringar. Låt oss gå vår egen väg! Jag tycker att det är helt nödvändigt att det i små samhällen finns skolor. Jag har själv gått i en liten skola. Jag vill inte att en enda unge på Åland ska ha det som min bror hade det, som stod ensam på en blåsig brygga i november och fick i årskurs ett åka båt till skolan och ha en skoldag från klockan åtta på morgonen till halv fem. Inte en enda unge ska ha det så, därför ska man ha kvar små skolor i små samhällen, det är otroligt viktigt och värdefullt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Problemet är att inflytandet blir så mycket, mycket mindre från de perifera delarna där det bor få människor, de har ingen makt. I praktiken blir det centralisering.

Återigen, titta på Raseborg, titta på Pargas och fråga hur nöjda de är med närdemokratin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är väldigt trevligt att människor är väldigt ivriga att debattera men vi borde också respektera de här tiderna som vi alla har att följa.

Jag skulle vilja veta, ltl Runar Karlsson, vilka garantier har ltl Runar Karlsson att ge de små kommunerna runtom på Åland, som han själv har nämnt många gånger, vad gäller tillgången till skola och dagis i framtiden? Vilka ekonomiska utredningar baserar Runar Karlsson sina uttalanden på?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen, tittar vi på Åland och vårt system och vår kommunindelning och tittar vi på Finland så ser vi ju en märkbar skillnad. Litenheten är ju en styrka i sig. Sedan kan jag inte stå här och presentera utredningar p.g.a. tidsbristen. Tittar vi på småskalighet så borde vi i så fall inte ha självstyrelse heller då med det resonemanget. Litenheten är en styrka trots allt. Storleken har inte alltid betydelse.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tolkar det som så att ltl Runar Karlsson inte har någon fakta som han baserar sina uttalanden på, trots att han översteg talartiden med det dubbla.

Han sade också att över en natt kommer det här meddelandet och den här informationen. Jag har åtminstone sovit med denna vetskap 2 000 nätter och kanske mera. Ltl Runar Karlsson har också haft möjlighet, om han hade velat, att ha den insikten.

Jag tycker att ledarskribenten på Nya Åland, Annika Lindström, skrev en väldigt bra ledare i måndags den 24:e. Hon skrev: ”Istället för att skriva hetsiga inlägg på facebook borde centern nu koncentrera sig på att komma med alternativa förslag. I synnerhet gäller det nog ltl Runar Karlsson.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tror att ltl Lindholm inte hörde mitt anförande till slut eller det var antagligen för långt så att hon inte orkade höra på det. På slutet sade jag att vi är beredda att få igång frivilliga samarbeten. Vi vet att centern både i Geta och i Finström har jobbat för att de gärna vill gå ihop. Samma strömningar finns mellan Saltvik och Sund. Det är vårt alternativ, gör det frivilligt och vi tror att det kommer att ske inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi kommer att ha färre kommuner och görs det frivilligt så är det mycket enklare. Vi slipper ha ett delat Åland, det blir mjukare och det bli bättre. Vi gör som vi alltid har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Karlsson. Ltl Karlsson är orolig över att den kommande kommunstrukturen ska splittra Åland. Jag ser det precis tvärtom. 16 delat med 5, för mig är 5 delar mycket mera homogent och mycket mera sammanbindande än 16 små delar.

När det gäller skolorna är ltl Karlsson stolt över att nuvarande skolor frodats så pass bra, det är också en sanning med modifikation. Var tredje-fjärde år sedan 50-talet har en skola lagts ner runtom på Åland och trenden verkar inte på något sätt har vikts åt ett annat håll.

Jag tycker också det skulle vara ganska positivt om ltl Karlsson skulle föra fram alternativa förslag istället för att föra fram alternativ fakta. Det verkar finnas en viss misstro mot vårt ÅSUB. Kan ltl Karlsson bekräfta att den statistik som de producerar inte är tillförlitlig?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Alternativa förslag, och att jag som person inte vill göra förändringar. Jag vill igen påminna ltl Holmberg och alla andra, jag är väl den som har jobbat mest med KST för att få ihop ett KST för Åland, via eventuellt ett regionalt förbund. Jag är den som har jobbat mest med det! Och då säger man att jag är bakåtsträvare och inte vill förändra. Men det är lätt att stå här och säga det när man inte gör något själv. Jag har själv föreslagit här att det finns kommuner som frivilligt vill gå ihop, Geta med Finström och Saltvik med Sund. Nog finns det förändringsbenägenhet, men i den takt och i den tro som är bäst för folket.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är snart lunch och blodsockret börjar sjunka, men vi ska hålla modet uppe.

När det gäller ÅSUB, vad har ltl Karlsson för åsikt kring ÅSUB och den statistik som presenteras? Ltl Karlsson viftar bort och kalla statistiken för svartmålande och hotfull. Man ser att försörjningskvoten om 12-13 år kommer att vara 70 i medeltal på Åland och i vissa kommuner upp mot 130. Menar ltl Karlsson att den statistiken kan man bara vifta bort, konstatera att solen går upp ändå och att vi har haft det tufft tidigare? Sanningen är faktiskt den att vi aldrig har gått mot så tuffa tider som vi gör nu, aldrig någonsin på Åland.

När det gäller Raseborg och skolorna där så kan man konstatera att det var av ekonomiska orsaker. Jag är fullständigt övertygad om att det skulle vara ännu färre skolor i Raseborgsområde om allting skulle ha pågått i den takt som det gick före en kommunstruktur där.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, vi har tydligen helt olika åsikter, vilket vi visste tidigare, angående hur man ska förändra och komma emot med de utmaningar som vi har i framtiden, för utmaningar har vi i framtiden. Den metod som regeringen väljer med tvång, mot åtminstone landsbygdens och stora delar av skärgårdens vilja, det tror jag inte är fruktbart. Jag tror att man måste göra det här frivilligt och stegvist såsom vi har gjort förändringarna i samhället hittills, det tror jag är mest fruktbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson nämnde att kommuner har problem och så är det förvisso. Jag vet att det t.o.m. har varit år när kommunerna har behövt låna till driftskostnaderna.

Nu vill jag veta av ltl Karlsson; vilka garantier kan ltl Karlsson ge, som han sade tidigare, att landskapsandelarna ska kunna jämna ut allt? Vilka garantier finns det för att de räcker till?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som mest betalade landskapsregeringen ungefär 41 miljoner i landskapsandelar åt kommunerna och nu föreslår man att landskapsandelarna ska sänkas till 33 miljoner. Skulle man bara få behålla dagens andelssystem i volym räknat, alltså 37 miljoner, så kan lätt Saltvik, Mariehamn, Jomala och några andra rika kommuner avstå en del av sina andelar till dem som behöver mera. Föglö är en av de rika kommunerna och de kan också avstå en del. Solidariteten finns, men nu väljer man att ta bort 4 miljoner från landsbygden och skärgården och ge det till Mariehamn och det är väl ingen solidaritet för att behålla glesbygden levande.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag konstaterar att det var ett litet svep som inte svarade på frågan. Jag frågade efter vilka garantier det finns att det finns samma summor till landskapsandelarna i framtiden så att man kan fördela dem.  Det är ju tryck på ekonomin och man har behövt minska landskapsandelarna. Så är det nu också när vi har spartider. Handen på hjärtat; hur klarar vi det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Varken jag eller någon annan kan ge några garantier för framtiden. Ingen vet om vi sitter här eller vad vi gör i framtiden. Jag tror att det inte är så stora ekonomiska problem i framtiden som man nu vill måla upp nu och det säger också olika utredningar. Landskapet har ett rejält överskott på 10 miljoner och är utan skuld. Det är bara att prioritera de mjuka värdena före de skarpa värdena, då kan vi nog se till att de som behöver hjälp får hjälp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag har en fråga som flera nog har varit inne på. Menar ledamoten att vi inte ska ta till oss att vi blir äldre, att vi blir flera som blir äldre och att vi är färre som ska ta hand om dessa äldre? Det är ju fakta! Det är inget påhitt! Det är inte något som vi drar till med från majoriteten för att skrämma oppositionen. Det är ju fakta! Hur har ltl Runar Karlsson tänkt hantera det? Det har aldrig varit så tidigare. Det är någonting nytt som kommer nu och år 2030 blir det som mest akut. Det hjälper inte att man biter ihop lite grann, knyter näven och jobbar lite hårdare. Vilka ska vi sätta på alla dessa stolar när pensionsavgångarna verkligen är ett faktum? Vem ska ta dessa jobb ute i skärgården som socialarbetare eller skolpsykologer när det inte finns?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Folk blir inte yngre bara för att vi slår ihop kommunerna heller. De blir fortfarande lika gamla, behöver fortfarande lika mycket vård och kostar fortfarande lika mycket. Det är de mjuka värdena, de anställda, som ger den servicen till de äldre.

Jag är också övertygad om att det blir allt färre politiker som vill axla det kommunala ansvaret, men låt det ta den tid det tar. Det kommer automatiskt och då blir det frivilligt. Återigen, det finns säkert ett antal kommuner som säkert vill gå ihop till nästa val. Låt dem göra det då, istället för att någon uppifrån ska komma och säga det, för det är ju lika tokigt som när Helsingfors säger hur självstyrelserevisionen ska se ut för då blir vi också förbannande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Nu svarade ltl Karlsson om kommunpolitiker. Jag pratar om personal. Jag pratar om personal som ska ta hand om våra äldre och personal som ska ta hand om våra barn. Om man då kan jobba tillsammans, mera strukturerat, så kanske vi klarar av dessa gigantiska utmaningar som vi står inför. Det är det som jag menar.

Det har varit mycket diskussioner här om folksjälen. Jag funderar, om jag inte känner mig angripen är jag då inte en del av den åländska folksjälen? Det är en fråga som jag har suttit funderat på här ett tag. Jag undrar verkligen hur ltl Karlsson tänkt klara av att ta hand om alla dessa äldre om det inte finns någon som ska ta hand om dem? Om inte finns någon som kan jobba så spelar det ingen roll om det är färre eller flera kommunpolitiker.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen, de äldre vårdbehövande blir inte färre bara för att vi slår ihop. Det handlar om att man ska ge tillräckliga personalresurser för att ta hand om de äldre. Det spelar ingen roll om det är ett mindre eller större boende, de anställda måste finnas där för de äldre. Det är egentligen ingen skillnad. Det är klart att det ska finnas personal bara man prioriterar rätt. Det har visat sig idag att vi har jätte, jätte, jättesmå enheter på Åland. Med det resonemang som ni för så skulle det vara kaos på Åland idag. Det har ju visat sig att de här små enheterna fungerar riktigt bra och de kommer att fungera riktigt bra i framtiden. Personal måste det finnas oberoende om det är ett stort eller litet boende, inte kan man ha färre i personalen för det. Ni menar väl ändå inte att vi ska ha större enheter, mindre personal och sämre service till de äldre? Det är kanske det som ni menar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! De 16 kommunerna i landskapet har lagt ner otaliga skolor över tid. Trots det befarar ltl Karlsson att en kommunreform skulle bidra till en ganska hög takt och att många skolor i periferin ska läggas ner. Jag har två frågor kring detta.

Ledamoten resonerade kring att större skolor är sämre än små skolor, till exempel när det gäller drogproblematiken så lyfte ltl Karlsson de tankarna. Menar ltl Runar Karlsson att stadens skolor är sämre än landsbygdens mindre skolor?

Fråga nummer två, vad säger ltl Karlsson till den lilla mobbade eleven i den kommun där man bara har en kommunal skola och med all sitt hjärtas lust skulle vilja byta till en bättre miljö?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Till det sista så har jag själv varit med i kommunpolitiken i Saltvik och då har man gett eleverna möjlighet att byta skola även mellan kommuner, så det är egentligen inget problem.

Jag sade inte att större skolor skulle vara sämre. Men om man tar bort 3 miljoner så innebär det att 60 tjänster ska bort, för lärarna vill ha löner. Tar man bort 3 miljoner så får lärarna inga löner och då går de hem. Det är 60 lärare som ska bort och då blir det förstås större klasser, det säger PwC utredningen.

Att skolor har lagts ner, jovisst har de lagts ner men då har det varit kommuninvånarna själva som så har beslutat och tyckt att det har varit bäst, inte landskapsregeringen eller lagtinget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag undrar om ltl Karlsson är medveten om att större kommuner får lägre landskapsandelar, skolorna är därmed större och har större klasser och färre vuxna per elev, så ser det faktiskt redan ut idag i delar av landskapet.

Sedan talade ltl Karlsson om att landskapsregeringen borde stöda och stimulera frivilligt samgående och då blir jag riktigt förbryllad. Om 16 kommuner är garanten för att vi ska ha små skolor, hur ska då det frivilliga samgåendet kunna bevara de här skolorna? Är man för eller emot en kommunreform?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som vi alltid har sagt, om kommuninvånarna själva vill gå samman, och ta den risken att bli av med sin närskola, då gör man det. Det kan finnas sådana fall där man tycker att skolan kanske är för liten, vi borde gå samman och vi borde ha en större skola. Men låt invånarna själv bestämma det på ett demokratiskt sätt, inte att man här genom en tvångslag bestämmer hur man ska ha det på landsbygden och i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! En av orsakerna till att vi behöver kommunreformen blev smärtsamt tydlig när jag hörde ltl Runar Karlsson tala.

Vi måste få bort idéerna om att kommunernas starka män på något sätt står över de demokratiska spelreglerna.

Runar Karlsson är van att tala i Saltvik och att folk ska lyssna. Samma sak här i lagtinget, han ska få säga sitt och vi andra ska lyssna. Han struntar i de spelregler som vi andra följer och efter 16 minuter, vad har vi fått veta? Jo, förr gick det bra, regeringen har fel och nu kommer en tvångslag. Inget nytt från ltl Karlssons håll alltså. Sorgligt är vad det är!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jo, jag hoppas verkligen att ni alla lyssnar på vad jag säger för det gör man i Saltvik, men sedan om man lyder är en annan sak. Men lyssna ska vi alla göra på varandra.

Fru talman! För övrigt är jag fullständigt övertygad om att ltl Igge Holmberg och jag har helt olika ideologier om hur ett samhälle ska styras. Jag tror inte att det är fruktbart att vi försöker finna varandra i den frågan.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Till sist, ännu en gång, det skulle vara klädsamt att sluta tala om kommunreformen som en tvångslag. Alla lagar är tvingande. Om det inte är så skulle jag gärna vilja veta; vilka lagar anser centern vara frivilliga och vilka lagar är bara är rekommendationer?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det heter att man inte ska lagstifta mot människans vilja, om den är stark. Alla lagstiftningar ska ha en acceptans ute i samhället, annars blir det anarki. Det är så som det håller på att bli nu på Åland, för minst hälften av ålänningarna är emot detta och det är inte fruktbart. Vilken lag som helst som man stiftar där de allra flesta är emot är inte heller inte fruktbar, det har man testat i vissa länder och då bryter alla mot den lagen. Det funkar inte.

Men som sagt, debatten går vidare och vi hoppas att vi får ett lyckligt slut.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Plenum avbryts för lunchuppehåll och fortsätter klockan 13.25.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, talman! Idag behandlar vi meddelandet om en reform av kommunstrukturen på Åland. Under processens gång har det varit mycket tydligt att detta är något som väcker väldigt starka känslor. Vissa säger att vår åländska folksjäl, vår kommunsjäl blir rubbad ur sin trygga vrå där den varit rätt länge nu. Är det verkligen så? Kan det vara så att vi tror att vi är trygga och att kommunerna har råd till all den service vi behöver?

Det går ju så bra nu, vad skulle skillnaden vara om vi bara fortsatte så som det är just nu med 16 kommuner? Varför ändra på något som fungerat så här länge, så här bra?

För visst har vi haft det bra här på Åland. Vi har levt i en skyddad kokong från omvärldens angrepp. Så är det och så har det varit men framtiden ser mer oviss ut.

Vi blir flera, vi blir äldre, flera som kan botas och det föds färre barn för att nämna något.

I dagsläget betalar landskapsregeringen ut cirka 35 miljoner i landskapsandelar till kommunerna, och cirka 100 miljoner till genom ÅHS och gymnasiet. Vi har kommuner idag som får cirka hälften av sina intäkter från landskapsandelarna vilket inte kommer att hålla i längden då landskapsregeringen måste sparar pengar för att i framtiden kunna tillhandahålla den service vi idag är vana att få ta del av.

Kanske det är så att de inte är de små kommunerna som är grunden för den spridda kommunala servicen utan det är landskapsandelarna om vi talar klarspråk. Är landskapsandelarna konstgjord andning? Eller en nödvändighet för att överleva?

Vi har redan nu en kommun som har mycket svårt att klara sig utan extra tillskott och ett par som verkligen har det kämpigt.

Talman! När jag för några år sedan valde att ge mig in i politiken, gjorde jag det främst för att jag ville öka valfriheten för våra kommuninvånare på Åland. Det var den absolut enskilt största orsaken för mig. Varför? Min pappa blev sjuk som många av er vet rätt ung och jag kände att valfriheten som fanns för oss i familjen var väldigt begränsad. Jag ville jobba för ett starkare Åland som kunde erbjuda en rättssäker service, där integriteten kunde bevaras och där kommunens ekonomi inte får stå över det lagen kräver att kommunen ska ge till sina innevånare. Jag ville jobba för att du ska kunna veta vilken service du ska få om du går in på ditt socialkontor. Det ska inte spela någon roll vad du heter, var du bor eller vem du känner. Allt detta jag säger så tror jag att många här i salen kan skriva under på och håller med i sak. 

Varför tror jag då att vi behöver ta det här steget? Jag tror att en kommunsammanslagning skapar bättre förutsättningar för en mer rationell och effektiv produktion av kommunal service, vilket innebär kostnadsbesparingar som sedan kanske kan möjliggöra lägre kommunalskatter eller i alla fall inte öka dem.

Vi ökar dessutom valfriheten för kommuninvånarna som sedan mer fritt kan välja att få service från flera serviceproducenter inom den större egna kommunen. Moderat Samling gick till val med valslogan; ”större och smartare kommuner”. Jag tror stenhårt på att större och smartare kommuner ger en tryggare och bättre service. Vi behöver också förändra kommunstrukturen för att komma tillrätta med landskapets bugetunderskott.

Idag har vi många samarbeten som fungerar gemensamt på Åland och som är upplagt så för att bli mera kostnadseffektivt, men även för att kunna ge en bättre och säkrare service till våra invånare.

Som exempel på hur storleken påverkar kostnaderna positivt kan vi se på högstadiedistrikten, ÅHS, Ålands omsorgsförbund, MISE och flera samt andra samarbeten som barnskydd och missbrukarvård. Ingen kan påstå att de blir billigare om alla 16 kommuner skulle driva dessa verksamheter i egen regi. Vissa kanske sitter och tänker att det går att få kommunerna att samarbeta via avtal, visst men det är tungrott och kräver avtal, faktureringar och annan administration, likaså kräver gränsdragningarna mycket diskussioner så det blir oproportionerligt dyrt.

Vi vet också att kommunalförbunden inte är så uppskattade då primärkommunerna inte kan styra kostnaderna. Det är klart att det inte är roligt att behöva förändra, ruska om och slutligen genomföra detta som sker nu, men de starka reaktionerna tyder på att det är lite väl optimistiskt att utgå från att kommunerna skulle genomföra detta i egen regi.

Vi i vårt parti är givetvis också kluvna av diskussionerna i våra egna kommuner men vi kan inte frånta oss ansvaret att göra det vi ser att är rätt ur hela Ålands bästa.

Moderat Samling gick till val med en annan slogan också; ”Valfrihet hela livet”, och nu kan jag säga att vi genom kommunstrukturreformen gör någonting åt det. Moderat Samling som parti står för valfrihet och individens frihet. Som det är idag har flera kommuner ingen valfrihet då de är helt beroende av stödet de får från landskapsregeringen. Den valfriheten vill vi från Moderat Samling skapa genom att ge förutsättningar för att utvecklas på olika sätt, inte minst genom att de får kraft att föra en aktiv näringspolitik utöver de mer direkta besparingarna som de får lägga all sin kraft på idag.

Vi behöver våga tänka nytt, vi behöver våga förändra. En av orsakerna till att jag är säker är för att jag gör det för att mina barn och barnbarn. Jag vill att de ska kunna få samma service som jag får ta del av idag. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag vill ställa frågan kring det som ltl Holmberg-Jansson inledde med. Hon sade att vi har levt i en skyddad kokong på Åland. Min uppfattning är den precis motsatta. Vi lever på en ö, som har snart 30 000 invånare, mellan två länder som är väldiga i förhållande. Våra företag och de ålänningar som har arbetat i dem har minst av allt levt i någon kokong. De har kämpat mot makter som är hundra gånger större. De har skapat framgång inom rederier, inom high tech och inom turism. I det åländska DNA:et ingår att man alltid måste framhäva sig själv och alltid framstå som lite starkare än vad man kanske egentligen är. Tycker inte ltl Holmberg-Jansson det längre? 

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Absolut, vi på Åland är ju kända för att vara mångsysslare, entreprenörer och många tar till sig av det när de kommer till Åland, vi är så duktiga på att ta hand om oss själva. Vad jag menar med att vi har levt i en skyddad kokong är; bara för att det alltid har varit på ett visst sätt så betyder det inte att det ska vara så i framtiden. Vi står inför gigantiska utmaningar när det gäller den åldrande befolkningen och det går inte att blunda för idag. Det här har man redan börjat titta på i våra närområden och de har gjort stora drastiska förändringar. Vi tror fortfarande att genom att vi biter ihop och tar till vår åländska ”jävlar anamma” så klarar vi av det, men jag tror inte att vi kommer att klara av det om vi inte verkligen gör de större förändringarna som det här gigantiska problemet som vi har framför oss innebär.  

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ltl Holmberg-Jansson nämnde mångsyssleri, entreprenörer och att vi har varit duktiga på att ta hand om oss själva. Det får man förmoda har skapat det välstånd som vi ändå lever i. Det där är en väldigt borgerlig beskrivning av verkligheten. Tycker ltl Holmberg-Jansson verkligen att de är i förenlighet med borgerlig ideologi och demokrati att dra ner antalet fullmäktigeledamöter från 208 till 103?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Borgerlig politik, jag anser att det är borgerligt att ta ansvar, att se till att alla har och kan få den sociala omsorg som man har rätt till. Jag kan inte sitta stilla på stolen när jag ser att vi har de här utmaningarna framför oss.

Om det sedan innebär att vi blir färre kommunpolitiker, jag tror det var ltl Johansson som lyfte upp att om man tittar rent procentuellt på hur det ser ut i Mariehamn angående hur många som sitter i fullmäktige här jämfört med i Saltvik, så betyder det inte att det är mindre demokratiskt styre i Mariehamn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett ideologiskt välformulerat anförande. Tyvärr, den verklighetsbild som landskapsregeringen presenterar har ju ingenting att göra med ledamotens anförande. Moderat samling säger att de gick till val på valfrihet hela livet och individens frihet och ändå står de bakom en tvångslagstiftning som går helt över kommunernas självbestämmande. En tvångslagstiftning som inte har like vare sig i Sverige eller i Finland utan tankarna går väl till ett annat statsskick. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. Jag förstår heller inte riktigt ”större och smartare kommuner”. Jag lyssnade på fullmäktigedebatten från Mariehamns stad igår och jag ska inte göra mig till domare men inte vet jag om det var speciellt mycket smartare än i Brändöfullmäktige. 

“Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det förs mycket skräckpropaganda här om att skolor ska läggas ner och äldreboenden ska läggas ner och kanske även daghem. Ingenting sådant har överhuvudtaget förts fram i det här meddelandet. Jag ser på det, vilket ltl Lindholm var inne på i ett tidigare anförande, som så att genom att göra den här strukturella förändringen nu så finns det en större möjlighet att ta hand om alla delar på Åland. Det går inte att blunda för att det finns kommuner idag som har det väldigt tufft. Hur har centern tänkt att man ska ta hand om dessa små kommuner som idag är på gränsen att komma med bössan och begära pengar från landskapsregeringen? Hur har ni tänkt att de ska klara sig? Är det inte större risk att skolor läggs ner om vi fortsätter så som vi har gjort?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag kommer i mitt kommande anförande att komma med en del förslag på hur jag tycker att vi ska gå vidare. 

Jag vill återkoppla till den fråga som jag ställde till moderat samlings ordförande: Valfrihet hela livet och individen frihet, varför är man då med och lägger fram en tvångslagstiftning om det är detta som man värnar?

Jag ser inte landskapsandelarna som konstgjord andning, som ledamoten lyfte i sitt huvudanförande, i så fall har ju hela Norden konstgjord andning för tillfället. Det finns statsandelar i Finland och det finns motsvarande i Sverige där staten går ut med till kommuner och landsting för att man ska kunna producera en service.

Men svara gärna på frågan: Valfrihet hela livet och individens frihet i relation till tvångslagstiftning.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag anser att idag har inte kommunerna någon valfrihet. Det finns kommuner som är helt beroende av det stöd som de får från landskapsregeringen. Jag tror att genom att göra det här så får kommunerna en större valfrihet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Tack för ärligheten i anförandet. Det är första gången som jag har hört från landskapsregeringen att man gör detta för att delvis rädda landskapets budget. Det var så som ledamoten sade här och det är ärligt. Om det sedan är politiskt rätt att de små kommunerna ska rädda stora landskapets budget, det kan man ha olika åsikter om politiskt. Det är tungt att höra för en del av landskapsregeringens ledamöter, men så är det faktiskt upplagt. Man skapar en situation, man flyttar fram KST för skulle KST förverkligas så skulle det lätta på trycket för de små kommunerna. Man drar ner landskapsandelarna med 4 miljoner. Man skapar en ekonomi i de små kommunerna som blir svårare och svårare och sedan ska man göra en kommunreform för att rädda dem som man har satt i nöd.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det känns ibland som vi lever i två helt olika världar. Att tro att vi skulle klara av att fortsätta på det sätt som vi har gjort bara för att vi har klarat av de tidigare, det är helt främmande för mig. Man måste våga se framåt och ta till sig de konkreta fakta som vi verkligen har fått. 60 procent vill ha en förändring. Alla fakta visar att vi kommer att få en väldigt tung skuldbörda när det gäller den demografiska utvecklingen. Jag vill ställa en fråga till ltl Nordlund: Hur har centern tänkt hantera det problemet?

Ltl Roger Nordlund, replik

Centern är för en dynamisk utveckling av kommunsektorn på Åland, men det ska ske på frivillig bas och genom att modernisera den kommunala sektorn, precis som man också ska göra med landskapet. Man ska använda landskapsandelarna på ett sådant sätt så att de hjälper de svaga och inte som det nu liggande förslaget på remiss som gör att det blir Mariehamn som blir den enda vinnaren medan de minsta kommunerna blir förlorare. Det beskriver precis den här regeringens politik, man vill skapa en sådan situation som på något sätt ska berättiga den åtgärd som man gör. Det tycker jag att är väldigt tråkigt.

Ledamoten sade tidigare att vi inte kan garantera något, varken regeringen eller oppositionen, angående hur framtiden ser ut. Vi vill garantera att de som bor på Kökar och de som bor i Eckerö själva ska få bestämma om de ska ha en skola eller inte, det är inte ett kommunfullmäktige i Degerby eller Godby som ska bestämma där de kanske har en eller två röster.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Vi har befolkningsfakta. Det är ingen svår matematik att titta på hur många som bor på Åland idag och hur många som är i en viss ålderskategori. År 2030 börjar det hända drastiska saker. Någon i måndagens debatt sade; ”om taket är dåligt är dåligt så ska man lappa det innan det börjar regna in.” Det var en väldigt bra liknelse. Jag känner att vi kan inte bara sitta stilla i båten och tro att det här kommer att lösa sig bara vi jobbar lite hårdare, för det kommer inte att lösa sig om vi jobbar lite hårdare. Det finns ingen i landskapsregeringen som någonsin har pratat om att vi ska stänga skolor och äldreboenden. Vi kommer att behöva ha dubbelt flera äldreboenden än vad vi har idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg-Jansson för ett intressant anförande. Jag hakade upp mig på det som ledamoten sade om valfrihet. Hur ser valfriheten ut för familjerna som bor i Vårdö, på Kökar eller i Brändö med det här förslaget till kommunreform? Inte finns det någon valfrihet för dem, utan det är de som bor i centralorten som kommer att få ökad valfrihet och för de som bor i periferin blir det en minskad valfrihet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

När det gäller valfrihet så om vi till exempel tänker på min pappa, när man är ung och sjuk så finns det idag inte så många ställen dit man kan sätta den personen. Man sätts på äldreboende med väldigt många äldre personer. Kanske en viss kommuns serviceboende kunde specialisera sig på det? Valfriheten kunde vara att en person från Vårdö och en person från Mariehamn kunde låta sin yngre sjuka person vara på just det boendet.

När det gäller skolor så har man en valfrihet. Om en person har en viss diagnos och behöver mer hjälp så kanske man kan koncentrera hjälpen till vissa skolor så att de kan få en bättre och mer specialiserad omsorg jämfört med att man ska försöka hjälpa i alla dessa små skolor.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, talman! Som sagt, vi har olika synsätt på detta. Den lilla kommunen som jag kommer ifrån och som ska uppgå i den största kommunen geografiskt sett i och med sammanslagningen så har vi redan ett samarbete via norra Ålands högstadiedistrikt. När det gäller träningsundervisningen så har vi i samarbete med hela Åland. När det gäller undervisningssektorn så ser jag inte valfriheten där. Menar ledamoten att valfrihet är att föräldrar från Vårdö kan välja att sätta sina barn i Sunds eller i Saltviks skola för att passa bättre vad gäller arbetssituationen? Men inte gynnar det ju Vårdö.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tänker på individen. Om ett barn från Vårdö har stora problem och behöver extra hjälp, är det inte bättre om man då tillsammans t.ex. i den stora kommunen kan satsa alla resurser på just den diagnosen i en speciell skola så att man kan sätta in maximalt med stöd? Jag tror inte, vilket ltl Lindholm var inne på, att det kommer att ske så stora förändringar för Vårdö kommun. Era elever går redan i Godby högstadieskola och ni är redan med i träningsundervisningen. Dessa elever som har speciella behov där känner jag att man mera kan samordna resurserna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg-Jansson hänvisade igen till rättssäkerheten. Hon sade att rationell och effektiv service fås genom att sammanslå kommunerna. Men i PwC utredningen påvisas inte att det blir billigare. Enda sättet att få det rationellt och få inbesparingar är att dra in kommundirektörtjänster och lägga ner skolor, detta kan minska kostnaderna. Jag tycker att landskapsregeringen borde ha varit lite tydligare när man pratar om rationell och effektiv service. Vad menar man egentligen med det? Det blir ju i princip att man drar in någonstans. Det övergår i alla fall mitt förstånd att det skulle bli mera effektivt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror jag fortsätter där jag slutade mitt förra replikskifte.

De personer som behöver speciell omsorg, det är klart att det kostar mera om varje kommun ska ha samma kompetens. Är det inte bättre att göra det tillsammans? Då kan man satsa lite mera och sätta alla resurser på en skola istället för att ha spridda skurar i de små kommunerna. Jag ser att man kan spara pengar och få en bättre, innehållsrik och kvalitetsmässig omsorg.

För mig är inte hela kommunstrukturreformen att spara pengar, utan att göra det mer likvärdigt för alla ålänningar. Det ska inte spela någon roll var du bor. För det är skillnad, ltl Eklund!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu använde ltl Holmberg-Jansson igen ”likvärdig service” som jag ännu inte fått någon förklaring till vad det innebär. Menar ltl Holmberg-Jansson att likvärdig service i varje kommun är detsamma som service i centralkommunerna? Eller är likvärdig service att man rationaliserar och ger service i centralkommunerna? Då har man ju försämrat servicen ute i de små kommunerna.

Landskapsandelssystemet bygger på att landskapet ger landskapsandelar tack vare att var att man stiftar lagar som ålägger kommunerna ett ansvar för att producera servicen. Menar ltl Holmberg-Jansson då att man skulle dra in hela landskapsandelssystemet? Vad vill moderaterna egentligen?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Självklart inte, men vi måste också se framåt. Vi kommer inte att ha råd att fortsätta på det sätt som vi gör idag. Jag anser att det är precis tvärtom. Genom att göra den här strukturella förändringen så ger vi hela Åland en möjlighet att bevaras. Man kan satsa alla gemensamma resurser för att låta det vara såsom det är. Om det sedan innebär att vi har en kommundirektör i en stor kommun eller om vi har en kommuntekniker i den stora kommunen, det är väl upp till de nya kommunerna att avgöra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Ett förslag på en ny kommunstruktur väcker tankar, känslor och rädslor. En del ser möjligheter, andra ser hot. De allra flesta på Åland bryr sig knappast om var kommunkansliet är placerat bara den kommunala servicen är bra och att den finns där om och när man behöver den. Det viktigaste för många med mig är att alla blir likabehandlade oberoende av vad man heter eller var man kommer ifrån eller hur mycket pengar man har på banken eller hur stora skogar man äger.

Jag vill att de som tar hand om mitt barn på dagis och skola ser honom och tröstar och stöttar om det behövs, att de som jobbar med barnskydd, med handikappservice och med de som behöver samhällets stöd har de resurser som behövs och helst lite till. Och att de kan sin sak.

Jag vill att de inom hemtjänsten som tar hand om min gamla mamma ska göra det med omtanke, värme och kärlek. Att det finns tillräckligt med resurser inom äldreomsorgen och att jag litar på att personalen gör sitt bästa och vi har förtroende för varandra.

Att bygga tillit och förtroende mellan människor är en av de viktigaste saker som vi måste ägna oss åt i tider då främlingsfientlighet och intolerans växer här hemma och runt omkring i världen. Tolerans och öppenhet med syfte att komma varandra närmare och se varandra som den människa var och en av oss är, det gör vi inte per automatik i dagens kommuner. Det gör vi inte heller i förslaget till en kommunstruktur. Det görs överlag inte sådant arbete utgående från den verksamhet som finns i kommunkanslierna med allmän förvaltning, teknisk sektor, socialkansli och andra mer administrativa verksamheter. Tillit och förtroende och gemenskap byggs däremot dagligen i daghemmen, i skolorna, på fritidsgården, på idrottsplanen, i äldreboenden, i föreningarna och i byarna. Det ska vi fortsätta med. Det är viktigt för socialdemokraterna.

Vi gör denna reform för att vi fortsättningsvis ska ha världens bästa vardag. Vi vill trygga verksamheten i varenda skola, vartenda daghem och varenda äldreboende. Det kan vi bara göra om vi har starka kommuner som har invånare som känner sig trygga och som känner tillit.

De rädslor och den oro som man lyft i debatten om vad som händer med människors identitet om man nu skrotar de gamla sockengränserna, den oron ska man givetvis ta på allvar. Men allvarligt talat, är det verkligen så att det är det administrativa ramverk, som kommunen är, som är identitetsskapande? Ja, kanske för en del. Men för mig är det i byn som jag i första hand känner mig hemma och som jag kan identifiera mig med och så vet jag att fler här i salen känner. Det är gemenskapen i de byar som t ex Lappo, Seglinge, Simskäla eller Eckerös Överby som betyder mycket mer än själva kommunen i sig. Min kärlek till hembygden handlar i första hand om den finaste byn i världen, nämligen Kungsö. De känslorna är mycket starkare än vad jag känner för Jomala kommun i stort. Jag gillar Jomala. Mycket. Men Kungsö – det är mitt paradis på jorden.

Därför tror jag att det är minst lika viktigt att stärka det lokala när kommunerna blir större. Stärka den väv som gör att människor känner tillit och gemenskap, att man är en del av en helhet. Stärka den väv som gör att man, trots sin litenhet, kan bli framgångsrika tillsammans.

Det behövs en medveten strategi för hur man ska gå till väga för att stärka det lokala. Jag uppmanar landskapsregeringen att sätta igång ett projekt där man under ett par års tid verkligen satsar på byarna, på byalagen och på att få människor ut ur stugorna, komma samman och lära känna varandra runt en valborgsbrasa, en sommarfest, en picknick på närmsta Kasberg eller på närmsta gårdsgata. När man känner varandra ökar tryggheten. Det kanske behövs ett par hundra euro per by eller nybyggarområde eller stadsdel som skulle kunna sökas från landskapsregeringen för att göra vad man vill för. Köpa kaffe och bullar för eller bjuda in till någon gemensam aktivitet som gynnar de som lever i lokalsamhället. Jag är övertygad om att det är väl investerade pengar. Det brukar ibland sägas – också här från talarstolen - att det behövs en by för att fostra ett barn. Men jag är också fullkomligt övertygad om att det behövs stabila kommuner, inte bara byar, som kan ge den välfärdsservice som vi någon gång under våra liv kommer att behöva.

Jag vill ge en eloge till socialdemokraterna i Eckerö som håller huvudet kallt trots att det eldas på från alla håll i den politiska diskussionen där ute. Det är bra att man står upp för att det behövs en förändring, de vill inte att Eckerö blir en egen kommun i periferin, utan att de vill vara med i samhällsutvecklingen. Det är bra. Det är klokt. Eckerö socialdemokrater säger också att de vill ha tre kommuner istället för fem. Är den föreslagna gränsdragningarna de som har störst legitimitet eller finns det andra alternativ som skulle vara bättre? Det är bra att fortsätta den diskussionen. Landskapsregeringen har lovat att lyssna.

Jag har full förståelse för att Eckerös socialdemokrater säger att det bästa skulle vara att KST skulle komma först. Det kanske är så. Det ska vi nu försöka förverkliga på kommunal nivå eftersom det är kommunerna som äger frågan och det är våra kommuninvånare som tar smällarna när det inte fungerar som det ska. Jag vill också påminna om att det som Norra Ålands socialdemokrater förtjänstfullt har framfört i diskussionen. Det handlar inte om kommunernas socialtjänst, det är klienternas socialtjänst.

Jag vill framföra till ltl Brage Eklund från Överby i Eckerö och de som känner oro i Lumparland.  Socialdemokraterna kommer att göra allt vi kan för att bevara både skolor, daghem och äldreboenden i de perifera delarna av Åland. Skolan är ett kraftcentrum, ett kulturcentrum och där lagas skolmaten, maten till dagis och till pensionärerna. Där finns barnen och bygden går nästan man ur huset när det rustas till julfest och skolavslutning. Om man lägger ner skolan försvinner så mycket mer än några lärare. Det är just för att vi ska kunna behålla servicen, också långt borta från centralorterna, som vi socialdemokrater vill bygga starkare kommuner.

Avslutningsvis några ord om det jag upplever som det största hotet mot demokratin. Det är inte denna så kallade tvångslagstiftning. Som jag ser det är det människors likgiltighet och det att människor inte bryr sig och att det blir allt svårare att få människor att engagera sig politiskt. Det är det största hotet mot demokratin. Att landskapsregeringen föreslår en kommunindelningslag är bra, då kan man se till att alla är med. Alla ska med. Ingen ska lämnas utanför. Vi ska bli starkare tillsammans. Vi ska göra saker smartare. Vi ska utveckla och inte avveckla. Det här blir bra. Det blir inte som det alltid har varit. Det ska bli bättre.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Man ska stärka de ideella lokalsamhällena och byarna i den nya socialdemokratiska kommunstrukturen. Kommunerna har idag, mer eller mindre, spelat ut sin roll. Var känner man igen det här resonemanget ifrån? Ja, från Bryssel. Man pratar om regionernas Europa, nationalstaterna har spelat ut sin roll och nu är det regioner som ska stärkas. Ja, hur gick det sedan med det? Har vi den känslan idag att regionerna har blivit starkare i Europa? Det är inte mycket kvar av det. Tvärtom, det var att sätt att med retorik lura nationalstaterna att ge ifrån sig makt till Bryssel, något som många är starkt kritiska till idag. Det kanske ger lite perspektiv.

En förutsättning för de framtida kommunerna är det landskapsandelssystem som diskuteras som bäst för närvarande. Ltl Aaltonen med flera politiker från Jomala har uttalat sig starkt kritisk mot landskapsregeringen lagda förslag. Därför ställer jag den raka frågan: Står ltl Aaltonen bakom landskapsregeringens förslag till nytt landskapsandelssystem?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Aaltonen upplever inte att den frågan har kommit fram här, det är inte det som den här frågan handlar om. Frågan handlar om ett meddelande om en ny kommunstruktur. Det är klart att landskapsandelssystemet naturligtvis kommer att ha betydelse. Med jag tycker att vi ska skilja på de frågorna i den här diskussionen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag upplever att det har varit en ganska ingående debatt om landskapsandelssystemet. Ltl Aaltonen medger själv att det finns en stark koppling till systemet. Varför kan man då inte svara rakt på frågan om man står bakom det förslag som den egna regeringen har lagt, ja eller nej? Står ltl Aaltonen bakom förslaget till nytt landskapsandelssystem?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag menar att det finns saker i den här processen som ännu måste diskuteras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Carina Aaltonen höll är väldigt engagerat och fint anförande och det är otroligt positivt.

Jag håller med om det som ledamoten sade, saker behöver inte vara som de alltid har varit. Visst måste man vara benägen att förändra sig annars stannar samhället av.

Viktigt för mig är egentligen att Åland är byggt på två parallella ben; det ena är lagtinget och landskapsregeringen och det andra är kommunerna och tillsammans bildar de Åland. Därför kan jag inte acceptera att den ena parten, i det här fallet landskapsregeringen, med tvång ska besluta hur den andra spelaren i det självstyrelsepolitiska spelet ska formulera sig. Jag har väldigt svårt med det.

Hur kan det komma sig att Föglö, Kökar och Sottunga blir en robust kommun med 903 invånare, dvs. 3 procent av Ålands befolkning?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! För mig består landskapet Åland av flera ben än lagting, landskapsregering och kommunerna. Jag tycker att näringslivet är oerhört viktigt. Jag tycker att civilsamhället med föreningsliv och organisationer av olika slag är otroligt viktiga också för stabiliteten och att ha så många ben som möjligt att stå på. Jag ser inte att den s.k. tvångslagstiftningen är något dåligt. Spelreglerna finns, så här kan vi gå vidare. Sedan är det upp till kommunerna att jobba vidare med innehållet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag avsåg närmast strukturen av det offentliga Åland. Vi har kommunerna å ena sidan och landskapet å andra sidan. Självklart är både näringslivet och tredje sektorn viktiga spelare, men som jag ser det så har det offentliga Åland två spelare.

Jag funderade kring att Föglö, Kökar och Sottunga nu ska bli en kommun med 903 invånare. Det är 3,0 procent av Ålands befolkning. Av de tre kommunerna som nu ska bilda den här robusta nya kommunen så är det två som kommer att tappa ganska mycket i landskapsandelar enligt det förslag som nu är ute på remiss. Istället ska de pengarna föras till Mariehamn som i rimlighetens namn borde vara den starkaste kommunen och skulle därmed överhuvudtaget inte behöva något stöd från landskapet i form av landskapsandelar.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Hur vi än gör med skärgårdskommunerna så har de verkligen speciella sina speciella utmaningar, det gäller oberoende om de är kvar som enskilda kommuner, om vi slår ihop alla skärgårdskommuner till en eller, som i förslaget, att skärgården är delad i två. Oberoende hur vi kommer att göra krävs det specialåtgärder för att vi verkligen ska kunna ha en levande skärgård.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Aaltonen hänvisade till Eckerö fullmäktiges inofficiella uttalande efter ett fullmäktigemöte där alla var eniga, t.o.m. socialdemokraterna, att vi skulle gå ut med ett pressmeddelande. Socialdemokraterna kunde omfatta pressmeddelandet men ville ha in skrivningar om KST-lagen, att man borde fortsätta med den. Representanten från socialdemokraterna beklagade sig att organisationen inom socialdemokraterna inte har lyssnat på representanter från Eckerö. Då kan man ställa sig frågan; varför har man lagt KST-lagen vilande eftersom man vill ha den igenom först? Socialdemokraterna har nu varit med och tagit beslut om det. Ltl Aaltonen uttryckte sig ungefär som om den lagen borde ha varit först.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det anser jag verkligen och har jobbat för detta hela tiden. Men nu har vi ett sådant här förfarande, den skjuts fram och kommer att komma bättre i fas med hela det här reformarbetet. Om det inte är så att kommunerna själva går vidare och kommer fram till att de vill genomföra det i en snabbare takt och på ett sådant sätt så att landskapsregeringen kan godkänna det, att det följer avsikten med lagen.

Beträffande Eckerös socialdemokrater så har jag mycket väl läst deras insändare. Jag tycker att det framkommer väldigt tydligt att man inte vill ställa sig åt sidan utan man vill vara med i förändringsprocessen. Man vill inte bli en avskild del därute i väster, man vill helt enkelt vara med och jobba vidare och det respekterar jag verkligen.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag ska inte referera mera till det som sades och diskuterades på fullmäktigemöte i Eckerö. Jag tycker att det är synd att inte ltl Aaltonen var där och lyssnade för då hade hon fått höra den verkliga sanningen.

Jag återkopplar till KST-lagen, ltl Aaltonen säger nu att kommunerna hade kunnat gå vidare med KST-lagen, men det kan man ju inte eftersom det finns ett förslag på att den ska ligga vilande. Kan vi då fortsätta med att få det verkställt i vår form, om vi vill ha frivilligt arbete, när den blir vilande?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är inte alls så att man ska sitta och vänta med armarna i kors till april 2019. Vi som arbetar på kommunal nivå har saken i våra egna händer, vi kan driva på det olika sätt och det kommer vi att göra. Ett sådant arbete har också igångsatts. Jag välkomnar ltl Eklund att vara med i det arbetet så att vi kan få KST i kraft tidigare eller åtminstone i fas med det nya förslaget till datum. Att förverkliga KST-lagen kommer inte att bli en enkel och snabb process oberoende av hur vi än gör.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Aaltonen för ett engagerat anförande.

Jag fastnade lite för det som ledamoten sade om att man ska stärka det lokala engagemanget via byalag för att få folk att känna sin plats i samhället och att det ska göra att det bli bättre. Har ltl Aaltonen varit och pratat med de omkringliggande regionerna som Pargas, Kimito och Raseborg och hört dem som bor i periferin om deras engagemang har ökat och blivit bättre tack vare kommunsammanslagningar?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Oberoende av hur vi gör, även om vi skulle ha kvar alla våra 16 kommuner eller om vi går vidare så tycker jag att man måste stärka det lokala. När det gäller de större kommunerna t.ex. Mariehamn, Jomala och Finström så är det stora kommuner, jag tror säkert att det är lättare att känna samhörighet och gemenskap i en mindre kommun som Vårdö. När jag läst i tidningarna om simskälaandan, hur man jobbar där och nästan kan få pris på europeisk nivå så ser jag att det är i det riktigt lokala som man kan göra skillnad. Där kanske man kan mobilisera väldigt starkt för att t.ex. få in en ledamot i lagtinget, fullmäktige eller i andra förtroendeorgan.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Problemet som jag ser är att risken är uppenbar att mycket av det ideella som utförs i de små kommunerna kommer att tappa sina möjligheter. I ett storfullmäktige för hela nordvästra Åland där små föreningsanslag delas ut till det lilla Vårdö kommun, där kanske bara några hundralappar hjälper till att hålla i gång verksamheten, så där tror jag inte att det kommer att bli några stöd från den nya storkommun, det är liksom inte ens värt att satsa på. Även de ideella och frivilliga organisationerna kommer också att flytta mot centralorten och det kommer att motverka sitt syfte. Jag undrar om ltl Aaltonen kan påvisa att det faktiskt skulle gynna de små perifera samhällena?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker den bild som ltl Lindholm målade upp är väldigt tragisk och sorglig och så vill jag verkligen inte att det ska bli. Man kan se att det kanske har blivit så på andra ställen där man har gjort kommunsammanslagningar. Därför skulle det också vara väldigt viktigt i den här processen att jobba med att stärka det lokala på ett strategiskt och planerat sätt så att vi verkligen får engagemang, en stor del idealism och frivilligt arbete kvar där ute, allt från att städa stränderna, ordna sommarfester eller ordna gudstjänst på högsta berget i byn. Allt sådant gör att vi känner oss mycket, mycket mera delaktiga i den del av Åland där vi de facto bor och verkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! En sak kan jag i alla fall hålla med ltl Aaltonen om, det är att byn Kungsö som de facto har fostrat mig är en pärla på Åland och kanske till och med skulle vara en egen kommun med kommunfullmäktigeordförande Carina Aaltonen som boss.

Fru talman! Allvarligt talat, det som bekymrar mig lite grann i den här debatten är att majoritetsrepresentanterna får det att låta som om det bara är vi som råkar sitta i den här salen, jag och några till från centern och obundna, som lyfter upp problem och skapar oro. Faktum är att vi speglar den verklighet som finns ute i skärgården och på landsbygden. Det finns en jättestor oro utgående ifrån den här processen som regeringen har lagt upp.

Redan under den första dagen sade jag att det är själva upplägget som jag tycker är det värsta, för i grunden är jag för en dynamisk utvecklingsprocess. Det här kommer att bli ett kaos före det är färdigt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker också att den här debatten speglar den verklighet som jag ser. När den här diskussionen inleddes i måndags så var det fyra kvinnor från regeringspartierna som var de första talarna. Sedan har en hel del talat, mest kritiska män som misstolkat och misstror syftet och avsikten med den här reformen. Åtminstone inte från mitt parti har vi några onda avsikter eller gör detta för att skapa oro, utan vi gör det för att trygga välfärden. Detta handlar inte om att försämra ute i kommunerna. Det är klart att man måste ta människors oro och rädslor på allvar. Se på de här fyra kvinnorna som ställde sig upp här och förklarade vad det här meddelandet innebär! Jag litar på dem. Jag litar på att de vill Ålands bästa, precis lika mycket som jag litar på att det vill också Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Problemet är bara att den här landskapsregeringen och det här meddelandet lämnar över ansvaret på de fem nya kommunerna och de fullmäktige där som ska fatta olika beslut. Jag tror att de som idag bor i Lumparland känner sig väldigt mycket tryggare så länge de har ett eget fullmäktige som tar egna beslut om den service som man vill ha och den skatt som man är beredd att betala, jämfört med om man skulle vara en liten perifer del där man skulle ha en eller två röster. Det är detta som är bekymret med den här processen, man bestämmer en kommunkarta före man har tagit ställning till vilken servicenivå som ska finnas runtom på Åland. Det är det grundläggande problemet som jag tycker att man har missat och som har skapat den här otryggheten.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det kan jag förstå. I Lumparland finns ingen partipolitik, man röstar på bygdens starka man eller starka kvinna. I framtiden tror jag att det blir viktigt att fundera på vilket parti man ska lägga sin röst på. Är det på dem som vill sänka skatterna och skrota välfärden eller på dem som vill utveckla och behålla välfärden eller på dem som vill skapa världens bästa vardag? På olika delar av Åland tror jag att man också måste börja tänka lite mera partipolitiskt, lite mera strategiskt och samla sig för att kunna utveckla kommunerna och innehållet i kommunerna som vi vill se, både ltl Roger Nordlund och jag i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att det var ett imponerande anförande av ltl Aaltonen. Det beskrev på sätt och vis otroligt bra vad hela den här debatten handlar om. Om man ser på det åländska samhället utifrån den synvinkel som ltl Aaltonen har, med rötterna djupt förankrade i Kungsö, så blir hela reformen en kärlekshandling och inte något hot. Det illustrerar väldigt bra att Kungsö och Buskböle kanske ligger långt ifrån varandra, men en kungsöbo kan också verka för att även andra byar i den stora Jomala kommunen ska ha det bra. Det betyder inte att en politisk invald bara kämpar precis för den punkt man står på själv. Man kan se till andras behov och det känner jag mig väldigt trygg med om vi får flera sådana kommunala politiker.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tackar för de fina orden. Jag tror verkligen att det är så här, vi måste utgå ifrån det lokala. Man brukar säga; ”tänk globalt och agerar lokalt”. Om vi skulle få fem kommuner, tre kommuner, fyra kommuner eller vad det nu blir i framtiden på Åland så är det ändå inte något stort samhälle som kommer att skapas där människorna plötsligt kommer långt bort ifrån varandra. Men det är klart, ju starkare vi blir i den lilla stadsdel vi bor i desto bättre är det för hela Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att vi i landskapsregeringen ska ta fasta på den idé som ltl Aaltonen kom med. Man borde satsa en del av våra PAF-medel för att gynna och stärka gemenskapen i byar, stadsdelar och i det lokala samhället. Jag tror att det är en liten sak som bidrar mycket. Jag tror att där finns folksjälen, identiteten och Ålands DNA.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Ett av många områden som den kommunstrukturen kommer att ge positiva effekter inom är sektorn barn- och ungdom. Genom att vi snart börjar sudda ut hämmande och försvårande gränser kommer det att bli enklare att bedriva god undervisning runtom på hela Åland. Vikarieproblematik eller svårigheten att få formellt kompetenta lärare till skolorna kommer att minska då fler skolor samlas under en större kommun. Beroende på hur kommunerna väljer att göra öppnas även intressanta möjligheter som betyder valfrihet för föräldrar och elever. Givetvis ska alla åländska barn, oberoende var man bor, ha samma rätt till kvalitativ undervisning. Denna rätt kommer nu att bli lättare att uppnå.

Förutom undervisningen kommer även elevvården att kunna stärkas. Skolpsykologer, kuratorer, speciallärare etc. kommer att vara lättare att rekrytera och även ge de mindre skolorna förbättrade och nödvändiga resurser. Arbetet för dessa idag allt mer efterfrågade tjänster kan bli flexibelt och mer behovsanpassat än att enbart släcka bränder. Då behovet är ständigt ökande kommer en mer fokuserad hjälp sett över tid även att ge positiva effekter för studierna vid gymnasialstadiet.

När det gäller den allt mer viktiga fritidsverksamheten är den idag förknippad med en hel del byråkrati och hinder på grund av kommungränser. Självklart måste målet vara att ett åländskt barn eller ungdom ska kunna ta del av den aktivitet han eller hon är intresserade av, oberoende på vilken sida om en kommungräns man bor. En utsuddning av kommungränser kommer även här att betyda en större valfrihet, plus att de nya kommunerna kommer att kunna erbjuda en mer mångfacetterad fritidsverksamhet som givetvis lockar ännu fler till aktivitet.

Detsamma gäller för föreningslivet som via en större population att ösa ur och förbättrade samarbetsmöjligheter kommer att få goda utvecklingsmöjligheter. De flesta föreningar är beroende av medlemmar från andra kommuner. Det är viktigt för att skapa tillräcklig volym för att kunna bedriva sin verksamhet, och det är av yttersta vikt för att ekonomiskt klara av sin verksamhet. För att Åland även i framtiden ska ha ett blomstrande föreningsliv kommer kommunstrukturen som en välbehövlig vitamininjektion. För våra barn och ungdomar behöver inte kommungränser för att må bra. Tvärtom.

Jag är oerhört förvånad och bekymrad över det ointresse, ovetskap eller kanske t.o.m. nonchalans som råder bland oppositionen när det gäller de utmaningar som Åland står inför. Utmaningar kring försörjningskvot som skenar, en demografi som blir allt mer snedvriden, en minskande förmåga att hantera framtida investeringar, en ojämlik skola och fritidsverksamhet, begränsad valfrihet osv. Allt ignoreras till förmån för att bedriva populistisk politik där både solglasögon o skygglappar hindrar möjligheterna att se framtiden i vitögat.

Det finns en stor kommunalpolitisk oro hos många, att det egna mandatet, och statusen ska försämras när kommunerna blir större. Det är en naturlig del av processen och inget Ålandsfenomen. En åländsk studerande gjorde för ett tag sedan sin avhandling från Åbo akademi kring ämnet och jag kan rekommendera alla här i lagtinget att läsa den.

Fundera noga på vad som är alternativet till en kommunsammanslagning. Hur mycket ska vi spara, på det vi egentligen inte vill spara på, för att behålla kommungränserna? Hur mycket ska vi höja skatter och avgifter? Hur länge kan vi vänta med nödvändiga investeringar? Ska vi faktiskt medvetet skapa ett Åland som är ojämlikt när det kommer till skola, äldrevård och fritidsverksamhet? Ett Åland där vissa vägar i vissa kommuner är lite guppigare och i vissa skolor är maten lite sämre, det tycker inte jag. Hela Åland ska leva. Vi måste även vara ödmjuka och inse att det är människorna som skapar vår välfärd, det är människorna som skapar förutsättningarna till arbete och det är inte kommungränserna som gör att Åland mår bra. Det är inte kommungränserna som har gjort att Åland välfärd.

Ska Åland i framtiden vara attraktivt att bo och verka på, att flytta till och starta företag så måste vi använda våra gemensamma och begränsade resurser på ett smart sätt. Det gör vi inte idag.

Vi måste vara ärliga och tydliga att vi just nu åker längs med en återvändsgränd, och när vi nått vägs ände så är vi i en situation att vi inte längre kan styra vår framtid på samma sätt som vi har möjlighet till idag.

Stagnation och brist på utveckling är sällan långsiktigt. Nu har vi möjligheter att förändra Åland till det bättre och vi kan med råg i ryggen känna att vi har ålänningarnas förtroende att så göra. Ålänningarna är smarta, de vet vad som är viktigt och betyder något och det är inte hämmande kommungränser.

Under debatten har det framkommit oro över att vi ska få det lika hemskt som i Åbolands skärgård eller i Raseborg. Inom en parantes kan jag säga att jag har tillbringat halva min livslängd i Nagu, i den Åbolands skärgård. Jag har sett en ganska fattig kommun med begränsade resurser och som idag har blommat upp sedan de blev en del av Pargas stad. Det har aldrig varit mer engagemang, idéer och verkstad i Nagu än det är idag. Valfriheten är stor och företagsamheten blomstrar. Olyckskorparna kraxade när kommunreformen genomfördes, men idag har de tystnat. De flesta inser att det här var det bästa som kunde hända. Jag är helt övertygad om att så kommer det också att bli på Åland. Tack, herr talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vill tacka ltl John Holmberg för ett anförande där man ser möjligheter och inte hot.

Orsaken till repliken är att ltl Holmberg nämnde föreningslivet, att föreningslivet har gått före kommunerna genom att underlaget i kommunerna inte är tillräcklig stort. Det stämmer ju. Här måste man utveckla och här har kommungränserna faktiskt varit ett hinder. Vi har föreningar idag som inte får kommunstöd från vissa kommuner, för man kan inte ge bidrag till verksamhet utanför kommun.

Det intressanta är att här pratar vi om barn, men barnen ser inte den här kommunreformen som ett hot, utan som en möjlighet. De får flera möjligheter till fritidssysselsättningar och en större valfrihet. Det här är också en reform för vår nästa generation.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Winé, det är exakt så som det är. Vi har exakt samma åsikter i det här fallet.

Jag rör mig mycket bland idrottsföräldrar och upplever en tydlig överrepresentation i åsikterna kring kommunstrukturen och att vi har för många kommungränser som är hämmande för föreningsutvecklingen på Åland. Precis som ltl Winé sade så är det barn och ungdomar som kommer i kläm.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag bildade en simförening. Jag slutade när frågorna ofta blev varför jag inte tog betalt av de andra kommunerna. Jag sade att de kommunerna har annan verksamhet för våra barn. Men det räckte inte. Jag skulle ha behövt arbeta mer administrativt. Jag tycker att det är kul med idrott och vill inte administrera sönder. Istället ska man se på verksamheten. Jag tror vi kan få bort detta och vi kan se en framtid i föreningslivet. Det ska vara mindre administrativt och mera resurser till barnen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag håller helt med ltl Winé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! ”Högt i skogen låg det ringa torpet, djupt i ödemarken långt från vägen”. Det är inledningsversen på Molnets broder, Fänrik Stål. Jag tror att det är 27 verser av lidande.

Det är ungefär lite likadant när jag lyssnar på ltl John Holmberg. Det är så dystert, det är så mörkt och vi måste försöka ta oss framåt. Jag förstår inte hur man kan se så mörkt på situationen? Jag förstår inte hur man täcks stå i lagtinget och säga att oppositionen, dit också jag hör, har okunskap och nonchalans, att det är detta som vi uppvisar när vi försöker föra en konstruktiv debatt. Jag tycker att det är ett svaghetstecken från ltl Holmberg.

Däremot vill jag avsluta med ett litet plus. Jag tycker att ledamoten lyfte fram barnens perspektiv i sitt anförande.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos för delvis beröm. Jag skrev mitt anförande till viss del i frustration. Inte bara i den här debatten och via repliker utan i de flesta av mina anföranden, under min korta politiska karriär, har jag ifrågasatt om oppositionen faktiskt tar till sig den hotbild som finns. Det är mörka moln, men för det behöver man inte vara negativt lagd bara för att man ser de mörka molnen. Man konstaterar att de finns och man måste åtgärda dem på bästa sätt. Att bara låtsas som att solen skiner även om tio år är inte ansvarig politik. Man ska inte sitta i Ålands lagting och ta ansvar för Åland om man inte är beredd att faktiskt tro på de siffror som vår statistik- och utredningsbyrån tar fram. Menar vtm Thörnroos att det som ÅSUB tar fram bara är svammel?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det har blivit en något märklig debatteknik från vissa regeringsledamöter. När man i ett replikskifte försöker fråga någonting och få ett förtydligande till ett anförande så får man väldigt ofta en helt annan fråga tillbaka. Jag har inte på något sätt lyft ÅSUB eller vad jag anser om ÅSUB, jag kommer att ta upp detta i mitt huvudanförande så ledamoten får ge sig till tåls tills dess.

Centern är för en förändring av Åland. Vi har drivit ett förändringsarbete på Åland i 30 års tid. För oss är inte kommungränserna huggna i sten. Men vi motsätter oss det tvång och den överhatt som landskapsregeringen nu har tagit på sig och där landskapsregeringen med pekpinnar ska tala om för Ålands befolkning; ”ni tänker fel, ni förstår fel, oppositionen har okunskap och visar nonchalans gentemot framtiden och det är bara vi i regeringen som kan och vet. Amen”.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Nej, det är absolut inte bara regeringen som kan och vet.

Jag vill återkoppla till ÅSUB för det är så pass viktigt, det är fakta och inget politiskt tyckande. Att faktiskt konstatera att Åland står inför en hotbild är däremot ett viktigt verktyg i kommunstrukturdebatten. Om tio år har vi en försörjningskvot som i genomsnitt är 70 Åland. År 2040 är den nästan 75. Då tycker jag att det är märkligt att man inte kan möta den oron på ett annat sätt än att bara konstatera att man målar himlen svart. Det är inget ansvar när man sitter i Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ltl John Holmberg ägnade ganska mycket tid åt ungdomarna och kommungränserna. Jag är den första att medge att det är ett verkligt problem för en del ungdomar och som det här kan lösa till viss del. Den viktigaste kommungränsen är i det fallet den gränsen som finns runt Mariehamns stad. Det är ändå här som de flesta aktiviteterna utförs. Det här skulle lösa en del men lejonparten finns tyvärr kvar i den problematiken.

Herr talman! Ibland undrar jag, vilka mörka krafter härjar i bakgrunden i regeringspartierna? Det gäller i både budgetarbetet, den ekonomiska politiken och kommunstrukturen. Det finns bara elände och hot.

Det är stor skillnad jämfört med det sätt som vi i centern har drivit och byggt Åland. Vi alltid sett framtiden som en möjlighet och inte som ett hot mot oss.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Nordlund. Regeringen är framåtsyftande. Det satsas på Vårdöbron, på kortrutt och det görs stora näringslivssatsningar. Men de facto står kommunerna inför investeringar på ungefär 100 miljoner inom de närmsta åren för att klara av den demografiska utvecklingen som vi står inför. Vi kan inte blunda för det. Det sätter ännu större krav på att vårt näringsliv mår bra och att vi har låg arbetslöshet. Vi måste också se sanningen i vitögat, vi kan inte bara hoppas och tro att det går bra som det alltid har gjort. Det är inte ansvarsfull politik.

På vilket sätt vill ltl Nordlund möta den framtid som vi står inför om tio år? Vi har kommunala investeringar på 100 miljoner för att klara av äldrevård och skolor. Var ska vi ta de pengarna ifrån?

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det första och viktigaste som man måste konstatera är att kommunkartan som man nu lägger fram i meddelandet inte skapar en enda skatteeuro till på Åland. Den bara ritar om kartan, flyttar och tar bort mycket av demokrati och engagemang. En av de största kritiska synpunkter på det här meddelandet och det här arbetssättet är att man har glömt precis det som ltl John Holmberg är ute efter; den ekonomiska motorn i samhället. Det är ju här i centralorten som vi borde fundera och planera. Hur ska vi få en så stark centralort på Åland så att vi kan hålla hela Åland levande? Men det finns inte en tillstymmelse till tanke om detta i det här meddelandet. Det här skapar bara några starka centra i Godby och Degerby och randkommunerna och skärgården ska avfolkas på sikt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag är fullständigt övertygad om att kommun Nordvästra Åland kommer att ha en riktig blommande framtid.

I turistparadiset Eckerö, i kontakt med norra Åland, kommer man som cykelturister att kunna ta sig från hamn till hamn. Jag är helt övertygad om att det kommer att vara ett blomstrande näringsliv där.

Tanken är också att fem kommuner ska bli tre kommuner. Mariehamn kommer med stor sannolikhet att bli en del av södra Ålands kommun. Vi kommer att få tillväxtmotorer på hela Åland. Det viktiga är att hela Åland ska leva.

Oppositionen för fram att det ska vara kommunala folkomröstningar om man vill ha en kommunstruktur eller inte. Men vad händer då med de små fattiga kommuner som de facto finns redan idag runt om på Åland? Vem vill gå ihop med dem?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Talman! Ltl Holmberg målade upp en bild om att allting ska bli så mycket bättre om vi får färre kommuner. All service ska bli mycket bättre, all service ska bli kvar och det ska förbättras. Det ideella arbetet ska bli bättre. Han poängterade framförallt att ekonomin kommer att stärkas. Var ska de pengarna tas ifrån?

Ltl John Holmberg, replik

Inom företagsvärlden syftar man ofta till att skapa större enheter för de är mer effektiva. Det kan man till stor del också applicera på kommunal verksamhet, vilket också PwC rapporten visar. Om man läser rapporten riktigt noggrant så står det med all tydlighet att större kommunala enheter drivs mer effektivt och mer ekonomiskt förmånligt.

Vi ska också komma ihåg, ltl Häggblom, att de utmaningar som jag nu har stått här och tjatat om i mitt anförande och i replikskiften, de kommer att fördyras. Det betyder investeringar i 100-miljonersklassen bara för att mota de utmaningar som finns inom äldrevården och skolan det kommande decenniet. Var menar ltl Häggblom att de pengarna ska tas ifrån om vi inte börjar se hur vi kan driva Åland mera effektivt?

Ltl Lars Häggblom, replik

Om man ritar om kommungränserna så ökar ju inte skatteintäkterna, fortfarande är det samma inkomster per person. Jag förstår inte, om man gör större kommuner utan att ta bort någonting då kommer det ändå att vara på samma nivå. Det stora problemet är väl inte kommunernas landskapsandelar, det är ju skatt som kommuninvånarna har betalat in och får tillbaka en del av och det har varit ganska lika i många år. Det stora problemet är väl landskapets centrala ämbetsverk där kostnaderna stiger rakt upp.

Ltl John Holmberg, replik

Jag har två frågor. Vad vill du skära bort ifrån landskapet idag? Vill du skära ännu mera på gymnasiet, ännu mera på ÅHS eller stänga Guttorp? Var vill ltl Häggblom skära ner i landskapets budget för att klara den kommunala driften av 16 kommuner?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen ber lagtingsledamöterna tänka på tilltalet i debatten!

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det finns åtminstone två saker jag saknat i denna diskussion. För det första har regeringsblocket omsorgsfullt undvikit att ta diskussionen om hur man vill att verksamheterna ska se ut i de blivande kommunerna. Var pengarna ska sparas.

För det andra har politiken lyst med sin frånvaro. Det har handlat om PwC-rapporter och ÅSUBs-enkäter och en framtid där regeringspartierna tror att himlen är på väg att ramla ner över oss. Därför vill jag nu prata mer om ideologier i allmänhet och avsaknaden av borgerligt inflytande i landskapsregeringen i synnerhet.

Åland är resultatet av omfattande frivillighet och delaktighet, entreprenörskap och initiativ. Här har vi aldrig levt i någon skyddad verkstad, vilket moderaternas ordförande tidigare hävdade. Det har varit precis tvärtom och vår välfärd bottnar i en tro på den egna förmågan. Tack vare att man tvingats göra saker själv finns det en obändighet som resulterat i omöjliga idéer blivit stora framgångar. Över detta har en stark borgerlighet svävat och till detta återkommer jag för allt tyder på att de nuvarande regeringspartierna med ett undantag gått vilse i den ideologiska snårskogen.

Någon annan förklaring hittar jag nämligen inte när det gäller förslaget att tvångsmässigt slå samman hyggligt fungerande och självstyrda kommuner. Ja, det finns utmaningar men från centerns sida menar vi att detta ska hanteras av kommunerna, på egen hand – inom ramen för sina egna självstyrelser. Så har centern i över fyrtio år arbetat med omfattande reformer som steg för steg stärkt hela Åland.

Jag menar att det finns ideologiska skäl bakom förslaget till sammanslagning som går ut på att det är bättre ju färre som är med och bestämmer. Det bekräftade moderaternas partiledare för en stund sedan med uttrycket ”starkare och smartare” och syftade på kommunerna. Kommunreformen går som bekant ut på att dagens 208 fullmäktigeledamöter i morgon blir 103. Man gör en stark närdemokrati lite mindre stark och det går tvärs emot allt vad som handlar om individens frihet vilket i vart fall jag tycker är viktigt.

Detta leder mig till en ideologisk iakttagelse som bottnar i skillnaden mellan borgerlighet och socialism. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun så jag citerar Nationalencyklopedin som det fortfarande finns folk som tror på: ”Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och eventuellt statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.” Byter man ut begreppet staten mot landskapet börjar vi närma oss kärnan. Det är precis den här definitionen av socialism, att kollektivet avgör vad som är bäst, som mest exakt beskriver det som landskapsregeringen nu föreslår. Kommunerna är i det här fallet individerna medan landskapet utgör kollektivet som med maktmedel tvingar fram sin vilja.

Med andra ord vill regeringen med kollektivets kraft kuva individen. Det går stick i stäv mot den övertygelse som centern står för. Vi hävdar att det som är bäst för individen också blir bäst för kollektivet.

Alltså, med klassiskt socialistiska argument driver landskapsregeringen en centralisering och tvångssammanslagning av kommunerna. Man säger att enheter är för små, stordrift är bättre, decentralisering är onödig, likabehandling måste till och att det ska vara solidaritet med alla och så vidare. Det är en ABC-bok i praktisk socialism.

I den ursprungliga kommunutredningen som lämnade PwC:s Stockholmskontor i februari, och som utgör grunden i detta förslag, lyfts dessutom begreppet medborgarkontor fram som ersättning för dagens kommunkanslier. Bara begreppet medborgarkontor andas system som leder tanken till kooperativ och östblock. Karl Marx själv hade varit nöjd och socialdemokraterna på Åland skrattar hela vägen till partikansliet.

Gruppledare Sara Kemetter lyfte i sitt anförande att partiet i tre val i följd velat genomföra detta tvångsäktenskap vilket ligger helt i linje med socialistisk teori. Lika lite som man kan vara arg på att en varg river ett lamm kan man vara upprörd över att socialister vill lägga ansvaret på kollektivet snarare än på den enskilde medborgaren.

Fast jag förstår inte hur moderat samling för Åland, som ibland vill framstå som borgerliga, har gått med på detta. Inte förstår jag heller hur liberalerna godkänt dessa planer som med i det närmaste hundraprocentig säkerhet syftar till att flytta makten från periferin in mot centrum. Från individen till kollektivet. Är det för att man glömt vad företagande och självstyrelse betytt och betyder för det åländska välståndet?

Låt mig påminna om vad borgerlighet egentligen handlar om – konkurrenskraft. Det är nämligen olikheter som driver samhällen framåt. Det är skillnader mellan människor som skapar nya förutsättningar. Det skapar hunger och det behöver vi mer av, inte mindre.

På Föglö får nyfödda barn aktier. I Saltvik skapade man på rekordtid ett nytt och hyllat besöksmål på Klobben. Vad hade hänt om ett centralt planeringskontor satt tänderna i det projektet? På Kökar bygger man bostadsområden efter en framåtsyftande behandling av bygglov. Allt är exempel på att man som kommun vill skapa en bättre vardag. Den här listan kan göras hur lång som helst. Konkurrens mellan de självstyrda kommunerna har skapat stora delar av den välfärd som landskapsregeringen nu vill beröva dem.

Man kan notera att ganska få ledamöter i detta regeringsblock har erfarenhet av företagande i det privata näringslivet. Möjligen är det därför det inte är så lätt att förstå alla nyanser av egen drivkraft, företagande och betydelsen av att vi är olika.

Från centerns sida har vi alltid hyllat självstyrelsen, både landskapets och kommunernas, och hyser stor tilltro till individens och kommuninvånarnas egna förmågor att ordna sin egen vardag. Denna linje håller vi, vi reformerar gärna men tillsammans med berörda. Lika som vi vill sköta oss själva i förhållande till Finland vill våra kommuner sköta sig själva i förhållande till landskapsregeringen.

Centern är ett borgerligt alternativ i det åländska samhället. Det är vi för att vi på riktigt tror på det lokala engagemanget och entreprenörskapet. Vi har från partiets sida under det senaste året åkt runt bland kommunerna och sett beslutsamhet, entusiasm och beredvillighet att hjälpa till i den egna vardagen. Det är borgerlighet på riktigt, att man själv tar initiativ för att göra sin vardag bättre. Detta stöds ytterligare av det faktum att valdeltagandet sedan 40 år tillbaka varit högst i skärgården, nästhögst på landsbygden och lägst i Mariehamn. Trenden är tydlig, ju större enheter, desto mindre engagemang. Är det faktiskt det som den nuvarande regeringen vill åstadkomma? Inte om jag lyssnar till ledamoten Carina Aaltonen. Hon sade att likgiltigheten är det största hotet mot demokratin. Detta är ett bra mått på likgiltighet.

Talman! Bara man får eget inflytande och mer makt är politiker villiga att göra precis vad som helst. Så sade nyligen en så kallad veteran till mig på ett ganska cyniskt sätt. Jag var tveksam och tänkte att nog måste väl ändå medborgarnas väl och ve vara viktigare än den egna makten.

Men mot det jag sagt i detta anförande börjar jag tro att hen har rätt. Borgerligheten har i vart fall två av tre regeringspartier övergivit, av allt att döma för att man går med på precis vad som helst bara man får behålla makt och inflytande. Man till och med överger själva grunden i det åländska samhällsbygget, att vi kan själva och att vi är redo att ta eget ansvar.

Nu kan jag ta frågor på det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Tänk vad olika man kan se på borgerlighet! För mig är borgerlighet att genom att minska antal kommuner, få färre kommuner och ta bort hindren som begränsar och som kollektivet sätter upp så ökar vi individens valfrihet och spelyta. Det finns alltså mera möjligheter genom att riva ner de kommungränser som finns för individen och för företagen. Näringslivets möjligheter blir mycket bättre, istället för att få olika villkor så konkurrerar man på lika villkor om man har färre gränser. Jag förstår inte alls det här resonemanget att det skulle vara socialism att driva kommungränser. Tvärtom, man skapar förutsättningar för individen och företagen genom att ha färre gränser. Det är helt tvärtom mot det som ltl Jörgen Pettersson förde fram.

Jag tycker att det är konstigt att ena stunden är vi här i lagtinget experter på kommunfrågan men i andra stunden så är vi inte det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Om man minskar något från 16 till 5 så är det lätt att tycka att man därmed minskar valfriheten. Om jag vill välja en bostadsort, om jag vill välja någonstans där mina barn ska få en lägre dagisavgift än någon annanstans så ska jag ha den rätten. Då är 16 mera än 5, det tror vi kan vara rätt överens om faktiskt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Om jag kan välja mellan flera skolor, flera äldreboenden och flera daghem så är det faktiskt bättre med större kommunala enheter där jag har större valfrihet att välja mellan olika saker.

Som företagare kan jag konkurrera på lika villkor istället för olika på grund av kommungränserna. Jag förstår inte alls det här resonemanget. Jag tror att ltl Jörgen Pettersson har fått det här med borgerlighet och socialism om bakfoten lite grann när det gäller kommunstrukturen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Så där har det varit rätt mycket i den här debatten. Man väljer att förstå eller man väljer att missförstå. I det här fallet har jag faktiskt satt rätt mycket kraft på att försöka se de ideologiska skillnaderna och den ideologiska linjen som finns i allt detta. Jag noterar att den moderata, det så kallade tidigare borgerliga alternativet, faktiskt driver exakt samma politik som socialdemokraterna och det förbryllar mig oerhört mycket. Man väljer att minska valfriheten för medborgarna. Man säger åt medborgarna att eftersom ni inte fixar det här så gör vi det åter er och det är socialism enligt mitt sätt att se det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det var ett haltande ideologiskt resonemang som ltl Pettersson framförde. När vi vill öka individernas valfrihet genom att få tillgång till flera skolor och flera ålderdomshem inom kommunerna, då säger centern; ”kommungränserna är viktigare.” När vi vill bygga upp bärkraftiga kommuner för att slippa höja kommunalskatten i framtiden då säger centern; ”kommungränserna är viktigare.” Och när vi vill minska administrationen då säger centern; ”kommungränserna är viktigare.”

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! På inte ett enda ställe nämnde jag begreppet kommungränser för det har ingenting med ideologin att göra. Ideologin handlar om självstyrelsen. När du har en självstyrelse så ska du ta hand om dig själv, lika som vi tar hand om oss i förhållande till Finland så tar kommunerna hand om sig i förhållande till landskapet Åland. Om kommunerna och deras invånare väljer att flytta på sina gränser så kunde jag inte bry mig mindre. Jag har inte använt begreppet kommungränser för de är faktiskt ointressanta, det är innehållet i det hela.

Förstod jag ltl Johansson rätt här så ska den här reformen betyda att det blir flera skolor och flera ålderdomshem. Det är nog inte så många som tror på det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag vill också resonera om ltl Petterssons syn på entreprenörskap, att det skulle vara någonting uråländskt som bara kommer ifrån den egna folksjälen. Det är inte min syn på saken. När min morfar byggde upp sin affärsverksamhet så tog han ångfartygen till Amerika, såg hur man gjorde där och tog med sig de idéerna hem. När min sambos farfar byggde upp en av de första äppelträdgårdarna på Åland då hade han varit i Holland och sett hur man gör där. När jag och min familj utvecklar vårt familjeföretag då söker vi inspiration från hela världen. Välkommen till en global värld Pettersson!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där inlägget begrep jag inte riktigt. Ingen människa har väl någonsin sagt att det är det lokala som skapar entreprenörskap? Det är entreprenörskapen som växer fram i nödvändigheten att ta hand om dig själv. Av det skälet finns det oerhört många skärgårdsbor som är väldigt duktiga på allt. De kan mura hus, de kan sy kläder och de kan göra allt möjligt eftersom de har varit tvingade till det. Det är det ö-entreprenörskap som Åland har präglats av genom alla år. Vi har tvingats slå oss fram, vi har tvingats lära oss av alla andra. Sjöfarten på Åland har stått för i princip allt, det har vi lärt oss från omvärlden och det kan inte komma som någon nyhet för någon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Det är roande med ltl Petterssons retorik. Det är som en luftballong som pyser ut gas, som stiger ur skyn och så kommer det gamla socialistspöket skramlande. Det har säkert länge varit en effektiv metod för att måla ut hur reformer är farliga för den åländska utvecklingen och den åländska befolkningen för detta är på något sätt ideologiskt olämpligt och oförenligt med folksjälen.

Själv har jag jobbat som chef i ett privat företag på Åland i nästan 20 år och tycker att jag kan den biten ganska bra. Det är ingalunda så att det är bara borgare som entreprenörer. Väldigt många socialdemokrater och socialister jobbar inom det privata näringslivet och gör ett väldigt bra jobb. Det är sorgligt att tro att man med en ideologisk utgångspunkt har monopol på entreprenörskap.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är roande att lyssna på minister Fellman som målar med gråa färger i tron att de är färggranna och uppvisar gentemot omvärlden en tondövhet som är fascinerande på väldigt många sätt.

Jag har aldrig i mitt anförande hävdat att socialister skulle vara sämre företagare, det måste ha varit en öm tå som jag i misstag kom åt. Jag hävdade att erfarenheten av privat företagande inte direkt är väldigt i det nuvarande regeringsblocket. Det kan spela in att borgerligheten inte syns särskilt mycket i det aktuella kommunmeddelandet. Bara begreppet medborgarkontor är faktiskt något som jag tror att blir väldigt svårt att sälja in i den åländska folksjälen.

Minister Nina Fellman, replik

Det finns ingen som har någon slags nationalromantiskt monopol på folksjälen. Socialister, socialdemokrater, liberaler och moderater har precis lika stor rätt till folksjälen, och att definiera vad folksjälen är, som centern har.

Sedan är det fullt möjligt att komma till samma slutsats från olika ideologiska utgångspunkter och det har vi gjort i den landskapsregering som vi sitter i nu. Moderater, socialdemokrater och liberaler har, utgående ifrån sina analyser och sin ideologi, kommit till samma slutsats att vi behöver förändra en föråldrad struktur för att starka kunna gå framåt. Kanske betoningen i det framtidsarbetet mera ligger på välfärden hos socialdemokraterna och kanske på någonting annat hos ett annat parti, men vi gör samma analys.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag har nog aldrig ens antytt att någon skulle ha en egen rätt att definiera folksjälen. Men, jag tycker att det är ganska viktigt att man har rätten att uttrycka sin syn på den. Det är möjligt att det bär emot den socialistiska grundtanken där det är bättre att man håller med och inte sprattlar så hemskt mycket när det är någonting som ska göras. Men den rätten förbehåller vi oss faktiskt nog ifrån Åländsk center eftersom vi på många sätt tror att det man nu gör går emot själva grundtanken om allt vad självstyrelsen står för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson. Är måttet på borgerlighet hur många kommunkanslier vi har på Åland? Är måttet på borgerlighet hur högt skatteöre vi har runtom på Åland? Eller är måttet på borgerlighet hur stor valfrihet vi har? Jag ser kommunstrukturen som ganska opolitisk och varken som socialdemokratisk eller borgerlig politik. Kommunstrukturen är bra för precis varenda en, gammal som ung, man eller kvinna och barn eller ungdom. Precis alla kommer att vinna på en kommunstruktur. Jag skulle vara lite mera orolig om en organisation som Ålands näringsliv, som jag tror att har en ganska borgerlig syn på det mesta som rör deras verksamhet, skulle vara emot en kommunstruktur. Men vi har sett att Ålands näringsliv var en av dem som var på barrikaderna och ville ha en kommunstruktur så fort det bara går. Jag håller inte riktigt med ltl Pettersson i synen på vad som är borgerlighet och kommunstruktur.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ltl Holmberg frågade vad borgerlighet är och det förvånar mig inte särskilt mycket, för den ideologiska diskussionen har nog lyst med sin frånvaro ganska länge. Borgerlighet är rätten att få bestämma själv. I mångt och mycket är borgerlighet rätt att få bestämma själv. Man ska få avgöra ifall man vill göra mera eller om man vill göra mindre. Folk gör olika, folk är olika och därför är borgerligheten något som har präglat hela det åländska samhällsbygget. Vissa har valt att sikta högt och åka till Amerika och jobba, andra har valt att stanna hemma men alla har gjort ett val.

Med denna kommunreform menar jag att man gör valfriheten lite mindre och det passar inte in i min syn på borgerlighet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag anser mig vara rätt så borgerlig. Jag ser hur valfriheten kommer att växa enormt i alla kommuner. Man kan välja mellan flera daghem, flera skolor och flera äldreboenden. Man kan ha en mycket bredare fritidsverksamhet och föreningslivet kommer att vara mycket bättre. Det är valfrihet och borgerlighet för mig. På samma gång är det också bra för alla de som är socialdemokrater. Det ena utesluter inte det andra.

Det skulle vara intressant att veta ltl Petterssons åsikt. Varför tror ltl Pettersson att Ålands näringsliv så gärna vill se en kommunstruktur?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag begriper inte teknologin i detta. Jag nämnde inte alls Ålands näringsliv och de har inte ens nämnts i dagens debatt. Det finns inte underlag, ingen beredning och ingenting, utan det finns bara ett påstående från Holmberg att de tycker si eller så. Det är ju närmast att betrakta som skvaller. Man måste ha en ordentlig beredning för att man ska kunna ta ställning till något. Jag vill påminna om att Ålands näringsliv består av en uppsjö av företag och det är helt omöjligt att alla de skulle tycka exakt likadant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Pettersson, har aldrig tanken slagit dig att med detta så skapar vi möjligheter? Politik handlar om att vilja åstadkomma. Nu får vi höra ett nyhetsreferat av centerns ordförande där han lägger all sin energi på att sätta ord i mun på andra. Opposition handlar om att vara kritisk, men vad vill centern? Partiet bygger hela sin politik på att fördela stöd och landskapsandelar. Är det borgerlig politik?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Här kanske man måste påminna om det historiska, utan det jobb som centern har gjort under 40 år så hade ltl Holmberg-Jansson överhuvudtaget inte haft några pengar att fördela, om man ska undertrycka det riktigt rakt. Tack vare de reformer som målmedvetet drivits av detta parti, långt innan jag kom in i bilden, så har vi byggt ett samhälle där man avgör själv sin egen framtid och där självstyrelsen står stark. De enda orden som jag har lagt i någons mun i mitt anförande, det var ordförande Holmberg-Jansson själv som hävdade att individens frihet är någonting som är viktigt. Vi hävdar att nu gör man motsatsen till vad man säger. Man bedriver en socialistisk politik och hävdar att den är borgerlig. Det är som att kalla en morot för ett äppel bara för att man tycker att det är så.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Valfrihet, ja vad är valfrihet? Är det att kunna välja mellan flera olika skolor? Är det att kunna välja mellan olika äldreboenden? Eller är det så att man tvingas vara på det ställe som kommungränserna sätter ramen för? Är det så? För mig är det inte valfrihet, inte det minsta!

Man inte får prata om Ålands näringsliv men jag har varit företagare i hela mitt liv, sedan jag var 23 år. De flesta företagare som jag har pratat med i Ålands näringsliv och på stan längtar efter att det ska bli enklare och att det ska bli färre kommuner. Sedan kanske ltl Pettersson och jag pratar med olika företagare. Men jag måste tala utifrån min erfarenhet och det som jag får höra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det var måhända en Freudiansk sliten slip. Ltl Holmberg-Jansson nämnde att hon pratade med företagare på stan, och ja, där kommer det inte att hända någonting när man genomför denna kommunreform, men på det övriga Åland kommer det att hända väldigt mycket.

Jag lyfte fram i mitt anförande att valdeltagandet är störst i skärgården, näst störst på landsbygden och lägst i stan. Det är ett väldigt tydligt tecken på att engagemanget i stan inte är riktigt hundra alla gånger, och det borde vi jobba på att lyfta. Vi borde ju få engagemanget i stan att bli mera likt engagemanget på Sottunga hellre än att man ska göra Sottunga mer likt stan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker att ltl Pettersson för ett väldigt märkligt resonemang när det handlar om ideologi och demokrati. Särskilt förvånad har jag varit över ltl Petterssons påstående om att det blir mindre demokrati i landskapet Åland för att det blir färre kommunpolitiker. Då borde vi rimligtvis gå tillbaka till den tid där demokratibegreppet uppstod, antikens Grekland då alla fria män samlades på torget och fattade beslut. Kvinnor var uteslutna, slavar var uteslutna, man insåg att det var ett ohållbart sätt att föra demokrati på och därför utvecklades den representativa demokratin. Att det blir färre, från 208 till 103, kommunpolitiker på Åland, blir det då sämre demokrati?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Vinklingen till antika Grekland förstod jag inte. Jag tror inte att det skulle vara särskilt bra idé att man skulle förbjuda kvinnor att delta i val om det var det som vtm Eriksson insinuerade. Ja, det blir lite mindre demokrati ifall man minskar antalet röstningsområden från 16 till 5. Det blir faktiskt det. Om man minskar antalet förtroendevalda, som samlar sig och engagerar sig i sin vardag, och man minskar antalet från 208 till 103 så blir det lite mindre demokrati. Det blir lite färre som är med och ger sin syn på saken.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är just därför som jag tycker att det är ett märkligt resonemang om begreppet demokrati. 208 politiker blir 103. Vi får 103 kommunpolitiker plus 30 lagtingsledamöter, plus nämnder, plus styrelser för 30 000 innevånare. Och vi har lite demokrati? Vi har för få människor med i det politiska sammanhanget? Jag tycker att det låter absurt när ltl Pettersson gång efter annan upprepar det här. Ett av argumenten på varför vi behöver en kommunstrukturreform är just att det finns för få som är villiga att axlar de politiska uppdragen i de mindre kommunerna. Man söker med ljus och lykta för att få folk att ställa upp i styrelser och nämnder när alla nämnder ska finnas i alla små kommuner. Det är absurt!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det enda som är absurt i det här resonemanget är den överlägsenhet som vtm Eriksson visar när man slår fast att det inte finns tillräckligt med folk som är villiga att ställa upp. Nu tar jag från minnet, vid förra valet ställde 534 kandidater upp till dessa 208 platser och det betydde att det var mer än två på varje plats som tävlade om att få den. Hur kan man då säga att det inte var tillräckligt med kandidater? Ja, i någon enstaka kommun hade man sämjoval. Men ska vi låta det styra hela samhällsutvecklingen? Det kan jag inte begripa. Jag tycker att den där åsikten andas ett slags omdöme om folk att de inte är tillräckligt bra och sådant tycker jag inte riktigt om, det är inte vår syn på demokrati. Vi tycker att alla röster behövs lika mycket.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Jag har två frågor. Den första frågan gäller demokratibegreppet. Ltl Pettersson nämnde att det blir förändringar om man går från 16 till 5 kommuner. Redan idag har vi väldigt många som ställer upp i val och väldigt många platser i fullmäktige, men vi har en väldig obalans, orättvisa eller hur man ska uttrycka det. Vi har i Mariehamn nästan 12 000 invånare och 27 ledamöter. Vi har Saltvik med ungefär drygt 1 800 invånare och 15 platser osv. Är den här obalansen acceptabel med tanke på demokratibegreppet? Eller borde man dela upp Mariehamn - t.ex. i Östernäs osv. - för att förbättra demokratibalansen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Frågan är synnerligen intressant av väldigt många skäl. Vi har ju nämligen nog kunnat se att Mariehamns stad inte fungerar riktigt hundra. Det har man sett på ganska många håll när man har gått miste om olika byggprojekt; idrottsanläggningar och köpcentrum, för att man inte riktigt har lyckats komma överens. Vi har nog sett under ganska många och upprepade tillfällen att fullmäktigemötena i Mariehamn lämnar en del att önska om man t.ex. jämför med Jomala där man bestämmer sig för saker och så gör man det. I Mariehamn bestämmer man sig aldrig för någonting och gör slutligen heller inte så mycket.

Ltl Tage Silander, replik

Det var inte riktigt svar på frågan, det där handlade mer om vårt beteende som politiker och som kanske inte alltid är till fyllest.

Jag går ändå direkt på min andra fråga. Om det skulle vara så att alla kommuner frivilligt skulle tänka sig en ändring, om man skulle ge den här fullmakten åt centern som parti, hur skulle ni kunna tänka er att den framtida kommunkartan då skulle se ut?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Förlåt att jag glömde bort att svara på den allra första frågan. Ja, Mariehamn kunde mycket väl delas upp i flera olika områden i fall mariehamnarna själva skulle vilja det. Det är det som är självstyrelse.

Den andra frågan, om man skulle få carte blanche att dela upp det hela, så är det just precis det som jag inte vill ha. Vi tycker att kommunerna ska ta initiativ till detta. Men i det ögonblick de tycker något så är vi där och stöder till 100 procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är bra att ltl Pettersson och tillika centerns ordförande går upp i talarstolen för man ser att hans logik hamnar på den ena ändstationen efter den andra.

Att börja hota med socialistspöket, ja, jag vet inte vad man ska använda för ord för det rent åländska begreppet ”pallriga” jag har hört på länge, men kanske ordet barnsligt passar bättre i den här salen. Det enda jag kan se här av två ideologier är en ideologi som landskapsregeringen representerar. Man ser verkligheten som den är och är beredd att ta ansvar för dess utveckling och den kommunala välfärden.

Annat som tydligen nu är centerns nya ledarskap är att stanna kvar i det gamla, att vägra inse fakta och att vägra ansvara för framtiden och den kommunala välfärden. De två ideologierna är mycket tydliga här idag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag noterade att det är viktigare att recensera uppträdande än vad det är att diskutera sakfrågor. Det går ganska mycket igen i hela den kommunikation som har präglat detta kommunreformsmeddelande.

Vi har aldrig någonsin valt att stå stilla inom centern. Jag kan säga att det här partiet med stolthet har drivit fram åländska frågor, flyttat fram åländska positioner och hyllat självstyrelsen jämt och ständigt. Självstyrelsen är det som vi faktiskt och på riktigt tycker att har drivit fram många gånger framgångsrika och kommunala initiativ. Vi tror att om man väljer att ta strid med kommunerna och berätta vad de ska göra så bäddar man för att man skapa en reform som blir otroligt svår att genomföra och det blir otroligt svårt att få ålänningarna med sig och det är inte centerns ideologi.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, och inte är det socialism heller som ltl Jörgen Pettersson försöker förespegla. De här är ansvarstagande framtidsinriktad politik. Jag är inte rädd för det nya, jag är del av ett parti och socialdemokraterna har alltid varit en reformrörelse i syfte att lyfta människor ur klasskillnader, ge dem lika rätt alltifrån från arbetstid till skolgång och annat som gör människor fria och ger dem lika värde. Jag är faktiskt väldigt rädd för det gamla, för konservatism, för stelnade konstellationer och för gammal makt och nostalgi. Det representerar ledamoten, centerns ordförande, det nya ledarskapet i centern; ltl Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Recensionerna fortsätter och det står naturligtvis var och en rätt att tycka vad man vill om andra människor. Vicelantrådet tycker att det är lämpligt att vända sig med begrepp som paller och barnsligheter och det får man ju så klart göra. Man väljer själv den nivån som man lägger sin debatt på. Men att kalla centern bakåtsträvare är inte sakligt korrekt. Vi vill att människor ska få rätten att välja själv. Jag förstår att det strider mot socialdemokraternas ordförandes inre ideologi för det ger individen kraft och rätt att sköta sin egen vardag. Det vill man inte, socialdemokraterna vill idag, har alltid velat och kommer alltid att vilja att kollektivet ska vara viktigare än individen och det tycker inte vi. Alla recensioner i övrigt är överflödiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag brukar lyssna på ltl Jörgen Petterssons berättelser. Ledamoten är en fantastisk sagofarbror! Nu har vi fått höra om den onda makten, socialistspöket som vi alla ska vara så rädda för och där centern som en vit riddare befriar den unga mön från den röda fanan, nämligen kommunsammanslagningen.

Snälla Pettersson, redan 1967 kunde vi i den första tidningen, Ålandstidningen, läsa att man ville ha tre kommuner. Vi är ett landskap med 28 000 invånare. Det är absurt att vi ska dela upp oss i så här små enheter. Centern har haft makten på Åland tills idag. Äntligen är vi befriade!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Att bli kallad sagofarbror av ltl Kemetter får man nog närmast ta som en komplimang. Det som ledamoten inledde med var nog ingenting annat än fria fantasier, vilket ofta använts av just socialister när det gäller att försöka förklara varför man måste göra saker. Ltl Kemetter beskrev socialism som en ond makt, så långt skulle jag faktiskt aldrig gå. Däremot ser jag socialism som en makt som hellre vill att saker ska skötas centralt än decentraliserat och det arbete ser man faktiskt att har skötts med rätt stor framgång i den sittande landskapsregeringen. Därför finns det också skäl att gratulera ltl i Kemetter till väl utfört jobb. Man har lyckats övertala sina regeringskollegor att kollektivets bästa är viktigare än individens bästa.

Ltl Sara Kemetter, replik

Herr talman! Jag tycker att det är att förenkla denna debatt och kommunreformen att bara säga att det är socialdemokraternas förtjänst att vi nu ser ett så här stort reformarbete och att lyfta fram det som en ideologisk fråga. Jag säger tvärtemot, vi har här haft uttalanden från ledamöter på både högerflanken och mittenflanken som konstaterat att detta är en gemensam satsning. Det är inte en ideologisk satsning. Vi är alla här eniga om att det här är det bästa för Åland. Däremot den lilla frågan, individens fråga, kunde vi höra i ltl Carina Aaltonens anförande. Byasamhället och gemenskapen ska vi ha kvar och den kommer alltid att finnas kvar på Åland.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ltl Kemetter nämnde också i sin första replik att man har diskuterat kommunreformer sedan 1967. Det är inte sant, det började mycket, mycket tidigare. Det här är någonting som man har diskuterat sedan 1922. Det var ungefär då som man verkligen bestämde sig att Åland skulle få välja sin egen väg framöver så långt som möjligt utan att vara en egen nation. I det sammanhanget passade det ordentligt väl att även skapa ett självstyrt system kring kommunerna, det blev inte verklighet med en gång, men uppstod så småningom.

Partiet Åländsk center bildades för 40 år sedan just för att man skulle lyfta denna självstyrelse och stärka den, för då var det ganska spretigt överlag och det har vi faktiskt gjort, utan min medverkan absolut så har man gjort det på att väldigt starkt sätt. Vi vill fortsätta med det, vi vill att kommunerna själva ska få bestämma.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Jörgen Pettersson, centerns ordförande, upprätthåller sig så gott som hela sitt anförande med att ge oss en lektion i socialismen kontra borgerlighet. Kunskapen har han erhållit genom att läsa ett uppslagsverk. Vi ska tydligen vara rädda för att socialistspöke. Mig skrämmer det inte alls. Jag är nämligen född i en arbetarfamilj. Jag lärde mig tidigt att arbeta och att bli företagare vilket jag har varit i tio år och haft flera anställda. Jag lärde mig att säga ifrån, att inte tro på en överhet och att säga vad jag vill och det har jag gjort genom det här dokumentet. Men jag hörde tyvärr inte vad ltl Jörgen Pettersson vill i den här frågan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är ofta så att om man pratar så lyssnar man inte så bra. Man kanske kunde ha lyssnat lite bättre?

Jag var rätt tydlig. Vår syn på det hela är att kommunerna och deras invånare själva ska få avgöra sin framtid. Hur svårt kan det vara?

Ltl Lindholm sade att hon lärde sig att säga vad hon ville och att få sin vilja fram, det är detta som vi gör. Det är ju precis det vi gör. Landskapsregeringen har i egenskap av regering kommit med ett förslag till tvångssammanslagning av det kommunala systemet och vi ifrågasätter det tillsammans med väldigt många av de kommuner som är berörda. Det är ju precis det vi gör. Vi säger ifrån, vi har lärt hur det ska gå till och vi säger vår åsikt. Hur kan sådant vara fel?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I min egen hemkommun har jag tagit initiativ om att föra den här frågan vidare, på frivillig eller på laglig väg. Jag skulle vilja veta vilka initiativ ltl Jörgen Pettersson har tagit i sin hemkommun? Som mamma, mormor, syster och hustru är det väldigt noga för mig att ge trygghet för de framtida ålänningarna oavsett varifrån man kommer och vart man är på väg. Det är det här som det handlar om. Jag vill att ltl Jörgen Pettersson, tillika ordförande för centern, berättar vilka initiativ man har tagit inom centern och i Mariehamn där ltl Pettersson är aktiv inom fullmäktige.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det första som jag blev inblandad i som ny kommunpolitiker i Mariehamn var att sitta med i den kommitté som hanterade KST-förslaget. Vi var väldigt tydliga i det arbetet, det leddes för övrigt av dagens ltl Tage Silander och vi hade väldigt bra diskussioner kring det hela. Vi landade i en åsikt att vi stöder ett gemensamt KST och att man till och med kunde tänka sig att Mariehamn skulle bli huvudman för det, åtminstone för delar av hela projektet. Det var väldigt inspirerande på många sätt och mest av allt för att det är de frågor som jag faktiskt brinner för; de allra svagaste i samhället. Och där gör jag en viss översättning till de små kommunerna som idag sköter sig själva, ordnar sin vardag och nu får de sagt till sig att de inte längre kan hantera det. Det är inte ett schysst sätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Ltl Pettersson påstår att företagare skulle vara emot att vi anpassar kommunernas antal till fem och ner till tre. Jag har varit företagare i hela mitt liv egentligen, jag har umgåtts i företagarkretsar och ingen har sagt åt mig att jag ska arbeta för att vi ska ha kvar 16 kommuner. Man vill ha färre kommuner.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu börjar jag förstå exakt hur Hillary Clinton kände sig när hon debatterade mot Donald J. Trump. Jag har inte på ett ställe nämnt någonting om åländska företag eller hur många kommuner de eventuellt skulle vilja ha, inte någonstans i mitt anförande och inte överhuvudtaget i en diskussion. Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på den här formen av frågor? Det är ungefär som att fråga någon; vad är klockan? Ja, 7,5 kilo bananer!

Ltl Mikael Staffas, replik

Nå, vi går vidare. Ltl Pettersson pratade väldigt mycket om demokrati, det kan vi säkert vara överens om, och vikten av att man inte krymper det demokratiska deltagandet. Det känns lite märkligt när samma parti ställer sig väldigt negativt till en utvidgning av demokratin genom att sänka rösträttsåldern till 16 år. Antagligen kommer jag nu att få samma svar tillbaka, att jag är Hillary Clinton.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det är i alla fall en logik i konstigheterna i att det alltid är lika konstigt.

 När det pratas om demokrati så tror jag att man kan vara så tydlig att man lyfter fram det så kallade sydöstra förslaget där Sottunga och Kökar ska förena krafter med Föglö och bli en ny kommun. Så vitt jag har förstått så har ltl Staffas kopplingar till Kökar. Tror han att det kommer att bli bättre eller sämre för dem som bor på Kökar där de får ett fullmäktige som kontrollerar 30 procent av rösterna? När den första ekonomiplanen ska göras upp över tre år tror ltl Staffans att man får de investeringar man alltid vill ha, att man får de satsningar som man har förtjänat och som man i dagens läge besitter?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen konstaterar att ärendet väcker engagemang och känslor, vilket är bra. Talmannen vädjar till ledamöterna i sitt uppträdande och attityder till varandra att tänka på att vi befinner oss i Ålands lagting.

Ltl Petri Carlsson

Tack, talman! Uppdelningen i flera kommunförbund och i 16 kommuner gör ofta att vi på Åland splittras och det skapas spänningar mellan de olika delarna. Den här uppdelningen är tyvärr flera politiker beredda att använda i just syftet att splittra oss. Vi har sett några riktigt dåliga exempel på det nu den senaste tiden i samband med den här reformen.

En vanlig strategi när man vill få många att sluta upp bakom en motståndsrörelse är att skapa en extern fiende. Den här gången, som ofta tidigare i historien, är den externa fienden huvudstaden. Istället för att fundera på hur man ska lösa de utmaningar man själv står inför är det lättare att skapa opinion och driva på mot en gemensam extern fiende.

Vissa påstår att Mariehamn är vinnare och andra att staden är förlorare på det här förslaget till kommunindelning. Hur kan det vara så att man uppfattar ett förslag så olika? Den ena säger att Mariehamn är den enda vinnaren eftersom man slipper slås ihop med en annan kommun och andra säger att förslaget är en katastrof för att man inte får gå ihop med en annan kommun.

Det är precis här svaret finns på min fråga hur man kan uppfatta det så olika. Om man är emot förändring så tycker man att staden är vinnare eftersom man uppfattar att staden berörs relativt lite av gränsjusteringarna, medan om man är positiv till förändring så upplever man att Mariehamn är förlorare av samma orsak. Det är alltså viljan till förändring som styr uppfattningen om vinnare eller förlorare. Då kan de flesta lista ut att jag inte tycker att det förslag som nu ligger är det bästa för staden, men det är inte det viktigaste här eftersom jag representerar hela Åland i lagtinget. Så det är lika bra att vi slutar att diskutera vilken kommun som vinner eller förlorar. Vi gör det här för alla på Åland, inte för en enskild kommun!

Historiska gränser, baserade på kyrksocknar från medeltiden, skapar onödiga problem och hinder. Knappast skulle vi rita gränserna som idag om vi startade från ett blankt papper. Våra kommuner är alltså utformade efter den urgamla sockenindelningen baserad på att invånarna hörde till samma kyrka. Det betyder att i centrum av dessa ligger en gammal kyrka. Denna indelning har avskaffats i hela övriga Norden. Är det inte dags att vi också gör det? Att vi ålänningar bestämmer om kommunindelningen utgående från det vi anser är bäst för företagens och invånarnas behov istället för det som ansågs vara bäst ur kyrkans synvinkel på medeltiden? Jo, självklart. Det är vi som är valda att representera hela Åland som är satta att ta ansvar för helheten.

Sexton blir fem och så småningom tre kommuner genom starka incitament så att Mariehamn ingår i Sydöstra Åland och de två skärgårdskommunerna bli en enda. Även om jag personligen skulle ha föredragit en enda kommun på Åland är detta bättre än ingen förändring alls och vi får, när vi så småningom har tre kommuner, ett starkt Åland rustat att klara av framtiden på ett bra sätt!

Det största argumentet som talar mot dagens kommunstruktur talar för sig självt. Vi har under många år sett en avfolkning av flera kommuner. Vi har sett skolor och butiker läggas ned och en försörjningskvot med en mycket negativ trend. Åland är vid vägs ände när det gäller våra 16 kommuner. Färre kommuner kan råda bot på många problem och ge möjligheter till minskad byråkrati och en effektivare organisation, förutsatt att den görs på rätt sätt.

Hur framgångsrika sammanslagningar blir beror alltså på hur man genomför dem. Sedan kan man konstatera att fördelar med sammanslagningar uppstår främst på lång sikt och att jämförelser generellt är svåra att göra. De jämförelser som görs är ofta felaktiga eftersom de baseras på "hur det var förut" jämfört med "hur det blev" när de istället borde baseras på "hur skulle det ha blivit?" jämfört med "hur det faktiskt blev".

Sedan vill jag säga att alla ni som talar för att behålla dagens kommunstruktur är snabba på att kräva svar på hur det ska bli med färre kommuner och vilka vinster det ska ge, men ni är lika skyldiga att svara på frågan hur dagens kommunstruktur ska klara den negativa utvecklingen av demografin och försörjningsbördan? För vi har nämligen inte mer pengar att pumpa in i landskapsandelssystemet till kommunerna, oavsett sammansättning av landskapsregering har det konstaterats vara ett faktum. Vi har inte råd att öka på anslagen till kommunerna. Tvärtom, anslagen har minskats och måste sannolikt minskas ännu mer. Så svara på hur vi ska klara av utmaningarna med befintlig kommunstruktur utan att tillföra mer pengar från landskapet? Vi har hittills inte fått några sådana svar.

Men, det finns väl inget annat svar än att vi måste få till stånd färre kommuner för att skapa möjligheter till att möta framtidens utmaningar. Som politiker ger jag gärna ifrån mig kommunal makt genom att ha färre politiska organ och genom att minska de administrativa enheterna till fördel för en god service till ålänningarna.

Jag måste säga en sak igen som jag har sagt tidigare: Vi är ordentligt administrativt och politiskt överorganiserade. Istället borde vi minska på de administrativa enheterna till fördel för servicen.

Fru talman! Hur kommunkartan ska se ut finns det många åsikter om inom samtliga åländska partier. Ytterligare kan man konstatera av ÅSUB:s rapportering att viljan till förändring är större hos befolkningen än hos de förtroendevalda i kommunerna. Behovet av en helt ny övergripande kommunstruktur är uppenbar, men många berörda maktinnehavare, både tjänstemän och politiker, försvarar sina egna positioner vilket gjort det oerhört svårt att få en politisk vilja till kommunsammanslagningar.

De dubbla rollerna där de flesta här i vårt parlament också är kommunpolitiker gör inte saken enklare att lyfta blicken och se Åland som en helhet. Vi borde alla vara ålänningar istället för att vara mariehamnare, saltvikare, jomalabor osv.

Jag har därför länge varit en förespråkare för att en folkomröstning ordnas om den här saken. Alltså inte flera kommunala folkomröstningar, utan en som vi skulle ha ordnat härifrån för hela Åland samtidigt. Mitt huvudargument för att vi skulle ordna en folkomröstning var för att låsa upp den låsta politiska situationen och framförallt för att uppbringa politiskt mod i landskapsregeringen och i lagtinget. Nu finns det politiska modet. Det syns tydligt i det här förslaget. Så länge det politiska modet finns, så behövs ingen folkomröstning.

Och ur demokratisynpunkt är det här dessutom en stor framgång, tvärtemot vad andra har sagt. Ålänningarna har röstat in en majoritet som gick till val på att förverkliga en kommunreform med färre kommuner. Nu finns ett förslag som innebär just det. Så demokratin levererar! Tack!

Ltl Göte Winé

Tack, talman! 16 blir 5, vissa jublar medan vissa tycker detta bara ger en sämre service med hot om att verksamheter ska stängas och allt ska bara bli sämre.

Jag kan hålla med att vår litenhet och våra små kommuner är speciellt. Men det finns en lite tjusning med det. Men nu efter att ha jobbat politiskt kommunalt ett antal så har man sett detta från ett annat håll. Tjusningen med litenheten har vänt till svagheter tyvärr. Man kan fråga sig, är det hållbart och är det rättssäkert som vi har det idag?

Efter nu att varit kommunalpolitiker i en kommun med drygt 1 000 invånare så ser man vad som skulle bli bättre för invånarna med en större kommun. Vi ska inte slå ihop kommunerna, vi ska samarbeta säger man.

För drygt 10 år sedan satt jag ordförande i en byggnadskommitté i min hemkommun, där vi skulle utreda den framtida äldreomsorgen, äldreomsorgens framtida behov och vad man ska satsa på och bygga ut. I ett tidigt skede så kontaktade vi våra tre grannkommuner Vårdö, Finström och Saltvik och även Geta. Fanns det intresse av ett framtida samarbete? Vi fick svar av två kommuner och två kommuner svarade inte ens. Jag kan citera en kommun; ”vi kan sälja platser i mån av plats, men övrigt samarbete är vi inte intresserad av”. Är de så en mindre svagare kommun ska bygga upp sin äldreomsorg?

Så att säga om samarbete, och att utveckla det kan vara lätt och fint att prata om, men är tyvärr jättesvårt i praktiken. Vissa får det att låta som en drömbild, men vi kan inte trygga en välfärd av en drömbild eller vision.

Här måste man ta beslut och komma framåt. Vi måste ta beslut som ger en stark välfärd, vi ska låta alla få en trygghet på hela Åland. Det är dags att sluta prata nu och ta besluten.

Jag och mitt parti vill se kommuner som är så stora nog att trygga en bra välfärd inom alla sektorer.

Under de senaste åren har jag hört kommentarer som:

– Som vi har det nu så måste vi se över vilken service vi ger ute i kommunerna. Landskapet ger bara pålagor som kostar mer och mer för kommunerna. Samma person kan sedan fråga; var är lagstiftningen som gör det enklare för oss kommuner? Det måste bli bättre för kommunerna.

En annan kommentar: - Kommunreform ger det lägre skatt? Ytterst få frågar om det ger tillräckligt bra service.

Jag ser att vi kan ge en bättre hemservice till de i hemmen om man kan få en större enhet. Större gör det inte automatiskt bättre, men fler kunder gör att man behöver bygga upp en verksamhet för det. Det är inte lika lätt om kundkretsen ligger mellan en och tre personer.

Talman! Jag vill se större kommuner för jag märker att en kommun med upptill 1000 är för sårbar. Det är svårt att bygga upp en tillräckligt bra service t.ex. inom äldreomsorgen för det. Nu vill säkert vissa missförstå mig och säga att jag nu säger att de små kommunerna inte klarar av sina åtaganden. Men det menar jag inte. Men får man en större kundgrupp så kan man också utöka möjligheter till stödservice. Men det är inte kommunens storlek som avgör det, utan det är de förtroendeinvalda i kommunerna som sedan bestämmer nivån på servicen.

Det är inte en större kommun som stänger skolor, utan det är de förtroendevalda i de framtida kommunerna som bestämmer vilken nivå man har råd att ha.

Vill man ha en så låg skatt som möjligt, eller vill man satsa på bra barnomsorg, skola och äldreomsorg?

Talman! Jag stöder detta meddelande, men jag är inte förtjust i allt som står där. Att skjuta upp KST lagens ikraftträdande så är inget jag jublar över. Men det har varit ett klart önskemål från kommunerna och det visar på en lyhördhet från landskapsregeringen.

Att komma någon vart inom politiken är att kompromissa och i kompromissandet så får man ge med sig någonstans för att få ett resultat. Så var det nog inom KST-lagen förra mandatperioden. Vi kommer ju i alla fall ett steg framåt jämfört med idag, tänkte vi då. Vi skulle ge kommunerna möjlighet att strukturera upp en bättre socialvård för invånarna.

Men vad blev det idag? Hittills har jag upplevt det som hela havet stormar. Jag upplevde det fram till förra veckan att det är två områden som har en kamp om två olika system.

Vi har inte sett KST gå så mycket framåt mot lagens syfte anser jag. Tyvärr blir det oftast lite för stort att ta sig an om det är för många parter involverade.

Om man nu ser detta med en kommunindelningslag så är det inte tvång man ska använda som ord, utan att man tar på sig ledningsansvaret. Man tar ansvaret och ger svaren:

- Vad är målet, vart ska vi?

- När ska det vara klart?

- Hur kommer vi dit?

Talman! I KST-lagen fas 1 så gav vi bort det, jag vet för jag är lika skyldig till det för jag var med och röstade igenom det.

Därifrån tog vi bort ledarskapet och sade åt kommunerna att fixa det här. Nu liknar det ingenting. Ta t.ex. KST där har man nu jobbat men tyvärr åt två olika håll istället för att jobba åt ett gemensamt håll för invånarnas bästa.

Från kommunalt håll har man bett om att få mer tid. Nu när man lyssnat på det så kritiseras det från centerns håll.

Så att säga att landskapet inte skulle säga hur man ska göra tycker jag är ett svagt ledarskap. Man måste säga vart man vill, hur det ska se ut och inte bara säga samarbete.

Skulle man då ha det till ett frivilligt samarbete? Då blir det nog som jag upplever idag att det är de svagare kommuner som vill samarbeta och de starka sitter lugnt i båten och är nöjda som det är. Min upplevelse att en förståelse kommuner emellan är mer eller mindre obefintlig.

Samarbetet fungerar där lagen säger det dvs. inom det sociala där man måste uppvisa en stark rättssäkerhet.

Avslutningsvis, talman, så säger jag ja, tillsammans med en majoritet av ålänningarna, till att nu äntligen komma vidare med kommunreform.

Man kan ha åsikter om kommunerna som de är idag. Men för mig är det ekonomiskt hållbara kommuner som har råd att erbjuda en bra välfärd åt kommuninvånarna. Vi ska ha kommuner som är tillräckligt starka för att ta emot socialvårdslagar som är bättre service för enskilde individen.

Vi ska ha tillräckligt stora kommuner för att få en bra kompetensförsörjning. En kommun med arbetskraft, en kommun med rätt kompetens är en förutsättning för kommuninvånarnas bästa.

Med en kommunreform får vi större kommuner med en större förvaltning som inte är lika sårbara vid t.ex. längre sjukfrånvaro.

Vi ska ha kommuner som har råd och möjlighet att vara solidariska mot kommuninvånarna, inte diskutera som nu hur kommunerna ska vara solidariska mot varandra.

Talman! Jag har lite till, men jag avslutar här för respekt mot alla andra. Jag tackar för mig.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Bästa ledamöter! Jag tänker prata lite om de äldre i vårt samhälle.

Större kommuner kommer att ge bättre möjligheter att producera och utveckla kvaliteten i servicen till invånarna. Möjligheter till specialisering och kvalitetshöjningar ökar och jag tänker närmast på åldringsvården. Vi blir alla äldre, vare sig vi vill det eller inte, vilket är en stor utmaning som större och kraftigare kommuner nu blir bättre rustade att möta.

Som det är nu så är det stora skillnader på åldringsvården i kommunerna. Åldringsvården är ett område med stor kunskapsutveckling, inte minst den digitala tekniken ger oss nya möjligheter att använda tekniska hjälpmedel och tekniker till rationella lösningar för att säkerställa god vård och omsorg. Hela samhället behöver bättre anpassas för äldre!

Större kommuner gör det lättare att rekrytera och upprätthålla och utveckla kompetenser och kunnande vilket ger en kvalitetshöjning i verksamheter och service. Vård kommer att kunna ges på rätt vårdnivå, vilket kommer att spara resurser. Då får vi effektivare och friktionsfria vård- och servicekedjor inom äldreomsorgen, kanske vi kan kalla dem äldreomsorgskedjor. När vård och service ges på rätt tid och på rätt nivå höjs kvaliteten som även blir mer kostnadseffektiv.

Genom att även ha en personalstruktur som är anpassad utgående från behovet i verksamheten kan vi se möjligheter att bygga kompetenser som är mindre sårbara för personalomsättningar.

För att säkerställa att vi kan möta de utmaningar som den demografiska utvecklingen, med ett ökat antal äldre, medför är det viktigt med långsiktiga strategier som betonar förebyggande, aktiverande och rehabiliterande åtgärder. Särskilt viktigt är det att vården är individcentrerad, speciellt för de personer som har de största vårdbehoven.

Åldrandet känner inga förvaltningsgränser. Vi behöver ha individen i centrum, inte strukturer eller andra gränser. De äldre är en resurs som vi behöver lära oss ta tillvara genom att sätta fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser. Tack, talman.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Söderlund sade att äldrevården skulle bli bättre i en stor kommun. Vi har ju en kommun idag som heter Mariehamn. Om man jämför åldringsvården i Mariehamn med åldringsvården i Saltvik så skulle jag vilja veta, på vilket sätt skulle åldringsvården vara bättre i Mariehamn och vilket faktaunderlag finns det?

Den kunskap som jag har om åldringsvården i landskapet, om jag jämför Mariehamn med Saltvik, så vill jag påstå att åldringsvården i Saltvik är på en högre nivå än i Mariehamn för den enskilde individen.

Beträffande sjukfrånvaron så är den relativt hög i Mariehamn och det sägs att Mariehamn skulle ha starkare ekonomi.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Mariehamn har ju flera nivåer på sin åldringsvård; hemvård, hemsjukvård, effektiviserat serviceboende, serviceboende och äldreomsorg. Vården kan ges på rätt nivå. Jag vet att Saltvik också har många nivåer på sin äldreomsorg, men mindre kommuner har ju inte det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, talman! På vilket faktaunderlag bygger det här, att det är sämre i mindre kommuner? Var är problemet? Beträffande vården så är den redan centraliserad genom ÅHS. Jag förstår inte den argumentationen. Jag vill veta faktaunderlaget.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Nu var det inte ÅHS som vi diskuterade utan det var åldringsvården.

I framtiden kommer det ju att bli svårt att rekrytera personal till vården. Händer och fötter som arbetar och större kommuner kan ge ett bättre underlag för att rekrytera och locka till sig personal. Man har större utbud och anställningsmöjligheter och man kan välja område som man kan eller vill jobba inom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund

Tack, fru talman! Under diskussionens gång har det här är ett flertal gånger efterfrågats vad som är centerns alternativ till det här.

Jag ska här presentera en demokratisk agenda i tio punkter som är centerns alternativ till den förda politiken och som regeringen och ålänningarna gärna får förhålla sig till.

1.       Att förverkliga KST, kommunernas socialtjänst, i enlighet med den gällande lagstiftningen. Det är en behövlig reform som hjälper de svagaste i vårt samhälle och som också har stor betydelse för de flesta kommuner.

2.       Frivilliga sammanslagningar, ingen tvångslagstiftning. Vi tror att det är väldigt viktigt att uppmuntra genom att ha ekonomiska incitament till samarbeten och sammanslagningar. Jag tycker att våra två kommunpolitiker, Camilla Andersson och Roger Höglund, på ett väldigt konstruktivt och positivt sätt redogör för hur man till exempel kan få norra Åland att samarbeta så att det blir vinn-vinn för alla och att det finns en acceptans i de berörda kommunerna. Det finns liknande logiska enheter runt om på Åland t.ex. Lemland och Lumparland och kanske skärgården så som det nu föreslås osv. som man kan ha som utgångspunkt.

3.       En parlamentarisk kommitté som samarbetar med kommunerna för att bygga närdemokrati och närservice så långt som möjligt.

4.       En realistisk tidtabell för reformerna. Det är väldigt viktigt att få tillbaka tryggheten och tilliten som flera har sagt här idag, ltl Carina Aaltonen nämnde det. De kommuner som berörs av samarbeten och sammanslagningar ska känna att de får vara med och få sin röst hörd. Det förslag som sedan blir gällande - både vilka samarbeten det blir mellan kommunerna och innehållet i den service som kommer att finnas i framtiden – där ska kommunerna få tillräcklig tid att diskutera sig fram till en modell som man är överens om. Ta t.ex. Brändö- Kumlinge, det kan säkert bli ett bra samarbete bara man hinner prata ihop sig och ha en plan och ett förslag så att alla kommuner känner sig trygga hur det kommer att se ut framöver om man går ihop och då är det helt okej för kommunerna. En parlamentarisk kommitté som hjälper till från landskapets sida och punkt 4, en realistisk tidtabell, för reformerna som antagligen sträcker sig över nästa val och in i nästa valperiod. Jag tror faktiskt att det här är en pågående process som vi får leva med en tid framöver. Man ska ge det den tid det behövs. Det är de facto så, vilket även regeringspartierna sagt, vi sitter inte i sjön just nu, men vi har utmaningar som kommer emot oss och de ska vi möta.

5.       Ett landskapsandelssystem som beaktar småskaligheten i det åländska samhället. Oberoende av hur vi slår ihop kommunerna så har vi en viss speciell geografi. Vi måste ha ett landskapsandelssystem som på något sätt beaktar det, både om vi har 16 kommuner eller om vi har fem kommuner. Det spelar ingen roll för geografin ser ut som den gör, Kökar ligger där de ligger, Sottunga ligger där de ligger och Eckerö är där Eckerö är och de har sina befolkningsstrukturer.

6.       Aktivera regionalpolitiken. Underlätta för företagsetableringar i randkommuner och i skärgården och på det sättet försöka få mera skattekraft. Sist och slutligen är det skattekraften som är väldigt avgörande vilken service som kommunerna själva kan producera och att det finns arbetsplatser så att både kvinnor och män kan se en framtid så att man kan försörja sig i skärgården. Här borde man inte se framtiden som ett hot utan de facto som en möjlighet. Vi har många äldre människor som behöver service. Vi har modern teknik som man kan ta tillvara. Vi ser goda möjligheter här.

7.       Förverkliga digitaliseringen så snabbt som möjligt. Jag vill faktiskt ge en eloge till landskapsregeringen. Genom den här strategin som man har tagit fram så är man bra på väg. Det gäller bara att se till att man får det implementerat i det åländska samhället, i kommunerna och att vi får tillräckliga resurser. Digitaliseringen kostar pengar för landskapet och kommer att kosta pengar för kommunerna men det är ett nödvändigt steg som vi tar för att vi ska vara med i framtiden.

8.      Utveckla servicecenter för hela Åland. Ute på de olika kommunkanslierna finns idag en del saker som kan göras gemensamt. Det var ett arbete som jag initierade under den förra perioden men som nu har stannat upp. Jag tror att det skulle vara bra om det arbetet kom igång. Man behöver inte tänka sig att det här servicecentret per automatik skulle vara i Mariehamn. Man kan skaffa sig en arbetsfördelning runtom på Åland. I Föglö kanske man specialiserar sig på löneadministration, i Godby på någonting annat och i Eckerö på en tredje sak. Då får vi en spridning och vi får ändå en specialisering och en kostnadseffektivitet i det som görs.

9.       Verka för decentralisering av offentliga arbetsplatser. Speciellt viktigt om landskapsandelarna ska dras ner, som nu föreslås, då måste vi istället arbeta för en större decentralisering av offentliga arbetsplatser. Nu har vi en form av samhällskontrakt. Det är naturligt när vi har en stad där vi har landskapsregeringen, förvaltning, sjukhus och huvudkontoren för rederierna osv. Det betyder enormt mycket ekonomiskt för den kommun som vi nu befinner oss i, vilket vi senast såg igår kväll när det gällde samfundsbeskattningen. Vi har en centralort och vi har en landsbygd och en skärgård som har en svagare skattekraft. Men alla dessa människor som bor i skärgården och även i Geta, de är med och betalar lönerna till alla offentligt anställda här på Åland och landskapsandelssystemet finns med som en utjämnande faktor. Om vi drar ner i landskapsandelssystemet då måste vi istället se till att vi utjämnar på ett annat sätt. Då är det ingen självklarhet att offentlig service ska vara etablerad i centralorten, då borde man istället ge ut mera arbetsplatser till randkommunerna på något sätt.

10.   Fru talman! Tänk om vi skulle använda lika mycket energi, både vi i oppositionen och i regeringen, på att arbeta för en aktiv inflyttningspolitik för att stärka befolkningsunderlaget på Åland som helhet och speciellt i randkommunerna och i skärgården. Om vi skulle lägga lika mycket kraft på inflyttningspolitiken som vi har lagt på den här debatten och allt vad det innebär så skulle vi faktiskt få en större kraft i det åländska samhället. Det är en stor och aktiv process för att få igång en aktiv inflyttningspolitik, för det behövs. I Mariehamn hade vi igår kväll upp ur bokslutet. Vi är den största kommunen på Åland och det föddes tre eller fyra personer färre under föregående år jämfört med hur många som dog. I Mariehamn dör det flera personer än föds. Vi växer lite tack vare inflyttningen. Det här är ett generellt problem för hela Åland och framförallt för skärgården naturligtvis. Det här kommer att kräva extra insatser, kreativitet. Kanske man kan använda de skatteinstrument som vi de facto har i vår självstyrelse på ett mer aktiv sätt än vad vi har gjort hittills, så att det blir intressant ekonomiskt att också bo i skärgården och i randkommunerna.

Så, fru talman, dessa tio punkter är grunden i själva politiken som vi vill föra och som vi gärna samarbetar med landskapsregeringen kring. Men, det finns en grundläggande sak, tvångslagstiftningen. Så länge tvångslagstiftningen finns med i den här diskussionen så finns inte vi med i diskussioner med landskapsregeringen. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack Roger Nordlund för ett mycket konstruktivt anförande där det också finns öppningar för diskussion och politiskt samarbete.

Det är också tydligt att även centern nu förstår att det finns utmaningar ute i samhället som vi behöver möta tillsammans. Den här regeringen väljer att möta utmaningarna med kommunsammanslagningar men den tidigare regeringen mötte framförallt dem med KST.

Jag undrar hur Roger Nordlund ställer sig? Finns det en utsträckt hand att tillsammans med socialdemokraterna och ev. andra partier på kommunal nivå nu förverkliga socialtjänsten, så att vi kan visa åt landskapsregeringen att man på kommunal nivå faktiskt åstadkommer någonting gemensamt?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har varit tydligt i debatten här från centern att vi anser att det är dags att gå in i fas 2 när det gäller KST och att det ska bildas ett KST för hela Åland. Det var egentligen själva grundtanken när det här projektet sattes igång. Vad jag har förstått så har Jomala redan tagit initiativ till detta och även på andra ställen också. Centern kommer att vara en konstruktiv och aktiv part i bilden av ett KST för Åland.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Fas 2 är ju en tvingande lagstiftning och då gick man ju in för det här frivilliga arbetssättet i fas 1. Det finns ju också från centerns sida ett incitament till tvingande lag, åtminstone i tidigare regeringssamarbeten.

Ledamoten lyfte som punkt två fram det frivilliga samarbetet genom lagstiftning, att vi får ihop kommuner med ekonomiska incitament. Idag har vi ett landskapsandelssystem som har varit oerhört generöst. Man får ganska mycket pengar om man vill gå ihop. Varför har vi då inte sett sådana rörelser ute i kommunerna trots att vi vet att det finns kommuner som har det oerhört tufft ekonomiskt och kanske skulle behöva få lite mera skattekraft i ryggen?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att det för det första bygger på den väldigt starka kraften som finns i de nuvarande kommunerna. Man vill vara en kommun så länge man kan. Det finns en styrka i det också, för det finns ett engagemang att ta vara på. Sottunga brukar lyftas fram som ett exempel på att den kommunen är för liten. Och ja, med normala mått så är Sottunga säkert för liten för att vara en kommun. Samtidigt är jag faktiskt väldigt imponerad över de människorna och det samhället. Jag ser inget annat sätt att kunna administrera och sköta den regionen än vad man gör idag.

Vi kanske måste konstatera att det behövs ett ännu bättre stödsystem för att få igång den här processen och det är vi beredda att vara med och satsa på. Jag tror framförallt att det är viktigare nu att vi skapar en trygghet så att alla de regioner och kommuner som finns på Åland faktisk kommer att kunna vara med och påverka sin framtid och då tror jag också att de vill göra det på ett bra sätt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Centern sade i sina tio punkter att man vill stärka regionerna, man vill öka inflyttningspolitiken och det upplever jag också att regeringen vill, men vi har olika synsätt och olika vägar fram dit.

Jag ser att vi på nordvästra Åland tillsammans får betydligt mera mark att kunna utveckla, kunna se hur vi ska gå vidare och jobba om vi får flera möjligheter. Detta kan skapa flera områden där vi kan öka inflyttningen. Det gäller att vi samarbetar mera. Idag anser jag att det är för små kommuner så vi klarar inte riktigt av det.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att en av de viktigaste sakerna att göra i det läge vi nu befinner oss i, för jag märker att det också finns nyanser mellan regeringspartierna där socialdemokraterna har varit tydliga med att alla skolor ska vara kvar och all service ska vara ungefär som det har varit och jag tror att ni är ärliga med det, medan liberalerna och moderaterna pratar om större enheter och mera kostnadseffektiveringar. Det är klart att det här skapar en oro. Jag vet inte och inte vet de i skärgården vilken politik som kommer att gälla egentligen. Det är här som den realistiska tidtabellen kommer in. Man behöver ge tid för det här projektet, att kommunerna får prata ihop sig om hur de ser gemensamt på framtiden och hur servicen kommer att vara om fem eller tio år och då tror att vi har förutsättningar att få inflyttning. Jag tror att det första som en ung familj tänker på är tillgången till barnomsorg, skola och avstånden och hur vardagslivet kommer att fungera.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Nordlund sade att vi vill att all service ska vara som den har varit. Jag känner att vi till och med kan ha en bättre service om vi samarbetar mera eller om vi får större enheter så kan vi göra det bättre. Idag optimerar vi inte resurserna eftersom vi har för små enheter.

Varför jag begärde replik beror på en liten fundering som jag har. Ltl Nordlund pratade om två ledamöter från norra Åland som hade en insändare där de lyfte fram Finström och Geta som ett alternativ. Jag tycker det är lite sorgligt när man också samtidigt har en majoritet i kommunerna Finström, Geta och Sund som vill ha ett samarbete.

Som jag upplever det - men det kommer i tilläggsbudgeten - så vill centern nu helt omkullkasta det med tvång. Vi ska ta bort utredaren från utredningen när det gäller Finström, Geta och Sund så att det inte ska bli av. Är det detta som centern vill med den motionen och politiken?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det måste vara någon form av missuppfattning. Jag uppfattade att det gäller pengarna för den tilltänkta utredaren för hela det här projektet. Den andra utredningen för norra Åland har vi stöttat hela tiden och vi har varit kritiska till varför landskapsregeringen inte varit mera behjälplig för att få igång det projektet.

Absolut, initiativ som kommer från kommunerna har vårt fulla stöd. Om det blir dessa tre, som ltl Winé nämnde, så är det okej för mig, men det kan också bli Finström-Geta och Sund-Saltvik. Det viktiga är lokala initiativ och att kommunerna tycker att det är bra för dem och tror på framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är bra att ltl Nordlund kommer med ett försök till en lista på hur man kunde bemöta de här utmaningarna. Det är dock väldigt otydlig vad centern vill med tanke på att partiordförande hade ett annat inlägg. Olika ledamöter för fram olika saker. Den ena gången är det bra med en parlamentarisk kommitté, som ledamoten förde fram, och andra gången så är det inte bra och man vill inte vara med. Nu vill man vara med igen. Jag vet inte riktigt hur man ska tolka olika centerledamöters inlägg. Det var bra med ett konstruktivt inlägg. Fortfarande kvarstår frågan när det gäller frivilliga kommunsammanslagningar, vilket fullmäktige är det som tar helhetsansvaret för kommunindelningen på Åland? Vilket fullmäktige ska ge det svaret? Nu förstår jag, genom att man vill ha kommunsammanslagningar så är man för att färre och större kommuner är bättre. Är det så från centerns sida?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! För det första, de här punkterna som jag förde fram här är förankrade både av partiledaren i partistyrelsen och i lagtingsgruppen. De punkterna har en bra demokratisk förankring i vårt parti.

För det andra, det som är tröskeln för oss att delta i ett parlamentariskt samarbete är tvångslagsstiftningen. Tar regeringen bort tvångslagstiftningen då är vi med på ett konstruktivt sätt och hjälper till att få en bra och hållbar lösning för Åland.

När det gäller att få större enheter, man har gärna satt stämpeln ”16 kommuner” i pannan på centern. Det är länge sedan som det begreppet fanns hos oss. Vi inser precis som alla andra att det finns olika intressen för samarbeten runtom på Åland och det finns logiska enheter som kan skapas. Det ska vi hjälpa till med, men det ska inte komma från ovan utan det ska komma underifrån från kommunerna.

Däremot, som jag sade när det här presenterades, så har jag ingenting emot att den här processen har satts igång och att landskapet är med och driver processen framåt. Men man måste visa respekt för de andra parterna också så att man är på lika nivå och ingen ska bestämma.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Petri Carlsson, replik

Färre och större kommuner, det är bra om hela centern inser att det är det som är lösningen för att skapa möjligheter för mer en effektiv produktionsstruktur och att man ska kunna ta tillvara effektivitetsvinster. Det lät inte så på er partiordförande, men om nu ltl Nordlund klargör att det är så som centern har tagit ställning till så är det bra.

Jag fick fortfarande inte svar på vilket fullmäktige som ska ta ansvaret för helheten på Åland när det gäller frivilligheten av kommunindelningen? Det är en viktig fråga som jag tycker att man måste ge svar på. Det är ändå helheten på Åland som vi är satta här att representera, inte sant?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag om någon vet att politiskt arbete är ett mödosamt arbete. Det är många möten och många koppar kaffe som man får sitta och dricka med människor och sedan till slut så hittar man en samsyn. Det är precis så som den här processen också borde gå till. Om man vill vara en aktiv part från landskapsregeringens sida så samlar man de kommuner som man tycker skulle utgöra en logisk lösning och så sätter man igång en diskussion. Kanske man finner varandra eller kanske man inte finner varandra, då gör man ett nytt försök och till slut så faller det på plats.

Det som vi inte accepterar är tvångslagstiftning. Vi har inte kommunsammanslagningar som politisk idé att det ska vara på det sättet. Däremot tycker vi att det är helt okej om man vill göra det bland invånarna och vi befrämjar ett lokalt engagemang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Roger Nordlund för de tio punkterna. Jag tänkte göra ett litet tankeexperiment och fokusera framför allt på punkt 2. Ponera att ltl Nordlund och jag sitter i samma regering, vi ska driva en kommunreform tillsammans och nu ska vi peka med hela handen full fart framåt. Vad är centerns målbild? Jag räknar med att centern duckar för frågan om hur många kommuner som är bra för Åland, det är helt i sin ordning. Men vilka principer är det som borde styra de kommunsammanslagningar som centern nu föreslår? Bör kommunerna vara ungefär lika stora? Bör de vara geografiskt sammanhängande eller är allt det här mindre viktigt? Spelar det någon roll för centern vilka kommuner som går ihop eller är frivillighet det viktigaste och slutresultatet blir som det blir?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har ingen bestämd uppfattning om antalet kommuner. Däremot är det väldigt viktigt att kommunsektorn som sådan bli stark som helhet, att den kan ha en livskraft och handlingskraft i sig själv. Vi anser att det är väldigt viktigt att man inser att olika delar av Åland har väldigt olika förutsättningar. Det blev väldigt tydligt när vi i förrgår hade informationen om landskapsandelar. Om man lägger ihop Sottunga, Föglö och Kökar nu, som det är tänkt och som kan vara en logisk helhet, så i dagens landskapsandelssystem så har Föglö väldigt många flera elever än vad Kökar har och Sottunga har förstås nästan inga elever alls. Så de här bitarna passar inte ihop på något sätt. Man måste inse att varje ort eller region har sin egen särprägel som man måste ge möjlighet att utnyttja och låta växa, inte slå ihop till en större helhet där allt ska vara lika.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Nordlund, vi är då överens om att vi funderar på en kommunreform tillsammans. Vi har ju redan haft möjlighet till kommunsammangåenden i 150 år. Martin Isaksson skrev om en kommunreform, inget skedde. Vad är det som talar för att det händer något? Finns det något medel eller något nytt moment som centern vill föra in i punkt 2?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! I mitt huvudanförande tog jag upp norra Åland med Geta, Sund och Finström där det de facto pågår ett arbete som kunde ha kommit t.o.m. längre om man skulle ha fått ett fullt ut stöd från landskapsregeringen och de hade hjälpt till. Men nu har man hållit tillbaka det lite för man vill ha den stora kartan eftersom det är regeringens övergripande mål. Jag tror att det finns flera sådana samarbeten på Åland. Jag tror att Eckerö-Hammarland säkert kan utvecklas. I Lemland-Lumparland, enligt det mejl som jag läste här i morse, så fanns ett tillägg att de har ett bra samarbete som de gärna vill utveckla. Man kan ta ytterligare steg och på ett naturligt sätt växa ihop där alla parter känner en trygghet i den processen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Nordlund tog upp på tidsaspekten. När man ska göra en reform så måste man ha en tidsplan annars stannar det lätt. Det får inte bli som den gemensamma brand- och räddningsmyndigheten att det tar tio år och ingenting händer. På det viset kan man inte regera utan det måste nog hända någonting annat. Nog måste man ha någon form av tidsplan när detta ska vara klart. Om ltl Nordlund ritar upp tio punkter och vi andra partier också ritar upp tio punkter så får kanske ltl Nordlund vara med och diskutera punkter som inte han har ritat upp. Tidsaspekten och någon form av ”måsta på” måste det finnas.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att det är svårt att ha en gemensam tidtabell för alla kommunsammanslagningar på Åland. Min bild av Åland är att vi har olika mognader att närma oss varandra i det kommunala samarbetet. På norra Åland kanske man ligger närmast till, medan andra kanske behöver lite mera tid för att mogna in i varandra och hitta samarbetsformer och serviceutbud som alla parter känner sig nöjda och trygga med. Jag tycker att ålänningarna är värda att få den tiden. Det behöver inte vara någon oöverskådlig tid. Det viktiga är ändå att man får igång den processen och att den landar bra.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag skulle säga så här; kanske det här är centerns talesman och jag vet inte hur mycket talan ordförande har i de här frågorna, men kom med i det parlamentariska arbetet och sikta mot en reform av kommunerna. Var också beredd att diskutera tidsaspekten och även om det måste vara tvångslag för jag tycker att man ska diskutera allt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är väl ingen hemlighet att kommunerna är väldigt viktiga i centerns politik. Vi ser Åland som en pyramid som byggs upp ifrån människorna och kommunerna. Sedan har vi lagtinget, landskapsregeringen och självstyrelsen. För att samhället ska vara starkt så måste hela den här pyramidens fundament också vara starkt, för den skull inte sagt att det måste vara 16 tegelbitar. De kan vara färre och större, det är vi helt med på.

Jag vill vara tydlig på den punkten, ltl Torsten Sundblom, när det gäller tvångslagstiftning så finns det liksom inte med i vårt tankesätt. Vi tycker att Åland är värd en bättre process än det. Jag hoppas att man kan backa på den punkten för då är vi med och hjälper till att det här slutar bra, annars har vi en jobbig situation framför oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack på, fru talman! Tack ltl Nordlund. Jag vill börja med att visa uppskattning till ltl Nordlund som kommer med framåtsyftande förslag här. Däremot är jag aningen förvillad, om jag har räknat rätt så är det här centers fjärde anförande i debatten och det känns som om det är fjärde versionen av förslag kring hur en kommunstruktur ska hanteras på Åland. Är det här nu centers förslag eller är det ltl Nordlunds förslag?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tyckte att jag var tydlig i den föregående repliken, att det här förslaget är grundat både i centerns styrelse och i centerns lagtingsgrupp. Det här är den demokratiska agenda som vi är beredda att ha som inspel i det här arbetet.

Den debatt som har varit här har mycket byggt på att det finns en frustration i vår lagtingsgrupp därför att vi känner oss överkörda. Man lägger fram ett förslag utan att ha fört en enda diskussion med oss under resans gång. Det finns en stark oro ute i det åländska samhället som vi avspeglar i den här debatten. Man må tycka om det eller inte men så är nog verkligheten.

Vi är beredda att försöka vara konstruktiva i det här arbetet men inte tvångslagstiftning. Är landskapsregeringen faktiskt stolt över att det ska vara en tvångslagstiftning?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill ställa min andra fråga. Det är absolut positivt om kommunerna kan hitta varandra, men jag är rädd för att det kommer att finnas kommuner på Åland som inte kommer att hitta någon att gå tillsammans med på frivillig väg. Det kommer att finnas kommuner som helt enkelt ingen vill gå tillsammans med på ett naturligt sätt som ltl Nordlund tror. Hur ska vi hantera dessa kommuner? Är ltl Nordlund beredd att ”tvångsmässigt” hantera dem som en kriskommun och på det sättet fösa in dem eller vad är centerns plan? För det är nog en verklighet som väntar om centern driver igenom det här förslaget.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är alldeles säkert en riktig beskrivning som ltl Holmberg gjorde. Det kommer att finnas problemsituationer. Men, som jag sade tidigare, det kommer att krävas mycket diskussioner och mycket arbete att försöka få ihop de här. Man behöver ha ekonomiska incitament, kanske både piska och morot, i det här sammanhanget för att få det att bli en bra helhet till slut.

Det som vi ser med det här förslaget är lite det omvända. Nu tvingar man ihop tre kommuner; Föglö, Sottunga och Kökar. Så här ska det vara! Och sedan ska man forma servicen och det är den otryggheten som vi ser. Hur vet man på Kökar och Sottunga vilken service man har i framtiden i det samarbetet som helt och hållet bestäms från Degerby? Vi tycker att det är bättre att man ger den tid som behövs för att prata ihop sig och att man är överens om en långsiktig plan och hur det ska se ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Tack för ett bra anförande ltl Roger Nordlund. Det var framåtsyftande och innehöll också många olika förslag. Äntligen får vi höra någonting sådant från centerhåll! Vi från majoriteten har frågat efter det ganska länge.

Det har för övrigt smugit sig in lite vilseledande information från ltl Roger Nordlund, tycker jag. Man talar om att skärgården har en helt annan ekonomi än vad man har på fasta Åland. Tittar man t.ex. på Brändös skattesats så är den bland de lägsta på Åland, 16,75 procent. I Mariehamn beskattar man befolkningen med 17,75 procent. Jag tycker att det är viktigt att inte utmåla skärgården som en betungande del av Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om jag uppfattas på det sättet så ber jag verkligen om ursäkt, för jag har den största respekt för skärgårdskommunerna och skärgårdens näringsliv. Det är som ledamoten sade, Brändö har ett starkt näringsliv tack vare fiskodlingen på samma sätt som Föglö också har ett starkt näringsliv och en god ekonomi nu. Samtidigt är det lite smalt för man har en känslig struktur i och med att det är en speciell näring som man är så tungt beroende av. Det ligger under punkten mer aktiv regionalpolitik att faktiskt försöka bredda näringsbasen som man står på och ta tillvara de naturliga möjligheter som finns ute i skärgården utgående ifrån respektive kommun, för de har lite olika förutsättningar, olika historia och olika kultur.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tittar man på både antalet personer ute i kommunerna och också på skattesatserna så ligger Mariehamn tyvärr inte så väldigt bra till, vare sig i det ena avseendet eller i det andra. Man kan säga att skärgården sammantaget har en skattesats på 18,04 procent. Det är alltså 0,3 procent ifrån Mariehamn. Jag tycker att det är viktigt att man inte utmålar vare sig landsbygden eller skärgården som förlorare i det här sammanhanget.

Vad gäller Lemland-Lumparland så har ju Lumparland allt att vinna i ett samarbete med Lemland eftersom Lumparland har en skatteprocent på 19,5 procent och Lemland 16,75 procent och där blir t.ex. en gemensam procent 18,1 procent.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är säkert så som ltl Lindholm sade när det gäller Lemland-Lumparland, om man tar skatteprocenten så blir på det här sättet. Jag tror att ltl Lindholm vet, kanske t.o.m. mycket bättre än jag, att man värnar väldigt mycket om den lokala servicen också i Lumparland. Man har barnomsorg, skola och butik och man vet att de tre hänger ihop. Plockar man bort den ena så fall korthuset ihop, och det vill man att inte ska ske. Därför behöver man diskutera och kanske få en logisk och naturligt arbetsfördelning om det skulle bli en ny kommun, Lemland-Lumparland. Vissa saker kan vara i Lumparland som kanske idag är i Lemland och vice versa så att man får det fungera så bra och så konstruktivt som möjligt. Före man bestämmer att det ska vara på det sättet så har man en förhandlingsposition, och det vill vi att man ska ha så länge som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Roger Nordlund för ett mycket konstruktiv anförande där också flera andra har nämnt de här tio punkterna. Många av de här punkterna tror jag säkert att redan finns i debatten som har pågått inom regeringen.

Jag kommenterar också punkt två eftersom det är den som egentligen är den kritiska punkten. Centern vill att det helt ska vara frivilligt och man inte ska sätta krav på någonting. Hur ska man kunna få bärkraftiga kommuner om man slår ihop två och två och två? Dessa signaler börjar jag få, att mycket mera större sammanslagningar så blir det inte. Hur ska det bli bärkraftigt och en ekonomi som är hållbar?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! För mig är inte två och två något speciellt heligt tal. Om vi tar Föglö, Sottunga och Kökar, så kan jag tycka själv att på sikt kan det vara en naturlig helhet. Med det viktiga är att man kommer överens om spelreglerna så att alla ingående parter kan känna sig trygga och se att de har en trygg framtid.

Ltl Mikael Staffas, replik

Ja, okej om vi tar diskussionen om de tre skärgårdskommunerna, som ledamoten var inne på så kommer ingen av dem att påverkas i någon nämnvärd omfattning och få en starkare ekonomi. Varför tycker ledamoten att de ska slås ihop?

Ltl Roger Nordlund, replik

För min del så är det så att om man har ett önskemål att de ska slås ihop så kommer jag som politiker att medverka till att det ska bli så.

Det viktiga i det här sammanhanget, om man ska ha en livskraft, är att man behåller det lokala engagemanget. Jag tycker att Kökar är en fantastisk kommun och ett fantastiskt samhälle som har gått i vågor under mitt politiska liv. Det har sett väldigt dåligt ut, sedan plötsligt tack vare turismen har det kommit ett uppsving och sedan har det varit dåligt och nu tycker jag att man faktiskt har en bra våg igen. Det finns unga företagare, inflyttningskommittéer och det går åt rätt håll. Den här processen borde läggas upp på ett sådant sätt så att man håller kvar engagemanget och livskraften. De signaler som vi får från Kökar nu, väldigt många faktiskt, så är man väldigt bekymrad över det här och det tror jag att ltl Staffas också är välmedveten om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det här anförandet var lite friskt syre i debatten och ett väldigt konstruktivt anförande av Roger Nordlund som lite framstår som centerns resonliga röst just nu tycker jag.

Jag sällar mig till min partikollega Kemetter som sade att KST i nuvarande form är en synnerligen bra idé. För två år sedan skulle kommunerna börja kavla upp ärmarna och börja arbeta och det gäller väl fortfarande. Det som man fortfarande märker att är den stora stötestenen som vi hela tiden hamnar på är just frivilligheten eller det som oppositionen väljer att kalla tvång. Jag tycker ändå att det var en liten strävan mot den utsträckta handen, eller hur?

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Lantrådet är inte närvarande nu, för sist och slutligen är det ändå lantrådet och den sittande regeringen som har det övergripande ansvaret. Hur detta kommer att hanteras kommer naturligtvis att påverka den politiska atmosfären och klimatet här på Åland de närmaste åren. Vi vill ha en konstruktivitet i den här frågan. Vi vet att vi har jättestora frågor, vi har ett tryck från rikssidan och mycket annat att bita i tillsammans. Det skulle vara synd att hålla på som vi håller på nu, träta alltför mycket.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag har fått klargjort att en parlamentarisk kommitté inte är någon dum idé, även om vi har fått ett klart ”nej tack” tidigare här i debatten, senast idag.

Angående tidtabellen så är jag fortfarande skeptisk och antagligen regeringsblocket också eftersom vi har väntat i 40 år på det här. Även med en skottkärra med morötter så händer det ingenting. Att vänta och se är ingen framkomlig väg.

Ltl Nordlund talade om servicecenter. Jag förstår inte vad skillnaden är mot de kritiserade medborgarkanslier som vi tidigare hörde att var så bedrövliga?

Däremot tycker vi att decentralisering kan vara en viktig del av hela kommunstrukturarbetet. Det är ingenting som säger att allting måste hamna i Mariehamn.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill vara tydlig. Vi är gärna med och arbetar konstruktivt i en parlamentarisk kommitté om man tar bort tvångslagstiftningen, det är det som är vår tröskel. Jag har varit tydlig och alla ledamöter från oppositionen har varit tydliga med den saken.

Vi sträcker ut en hand och vill hjälpa till att göra ett bra Åland bättre, men det gäller också att man från regeringens sida måste respektera både kommunerna och oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Tony Wikström

Herr talman! Efter att regeringen lämnat sitt meddelande till lagtinget har debattens vågor gått höga, inte minst i tidningarnas insändarspalter och på sociala medier. Tyvärr blandar man ofta ihop begreppen och med nationalistiska känsloargument försöker oppositionen ingjuta en isande skräck i vad en ny kommunstruktur kan komma att innebära.

Att en service som fungerat som en klocka nu obönhörligt slås sönder, helt utan att fråga invånarna om saken före. Att äldreboenden, skolor och dagis ska komma att läggas ner – men att man undanhåller den snillrika planen gömd i någon byrålåda. Att ingen, utom måhända Nostradamus, vet vad framtiden för med sig gällande befolkningsstruktur och ekonomiska utmaningar. Och att allt bara blir dyrare, sämre och centraliserat till stora, stygga Mariehamn. En stad som samtidigt ler i mjugg eftersom man går helt orörd inför förändringar och hänsynslöst kräver en allt större del av den krympande kakan som utgörs av landskapsandelarna.

Ingenting kunde vara mer fel. Det hela är egentligen mycket, mycket enkelt. Fråga dig själv: Finns kommunerna till för medborgarna eller tvärtom?

Talman! Medborgarna ska garanteras bästa möjliga service. Kommunerna ska kunna uppfylla lagens krav och dina rättigheter ska inte hänga samman med var du bor någonstans.

Målen kan även sammanfattas så här:

– Större kommuner med mer resurser och högre kompetens ger goda och likvärdiga tjänster, för alla.

– Större kommuner kan ta ett större ansvar och bättre leva upp till krav och förväntningar.

– Bärkraftiga och robusta kommuner kan använda resurserna mer effektivt inom ramar som är begränsade.

– Större kommuner kan få fler uppgifter vilket i sin tur ökar makten, inflytandet och demokratin lokalt.

– Större kommuner minskar också behovet för samarbetslösningar mellan kommuner.

Nu ska jag erkänna att dessa mål faktiskt inte handlar om Åland, även om de i allra högsta grad gör det.

Nej, dessa mål förde Norges kommunal- och moderniseringsminister Jan Tore Sanner fram för två veckor sedan. Detta i samband med tre propositioner till Stortinget om kommun och regionreformerna i Norge.

Fru talman! Det här är ingen åländska fråga. Det är också en nordisk fråga, där alla våra grannländer funderar på hur man ska kunna garantera den nordiska välfärdsmodellen, även i framtiden.

Vi har diskuterat den här frågan i 50 år nu. Man har lockat, pockat och erbjudit saftiga morötter för de kommuner som självmant kan ta steget. Inget har hänt. Förrän nu. Och det är verkligen på tiden. Tack.

Ltl Mikael Staffas

Tack, fru talman! Nu går det undan! Tänk om processen skulle ta samma fart.

Först så måste jag påpeka att vi inte sitter i lagtinget för att försvara kommunernas gränser, vi sitter här för att bl. a fatta beslut som är till nytta för hela Ålands landskap dess innevånare. Vi är valda på demokratiska grunder. Allt annat är trams.

Riva gränser och bygga broar eller murar. Många runt om i världen funderar på vilka möjligheter och effekter detta får för samhället.

”Samhällsstrukturen är stabil, ekonomiskt bärkraftig och demokratisk med färre kommuner än idag. Samhällsstrukturen är ett stöd för all övrig samhällsutveckling och skall finnas som en trygghetsskapande faktor som underlättar för medborgarna i deras vardag.” Detta är hämtat från meddelande om ”samhällsservicereformen, den digitala agendan och den övergripande framtidsutvecklingen”. Daterad den 3 juni 2013 av den tidigare regeringen.

Vidare kan vi läsa i samma meddelande. ”Den demografiska utvecklingen innebär även att de regionala skillnaderna inom landskapet växer. I Mariehamn, och framför allt i kommunerna närmast Mariehamn, sker en snabb inflyttning medan befolkningen i de fyra skärgårdskommuner som inte ligger inom pendlingsavstånd till fasta Åland minskar. I dessa skärgårdskommuner är försörjningskvoten redan hög. Ytterligare en faktor som påverkar förutsättningarna för äldreomsorgen är att andelen enpersonershushåll ökar, vilket medför att det även bland de äldre blir allt vanligare med ensamboende och då ökar hjälpbehovet snabbare än om de äldre lever i familj”.

 Det är inte enbart den demografiska utvecklingen som medför utmaningar för framtiden. Om 2,5 mandatperiod, cirka 13 år har vi en försörjningskvot på över 70 procent, en utveckling som varit stabil under en lång tid. Tyvärr är det inte de under 15 år som ökar i antal och som ska bidra till vår framtida välfärd. Det är de som är +65 som ökar i antal. Det är denna verklighet vi måste ha i åtanke när vi nu måste fatta beslut.

Under debatten har det framkommit erkännande från oppositionen att vi måste förändra kommunstrukturen. Den offentliga sektorn ska möta medborgarnas och näringslivets krav på tillgänglighet, valfrihet och service. Den i ovan i korthet beskrivna prognosen innebär sammantaget att utgifterna inom den offentliga sektorn stiger snabbare än vad den demografiska utvecklingen ger förutsättningar för.

 Nu har vi då äntligen en regering som går från utredning till handling. Åland har genom val och ÅSUB enkäter uppmanat landskapsregeringen att man önskar en förändring. Då väljer oppositionen att ifrågasätta folkviljan hos en majoritet på Åland som också valt de lagtingsledamöter som står bakom regeringen och dess mål för förändring. Svåra komplexa frågor är vi valda till att fatta beslut om. I den förra valrörelsen förde de tre regeringspartierna fram viljan att göra en kommunreform. Hur övriga partier valde att blunda eller förneka den åländska ekonomins förutsättningar och inte föra fram sina lösningar för densamma, får de nu ta konsekvenserna av. Sent ska syndarna vakna.

Den nordiska modellens förmåga till anpassning och förändring i enlighet med omvärldens och tidens krav har gjort den bestående och konkurrenskraftig. Alla länder och självstyrande områden i Norden, likaväl som länderna i Europa, har sökt sina egna lösningar på frågor om samhällsservicens produktion och en mer effektiv kommunstruktur.

Fru talman! På Åland har vi pratat länge om en förändring av de befintliga kommunerna. Dessa kommuner fick sin början 1856, för 160 år sedan. Mycket har hänt sedan dess men gränserna och förutsättningarna för kommunerna har varit orörda på Åland.

Runt om i världen har gränser suddats ut, ibland ersatts med nya och oftast med mål som utveckling och anpassning till en modernare tidsålder. Liten blir stor, något vi alla har som mål oavsett vad vi sysslar med. Det kan säkert finnas något undantag som bekräftar regeln.

Nu har vi då kommit till Ålands kommuner. När kommunindelningen gjordes gick vi fortfarande bakom plogen, för 160 år sedan, som drevs av en häst, ko eller av en medmänniska. Dagens kommunikationsmedel var långt ifrån påtänkta. Det var ridande postiljoner och roddsumpar som användes. Avstånden var avgörande pga. svårigheter i tillgängligheten och kunskapen om omvärlden. Nu rör vi oss i en digitaliserad värld och den utvecklingen har vi ännu bara sätt början på. Moderna kommuner ges stora möjligheter genom den snabba digitalisering som pågår. Anpassningen till nutid är väsentlig inom alla områden. Tittar vi inåt på våra kommuner finner man starka män och kvinnor som styr och ställer och bevakar sina intressen samt kommande återval.

Gerrymander, även kallad gerrymandering, är ett engelskt uttryck som står för förändringar i valkretsindelningen som görs enbart för att gynna ett visst parti eller en viss kandidat. Begreppet används framförallt i USA, men också i bland annat Japan och Tyskland som båda på senare år har haft debatter om styrande partiers aktiva indelning av valkretsar för att gynna sig själva. Kan det vara så att de som allra ivrigast försvarar parollen att ”det behövs ingen förändring, vi har det så bra” sysslar med en slags gerrymandering på åländska? Kan den demokratiska aspekten ifrågasättas med dagens kommunsammansättningar? Med större enheter skapas mindre utrymme för körningar i eget intresse på kommunal nivå.

Ur en företagares perspektiv kan de nya kommunstrukturerna skapa nya möjligheter. Som turistföretagare i den nya Nordnordvästra kommunens öppnar sig stora möjligheter med samlade ökade kommunala resurser och möjliga marknadsföringsinsatser. Många av de stora turistaktörerna finns just i den nya kommunen. Större enheter ger möjligheter till nya och större investeringar i samhällsbygget. Färre administrativa kontaktytor frigör tid till ”verkstad” och ökat utnyttjande av resurser sett från en företagares horisont. Starkare kommuner skapar större intresse för inflyttning som i sin tur skapar större efterfrågan på tjänster. Samordning mellan de föreslagna områdena ger utrymme för större investeringsbudgetar. Ombyggnad av uttjänta kommunala vägar och broar ges bättre förutsättningar. Det finns många kommunala vägar som ändrar karaktär idag när det dyker upp en kommungräns.

Specialiseringar och upphandlingar kommer att bli intressantare för de åländska företagen och för de välutbildade ålänningarna utanför Åland. De ser utmaningar i de tjänster som efterfrågas av kompetenskrävande större förvaltningar.

– Bättre och starkare kompetensförsörjning som i sin tur ger en förbättrad kommunal drift, vilket ger ökad inflyttning och bättre kommunal ekonomi.

– Lägre skatteöre och lägre kommunala avgifter som gagnar företagare, motsatsen är högst trolig med dagens fortsatta kommunstruktur. Idag är de minsta kommunerna oftast de med högst skatteören, det finns också undantag.

– Stabilare kommunalskatt som inte riskerar att stiga lockar till inflyttning och skapar efterfrågan på tjänster och produkter.

Nu är det dags att gå från 16 till 5 och sedan till 3. Vad kommer först till Åland? Införandet av 3 kommuner eller Hyperloop, båda kommer att skapa ett livskraftigare Åland. Tillsammans gör vi Åland starkare. Tack.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Det har sagts mycket om det här meddelandet. Från opposition kommer det en mängd påståenden ibland så absurda att de knappt förtjänar att bemötas. Men ett som upprepas även det ad absurdum tänker jag ändå svara på.

Största oppositionspartiets ordförande har gång på gång i media och här från talarstolen kallat denna reform för socialism, och en sådan supersocialism att den infekterat både moderaterna och liberalerna och färgat dem blodröda. Och ja, strävar man efter att alla ålänningar ska få lika service och samma möjligheter så kan det väl kallas socialism. Om att sträva mot långsiktigt hållbara kommuner, med stabil ekonomi, möjlighet att möta samhällsförändringar samt möjligheter att prioritera inom sina verksamheter och bedriva en aktiv politik är socialism, då kan det väl kallas socialism. Om att sträva mot att göra de nödvändiga förändringarna i samhällsreformen innan alla kommunerna är i en ekonomisk kris. Inte när de har hamnat där och man verkligen tvingas till det av nödvändighet, då kan man kalla det socialism. Jag kallar det gott samhällspolitiskt förfarande, men det kallar jag socialism också.

 I ett nordiskt perspektiv har sammanslagningar som skett sällan varit utifrån att kommunerna varit i en ekonomisk kris. Istället har kommun-sammanslagningarna lyfts som en strategi för att kommunerna ska kunna hantera framtidsutmaningar genom att stärka bärkraften och självförsörjningen. Detta görs för att säkra välfärdsservicen och stärka kommuninvånarnas inflytande, dvs. stärka kommunerna, inte försämra för dem.

I boken ”Jämlikhetsandan” bevisar forskare att det i mer jämlika områden finns färre sociala problem och folk mår fysiskt och psykiskt bättre. De områdena för dessutom en mer miljövänlig politik och mindre pengar behöver också läggas på sjukvård och kriminalvård och det är inte bara de fattigare som mår bättre, utan alla. Större jämlikhet skapar helt enkelt större trygghet och mindre ”statusstress” och konsumtionshets över lag.

En befolkning är i mångt och mycket beroende av den politik som förs, och ingen tror väl att vi lever i en perfekt jämlik värld där vi föds med exakta samma möjligheter. Varför nämner jag detta? Jo, för att det råder stora skillnader i våra kommuner, inte bara skattemässigt.

Tittar man på kommunernas kostnader för olika verksamheter så är det stora skillnader som kommer fram. Kommunernas kostnad för förskola är dubbelt så hög i den kommun med högst kostnad som den med lägst. Kostnaden för grundskolan är nästan tre gånger så hög i den kommun som har högst kostnad än den som har lägst. Kostnaden för hemservice är cirka 20 gånger högre i den kommun som har högst kostnad per hushåll. Kostnaden för åldringshem per dygn varierar från 170 euro per dygn till 330 euro per dygn. Lägg till att det bland kommunerna finns de som växer och de som minskar, vilket ställer ytterligare krav på anpassning av de kommunala verksamheterna.

Det finns även tydliga skillnader i skattekraft mellan kommunerna. Mellan kommunen med starkast respektive svagast skattekraft skiljer cirka 10 000 euro per invånare.

Att man vill utjämna samhället så att det blir lite effektivare, och att man får en jämnare skattefördelning, det kan kallas socialism, jag kallar det god samhällspolitik.

Åland står inför en stor förändring. I fokus för förändringen är invånarnas behov och rättigheter; möjligheterna till ekonomisk och social hållbarhet på lång sikt. Helt enkelt vill regeringen skapa en hållbar struktur för framtiden.

Utgångspunkten är att starka, demokratiskt styrda primärkommuner, vilket är det bästa sättet att organisera service och garantera medborgarnas möjlighet till självstyre.

Vill man ställa sig i vägen för allt detta och ens bästa argument är att ”detta är socialism”, då kanske det är dags att fundera ett varv till på om politik är det man egentligen ska syssla med. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Bästa ltl Igge Holmberg är inte så att de faktorer som ledamoten räknade upp är sådant som följer med småskaligheten idag? På vilket sätt skulle de nu aviserade tvångssammanslagningar av kommunerna förändra den sidan? Har ledamoten tänkt sig att barnen i ung ålder ska börja övernatta i andra kommuner för att uppnå den effektivitet som ledamoten efterlyste? Vilka komponenter skulle förändras till följd av sammanslagningar?

Är det inte som så, bästa ledamoten, att det system som vi har haft i form av landskapsandelar fram till den nu aviserade reformen av landskapsandelarna, är inte dess syfte just att utjämna skillnaderna? Den skillnaden, utjämningsfaktorn, kommer nu att minskas till följd av det nu aktuella förslaget.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, talman! Jag tror ju de facto att om man får större kommuner med bättre bärkraft, vilket undersökningarna har visat, så då har de också större möjligheter att satsa pengar på just det som ltl Jansson talade om. Vi ska komma ihåg att om man till på köpet, istället för att motarbeta processen, går in i den frivilligt så kommer landskapet att ge ett rätt så betydande stöd i början av processen. Där kan man bygga bort de här problemen. Det finns t.o.m. pengar till en Dånöbro.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är aldrig fel med morötter när det bl.a. gäller att få kommuner att på frivillig väg gå samman. Det säger ingen nej till. Däremot tror jag att det blir svårt att straffa kommuner till följd av att man inte vill följa den processordning som landskapsregeringspartierna bygger upp.

Dessa faktorer som ledamoten räknade upp i sitt anförande är kostnader som uppstår till följd av småskaligheten eftersom vi har en skärgårdsmiljö som ofrånkomligen leder till transporter för att få service etc. Hur har ledamoten tänkt att en sammanslagning av kommuner skulle förändra det faktum att skärgården och glesbygden i stort kostar mer än där många, många ålänningar bor på samma plats?

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag tror inte att det är någonting som vi här i lagtinget kan besluta över, det måste de kommunerna ta ställning till.

Vi är ju inte ensamma om det här. Urbaniseringen pågår över hela världen. Man räknar med att år 2050 kommer hälften av alla människor på jorden att bo i städer. Hela Åland, inte bara vad människor i den här salen kallar skärgården, är en skärgårdskommun. Att vi överhuvudtaget har inflyttning hit är en enorm lycka. Så fort båtarna slutar gå när det gäller skattefriheten så då har vi verkligen problem. Så länge vi lyckas har folk här, så länge vi har en inflyttning ska vi vara lyckliga och göra det bästa vi kan. Just nu är det den här reformen som behövs enligt mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Debatten har nu gått så pass långt att alla orsaker till varför en kommunreform är nödvändig med tydlighet har kommit fram. Motiven är överväldigande.

Det är omöjligt, åtminstone för mig och mitt parti, att blunda för dessa fakta och säga att de åländska kommunerna inte befinner sig i en utmanande ekonomisk situation.

Mellan skål och vägg så säger många kommuner själva den raka motsatsen. De vet att de borde investera men de har inte råd. De vet att de borde sköta uppdrag som hör till kommunens kompetens och ansvar, men de har inte pengar och inte kompetenta personer. Det finns kommuner som vet att de är bankrutt inom några år.

Socialdemokraterna har i flera mandatperioder arbetat för en ny kommunstruktur. För oss är kommunen som välfärdsproducent otroligt viktig. Kommun ska vara ekonomiskt bärkraftig, ge människor respektfull anonymitet, behandla alla lika, ha kraft att ge stöd till elever i skolan och kompetent hjälp till personer med funktionshinder. Det är vi skyldiga varje barn i varje by, region och stadsdel. Vi är skyldiga det till varje gammal person som behöver vår hjälp på ålderns höst. De ska ha det tryggt och varmt, få god vård och näringsrik, lokalt odlad och lagad mat. Det är den åländska omsorgen, den småskaliga varma och nära.

Människor ska få blomstra, det är målet i vårt hållbarhetsarbete. Samhället ska skapa bästa möjliga förutsättningar för alla att blomstra och växa sig starka och där är kommunerna viktiga. Kommunerna ger barnen start i livet med barnomsorg och skola, de tar hand om de äldsta på ålderns höst och de ger kompetent assistans till personer med funktionsnedsättning. De ska vara med och skydda kvinnor, barn och familjer från våld och missbruk. Kommunens roll kan vara ovärderlig i många familjers liv. Därför är det i min värld helt oansvarigt att se skuldtyngda kommuner vackla omkull eller bara sitta och se på när flera av dem sakta men säkert förlorar sin förmåga att finnas till för medborgarna och sköta sitt viktiga, viktiga uppdrag.

Onödiga gränser kostar. Tidigare metoder att öka landskapsandelarna är inte längre framkomlig. Vi vet att självstyrelsen knappt klarar sina uppdrag inom ramen för de pengar som finns. Varje cent av klumpsumman och andra inkomster behövs för hälso- och sjukvård, utbildning, trafik, förvaltning och skötsel av det självstyrda Åland. Att sänka servicenivåer är inte en bra väg att gå.

Kommunreformen är därför efterlängtad och högst nödvändig, en strukturell förändring som det är dags att genomföra. I vår förvaltning och i våra myndigheter har man väntat länge på den här dagen. Landskapets tjänstemän lever dagligen i en verklighet där man ska förhålla sig till 16 kommuner. De vet hur mycket tid, kraft och ansträngningar som det kräver och där tickar taxametern för skattebetalarna varje dag.

Vi har en på tok för krånglig samhällsmodell, med alltför många kommunala organ och instanser. Det är vår skyldighet att minska byråkratin, avtalsdjungeln och förenkla det administrativt tunga ramverk som vi tyngs av idag.

Demokrati är bra, byråkrati är inte lika trevligt. För mig är det viktigt att reformen främjar demokratin men minskar byråkratin.

Ju flera som är med desto bättre och ju mindre samhällen desto mer demokratiskt har det sagts här. Men det är en logik som inte alltid stämmer. En kommun bör ha en tillräckligt stor befolkning så att det finns en kritisk massa som ger utrymme för olikheter och åsiktsfrihet. Alla ska ha rätt till sin åsikt och i trygghet kunna uttrycka den. Vi har alltför länge levt i små samhällen där bara några personers åsikter har haft ett värde. Den kommunala rösträtten var förr graderad. De som hade mest egendom och samhällsstatus bestämde och de övriga stod utanför. Allmän och lika rösträtt för alla gäller, men den graderade rösträttens eftersmak har länge suttit kvar i många samhällen och med säkerhet också i åländska kommuner. Makten har inte varit lika fördelad, en dels ord har vägt tyngre än andras. Allas röster har inte blivit hörda. Ofta har mäns röster varit viktigare än kvinnors, ofta markägares än obesuttnas och ofta de som har bott länge i kommunen än de som nyss har flyttat dit. Ålänningar är vi allihop, lika värda och det kräver också vidare ramar för demokratin som syresätter och ger luft åt samtal och åt ideologier och allas rätt till en fri och oberoende åsikt.

Kommunreformen är att ta ansvar för framtidens välfärdskommuner. Det är ett ambitiöst projekt och det är svårt. Vi har nu satt igång en process som är rätt och den går i rätt riktning.

Jag förstår att många som inte har umgåtts med den här tanken, så länge som vi partier har gjort det, känner sig tveksamma. Vi i landskapsregeringen har diskuterat det här. Det är klart att det här kräver mognad och eftertanke, det har jag full förståelse för.

Jag är inte rädd för det nya, jag är däremot väldigt rädd för det gamla. Konservatism och nostalgi kommer inte att ge oss ett framgångsrikt Åland i morgon.

Vem ska sköta arbetet? Vem ska göra den här förändringen? Vem har ett övergripande ansvar för alla ålänningar? Kommunernas fullmäktige är valda att värna just sin kommun, de har inte i uppdrag att sköta varandras. Det behövs ett initiativ och ett ledarskap från den lagstiftande församlingen tillsammans med kommunerna och befolkningen.

Redan imorgon planerar landskapsregeringen de kommande stegen i processen där det ingår besök i alla kommuner. Förstås ska man diskutera.

Det förslag som kom om att låta det här ske av fri vilja, att slumpvis låta kommuner, såsom de önskar, gå ihop en och en, det bedömer jag är en process som tar en lång, lång tid. Jag bedömer att den modellen är för svag, för vag, orealistisk och diffus.

Landskapet och lagtinget ska se till att Åland får en reform där alla åländska medborgare har ett hem i en helhet där ingen stackare hamnar utanför, utan alla blir uppbjudna och inbjudna i den här dansen.

Jag har två små korta saker till. Jag tycker att det är viktigt att vi lyssnar på varandras bästa argument och inte bara tar fasta på de sämre. Det är först då man kan ha någon slags förståelse.

Jag tycker också att det är otroligt viktigt att hålla sig till fakta och inte sprida okunskap och sådant som inte är sant. Jag blev illa berörd av att centern i sitt gruppanförande hänvisade till att jag i en presskonferens skulle ha sagt: ”att lägga ner skolor är det bästa sättet att tjäna pengar.” Som tur är så finns det här på band så det är bara för var och en att lyssna vad som är rätt och fel och vem som har sagt vad.

Jag tror att det här lagtinget och våra lyssnare är värda en hederlighet när vi klär varandras åsikter i ord.

Jag har gått i små skolor och jag vet vad det innebär att lägga ner dem. Jag vet att det innebär att man stänger en mötesplats för hela befolkningen. Jag vet att det innebär att en viktig kund slutar att handla i den lokala butiken. Jag vet det har kring verkningar för kommunen. Jag tycker att det är väldigt fel slutsats att dra att servicen ska upphöra. Det kommer att vara mitt och mitt partis uppdrag i den kommunala diskussionen att se till att det finns livskraft i alla bygder på Åland och att de små samhällena överlever och lever väl. Tack, fru talman.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för ett fint anförande som jag inte ska recensera för jag tycker inte att man ska ägna sig åt sådant.

Däremot vill jag gärna lyfta frågan om demokratin som vicelantrådet sade att var en av de viktiga frågorna. Om jag förstod allting helt rätt så mynnande det ut i att idag styrs många kommuner av väldigt få människor, ofta gubbar, där makten ibland blir rätt koncentrerad. Då är min fråga följande: Vicelantrådet är inte bara vicelantråd och näringsminister utan dessutom partiordförande och blir snart stadsfullmäktiges ordförande. Är detta i linje med hur partiet tycker att man ska sprida demokratiska uppdrag?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Den frågan har överhuvudtaget inte med mitt anförande att göra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag vill invända, för jag menar att den faktiskt har det. Vicelantrådet var ganska tydlig med att ett av skälen till en bättre demokrati med färre enheter var att makten inte nödvändigtvis skulle vara lika koncentrerad till några få personer. Jag menar att det är exakt det som man inom socialdemokratin på Åland gör. Man koncentrerar makten till några få personer som nu säger; ”nej, det är nog helt okej att man inte ska göra så ute i kommunerna.” Man lever alltså inte som man lär är min slutsats.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är en fullkomligt felaktig slutsats. Jag har verkat för demokrati i hela mitt liv. Jag har levt i samhällen och sett den här maktkoncentrationen. Det är så. Varje människas åsikt har inte haft samma värde. Det har funnits degradering av röster och rösternas viktighet på olika sätt i vårt samhälle, det har jag sett hela mitt liv och jag tycker inte om det. Jag hoppas att en kommunreform också kan motsvara en förändring på det området, att de folkvalda församlingarnas rörelsefrihet blir större och att man syresätter umgänget i fullmäktigeförsamlingarna samt att det finns rum för olikheter och andra åsikter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är med bestörtning och en käftsmäll mot dem som har varit med och byggt upp det åländska samhälle det som vi fick höra här, att gamla strukturer inte skulle vara bra.

Vi har en enorm stark ekonomi i landskapet. En av de viktigaste sakerna är den sysselsättningsgrad som vi har. Vi har ett rikt samhälle. Nu hörde jag att grunden för kommunstrukturreformer skulle vara att det här samhället inte mår bra, att det är ett enormt krav på investeringar. Var finns de investeringarna? Vad säger man? Man säger inte vilka investeringar som behövs överhuvudtaget. Vi har haft ett bra samhälle där alla kommunerna har fått delta i besluten.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Kommunerna kommer med jämna mellanrum till landskapsregeringen för att diskutera sin ekonomiska situation. Det har alla i landskapsregeringen fått uppleva. Oftast har vi hjälpt till där det har gått så att kommunerna har kommit vidare och kunnat existera fortsättningsvis. Men vi förstår, åtminstone jag och majoriteten, att det inte är ett hållbart scenario för framtiden att göra sådana här utryckningar nu och då.

Det är nu dags för en strukturell och mera långsiktig förändring.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Varje åländsk landskapsregering och landskapsstyrelse har sprungit till Helsingfors och begärt extra anslag nu och då, precis på samma sätt som kommunerna gör. Det sker i smått, det sker i stort och det är väl inte uppseendeväckande i sig och att det skulle vara någonting negativt. Anser landskapsregeringen att det var fel att begära vindkraftsstöd från Finland eller när man fick extra anslag på över 200 miljoner för elkabeln som inte en kilowatt har gått igenom ännu? Det är ju samma sak men en annan storleksordning.

Ha ett lite större perspektiv än vad som framkommer här och skyll inte på kommunerna att de inte har klarat sig.

Jag fick inte veta vilka investeringar som saknas ute i kommunerna.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det saknas många investeringar; avlopp, reningsverk, vatten och det är väldigt mycket infrastruktur som vi behöver bygga tillsammans. Kommungränserna främjar inte, utan man förhindras snarare att göra vettiga satsningar och mycket annat. Vi vet också att det finns uppdrag som inte sköts som de borde eftersom man inte har råd eller kompetens.

Som jag sade, vi prioriterar välfärdsproducenten så att kommunen är stark och bärkraftig och kan ge sina medborgare det som de har rätt till, det är viktigare för mig än att upprätthålla det administrativt tunga ramverk som vi idag har och lever med, en byråkrati utan dess like.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vicelantrådet nämnde i sitt anförande att allas röstar inte är lika mycket värda och att det är viktigt med en demokratisk spridning. Men tittar vi på regeringen och regeringspartierna så kan vi konstatera att aldrig har så få haft så mycket makt som nu. Landskapsregeringen har aktivt valt att sätta in sina lagtingsledamöter på alla centrala poster. Jag att tänker till exempel på ÅHS styrelse - både ordförande och vice ordförande, jag tänker på Ålands gymnasieskola - ordförande och vice ordförande och jag tänker på polisstyrelsen. Därtill har man på kommunal nivå tagit sig fullmäktigeordförandeposter i Jomala, Kumlinge, Lemland och nu snart också i Mariehamn. Tycker vicelantrådet att det är ett bra sätt att sprida den demokratiska makten?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

För min del är det solklart, jag skulle vara beredd att utveckla det här ännu tydligare, att den som har det parlamentariska ansvaret fullt ut ska ta det parlamentariska ansvaret. Man kan föra diskussioner över oppositions- och partigränserna hur mycket man vill ändå, men man ska ta ansvar. Har man fått ett stort förtroende av väljarna och har man fått många röster av väljarna så förpliktigar det också till att man jobbar hårt och att man ser till att göra sitt jobb på bästa sätt. Det kan vara betungande men åtminstone jag och de som sitter i regeringsblocket är skyldiga att göra det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag håller inte riktigt med om det. Vicelantrådet hade många personliga röster i lagtingsvalet och det hade jag också. Men det finns många här i salen som inte hade så många personliga röster och som jobbar minst lika hårt och kanske t.o.m. hårdare än vad vicelantrådet gör. Är det detta som demokratin ska bygga på, hur många röster man har fått i valet så är det i så fall en märklig vändning.

Jag håller med om att det är bra att landskapsregeringen tar det parlamentariska ansvaret. Men varför vill man då ha med oppositionen i vissa styrelser och inte i andra?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tycker att det är en märklig svängning. Vill man vara med eller vill man inte vara med? I de regeringar som jag också har suttit med centern så har vi haft samma diskussion, när det gäller vilka sammanhang som regeringen ansvarar och i vilka sammanhang som man har en mera parlamentarisk styrning. Det är ingen skillnad idag jämfört med den förra mandatperioden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Vicelantrådet målar upp ett patriarkaliskt åländskt samhälle. Man undrar faktiskt i vilket århundradet och decennium som vicelantrådet har befunnit sig i? Hur kan man vara så vilse? Bilden som vicelantrådet målar upp är att det skulle vara en samling ytterst få själar som styr allting ute i kommunerna. Hur kan vicelantrådet så ha gått miste om vad som har hänt i kommunal demokrati?

Sedan en konkret fråga. Den här turnén till de kommuner som redan har fått beskedet om att de ska slås samman genom tvång, vad är syftet med den turnén? Ska kommunrepresentanterna berätta för landskapsregeringens ministrar vad som blir följden? Vad syftar egentligen detta till? Jag tycker att det är sent att i det här skedet inleda den demokratiska processen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det ligger i sakens natur att Harry Jansson som är man, centerpartist och jomalabo inte har upplevt och upplever att demokratin och åsikters värde ses på olika sätt, jämfört med mig som är kvinna, socialdemokrat och skärgårdsbo. Det belyser saken i sin uppenbarhet just att frågan kommer från ltl Harry Jansson. Men jag tror att många här i rummet vet vad jag menar. Jag tror också att många i vårt samhälle vet vad jag menar.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror säkert att det är som vicelantrådet här berättar, det har funnits och det kan finnas kvar, men i det stora hela så tar ju demokratin för sig överallt. Vicelantrådet känner väl till starka kvinnor ute i skärgården som Susanne Nordberg, Madeleine Ahlgren ute på Kökar och Gun-Mari Lindholm i Kumlinge. De tar ju för sig och tar plats vid bordet på ett helt annat sätt än när vicelantrådet övergav skärgården en gång i tiden.

Vad syftar den här turnén till kommunerna på? Ska man meddela kommunrepresentanterna hur det ska bli? Samtidigt som ni säger att de ska gå samman under tvång så vill ni att de ska medverka i en utredning som syftar till vad? Är det vilka skolor som ska dras in eller på vilket annat sätt kommer socialdemokraterna att betala den här reformen med?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är självklart att landskapsregeringen talar med kommunerna, det har vi gjort före den här reformen i flera omgångar. Vi har även haft workshops där man har tagit fram diskussionsunderlag och som har försiggått under hela processen som har resulterat i det här meddelandet. Det är självklart att vi nu också fortsätter en dialog med kommunerna. En dialog med kommunerna gäller inte bara med centern, utan det finns också andra politiker i de kommunerna som också har möjligheter att ge sina åsikter. Det är klart att det här ska försiggås av ett arbete som är gemensamt med kommunerna och med befolkningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag sympatiserar med vicelantrådet om hennes ambitioner att behålla skolorna på Åland. Vi har cirka 20 stycken grundskolor på Åland. Det är oroande, från ett visst annat regeringshåll så pratar man om att det är bara bra om man skulle slå ihop skolor för då skulle det bli specialisering och på alla sätt bättre ekonomiskt också. På vilket sätt kan vicelantrådet garantera att skolorna i Geta, Brändö, Kökar, Lumparland och Eckerö osv. blir kvar med den här reformen rent beslutsmässigt? Tar inte gärna fram hur mycket pengar det kommer att bli över på grund av detta. Säg gärna hur man beslutsmässigt kan garantera att skolorna blir kvar.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

För det första kan ingen garantera detta innan de nya fullmäktige finns på plats och börjar ordna sin kommuns bästa välbefinnande och de invalda politikernas önskan. Lika lite kan vi garantera att skolor inte ska läggas ner. Det var brändöbor som lade ner Lappo skola, det var kumlingebor som lade ner Enklinge skola och det var finströmare som lade ner skolor i Finström. Ingen kan garantera att nuvarande samhällsmodell bevarar. Däremot tror jag på att när det väljs in kommunpolitiker i de nya kommunerna så börjar de tänka på helheten och de är inte bara saltvikare i den Nordvästra kommunen. De kommer att utvidga sitt territorium, de kommer att flytta in i hela byggnaden och ta alla rum i bruk. Det kommer att öppna sig möjligheter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja man kan ju utmåla och tycka vad man vill angående hur de som sedan blir invalda kommer att göra för att hjälpa varandra i den stora kommunen. Den största garanten finns i alla fall idag när respektive kommun, efter att ha lyssnat på sina invånare, beslutar om att lägga ner eller bygga en skola. Jag kommer själv från en kommun där man var tvungen att riva en skola på grund av mögel och man byggde upp den igen. Jag är absolut övertygad om att skulle Saltvik ha ingått i de sju kommunerna så hade inte Ödkarby skola funnits idag, och den skolan vill eleverna och föräldrarna ha. Det blir en automatik. Händer det något med en skolbyggnad så bygger man inte upp den igen för då ser man på andra alternativ, centrala alternativ och det tycker inte jag alls är bra för eleverna.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vad är det som säger att det är just den perifera skolan som drabbas av mögel? Det kan ju vara den centrala skolan som drabbas. När de nya politikerna flyttar in i det nya utrymmet och plötsligt ska ta ansvar för ett helt nytt territorium så kommer man inte fortsättningsvis att bara vara saltvikare och bara tänka på Saltvik och använda sina röster som något slags aktiekapital, att den som har flest aktier ska få flest skolgång eller mest service. Man måste då jobba demokratiskt för hela territoriet och skapa bästa möjliga service för alla som bor i den nya kommunen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! En viktig fråga för mig, för centern och för hela oppositionen; är det ett oåterkalleligt krav från regeringens sida att det ska vara tvångslagstiftning? Svaret på den frågan kommer att påverka väldigt mycket hur vi kommer att fortsätta den här debatten och hur vi kommer att förhålla oss i den vidare processen och det politiska livet här på Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om jag var otydligt i mitt anförande, så för min del så tror jag inte på den modell som centern lägger fram. Den är för vag, för diffus och för otydlig i sin struktur. Dessutom så är den helt obegränsad i hur lång tid det här ska ta. Den tar inte ett ansvar för helheten utan man ska låta det ske slumpartat och man ser heller inte till att precis alla ålänningar får plats i en kommunal helhet som är tillräckligt bärkraftig.

Ltl Roger Nordlund, replik

Då vet vi åtminstone socialdemokraternas inställning. Vi får se om det är hela landskapsregeringens inställning för då vet vi också hur det politiska arbetet kommer att utföras fortsättningsvis här.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, jag vet inte om det där ska uppfattas som ett hot eller vad det ska uppfattas som? Inte kan en landskapsregering lägga fram ett meddelande och staka ut en väg och efter två dagars debatt plötsligt ha en annan uppfattning. Det här är en bedömning som vi efter noga överväganden har kommit fram till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag märker att vicelantrådet och jag har diametralt olika åsikter när det gäller synen på demokrati, att ökad demokrati kommer med en stor kommun och demokratin är sämre i en liten kommun. Det har diskuterat tillräckligt så jag behöver inte beröra det mera.

Vicelantrådet nämnde små kommuners möjligheter att bygga ut avlopp, vatten och servicen och att möjligheterna ökar när man blir en större kommun. Vicelantrådet har nog inte studerat hur avloppsnätet, vattennätet och vägbelysning är utbyggt i Eckerö. Vi har satsat på detta för att vi ska öka trivseln i alla byar och att man ska kunna bo kvar. Hur kan vicelantrådet påstå att inte de små kommunerna utvecklar servicen för medborgarna?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det var ltl Eklund som under förmiddagen tog upp Eckerö som exempel. Jag tror att ltl Eklund vet att Eckerö står inför investeringar i ett reningsverk. Jag tror också att ltl Eklund vet hur Eckerö kommuns ekonomi ser ut.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi har haft ett reningsverk länge. Precis som med alla reningsverk och anläggningar så måste de uppgraderas och investeras i, det är vi beredda att göra och det har vi gjort hittills.

Jag vill nog påstå att Eckerö kommun har varit föregångare när det gäller att bygga ut vatten, avlopp och belysning. Vi har belysning i nästan alla byar idag för att öka trivseln. Anser vicelantrådet att det kommer att skapa möjligheter för kommunerna i yttre periferin att få den här servicen i framtiden med en stor kommun?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har ingenting att anmärka på Eckerö kommun angående hur man har skött sitt uppdrag hittills, man har säkert skött det väldigt bra. Jag tror att Eckerö kommun har väldigt mycket bättre förutsättningar att utvecklas i en större kommun och garantera medborgarna skola och andra omsorger som eckeröborna har rätt till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg

Tack, fru talman! Mycket har sagts här men jag vill ändå personligen bifoga några ställningstaganden i hela kommunreformsprocessen.

Om en kommunreform ska göras så måste den initieras av landskapsregeringen. Landskapsregeringen har en övervakande roll när det gäller tillsyn i olika ämnen ute i kommunerna samt är fördelare av skattemedel i förhållande landskapsandelar. Varför har jag då kommit fram till den här insikten? Ja, jag har haft möjlighet att ta del av det som den tidigare landskapsregeringen initierade, ett KST. Vi har haft ett antal olika möten, både under förra perioden och under den här perioden, som gäller kommunernas möjligheter i den nuvarande KST-lagstiftningen att själva komma fram till ett alternativt samarbete eller samgång i KST-frågorna.

Retoriken att detta behöver komma nerifrån tror jag inte en enda minut på. Nå, skulle jag råka ha fel så tror jag att det kommer att ta 20-30 år innan man har nått dit och då kan det vara för sent.

Herr talman! Varför skulle den kommunala kommundirektören eller någon annan förvaltning bereda ett ärende som innebär att de sågar av den gren som de själva sitter på eller motarbeta deras huvuduppgift, vilken är att värna om den egna kommunen som de är satta att förvalta. Vilken förtroendevald skulle säga att inte just de är bäst att besluta om skola, vård och omsorg etc. i sin nuvarande kommun? Det är ju därför som de har ställt upp i val. 

Herr talman! Jag är helt övertygad om att man kan se på detta från väldigt många olika håll. Men, ska vi komma vidare så måste landskapsregeringen, lagtinget som har en helhetssyn över hela Åland lyfta den här frågan. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag reagerade lite över att minister Nordberg tar den kommunala socialtjänsten som en utgångspunkt för den kommande tvångslagstiftningen. Är det inte som så att KST-lagstiftningen fungerar exakt så som vår lagstiftare tänkte sig? Vi funderade hur vi skulle se till att värna om den kommunala självstyrelsen och samtidigt göra något som är bra för klienterna och i längden också för personalen inom socialvårdsväsendet. Vi kom fram till en tvåstegsraket och på grund av landskapsregeringens eget vankelmod så har vi inte kunnat komma i mål med flera socialvårdsområden. Vi har inte fått de besked som behövdes för att få KST ordnat via frivilliga samgåenden. Varför tar man upp KST som exempel? Det som väntar nu är ju det som lagen säger; ett KST för hela Åland.

Minister Mika Nordberg, replik

Den process som KST skapar är att när man började titta på om kommunerna är kapabla att sköta all den servicen som lagstiftningen säger att kommunerna ska göra, så kom man till insikt att det är de inte. Vissa kommuner klarar inte av att sköta den lagstadgade servicen till invånarna som de ska och därför behöver vi ha ett KST. I hela KST-arbetet tittade man otaliga timmar på olika konstellationer vem som ska samarbeta med vem och vilka kommuner som ska gå ihop osv. Slutkontentan av detta var att man inte kom fram till ett enda fungerande exempel på förslag. Man har under dagens debatt pratat om tvång, men man öppnar för att med ekonomiska instrument över tid tvinga dem in i en ny konstellation.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror vi lämnar det där i och med att jag inte riktigt uppfattade nyanserna.

Moderat samling för Åland är alltså ovillkorligen för att kommunerna ska gå samman med tvång. Moderaterna anser att lagtinget ska stifta en lag som ritar om den åländska kommunkartan. Är det en oeftergivlig sak för moderaterna eller tänker partiet fortfarande lyssna på sina egna moderata anhängare utanför stadsgränsen? Jag tänker på den reaktion som vi har fått från moderaterna i Eckerö. Är det som så att moderaterna kör tvångslinjen, utan att backa, oavsett vilken respons man kommer att få under den aviserade rundan till kommunerna och utgående ifrån den respons som minister Nordberg har fått från sina kollegor ute i bygderna?

Minister Mika Nordberg, replik

Man ska vara försiktig med att debattera om personer som inte är här, men den person som de facto ltl Jansson refererade till så har jag haft personliga diskussioner med. Vi delar inte uppfattningen om hur denna process ska initieras och startas. Det är precis det som det här kommunmeddelandet har gjort, vi vill starta en process. Vi tror att om processen ska starta och vi ska komma på banan på riktigt så måste vi hålla i taktpinnen och få igång arbetet. Tanken att kommunerna själva ska lyckas åstadkomma det här, det tror inte jag, och många med mig, på att kommer att hända innan det är för sent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är inte riktigt säker på om jag uppfattade ministern rätt? Han sade att tjänstemännen styr kommunen. Med det är ju de facto politikerna som ger direktiv till tjänstemännen, i den mån det finns ett handlingsutrymme där inte lagen kommer emot, som talar om hur och när man vill förverkliga sin kommun med olika projekt. Jag håller inte riktigt med om att vi har ett tjänstemannastyre i kommunerna, om det var det som ministern sade.

Minister Mika Nordberg, replik

Nej, så har jag inte sagt, det var helt fel uppfattat. Jag kan förtydliga mig. Jag har hållit på med politik sedan 2007, start i tio år. ”Learning by doing” kan man säga. I mitt engagemang i Jomala har jag lärt mig hur processen fungerar. Det är kommundirektören som bereder ett ärende till kommunstyrelsen att ta ställning till. Kommunstyrelsen besluter i ärendet antingen själva eller så för de frågan vidare till kommunfullmäktige. Beredningen sker från tjänstemannens sida förutsatt att inte någon har motionerat eller lämnat in ett initiativ. Initiativ där man har föreslagit att sin egen kommun ska upphöra och slås ihop med någon annan, kommun, de är väldigt lätt räknade hittills historiskt sett på Åland.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Men det är ju fritt för alla ålänningar, som är röstberättigade, att lämna in en motion om en sammanslagning eller om det finns något annat kommunalt ärende som är angeläget. Det är väl klart att tjänstemännen bereder de ärenden som ligger på agendan. MiG veterligen så hittar inte tjänstemännen på olika saker. I den allmänna debatten tycker jag att speciellt kommundirektörerna får ovanligt mycket pisk av vissa ledamöter här i salen. De gör faktiskt bara sitt jobb, precis på samma vis som tjänstemännen inom landskapsförvaltningen gör sitt jobb, beroende på vilka politiska direktiv som man har fått.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Jag vill korrigera vtm Thörnroos. Motioner kan inlämnas enbart av folkvalda förtroendevalda i de olika församlingarna ute i kommunerna.

När det gäller tjänstemännens och kommundirektörernas roller så i en av de kommuner där jag själv är aktiv så lyfter kommundirektören många gånger fram rollen att värna om den egna kommunen. Kommundirektörerna ute i kommunerna gör sitt jobb, precis som de ska när de värnar om sin egen existens istället för att föreslå att deras existens, deras kommun ska upphöra och man ska istället ingå i någonting nytt. Det var vad jag försökte säga i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag delar in mitt anförande i två olika delar för att försöka hålla tidsramen. I den första delen kommer jag att beröra ekonomi i första hand. Jag återkommer till den andra delen.

Inledningsvis vill jag börja med att citera en insändare i dagens tidning av två centerpartister, Roger Höglund och Camilla Andersson från Finström och Geta. Jag har fått deras tillstånd att referera här i lagtinget. ”Om ändring av kommunstrukturen ska kunna genomföras så att den blir bra så måste man ha kommunerna med sig. Kom också ihåg att det är invånarna i en kommun som är kommunen. Genomför man detta med tvång kommer samhället knappast att bli bättre oavsett om man pratar om demokrati, service eller ekonomi.”

Jag tycker att det är en väldigt insiktsfull insändare som de har skrivit. Det visar också att den här myten som man försöker stämpla i pannan på centern, dvs. att vi inte vill förändra, inte vågar förändra, inte kan förändra och inte förstår att vi borde förändra, är helt felaktig.

Tittar man lite vidare i det meddelande som landskapsregeringen har lagt så skriver man på sidan 9: ”En förändrad kommunstruktur medför förändrade förutsättningar för att bedriva kommunal service, och ger därmed ändrade och förbättrade förutsättningar att leverera service till invånarna på ett annat sätt än i utgångsläget. Större kommuner förbättrar möjligheten att skapa en effektivare produktionsstruktur och ta till vara effektivitetsvinster.”

”För att kostnadsläget i den kommunala verksamheten ska ändras krävs att verksamheten produceras på ett annat sätt än i nuläget. Det innebär att om en kommunsammanslagning genomförs men all kommunal administration och service fortsätter att tillhandahållas som i nuläget så uppstår ingen förändrad kostnadsnivå i den kommunala serviceproduktionen.”

Det är ju rätt och riktigt. Jag erinrar mig här, jag tror att det var liberalernas ordförande Viveka Eriksson som talade om att administrationskostnaderna nog kommer att bli billigare och att man ska hantera det på det viset.

Men vad landskapsregeringen har valt att göra är på gränsen till lite småfult. Ur PwC:s rapport har man nämligen bara tagit administrationskostnaderna, man säger ingenting om grundskolan. Vad säger PwC egentligen i sin rapport? Jag hänvisar nu till slutrapporten från den 28 februari 2017. Det alternativ som heter ekonomiskt gap, förslaget om en kommun, där finns en figur med här och man konstaterar: ”Visar hur utvecklingen av kostnader och intäkter avspeglas i alternativet där alla kommuner slås ihop till en kommun. Intäkterna förväntas öka med 151 procent, medan kostnaderna ökar 224 procent. Om vi räknar med att det sker effektiviseringar inom förvaltningen och grundskola som ett resultat av sammanslagningen av de 16 kommunerna blir kostnadsutveckligen något lägre, 204 procent.”

I den här rapporten slås fast att effektiveringsvinster kan göras dels inom administration och dels inom grundskolan. Vi alla som sitter här vet att administrationskostnader i kommunerna är en väldigt, väldigt liten del jämfört med grundskolan. Således baserar sig de effektiveringskostnader som finns på att grundskolorna ska bli färre och större. Det är vad som står i den här rapporten. Det vore klädsamt om landskapsregeringen skulle presentera hela rapporten istället för att plocka den lilla bit som råkar passa nu för tillfället.

Landskapsregeringen vill också skapa robusta kommuner, man vill skapa bärkraftiga kommuner. Hur kan en ny stor kommun med 903 invånare bli bärkraftig? Jag tänker då på Föglö, Kökar och Sottunga. 903 invånare blir en bärkraftig kommun? Vi hörde tidigare ltl Göte Winé säga att han tyckte att Sund var för liten som ändå har 1 000 invånare. Sätter man in detta i kontexten till den nya fördelningsnyckel, som nu är ute på remiss vad gäller landskapsandelar så betyder det också att av de här tre kommunerna så kommer Sottunga att tappa landskapsandelar och Föglö kommer också att tappa landskapsandelar. Den nya robusta kommunen, med 903 invånare som redan nu är en av våra svagaste kan vi väl hålla med om, kommer alltså att få det ännu sämre. Lägg därtill att landskapsregeringen aviserar inbesparingar på 4 miljoner, vilket i sin tur slår på vadå? Ja, det slår på barnomsorgen, skolan och på äldrevården. Jag tycker inte att det här är ett vackert sätt att bedriva politik på faktiskt.

Avslutningsvis vill jag säga att jag håller på att utveckla en väldigt svår allergi mot orden ”likvärdig service”. Vad är likvärdig service? Är det likvärdig service i Brändö när vi inte har någon hälsovårdarjour under åtta timmar per dygn, då det inte någon sjukvårdspersonal tillgänglig? Är det likvärdig service? Hur ska man mäta likvärdig service? Jag klagar inte så väldigt högt på det. Jag kan förstå att det kan vara svårt att ordna. Men jag tycker inte att servicen är likvärdig. Landskapsregeringen borde definierade begreppet för att undvika diskussioner som den här om vad likvärdig service är.

Jag avslutar här mitt första anförande inom 38 sekunder. Jag vill avslutningsvis säga att processen saknar trovärdighet, dels därför att man bara har valt vissa delar ur PwC:s rapport som man lyfter fram och dels därför att man gör det med tvång mot kommunerna.

Vi hörde tidigare moderat samlings ordförande;” frihet var det bästa ting”. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Landskapsregeringen har presenterat en lösning för att kunna producera service även i framtiden efter de stora pensionsavgångarna. Hur tänker centern behålla servicen ute i kommunerna efter de stora pensionsavgångarna om ingenting ska göras?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det har blivit ett otyg i den här debatten att man i replikskiftet lyfter in frågor som man överhuvudtaget inte haft upp i sitt huvudanförande. Jag sade, när jag inledde mitt anförande, att jag dels kommer att presentera ekonomiska analyser och att jag återkommer i ett annat anförande med mera synpunkter på hur jag tycker att det ska utvecklas.

Runar Karlsson lockade mig lite till skratt idag när jag satt talman, det var kanske lite olämpligt i sig, men antalet invånare på Åland kommer ju inte bli färre fast landskapsregeringen ritar om kommunkartan. Antalet invånare kommer ju fortsättningsvis att vara lika många, lika många pensionärer, lika många i arbetsför ålder och lika många barn. Att bara rita en kartskiss och sedan med tvång försöka få folk att samarbeta känns inte som ett lyckat drag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vtm Thörnroos verkar vara ovillig att svara på min fråga. Jag uppfattade diskussionen som sådan att man diskuterade vad man levererat från PwC:s rapport eller inte i meddelande och frågan kring skolor och kommunal nerskärning. Jag menar att centerns politik kommer att leda till drastiska nedskärningar i det offentliga Åland om ingenting görs i tid.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag får väl tolka det på det visar då att liberalerna är medvetna om att skolorna kommer att dras in och att det är detta som man ser som en lösning på det hållbarhetsgap som vi har.

Jag tycker att ledamoten, kollegan, Roger Nordlund väldigt väl presenterade centerns samlade visioner under sitt huvudanförande här tidigare och det är visioner som vi alla står bakom. Vi tror inte på månggifte och vi tror inte på tvång. Vi anser att Åland ska byggas med demokratiska medel och då ska befolkningen, som i det här fallet berörs, få en möjlighet att säga sitt i en folkomröstning, precis såsom landskapsregeringen inledningsvis ville bedriva den här processen. Nu är det först tvång, man bestämmer att så här ska det vara, och sedan far man på en liten turné till kommunerna och frågar; var vill ni ha ett servicecentrum? Det är ju verkligen att backa sig in i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vtm Veronica Thörnroos lyfte fram skolan i sitt anförande och en oro att skolorna på Åland kommer att stängas. Här uppmanar jag nog vicetalmannen att sluta skrämma invånarna. Vem har sagt att små skolor är optimala och det bästa? Den pedagogiska forskningen som finns att läsa visar att den mest optimala skolstorleken består av 120 elever. Det är alltså tufft för elever att gå i små skolor men också i stora skolor, speciellt om man har särskilda behov eller andra bekymmer när man kanske mår dåligt. Den optimala skostorleken är 120 elever. Det är också svårt för små skolor att rekrytera kunnig pedagogisk personal och pedagogiska ledare. Vi har vi haft diskussioner om rektorer. Hur argumenterar centern kring den optimala skolstorleken?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tycker inte att jag far fram med någon osanning. Jag tycker inte heller att jag skräms. Jag läser innantill vad det står i rapporten. Det står att ”om vi räknar med att det sker effektiviseringar inom förvaltningen och grundskolan”. Det är ju detta som det står att läsa om här, medan regeringspartierna hittills bara har valt att lyfta administrationen och säga att det är på administrationen som vi ska spara pengar.

Läser man vidare i rapporten så vill man ha ett medborgarkontor i kommunerna. Vem ska bemanna dem eller ska de vara tomma?

Vad gäller skolstorleken så har jag inte den pedagogiska kompetensen att jag kan säga om det ska vara 120, 130 eller 90 elever. Jag vet att det var 5 elever i Lappo skola när mina barn gick där och jag kan tillstå att det var något för få.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Men jag har den pedagogiska kunskapen, jag har satt mig in i den här frågan och har jobbat i den här verksamheten. Ute i små skolor är det jättesvårt att hitta pedagogisk personal och ledare och lärare som har kunskap i att undervisa bl.a. i musik, bild och textilslöjd. I den svenska utbildningen har de ofta specialisering bara i två ämnen t.ex. gymnastik och svenska och då kan det sedan vara svårt att kunna undervisa på ett bra sätt i matematik och annat. Vi ser ju i debatten att det är jättesvårt att hitta speciallärare. För den nya norråländska kommun är det A och O att slås ihop, åtminstone inom skolområdet, för att kunna garantera en bra skola åt våra barn oberoende var man bor på Åland. Därför vill socialdemokraterna se den här förändringen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det var ett klargörande från socialdemokraternas sida. Det var det andra klargörandet idag. I en tidigare diskussion fick vi reda på att man fortsättningsvis hävdar tvång vad gäller kommunsammanslagning.

Nu fick vi också veta att det är den likvärdiga servicen inom skolan som gör att små skolor med färre än 120 elever ska slås samman och att ledamoten tycker att det är bra med större skoldistrikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Jag måste faktiskt bemöta den här repliken direkt. Med den logik som vtm Thörnroos förde här, att skolor ska läggas ner som består av färre elever än 120, så kontrar jag och säger att sedan 50-talet har det lagts ner en skola på Åland vart tredje-fjärde år. Vi har ungefär 20 grundskolor kvar på Åland idag, det innebär då att år 2060 så har vi inte en enda skola med den logiken som vtm Thörnroos förde här.

Lustigt nog så blir det alltid under replik till vtm Thörnroos som jag lyfter upp ÅSUB. All fakta som finns i PwC:s rapport härstammar från ÅSUB och det är bara en liten bråkdel av allt som ÅSUB har tagit fram. Jag rekommenderar vtm Thörnroos att ta en titt i ÅSUB-katalogen. Titta på nyckeltal, titta på inventeringar och investeringsbehov!

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är alldeles sant det som ltl Holmberg sade, att ett antal små skolor har lagts ner ute på landsbygden och i skärgården. Jag vågar inte sia om Mariehamn, men kanske inte där. Med det som är skillnaden, ltl Holmberg, det är att det var kommunpolitikerna, de förtroendevalda valda av folket i respektive kommun, som gjorde en analys och beslöt vilken skola som skulle läggas ner och vilken skola som skulle byggas till. Det är det som vi vill från centerns sida. Vi säger inte att det måste vara exakt samma antal skolor kvar osv. Vi säger att det är kommunpolitikerna själva som ska fatta det beslutet inom sin egen kommun. Före man kan fatta det beslutet så måste man ju få fatta beslut om huruvida man vill ha ett samgående med andra kommuner eller om man vill ha ett utökat samarbete.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Det är exakt det som den här kommunstrukturen går ut på. De nya kommunerna ska själva avgöra om skolor, äldreomsorg och hela upplägget kring sin nya kommun. Det är det som är kommunal självstyre.

Däremot ser ju jag en stor fara i att hantera strukturen på 16 kommuner som vi har idag. Om vi fortsätter att tuffa på med det så kommer vi att ha ett investeringsbehov ute i kommunerna på ungefär 100 miljoner och vi kommer garanterat att behöva lägga ner skolor som med en hyfsad ekonomi skulle kunna leva kvar. Vi kommer att vara tvungen att dra ner på service till förmån för att upprätthålla en alldeles på tok för stor administrativ enhet. Jag kan inte riktigt förstå, men kanske vtm Thörnroos kan förklara, hur mycket är det värt att behålla dessa 16 kommungränser?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har på intet sätt i mitt anförande sagt att vi ska ha kvar 16 kommuner. Däremot har jag sagt att vi är emot den tvångssammanslagning som man nu avser att genomföra. Det är ju bara barnsligt från regeringens sida att först besluta hur saker och ting ska göras och sedan i skendemokratisk anda åka på någon form av turné för att höra vad man egentligen vill. Det stämmer inte.

Vad gäller investeringsbehovet och antalet kommuner, blir investeringsbehovet mindre om vi ritar om kartan? Om det är 100 miljoner nu så borde vi kanske rita om kartan ytterligare nu så minskar det. Jag hoppas att ltl John Holmberg återkommer i ett anförande och talar om varför investeringsbehovet blir mindre, annars kan jag svara på det här och nu. Ja, det blir mindre för det blir färre enheter, det blir färre skolor, servicen blir centraliserad och det är svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag tror att det börjar stå klart för alla nu att centern är emot tvång.

Jag vill bara klargöra det missförstånd som uppenbarligen har uppstått hos vtm Thörnroos kring PwC:s utredning. Det är ingalunda så att PwC har utrett alla möjligheter till rationaliseringar, inbesparingar eller förändringar i kommunerna genom att titta på skolan och förvaltningen, utan man har valt två områden som är viktiga inom den kommunala verksamheten. Man har sagt att t.ex. här finns möjligheter att förändra strukturer och skapa ett förändringsutrymme. Det man inte har gjort i den här utredningen är att titta på infrastrukturen och man har inte heller tittat på äldreomsorgen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag förstår precis vad ministern säger. Jag tycker inte att jag på något vis har sagt emot det heller. Det som har stört mig, i det resonemang som landskapsregeringens partier har fört fram, det är att man konsekvent lyfter upp förvaltningskostnaderna som det mest bekymmersamma för en kommun. Vi vet de facto att man på digital väg så småningom kommer att kunna lösa det och få ner kostnaderna. Man har inte sagt ett ord om grundskolorna, trots att det i rapporterna visar att det är i grundskolan som man kan göra de största inbesparingarna och det är ju för att man helt enkelt vill stänga ner skolor. Vill landskapsregeringen göra det så då är det väl så, men stå nu upp för era åsikter i så fall. Det är ju det som jag begär. Skyll inte på administrationskostnaderna när det är skolor som ni egentligen vill stänga.

Minister Nina Fellman, replik

Bästa vtm Thörnroos, ingen har skyllt på någon och ingen har hemlighållit någonting. Det finns inte en rad i de här utredningarna som inte har varit offentliga från första dagen. Under den omfattande och långa debatt som har förts nu har det mycket grundligt diskuterats vad en kommunsammanslagning betyder för skolan. Det finns inga hemligheter här och det finns inga dolda agendor. Allt är öppet och finns att läsa i de utredningar som har varit offentliga hela tiden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är helt sant som ministern sade, allt har varit öppet och efter att besluten har fattats så har man kunnat ta del av dem.

Jag vände mig emot att landskapsregeringen i sitt eget meddelande har valt att exkludera skrivningar kring grundskolan. Man talar om att administrationskostnaderna kan minskas genom mer effektiv samordning, men man säger inte ett ord om grundskolan och det förstår jag politiskt att man inte gör. Jag tycker att det är ett fegt spel från landskapsregeringens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack fru vicetalman. Under första repliken betackade hon sig för att klä etiketter på partier. Här har vi nu under en stor del av vtm Thörnroos anförande fått höra att socialdemokraterna vill stänga skolor. Då går det att sätta etiketter.

Jag begärde replik för att jag håller lite med vtm Thörnroos. Jag tycker att en kommun på att 903 invånare är liten. Men landskapsregeringen har lyssnat på vad skärgården vill. De vill behålla en skärgårdskommun och rå om sig själva. De vill inte gå samman med norra eller södra Åland som man tidigare har diskuterat. Landskapsregeringen har lyssnat. Jag håller med om att det är få invånare, men man har valt att skärgården ska få vara skärgård.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja det var nog fel av mig att klistra etiketten på socialdemokraterna att de vill lägga ner grundskolorna. Orsaken till att det blev mera kopplat till socialdemokraterna än till de andra beror på att det är socialdemokraternas minister som är ansvarig och presenterade meddelandet. Jag skulle snarare säga att det berodde på det.

Jag vet egentligen inte om man ska ha så mycket fokus i processen på skärgården. Det som skiljer skärgården från fasta Åland är ju de geografiska avstånden och där finns en vattenväg emellan. Sedan spelar det ingen roll hur vi ritar kartor så finns ändå är färjtrafiken och vilka möjligheter det finns att ta sig emellan. Jag är inte speciellt orolig för Brändö och att t.ex. dagiset ska försvinna därifrån. Vart skulle vi exportera barnen? Till Kumlinge, 45 minuters enkel resväg? Det funkar ju inte.

Det är snarare randkommunerna; Eckerö, Lemland och Lumparland, som jag är bekymrad för.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! 45 minuters väg till skolan, det är också vad barnen i Sund har idag.

Nu är det lite intressant att vi inte ska lägga så stor fokus på skärgården, om jag uppfattade vtm Thörnroos rätt. En viktig sak för mig är att skärgården ska få komma till tals.

En annan fråga. I sitt anförande hade vtm Thörnroos en hel del om ekonomi och hur man kan visa att man sparar pengar. Från centerhåll har det åtminstone kommit två gånger idag att istället för att göra det här så ska man slå ihop Finström och Geta som en kommun och Sund och Saltvik som en kommun. Det har kommit från två centerhåll idag. Sparar detta in pengar? Är det detta som är det rätta? Tryggar det vår service framledes? Ska vi gå in för detta? Är de tillräckligt stora och bärkraftiga kommuner, vtm Thörnroos?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Självklart ska man ha ett fokus på skärgården. I debatten bygger man många gånger upp allt på hur Sottunga och Kökar ska klara sig och jag tycker att det är lite fånigt. Den nya storkommunen kommer att vara 3,05 procent av befolkningen. Man måste i första hand beakta skärgårdens behov, dvs. att det är vattenväg emellan och det medför att det inte går att transportera, varken folk eller gods, som man vill.

Angår hur man gör på norra Åland så finns det ingen facit. Vi från centern försöker trycka på frivillighet och samgående på frivillig basis. Det har nu kommit ett initiativ från centern i Finström och Geta och det respekterar jag. Det kommer direkt från gräsrotsnivå och det är vad de vill.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Åland ska genomgå en kommunreform för att möta framtidsproblemen med bl. a demografin. Hur man ska trolla bort problemen med att rita om kartan säger man inte utan det är upp till de nya kommunernas fullmäktigen. Jag anser att vi först måste börja med att bestämma oss om vi vill ha bosättning i hela landskapet inklusive skärgården. Om svaret är ja, vilket jag hoppas det är, så har ju de perifera regionerna fortfarande problemen med demografin kvar men ännu sämre möjligheter att själva kunna påverka sin utveckling.

Skärgården nämns ofta som ett område som måste tas särskild hänsyn till och att skärgården i detta förslag fortfarande är egna kommuner om än färre till antalet.

Vad hände med Vårdö? Vårdö ska ingå i den geografiskt största kommunen där det är den enda regionen som idag räknas som skärgård. Att påstå att vi i den nya kommunen skulle få något gehör för våra särförhållanden är nog att vara synnerligen optimistisk. Vi får enligt befolkningsunderlaget 1 fullmäktigeplats.

Det är bara att se på de beslut som landskapsregeringen fattat det senaste halvåret som försvårat levnadsbetingelserna på Vårdö i som man påstår inbesparings- och rättvisesyfte. Man påstår att den nya kommunen har bättre råd med att upprätthålla service i periferin. Betänk att fullmäktige i den nya kommunen ska se till de flestas bästa vilket betyder att ju längre bort från centrum man bor desto mindre sannolikhet att man får behålla sina skolor och dagis då det ska sparas i budgeten.

Vill vi spara pengar för det offentliga Åland så går det naturligtvis att göra det genom att stänga servicen på de platser där den är dyrast att producera. Det blir då mindre attraktivt att bosätta sig i dessa regioner vilket kommer att påskynda urbaniseringen istället för att, som det framförs i förslaget, sägs att det ska motverka urbaniseringen.

För ungdomar som planerar sin framtid och funderar på var de ska bo kommer att tveka inför ett liv ”på landet” om det innebär långa restider för barnen när de ska ta sig till skolan och dagis.

När det gäller de fritidsaktiviteter som erbjuds så kommer dessa också att koncentreras till de nya centrum som bildas vilket ytterligare försvårar logistiken för dagens stressade familjer.

Landskapsregeringen verkar inte ha betänkt hur mycket ideellt arbete som utförs ute i dagens landsbygds- och skärgårdskommuner vilket de stora enheterna inte kan visa upp. I Vårdö har vi t.ex. 7 officiella midsommarstänger medan Mariehamn har haft fullt sjå att få upp en!

De små verksamhetsunderstöd som ges till de ideella föreningarna idag kommer med all sannolikhet att strykas för att det inte är värt de förtroendevaldas dyrbara tid att fördela hundralappar. Detta kommer att innebära nedläggning av många små föreningar med försämrad trivsel för folk i glesbygden. Samtidigt kommer de aktiviteter som finns kvar att ledas av avlönade ledare i centralorten och detta kommer garanterat inte att bli billigare!

Nog är det märkligt att man inte lyssnat mer på hur kommunsammanslagningarna slagit ut i t.ex. Kimito, Pargas och Raseborg. Frågar man folk som bor inne i Pargas stad eller Ekenäs så tycker de inte att det har blivit sämre men samtidigt kommer Raseborg att stänga 7 skolor! I Iniö och Houtskär får man nog leta länge efter innevånare som hittar något som har blivit bättre eller service som tillkommit i lokalsamhället. Har det då blivit billigare? Har det blivit effektivare? Nej, inte har det blivit billigare och tydligen har det inte blivit effektivare eftersom man måste stänga servicepunkter i periferin för att klara ekonomin.

Nej, talman, det är helt klart vi behöver hitta nya sätt att föra Åland in i framtiden t.ex. med en digitalisering både för kommunernas och för landskapets förvaltning. Att tro att man löser demografiska problem med att ändra kommungränserna är rent ut sagt barnsligt. Tack, herr talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Lindholm. Jag blir nästan lite ledsen och bekymrad. Det är verkligt mörka tankar som ltl Lindholm har över hur demokratin fungerar. Tror faktiskt ltl Lindholm, om han ställer upp för centern i nästa val i den nya kommunen, att han inte kommer att få någon form av partistöd överhuvudtaget från de andra kommundelarna? Det luktar bypolitik så det bara svänger om det. Men jag vet inte, det är kanske så som det fungerar. 

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Ltl Holmberg, man måste tänka på ekonomiska realiteter. Det kommer alltid prioriteringar. Det kommer inte att betyda att den nya kommunen kommer att ha obegränsat med resurser. När man tittar på var man ska placera resurserna så kommer de att placeras där de gör nytta för de flesta. De som bor längst bort kommer att få stryka på foten. Det gäller oberoende av partitillhörighet. Det är naturens lag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Nej, jag håller absolut inte med ltl Lindholm. Det är väl det som den här kommunstrukturen också har som ett av många syften, att behålla en god demokrati ute över hela Åland. Oberoende av var på Åland man bor så ska man ha jämlik service. Centerpartiet frågade just vad det egentligen innebär. Var man än bor på Åland så ska man räkna med att man har tillgång till skola, äldrevård och fritidsverksamhet. Det är det som är rättvisa. Det handlar inte om socialdemokratisk eller borgerlig politik. Det är helt enkelt vanlig human rättvisa.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Ltl John Holmberg tror helt ärligt då att det kommer att delas ut föreningsstöd på några hundra föra att hålla igång de ideella föreningarna ute i de gamla kommunerna, de nya kommundelarna, för att de ska kunna hålla liv i sin verksamhet? Tyvärr tror inte jag det. För Vårdös del så har landskapsregeringen sagt vid flera tillfällen här i salen under senare tid att vi är en skärgårdskommun, men i det här förslaget beaktas vi inte som en skärgårdskommun och det opponerar jag mig emot.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Är Vårdö en skärgårdskommun? Är Sund en skärgårdskommun? Vi har i alla fall en gemensam socialnämnd. Vi samarbetar i viss mån redan. Jag ser inte avståndet som så långt och det viktiga är inte vad man kallas. Det viktiga är väl vad vi i framtiden klarar av att erbjuda för service.

Ltl Lindholm, enligt ÅSUB så år 2030 kommer 41,2 procent av Vårdös befolkning att vara över 65 år. Vilka planer har Vårdö för att klara av den demografiska utmaningen? Jag har sett hur vi ska klara av det när det gäller min kommun, vi har tio procent lägre och jag oroar mig för detta. Men ltl Lindholm verkar inte vara oroad över ÅSUBs prognoser.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Det är helt klart att vi står inför problem. Sedan är det alltid så med statistik att om man tittar på statistik som togs fram på 70-talet då skulle Simskäla ha varit avfolkat idag. Vi har flera skolbarn idag än vad vi någonsin har haft sedan grundskolereformen kom. Man ska inte stirra sig blind på det. Vi har absolut stora problem, men att lösa det genom att bli en del av nordvästra Ålands kommun så då kommer vi i alla fall att ha våra problem kvar. Jag hänvisar till ltl Runar Karlsson, inte blir Vårdös befolkning yngre för att vi slås ihop med nordvästra Åland.

Ltl Göte Winé, replik

Procentuellt så kanske ni blir det, eftersom det är fler som är med och delar på den demografiska utvecklingen.

Det här är sin sak, vi kommer att ha våra diskussioner och vi kommer att debattera det här.

Jag kan lugna ltl Lindholm. Så länge socialdemokraterna finns med i den nya kommunens styrelse så kommer vi att jobba för att den nya kommunen ska ha en kvalitativ skola tillräckligt nära. Jag lovar att ltl Lindholm kan känna sig trygg med det. Om han tvekar på centern så kan han i alla fall lita på socialdemokraterna, för vi värnar om individerna och inte kommungränserna.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Jag vill återkomma till ltl Winés första replik, om Vårdö är en skärgårdskommun eller om Sund är en skärgårdskommun. Vi är en skärgårdskommun idag, enligt landskapsregeringen är vi det förutom vad gäller detta och det är nog så viktigt. De viktigaste företagen som vi har, både som arbetsgivare och som skattebetalare på Vårdö, är jordbruksföretagare som i dagsläget får skärgårdstillägg på vissa av sina stöd. Jag pratar väldigt varmt för att de ska få finnas kvar. De är väldigt viktiga även för att integrera nya vårdöbor och nya ålänningar för de har många sådana anställda hos sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, herr talman! Ltl Lindholm misstror ålänningarna, att de inte ska vara solidariska för att man ingår i en större enhet. Är det verkligen så illa, att man inte vågar gå till grannkommunen för att man tror att de inte är intresserade av att göra satsningar i sin kommun? Vi borde prata utanför kommungränserna. Vi ska prata till hela Åland.

Eftersom centern också har sagt att de är för kommunsammanslagningar, med vem önskar ltl Mikael Lindholm att Vårdö ska slå sig samman med? Vill Vårdö slå sig samman med någon?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Det är sant att vi inom centern är för frivilliga kommunsammanslagningar. Vårdö har i dagsläget goda samarbeten med hela norra Åland och framförallt med Sund som ltl Winé sade. Vi har mycket samarbete med Sund som vi gärna intensifierar och fördjupar. I dagsläget har jag ingen plan exakt på hur ett samarbete ska gå till, men det borde komma nerifrån och inte som en tvångslag uppifrån.

Ltl Mikael Staffas, replik

Enligt utvecklingen som vi har haft i landskapet Åland under många år så borde det inte ha kommit som en överraskning att något behöver åtgärdas. Det är lite märkligt att man fortfarande inte har satt sig in i frågan och börjat fundera på hur vi kan göra saker och ting bättre. Man fortsätter inom gamla gränser och gamla strukturer.

För att göra den här frågan lite större, om Vårdö slås ihop med bara en kommun, hur ska resten av Åland få ihop sin ekonomi om vi gör det på det viset som ltl Mikael Lindholm vill ha det?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Det var ett högst hypotetiskt resonemang från ltl Staffas. Vi diskuterar det här kommunmeddelandet som ligger på bordet och där står det klart och tydligt att det ska bli fem kommuner på Åland i första skedet och sedan tre där Vårdö ska ingå i en kommun som går från Simskäla till Storby eller ända ut till Signilskär, om man så vill. Den frågan tycker jag inte att jag har någon anledning att försöka besvara.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Behovet av att göra förändringar av kommunstrukturen har för mig varit klart länge. Om man ser på de nuvarande kommunerna i skärgården så är de små och ska erbjuda service i samma utsträckning som stora kommuner, vilket betyder att små kommuners tjänstemän behöver vara experter på allt och det är en svår uppgift vilket kan påverka kvaliteten. 

Min hemkommun Föglö har det tillsvidare gott ställt men är obehagligt beroende av en enskild näring och om det händer något negativt inom fiskindustrin kan situationen förändras snabbt.

I de två föreslagna skärgårdskommunerna har redan de tidigare församlingarna gått samman till samma geografiska område som nu föreslås för kommunerna.

Ett råd på vägen när skärgårdskommunerna går samman ska jag ge: Lokal kommundelsnämnd, viktigt!

För att ge innevånarna i de nuvarande skärgårdskommunerna större känsla av delaktighet i den nya kommunen som bildas anser jag att en lokal nämnd kommer att ha en uppgift att fylla.

Lokala nämnder som tilldelas eget budgetanslag och ges ansvaret för den lokala närservicen till kommuninvånarna i de tidigare egna kommunerna är som jag ser det nödvändigt i en reform där kommuner som inte har landgräns till varandra går samman.

Jag hoppas att det genom de lokala kommundelsnämnderna ska det vara möjligt att alla kan arbeta för hela den nya kommunen och dra åt samma håll.

För de förtroendevalda i de nya kommunerna blir det extra viktigt att se till helheten och inte enbart vara ”lokalpatriot”. Ingen byapolitik tack!

När skärgårdsförsamlingarna efter mycket lokalt motstånd slogs samman bildades kapellråd i de tidigare små skärgårdsförsamlingarna.

I församlingarnas samgångsavtal ingick en del tidsbundna ekonomiska frågor för en övergångsperiod. Det är något att fundera över. De tidigare protesterna har avmattats och de två skärgårdsförsamlingarna lever ännu.

Jag vet att det finns både negativa och positiva åsikter i skärgården om den föreslagna förändringen av kommunstrukturen och hoppas att efter en tid ser alla att förändringen fungerar och alla skärgårdsöar kan leva vidare.

Jag hoppas att utskottet diskuterar lokala nämnder i skärgårdskommunerna och har en åsikt i frågan.

Talman! I tilläggsbudgeten som lagtinget ska diskutera senare idag ingår förslag till delprojekt för kortrutten. Förutsättningarna för kommunsamgående i skärgården är mycket intimt kopplat till att kortrutten förverkligas.

I meddelandet skrivs på sidan 5 ”att de två skärgårdskommunerna ska sammanslutas till en kommun i nästa fas av utvecklingen. En skärgårdskommun förutsätter att en utvecklad infrastruktur som sammanbinder skärgården finns på plats.”

Att bygga infrastruktur är ett arbete som behöver några år att förverkliga och det är viktigt att det arbetet går framåt till nytta för skärgården.

Talman! Det är två saker som jag hoppas att ska bidra till att en kommunsamgång i skärgården kan accepteras.

1.       Lokala kommundelsnämnder.

2.       Kortrutten.

Och en stor sak till, lokalerna för dagis, skola och åldringsvård som finns på öarna ska även efter en kommunreform användas för sina ändamål.

Jag stöder landskapsregeringens intentioner om hur skärgårdskommunerna kan gå samman.

Talman! Jag ska avsluta med: Det går säkert att göra något positivt av det här förslaget också.  

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ltl Torsten Sundblom lyfte fram fiskodlingen som en viktig inkomstkälla för Föglö kommun. Det är alldeles rätt och riktigt. Han visade också en viss oro i fall någonting skulle hända med den. Jag vågar säga att den oron är nog alldeles berättigad med tanke på den vattenlagstiftning som landskapsregeringen så småningom kommer att presentera. Oron är nog befogad.

Jag har svårt att tro att ltl Torsten Sundblom faktiskt stöder landskapet fullt ut här. Dels vill han ha lokala kommundelsnämnder, som ska förvalta pengarna för omsorg, äldrevård och för all närservice och dels vill han ha kortrutt och därigenom skapa tätare kommunikationsmöjligheter för Föglö i första hand, om jag förstår det rätt.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Det är inga problem. Trafiken behövs för att samhällen ska kunna fungera. Fiskodlingen är en näring som har gett mycket gott till skärgården. Kanske inte vattenlagen är den absolut farligaste i det fallet, jag är nog mera orolig för den dom som kom på den svenska sidan och vad som händer efter det.

Många små kommuner kanske har det bra, men det finns också orosmoln och då blir vi starkare om vi går samman.

När man bor på olika holmar så de kommunala kommundelsnämnderna till för att försöka öka känsla av delaktighet så att man faktiskt är med och gör någonting. Det är ingen stor sak för man kan minska på andra nämnder istället i kommunerna. En lokal servicenämnd har hand om all service. Det blir en fem personers nämnd eller någonting.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det största hotet mot fiskodlingsbranschen i skärgården är landskapsregeringen med näringsministern i spetsen. Det är kanske dit som ltl Torsten Sundblom borde styra sina tankar.

En lokal kommundelsnämnd och skrivningar om att befintliga lokaler inte får användas till annat än vad man har idag är ju ingen förändring. Det är ju på det viset att ltl Torsten Sundblom inte vill ha någon förändring. Tar vi Jomala kommun som exempel så har ju kommunstyrelsen där i princip ansvar för nästan allting som sker i kommun. De har ju tagit bort nämnderna förutom den byggnadstekniska, om jag är rätt informerad.

Vad gäller skärgården så vill ltl Torsten Sundblom att det ska bli kvar vid det gamla.

Talmannen

Talmannen vill påminna om att replik ska riktas till huvudanförandet och inte till någon annan, även om den personen finns närvarande i salen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag tror att vtm Thörnroos vill missförstå vad jag säger. Jag ser inga problem med Kökar, Föglö och Sottunga som en kommun. Kökar och Sottunga har varsin nämnd så att de kan hålla det lokala inflytandet över en del service och det gemensamma fullmäktige och styrelsen beviljar pengar. Inga problem!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag hade en liten fråga är om lokala kommundelsnämnder som då skulle ersätta dagens kommunkanslier, om jag begriper det lite övergripande. Jag undrar var de ltl Sundblom har emot begreppet medborgarkontor som nämns på tio ställen, tror jag, i den här PwC rapporten som numera ska rita om den åländska kommunkartan. Är inte medborgarkontor ett tydligare begrepp än kommundelsnämnd?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag nämnde inte medborgarkontor.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Men ltl Sundblom nämnde lokala kommundelsnämnder. Då är min fråga; vore det inte bättre att hålla sig till den kommunutredningsrapport, som vi faktiskt diskuterar idag, där man uttrycker begreppet medborgarkontor? Det är en ganska rak fråga.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Nej, jag tycker att det kan vara ganska bra med kommundelsnämnder, kanske fem personer. När kommuner går ihop finns det alltid lite kom konfrontationer, kanske lite friktionsytor. Ge medborgarna på de olika öarna möjligheter att känna att man är med. Jag har ingenting emot att kommunerna går samman. Precis som jag sade när jag avslutade mitt anförande: Vi kan göra någonting av det här också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Vi har just lärt oss att vi eventuellt kan göra något gott av det här också. Det har faktiskt varit partiet Åländsk centers grundtanke i allt vad vi ägnar oss åt. Vi har alltid försökt göra det lite bättre.

Talman! Då denna kommunreform presenterades använde den ansvariga ministern begreppet odyssé om den kommunrunda som landskapsregeringen avser hålla med anledning av den nya kommunkartan och förslaget. Det är en intressant beskrivning då begreppet betyder upptäcktsfärd till områden man dittills betraktat som okända. Men det är kanske definierande för hela kommunreformen. Man sitter i marmorborgen och besluter om strukturer som man inte riktigt förstår och tycker är konstiga. Mot den bakgrunden är det bra att man försöker ta reda på det nu.

Åländsk Center har gjort denna hemläxa under det senaste året. Vi har i en slags resa i vardagen träffat ålänningar och diskuterat framtid över hela Åland. Synpunkterna har självklart varit väldigt varierande men en gemensam nämnare har framgått väldigt tydligt: Alla vill bestämma över sin egen framtid.

Detta förslag till tvångssammanslagning av kommuner har engagerat medborgarna på ett otroligt vis. Jag vet inte hur många som hört av sig med synpunkter på såväl förslag som metod. Av alla dessa kommentarer och samtal har jag samlat några sådana frågor som ställts och vidarebefordrar nu en del av dem, ganska många för så är folks natur, till den kommande utskottsbehandlingen och den odyssé som landskapsregeringen tänker genomföra på Åland, var gärna beredd att ha svar på t.ex. följande frågor:

·         Man hänvisar till förbättrad service. Är inte närhet och därmed tillgänglighet också en tung faktor i god samhällsservice är?

·         Med centraliserad förvaltning lär flera chefer och mellanchefer tillkomma. Kommer detta att bli en inbesparing?

·         Att centralisera förvaltningen anses vara kompetensförhöjande. Menar man att dagens personal inte är kompetent nog för sina uppgifter?

·         Man hävdar att det blir lättare att rekrytera personal till en centraliserad förvaltning, vad finns för belägg för det?

·         Varför inte redovisa vad folk i de berörda nya kommunerna faktiskt ansåg i enkäten? Varför ta med Mariehamns svar när Mariehamn inte alls berörs av kommunsammanslagningarna, annat än i positiv bemärkelse om de får annektera Järsö-Nåtö?

·         De som ska genomföra tvångssammanslagningarna bör också redogöra för vilka skolor, daghem och ålderdomshem etc. som ska läggas ned. Det är investeringar som går förlorade samtidigt som nytt måste byggas till på de orter som ska ha den framtida servicen, vilket blir onödiga kostnader.

·         Till vilket skoldistrikt ska Eckerö och Hammarland tillhöra? Fortsättningsvis Södra Ålands eller Norra Ålands? Får till exempel Hammarland tillbaka våra investeringar i KHS, som man gjort, om eleverna måste börja i GHS? Det är på den här nivån som folk lever sin vardag och behöver ha svar på sina frågor.

·         Måste i så fall GHS bygga ut och ska vi betala då igen eller kompenseras hammarlänningarna för redan gjorda investeringar i KHS?

·         Varför rådgivande enkäter på bara två orter på Åland? Är man rädd för svaret, om man frågar alla, att folket inte röstar som regeringen vill?

·         Hur är det enligt lagen om service i kommunerna gällande sådant som post, brandkår samt renhållning och sophantering? Ska det enligt lagen finnas en ”servicepunkt” för dylikt i varje kommun? Betyder det att vi i framtiden kan komma att ha bara fem postombud- eller kontor, fem brandstationer och fem miljöstationer eller insamlingsplatser för sopor?

·         Hur ska detta ”rädda” landsbygden och den kommande glesbygden? Arbetsplatser kommer att försvinna från periferin för att centreras till två orter på dagens landsbygd. Detta innebär färre arbetsplatser inom i första hand det offentliga i de nuvarande kommunerna. Med på sikt skolor, daghem, ålderdomsboenden m.m. som läggs ner sjunker också attraktionskraften för att flytta till utkanterna av de nya storkommunerna. Vilka vill få en ½ h längre resväg för skolelever, för att skjutsa på dagbarn eller fara 2-3 mil för att hälsa på äldre släktingar på ett ålderdomsboende, när detta ännu finns kvar i dagens kommuner? Vem vill fara till Godby för att hämta ut ett paket på posten eller för att slänga sopor på returstationen, istället för att som nu kanske ha allt detta 2-5 km eller 10 minuters resväg bort?

·         Det är också en uppenbar risk att de mest perifera kommunerna förlorar attraktionskraft vilket slår mot till exempel värdet på fastigheter. Hur tänker landskapsregeringen hantera detta?

·         Om det är skärgårdskommunerna som är problemet, varför ska inte faståländska kommuner vara med och ta ansvaret för dessa? I enkäten fanns ett förslag om att slå samman Mariehamn med just Föglö och Lemland samt Lumparland (man menar nog PwC-förslaget). Varför vill inte Mariehamn vara med och ta sitt ansvar för skärgården?

·         Våra kommuner har fungerat väl under mycket lång tid. Varför rasera och riva sönder dem utan att ens presentera en konsekvensbedömning till medborgarna? Vad har man för fakta som bevisar att det skulle bli bättre med att skapa storkommuner.

·         Varför kan man inte genom morötter och inte piska, eller genom ekonomisk utpressning, ge incitament för kommuner att frivilligt gå samman? Som i övriga Norden?

·         Vill man driva igenom detta med tvång utan folkomröstning p.g.a. att regeringen inte är övertygad om att få en majoritet med sig i en folkomröstning om en så här avgörande och grundläggande fråga för invånarna?

·         Enkäten som skickades ut var mycket vinklad till att styra över svaren till positiva för kommunsammanslagning. När det gäller fråga 9 (Vad i nedanstående verksamheter (Barnomsorg, Grundskola, Äldreboende, Hemtjänst för åldringar och andra behövande) är viktigast för dig?) får man välja mellan fyra positiva konsekvenser som antas bli konsekvenser av en kommunsammanslagning. Ev. negativa konsekvenser lyftes ej alls fram i enkäten.

·         Man talar om att våra kommuner har så dålig ekonomi att de är tvingade att gå samman, samt att man drar upp kommunsammanslagningar som gjorts i andra nordiska länder och i fasta Finland. Har inte våra åländska landsbygds- och delvis även skärgårdskommuner, bättre ekonomi än många av de fastländska kommunerna, både av de som gått samman och ej? Har de som gått samman i övriga Finland nu fått bättre ekonomi, lägre kostnader, större valfrihet, närmare till kommunal service och kompetentare personal? Kan vi se ett facit där?

·         Hur ska demokratin kunna bevaras på dagens nivå? Med färre förtroendevalda kommer demokratin att försämras, färre invalda som kommer att ha längre till sina väljares vardag. Det kommer att bli en större klyfta mellan politiker och väljare samt att invånarna kommer alltmer att känna att de inget har att säga till om, de kommer att anse sig bli överkörda i frågor som är viktiga för dem.

·         Med totalt sätt färre förtroendevalda kommer politiken att hamna i händerna på färre personer som ska representera flera invånare. De kommer antagligen att se sig mera som yrkespolitiker och vara mera med i politiken och mindre ute i väljarnas vardagsliv. Det finns en risk att vi går mot mera yrkespolitiker med mindre kontakt med gräsrötternas vardag. Likaså att de också vill ha ersättningar därefter, vilket heller inte blir inbesparande.

Det här, mina vänner, var några av de frågor som har ställts under våra turer runt om i dagens Åland.

Det avslutas med: Vad ska de nya kommunerna heta? Hur ska man kunna enas om nya kommunnamn och vem eller vilka ska bestämma dessa? Tack, herr talman!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Jörgen Pettersson. Jag uppfattade anförandet som en liten resumé av de här dagarnas debatter som vi har haft. Vart ska vi gå? Jag tar mig också rättigheten att lite fundera på vilken vägkost centern har gett oss? Tvång, vi ska inte göra det med tvång. Vi ska låta kommunerna göra det. Vi ska inte säga när de ska vara klara, de ska göra det och det ska gå på frivillig väg. Vi svälter ut de fattiga så att de går i konkurs och då ska de gå ihop med en annan kommun.

När vi tittar på ÅSUB rapporten så de ålänningar som fick rapporten klarade inte av att fylla i den. Tidigare i ett anförande fick jag höra att rapporten var för svår. Sedan har ltl Pettersson ganska tydligt anfört hur centern kommer att föra sin politik om det blir de här kommunerna. Man vill stänga skolor, man vill rasera allt för det är så det kommer att bli i de framtida kommunerna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror faktiskt inte ens att jag i mitt anförande nämnde något om hur svårt det var att fylla i den eventuella enkäten. Det måste ha varit en hörvilla har jag en känsla av.

Vi har varit jättetydliga. Vi har tagit emot ett meddelande ifrån landskapsregeringen som går ut på att man ska förvandla 16 kommuner till 5 genom tvångsåtgärder. Vi har sagt att det inte är vår politik. Vår politik är att vi ska uppmuntra kommunerna att själva se till att de ordnar sin vardag så bra som möjligt. Om det i det arbetet uppstår ett behov av kommunsammanslagningar så är vi de första som står bakom det. Det är det som är självstyrelse.

Det andra kallas någonting helt annat och det går ut på att man vill tvinga fram ett kollektiv som ska bestämma vad individen ska göra.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Pettersson sade att vi ska uppmuntra kommunerna. Vissa kommuner har försökt, vissa kommuner vill, men man märker att det inte finns någon mottagare och det händer ingenting. Det finns för många olika viljor.

Den ena kommunen säger; ”nej vi förlorar på det här, det här är ingenting för oss”. Jag uppfattade att ltl Pettersson undrade vad man vill man ha för politik i nästa mandatperiod. Centern kommer att sitta med i alla kommuner, det är jag helt övertygad om. Det betyder att centern redan nu säger att de ska lägga ner skolor och allt blir bara sämre. Finns det ingen framtidsvision även i detta förslag av centern? Är allt så nattsvart? Är det så som ledarskapet i centern drivs, att det finns inga möjligheter om det bli större kommuner och det blir bara sämre?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Nu blir det en slags omvänd debatt. Vi från centern har sagt att vi tror på den åländska framtiden, vi tror på de åländska kommunernas förmågor att hantera den och det är allt vad vi har sagt. Vi är också sagt att vi inte tror på de tvångsåtgärder som man nu aviserar, för vi tror inte att man bedriver reformarbete på det viset. Ledarskap blir aldrig bra om man försöker slå det i huvudet på folk. Ledarskap fungerar bara om man lyckas få folk med sig och det har man inte försökt tillräckligt mycket med. Hur det har gått till med ltl Winés kommunförhandlingar har jag absolut ingen aning om. Kanske man har ställt fel frågor? Kanske man har föreslagit fel saker. Det finns många saker som kan gå snett i förhandlingar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Pettersson må rätta mig om jag har fel, men jag ska citera ett stycke ur anförandet såsom jag uppfattade det. Jag tror att flera med mig uppfattade det som ledamoten sade på samma sätt. Frågan var så här från ltl Pettersson: ”Varför kan man inte genom ekonomisk utpressning skapa incitament för samgående?”. Jag som finansminister torde ha ett rykte att jag är rätt stram i den ekonomiska politiken, men inte ens jag känner mig villig att gå så långt som ltl Pettersson här sade. Det kan hända att det är fel det som sades. Men hur, om det jag hörde var rätt, skulle de mekanismerna i så fall utformas?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Sanningen, talman, ligger som alltid i betraktarens öron i det här fallet. Jag ska faktiskt be om ursäkt, jag var otydlig i min syftning. Jag har ett problem med det, jag är inte så hemskt duktig på att uttrycka mig alla gånger. Frågan var: ”Varför kan man inte genom morötter, istället för piska eller genom ekonomisk utpressning, ge incitament för kommuner att frivilligt gå samman som i övriga Norden?”. Frågan var helt enkelt ställd på det viset att uppmuntran måste räcka längre än stryk.

Minister Mats Perämaa, replik

Väl så, ltl Pettersson, det är viktigt att uttrycka sig på ett sådant sätt att ledamöterna förstår vad man säger, men det är bra så. Då har vi det åtminstone klarlagt att centern inte var ute efter de ekonomiska utpressningarna som jag, och många med mig, befarade att ledamoten här tidigare sade. Saken är klargjord!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för det. Man får lära sig alla dagar att man aldrig ska lämna hemmet utan silvervågen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Pettersson funderade över brandstationerna. Jag skulle säga så här, det finns väl ingenting annat att säga än att en brandstation måste ju finnas inom ett rimligt avstånd så att utryckningstiderna inte bli för långa. Några konstlade kommungränser ska inte stoppa dem som de delvis kan göra idag och därför är det bättre med större kommuner, även fast någon har två brandstationer.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där väcker nog faktiskt en intressant fråga. Idag får de olika lokala frivilliga brandkåristerna i t.ex. Föglö, Sottunga och Kökar bidrag från landskapsregeringen för att upprätthålla detta. Det får man för att de är enskilda kommuner, vad jag kan begripa.

I den framtida storkommunen, den bärkraftiga i sydöstra skärgården, där kommer 60 procent av befolkningen att utgöras av dagens föglöbor, 28 procent av dagens kökarbor och 11 procent av dagens sottungabor. Är verkligen ltl Sundblom säker på att när det blir dags att investera i ny utrustning till dessa brandkårister så kommer Sottunga att få lika mycket som Föglö får då?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag kan inte tänka mig någonting annat än att alla tre ställen behöver ha brandutrustning, någon form av utryckning och den utrustning som behövs. Alla behöver få.

Jag har sagt det tidigare i den här talarstolen; det viktiga är att de kommande kommunpolitikerna kan vara lite vidsynta, de ska inte vara lokalpatrioter utan man ska se till helheter.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Politiken, även i det framtida kommunala systemet, kommer att avgöras av väljare. De som kommer att bli valda till detta nya kommunfullmäktige blir de människor som får flest röster. Så enkelt är det.

I en perfekt värld önskar jag och alla andra att det skulle vara såsom ltl Sundblom sade, men jag är rädd för att vi inte har den perfekta världen. Vi kommer att hitta människor som alltid ser mera till sin egen vardag än till andras. Det beror på ett talesätt som går tillbaka till den moderna demokratins skapande: ”All politics is local”. ”All politik är lokal”. Det är därifrån som man utgår och det är därför som vi är oroliga för att de här nya förslaget kommer att leda till en utarmning av de som blir svagare i det nya.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Jag kommer inte att bli långrandig. Jag tänker ta tillfället i akt att säga hurra, vad bra, det finns problem. Framtiden är oklar. Det finns olösta frågor. Det betyder att det finns jobb att göra på det här området. Vi har massor att bita i under de kommande åren och det tycker jag om och det tycker jag att är bra.

Jag vill tacka för den här debatten. Vtm Thörnroos ska ännu prata och det ska jag anteckna, men så här långt så vill jag tacka för det konstruktiva, det positiva och de många frågor som har lyfts. Jag ska låta det sjunka undan i minnet det som kanske inte har varit så konstruktivt i debatten.

Landskapsregeringens förslag är grundligt genomarbetat. Det är grundligt förankrat. Vi upplever att det är ett realistiskt förslag.

Tidtabellen är stram och den är inte stram därför att landskapsregeringen är rädd för nästa val, utan för att det här är ett jobb som behöver göras. Det är viktigt att det blir gjort, därför försöker vi hålla tempot och hålla fokus på att genomföra den här processen.

Vi kommer nu att jobba vidare. När debatten är avslutad så kommer utskottet att diskutera frågan.

Imorgon gör vi i upp en tidtabell för när landskapsregeringen ska ut på kommunrunda. Det är alltså inte ett sätt att få en välsignelse i efterskott, utan ett sätt att föra processen vidare och att fördjupa samtalen i de existerande kommunerna som ska in i nya konstellationer.

Vi har redan skickat ut en förfrågan till kommunerna om deras synpunkter på meddelandet och hur man ser på den kommande kommunindelningsprocessen där kommunindelningsutredare ska upphandlas.

Lagberedningen kommer att vidta så snabbt som möjligt och vi kommer att skicka ut inbjudan till den parlamentariska referensgrupp som vi redan från början har aviserat. I den gruppen inbjuds alla partier att delta. Om jag har tolkat tongångarna rätt här under debatten så finns det partier som säger; ”nej, vi tänker inte vara med om det här, vi tänker inte bli pantfångar i en process där vi inte kan påverka.” Jag beklagar om det blir så. Gruppen kommer att tillsättas på så sätt att den kan kompletteras vid ett senare tillfälle om de som inte vill vara med tycker att de vill komma in i ett senare skede. Det kommer också att vara möjligt för alla parlamentariker i Ålands lagting att delta i öppna höranden där man kan fördjupa sina kunskaper om processen, om den kommunutredning som redan pågår för Finström, Geta och Sund och allt möjligt annat som kan komma upp under processen.

  Tack för debatten! Vi jobbar vidare.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror att det står klart för alla att vi inom centern gärna avböjer en medverkan i den typen av arbete där beställaren, uppdragsgivaren, redan har bestämt spelreglerna. Vi har ju svårt att se nyttan för vår del att medverka i en sådan process. Vi har också färska erfarenheter av hanteringen av det nya landskapsandelssystemet där spelreglerna inte har fungerat på det sätt som de bör ske inom ramen för ett parlamentariskt samarbete.

Jag har två frågor till ministern. Jag hoppas sannerligen att ministern har beredskap att ha lite mer juridiskt hållbara argument för tvångslagstiftningen när det är dags för diskussionerna inom ramen för lag- och kulturutskottets behandling av meddelandet.

Vad har ministern för förhoppningar på utskottets arbete tidsmässigt? 

Minister Nina Fellman, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är intressant att ltl Harry Jansson pratade om att de inte vill delta i något arbete när någon annan har bestämt spelreglerna och att de inte ser nyttan för egen del. Jag tycker att ett politiskt arbete, speciellt av den här omfattningen, inte handlar om vad som är till nytta för ett enskilt parti, utan hur man kan vara med och arbeta för Åland, för helheten Åland och hur man kan skaffa sig, om man så vill, kunskap att punktera den process som man inte vill se. Det finns få processer i det här parlamentariska systemet där oppositionen kan bestämma vad majoriteten ska jobba med. Så ser det ut.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa minister Fellman, ett samspel förutsätter att spelbordet är öppet, ingen har färdigt sagt hur spelet ska bedrivas från start till mål och det är ju det som landskapsregeringen har gjort igenom det här meddelandet och därmed bestämt att det är tvångslagstiftning som gäller. Varför skulle vi, som representerar en betydande del av de kommunalt aktiva, medverka och hjälpa till i en sådan process? Vi anser att det är skandalöst med tanke på den kommunala självstyrelsen och respekten för demokratin.

Vilka förhoppningar har ministern på lag- och kulturutskottet och dess arbete med meddelandet?

Minister Nina Fellman, replik

Jag tycker att det skulle vara förmätet av mig att säga vad jag tycker att lag- och kulturutskottet ska göra. Jag har uppfattat att utskottet gör ett alldeles utmärkt arbete med de lagar och framställningar som har kommit dit. Jag utgår ifrån att utskottet på ett professionellt sätt diskuterar meddelandet och kommer med sina synpunkter till gagn för processen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ministern nämnde att man ska påbörja en rundresa till alla kommuner för att diskutera det här meddelandet. En fråga uppstod för mig. Hur kommer landskapsregeringen att bli påverkad om de får en negativ inställning från kommunerna mot det här meddelandet? Kommer man att ta åt sig och göra förändringar eller är det bara en process för att visa att man är sympatisk?

Minister Nina Fellman, replik

Det skulle vara trevligt om det skulle resultera i att någon tyckte att jag är sympatisk. Det vore i vissa fall en förändring.

Under den inledande dagen i den här debatten sade jag att självklart kan man inte ge sig in i en diskussion och säga att man inte tänker bli påverkad av diskussionen överhuvudtaget. Självklart måste man ut och lyssna på folk. Självklart är det så att all klokskap och all kunskap inte finns hos landskapsregeringen, så vi kommer att lyssna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den här processen påbörjas med en rundresa utifrån ett meddelande. Lagförslaget har ju inte kommit. Det här meddelandet ska gå till lagutskottet för diskussioner eller någon sorts utlåtande. I min värld tycker jag att det verkar lite dumt med en behandling i lagutskottet när man vet att det kommer ett lagförslag senare som man ska köra igenom igen med en massa höranden. Nu gäller det meddelandet och sedan gäller det processen med lagförslaget som ska gå till lagtinget och till utskottet. Jag tycker att det blir ett dubbelarbete. Inte för att jag är rädd för arbete, men det är inte slutprodukten som vi i utskottet nu ska behandla och jag tycker att det är svårt att ge ett svar.

Minister Nina Fellman, replik

Avsikten med det här meddelandet var, som vi sade från början, att berätta på ett formellt sätt för lagtinget hur landskapsregeringen avser att gå vidare med den här processen. Sedan är det lagtinget som bestämmer om man ska utskottsbehandla frågan eller inte. Vi har nu haft en väldigt lång och grundlig diskussion och vi vet alla var vi står. Det är inte min sak att bestämma om lagtinget ska utskottsbehandla eller inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag tänker börja mitt anförande med att göra en historisk resa tillbaka till år 1337, Kejsarens nya kläder, ni känner till sagan av HC Andersen. Den kom visserligen senare men själva grunden till den finns från år 1337. I sagan syr två skräddare nya kläder till kejsaren. De säger att de använder ett magiskt tyg som gör att mindre begåvade personer inte kan se det. I själva verket använde de inget tyg alls, men eftersom ingen vill framstå som mindre begåvad så låtsas alla att de ser kläderna och kejsaren vandrar omkring naken. Bokens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel.

Det borde vara uppenbart för alla och envar att sättet att försöka skapa ett demokratiskt samhälle med hjälp av tvångslagsstiftning inte är korrekt och att lägga fundamentet med hjälp av tvång inte är korrekt.

I det meddelande som landskapsregeringen har presenterat skriver man: ”I de kommunindelningsutredningar som i praktiken formar de nya kommunerna är en stark delaktighet i processen från kommunala tjänstemän, beslutsfattare och invånare en förutsättning för ett lyckat resultat. En öppen process med hög grad av delaktighet är också viktig för att överbrygga den splittring mellan åsikterna i kommunerna som synliggörs i Åsubs enkät”. Trots detta väljer landskapsregeringen att fortsätta, fundamentet ska läggas med tvång och sedan förväntar man sig att kommunerna med glädje och engagemang ska delta i processen.

Det finns ett engagemang ute i kommunerna. Vi kan t.ex. börja med Eckerö som klart och tydligt har sagt vad de tycker om det här. De är inte den enda kommunen, det kommer att följas av flera, kanske inte alla 16 men en väldigt stor del i alla fall och det tycker jag att borde bekymra landskapsregeringen något.

Processen med en förändrad kommunstruktur, en förändrad serviceproduktion, har inte den här landskapsregeringen startat upp. Jag vågar nästan säga att det var ltl Gun-Mari Lindholm som var det första loket som försökte dra igång den här processen. Som alla vet så går den största mängden energi åt att starta upp någonting. Vi har en uppstartad process nu. Det finns tankesmedjor ute i kommunerna där kommunpolitikerna funderar lite till mans runt kaffeborden sinsemellan vad de kan göra, hur man har det i sin kommun och om man borde söka samarbete med någon osv.

Engagemang och respekt är ingenting man kan kräva, engagemang och respekt är någonting som man får när folk känner sig delaktiga. Som läget är nu så är det väldigt många kommunpolitiker, även med partibeteckningar från regeringsblocket, som känner att de inte är med på det här tåget.

Det finns saker i den här rapporten som jag tycker att är bra och sedan finns det saker som jag tycker att är dåliga. Jag förstår till exempel inte varför allting måste vara så lika? Varför måste saker och ting vara så otroligt lika på Åland när vi har så olika förutsättningar? Att generalisera och säga att landsbygden ska göras si eller att skärgården ska göra så är ju inte okej, därför att Brändö har helt andra förutsättningar än vad Föglö och Sottunga har. Var och en region, kommun, måste behandlas specifikt.

Jag tycker att det är bra med konkurrens. Det här velandet som har varit i Mariehamns stad har ju gjort att centrum i princip har stått stilla i hur många år som helst. Då säger Jomala kommunpolitiker; ”okej, vi tar det till oss, vi bygger Maxinge hos oss och vi bygger vidare.” Det skulle aldrig ha hänt om det inte hade funnits en konkurrens mellan kommunerna. Konkurrens behöver inte vara dåligt. I det privata näringslivet är konkurrens bra, varför kan det inte få vara bra här också? Saltvik har en otroligt fin äldreomsorg, varför kan man inte få vara stolt över den? Varför kan man inte få marknadsföra äldrevården och säga: ”Det här är vi bra på i vår kommun. Flytta till oss! Det de här representerar vi”. Varför måste vi låtsas att alla har samma behov och att alla ska vara lika? Det är ju någon sorts socialist tänk som ligger som en våt filt över hela regeringsblocket. Det gör mig bekymrad.

Likvärdig service vill jag ha definierad så småningom. Vad är likvärdig service? Det är omöjligt för mig att få läkarhjälp när jag är hemma i Brändö eller sjukvårdshjälp i x antal timmar per dygn. Är det likvärdig service om man bor i Mariehamn? Nej! Men jag kräver det inte, jag har själv valt att flytta till Brändö med de utmaningar som där finns. Den här likriktningen skrämmer mig alldeles ofantligt.

Den ekonomiska analysen lyser fullständigt med sin frånvaro. I andra fall brukar det finnas vilka inbesparingar det genererar. Vad blir den ekonomiska effekten av detta projekt? Blir det ett lägre skatteöre för ålänningarna, blir det ett högre skatteöre för ålänningarna? Hur ser prognoserna ut? Det är ju det som är det intressanta.

I förslaget med en kommun, som för övrigt PwC egentligen skulle ha velat lägga fram jag uppfattar jag det som när jag läser mellan raderna, så där får vi ändå se en kostnadsökning på 224 procent, tror jag. Även fast man går in och sparar på grundskolorna och administrationen så har man ändå en rejäl kostnadsökning. Det måste ju finnas något material framtaget som visar i siffror hur landskapsregeringen har tänkt? Eller gör man bara en reform för att man känner för det? Jag förstår faktiskt inte riktigt vissa saker i det här och jag förväntar mig inte något svar heller. Jag vill åtminstone klargöra min åsikt och hoppas att kejsaren får kläder på sig så småningom. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Vtm Thörnroos var inne på att man ska låta diskussionen kring kaffeborden ute i kommunerna resultera i att man kanske i kommun 1 kommer fram till att man har lite problem, kan känna sig svag på vissa områden och man kanske borde slå ihop sig med en annan, kommun.

Kommun 2 som kanske är stor och stark och har ekonomiska möjligheter och service i stor utsträckning kanske tycker att man har det rysligt bra. De klarar sig som det är och vill inte gå ihop med en mindre och svagare kommun genom frivilligt eget initiativ. Hur ska det arbetet överhuvudtaget kunna gå vidare?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Man kanske kan vända på den steken. Dessa två kommuner som minister exemplifierade, när de sedan blir ihop slagna, den stora kommun som inte vill vara med den lilla, varför skulle den stora kommunen vilja det mera sedan när de är tvångssammanslagna från landskapsregeringens sida? Det finns inget incitament där.

Vad jag försökte säga, fast jag kanske inte var tillräckligt tydlig, är att det finns en process ute i kommunerna som är på gång. Demokratiska processer tar tid, det är det som är meningen med demokratiska processer att de ska få ta tid. Den processen är igång, det finns ett engagemang och det finns en frivillighet. Låt den processen få verka vidare! Då får vi ett bra slutresultat så småningom.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Oberoende av partitillhörighet kan man tycka att vissa saker är bra om de är solidariska. I vissa fall kanske de starka ska ta hand om de svaga. Men hur få en stark kommun? Hur ämnar vtm Thörnroos förmå en stark kommun, som inte är intresserad, att ta hand om en mindre svag kommun? Hur? Vilka medel om det inte ska vara någon form av tvång i form av ekonomiska eller andra medel? Hur ska man förmå den kommunen att göra det?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Den kommun som i rimlighetens namn borde vara starkast och den kommun som i princip blir orörd, såsom förslaget ligger nu, är ju kommunen Mariehamn. Jag vet inte hur man ska förmå politikerna i Mariehamn, i det här fallet, att visa solidaritet. Det kan jag inte svara på.

Den process som är på gång och som har växt fram under olika samarbeten, jag tror att det är den vägen som man ska gå vidare på. Det är vad jag tror alltså.

Till skillnad från ministern så har jag en stark tilltro till de kommunala politiker som finns. Jag tror att de är minst lika duktiga på att tänka ut förslag och fundera på vad som är förnuftigast att göra. Inte sitter alla på kammaren och funderar för sig själv. Jag har en stark tilltro till deras förmåga att skapa en god kommun för sina invånare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Idag finns det skolbarn som inte mår bra och inte har ett skolstöd som är tillräckligt och det oroar mig. Elevvård är viktig. Tillgången till speciallärare, skolpsykolog och kurator är jätteviktig, oberoende av var på Åland man bor så ska man ha någorlunda jämlika möjligheter att få den hjälp man behöver. Får man inte hjälpen när man går i grundskolan så följer det med resten av livet. Det blir jobbigt i gymnasiet, om man ens går i gymnasiet. Detta är mycket viktigare för mig än att behålla 16 kommungränser. Det är precis det som blir det stora problemet om vi fortsätter såsom vi gör idag, att svälta räv. De minsta svagaste kommunerna kommer att ha de sämsta förutsättningarna för att bedriva en bra skola.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har inte pratat om att 16 kommuner ska finnas kvar. Jag tror faktiskt att ltl John Holmberg måste släppa det där nu. Jag har varken i det här anförandet eller i något annat anförande sagt att det ska vara 16 kommuner.

Om det är kommunens storlek som är avgörande för vad man kan erbjuda så vill jag erinra ltl John Holmberg om den kommunala debatten igår i Mariehamns stad. Det förekom en stor oro för att man inte kunde anställa tre speciallärartjänster, en till varje skola, för att det helt enkelt inte fanns ekonomiska muskler till det, om jag uppfattade debatten rätt när jag satt hemma i soffan och lyssnade på klokskapen. 

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vi ska inte bedriva kommunalpolitik härifrån talarstolen. Men jag kan upplysa vtm Thörnroos, och kanske lugna henne också, att det inte handlade om ekonomiska problem. Debatten gick inte ut på om man hade råd att anställa tre speciallärare eller inte, det hade ingenting med saken att göra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är möjligt att så är fallet. Men den bild som speglades dess från fullmäktigemöte i Mariehamn gav nog det intrycket att det inte fanns ekonomiska förutsättningar att anställa tre speciallärare. Så ser ju verkligheten ut och det har egentligen inte att göra med kommunens storlek, utan det har i första hand att göra med…

Nu måste jag faktiskt säga att jag tycker att ledamoten är lite oartig som lämnar talarstolen, men jag förstår att han inte är intresserad av mina åsikter längre så jag slutar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka vtm Thörnroos för ett bra anförande med flera goda poänger som jag stöder, inte minst den delen om kommunal konkurrens. Jag menar att konkurrens stimulerar det åländska samhället och stimulerar tillväxt och utveckling. Den skattediskussion som förs ute i kommunerna och den skattekonkurrens som faktiskt finns idag bidrar till att hålla skattetrycket nere. Risken med den här reformen som regeringen föreslår är ju att man slår den konkurrensen delvis lite ur spel. Jag tror också att detta gäller inom många andra områden. Man ser till exempel till att just försöka ha den bästa äldreomsorgen eller den bästa skolan. Det uppmuntrar kommunerna till att vara lite bättre än grannen och det tror jag att är bra för det åländska samhället.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Vi har en stark samsyn där. Konkurrens behöver inte vara dåligt, konkurrens kan också vara någonting bra.

Det som gör mig lite fundersam, när jag läste i någon av alla dessa rapporter, är att PwC rekommenderar att skattesatsen inte får avvika mera än 1,5 procent mellan kommunerna. Man försöker likrikta hela Åland nu, det ska vara samma och det ska vara likadant i alla kommuner. Det kan jag helt enkelt inte acceptera.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den analysen. Efter att jag har hört måndagens och dagens debatt så tycker jag att det råder lite allmän begreppsförvirring mellan likvärdig service och lika service. Man pratar om likvärdig service som att det skulle vara lika för alla. Man kan fråga sig varför vi ska ha kommuner överhuvudtaget om det ska vara exakt lika för alla. Hela poängen med kommuner är att man får vara olika, man får prioritera äldreomsorgen i den ena kommunen och man får prioritera skolan i den andra, om medborgarna tycker det. Det är därför som vi har kommuner och därför den här debatten om att det ska vara lika överallt. Man använder ”likvärdig” som ett slagträ i den debatten, på ett felaktigt sätt anser jag. Poängen med kommuner är att man får vara olika. Det är något bra och något fint med diversitet, mångfald och den kommunala konkurrensen som vi har i det åländska samhället idag.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag delar helt den analysen, speciellt vad gäller det privata näringslivet och vilka möjligheter som kommunerna vill skapa för det privata näringslivet.

Landskapsregeringen konstaterade själv insiktsfullt, får man säga, i sitt meddelande: Fördelarna med ett samgående kan ställas mot nackdelar som främst innebär att en viss mån av lokalkännedom och småskalighet kan gå förlorad. Skulle vi här på Åland leva i misär, med den högsta arbetslösheten och det lägsta BNP osv. så kunde jag kanske förstå landskapsregeringens agerande. Men när vi lever i den bästa av världar, i det samhälle som vi alla mer eller mindre har varit med och skapat, så förstår jag inte den här paniken som landskapsregeringen nu har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack vtm Thörnroos. Jag tänkte undvika att spe på vicetalmannens allergi om likvärdig service, som nämndes tidigare och jag höll mig länge. Men när det nämndes att likvärdig service är ett socialistiskt skällsord, eller hur jag ska uppfatta det, så kunde jag inte hålla mig längre. För mig är likvärdig service t.ex. att alla klienter på Åland kan få möjlighet till Fixtjänst. Så är det inte idag, för det är upp till kommunerna. Vi har 16 olika kommuner som beslutar om de ska vara med eller inte, det beror på om kommunerna har budgeterat pengar och om kommunerna säger ja. Det är stor skillnad.

Det gäller också handikappservicen. För samma sjukdom kan det finnas olika bedömningar beroende på vilken kommun man bor i.

Resurser i skolan och hemservice, vad klarar kommunerna av att ge? Det är otroligt stora skillnader. Är det en styrka?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Nej, det är i så fall ingen styrka. Det är ju det som vi försöker komma till rätta med, specialområdena som är smala, djupa och ganska kostsamma. Jag tänker på kommunernas socialtjänst. Därför har vi skapat kommunernas socialtjänst, dels för att dessa klienter kan vara ganska kostnadsbetungande och delvis också för att det ska vara rättvist och schysst oberoende av i vilken kommun man bor. Här har ltl Göte Winé möjlighet att stöda den process som ligger så att kommunernas socialtjänst, KST, kan förverkligas ganska omgående.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag stöder den processen och har alltid stött den. Även om det inte har varit min vision såsom det har jobbats på norra Åland, under ett visst agg, så har jag jobbat med den för att man ska komma framåt och för att det ska hända någonting. Jag motarbetar det inte.

Jag vill förtydliga. Med färre kommuner så får vi också mera bärkraftiga kommuner på fasta Åland. Det gör att konkurrensen inom näringslivet, konkurrensen att främja näringslivet, kommer att bli starkare och det kommer att bli bättre.

När vi pratar om likvärdig service då pratar vi inte bara om de smala KST-områdena, vi pratar också om skolan och vi pratar också om äldreomsorgen som inte är med. Vtm Thörnroos nämnde i sitt anförande att Saltvik har en bra äldreomsorg och det håller jag med om. Jag har av avundsjukt tittat på den, jag vill ta del av den och det gör jag inte på annat sätt än att man slår ihop kommuner.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Egentligen förstår jag inte varför kommunerna skulle bli mera bärkraftiga bara för att de blir större? Varför blir en kommun mer bärkraftig? Man har samma invånare, samma industrier och de enda inbesparingar man kan göra är på en gemensam administration och att sammanslå några skolor. Men varför en kommun ska bli mer bärkraftig förstår jag inte, speciellt inte eftersom de smala tunga områdena kommer att finnas inom KST.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vtm Thörnroos frågade sig vad de ekonomiska aspekterna blir. Ja, ogärna kan ju landskapsregeringen besluta om det, för det beror ju på vad de nya kommunpolitikerna gör i de nya kommunerna. Väljer man att investera hårt i digitala agendor, jobba med vård på distans och skola på distans, ja då har man säkert mycket pengar att tjäna i framtiden. Väljer man att utveckla distansarbeten och satsa på industrin då kommer man att få mycket arbetsplatser. Det är ju så, vilket jag tror att var och en här inne inser, att en kommun med flera invånare som drabbas av höga kostnader i form av något specialfall kommer att ha lättare att betala när det är flera som delar på kostnaderna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Digital agenda och distansarbeten är absolut framtiden och dessa arbeten har ju satts igång redan för länge sedan av den förra landskapsregeringen och den här landskapsregeringen jobbar vidare med det. Det är väl rätt och riktigt och det har väl egentligen ingenting med kommunsammanslagningar att göra. Det är ju ett arbete som vi ligger hästlängder efter och som måste göras oberoende av vad som händer i framtiden.

Det är väl ändå lite konstigt att man tvingar kommunerna till en reform där man de facto inte vet om den kommer att spara några pengar eller vad den egentligen kommer att göra. Annars brukar det ekonomiska incitamentet vara drivande i många politiska frågor. Man vinner eller förlorar på det, men här verkar det vara som ett enda stort öppet hål. Får vi alla 19 procent i skatt efter det här eller får vi 5 procent? Vad är likvärdig service i så fall?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att det framgår tydligt att landskapsregeringen skapar möjligheter för kommunerna att utveckla sig i den riktning de vill.

Centern har gått ut flera gånger under dagens debatt och sagt att de är starka ute på landsbygden och då styr de mycket vad som kommer att hända i landsbygdskommunerna, såsom de också gör idag. Jag ser inte riktigt den här problematiken som vtm Thörnroos tar upp, särskilt inte att de mindre kommunerna skulle vara mindre bärkraftiga än stora kommuner. Det betyder att vi skulle ha samma landskapsandelar på hela Åland i så fall.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ltl Ingrid Johansson sade att det ekonomiska utfallet blir vad kommunerna gör det till, men de facto har ju kommunerna inget handlingsutrymme. Landskapsregeringen har dukat ett bord, man har satt fram en djup tallrik och nu serverar man en vattensoppa. Vad kommunerna kan välja är att äta soppan med tesked eller med dessertsked. Det är ungefär där som valmöjligheterna finns. Det kan jag inte tycka att är demokrati. Jag säger det jag sade i mitt inledningsanförande: Kejsaren har inga kläder på sig. Kejsaren är naken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vtm Veronica Thörnroos hade generellt sett ett bra anförande. Jag håller med henne om att den här processen inleddes i december 2011. Det pågår ett arbete, ibland lite mera i vissa kommuner och i en del kommuner har arbetet inte alls startat upp på riktigt. Men de facto så ser vi inget resultat i horisonten ännu vad gäller samarbeten runt KST. Det finns inte några sådana samarbeten färdiga.

Nu sade vicetalmannen att man inte vill ha en förändring genom lag utan man vill ha det på frivillig väg och på initiativ av politikerna i kommunerna. Hur länge är det rimligt att det ska ta för att ett arbete ska vara färdigt enligt Thörnroos?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan inte ge en exakt tidsrymd, om det ska vara färdigt inom ett år, inom två år eller inom tre år. Jag vill återkoppla till det som flera av mina kolleger från centern har sagt; det måste fås fram flera morötter och färre piskor om man vill hålla frivilligheten och engagemanget kvar i kommunerna. Med dagens utformning så är det ju tvång som gäller. Man kanske kan piska ett djur, t.ex. en cirkushäst, att gå åt något visst håll och dressera dem med hjälp av piska. Men jag tror inte att vi kommer att få kommunpolitikerna att foga sig in i den här fållan som landskapsregeringen nu har riggat.

Tidsåtgången kan jag inte sia om. Jag säger att resultatet måste tas fram i dialog, det går inte med de här härskarteknikerna som nu råder.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det finns ju redan idag bidrag som landskapet kan betala ut om man har ett samgående på gång och som delas ut under fyra eller fem års tid. Om våra politiker i våra hemkommuner, Brändö och Kumlinge, på frivillig väg skulle komma på att vi går samman så betyder det att man skulle få närmare 800 000 euro. Det skulle betyda att båda kommunerna skulle vara skuldfria och vi skulle ha en ganska grön kvist att leva på, men detta har inte gjorts. Tror vtm Thörnroos verkligen att det här kommer att ske inom en rimlig framtid?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ja, jag tror alldeles på riktigt att det kommer att ske inom en rimlig framtid. Om vi håller oss till våra hemkommuner så har jag själv för väldigt många år sedan, vilket jag tror att nuvarande finansminister kan intyga, föreslagit att man t.ex. kunde dela på lärartjänster, så att man kunde flytta lärare från en kommun till en annan när det då var svårt att få tag i kompetent personal. Men av olika anledningar blev det inte så.

Jag tror att det här kommer att ske. Jag tror att det kommer att ske på naturlig väg eftersom vi vet att ledande tjänstemän, åtminstone i Brändö, så småningom kommer att gå i pension och då blir det kanske ganska naturligt att man söker ett samarbete.

Jag tror att KST, när det kommer igång, kommer att avlasta ganska mycket. Jag tror på att samarbeta men det kräver också att den digitala agendan verkligen finns på plats, det är en förutsättning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag trodde att det var ett personligt klavertramp när centerns partiordförande hade ett anförande om en socialistisk regering. Jag trodde det eftersom den ledamoten aldrig har suttit i en landskapsregering. Med nu när vtm Thörnroos, som har suttit i landskapsregeringen, fortsätter på den linjen och påstod detta så blev jag lite förvånad. Nu har vi alltså en landskapsregering som är ledd av det största partiet liberalerna och de har den högsta positionen och posten i den här landskapsregeringen. Den landskapsregering som vtm Thörnroos satt i själv, där centern var det största partiet, leddes av ett socialdemokratiskt lantråd och centern gav bort lantrådsposten. Hur kommer det sig?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till flydda tider återgår min tanke ack så gärna. Jag kan inte riktigt erinra mig att jag i mitt huvudanförande skulle ha gått igenom valresultatet för 2011. Jag kan bara konstatera att i den förra landskapsregeringen hade centern så pass gott inflytande på kollegerna så att vi kunde driva en medelborgerlig politik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Allt är väl inte riktigt sagt fast mycket är sagt. Jag försöker hålla ett litet kortare anförande den här gången.

Fru talman! Först den parlamentariska kommittén där det diskuterades om centern skulle vara med eller inte vara med. Centern har gett klara besked om varför man kan vara med eller varför man inte kan vara med och detta i ljuset av den parlamentariska kommittén för landskapsandelsreformen.

När man tillsätter en parlamentarisk kommitté så gör man det för sådant som ska vara över flera perioder bara för att få en kontinuitet och försöka komma överens. I Sverige kallas det för blocköverskridande förhandlingar och överenskommelser. Här har vi parlamentarisk kommitté, man försöker komma överens. Vi från centern, och säkert också obundna, gick med i den här parlamentariska kommittén för landskapsandelarna med tron att vi verkligen skulle få något inflytande, det är som sagt meningen.

Från början kom ett förslag och vi fick inte ens en punkt, komma eller en bokstav med som ändring, fast jag själv försökte kompromissa på olika sätt. Men det var kalla handen direkt, man vill inte ens diskutera det. Normalt är det så att om man märker att det finns en kompromissvilja då försöker man ju diskutera och kanske t.o.m. ringa upp och säga att vi måste försöka komma överens om så här viktiga saker. Som oppositionsparti gick vi t.o.m. med på att spara 2 miljoner på landskapsandelssystemet och det är ganska unikt för ett oppositionsparti, men det skulle vara 4 miljoner. Vi backade på samfundsskatten, lantrådet påstod att det var en orsak, men det var inte sant för vi backade sedan bara för att försöka nå en kompromiss, men det gick inte.

Samma sak blir det med det här sedan. Eftersom man har bestämt kommunstrukturen redan så finns det inga kompromissmöjligheter. Vad är meningen då med en parlamentarisk kommitté om det inte är parlamentarism och parlamentariska diskussioner och beslut? Det känns lite meningslöst. Vi skulle gärna vara med om vi skulle känna att vi fick ett visst inflytande, inte för oss själva utan för vad vi tror att är bäst för ålänningarna. Det är detta som det handlar om. Det är förklaringen till den biten.

Fru talman! Sedan lite fakta som vi i alla fall kan konstatera. Man säger att kommunerna har så dåligt ställt och kommer att få så dåligt ställt. Jag tycker då att vi inte är riktigt ärliga. Nog har vi en fantastisk ekonomi och en fantastisk plattform att möta framtiden vad gäller ekonomin för kommunerna. Bokslutet för 2016 för de åländska kommunerna kommer att vara ”all time high”. Det har aldrig någonsin varit så bra ekonomi i kommunerna totalt sett som idag. Sedan finns det vissa kommuner som har det lite sämre. Jag bedömer att överskottet kommer att vara mellan 10 och 15 miljoner hos kommunerna när det gäller resultaträkningen för 2016. Det här skulle kommunerna i Sverige och Finland bara drömma om. De skulle inte tro att det var sant om man skulle säga det.

Vi har 4-5 procent lägre kommunalskatt än vad man har i riket. Det är också en grund, en plattform, att möta framtiden med. Måste man ge bättre välfärd så finns det en höjningsmån här, utan att det ens blir högre än vad det är i riket.

Vi har betydligt tätare bemanning än vad man har i riket när det gäller skola, äldreomsorg och barndagvården. Här kanske man också kan justera i viss mån om det blir oerhört tight med ekonomin i framtiden, men antagligen behövs det inte. Här finns det en bra grund att stå på.

Vi har i princip en nettoskuldsättning för kommunerna idag på 30 miljoner, vilket är oerhört lågt. Det finns ingen region eller land runt omkring som kan mäta sig med oss när det gäller den låga skuldsättningen. Det är 60 miljoner brutto, men i och med att det finns 30 miljoner i likvida medel så är nettot 30 miljoner och med dagens räntesats så är det oerhört lågt. Man står ju väl rustad för framtiden. Landskapsregeringen målar upp en mörk bild. Det finns utmaningar, men vi har det bästa läget i världen att fortsätta med det som vi håller på med.

Jag kan konstatera att regeringen har haft lite olika åsikter om skolorna. Jag har fått lite olika signaler och jag har svårt att bedöma det. Min samlade bedömning är i alla fall att man vill spara pengar och det gör man genom att ha större skolor och större klasser. Man säger att en skola ska 120 elever, det är det bästa. Man hänvisar till PwC-utredningen som säger att man kan spara pengar. Man pratar om att skolorna borde specialisera sig. Den logiska bedömningen måste ju då vara att man måste slå ihop skolorna. Det betyder att Eckerö skola går i upp i Hammarlands, då kommer man upp i rätt storlek, kan specialisera sig och kanske spara pengar. Man slår ihop skolorna i Brändö och Kumlinge, den är ändå lite för liten. Skolan för Sottunga och Kökar blir antagligen i Föglö. Vårdös och Sunds elever får väl forslas till Rangsby, Godby och Ödkarby och elever från Geta åker till Ödkarby eller Godby. Då får man de här nivåerna som man pratar om och som är de optimala och det måste ju vara den logiska bedömningen av det man säger. Förmodligen kommer man att neka till detta, men då talar man ju emot sig själv.

Sedan ska vi komma ihåg att genom att slå ihop t.ex. nordvästra kommunerna till en kommun då tror man plötsligt att investeringsbehovet ska minska. Men då ska vi komma ihåg att det blir en kommun som är nästan lika stor som Mariehamn. Mariehamn har sin administration inrymd i Stadshuset en bit härifrån. Det är ett sådant hus som ska byggas, antagligen i Godby, för att kunna inrymma administration, beslutande politiker osv. Någonstans måste de sitta, de kan inte sitta utspritt i alla sju kommuner om man vill ha en helhet. Bara för administrationen blir det en investering på 6-7 miljoner. Någonstans måste man sitta. Man ler i bänkarna, men man kanske inte har tänkt så långt.

Fru talman! Jag väljer att sluta fast jag gärna skulle vilja fortsätta en stund till.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Tack centern för det. Ni gav de självklara skälen och de viktigaste skälen till varför det är resonligt och rimligt att sänka landskapsandelarna med 4 miljoner euro. Kommunerna gör stora överskott. Det finns bra möjligheter att balansera den offentliga ekonomin på det här sättet. Det var inte det jag skulle prata om, vi får återkomma till landskapsandelarna och den lagen senare.

Parlamentariska kommittéer, i den kommitté som har arbetat med landskapsandelarna har centern varit med. Kommittén tillsattes t.o.m. under en finansminister från centern. Centern har varit med och antagit de grundläggande effektmålen för det nya systemet, dvs. att skattekompletteringen är huvuddelen, utbildningsandelen och socialvårdsandelen är de andra stora bitarna och det är precis så som förslaget ligger nu. Ni har varit med och bestämt hur systemet ska se ut.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag medger att vi har varit med och varit överens om systemet, ramverket, från början. Men vi var inte överens om att man skulle ta bort 4 miljoner från systemet. Det fanns ingenting om det. När man kom överens om en sak i början, ett ramverk, så sedan när man börjar räkna och se så kanske man tycker att man måste justera lite. Ingenting är klart på förhand.

Regeringens metodik är tydligen att allting ska vara klart på förhand och sedan kör man oberoende av vad som händer på sidorna. Som sagt, vi försökte kompromissa på slutet, ärligt och bra, men man vill inte ens diskutera det.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I slutet av kommittéarbetet, vilket syns i reservationerna, så ville centern ändra grundsystemet så att skattekompletteringar inte skulle få samma betydelse längre, det skulle bli en stor förändring där. Att i det skedet ändra på det goda i det nya föreslagna systemet så det skulle ha blivit ett helt annat system som mera skulle ha påmint om det tidigare systemet och det var inte skäligt.

Det stämmer att centern inte ville spara 4 miljoner euro men kunde tänka sig 2 miljoner euro och det har sagts i offentligheten. Men centern har varit med och lagt upp stommen för det hela.

Ännu om parlamentariska kommittéer, under den förra mandatperioden så skulle det tillsättas en socialvårdsparlamentarisk kommitté och en kommitté för kortrutten, de tillsattes aldrig och då satt centern i ledningen. Så behandlades centern demokratin i det fallet och då uteslöts oppositionen helt och hållet ur detta viktiga arbete.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, det var i alla fall ärligare att man inte tillsatte kommittéerna än att man tillsätter dem och inte bryr sig om vad de säger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson talade om kommunernas överskott. I ärlighetens namn, när man nämner stora summor om kommunernas överskott, borde man också ha en analys med vad som har verkställts i budgeten och vad det beror på. Att bara strö siffror omkring sig som om det skulle vara guld och gröna skogar tycker jag att är oansvarigt, för det kan också finnas lite bekymmer som har gjort att det är så.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tack för frågan. Det beror i princip uteslutande på högre skatteintäkter än vad man har räknat med. Det beror uteslutande på att företagen har gått så mycket bättre på Åland än vad man har beräknat och att arbetslöshet i princip är obefintlig på Åland. Det är precis detta som det beror på i varenda en kommun.

Att det sedan finns vissa mindre summor som man inte har hunnit investera har ingen betydelse för resultaträkningen, utan det är bara en liten, liten del i avskrivningarna som minskar så det syns ju inte ens. Det är svaret.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Det kan vara mycket som inte är förverkligat. Jag hade velat höra analysen ordentligt av det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Mycket kan man kräva av en centerledamot, men att analysera detta på en minut är nog för mycket begärt, måste jag säga. Jag avstår.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

 Remiss

3        Godkännande av ändringarna i bilagorna till protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrade av förorening från fartyg

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 8/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

4        Ändring av landskapslagen om miljöskydd

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

5        Förslag till första tilläggsbudget för år 2017

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2016-2017

Budgetmotioner BM 49-54/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen har ju haft två huvudsakliga målsättningar under den här mandatperioden varav den ena just har diskuterats under tolv timmar, dvs. att vi kan anpassa den offentliga servicestrukturen så att den kan möta de framtida utmaningar som vi har framför oss. Detta har diskuterats tillräckligt här tidigare.

Den andra huvudsakliga målsättningen är att få ner hållbarhetsgapet, skapa ordning i de offentliga finanserna och skapa en tilltro till hur det offentliga sköter det som det offentliga ska sköta.

Under de senaste tolv timmarnas diskussion har man fått den bilden att allting mer eller mindre är upp och ner, allting står på ända och att vi har en stor oro i det åländska samhället. Då kan man samtidigt passa på att läsa och begrunda det som ÅSUB säger i sin färska konjunkturbarometer som pejlar och läser av hur det står till i det åländska näringslivet. Jag citerar en sammanfattning som inleder ÅSUBs konjunkturbarometer. ”En sakta ökande medvind kan anas i det åländska näringslivet.” Några rader ner står: ”Företagarna tror på möjligheten att expandera det egna företaget”. Man tror att man kan öka personalstyrkan och man tror på en förbättrad lönsamhet.

Det är med denna ljumma bris i ryggen som landskapsregeringen känner stor tilltro till att fortsätta arbeta på det sätt som vi har lagt upp arbetet.

Det här är förstås frågan om ekonomins siffror. Vad gäller att få ordning på de offentliga finanserna så kan man på den allra sista sidan, längst ner till höger, läsa den resultaträkningsprognos som vi nu föredrar för lagtinget. Underskotten går sakta men säkert neråt. Vi hoppas givetvis och utgår ifrån att den trenden ska fortsätta under hela mandatperioden.

Utgående från det vi har sagt i regeringsprogrammet och under budgetarbetet sedan dess så kommer landskapsregeringen framöver att fortsätta processerna mot budgeter som stöder den här trenden och den målsättning vi har.

I den här tilläggsbudgeten ingår det några förhoppningsvis intressanta projekt och ett synnerligen stort investeringsprojekt. Det ska bli intressant att ta del av hur lagtinget kommer att formera sig kring det förslag som vi lägger. Jag tänker på kortrutten.

Jag vill ändå nämna några små satsningar innan vi kommer in på den stora frågan. Vi gör en liten ombudgetering av återbokade medel vad gäller investeringsstöd till näringslivet. Det kanske är en följd av den trend som ÅSUB också noterar ute bland näringslivet. Vi vill föra in lite mera medel i årets budget för att kunna ge stöd. Det finns många projekt där ute. Vi ser framför oss att det kan komma ytterligare flera ansökningar till landskapsregeringen och vi vill stötta upp i den ljumma bris, som jag beskrev här tidigare, för att skapa tillväxt och för att ytterligare stärka den åländska ekonomin.

Vi kan konstatera att när det gäller vindkraftsstödet, produktionsstöd, som lagtinget har beviljat till våra vindkraftsproducenter så där ligger elpriset något högre nu än vad fallet var då grundbudgetförslaget lades. Det kommer att frigöras lite medel där, 70 000 euro. Landskapsregeringen föreslår att dessa medel kan kanaliseras till laddstationer för elbilar ute i det åländska samhället, egentligen för att inleda det ganska omfattande arbetet som kommer att krävas för att skapa ett heltäckande system. I första skedet blir det snabbladdningsstationer och sedan ett möjligt stöd för näringslivet att få medel att satsa i destinationsladdningsstationer, närmast ute i besöksnäringen; stugbyar, hotell osv.

Landskapsregeringen föreslår också att det satsas på ett litet fiskyngelsprojekt, fiskevårdsprojekt, så att man inom ramen för EU:s fiskeriprogram skulle satsa på ett tvåårigt projekt för att stärka de naturliga lekförutsättningarna för fiskyngel.

Klockan har gått långt. Jag ska bara nämna de två stora investeringsprojekt som vi föreslår att lagtinget ska satsa på.

Det första är utrustningen vid landskapsalarmcentralen. Den utrustning vi har idag fyller inte de krav som en ålänning kan förvänta sig att ett system ska ha. De fyller inte heller den lagstiftningsmässiga verksamhet som måste kunna utföras. Landskapsregeringen begär en investeringsfullmakt om 2,6 miljoner för att få denna utrustning i modernt skick. Det är dags att vi äntligen reder upp den här saken ordentligt.

Till slut kortruttsprojektet. Infrastrukturminister Mika Nordberg kommer att presentera det projektet närmare.

Sett ur ett finansiellt perspektiv vill jag säga inledningsvis att landskapsregeringen har hela tiden haft förväntningar på att infrastrukturavdelningen måste kunna presentera ett sådant sifferunderlag som övertygar landskapsregeringen om att projekten återbetalar sig, om vi använder det lite lättsamma uttrycket, inom en rimlig tid. Det har infrastrukturavdelningen kunnat påvisa och därför föreslår landskapsregeringen att dessa projekt genomförs. De kommer att presenteras närmare av minister Mika Nordberg.

Med dessa ord deltar jag gärna i den fortsatta debatten. Tack, herr talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack finansministern för presentationen. Jag har lite svårt att följa landskapets ekonomiska läge, trots att jag sitter i finans- och näringsutskottet och borde ha möjlighet att få information.

En kort fråga. Har budgetdirektivet för 2018 redan gått ut till de underlydande myndigheterna? Det var den första frågan.

Den andra frågan. Vilket är det faktiska inbesparingskravet på Ålands hälso- och sjukvård för 2018?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har antagit allmänna direktiv för förverkligandet av budgeten 2018. Utgående från ursprungsuppdraget, utgående från att en inbesparing i lönekostnaderna på 1,1 miljoner för ÅHS görs i och med konkurrenskraftsavtalet och utgående från att ÅHS har nått inbesparingar i halv miljonsklassen, utöver det som tidigare har äskats om, så torde netto, resultatförbättringskravet, ligga på mellan 400 000 och 500 000 euro.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det gläder mig att höra. De inbesparingskrav som landskapsregeringen tidigare indikerade att skulle verkställas på Ålands hälso- och sjukvården hade nog fått dramatiska följder för ålänningarna. Det gläder mig.

Jag återkommer sedan i ett senare inlägg och frågar efter mer information.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man ska ändå komma ihåg att landskapsregeringen hela tiden pratar om resultatförbättringar och där kan både intäkter och utgifter spela roll. Landskapsregeringen har hela tiden sagt att resultatet av konkurrenskraftsavtalet ska ligga ÅHS till godo. Det är samma signal som vi har gett hela tiden. Vi har också hela tiden sagt att når man resultatförbättringar tidigare på annat sätt så kommer det att räknas tillgodo och därför blir nettoeffekten ungefär denna. Det är först i höst som landskapsregeringen, utifrån konsekvensbedömningar, fattar de slutliga besluten om förslag till budget för nästa år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för den redogörelsen. Min fråga gäller upplåningsplanerna för kortrutten. Det är ju ett projekt som har hållit på länge. Nu hävdar man att en jämförelse har gjorts med nuvarande trafiksystem och man kommer till att man kan betala tillbaka lånet på 14 till 16 år, om jag förstår det här helt rätt. Min fråga är: Hur man nått fram till en kalkylränta på 4 procent? Vad händer om denna kalkylränta är 8 procent eller 16 procent? Finns det en plan på hur man i sådana fall hanterar det? Räntor är nog av den arten, ungefär som oljepriser, att de är svåra att förutse och de kommer inte alltid att vara så låga som de är idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I en beräkningsmodell som nuvärdesmodellen är så använder man sig av diskonteringsränta som egentligen inte är en bild av marknadsräntan utan det är en bild av en ränta där man jämför en utveckling mot ett nolläge som i det här fallet. Den här fyra procenten är inte marknadsräntan, men vi har använt diskonteringsräntan, 4 procent, för att hela utredningen på 1 000 sidor av kortrutten grundade sig på den, så att materialet kunde jämföras. Oberoende av om räntan stiger så kommer ett nolläge att vägas mot den satsning man gör, och därför är en nuvärdesmodell mera en jämförelse av två system, som ändå kommer att ha samma ränta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Om räntorna, som idag ligger på under 1 procent, om de om tio år är 10 procent, på vilket sätt kommer detta att drabba projektet? Det sista vi vill, och det tror jag nog att finansministern är beredd att skriva på, är att sätta oss i en skuldspiral där räntorna till sist blir oöverkomliga. Det skulle inte vara första låntagaren i historien som har drabbats av sådant. Det måste vi faktiskt undvika till varje pris.

I sammanhanget vill jag också ställa frågan: Att man kan räkna hem projektet och därmed inte kan begära extra anslag, det är ju direkt kopplat till denna ränta, eller hur?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! I den jämförelse där det anges en återbetalningstid jämfört med situationen att inte göra någonting, så i den situationen krävs också att man satsar på nya fartyg och att man gör vissa saker för att upprätthålla en modern trafik överhuvudtaget. Eftersom det visar sig att kortruttssatsningen med kortare pass är mer fördelaktigt än att hålla sig kvar vid ett nuläge, så betyder det att om räntan stiger så kommer skillnaderna i princip att bli ännu större. Det gamla systemet kostar ännu mera. Det skulle vara flera fartyg i trafik som man skulle behöva investera i än i det nya systemet. Med det är klart stiger räntan så stiger lånekostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag har lite frågor här. Ministern talade om att ni inväntar ett sifferunderlag för att komma med det till budgeten och det låter väldigt förnuftigt.

Nu har ni lagt ett förslag till lagtinget om en investeringsfullmakt om 40 miljoner euro. Min spontana fråga är: Varför får vi inte underlaget för 40 miljoners investering?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Till den delen är jag 100 procent säker på att min kollega, om en stund, kommer att säga att han kommer att presentera underlaget för finansutskottet i detalj där ni får ta del av alla beräkningar. Jag vill att den här frågan ska diskuteras noggrant. Det här är en jätte storsatsning. Det är ingen lätt sak att gå in för att låna pengar ens för något som har en så här kort återbetalningstid. Det är ju faktiskt ett steg i åländsk politik. Landskapsregeringen har kommit fram till att det är vettigt. Vi kommer att presentera underlaget fullt ut för finans- och näringsutskottet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Mot bakgrund av texten i den här tilläggsbudgeten har ni hittat en höna som värper guldägg. Varför lägger ni inte fram uppgifterna till lagtinget?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det torde aldrig vara så att alla bilagor och allt utredningsmaterial följer med en budget. Vi kommer att presentera hela materialet fullt ut. Vi vill att lagtinget ska ha full insyn, för det är en stor och viktig sak för skärgården. Det här följer precis gängse kutym.

När infrastrukturminister någon dag besöker finans- och näringsutskottet så kommer han att ha materialet med sig.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det här är en historisk budget. För första gången begär landskapsregeringen en fullmakt för att skuldsätta landskapet ganska tungt. 40 miljoner är ändå rätt så mycket i våra sammanhang.

Min första fråga är: Vad är det som har ändrat nu? Även den förra regeringen beredde ett förslag till extra anslag i samband med kortruttsutredningen. Jag blev lite förvånad när tjänstemännen kom hem från Helsingfors, de hade besökt ministeriet, och de berättade för mig att just det faktum som jag hade varit lite rädd för - att de här projekten kan räknas hem på sikt - att det skulle vara en nackdel för att kunna få extra anslag. Men just detta är bra hade ministeriet i Helsingfors sagt, för det är bara i goda projekt som man ska satsa extra anslag, så att man de facto får en samhällsnytta. Vad är det som har ändrat?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Faktum är att redan under den förra mandatperioden så blev det inte heller ett parlamentariskt understöd för att söka extra anslag. Det är bara att konstatera faktum. Jag satt själv med i finans- och näringsutskottet och känner till den här diskussionen. Det var inte bara någon enskild ledamot utan det blev ett sådant allmänt ställningstagande. Det var den formella hanteringen.

Förmodligen har jag, av alla i den här salen just nu, mest kunskap om hur det går till när man söker extra anslag. När man stöter på sakministeriet så brukar det vara positivt, men sedan när det gäller att få pengarna från finansministeriet så det är då som man stöter på problem.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är säkert inte någon enkel resa att söka extra anslag. När vi har investeringar i den här storleksordningen så tycker jag ändå att det skulle vara en ganska naturlig sak att göra, att i varje fall försöka på det spåret.

Under den förra mandatperioden, de då regerande partierna, så var alla inne för att vi skulle söka extra anslag. Motståndet fanns kanske närmast från Perämaa själv och det parti som han representerar.

Jag vet att mitt parti står fortfarande fast vid den åsikten, så jag tror att det går ganska lätt att få en bred parlamentarisk majoritet för att söka extra anslag i dagens lagting. Vi vill inte krångla där, utan vi vill göra det som är ekonomiskt bäst för Åland de facto.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Dessvärre uppfattade jag det som att centern igen vill skjuta på de här projekten, för då skjuter vi det här återigen fram till nästa mandatperiod.

Resultatet i finansutskottsbehandlingen, så som jag minns och vet att det var, så det slutade inte med någon omröstning där någon enskild ledamot skulle ha varit emot, utan det blev ett samfällt besked. Man må tycka om det eller inte att det inte var läge för det då.

Frågan är, om det är så bra det här, varför såg inte dåvarande finansminister Nordlund till att man sökte extra anslag då? Varför skulle det vara så lätt att åstadkomma det just nu när någon annan har ansvaret?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mika Nordberg

Tack, herr talman! Ja, äntligen kan man säga med tanke på att vi tidigare har diskuterat i 12 timmar eller att det har gått 12 år sedan tidigare landskapsregeringen kom med det första meddelandet i kortrutten. År 2005 valde man att lyfta kortrutten första gången. Det var ett till meddelande år 2011 och senast år 2013 behandlades kortrutten.

Det är ett gediget material som har tagits fram när det gäller kortrutten. Det finns utredningar som omfattar hela den åländska skärgården, det är 1600 sidor. Det har satsats otaliga timmar av landskapsregeringens tjänstemän på trafikavdelningen och av externa konsulter. Jag bad att få en sammanställning av de ungefärliga uppgifterna. Jag fick ett ganska exakt besked från vår controller på avdelningen, 2 013 000 euro har tidigare landskapsregeringen lagt ut på utredningar av kortrutten. Därför är denna landskapsregerings åsikt i denna fråga att vi nu är beredda att fatta beslut. Detta har vi kommit fram till. Landskapsregeringen är beredd att trycka på knappen. I och med att vi är beredda att trycka på startknappen så är vi också för en fortsatt beredning i projektet kortrutt.

Vi har funderat på olika investeringar i kortrutten och den investering som vi föreslår är en helhet. Man behöver beakta ett trafiksystem som omfattar både östra och västra Föglö. Men varför har vi inte tagit med hela kortruttssystemet? Vi har försökt avgränsa hela det förslag som vi nu kommer med till ett sådant projekt som vi kan hantera och att det finns en rimlig tid i den kvarvarande mandatperioden för att vi överhuvudtaget ska kunna ta steg.

Tidigare har vi sagt att vi ska återkomma i grundbudgeten till de exakta placeringarna när det gäller hamnar och vägdragningar.

På landskapsregeringens hemsida hittar man MKB- utredningen både för östra och västra Föglö under fliken infrastruktur – kortrutt. Precis som vi sade i grundbudgeten har vi nu gått in för att välja hamnplacering 1A på västra Föglö. Det var två olika hamnalternativ. Det står norra Gripö, men ska man vara riktigt korrekt så heter ön Mellanholm. Projektet har vi kostnadsberäknat till 25,7 miljoner euro.

När det gäller östra Föglö så finns det två olika hamnalternativ i MKB-utredningen; Kjällsholm och Hastersboda. Landskapsregeringen har nu gått in för Hastersboda som huvudalternativ och det kommer vi att gå vidare med. Men precis som vi sade i grundbudgeten så tittar vi på en egen lokal färja för Sottungas trafik. Vi ska se om det är möjligt att anlägga en grundare farled så att Hastersboda kan serva både det fartyg som ska gå till Kökar och den lokalfärja som ska trafikera Sottunga. Skulle det visa sig att det inte är möjligt så kommer Hastersboda fortfarande att byggas och Kökartrafiken kommer att ledas dit. Sottungatrafiken kommer att ledas till Överö.

Herr talman! Extra anslag har nämnts i debatten och varför landskapsregeringen inte har ansökt om extra anslag. Jag vill lite spinna vidare på de tidigare replikskiften som här har varit. Jag satt själv med i finansutskottet under den förra mandatperioden när den här frågan behandlades. När det kommer till 48 § i självstyrelselagen angående extra anslag så finns där en skrivning som är väldigt viktig. Det gäller oförutsedda stora utgifter som inte rimligen kan finansieras med egen finansiering, då finns det en möjlighet till extra anslag.

Kommunikationsministeriet i Helsingfors ska ge ett utlåtande om projektets trovärdighet och om projektet har en rimlighet. Men kommunikationsministeriet i Helsingfors är inte uttolkare av 48 § självstyrelselagen. Det är Ålandsdelegationen som avgör en ansökan om extra anslag. Däremot känner vi alla till att en ansökan om extra anslag är en väldigt lång process. I samband med elkabel så kom det fram att om vi ska lyckas så behöver det finnas i ramarna för kommande regeringar. Med andra ord betyder det att för det första anser landskapsregeringen att man inte kan resonera på det viset att kortrutten inte kan finansieras med egen budget. För som finansminister Mats Perämaa tidigare sade så kommer de siffrorna att delges finansutskott och de visar att med minskade driftskostnader med befintlig trafik idag så efter cirka 14 till 16 år så har vi finansierat den investering vi gör, varpå det här argumentet faller. Vi tror att vikten av att kunna fatta beslut är väldigt stor. Att gå vidare med ett sådant här projekt kommer att innebära detaljplanering, projektering och annat som kommer att kosta pengar. Jag kanske återkommer till det.

Ytterligare vill jag kort säga att det finns även positiva aspekter när det gäller färjpasset mellan västra Föglö och fasta Åland. Vi har förkortning av färjpasset på 30 procent. Det möjliggör även en nyinvestering av en eldriven färja mellan västra Föglö och fasta Åland.

Förutom detta kommer vi även att hålla informationstillfällen för de tre berörda kommunerna; Sottunga, Kökar och Föglö. Vi har en beredskap att på detaljnivå informera finansutskottet och även de berörda kommunerna. Tack, herr talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! I förklaringen till den här investeringen sägs att det är 14-15 års återbetalningstid. Är det skillnad på återbetalningstid mellan östra och västra Föglö?

Ministern nämnde här i slutet en ny färja. Ingår den investeringen i beloppet på 25,7 miljoner? Eller är det inte någon totalentreprenad alls inbakat i det här? Tidigare har man åtminstone sagt att man förivrar en totalentreprenad.

Minister Mika Nordberg, replik

I den uträkning som vi har gjort så är det en totalentreprenad när det gäller kostnaden och det är inkluderat i de uträkningar som vi har till grund och som vi kommer att delge finansutskottet. Man har räknat med en totalentreprenad. Det är ingen investering som ingår i 40 miljoner när det gäller den nya färjan. Det är en totalentreprenad, man hyr fartyget under en längre tid.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Sedan den första frågan: Är det någon skillnad på återbetalningstiden mellan östra och västra Föglö?

Minister Mika Nordberg, replik

Det kan säkert finnas en diskrepans där. Landskapsregeringen har sett detta som en helhet. Återbetalningstiden för båda projekten är tillsammans ihop räknat 14-16 år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är glad att kortruttsprojektet går framåt.

Däremot är jag missnöjd med att landskapsregeringen inte följer det som de själva har skrivit, att man ska återkomma i tilläggsbudgeten om exakta placeringar av vägar, broar och hamnar och det gör man inte nu. Landskapsregeringen ska ju fortsättningsvis utreda huruvida man kan få en farled väster om Algersö och får man inte det så kanske Sottungatrafiken körs till Överö istället. Det är lite vanskligt att lämna så pass mycket utrymme faktiskt, det måste jag säga.

Jag undrar vad som händer med Husö och Kyrkogårdsö? Ska de inte ha någon trafik alls?

På landskapsregeringens hemsida, som ministern hänvisade till, så står det att investeringarna finansieras utan lån.

Minister Mika Nordberg, replik

Om jag börjar med informationen på hemsidan så finns det säkert skrivningar i texten som behöver korrigeras. Det som jag syftade på var en karta som beskriver placeringar av de här olika hamnarna. På västra Föglö fanns 1A hamnen och 1B hamnen. Jag ville hänvisa till själva hemsidan.

När det gäller utbyarna Husö och Kyrkogårdsö så har landskapsregeringen absolut inte glömt bort att de öarna existerar. Hela poängen med den här kortruttssatsningen är att idag är Långnäs en knutpunkt för trafiken på södra linjen och tanken med de här investeringarna på kortrutten är att östra Föglö blir den nya knutpunkten dit även trafiken från dessa utbyar ska knytas.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag funderar vidare. I tidigare uträkningar har det visat sig att investeringen på östra Föglö hade en avsevärt kortare återbetalningstid för att få den kostnadsneutral jämfört med västra Föglö. Nu säger ministern att det ungefär är detsamma. Jag skulle gärna se att ministern här för lagtinget kunde presentera lite bättre siffror.

Det finns ju några skärgårdskommuner kvar som inte nämns alls, t.ex. Kumlinge och Brändö. Vilka investeringar kan man förvänta sig där de närmaste tio åren? Kan vi nu då vara säkra på att norra linjens kortrutt blir kvar eller vad finns det för tankegångar kring den?

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Som jag sade i mitt anförande så har vi från landskapsregeringen valt att avgränsa kortruttsinvesteringarna och åtgärderna till detta som vi har möjlighet att göra under den här mandatperioden och till detta som inte på något sätt förhindrar, omöjliggör eller påverkar den övriga skärgårdens olika kortruttsinvesteringar.

Tittar man på alla de diskussioner som förekommit de senaste tio åren så tror jag att vi har ganska stor samsyn att man kan göra vissa delar av kortrutten utan att cementera andra delar av kortrutten.

Till den andra frågan så sade jag också i mitt anförande att det finns en viss skillnad på återbetalningstiden på de här olika projekten, men vi har valt att se det här kortruttsprojektet som en helhet för hela Föglö.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Frågan om extra anslag under den förra mandatperioden berodde på tunnelfrågan mellan Föglö och fasta Åland, men vi fann ingen enighet där.

Jag vidhåller nog att man noga bör överväga att göra en ansökan av extra anslag för det här projektet. Det kan säkert vara så att man kan matematiskt räkna hem det här enskilda projektet. När landskapsregeringen kommer till lagtinget och begär en fullmakt för det här projektet på 40 miljoner så tycker jag att det skulle vara ansvarsfullt av landskapsregeringen att lyfta fram alla andra investeringar som behöver göras inom infrastruktursidan de närmaste tio åren. Det här är sist och slutligen en pusselbit i ett stort pussel. Vi har både nyinvesteringar och jätte mycket reinvesteringar som måste göras. Min bild är den att ska vi få extra anslag för någonting så är det faktiskt de här investeringarna som vi har lättast att argumentera för. Det är svårt att argumentera för gamla broar som ska förnyas.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Återigen, landskapsregeringen har sagt att vi kan tänka oss att finansiera infrastrukturella satsningar med lån, i värsta fall, om vi med minskade driftskostnader kan finansiera den investering som vi gör. Nu har vi en uträkning som visar att om vi fortsätter precis så som vi gör idag så kommer vi efter ungefär 14-16 år att ha gjort av med lika mycket pengar som om vi investerar nu och kan sänka våra driftskostnader. Utgående från det resonemanget måste jag fråga: Menar centern att man ska sluta trafikera skärgården?

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Den där frågan förstod jag överhuvudtaget inte. Tvärtom, vi försöker få en så bra trafik som möjligt, men vi har också ett ekonomiskt helhetsansvar.

Det är första gången som regeringen Sjögren begär en fullmakt för att kunna låna 40 miljoner. När man väl en gång har satt igång ett sådant här projekt då måste man ju fullfölja det, oberoende av om det är 40, 50, eller 60 miljoner som notan slutar på. Därför kommer vi från centern att kräva, och säkert också den övriga oppositionen, mycket noggranna underlag före vi är beredda att gå med på något sådant här. Det är ett stort åtagande som man begär av Ålands lagting och av Ålands folk de facto.

Minister Mika Nordberg, replik

År 1957 inleddes trafiken mellan Svinö och Degerby. I sommar kommer vi att fira 60 års jubileum av trafiken.

Den här investeringen som vi föreslår kommer att förkorta färjpasset mellan Föglö och fasta Åland med 30 procent. Det betyder att vi kommer att minska kostnaderna för att upprätthålla den här trafiken över tid. Det är de minskade kostnaderna som vi vill finansiera. Jag känner som att centern nu vill lägga fram en form av dimridå när det gäller extra anslag. Vi vet alla att vi inte kommer att kunna göra något när det gäller extra anslag gällande kortrutten. Det är två år om vi ska vänta på en ansökan för extra anslag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid nästa plenum.

Föredras

6        Bristande intresse för högskolepraktik

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 14/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid nästa plenum.

Remiss

7        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017 hon

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 22 maj.

Remiss

8        Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 22 maj.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 28 april klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil