Plenum den 29 maj 2019 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

MWA


Plenum den 29 maj 2019 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

Andra behandling. 3

2    Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

Första behandling. 3

3    Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

Första behandling. 4

4    Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

Remiss. 4

5    Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019

Remiss. 19

6    Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

Remiss. 19

7    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019

Remiss. 19

8    Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019

Plenum slutar 34

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Från dagens plenum anmäler följande lagtingsledamöter om frånvaro:

Göte Winé och på grund av privata angelägenheter.

Mikael Lindholm på grund av privata angelägenheter.

26 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Andra behandling

1        Stöd till kommunernas it-samordning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 20/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2018-2019

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag vill inte förlänga den debatt som har pågått om det här ärendet.

Jag vill återigen framföra att vi önskar ett förtydligande till motiveringen som går ut på att vi ska se till att alla behandlas lika så att man inte förfördelar andra i jämförelse med ÅDA i det här sammanhanget, enligt det ändringsförslag som har delats ut till ledamöterna. Vi avser att ta det förslaget till omröstning. Tack.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Talman! Jag föreslår att betänkandet ges det tillägg som föreslås i det utdelade ändringsförslaget.

 Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att det till betänkandets detaljmotivering fogas ett stycke av följande lydelse: ”24 § Samarbetsstöd. Med hänsyn till den fria konkurrensen understryker lagtinget vikten av att samarbetsstöd beviljas på objektiva grunder. Kommunernas rätt till stöd ska prövas med hänsyn till EU:s statsstödsregler samt gällande upphandlingslagstiftning, så att alla bolag och aktörer, såväl offentligt som privat styrda, ges samma förutsättningar att delta i stödberättigade samarbetsprojekt.”

 Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Axel Jonssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Axel Jonsson

Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Brage Eklund

Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts av ltl Axel Jonsson, understötts av ltl Brage Eklund, och kommer därför att verkställas.

Jag ber ltl Sara Kemetter och ltl Runar Karlsson att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 14 ja-röster, 6 nej-röster, 6 avstod och 4 var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 23/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2018-2019

I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller att förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag vill avisera det klämförslag som finns utdelade på lagtingsledamöternas bord.

Skillnader i det här förslaget är då att stödnivåintervallet är 2 euro lägre än i förslaget, eftersom ju elen faktiskt kan säljas över hela Europa som ett miljöcertifikat med extra intäkt på ungefär 2 euro per megawattimme. Jag aviserar också att jag vill ha detta till omröstning. Tack.

Talmannen

Begärs ordet ytterligare? Diskussionen är avslutad.

Föreläggs lagförslaget för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag vill ett klämförslag: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att inkomma med ett nytt lagförslag där 10 § 1 mom. i landskapslagen om stöd för produktion av el från vindkraftverk får den lydelse det har i det utdelade förslaget.”

Talmannen

Begärs ordet?

Eftersom förslaget inte fått understöd upptas det inte till behandling. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Utryckningskörning utan ljud- och ljussignaler vid brådskande uppdrag

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 16/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Som framgår av det korta betänkande så tillstyrker utskottet lagförslaget. Vi finner det ändamålsenligt på alla sätt med tanke på behovet av att kunna göra utryckningar på ett visst sätt.

Den förändring som vi föreslår är enbart av teknisk karaktär och man kan också säga att det är en liten modernisering av lagspråket. Tack.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs lagförslaget för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Elektronisk fakturering hos upphandlande enheter och näringsidkare

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 24/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 25/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att det här lagförslaget antas i oförändrad lydelse.

Jag vill bara berätta att i våra synpunkter så konstaterar vi att när det gäller upphandlingar under EU:s tröskelvärden så gäller inte de nationella tröskelvärdena, utan de tröskelvärdena som fastställs av landskapsregeringen för dess förvaltning underställda myndigheter, samt för kommunernas del enligt de beslut som fattas i kommunen.

När vi hade en genomläsning av lagen så åtminstone jag personligen tolkade en text i den allmänna motiveringen som att man kunde tolka att under EU:s tröskelvärden så kunde de nationella tröskelvärdena träda ikraft, men så är det alltså inte.

Vi ville ändå förtydliga detta eftersom vi också hade ett hörande kring det. Man kunde tolka det åt det hållet och jag gjorde det personligen. Men nu har jag konstaterat för min egen del att det inte är så. Vi skriver och tydliggör för att alla ska se att det inte är detta som gäller.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs lagförslaget för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Ledningsfunktion för den allmänna förvaltningen

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är bråda dagar. Landskapet har för närvarande otroligt många besök vilket jag i förlängningen upplever som väldigt, väldigt positivt. Men det är lite svårt att hinna med.

Till sak. Utvecklingen av förvaltningen är ett ständigt pågående projekt. Landskapsregeringen förfinar och förbättrar personalpolitiken, nu faktiskt genom årliga personalenkäter. Vi uppdaterar policydokument, genomför arbetsvärdering och lönekartläggning. Vi utvecklar nya personal- och lönesystem, elektronisk ärendehantering, rekryterar och kompetensutvecklar. Vi utvecklar projektstyrning och ekonomisk uppföljning. Att utveckla landskapsförvaltningen är att utveckla den praktiska självstyrelsen, helt enkelt självstyrelsens vardag.

På lagtingets bord finns nu ett lagförslag som föreslår en utveckling och viss modernisering av ledningsfunktionen vid den allmänna förvaltningen. Meningen är att göra förtydliganden och förbättringar men också att göra hela systemet och lagstiftningen mera flexibel och inte så detaljstyrd.

Laglighetsövervakningen ska inte längre vara förvaltningschefens uppgift. Förvaltningschefen ska inte vara skyldig att ge landskapsregeringen utlåtanden över lagligheter i olika åtgärder som landskapsregeringen planerar. Det är lätt att det uppstår en intressekonflikt och förvaltningschefen sitter på politiskt mandat.

Laglighetsövervakningen ska enligt förslaget ingå för en av tjänstemännen inom regeringskansliet. För närvarande fungerar det på det viset att vi har en rättschef.

Det finns också förändringar kring regeringskansliet. Regeringskansliet ska inte heller längre definieras som en regelrätt avdelning. Regeringskansliet har uppgifter som kan karakteriseras som en stabsfunktion. Vi har rättsservice, vi har EU-ärenden och vi har grundpelarna i självstyrelsen; hembygdsrätt och jordförvärvsregler. Regeringskansliet handlägger demokratifrågor, integration, ungdomsfrågor och jämställdhets- och jämlikhetsfrågor.

Meningen är också att regeringskansliets organisation ska bli närmare reglerat i en landskapsförordning.

Tanken är att förvaltningschefen fortsättningsvis ska leda regeringskansliet men ska kunna avlastas genom att göra det möjligt att regeringskansliets uppgifter helt eller delvis ska kunna överföras på en annan tjänsteman inom regeringskansliet.

Regeringskansliet handlägger nästan hela autonomiutvecklingen. Självstyrelsefrågor och EU-frågor kan ligga på förvaltningschefen, medan regelrätta personfrågor, kompetensutveckling och anställningar kan ligga på en annan tjänsteman.

Samma förfarande är det tänkt att ska kunna överföras på övriga avdelningar, man kan delegera uppgifter och delegera avdelningschefernas uppgifter på andra tjänstemän.

Dessutom föreslås att förvaltningschefens uppgifter får vissa preciseringar.  Det står i lagförslaget att en ledningsgrupp kan finnas och den kan sammankallas till stöd för samordning av verksamheten i den allmänna förvaltningen. Förvaltningschefen är landskapets högsta tjänsteman och chef över förvaltningen och det är en sak som landskapsregeringen anser att behöver tydliggöras.

Vi föreslår också att behörighetskraven ändras. Man ska inte längre behöva vara jurist för att man ska kunna anställas som förvaltningschef.

Ytterligare en sak är att personer som inte har sökt förvaltningscheftjänsten ska kunna utses. Jag vill väldigt gärna veta vad lagtinget tycker om just den frågan. Den har nackdelar och fördelar. Alltså en person som inte regelrätt har sökt tjänsten ska man också kunna utse, med personens samtycke, till förvaltningschef. Det har nackdelar, det tror jag att vi alla är medvetna om. Men vi har också en väldigt liten arbetsmarknad, man har inte rätt att vara anonym och det kan också hämma att kompetenta människor helt enkelt inte söker tjänsten.

När vi i regeringskollegiet har diskuterat detta så vill vi väldigt gärna höra vad lagtinget tycker om just den frågan. Det finns ingen prestige i den frågan, utan jag tycker att det är ett beslut som vi ska fatta gemensamt.

Det föreslås tydliga skrivningar i lagstiftningen, men sedan som en följd av lagstiftningen så följer ju förordningen. Meningen med förordningen och lagstiftningen är att lagstiftningen ska vara så flexibel och tydlig som möjligt med det som man kan detaljreglera i förordningen, t.ex. ledningsgruppens mandat och sådana saker, om det har det kommit önskemål också från förvaltningens sida.

När vi har diskuterat frågan, vänt och vridit på frågan, så har vi konstaterat att det är onödigt att skriva väldigt mycket i lagtexten, utan det måste också finnas ett visst rörelseutrymme för förvaltningschefen.

Vi håller på med rekryteringar i förvaltningen, vi har stora pensionsavgångar och snart kommer utvecklings- och förvaltningschefen också att gå i pension. Arbetet med att rekrytera en ny förvaltningschef är inledd, där har lagtingsgrupperna haft ett stort inflytande över den sociala kompetensen och nu reglerar vi den formella kompetensen. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är bra att lantrådet förtydligar att det inte finns någon prestige i frågan om huruvida man ska kunna rekrytera en förvaltningschef som inte officiellt har sökt tjänsten. Jag tycker att det finns många problem i ett sådant förslag, inte minst med tanke på att det här ändå är den högsta tjänstemannen underlydande regeringen. Förslaget är förvisso att det ska bli en politisk tjänsteman som kan avsättas av landskapsregeringen, men då är det ju ändå viktigt att vi har meritokrati på Åland där kunskap och kompetens styr och inte enbart den politiska boken. Det kan ju också skrämma människor från att söka tjänsten om man vet att landskapsregeringen sedan kan plocka in någon från sidan som man tycker att passar bättre in i den egna partiboken. Så jag skulle vilja varna för det och jag skulle vara intresserad av att få det resonemanget lite mera utvecklat. Varför har man gått in för en sådan lösning?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Precis de dubier som ltl Axel Jonsson räknade upp här så är ju de klara absoluta nackdelarna.

När det gäller fördelarna, som vi i regeringskansliet och i förvaltningen har fört ett resonemang om, så till underlag för hela lagstiftningen så finns en ganska omfattande rapport som är framtagen i förvaltningen. Det har också funnits olika åsikter förstås om den här frågan i förvaltningen. Men det har blott och bart varit det faktum att vi har en väldigt liten arbetsmarknad. Det finns också en viss erfarenhet att det är en hämsko på att man inte söker. Man kanske har en högre befattning och det här är ju en väldigt specifik befattning som kräver ledarskapserfarenheter och ganska hög kompetens.  Det är en hämsko att allt måste vara offentligt och en sådan här tjänst är ju av väldigt stort intresse.

 Så den argumentationen har vi fört, men det är väldigt intressant att höra vad lagtinget tycker. Tycker en majoritet att man inte ska göra på det här viset så tycker jag att vi måste ta det ad notam och fundera vidare. Men jag vill väldigt tydligt lyfta fram den här frågan för den har för- och nackdelar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det förstås. Men har man alls övervägt möjligheten att t.ex. tillåta en anonym ansökan? Sedan efter att processen är färdig och man har utsett en förvaltningschef redovisar man hur processen har gått till. På det sättet ger man alla de sökande men också folket möjlighet att få insyn i den processen och på vilka grunder förvaltningschefen slutligen har utsetts. Det kunde ju vara ett alternativ som lantrådet snuddade vid i sitt anförande.

Min andra fråga gäller laglighetsövervakningen som man nu föreslår att tas bort från förvaltningschefens ansvarsområde. Förvaltningschefen har ju fungerat lite som vår justitiekansler hittills med ett uttryckligt uppdrag att övervaka lagligheten i regeringens beslut. Den enkla frågan som jag tycker att fortsättningsvis är obesvarad i betänkandet är; vem är det då som ska utföra den här laglighetsövervakningen? Vem ska se till att regeringen håller sig till lag och ordning när man fattar beslut?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det sista först. Jag tror att lagtingsledamöter som har varit med en längre tid vet att det har varit problem kring den här frågan. Man har suttit på politiskt mandat i princip och så skulle man vara rättschef. Det går längre tillbaks i historien. Därför har den fått den utveckling den har fått och därför har man också tyckt att det ska finnas en klar och tydlig tjänsteman, en rättschef som har den uppgiften och förvaltningschefen ska ha landskapsregeringens förtroende. Men det där går inte riktigt ihop, men ska ju vara autonom om man ska övervaka att landskapsregeringen följer lagstiftningen.

När det gäller förvaltningschefen och om man i princip ska kunna bli handplockad så har jag förstått att vi inte har någon rätt att hemlighålla de sökande. Jag tror att det har varit på det viset att åländsk media har respekterat vissa sökandes önskemål att vara anonym, men man har inte rätt att hålla ansökningar anonyma. Om man kräver att det ska redovisas så ska det redovisas.

När det gäller förordningen så har jag också sett det stora behovet att det måste finnas en biträdande förvaltningschef. Det är också en sak som vi ska reglera i förordning men som jag tycker att också förvaltningschefen ska ha ett finger med i spelet. Vi behöver absolut ha en biträdande förvaltningschef. Det har vi inte i dagsläget. Det ska vara uttalat och det ska vara bestämt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ju en intressant lagstiftning som verkligen berör självstyrelsens dagliga arbete.

Min fråga rör egentligen 11 §, särreglerna för tjänsterna som förvaltningschef och avdelningschef. Lantrådet sade tidigare här att det ska vara en politisk tjänsteman. Men jag uppfattar inte några skrivningar, varken i paragraftexten eller i detaljmotiveringen, där det på något vis framgår att det ska vara en politisk tjänsteman. Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på.

Sedan vill jag också veta om ni har resonerat kring regeringskansliets organisation? Ni föreslår att den ska tas som en förordning och det är möjligen så att det är rätt och riktigt. Men det skulle vara lite intressant att veta hur ni har tänkt att den organisationen ska se ut.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Till den delen så blir förvaltningschefen en politisk tjänsteman, inte att man ska följa någon viss ideologi eller att det vid varje byte av landskapsregering ska anställas en ny förvaltningschef. Men det är ju de facto den politiska landskapsregeringen som anställer förvaltningschef, så till den delen om jag får förtydliga mig kring den frågan.

När det gäller regeringskansliet så var jag inne på det i mitt anförande. Regeringskansliet har inte samma funktion och samma system som övriga avdelningar. Det är något av en stabsfunktion och också en förvaltningschef utan personal kring sig. Man ser ändå att förvaltningschefen ska vara chef över regeringskansliet. Men sedan kan det finnas en tjänsteman som kan ha ansvaret just över de här praktiska frågorna som kommer med regeringskansliet; personalpolitik, anställningar och så vidare.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Man kan väl kanske säga att det är en kodifiering av nuvarande praxis som har rått ett antal år nu på landskapsregeringen, det är inte förvaltningschefen som står för laglighetsövervakning utan det är en annan person som gör det och det är inget fel i det, jag har ingen kritik mot det. Men jag har ändå svårt att se att förvaltningschefen, enligt det här förslaget, skulle vara en politisk tjänsteman. För om det är en politisk tjänsteman då borde man ju explicit anställas för den tid som landskapsregeringen sitter och inte låta det gå vidare. Nu står det här att man kan anställa för viss tid. Har den politiska landskapsregeringen fört något resonemang kring om man ”bara” borde anställa för sin egen regeringsperiod eller om man fortsättningsvis kommer att anställa tillsvidare? För anställer man tillsvidare, hur kan man då hävda det anställningsförhållandet om landskapsregeringen byts?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Något som jag var inne på tidigare var att det är den politiska landskapsregeringen delvis, med hjälp av förvaltningen, som anställer förvaltningschefen. Men förvaltningschefen sitter på politiskt förtroende. Har inte den politiska landskapsregeringen förtroende för förvaltningschefen så kan det få konsekvenser.

Jag ser inte heller någon sådan möjlighet att man vart fjärde år - när man byter landskapsregeringen eller modulerar om i landskapsregeringen - genast ska börja anställa en ny förvaltningschef. Absolut inte! Så mycket människor har vi inte på Åland.

Men så är det ju, förvaltningschefen måste ha den politiska landskapsregeringens förtroende om det ska fungera. Det är ingenting konstigt med det. Så har det ju alltid varit och det har varit vissa komplikationer kring den frågan också tidigare bak i självstyrelsens historia.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tänker uppehålla mig, precis som några tidigare har gjort här, vid laglighetsövervakningen och den nedgradering av självstyrelse som man kan se i den här framställningen.

Här hänvisar landskapsregeringen till externa instanser som kan övervaka lagligheten vid landskapets allmänna förvaltning och då hänvisar man till riksdagens justitieombudsman, justitiekanslern i Statsrådet och EU-kommissionen. Det är ju externa organ. Laglighetsövervakningen är förebyggande, att förvaltningen har en enhetlig linje i sitt beslutsfattande. Att någon har laglighetsövervakningen är väl viktigt, att man inte - som man har sett i vissa beslut nu - tar in sådant som man råkar höra på annat håll, från någon annan avdelning. Det kallas för överskottetsinformation och får absolut inte behandlas i beslutande instanser.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu är jag osäker på vad ltl Häggblom hänvisade till. Det jag kan redogöra för är hur det fungerar i dagsläget. I dagsläget har vi en rättschef och en Europarättschef. Rättschefen har en mycket viktig funktion i förvaltningen när det gäller laglighetsövervakningen och när vi driver EU-ärenden och dylikt. Så det finns ett helt fungerande system.

Det var ju också komplikationer - om ni drar er till minnes - när förvaltningschefen fungerade som rättschef och skulle ha laglighetsövervakningen över landskapsregeringen. Det har funnits ett önskemål under många, många år att man skulle skilja på de här rollerna. Jag anser absolut inte att det är någon slags degradering av självstyrelsen. Tvärtom så stärker man ju autonomin för rättschefen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Då förstår jag inte varför man hänvisar till kontrollfunktionen som ligger utanför landskapets lagstiftningsbehörighet. Varför bygger man inte upp laglighetskontrollen internt och ha det preventiva syfte som det ska ha?

Inom idrotten brukar man prata om Hawaiihockey, men jag upplever idag att förvaltningen överhuvudtaget har lite Hawaii över sig. Den är inte stabil.

Tidigare när det var kanslichef så uttalade han sig i laglighetsfrågor relativt starkt och var ett enormt stöd från förvaltningen som jag inte upplever idag. Då hade man en enhetlig linje i beslutsprocesserna och man visste hur det skulle göras och inte, som idag, har överskottsinformation i beslutet som inte lagligt ska få förekomma.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där tycker jag att var en mycket nedlåtande kommentar över förvaltningen. Klart att man ska vara kritisk och hjälpa till att utveckla hela förvaltningen och självstyrelsen, men detta gagnar överhuvudtaget ingen.

Jag kan ge ett exempel till ltl Häggblom på hur mycket man jobbar och hur mycket man till exempel jobbar som rättschef. Vi har berett ett ärende nu som gäller försvaret av vårfågeljakten. Det är ingen picknick, ingen promenad i parken! Det är nedlagt åtskilliga timmar och med en sådan kompetens som är i topp, i toppskiktet. Vi får till och med erkänsla från Bryssel för hur vi handlägger våra ärenden. Vi är en liten förvaltning med några få tjänstemän. Jag tar kraftigt avstånd från sådana påhopp på förvaltningen.

 Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det är bra att lantrådet tar personalen i försvar. Det är ett otacksamt värv de har att göra, för den som inte är insatt vilken arbetsmängd det krävs så är det bra att lantrådet markerar på detta sätt som lantrådet just gjorde.

När det gäller det här lagförslaget så hoppas jag verkligen att lantrådets ord bär frukt, att man kan se det här prestigelöst i utskottsbehandlingen.

Jag tycker själv att det är ett problem om man skulle ha det så att förvaltningschef och avdelningschefer ”kan” få viss tid istället för att det skulle stå ifrån början att de ”ska”. Då kommer man ifrån det här dilemmat att man kanske utser några som är permanent medan andra sitter på viss tid. Då kanske det blir en obalans, en liten olustig känsla, i kollegiet som ska jobba tillsammans inom ledningsgruppen. Så varför inte ha ordet ”ska” när vi vet hur utmanande det är att hänga med i förändringarna i arbets-, klimat- och miljökrav etc. ?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis det jag har sagt eftersom det är viktigt att modernisera och reglera förvaltningen.

Nu har vi tagit fram ett lagförslag och eftersom jag vet att det är väldigt viktigt för lagtinget så har jag sagt att jag har ett öppet sinne när det gäller de här frågorna. Jag är helt beredd på att nu föra diskussionen i remissdebatten och sedan antar jag att det är lag- och kulturutskottet som handlägger den här frågan. Jag ser fram emot utskottsbehandlingen.

Som sagt var, ingen prestige utan jag vill att vi ska få en så bra och modern lag som möjligt och som så många i lagtinget som möjligt kan stå bakom.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det lantrådet. Jag utgår ifrån att vi kan diskutera utgående från de här orosmolnen som kan finnas om man går in för ett system där vi har olika behandlingar av avdelningscheferna som trots allt är nyckelfigurer för att systemet ska fungera.

Naturligtvis är förvaltningschefen själva dynamon som oftast har en otacksam roll för att försöka hinna med balansen att dels bistå det politiska arbetet inom landskapsregeringen och också leda tjänstemännen.

Därför landar det här ofta i behörighetskravet. Är det klokt att få en förvaltningschef i framtiden som inte har juridisk utbildning till grund? Det kan inte hjälpas, samhället blir mer och mer komplicerat och det är svårt - om man inte har en juristutbildning - att hänga med i den ständiga rättsutvecklingen.  Det är nog en fråga som man också bör diskutera. Kan vi frångå kravet på juristutbildning?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Att vara förvaltningschef i landskapsförvaltningen är ett ganska extremt jobb. Det är ett väldigt utsatt jobb och arbetsmängden är enorm. Samtidigt vet vi också att det blir mer och mer juridik och vi anställer ju väldigt många jurister i förvaltningen. Vi vet också att t.ex. på lagberedningen har vi lagberedare som inte är jurister och som är väldigt, väldigt skickliga. Jag tror att man inte ska vara så smalspårig att man de facto måste ha en juridikutbildning för att vara förvaltningschef eftersom det är väldigt, väldigt mycket mera än bara juridik.

Jag har uppfattat att det här är en stafettpinne som den här landskapsregeringen tog över efter den förra landskapsregeringen. Ett grundarbete är gjort, vi har egentligen fortsatt det arbete enligt inslagen linje där också.

Om man breddar kompetensen, att man inte behöver var jurist, så tror jag att vi kan få en större palett av sökanden.

Den formella kompetensen, den sociala kompetensen - där rekryteringsfirmor förstås hjälper till - och intervjuer ska tas i beaktande. Så det är ett grannlaga arbete och många infallsvinklar som ska tas i beaktande när man rekryterar en ny förvaltningschef.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det är inte alldeles lätt att stå i ledningen eller arbeta för en förvaltning som är politiskt styrd.

Särskilt för de högsta tjänstemännen handlar det om att balansera mellan politik och förvaltning. Tjänstemännen ska se till att rättssäkerheten efterlevs, att beredning av ärenden och förvaltningen sköts enligt strikta förvaltningsmässiga principer och att beslut är lagenliga. Samtidigt har de politiker som styr och ställer och har en massa åsikter om hur ärenden ska skötas. Den knepiga situationen har var och en av avdelningscheferna och föredragande tjänstemän att hantera.

Förvaltningschefens roll är särskilt utsatt. Förvaltningschefen sitter på politikers förtroende men har samtidigt den obekväma rollen att säga ifrån när något går fel eftersom förvaltningschefen - enligt gällande lag - ska övervaka lagligheten i de beslut som fattas.

Liberalerna har en gång i tiden lämnat in en lagmotion om att förvaltningschefsrollen, på den tiden kanslichefen, skulle delas i två inriktningar. Dels en förvaltningschef med inriktningen att leda och utveckla förvaltningen och en rättschef med uppgift att övervaka lagligheten och bistå med lagtolkning vid beslutsfattande.

Därför välkomnar vi den här framställningen som nu separerar de olika rollerna. Förvaltningschefen blir en tjänsteman som inte behöver vara jurist, en som sitter på politikers förtroende. En person som kommer att fungera som en brygga mellan politisk styrning och tjänstemannaförvaltning och som kommer att ha fokus på att den allmänna förvaltningen utvecklas på ett samordnat sätt.

Liberalerna tycker att det är bra att det blir en chef över hela förvaltningen, en chef som förhoppningsvis på ett lyhört sätt ser till att landskapsregeringen drar åt samma håll.

Förvaltningen är idag uppbyggd i stuprör, avdelningarna leds av sin avdelningschef och sin minister. Om inte samordningen fungerar finns risken att landskapsregeringen blir spretig, att olika avdelningar drar åt sitt håll.

Samordning sker via ledningsgruppen och via kollegiet. Ytterst har ju lantrådet det övergripande ansvaret att alla drar åt ett håll, men lantrådet har fullt ändå och behöver ha stöd i en tjänsteman som har det övergripande ansvaret över hela förvaltningen.

Ledningsgruppen som främst består av avdelningscheferna har till uppgift att förenhetliga hela förvaltningen. Men ledningsgruppen har ingen beslutanderätt.

Liberalerna ser det som ett steg framåt att en person nu får makten att knyta samman de olika delarna till en helhet.

En svaghet i landskapsregeringens organisation är att lantrådet inte har en egen tjänsteman. Förvaltningschefen ska fungera som lantrådets högra hand men eftersom förvaltningschefen har ett brett verksamhetsfält så vill inte den resursen räcka till för allt det beredningsarbete och allt framtagande av material som lantrådet behöver.

Nu får lantrådet plocka lite här och lite där och anlita olika tjänstemän för olika ärenden. Därför borde vi nu vara mogna att diskutera att tillsätta en halvpolitisk tjänsteman, typ statssekreterare, som står mellan rena förvaltningen och politikerna. En tjänsteman som skulle serva lantrådet, men varför inte hela den politiska ministären.

Eftersom det varit hårda besparingskrav på hela förvaltningen har ingen velat ta tag i detta och ta resurser för det ändamålet. Men jag vet och fler med mig vet hur orimligt stor arbetsbörda det är att jobba som lantråd.

Och detta gäller även ministrarna, även om förstås ministrarna är i ett bättre läge eftersom de har sina avskilda ansvarsområden som hanteras av respektive avdelningschef. Det sliter ut människor som jobbar i regeringen när det inte finns tillräckligt med stödjande resurser kring de olika ämbetena.

Så inför kommande mandatperiod, fundera allvarligt på att lägga mer resurser kring lantrådsämbetet!

Vidare borde det nog också vara skäl att tänka ett varv till på rollen som rättschef i förvaltningen. Nu fördelas uppgiften på någon som är knuten till regeringskansliet. Men på sikt vore det önskvärt att utnämna en särskild tjänst som rättschef, en tjänsteman som också kunde ha uppdrag liknande justitiekanslersrollen, men kanske också rollen att kvalitetssäkra lagberedningen, ifall de rollerna går att förena, det är jag inte riktigt säker på.

Landskapsregeringen borde i varje fall ta tag i frågan om lagframställningarnas kvalitet. Och om det inte är en rättschef som har ansvaret så borde lagberedningschefen ha en mer utpekad och aktiv roll som den som ger klartecken till lagframställningar innan de skickas vidare till lagtinget.

Som jag inledde, en förvaltning som blandas av politik och förvaltning är knepig. Det handlar om att så tydligt som möjligt avgränsa de olika rollerna, tydliggöra var ansvaret ligger och när tjänstemannaberedningen övergår i politik. Den linjedragningen är särskilt svår i vårt system eftersom ministrarna också har ett tjänstemannaansvar då de är föredragande i plenum. Det var en reform som genomfördes i mitten av nittiotalet, innan dess var sakägande tjänsteman också föredragande i plenum.

I nuvarande system överlämnar tjänstemannen sitt ärende till ministern när de går in i landskapsregeringens plenisal, vilket innebär att beredningskedjan bryts. En person som inte berett ärendet ska stå till svars i beslutsskedet och får därmed ett tjänstemannaansvar. Jag har aldrig tyckt om det systemet för det gör övergången mellan tjänsteman och politiker otydlig. Och ännu knepigare blir situationen om tjänsteman och politiker inte är överens, då går beredningen i en riktning, men förslagställaren vid beslutstillfället går i en annan riktning.

Liberalerna stöder den här framställningen och hoppas att förvaltningen med den nya lagen får nya redskap att utveckla landskapsregeringen och dess förvaltning.

Jag önskar att man också funderar på det här med rättschef, om det också vore skäl att i lag skriva in att det ska finnas en förvaltningschef. Nu fungerar det genom att man ändå har en jurist i regeringskansliet som har den här rollen. Men jag tycker att det behöver tydliggöras. Tack, talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack vtm Eriksson, det var många kloka ord. Jag tycker att är synd att det har gått ännu en mandatperiod till ända och vi har inte fört en diskussion om just det som vicetalmannen särskilt lyfte fram, dvs. frånvaro av resurser som skulle stöda Ålands regeringschef i det löpande arbetet.

Jag brukar ju kalla Åland för ett politiskt u-land därför att vi har ju överhuvudtaget inte politiska resurser till vårt förfogande. Det här beror naturligtvis på den åländska jantelagen, en oro, en avundsjuka för att nu får de också stöd i den här politiska formen. Vi borde kunna lyfta oss. Kanske vicetalmannen tillsammans med mig kunde komma överens om att innan vi lämnar av den här perioden så skulle vi i alla fall ge våra tankar för hur man borde lägga upp det för att lantrådsämbetet ska fungera i praktiken.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ja, jag har ju själv erfarenhet och jag vet hur tufft det är. Såsom det har fungerat så är ju förvaltningschefen också chef för nuvarande regeringskansli och har hela den stora förvaltningen och är den enda tjänsteman egentligen som lantrådet har att luta sig mot. Kansliministern använder också förvaltningschefen. Det blir en helt orimlig situation.

När lantrådet till exempel ska fara till Helsingfors för att förhandla i olika frågor då ligger det ofta en jättestor beredning bakom och då får lantrådet plocka tjänstemän från olika avdelningar för att få stöd i hela beredningsarbetet. Visserligen ligger det i förvaltningschefens hand, men det räcker alltså inte. Det här arbetet är jättetungt om man inte har beredningsresurser.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, jag tror att vi har en samsyn att vi har ett förlegat system. Egentligen begär vi för mycket av en tjänsteman som förvaltningschefen att plötsligt ikläda sig en aktiv politisk roll, för faktum är att det får han göra som förvaltningschef som också representerar landskapsregeringens direkta politiska diskussioner för det är ju inte alltid som lantrådet eller en minister är med.

Jag tror att vi har en samsyn att vi måste göra någonting. Frågan är hur vi kommer till skott utan att det återigen blir en diskussion om att man vill gynna det ena eller det andra partiet. Men kanske tiden är mogen för att vi kan se på det här avslappnat, med tanke på att vi alla vill att det politiska Åland ska fungera. Det enda sättet, som vicetalmannen var inne på, är att vi har aktörer som mäktar med den sammanlagda tyngd och utmaning som finns i arbetet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här frågan har ju varje gång fallit på resurser, ekonomi och att det ställs höga krav på förvaltningen att spara och hålla tillbaka på kostnadsutvecklingen. Då har också just denna fråga fallit.

Det är detsamma när vi diskuterar lagberedningen. Vi ser att vi behöver mera resurser, men resurserna är begränsade. Det har ytterst varit en diskussion om ekonomi förstås, och kanske lite att man sneglar på om politikerna på något sätt ska gynna sig själv. Det här är inte att gynna sig själv. Det här är att gynna självstyrelsen, gynna förvaltningen och hela vårt system behöver ha de här resurserna. Det vore skäl att det avgående lagtinget funderar på det här, för när man startar ett nytt är det svårare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag konstaterar, när jag lyssnar på replikskiftena från tidigare, att det är en ganska bred diskussion som pågår här nu kring ledningsfunktionen i den allmänna förvaltningen.

Det som vtm Eriksson lyfte upp om en förstärkning och en kvalitetsgranskning av lagförslagen är någonting som jag verkligen stöder. Jag förstår också att liberalerna gör det. Det är lite synd att det inte fanns tydligare skrivningar om det i det föreliggande förslaget med förslag på lösningsmodeller, eftersom det finns en samsyn här i salen och tydligen också från delar av regeringspartierna att vi måste göra något för att höja kvaliteten på våra lagar. Nog om detta.

Från min tid i landskapsregeringen, sex år sammanlagt, så kan jag säga att jag tror nog att lantrådet behöver få ett utökat stöd i det politiska arbetet. Det är nog många gånger ganska tungt. Så uppfattade jag det i alla fall när jag har suttit med två olika lantråd, de har nog väldigt mycket på sina axlar. Jag tror att beredningen av ärenden och andra saker nog skulle underlättas av en tjänsteman som arbetade väldigt nära dem.

Nu går jag lite mera tillbaka till det konkreta lagförslaget som vi har på bordet.

Vi kan konstatera några förändringsförslag. Det första är att förvaltningschefen bli chef för hela förvaltningen. Jag tror att det är bra att det blir så. Hos oss som i alla andra organisationer så arbetar människor med styrkor och svagheter. Förr eller senare uppstår en situation där någon behöver ha mandat för att kunna gå in och styra upp. Därför tror vi att det är bra att vi har en chef över hela förvaltningen.

Diskussionen här i salen om att frångå kravet på juristutbildning så har vi i centergruppen inte i någon större utsträckning fördjupat oss i. Ltl Harry Jansson kommer i lag- och kulturutskottet att ha möjlighet att komplettera vidare kring detta. Jag ser egentligen inte något större problem om man gör en förändring där. Praxis de senaste åren har de facto varit att förvaltningschefen inte har haft en juridisk examen, utan man har hanterat det pragmatiskt på ett annat sätt. Min uppfattning är att självstyrelsens renommé inte på något vis har försämrats av det. När man är liten så måste man vara smart. Sist och slutligen har vi en så pass liten förvaltning så det gäller att maximera nyttan och skapa möjligheter i så stor utsträckning som möjligt.

Däremot är jag fortfarande lite tveksam till diskussionerna i 11a § om särregler för tjänsterna som förvaltningschef och avdelningschef. Det framkom speciellt här i lantrådets presentation att det är en politisk tjänsteman som behöver ha den politiska landskapsregerings förtroende och så är det säkert.

Men om den här tjänstemannen inte har den politiska landskapsregeringens förtroende, hur hanterar man det då? Jag måste be att få kompletterande information eller om lag- och kulturutskottet kan fördjupa sig i det ytterligare. Är det så då att det i samband med anställning finns vissa särvillkor inskrivna som inte finns för andra tjänstemän? Det vill säga att om man inte åtnjuter landskapsregeringens förtroende så ska man sluta inom loppet av en månad eller tre månader. Jag vet inte? Det här återfinns i ingenstans i lagförslaget. Det betyder att det måste regleras någon annanstans i så fall för annars blir det ju på väldigt lösa boliner för den förvaltningschef som anställs. Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan ta ställning till detta.

Sedan är det så här med nästan alla lagförslag att när man läser igenom dem första gången så tycker man att det här är väl ganska självklart och enkelt. Sedan börjar man fundera lite på kammaren och så tänker man; jaha, har de resonerat så här och sedan hör man diskussionen i salen och då börjar man fundera, jaha, de resonerar så. Jag tänker på anställning av förvaltningschefen. Är det klokt att kunna rekrytera ”vid sidan av”? Eller bör alla, så att säga, lämna in sin ansökan och det ges offentlighet vem som har sökt? Det kan göra att vissa sökande väljer att inte söka tjänsten på grund av det kan bli komplikationer hos den nuvarande arbetsgivaren. Min personliga uppfattning, för vi har inte diskuterat just den delen i centerns lagtingsgrupp, är nog att man borde - likt inom det privata näringslivet - också kunna handplocka vid sidan av, inte utgående ifrån politisk syn från den man vill ha utan snarare utgående ifrån den alldeles speciella kompetens som behövs för att vara förvaltningschef vid Ålands landskapsregering. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För det första angående politisk tjänsteman så vill jag att vicetalmannen definierar. För mig så är det en tjänsteman som är anställd på politiska grunder, men här har vi en förvaltningschef som - precis som t.ex. en kommundirektör - sitter på politikernas förtroende. Det är ju så som det är tänkt med den här personen. Det ska ju inte vara en politisk tjänsteman. Det skulle i så fall vara om vi inför ett system med någon form av sekreterare mellan politik och förvaltning, vilket vi diskuterade tidigare här.

Jag kom in på lagberedningen därför att jag pratade om en rättschef. Vi från vår sida ser att det behöver finnas en uttalad rättschef som kunde ha den rollen. Så jag kanske inte gick allt för mycket på sidan om framställningen trots allt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Kommundirektörerna har ju ett alldeles speciellt anställningsförhållande. De sitter ju i samma anställningsförhållande som en VD för ett bolag, dvs. styrelsen eller kommunfullmäktige. I det först nämnda fallet kan man ju avsätta en kommundirektör med omedelbar verkan i princip.

Men jag noterade ingenstans i detta lagförslag om det är så som det är tänkt med förvaltningschefen. Jag noterade det inte här. Är det så att det inte är tänkt så med förvaltningschefen, så ja, då är det så. För mig blir detta lite oklart. Oklarheterna uppstod egentligen när lantrådet började prata om en politisk tjänsteman. Det var då jag kände att nu tappar jag lite greppet om det här lagförslaget. Vad vill de egentligen?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är säkert en fråga som man behöver titta på i lag- och kulturutskottet så att man har det ordentligt reglerat i lagen. Så det behöver man väl se på.

Men för mig har det varit alldeles klart så att förvaltningschefen inte anställs på politiska grunder men sitter på det politiska kollegiets förtroende. Den dagen som förvaltningschefen fråntas det förtroendet så får den personen gå, för då kan man inte jobba vidare tillsammans.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är exakt så som jag också har uppfattat det. Den dagen förvaltningschefen inte längre har den politiska landskapsregeringens förtroende så fråntas han uppdraget. Men jag hittar inte någonstans i lagförslaget en skrivning att det är tänkt att det är så som det ska vara. För i annat fall så är det ju tjänstemannalagen som lyder och där återfinns inte ett sådant förfaringssätt som vtm Eriksson nu förde fram här i dialog med mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Socialdemokraterna stöder det här lagförslaget och resonerar faktiskt väldigt likt vtm Veronica Thörnroos i här problematiseringarna.

Såsom vi ser det så eftersom förvaltningschefen blir chef för hela förvaltningen så har vi kunnat tänka oss att man frångår behörighetskravet att det måste vara en jurist, utan då söker man ju en ledare.

En ledare och jurist kan hänga ihop men behöver inte alltid göra det. Därför vill vi också möjliggöra att det finns andra kompetenser för att hitta den passliga ledaren och därmed så stöder vi det.

Vi har också uppfattar att man sitter på ett förtroende. Men det är bra om man är i utskottet kan förtydliga det, precis som vicetalmannen här lyfte fram. Det är ju klart att har man en så här hög position i landskapsregeringen så är det nog oerhört viktigt att man har möjlighet - om man inte klarar av uppdraget ‑ att hitta någon annan. Vi kan inte ha sådana här livslånga arbetsförhållanden. (… taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos Jag håller helt med vicetalmannen om att det är ganska fiffigt, precis som i lagförslaget, att inte kräva en juristutbildning.

Precis som ltl Kemetter tog upp här så är det viktiga ändå ledarskapet, att med tydlighet kunna leda men också med entusiasm och någon form av coachning kunna stötta sina medarbetare. Lika väl som man ska kunna överbrygga utmaningar internt så ska man också kunna göra det externt. Vi vet också om de utmaningar som finns nu, via självstyrelselagsarbete och som kommer att finnas, och hur viktigt det är att den sociala kompetensen finns och den hittar man inte i en specifik utbildning. Därmed inte sagt att det inte kan vara en jurist. Men det behöver, tror jag, inte vara en speciell utbildning. Det ska vara en högutbildad person men som ändå har det där lilla extra för att lyfta hela förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Många kloka ord, frågor och påståenden har sagts här. Det som jag tänkte tillägga här så har delvis berörts.

Först vill jag nog säga att jag sällar mig till dem som tror att varken avdelningschefer eller någon ligger på latsidan i förvaltningen.  Man brukar säga att man ”jobbar häcken av sig” och det tror jag gäller också politiskt för lantrådet.  Man har inte några lätta dagar. Vi vet alla hur jobbet med självstyrelselagen har varit. Vi har ju fått en viss insyn via självstyrelsepolitiska nämnden.

Angående hur man ska bygga upp förvaltningen så att den fungerar bäst så vi från oppositionen har ju inte den insynen som regeringspartierna har eller framförallt regeringen och lantrådet har i det här fallet.

De frågeställningar som min kollega i en replik ställde till lantrådet så är väl sådana frågor som man kanske kunde lyfta i utskottet. Det gäller meriterna och att man kan söka tjänster på sidan om en officiell ansökan. Vi har ifrågasatt om det är rätt väg att gå. Är det risk för att folk som känner till det här inte söker för man vet att de kommer att plocka folk ändå på sidan om så man ids inte söka. Det finns problem åt båda håll.

Sedan finns det andra alternativet att ingen söker, vad ska vi göra då? Då kanske det är bra att det finns möjlighet att plocka någon på sidan om.

Jag tycker att lagutskottet kunde fördjupa sig i detta.

När det gäller tidsbestämmande av tjänsterna på viss tid så är jag lite frågande. Vad står ”viss tid” för egentligen? Är det så länge man har förtroende, tjänstemannen har politikernas förtroende som gäller, eller borde man tidsbinda det i varje fall kanske? En tjänst skulle vara 8 år och sedan fick tjänstemannen söka på nytt igen då i sådant fall. Har han eller hon skött sig bra så får man tjänsten på nytt förstås. Då somnar man inte in som tjänsteman om man vet att det här har jag inte oberoende utan man ska vara ”up to date”. Nu påstår jag inte att de som jobbar inom det här är på det viset idag, men risken finns alltid framöver.

Jag tycker att det finns lite frågeställningar som lagutskottet kan fördjupa sig i. Jag har ju förmånen att sitta med själv där så jag ska försöka lyfta denna fråga. Vi har ju en ordförande här som har deltagit i debatten och i repliker och han har hört lika bra som mig vad som har ifrågasatts.

Jag tycker att det är bra att lantrådet lyfte 11 § att man med öppet sinne diskuterar det här i utskottet utan ”hard feeling” och kommer med idéer som blir det bästa för förvaltningen. Tack, fru talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Jag har stor respekt för de åsikter som ltl Eklund förde fram och som också ltl Jonsson förde fram gällande tanken att man ska kunna bli rekryterad utan ansökan.

Men jag ser det också som en stor hämsko och en hög tröskel för många att egentligen blotta sig genom att söka ett offentligt jobb. Jag vet själv av erfarenhet - nu när vi har haft en viss rekrytering av förvaltningschef och rektor vid Ålands gymnasium - att det är ganska många som väljer att inte söka när de får veta att de riskerar att bli offentliga. Man sitter då på ett ganska väletablerat jobb och har en trygghet, men man vill heller inte flagga inför sin arbetsgivare att man söker ett nytt jobb. Jag förstår och respekterar er åsikt, men jag har också förståelse för att man ska kunna göra rekrytering på det här sättet.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, ltl John Holmberg har helt rätt, det är alltid risker. Om en person med en högt uppsatt ställning söker ett annat jobb så blir det kanske inte så bra taget från arbetsgivaren att han söker sig från sin tjänst. Men det borde ju vara så i sådant fall att man offentligt utannonserar tjänsten till exempel en eller två gånger, och om man inte får rätt person då så borde man söka på sidan om.

Andemeningen i lagen kommer inte riktigt tydligt fram. Jag hoppas att det inte är på det viset att samtidigt som man går ut och annonserar så kan man på sidan om söka en som är lämplig. Det måste ju gå i någon sorts turordning då i sådant fall. Detta tycker jag att vi kan titta på i lagutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

6        Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de tre ärendena 6, 7 och 8 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

7        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2018

Landskapsregeringens svar RB 1/2018-2019-s

Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2018-2019

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de tre ärendena 6, 7 och 8 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

8        Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2018-2019

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de tre ärendena 6, 7 och 8 tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting. Jag tänker säga några ord om verksamhetsberättelsen och sedan kommer finansministern att redogöra för resultat och effektivitetsrevisionen.

Det känns som jag upprepar mig lite, det är nästan samma sak i den självstyrelsepolitiska redogörelsen, men i alla fall.

Talman! Bästa lagting. Ytterligare ett år sätts till handlingarna och till den politiska historien. Alltid när man försöker sammanfatta ett år så kan man konstatera att tiden går försvinnande snabbt samtidigt som man förvånas över hur mycket som faktiskt händer och ryms inom ramen för ett verksamhetsår.

Och igen, jag vill inte trötta ut lagtinget men arbetsåret har präglats av en massiv arbetsinsats beträffande självstyrelselagsrevisionen och riksreformen som sedermera föll. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att på ett rättvist sätt beskriva den arbetsinsats som har krävts av landskapsförvaltningen i nämnda ärenden.

Det har varit en hel del lagstiftningspaket under året. Vi har implementerat EU-lagstiftning, t.ex. stora omfattande lagpaket med dataskydd och kollektivtrafik. Vi har stiftat lagar om skyddsjakt och nya avgifter på ÅHS och en alldeles ny och modern lag med jämställdhetsbonus och e-röstning.

Sedan förstås, inte helt överraskande, så var det kommunreformlagarna som väckte mest och störst debatt och den debatten fortgår alltjämt och är både viktig och naturlig.

Reformbehovet är stort och kommer att växa ytterligare med anledning av den nya socialvårdslagstiftningen och en ny grundskolelag som vi i regeringskollegiet klubbade här på morgonen. Den kommer till lagtinget här under eftermiddagen, tror jag och kommer förhoppningsvis upp till debatt nästa vecka.

Vi hade också flera meddelanden under året, bl.a. om mediapolitiken och utvecklings- och hållbarhetsarbete diskuterades i lagtinget.

Sedan några axplock av de projekt som vi driver i landskapsförvaltningen. Dels pågår ett ständigt arbete med att konkretisera utvecklings och hållbarhetsagendan. Det är ett systematiskt arbete som drivs i förvaltningen. Som ni vet så är det lokalt förankrat med tydliga mål som ska gynna hela det åländska samhället. Vi jobbar också väldigt aktivt med att mäta resultat. Utvecklings- och hållbarhetsagendan tredje statusrapport kommer att vara färdig till AlandicaDebatt.

Helheten kring utvecklings- och hållbarhetsagendan bidrar till en tydlig politik. Vi fick med den äran ta emot kommissionens hållbarhetspris och det har väckt intresse både hos ambassadörer och på europeisk nivå.

Integrationsarbetet är också en stor och viktig del för landskapsregeringen i form av SFI och andra språkstöd. Vi har ett stort samarbetsprojekt ”En säker hamn ” som är ett projekt mellan ÅHS, kommunerna och tredje sektorn. Också satsningarna på integration har direkt koppling till attraktionskraften för det åländska samhället. Vi behöver inflyttning och vi behöver arbetskraft. 

Vi har också under det här året startat en examensinriktad utbildning för barnträdgårdslärare. Det är en väldigt viktig investering i kompetens för det åländska samhället och speciellt för de åländska kommunerna. Det arbetet görs i samarbete med Öppna högskolan på Åland och utbildningsinstanser på rikssidan.

Som jag nämnde tidigare så pågår reformarbete med sociallagstiftningen. Den sista delen under den här mandatperioden, äldrelagen, har överlämnats till lagtinget och det arbetet kommer att fortgå under nästa mandatperiod.

Vi har satsat på utbyggnation av våra cykel- och gångvägar.

Jag har deltagit i debatter på sociala medier om vilka investeringar i infrastrukturen vi har gjort när det gäller turismen, och de är inte små och få under den här mandatperioden. Det fina i kråksången med investeringar inom turismen är att det också är investeringar som är bra för ålänningar. Cykel- och gångvägar och investeringar i kulturarvet tar vi också del av. Det är en del av det sjunde strategiska utvecklingsmålet i utvecklings- och hållbarhetsagendan att Åland ska vara attraktivt för boende för ålänningar men också för inflyttade och turister.

Sedan var jag inne på - i föregående ärende när vi diskuterade ledningsfunktionen - att det också pågår ett intensivt arbete som sällan syns utåt hur vi utvecklar förvaltningen och moderniserar förvaltningen. Vi har nya ekonomiska system, personalenkäter, policydokument, arbetsvärdering och lönekartläggning.

Ett arbetsamt år läggs till handlingarna. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Om jag inledningsvis kommer med en reflektion så tycker jag nästan det skulle vara bra om respektive minister kunde redogöra för sin avdelning och vad som har hänt under sitt politikområde. En god tillbakablick tror jag att landskapsregeringen kanske kunde fundera på.

Det jag egentligen vill fråga explicit lantrådet har att göra med antalet anställda. Nu står det att det är 827 stycken personer. När jag tittar lite tillbaka i pappren här så står det i landskapsregeringens eget material att den 19 maj så var det drygt 400 anställda vid den allmänna förvaltningen. Det kan väl ändå inte vara så att det skulle ha ökat med 400 personer på fyra år? Det är ju helt orimligt!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Nej, det säger sig självt att de här siffrorna speglar olika faktum. Jag kan inte exakt säga vad och vilka underlydande myndigheter som man tar med i den här större siffran. Det är detaljfrågor som inte jag kan svara på. Kanske finansministern kan svara på det?

Landskapsregeringen försöker hålla en stram anställningspolitik samtidigt som vi vet att behovet är stort. Vi diskuterade också i det föregående ärendet hur stort behovet är att stötta upp t.ex. regeringskansliet. Så det är en balansgång på slak lina att hålla stramt i pengarna och medlen samtidigt som vi vet att utvecklingsbehov är stort.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är bra att ha en stram ekonomisk politik. Samtidigt vet vi också att landskapets intäkter de senaste fyra åren har ökat med 32 miljoner och det är väl kanske också någonting som man bör ta i beaktande så att man kan presentera ett kvalitativt arbete.

Jag går tillbaka till personalstrukturen. Här står att det här nya systemet kommer att tas i bruk 2019. I ett annat dokument, som vi har på bordet idag, står att det kommer att tas i bruk först 2020. Det är då först som vi de facto vet hur många årsarbetsverk som produceras inom landskapets förvaltning. Ska jag uppfatta att det är 2019 eller 2020?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag antar att vi får hålla till godo med 2020. Det har ju varit förenligt med vissa problem och utmaningar.

Jag ser också väldigt mycket fram emot att vi får ett nytt PA-system som ordentligt kan redogöra för hur många anställda vi har och hur många projektanställningar vi har så att vi får detta klart.

Beträffande ökade intäkter för landskapet så är det precis på det viset. Det är ingalunda så att kostnaderna på utgiftssidan är konstant. Det gäller att gasa och bromsa och fundera nogsamt på var man lägger de medel som landskapet har. Vi vet bara hur det ser ut på bunkersidan och digitaliseringen samt löne- och arbetsvärderingen så att pengarna äts nog upp på grund av politiska löften som vi har avgivit, men också av faktorer som vi inte kan påverka t.ex. bunkerkostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Bokslutet, årsredovisningen för 2018 blir det sista bokslutet som den här landskapsregeringen presenterar. Därför finns det skäl att betrakta den i förhållande till de löften som landskapsregeringen gav i samband med att regeringen bildades och som finns nedtecknade i regeringsprogrammet. Förutom verksamhetsmässiga löften som har genomförts under mandatperioden, som lantrådet delvis beskrev under sitt anförande, så gavs det ju ekonomiska, finansiella löften. Landskapsregeringen tog på sig bördan av att steg för steg förbättra landskapets ekonomi utifrån den situation som landskapet, lagtinget och landskapsregeringen befann sig i då hösten 2015.

Nu har det gått så lyckligt att landskapsregeringens strama ekonomiska politik med de inbesparingar som de facto har gjorts - som har kritiserats många gånger väldigt starkt av oppositionen - har kunnat kombineras med en bra situation där intäkterna har ökat mera än förväntat. Därför har vi till och med kunnat komma längre i att uppnå de målsättningar som beskrevs i regeringsprogrammet, dvs. att vi skulle bryta trenden med ökande underskott, så småningom få ett årsbidrag på plats och så småningom kunna täcka avskrivningar med ett positivt resultat. Vi skrev i regeringsprogrammet att nästa steg därefter skulle vara att bygga upp buffertar för framtiden.

Det var bra målsättningar, ingen protesterade mot dem. Vi skrev också tydligt i regeringsprogrammet att med den förväntade intäktsbilden som fanns då så var vi inte säkra på att vi skulle uppnå alla de målsättningarna.

Nu kan vi de facto - såsom presenterats i årsredovisningen, årsbokslutet för 2018 - presentera ett positivt resultat med kombination av inbesparingar och ökade intäkter. Jag noterar här att oppositionsledamöterna nickar med mig när jag säger det här. Det är bra att vi har en samsyn i de här frågorna.

Vi har kunnat uppnå en sådan situation där vi i viss mån har kunnat lägga undan pengar och bygga upp en buffert för framtida utmaningar.

Två saker kan nämnas. Likviditeten efter år 2018 jämfört med 2017 har ökat något. Likviditeten vid senaste årsskiftet låg på 52,8 miljoner jämfört med 46,2 miljoner ett år tidigare. Samt att landskapsregeringen, med lagtingsbeslut därefter, har valt att under den här mandatperioden ta ut cirka 6 miljoner euro mindre ur pensionsfonden jämfört med den plan som hade lagts för framtiden. De här beloppen är rejäla förbättringar av bufferten, om vi använder det något lättsamma ordet, och förstås kommer de att komma till nytta i framtiden.

Resultatet för år 2018 är 6,7 miljoner euro, efter de reserveringar som finns angivna i resultaträkningen. Det är ett starkt resultat, det är på plus och det är förstås bra. Det här resultatet har uppnåtts tack vare och trots - vill jag nämna eftersom det ju finns ett antal orsaker till resultatet och några orsaker kan nämnas skilt - bl.a. mindre uttag ur pensionsfonden, 2 miljoner mindre för året. Samtidigt har PAF-snurran avslutats där ett viss intäkts- och utgiftsförande istället har kanaliserats via en reservering. Nu här efter så kommer inte den tidigare PAF-snurrans effekter där samma medel, de icke förbrukade, budgeteras om och om igen och då kommer de inte längre att komma in till resultaträkningen på nytt som en ny intäkt, inte heller som en ny utgift.

Högre bränslepriser i någon mån är cirka 1/2 miljon.

Personalkostnaderna är cirka 1/2 miljon lägre, om man bortser från avtalshöjningar. Arbetsvärderingen, det projekt som har en bred politisk uppbackning, dvs. att få mera jämställda löner, i och med avslutat år 2018 så ligger vi på en permanent högre personalkostnad på cirka 1,6 miljoner euro. Det projektet är på god väg, det är inte helt färdigt ännu men målsättningen är klar.

Övergången till fastighetsverket påverkar också resultaträkningen får man säga.

Privatiseringen av skärgårdstrafiken och något lägre verksamhetskostnader än budgeterat kan vi också presentera.

De mycket omtalade landskapsandelarna så i förhållande till budget så har landskapsregeringen betalat ut 3 miljoner euro mera i landskapsandelar än budgeterat. Alla kommer vi ihåg den miss, om vi kallar den så, i landskapsandelssystemet som ledde till en korrigering av lagen och en extra utbetalning.

Vi har mycket stora satsningar på IT.

Sedan har vi också cirka 3,2 miljoner högre skatteintäkter än budgeterat kombinerat avräkning, skattegottgörelsen och lotteriskatten med mera.

Därmed är resultatet för år 2018 8,6 miljoner bättre än budgeterat. Vackert så!

Även om tiden håller på att bli knapp så vill jag ändå säga att just åren 2017 och 2018 är speciellt lätta år att uppnå goda resultat eftersom vi just nu befinner oss i en cykel av intäkter. Hoppas att det tillåts att jag presenterar lite till. Vi befinner oss i toppen av cirkeln där kombinationen av avräkning och skattegottgörelsen samtidigt når höga nivåer. Just år 2018 vet vi att Finland gick bra ekonomiskt, de hade en bra tillväxt vilket ger en effekt på en god avräkning. Samtidigt baserar sig skattegottgörelsen på år 2016 då Finland gick sämre och Åland gick ganska bra så att skattegottgörelsen budgeterat 2018 ligger på en hög nivå. År 2017, 2018 och 2019 är just de åren när effekterna av de här båda pikar tillsammans. Nu vet vi redan att tillväxten i Finland har gått ner till en nivå på 1,2 procent, betydligt lägre än 2018.

Jag tänker inte gå in på detaljer i resultaträkningen, de finns ju redovisade i årsredovisningen. Frågor kan vi svara på och speciellt återkomma i utskottet om så önskas, vilket säkert önskas.

Något lite om pensionsfonden. Pensionsfonden hade ett tungt år såtillvida att börskurserna rasade - om det är rätt ord att använda - de sjönk ganska kraftigt under det sista kvartalet 2018. Tillgångarnas marknadsvärde sjönk rätt kraftigt då. Det var ingenting som landskapets pensionsfond råkade ut för ensam, detta gällde i stort sett samtliga placerare.

Dessvärre så den 31.12.2018 var placeringarnas marknadsvärde ungefär 20 miljoner euro lägre än vad de var ett år tidigare. Dessbättre tas förluster reellt först då när tillgångar realiseras. Vi vet nu, med uppgift från pensionsfonden, att per den sista april, när börsarna igen har gått bättre så har marknadsvärdet på tillgångarna igen gått upp till 460 miljoner euro, alltså 10 miljoner högre än i slutet av år 2017. Det här är osäker verksamhet. Världsekonomin har sina osäkerheter. Det enda man kan vara säker på är att värdet på tillgångarna kommer att öka ibland och sjunka ibland.

Det pågår en grundlig diskussion just nu i pensionsfondens styrelse som så småningom kommer att föras i landskapsregeringen också. Man ska grundligt titta på huruvida pensionsfonden i framtiden ska placera sina tillgångar till lika stora delar via utomstående fondförvaltare eller om styrelsen själva med egen kompetens ska placera något mera medel. Det här får vi återkomma till.

Till slut bara några ord om systematiken i själva årsredovisningen som förhoppningsvis märks. Den hållbarhetsagenda som landskapsregeringen har lanserat och förankrat här i lagtinget sätter också spår både i budgetering och i redovisningen. Redan på sidan 3 vill vi skriva för läsaren till vilka delar och vilka val som man kan se spår av när det gäller hållbarhetsåtgärder och hållbarhetsredogörelser i denna budget. Budgeten framöver kommer alltmer att vara bunden till det nödvändiga arbetet med hållbarhet. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för presentationen. Jag noterade i landskapsrevisorns rapport att han efterlyser en stärkning av ägarstyrningen för Ålands utvecklings Ab. Vilka åtgärder avser landskapsregeringen att vidta kring just denna fråga för att stärka för ägarstyrningen vid Ålands utvecklings Ab?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ålands utvecklings Ab diskuteras just nu som bäst, dels på grund av att landskapsregeringen är väldigt angelägen om att stärka alla näringspolitiska instrument som vi har, och dels med tanke på den diskussion om tillväxt som har förts här i lagtinget och i landskapsregeringen och det faktiska behovet av en stärkt näringspolitik.

Det konkreta med ägarstyrningen så enligt min uppfattning så finns det skäl att framöver allt mera koncentrera ägarstyrningen till att hanteras via finansavdelningen. Det kanske låter som en centralisering men jag säger inte detta för att jag råkar vara finansminister, men vi har kompetens hos personer vad gäller ägarstyrning vid finansavdelningen. Det torde finnas skäl till att man skulle koncentrera ägarstyrningen mera till att hanteras via finansavdelningen och de personer som är anställa just för det. Så det alternativet finns med som en tanke också gällande, (… taltiden slut).

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Ska jag uppfatta finansministerns svar på det viset att anställda vid finansavdelningen, tjänstemän, i större utsträckning än tidigare kommer att återfinnas i landskapsregeringens helägda bolag? Är det så som man ska uppfatta det?

Minister Mats Perämaa, replik

Nej, det är inte alls på det viset, ja slutresultatet men inte att de kommer att finnas med i bolaget. På finansavdelningen finns tjänstemän som uttryckligen är anställda för att utöva ägarstyrning, den ägarstyrning som landskapsregeringen vill att ska utföras. De andra avdelningarna har uttryckligen inte några tjänstemän för detta.

Så som läget är nu så assisterar finansavdelningens tjänstemän också andra avdelningar i ägarstyrningen.

Vad gäller näringspolitiken och Ålands utvecklings Ab så har näringsavdelningen samtidigt en annan roll i förmedlandet av EU-medel också till just detta bolag och som hanteras. Det kan bli så att man befinner sig på två stolar samtidigt inom en avdelning och också därför kan det finnas skäl att finansavdelningen skulle få en större roll i ägarstyrningen också i detta bolag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jag noterade att finansministern halkade in på pensionsfonden och att den gick lite dåligt i fjol vilket de flesta fonderna gick. Men då brukar man jämföra också mot index, antingen fondens index eller index för olika marknadsområden. Hur har fonden utvecklat sig jämfört med index?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste jag kontrollera exakt innan jag ger ett svar i så fall.

Pensionsfonden hade inte något speciellt starkt år, inte ens i jämförelse med andra placerare även om alla hade det tufft. Om man tar en historisk period bakåt så har pensionsfonden klarat sig bra och vi ligger fortfarande väldigt bra till i jämförelse med andra.

Men just med tanke på det som jag sade så har pensionsfondens styrelse, finansavdelningen och så småningom landskapsregeringen skäl att diskutera placeringsstrategier och huruvida man i framtiden ska fatta de aktiva besluta själva istället för att - såsom det är nu - anlita utomstående fondförvaltare där förstås förvaltningsarvodena är rätt rikligt tilltagna.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ja, det där är en fråga som jag försökte få upp tidigare. När jag tittar i verksamhetsberättelsen så finns inte de här jämförelserna för då skulle jag inte behöva ställa frågorna. Jag tycker att det borde finnas för då kan man se om fonden utvecklas bättre. Det är väldigt svårt för aktiva fondförvaltare att klå index. Då finns det andra alternativet att använda passiva som kanske är bättre, men vi återkommer till detta.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen är ju som bekant angelägen om att presentera verksamheter så transparent och så tydligt som möjligt. Jag ser egentligen inget hinder till att införa en jämförelse också mot egentligen vilket index som helst. Det ska säkert kunna vara görbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ser man på fondens placeringar så har man mycket räntebärande papper och aktier och hemskt lite direkta fastigheter. Nu kan det vara så att det ingår en del fastigheter i vissa aktieportföljer. Har man funderat och diskuterat att minska innehavet på aktier och kanske öka innehavet på rena fastigheter och kanske också fastigheter på Åland?

Minister Mats Perämaa, replik

Fastighetsplaceringar har varit något som fonden har diskuterat rätt mycket. Det fungerar så i praktiken att fonden nästan på varje möte har besök av representanter för olika placeringsprodukter. Under senare år har vi fått erbjudanden från ganska många placerare som placerar just i fastigheter ofta kopplat till annan verksamhet, kanske kommunal verksamhet.

Vad gäller placeringar i fastigheter på Åland så ser jag inte några hinder. Landskapets pensionsfond äger ITiden och Böndernas hus. Skulle nya större projekt förverkligas där avkastningen kan kännas trygg så ser jag inga hinder att pensionsfonden kunde vara delaktig i det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Fastigheter är fastigheter. På ett vis är det tryggt, fast avkastningen på kort sikt kan ge något mindre än vissa aktier. Dock innebär aktier en större risk. Vi vet historien om ITiden, det slutade med att pensionsfonden äger ITiden och som jag förstod av det som man åtminstone sade från början så var det kanske en av de bättre placeringarna avkastningsmässigt för pensionsfonden.

Nu vet vi att det är ett jättestort projekt på gång i Mariehamns centrum, man pratar om 50-60 miljoner och man söker också finansiärer. Det skulle vara intressant och bra om pensionsfonden kanske skulle vara med och delta. Åland ska trots allt satsa på Åland och det ger ju också bra avkastning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lagtingsledamöterna har säkert respekt för att det som sker på pensionsfondens styrelsemöten inte är något som rakt av är offentligt. Jag kan svårligen berätta, med tanke på utomstående aktörer, vad som händer och sker.

Jag återupprepar det jag sade tidigare här, jag ser inga hinder för att pensionsfonden kan delta i finansieringen också i åländska fastighetsprojekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är lite grann inne på samma linje som föregående talare här. Jag vill spinna vidare på det som finansministern sade, att landskapsregeringen kanske själva ska börja fatta lite mera strategiska placeringsbeslut.

Vi som har följt med i media den senaste tiden kan konstatera att en stor aktieportfölj i ett av våra strategiska åländska företag har bytt ägare och kanske också en hel del har hamnat utanför Åland.

Kan man tänka sig att pensionsfonden, som ju de facto kanske har ett av de största kapitalen här på Åland, också i framtiden kan vara lite aktivare aktör när det gäller att försöka bevara åländskt ägande i åländska strategiska företag?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Absolut! Så länge som placeringarna följer den lagstiftning som pensionsfonden har att följa, där huvudmålet ändå är att trygga den framtida finansieringen av pensionsutbetalningar. Så länge som det följs så ser jag absolut inte några hinder.

Här på Åland har vi flera stora företag, vi har några börsnoterade bolag och det kanske blir ett till så småningom som delvis är ägd av ålänningar och som betraktas som åländskt bolag med verksamhet och huvudkontoren här.

I stabila stora företag så ser jag inga som helst hinder för att pensionsfonden kunde ha ännu ett ökat ägande.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Det är en tanke som jag själv stöder. Det kan bli en vinn-vinn situation. Naturligtvis, som ministern sade, de placeringar som man gör så ska man göra utgående ifrån ett långsiktigt avkastningskrav som pensionsfonden har. Det blir en vinn-vinn situation om man gör det i sådana företag eftersom vi också på det sättet kan trygga arbetsplatserna på Åland och att vi låter kapitalet arbeta här på Åland och gör nytta så att inte kapitalet bara arbetar på andra platser.

Med försiktighet och klokhet så tror jag att det här skulle kunna vara en klok strategi. Därför att det är få andra aktörer på Åland som har så mycket kapital som pensionsfonden de facto har idag.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tanken är god. Den tanken ska följa med den här landskapsregeringen och förhoppningsvis också kommande landskapsregeringar.

Man måste komma ihåg - jag nämnde siffran förut - att värdet på marknadstillgångarna vid senaste månadsskiftet var 460 miljoner euro. Det är ju finansiellt en stor aktör med åländska mått mätt om man jämför med landskapets årsbudget som ligger avsevärt under det.

Kopplat till lagstiftning genom att trygga pensionerna på sikt så finns det inga som helst hinder för att pensionsfonden kan äga andelar också i åländska börsbolag och kanske i andra verksamheter också som fastigheter och sådant.

Jag vill till slut ändå betona att det inte finns utrymme för risktagande i den lagstiftning som styr pensionsfonden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag nämnde det lite i ett replikskifte tidigare och jag tar upp det ånyo. Jag är inte nöjd med presentationen av årsredovisningen 2018. Årsredovisningen är visserligen en historiebeskrivning av vad som har hänt osv. Jag tycker ändå att det skulle vara på sin plats att respektive minister skulle presentera sitt politiska område. Jag har ju speciella möjligheter eftersom jag sitter i finans- och näringsutskottet, jag kan höra finansministern där och vi kan fördjupa oss i det. Men den här årsredovisningen är ju inte bara framtagen för Ålands lagting eller explicit för finans- och näringsutskottet. Den är tänkt för alla ålänningar. Jag tror det kan finnas ett visst intresse av att höra vad landskapsregeringen har gjort och vilka mål man har nått osv. Så jag tycker att landskapsregeringen ska fundera på det till ett annat år och kanske överväga en tydligare presentation. Man ska aldrig förringa historien. Man ska lära av historien och titta mot framtiden.

Går jag lite djupare in i årsredovisningen så har jag valt att ganska mycket följer det som landskapsrevisorerna har tittat på. De har ju helt andra möjligheter, än vad vi har här i Ålands lagting, att fördjupa sig i olika saker.

Det jag lite har funderat kring och som jag själv har efterlyst tidigare från den här talarstolen är att det blir allt svårare att få ett grepp om det offentliga Åland, det som underlyder landskapsregeringen.

Jag har tidigare efterlyst att man borde överväga ett koncernbokslut, speciellt efter fastighetsverkets tillkomst men även ÅDA. Nu efterlyser också revisorerna att man på sikt borde överväga nyttan med ett koncernbokslut.  Jag skulle gärna höra finansministerns reflektioner kring detta.

Vidare så skulle jag gärna vilja veta vad det är som krånglar när det gäller ärendehanteringen inom den allmänna förvaltningen. Jag har själv blivit kontaktad av flera privatpersoner, säkert ni andra också, som funderar varför det tar så väldigt länge att få svar på olika saker. Här föreslår revisorerna att man kanske kunde förenkla förfaringssättet kring vissa olika ansökningar som man gör som privatperson för att därigenom minska på administrationen. Jag skulle gärna höra hur finansministern resonerar kring det. Vilka åtgärder avser man vidta för att snabba upp ärendehanteringen? Det ligger speciellt i ålänningarnas eget intresse.

Vidare, med risk för att verka tjatig, löne- och personaladministrationssystemet, när, bästa finansminister, när kommer vi faktiskt att få det på plats på riktigt? Så att vi de facto ska veta hur många anställda på helårsbasis som vi har inom vår förvaltning. Man klagar ofta på kommunerna både på det ena och på det andra, men alla åländska kommuner kan exakt redovisa hur många anställda de har och även hur mycket årsverken det krävs för att hålla kommunen igång. Så här skulle det nog vara läge till förbättringsförmåner, om man säger så.

Går jag sedan över till effektivitetsrevisionen så där har landskapsregeringen kommit med svar på de frågeställningar som landskapsrevisorn har haft och det tycker jag att är bra. Det finns en tydlighet i det. Sedan kanske jag inte till fullo alltid stöder de svar som landskapsregeringen har presenterat.

Men det som gör mig lite förvånad och lite bestört rör ju Ålands hälso- och sjukvård som får ganska mycket kritik i effektivitetsrevisionen, just detta att man fortsättningsvis har ett stort manuellt arbete vad gäller löneräkning. Nu förstår jag att det finns indikationer här från landskapsregeringens sida att man avser att ta det vidare så småningom och man har även kommit en bit, med risken för fel är överhängande när du har personal i treskiftsarbete med olika klasser osv. så där behöver det nog verkligen snabbas upp.

Jag tror att jag stannar här. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker egentligen att det är ett bra förslag att landskapsregeringen och kanske varje minister skulle presentera resultatet av vedermödorna för senaste år. Det är ju ingenting som den här landskapsregeringen skulle behöva skämmas för eftersom det har ju gjorts väldigt mycket bra saker också. Kanske man till och med skulle vika en hel dag för den presentationen för det är ju oerhört mycket som har gjorts, vilket lantrådet var inne på. Men om lagtinget önskar höra ännu mer om regeringens prestationer så inte ska landskapsregeringen vara emot det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Att gå från en 15 minuters presentation till en hel dag så det var kanske lite att ta i, om jag ska säga som det är.

Men jag tycker att alla som är i offentlig tjänst och alla vi som sitter här så borde ha ett intresse av hur förvaltningen rullar på, inte alltid för att söka fel utan också för att informera sig, ha vetskap och kunskap om den. Jag tycker att man ska fundera vidare på det.

Såsom landskapsregeringens ministrar presenterade sina budgetområden och vad man avser att göra så kunde man också sedan reflektera kring vad som har gjorts och presentera det för allmänheten.

Minister Mats Perämaa, replik

Lönesystemet, PA-system, jag har upprepade och flera gånger härifrån talarstolarna och bänken, liksom lantrådet, sagt att man bara kan beklaga att det gick troll i den upphandling som landskapsregeringen genomförde och genomför. Lagtinget ska veta att landskapsregeringen och hela förvaltningen gör sitt yttersta för att få de sakerna på plats. Det är inte bara presentationen av antalet anställda för lagtinget som är problemet, utan det finns ju många, många andra saker som kopplar ihop med det här och som gör att vi juridiskt är i en besvärlig situation när vi inte kan presentera underlag för de anställda och deras prestationer finansiellt osv.

Om jag ännu säger några ord om ÅHS så satsar vi mycket på IT-utvecklingen såsom framgått. Alla de här bitarna beror egentligen på att vi har legat för långt efter och nu måste framåt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

 Talman! Jag noterar att finansministern valde att inte svara på två frågor. Den ena frågan rörde ärendehantering inom allmänna förvaltningen som är ett bekymmer som har funnits och släpats med i många år. Finns det några tankegångar där hur man kan ta det vidare?

Den andra frågan var också diskussionerna kring ett koncernbokslut. Är det är någonting som man borde evaluera och faktiskt börja fundera allvarligt på? Den frågan har ju väckts flera gånger här och jag har själv lyft upp den på bordet flera gånger. Jag tror att det finns en anledning för landskapsregeringen att fundera vidare på de frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting. Jag har valt ut några fokusområden, men gör även några ytterligare nedslag i dessa ärenden.

Först börjar jag med IT-utvecklingen som jag tycker att är värd att komma på första plats i ett anförande idag.

Behovet av IT-utveckling försvinner aldrig från agendan, tvärtom, det är kring den frågan vi kan isolera fel och brister samt åtgärdslösningar.

Att det offentliga har en IT-skuld är inget ovanligt, det privata har satsat större resurser och så ser det ut även runt om oss. En stor orsak bakom Sveriges starka ekonomiska utveckling stavas digitalisering. Svenska staten lägger årligen 30 miljarder euro på IT, men där har det stora problemet varit att skapa en övergripande standard, och man ligger långt bakom det privata. Det är näringslivet som går i bräschen för IT-utvecklingen, men halkar det offentliga för mycket efter blir det problem i kontaktytorna mellan det offentliga och privata.

Åland och landskapsregeringen har mer än väl identifierat behovet och även skruvat upp tempot, för tempot måste vara högt, högre än någonsin tidigare, för utvecklingen går så snabbt att annars riskerar vi att klyftan ökar ytterligare.

IT-utvecklingen är en ödesfråga för Åland, men jag känner mig trygg i förvissningen om att vi har släppt sargen och höjt IT-blicken. Vi är på gång, det är vi, det visar även den senaste tidens ärenden som haft många IT-relaterade inslag här i salen. Läser vi effektivitetsrapporten kan vi i den identifiera flera IT-skulder och problemområden. Undermåliga system skapar ineffektivitet. ÅHS är inne i en mycket intensiv IT-utvecklingsperiod. Det finns alla förutsättningar att de digitala omställningssteg inom deras myndighetsområde som redan tagits, men inom kort även blir fler, kommer att visa sig på sista raden såväl ekonomiskt som servicemässigt och per automatik även tillgodose de brister som framkommer i effektivitetsrapporten. ÅHS är en viktig part i den styrgrupp som landskapsregeringen tillsatt och vars avsikt är att skapa förutsättningar för en snabbare och mer intensifierat utvecklingsarbete för det offentliga Åland, där givetvis ÅDA är navet.

Jag sitter själv med i denna styrgrupp via min roll i Ålands gymnasium. Jag kan konstatera att tempot verkligen är högt, målsättningen hög och vetskapen om den så viktiga ekonomiska resurseringen för nödvändiga och stora investeringar är god och förankrad.

På sidan 159 kan vi läsa om Ålands Gymnasium som haft en god utveckling de senaste åren och acklimatiserat sig väl till de budgetramar som gällt. Ålands Gymnasium har idag fler pedagoger anställda än tidigare, en välmående och professionell personal och en mycket bra ledning.

Utvecklingsarbetet är och har varit omfattande. Ålands Gymnasium har idag en struktur och organisation som är modernare och mer snabbfotad än någonsin tidigare och med ett kvalitetsledningssystem som ser till att stuprörstänket och otydligheten sakta men säkert tynar bort.

De olyckskorpar som kraxade högt när budgetramarna minskade tystnade kanske lika snabbt och vardagen har förbytts till en stor framtidstro, där slentriankostnader skurits bort och ett större och mer målinriktat fokus på att balansera intäkter och kostnader införts. Att spara och effektivisera behöver inte enbart betyda att skära ned, det handlar lika mycket om att skapa utrymme via intäktsökningar och att satsa på rätt saker. Alla offentliga organisationer bör regelbundet, oberoende minskning eller höjning av ramar, genomlysa sin verksamhet.

Kursverksamheten inom Ålands gymnasium har kraftigt bidragit till resultatförbättringen tillsammans med de bidragsutbetalningar som kommer efter att projekt avslutats. Det är en styrka att Ålands gymnasium kan hantera alla de projekt som genomförs, och att ha den ekonomiska styrkan som krävs för att först i efterhand tillgodoräkna sig projektbidragen.

Jag vågar också lova att Ålands gymnasium kanske är den myndighet som är längst fram i sin digitalisering. Det är ett ”Skall krav”, med tanke på att gymnasiet dels ska följa med den allmänna utvecklingen inom utbildningen, men även för att förse de studerande med uppdaterad utrustning och teknologi. Med en ekonomi i balans och en välfungerande organisation går det så mycket lättare att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Där är Ålands gymnasium idag. De är ett gott exempel på att det är möjligt att bedriva en mer kvalitativ verksamhet trots lägre ramar, bara det rätta fokuset finns och en vilja att tänka i nya banor.

Jag vill fortsätta inom utbildningen och även säga några ord om Ålands Folkhögskola. Denna skola har, via en god ledning och trots knappa resurser, verkligen utvecklats till ett av de viktigaste utbildningssätena på Åland. Här kan du som är skoltrött få en nytändning, hjälp att höja dina betyg, utvecklas i din egen takt och hitta dig själv eller lära dig språket som ny ålänning. Ett år på Folkis kan vara det som gör att du kan bli det du drömmer om, det som gör att du får en utbildning istället för hemmasittande. Folkis är en oas på flera sätt och dess betydelse går inte nog att uppmärksamma. Folkhögskolan är en väldigt bra plattform när du samlar kraft, kunskap och motivation för nästa steg. Vi kan i tabellen på sidan 154 se att andelen män och kvinnor som studerar vid Folkhögskolan är jämnt fördelade.

Friskvård och kompetensutveckling är två viktiga grundbultar hos en attraktiv och välmående arbetsgivare. Enkäten som genomförs genom KivaQ modellen är enkel och lättarbetad. Från enkäten fås ett index som sedan kan jämföras med tidigare resultat eller mot andra. För landskapsregeringen och underliggande myndigheter verkar KivaQ vara en välfungerande modell. De slutsatser som kan tas utgående från resultaten kan såväl individualiseras till individnivå eller gälla hela avdelningar. Det billigaste, mest välgörande och tillväxtskapande en arbetsgivare kan göra är att satsa på förebyggande friskvård för personalen. Här kommer alla satsade pengar i snabb retur och mer därtill. Det är glädjande att se hur innehållet i friskvårdsmöjligheterna hela tiden breddas. En eloge till de personalansvariga med Pia Hollsten-Friman i spetsen. Jag vill pinpointa det som står längst ned på sidan 29: ”Under 2018 erbjöds anställda kvinnor för första gången en subventionerad gynekologisk undersökning där även ultraljud och cancerscreening prov ingick. Männen har sedan tidigare haft möjlighet till screening, provtagning och prostataundersökning via företagshälsovården”. Det här är bra, såväl för den anställde, men höjer enligt mig även attraktionskraften hos arbetsgivaren.

Jag går lite över tiden. Jakt och viltvården är för Åland viktig, inte minst ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Arbetet mot predatorer som den åländska jägarkåren gör är ovärderligt och saknar motstycke i våra närregioner. Jag, och jag vågar säga de flesta andra ålänningar, vill varken se vildsvin eller varg på Åland. En eloge till de jägare som fällde två vildsvin och det är nu bra att vi snart har den s.k. varglagen att luta oss emot. Jaktföreningarna är väl värda de bidrag de erhåller, för det mesta arbete de utför kommer alla andra ålänningar till gagn via ett mer hållbart ekosystem.

En ny handledning för jägarexamen är framtagen under 2018, vilket var behövligt och viktigt för att nyrekryteringen av jägare inte ska minska. Här har vårjakten betytt mycket när det gäller nyrekrytering. Många har startat sin jägarbana via sjöfågelskyttet och det är viktigt att antalet jägare inte sviktar, inte minst för de viltvårdande insatsernas skull. Här skulle det vara intressant om jakt- och viltvård kunde bli en eftermiddagsverksamhet via Hem & Skola eller liknande. Ser vi statistiskt finns det en stor potential jägare att hämta bland kvinnor som vi kan se i tabellen på 293.

Gällande fiskerinäringen har jag tyckt länge att sportfisket borde få sitt välförtjänta utrymme. Sportfisket är idag en av de absolut största turistprodukterna på Åland och jag ser bara nya helhetsvinster med att tänka nytt och stort och få in fiskeguider och det övriga sportfiskeklustret under samma tak som övrigt fiske. Visst finns idag redan synergier, men dessa skulle bli så många fler och den totala resurseringen om vi även medräknar hur stor sportfiskerörelsen är på Åland. Det kunde på riktigt skapa ett momentum som utvecklar fisket och fiskets förutsättningar med allt från hållbara lekplatser, utbildningar och samhällsekonomiska effekter på ett helt annat sätt än idag. Här borde vi våga tänka nytt och modernt och ge sportfisket ett välförtjänt utrymme inom fiskerinäringen.

Avslutningsvis lite om AMS och speciellt sidan 168. Jag är glad att landskapsregeringen kommer att utvärdera myndigheten. Jag tror att det med enkla åtgärder går att förändra en hel del i rätt riktning. Jag vill att vi under hyfsat goda tider inte ska behöva se antalet långtidsarbetslösa öka. Jag vill också att de så viktiga sysselsättningsplatserna för svårplacerade blir fler. Detta är två viktiga åtgärder som krävs för att minska utanförskap och hemmasittande. Det är ett resursslöseri av stora mått att Åland idag har cirka 180 långtidsarbetslösa personer som kan och vill men inte får bidra till samhället.

Vi måste även förbereda oss på att behovet av praktikplaster och anställningar med sysselsättningsstöd kommer att öka, därför måste antalet arbetsplaster som kan ta emot dessa personer bli fler. De måste bli fler. Alternativet är annars förödande för både för den enskilda människan men långsiktigt även för samhället. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag delar ltl Holmbergs åsikter när det gäller folkhögskolan. Inte alldeles för långt tillbaka i tiden så var den nedläggningshotad, man tänkte dra in hela skolan. Vi från Ålands Framtid värnade och vurmade om den väldigt mycket för att den skulle vara kvar exakt just av de orsaker som ledamoten nämnde. Ungdomar som hamnar i utanförskap eller har blivit efter i skolan så kan läsa in sig.

När det gäller sportfiske så är det samma sak, det finns en utvecklingspotential. Bekymret idag är egentligen fiskekortsområdena. Där borde man göra insatser så att man fick ihop detta. Har ltl Holmberg några tankar på hur man kunde gå till väga?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det finns en stor, stor vinst i samarbete. Vi är ofta väldigt små på Åland och då kan vi samverka över gränserna. Jag tänker att sportfisket kanske är samhällsekonomiskt den viktigaste fiskeprodukten som vi har idag. Därför skulle det också finnas behov av att sportfiske kommer in som en del under fiskeribyrån. Jag tror att där kan man sedan dra nytta av det, med de resurser som finns för såväl yrkesfiskare som sportfiskare och hela den struktur som finns bakom sportfiske som ju också sysselsätter en mängd människor. Jag tror att då kan man hitta en samverkan. Idag finns det väl kanske en viss rädsla för konkurrens mellan dessa yrkesgrupper också, mellan de som sysslar med sportfiske och anställda inom det skrået och rena yrkesfiskare.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, det är väldigt komplicerat just när det gäller vattenägande. Det finns privata och samfällda vattenområden och bekymret är att få enhetliga fiskekortsområden. Vi i Eckerö har lyckats ganska bra, men det finns också sådana som tycker att man skulle kunna ha ännu större områden. Bekymret är fördelning av intäkterna. Hur ska man fördela intäkterna mellan vattenägarna? Här borde fiskeribyrån kanske lägga ner lite mera resurser och ha seminarier eller något för att diskutera med vatten- och markägarna om vilken resurs det finns om man kunde utnyttja den fullt ut.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med. I mitt anförande menade jag också att fiskeribyrån kunde bli en ännu starkare röst som skulle samla hela branschen även sportfiskare. När det gäller fiskekortsområden så handlar det ändå om sportfiske.

Men jag vill tro och de signaler jag har fått är att det ändå är en viss utveckling åt rätt håll på gång. Men det blir också en lite negativ ”hönan och ägget” med tanke på att regler och normer inte sköts perfekt på alla fiskekortsområden, speciellt inte under vår och höst. Då drar flera andra vattenägare öronen åt sig och tycker att hit ska det inte komma sportfiskare utan de vill ha vattnen för sig oss själva.

Jag tror att frågan i sig skulle vinna så pass mycket på att sportfisket skulle få en etablerad roll inom fiskeribyrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det är alltid intressant att läsa årsredovisningar och effektivitetsrevisioner och få en analys över hur året har varit, vad som har varit bra och vad som har varit dåligt. När man sitter i kommuner och i bolag så får man alltid en tankeställare. Hur har besluten varit som vi har tagit och vilka åtgärder har de lett till? Var de bra eller inte? Det har stor betydelse.

Jag vill kort kommentera den här granskningen av Ålands polismyndighet som har gjorts. Som ordförande för polisstyrelsen så hickade jag lite till när man konstaterade från revisorernas sida att det borde vara möjligt att uppnå en inbesparing om drygt 100 000 euro årligen, vilket man ansåg. Man skulle se över arbetsschemat och tjänster. Det är ändå frågan om nästan 2,5 polistjänster som revisorerna tycker att vi borde spara in.

Med den kunskap som jag ändå har, och man kan också läsa landskapsregeringens svar, så är det ändå så att vi har en ganska unik situation på Åland. Trots att vi har ganska mycket polistjänster så är det också ganska många som är moderskaps- och föräldralediga, är på utbildningar och inte är i tjänst. Det gör att vi har en ganska ansträngd situation för att få en 24-timmars verksamhet att fungera.

Jag tror att för oss här i lagtinget skulle det vara väldigt skrämmande att veta att vi bara skulle ha en bil ute på patrull. Hur ska den bilen välja, ska den fara till norra Åland och hjälpa eller ska den bli i stan? Vi har åtminstone prioriterat det från styrelsens sida, men även personligen tycker jag det är viktigt att vi har möjlighet att ha två polisbilar i tjänst så att de kan hjälpa så mycket som de kan, också med handräckning om det sker saker och ting i skärgården. Så jag förvånar mig över att revisorerna såg en sådan möjlighet på det här sättet.

Däremot tycker jag att det är väldigt bra att man nu återigen lyfter bristen på svenskspråkig vidareutbildning. Det har vi nu i många års tid lyft kontinuerligt även via Folktinget, via landskapsregeringen och via självstyrelsepolitiska Jag förstår inte varför man inte är lyhörd från Finlands håll? Det enda sättet för oss att kunna garantera att få kunniga svenskspråkiga poliser till Åland är att de ges en bra utbildningsmöjlighet. Så jag är glad att det har lyfts ännu en gång.

Vi vet ju att med idogt arbete så får man också fram de problem som finns och då kanske sist och slutligen en god lösning.

Det var det som jag egentligen ville ha sagt. Tack, fru talman.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 3 juni 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil