Plenum den 3 december 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 3 december 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Andra behandling. 2

1    Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

Första behandling. 2

2    Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Första behandling. 3

3    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

Enda behandling. 3

4    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

Budget motioner BM 51-56/2017-2018

För kännedom.. 19

5    Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

6    Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

7    Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

8    Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

9    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2018-2019

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

10  Cancerscreening, en vinst för alla

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2018-2019

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

Plenum slutar 19

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i nätverksmöte.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom.

27 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Meddelande

Ledamöterna bör ha beredskap för plenum den 14 december samt 18, 19 och 20 december med start klockan 9.30

Herr landshövding

Värderade fru talman! Jag ber att till Ålands lagting för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om lagtingets bifall till dels godkännande och sättande ikraft av världspostkonventionen, och dels utkastet till statsrådets förordning om avtalet om ändring om överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning, samt även regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning.

Talmannen

Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning. 

Andra behandling

1        Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Som framgår av utskottets mycket korta betänkande så har utskottet inget att anföra i sak. I och med att det här samarbetsavtalet är - som de liknande samarbetsavtalen som vi har behandlat - av ytterst allmängiltig karaktär så handlar det mer om att befrämja dialogen mellan unionen och olika länder, i detta fall Afghanistan.

Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger det begärda samtycket. Tack, talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Samtidigt sambehandlas ärende nummer 4 i enlighet med talmanskonferensens diskussioner idag.

Enda behandling

4        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2018-2019

Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

Budget motioner BM 51-56/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Lagförslaget Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018 hänför sig till landskapsregeringens förslag till andra tilläggsbudget för år 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Nu har också talmannen meddelat att dessa sambehandlas, så jag håller bara det här anförandet om både budgetlagen och tilläggsbudgeten.

Landskapsregeringen aviserar en ökning av intäkterna från förskottet på avräkningsbeloppet med cirka 7,9 miljoner euro. Samtidigt aviseras också en återbetalningsskyldighet av 2017-års förskott med 0,4 miljoner euro. Sammantaget alltså ungefär 7,5 miljon euro mer i intäkter, vilket är glädjande. Dessa ändringar syns dock inte här utan kommer i en tredje tilläggsbudget. I densamma kommer också en utgiftspost om ca 3,1 miljoner euro gällande det fel som uppstod i revideringen av landskapsandelssystemet tidigare under året. Till de här delarna får vi återkomma senare alltså.

Arbetsvärderingens första skede är nu slutförd och i det här förslaget till tilläggsbudget utgörs därför en stor del budgetens innehåll av en utfördelning av tidigare budgeterade medel på de olika grenarna av landskapsförvaltningen. Det här känner ni till redan så jag går inte in desto mer på det.

Huvuddelen av utskottets tid i det här ärendet användes till att få ett grepp om situationen inom jordbruksproduktionen. Fjolårets regn och den långa torrperioden under odlingssäsongen 2018 har haft mycket drastiska följder för en stor del av lantbrukarkåren. Växtodlarna har fått minskade skördar och djurhållningen lider av en brist på foder, vilket har lett till att många djurgårdar minskar sina besättningar inför vintern. Utskottet konstaterar dock att gårdar med egen tillgång till bevattning har klarat sig bättre. Dessutom är en följd av de låga skördarna att importen av råvaror har ökat, vilket påverkar handelsbalansen negativt.

För att i till viss del lindra effekterna av de uteblivna intäkterna föreslås nu ökade fullmakter för dels räntestödslån för skördeskador och dels ökade garantier för likviditetslån. Dessutom vet vi nu att det kommer ett förslag till direkt stöd för skördeskador från landskapsregeringen. Det stödet får vi lov att återkomma till i nästa tilläggsbudget.

Utskottet har också fått veta att maxbeloppet för EU:s stöd av mindre betydelse, det s.k. de minimis stödet, sannolikt kommer att höjas kring årsskiftet. Det här kommer att troligen att möjliggöra att eventuella stöd kan utnyttjas bättre av lantbrukarna. Förslaget som det nu ligger i EU är att den kommande höjda de minimis stödnivån ska kunna tillämpas retroaktivt för tre år.

De problem som lantbruket har på den strukturella nivån är dock av mer långsiktig karaktär. Lönsamheten inom lantbruket har varit ansträngd en längre tid och förstärktes ytterligare efter införandet av sanktionerna mot Ryssland efter annekteringen av Krim. Detta innebar att många lantbruksföretag har en svag ekonomisk ställning att kunna möta olika störningar, till exempel i form av extremt väder som vi hade i somras.

Näringslivet som helhet drabbas också om exporten av jordbruksprodukter minskar eftersom transportkostnaderna för importen ökar.

För att stärka lantbruket på lång sikt anser utskottet att sektorn behöver göra investeringar av strukturell karaktär, såsom tillgången till bevattningsvatten.

Vi konstaterar dessutom att det pågår en utredning som ska kartlägga det åländska näringslivets konkurrenskraft. Resultatet och åtgärder utgående från den utredningen är viktig eftersom primärnäringarna och framförallt förädlingsindustrin också lyfter fram de relativt höga kostnaderna för el- och värmeenergi, vatten och avlopp, samt tillsynsavgifter.

Fru talman! Sedan finns det en del annat i vårt betänkande som ni kan läsa och som kanske kommer upp i debatten idag.

Avslutningsvis så föreslår utskottet att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten och att lagtinget förkastar budgetmotionerna 51-56/2017-2018, samt att lagtinget beslutar att andra tillägget till budgeten för år 2018 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Utskottet föreslår dessutom att lagtinget antar lagförslaget Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018 i oförändrad form och att lagen antas i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag önskar ett förtydligande från utskottsordförande vad gäller kartläggning av näringslivets konkurrenskraft. Om jag är rätt informerad så har den utredningen delvis ändrat karaktär och delvis har man också aviserat e ganska kraftig försening och den kommer först under våren. Är det någonting som utskottsordförande kan bekräfta?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är korrekt förstås eftersom vtm Thörnroos också sitter i utskottet och har fått höra att den har ändrat karaktär. Vi kommer säkert att få information sedan om det så småningom också av landskapsregeringen.

Den förändringen kan också till en del vara positiv, som jag ser den. Man börjar jobba mera direkt i anslutning till praktiska exempel och det kan vara till fördel. Vi har också fått veta att utredningen tar lite längre tid än vad vi hade tänkt från början, ja.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det problem som uppstår i samband med detta är ju att rapporten - som åtminstone jag har hört väldigt mycket om i olika sammanhang och skulle vara ett tungt dokument - skulle levereras under detta år. Om den nu dels har bytt karaktär och dels har flyttats fram och kommer först under våren så kommer ju det här lagtinget inte att ha några möjligheter att hantera den vidare och ta tillvara det arbetet och detta i sin tur kommer ju att påverka näringslivet negativt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vet inte om det kommer att påverka näringslivet negativt, att resultatet från utredningen kommer något senare än som tidigare har aviserats, eftersom man tillämpar praktiska exempel som sedan kan användas direkt och omedelbart än bara ett dokument som levererar åtgärder. Jag ser inte bara negativt på den delen. Vi får väl återkomma när den kommer.

Vi ska inte heller glömma bort att en stor del av de åtgärder som är möjliga att åtgärda - som näringslivet efterlyser, dvs. avgifter på olika saker - ligger faktiskt på kommunal nivå, både i kommunerna och i de kommunala bolagen. Det är också viktigt att komma ihåg att all makt i den här frågan ligger definitivt inte i landskapsregeringens och lagtingets händer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! I samband med att tilläggsbudgeten presenterades här i lagtinget i september, den kom på bordet den 11 september, så fördes en diskussion speciellt kring primärproducenternas mycket svåra situation.

Centern valde att lägga en budgetmotion, nr 52/2017-2018, Tryggad livsmedelsproduktion på Åland. Ålands Framtid hade motsvarande budgetmotion.

Vi såg nämligen redan då ett scenario framför oss där de redan hårt prövade primärproducenterna nu ytterligare kommer att ställas inför nya utmaningar, speciellt vad gäller likviditeten i de egna bolagen.

Detta tog jag med mig till diskussionerna i finans- och näringsutskottet. Vi har haft goda diskussioner. Jag tycker att jag åtminstone från ett av regeringspartierna har hört nya tongångar i samband med hörande i finans- och näringsutskottet.

Vi har haft ett väldigt brett hörande. Vi hade representanter från Ålands producentförbund, olika specialrådgivare och sedan hade vi också representanter från skogsvårdsföreningar, köttproducenter, mjölkproducenter och från växtodlare. Vi tog det vidare till nästa steg och tog förädlingsindustrins olika grenar och lyssnade in dem och därutöver också transportsektorn.

Det scenario som kommer fram när man har möjlighet att göra en fördjupning är nog ganska skrämmande. Vi pratar inte här om fem bönder på landsbygden som kanske går i konkurs. Vi pratar om ett livsmedelskluster som omsätter ungefär 1 700 arbetsplatser på helårsbasis. Vi pratar om och ser problem vid horisonten som inte bara rör primärproducenter och förädlingsindustrin, utan vi ser arbetsplatser, vi ser transporter och vi ser förändringar i handelsbalansen. Allt detta orsakat av torkan.

Bästa ledamöter, den 11 september fick vi tilläggsbudgeten till oss, det sammanföll väldigt olyckligt med lagtingets planerade höstuppehåll och därför så har processen inte blivit färdigt före nu. Det är för övrigt första gången, tror jag, som vi processar en tilläggsbudget samtidigt som vi processar huvudbudgeten, årsbudgeten för landskapet Åland och samtidigt väntar vi också ytterligare på en ny tilläggsbudget.

Ni som har läst förslaget så ser att centern inte har reserverat sig trots att vi inte fick igenom de medel som vi äskade om. Det finns två orsaker till att vi inte har gjort det, dels för att åtminstone ett av regeringspartierna har insett allvaret och arbetar väldigt proaktivt för den här sektorn, för hela landsbygden; och dels för att det utlovades pengar från regeringshåll i en tredje tilläggsbudget. Skulle jag ha vetat att jag den 3 december skulle stå i talarstolen i Ålands lagting och ännu inte sett röken av en tredje tilläggsbudget så hade jag möjligen drivit detta hårdare.

Min fråga riktar jag nu direkt till ansvarig minister Camilla Gunell. Varför har vi ingen tredje tilläggsbudget på bordet ännu? När är det meningen att dessa primärproducenter, som har det så svårt ekonomiskt, ska få det stöd som har utlovats? Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill understöda det som vicetalman sade att vi hade en mycket god, fin och lärorik process i finans- och näringsutskottet. Vi hade många intressanta och faktiskt rent ut sagt ledsamma höranden. Jag delar vicetalmannens oro för primärnäringarna och hela livsmedelsklustret. Det gäller förädlingsindustrin, transporterna, matturismen och många andra goda ben som det åländska näringslivet står på. Det här är inte bara en fråga för några bönder utan det är en fråga för hela det åländska samhället.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Analysen som ltl Johansson gör är insiktsfull och den är också alldeles korrekt. Det här är en fråga som berör hela det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Det är bra att finans- och näringsutskottet har bekantat sig med situationen i jordbruket. Det är viktigt att utskottet har kunskap om läget där ute och att det inte är alldeles enkelt och därför har landskapsregeringen kommit med ett krispaket värt 660 000 euro. Jag beskriver det gärna närmare för lagtinget i ett anförande. Det är ett löfte som naturligtvis ligger fast och som vi kommer att fullfölja.

Däremot är det ingen panik huruvida en tilläggsbudget, med det här innehållet, ligger på bordet idag eller lite längre fram i december. Målet är att de här medlen ska betala ut i mars parallellt med att det finländska krispaketet också verkställs.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag kan förstå att det inte är någon större kris för landskapsregeringen eller för ansvarig minister. Men för många av dem som väntar på ett slutgiltigt besked - en stämpel från Ålands lagting att detta faktiskt kommer att verkställas - så är det nog ett stort problem.

Som sagt, vissa av berättelserna och information som vi har fått oss till del i finans- och näringsutskottet är på gränsen till tragiskt. Det gäller livsöden och gårdar som försvinner vilka har funnits i generationer i hur många år som helst, och det är inga småpengar vi pratar om. Det är inte så att någon är i skuld på summor om 10 000 eller 20 000. Vi pratar uteblivna skördar i hundratuseneurosklassen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jo, men det är ingen idé att stå här vara tårögd. Nu är det åtgärder som gäller, de har vi från regeringen presenterat och de kommer givetvis att fullföljas. Stämpeln från Ålands lagting är säkert viktig, med det låter ju som att det bara är en stämpel här som vi hämta och att lagtinget kommer att tycka att det här är ett bra stöd.

Däremot så tycker jag att vtm Thörnroos analys av hela situationen i jordbruket är något ytlig. Den kräver nog lite mera analys än att hänvisa enbart till torkan. Torkans svårigheter och att den inföll i en period av långvarig problematik med lönsamhet som har pågått redan en längre tid av diverse olika skäl, det har gjort att situationen har förvärrats och blivit så pass svår som den har blivit för flera.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Nej, jag valde att bara ta upp den sista delen av torkan nu, vi hade upp det i reservationen och jag valde också att ta upp den i mitt anförande. Självklart är jag, om någon, mycket väl medveten om hur livsmedelsproduktionen har utvecklats och vilka problem de står inför. Men jag kan tycka att det hade varit klädsamt om landskapsregeringspartierna hade gett OK för pengar redan i den andra tilläggsbudgeten som nu ligger på bordet. Det fanns möjligheter om regeringspartierna hade velat, eftersom både Ålands Framtid och centern hade en budgetmotion om detta. Om regeringen hade velat hjälpa redan nu detta år, så hade landskapsregeringen möjligheter till det, samtidigt som man då arbetade fram utredningsmaterialet. Men nu valde landskapsregeringen att inte göra så, utan istället så väntar man till mars och jag har svårt att förstå den väntan faktiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack Vtm Thörnroos. Jag ställer mig i kön till de som tycker att vtm Thörnroos tog fram väldigt bra saker i sitt anförande. Bilden stämmer väl överens med det som jag också upplevde under hörandena.

Däremot så tycker jag att det är synd att vi nu ska föra någon sorts polemik här i salen. Jag tycker att frågan är alltför viktig för att vi ska strida sinsemellan. Jag uppfattar att vi har en överensstämmande syn på problematiken.

Det som kommer att presenteras i en tredje tilläggsbudget är ju till och med mera i stöd än vad vissa budgetmotioner innehåller.

Sedan ska vi också tänka på att de minimis kommer också ett utvecklas i rätt riktning för jordbruksklustret. Det stödet höjs veckan före jul, om jag inte minns fel, från 15 000 till 25 000 retroaktivt tre år bakåt. Det är också något som kommer jordbrukarna till godo.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag uppfattar inte att det finns någon diskrepans i salen kring behovet av det här stödet.

Däremot så tar jag mig rätten att uttrycka min besvikelse över att näringsministern inte har sett till att det skulle ha varit möjligt att göra dessa utbetalningar tidigare. Den rätten förbehåller jag mig faktiskt och den rätten har jag tagit.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Tack, fru talman! Bästa lagting, det är alltid intressant och givande att i utskottet ta del av vad höranden har att förmedla. I samband med betänkandet av denna andra tilläggsbudget hörde vi flera företagare och tjänstemän från jordbruksklustret. Att situationen varit prekär efter Rysslandsembargot är ingen nyhet och att en hårdnande konkurrens ytterligare minskat marginalerna och spätt på situationen är också välkänt.

När sedan en säsong med en torka, som inte haft en motsvarighet sedan mitten på 50-talet, i kombination med hetta skapades ett läge som dessutom varit unikt även jämfört med förutsättningarna på den finska sidan. Ingen annanstans har sommarens ogynnsamma torka och hetta slagit så hårt som på Åland.

Det var höranden med en enhetlig bild av läget, och utan omskrivningar. Det var tydliga och raka besked och röster från en hårt prövad näring. Jag tror att suckarna över att det regnar ute aldrig har varit så få på Åland som just nu.

Att Åland nu behöver importera råvaror, som vi egentligen borde vara självförsörjande på, är förhoppningsvis en tillfällig åtgärd. Tidigare hade vi en god tillgång på råvaror men en sämre förädlingsvolym. Idag är situationen den motsatta inom vissa produkter. En förädlingsindustri som byggt upp en exportefterfrågan och som denna säsong inom vissa jordbruksprodukter varit tvungen att importera råvaror för att klara av sin produktion och sina åtaganden. Inom köttproduktionen har säsongen inneburit en övertalighet av djur och slaktnivåerna har legat och ligger på en för hög nivå sett till efterfrågan. Förädlingsindustrin är idag ett stort ben för Åland att stå på.

Det här sätter fokus på framtiden. Att skapa en driftsmiljö som är konkurrenskraftig sett till energi, vatten, avlopp, avfall. Det sätter även fokus på behovet av att investera för framtiden. Säsongen 2018 har varit extrem, men är kanske på sikt det nya normala. Därför gäller det att investera klokt i form av framför allt konstbevattning. Den som i år hade möjlighet att konstbevattna, klarade sig lite mindre dåligt. Den jordbruksföretagare som under åren haft bättre marginaler har gett sig själv den proaktiva möjligheten att investera i bevattning.

Det här sätter även fokus på hur viktig jordbruksklustret är för hela den åländska näringskedjan. Den exportvolym som skapas ger positiva ringar inom flera sektorer. Det skapar en mängd olika arbetsplatser, det skapar ett transportsystem som ger övrig handel lägre priser och det ger vår förädlingsindustri tillväxtmöjligheter. Konvojen lastbilar som dagligen lämnar Åland är lång och är givetvis betydande även för delar av den åländska rederiverksamheten.

Avslutningsvis, något väldigt positivt, det nybildade bolaget Fleksens med smarta energinät på Åland börjar nu bli konkret verkstad. Fleksens kan bli något som dels gör nytta lokalt på Åland, men även bidra till att lyfta Åland som attraktiv destination och visa att vi många gånger är på vågens framkant och kanske bidra till ett nytt ben växer upp att stå på. Förutsättningarna finns. Tack, fru talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill resonera vidare kring det som ltl Holmberg nämnde lite kort i en replik istället för ett eget anförande, det gäller varuhandelsbalansen.

Det kan konstateras helt frankt att varuhandelsbalansen som redan idag inte är särskilt god för det åländska samhället kommer att försämras ytterligare det här året just med anledning av de importer till förädlingsbranschen som ledamoten nämnde.

Jag hoppas att det här en fråga som vi alla här i lagtinget kan arbeta tillsammans med, för utsikterna ser inte alldeles för goda ut just nu.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johansson. Det stämmer, vi har diskuterat många gånger under många, många år hur vi ska skapa nya ben att stå på.

När det gäller jordbruksklustret så har vi fått nya ben att stå på mycket tack vare förädlingsindustrin. Den är väldigt personalintensiv och ger goda möjligheter för hela Åland t.ex. med lägre transportkostnader. För räknar vi samman de lastmeter som lämnar Åland varje dag, tack vare jordbruksindustrin och förädlingsindustrin, så skapar det möjligheter för resten av näringslivet.

Sedan har vi också turismen som vi delvis har diskuterat i utskottet. Turismen måste lyftas för den är också en exportindustri fast man kanske inte alltid tänker på det.

Vi måste titta på de naturliga benen att stå på. Åland går mot en recession, det är tydligt och vi måste proaktivt se hur vi kan begränsa den och förhoppningsvis också kunna utveckla förutsättningar att verka och bo på Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Anledningen till att jag lyfte den här frågan är förstås att varuhandelsbalansen har otroligt stort inflytande på BNP-utvecklingen generellt, vilken vi nu har konstaterat att är svagare på Åland än i övriga riket och det har sedan stora följder i skattegottgörelsen osv. Det som idag hjälper upp bytesbalansen generellt är ju att vi har en positiv utveckling när det gäller tjänster. Där är det också viktigt, precis som ledamot nämnde gällande turismen som står för en stor del av de tjänsterna, att vi inte tappar det benet utan att vi faktiskt satsar på det och vidareutvecklar det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Om jag håller mig till ämnet jordbruk så tror jag att många som kanske inte är så insatta blir väldigt förvånade över just hur många arbetsplatser som skapas och vilka ringeffekter det för med sig. Vi har i utskottet fått höra att det kanske rör sig om 15 långtradare per dag tack vare jordbruksklustret. Självklart, att ersätta de lastmetrarna med någonting annat produktivt är inte så lätt.

Men, landskapsregeringen jobbar i rätt riktning!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, tack också till finansutskottet för ett effektivt arbete kring både lagar och budget. Det är klart att saker och ting skulle ha snabbats upp i fall inte den här pausen hade kommit här emellan och landskapsregeringen hade då också snabbare kunnat expedierat beslut ifall lagtinget hade hunnit före ledigheten. Men så är det.

Det är ju framförallt frågan om jordbruket som överskuggat temat i den här tilläggsbudgeten även om jag är väldigt glad att här också nämndes de ansträngningar och konkreta åtgärder som vi vidtar på området förnyelsebar energi.

Det är framförallt jordbrukssidan som jag önskar beröra. Den här sommaren har varit speciell, den har varit historiskt mycket svår och det vet vi nu också efter att ha noggrant gjort en analys och ett bokslut över odlingssäsongen. Vi har fått siffror på de flesta segment, hur skördarna ser ut i jämförelse med tidigare och normalskördar inom alltifrån lök och potatis, grönsaker, vall, säd och spannmål etc.

Jag tycker att det var viktigt att avvakta och få fram konkreta fakta kring odlingssäsongen för att pricka rätt när det gäller det här stödpaketet till jordbruket.

Trots att vi har varit mycket involverade i frågan kring torkan och den här sommaren, vilket vi har varit helt involverade i ända sedan mitten av juli och redan då fattat åtgärder och beslut för att kunna möta behoven här och nu och ta till vara de bästa möjliga optimerade skördar, så har vi fattat beslut under hela resans gång.

Jag tycker att det var bra att vi redan för två år sedan tog i bruk bevattningsstödet. Det visade sig var en proaktiv åtgärd med tanke på det scenario som utföll, och att det har funnits ett väldigt stort behov av investeringar. Närmare en miljon euro har investerat redan i bevattningsstrukturer med det här nya stödet, så att det är någonting som definitivt behövs.

I det här krispaketet så höjer vi nu stödprocenten ytterligare från 30 procent till 35 procent. Det är en åtgärd som ingen behöver vänta på utan den fattar vi omgående.

Jag tycker att det är viktigt att fundera över hela situationen för jordbruksklustret inte bara på basis av den här odlingssäsongen utan att se den i en kontext av den tid som har varit och den tid som ska komma. Det är nog viktigt att förstå att det som har skett här och nu och som sätter sina spår kommer att påverka näringarna också nästa säsong och säsongen efter det. Det är inte så att vi plåstrar på med ett krispaket och sedan är problematiken över. Den är där och vi kommer att få leva med den och diskutera och hantera den i Ålands lagting också många år framåt. Därför är det bra om vi kan ha en konstruktiv dialog kring jordbrukets villkor och framtid. Eftersom det är en sådan bransch som ändå är så starkt knuten till politiska beslut och också ekonomiska beslut så är det en fråga för oss. Många andra branscher verkar på andra marknadsmässiga villkor, men här har vi politiker och de beslut vi fattar verkligen en viktig roll.

Jag tror också man måste fundera över varför marknaden är så svår och hur de politiska besluten påverkar i relation till att det trots allt också finns en marknad bestående av konsumenter och av inköpare där prisnivåerna pressas mycket hela tiden och det som bonden får för sin sålda vara blir mindre och mindre. Därför har man på rikssidan inrättat en ombudsman som ska vaka över det här området. Man kan inte prispressa hur långt som helst. Det utarmar hela den här sektorn mer än någonting annat.

För min del så tycker jag att landskapsregeringen har haft en bra hand med hela frågan ända sedan den inleddes. Vi har velat göra en noggrann analys över behoven. Framförallt måste man se till att pengarna som kommer härifrån hamnar på rätt, där de verkligen behövs. Vi konstaterar att en utbetalning i mars är lämplig. Man har resonerat på samma sätt på rikssidan för det är då likviditeten de facto blir ett problem med tanke på nästa säsong och inköp av utsäde och annat.

Vi har också erbjudit lånegarantier som här har presenterats och nu håller på att tas i bruk.

Vi har tillsatt en skördeskadekommission som hanterar hela den här problematiken.

Kortfattat kan man konstatera att åländska bönder får del av det finska krispaketet i form av krisstöd med 88 euro per hektar för vall och 40 euro hektar för spannmål för husdjursproduktionen och även en skatteåterbäring på bränsleaccis.

Förutom det så blir det ett stöd för inköp av foder, totalt 100 000 euro, ungefär 20 euro per bal i stöd, det räcker till 5 000 inköpta balar.

Dahlmans avlyfts också slakteriavgift vilket är värt 20 000 euro. Förutom det så ges stöd för lök 100 000 euro, 450 euro per hektar, 200 000 euro för potatisodlingen, 300 euro per hektar och övriga grönsaker är 1 000 euro per hektar motsvarande 65 000 euro samt spannmål och oljeväxter 55 euro per hektar, motsvarande 100 000 euro.

Tillsammans med likviditetslånets kostnader samt höjningen av bevattningsstödet så utgör det här paketet 660 000 euro. Det är varken en halv miljon som centern föreslog eller en miljon som Ålands Framtid föreslog, utan det som vi menar att är rätt nivå. Vi har också fått god respons från branschen på det här stödet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag noterat att näringsministern är väldigt nöjd med sin egen och landskapsregeringens insats och vackert så. Jag är däremot inte riktigt säker på att den delas av hela branschen.

Speciellt vad gäller likviditeten sade näringsministern att man ska få pengarna i mars för det är då man gör inköpen. Vad vi har erfarit genom utskottshörande är att det är nu i höst som man skulle behöva få de här pengarna för att kunna köpa utsäde som man behöver till nästa år.

Min konkreta fråga till näringsministern är; varför måste vi alltid följa efter Finland? Varför kunde vi inte ha godkänt medel i denna tilläggsbudget som nu ligger, så att man redan under detta innevarande år hade kunnat göra vissa utbetalningar till dem som kommer att få det? Det kan ju inte finnas något lagligt hinder för att landskapsregeringen hade utarbetat grundmaterialet för utbetalning och pengarna hade funnits här och nu tillgängliga redan nästa vecka.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Om vi ska följa centerns motion så ska det här stödet ner med 160 000 euro. Det var ju inte rätt nivåer och det fanns ingen analys i botten. Det är klart att inte Ålands lagting kan fatta sådana beslut. Sådana här beslut ska vara beredda. Jag har hela tiden sagt varför, vi behöver ett bokslut över odlingssäsongen. Ingen vill att det här ska vara allmänt generellt arealstöd som hamnar fel, och för dem som kanske inte har mest nytta av det, utan det här är skattemedel som ska komma där de behövs mest. Tycker vtm Törnroos att man bara ska skyffla ut, man ska inte ha någon analys och man ska inte heller veta vart pengarna kommer och vilken juridisk grund man ska ha för utbetalning av stöd?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Självklart ska kan man ju ha en juridisk grund för utbetalning av stöd. Min uppfattning är nog att man aldrig har skyfflat ut någonting till jordbrukssektorn, men där kan vi ju ha olika åsikter.

Jag försöker säga att här hade det funnits ett gyllene tillfälle för landskapsregeringen. Tilläggsbudgeten låg i finans- och näringsutskottet, det fanns möjlighet att ta med medel och landskapsregering hade under tiden kunnat arbeta fram riktlinjerna, så att man redan nästa vecka hade kunnat möjliggöra utbetalning till dem som verkligen behöver det. Till dem som i princip står vid ruinens brant och inte längre får lån och till dem som inte har någonting längre att belåna där allting redan är utplånat till taknocken och just lite över. Det är de som skulle ha behövt pengarna redan detta år för att våga satsa och kunna göra inköp inför nästa odlingssäsong.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Om man hade så brått då tycker jag vicetalman med lagtingets hjälp skulle ha sett till att man behandlade den här lagen och tilläggsbudgeten i god tid. Därför att i den här så finns det också möjlighet till garantier för dem som behöver. Där har det funnits ett visst intresse och trots att det inte godkänts än av Ålands lagting så har man fört diskussioner med dem som berörs av det hela.

Jag skulle nog vilja säga att det här är enda vägen att göra det seriöst och bra. Jag är mycket nöjd över det arbete som vår jordbruksbyrå har gjort och den dialog och diskussion som har förts med näringen kontinuerligt. Jag hoppas att de har känt sig trygga i landskapsregeringens verkligt genuina vilja att göra en bra och riktad insats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har varit mycket skeptisk till stöd för skördeskador, framförallt ur ett rättviseperspektiv, rättvisa mot dem som har investerat i bevattning och kanske har varit förutseende och sett till att man löser problem med extrema väder åtminstone till en viss del. Så vad blir rättvisan att man inte betalar ut dem men till andra?

Sedan när det gäller rättvisan gentemot andra branscher, andra branscher drabbas också av väder dvs. uteserveringar för restauranger, och det finns hur mycket som helst man kan dra upp där också andra branscher som inte får stöd drabbas. Jag har varit mycket skeptisk.

Men det finns två saker som jag tycker motiverar att vi går in för ett stöd den här gången. Det är den extrema situationen. Enligt de hörande vi haft så har de som investerat i infrastrukturen inte någonting emot det här stödpaketet. Och sedan det faktum att vi med ett politiskt beslut i Europa med sanktionerna mot Ryssland har orsakat en långvarig problematik. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är väldigt relevanta frågor och de ställs antagligen också av människor i vårt samhälle. En välbekant person för oss alla på jordbruksbyrån brukar säga att de säsonger då potatisen trivs då trivs inte turisterna, men inte har vi något stödpaket för en dålig turistsäsong. Men då måste man ju komma ihåg att jordbruket är en speciell sektor på det sättet är att den är väldigt beroende av EU-stöd, av samhällets olika insatser och av politikernas inställning. Det är kanske inte ett läge som någon önskar sig men så är det och i den verkligheten lever vi också på Åland.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Så är det nog till stora delar. Det som jag ändå ville framhålla är att jag tycker att det är motiverat den här gången att gå in med ett sådant stöd. Jag stöder landskapsregeringens arbete med att man har gjort en noggrann analys. Vi ser att skörden i vissa sektorer i princip har halverats för en hel sektor. Det är väldigt dramatiska konsekvenser, och då också på basen av att man tidigare har tagit politiska beslut om sanktionerna mot Ryssland som påverkar hela den här sektorn och dess lönsamhet under en längre period och då drabbas man av det här. Det finns motiv tycker jag att särskilja och göra det här beslutet nu, en temporär åtgärd och gå in med det här stödet under den här extremt svåra situationen som vi inte har sett sedan 50-talet på Åland i princip eller kanske ännu längre, om ens någonsin. Det finns ett motiv den här gången. Men jag har tidigare varit skeptisk, men är absolut för det den här gången.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det låter mycket lovande och det betyder också att det finns ett stöd här i lagtinget när vi före jul kommer med en tredje tilläggsbudget och krispaket i budgetformat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag har egentligen inte planerat något direkt anförande i den här frågan.

Som har sagts här tidigare så har man vidtagit åtgärder från landskapsregeringen när det gäller de här direkta stöden.

Men när vi skrev den här motionen så fanns det positiva uttalanden för att det eventuellt skulle komma något men inte någonting konkret. Så av den orsaken skrev vi motionen.

När det gäller beloppet så har man hamnat mittemellan, mellan centerns motion och vår. När vi från oppositionen skriver motioner så har vi inte möjligheter till analyser som landskapsregeringen har gjort i det här ärendet. Vi tog till ett belopp, om det sedan inte blir det beloppet så får vi i det här fallet acceptera då förstås. Men det är klart att det är en prekär situation för lantbruket.

Jag tänkte beröra utskottets bemötande av motioner. När det gäller den motionen som jag lämnade in, motion nummer 56 som föreslår att anslaget ska ökas med en miljon så hänvisar utskottet till allmänna motiveringar i betänkande och föreslår att budgetmotion nummer 56 förkastas. Tittar man i de allmänna motiveringarna så berörde motionen sju punkter som man borde titta på från utskottets sida.  Man har berört den delen att man ger ett likviditetslån enligt det som landskapsregeringen föreslagit. Sedan så skriver utskottet: ” Utskottet erfar att landskapsregeringen utreder ett införande av direkt stöd för skördeskador och avser att återkomma i en tilläggsbudget” Den tredje då alltså som man hänvisar till. Sedan berör man bevattningarna, men resten av de här motiveringarna så har man egentligen bara förbisett så här puff och inte överhuvudtaget berört. Alltså alla de här sju punkterna är viktiga frågor som berör lantbrukets framtid.  Jag tycker att man borde bemöda sig lite i utskottet att bemöta den eftersom ordförande själv säger här nu att han anser att jordbruksfrågorna är så pass viktiga och deras situation. Man borde åtminstone bemöda sig lite även från regeringsbänkarna och övriga oppositionen som suttit med, att man skulle ha tittat och kommit med någon sorts text i bemötandet. Men det gör man inte. Det här ser jag ju i kommande budgetmotioner. De motioner som finns i ordinarie budget kommer att bemötas precis exakt likadant. Man avför motionen helt enkelt och ingen motivering. Jag tycker att det är svagt, absolut svagt. Man borde ha så mycket respekt för motionsställarna att man kunde bemöta den på ett annat sätt, en liten kort motivering till varför. Men i många motioner så har man inte idas göra det ens.

När det gäller investeringar i bevattningar, jovisst, det är helt enkelt en framtidsfråga, men det är dock inte alla som har den möjligheten. Det finns inte tillgång till vatten och det är så pass stora investeringar så man får de aldrig återbetalda. Största delen av kåren hamnar utanför möjligheten att kunna bevattna och de ska ju leva med de väderförhållandena som råder. Där har vi ett problem som måste lösas i framtiden.

Därför lade vi en motion i den ordinarie budgeten att man borde titta på skördeskadeersättningarna på lång sikt. Man skulle tillsätta en grupp bestående av lantbrukare, producenter och från näringslivet - berörda företag - landskapsregeringen och kanske någon till från försäkringsbolagen och eventuellt titta på möjligheterna att återuppta någon typ av finansiering eller skördeskadeförsäkring. I förlängningen måste en långsiktig lösning till om de här typerna av skördeskador återkommer i framtiden.

Som jag påpekat många gånger men aldrig kanske riktigt fått något svar när det gäller köp av närproducerat i landskapets skolor, men landskapet har möjlighet att påverka och säga vilka riktlinjer som ska följas i upphandlingar av närproducerat. Men det har man inte gjort.

Jag får tacka för den insats som landskapsregeringen gör nu. På sikt så måste man hitta på andra lösningar när det gäller skördeskador och hur man löser problematiken med långsiktiga lösningar för jordbruket.

Jag ids inte gå in på varför jordbruket ska få stöd eller inte, för det har jag gjort tidigare så ni borde känna till min åsikt. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag är ledsen om vi inte kan vara så tillmötesgående från utskottet så att ltl Eklund hade blivit någorlunda nöjd i alla fall. Som ledamoten vet, som har suttit med i tidigare mandatperioder i finans- och näringsutskottet, så är det här det närmaste ett godkännande som man kan komma, dvs. ett positivt förkastande där vi i princip tillmötesgår det mesta genom våra skrivningar. Det är egentligen bara ett par punkter, EU-frågan till exempel så nämner vi de minimis stödet och att man kommer att återkomma när det beslutet är taget. Det mesta som finns i motionen finns faktiskt med och kommer att komma med framöver i tilläggsbudgeten och det stödpaket som vi kommer att få ta del av här framöver.

Dessutom är ltl Eklund ersättare i utskottet och kunde ha suttit med, för vi har också i princip diskuterat samtliga frågor som finns med i motionen här.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det senaste när det gäller ersättare i utskott, så visst har jag yttranderätt men jag har inte möjlighet att rösta i frågorna när det gäller besluten. Jag har en sådan inställning att visst kan jag komma dit och säga min åsikt, jag har varit dit en gång och jag tyckte att bemötande då inte var så positivt när det gäller diskussioner från oppositionen. Jag bemödar inte min tid där.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag vet inte vilket tillfälle ltl Eklund hänvisade till? Jag antar att det var före min tid, men jag vet faktiskt inte.

Vi har faktiskt bemött det mesta i den här motionen i och med det som kommer framöver till lagtinget. Jag hoppas ändå att ltl Eklund har lite is i magen och avvaktar och ser stödpaketen och det som kommer. Man kommer säkerligen också på något sätt att beröra en planering för framtida kriser osv. Det måste finnas en framtidsplan där också och hur man tänker agera framöver när man kommer med en sådan här temporär åtgärd. Jag tror att det mesta som finns beskrivet i motionen kommer att beröras i kommande tilläggsbudget och i andra frågor när beslutet om de minimis stödet har tagits EU-kommissionen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, man hade ju kunnat bemöda sig och skriva sådana saker i svaret, att det kommer i framtiden i en tilläggsbudget eller i andra skrivningar. Att bara säga att man förkastar motionen så tycker jag att är onödigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Eklund föreslår att man skapar ett nytt system för skördeskador. Jag för min del har bekantat mig med de problem som fanns med det systemet och det medförde också med sig orättvisor.

Jag skulle hellre vilja fokusera på att förebygga skador. Nu har det varit torka, men nästa säsong kan det vara för mycket regn eller något annat som man möter.

Jag tror att det är väldigt viktig nu i samband med den här bevattningsstrategin att titta på hela den här frågan och att fortsätta jobba med förbättrande av jordhälsa. En god jordhälsa främjar också att jorden bättre kapslar in fukt under torka. Det finns många olika sätt att hantera det här på ett mera förebyggande sätt än att i efterhand betala via skördeskadeersättningar. Jag hoppas att vi kan fortsätta ett sådant arbete.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I det här fallet bör det finnas bådadera. Visst, helt klart ska det förbyggas. Jordhälsa handlar om kalkning och att se till att markstrukturerna är i rätt skick så att de inte släpper ifrån sig näringsämnen. Har man kalkningar och näringsbalansen i skick i jorden så minimerar man utsläpp av näringsämnen. Men det måste finnas bådadera. Det måste komma ett system när det gäller de långsiktiga skördeskadorna. Som ministern själv sade så nästa gång kanske det regnar för mycket, vilket vi också har varit med. Då svämmade tusentals hektar över och blev förstörda. Det vet man inte i framtiden och då måste vi ha ett system. Det var då som jag tror att försäkringsfrågan blev aktuell (… taltiden slut). 

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Man kan säkert diskutera saker på olika sätt. Ersättande försäkringar finns ju också möjlighet att utveckla.

Jag tror ändå att det är viktigt att följa med hur väderleken ter sig sommar efter sommar och kanske också dra vissa slutsatser kring vilka grödor som fungerar bäst på vilka arealer osv. och där man kan försäkra sig om att klara olika typer av både svårare fukt och svårare torka.

När det gäller jordhälsa så har vi mycket att lära utöver kalkning, med fermentering och att få cirkulationen av näringsämnen att fungera bättre i samhället som helhet. Man bör även ta fram nya metoder och låta rådgivningen bekanta sig med dem och arbeta med primärproducenterna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Alla nya metoder som kan göra det bättre är välkomna. Det är inte frågan om det.

Kunskapen är ganska stor hos jordbrukarna idag när det gäller jordhälsa och allt vad som fordras. Det fordras också ganska stora insatser för att uppnå alla de här åtgärderna; fosforfällor och bevattningar. Någon måste komma emot med investeringsstöd eller något så att man kan göra de här investeringarna. Ministern sade ju själv att ekonomin kanske inte är så bra inom jordbruket, det har den inte varit på länge och det beror inte bara på det här året. Det förekommer egentligen en prispress, som ministern sade i sitt anförande, som är orsaken till den här situationen som är idag. Det är sådana saker som vi också måste börja bearbeta i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund tog fram en viktig fråga i sitt anförande just gällande bevattningen. Är det långsiktig hållbart för ett jordbruksföretag att bedriva en verksamhet utan praktisk möjlighet till bevattning? Är det en framgångssaga? Ska man bygga upp en verksamhet på skördeskadestöd på grund av att det inte finns möjligheter till konstbevattning? Dit jag vill komma är att det nya normala kanske är det här extrema, speciellt när det gäller torka och hetta sommartid. Är det då hållbart att bedriva att jordbruksföretag, sett över tid, som inte kan konstbevattna?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ja, skulle jag veta det så skulle det vara väldigt bra. Det är nog ingen som kan tala om vad som är hållbart och inte hållbart i framtiden. Som jag sade i mitt anförande så är det en stor del av jordbruket som inte har möjlighet till bevattning idag. Blir det sådana extrema år så kommer de att drabbas av antingen torka eller för mycket vatten och båda gör ganska stor skada. Att påstå att de som inte har möjlighet till konstbevattning ska lägga ner och sluta, det är också ganska drastiskt för då blir det ganska stora arealer som inte kommer att bli brukade i framtiden på Åland.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Utan att på något sätt vara väl insatt, vilket jag kanske borde vara för att ta den här repliken, men många har väl ändå möjlighet att investera i konstbevattning? De praktiska naturliga möjligheterna finns till det, men det finns säkert en grupp företagare som inte ens har de praktiska möjligheterna till konstbevattning. Det är dit som jag vill komma; är det kanske av nöden tvunget att ha den praktiska möjligheten för att kunna bedriva en framtida jordbruksverksamhet? Som sagt, det kanske tar mera än ett par år men jag tror inte att det tar 50 år innan vi har en liknande torka och hetta. Det onormala blir det normala, tyvärr.

Ltl Brage Eklund, replik

Som jag sade tidigare, kanske det är många som har möjligheter men sedan beror det på om insatsen motsvarar nyttan. Det är så stora investeringar och återbetalningstiden är så lång så att man aldrig får det tillbaka. Man måste i det här fallet göra avvägningar när man är jordbrukare. Man kan dra ledningar, men om det på sista slutraden visar röda siffror så är investeringen bortkastad.

Sedan frågan om tillgång på vatten. Vi vet ju om problemen idag när till och med Ålands Vatten har bekymmer med färskvatten. Det blir samma bekymmer för dem som har bevattningsanläggningar och tar från öppna källor för de har också krav på sig att de inte får ta ut hur mycket som helst. Då står man med en bevattningsanläggning som man inte kan utnyttja. Det är en stor problematik, den är inte lättlöslig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen av de gemensamma ärendena 3 och 4 avslutad.

Detaljbehandlingen börjar i ärende 3, landskapsgaranti för likviditetslån för lantbrukare år 2018.

I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar om ärende nummer 4, förslag till andra tilläggsbudget för år 2018.

I detaljbehandlingen föreläggs först avsnittet Verksamhet, därefter avsnitten Överföringar, SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER samt slutligen

INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR.

Avsnitten jämte detaljmotiveringar föreläggs i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs avsnittet Verksamhet. Godkänt.

Föreläggs avsnittet Överföringar. Godkänt.

Föreläggs avsnittet SKATTEFINANSIERING, FINANSIELLA POSTER OCH RESULTATRÄKNINGSPOSTER. Godkänt.

Föreläggs avsnittet INVESTERINGAR, LÅN OCH ÖVRIGA FINANSINVESTERINGAR. Godkänt.

Föreläggs betänkandets första kläm. Godkänd.

Föreläggs den andra klämmen. Godkänd.

Föreläggs den tredje klämmen. Godkänd.

Föreläggs betänkandets allmänna motivering. Godkänd.

Finans- och näringsutskottets betänkande är därmed godkänt och ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

5        Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 5.12.2018.

6        Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 5.12.2018.

7        Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 5.12.2018.

8        Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

Efter det att svaret på ett spörsmål föredragits för kännedom ska det enligt 42 § arbetsordningen upptas till behandling vid ett plenum som hålls tidigast följande dag. Svaret upptas till behandling vid plenum 5.12.2018.

9        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2018-2019

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 5.12.2018.

10      Cancerscreening, en vinst för alla

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2018-2019

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 5.12.2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 5 december 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil