Plenum den 3 april 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 3 april 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Ändring av barnomsorgslagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2016-2017

Andra behandling. 2

2    Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2016-2017

Andra behandling. 2

3    Ändring av lagstiftning om utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2016-2017

Andra behandling. 3

4    Barnskyddslagens uppdateringsautomatik

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2016-2017

Remiss. 3

5    Nytt miljösmart privat tonnage i skärgårdstrafiken

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 2/2016-2017

Föredras. 11

6    Marknadsföringen av Åland

Ltl Jörgen Petterssons skriftliga fråga SF 11/2016-2017

Föredras. 15

7    Modernisering av det åländska IT-samhället-Digitaliseringsrådets rapport

Landskapsregeringens meddelande M 2/2016-2017

För kännedom.. 30

8    Ändring av landskapslagen om posttjänster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2016-2017

9    En revidering av plan- och bygglagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

10  Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2016

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2016-2017

11  Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

Plenum slutar 30

 

Plenum börjar

Upprop. 26 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Axel Jonsson och Tony Wikström anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i möte i Nordiska rådet.

Antecknas.

Landshövdingen

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av dels förslaget

 

till lagar om sättande i kraft av ändringarna i bilagorna till 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg och dels förordningen om sättande i kraft av Minimatakonventionen om kvicksilver.

Talmannen

Ärade herr landshövding! Ärendena kommer att behandlas i sedvanlig ordning.

Andra behandling

1        Ändring av barnomsorgslagen

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2016-2017

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Ändring av landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 8/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat

Andra behandling

3        Ändring av lagstiftning om utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Barnskyddslagens uppdateringsautomatik

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

5        Nytt miljösmart privat tonnage i skärgårdstrafiken

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 2/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Bästa ledamöter. När jag tillsammans med kollegor i tidigare landskapsregeringar inledde driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken så kraxade olyckskorparna väldigt högt. Det sades att det dels skulle leda till en massarbetslöshet i skärgården och att det nog skulle bli dyrare, vem vet ett tu tre kunde besättningen bara tala finska.

Det var främst den dåvarande oppositionen som håll i taktpinnen och kraxade väldigt högt. Vi andra i regeringsställning då och även många här nu, har en stark tilltro till det privata näringslivet eftersom vi vet att det är shippingbranschen på Åland som har byggt vår välfärd. Vi vet att här finns traditioner och här finns ett starkt entreprenörskap. Den inbesparingen i rena pengar är ca tre miljoner på årsbasis, det ska vi alla vara glada och nöjda för med tanke på hur landskapets budget ser ut.

Den fartygsflotte som vi har idag är ingen tonåring om man formulerar det i ett mänskligt perspektiv. Det är snarare så att vissa av dem börjar närma sig 50-års strecket, snittåldern för tonnaget är 34 år. Det som har hänt under den här tiden är att lasterna har blivit bredare, lastbilarna och bilarna har blivit bredare och tyngre. Passagerarna har berättigade krav på möjlighet till hiss för att komma till salongen och också ta vara på de berättigade krav som bl.a. vissa handikappade har. Därtill har trafikverket delvis på egen hand, men p.g.a. internationella konventioner skapat ett strängare regelverk.

De underhåll som våra fartyg har och har haft har varit gott men man kommer till en gräns när det inte längre är möjligt att göra en sidenbörs av ett grisöra.

En stor del av vår fartygsflotta är så pass föråldrad att det inte längre går att anpassa dem till de krav som finns. Det resulterar i trafikstörningar. Varje trafikstörning ger en effekt här och nu, för den enskilde och för näringslivet. Det lämnar också en kvardröjande osäkerhet hos många. Kommer fartyget att bli lagat den här veckan, nästa vecka eller hur länge kommer det att dröja?

Det är en osäkerhet som gör att vissa inom privata näringslivet väljer att inte satsa eller att avveckla i skärgården eftersom transporterna ändå är skärgårdens livsnerv men inte funktionerar komplikationsfritt.

I den förra landskapsregeringen fanns det ritningar framtagna till ett nytt fartyg. Skulle lantrådet Katrin Sjögren ha velat hade man sex månader efter att man tillträtt kunnat trycka på beställningsknappen. Det skulle i så fall ha betytt att vi skulle ha haft ett nytt fartyg i drift 2018. Nu har vi inte det och det är ingen idé att gräma sig över det utan istället försöka titta framåt.

Vad är det som har hänt de senaste åren som gör att vi kanske måste ta en annan väg? Dels en tidsfaktor, det tar ohemult länge när landskapsregeringen ska göra något p.g.a. de demokratiska processer som finns. Dels också de likviditetsproblem som landskapets kassa visar upp.

Mitt förslag är att vi låter de sjöfartskunniga som finns, inte bara på Åland utan även i vår närkrets, få ett uppdrag från landskapsregeringen. Att landskapsregeringen gör en grundspecifikation över vad man behöver för fartyg. Man talar om vad man vill ha för fart, hur mycket last den ska ta, vilket trafikområde den ska behärska, isklasser, vilken sort av farligt gods den ska kunna transportera, vilken servicenivå det ska finnas ombord och vilket drivmedel och sedan låter man det privata fundera kring olika alternativ. Det borde vara av ovidkommande åsikt hur fartyget ser ut. En privat redare som kanske har kontakt med ett varv kan tänka sig att bygga på ett sätt medan en annan kan göra det på ett annat sätt.

Jag tror men vågar inte säga att jag vet, att det finns en marknad som väntar på oss. Om landskapsregeringen tar konceptet till sig kan vi förvänta oss att mellan fem och tio intresserade redare kommer att lägga ett bud, under förutsättning i så fall att kontraktstiden är väldigt lång.

Det resonemang jag tidigare har fört är att kontraktstiden borde vara 15 år. Då frågar någon varför en så lång kontraktstid? För att kontraktet, avtalet är tryggheten för redaren. Det avtalet ska han eller hon ha med sig när hon går till banken för att ta ett lån. Därför är det viktigt att avtalet är långt.

Det sägs att man från EU:s sida inte godkänner ett avtal på 15 år, det stämmer inte. I upphandlingsdirektiven finns inte någon gräns för hur långt ett avtal får vara såvida det inte är ett ramavtal. Man får bedöma i det enskilda fallet vad som anses vara en rimlig avtalstid. Upphandlingsenheten får således fastställa avtalstiden utgående från sina behov och med beaktande av alla omständigheter så som de investeringar som krävs av entreprenören. 15 år är en lång tid, men troligen kan den stora investeringen motivera den ovanligt långa avtalstiden.

Jag tror vidare att vi kan ha ett nytt fartyg i drift inom tre år från det att vi lägger in beställningen, eller ska vi säga från det att vi startade upp projektet byggnadstiden borde inte vara längre än max ett och ett halvt år.

Det jag talar om är en regelrätt charter med ett nytt fartyg. Det betyder också att det inte finns fast angivet var exakt fartyget måste trafikera. Vi vet att det finns ett stort behov ute i vår åländska skärgård, det finns ett antal linjer där ett nytt fartyg kan sättas in. Klokskapen i en charter som även naturligtvis borde konstrueras på det sättet att den kan chartras ut i nästa skede om man så önskar.

Landskapets tjänstemän har många goda egenheter, de är duktiga på lagstiftning och förvaltning, men vi ska låta det privata näringslivet sköta entreprenörskapet med den shippingerfarenhet som de har skaffat sig under åren.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Vill rikta ett stort tack till delar av centergruppen som har kommit till insikt om vad landskapsregeringen har föreslagit i budgeten för 2017. Jag ber att få läsa upp några meningar från sidan 35 under tonnage. ”För att bättre kunna möta dagens behov planeras ett nytt frigående dieselelektriskt fartyg till Föglölinjen och en ny linfärja med elektrisk drift till Töftölinjen. Ytterligare ett frigående fartyg behöver införskaffas inom kort för att upprätthålla flottan därför övervägs totalentreprenad med återköpsklausul för de kommande fartygen”. Utifrån det anförandet och den motion som vtm Thörnroos just har framfört får jag bara tacka för understödet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack! Det gläder mig om landskapsregeringen så småningom också skulle kunna komma till handling, inte bara ord på ett papper. Det har inte varit för mycket av den varan hitintills.

Det som är viktigt när man gör en charter är att det inte är landskapet som ska planera fartyget, där vill jag ha ett förtydligande av ministern. Det är inte landskapets tjänstemän som ska sitta och fundera ut olika lösningar på än det ena än det andra när man sätter det på den öppna marknaden. Det som är meningen är att man har en kravspecifikation och utgående från den får de privata själva i princip konstruera och rita det fartyg som man bedömer mest ändamålsenligt.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Det är precis de olika punkterna som är riktlinjer för det arbete som sker på landskapsregeringens trafikavdelning. Vi tittar på var eventuella fartyg skulle kunna gå och utifrån det har vi haft olika krav och idéer i våra diskussioner, om detta blir det en EU-upphandling. När skattemedel används för investeringar så finns det en idé med att vi vill ha en återköpsklausul för att säkerställa att har man så långa avtalsperioder som mellan 10-12 år, att man inte blir av med de nya fartygen utan de kan fortsätta att trafikera i den åländska skärgården.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Det många goda tjänstekrafter inom förvaltningen och framförallt på infrastrukturavdelningen, det känner jag väl till. Däremot känner jag inte till att man har någon anställd vid landskapsregeringen som är expert på fartygsupphandling och på konstruktion. Det är en alldeles speciell kunskap som i så fall måste köpas in externt. Den kunskapen borde inte finnas i en förvaltning som inte ägnar sig åt det dagligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Det gläder mig att motionen har kommit, framförallt att den har kommit från centern. Ålands Framtid har ända sedan vi kom in i lagtinget förivrat tanken om totalentreprenad av skärgårdstrafiken, kanske för döva öron men första steget blev i alla fall en driftsprivatisering. Vtm Thörnroos sade att oppositionspartierna har varit emot en driftsprivatisering men det har vi inte varit från Ålands Framtid.

Det gläder mig att centern har ändrat inställning och inser värdet och vikten av att vi har privata företagare som är intresserade att engagera sig, räkna på och villiga att bjuda på totalentreprenad på skärgårdstrafiken. Det är inte bara de stora linjerna utan det gäller även de mindre linjerna där det finns tonnage som också är gammalt och borde bytas ut. När man går in för totalentreprenadstanken så borde man tänka att det i framtiden gäller alla färjor och alla linjer.

Det som nämndes i replikskiftet om tiden 10 år är det minsta, de jag har pratat med talar om 12 år helst, då att man har en ordentlig tid för att få det att fungera. För de företag som etablerar sig i branschen är det stora investeringar om man ska få lönsamhet i det. Man kan inte räkna med att bedriva det som välgörenhet utan alla ska tjäna på det. Framförallt tjänar landskapsregeringen på att man inte behöver göra de stora kapitalinvesteringarna. Återköpsklausulen nämndes och är en viktig del i hela arrangemanget. Visar det sig efter 10, 12 år att det inte finns entreprenörer som vill fortsätta har landskapet möjligheten att överta tonnaget efter att det värderats.

Jag stöder med det varmaste motionen och ser fram emot att landskapsregeringen kommer med sitt meddelande i tilläggsbudgeten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack för anförandet från Ålands Framtid. Det är alldeles korrekt, var lite onödigt generös när jag nämnde oppositionen i den förra regeringen, det var inte Ålands Framtid jag avsåg. Däremot skulle jag vilja veta hur Ålands Framtid har resonerat kring återköpsklausulen? Tittar man på världsmarknaden med charter är det ganska ovanligt med en återköpsklausul.

Ltl Brage Eklund, replik

Gav svaret i mitt anförande. Risken finns att det inte finns en marknad och ett intresse för privata entreprenörer i framtiden, finns det inte en återköpsklausul så följer tonnaget med entreprenören och då står landskapet utan tonnage. Då blir det hastigt att göra stora investeringar. Efter 12 år är det inget tonnage uttjänat. Återköpsklausulen garanterar att om landskapsregeringen eller lagtinget vill fatta beslut att återgå till egen drift har man bara att ta över tonnaget.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är helt korrekt att 12 år inte är någon ålder på ett fartyg, flera av de vi åker med nu är närmare 50 år. Jag har tidigare varit en förespråkare av och är delvis fortsättningsvis att vissa av fartygen borde landskapsregeringen äga med tanke på de komplikationer som har varit i Finland i samband med driftsprivatiseringar. Hur ser ledamoten på det?

Ltl Brage Eklund, replik

Som jag sade är jag en förivrare för totalentreprenad och att man förlitar sig på entreprenörer som är kunniga och vill driva det. Jag ser inte bekymret som många ser att privata övertar driften och att man äger tonnaget. Skulle det vara så i verkliga livet när vi bygger skulle landskapet bygga i egen regi om man inte litar på entreprenörer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Vill lyfta fram ytterligare några fördelar med en bolagisering som vi vill knuffa på av det skälet att det inte har hänt så mycket under den här tiden hittills. Man ska inte se det på något annat sätt än att vi är måna om att det faktiskt ska bli lite verkstad, av hemskt många skäl, ett av dem är världsmarknadspriserna just nu. På varven har priserna på fartyg varit rätt låga under en lång tid men nu börjar man se att de är på stigande. Det är en långsam process och väntar man alldeles för länge med att bygga kan man plötsligt ligga på topp. Vi har några rederier på Åland som är väldigt duktiga att se sådan och det kan vara skäl att ta rygg på dem.

Totalentreprenader är något som antagligen kan vara det som vi ska förlita oss på i framtiden. Det finns ganska få fördelar med att landskapet äger sitt eget tonnage jämfört med om någon annan gör det och hanterar det. T.ex. när man bygger ett nytt fartyg är de privata bättre på att verkligen skräddarsy tonnaget så som det ska vara för att man ska nå mesta möjliga ekonomiska fördelar.

Många gånger har det nämnts i debatten att vi har fartyg som borde användas tills de är slut, så kan man kanske tänka, men det är inte säkert att det är bra, för ett nytt fartyg tar ner totalkostnaderna väldigt effektivt och snabbt. Det ser man i Finland, jag är ingen vän av att vi alltid gör som i Finland, men där finns ett förnämligt rederi som heter Finnferries som är statligt ägd med privat skött. Rederiet sköter i stort sett alla linjer i Finland. De kan väldigt tydligt visa hur man genom att ha investerat i nytt tonnage kan i det närmaste halvera driftskostnaderna. Sådant kan man göra om man ger ut det på totalentreprenad. Det är ekonomifördelar för båda parter i stort sett genast.

Därför skulle jag gärna vilja se konkreta planer och inte bara ord. Det var en bra början i regeringsprogrammet men det kräver också verkstad för att det ska bli något.

Man minskar risken för landskapet genom att man har privata som sköter fartygen och genom att göra tydliga upphandlingar försäkra sig om att det sköts på absolut bästa sätt. Utskottet ska behandla det på ett väldigt seriöst sätt och verkligen redogöra för vilka fördelarna är, de är betydligt fler än nackdelarna och att man gör det i någorlunda brådskande ordning för det tar rätt länge innan man kommer igång. Det handlar ändå om flera år för att man ska få ihop alla handlingar och för att man sedan ska kunna gå ut till varven. Det är rätt många privata rederier som står i startgroparna och är redo att ta hand om detta när som helst. Över tid har vi haft duktiga rederier på Åland som är värda att ges chansen.

Det är en alldeles bra och viktig motion som vi skrev för att vi vill se fart i verkstaden. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Pettersson pratade om bolagisering av verksamheten och lyfte även fram en finsk förebild som är statligt ägd. Vad står centergruppen bakom, vill ni driftprivatisera, vill ni ha ett offentligt bolag och är ni för satsningar i skärgården?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Vi är för satsningar i skärgården annars hade vi inte skrivit denna motion. Ja, vi är för driftsprivatisering och med det kommer en bolagisering. Det statliga bolaget som jag nämnde satte jag inte som en förebild utan som ett exempel på där man kunde skaffa mera inspiration. De har gjort många bra saker när det gäller att så ekonomiskt och miljömässigt som det är möjligt bedriva färjetrafik, där är vi inte riktigt på Åland idag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Pettersson och jag lever i två olika verkligheter, för mig är offentlig bolagisering och driftprivatisering två olika juridiska saker men det är uppenbarligen annorlunda i centergruppen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag kanske måste vara tydligare. När man driftsprivatiserar förutsätter det att det bildas ett bolag som tar hand om det. Bolaget sköter driftsprivatiseringen. Där är en ganska stor skillnad. När man lägger ut något på totalentreprenad går man till det privata och ser om de kan komma med ett bra förslag. Det förutsätter att det finns en bolagsform i botten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Jag har förstått lite mer i och med den senaste replikväxlingen. Har ltl Pettersson ett minne av att han har läst landskapsregeringens budget på sid 35 under tonnage där vi säger att vi överväger en totalentreprenad, som lagtinget omfattade? Ltl Pettersson uppmanade också finansutskottet att utreda motionen men det säger precis samma sak, möjlighet till totalentreprenad, exakt vad som står i den budget som lagtinget har omfattat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ja, de är riktigt det står att man ska utreda totalentreprenad men har man inte kommit så långt att det börjar vara färdigt utrett och kanske skäl att göra det till verkstad också? Budgetskrivningar i all sin ära, men det ska till något konkret också. Hur långt har arbetet på avdelningen kommit med att man ska lämna ut anbudet t.ex.?

Minister Mika Nordberg, replik

Tack! Vi har inte debatterat det i lagtinget men i media har det framkommit att landskapsregeringen har bekantat sig med de moderna fartyg som idag byggs, bl.a. det som ltl Pettersson var inne på fartyget Electra. Landskapsregeringen har varit till varvet och bekantat sig med den moderna tekniken. Eldrift är något som är på frammarsch och då behövs annan infrastuktur runt elfärjan och därför är det viktigt att veta var en eventuell elfärja ska trafikera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Ministern hörde kanske inte min fråga, hur långt har avdelningen kommit innan man är färdig att skicka ut en anbudsförfrågan? Det är en viktig del i detta och det kan utskottet bekanta sig med. Det är en avgörande fråga för hela skärgården med tanke på tonnagets nuvarande ålder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman! Det är bra att vi diskuterar frågan utgående från motionen. I budgeten för 2016 framgick att landskapet själva skulle investera i ett fartyg i skärgårdstrafiken med möjlig kostnad på 15-20 miljoner euro. Motionen visar att vi har en enighet i att vi istället ska gå in för totalentreprenad, det stärker landskapsregeringen i den beredning som pågår. I dokument som finns tillhanda gällande budgetförverkligandet framgår det att vi ska lämna ett förslag till tilläggsbudget den 6 april, det kan bli någon dag senare men den här veckan eller nästa vecka och har vi satt ett löfte om att ge ett besked hur vi ska gå vidare med kortrutten. Motionen tycks sammanfalla väl med arbetet med tilläggsbudgeten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är utmärkta besked, ju klarare bud man kan lämna dess bättre är det. Tilläggsbudgeten ser vi med stort intresse fram emot hur totalentreprenaden ska se ut och när man är redo att lämna ut anbudet. Man föreställer sig väl ändå att göra det på minst 10 år och på någon särskild linje direkt. Menar ministern att det kan ske redan i år?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! När upphandlingen går ut hänger ihop med förverkligandet av kortrutt för det måste till nya färjfästen osv. Besked om kortrutten kommer att ges i samband med tilläggsbudgeten.

Diskussionen om försörjningsberedskap och huruvida det privata kan sköta det eller om det offentliga måste sköta det så har vi resonerat att vi bör ha några fartyg i egen ägo för att trygga försörjningsberedskapen ifall av kris. Ser man hur försörjningsberedskapen går till i hela landet kan vi konstatera att staten inte i stort har ägande över fartyg själva för att försörja hela landet utan man tar till privat tonnage, enligt de planer som finns, ifall man i krissituation måste försörja landet på ett eller annat sätt. Det är privata som har fartygen och det kan fungera väl som en utgångspunkt också för Åland. De privata kommer att sina fartyg om vi behöver ha dem i samband med en kris.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är en synnerligen intressant fråga på många sätt, vem ska se till att det fungerar? Skillnaden är sist och slutligen ganska liten, jag är inte särskilt orolig för att de privata inte skulle ställa upp ifall det förelåg en kris. Det viktiga skulle vara och som man alltid har gjort på Åland att agerar pragmatiskt och göra det till ett samarbete mellan privat och offentligt. Historien har visat att det är svårt att driva rederiverksamhet inom offentlig förvaltning, det är klokare att göra det i privat regi och då får man försöka hitta ett sätt att lösa eventuell försörjningsberedskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Noterar att det finns en avgörande skillnad i tankegångarna kring ett nytt tonnage mellan delar av regeringsblocket och det sätt vi har resonerat inom centern. Kortrutt och nytt tonnage behöver inte sammanföras till ett enda äktenskap. Ska vi vänta ytterligare x antal år innan kortrutten förverkligas har nog skärgården dött ut till dess, så dåliga börjar fartygen vara.

I budgeten säger landskapsregeringen ”detta ska vara ett dieselelektriskt fartyg och detta fartyg ska sättas in på Föglölinjen”. Jag säger, sätt miljökraven på fartyget vad gäller utsläpp om det sedan är dieselelektriskt eller vad det kan tänkas vara är en annan historia. Säg inte var fartyget ska gå när man tar det på totalcharter det vore onaturligt obegåvat. I en charter på den öppna marknaden köper du x antal timmar per dygn och då har du möjlighet att flytta fartyget. Du kanske behöver flytta det efter fyra år någon annanstans. Det som är det väsentliga för att kunna flytta ett fartyg är att färjelägena är anpassade till fartyget, eller att fartyget är anpassat till färjeläget, vilket som. Där har tidigare förts ett resonemang om samverkande färjfästen vilket låter förnuftigt och klokt. Kortrutten kommer inte att bygga om hela skärgården och all de pass som finns där. Tittar vi på dagsläget är det största problemen mellan Åva och Osnäs. Där är det näringslivstransporterna från Föglö som hade de största bekymren, vilket ger spill over effekter åt boende på Brändö.

Mitt förslag vid en charter skulle vara att inte låsa det till en specifik linje, utan se till att fartyget går att sätta in när det behövs. Det behöver man ha med i tanken när man gör upp handlingarna.

Min direkta fråga till landskapsregeringen, när vi kan förvänta oss att en beställning görs och när kan vi förvänta oss ha ett nytt fartyg i drift?

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Vill passa på att påminna om siffrorna som kanske inte har nämnts tillräckligt många gånger men ltl Thörnroos nämner varje gång att Åva Osnäs är den viktigaste linjen. Jag har tagit fram statistik när det gäller antal fordon på linjerna. På årsbasis är det ca 30 000 fordon som trafikerar mellan Åva och Osnäs och på Föglölinjen har vi ca 110 000 fordon. Var sedan det största behovet finns det får åhörarna avgöra.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att Åva - Osnäslinjen är den viktigaste, däremot har jag sagt att näringslivstransporterna utgör det största problemet på Åva - Osnäslinjen. Det är främst fisktransporterna från Föglö som får problem när man inte kan uppfylla de berättigade krav eller behov som finns.

Jag upprepar min fråga, när kan vi förvänta oss att handlingarna bjuds ut till ett nytt fartyg och när avser landskapsregeringen ha det nya fartyget i drift?

Minister Mika Nordberg, replik

Landskapsregeringen kommer att bjuda ut det inom en snar framtid. Man måste komma ihåg att det handlar om en EU-upphandling som överstiger 5,2 miljoner och som samtliga företag inom hela Europa har rätt att bjuda på. Precis som det var i samband med privatiseringen så kan man inte skräddarsy det så att ett åländskt rederi med det eller det namnet får upphandlingen. Det är en öppen och transparent upphandling som sker på lika villkor för samtliga.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag är mycket väl medveten om hur en EU-upphandling går till, hur fatalietiderna ser ut och hur lång behandlingstiden är om man hamnar i marknadsdomstolen. Det var inte det jag frågade efter, det jag frågade efter var när avser landskapsregeringen bjuda ut fartyget. Sedan kan inte landskapsregeringen styra processen, det är möjligt att det blir besvär eller så blir det inte. Jag nöjer mig inte bara med svaret ”inom en snar framtid”. Landskapsregeringen har suttit en tredjedel av tiden nu och det händer absolut ingenting i den åländska skärgården.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

6        Marknadsföringen av Åland

Ltl Jörgen Petterssons skriftliga fråga SF 11/2016-2017

Frågan läses upp av frågeställaren och efter det ger minister sitt svar utan tidsbegränsning. Frågeställaren och ministern får därefter hålla högst två anföranden som inte får överstiga tre minuter. Svaret ges av vicelantrådet Camilla Gunell. Ordet ges först till lagtingsledamoten Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Landskapet Ålands marknadsföringsorganisation Visit Åland riskerar att hamna på ekonomiskt obestånd vilket äventyrar den för hela Åland oerhört viktiga destinationsmarknadsföringen. Privata företag har gjort betydande insatser, utöver sina medlemsåtaganden, för att säkra den framtida verksamheten för Visit Åland som till sjuttio procent finansieras av Ålands landskapsregering. Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att säkra den framtida åländska destinationsmarknadsföring som sköts av Visit Åland?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson för en angelägen fråga. Visit Åland och deras arbete är mycket viktigt för hela Åland både för turismmarkandsföringen och särskilt för de 300 medlemmar som finns inom organisationen.

När förskingringen uppdagades uttalade landskapsregeringen ganska omgående sitt starka stöd för Visit Åland och deras arbete med att utveckla Åland som turistmål och marknadsförare. Visit Ålands ledning har prövats hårt i den här situationen men har visat att de är villiga att reda upp de problem som har uppstått och hitta aktivt sätt att komma vidare för att verksamheten ska kunna hålla en hygglig nivå fram till att krisen har ebbat ut. Förskingringen av stora belopp har förstås grävt ett hål i deras kassa som är svår att överbrygga och som kommer att kräva stora förändringar i organisationen.

I december begärde landskapsregeringen en redogörelse från Visit Åland om hur man planerar att följa innehållet i resultatavtalet som råder från 1.1.2016 till 31.12 2018 och även beslutet om finansiering av kraftsamling för tillväxt och inflyttningsprojekt, samt vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra den interna kontrollen i ekonomiförvaltningen och för framtiden minimera risker att något dylikt kunde uppstå.

I redogörelsen från Visit Åland framkom att organisationen kommer att struktureras om för att lösa den uppkomna situationen så att mer arbete än idag utförs internt. Att en del lägre prioriterade projekt och ännu inte påbörjade sådana skjuts fram. En översyn av ekonomiförvaltningen görs för att förbättra rutiner och internkontroll.

Genom att söka partnerskap i genomförande av aktiviteter och prioritera ganska hårt så har landskapsregeringen varit väldigt tillmötesgående när det gäller att töja och tänja på olika deadlines för att med de resurser som finns kan genomföra projekt men göra en hård prioritering. Det som är viktigt för landskapsregeringen är att arbetet med varumärket där Mat Åland ingår som var en del av Orkla uppgörelsen, har hög prioritet och det projektet genomförs enligt tidtabell.

Landskapsregeringen har under de senaste 10 åren deltagit i finansieringen av destinationsmarknadsföringen och utvecklingen av det samma för 15 miljoner euro. Det nuvarande ramavtalet för åren 2016 till 2018 har en basfinansiering för Visit Åland på en miljon euro per år. Under 2017 har vi dessutom lagt till 105 000 euro för fortsättningen på Åland Convention Bureau dvs. en satsning på mötes- och konferensturism, samt för att särskilt lyfta upp marknadsföringen av skärgården tillsammans med Visit Finland.

Nuvarande ramavtal pågår som planerat till 2018 och avsikten är att det sedan förnyas. Den synlighet som destinationsmarknadsföringen ger Åland gynnar inte bara besöksnäringen den har också stor betydelse för Åland som attraktiv bosättningsort och gör Åland känt för affärskontakter.

Som alla vet pågår det en rättslig process kring förskingringen och landskapsregeringen konstaterar att branschens starka engagemang med insamling av pengar till Visit Åland känns mycket bra. 70 – 80 000 i reda pengar är redan insamlade och resterande delen ges genom tjänster motsvarande ett totalbelopp på ca 100 000 euro. I tider som dessa och med den här typen av kriser så krävs det en talkoanda som näringslivet nu visar och ett gemensamt arbete.

För att ekonomiskt underlätta situationen under innevarande år kommer landskapsregeringen att bevilja förskott på ett internationellt projekt om marknadsföring och digitalisering av Bomarsund. Vi för också diskussioner om ett samarbete kring ett filmcentrum där en halvtidstjänst skulle placeras vid Visit Åland. Det här ges möjligheter att en 50 % tjänst kan bli en 100 % tjänst.

Visit Åland har lediga resurser med kunskap om destinationsmarknadsföring och film och har redan ett existerande brett kontaktnät med filmregionen Stockholm Mälardalen. Uppdraget överförs enligt planerna till Visit Åland under sommaren.

Bästa ltl Pettersson, förskingringen sätter troligen sina spår i Visit Ålands organisation länge framöver men man måste också betrakta den som en tillfällig händelse och att det ska gå med gemensamma krafter att överbrygga svackan och sedan komma tillbaka på banan igen och fortsätta att marknadsföra Åland gemensamt. Landskapsregeringen har också beredskap att fundera över andra lösningar där vi kan bistå Visit Åland på bästa sätt under året och även framledes. Att näringslivet har samlat in den här resursen lyfter jag på hatten för.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Tack för svaret vicelantrådet. På det övergripande planet kunde jag skriva under vartenda ord. Visit Åland och marknadsföringen av Åland är oerhört viktig i dessa tider där vi har en väldigt hård konkurrens. Bara om man vänder sig till Mälardalen finns gotlänningar som har lyft sina positioner väldigt starkt de senaste åren. Vi har också lågprisflygen som tar väldigt mycket turister, trots att det är miljömässigt rätt bedrövligt jämfört med att tillbringa sina semestrar på Åland.

Antalet bäddar på Åland har enligt uppgift minskat med 30 % de senaste 20 åren. Även övernattningarna över tid har minskat. Men det råder en väldigt stark optimism inom turismbranschen idag, det ser man på mängden nyrenoveringar som har skett t.ex. i stadens hotell. Det största och viktigaste skälet till det är idrottsturismen som tillsammans med t.ex. fisketurismen och även viss kulturturism håller på sätter Åland på kartan på väldigt många sätt som ett fint besöksmål.

Skälet till att jag ställer frågan om marknadsföringen är just den talkoanda man har visat från det privata näringslivet, min farhåga är att det inte riktigt räcker till. Jag hade gärna sett ett resonemang kring hur man även möjligen i pengar kan bistå just nu. Det är precis som vicelantrådet säger att det som har hänt är möjligen bara en grop i vägen. Men man kan inte riskera att den gropen kastar hela bilen i diket.

Marknadsföring är långsiktigt, det man idag har investerat ska kanske ge resultat först 2018 – 2019 och då är risken om man tvingas dra ner allt för mycket idag förlorar man pengar som man redan har investerat. Det vore väldigt olyckligt med tanke på att vi behöver synligheten både av turism- och näringsmässiga skäl men också inflyttningsmässigt är det av vikt att vi framstår på ett bra sätt.

Farhågan är om Visit Åland klarar sig med vad de gör, kan de göra ett lika bra arbete och kan de göra ett ännu bättre arbete vilket man faktiskt alltid måste göra. Eftersom landskapet står för 70 % av verksamheten i stora drag, med det följer ett visst ansvar för att man inte kastar pengar i sjön för att uttrycka det bildligt. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Landskapet har ingen kassa för oförutsedda händelser utan det gäller att vända situationen till något positivt på flera plan. Om den situation som ltl Pettersson beskriver skulle uppstå och likviditetsproblemen blir så stora i slutet av året, blir så svåra att det kräver någon typ av åtgärder då ska vi definitivt återkomma till det. Landskapet och Visit Åland har en mycket bra dialog i dessa frågor.

Jag ser att krisen ändå kan leda till något nytt. Vi kommer bl.a. att besöka Stockholm Business Region för att se hur man på andra håll samverkar när det gäller målsättningarna att lyfta en plats och en orts attraktionskraft. Det gäller båda för turism men också för ökad inflyttning och ökade investeringar i näringslivet och här ser jag att vi har något att samverka kring att få ihop Visit Åland, Åland living som knyter fler medborgare hit och också öka näringslivets kontakter. Vi kommer att ha ett möte kring hur det femte hållbarhetsmålet i vår agenda ska kunna förverkligas i praktiken med de 10 – 15 största företagen, Visit Åland och vår egen Åland living enhet vid Ams.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det låter alldeles strålande av det enkla skälet att Visit Åland kommer att behövas väldigt mycket för att ladda varumärket Åland med hållbarhetstänket. Vi vet alla att så fort man frågar folk om de tycker att det är bra att man flyger långt bort säger de nej, för att sedan följande dag sätta sig på flyget till Thailand. Det borde vi ändra så att de istället skulle inse att om de reser till Åland bidrar man till en hållbarhet och man gör det som man vill att alla andra ska göra.

Det finns andra väldigt goda exempel och ett är Destination Gotland som har laddat sitt varumärke på ett sätt där turismen de senaste åren faktiskt har vuxit väldigt mycket. De siffrorna borde vi kunna se på Åland också för hit har vi en logistik och kommunikation som faktiskt slår det allra mesta. Ska vi på riktigt kunna fortsätta med den offensiva satsningen är det viktigt att man är redo med att finansiera det.

Om man inte har pengar är det viktigt att man visar aktivt stöd även i handling och inte bara i ord hjälper branschen. Det som kan komma gott ur krisen som har varit är alldeles tydligt att branschen har insett vad Visit Åland faktiskt betyder, det tyder i alla fall insamlingen på. Har man skapat större enighet där så finns det nog ett slagläge även för regeringen att vara med och ta ett väldigt starkt och tydligt ansvar och visa att man är med.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack! Det är viktigt i det här skedet och ännu tidigare också visa förtroende för Visit Åland som organisation efter den svåra tid som man har gott igenom, att man från alla håll och kanter stöder upp organisationen. Landskapsregeringen kommer direkt och konkret att vara involverad i arbetet för Visit Åland. Det är viktigt att den organisationen är stark och går på benen nu för där finns mycket att utveckla inom digitalisering. I eftermiddag ska vi diskutera ytterligare digitaliseringen av Åland, det finns enormt mycket att göra för att ytterligare digitalisera turismen.

Visit Åland kommer att ha en roll efter att vi får lagen om uppbörden av fiskevårdsavgift på plats, vilket innebär att Visit Åland även där kommer att ha en roll att spela som också innebär att hämta in pengar till landskapet.

Jag försäkrar ltl Pettersson att jag värnar starkt om detta och kommer att vidta de åtgärder som krävs för att det långsiktigt och kortsiktigt ska fungera väl.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

7        Modernisering av det åländska IT-samhället-Digitaliseringsrådets rapport

Landskapsregeringens meddelande M 2/2016-2017

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmannen föreslår att ärendet inte remitteras till utskott.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Landskapsregeringen ser digitaliseringen som ett mycket högt prioriterat utvecklingsområde inom landskapet. Digitaliseringen är inte mer ett alternativ i samhället utan det mesta sköts redan digitalt där ute.

Därför är också digitaliseringen en av kraftsamlingarna i regeringsprogrammet. Vi avser göra en kraftsamling inom området för att möjliggöra en vidareutveckling som moderniserar vårt åländska samhälle inom IT-området och digitaliseringen.

För att uppfylla den målsättningen som landskapsregeringen har skrivit i sitt regeringsprogram så tillsattes i maj 2016 ett digitaliseringsråd. Regeringens mål och syfte med digitaliseringsrådets arbete var att komma med förslag på åtgärder och aktiviteter i syfte att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området, samt skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för medborgarna, där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.

Digitaliseringsrådet är nu färdigt med sitt arbete och landskapsregeringen överlämnar nu rapport i form av ett meddelande till lagtinget.

Förutom meddelandet innehåller arbetet en presentation och en framtidsdagbok där 10 ålänningar har fått berätta om hur de ser på de framtida Åland ur ett digitalt perspektiv. Utöver detta finns också presentationen i form av en film som finns på landskapsregeringens hemsida och även uppladdad på landskapsregeringens YouTube-kanal.

Herr talman! Vad gäller arbetet med att digitalisera och modernisera det åländska samhället har tre områden varit i fokus, att beskriva en visionerande framtidsbild över Åland som ett digitalt samhälle och som inkluderar alla samhällssektorer, också varför Åland bör sträva efter att utvecklas till ett framstående digitalt IT-samhälle.

Visionen är att Åland vill vara det digitaliserade samhället som gör vardagen enklare och tryggare för alla oss ålänningar. Den visionerande framtidsbilden finns återberättad i framtidsdagboken av ålänningarna själva.

Varför ska vi digitalisera det åländska samhället? Skälen är många och ett av dem nämns i vårt meddelande. Det viktigaste skälet är att Åland i framtiden ska vara ett attraktivt modernt samhälle att leva och bo i.

Digitaliseringen medför givetvis risker som vi också nämner i vårt meddelande. Men genom ett medvetet förhållningssätt till riskerna kan vi effektivt motverka de negativa aspekterna med digitaliseringen och istället fokusera på de positiva följderna av det samma.

Det andra området har varit att utforma en digitaliseringsprocess som syftar till att fånga upp problem, svårigheter och störningar som individer i vårt samhälle stöter på i vardagen och som kan lösas med hjälp av digitala lösningar. För det kommer initialt ett forum att skapas under domänen stormig.ax dit olika problem som ålänningarna rapporterat in samlas upp, kategoriseras och prioriteras och slutligen förverkligas.

I ett andra steg i digitaliseringsprocessen samlas individer och organisationer i syfte att komma med lösningsförslag på de identifierade problemen. Syftet är att komma med konventionella lösningsförslag och där det bästa förslagen konkretiseras och förverkligas till digitala lösningar för våra medborgare.

Den föreslagna digitaliseringsprocessen är till mindre del fråga om teknik, mera en fråga om benägenhet att förändra det åländska samhället och att skapa förutsättningar för digitalisering att ske. Tekniken finns redan där ut.

Vad gäller Åland har vi en stor konkurrensfördel som vi bör utnyttja maximalt och det är vår lagstiftningsbehörighet på området. Vår egen lagstiftningsbehörighet är vår starkaste tillgång för att skapa ett starkt digitalt åländskt samhälle där digitaliseringen ska utgå från medborgarna och där processerna sätter individen i centrum.

Herr talman! Vad behöver vi göra för att flytta Åland närmare den vision som ovan har beskrivits? De fem övergripande områdena är identifierade och är, för det första att ta i bruk den föreslagna digitaliseringsprocessen för att skapa digitala lösningar i samhället och för våra medborgare. För det andra, säkra ett tydligt åländsk deltagande i närområdets digitaliseringsprojekt för att vara med i den digitala utvecklingen som sker i våra länder runt omkring oss. För det tredje, utnyttja vår lagstiftningsbehörighet inom området. Tack vare självstyrelsen kan lagtinget ta på sig rollen som pådrivare och möjliggörare. Genom lagstiftningen kan projekt som exempelvis digital sjukvårdsservice, digital skola och Åland som testmiljö för ny teknologi inom trafik och transport konkretiseras fullt ut.

För det fjärde, öka de digitala färdigheterna hos alla ålänningar då vi skapar digitala lösningar i samhället är det av största vikt att alla ska kunna använda den. För det femte, införa ett snabbfotat arbetssätt med en hög leveranstakt på digitala tjänster. Här är samverkan mellan offentlig sektor och näringslivet av största vikt för att den digitala utvecklingen ska gå framåt i rask takt och att vi den vägen skapar mervärde i det åländska samhället och upprätthåller vår konkurrenskraft. 

Herr talman! Arbetet med att digitalisera det åländska samhället måste vara framåtriktande och konstruktivt. Det finns digitala exempel redan idag i vårt samhälle och i områden runt omkring oss som vi kan inspireras av och som vi behöver expandera mångfalt. Målet behöver vara att skapa ännu flera sådana exempel som gör livet både enklare och tryggare på Åland och som gör Åland attraktivt för oss som bor här och för de som planerar att flytta hit. Tack.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Att resonera om ett digitalt framtida Åland är sannerligen en övning i att tänka utanför boxen. Vi vet knappt vad som är möjligt om 5 år och än mindre om 20 år. Framtidsdagboken som presenteras i meddelandet är därför ett otroligt bra grepp för att få oss att tänka större.

Jag var blott en liten sparv när ”Tillbaka till framtiden” släpptes 1985 och som barn funderade jag mycket på den filmen, på Jetson family och på andra futuristiska tv-program som var populära på 80-talet. Jag funderade på om bilarna skulle flyga när jag blev vuxen och hur mycket som skulle vara annorlunda. En hel del har faktiskt förverkligats. Från ”Tillbaka till framtiden” kan vi se att biometrisk identifiering, platta tv-skärmar och smarta glasögon finns idag. Framtiden är således här och vi behöver anpassa oss.

Vi har nu ett helt nytt språk att förhålla oss till, kodning. Det är en avgörande kunskap för våra barn och unga för att kunna bli producenter av den nya världen, inte bara brukare så som de flesta av oss i äldre generationer är. Framtidens entreprenörskap kommer att vara beroende av tjänster i allmänhet och it-kopplade tjänster i synnerhet. Vi behöver rusta oss för det. Även vuxna behöver få möjligheten att lära sig mer, det är klokt att det poängteras i meddelandet. Det livslånga lärandet skapar delaktighet och en meningsfull vardag. Att öka de digitala färdigheterna hos alla ålänningar är alltså ett strategiskt steg mot social hållbarhet. Där är kodning förstås enbart ett ben, kunskapen kring digitala system behöver höjas generellt.

En annan grundläggande kunskap i det digitaliserade samhället är databaskunskap och förmågan att koppla olika databaser samman. INSPIRE-direktivet som vi hanterade härom veckan var ett exempel på hur man med GIS kan arbeta i den riktningen men analyser av ”big data” kommer, och har redan nu, omformat vår värld. Det möjliggör en nära koppling till medborgare och smarta analyser av vad som pågår runt om oss. Vi har metoder för att analysera datamängder som man bara kunde drömma om för tio år sedan. Realtidsanalyser av exempelvis temperaturer på global nivå ger oss värdefull information om t.ex. klimatförändringar.

Möjligheterna är oändliga, det är bara fantasin som sätter begränsningar när det gäller big data. Personligen ser jag framemot när vi planerar kollektivrutter med hjälp av analyser av elförbrukningsdata. Vi kan redan idag läsa var det släcks när och när det tänds var och på det sättet analysera människors rörelsemönster. Det sammankopplat med befolkningsdata blir ett helt oslagbart planeringsinstrument.

Vi kan med hjälp av big data på ett enklare sätt uppnå ett kunskapssamhälle men det föreligger också, som ministern framhöll risker i hur data används. Lagstiftningen behöver vara progressiv och vi behöver stå på tårna, dels för att garantera integritetsskydd och dels för att möjliggöra för samhället att dra nytta av den nya tekniken.

Talman! Jag vill särskilt uttrycka min tacksamhet till minister Asumaa och digitaliseringsrådet som tydligt sätter ned foten och konstaterar att digitaliseringen ska vara behovsstyrd. På annat sätt funkar det inte. Landskapsregeringen kan inte bestämma vilka steg som ska tas och sedan hoppas på att andra hoppar på tåget. Regeringens- och lagtingets roll är, så som meddelandet bekräftar, att skapa möjligheter och förutsättningar.

Vidare ser jag att det oerhört relevant att digitaliseringsrådet lyfter öppna API:er, d.v.s. det vill säga öppen, tillgänglig och standardiserad information. Det borgar för att medborgare och företag bygger mervärde av vår information och skapar ett mer serviceorienterat samhälle med individen i centrum. Öppna API:er myndigheter emellan kommer att öka effektiviteten på offentligt plan.

Slutligen konstaterar jag att utvecklingen inom IT går svindlande snabbt. När 5 G-nätet är upp- och utbyggt har vi alla internet på riktigt. Det betyder ännu en ny era för den digitala världen, för vad händer egentligen då lösningar inte begränsas av att vara tvungna att fungera offline? Vad händer när vi är online hela tiden? Det, fru talman, är stora filosofiska frågor som vi kommer att få svar på inom kort, framtiden är här.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Tack minister Asumaa för ett fint meddelande om digitalisering. Folk brukar slarvigt säga klyschaktigt att framtiden redan är här, vilken den naturligvis aldrig är. Framtiden kan aldrig vara här, framtiden är något vi skapar tillsammans, det är definitionen på begreppet framtid. Ministern har gjort det oortodoxa att kalla in det privata näringslivet för att hjälpa till för att förstå och forma denna framtid hur vi vill ha den när den kommer, vilket den aldrig gör för definitionsmässigt är det den vi skapar.

Det finns några risker i detta men man behöver faktiskt inte ta dem så allvarligt för det finns också stark lagstiftning på gång som man har att förhålla sig till. Nästa år i maj kommer nya dataskyddsförordningen som kallas GDPR som sätter fokus på att man ska kunna bli glömd i det nya IT-samhället. Det är viktigt för folk, det är inte bara vi på Åland som är måna om vår integritet. I Europa är man väldigt noga med att man ska kunna bli glömd så vitt att man vill.

Som nämns i meddelandet kring begreppet ”big data”, är det en sak som kommer att ställa rätt många krav på organisationen och särskilt på myndigheter. Det är inte alltid som det tekniskt möjliga är det mänskligt önskvärda, det behöver inte alltid gå ihop. Personlig integritet är en väldigt viktig del i detta. Det finns inte så mycket att tillägga i meddelandet, gör man det som står kommer det att bli väldigt bra. Problemet är hur vi ska göra det och att vi alltid i lagstiftningen tar med begreppet digitalisering i tanken.

Vad vi än lagstiftar om ska det alltid finnas något resonemang kring hur detta ska ske i praktiken. Därför är det lika viktigt att man kommer igång med det som man kallar hackathon där man aktivt söker upp medborgarnas åsikter. Förstod jag ministern rätt ska det startas en hemsida som heter störmig.ax. Det första som möjligen stör mig lite är att den ännu inte är aktiv, vilket sätter fingret på dilemmat, man pratar om saker men man gör det inte. Kan det här meddelandet med hjälp av inspiration från näringslivet, där man faktiskt får saker att hända, sätta fart också på landskapsregeringen är det verkligen bra. Vi vet att alla de stora företagen idag är långt framskridna i sina processer för att man ska kunna anpassa sig till GDPR. Om man inte gör det och man bryter mot det kan böterna bli så mycket som 20 miljoner euro eller 4 % av omsättningen.

Vi har att förhålla oss till lagstiftningen, vad som är det tekniskt möjliga och slutligen till vad som är det mänskligt önskvärda. Väger man in allt detta tillsammans med lagstiftningen kan vi göra Åland till en digital förebild, vilket vi kanske inte är idag.

Det är ett bra meddelande och inspirerande att läsa och där finns många goda förslag som nu bara är att förverkliga.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack ltl Pettersson, vi är på samma våglängd som i många andra saker också. Störmig.ax, vi har också registrerat stormig.ax, processen är igång och planen är att kunna lansera den under maj månad.

Det är viktigt att lagstiftningen nämns. Vi kommer att reglera upphandlingslagstiftningen under EU:s tröskelvärde att vi tar in en parameter vad gäller innovationer så att man kan räkna dem tillgodo när vi försöker utveckla samhället. Det är A och O att få in det digitala tänket i upphandlingarna för att få processen och upphandla sådana tjänster och verktyg.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

EU har alltid varit noga, man hade tidigare ett dataskyddsdirektiv som görs om till en dataskyddsförordning, det beslöts för ett år sedan men träder i kraft redan om ett år. Det är rätt stora processer igång, dels alla sociala medier och databaser och ska man följa alla dessa är det goda skäl till att man även tar hjälp av de privata aktörerna. Gärna fortsätter med exemplet att man bildar någon form av grupp där man kan ta hjälp av folk som arbetar med det på ett annat plan än ren myndighetsutövning.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Idén har hela tiden varit att få en syn utifrån och in. Arbetet kommer att fortsätta i samma riktning, vi kommer att välja en digitaliseringsstyrelse där sammansättningen kommer utifrån för att driva processen, plocka fram de bästa exemplen som kan lösas och den insynen kommer att vara totalt utifrån landskapsregeringen och den offentliga sektorn.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det låter strålande på många sätt. Det är rätt underligt att vi arbetar analogt inom landskapsförvaltningen på väldigt många plan. Det är konstigt mot den bakgrunden att vi har spjutspetsbolag som är världsledande inom biljettförsäljning på färjor, inom spel, banking, vi har en lång rad företag som ligger i vågens yttersta framkant medan vi ofta flyttar papper mellan varandra. Det är bra att arbetet sätts igång och jag önskar lycka till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! För några år sedan var jag medlem i en arbetsgrupp inom BSPC, innovation in social and health, där fick jag för första gången höra om något som hette X-road i Estland. Jag var helt fast från första delen av presentationen. Det kändes som svaret och lösningen på en mängd frågor som vi på Åland ännu bara kunnat drömma om. Vi har digitaliseringsrådets rapport till diskussion i lagtinget idag och jag måste säga att när man läser dagboken i slutet av rapporten så kan man inte annat än bara önska att allt detta snart kunde vara en sanning inte bara en dröm. Jag tror det är möjligt.

Vi kan läsa att ett av syftena med digitaliseringsrådet är att skapa ett åländskt samhälle som är enklare, lättare och närmare för medborgarna, där de digitala lösningarna utgår från medborgarnas behov.

Vi vet alla att det grundläggande syftet med Ålands självstyrelse är att ”bevara ålänningarnas svenska språk, kultur och lokala sedvänjor enligt § 36 i självstyrelselagen på Åland, ”Enspråkigt svenskt och ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska”.

Det här innebär att lagtinget och landskapsregeringen måste ha mycket höga ambitioner när det gäller rätten till vårt svenska språk i det fortsatta arbetet med att digitalisera Åland. Det får inte bli så att ålänningar drabbas av en ”digital förfinskning” när de nyttjar digitala tjänster på Åland. Det får inte heller bli så att ålänningar som jobbar inom offentlig sektor på Åland tvingas arbeta i och med helt eller delvis finskspråkiga datasystem.

Naturligtvis är risken för digital förfinskning liten om Åland samarbetar med Sverige i digitaliseringsprocessen men om Åland väljer att samarbeta mycket med det allt mer enspråkigt finska Finland så är risken för digital förfinskning stor om vi inte sätter ner foten nu.

Det finns tyvärr många exempel på att ålänningar redan idag drabbas av helt eller delvis finskspråkiga datasystem som upprätthålls av finska myndigheter. Trots att den finska myndigheten har ett ansvar att betjäna på svenska. Jag tänkte ge några riktiga exempel ur vår vardag.

Exempel 1: När Ålands lyceum arrangerade de digitala studentproven i mars i år så var provservrarnas operativsystem endast på finska och alla studerandedatorer var som standard på finska och måste manuellt ställas om till svenska. När läraren på Ålands lyceum laddar in provet från studentexamensnämndens USB-minne till provservern är menyerna på finska, även på enspråkigt svenska Åland, i verksamheter som enligt självstyrelselagen har svenska som ämbetsspråk. Finska och svenska blandas ofta ihop så att vissa menyer är på svenska och vissa på finska. En av provfrågorna var dessutom dåligt översatt i våras, ”vad menas med utvecklingen hos ett barn ”under skolåldern”. När detta påtalades till studentexamensnämnden via en digital responsblankett på webben kom svaret komiskt nog direkt tillbaka på finska.

När lärare och studerande på Ålands lyceum ska träna inför de digitala studentproven med studentexamensnämndens system som heter Abitti så används en trådlös dosa som heter Nettiniilo, där det enbart finns finskspråkiga menyer, finskspråkig manual och en finskspråkig hemsida.

Exempel 2: På Ålands gymnasium använder de Wilma och Fronter och de är svenskspråkiga ut mot användarna. Men när information skall flyttas om t.ex. undervisningsgrupper från Primus/Wilma till Fronter så är överflyttningssystemet som heter PrimusQuery helt finskspråkigt, även manualen är på finska.
 Varför är det så här? Jo för att de flesta finska IT-system är byggda på finska av finskspråkiga och har i grunden finska benämningar på det mesta. Förnamn heter Etunimi och e-post heter sähköposti osv.

Varför lyfter jag detta? Jo jag är orolig och flera med mig hur vi kan garanteras att vi i framtiden skall kunna hålla det som självstyrelselagen 36 § säger att Åland skall vara, ”Enspråkigt svenskt och ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska”. Om vi inte ser till att vara med nu under digitaliseringsprocessens början kommer det att bli så att du kommer behöva kunna finska för att ha en möjlighet och jobba med grundläggande IT på Åland. Hur ska Åland göra för att undvika eller åtminstone kraftigt minska risken för digital förfinskning?

Det lyfts i åtgärdsplanen att vi skall säkra ett tydligt deltagande i närområdets digitaliseringsprojekt, kan vi där säkra upp så att de som jobbar med att bygga upp den åländska plattformen pratar svenska så våra datorers innersta också gör det? Vi ska idag visioner om framtiden och inte gå in på detaljer men det är nu vi har chansen när vi lägger grunderna för att sätta människan i centrum på vår svenskspråkiga ö.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson det är en väldigt angelägen frågeställning som ledamoten lyfter upp. Vi berörde frågan kort när vi diskuterade självstyrelsepolitiska arbetet, det är den nya stora frågan där man måste lägga krut när det gäller det svenska språkets ställning och tvåspråkiga system. Den ena efter den andra myndigheten, både sådana som berör oss ålänningar men även sådan som indirekt berör oss kommer att automatiseras. Det är 24 timmars myndigheter som fungerar digitalt och då måste alla system finnas på två språk. Det är en väldigt viktig fråga att lyfta från Ålands del men även via folktinget och alla andra som i det här landet är beroende av det svenska språket.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Det är en angelägen fråga när vi redan idag har problem t.ex. inom Ålands gymnasium. De förklarade att det finns lager på lager och det yttersta lagret pratar svenska och det andra lagret pratar svenska, men när du kommer till roten därifrån alla systemen är byggda pratar de finska. De som sitter och jobbar med det dagligen känner sig nu tvingade att kunna finska för det finns bara handböcker på finska. Det är ett stort problem. Nu har vi chansen om vi ska bygga upp system från grunden eller hoppa på existerande så är det viktigt att vi tänker på den här problematiken.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Håller med ltl Holmberg-Janssons beskrivning av verkligheten. Det är på ytan svenska men när du kommer djupare i strukturen så håller inte tvåspråkigheten ända i mål. Det är definitivt en viktig fråga. Det här kan vara den avgörande frågan när det gäller svenskan i Finland att systemen fungerar för vi kommer om bara fem, tio år att fungera näsan helt digitalt i våra kontakter med myndigheter.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Någonstans har vi ett problem om man går in på Trafi och ska göra en anmälan och man väljer Ålandsbanken som är en åländsk bank och kommer man i på en sida som pratar finska, då är det något som har gått fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Bästa lagting, det är en intressant debatt, intressant att höra och läsa hur vi i de olika lagtingsgrupperna har analyserat rapporten.

Syftet är att möjliggöra en utveckling som moderniserar det åländska samhället inom IT-området, att skapa ett samhälle som är enklare, lättare och närmare medborgarna med digitala lösningar. I moderaternas huvudanförande kunde vi höra problematiken som svenska språket för, där också socialdemokraterna är oroliga för kravet det sätter på den egna individen. Ett behov av en egen dator eller tillgång till möjligheten att komma åt den digitaliserade världen. Det sätter krav på våra bibliotek och även på kommunerna att garantera att alla, trots att man inte har ekonomisk möjlighet att själv äga en dator eller en smartphone, kunna gör sig tillgänglig i den digitaliserade världen.

Det är glädjande att det är flera lagtingsledamöter som är valda i folktinget där vi tillsammans kunde enas kring en motion kring svenska språket och hur de skulle kunna arbeta kring digitaliseringen. Vi är positiva till det processförslag som ligger i beredningen där man lyfter fram en digitaliseringsprocess med hjälp av partners, där man också sätter människan i centrum. Det som jag inte kunde få svar på när jag läste och inte riktigt förstod, om ministern har möjlighet att förklara digitaliseringsprocessen som ses återkommande eller s.k. samhällshackathon som ska exporteras. Det vet jag inte vad betyder.

Bästa talman och lagting. Vi står inför ett nytt samhälle där man har alla möjliga utmaningar och krav på förändringar. Historiskt kan vi säga att vi har gått från industrialiseringen med spinning jenny där facken fick fart, kvinnor kom i arbete och det började skapas ett krav på en välfärdsmodell.

Vi har levt i en globaliserad värld där industrins krav på ständig tillväxt har lett till all vi har sökt billig arbetskraft och på det sättet globaliserat vår marknadsföring. Vi har även konstaterat att globaliseringen är en process som vi inte egentligen har kunnat ha någon ekonomisk fördel av. Vi kan nu efter analyser konstatera att åtta familjer i världen äger mer än 50 % av världens tillgångar, en sådan modell har globaliseringen lett till. Exporten har samtidigt gett oss resurser att bygga upp en nordisk välfärd som vi ser i våra samhällen.

Vi gjorde den analysen i gruppen att vi går in i ett nytt samhälle där digitaliseringen och robotiseringen blir allt mer central. Vi börjar också ta hem jobben från billiga arbetskraftsländer för att man inte mer behöver köpa lågavlönat arbete utan man kan lättare skapa dessa arbeten via maskiner och robotar. Det sker en förändring i hela vår businesskultur och hur vi skapar den framtida industrin. Vi kan också då analysera vad som händer med arbetena och arbetsplatserna där mekaniska arbeten byts ut mot maskiner, robotar och den digitala världen. Idag är det sällan man får jobb som arbetare i en lagerlokal. I Mariehamns hamn har vi plockat bort på kundtjänsten, du gå bara går in med din biljett och klickar in.

Redan om fem till tio år har vi digitaliserat och robotiserat stora delar av våra mekaniska arbetsplatser. Vad händer då för att vi inte ska få en stor arbetslöshet, vad får vi då för en analys på hur vårt samhälle ska utvecklas. Vem ska sköta jobben och hur ska vi få de människor som inte mera har jobb att få nya arbeten?

Vi ser även på de högintellektuella områden där logiska arbeten, matematiska tjänster mer och mer digitaliseras, t.ex. aktiekurser där det bättre att en matematisk modell räknar ut hur vi ska förtjäna bästa business än att människor gör det. Vicelantrådet berättade att hon i sin roll som näringsminister hade fått information om att vissa läkartjänster bara med att analysera dina bloddata vet man att så långt i framtiden kommer du att få det viruset eller den sjukdomen osv. Mer och mer, också läkartjänster och högavlönade jobb börjar ersättas av datorer.

Vad gör vi i en sådan samhällsutveckling? För socialdemokraterna är det oerhört viktigt att människan sätts i fokus. Den kreativa människan kan inte ersättas. Det är ändå via kreativitet och innovation som samhällen utvecklas. Vi behöver sätta ett starkare fokus på våra läroplaner, skolsystem så att det matchar ihop med den kreativa människan för det är ändå den som ska hitta på de smarta lösningarna.

Den kommande samhällsutvecklingen har inte bara ett ekonomiskt perspektiv utan även ett genusperspektiv. När man analyserar det ser man att det är mansdominerade yrken som blir robotiserade. Däremot är det svårare att ersätta det som idag är kvinnodominerade yrken där du tar hand om människor, sköter om barnet på dagis eller den äldre som mår dåligt i sin säng. Det är arbetsuppgifter som idag till 80 % handhas av kvinnor. De mansdominerade fabriksarbeten ser vi att mer och mer går mot det robotiserade.

Det är bekymmersamt, för de flesta av oss vill ha ett jämställt samhälle. Vi vill inte se ett samhälle som man sett utvecklas på Grönland, ett oerhört tråkigt exempel där männens traditionella yrken från jakt och fiske har försvunnit. De har en stor arbetslöshet bland den manliga befolkningen där kvinnorna har försörjningsansvaret vilket har lett till att mannen i samhället inte känner sig lika behövda marginaliseras och vi får ökad alkoholism, kvinnomisshandel och mera. Det är inte ett samhälle som är hållbart, det inget vi önskar oss i samband med den här utvecklingen.

När vi går i en övergångsperiod från det globaliserade samhället till det digitaliserade så behöver vi på Åland vara steget före och vi har alla chanser att vara det. Många modeller har tidigare diskuterats inom socialdemokratin men också här i lagtinget på hur vi kan garantera att den nordiska välfärdsmodellen ska bevaras. Man lyfter fram i samhällsdebatten allt från sex timmars arbetsdagar till att dela på arbetet i ett hållbart samhälle, medborgarlöner osv. Dessa frågor kräver analys och faktiskt en ny debatt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var intressant och bra med idén att ha en motion till folktinget i frågan om språket och digitaliseringen. Det skulle vara värdefullt att få en sådan debatt på rikssidan. En viktig sak är att gå in för att faktiskt ställa absoluta krav på att inte bara menyer utan även manualer, underliggande system, felmeddelande allt sådant måste finnas på svenska annars får de inte vara med i en upphandling. Är de finska politikerna och även de svenskspråkiga beredda att ställa sådana krav i sina kommuner där de sitter i organen det skulle vara intressant att höra. En motion som innehåller detta skulle vara värdefullt för debatten på rikssidan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Petri Carlsson för det stödet. Hittills har vi från de olika partierna lagt våra egna motioner men frågan vad gäller svenska språket och den ökade digitaliseringen skulle ge en oerhörd styrka om vi utöver våra partigränser skulle lägga det som en gemensam motion i folktinget. Vi har också möjlighet att delta i de olika enskilda politiska grupperingarna och därmed kunna förankra det i alla rikspartierna för att de ska kunna driva det vidare. Det skulle få stor respekt och prioriteras i folktingets debatt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag sitter inte i folktinget med det går säkert att ha en gemensam motion i frågan där vi stöder det.

Hörde någon form av genuskoppling för automatiseringen inom de olika yrkena, att enbart de mansdominerade yrkena är automatiserade men det går mer i vågor. Först var det kvinnodominerade yrken där man sydde kläder som nu sköts av maskiner. Det har mer varit inriktat på vad som har varit monotont och enformigt och det har ibland varit mans- och ibland kvinnodominerade. Nu är det på gång igen en våg när det kommer mer och mer robotautomatisering inom vård och omsorg, en trend som pågår.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är en oerhört intressant genusdiskussion som vi skulle kunna ha framöver i en genusdebatt i lagtinget. Det stämmer säkert att det finns områden där det har varit mera mansdominerade och kvinnodominerade. Får man en större del av befolkningen där det har varit mansdominerade arbetare som blir arbetslösa visar forskningen att det sätter en viss problematik i samhället. När en större del kvinnor blir arbetslösa ser vi inte samma problematik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Blev intresserad kring ltl Kemetters genusanalys av digitaliseringen. Kan konstatera att IT-branschen är t.o.m. mindre jämställd än vårt lagting, en otroligt mansdominerad bransch bland de som utvecklar tekniken och säkert också beställare av tekniken. Vi hörde av minister Asumaa att man ska arbeta behovsstyrt. Här har vi också en jämställdhetsutmaning, kvinnors deltagande av utvecklingen av digitaliseringen. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar dels i gymnasieutbildningarna där det inte finns så många möjligheter att studera digitala lösningar på Ålands lyceum där många unga kvinnor studerar men också i hur vi rekryterar och i övrigt syftar till att bredda IT-kunskapen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man kan föra ett oerhört intellektuellt resonemang kring genusperspektivet och digitaliseringen. Om man ser vad som händer internationellt när vi går från globaliseringen och börjar ta hem, tillbaka verksamheter som man inte behöver lågavlönade utan de är robotiserade har vi också en möjlighet på Åland att öppna upp för industrier, för annan näringslivsverksamhet som är öppna för att komma hem när behovet inte är att använda människors kraft utan att det krävs mera kreativa och innovativa personer. Jag ser också en stor näringslivsmöjlighet för Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Åland kommer aldrig att kunna konkurrera kring låga löner men här har vi en möjlighet att stå på framkant och driva fram teknologi och skapa nya företag. Det som robotiseras är sådant som man behöver mer arbetskraft i. Har man ett överflöd av arbetskraft kan man rekrytera billig arbetskraft när ett större behov uppstår finns behov av robottjänster och därför ser vi en utveckling inom vårdbranschen för att man saknar kompetent personal. Utvecklingen är behovsstyrd.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack för det ltl Ingrid Johansson. Ledamoten blev vald till folktinget tillsammans med mig och ltl Annette Holmberg-Jansson och vi kan stöda om Annette Holmberg-Jansson skriver en motion kring svenska språket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ska försöka förklara sociala hackathon på en minut. Digitaliseringsprocessen består av tre steg, vad, hur och vem. Först att med hemsidan störmig.ax samla in vad som stör. Andra processen hur de ska störas, hackathon processen där man bjuder in individer och företag som ska komma med lösningsförslag hur de olika problemen kan lösas. Det är hur-ordet som kan nämnas sociala hackathon.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för klargörandet. Meddelandet ska inte gå till utskottet nu, det var bra att vi fick det klargjort. Trots att jag är inläst på det mesta men det här visst jag inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, fru talman! Gruppledare Sara Kemetter blev inspirerade av samma diskussion som vi höll i morse i vår grupp kring digitalisering och robotisering och vad det innebär för vårt samhälle. Det är intressant att tänka på hur mycket uppfinningar, digitaliseringar och förändringar som har tillkommit p.g.a. olika behov som människor har haft. Jag visste t.ex. inte att blandkranen när det kommer lagom varmt vatten tillkom p.g.a. att funktionshindrade som inte kunde vrida på en kran som en var blå en var röd. Olika behov har drivit fram olika typer av innovationer under tidens gång, även automatiska dörröppnare och mycket annat.

Digitalisering, robotisering, automation är saker som har pågått en längre tid, ända sedan som här nämndes industrialiseringens början men som nu tar fart på ett helt nytt sätt. Jag har många gånger i olika socialdemokratiska sammanhang hört diskussionen om det är en fara eller en möjlighet om digitaliseringen kommer att ta jobben från folk och vad händer där ute i samhället. Då brukar man citera Göteborgssossen Göran Johansson som sade att vi inte ska vara rädda för ny teknik, vi ska däremot vara rädda för den gamla. Man kommer ihåg hur det var att gå till tandläkaren när man var barn när de nästan satt och vevade på en borr, än som det är idag med den teknik som finns är det en fantastisk utveckling.

Vi står inför en enorm förändring i arbetslivet och därmed också arbetsmarknaden och människors liv. I Sverige tror man att 2,5 miljon av nuvarande arbetsplatser kommer att ersättas av robotar och datorer under den kommande 20-års period.

Jag är helt övertygad om att nya arbeten tillkommer och mycket av de skäl som här kom upp, d.v.s. globaliseringen som hittills har kört bort arbetsplatser ut ur landet till låglöneländer för att man där har haft tillgång till billig arbetskraft som har kunnat producera olika typer av varor. Där finns det nu möjlighet att återflytta, komma tillbaka hem och man kan som i Nystad öppna en bilfabrik för Volkswagen eller Mercedes eller vad de skulle bygga och plötsligt anställa igen. Digitaliseringen innebär en oerhörd möjlighet, en motkraft till den globaliseringstrend som vi nu har sett och det gör Europa, Norden och Finland igen till en spelare när det gäller att få hem arbetsplatser eftersom här finns teknikutveckling och kompetens.

Det betyder också att man får sänkta produktionspriser om man tänker på vad det kostade att tillverka en bil på 1900-talets början och hur många människor som jobbade för att tillverka ett litet antal bilar och hur det idag fungerar så är detta en stor möjlighet.

På det seminarium om vård och framtidens vård beskrevs hur man kan ha tillgång till en läkare att chatta med i Finland idag. Det var en otroligt intressant möjlighet och hoppas att det är något vi på Åland ska kunna ge till våra medborgare så småningom. Där får vi komma ihåg att vi inte riktigt är i mål ännu när vi inte har personjournalerna digitaliserade och det finns fortfarande i vårt samhälle både myndigheter och kommuner som har sin information i hängmappar istället för datoriserade. Det är inte bara att knäppa med fingrarna och komma i mål med målsättningen utan här finns fortfarande enormt mycket arbete att göra.

Det här betyder att vi ser och kommer att se en arbetsmarknad som hela tiden ändrar. Vi kommer att se ett vardagsliv som ändrar för oss som individer där allting från att boka och resa, till hamnar, hotell, resebyråer, banker, allt görs digitalt. Våra myndigheter är öppna 24 timmar via internet medan arbeten inom lager, transporter som här nämndes ganska mycket traditionella mansyrken kommer att försvinna. Det kommer att kräva en proaktivitet från oss alla både i hur vi tänker på näringslivets utveckling men även på utbildningssektorn.

Det man tror att datorer är bättre på än människor är t.ex. tekniskt logiska matematiska uppgifter som att spela schack, köpa aktier eller räkna ut saker och ting. Det som datorer ännu inte har kunnat ersätta människan på är fingerfärdighet, originalitet, de sköna konstarterna och social kompetens som att kunna förstå människor, stöda människor känslomässigt, psykologer, duktiga på förhandlingar och övertalningsförmåga. Därför kommer könsaspekten in för många av dessa yrken särskilt inom känslomässigt stöd och omsorg finns inom den kvinnliga sektorn.

Ska vårt samhälle fungera utgående från att datorn är dörröppningen till nästan hela ditt liv då måste man också se till att alla människor har tillgång till en dator. Det är en social fråga om man har råd och möjlighet att ha tillgången. Om man inte kan försäkra sig om att alla medborgare har tillgång till internet och alla de tjänster som där finns, d.v.s. blir allt från en ansökningsblankett, tillgång till din bank, dina pengar, din läkare, samhällsinformation, massmedier, allt går via datorn. Då måste alla ha en dator, det blir mer eller mindre en rättighet i vårt samhälle annars kommer vi att ha människor som blir helt utestängda från alla möjligheter och det går absolut inte. Lösa den sociala frågan på allmänna platser där man fortfarande har tillgång till datorer eller på något annat sätt.

En sak vi behöver ägna tankar åt är den sociala gemenskapen, hur umgås man? Hemma hos oss sitter fem stycken med varsin skärm istället för som förr när man satte sig ner framför Dallas hela familjen. Det förändrar hela umgängessättet och vårt sätt att dela gemensamma upplevelser. Digitaliseringen är en social aspekt som vi måste diskutera mera.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, herr talman! Det var intressant när vicelantrådet lyfte frågan att vi behöver uppdatera den offentliga IT-infrastrukturen för även om tjänsterna ska behovsprövas behöver vi ha den grundläggande kunskapen där och på plats. Vi kan inte tänka oss att någon ska bygga appar via öppna API:er av skärgårdstrafikens information om den inte finns digitaliserad och standardiserad, då kommer ingen att göra de coola apparna som är tillgängliga och förenkla för folk att resa ut i skärgården.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Där finns väldigt mycket som är grundläggande saker att diskutera, ltl Holmberg-Jansson nämnde det estniska systemet där alla är medborgare i IT-landet. Ålänningarna måste bli medlemmar och medborgare i det digitaliserade Åland och den digitaliserade världen. Hur ser vi till att alla blir medborgare där?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är förstås en otroligt viktig fråga som ytterst handlar om demokratisk delaktighet. Därför lyfte jag frågan i tidigare replikväxling med ltl Sara Kemetter att så få kvinnor utbildar sig inom IT-området, vi behöver se till att bredden finns. Personligen tror jag på 5G nätet som är så otroligt snabbt och byggt för industrier och tunga dataanalyser. Hoppas verkligen att vi tar strategiska steg både för att tillgängliggöra grundläggande information från våra myndigheter men även skapa incitament för att bygga ut internetnätet.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Infrastrukturen på plats, men jag är glad att ltl Ingrid Johansson förstod grundpoängen d.v.s. att det är en demokratisk utveckling där man måste se till att alla medborgare är med. Det kanske t.o.m. bli så man inte ens kan rösta på annat sätt än via sin dator.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Det är spännande och intressanta tider vi har framför oss, man känner hur det kittlar för det finns så mycket möjligheter, det gäller bara att få det på rätt.

Vicelantrådet nämnde vårdseminariet där man hade diskussioner om chattläkare. Vi var ganska många som twittrade in frågor direkt att det måste vara möjligt på Åland vi som har brist på primärläkare och läkare, det här vore perfekt verktyg att använda oss av. Det system som man har i Finland är ett privat bolag och det finns möjlighet för oss ålänningar att kunna använda oss av det idag och de har redan fått förfrågan om att kunna ha tjänsten på svenska.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är helt klart att också inom hälso- och sjukvården öppnar det möjligheter, speciellt tekniska frågor. Man berättade att på en vecka när pollensäsongen kommer hade man via chattläkare gett ut 15 000 recept på allergimediciner. Sådant är alldeles utmärkt istället för att dessa 15 000 människor ska sitta i kö i ett väntrum och läkaren ska titta och prata med alla. Just sådana mekaniska frågor är fantastiskt om man kan rationalisera på det sättet, istället får läkarna mera tid för att ge det mera känslomässiga stödet till andra sjukdomar där du måste känna och se patienten. Det är för Åland en otrolig möjlighet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det finns många möjligheter precis som digitaliseringsrådet lyfte fram i sin rapport. Även skärgårdens möjligheter har lyfts upp i debatten att få en större tillgång till vård. Det är som vicelantrådet säger att vi ligger efter t.ex. när det gäller att komma åt journalsystemet, men det ligger precis i röret på ÅHS vilket system som ska införskaffas. Förhoppningsvis inom en snar framtid är det här också en verklighet på Åland. Jag såg ett inslag på TV 4 där de hade en robot som kunde göra allt möjligt. Även ett inslag där de pratade om digifasta, barn som hade gjort det insåg att de hade en familj, de är så uppe i sina skärmar att de tappar verkligheten.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det senare känner jag mycket väl till. Jag önskar ltl Holmberg-Jansson, också ordförande i ÅHS lycka till med digitaliseringen av sjukvården.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Det är en mycket bra rapport som rådet har presenterat för landskapsregeringen och nu också för lagtinget och för Åland, man kan stöda den fullt ut. Kommer vi att få se några konkreta förslag i samband med den tilläggsbudget som kommer att läggas fram efter en vecka? Kommer det att tas upp ekonomiska resurser för att konkret kunna förverkliga att det inte bara är vackra ord i ytterligare en rapport?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! I budgeten för 2017 finns avsatt 100 000 euro för att få igång digitaliseringsprocessen för att få det första sociala hackathon tillfället arrangerat i september för att lösa de första problemen som har rapporterats in av ålänningar på ett digitalt sätt.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Alla som är lite insatta i budgetarbetet vet att vi har ett stort underskott när det gäller digitaliseringen och IT-utvecklingen i vårt landskap och vi behöver satsa resurser på det, 100 000 är väldigt bra. Inom de olika verksamhetsområdena kommer de också att behöva konkreta ekonomiska resurser för att ta tag i och skapa det utvecklingsarbete som rapporten pekar på för det sker inte av sig självt helt och hållet. Är landskapsregeringen beredd att ta fram de resurserna?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vad gäller digitaliseringsprocessen är den initiala idén inte att själv hitta på problem och lösa dem. Det är en behovsprövad process där ålänningen själva lyfter problemen på bordet som kan lösas på offentlig sida men också av det privata näringslivet som kan se en möjlighet att starta upp bolag som kan leverera den digitala lösningen. Det behöver inte alltid vara fråga om offentliga medel och förhoppningsvis i de flesta fall privata medel som ser en möjlighet i att göra affärer vad gäller digitaliserade lösningar. Det behöver inte alltid till samhällsmedel för att lösa problem i vårt samhälle.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är en bra riktning att det inte alltid behövs samhällsmedel. Men de facto är det mycket av den service som ålänningarna tar del av som produceras av landskapet och kommunerna. Tyvärr uppfattar jag minister Asumaa att landskapet lägger fram en fin rapport men man är inte beredd att ta upp tillräckliga ekonomiska resurser för att också förverkliga den så att målsättningarna uppnås, det är tråkigt och det får vi återkomma till i samband med budgetarbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Jag ska inte visa på några olika uppfattningar i regeringen men vill säga från min sida att nu har offentlig sektor ÅDA på plats. Det är ett jättebra första steg att samordna ansträngningarna att lyfta digitala Åland, åtminstone inom den offentliga sektorn. Det är en bra början. Det är bara att konstatera att ekonomi är relativt i den bemärkelsen att man kan ha underskott i siffror eller kanske överskott. Har man överskott har man kanske underskott på verkställighet på inom ett område. Det är ingen hemlighet att det offentliga Åland har ett enormt underskott när det gäller digital utveckling. Vi har en digital skuld som är stor. Hur man tacklar den kan man nog inte ha svaret i en tilläggsbudget utan det kräver ett större och fastare grepp om hur man kommer ikapp.

I den privata sektorn är digitalisering så pass mycket värt rent ekonomiskt att där finns incitamenten i sig att göra förändringar. Att få bukt med den digitala skulden vi har kommer att kräva offentlig satsning.

Talmannen

Lagtinget antecknar sig i landskapsregeringens meddelande för kännedom.

För kännedom

8        Ändring av landskapslagen om posttjänster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 13/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2016-2017

Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 5 april 2017.

9        En revidering av plan- och bygglagen

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2016-2017

Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum dagen 5 april 2017.

10      Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2016

Finans- och näringsutskottets redogörelse FUR 1/2016-2017

Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 10 april 2017.

11      Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 13/2016-2017

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

Talmannen föreslår att ärendet tas upp till behandling vid plenum den 10 april 2017.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 5 april kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil