Plenum den 30 januari 2009 kl. 10.30

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum den 30 januari 2008 kl. 10.30

TALMANNEN

Plenum börjar.

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.

 

Föredras för enda behandling ärende 1

Finansutskottets redogörelse om behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2008. (FUR 1/2008-2009).

Enligt 36 a paragraf 4 moment lagtingsordningen ska finansutskottet för varje år till lagtinget avge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden rörande tjänstekollektivavtal.

Först tillåts diskussion därefter antecknas till lagtinget redogörelsen till kännedom.

Diskussion?

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Finansutskottet ska enligt 36 a paragraf 4 momentet lagtingsordningen för landskapet Åland avge en årlig redogörelse till lagtinget över de ärenden rörande tjänstekollektivavtalet som utskottet har behandlat. Detta papper har ni nu liggande på era bord. Utskottet konstaterade under beredningen att de avtalsvillkor som parterna har enats om innebär merutgifter i förhållande till tidigare tjänstekollektivavtal. Utskottet hade ingenting att invända mot förhandlingsresultatet och föreslår med hänvisning till det anförda att lagtinget antecknar sig finansutskottets redogörelse angående behandlingen av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för 2008 till kännedom. Sedan finns alla detaljer här också, herr talman, men dessa tänker jag inte räkna upp. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Om talmannen tillåter har jag bara en kort fråga, det är mycket möjligt att det är beaktat i budgetförslaget för år 2009. Precis som utskottets ordförande sa så ska finansutskottet ge en årlig redogörelse över konsekvenserna av förhandlingarna och vi kan utläsa att det innebär merutgifter i förhållande till tidigare avtal, det tror jag att vi förstår var och en. Med tanke på att underskottet nu är uppe i 22,5 miljoner för landskapet vore det intressant att veta vad de ekonomiska konsekvenserna av det här blir. Det är det man kanske skulle vilja utläsa av en sådan här redogörelse, eller finns det beaktat i grundbudgeten redan?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, det torde finnas beaktat i budgeten och vi diskuterade det också i samband med budgeten 09. Det är rätt stora pengar det handlar om, nu har jag dem inte i huvudet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Nej, det är mycket möjligt att jag röjer min okunskap, men därför ville jag fråga. Vi är alla bekymrade över den ekonomiska utvecklingen. Finansutskottets ordförande säger att det torde vara beaktat i budgetförslaget för år 2009, jag tror att det skulle vara ganska väsentligt att vi skulle veta om det är så eller inte.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jag har lärt mig att om man inte är 100 procentigt säker så säger man torde och jag är så ärlig att jag säger torde, men det torde alltså finnas beaktat i budgeten 09. Då diskuterade vi också storleksordningen på det här. Visst står vi inför stora ekonomiska prövningar nu och vi vet att konsumtionsutgifterna är det som ökar mest. Vi får hoppas att vi kan stävja den utvecklingen här i framtiden, det kommer att behövas för det är stora summor som måste minskas på inkomstsidan. Vi har nu både en inkomstkris och en kostnadskris. Inkomsterna minskar med massor av pengar och kostnaderna ökar .

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är en redogörelse enligt 36 a paragraf 4 momentet, men läser man mera i 36 a så står det i början att: "Utöver vad som stadgas i 36 paragraf ankommer det på finansutskottet att genom landskapsregeringen följa förhandlingarna om tjänstekollektivavtal för landskapets tjänsteinnehavare och till den del lagtingets godkännande har erhållit godkänna avtalet". Det är alltså så att finansutskottet på lagtingets vägnar godkänner avtalet. Det är ovanligt att vi har sådana inslag i lagtinget, självstyrelsepolitiska nämnden är väl en annan. Det är möjligt att jag också blottar min okunskap, men under min tid i lagtinget och särskilt under min tid i finansutskottet så har utskottet inte följt förhandlingarna utan man har bara ställts inför fullbordat faktum. När avtalen har undertecknats har man godkänt dem. Möjligheten att förkasta fanns också, men med de nya tider som stundar nu så bör finansutskottets roll mer bli som det står i 36 a paragraf 1 momentet att förhandlingarna också bollas med finansutskottet, och förhandlingspositionerna ses över både före, under och kanske flera gånger under förhandlingarna eftersom det är finansutskottet som sedan ska ta det övergripande ekonomiska ansvaret för budgethelheten. Om det är någon som har andra upplysningar, om det har skett på annat sätt så får ni gärna säga, men om det är som jag tror att vi i finansutskottet bara har godkänt utan att följa förhandlingar tycker jag att man borde överväga att ändra den proceduren. Landskapsregeringen och dess förhandlare kommer till finansutskottet före förhandlingarna inleds och diskuterar positionen och också under förhandlingarna. Det är också för att stöda landskapsregeringen i dess värv, man blir starkare på det viset om man har ett enigt finansutskott bakom sig i de positioner som man för fram. Förhoppningsvis ska man kunna göra förhandlingarna i bästa samförstånd, men det är viktigt att hålla i den ekonomiska helheten i dessa tider.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Informationen om att finansutskottet inte följer förhandlingarna förvånar mig. Jag kan, som har varit med längre än de flesta, informera om att när jag satt i finansutskottet åren 1979-1987, alltså åtta år, så var principen den att man kallade in förhandlarna, eller rättare sagt landskapsstyrelsens representanter, för att under förhandlingarna efterhöra, inte särskilt ofta, men i alla fall ingick det i praxis på den tiden att man följde förhandlingarna. Det kan vara motiv att man diskuterar det i finansutskottet och särskilt inför den situation vi nu står inför, att man överväger att återuppta den tidigare praxisen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Som jag sade kan det vara min ringa erfarenhet av finansutskottets arbete, men varför jag säger så här är för att jag har förstått att det har varit så tidigare år. Det är viktigt som ltl Roger Jansson säger, att man återupptar det här sättet att arbeta. Det är det som är syftet med den här skrivningen i lagen och som sagt blir det en bättre helhet eftersom vi i finansutskottet på hela lagtingets vägnar ska ta ansvar för den förda förhandlingen och då måste man få vara med och utarbeta detta.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är säkert så att kontakterna mellan finansutskottet å ena sidan och landskapsregeringen å andra sidan för att informera. För att finansutskottet ska kunna informera sig om förhandlingarnas gång har säkert varierat från tid till annan. Vi måste komma ihåg att det finns en alldeles klar rollskillnad. Finansutskottet kan inte på något sätt gå in och påverka själva förhandlingarna som sådana, men däremot är det fullt legitimt för finansutskottet att informera sig om vad som håller på och hända. Enligt vårt system försiggår löneförhandlingarna mellan parterna, vi har inte riktigt samma tradition som de har på rikssidan med trepartsförhandlingar osv. men vi har det så att det är parterna som förhandlar sinsemellan. Vad resultatet blir är en annan sak.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jo, förhandlingarna försiggår mellan parterna. Parterna är å ena sidan organisationerna, de som man sammanfattningsvis kan kalla fackföreningarna och den andra parten är i det här fallet landskapsregeringen. Det är alltså vi här i lagtinget, i förlängningen. Förhandlingarna går ju till så att förhandlarna överlägger med landskapsregeringen, men man borde också överlägga ett steg längre upp. Nu när vi inte har hur mycket pengar som helst att sprida ut längre så måste vi prioritera och då måste den part som vi är, ytterst, också diskutera med sig själv hur man prioriterar i förhandlingarna. Det är absolut inget fel i att finansutskottet också går in och säger att jo, det här kommer vi att godkänna, den här förhandlingspositionen ska ni ha och så här ska ni försöka förhandla. Sedan måste förhandlarna ha ett visst mandat, det är klart att man inte från finansutskottets sida kan sitta och förhandla, men ramarna måste finansutskottet kunna sätta.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt att lagtinget sätter ramarna, men det gör man ju i budgetbehandlingen, det är där ramarna sätts. Någon direkt påverkan kan varken lagtinget eller finansutskottet ha på själva förhandlingarna som sådana och förhandlingsresultatet utan det är vad parterna kommer överens om.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag håller inte riktigt med eftersom jag anser att vi är den ena parten, Ålands lagting och i förlängningen landskapsregeringen och dess tjänstemän som sist sitter vid bordet. När det gäller att sätta ramarna och göra det i budget, jo, vi brukar göra så att vi budgeterar med en jätteliten löneökning, det vet vi alla och ingen säger att det kommer att bli större och sedan kommer en tilläggsräkning. Det är just storleken på tilläggsräkningen och den totala bilden som vi borde ta större tag om. Det har också effekter på andra saker, vi pratar alla om jämställda löner i större utsträckning, ja men då måste vi säga det också till förhandlarna och styra mera aktivt att vi får en lönerörelse som vi vill ha som den ena parten, sedan är det som sagt förhandlingar mellan parterna och vi får ge och ta. Men vi måste komma ihåg att vi ger den ena parten.

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Från socialdemokratiskt håll har vi ingen åstundan att förändra den nuvarande ordningen. Lagtinget är ingen part, inte ens landskapsregeringen, utan det är väl närmast de s.k. husbönderna. Det som är mycket typiskt för den nordiska modellen är att hela löneförhandlandet och många frågor som gäller arbetslivet är delegerat till arbetsmarknadens parter. Jag tycker att det också ska vara så på Åland. Vi har under årens gång haft många politiker som har lovat högre löner, speciellt till sjuksköterskorna och sjuksköterskorna har varit här och demonstrerat och flera andra har väl gett löften om att de här i salen skulle kunna höja på lönerna. Det är att bedra medborgarna helt enkelt för så fungerar inte systemet. Herr talman, jag tror att det är viktigt att det system vi har fortsätter. Parterna är nog medvetna om det allvar som finns i den ekonomiska situationen, men det är dessutom så att det system vi har är knutet till riksavtalet. Min gamla goda kollega och fackligt engagerade Anne-Helena Sjöblom brukar säga att det var den dyraste självstyrelsereformen genom tiderna. Det har gjorts och det får vi leva med och när det blir dåliga tider ska regeringen och lagtinget se till att hjulen rullar, att det finns arbete och inte börja snegla på att nu ska man straffa de offentligt anställda samtidigt som näringslivet säger: Håll upp köpkraften, konsumera mera! Man måste tänka lite djupare på detta än att man vill vara klåfingrig och gå in och klämma åt löneökningar, vilket är syftet med den här diskussionen för de offentligt anställda. Nej, vi har ett system och det ska vi slå vakt om. Jag är övertygad om att arbetsmarknadens parter iakttar de rådande ekonomiska förhållandena.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vi kan vara överens med kollegan Sundback om att förhandlingsgången är klar såtillvida att det är tvåpartsförhandling som förs. Däremot bör vi väl också vara överens om att vi ska följa lag. Det stadgas alltså att de avtal som ingås för de landskapsanställda måste godkännas av lagtinget via dess finansutskott. Därför infogas i avtalsresultaten förutsättningen att så sker. Härmed är det väl rimligt att man inte låter detta vara en död bokstav utan också som lagstiftningen anger följer förhandlingarna, naturligtvis inom ramen för huvudprincipen om att det är tvåpartsförhandlingar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det beror på vad man menar med att följa förhandlingarna. Om lagtinget vill följa dem i syfte att påverka så då menar jag att man har gått för långt. Varför skulle man följa dem å andra sidan om man inte kan påverka dem eller ska påverka dem. Jag ställer mig lite skeptisk till det där. Den här diskussionen blossar alltid upp då och då och det är olika syn på det. Min uppfattning är att det system vi har som är typiskt för det nordiska modellen, leder till trygghet för parterna och den har visat sig genom åren också skapa stabilitet och arbetsfred på arbetsmarknaden.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Man kan naturligtvis vara kritisk till den lagstiftning vi har när det gäller lagtingets roll i samband med förhandlingar, men nu är lagen utformad på det sätt den är och syftet med den är inte att lagtinget ska vara någon form av gummistämpel via sitt finansutskott utan man ska alltså följa med förhandlingarna utgående från att man under den resan ska ta ställning till huruvida man kan godkänna förhandlingsresultatet. Det är det som är avsikten med regleringen, annars kunde vi ta bort den om förhandlingsresultatet per automatik alltid ska godkännas i efterhand. Det finns ingen orsak till det. Substansen i förhandlingarna är avgörande för huruvida finansutskottet kan godkänna förhandlingsresultatet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Där har jag en annan uppfattning. Lagtinget kan naturligtvis med det system vi har nu informera sig om förhandlingarna och eventuellt rikta sig till landskapsregeringen och ha synpunkter, men inte direkt påverka parterna och förhandlingssystemet. Där går våra uppfattningar isär.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det förvånar mig lite att ltl Sundback har den här inställningen eftersom hon och jag brukar vara synnerligen eniga när det gäller parlamentarismen och dess instrument. Det här är en tydlig brist i parlamentarismen om landskapsregeringen ensam får ge direktiven till sina förhandlingar och lagtinget bara ska vara en gummistämpel och godkänna rakt av. Det är mycket bättre då att det parlamentariska ansvaret redan fungerar under förhandlingarna och att lagtinget inte ställs inför fullbordat faktum. Som lagtingsledamot ska man inte, framför allt inte som ledamot i finansutskottet, känna att man överhuvudtaget inte kan följa och påverka det som man sedan måste godkänna på lagtingets vägnar. Mot bakgrunden av det här resonemanget om arbetsmarknadens parter måste vi komma ihåg att vi är en av dessa parter.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag menar att vi inte är en part i förhandlingarna. Det är bara att läsa tjänstemannalagen och kollektivlagarna som reglerar förfarandet. Man kan naturligtvis ha den synpunkten. Det som sker i Frankrike idag är ett uttryck för där regeringen kraftigt går in med lagstiftning och reglerar löner och andra förmåner på arbetsmarknaden. Det är kontinuerligt strejker i Frankrike och det riktar sig mot regeringen. Det verkar inte vara särskilt politiskt effektivt. Den nordiska modellen betecknas just av att lönerörelsen är delegerad till parterna och den har under åren visat sig väldigt slitstark och effektiv. Det är många som sneglar på den i andra länder.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Läsa lagarna som reglerar processen, det är just det jag har gjort. Jag har läst lagtingsordningen 36 a 1 momentet och där står det att finansutskottet ska följa dessa förhandlingar. Det resonemang som ltl Sundback för om den nordiska modellen är just det att parterna förhandlar utan att vara så mycket påverkade av en tredje lagstiftare. I det privata fungerar det bra och det fungerar också bra i det offentliga, men man kan inte som lagtingsledamot undandra sig sitt ansvar att man är en del av den ena parten som sitter vid förhandlingsbordet, ytterst när det sedan ska budgeteras och godkännas. Det är det jag vill säga. Jag vill också vara med och ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen. Inte handlar det om att sätta dit några offentligt anställda och stävja löneökningen. Det kan kanske handla till viss del om att prioritera tydligare för att uppnå vissa politiska syften och framför allt för att hålla i den totala ekonomiska situationen. Där undandrar vi oss idag vårt ansvar, vi är inte tillräckligt tydliga. Det är inte min stil att vara så som lagtingsledamot utan jag vill vara med och ta ansvar för ekonomin och viss löneutveckling.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är väldigt bra att ledamot Danne Sundman vill ta så mycket ansvar och det kan han också göra i den här frågan, men det går i så fall rent parlamentariskt så att man ska kontrollera regeringen och deras ekonomiska politik, av vilken löneuppgörelsen är en del.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Finansutskottets redogörelse är odramatisk, men naturligtvis relaterar den till en situation som är mera dramatisk. I debatten har det förts upp frågor för det första om budgetunderskottet för detta år, för det andra om förhandlingarna, vårt system och för det tredje om parlamentarismen. Utan att göra någon recension om debatten kan man konstatera att det behövs en debatt om dessa frågor, men i vilket sammanhang det ska göras kan man diskutera. Det är mest en budgetfråga, men när det gäller underskottet kanske man kan påpeka att det inte är uppe i 22,5 miljoner som har diskuterats utan det är att förutsättningen för inkomsterna för nästa år förefaller att bli en sänkning av klumpsumman i förhållande till vad som har planerats i budgeten från början på 22 miljoner. Det är naturligtvis illa nog, men underskottet behöver inte bli så stort, eller ska inte bli så stort. För min del kom jag fram till att, med tanke på konjunkturcykeln om man säger att man ska ha balans under konjunkturcykeln och helst ett överskott, 10 miljoner som underskott är en utgångspunkt. Ska man spara i den budget som lagtinget har godkänt 10-15 miljoner är det ganska mycket jobb bara det.

När det gäller förhandlingarna är det viktigt att påpeka att lagtingets roll är att ge mandat till landskapsregeringen att förhandla. I förhandlingarna har faktiskt landskapsregeringen en något kluven situation. Å ena sidan är det den politiska landskapsregeringen som ansvarar gentemot lagtinget, men å andra sidan så finns det i förvaltningen representanter för landskapsregeringens förhandlingar i egenskap av arbetsgivarrepresentanter. Därutöver är förhandlingarna av den klassiska nordiska modellen, alltså fria parter på en arbetsmarknad, men när det gäller landskapsregeringen kommer det också in andra element. Man för in t ex sådana saker som jämställdhetspotter, reglering av vissa yrken kan förekomma, och lönejusteringar. Det som är aktuellt just nu är arbetsvärdering. Arbetsvärdering leder inte automatiskt till lönejusteringar utan det är ett informationsunderlag för att bedöma arbetsinsatserna och kraven i en förhandling. Ska man få en förändring med mera jämställda löner som är målsättningen med det här så måste det anvisas pengar. Där kommer vi in på den makt och det inflytande som ledamot Sundman vill ha. Egentligen vill han vara med i regeringen och där ha inflytande, men nu har vi den uppdelning vi har att lagtinget utser regering som man får ställa till svars.

Finansutskottet har en lite speciell ställning för man kan fatta beslut på lagtingets vägnar. När det gäller att följa förhandlingarna ansluter jag mig till det som ledamot Roger Jansson sade att det har funnits en praxis under åren att man låter sig informeras, eller hör landskapsregeringen om hur förhandlingarna går. Däremot kan man inte i ett finansutskott säga att vi vill att de här lönerna ska hållas igen och de har ska öka. Där gäller den fria förhandlingsrätten som primärfunktion. Det som lagtinget har är budgetmakt och budgetmakt är utöver lagstiftningsmakten den väsentliga makten i samhället. Man budgeterar alltså för ett löneutrymme och där kan man alltså vara missvisande på det sättet att man av taktiska skäl håller igen och får utrymme till något annat för vissa löner. Budgetansvaret, budgetdisciplinen utgår från att man inte kan höja löner mer än man har ekonomiskt utrymme och där ligger det på arbetsgivaren i förhandlingarna att se till att man inte ställer till det så att budgeten blir obalanserad. Nu har vi haft några exempel här på senare år som har kommit som en överraskning där finansutskottet borde ha följt utvecklingen på ett mycket mera ingående sätt. Jag tänker på sjölönerna, som dels var retroaktiva och som dessutom kom som en klump och gav budgeteffekter, som gör att man här i lagtinget ofta säger att konsumtionsutgifterna ökar för mycket sedan liberalerna kom med i regeringen. Det är inte en relevant förklaring för det är eftersläpande löner. Finansutskottets redogörelse är i sig odramatisk, men den kan ge hur mycket debatt som helst, precis som städarbudgeten för 2008, men herr talman, det är inte riktigt tanken så jag drar streck för min del i den här debatten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Oftast brukar man bli lite klokare när man hör på ltl Erlands anförande, men den här gången blev jag det inte utan det var snarare en ytterligare komplicering av situationen med det här att vi här i lagtinget inte ska blanda oss i. Å andra sidan ska vi faktiskt godkänna kollektivavtalen slutligt. Det betyder att åtminstone vid det tillfället så har finansutskottet all beslutsmakt, man kan säga nej, avtalet duger inte. Då är det konstigt om man inte alls under förhandlingarna kan komma med önskemål och uttrycka sin åsikt. För att jag ska kunna godkänna det här som finansutskottets ledamot så behöver det och det uppfyllas. Orsaken till att jag tar upp det här nu är att jag vet att det kommer att bli väldigt tuffa förhandlingar, det kommer att vara en helt annan situation när förhandlingarna förs när det redan nu saknas nästan tio procent av intäkterna i landskapets budget. Därför ville jag ta ett större ansvar, men det verkar finnas behov att uttolka hur det här ansvaret ska tas av finansutskottet och lagtinget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Tydligen har jag lyckats förvirra ledamot Sundman så pass mycket att han blandar bort korten. Är det så att ledamot Sundman tror att landskapsregeringen förhandlar på ett sådant sätt att man kommer att säga nej så då borde nog åtgärder vidtas på förhand. Det är närmast en parlamentarisk sak att ställa landskapsregeringen till svars för redovisningen. Jag skulle närmast hänvisa till den tilläggsbudget som är aviserad i mars, där bör lagtinget och finansutskottet ge sådana ramar att man vet vad som är förhandlingsbart. Det är klart att har man gjort det och det kommer senare då kan man svårligen säga nej.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Man ska komma ihåg att det är en viss skillnad om man är i opposition och som ltl Erland sade att alla vill väl vara i regeringen, men om man är i opposition och ändå vill ta sitt parlamentariska ansvar då har man inte det verktyget som regerings- och lagtingsledamöter har som ingår i regeringsblocket har. Därför finns det här uttryckligen, vi ska också komma ihåg att vi kan ha en situation en dag när vi har en minoritetsregering som ännu aktivare måste utnyttja sådana här verktyg. Det har inte funnits någon sådan ännu, men det kan komma. I svåra tider brukar det faktiskt kunna komma minoritetsregeringar. Jag tror att jag har uppfyllt mitt syfte också när det gäller ltl Olof Erland, att man börjar fundera på hur man ska tolka lagtingsordningen 36 a 1 momentet vad finansutskottet ska göra. Det tror jag att behövs i de kommande tiderna.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Under den tid som jag har följt det här kan jag säga att finansutskottets roll är lite lik självstyrelsepolitiska nämnden. Man har en landskapsregering som har ansvar för att åtgärda saker, göra saker, förverkliga saker, men finansutskottet kan ge råd under vägen liksom självstyrelsepolitiska nämnden, men det viktiga är ändå att lagtinget har den absoluta makten i politiken, det är inte landskapsregeringen. Landskapsregeringen fattar beslut, förverkligar och gör upp förslag som man för till lagtinget. Jag tycker att ledamot Sundman ska ta tillfället i akt när han har makten i lagtinget att använda den i samband med budgeteringen, i finansutskottet osv. Det är här som besluten tas, det är den absolut högsta politiska institutionen i vårt system.

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Som finansutskottets ordförande känner jag mig skyldig att gå upp och säga några ord, kanske vi kan avrunda debatten nu hoppas jag. Vi är alla överens om, vad jag kan förstå, om den fria förhandlingsrätten. Det jag vill säga är att det är fel att påstå att finansutskottet skulle vara helt ovetande om vad som pågår. Vi får faktiskt information regelbundet och den kommer från t ex avtalssekreteraren. Senast var det vid tilläggsbudgeten 08 om jag minns rätt så fick vi information om förhandlingsläget. Jag tror inte, ledamot Jansson, att omständigheterna är så värst annorlunda nu mot vad de var tidigare, kanske det är ganska lika. Det kan vi titta på. Det vill jag ha klart sagt att vi har information om vad som sker, det får vi med jämna mellanrum. Vi vet att det är tuffa förhandlingar och jag har upplevt det så att vi har duktiga förhandlare. De har ingen lätt uppgift.

När det gäller ekonomin får vi i mars tilläggsbudgeten. Där kommer det klart att framgå hur det ekonomiska läget har förändrats. Parterna är kloka och naturligtvis, som någon ledamot sade tidigare så tar man till sig den informationen om hur det ekonomiska förhandlingsutrymmet är. Herr talman, det har varit en intressant diskussion, men det viktigaste för mig att få framfört är att vi nog informerar oss.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! När man ser betänkandet har finansutskottet en synpunkt nämligen att man inte har någonting att invända mot förhandlingsresultatet. Själv tycker jag att det är litet konstigt när vi har en samhällsekonomi på Åland som är i gungning, det är kanske kris.  Vi har prognoser som pekar på 35 miljoner i underskott i landskapets budget, vi har PAF-konflikten där vi inte vet intäktsnivån i framtiden, kommunerna kommer att drabbas hårt av utflaggning, vi har haft en debatt om de skyhöga lönerna på landskapsfärjorna, vi har haft en debatt om jämställdheten när det gäller arbetsvärdering och liknande och finansutskottet har inga synpunkter. Enda synpunkterna var att man är nöjd och det förvånar mig lite. Jag tycker att man kunde ha utvecklat det lite utan att gå direkt in i förhandlingarna, Vad är lagtingets ståndpunkt, när det gäller det här och vi har en jättekris i samhällsekonomin?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Det här är en historisk redogörelse och där konstaterar vi att det är merutgifter, men som jag sade tidigare i mitt anförande tror jag att situationen kommer att se annorlunda ut framöver. Det är vår ekonomi som reglerar det här och det tar avtalsparterna till sig och förhandlingarna kommer kanske inte att se likadant ut nu som de gjorde för ett år sedan.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det är precis som ledamoten Erland sade tidigare att vi inte kan gå direkt in i förhandlingarna, men parlamentarismen gör att vi kan utkräva ansvar av landskapsregeringen från parlamentet och då tycker jag att vi borde ha synpunkter utgående från den här jättekrisen vi har i samhällsekonomin just nu. Det skulle jag ha uppskattat om finansutskottet hade utvecklat sin skrivelse lite mer och gett mandat åt landskapsregeringen att man får gå in och omförhandla eller liknande om de här avtalen.

Ltl Torbjörn Eliasson

Avstår!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Hur finansutskottet har fått information och när kan man ha olika synpunkter på. Jag upplever att vi har fått den information som har varit efter att förhandlingarna har slutförts. Har det varit före så har det bara varit information om vilka förhandlingar som ska vidtas, inte någon vägkost alls från finansutskottet till förhandlarna vilket jag anser att begreppet följa också inbegriper eftersom vi också ska godkänna detta. Orsaken till att jag tog upp det idag är just de tider som komma skall och där finansutskottets roll och hela den ekonomiska politiken kommer att bli viktigare och vår fokus kommer att vara på den. Vi får som det ytterst är med utskottsarbetet, ta en diskussion i utskottet hur vi angriper detta.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ledamot Danne Sundman och jag har olika minnesbilder eller olika uppfattning. Jag vet att vi har fått information om hur förhandlingarna går och hur läget ser ut. Som jag sade tidigare så vet jag att vi har duktiga förhandlare som gör sitt allra yttersta. Finansutskottets roll är att behandla den kommande tilläggsbudgeten som kommer. Hur den ser ut har stor betydelse framöver.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jo, det är precis som utskottets ordförande säger, vi ska komma ihåg att vi har duktiga förhandlare, det tycker jag också. De är kunniga även om det har varit byte på de olika posterna har vi haft väldigt duktiga och insatta förhandlare. Man ska också komma ihåg de ekonomiska tiderna som har varit, trots att man har haft kranarna helt öppna har det ändå blivit ett överskott i landskapsbudgeten på tio miljoner. Nu har vi en helt annan situation, nu ska vi ta bort pengar, vi har inte bara slöseri och kranarna öppna och överskott ändå utan vi har underskott fastän vi försöker stänga kranarna. Det är därför jag tar upp diskussionen. Nu måste vi ta vårt ansvar och då måste man också titta på de parlamentariska verktygen som finns för att vi ska kunna hjälpa till och ta det här ansvaret. För att vi ska kunna hjälpa dessa förhandlare, det handlar också om att ge tydliga direktiv och var ska man spara och hur ska man spara. Det är ingenting man kan ålägga någon tjänsteman att göra utan vi måste ta det ansvaret Ålands folk har gett oss i den här frågan.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, vi är helt överens om det, nu som tidigare ska vi ta vårt ansvar. Det är självklart. Det här beskriver historia och sedan gäller det att hantera framtiden.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Det är precis som utskottsordförande säger, vi fick information. Man kan läsa vilka höranden, man ser när avtalschefen hörs, då är det avtalsfrågor och dessutom fick vi också information från finansavdelningen när man funderade hur man skulle klara av de kommande löneförhöjningarna i den årsbudget det gällde då och de kommer säkert igen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ledamot Torsten Sundbloms inlägg bekräftar det jag sade. Tack.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Begäres ytterligare ordet?

Diskussionen är avslutad.

Lagtinget antecknar sig redogörelsen till kännedom.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras för kännedom

Antecknas att till lagtinget överlämnats republikens presidents framställning om godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Jersey och Guernsey och till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen. (RP 6/2008-2009).

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets plenum den 9 mars 2009.

Antecknas.

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 9 mars 2009.

Detta plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 11.18).

 

Originalfil