Plenum den 29 april 2009 kl. 13.00

Ljudinspelningen saknas.

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 29 april 2009 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om undersökning av cancerförekomst, allmän regelmässig prostataundersökning och vaccination mot livmoderhalscancer  (HM 38-40/2007-2008 och HM 9-10/2008-2009)

Remiss efter bordläggning. 2

2   Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Remiss. 4

3   Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS (HM 14/2008-2009)

Remiss. 11

4   Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om tolkning vid myndighetskontakter (HM 39/2008-2009)

Remiss. 13

5   Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)

Remiss. 15

6   Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)

Remiss. 15

7   Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)

Remiss. 20

8   Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utvecklande av sophanteringen på Åland (HM 15/2008-2009)

Remiss. 29

9   Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall (HM 41/2008-2009)

För kännedom... 31

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om stimulansåtgärder för byggsektorn på Åland (EF 18/2008-2009)

Plenum slutar. 31

 

 

Plenum börjar

Plenum börjar. Upprop 26 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Roger Jansson  och Barbro Sundback  för deltagande i Ålands fredsinstituts styrelsemöte i Vilnius samt Camilla Gunell för vård av sjukt barn. Beviljas.

 

Bordläggning

1      Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om undersökning av cancerförekomst, allmän regelmässig prostataundersökning och vaccination mot livmoderhalscancer  (HM 38-40/2007-2008 och HM 9-10/2008-2009)

Ärendet bordläggs till plenum den 25 maj 2009.

 

Remiss efter bordläggning

2      Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Ärendet bordlades den 6.4.2009 då beslut fattades om remiss till finansutskottet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Antalet ensamförsörjare har stadigt ökat under de senaste 15-20  åren. Senaste en undersökning över ensamförsörjarnas ekonomiska och sociala situation gjordes på Åland var 1993. Den här studien tillkom tack var en motion här i Ålands lagting av Inger Mattsson. Uppdraget uppfördes som en del av en pro gradu avhandling i sociologi vid Åbo Akademi. Syftet då, liksom nu, är att kartlägga ensamförsörjares ekonomiska situation. Det är en inte helt enkel uppgift. Ensamförsörjare är ingen homogen eller klart avgränsad grupp. Det som undersökningar i Sverige har kommit fram till är att skillnaden inom ensamförsörjargruppen nu växer. En femtedel av de ensamförsörjare som hade de högsta inkomsterna har ökat sin inkomst med 24 % under åren 1991-2006. För övriga ensamförsörjarhushåll ökade inkomsterna bara med 8-11 % under samma tidsperiod. För att kunna rikta rätt åtgärder mot den här målgruppen och i synnerhet för att undvika att barn till ensamförsörjare inte skall behöva växa upp i fattigdom, bör en djupare analys göras.

Enligt ÅSUB:s rapport, Ekonomisk utsatthet och social trygghet från 2007, var 46 % av ensamförsörjarna med hemmavarande barn under 18 år på Åland, under den relativa fattigdomsgränsen innan skattefria transfereringar. Ensamförsörjare är också de som är mest sårbara under en lågkonjunktur, eftersom en relativt större del av ensamförsörjarfamiljers inkomst utgörs av inkomstöverföringar.

En ny utredning och kartläggning bör göras för att kunna rikta effektiva åtgärder mot de människor som är mest utsatta och för att förbättra ensamförsörjarnas och deras barns situation. Det är en politisk utmaning att göra det här, att rikta åtgärderna rätt. Men utan det här blir ensamförsörjarhushållen fast i ett långvarigt bidragsberoende. Här är också avgifterna och avgiftsnivåerna viktiga ingredienser. Om avgifterna ständigt höjs till sjukvård, tandvård, fritidssysselsättningar och andra aktiviteter, Mise osv, då får ensamförsörjarfamiljerna ännu svårare.

I ett annat ärende som vi hade i social- och miljöutskottet hörde vi socialarbetare från olika delar av Åland. Det framkom tydligt att de finns en växande skara barn och ungdomar som har det torftigt. Kanske inte så fattigt som vi tänker oss att det var på 40- och 50-talet, men torftigt. Det finns barn och unga på den åländska landsbygden som inte har rest utanför Åland, som inte har tillgång till dator och bredband och som inte deltar i fritidsaktiviteter. Barn och ungdomar som på olika sätt växer upp i ett utanförskap, det där är väl inget att rya om, så var det också när jag växte upp, se hur bra det har gått för mig, kanske ni tänker.

Det är andra tider idag. Barn som växer upp under torftiga förhållanden riskerar ett tidigt utanförskap och kan hamna i riskzonen. Att reparera de skadorna i ett senare skede gör att kostnaderna för samhället kan bli mycket höga. Nu behöver det inte nödvändigtvis vara så att ensamförsörjare, alltså just den grupp, som ger sina barn en torftig uppväxt. Att leva i ekonomisk utsatthet i fattigdom, det skapar stress som i sin tur påverkar hälsan och bl. a psykisk ohälsa.

Förra veckan meddelade socialparlamentet i Sverige att de skall göra en utredning om ensamföräldrar. Utredningen ska titta på ensamföräldrarnas ekonomi och hur man bäst kan tillgodose barnens behov. Jag hoppas att vår regering också snarast kan ta fram direktiv för en motsvarande utredning. Vårt samhälle har inte råd att låta barn växa upp i fattigdom, vare sig de barnen växer upp med en, två eller fler föräldrar. Däremot vet vi att från den senaste lågkonjunkturen blev ensamförsörjarna de stora förlorarna ekonomiskt. De är nu också i ett sämre utgångsläge när vi går in i nästa ekonomiska kris.

Därför, herr talman, föreslår vi att lagtingen till landsskapregeringen hemställer om att ÅSUB:s uppdrag att följa upp rapporten från 1993 om ensamförsörjares ekonomiska och sociala ställning.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Det är en mycket viktig fråga som den socialdemokratiska lagtingsgruppen tar upp. En fråga som det inte diskuteras så mycket om i det åländska samhället. När man diskuterar den generella välfärden så kan man konstatera, som man också konstaterar på andra håll, att vi ger för mycket till dem som inte behöver och för litet till dem som är verkligt utsatta. Det här är en utmaning och det ställer stora krav på de system som vi har.

Basen för landskapsregeringens arbete med att försöka hitta system och lösningar är just ÅSUB:s utredning, Ekonomisk utsatthet och social trygghet, som gjordes under 2007. Där har landskapsregeringen gått vidare och kartlagt handikappades situation på Åland, också de en grupp som lever under mycket knappa omständigheter.

Nästa del i landskapsregeringens plan är att försöka kartlägga hur familjer har det som har funktionshindrade barn. Det blir landskapsregeringen nästa steg. Jag utesluter inte att vi går vidare och tittar på ensamförsörjarnas situation och som ltl Carina Aaltonen påpekade att faktum är att det finns barn och ungdomar som lever i torftighet och fattigdom.

Samtidigt så vet vi vad vi behöver göra. Det handlar om barnbidrag, bostadsbidrag och utkomststöd. Tittar man på den statistik som finns på Åland så ser man att trots att de som lever under relativa fattigdomsgränsen ofta är kvinnor, så ser att den grupp som använder utkomststöd mest frekvent är faktiskt män i åldern, om jag kommer ihåg rätt nu, 30 år – 50-60 år ungefär.

Det finns också ett stort arbete att göra politiskt som flera lagtingsledarmöten har påpekat och en sådan sak är faktiskt arbetsvärdering. Tittar man på den sammanlagda statistiken som finns, när det gäller Åland, så kan man se att låginkomsttagare på Åland är till stor utsträckning kvinnor. Ser man på förmögenhet och egendomar så är kvinnorna också väldigt lågt representerade. Jag tar till mig motionen och den diskussion som har varit.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr Talman! Jag tackar för det här stödet. Vi delar samma värderingar och uppfattning i den här frågan, minister Sjögren och jag. De grupper som man nu ska titta på, de funktionshindrade och deras familjer, är naturligtvis viktiga målgrupper. Den har gruppen som jag tar upp, ensamförsörjande och deras barn, borde få komma snabbt med i prioteringsordningen och få undgå en utredning från ÅSUB så snart som möjligt. Fortsätter den här ekonomiska krisen så är det större risk att de går ut ur den här krisen som ännu större förlorare och de som drabbas mest i vårt samhälle. Så det finns anledning att skynda på den här processen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ser man till de första åtgärderna, före landskapsregeringen gjorde på basen av ekonomisk utsatt och social trygghet, så var det just den här gruppen som man lyfte upp och som jag, om jag minns rätt, stöddes av ett enigt lagting. Man förbättrade barnbidraget och man gjorde också vissa justeringar i utkomststödet, beräkningsgrunderna för det. Jag tror att det finns anledning att återkomma.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jodå, det finns definitivt anledning att återkomma. Jag vet att här i salen är de flesta av oss kommunalpolitiker också, likaså minister Sjögren. Det man borde vara medveten om är att även vi här från lagtinget gör vissa överföringar, såsom högre bostadsbidrag eller högre barnbidrag, så när man sedan går över till den kommunala sektorn och höjer sedan på avgifterna eller till ÅHS och höjer på avgifterna på läkarbesök, så äts det där lilla tillskottet upp som man har gett härifrån. Vi borde vara väldigt medvetna om vad vi gör när vi också tar beslut om höjda avgifter.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Den uppfattningen delar jag. När man tittar på ena sidan ett lågt skattetryck och så kompenserar man det med höjda avgifter. Det finns definitivt ett resonemang att föra, inte bara på landskapsnivå utan också på kommunal nivå. Samtidigt som vi vet att den sociala sektorn är ett stort svart omättligt hål, vi ligger efter i lagstiftning, samtidigt som vi vet hur den ekonomiska realiteten ser ut just nu för landskapet och för kommunerna. Det gäller också försöka få priotera och fundera vilka reformer man skall göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Remiss

3      Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS (HM 14/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr Talman! Ålands Framtid har haft många motioner, under de snart sex år vi har varit här i lagtinget, som har berört ÅHS. Ni har givetvis mycket fiftativt förbättrat vården men ett genomgående syfte med de här motionerna har också varit att få bättre ekonomisk styrning på verksamheten.

Ser vi på de styrinstrument som lagtinget har till sitt förfogande så har vi förstås hälso- och sjukvårdsplanen. Jag hör till de som tycker att väldigt trubbigt instrument. Ett instrument som är svårt att styra en sådan här organisation via. Man pratar mycket att hälso- och sjukvårdsplanen skall bli ett dokument mellan beställare och utförare. Jag tror att det återstår mycket arbete på planen innan den får den rollen.

Ytterligare styrinstrument är förstås möjligheter att medverka inom ÅHS:s styrelse. Det har jag redan många gånger sagt att Ålands Framtid har konsekvent lämnats utanför av den här landskapsregeringen, så det gör förstås att vi har sämre inblick än andra i styrelsen. Samtidigt vill jag säga att det resonemang som har förts om oppositionen skall vara med eller inte vara med i styrelsen så vill jag säga att jag förstår att det finns goda motiv från båda sidor. Skulle man sitta i landskapsregeringen, jag vet själv att man har resonerat på det sättet, att få ÅHS att fungera på bästa sätt, så är det viktigt att regeringen har folk som man vet att ser till att den politik man slår fast kan förverkligas fullt ut. Samtidigt som vi har en så stor del av landskapet budget som just går genom ÅHS, om oppositionen helt och hållet skall ställas på sidan så blir det ett kraftigt demokratiunderskott. Jag har förståelse för de synpunkter som har förts fram från båda sidor. Det är inte alldeles enkel ekvation.

Herr Talman, för att återgå till oppositionen, oavsett styrning eller utebliven styrning, så kan man konstatera att Ålands hälso- och sjukvård har haft en otrolig kostnadsutveckling. Den här byggcirkusen som har pågått i många år har nämnts. Nu hann inte jag idag ta fram siffrorna på hur mycket det har satsat där under t.ex. en tio års period. Jag tror att vi kanske pratar om två gånger ett KK-hus eller Kongress- och Kulturhus som vi just har färdigställt. Det är oerhörda belopp som har gått igenom där utan att man många gånger har fått svar på de centrala frågorna; blir det en bättre och blir det en mera kostnadseffektiv vård? Jag tror att läkare skall vara läkare och inte byggingenjörer och inte ekonomer, till det behöver man ha en speciell kompetens för till att handha.

Jag nämnde att ÅHS har haft en otrolig kostnadsutveckling. Finns då det ekonomiska tänkandet, som bör finnas, i en sådan här organisation? Jag säger inte kategoriskt att finns det inte, men jag tror inte att det finns den kostnadsmedvetenhet som borde finnas.

Vi såg bl.a. här, för ett par tidningar sedan, en kirurg som undgjorde sig över att det skulle få katastrofala följder om man sparar in, om jag inte minns fel så var det 60 000 euro, som skulle besparas på den enheten. Det om någonting visar att man reagerar med ryggmärgen hela tiden och tar till överord och försöker skydda de revir som man har inom den här organisationen, och det är inte bra.

Redan år 2003, första året vi kom in, så motionerade vi om att man borde ta in en utomstående konsult som granskar att ÅHS drivs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Märkväl, en ekonomisk bevandrad organisations konsult, där man skulle gå genom på samma sätt som man gör inom de flesta organisationer man granskar. Är verksamhets målsättningar de rätta, har man slagit fast rätt verksamhets målsättningar? Man har kommit fram till att, ja, det har man gjort, och då är för följande fråga hur har dessa uppfyllts? Sedan, kan man ta ställning till vilka resurser både ekonomiska och personella som behövs för att man skall kunna uppfylla de här verksamhetsmålsättningarna.

Det är så, herr talman, att vi vill alla ha en så god hälso- och sjukvård som möjligt. Jag tror att nu, mer än någonsin, så krävs det en preciserad åtgärdsplan över vilken nivå vi skall ha på sjukvården på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet. Det är självklart att ett sjukhus med befolkningsunderlag på 27 000 människor inte kan utföra allt. Därför krävs det noggranna, inte bara medicinska utan också ekonomiska övervägande av vad vi klarar här hemma. Vi har erfarit att det är upp till remitterade läkare att avgöra var vården ska ske utan dess mera riktlinjer. Investeringar i utrustning och apparatur sker också, utan den nödvändiga gränsdragningen mellan vad som ska göras här på Åland och vad som skall remitteras bort, finns fastslagen. Det är verkligt förvånande.

Vår tro att det är viktigt att man får till stånd den nödvändig avgränsning just över det jag nämnde.

Med anledning av det, så hemställer vi att landskapsregeringen tillser att ÅHS inför en tydlig och preciserad åtgärdsplan över vilken nivå sjukvården skall ha på Åland och vad som skall utföras utanför landskapet.

Ltl Gun Carlsson replik

Herr Talman! ÅHS kräver många diskussioner, ja, det tycker jag är riktigt men samtidigt så är det inte så att en sådan här åtgärdsplan skulle lösa allting heller. Vårdens möjligheter idag är oändliga, mycket tack vare den medicinska tekniska utvecklingen. Det går att göra nästan vad som helst. Behoven sammanfaller inte alltid med möjligheterna, de verkliga behoven är någonting annat. Sedan framförallt, det viktigaste i den här balanseringen, är resurserna. Hur skall man få resurserna att räcka till? Idag pågår det arbete inom ÅHS som kallas styrkort, d.v.s. man vill försöka styra upp verksamheten, utifrån alla små enheters verkliga verksamheter och verkliga uppgifter, vad man förväntas göra. Det är någonting som jag tror kommer att ligga ganska nära det här som efterlyses. Problemen inom ÅHS är ju den här starka specialiseringen som finns idag. Läkarna idag kan allt mera om allt mindre. Dom får smalare och smalare kompetenser och kunnigheter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sistnämnda är ett stort bekymmer för hälso- och sjukvården i alla sammanhang där man inte har de befolkningsunderlaget att man kan få de här storleksvinsterna som man kan få i andra sammanhang.

Ltl Gun Carlsson, givetvis är det inte så att den här motionen skulle lösa allting. Jag tror inte ens, som vi har motionerat om tidigare att man skulle ta in en verkligt duktig organisationskonsult och titta igenom den här organisationen, att det heller skulle lösa allting men det skulle hjälpa till. Det vi hemställer om i den här motionen skulle leda till en nödvändig avgränsning, som jag tror att behövs för att det krävs nog en styrning här. Är det så som vi har erfarit d.v.s. att man gör en investering i utrustning och apparatur utan att den här avgränsningen finns fastslagen, så kan det kan bli väldigt ogenomtänkta investeringar.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr Talman! Jag är inte så säker på att man gör några många sådana investeringar d.v.s. bara utifrån att man vill ha någonting. De brukar vara väl motiverade och man brukar nästan alltid beakta om de på något sätt underlättar. Man behöver kanske inte skicka bort alla på den ena eller andra undersökningen. Så man har nog alltid det med sig, det vill jag påstå.

Det som jag tror att man måste mer och mer diskutera, det är att man borde fastställa en nivå, på vilken nivå samhället kan erbjuda vård. Man kan inte bjuda all vård, eftersom jag sade redan från början, i min första replik, att möjligheterna är nästan oändliga idag. Man måste våga sätta en gräns att det här kan samhället erbjuda. Varsågoda, och är ni inte nöjda så finns det andra möjligheter. Det kommer alltid att finnas andra möjligheter i världen idag. Det är en större diskussion som jag inte heller tänker kanske reda ut idag mera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt att det är en större diskussion. En diskussion som vi kan hamna i snabbare än vad vi tror. Det här förslaget som vi lägger här så skall se som hjälp på vägen, att man nu inte hamnar snabbare än vad vi skulle behöva in i den diskussionen. Sist och slutligen är det precis som Ltl Gun Carlsson sade, att det handlar om resurser, hur resurserna ska räcka till. Jag tycker att det är viktigt att de resurser som finns idag och som vi vet kommer att minska, att de används på ett så optimalt och bra sätt som möjligt. Det är det som den här motionen syftar till. Det löser inte allt, men jag tror att det är en god hjälp på vägen. Jag hoppas att man i utskottet tittar på det på ett seriöst och bra sätt.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr Talman! Det går mycket pengar åt inom ÅHS, tycker en del. Endel tycker t.o.m. att det går för mycket pengar. Men när någon verksamhet sättes under lupp blir det minst sagt storm. Då skall inte den verksamheten röras. Kort och gott kan man säga att det finns mycket åsikter om och runt ÅHS. Särskilt från dem som inte är med och försöker driva det här arbetet och sätt att priotera. I styrelsen bedrivs inte någon särskild oppositionspolitik. Det försöker vi att bedriva här i salen, om det finns anledning till det. Vad beträffar den här motionen, inom ÅHS har den här frågan väckts tidigare under det här året. Ledningsgruppen har i uppdrag att utföra ett liknande arbete. Det kunde utskottet bekanta sig mera med det redan igångsatta arbetet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Självklart, ingen är gladare än jag om det här nödvändigt arbete och som jag uppfattade att vtm Gun-Mari Lindholm också tyckte att det var ett bra förslag. Om det redan är på gång ingen är gladare än jag. Då blir det troligtvis än snabbare resa ner i de runda arkiven än vad det brukar bli i vanliga fall med de hemställningsmotioner vi ställer. Sedan den här stormen som vtm Gun-Marie Lindholm nämnde, beror det mycket på att vi har det väldigt bra i det här samhället. Vi är inte vana med sämre resurs tilldelning. Det finns också, som jag ser det, ett revirtänkande fortfarande i den här organisationen efter alla dessa år. Var och en ser till sitt eget revir och kan inte tänka sig till att ge avkall på någonting.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! När man skall försöka göra prioriteringar, åtminstone strukturella förändringar och man skall försöka prioritera olika verksamheter så bli väldigt mycket diskussioner. Eftersom det här en väldigt angelägen verksamhet för de flesta ålänningar, för att inte säga alla. Det är ett högt prioriterat område och det är det som gör det så väldigt svårt och sårbart. Vi såg senast här, när man på norra Åland och från skärgården hade samlat ihop 3050 namn som överräcktes senaste fredag för att man då inte skulle röra verksamheten på norra Åland och den hälsocentral som finns i Godby. Det fanns inte ens sådant beslut eller ens diskussion på styrelsenivå utan det var någonting som man helt enkelt bara hade tittat på om det fanns någon möjlighet att göra strukturella förändringar, vad den verksamheten beträffar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi känner alla till att det blir lätt debatt i det åländska samhället. Det kanske är bra i och för sig, det skulle vara värre om det skulle vara en kompakt tystnad. Jag vill klargöra en sak att orsaken till att vi lägger den här motionen är ju inte att vi vill ÅHS någonting illa eller att vi vill försämra vården för ålänningarna, utan tvärtom. Såsom vi skriver i motionen så upplever vi att landskapets ekonomi är ganska långt i fritt fall. Om man inte gör någonting, över huvudtaget, så vet vi ju alla att finns det inte pengar att betala så inte kan man börja ta upp lån till den löpande driften för ÅHS, då hamnar vi i en oerhörd svår situation. Det viktiga och det centrala med det här förslaget är ju att resurserna används på bästa sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl replik

Tack herr Talman! Det är ju mycket viktigt det här med kostnadsökningen inom ÅHS och att man försöker hålla sig inom de ramar som ges. Nu har man från landskapsregeringen gett vissa ramar. Från styrelsens sida har vi också sagt att man måste titta på vad man kan förändra. Ledningsgrupperna får i uppdrag att titta på strukturella förändringar medan man på avdelningarna har fått budskap om vad som behöver sparas och hur mycket. Personalen där skall också titta på hur man kan göra och vad man kan göra för förändringar. Det görs en hel del, men det är förstås inte lätt.

Sedan nämndes det också här om en viss kirurg, som gick ut i tidningen med vad man behövde, att det var en katastrof om man inte fick pengarna. Det var väl kanske inte visserligen så bra att kommunicera via tidningen, men den kirurg är ändå en expert i ortopedi och är anställd då för att utföra sådana operationer. Där skall man också utvärdera om det är vettigare att hålla dessa hemma än att skicka bort. Det är sådana avvägande som måste göras och som också tar tid.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr Talman! Vi kanske litet börjar hamna in på personliga planet. Jag vill inte peka ut speciella personer som inte kan försvara sig i det här forumet så vi lämnar det. Men det som jag tror att är viktigt, oavsett vilka beslut man tar, att man får ner en genomgående kostnadsmedvetenhet i den här organisationen. Vi vet ju att förbrukningsmaterial, mediciner och förnödenheter är stora kostnader i den här organisationen. Visst är det, som Ltl Dahl säger att det görs en hel del. Att få ner den här kostnadsmedvetenheten i organisationen, det måste vara någonting centralt för styrelsen. Motionen tar sikte på något annat. Vad skall vi genomföra här på Åland? Vad skall vi remittera bort? Där skulle det vara intressant att höra vad Ltl Dahl tycker.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr Talman! Det är klart att det är viktigt att utröna vad vi ska

Skicka bort och vad vi ska göra hemma. Vi måste också få siffror på det och det är det vi försöker i styrelsen just nu när det gäller t.ex. de ortopediska operationerna, att vad ska vi ha hemma vad skall vi skicka bort. Det håller på och jobbas med det också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr Talman! När vårens hemställningsmotions flod inleddes så sa jag att det är mycket positivt med hemställningsmotioner för det bli ofta en allmän politisk debatt med aktuella ärenden och saker i det åländska samhället. Vi vet alla hur det ekonomiska läget ser ut . Det är mycket kärvt och svårt. Landskapsregeringen har sagt att hälso- och sjukvården fortsättningsvis är högt prioriterad. Men läget är på det viset att ingen slipper undan. ÅHS ska också spara. Det är en av de svåraste sakerna att genomföra, att spara på kärnverksamheten. När det gäller ÅHS, sade jag också i tilläggsbudgetsdebatt, att ÅHS skall man egentligen jämföra med en humla. ÅHS borde egentligen inte kunna flyga. Ett litet litet centralsjukhus och en hälso- och sjukvårdsorganisation mitt i Östersjön. Det finns stora och svåra utmaningar för ÅHS, inte bara ekonomiska.

När det gäller att styra en hälso- och sjukvårdsorganisation överlag, så kan man säga att det är också väldigt svårt. Dels på grund av strukturer och dels svårigheterna att stycka upp saker och ting i ekonomi, när det handlar om människors hälsa och tillgång till vård. Vi har också, som Ltl Gun Carlsson påpekade, den medicinska utvecklingen, kostnaderna för medicinerna, vi har också demografin, den åldrande befolkningen, som ställer ÅHS och hälso- och sjukvårds organisationer överlag runt omkring i Norden, för stora utmaningar. Jag kan också understryka det som vtm Lindholm tog upp. Man har väldigt ingående och noga diskussioner i styrelsen där man försöker vända och vrida på alla olika möjligheter och hur man kan utveckla organisationen.

I senaste styrelsemöte framhölls det att man borde ha någon form av seminarium, dels på grund av det ekonomiska läge, men också på utvecklingen av ÅHS. Det är någonting som landskapsregeringen till fullo stöder. Vi har t.o.m. skrivning i landskapsregeringens handlingsprogram att man borde ha någon form av tankesmedja inom ÅHS. För, förutom den ekonomiska situationen, så borde vi diskutera oss in i framtiden; hur skall vård utom Åland se ut? Hur skall vi kunna uppfylla rekrytering? Vad skall vi ha för beredskap i skärgården? Hur skall vi förhålla oss till det faktum att läkare blir mer och mer specialister på smala områden? Hur skall vi tillgodo se transporterna? Det finns otroligt mycket frågor för ÅHS och stora utmaningar att ta sig an.

Om man tänker sig ett sådant scenario att vi skulle ha en minimi av sjukvård på Åland, så skulle vi i princip kanske bara ha äldreomsorg på Åland och ha stora Super Pumor på flygfältet som kunna transportera folk direkt till akutsjukhus till Stockholm, Uppsala, Helsingfors eller kanske till Åbo.

Det är extremt viktigt akutsjukvården fungerar. Har man en akutsjukvård så behöver man ha kirurger, man behöver ha medicinare, man behöver ha tillgång till operationssalar, man behöver också ha ett BB. Det finns stora utmaningar.

När det gäller att priotera inom hälso- och sjukvården så är det en sak som är väldigt lätt att göra ett teoretiskt plan men ganska svårt på ett praktiskt plan. Jag tar det naturligt att man ser över de här driftskostnaderna och kostnadsstrukturerna. Det vet jag också att den diskussionen pågår inom ÅHS och avdelningarna är involverade. När det är gällt att prioritera så handlar det om att prioritera patienter och jag har litet följt diskussioner som man har haft i Sverige. Där diskuterar man helt kallt på det viset att skall man operera sig för starr så kanske man bara blir betald för ett öga. Man får inte operera hjärta efter att man fyllt 70. Sådana krassa saker visar hur svårt det är att prioritera patientgrupper inom hälso- och sjukvården.

Några kommentarer till det som ltl Andres Eriksson benämnde som byggcirkusen inom ÅHS. Det är helt sant och riktigt att tidigare landskapsregeringar och också den här landskapsregeringen också prioriterar att göra ombyggnationer i ÅHS. Under förra mandatperioden hade vi en ganska ingående diskussion vad som stod för dörren, när det gällde ÅHS. Där kan jag berätta att i och med att man byggde om köket så har man gjort stora inbesparingar i driften. Man har en mycket mindre vatten- och elförbrukning. Här står snart primärvårdsenheten färdig. Där har vi inte haft ett fungerande system, vi har inte haft någon enhet. Vi vet alla vad som hände med gamla hälsocentralen.

Nu här i dagarna tog styrelsen beslut, och det skall landskapsregeringen göra, att ge grönt ljus att fortsätta med psykiatridelen. Där har man också tittat på och ÅHS styrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att se vad man kan spara genom att flytta verksamheten från Grelsby in centralt i nya psykiatribyggnaderna. Där tror man att det rör sig om 200 000-300 000 euro som man kan göra i direkta drifters inbesparingar i o m att man centraliserar förvaltningen.

Nästa på tur inom ÅHS är intensiven, dialysen och Gullåsen. När det gäller intensiven och dialysen tänker man sig att bygga ihop den med akuten. Där tror man att man kan göra betydande inbesparingar, när det gäller personalstyrkan. Intensiven och akuten är en form av beredskapsavdelningar. Det måste finnas en form av grundberedskap samtidigt som det kan vara väldigt ojämnt vad man har för beläggning. Som läget är nu, så måste man också dialysera patienter i tre skift, vilket är mycket personalintensivt. Man måste betala för kvällsersättningar och nattersättningar. Får man en ny dialysbyggnad så kan man koncentrera dialyspatienterna till dagskiftet. Man tror som sagt var, att man kan göra samordningar personalen och dessutom frigörs utrymmen för operation. Där tror man att man kan operera mycket mera dagpatienter, alltså polikliniska patienter som inte sedan har behov att ligga inne på avdelningarna. Ser man på statistik så har ÅHS väldigt låg statistik när det gäller dagkirurgi patienter, någonting som också är väldigt smidigt både för patienterna och hälso- och sjukvårds organisation. Ja, det var lite funderingar.

Ltl Anders Eriksson replik

Vi tackar ministern för de funderingarna. När det gäller den här sambyggnationen av dialys och akut, som ministern nämnde, hon sa att där tror man att man kan göra betydande inbesparingar. Jag har noterat många gånger att det framförts, när man har haft möjlighet att ta ställning till de här utbyggnaderna och ombyggnaderna, att man skulle göra inbesparingar. Har det följts upp någon gång överhuvudtaget om det verkligen har lett till några inbesparingar eller inte? Sedan är det, som det har sagts tidigare, att den medicinska utvecklingen har ju lett till att man kan göra så mycket mera idag. Jag vet hur svårt det är för en politiker att t.ex. kunna debattera med läkarkåren och försöka få ett ekonomiskt tänkande i det här. Sist och slutligen så handlar det om att finns det inte pengar, så går det inte att göra något mera.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr Talman! När det gäller pengar så handlar det faktiskt också sist och slutligen om prioriteringar. Landskapsregeringen har sagt att fortsatt högt prioriterat är hälso- och sjukvården och utbildningen. Det är liksom basen och kärnan i hela verksamheten och hela självstyrelsen, anser också jag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi riktigt tittar på den ekonomiska situationen så har vi ett underskott om ingenting görs, märk väl, på ungefär halva budgetomslutningen, tre gånger ÅHS:s kostnader. Visst är det, som ledamoten säger, att det är svårt att prioritera, men finns det inte pengar så sedan finns det någon möjlighet att privatisera överhuvudtaget.

Det som nämndes här tidigare att man får börja ställa sig frågan vilken vård skall samhället erbjuda. Skall det bli så att priset bli satt så de som har råd, har råd med hälso- eller sjukvården, eller de som har en god försäkring. Jag vill inte ha ett samhälle som ser ut på det sättet. Tittar vi lite på den här verksamheten i samband med landskapets ekonomiska utveckling, så står vi inför stora bekymmer. Vi måste börja prioritera litet. Den här motionen tar faktiskt sikte på att slå fast en gräns. Vad skall vi göra här? Vad skall vi remittera bort? Den problematiken har ministern inte ens berört.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr Talman! Att ingenting görs, när det gäller det ekonomiska läget, är väl inget alternativ. Det har i alla fall inte landskapsregeringen framfört. Landskapsregeringen har lagt en tilläggsbudget som innebär hårda ramar och som också har konsekvenser för ÅHS. Det tog ltl Anders Eriksson upp också i debatten att det kommer redan oroliga röster. Det är oroliga medborgare som hör av sig, när man ser på operationsavdelningen. Även när det gällde Hälsocentralen, som vtm Lindholm tog upp. ÅHS har ett sparbeting som inte kommer att bli helt enkelt att genomföra. Det är tuffa tag också för ÅHS.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

 Remiss

4      Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om tolkning vid myndighetskontakter (HM 39/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr Talman! Här går vi från stort till smått, från ensamförsörjares ekonomiska situation, via ÅHS och nu då till tolkning vid myndighetskontakter. Det som är gemensamt för de här tre motionerna är att de berör enskilda människor när man är som allra mest utsatt, när man har väldigt ont om pengar, när man sjuk eller när man behöver förstå vad som sägs.

Åland är i dag ett mångkulturellt samhälle. Människor från 82 nationer bor numera på Åland. Det tycker jag är fantastiskt. Men det kan också ställa till med en del svårigheter. Även om många av dessa nyålänningar kan göra sig förstådda på svenska så uppstår de ibland situationer där bristande språkkunskaper begränsar och hindrar personerna att ta del av väsentlig och betydande information i litet svårare ärenden t.ex. när man är sjuk, när man kanske måste besöka polisen, i rättegångar, kontakter med myndigheter. För att alla medborgares demokratiska rättigheter skall tillgodoses, i synnerhet i särskilt utsatta situationerna, så bör service ges på det språk man behärskar till fullo.

För att klara av att tillgodogöra sig och förstå all information från myndigheter krävs ofta fördjupade kunskaper i svenska. Jag menar att vi som har svenska som modersmål kan ha svårt att förstå ibland vad vissa texter betyder.

Tillgången till tolk är en grundlagsrättighet och en samhällsservice som finns för att trygga samtliga medborgares rätt att förstå och göra sig förstådda vid myndighetskontakter. Tyvärr finns olika praxis om och när myndigheter anlitar tolkar. Det är viktigt att myndigheterna alltid anlitar auktoriserade tolkar. Ibland kan personer som flyttat till Åland hamna i beroendeställning till de bekanta som hjälper till och tolkar och som genom detta får kännedom om känslig information. Detta kan medföra allvarliga konsekvenser för nyålänningarnas, och i synnerhet nyåländska kvinnors, rättssäkerhet.

Till en del myndigheters försvar vill jag påpeka att det finns flera instanser som faktiskt använder sig av telefontolkning, vilket precis är som det borde vara men det saknas riktlinjer i många fall. Allt för många adhopp beslut tas. När man skall kalla in en icke auktoriserad person som kan språket eller när man ska anlita en auktoriserad tolk eller ingen tolk överhuvudtaget.

Därför hemställer vi om att landskapsregeringen, tillsammans med övriga av i 23 § förvaltningslagen för landskapet Åland berörda myndigheter, utvecklar riktlinjer för anlitande av auktoriserade tolkar, för att trygga samtliga medborgares rätt att förstå och göra sig förstådda vid myndighetskontakter.

Ltl Sirpa Eriksson replik

Tack herr Talman! Det här är mycket intressant och jag ser framemot att få behandla det här i social- och miljöutskottet. Jag har arbetat inom ÅHS många år, 12 års tid. Där fungerar det rätt så bra, vad jag i alla fall märkt. ÅHS har en lista på språkkunniga ÅHS anställda, som är villiga att tolka vid behov. Annars tar man kontakt med en auktoriserad tolk. Jag har inte sett några problem. Men det blir intressant att kontrollera upp det här.

Ltl Carina Aaltonen, replik

På vissa ställen fungerar det här bra. Man har rutiner för det, men på andra instanser kan man anlita i princip vem som helst som kan språket. Så ska det ju inte vara. Jag ser också fram emot en behandling av det här i social- och miljöutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

5      Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr Talman! När lagtinget i förra veckan godkände en motion om förbud mot tvättmedel med fosfater så sa jag att vi kommer att återkomma till konkreta sakfrågor som har miljönytta. Det här en sådan som presenteras i den här motionen.

I allt fler åländska hushåll, närmare 50 % i de åländska hushållen, städas det idag utan kemikalier och enbart med fiberredskap, vatten och naturliga medel såsom t.ex. olivtvål. Jag hör själv till den här gruppen av hushåll och har enbart positiva erfarenheter av det, jag tvättar och städar med det här städsystemet. Det finns många goda exempel t.ex. så har jag ingen bottenfärg på båten utan jag tvättar båtbottnet med de här verktygen på ett sådant sätt som man inte kan göra annars. Man är tvungen att måla botten om man inte har tillgång till det här. Det är ganska anmärkningsvärt. Detta möjliggörs genom nya städsystem som baserar sig på den här nya tekniken, som är dels naturliga fibrer men också plastbaserade fibrer i olika utformningar, antingen vattenbaserat eller torrstädning. Sådan städning besparar den åländska vattenmiljön utsläpp och dessutom skapar det en inomhusmiljö med mindre främmande ämnen. Forskning visar att många allergier uppkommer på grund av att man får i sig kemikalier bl.a. i hemmiljön från bl.a. städning med kemikalier. Införande av ett sådant här städsystem i lokaler kan man generellt säga att man kan ta bort ungefär 80 % av mängden kemikalier. Vilket är en ansenlig mängd, om man ser till hela landskapets alla fastigheter, som skulle övergå till dessa städsystem. Då skulle landskapet dels spara pengar på sikt, dels utsläpp till vattenmiljön och medverka till att de här kemikalierna inte finns i inomhusmiljön. Det vet vi alla att en stor del landskapets fastigheter är kontorsutrymmen där då landskapsanställda tillbringar en tredjedel av sina liv, kan man säga, av arbetstiden i stor utsträckning. Då är det väldigt viktigt med inomhusmiljön.

Det är så att det här städsystemet som jag sa används av en stor del av Ålands befolkning och det är också så att Åland är ytterst framgångsrikt. Åland används som exempel och marknadsförs runt om i världen som det goda exemplet. Varför skulle då landskapet då kunna haka på den här trenden och till och med gå i bräschen för den? Det här är en ganska stor utmaning som jag föreslår, ett nytt städsystem, det handlar inte bara att köpa utrustning utan det handlar fram för allt att delvis lära om personal, lokalvårdare och andra som städar i någon utsträckning. Det handlar mycket om kompetens. Men som sagt så tror jag att själva omställningen inte behöver kosta så mycket, det finns säkert intresse från leverantörers sida att få fram det här. Det som är viktigt är att man lär ut den här kunskapen för det handlar om kunskap att byta städsystem. Vad jag förstått idag så finns det ingen enhetlig linje i landskapets fastigheter utan det är mycket upp till de enskilda lokalvårdarna. Det städas på olika sätt, med olika frekvenser, enligt olika städdimensioneringssystem runt om i landskapets olika fastigheter. Så det kanske också finns annat man kan dra nytta av vinsten man kunde uppnå om man skulle se på all städning i landskapets alla fastigheter. Det kanske är en sådan här grej som kunde samordnas så här i finanskristider och göras billigare.

Bara inom ÅHS Så finns det ett 70-tal lokalvårdare som jobbar med städning. Där är det väldigt viktigt i sjukhusmiljö, men också om man räknar in alla som städar skolor och centralförvaltning o.s.v. så är det stor resurs och viktigt att städningen är effektiv.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att städningen av landskapets fastigheter ändras så att den baseras på naturliga medel och fiberredskap.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr Talman! Min uppfattning är att det här är redan en pågående tyst liten städrevolution. Den erfarenheten jag har nu från förvaltningen, från daghem och från skolor också från ÅHS att man i mycket stor utsträckning använder fiberdukar och man fullständigt minimerar sin kemikalieanvändning. Jag tycker att initiativet är bra och det skulle vara en viktig del att få helhetsbild av situationen och ett led i landskapsregeringens arbete med hållbar utveckling. Det skulle vara att ta ett helhetsgrepp om det här, ett litet men viktigt steg i pariteten med det beramade Vichybeslutet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr Talman! Det är viktigt att ha ett metodiskt tillvägagångssätt när man gör sådana här förändringar. Att förbjuda mineralvatten var kanske inte så klokt, men däremot borde man ha förbjudit mineralvatten som inte är tillverkat i Husö.

När det gäller städsystem, så visst vet jag också att det förekommer sådana som städar delvis med fiberredskap, men man kanske inte har minskat på kemikalieanvändningen i så stor utsträckning som kunde göra. Om man skulle ta ett helhetsgrepp på städningen och metodiskt utbilda alla och byta ut all utrustning i ett svep, så kunde man få den verkliga miljönyttan. Då får man också den verkliga ekonomiska nyttan av det här. Man genomför den här reformen och man skall inte behöva smyga med det här. Man tar ett beslut och så tar man fram planer för hur personalen ska utbildas och så gör man den här förändringen. Då blir man verkligt viktig i hela världen om man tar bort städkemikalierna i landskapet alla fastigheter.

Ltl Åke Mattsson replik

Tack herr Talman! Obundna har för vana att man kommer med en motion i den riktningen. Vi har den här tidigare med fosfater i tvättmedel, som föll oss på läppen i social- och miljöutskottet och den godkände vi. Det här är ett bra initiativ att man väcker den här frågan och lyfter den. Men den här klämmen känns litet främmande för att godkänna den rakt av. Men jag tycker att det är bra ändå att man tittar på de här frågorna och att man åtminstone gör en utvärdering, att vad skulle det innebära om man gick över till den här typen av städning. Jag tror att det kan vara angeläget, för man använder alldeles för mycket kemikalier helt i onödan. Sedan kan det finnas inom sjukhusmiljö, som också Sundman var inne på, att där krävs det, jag är ganska övertygad om, vissa former av kemikalier för att det skall vara sterilt och rent. Det viktigaste är att man har en trivsam och ren miljö. Kan man göra det på det här sättet, så är detta det bästa.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Vi försöker upprätthålla den här fina vanan att komma med konkreta miljötips. Det är tacknämligt om utskottet kan behandla den här motionen lika positivt som man behandlade den tidigare som jag nämnde i mitt anförande, nämligen så att man kanske ändrar litet i klämmen om det riktigt faller utskottet på läppen. Det är fullt möjligt också i detta fall. Jag är helt övertygad om och har insikt om vad det här skulle innebära. Jag tror inte att man behöver utreda det närmare, om man skall göra det, men hur man skall göra det behöver man givetvis funderas på innan man drar i gång hela projektet. Det kanske kunde ha stått i klämmen, men det står utskottet fritt för jag har inga upphovsrättsanspråk på klämmen. Varsågoda och ändra.

Talmannen

Repliken är därmed avslutad. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

Remiss

6      Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Aaltonen

Herr Talman! På grund av ledamot Sundbacks frånvaro i dagens plenum så föreslår jag att denna motion bordläggs till den 3 juni.

Talmannen

Förslag om bordläggning till den 3 juni. Kan det också understödas av någon vänligen?

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr Talman. Jag ber att få understöda Carina Aaltonens förslag om bordläggning av ärendet.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet. Ltl Carina Aaltonen understödd av vtm Gun-Mari Lindholm har föreslagit bordläggning till den 3 juni. Ärendet bordläggs till den 3 juni.

 

Remiss

7      Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Fredrik Karlström

Herr Talman! Jag tror att det här är min sista motion av alla jag har lämnat in det här året och den handlar om solceller på lagtingets tak. Jag skall inte bli så långrandig här har jag tänkt.

Tillgången till solenergi är globalt sett närmast oändlig och den teoretiska potentialen för att använda solenergi för att generera el och värme är enormt stor. Energiproduktion från solen alstrar heller inte några utsläpp. Det blir förstås litet utsläpp när man tillverkar de här aggregaten men det är ganska lite. På längre sikt kommer solenergi att utgöra ett mycket intressant energialternativ. Det pågår just nu en snabb teknikutveckling, vilket redan lett till effektivare produkter och lägre produktionskostnader. Genom att installera solceller på lagtingets tak skulle Ålands lagting kunna vara ett av de första parlamenten i världen att försörja delar eller hela sin verksamhet med solenergi. I ett första skede skulle solenergin kunna bidra till plenisalens energibehov. Solceller på lagtingets tak skulle dessutom vara en viktig symbolhandling. Det är viktigt att lagtinget är en klimatvänlig förebild för privatpersoner, verksamheter och myndigheter med tanke på vår ambition att vara pådrivande i arbetet med en hållbar utveckling, särskilt med beaktande av den nya visionen om ett grönt lagting.

Jag kan också nämna att exempelvis flygplatsen i Singapore och den nya terminalen där drivs enbart av solceller, så det börjar bli aktuellt runt om i världen att man börjar tittar på det här. Om lagtinget skulle gå in för det här så skulle vi vara första parlamentet i världen i alla fall.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår jag att lagtinget hemställer att landskapsregeringen införskaffar och installerar solceller till lagtingsbyggnaden för att tillvara ta den energi som solen ger.

Ltl Åke Mattsson replik

Tack herr Talman! En liten fundering kring det här med solceller. Dels skall det vara vattenburet att det bara är för värme eller skall det vara el alstrande? Vad jag har förstått tidigare har det varit svårt att få ekonomi i solcellerna. Man tjänar aldrig in solcellerna, överhuvudtaget, på ett sådant här område. Då det är väl mera att man går i bräschen och då är det viktigt också att man gör saker som är ekonomiska försvarbara för en hållbar utveckling. Sommarstugor, båtar och på andra områden där det inte finns el, där är väldigt försvarbart att man har solceller men annars kan det vara litet dumdristigt att man gör det på ett ställe där det inte ger ekonomisk avkastning och inte är ekonomiskt hållbart.

Ltl Karlström, replik

Herr Talman! Visserligen är det i det här skedet ganska mycket symbolfråga att man visar var skåpet skall stå, så att säga. Däremot håller också de här solcellerna att utvecklas enormt. Det är klart att man behöver titta på det innan man lägger in beställningen, om det är ekonomiskt försvarbart eller inte men ändock är det en symbolfråga. Jag tycker i alla fall att landskapsregeringen kunde titta på det, eftersom det är de som äger huset idag, som ett alternativ. Om det vatten eller el, så tycker jag att det skulle vara el. Uppenbarligen går det att göra det mera ekonomiskt försvarbart i Singapore, för solen lyser mera där under ett helt år än den gör här.

Ltl Danne Sundman

Herr Talman! Jag tycker att det här en klockren motion. Det inte är för att den på något vis skulle lösa klimatproblemen i hela världen. Det skulle bli en viktig symbol. Man skall aldrig underskatta symboliken när lagtinget själv gör någonting med sin fastighet eller lagtingsledarmöten gör någonting. Vi skall inte bara ledas av folket, vi skall också vara förebilder och gå i bräschen för utveckling.

Att lagtinget då skulle ha solceller på sitt tak, som inte bara skulle producera den el som behövs här i lagtinget utan när lagtinget inte använder den så skulle man producera åt landskapsregeringens hus eller andra grannfastigheter. Det gäller förstås att utnyttja resurserna så långt det går. Det skulle vara väldigt viktigt.

Jag har erfarit att man i kanslikommissionen funderar på de här frågorna, det finns utkast i någonting som man kallar för grönt lagting. Förhoppningsvis skall man fastslå det om man inte har gjort det redan. Där man då tar fasta på sådana här saker som lagtinget kan visa på att vi bryr oss om klimatförändringarna.

Kuriosa grej är ju att den här fastigheten är byggd på 70-talet och då hade man helt andra prioriteringar. Om ni tittar upp i taket så finns det ungefär 70 lampor som lyser på er bästa ledamöter. De är 500 watt styck. Vi har 35 kilowatt belysning här i plenisalen och det är ju fantastiskt mycket, det 500 x 70. Samtidigt som man installerar solceller och man är där uppe och klättrar så skulle man kunna byta ut de här lamporna mot lågenergilampor. Idag finns teknik till lampor som tar ner förbrukningen med nästan 90 %. Åtminstone med 50 % helt säkert. Så det är en annan symbolfråga som man kunde göra. Men som helhet är den här motionen jättebra. Jag hoppas att man kan titta på den i utskottet.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack herr Talman! Jag vill, som komplettering till det som kollegan Sundman sade, upplysa om att lagtinget och kanslikommissionen har på det hela taget beslutat att ta ett fastare grepp om hur detta lagtingshus skall renoveras och byggas om och över huvud taget disponeras. Vi går in i en ordning med mera beställare och utförarstil än vad hittills varit fallet där då landskapsregeringens teknik har skött det mesta. Därför ligger den här motionen också i tiden, till den delen. För lagtingets makt att bestämma själv har ökat och kommer att fortsätta att öka.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr Talman! Det tror jag är en bra utveckling och kanslikommissionen kunde då också att överväga att under vägen till att man är helt självförsörjande med solceller på lagtingets tak så förbrukar man ju fortsättningsvis el. Den kunde köpas in på ett riktat sätt, så att man köper t.ex. åländsk vindkraft till lagtingets förbrukning. För åtta år sedan när jag själv var kansliminister så såg vi till att hela Självstyrelsegården drevs uttryckligen med vindkraft. Nu tror jag att det, tyvärr, är avslutat. Det borde man prioritera, det är också en viktig symbolfråga i bräschen. Dessutom gynnar man de åländska lokalproducerade energialternativen. Det är tips på vägen tills man blir energineutral här i lagtinget.

Talmannen

Replikskifte är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr Talman! Också det här är en aktuell och intressant motion. Det här är ett ansvarsområde i landskapsregeringen som jag delar med Roger Eriksson, som är ansvarig för energiplanen. Vi har diskuterat ihop oss litet grann.

Jag har läst någonstans att den mängd solenergi som kommer in till jordklotet motsvarar, med risk för litet felbedömningar, 30 000 gånger det faktiska energibehovet som mänskligheten på jordklotet har idag. Någon klok person har också sagt att skulle vi plöjt ner lika mycket ”stålar” på att utveckla solenergin som kärnkraftslobbyn har gjort, så skulle vi ha mycket mera effektiva solenergisystem idag.

Igår hade vi fullmäktigemöte i Mariehamn och då tog jag faktiskt upp precis den här frågan också när det gäller Trobergshemmet. Staden stå i beråd att bygga det nya Trobergshemmet och där är det viktigt att man utgår ifrån att det blir energieffektivt och att man el-planerar smart och energisnålt. Även att man tittar på möjligheterna på att installera solpaneler på Trobergshemmets tak för att tillgodose verksamheten med varmvatten. Ett litet dilemma har den här motionen, när det gäller den största potentialen i dags läge för solceller, är just det här att värma bruksvatten som den största effekten kan uppnås. Självstyrelsegården är i behov av varmvatten under vår och höstarna, under sommaren har vi sommaruppehåll, alltså den tidpunkten som solpanelerna är mest effektiva.

För övrigt jobbar landskapsregeringen väldigt aktivt med de här energieffektiviseringsplanerna. Som ett exempel kan jag ta Åländsk Naturbrukscentrum där man håller på och ser över uppvärmningssystemet. Där används flispanna som huvuduppvärmningssystem, men man tittar också bruks- och varmvattnet. Man har också tittat på att installerat solfångare på växthusen. Det bästa sätt att använda solenergi är just att värma vatten.

Det här är också ett faktum, som ltl Olof Erland, har tagit upp i flera sammanhang. Det finns en stor potential för de åländska idrottsanläggningarna att värma vattnet med solenergi.

Det här absolut en viktig fråga och landskapsregeringen tar diskussionen till sig.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack fru Talman! Definitionen om hur mycket energi solen riktar mot jorden eller omvänt hur mycket jorden tar emot, är det 30 000 gånger behovet eller hur mycket är det på någon tidsaxel? Man brukar åskådliggöra det, på ett pedagogiskt sätt, på följande vis: Om man kunde ta emot och lagra den mängd energi jordklotet tar emot från solen, skulle jordens årsbehov täckas på 3 minuter. Där har vi proportionen, men det är ungefär samma beskrivning som 30 000 gånger behovet. Jag håller alltså helt med, det här är en fråga om teknik och att komma bort från oljeberoendet, som i sig har blockerat mycket av de innovationer som är nödvändiga att nu gå vidare med. För energin finns där.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru Talman! Jag litar på vtm Gunnar Janssons uppgifter. Han brukar ha rätt när det gäller siffror.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson replik

Tack fru Talman! Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen har tagit de här energifrågorna på allvar, att man tittar igenom det ordentligt. Man behöver kanske göra det ytterligare en gång och leta efter de här småsakerna. Ser man till den här motionen i sig, om man håller sig till den, så vet jag inte om man var positiv från landskapsregeringens sida. För det är så att med dagens solceller så är det tio gånger högre att producera el med solceller än vad det är att konventionellt att köpa in elen. Om man har en avskrivning på 20 år till de här cellerna. Det kanske inte riktigt det som vi behöver ha här på Åland, utan att som också ledamoten var inne på, att det är vattenburet som är betydligt billigare att installera så att saken kommer framåt. För även om man skall ligga på vågens framkant och vara en föregångare så är det viktigt att man har en teknik som fungerar och som är bra och klokt.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru Talman! Visst är det på det viset att göra en hållbar investering så handlar både om miljö och ekonomi. Så det är helt klart. Jag var kanske litet otydlig på den punkten. Jag delar, ltl Åke Mattssons uppfattning att det bästa sättet att ta till vara solenergi är att värma bruksvatten. Så ser tekniken ut idag, och inte att producera el. Landskapsregeringen jobbar med de här frågorna. Ett av de meddelande som kom i förra året var den här omfattande energiplanen där den övergripande målsättningen är att Åland ska bli fossilfritt eller ha så lågt beroende som möjligt av fossila bränslen.

Ltl Danne Sundman replik

Fru Talman! Jag kan också vidimera det av ministerns framförda påstående. Jag är uppkopplad så jag kan ”googla”, gör man det så kommer man till Greenpeaces hemsida, där Greenpeaces då har de en sådan här definition att under en timme på jordens yta mer strålningsenergi från solen än vad hela mänskligheten utnyttjar av energi under ett år. Man kan säga att storleksordningen var korrekt i ministerns anförande då det gäller solenergi. Det vad jag skulle vilja höra av minister Sjögren, är det jag upptog i mitt anförande nämligen den energi som förbrukas i lagtinget på vägen till att man blir självförsörjande. Kunde man tänka sig att köpa åländsk vindkraft för att försörja lagtinget under den tiden. Är det någonting som landskapsregeringen överväger. Det är bara för ministern att få tag i en tjänsteman som kan hålla i protokollet, så kan man besluta att göra det om det inte redan är så. Men jag tror inte att det är så tyvärr.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

När det gäller både Självstyrelsegården och landskapsförvaltningen är en renovering och en ombyggnation aktuell. En viktig och central del i hela renoveringen av både Självstyrelsegården och landskapsförvaltningen är ju en översyn av uppvärmnings- och ventilationssystem. Jag kan inte uttala mig för hela landskapsregeringen, men jag ser det som ett framtidsbeslut att köpa vindenergi. Ett beslut som för övrigt ÅHS:s styrelse har tagit.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad.

Ltl Olof Erland

Fru Talman! Jag blev så inspirerad när jag hörde mitt namn nämnas i det här sammanhanget, så jag måste göra några kommentarer.

När det gäller solens kapacitet och värmegenerering, så skulle jag säga att den allra viktigaste genereringen av värme, det är när man får uppvärmd jord och bergvärme från solen egentligen. Solens värme går via jorden och via berget till värmepumpar till vatten i allmänhet. Det är ett bra sätt att lagra värme och att ta vara på värme. Sedan finns det förstås teknisk utveckling, solceller och lagring med kemikalier, salt o.s.v. Där finns det andra sätt att ta till vara solen. Sedan det som nämndes här om idrottsanläggningar har en viss betydelse på det sättet att solenergin, som man tar i solfångare eller solceller är ju för det mesta på sommarhalvåret när det är mera ljus, inte nödvändigtvis mera värme utan det är ljuset, solstrålarna som ger energi. Då kan man fråga sig när det gäller lagtingets energi på sommarhalvåret går det inte åt så mycket energi och på vinterhalvåret genererar debatterna energi och värme. Så mycket duschande och sådant är det ju inte. Det kanske inte är så bra exempel på att just använda solenergi. Det som är själva finessen och idén med idrottsanläggningar och sommarstugor och sådant är inte det att man behöver värme på sommaren utan det är det att det duschas någonting fruktansvärt mycket. Tänk er en fotbollsmatch, bortsätt från ungdomslag, så är det 22 spelare med reserver och ledare, föräldrar, supporter o.s.v. och många av de här skall duscha kanske inte före matchen men åtminstone efter matchen och det här är enorma mängder energi, som man lätt kunde bygga ut med hembyggda solfångare. Samma sak med alla sommarstugor på Åland, där dusch kanske är det viktigaste med litet varmvatten. Där kunde man med mycket enkla medel sätta in det här. Har man el till så har man också den här drivpumpen försörjd.

Rent allmänt tycker jag att solenergi är en underskattad energikälla och solfångare är underskattade. Solceller är på kommande och där kommer vi säkert om några år att få mycket effektivare system. Det som är viktigt också för landskapsregeringen, som har ett planeringsansvar, att sätta byggnormer och planer så att man förbereder sig för den här energiformen.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

Remiss

8      Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utvecklande av sophanteringen på Åland (HM 15/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Talman! Det är så att det åländska samhället är ett väldigt debattglatt samhälle och det är bra. Det har vi konstaterat tidigare. Det är väl få saker som har väckt så mycket debatt på de sista två åren, som just sophanteringen. När det gäller MISE och debatten runt MISES vara och icke vara så får man väl konstatera att det är sällan, som något sjösatts här på Åland, som har hamnat så till den milda grad snett, när det gäller att få förtroende hos dem som de skall betjäna. Ledningen hanterade i början det massiva missnöjet som var mot MISE genom att nästan anse att folk var litet dumma, som inte förstod det fina i det här. Var MISE står idag vet inte jag, men det kanske den liberala miljöministern vet. Jag är tacksam som jag har sagt tidigare att ministrarna tar del i debatten i de ämnesmotioner vi har. Men jag har i alla fall konstaterat att Liberalerna tidigare haft tre olika linjer när det gäller MISE men det kanske finns en gemensam linje idag. Det kanske vi kan få höra någonting om. Men i varje fall tycker jag att det intressanta vore att innan debatten riktigt spårar ur när det gäller själva administrationen av sophanteringen så borde man försöka ta sikte på själva grundproblemet d.v.s. sopmängderna. Hur sopmängderna skall kunna nedbringas. Jag hoppas att ingen anser att Åland har fått sin slutgiltiga lösning av sophanteringen genom att vi transporterar bort det brännbara avfallet härifrån. Det är absolut ingen hållbar lösning på sikt. En egen förbränningsanläggning på Åland har förts upp tidigare i debatten. Då har det ofta framhållits att det finns för små avfallsmängder här på Åland. Det går inte att få någon ekonomi i en förbränningsanläggning o.s.v. Den här uppfattningen, som jag har uppfattat att den, baserar sig på en utredning som Mariehamns stad för kanske 10-15 år rent av 20 år sedan, det är länge sedan i alla fall tekniken har förbättrats avsevärt sedan dess. Norge har gått i bräschen när det gäller till att få fram småskaliga förbränningsanläggningar.

Dagens energipriser har också lett till att det brännbara avfallet på vissa håll börjar bli hårdvaluta.

Frågan om förbränning av kadaver är också fortfarande olöst. Detta är något som kunde tas i beaktande i samband med en utredning om en förbränningsanläggning för brännbart avfall, där avfallet omvandlas till energi. Dagens debatt har rört mycket om energi i olika former.

Sammanfattningsvis har utvecklingen gått så mycket framåt sedan den första utredningen om en förbränningsanläggning gjordes att det är hög tid att ånyo utreda frågan.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om en utredning över förutsättningarna för att anlägga en förbränningsanläggning för brännbart avfall.

Ltl Gun Carlsson replik

Fru Talman! Det är viktigt att administrationen av avfallshanteringen verkligen inte är slutligt löst, det är alldeles klart. Största problemet där är att från början var upplagda för Mariehamns stad. Jag tror att man behöver MISE land och MISE stad eller någonting åt det hållet. Det går inte att ha det som vi nu har det, det vet vi alla. När det gäller motionen om en förbränning så är det en gammal centerfråga, som vi stött i många år och fört fram på många sätt. Jag tror också att man får bara inte lämna den frågan. På det sättet tycker jag att det är viktigt att social- och miljöutskottet verkligen går framåt. Vi måste själva kunna lösa våra avfallsproblem och det löses inte av sig själv. Vi måste aktivt göra någonting. Det här någonting som centern har fört fram i olika repriser på många sätt.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sista så är det mycket möjligt, jag har rent av en viss kännedom om vilka frågor Centern har drivit tidigare. Så kan det kanske vara. Skillnaden är den att vi från Ålands Framtids sida, inte vill bara fram frågorna, utan vi skulle också vilja få någonting att hända när det gäller det här. Tyvärr har vi tillsvidare stått i sådan position att inte kunna påverka det medan Centern har alla möjligheter till att se till att man har fått de här bitarna på plats. Men summan av kardemumma är vem som driver och vem som vill få till stånd en lösning är kanske är en annan femma. Det viktiga är ändå, som jag uppfattar det, att vi är överens och att det finns ingen slutgiltig lösning på sophanteringen ännu i landskapet Åland och att man skulle lägga mera energi på att diskutera hur man kan får ner sopmängderna i stället för själva hanteringen runt den och till följande MISE debatt.

Ltl Gun Carlson, replik
Fru Talman! Min åsikt var inte att säga vem som gjort vad, utan jag bara berättade att underförstått skulle man ta det som en motion som Centern har viss förståelse för eller stöder rent av.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag förstår inte det underförstådda, alltså det jag skulle förstå, var att Centern stödde det här förslaget från Ålands Framtid. Tackar för det.

Ltl Åke Mattsson replik

Tack fru Talman! Det är viktigt att den här frågan lever och vi kommer att titta på den här för det är ganska angelägen och omdebatterad fråga här på Åland just nu. Social- och miljöutskottet var och tittade, under förra perioden till Gottland, på soporna där och jämförde Ålands situation. Det är mer än dubbelt mera innevånare där med övernattade turister o.s.v. och betydligt längre och dyrare transporter. Men Gottland såg ingen möjlighet, för 4-5 års sedan, i den utredningen som gjordes där, att bränna soporna. Problemen var så pass stora. Av de här diskussionerna som ltl Eriksson hade, går det inte riktigt så, för det är så att har man en egen sopförbränning minskar kanske inte produktionen av sopor utan det motsatta. Man tycker att jag kan ösa på med sopor för de kommer väl till passlig användning. Skall de transporteras bort med färja så lyfts de verkligen fram att medborgarna ser att så här mycket sopor producerar vi på Åland och man håller igen på sopproduktionen. Det kan vara en fördel.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den där sistnämnda psykologiska effekten tror jag inte på, för den har jag aldrig hört tidigare, mycket möjlig, men jag tror inte på den. Däremot vad det intressant det som ltl Åke Mattsson sa. Det kände jag inte till att man rent av har jobbat så pass mycket med de här frågorna att man har varit till Gottland och studerat tekniken där. Det som kom fram då så talar inte riktigt för det här förslaget. Jag skulle hoppas att man från social- och miljöutskottet också kunde ta kontakt till Norge och få reda på vad det är som gör att man där tydligen får ekonomi i de här anläggningarna på ett helt annat sätt än man får på andra ställen. Det här projektet har oftast fallit på att sopmängderna är för små. Vi skall inte starta en förbränningsanläggning och konstatera att sopmängderna är för små och sedan börja importera sopor hit till Åland för att få ekonomi i vår förbränningsanläggning. Märkväl, det tar inte motionen sikte på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru Talman! Såsom jag sade inledningsvis att frågan lever och att man inte får stanna upp. Tekniken går väldigt snabbt framåt på många områden. Det här börjar bli fyra år sedan, nästan fem år sedan som vi var till Gottland så det kan ha förändrats sedan dess. Det man pratade om förra året, när det var representanter från Gottland här, var framförallt det här att man lyfte fram, i samband med sopor, den här transporten med färjorna och att man försökte få ner sopanvändningen. Det kanske är sådant som man inte har marknadsfört tanken tillräckligt tydlig här på Åland hur man skall använda den. Transporten på färjor som man är väldigt rädd för. Jag tycker det nästan är värre att man ser att det far dubbla bilar. Folk är upprörda över att ena gången kommer Renhållningen i Finström, andra dagen Kuhlman osv. Lägger man ihop de kilometrar som körs på Åland så kanske det är betydligt mera än när vi transporterar bort hårt komprimerade sopor. Färjorna har lediga platser just då när sopbilarna kommer, för de far inte under högsäsong och när det är fullt på färjan utan de far när det finns plats.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att hos social- och miljöutskottets ordförande finns ett intresse för den här frågan, det är bra. Är man inte intresserad så brukar det ganska snabbt hamna i ett speciellt soparkiv, som jag brukar nämna. Det finns ett intresse och det är precis ltl Mattsson säger att tekniken har gått mycket framåt. Jag hoppas att ni försöker pejla runt litet. Mitt tips är att ta kontakt mot Norge och ser vad man gör där.

Vtm Talman Gunnar Jansson, replik

Tack fru Talman! Jag vill upplysa kollegan Anders Eriksson om att Liberalerna har en linje i renhållningsfrågan. Den linjen är väldigt tydlig. Alla människor i sina respektive hushåll producerar avfall och sopor alla dagar. Därför är det en ytterst angelägen uppgift för samhället och dess aktörer att man också effektivt, rättvist och kostnadsmedvetet tar hand om detta avfall. Liberalernas åsikt kom senast till uttryck tillsammans med Centern i förslaget till tilläggsbudget, som vi debatterade för en vecka sedan. Där framgår väldigt tydliga skrivningar om den rollfördelning, som vi vill driva, om kommunernas uppgifter, andra aktörers uppgifter, renhållningsföretagens uppgifter och landskapets uppgifter. Avseendes ser skillnader i problemavfall, producentansvar, till behov av en uppgradering och uppdatering av den landskapsomfattande avfallsplanen. Det finns ingen orsak att betvivla liberalernas linje, den har vi och den driver vi.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru Talman! Det där tycker jag att låter positivt. För de facto så har det funnits tre linjer hos det liberala partiet tidigare där den värderade vtm Gunnar Jansson har förfäktat en linje. Det har bidragit litet till det vakuum som har varit länge och den litet vildvuxna debatten runt MISES vara och icke vara. Är det så, såsom vice talman Jansson säger, och jag har ingen anledning att betvivla hans ord, att nu har Liberalerna en linje. Då kanske de här frågorna också kan börja gå framåt och det är viktigt för det är hög tid.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Fru Talman! När det gäller avfallshanteringsfrågan så är det ett kommunalt ansvarsområde. I egenskap av landskapsregeringsledamot så har jag inte ens rätt att uttala mig t.ex. på MISE stämman. Mitt ansvarsområde i landskapsregeringen är miljön och jag har min roll fullständigt klar för mig. Jag verkar för en helhetssyn och för samtliga kommuner på Åland, när det gäller avfallshanteringen.

Det arbete som pågår i landskapsregeringen är att revidera avfallsplanen. Det kommer att sändas ut på remiss till samtliga kommuner. Vi skall också revidera renhållningslagen.

Jag delar motionärernas uppfattning om att man behöver se över sopmängderna som vi producerar. Det viktigaste när det gäller sopmängden och våra sopor är att de återanvänds, och för det andra att de återvinns, och för det tredje att de deponeras eller bränns upp. Jag tror också på att tekniken utvecklas på det här området och så har det också gjorts de här senaste åren och det finns all anledning för landskapet Åland att följa med vad som händer i utvecklingen av avfallshanteringen.

När det gäller förbränning av kadaver och kadaverfrågan på Åland, så är den inte olöst. Det är numera tillåtet att gräva ner självdöda djur. Det är ett speciellt undantag som isolerade regioner ha fått och det har också Åland fått. En viss mängd av kadaver transporteras bort och det främst från slakterierna. Där gör man den bedömningen inom miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna att det är små mängder och det förorsakar inget problem.

När det gäller utredningar om avfallsförbränningsverk på Åland så gjordes den senaste faktiskt, om jag är rätt informerad, av AB Skogen för inte så länge sedan. Där konstaterade man att det är höga investerings- och driftskostnader i förhållandet mängden brännbart avfall som produceras på Åland.

I landskapsregeringens arbete att ta fram en energiplan så ingår det också att utvärdera förutsättningarna för en egen förbränningsanläggning. Alltså det gäller att hålla sig ajour med teknikutvecklingen. Det är inte så lätt som det framförs i debatten att det skulle vara så enkelt att anlägga ett förbränningsverk på Åland. Vi vet vilka svåra och komplicerade frågor det var när man skulle installera och starta upp Haddnäs. Det är väldigt komplicerade frågeställningar. Inte bara när det gäller en lämplig lokalisering utan man skall också ha tillgång till fjärrvärmenät, kompetent personal, stor mängd avfall som helst produceras vintertid, då energiåtgången är som störst. Åland har producerat mest sopor sommartid. Det ställs mycket höga krav på rökgasrening men trots det så finns det risker för ökade halter av giftiga dioxiner i området runt förbränningsverk. Rökgasrester och aska måste deponeras någonstans. Idag transporteras dessa rester både från Sverige och också från Danmark till Norge, eftersom det inte är möjligt att deponera sådana här saker i EU länder.

Avståndet från Åland till Uppsala är inte alls långt om man jämför med de transportsträckor, som avfall transporteras till förbränningsverk inom Sverige. Dessutom med hyfsade miljövänliga alternativ om man tänker på sjöfarten och färjorna. Faktum är, som motionären också påpekar, att avfallsförbrännings kapacitet är under uppbyggnad både i Sverige och också i Finland. Enligt uppgifter har man tagit en ny anläggning i bruk i Riihimäki och man planerar också i Kotka och Helsingfors regionen. Även Danmark och Norge som idag förbränner mycket av sitt avfall i Sverige håller på att bygga ut förbränningskapaciteten, vilket kan leda till att det uppstår ökad konkurrens i Sverige, med sjunkande priser som följd.

Det är betydligt större sannolikhet att det är mera ekonomiskt lönsamt för Åland att bygga en biogasanläggning på Åland för omhändertagande av de biologiskt nedbrytbara avfallet, än att transportera bort den rest som behöver brännas. Det här är uppgifter och fakta som finns på miljöbyrån.

Renhållningsmyndigheten, alltså kommunerna ska upphandla olika typer av avfallsbehandling. Kommunernas uppgift är att finna det miljömässigt och mest ekonomiskt fördelaktigaste lösning för hushållen.

Det skulle kunna bli lönsamt att bygga om Mariehamns förbränningsverk, d.v.s. ett nytt miljötillstånd och förbättras rökgasrening, kanske även matningen skulle behövas göras om. Frågan är då om Mariehamn vill elda sopor i staden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den sista frågan blev lite hängande i luften och den kan jag omöjligtvis besvara. Jag tycker det var flera intressanta synpunkter som miljöministern hade. Det är mycket möjligt att det här med biogas är något som kan vara ekonomiskt mera lönsamt än en förbränningsanläggning. Den kunskapen har jag inte att jag kan säga att det är rätt eller fel. Det som är det viktiga, som ligger till grund för den här motionen, är att man får stopp på de här borttransporterna av vårt brännbara avfall. Det är inte en hållbar lösning på sikt. Inom alla miljösymposium och internationell miljöpolitik går det alltid ut på att var och en tar vara på de avfallsrester man lämnar efter sig.

Jag får återkomma till kadaver i nästa replik.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! När det gäller utvecklingen mot ett mera hållbart samhälle, så ska man ta både miljö och ekonomi i beaktande. Där gäller det för Åland att fundera vilken väg man ska gå. Vilket som är ekonomiskt och miljömässigt det mest smarta? Miljöbyråns bedömning är, som det ser ut i dagsläget vill jag understyrka eftersom tekniken går framåt, att det mest ekonomiska och miljömässigt försvarbara skulle vara en biogasanläggning.

När det gäller avfallshanteringen på Åland så är den extremt dyr. Vi har inte deponier på Åland. Allt som inte går att återanvända och återvinna så ska deponeras. Det gör vi inte själva på Åland, utan allt ska fraktas bort.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst, värderade minister Sjögren, ska vi använda oss av den smartaste lösningen. Problemet är ju förstås att det tar lite tid att komma fram till vilken som är den smartaste lösningen. Jag hoppas att man från social- och miljöutskottets sida kan syna det här kortet som vi lägger fram nu med en mera småskalig förbränningsanläggning. Att man försöker ta till sig den kunskap som synbarligen finns i Norge.

Ministern sade att frågan om kadaver var löst. Vi skrev i motionen att frågan om förbränning av kadaver är också fortfarande olöst. Jag tror att det är den bästa lösningen, även om mängderna inte är så stora så det skapar miljöproblem. Men för dem det berör, när man tidigare vare sig kunde förbränna kadaver eller gräva ner dem, var det helt förkastligt. Den frågan har ju fått en lösning. Men inte förbränningen av kadaver. 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Ja, överlag så blir man ju lite uppgiven, när det gäller den här avfallshanteringsfrågan. Vi skulle ha mycket viktiga frågor att diskutera när det gäller avfallshanteringen. Vad ska vi göra för investeringar? Vad ska vi ha för beredskap? Hur ska vi få ner avfallsmängden? Det stupar på det här kompakta missnöjet som finns med den här praktiska avfallshanteringen idag. Det tycker jag är ett stort bekymmer och ett underkännande av den kommunala demokratin. Att man inte lyckas få den här frågan att fungera. Det var fatala missbedömningar, som man gjorde i början, som är oerhört svåra att reda upp. Landskapsregeringen har initierat ett möte 14.5 med samtliga kommuner för att diskutera frågor som investeringar, beredskap, avfallsplan och renhållningslag. Då hoppas jag på ett stort intresse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ska be om att förlänga debatten lite med ett anförande som jag först inte tänkte hålla. Det här är en intressant fråga.

Först en övergripande reflektion, jag hör till dem som alltid tror på ålänningarnas förmåga och ser Ålands folk som raketingenjörer. Ålänningarna kan uppnå otroligt mycket, flyga till månen om det så vore behov av det. Jag tror också på att ålänningarna kunde ha mycket mera självstyrelse och klara av att välja rätt politiker o.s.v. Det finns en fläck på den här skölden och det är när man tar del av hur vi inte klarar av vår avfallshantering. Jag skulle gärna vara med och torka bort den här fläcken. Den går stick i stäv med min uppfattning i övrigt. Att vi inte klarar av en så enkel sak, som att ta vara på vårt avfall. Det är en skrämmande indikator över vår förmåga.

Som politiker har man ofta en uppfattning, den hävdar man i sten. Väldigt sällan vill man aktivt bli övertygad om att man har fel. När det gäller den här motionen så är det så för mig. Jag skulle hemskt gärna vilja bli övertygad om att jag har fel och de andra har rätt. Min uppfattning är att det är fullt möjligt att förbränna de åländska brännbara resterna av soporna idag. Det blir på tok för dyrt. Det blir mycket dyrare än vad det är idag när vi kör dem med enstaka lastbilar till Uppsala eller gör något annat med dem. Varför det blir dyrt, ja det är för att skalan är väldigt liten, som minister Sjögren var inne på. Vi har förhållandevis lite sopor jämfört med vad man behöver ha för att få en förbränningsanläggning att löna sig. Vi lever under en regim med väldigt hårda krav på avgasrening, det tycker jag är bra att man har rökgasrening och inte släpper ut miljögifter från avfallsförbränning. I och med EU har vi väldigt tydliga krav, vilket gör rökgasreningsprocessen väldigt dyr. Det är inte bara en skorsten från pannan, utan det ska vara väldigt avancerad rökgasrening om man ska kunna elda de typer av sopor som vi sätter i våra sopkassar idag. Det är ett sammelsurium av bränslekvalitéer. Att försöka räkna ut vad förbränningsresten är, är inte lätt. Fortsättningsvis använder vi mycket förpackningsmaterial och särskilt när man förbränner dessa blir de giftiga, miljögifter.

Vi har inget stort behov av värme förutom Mariehamn och möjligtvis några tätorter på landsbygden. Mariehamn är redan rätt så välförsörjt med alternativ bioenergi. Det är också intressant att ställa sig frågan; kan man ha ett sådant här sopförbränningsverk inne i Mariehamn, på ett sådant avstånd att man kan ta till vara Mariehamns värmebehov? Om man kan sälja värme till Mariehamn, ska man sluta elda åländsk flis i så fall? Skalan är för liten, för att med dagens lösning ska kunna genomföras. Då bör man importera sopor. Vill vi importera sopor till Åland? Det är väl kanske lite bakvänt. Man kanske kunde ta till vara färjornas allt avfall istället för att det körs till Finland eller Sverige, också annat avfall som passerar förbi. Man kunde göra det till en affärsidé. Frågan är om det är de affärsidéerna vi ska utveckla på Åland?

Jag påstår att med dagens tillbuds stående teknik och lösningar går det inte totalekonomiskt att elda upp det åländska brännbara avfallet. Jag vill ingenting hellre, än att någon visar att jag fel, att det kunde vi göra lokalt här på Åland.

Frågar man ålänningarna så vill ju alla ta hand om sina egna sopor. Man känner att det är fel att belasta någon annan med det avfall man har skapat. Det finns säkert 95 % som understöder den åsikten. Ännu har jag inte sett någon lösning, som skulle vara tillämpbar på den åländska situationen, med alla förutsättningar som finns här.

Det kanske lite märkligt att folk vill att vi ska elda upp våra sopor. Inte har vi ju glasbruk här som smälter ner våra glasburkar och fönsterrutor o.s.v. Det kör vi bort. Det är glasbruk någon annanstans som smälter ner det och återanvänder det till annan sorts glas eller vad man gör med det. Det finns olika saker man kan göra med behandlat glas. Inte återanvänder vi vårt papper här, vi har massor med tidningspapper och vanligt papper, det förs också bort och blir en annan klass på papper i en fabrik utanför Åland. Alla våra ölburkar som vi säljer på åländska färjorna, de smälter vi inte heller ner. Vi trycker ihop dem och skjutsar iväg dem till ett aluminiumsmältverk, där de blir aluminium på nytt. Våra bilar o.s.v. skrotar vi själva, vi för bort dem och någon annan smälter ner dem. Man kan räkna upp hur mycket som helst av vårt avfall. Tillsammans så blir det här långt mycket mera än det brännbara avfallet, som visserligen är en stor fraktion, men vi har mycket andra sopor som ingen reagerar över att vi inte tar tillvara själva. Varför gör vi inte det då? Därför det är inte skalenligt motiverat att 27 000 personer har ett eget aluminium smältverk o.s.v. Man får lov att acceptera att en liten befolkningsmängd inte har så mycket sopor. 

Jag är benägen att hålla med ltl Åke Mattsson att om man har en stor soptipp eller ett stort förbränningsverk kan det bli så, kanske inte för den enskilde konsumenten men för samhället och politikerna, att det är lätt att inte vidta åtgärder för att minska avfallsmängden. Tvärtom kanske ekonomin blir bättre i det här genom att öka avfallsmängden eller inte vidta minskande åtgärder. Det tror jag skulle vara närmast katastrofalt om man mot all sans skulle ha förverkligat soptippen i Haddnäs. Där ser vi det bästa exemplet, när lemlänningarna fick det hotet över sig, tänkte man att nu tusan ska vi visa dem. Då byggde man upp Ålands bästa avfallshanteringssystem som kunde tjäna som modell för hela Åland. Jag skryter över min egen friska mor, men det är så att Lemland är den kommun som sorterar överlägset mest. Den brännbara fraktionen som kommer från Lemland är den med högsta kvalité o.s.v. Det är för att det är enkelt och för att det har blivet en livsstil för lemlänningarna att sortera. Visst finns det saker att förbättra där också, det funderar kommunen på. Vi ska inte ta den här debatten ner till MISE, vi ska hålla oss på förbränningsnivå. Det här är min åsikt, jag skulle gärna se att jag blev överbevisad.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är synd, för jag skulle oerhört gärna överbevisa ltl Sundman. Upphovet till den här motionen var en artikel som jag läste om de avfallsmängder som man hade i Norge, som jag jämförde med de avfallsmängder vi hade här. Jag blev lite sen i dag och letade febrilt på kansliet efter artikeln men hittade den inte tyvärr. Jag ska se till att social- och miljöutskottet får mera information. Ltl Sundman påstår att det för små mängder på Åland. Det tror jag är ett påstående som baserar sig på väldigt gamla utredningar som har gjorts. Det skulle vara intressant att få en sådan här utredning "up to date".  Resonemanget om man skulle ha en förbränningsanläggning eller inte i stan, jag kommer väl ihåg när Renhållningen skulle försöka etablera sin sorteringsanläggning så försökte man i olika landsbygdskommuner med etablering. Det var fullständigt omöjligt överallt, den hamnade i Norrböle. Kanske det går så med den här förbränningsanläggningen också, vem vet?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller de norska exemplen så är de intressanta. Jag har med intresse följt flera goda exempel där. Norge har inte riktigt samma krav på rökgasrening i o m att man inte tillämpar de EU bestämmelser som vi är tvungna att tillämpa. Det är oklart dock om vi är tvungna till det. Det kan hända att det här räknas som så liten skala att man inte är låst vid de här direktiven. I storskalig avfallsförbränning har EU väldigt tydliga bestämmelser. Samtidigt räknar EU brännbart avfall som förnyelsebar energi. Det är bättre att elda sopor än att ta upp fossilenergi från marken som gas eller olja Det finns också fördelar med EU:s sätt att se på sopor. Man har väldigt hårda krav. Det gör att man måste ha stor skala för att använda de tillgängliga lösningarna idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Ett spår i ltl Sundmans mycket initierade anförande var just den farhågan som också miljöorganisationer påpekar, att har man flera förbränningsanläggningar så mister men incitamentet som är det viktigaste också enligt EU. Att för det första ska man återanvända, för det andra återvinna. Det är ett mynt med två sidor det här. Det är en sak som man också måste ha i bakhuvudet. Jag tycker det var ett intressant anförande som ltl Sundman hade.

Ltl Danne Sundman, replik

Tackar för det. Det jag inte sade i mitt anförande det var att det finns ju mycket att göra om man också accepterar att våra sopor ska förbrännas någon annanstans. Det finns förslag på att man skulle ha balningsanläggning och transportera bort det med småtonnage till en förbränningsanläggning som ger det bästa priset för stunden. Man skulle spela ut de tillgängliga avfallsbränningsanläggningar som finns runt Östersjön mot varandra. Det finns nog saker att göra även om man inte börjar förbränna lokalt. Jag hoppas att landskapsregeringen ska titta på sådana saker tillsammans med aktörerna på avfallsmarknaden.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag delar också den uppfattningen med ltl Sundman. Tänk om vi skulle få det här basala att fungera. Så att vi kunde börja fundera saker som; hur vi kan minska kostnaderna? Vilka investeringar vi ska göra? Hur vi ska kunna bala? Det är min högsta önskan, när det gäller avfallshanteringsfrågan, att få acceptans för den människonära avfallshanteringen och börja fundera över de här stora övergripande frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Fru talman! De här frågorna om renhållning kommer vi inte undan, tvärtom det kommer att finnas ett stort behov av det. Motionen gäller teknologin, där tror jag det finns mycket att göra. Utvecklingen av renhållningen kan man dela in i flera olika faser där den första är sorteringen. Sorteringen av sopor har gått framåt mycket de senaste 10-15 åren. För 15 år sedan kunde man gå ut i skogen och se alla sorters sopor i en enda hög, kopplat till varje hushåll. Det brändes överallt. Sedan har vi fått en hantering där man tar hand om de sorterade avfallet. Vi har fått system för logistiken. Nästa steg är kanske att börja fundera på kretslopp där man faktiskt återanvänder och återvinner och deponerar med tanke både på avfall som resurs och när det gäller ekonomin.

När det gäller förbränning så är det exempel på en av de tekniker som man bör studera noggrant och följa vad som händer i omvärlden. Det finns alltså komprimeringsanläggningar, sortering, kompostering och framförallt kanske det som borde vara intressant för Åland just nu i den här fasen, biogas. Där finns det aktörer som ser på det, t.ex. ÅCA och också användning av bioavfall som skogsbruket. Här finns det mycket att göra. Om det ska göras i Social- och miljöutskottet eller landskapsregeringen det kan man fråga sig. Jag kan intyga om att det pågår en diskussion på fältet som är ganska intensiv just om teknologifrågorna och vad man ska kunna utnyttja för system.

När det gäller Liberalernas linje i MISE frågan så är det samma rena linje. Vi vill minimera avfallet och återvinna det som går att göra och se det hela ur ett energiperspektiv.

Det som händer nu i renhållningsfrågan, ett faktum är, hur gärna man än vill så är MISE inte längre någon helhetslösning för de åländska kommunerna. MISE riskerar att falla sönder mer. Då måste man hitta andra lösningar. De lösningarna har vi diskuterat tillsammans med landskapsregeringen. Det är nödvändigt att ta tag i det här på en övergripande nivå och samtidigt ta in de här tekniska möjligheterna. Jag har inte sett några exempel på att förbränningsanläggningar skulle vara lämpliga och effektiva på Åland men tekniken går framåt och man måste följa med utvecklingen också på det området.

Social- och miljöutskottet kan ju ta en studieresa till något lämpligt ställe, hittills är biogas den teknik tillsammans med komprimering och kompostering det som är det mest sannolika.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

Remiss

9      Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall (HM 41/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Det här är tredje gången på kort tid som jag håller ett anförande om kärnkraft. Tidigare var det fråga om självstyrelsepolitiska nämnden betänkande över landskapsregeringens redogörelse, och senast var det i tilläggsbudgeten jag hade det här temat i mina anföranden.

Nu börjar hända saker när det gäller kärnkraften och dess vara eller icke vara. På Åland har det bildats en aktionsgrupp mot kärnkraft. De har ordnat seminarier, utbildning och senast en demonstration mot kärnkraft på Tjernobyldagen i söndags, 23 år efter den fruktansvärde olycka, som fortfarande under en mycket lång tid framöver kommer att ge svåra skador på allt levande och även på de ännu ofödda. Demonstrationen i söndags utanför lagtinget syftade till att minnas olyckan och hedra dess offer, samt att göra oss åländska politiker medvetna om kärnkraftens negativa effekter, samt att få oss att inta en kritisk hållning mot mer kärnkraft i våra närregioner.

Jag anser att vi har en skyldighet att sätta oss in i problematiken med en utbyggd kärnkraft och att få slutförvar av radioaktivt avfall i våra närregioner. Att aktivt protestera mot kärnkraft och visa på alternativ i form av vindkraft och solkraft t.ex. det här förslaget om solceller här på lagtingstaket, gärna på en massa andra tak också, det ger kraft bakom viljeyttringen ett grönt Åland i ett blått Östersjön.

Vi kan inte vara för kärnkraft och för ett hållbart Åland eller hållbar utveckling. Man kan inte vara både och. Ettdera är man för kärnkraft annars är man för ett hållbart samhälle utan kärnkraft med andra förnyelsebara energikällor som ska driva elnätet bl.a.

Socialdemokraterna vill att landskapsregeringen ska visa med handling att man jobbar för hållbar utveckling. Därför har vi lämnat in den här motionen.

Lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att i brådskande ordning inhämta forskningsbaserad fakta om riskerna med att bygga slutförvarsanläggningar för kärnbränsleavfall i ett högseismologiskt område vid den känsliga Östersjökusten samt att landskapsregeringen anhåller om att få avge utlåtanden till de MKB‑processer som nu pågår i Forsmark och Olkiluoto.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! När det gäller slutförvar av utbrunnet kärnbränsle så är det en mycket viktig fråga för Åland. Den hör dock inte till Ålands direkta behörighet. Landskapsregeringen har påpekat inför regeringen att vi vill vara delaktiga i processen. Vi har redan ett slutförvar, öster om oss, Olikiluoto. Riksdagen förväntas ta ett principbeslut om i vilken utsträckning man ska bygga ut kärnkraften i Finland. Då aktualiseras också hur stort slutförvaret i Olkiluoto ska bli.

När det gäller Forsmark, har landskapsregeringen fått uttala sig om miljökonsekvens beskrivningen, alltså det har inte gjort en miljökonsekvensbedömning ännu. Ärendet är komplicerat och det krävs en hel del resurser och kunskaper på miljöbyrån.

När det gäller den andra delen i den socialdemokratiska hemställningsmotionen så ställer sig landskapsregeringen öppen till att stöda olika verksamheten och det gör också landskapsregeringen genom fördelningen av PAF medel. Inför årets budget fick vi till stånd en betydande ökning av PAF medel för direkta miljöprojekt och miljöåtgärder. Så fort det kommer in ansökan så behandlas den på korrekt och sedvanligt sätt av landskapsregeringen.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

För kännedom

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om stimulansåtgärder för byggsektorn på Åland (EF 18/2008-2009)

 

Svar på enkel fråga skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan vilket i detta fall betyder att svar bör avges den 25 maj 2009. Kan frågan inte besvaras ska landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsak till att svar inte ges.

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 25 maj 2009. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 15.14.). Trevlig Valborg och första maj!

 

 

 

 

 

Originalfil