Plenum den 5 december 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 5 december 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Andra behandling. 2

2    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

Remiss. 2

3    Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Remiss. 34

4    Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Remiss. 34

5    Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

Enda behandling. 34

6    Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

Enda behandling. 34

7    Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2018-2019

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

Enda behandling. 44

8    Cancerscreening, en vinst för alla

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2018-2019

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

För kännedom.. 50

9    Godkännande och sättande i kraft av Världspostkonventionen

Republikens presidents framställning RP 3/2018-2019

10  Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Republikens presidents framställning RP 4/2018-2019

11  Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

12  Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

Plenum slutar 51

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av politiskt uppdrag i Helsingfors.

29 ledamöter är närvarande.

Antecknas.

Talmannen vill redan nu informera om att ärendena 4-6 kommer att avföras från dagens föredragningslista och upptas vid ett senare plenum.

Andra behandling

1        Godkännande och sättande i kraft av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 5/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 5/2017-2018

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2018

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2018

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandling. Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

3        Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstsavdraget

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2018-2019

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Detta gäller den formella delen av höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget, som landskapsregeringen aviserade i budgetsammanhang och som det fördes en viss diskussion i samband med. Skattepolitiken genomförs via lagstiftning och därför presenterar vi nu ett lagförslag.

Skatteavdraget är en del av den tillväxtpolitik som den här majoriteten och landskapsregeringen för. Vad som blev bekant i samband med budgetbehandlingen är att landskapet Åland är i behov av ökad tillväxt och en stärkt konkurrenskraft – skattepolitik är en naturlig del av en sådan politik. Vi genomförde det som vi aviserat redan i budgeten för 2018 just med syftet att skapa mer tillväxt och öka konkurrenskraften på Åland. Med andra ord, göra Åland mer attraktivt.

Inkomstgränsen skulle höjas för vem som skulle komma i åtnjutande av avdraget från 35 000 euro till 55 000 euro, precis som utlovats i tidigare sammanhang. 100 euro är det maximala skatteavdraget som någon enskild person kan få åtnjuta. Enligt preliminära beräkningar betyder det här en inkomstökning, i förhållande till beskattningen för personer på Åland, om totalt 1,8 miljoner euro. Det tidigare avdraget med inkomstgränsen på 35 000 euro hade en total effekt på ungefär 1,2 miljoner euro. 1,8 miljoner mer finns tillgängliga för konsumtion av ålänningar i deras vardagsliv.

Vi antog en lag i samband med att avdraget infördes för ett år sedan som ger kommunerna full kompensation för, vilket det blir för dem, inkomstbortfallet.

I förslaget finns en andra del, där det är frågan om den kommunala delen av tilldelning av samfundsskatterna ökar så marginellt att det föreslås en justering i lagförslaget, så att samfundsskatten totalt sätt bibehålls på 20% som tidigare och på samma nivå som på rikssidan.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Igår kunde vi läsa i Nyan att 17 % av Ålands befolkning ligger under den så kallade relativa fattigdomsgränsen, d.v.s. att de har en inkomst på under 14 000 euro. Idag lägger ni fram ett förslag att de som har inkomster mellan 44 000 och 65 000 euro ska få en hundralapp extra. Tycker ni att det är korrekt och bra tajmat?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vad vi kunde läsa i tidningen är sant, därför var det väldigt bra att landskapsregeringen i samband med budgeten kunde komma med förslag som också underlättar för personer som befinner sig i en socioekonomisk mera utsatt position. Jag vet att ltl Toivonen känner till det här för detta framfördes med all tydlighet under budgetdebatten.

Att vi har sociala bekymmer i vårt samhälle undanröjer ändå inte behovet av tillväxtpolitik och att öka konkurrenskraften. Såsom landskapsregeringen ser på det hela så behöver vi även ha ett näringsliv som kan generera arbetsplatser. Vi behöver även en situation där det uppfattas som intressant att bosätta sig och leva här på Åland. Socialpolitik ska inte undanröja tillväxtpolitik.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Men det ena utesluter inte det andra. Ni har som bekant också en motion kring det som kallas stipendier för dem som har folk- och sjukpension vilket skulle riktas till dem som faktiskt ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Vad jag förstår så skulle det stimulera tillväxten lite mer – framför allt lokalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska försöka bidra till debatten genom att berätta om hur jag tycker att man skulle kunna utveckla det här förslaget ytterligare. Jag vill också be finans- och näringsutskottet att fundera på hur man ska prioritera och rikta in det här avdraget.

Som nämndes i ett replikskifte alldeles nyss så har vi fått nya siffror över ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland under 2016. Det framkommer bland annat att 17 % lever under fattigdomsgränsen men tittar man lite noggrannare på siffrorna så ser man att, framför allt, de ensamboende äldre lider av en svår ekonomisk situation. Alldeles särskilt kan vi se att varannan ensamboende kvinna över 85 år lever under den relativa fattigdomsgränsen. Varannan kvinna som vi möter ute på stan eller på landsbygden har inkomster som understiger det som vi tycker är skäligt enligt den relativa fattigdomsgränsen, 15 257 euro.

Det är förstås beklagligt och ovärdigt ett nordiskt välfärdssamhälle som Åland att vi har en sådan situation där våra allra äldsta, framför allt kvinnor, ska drabbas av felaktigheterna i de ekonomiska system som vi har i dagsläget. Varför är det relevant när vi diskuterar detta avdrag idag? Jo, det är för att avdragets namn är ”arbets- och pensionsinkomstavdrag”. Tittar på, vilket jag har haft förmånen att göra under förmiddagen, hur vi beskattar en person med inkomster på den relativa fattigdomsgränsen. En pensionär, eller någon som har pensionsinkomster, på ungefär 15 000 euro, beskattar vi med ungefär 8 % medan någon som förvärvsarbetar och har löneinkomster på en liknande summa beskattar vi inte alls. Ska vi verkligen ha det på detta sätt, straffbeskattning på pensionärer som lever på och under fattigdomsgränsen? Vi från Ålands Framtid menar att vi har en suverän möjlighet att utveckla de avdrag som vi har i beskattningen för att se till att vi inte, åtminstone, beskattar pensionärerna hårdare.

Med tanke på att det här avdraget riktar in sig på både arbetsinkomster och pensionsinkomster så kommer vi från Ålands Framtid lämna in en anslutningsmotion under dagen där vi föreslår att man lindrar beskattningen just vad gäller pensionsinkomsterna. Detta för att kompensera för skevheten i beskattningssystemet som finns idag.

Det finns redan ett pensionsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen. Man kan säga att vi har, med det nya förslaget som landskapsregeringen infört, både ett pensionsinkomstavdrag och dessutom ett arbets- och pensionsinkomstavdrag. Vilket är lite tårta på tårta. Pensionsinkomstavdraget täcker bara inkomster upp till 11 000 euro, sedan minskar det ganska drastiskt vilket gör att vi får denna skeva beskattning någonstans i gapet mellan 10 – 15 000 euro i inkomster. Det är dem som hamnar där emellan som vi vill rikta denna satsning till genom att göra justeringar på området. Vårt förslag når inte de som har inkomster under 10 000 euro, där behövs ytterligare åtgärder. Men när vi nu diskuterar beskattningen i det här ärendet så menar jag att vi åtminstone ska anpassa beskattningen så att vi inte beskattar pensionärer hårdare än vad vi beskattar löntagare när vi ser att de lever under fattigdomsgränsen. Det är dumt att vi först ska beskatta pensionärer med låga inkomster och sedan fundera på vilka eventuella bidrag som ska ges. Det är väl bättre att minska beskattningen och lindra den i den mån det går så att vi slipper ta till olika former av stöd? Så resonerar i alla fall vi från Ålands Framtid.

Jag vill samtidigt uppmana och önska att utskottet tar den här diskussionen på allvar. Fundera över om det verkligen är rätt väg att gå då man delar ut den här typen av helikopterpengar som föreslås av landskapsregeringen. Man riktar sig till den breda allmänheten då man ger 100 euro åt alla med inkomster över 35 000 euro, borde vi kanske försöka justera avdraget så att det träffar lite bättre? Möjligtvis utöka det om de finner det befogat från utskottets sida. Jag uppmanar och begär att utskottet gör en prioritering i det här fallet och säger, inför lagtinget, vad man föredrar. Ska det vara ett brett avdrag som riktar sig till alla eller ska vi försöka utveckla det så att det faktiskt riktar sig till de som behöver det mest?

Vi har stött avdraget från början och gör det också fortsättningsvis, men det betyder inte att man inte kan utveckla och förbättra det. Avdraget är bra men det är klart att vi måste skärpa det och försöka göra det effektivt, särskilt när vi ser att vi har så pass stora problem hos de allra äldsta med låga pensionsinkomster, speciellt kvinnor. Nog är det väl märkligt om vi inte kan, av jämställdhetspolitiska och medmänskliga skäl, anpassa ett skatteavdrag så att det riktar sig bättre för dem.

Vi ska ännu fundera på hur vi ska lägga fram vårt förslag och till vilket avdrag man ska anpassa det, pensionsinkomstavdraget eller arbets- och pensionsinkomstavdraget. Det är förmodligen mera en teknisk sak i sammanhanget då båda förmodligen går att laborera med.

Som sagt, jag uppmanar utskottet att ta den här diskussionen på allvar och granskar det förslag som vi kommer att lägga och återkomma till. Nog är det verkligen en alarmerande situation då hälften av alla kvinnor över 85 år ska leva under fattigdomsgränsen i det åländska samhället, det kan väl ingen åländsk politiker vara stolt över.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag är förbryllad. För ett år sen vill jag minnas att samma ledamot stod här och kritiserade att skatteavdraget inte gällde alla löntagare, att det borde vara högre inkomsttak och att man inte får blanda ihop stimulanspolitik med socialpolitik. Nu står ltl Jonsson här och säger att skatteavdraget inte ska handla om stimulans utan om rent socialpolitiska åtgärder. Det är förstås en fråga som vi alla känner att är beklämmande, men vad har hänt med Ålands Framtids politik?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer att vi också i den debatten föreslog utvecklingar av förslaget och hade föredragit en ren procentsats istället för det upplägg som landskapsregeringen hade med ett fixerat belopp. Avdraget hade då blivit större för de med högre inkomster. Det betyder dock inte att man kan utveckla förslagen såsom de ligger idag. Diskussionen om att man inte kan integrera socialpolitiken i skattepolitiken känner jag verkligen inte igen. Till den delen som vi föreslog att avdraget kunde utvecklas i form av att sätta det som en ren procentsats är kritik som vi kom med under fjolåret.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag tycker att ltl Jonsson                              visar med all tydlighet att man ha vinglat till i Ålands Framtids politik. Ifjol stod man för att man ville ha en fast skatteprocent för att även gynna höginkomsttagare, nu säger man att pengarna borde riktas till dem som är ekonomiskt svagast. För mig är det här helt olika frågor som man arbetar på olika sätt med. Att Ålands Framtid har släppt tillväxtpolitiken förvånar mig.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tillväxtargumentet baseras på att vi lindrar beskattningen och ökar köpkraften i det åländska samhället. Det är klart att den debatt som har förekommit i lagtinget visar klart och tydligt att det är de som lever på marginalen som förmodligen kommer att konsumera pengarna i det åländska samhället, inte höginkomsttagare. Det kan vi säkert alla vara överens om.

Hur vi fördelar pengarna ur ett tillväxtperspektiv kan man diskutera men frågan är varför liberalerna inte är intresserade av att utveckla ett avdrag som riktar sig mera åt de som behöver det. Vi vill gärna ha fler skattelättnader av det här slaget och en mera aktiv självstyrelsepolitisk skattepolitik och därför kommer vi med den här typen av utvecklingar och förslag. Vi stöder avdraget men vill utveckla det något.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ålands Framtid stöder avdraget men vill utveckla det till att bli mera inriktat mot socialpolitik och det är fritt fram för ett parti att göra så.

Jag noterade att ltl Jonsson, i sitt huvudanförande, inte nämnde varken konkurrenskraft eller tillväxt en enda gång. Det blev ett socialpolitiskt anförande och det är berättigat att föra en sådan diskussion men jag uppfattar det som att lagtinget ville diskutera tillväxt- och konkurrenskraftspolitik i samband med budgeten.

Dessvärre har vi misslyckats att presentera det så att det blev en tillväxtpolitisk debatt utan det blev, lett av Ålands Framtid, en socialpolitisk debatt istället. Vi kommer, vilket vi har sagt i budgetsammanhang, att komma med ytterligare förslag från landskapsregeringens sida för att lösa de problem man kunde se i utredningen som offentliggjordes igår.

Ltl Axel Jonsson, replik

Som jag sa i ett replikskifte nyss, oavsett om man väljer att gå in för Ålands Framtids förslag eller regeringens förslag så blir tillväxt- och konkurrenskraftspolitiska effekterna mer eller mindre desamma. Därför ödslade jag ingen tid i mitt anförande på att gå in på det.

Jag tycker att det är bra att man tänker på det viset från regeringens sida men då ska vi väl också utveckla förslagen så att vi kan gynna andra intressen utan att förta de tillväxtpolitiska ambitionerna. Det är väl bra att se det åländska samhället ur ett bredare perspektiv än att enbart se på tillväxtpolitiska satsningar när vi faktiskt kan göra både och? Det kan inte vara skadligt för det här lagtinget att tänka lite bredare, särskilt nu när vi ser att vi beskattar pensionsinkomster hårdare än löneinkomster. Varför ska vi fortsätta göra det när vi har ett ärende på bordet om just pensionsinkomster och avdrag gällande dessa? Det är nu vi ska ta upp den här typen av förslag och diskussion.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår faktiskt en skattelättnad, ett avdrag, för pensionärerna. Inte är det landskapsregeringen som har åstadkommit en snedvridning till pensionärernas nackdel utan här jämställer vi pensionärerna med de som har förvärvsinkomster och underlättar skattemässigt lika mycket för båda parter. Jag tycker att det vi för fram är full legitimt.

Återigen till tillväxtpolitik och konkurrenskraftspolitik som borgerliga partier normalt gärna diskuterar, speciellt i situationer som tillväxten dämpas i en region där man måste få fart på hjulen igen. Jag har varit med om att borgerliga politiker pratar om konkurrens och tillväxt men visst är det berättigat för Ålands Framtid att fokusera fullt ut på socialpolitik istället.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ministern verkar lite förnärmad av det här förslaget och jag tycker det är lite märkligt med tanke på att de näringspolitiska effekterna förmodligen är densamma eller möjligen bättre än landskapsregeringens förslag. Jag förstår inte kritiken mot det och jag understöder varmt regeringens ambitioner att skapa tillväxt i det åländska samhället.

Men det var inte alls det som det här anförande handlade om utan det handlade om hur vi kan förbättra avdraget så att det gör lite större nytta också på andra håll än bara till att stärka den åländska köpkraften. Det måste väl vara välkommet för en socialt ansvarstagande regering? Mot den bakgrunden kommer vi att lägga det här förslaget och det är bra om regeringen har en öppenhet för att utveckla sina egna förslag, att man visar en viss ödmjukhet i fråga om detta. Tack, fru talman.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, Ålands Framtid för att ni stöder regeringens tillväxtpolitik och stärkandet av köpkraften hos våra medborgare. Vi vet alla att en aktiv tillväxt skapar nya jobb och är den bästa fattigdomsbekämpningen.

När vi pratar om statistik och indikatorer så kan jag berätta att vi var en grupp från social- och miljöutskottet på nordiskt välfärdsforum. Där diskuterades det väldigt mycket om statistik och om hur man kan med Novi, ett program som håller på att tas om, där man kan gå in och titta på detalj och i realtid vad olika insatser och saker man gör påverkar och gör skillnad för individen. Jag tycker att det skulle vara väldigt bra om vi från Åland (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant att det finns mycket statistik som ÅSUB levererar som går att räkna och titta på, och självklart går även det här området att utveckla. Det skulle vara bra om man sätter det i nordisk kontext så att man får lite större populationer att jämföra med, det skulle gynna den åländska debatten och utvecklingen också.

Samtidigt har vi ganska bra siffror på många håll, som t.ex. dem som nyligen presenterades från ÅSUB vad gäller ekonomisk utsatthet - vilket nyss diskuterades. Vi måste såklart använda oss av de siffror som vi har och försöka utveckla oss på basen av dem förrän vi ropar efter nya siffror. Jag tycker att det borde vara prioritet nummer ett och därför lägger vi också förslaget från Ålands Framtid. Vi har heller inget emot att man utvecklar det nordiska statistiksamarbetet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Novi har en grund i den isländska erfarenheten som gjorde så och som kallas Välfärdsvakten och är ett slags ”early warning”-system som etablerades i samband med den ekonomiska krisen de hade där 2008.

Där har man sett att man inte bara kan tro, genom att titta på siffrorna, vad som ger den bästa effekten men genom att ha en noggrann statistik och noggranna indikatorer för att kunna sätta insatserna där de gör mest nytta för individerna. På det viset kan man påvisa att det har verkliga resultat och det tycker jag att skulle vara intressant för Ålands del också, att ha egna siffror i det här systemet och inte hamnar under Finland. Jag tror nämligen att verkligheten här och i Finland är olika.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att det låter som en väldigt bra idé. Samtidigt får vi inte sluta göra satsningar för att vi inte har tillgång till den bästa tänkbara statistiken.

När vi ser på rapporten över ekonomisk utsatthet och social trygghet så ser vi att barnbidrag och ensamförsörjartillägg har tappat, p.g.a. att man inte har indexjusterat det sen 2008, 11 %. Då är det rimligt att också tänka sig att göra satsningar på det området.

Vi har föreslagit det till lagtinget gång på gång men varje gång har man ropat efter mer statistik och mera uppgifter. Nu har vi färsk statistik och färska uppgifter just på de saker som har bekräftat det som vi har vetat i snart 10 års tid, att satsningar behöver göras. Vi måste använda oss av och ta vara på den kunskap och information som rapporterna från ÅSUB visar. Annars utreder de i all oändlighet utan att vi faktiskt vidtar några åtgärder – åtgärder som faktiskt efterfrågas och föreslås i EU-utredningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Utanför borgen så får man ofta höra att folk inte riktigt vet var vi politiker står i olika frågor. Det är lätt att förstå när man lyssnar på ltl Jonsson som för ett år sedan stod här och talade helt annorlunda kring samma fråga, då skulle alla röras av avdraget. Ltl Jonsson lyfte fram att Ålands Framtid var ett borgerligt parti och tyckte att det här var en näringspolitisk fråga. Nu är det mer ett socialt fokus på det hela, vilket jag förstås välkomnar, men det är ingalunda det enda verktyget vi har när det gäller att komma åt fattigdomssiffrorna.

Det är många ambitioner och tankar som är i röret och på andra sidan årsskiftet har vi flera åtgärder väntandes, t.ex. media-avgiften och tandvårdsreformen. Det verkar som att ltl Jonsson har vänt kappan efter vinden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tvärtom så håller vi i Ålands Framtid även i år en debatt, också just nu från talarstolen, där vi försöker få till satsningar på ensamförsörjare och på äldre ensamboende – det är där vi ser att vi har de största ekonomiska problemen i förhållande till fattigdomsgränsen. På båda nämnda områden gav vi förslag under förra året och i år återkommer vi med förslag.

Varje gång vi lägger förslag bemöts vi ofta med att vi inte skulle ha uppgifter eller statistik och återkommer inte med konkreta satsningar från regeringens på dessa områden. Nu har vi siffror som visar att kostnadsutvecklingen har varit ogynnsam för åldringshushåll och ensamförsörjare. Vi har även siffror som visar på att vi fortsättningsvis har många under fattigdomsgränsen på dessa områden, t.ex. barnbidraget som släpar efter. Ska inte det räcka för att man för en gång skull ska komma till skott?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag känner inte riktigt igen bilden då vi socialdemokrater har alltid sagt att vi tar emot förslagen med varm hand och att vi kommer att gå till botten med dem i utskotten. Däremot är det också viktigt att ha hela bilden framför sig. Det är inte bara de högre inkomsterna som spelar roll utan det är mindre utgifter också, t.ex. i form av att kunna åka kollektivt, slippa betala medieskatt och kunna nyttja den offentliga tandvården – vilket garantipensionärer kan göra idag men känner antagligen inte till det. De utnyttjar heller inte utkomststödet i den grad som de har rätt till, vilket också kunde läsas i rapporten från ÅSUB.

Vad beror det på att det är hälften mindre än i Finland och en fjärdedel mindre i skärgården? Man kan nästan tro att det är våra små och sårbara kommuner som felar lite grann där eller är det informationen som brister? Frågan är öppen och jag hoppas vi får svar på den.

Ltl Axel Jonsson, replik

Just här brukar socialdemokratisk socialpolitik ibland fallera. Man beklagar över att det är så få som ansöker om utkomststöd när vi nyss, från talarstolen, har presenterat ett förslag som kunde lindra beskattningen för pensionärer med låga inkomster så att man slipper söka inkomststöd. Det måste väl ändå vara en bättre politik om vi ska försöka skapa ett redigt stödsystem för de ekonomiskt utsatta. Vi ska väl inte skicka folk till kommunerna för att söka utkomststöd förrän vi behöver det om vi kan anpassa skattesystemet på ett vettigt sätt för att undvika en sådan situation - det är åtminstone politiken som Ålands Framtids för. Men jag tycker förstås att man ska titta på siffrorna om utkomststöd och olika benägenhet att söka det, det finns säkert förklaringar. Nog måste vi optimera våra system i den omfattning vi kan förrän vi börjar beklaga oss över att det är så få som söker utkomststöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var ett mycket intressant anförande. Jag har känt till att pensionärerna beskattas hårdare men jag kände inte till detaljerna kring hur stor skillnad det var. Eftersom förslaget heter både inkomst- och pensionsavdrag så kan man fråga sig om det kanske enbart ska vara ett pensionsavdrag som går på lägre inkomster. Problemet är det, som bör noteras innan motionen skrivs, de flesta som ligger under fattigdomsgränsen har faktiskt ingen beskattningsbar inkomst och därför kommer man inte åt dem – men de som ligger just ovanför kan man hjälpa.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Det stämmer förstås för dem som har de allra lägsta inkomsterna, under 10 000 euro. De som ligger i spannet mellan 10 000 och 15 000 euro, när det gäller pensionsinkomster, så beskattar vi väldigt hårt jämfört med löneinkomsterna p.g.a. att man har ett arbetsinkomstavdrag som inte täcker pensionsinkomsterna - det gäller nämligen bara om man har löneinkomster. Detta gör att vi får denna snedfördelning mellan pensionsinkomster och förvärvsinkomster. Tittar man på låginkomsttagare med pensionsinkomster så stämmer inte resonemanget till fullo, i alla fall inte i spannet mellan 10 000 och 15 000 euro. Jag tycker att vi åtminstone ska täppa till den luckan och i första rätta till felaktigheten när vi har ett sådant ärende på bordet.

Efter det kan man fundera på hur vi ska nå dem som ligger under 10 000 euro i pensionsinkomster, för det är klart att det behövs satsningar även där.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för det. Jag tror att vi är ganska överens. Det talas om att det skulle vara 100 euro åt alla men eftersom differensen är så pass stor enligt er, 5–600 euro, så kan vi föreslå ett avdrag som är större för pensionärerna och, som vi sade tidigare, då kommer det automatiskt och man behöver inte gå och anhålla om det vilket också har varit vår tanke med det s.k. stipendiet. Jag ska jobba för den här saken i finansutskottet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är bra. Jag ställer mig själv lite skeptisk till tanken om stipendier när vi förmodligen kan lägga upp det lite enklare, just på det sätt som vi kommer att föreslå. Det är klart att man ska fundera på alla förslag i sammanhanget. I första hand bör man rätta till beskattningen så att man åtminstone inte beskattar pensionsinkomster hårdare i det här inkomstspannet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har två stora utmaningar på Åland, det ena är bristen på tillväxtpolitik, som vi måste åtgärda för att få fart på BNP-utvecklingen och skattekraften, och det andra socialpolitiken och det som vi sett i dagens tidning – 17 % är under fattigdomsgränsen.

Jag stred med min fru i morse för att jag inte trodde det var sant när hon sa att vi hade fler fattiga här på Åland än man har i riket. Tyvärr är det dock sant och jag fick ge mig även den här gången. Utgående från det vill jag säga att vi från centern stöder de tankar som förs fram och vi är gärna med och medverkar till att det blir så bra utformat som möjligt.

Vi diskuterade också vid vårt gruppmöte idag att vi skulle efterlysa en fattigdomsdebatt i lagtinget då vi anser att den här situationen inte kan fortskrida. Vi kan inte anse oss vara den rikaste delen av landet samtidigt som vi har den största andelen fattiga. Det är något som inte stämmer då.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart och samtidigt har vi en väldigt stor fördel på Åland då vi är ett väldigt litet samhälle. Vi kan rikta våra insatser ganska bra om vi bara tänker till och om vi bara funderar ordentligt över hur vi kan använda våra instrument, t.ex. det avdraget vi diskuterar idag. Där kan vi göra mycket och med ganska små medel kan vi nå de som behöver det mest. Det är en sådan debatt vi efterlyser och även varför vi lägger den här typen av förslag från Ålands Framtids sida.

Även om vi kanske har en större utmaning om man jämför siffrorna mellan Åland och Finland så har vi också betydligt större möjligheter att göra något åt det tack vare självstyrelsen. Det är positivt att även centern ser den här problematiken och har en vilja till att skapa lösningar. Vi har helt klart möjligheten att lösa det om vi bara vill det, men då krävs det också att vi inte bara efterfråga statistik efter statistik utan att vi också vågar presentera åtgärder.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Eftersom det är svårt med den stora, externa självstyrelseutvecklingen så är det så att vi måste satsa mera energi och resurser på s.k. intern självstyrelseutveckling. Det här tycker jag skulle vara den absolut bästa formen av intern självstyrelseutveckling. Den visar att vi kan utveckla de sociala systemen så att vi har ett någorlunda solidariskt samhälle, något som Åland tidigare har kunnat titulera sig som. Dock börjar det nu bli allt för stora skillnader mellan regioner och befolkningsgrupper.

Det här riktar sig egentligen inte till ltl Jonsson men jag tycker att första sidan på Nya Åland borde skickas till finansministeriet i Finland med tanke på de pågående diskussionerna för att visa en motbild mot den bild som dem försöker måla upp av Åland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är säkert en bra tanke men samtidigt måste jag, i alla sammanhang som jag får möjlighet, gå emot ett sådant resonemang om att vi ska sluta utveckla självstyrelselagen och utvidga vår behörighetskatalog för att fokusera på instrumenten vi har. Jag förstår resonemanget och tankegångarna men det ena får verkligen inte utesluta det andra heller i det här sammanhanget.

Kanske en sådan bild av verkligheten kan vara ett bidrag till finansministeriet. Om vi ska nå framgång på lång sikt i självstyrelseförhandlingarna så tror jag inte att vi kan åka runt och visa upp Åland i glansbildsformat, vi måste också visa på de problem som råder på Åland. Vi ser ofta hur det slår tillbaka mot oss då vi antyder att vi är så rika och har avgiftsfria bussar och annat, vilket gör att man inte ville ge något extra till Åland. Det är klart att det blir ett problem om man sedan ska sätta sig ner och förhandla om att utveckla självstyrelsen, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Jonsson! Precis som föregående replikskifte utgav, det handlar om socialpolitik och om tillväxtpolitik vilket är två olika saker enligt mig. Det är lite som att jämföra äpplen och päron. Jag tror att om man försöker göra båda, som ltl Jonsson och Ålands Framtid försöker just nu, så blir det någon slags grönsaksröra som möjligen inte hjälper någon i slutändan.

Lagförslaget, enligt mig, är till för att höja temperaturen ute i samhället när det gäller tillväxt och samtidigt höja tron på företagandet, speciellt inom tjänstesektorn. Socialpolitik kan man bedriva om man har en bra tillväxtpolitik, vilket man måste börja med enligt mig då det är det som skapar grunden i att sedan kunna fördela något. Utredningen från ÅSUB som nu ligger färsk på bordet är faktiskt beställd av landskapsregeringen för att man ska få en bild av läget och givetvis är man beredd att (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Den här utredningen görs med jämna mellanrum och man kan inte säga att den skiljer sig så mycket från den förra som gjordes – den visar på samma tendenser och problemområden. Ensamma äldre och ensamma försörjare är de två stora grupperna som behöver stöd från samhället. Det är bra att man uppdaterar statistik och siffror men vi måste även göra något av siffrorna vi får fram. Det är den viktiga lärdomen.

Det bärande argumentet för avdraget är att man vill stärka köpkraften i det åländska samhället, det är på det sättet man vill skapa tillväxt och utveckling. Då är det väl ändå rätt att ställa sig frågan om hur man kan rikta avdraget så att det faktiskt leder till en ökad konsumtion. Jag tror att om man riktar det till låginkomsttagare så kommer det att omsätta sig till konsumtion i högre utsträckning än om man riktar det till höginkomsttagare. Det måste väl ändå också vara en väsentlig del när man diskuterar ett avdrag som detta?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Enligt mig är huvuddraget i hela lagförslaget att det ska skapas flera jobb och att det ska bli intressantare att jobba. Man ska vilja jobba istället för att leva på bidrag. Om vi sätter fler personer i sysselsättning så ger det en helt annan tillväxt i samhället på samma gång som klyftorna i samhället minskar. Visst ska köpkraften stimuleras men indirekt skapar vi också fler arbetstillfällen. Det går lite att jämföra med det svenska systemets jobbskatteavdrag, det är lite samma modell, vilket har varit lyckat. Jag är säker på att om vi fortsätter ladda på systemet på motsvarande sätt som man gjort i Sverige så kommer det att ge minst lika bra resultat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Som sagt så är jag inte kritisk till förslaget utan vi från Ålands Framtid kommer att lägga ett förslag på hur man kan utveckla det. Vi vill fortsättningsvis får de önskade effekterna i köpkraft och konsumtionen så att det fortsättningsvis är attraktivt att arbeta. Det är ingen som har ifrågasatt det i den här debatten. Jag förstår inte varför man ställer sig så skeptiskt till att utveckla och göra förslaget, som landskapsregeringen har lagt, ännu bättre. Det måste väl vara i allas vårt intresse att skapa ett avdrag som faktiskt ger och uppfyller de mål som finns angivna i lagförslaget. Det är väl ändå en rimlig begäran?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Tack fru talman! Jag har några tankar om det här lagförslaget. Det är ju så att det är en direkt fortsättning på det vi har talat om tidigare. Den enda skillnaden är att beloppsgränsen höjs. Syftet med det här förslaget som då redan har diskuterats här i lagtinget är att stimulera. Det gör man genom att se till att vara en av oss har lite mera att spendera och på det sättet kommer man att lyckas och lyckas under året som har gått. Nu höjs som sagt gränsen så att flera får ta del av avdraget.

Primärt tycker jag att det är kommunerna som ska fundera på hur mycket vi ska ha kvar i börsen genom att justera kommunalskatten. Det är det bästa instrumentet men det kan hända att det finns en allmän åländska motiv, det vill säga att vi måste se till att ge stimulans åt näringsliv och då är det här det enda sättet. Det är inte säkert att kommunerna ser saken på samma sätt. Det är också bra om vi i någon mån kan skilja på stimulansåtgärder och fattigdomsbekämpning, även om de går hand i hand och till och med in en del på varandras områden.

När det gäller relativa fattigdomen så är den ett dilemma att prata om. Det kan hända att vi har det hyfsat bra här på Åland - för vi pratar om relativ fattigdom, och vad är det i praktiken? Det viktiga måste vara att var och en har så mycket slantar på kontot att man har en dräglig tillvaro så att man kan bo, äta och sova.

Den relativa fattigdomsgränsen den är relativ utgående från hur alla andra har det i samhället. Jag skulle kunna ge exempel med en massa miljonärer, men jag ids inte göra det just nu. Det som är intressant är vilka effekter det här får, vilket jag har funderat lite på. Det finns inga svar, det skulle vara väldigt bra om man kunde mäta nyttan av ett sådant avdrag men det låter sig knappast göras.

Vi vet inte om alla de här pengarna går åt till konsumtion. Vi vet inte om de konsumeras på Åland, i Sverige eller i Thailand. Vi vet inte så hemskt mycket om hur mycket som sparas, alla kan inte göra det. Däremot ligger det mycket i det som ltl Jonsson nyss nämnde, det vill säga att det hävdas att det mesta sannolikt går åt i konsumtion om man riktar det till rätt låginkomsttagare. De som har större inkomster kanske inte riktigt är av samma behov att konsumera allt man har på kontot.

Jag tycker att skattelindringen har den ett enda litet skönhetsfel, som jag också har påpekat åt finansministern i något skede. Det är att vi ger det här avdraget på inbetalda skatter, kommunalskatter, på lön och pension men vi ger det därmed också till dem som har hyfsat låga sådana inkomster men höga kapitalskatter. Ser man på, till exempel, de 100 största inkomsttagarna på Åland så skulle jag säga att ungefär 20 % av dem kommer att få det här bidraget fast de knappast behöver det då de har så pass låga förvärvsinkomster. Det är ett litet skönhetsfel som man kanske kan fundera över i takt med att man funderar på andra ändringar.

I det här lagförslaget finns också en andra del, vilket inte framgår av rubriken, utan man kommer också att ändra på kommunalskatten för samfund. Gällande det har jag inga kommentarer, det är bara en följd av redan fattade beslut och målsättningen är att samfundsskatten ska vara 20 %, varken mer eller mindre. Tack, fru talman!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Att kapitalinkomsterna inte påverkar skatteavdraget vi talar om är inget ovanligt, så är det med nästan alla avgifter. Nästan alla kommunala avgifter är baserade på inkomstskatter och inte på de totala inkomsterna vilket beror på att det är lite mer komplext att införa båda typer av inkomster. Man bör göra en avvägning mellan byråkrati och effekt. Personligen undviker jag gärna det förstnämnda, nämligen byråkratin.

Ltl Tage Silander, replik

Det är alldeles korrekt uppfattat och jag uppfattar det på exakt samma sätt. Jag noterar bara att det finns ett litet skönhetsfel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack! Jag tycker att det här resonemanget bör uppmärksammas, att avdraget inte beaktar kapitalinkomsten. Det är precis den här typen av diskussioner vi behöver för att kunna optimera satsningarna, så att vi faktiskt kan bidra med något till den politik och de lagar som förs igenom här i lagtinget. Det är bra, och jag stöder det varmt, om man i finans- och näringsutskottet för diskussionen och faktiskt tittar på hur man kan skapa ett avdrag som ger de effekter som landskapsregeringen åtminstone strävar efter när ett förslag som detta läggs fram.

Ltl Tage Silander, replik

Tack så mycket. Det finns naturligtvis mycket åsikter om det här. Jag tror att det är ett bra lagförslag som ligger, men vi ska fundera vidare för det kan säkert fler saker som man bör ta i beaktande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Silander! Jag måste säga att jag inte ser någon skönhetsfläck i det här lagförslaget. För mig är det bara positivt att det skulle åtnjutas av så många som möjligt, även fast man har stora kapitalinkomster. Då har man ändå varit med och bidragit till samhällsutvecklingen på ett eller annat sätt och ska få vara med och åtnjuta avdraget, även om man kanske inte uppskattar hundralappen lika mycket som en med lägre inkomst gör.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Ja, så kan man se det. Skulle det vara så att stödet riktades till varenda löntagare eller pensionär, utan en gräns på 55 000, så skulle jag hålla med om resonemanget – annars kan jag inte göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är kanske inte helt överraskande att ltl Silander berömmer förslaget. Ifjol, när det infördes, så hette det att det var ett avdrag för låg- och medelinkomsttagare. I år höjs den till att dem som får ungefär 64 500 euro också har rätt till att få den omtalade hundralappen. Jag undrar, var går gränsen för medel- och höginkomsttagare enligt moderaterna?

Ltl Tage Silander, replik

Jag känner inte till någon exakt gräns. Den enda sak som jag tycker att vi kan notera i vårt parti, säkert gäller de flera, är att de som har svårt med sitt uppehälle räknas definitivt till låginkomsttagare och är dem som vi ska stöda på något sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det håller vi med om. Förslaget är nu att gränsen ska höjas till cirka 64 500 euro. Tycker ni att det fortfarande är frågan om en medelinkomsttagare?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är ganska oväsentligt vilka jag tycker att är medelinkomsttagare eller inte. Jag ser dock inte just nu, när jag tittar på lagförslaget, något nämnt om medelinkomsttagare. Det kanske står någonstans men jag har i övrigt inga kommentarer till om den nämnda gränsen är rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Silander för hans anförande. Jag vill påminna alla som är emot förslaget att landskapsregeringen har gjort stora reformer för låginkomsttagare, t.ex. högkostnadsskyddet inom ÅHS. Vilket är något som vi kontinuerligt ser över.

Det jag tänkte beröra var ltl Silanders idé att man skulle låta kommunerna stimulera mer pengar i börsen. Då är det inte i första hand kommunalskatten man ska diskutera, det som verkligen gör skillnad för låginkomsttagare inom kommunerna är avgifterna. Det är avgifterna som måste hållas så låga som möjligt och det tycker jag att är något som vi bör fundera på inom ÅHS där vi fortfarande har väldigt höga avgifter om man jämför med Sverige och andra närområden.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte i huvudsak på att det är kommunernas roll att göra det här, om det sedan görs skatteförändringar eller avgiftsförändringar är osagt, verktygen är naturligtvis flera. De verktyg som ltl Holmberg nämnde är saker som kommer att påverka intresset att spendera pengar på annat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman, bästa lagting. Vissa saker debatterar man en gång och andra saker debatterar man många gånger. Avdraget för arbets- och pensionsinkomster är ett ärende som jag har debatterat flera gånger och som jag ännu kommer att debattera efter denna gång.

I detta förslag vill ni höja gränsen för avdraget från en beskattningsbar inkomst om 35 000 euro till 55 000 euro. I praktiken innebär detta att personer som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 euro kommer att få en hundralapp till. Detta berör alltså oss här i lagtinget.

Fru talman. I gårdagens Nyan, så kunde vi läsa att 17 % av hushållen ligger under den relativa fattigdomsgränsen, dvs. har en inkomst under 14 000 euro. Idag föreslår regeringen att ge en hundralapp åt de som tjänar mellan 44 000 euro och 64 500 euro. Jag får gratulera er till en mycket bra tajming, för detta gör det mycket lättare för en debattör att kritisera ert förslag. Vad tror ni att de 6 000 som ligger under den relativa fattigdomsgränsen tänker om ert avdrag, som ni nu vill ge åt de som tjänar över 44 000?

I årets budgetförslag så skriver regeringen: ”Det arbets- och pensionsinkomstavdrag som infördes år 2018 höjs år 2019. Avdraget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare.” Som jag sade ifjol, gränsen för den relativa fattigdomen ligger kring 14 000 euro, och de som ligger under den kommer inte att ha någon nytt av detta avdrag. De kommer heller inte att ha någon nytta av höjningen.

Ifjol när avdraget infördes så sades det att alla som tjänar under 35 000 skulle få en hundralapp att handla för. Det sades bland annat i lagtinget av liberalernas gruppordförande. Så lätt kan det vara att missuppfatta, och ni andra kallade det en självklarhet och sade att det inte kan vara så här. Ni kallade även avdraget för ett guldkorn - ”åt den som har guld”, tillade jag då.

Fru talman! När jag i den inledande budgetdebatten framförde att de som tjänar under 65 000 euro kommer att dra nytta av det nya avdraget så sade ltl Kemetter i en replik, ”det är upp till 55 000. Inte 65 000! Inkomstgränsen är 55 000.” Fru talman och bästa ltl Kemetter, ni borde kanske läsa på lite mer om hur ert föreslagna ändringsförslag fungerar i praktiken. Det är alltså ett avdrag för alla som har en beskattningsbar inkomst om 55 000 euro. Om man har en inkomst om 64 500, bor i Mariehamn, och är medlem i evangeliska kyrkan, är ensamstående och inte har några ytterliga avdrag, så blir den beskattningsbara inkomsten 55 000 euro per månad.

Fru talman! Det känns lite som om regeringens ”Nicke-dockor” borde få lite mer undervisning i hur avdragen fungerar, jag är övertygad om att finansministern känner till och kan berätta om detaljerna, så att man inte vilseledande hävdar att alla får en hundralapp att handla för eller att gränsen går vi en inkomst om 55 000 euro.

Fru talman, ltl Kemetter sade också i sin replik: ”Vad gäller socialdemokraternas politik så värnar vi ju också om medelklassen.” Ni borde kanske snarare säga: ”Det är dem som har en inkomst mellan 44 000 och 64 500 som får nytta av denna förhöjning”. Jag undrar vad ltl Kemetter, eller andra socialdemokrater, kallar gruppen mellan 44 000 och 64 000, är de låginkomsttagare eller medelinkomsttagare? eller har ni något annat namn för den nya grupp som ni socialdemokrater uppenbarligen vill stöda?

Efter denna höjning så kommer det finnas 1 000 personer på Åland, som inte får avdraget för att de har för stora inkomster, medan det alltså 6 500 personer som blir utan avdrag på grund av för små inkomster. De verkliga låginkomsttagarna har alltså ingen som helst nytta av avdraget. De är 6 500 personer eller, som visat, 17 % av Ålands befolkning. Med respekt för tiden så pausar jag mitt anförande här. Tack för ordet, fru talman!

Talmannen

Talmannen vill upplysa och påminna ltl Toivonen om språkbruket under anföranden och replikväxlingarna i plenum.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Toivonen undrar vad de som är mest ekonomiskt utsatta tycker om det här. Den politiska viljan är att vi inte ska ta ut någon skatt alls av dem och det är det som framgår ur det här. Det går inte att ge något avdrag till någon som inte betalar någon skatt, de ska helst inte drabbas alls. Vi ska inte ha skatt av dem överhuvudtaget och det är svaret på det. 

Det är en annan fråga, som vi återkommer till, när rapporterna som landskapsregeringen beställt kommer och eventuella åtgärder görs i samband med förslagen. Det här är ett avdrag för att möjliggöra tillväxt och bättre konkurrenskraft i framtiden, samt gjort för att ge ut signalen till de som jobbar att det inte är fult att tjäna pengar. Man kan faktiskt få tjäna lite mer pengar om man jobbar och studerar vilket jag tycker är rimligt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Saken är den att ni kallar avdraget för ett avdrag för låginkomsttagare – som inte har någon nytta av det. Det vore förmenat om ni dessutom har ett avdrag som skulle vara negativt för dem som har låga inkomster.

Jag håller med om att det inte görs så mycket. För tre år sedan hade jag en motion kring att vissa pensionärsgrupper skulle få ett stöd, vilket jag kallar ett stipendium nuförtiden. Hände det något? Nu har ni äntligen kommit med den rapport som ni säger att ni har gjort, men den görs faktiskt regelbundet. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag förstår faktiskt inte vad ltl Toivonen menar när han påstår att vi kallar det för ett låginkomstavdrag. Vad jag har sett så finns inget sådant i ärendet som ligger på bordet idag, vilket ltl Toivonen borde känna till.

Det är ett avdrag för att möjliggöra tillväxt och ett avdrag för att ge ut signalen att det är okej att tjäna pengar, studera och jobba. Det ska belönas att man jobbar och studerar, vad är problemet med det? Ser ltl Toivonen problem med att man jobbar och studerar och får behålla lite mer av sina egna pengar?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att jag tog upp några sådana problem i mitt anförande. Däremot påstod jag att från årets budgetförslag, sida 21, står det uttryckligen ”det arbets- och pensionsavdrag som infördes år 2018 höjs år 2019, avdraget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare” vilket ni själva har skrivit. Jag påstår att 6 500 låginkomsttagare inte får en cent, istället får personer med inkomster upp till 64 500 euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Tack, talman! Bästa lagting! Under remissdebatten gällande budgeten 2019 lyfte finansministern frågan om tillväxt och konkurrenskraft. Flera åländska företagare har under de senaste månaderna vasslat och samarbetsförhandlat. En av våra primärnäringar, jordbruket, har haft en katastrofal säsong som sätter sina spår – även inom flera andra branscher.

Konjunkturläget på Åland svalnar, kanske snabbare än runtom oss. I november var det relativa arbetslöshetstalet i genomsnitt 3,3 %, i fjol var motsvarande siffra 3,7 %. Den relativa arbetslösheten för ungdomar under 25 år var 5,3 % för att i november i fjol vara 4,6 %. Detta tyder på att arbetssituationen ännu är god. Frågan är dock om arbetslöshetssiffror speglar verkligheten? Jag tvivlar på det.

Vi har en grupp som växer och som inte finns med i systemet, de s.k. hemmasittarna. Dem är ett svårberäknat antal men ligger i trakten kring 500 personer. Vi har även ett geografiskt avstånd till Sverige som gör det enklare att flytta om du inte får det arbete du önskar på Åland. Vi kan jämföra siffrorna på ett bra sätt månad för månad men min åsikt är att arbetslösheten ser annorlunda ut än vad siffrorna visar.

Ett steg framåt för att smörja tillväxten är arbets- och pensionsinkomstavdraget som nu föreslås att breddas. Det handlar inte om stora summor för den enskilde men en signal om att det lönar sig att arbeta, en signal åt dem som vill jobba, har jobbat eller jobbar. En förutsättning för en god och allmän välfärd är att alla som vill och kan arbeta också gör det. Ett eget arbete ger människor möjligheten att förverkliga sig själva. Det innebär inte bara en försörjning utan också även att få ingå i en arbetsgemenskap. Att få behålla en större del av sin lön är viktigt för den enskildes utveckling och för dennes rätt att i grunden bestämma mer över sitt liv.

Regeringens ansvarsfulla politik ger nu utrymme till att skatteavdraget breddas upp till en årsinkomst på 55 000 euro. Det innebär att en större grupp, 6 000 fler skatteskyldiga, får mer pengar kvar i plånboken och det blir mer lönsamt att arbeta. 1,8 miljoner euro går ut och förbättrar tillväxten i samhället och självklart gör det skillnad. Pengar som går direkt in i handeln och tjänstesektorn. När det blir mer lönsamt att arbeta kommer också fler personer in i arbete och sysselsättningen påverkas positivt. När fler jobbar blir det naturligtvis också mer pengar till välfärdens kärna.

Skatteavdraget belönar ansträngning. Det är både ekonomiskt positivt, konjunkturmässigt bra samt rätt och rättvist. Det gör så att vi får folk i arbete och minskar bidragsberoendet och är dessutom kanske den viktigaste åtgärden mot fattigdom och utanförskap. Detta skatteavdrag är en positiv signal och injektion i en konjunktursituation som är osäkrare än på länge. Det stimulerar till arbete, köpkraft och bygger välfärd. För mig får detta avdrag utvecklas ytterligare i samma riktning och innehålla en större laddning i framtiden. Avdraget skulle framledes även kunna utformas på ett sätt som ger ännu fler incitament som stimulerar äldre att arbeta längre, speciellt med tanke på den totala försörjningskvotens utveckling. Tack, fru talman!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag trodde faktiskt först att ltl Holmberg hade tagit fel anförande, att det var anförandet som skulle hållas i budgetdebatten. När det gäller avdraget så ska det nu höjas till 65 000 i inkomst. Det har diskuterats andra alternativ här där man t.ex. vill ge mer åt pensionärerna eftersom skatterna är lite annorlunda. Hur ser ni på det, att det ska ges upp till 65 000 och att pensionärerna har högre skatt? Skulle det finnas andra möjligheten än att dra av hundralappen rakt av på det här sättet som föreslås?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Toivonen! Gränsen är upp till 55 000, inte 65 000. Som jag sade i ett replikskifte tidigare idag, det är viktigt att man håller isär socialpolitik och s.k. tillväxtpolitik. Jag tror att alla parter vinner på det. Jag ser det här som en stimulansåtgärd för att göra det ännu attraktivare att arbeta och att öka på sysselsättningsgraden och köpkraften som i sin tur stimulerar till företagen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i mitt eget anförande så var det 65 000 när det gällde inkomst, det är beskattningsbar inkomst som är 55 000 euro. Det här med social- eller skattepolitik, det ena stör väl inte det andra? Som det nämnts tidigare, ger man en hundralapp åt den som har en lägre inkomst så kommer rimligtvis en större andel att konsumeras - inte sparas, och även konsumeras lokalt – inte på annat håll. Det borde alltså stimulera tillväxten bättre genom att ha det på ett annat sätt än det som är. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Precis som jag nämnde i mitt anförande så ser jag det här lagförslaget som en positiv uppmaning till att det lönar sig att arbeta. Det är något långsiktigt då det stimulerar till utbildning och till att arbeta, kanske även arbeta längre.

Sedan behövs det också åtgärder för att bekämpa fattigdomen och flera sådana åtgärder har landskapsregeringen redan infört. Efter den här rapporten, som är näst intill dagsfärsk, så kommer man givetvis att införa andra åtgärder. Därför finns det ingen orsak till att börja blanda ihop tillväxtpolitik med socialpolitik. En bra tillväxt skapar förutsättningar till en god socialpolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ena veckan hör vi från regeringsbänkarna att Åland måste bli mera hållbart och konsumera mindre då vi måste tänka på vår planet. Veckan efter får vi höra att det är oerhört avgörande att vi konsumerar mera. Det visar på att det inte finns en hållbar linje i politiken som regeringen för.

När det gäller ltl Holmbergs anförande så är principiellt det lätt att hålla med. Det som ledamoten dock inte förstår är vad utgångspunkten för resonemanget är. Ltl Holmberg är övertygad om att 8,30 euro per månad kommer att göra så att folk känner att de har mera pengar i plånboken och att de känner lusten att spendera den nya förmögenheten. Det är som att det saknas en viss verklighetsuppfattning om vad 8,30 euro betyder i vardagen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Jansson! Att man får 8,30 euro mer i plånboken kan innebära att man går och klipper sig en gång till per år, tar en massage eller köper lokalproducerad mat istället för billiga utländska råvaror.

Jag ser dock det här som en början och jag hoppas att det här kommer att laddas på ännu mer i framtiden och gälla alla.

Ltl Harry Jansson, replik

En klippning idag kostar 32 euro senast jag besökte en frisör, vilket betyder att man måste vänta ungefär fyra månader för att få ihop en klippning på basen av avdraget, ett exempel för att visa verkligheten bakom siffrorna det gäller.

När det gäller ltl Holmbergs återkommande påstående om landskapsregeringens ansvarsfulla politik så vill jag nämna att det är den här landskapsregeringen som har dragit bort de pengar från kommunerna som står för omsorgen för de svaga i samhället när det gäller pengar och olika familjesituationer. Genom att ta bort pengar från barnomsorg, äldreomsorg och dylikt. Det är i det här som landskapsregeringen har haft sin effektiva politik mot invånarna. Från centerns sida vill jag säga, vi missar aldrig ett tillfälle att påpeka, samma landskapsregering lägger ner demensavdelningen i en tid när vi sannerligen behöver den typen av kvalitetskunnande.

Ltl John Holmberg, replik

För den som går till frisören tre gånger per år skulle ha råd att gå fyra gånger om man vill. När det gäller kommunerna ser jag inte vad det har med det här ärendet att göra, men ltl Jansson vet säkert att en stor reform är på kommande som skapar förutsättningar till att kommuner kan bedriva en god välfärd och bibehålla en väldigt god och kanske bättre attraktionskraft än tidigare till en, för invånarna, lägre skattekostnad. I sin tur stimulerar även det ekonomin. Vad jag vet har kommunerna ett överskott på ungefär 10 miljoner tillsammans och som överstiger skuldsaldot. Jag tycker att det här är väldigt positivt. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, talman! Arbets- och pensionsavdraget rör alltid en debatt, såväl budgetdebatten ifjol och i år. Ser vi generellt på ett skatteavdrag så kan man erkänna, och det är ingen hemlighet, att vi från socialdemokraterna inte jublar över ett skatteavdrag. Vi ser istället egna ekonomiskt stabila kommuner och vi ser socialpolitiska satsningar framom skatteavdrag. Men när man sitter i en regering så får man ge och ta, man får kompromissa och gå framåt tillsammans. Förra året var det ett avdrag som var inriktat mot de med lägre inkomster och nu är det nästa tur.

Det vi också gemensamt gör ifrån regeringen är en utveckling av tandvårdsreformen och vad det gäller de äldre så har vi också ett utvecklat högkostnadstak inom ÅHS. Vi jobbar från flera olika håll. Ser vi socialpolitiskt på det här, som debatten har blivit till stor del, så kommer resultatet av jämlikhetsrådets arbete som vi ser fram emot.

För oss är det den skattefinansierade välfärden som ska trygga vår framtid tillsammans med låga och tillgängliga avgifter, t.ex. låga avgifter till sjukvården och hemserviceavgifter.

Talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi från socialdemokratiska gruppen ser fram emot att utveckla med jämlikhetsrådets arbete, ett utvecklande av högkostnadstaket och ett fortsättningsvis arbete på tandvårdsreformen. Däremot ser jag inte att det här skulle skapa arbetsplatser. Vi bör framledes se över hur vi ska få flera i arbete.

Idag i radion fick man höra om att det är många unga män som inte har arbeten men jag tycker att det är en helt annan diskussion och debatt. Däremot ser jag fram emot när jämlikhetsrådet kommer med sitt arbete, då får vi diskutera om det är ett avdrag, bidrag eller låga avgifter som gynnar mest.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får uppfattningen när jag lyssnar på ltl Winé att han med långa tänder har varit med och godkänt avdraget och att han inte tror att avdraget har den effekt som han skulle önska. Min fråga är, eftersom man med långa tänder godkänt detta förslag, vad har man fått istället?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Långa tänder vet jag väl inte men vi har framförallt fått trevliga regeringskolleger som varit jättesnälla med oss. Skämt åsido, vi har bland annat fått en utvecklad tandvårdsreform och det är ett viktigt steg. Det är ett bra tag sedan det hände något och där fick vi ett steg framåt. Det viktigaste av allt är att vi gemensamt har tagit i kraft ett högkostnadstak som även innebär s.k. boendekostnader inom sjukvården, vilket gör att den enskilde får det betydligt lättare.  Nu är högkostnadstaket verkligen är ett högkostnadstak.

Det är såhär ltl Eklund, i en regering får man ge och ta, vissa saker får man igenom och vissa inte. Det här är något som vi har varit med och kompromissat fram för det är så det fungerar i ett samarbete.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Angående det sistnämnda kan jag säga att socialdemokraterna har också suttit i oppositionen och skrivit motioner så man vet nog hur det går till och jag tycker att vi inte ska klanka ner på det systemet. Det skulle vara intressant att veta vad ltl Winé skulle ha velat göra istället för avdraget som framförs nu, det har han inte presenterat.

Ltl Göte Winé, replik

Oj, skulle jag presentera det så skulle de sparka iväg mig så långt de bara kan. Definitivt, ltl Eklund, det var inte meningen att klanka ner på systemet men när man sitter i regeringen så måste man ge och ta.

Jag kan inte ge en önskelista men jag vet inte om det skulle handla om så mycket pengar egentligen. Jag tror däremot att vi skulle behöva ändra en hel del i hur vi arbetar och hur vi behandlar våra unga. Där skulle jag ha mycket att säga till om och ha stor vilja att förändra.

Det är så, ltl Eklund, att jag tror att vissa skulle reagera om jag fick alltför mycket makt i denna regering. Jag får nöja mig med att vi har en regering bestående av tre partier och tillsammans ska vi se på en ökad välfärd och tillväxt. Allt det ska rymmas in och då måste jag göra lite rum för lite andra socialdemokratiska vänner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Nu ska vi inte belasta ltl Winé för alltför mycket regeringspolitik men det är klart att man tycker lite synd om socialdemokraterna med tanke på de eftergiften man har fått göra.

När det idag gäller de principiella utgångspunkterna så förvånas centern av hur socialdemokraterna kan tycka att de som tjänar upp till 65 000 euro tillhör en grupp som kan känna att 8,30 euro per månad har betydelse i något avseende överhuvudtaget? Även tron som jag har hört från den liberala sidan, att det här är den stora förändringen av konjunkturen på Åland, känns blåögt om man får uttrycka det så.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tyvärr, ltl Jansson, några blåögda ögon kan jag inte ge dig idag – däremot en blå skjorta. Ltl Jansson behöver heller inte tycka synd om oss. Det är såhär, och det vet ltl Jansson med tanke på hur jobbigt han tyckte förra mandatperioden var, att man måste få ge med sig i vissa frågor och det är kanske inte alltid ens egen politik som lyfts fram. I det här fallet är det så att vi måste se på en helhet.

Som jag nämnde tidigare i mitt anförande, förra året var det till dem med de lägre inkomsterna och i år är de här. Vi har också fått, som jag nämnde, en utvecklad tandvårdsreform, utveckling inom högkostnadstaket och vi går nu vidare med att jobba tillsammans. Jag ser fram emot att snart höra från lantrådet om jämlikhetsrådet och dess arbete. Det gäller att se helheten, ltl Jansson.

Ltl Harry Jansson, replik

Centern anser att pensions- och löneavdraget är fråga om mycket pengar, nästan två miljoner per år, som vi ska finansiera på något sätt. Det är två miljoner euro som, rätt satsade, skulle ha otroligt stor betydelse för de som är i en utsatt situation på dagens Åland. Vi skulle kunna göra en oerhörd skillnad från lagtingets sida och faktiskt hjälpa dem som har problem med ekonomin i vardagen.

Jag skäms som lagtingsledamot att jag själv kommer att kunna ta del av det här avdraget. Vi som ledamöter behöver sannerligen inte 8,30 euro till per månad. Däremot har vi hundratals människor på dagens Åland som skulle behöva detta lilla tillskott för där skulle den berömda hårklippningen bli en verklighet även för dem, med lite jämnare mellanrum.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, ltl Jansson. Ja, vi ska gå ditåt, ha tålamod ltl Jansson! Nästa talare är lantrådet som ska prata om hur vi stimulerar jämlikhetsrådet. Att centern helt lämnar bort dem som verkligen bidragit till att hålla Åland rullande är ltl Janssons kast. Alla är med och bidrar. Likadant när centern var med och drog bort tre miljoner av kommunerna i landskapsandelar, angående sjukvården och Gullåsen, eller som när centern var med och tog bort sjukkostnadsavdraget. Det är precis samma sak, ltl Jansson, men nu sitter man i opposition och har total glömt vad som har hände när man själv var i majoritet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé slipper inte mig ännu. Det är ett intressant anförande om ett intressant ämne. I årets budgetförslag står det att av ”draget lindrar beskattningen av låg- och medelinkomsttagare” och nu vill ni höja det från 44 000 till 65 000 i inkomster. Jag undrar var socialdemokraterna placerar in den här gruppen är det medelinkomsttagare eller vad är det? Det är eran nya väljargrupp enligt ltl Kemetter.

Det har diskuterats idag att man istället för att höja gränsen skulle ge ett större avdrag åt pensionärerna, eftersom vi har hört att skatten på pension är större. Hur ställer sig ltl Winé till ett sådan alternativ?

Ltl Göte Winé, replik

Det är alltid lätt att säga ”nu ska vi höja åt dem här”, men vi glömmer ofta bort helheten. Tidigare fanns ett förslag från ett parti där man ville ge ensamförsörjarna 50 euro mer och man gjorde det också till en valfråga. När man sedan började titta ordentligt på frågan så var det så att det skulle inverka på bostadsbidraget vilket gjorde att man inte kunde gå in för det.

Egentligen är det så, ltl Toivonen, att det är lätt att gå in med ett bidrag men det kan påverka ett annat. Det är därför som jag säger, ännu en gång, att lantrådet är nästa talare och kommer att tala om jämlikhetsrådet där man kan se hur man kan stimulera och göra (… taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Här gäller det inte något slags bidrag utan helt enkelt att öka skatteavdraget. Jag har väldigt svårt att se de effekter som ni talar om för att jag tror att effekterna är historiska då det var för ett antal perioder sedan som det var inne på fastlandet att man skulle ta bort dessa ”inkomstfällor”. De borde vara borta, för jag tittade själv på dem i samband med mitt eget förslag om arvoden då jag blev tillsagd att ”ger man 50 euro så tappar de 100 euro”, vilket man inte gör med dagens bostadsbidrag. Nu är det så att man tappar en liten del men absolut inte femtiolappen.

Min fråga är fortfarande, om vi istället har för att ha 100 euro för alla skulle istället ha 200 eller 300 euro för pensionärerna och därmed inte höja gränsen, vad säger ni om det? Om det alltså inte påverkar bostadsbidraget så mycket som ni tror. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Som jag sagt tidigare så stöder vi från socialdemokratiska gruppen det här lagförslaget och vi ser fram emot en bredare och mer enhetlig politik kring det samt att man kanske ibland måste se lite bredare än den vanliga tunneln. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Visst ska man ha en sammanhållen politik och det finns definitivt utrymme för landskapsregeringen att bedriva både självstyrelsepolitik, hållbar tillväxtpolitik och socialpolitik. Ur mitt perspektiv har den breda ideologiska basen för landskapsregeringen mycket fördelar. Det finns kreativa lösningar, möjligheter att driva en allsidig och sammanhållen politik och det finns även utrymme att lösa problem.

Det har varit väldigt intressant att lyssna till den här debatten och det har varit flera ideologiska resonemang. Jag kan sympatisera med ett avdrag och det resonemang kring att det alltid ska löna sig att arbeta men jag har också den ideologiska ståndpunkten att jag tycker det är sympatiskt med lägre skatt på arbete och gärna med en grön skatteväxling, att man skulle skatta konsumtion, dock har vi inte möjligheten att bedriva den skattepolitiken ännu.

Det var ett replikskifte tidigare kring konsumtion där jag delar ltl Holmbergs analys. Man kan konsumera hållbart, köpa åländskt kött och grönsaker, köpa ekologiskt och unna sig frissa- och restaurangbesök samt köpa vinterstövlar och halare till sina barn.

Landskapsregeringen har under hela mandatperioden ägnat mycket tid och möda åt de som lever i ekonomisk utsatthet på Åland. Det inleddes med ett stort fattigdomsseminarium, vilket är ett ord jag är lite allergisk mot, men det hette så. Det var en stor och bred uppslutning och det som framkom var att det allra viktigaste för att förebygga ekonomisk utsatthet är jobb, överlägset. Det framkom även andra förslag och saker som man ville belysa, t.ex. dolda avgifter och kostnader, man tog även upp den nya grundskolelagen som ett viktigt instrument.

Socialpolitik är väldigt viktigt och jag anser att det är en grundläggande sak för en allsidig politiker, att tala för dem som sällan hörs eller orka stå på barrikaderna. ÅSUB har faktiskt det alldeles nya systemet där man kan skruva till och se på åtgärder som direkt gör livet lättare för de som har det ekonomiskt tufft. Det är ett väldigt komplext politikområde, ger man stöd eller bidrag så kan det slå ut andra mekanismer i hela välfärdsystemet. Det nya system kommer vi att kunna använda nu när vi har den här utredningen.

2007 till 2011 var jag socialminister och försökte hitta åtgärder för de kvinnor som är garantipensionärer, vilket visade sig vara mycket mer komplext än man kunde föreställa sig. Då gjorde man även för första gången denna ÅSUB-utredning som vi nu följer upp och är den tredje i ordningen, den förra gjorde under ltl Aaltonens tid som socialminister och då gjorde man åtgärder vilket vi även kommer att göra nu.

Jag kan också garantera lagtinget att socialpolitiken har tagit utrymme och vi har ägnat tid, möda och tankekraft åt att hitta åtgärder för de som lever i ekonomisk utsatthet. Åtgärder som är oändligt mycket större än just höjningen av avdraget. Vi har skruvat på precis allt och vi har haft, vilket framkom från ltl Winé alldeles nyss, ett jämlikhetsråd. Ett internt ministerutskott där vi har tittat just på de som har det ekonomiskt tufft.

När det gäller de som har det ekonomiskt tufft så finns det tre saker som är av avgörande betydelse förutom att man har jobb. Transfereringar, sänkta avgifter och satsningar i välfärden, precis det arbetar landskapsregeringen med. Vi håller på att ta fram en grundskolelag, som vi kan vara väldigt tydliga med när det häller exempelvis dolda avgifter, och vi jobbar även med socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. Det kommer att ha betydelse för människor i förebyggande syfte men även de som redan har det ekonomiskt tufft.

När det gäller transfereringar så har arbets- och pensionsavdraget debatterats men vi har även ett stort arbetsvärderingssystem. Jämställda löner är också en väsentlig del i att förebygga ekonomisk utsatthet. Vi har haft tidigare avdrag, vi har följt upp med grundavdragen som man gör på rikssidan och nu det här egna avdraget.

Vi har tittat på avgifterna vid ÅHS och på primärvården, nu har vi infört att det är avgiftsfritt för unga på primärvården. Vi har projektet ”kreativa och stärka barn” där det ingår både idrotts- och kulturaktiviteter för barn som är kostnadsfria. Det är också förebyggande och avgiftsfritt. Vi har haft en diskussion med Ålands gymnasium och tittat på de dolda kostnaderna där och vad vi kan göra åt det så att kostnaderna inte skenar iväg för dem som vill studera vidare. Vi har också, i årets budget, en utökat tandvård för garantipensionärer – dvs. dem med lägst inkomster. Nu har vi utredningen i vår hand och jag ser att det är absolut nödvändigt att komma med kompletterade åtgärder.

Jag skulle vilja ge en vägkost inför utskottsbehandlingen. Det låter som att det är väldigt lätt att skruva på det här och ge ökade stöd och bidrag men man måste ha hela paletten med sig så att man inte gör en åtgärd som slår undan benen för en annan. Jag har egen erfarenhet av att det inte är helt enkelt. Jag kan garantera lagtinget att vi fortsätter att titta på socialpolitiska åtgärder och de som har det absolut tuffast i vårt samhälle. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Att det ska löna sig att arbeta är en paroll som är väldigt lätt att hålla med om. Betyder det, enligt lantrådet, att vi ska beskatta pensioner hårdare än arbete? Det är kontentan av det. Om det ska vara mer lönsamt att arbeta så måste det vara mindre lönsamt att göra annat, t.ex. att vara pensionär. Till viss del kan jag ha förståelse för en sådan argumentation, att vi behöver ha flera med i den arbetande befolkningen i takt med att vi blir äldre.

Men frågan som jag skulle vilja ställa till lantrådet är, ska vi verkligen beskatta pensionärer som har en inkomst under den relativa fattigdomsgränsen, 15 257 euro, hårdare än de som förvärvsarbetar? Min klara uppfattning är att vi inte ska det, vad tycker lantrådet?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tycker jag att vi ska återkomma till. Jag följer noga med i den diskussionen och den skattebehörighet som finns på rikssidan. Jag tycker inte att man ska beskatta pensionärerna hårt, jag tycker att man ska hitta morötter för att det ska löna sig att arbeta. Jag kan dessutom tycka att det ska löna sig att arbeta som pensionär.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill bara illustrera med det att det är lätt att säga att det ska löna sig att arbeta men om man vill skapa morötter för pensionärer att arbeta så ska man se till att skatta pensionärer hårdare, samtidigt som lantrådet står och säger att man inte ska göra det. Det blir lite dubbla budskap, det ska löna sig att arbeta men man ska inte beskatta pensioner hårdare. På vilket ben vill man stå?

Visst kan det finnas något slags förnuft i att resonera så vad gäller pensionärer som är välbeställda och har möjlighet att arbeta men när det gäller pensionärer som har så pass låga inkomster att de understiger den relativa fattigdomsgränsen så är det ett systemfel att vi beskattar pensionerna hårdare än motsvarande löneinkomster. Jag hoppas att vi kan rätta till det felet.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag utgår ifrån att ltl Jonsson anser att det inte ska löna sig att arbeta, det verkar vara klara besked från Ålands Framtids sida. Inte är det bara välbeställda pensionärer som vill jobba, det är totalt fel uppfattning. Det finns massor av personal som jobbar inom hälso- och sjukvården som inte alls är höginkomsttagare och gärna arbetar men det lönar sig inte för vissa att ta de extra passen. Vi behöver erfarenheten som pensionärerna har och vi ska inte beskatta dem oskäligt. Men det var klara besked från Ålands Framtid, det ska alltså inte löna sig att arbeta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för ett mycket intressant anförande. Det fanns många saker som jag håller med om men det är inte dem man ställer frågor om.

Ni nämnde att ni var för s.k. grön skatteväxling. Jag vet att det inte är inom er behörighet men om regeringen skulle ha behörighet att påverka bensinpriserna, skulle ni då vara inne för att höja bensinpriserna på Åland med tanke på klimatförändringen?

Talmannen

Jag vill påminna om att frågeställningarna bör rikta sig mot huvudanförandet.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är en helt irrelevant fråga men eftersom ltl Toivonen frågar så tänker jag svara.

Jag skulle till exempel vilja sänka skatten radikalt på elbilar. Jag skulle göra det lönsamt att köpa åländskt kött och grönsaker, jag skulle göra det lönsamt att åka buss och jag skulle driva, ltl Toivonen, en klimat- och miljöpolitik.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det där var ett typiskt politikersvar, dvs. egentligen inget svar på frågan. Jag försöker istället med en annan fråga. Ni sa att den nya rapporten har kommit och nu ska det satsas på åtgärder för dem som ligger under den relativa fattigdomsgränsen.

Det märkliga är att föregående rapport kom 2015, just före ni tillträdde, och när jag hade en motion för tre år sedan om att sjuk- och folkpensionärer skulle få ett arvode så skyllde ni bara på att det så småningom kommer en utredning som ÅSUB gör. Varför kunde man inte tidigare ha gett ett arvode till dessa grupper, dvs. folk- och sjukpensionärer?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Toivonen behöver reda ut det där i utskottet. Vi försökte även titta, under den tid som jag var socialminister, på negativ beskattning. Det är mycket komplicerade system och jag uppfattade det som att ltl Toivonens förslag inte var helt genomförbart.

Vi har gjort åtgärder under hela mandatperioden och om ltl Toivonen skulle ha lyssnat så skulle han ha hört hur vi har gjort kring avgifterna på ÅHS, hur vi funderade kring socialvårdslag och äldreomsorgslag och hur vi nu har tagit beslut om tandvård för garantipensionärer. Hela mandatperioden har vi arbetat med dessa frågor och levererat åtgärder efter bästa förmåga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, lantrådet för ett bra anförande där man tydliggjorde jämlikhetsrådets arbete. Ni nämnde seminariet om ekonomisk utsatthet som tog upp dolda avgifter i skolan, bl.a. höga avgifter inom föreningar i idrottsvärlden, och sedan även gav anvisningar till utkomststödet.

En sak som har kommit till min kännedom, som jag även vet är en fråga som lantrådet tittar på, är avgifterna inom social- och sjukvården – framförallt för de som bor på effektivare serviceboenden. För dem som bor på ett serviceboende så kan det bli rätt höga kostnader och att minska avgifter är något man borde se över istället för att bara titta på hur man kan dra bort avdrag.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är helt rätt. Det är så att vi har ett högkostnadstak i kommunerna vad gäller socialvården och ett högkostnadstak inom ÅHS vad gäller hälso- och sjukvården, vilket också drabbar våra äldre ålänningar. Det är en viktig fråga och den håller socialminister Valve i och den ska vi titta på. I den frågan ser kommunerna till sitt och ÅHS till sitt, så en alldeles enkel lösning är det inte men det kan också bli oskäligt om man betalar höga avgifter till både kommunerna och ÅHS. Därför gjorde vi även förändringar i dygnsavgiften som också är ett steg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, lantrådet för den lite principiella diskussionen och utläggningen, det var intressant att följa. Bara för att förtydliga, det är alltså så att regeringen och lantrådet ser att det går att hålla två bollar i luften? Den sociala bollen, där man värnar om de fattiga och verkligen tar uppgifterna från ÅSUB på allvar, och tillväxtbollen där vi värnar om att hjulen ska snurra och vi ska ha råd att köpa den där lilla guldkanten som får näringslivet på Åland att gå lite bättre.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det ser jag som den absoluta förutsättningen när man vill driva en sammanhållen och bra politik, att ha flera bollar i luften och ha flera perspektiv.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Inledningsvis vill jag tacka för en bra, engagerad och allmänpolitisk debatt med kraftig social- och näringspolitisk slagsida - även om vi bitvis kanske har rört oss lite utanför dagens ämne.

Jag ville replikera och reagera på en företeelse som vi såg tidigare i debatten. Ltl Nordlund gjorde lite av en, vad jag uppfattade det som, ”hit and run” som man brukar kalla det på modern nusvenska. Ltl Nordlund påstod att vi på Åland har flera fattiga än i riket, vilket inte stämmer och det går inte att få det att stämma på ett enda sätt. Det stämmer lika mycket som, till exempel, påståendet att vi skulle ha flera ålänningar än det finns fastlänningar. Inte heller går det att anföra att det skulle finnas flera ålänningar under den absoluta fattigdomsgränsen. Återstår då den relativa fattigdomsgränsen? Som är ett mycket hårt kritiserat begrepp.

Jag vill illustrera detta med ett samhälle där man har ett antal rika knösar. Om antalet rika knösar ökar så ökar också det relativa antalet fattiga och den procentuella andelen av de som relativt sätt är fattiga blir större - vilket inte säger oss något överhuvudtaget. Om några av dessa tidigare nämnda knösar gör ett antal dåliga affärer så innebär det att den relativa fattigdomen minskar utan att vardagen egentligen förändras för den övriga delen av befolkningen. Det är just det här som är problemet med statistik, det kan förvrängas ganska lätt.

Inkomsterna i uträkningarna kommer ifrån medianinkomsten och man måste hela tiden hålla i minnet att det är frågan om relativ fattigdom, inget annat, och då jämför man emot enbart mot de andra i samhället – inte gentemot någon fast gräns som har fastställts av t.ex. FN. Den relativa fattigdomen i de nordiska länderna är något helt annat än den relativa fattigdomen i Rumänien.

Avslutningsvis, talman! Den bästa fattigdomsbekämpningen är att se till att alla har ett jobb. Jag är väldigt glad över att så många ledamöter har sagt det idag. Vi kan också notera de färska siffrorna från ÅSUB. Vad gäller arbetslöshetsgraden är den nu nere på 3,3 % jämfört med 3,7 % för ett år sedan vilket är glädjande besked. Det kommer mer näringspolitik från den här landskapsregeringen, också till den delen som rör mitt ansvarsområde. Tack för ordet!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer att alla mått och siffror har sina begränsningar, men jag delar inte kritiken mot den relativa fattigdomsgränsen som ministern framför. Jag tycker att han tänker lite fel när han säger att det räcker med att det tillkommer några rika knösar för att den relativa fattigdomsgränsen ska justeras. Den justeras inte just på grund av att den utgår ifrån medianinkomsten.

Den relativa fattigdomsgränsen är 60 % av medianinkomsten på Åland, som är ungefär 25 000. Det betyder att det finns lika många på Åland som tjänar över 25 000 som tjänar under 25 000. Tar man 60 % av det så landar man på 15 257 euro, vilket ÅSUB nu har gjort och det är där man sätter den relativa fattigdomsgränsen. Det är ett mått och det har säkert sina brister men det ger ändå en hyfsad bild över det åländska samhället. Det visar vad man behöver för att klara sig bra i det åländska samhället och nog måste vi ta den problematiken på allvar, att det finns så många stora grupper som lever under denna gräns. Delar inte ministern den synen?

Minister Wille Valve, replik

Vad gäller de sistnämnda så delar jag synen och det gör med all säkerhet övriga landskapsregeringen också. Vi har utsatt grupper i samhället och förstås ska vi göra vad vi kan för att lyfta upp dem vilket är en väldigt viktig och bärande del i vårt fattigdomsbekämpningsarbete.

Kritiken som jag anförde vill jag hävda att delas även av vår statistikbyrå ÅSUB om man börjar diskutera med de statistiker som har tagit fram rapporten. Man kan ställa den helt öppna frågan, ”vad är svagheten med att använda relativ fattigdomsgräns som begrepp jämfört med andra begrepp?”. Jag vågar påstå att de kommer att framföra ungefär samma sak som jag just framförde i talarstolen och därför ska man inte dra alltför långa växlar på begreppet.

När landskapsregeringen fick en presentation av den här rapporten, som förövrigt är 100 % offentlig idag, ställde undertecknad frågan ”ska vi glädjas nu över att den relativa fattigdomen har sjunkit?” svaret är nej och det beror just på de faktorer som jag beskrev (… taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vänder mig bara emot att resonemanget att om det skulle komma en rik krösus till så skulle den relativa fattigdomsgränsen öka. Kommer det någon som tjänar två euro och även en som tjänar 10 miljoner så kommer den relativa fattigdomsgränsen vara densamma på grund av att man tittar på medianen och inte på medelinkomsten. Därför tycker jag ändå att det finns en intellektuell tanke bakom begreppet relativ fattigdom då det är baserat på medianinkomsten. Visst har det sina begränsningar och säkert kan vi få fram ett bättre mått men samtidigt är det lite relevant då man kan jämföra sig med andra i de här sammanhangen också.

Nu när FN har gått in för det här sättet att mäta så är det åtminstone en bra variabel och kanske även den enda vi har tillgänglig i dagsläget som är jämförbar och tillförlitlig i det här sammanhanget. Därför tycker jag inte att man kan förringa den som mått och den visar klart och tydligt att det behövs åtgärder, särskilt för de ensamma försörjarna.

Minister Wille Valve, replik

Det som ltl Jonsson beskriver finns till viss del på sida 32, där jämförs det mellan Åland, Finland, Sverige och EU. Vill man så kan man dra ganska långtgående slutsatser av siffrorna.

Det jag vill belysa och lyfta fram i detta anförande och replikerna är konsekvenserna av vårt lilla befolkningsunderlag. Att det tillkommer eller flyttar ut en rik knös, eller att några rika knösar råkar göra lite dåliga affärer, påverkar siffrorna då vårt samhälle är så litet. Det har vi kunnat konstatera i dialogen med statistikbyrån och det är ingenting att hymla om. Därför bör man ta dessa siffror med en nypa salt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman och ltl Valve. Två positiva saker som jag väljer att lyfta från ministerns anförande är dels arbetslinjen att det ska löna sig att arbeta, att det är arbete som skapar välfärd och gör så att utanförskap och fattigdom begränsas. Det andra är att det var ett bra åskådliggörande kring den relativa fattigdomen då jag tror att det är flera här i salen som kanske har missförstått just den statistiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Jag tänkte fortsätta ärendet om avdraget. Regeringen vill satsa 1,8 miljoner euro på detta avdrag, höja gränsen så att den kommer att ligga kring en inkomst på cirka 65 000 euro - vilket ger en beskattningsbar inkomst på cirka 55 000 euro.

Ni kanske ännu minns Anna, en ensamstående kvinna som varit sjukskriven mer än 300 dagar. Hon erhåller 600 euro mer månad för att försörja sig och sin lilla son. För Anna är de vackra orden om inkomstavdrag inget annat än fagra ord. Anna får inte en enda cent att betala maten för sin son och ingenting att köpa en gåva för heller – inte skorna eller stövlarna som det talades om i ett tidigare anförande.

Ni har en politik som prioriterar dem som har en inkomst över den relativa fattigdomsgränsen och ni förskjuter dem som ligger under. Det är nämligen så att de som är långvarigt sjuka, långvarigt arbetslösa och folk- eller sjukpensionärer ser bara den omtalade hundralappen fladdra förbi.

Fru talman! Jag vill påminna om att åländsk demokrati i en budgetmotion föreslår att den summa som regeringen vill satsa på det utökade avdraget, istället skall ges som ett särskilt skräddarsytt stipendium för de grupper som lyfter folkpension, sjukpension osv. Vi tar den debatten senare, men då jag tidigare satt dessa alternativ mot varandra, så gör jag det även här.

Jag föreslog tidigare att vi skulle välja mellan ert avdrag och stipendiet jag nämnde, och denna fråga fanns även i Nyans senaste månadsfråga. Ungefär 40 % av de ålänningar som kunde ta ställning i frågan ansåg att stipendiet var bättre än avdraget, enligt preliminära uppgifter. Om jag hade satt den här höjningen mot stipendiet så hade rimligen stipendiet vunnit den omröstningen. Så ser det ut om Ålands demokrati får välja.

Hur är det med er socialdemokrater, hur är det med er liberaler och er moderater, är det ni här i lagtinget som ska ha hundralappen eller är det Anna och motsvarande, som ska få det som ett stipendium?

Jag satte som sagt tidigare hela ert avdrag mot stipendiet, samma summa. Emellertid har jag under mellantiden fått erfara att ekonomin i omvärlden utvecklats sämre än vad som sades i prognoserna. Även de åländska siffrorna är dystra och innebär en liten men negativ tillväxt av BNP per capita under 2017 och troligen också under 2018. Ett av de officiella motiven för avdraget var den svaga ekonomiska utvecklingen, men den verkliga kan mycket väl ha varit en liten bit valfläsk också.

Fru talman! De stipendier som jag talar om skapar nog samma tillväxt, som landskapet så väl behöver, och enligt all nationalekonomisk teori så inverkar en extra inkomst i de lägre inkomstlagren mer på den lokala tillväxten än det avdrag som ni nu vill införa. Av denna orsak, och då majoriteten av Ålands befolkning gissningsvis föredrar ett stipendium framför en höjning av avdragsgränsen, så kommer jag i utskottet, och sedan här i plenum, att föreslå vi förkastar denna höjning av avdragsgränsen. Jag vill att ni istället, så snabbt som möjligt, utreder möjligheten till att skapa det stipendium som ett komplement till ert avdrag som ni hade ifjol trots de problem som lantrådet talade om tidigare.

Vi från Åländsk Demokrati har inte glömt Anna. Regeringen bryr sig fortfarande väldigt lite om Anna. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl Toivonen undrar vem som får dessa 100 euro, svaret är att det är 6 000 ålänningar som kommer att få behålla 100 euro mer av sina pengar. Därmed kan dessa göra till exempel det som ltl Holmberg sa i sitt anförande, några frisörbesök, massage, restaurangbesök för att stimulera tillväxten i näringslivet. Det är 6 000 ålänningar som det berör vilket är ganska många och det är inte bara lagtingsledamöter.

Ltl Toivonen kommer sedan med idén att det ska förkastas vilket han i praktiken har gjort i samband med sina budgetmotioner och föreslår ett, som han kallar det, stipendium. Men det är fake news, det är ett bidrag som ltl Toivonen föreslår, inte ett stipendium. Jag tycker att det är värdefullt att tala sanning här i talarstolen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jo, ltl Carlsson har helt rätt. Det är 6 000 personer som kan dra nytta av det höjda avdrag som ni föreslår, men som jag sa tidigare så är det 6 500 som har så låga inkomster att de inte får en enda cent. Det är alltså flera som inte får något alls än dem som får. Då vet vi att de är dem som ligger under 14 000 euro som inte har någon nytta vilket är vad jag reagerar över.

Att stipendium skulle vara fake, det är klart att det är fake. Det är ett namn för att illustrera att det är något man ska få utan att göra en ansökan. Vi hörde att det bara var 4 % som ansökte om utkomststöd som de hade rätt till. Tanken med stipendiet var att det skulle gå automatiskt, helst inte beskattas och framförallt inte påverka andra stöd. Bidrag har en annan klang och därför valde vi benämningen stipendium.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för erkännandet till att ltl Toivonen för fram ”fake news”. När det gäller stipendiet, som vi gemensamt konstaterat egentligen är ett bidrag, så har ltl Toivonen påstått att det stimulerar tillväxten lika mycket som regeringens förslag till avdrag och att det inte är några problem att förkasta det och istället ge ut ett bidrag.

Men det är en logisk kullerbytta som ltl Toivonen gör då ett bidrag som betalar ut ska fortfarande bekostas med skattemedel, dvs. det håller upp ett skattetryck. Det vi föreslår är att sänka skattetrycket vilket är en stor skillnad och det borde ltl Toivonen, som är ekonom, förstå. Att bibehålla ett högt skattetryck har aldrig någonsin lett till tillväxt. Var kan ltl Toivonen hitta exempel på att ett högre skattetryck leder till tillväxt? Berätta gärna det för den här salen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är en mycket intressant fråga. Om ni betalar ut 1,8 miljoner euro åt de som ni kalla låg- och höginkomsttagare så kommer det att stimulera ekonomin. Men ju högre inkomst du har desto större andel, inte så stor andel, kommer att gå till sparande och konsumtion på annat håll.

Om du ger samma summa, vilket är min tanke, till de som ligger under den relativa fattigdomsgränsen kommer att konsumera 100 % av vad de får och kommer även att konsumera väldigt stor andel lokalt. Där kommer 1,8 miljoner euro stimulera den åländska ekonomin mer. Tack för ordet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Även om jag rent allmänt sympatiserar med ltl Toivonens argumentation, särskilt värnandet om människorna med låga inkomster, så är det ett problem för debatten att ledamoten och Ålands demokrati använder begreppet stipendium.

Ltl Toivonen är säkert medveten om att det är förknippat med särskilda villkor och en särskild status. Skattelagstiftningen som vi inte har möjligheten att påverka den här delen styr också i det fallet vem som kan erhålla stipendiet. Man kan inte använda det som ett massbegrepp i det här fallet utan man måste nog fundera i andra banor. Vilka instrument och kanaler kan man nå de människor som verkligen behöver det här stödet i det åländska samhället idag? 1,8 miljoner, som sades i det tidigare replikskiftet, skulle definitivt göra skillnad för den delen av befolkningen men stipendiet är tyvärr inte vägen att gå.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för frågan! Vi tänkte först använda oss av begreppet bidrag men tyckte att det kändes fel och tog istället ordet arvode. Nu, i och med att vi ändrade på det och gjorde ett lite annat innehåll, så ansåg vi att vi behövde ett annat namn, därav ordet stipendium då det indikerade att vi hoppades kunna få det skattefritt.

Även om det inte är skattefritt så är det inte hela världen, men framför allt ville vi att det inte skulle påverka bostadsbidraget och komma automatiskt. Barnbidrag påverkar inte heller den sociala förmånen. Vi använde namnet för att inkludera alla bitar, däremot vet jag att det naturligtvis inte kan komma som ett stipendium utan istället som bidrag, utkomststöd eller vad det sedan kanske kallas i lagstiftningen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Toivonen. Då är vi överens om att det är mer ett marknadsföringsnamn. Jag tror att det är bra att står det i det stenografiska protokollet att vi i salen har en bra syn på hur man använder stipendium.

För att återgå till huvudfrågan om hur man kan kanalisera det här, vilket inte är lätt och det är därför vissa andra diskuterar åtgärder för att lindra att fattigdomskonsekvenserna har stupat. Vi har de kända kanalerna och vi kan röra det med instrumenten men, som ledamoten säger, rör man det ena så kan det påverka det andra. Kanske det då tar ut effekten för de som verkligen skulle behöva det och därför krävs det möjligen en utredning för att se vad man kan göra. En sak är dock klar, med 1,8 miljoner euro skulle vi kunna göra oerhört stor skillnad, inte bara när det gäller hårklippning.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det är en väldigt intressant fråga. När jag för tre år sedan kom med min motion första gången så var kritiken att om de får en hundralapp så försvinner det två hundralappar. Jag försökte då titta i reglerna men kunde inte hitta sådana regler. Tanken med arvodet var att det inte ska påverka på samma sätt som att barnbidrag inte påverkar sociala förmåner. Detta kan vi skriva in i lagen om vi har den, vilket är min tanke. Man har bara inte velat tagit upp diskussionen utan man har sagt att det kommer en utredning från ÅSUB, som det faktiskt fanns en som var färsk 2015 – när regeringen tillträdde. Man har alltid skyllt på att den kommer och nu är det inte så många månader kvar tills vi har val och förhoppningsvis får en ny regering.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Remissdebatten avbryts nu med anledning av att en anslutningsmotion har inlämnats. Därför kommer debatten att ånyo börja vid nästa plenum som inträffar på måndag.

Remiss

4        Utvidgad skyddsjakt

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp vid ett senare plenum.

Remiss

5        Utsläppstak

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp vid ett senare plenum.

Enda behandling

6        Varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar S 1/2018-2019-s

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

Ärendet avförs och tas upp vid ett senare plenum.

Enda behandling

7        Utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2018-2019

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 4/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! I social- och miljöutskottet har vi nu haft möjlighet att behandla ett antal olika åtgärdsmotioner och annat som har lämnats in för behandling i utskottet. Den som jag tänkte presentera nu är utvärderingen över den nya lagen om hemvårdsstöd i vilken ltl Toivonen vill att landskapsregeringen ska, redan sommaren 2017, inleda utvärderingen av den nya landskapslagen. Detta kommer att göras, det finns med i budgetförslaget för 2019 att man ska genomföra en utvärdering av landskapslagen om hemvårdsstöd och därför föreslår vi att motionen förkastas.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Aaltonen för presentationen. Utskottets tanke med det här är att vi inväntar landskapsregeringen kommande utvärdering. Ni har säkert fört en diskussion och fått en allmän uppfattning men har den förändrade hemvårdsstödslagstiftningen haft någon inverkan alls på hemmavarande barn kontra dagisplatser? Märker man någon tendens till förändring fast lagförändringen varit i kraft relativt kort tid?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är så att den här lagen har varit i kraft väldigt kort tid. Från utskottet har vi inte lagt ned arbete på att föra diskussioner och ta reda på mer fakta i och med att landskapsregeringen redan nu sätter igång arbetet. Min uppfattning från den kommunala verksamheten är att andelen yngre barn fortsätter att öka istället för att föräldrarna är hemma längre tid. Istället för att ha färre ettåringar på dagis så ser vi en tendens till ökning och därmed är min uppfattning att den här lagen inte har tillräckligt stark effekt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, ltl Aaltonen. Detta är en bedömning som jag delar. Det visar även på hur svårt det är att, med politiska åtgärder försöka ändra den vanliga människans vardag där jobb och möjligheter att tjäna mer kontra dagisplatser och sådana kostnader, få effekter – det är en svår ekvation. Men det ska bli intressant att se resultaten av den kommande utvärderingen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det ska bli mycket intressant att följa upp på resultatet av utvärderingen. Det vi ser effekter av är t.ex. från Island där sex, plus sex, plus sex – månaders föräldraledighet, vilket är en radikal åtgärd som kanske skulle behövas om man ska uppnå målen med att få fler pappor att vara hemma och dela på ansvaret över barnen. Vi får se vad det här utmynnar i men jag tror att det finns behov för större reformer än den som behandlas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! När det nya lagtinget samlades var så var den ändrade hemvårdsstödet ett av våra första ärenden. Liberalerna efterfrågade då en utvärdering av hemvårdsstödet och nu har landskapsregeringen aviserat att det ska genomföras. Vi tycker att det är bra.

Senast familjernas syn på hemvårdsstödet har granskats i Finland var i familjebarometern 2018, det åländska hemvårdsstödet avviker till vissa delar men systemet är i grunden desamma som i övriga Finland. I familjebarometern konstateras flera olika infallsvinklar. Finländarna vill ha en flexibel familjepolitik men det konstateras också att bilda familj har blivit en klassfråga. I YLE:s sammanfattning av familjebarometern så konstateras det att det är, i synnerhet bland män, finns samband mellan höga inkomster och hög utbildningsnivå och högre sannolikhet att de får barn - och flera barn.

Jag hävdade från den här talarstolen för ungefär tre år sedan att det finns två grupper som kan nyttja hemvårdsstödet i den form som vi har det idag. De ekonomiskt starkaste och de ekonomiskt svagaste. Samma familjebarometer visar också att mer än hälften av de som har långa vårdledigheter är arbetslösa. Hemvårdsstödet cementerar således en svag socioekonomisk status, en av de största riskfaktorerna vad gäller barns såväl psykiska- som fysiska hälsa.

Vi kan också konstatera att det finns stark evidens av att barn mår bra att vara hemma med sina föräldrar åtminstone 1 - 1,5 år, även lite som styrker att barn påverkas av positiv riktning av att vara hemma längre än så. Hemvårdsstödet bör därför ge större möjlighet att vara hemma den första tiden efter att föräldrapenningen tar slut, och inte stimulera till lång hemmavistelse – såsom det är uppbyggt idag.

Talman! På senaste tiden har vi i lagtinget diskuterat konkurrenskraft men även bristen på arbetskraft på Åland. Hemvårdsstöd har historiskt använts för att reglera arbetslöshetssiffror och dagens system är ett arv från 90-tals krisen. Jag behöver inte påpeka att situationen på 90-talet var drastiskt annorlunda än vad den är idag.

I Alexanders Stubbs rapport, ”en strategi för Finland” från 2015, syftar till att ta fram strategier för att dra Finland ur sin ekonomiska situation så kan följande analys utläsas, ”i praktiken verkar hemvårdsstödet ha blivit en slags medborgarlön för kvinnor med lägre utbildning”. Vi liberaler menar att dagens system inte uppfyller familjernas önskemål om ett flexibelt system. Det är inte heller förenligt med dagens behov på arbetsmarknaden, det stärker inte den individuella friheten och, kanske värst av allt, det gynnar inte barnen. Därför menar jag att en utvärdering är mer än efterlängtad och vi ser fram emot resultatet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Johansson går in på och påstår, något som jag nästan uppfattar som kränkande, att det bara är låginkomsttagare, kvinnor som utnyttjar hemvårdsstöd eller dem som är väldigt rika som har möjlighet att göra det.

För oss inom moderat samling är det oerhört viktigt att se till familjen. Att familjen själv är den som får bestämma om det kanske får kosta lite grann att vara hemma några år, man kanske inte riktigt har råd med det men man vill vara hemma med sin familj. Det är inte upp till oss politiker att bestämma vem som ska och hur man ska göra saker och ting. Det är upp till familjen och de som står barnet närmast att bestämma.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag hänvisade till befintlig statistik från familjebarometern 2018 som är gjord av ett forskningsinstitut där man presenterar informationen på det här sättet. Det finns mycket som tyder på att det skulle gälla även på Åland, samma indikationer finns nämligen i Sverige och andra nordiska länder – att det är såhär det fungerar med vårdbidrag.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Johansson tycker alltså att det är vi politiker som ska bestämma om hur familjen ska ta hand om sina barn. Är det inte bättre att vi politiker ser till att ge alla förutsättningar för att kunna vara hemma om man vill vara hemma och vill du jobba så jobbar du? Vi ska se till att ha den bästa barndagvården som finns, där vi ska ha pedagogisk utbildning från början. Men vill du vara hemma med dina barn så ska vi ge de ekonomiska förutsättningarna till att kunna vara det.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Holmberg-Jansson måste ha lyssnat dåligt på vad jag sa då det var precis detta jag problematisera. Hemvårdsstödet har så pass låga nivåer så att människor inte har råd att stanna hemma med barnen. Som tidigare nämnt är det många barn som hamnar på dagis i en ganska ung ålder för att man inte har den ekonomiska möjligheten. Det var precis det jag sade, att hemvårdsstödet behöver vara flexibelt och ge möjlighet till verklig valfrihet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det är inge hemlighet att jag och ltl Johansson tycker väldigt olika i den här frågan. Det som jag uppfattar som mest upprörande i ltl Johanssons anförande var när ledamoten säger att det inte finns någonting som visar på att det här gynnar barnen. Hur kan man mäta och värdesätta att ett barn får knyta an till sin mamma, pappa eller vårdnadshavare när de är små? Och även mäta vad det får för effekter på lång sikt? Jag tror inte att det finns någon vetenskaplig forskning på hur det ser ut över ett liv, hur det påverkar och värdet det har.

Jag tror att man ska vara lite försiktig med. Jag bedömer åtminstone att familjen, föräldrar och vårdnadshavare har bättre förutsättningar att bedöma barnets bästa än vad politiker och tjänstemän har.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Återigen, jag undrar om ifall man har lyssnat på det jag sade.

”Vi kan konstatera att det finns stark evidens för att barn mår bra av vara hemma med sina föräldrar upp till 1-1,5 år och lite som styrker att barn påverkas i positiv riktning av att vara hemma länge. Hemvårdsstödet bör därför ge större möjlighet att vara hemma den första tiden efter det att föräldrapenningen tar slut.”

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det ger en bild av att det skulle vara sämre att ha ett hemvårdsstöd längre än till ett års ålder och den delen kan jag inte all hålla med om. Jag tror fortfarande, och är helt övertygad om, att det är föräldrarna och familjen som bäst bedömer vad som är bäst för barnet i de allra flesta fall, inte politiker och tjänstemän. Det är en övertygelse jag inte tror att jag någonsin kommer att ändra på.

När det gäller flexibiliteten så tycker jag också att det liggande systemet inte är det optimala. Det som vi har förordat från oss är att man skulle ha ett ännu högre belopp som inte är knutet till exakt fördelning och som kanske räcker enda upp till fyra år. Det skulle öka flexibiliteten rejält för barnfamiljer.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Ltl Carlsson behöver inte vara oroad för att jag inte skulle ha barnen i främsta rum. Jag konstatera att det finns ganska lite som stöder att barn generellt, på ett generellt plan, mår bättre av att vara hemma under en längre tid. Det finns förstås individuella avsteg i både den ena och den andra riktningen.

Det finns också diskuterat i många vetenskapliga rapporter är det faktum att många socioekonomiskt svaga familjer väljer att stanna hemma under väldigt lång tid. Det leder till problem med integration och cementering i sin socioekonomiska status. I de fallen kan man konstatera att barnen ha mått bra av att vara på daghem eller i förskola.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är kanske inte så förvånande att liberalerna är skeptiska till hemvårdsstödet som sådant. Man var ganska kritisk till att man gjorde de förändringarna som infördes redan under den förra mandatperioden, men man har hållit någorlunda god ton under den här mandatperioden såsom jag avläst stämningen. Nu verkar det dock som att man återigen ska gå åt hemvårdsstödet.

Det är klart att det kan vara en intressant diskussion samt intressant att fundera över vad man kan göra med de rätt stora pengarna som vi satsar på det här systemet istället för att hjälpa våra barn att få en dräglig tillvaro. Det skulle jag vilja fråga liberalerna, om det är så att man vill trappa ner på hemvårdsstödet var skulle man då vilja ha satsningarna istället? Vad vill man prioritera istället för att utveckla våra barn och vår ungdomspolitik?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! För mig personligen så borde det vara klart efter mitt anförande att jag skulle vilja skjuta till mera pengar i den allra yngsta åldern så att fler föräldrar har råd att vara hemma längre. Vi har en situation idag där många barn sätts på dagis tidigt. Pratar man med föräldrar så är det många som sätter sina barn på daghem när barnen är 10, 11 månader för att de inte har råd att stanna hemma. Det är en omöjlighet att stanna hemma med 700 euro i månaden för många familjer. Det tycker jag att skulle vara den främsta prioriteringen.

Sedan skulle jag kunna tänka mig att jag fortsatt tillåter, att man har ett system som ger föräldrar rätt att vara hemma. Frågan är vad vi ger ekonomisk stimulans för. Jag tycker att det är en dålig prioritering att stimulera till att föräldrar ska vara hemma så länge som möjligt. Jag anser att det är en mycket klokare prioritering att se till att vi nyttjar den arbetskraft vi har, att vi inte cementerar – ltl Jonsson pratade tidigare om fattiga, kvinnliga pensionärer. Det tycker jag är viktigt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är intressant att rubba tankegångar på många sätt och jag delar synen om att man borde utvärdera det här systemet. Det är ofta så att när vi gör den här typen av förändringar så slår vi ganska brett istället för att kika på hur vi kan optimera den här typen av satsningar.

Samtidigt är det förstås en väldigt god möjlighet vi ger föräldrar i dag gällande att stanna hemma med det stöd vi har i dagsläget. Jag tycker inte man ska förringa den signal som det sänder till föräldrar att vi värnar om att man stannar hemma och anknyter till sina barn. Jag tycker man ska fundera väldigt noga på eventuella förändringar av det här systemet men jag stöder tankarna om att försöka anpassa det och rikta det mer åt de allra yngsta åren. Jag tycker det låter som en fin tanke.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag uppfattar det som att det finns en sak som förenar mig och ltl Jonsson i den här frågan, vilket är att hemvårdsstödet bör tas fram med fakta och kunskap som bas och inte känslor.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! På vårt bor har vi ett kort betänkande från social- och miljöutskottet. När jag såg över föredragningslistan förra veckan blev jag glad eftersom det faktiskt är min åtgärdsmotion som behandlas, dvs. utvärdering av den nya lagen om hemvårdsstöd. Motioner brukar, som bekant, inte behandlas så ofta. När jag tittade närmare blev jag förstås besviken eftersom jag såg att man förkastade min traditionellt fina motion. Jag läste sedan vidare och såg att orsaken var att man, i den aktuella budgeten, föreslår att det ska göras en utvärdering under 2019 - jag hoppas det kommer före valet så vi har mer substans till diskussionerna kring dessa synnerligen viktiga frågor.

Fru talman! Jag har också förstått att det här blir en debatt i riksdagsvalet så småningom. Vi ska inte ta någon debatt här och nu utan vi möts kanske i höst. Som jag såg redan innan så tror jag att det kan bli lite andra konstellationer än vad det normalt blir i debatterna. Vanligtvis är det samma som står på ena och andra sidan oberoende vad som debatteras, spelar ingen roll om det är flyktingar, klimat eller elbilar. Jag anade mig till det tidigare och efter att ha hört ltl Johansson så tror jag att, i den här frågan, kan ha mer gemensamt än vad vi har i många andra frågor.

Fru talman! Från Åländsk Demokrati stöder helt klart, i den här frågan, kvinnorna, barnen och männen. Tack för ordet!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag vill bara förtydliga att så fort lagtinget har fattat beslut om budgeten för 2019 så kommer landskapsregeringen ge i uppdrag åt ÅSUB att påbörja den här utvärderingen av nuvarande hemvårdsstödslag.

Jag även tycker det är viktigt att komma ihåg att det finns många sidor av den här frågan, att få folk i arbete förstås men också möjligheten att var hemma. Jag tycker att det är viktigt att, när man har småbarn, ges möjlighet att vara hemma och ta det lite lugnare samt knyta an till sina barn – både mammor och pappor ska ges den möjligheten. Vi kan vara med och påverka detta genom ett hemvårdsstöd som är lite högre.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman och tack för svaret. Jag hoppas som sagt att det kan bli klart. Det kan ibland ta lite längre att få de där rapporterna. Vet vi ungefär när utredningen kan bli klar?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Nej, det kan jag inte svara på men det kommer att göras. Det här är väl som många andra viktiga familjepolitiska frågor, det kommer att ta den tid den tar och sedan kommer det nya regeringar som kanske vill utveckla socialpolitiken och hemvårdspolitiken. Men jag tycker att den här regeringen tar sitt ansvar i de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Jag ska fatta mig kort och vara lite filosofisk. Jag tycker att det här egentligen är en jättesvår fråga. Jag har en personlig erfarenhet av de här frågorna och det blir ofta att man hamnar i den individuella valfriheten, möjligheten för familjen och vad som är bäst för samhället och vissa grupper. Det blir ganska svårt och folk kan bli upprörda och känslorna kan bli heta.

Om man tittar från sidan på det här och tittar vad forskarna säger, det finns en rykande färsk rapport från Oslo universitet som visar på ett väldigt starkt samband, och väldigt stark effekt, på att ha barn tidigt på dagis. Från ett års ålder sägs där ha den bästa effekten. Men den bästa effekten på vilka grupper?  Ja, det är dem med små inkomster, medelinkomsttagarna och dem från socioekonomiska lagen.

På ena sidan har vi den otroligt viktiga anknytningen mellan vårdnadshavarna och på andra sidan har vi de positiva effekterna som småbarnspedagogiken ändå ger. Man brukar ofta prata om tidiga insatser och om hur viktiga dem är och det här är just de tidiga insatserna. Det är personalen på dagisarna som kan det här och är utbildade inom det.

Vi ska inte slänga barnet med badvattnet utan istället tänka brett i de här frågorna – inte bara tänka att vi nu har det perfekta systemet. Vi bör hela tiden se nytt och från olika vinklar, då tror jag att det blir bra det här.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Wikström är inne på det här med valfrihet och det är ingen hemlighet att vi gick till val 2015 med ”valfrihet genom hela livet”. För mig innebär hemvårdsstödet inte bara en valfrihet genom att få välja mellan att vara hemma eller lämna barnet till barnomsorgen, utan också om att kunna få välja att anlita en privat dagmamma och ändå gå på jobb. Jag kan bestämma själv hur många timmar jag vill ha mitt barn hos den privata dagmamma och jag kan fortsättningsvis kunna jobba, kanske pussla med mina föräldrar och andra släktingar.

Det ska vara upp till individen själv att välja det som är bäst och det behöver inte betyda att man går hemma i tre till fem år och inte gör någonting, man kanske vill göra det på sitt sätt – och det ska inte vara fel.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är just det som är så svårt och jag håller precis med vad ltl Holmberg-Jansson säger. Även om det är svårt att få tag i familjedaghemmen, även i stora Mariehamn, men det är en jättebra vårdnadsform för många barn. Viktigt är just flexibiliteten, många jobbar inte mellan åtta och fyra. Det är viktigt att hitta det som passar alla men ändå försöka få in de tidiga insatserna, speciellt till dem som behöver det.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för att du lyfter upp det här med flexibilitet och skiftesarbete. Jag känner till flera konkreta fall, t.ex. vänner som jobbar inom restaurangbranschen och enda möjligheten för dem är, för att man själv vill välja var barnet ska vara, att ta ut ett hemvårdsstöd som lösning. Man jobbar ändå oregelbundna tider men kan använda sig av privata alternativ och på så vis få en hjälp på vägen att betala det.

Det låter som att vi i Finland är hemma jättelänge. Igår var vi i Stockholm på välfärdsforumet så fick vi reda på utav Åke Bergman, som är professor på Stockholms universitet, att Finland i snitt är hemma 260 dagar per nyfött barn medan man i Sverige är hemma 430 dagar per nyfött barn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Hemvårdsstödet innebär många fördelar, en ökad attraktionskraft för Åland – vi har ett hemvårdsstöd som är bättre än omgivande regioner, det är en ökad valfrihet för familjerna, det minskar trycket på barnomsorgen och minskar även kostnaderna för barnomsorgen. Detta är saker som man ofta glömmer bort.

Men den vägkost som jag vill ge till utvärderingen är att man faktiskt också undersöker barnens bästa, att man tittar på hur familjerna ser på det här och hur de som använder stödet vill utveckla det. Det är frågor som man behöver ställa i utvärderingen.

En annan viktig aspekt: bokslutet. Eftersom också utskotten nu har sagt att man väntar på den utvärdering som landskapsregeringen ska göra så måste också bokslutet för 2018 ha kommit, även boksluten för kommunerna. Det behövs så att man faktiskt har siffrorna fastställda och därmed har flera år att jämföra emellan. Boksluten från 2018 behöver vara klara innan man går in för att göra den här utvärderingen, vilket är ytterligare vägkost för landskapsregeringen.

Jag skulle också vilja att man faktiskt tittar på vad det skulle kosta om alla de som har hemvårdsstöd skulle nyttja sig av en barnomsorgsplats istället. Vad är alternativkostnaden? Vi vet att hemvårdsstödet är lägre än vad en småbarnsplats på dagis kostar – och den kostnaden är ganska omfattande. Jag har tidigare gjort egna beräkningar och fört fram dem i debatterna genom åren men jag tycker att det vore värdefullt att få ett riktigt utredningsmaterial som visar på alternativkostnaden som det skulle innebär. Det är rejält mycket pengar det skulle kosta att bygga ut barnomsorgen eller om man skulle bli tvungen att bygga ett ytterligare dags – då har man investeringskostnader plus de kostnader som en småbarnsplats har. Den är i princip nästan dubbelt så mycket mer än vad hemvårdsstödet kostar per barn. Dessa bitar behöver finnas med i utvärderingen för det får inte bara handla om socioekonomiska orsaker eller jämställdhetsfrågan som för mig är en ganska liten del i det här.

För mig är inte jämställdhetsfrågan den viktigaste frågan när det gäller hemvårdsstödet, för mig är familjernas valfrihet en viktigare fråga tillsammans med barnets bästa. Den här lilla gruppen, som det ändå handlar om när det kommer till jämställdhet, är inte det som löser jämställdhetsproblematiken i samhället. Det är tusentals kvinnor som jobbar inom yrkeslivet som man kan göra andra åtgärder för istället för att rikta för att förbättra jämställdheten. Hemvårdsstödet hjälper inte jämställdhetspolitiken i samhället som många ofta får det att framstå.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag vill ge understöd till ltl Carlssons resonemang om att undersöka alternativkostnader. Jag har nämligen också gjort en hel del beräkningar på det här och har kommit fram till helt andra siffror. Jag tycker inte att man kan jämföra kostnaderna av hemvårdsstödet mot kostnaderna för en dagvårdsplats. Man måste även räkna in faktorer såsom t.ex. uteblivna skatteintäkter.

När det gäller den ökade attraktionskraften på Åland så tycker jag att det är ett mycket märkligt och svagt argument. Nästan alla jag är bekant med som flyttar hit ifrån Sverige tycker att vi har ett väldigt gammaldags och icke-flexibelt system och tycker istället att det svenska systemet är betydligt mer givmilt. Vi hörde just i en replikväxling att det uttas många fler dagar i Sverige än vad man gör i Finland. Det tyder på att det finska systemet är dåligt och den största inflyttningen hit är bl.a. av svenskar. Attraktionskraftsfrågan hängde jag helt enkelt inte riktigt med på.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det kan hänga ihop med att vi kanske rör oss i olika kretsar eller tar del av olika innehåll på internet, men jag har uppfattningen av att jag har sett, också svenskar, som skriver att deras vårdnadsbidrag är sämre och den är mycket bättre på Åland – den är attraktiv.

Föräldraledighetssystemet ligger till största delen, kanske nästan enhetligt, på Finlands riksdag och så kan man göra förändringar kring det parallellt om man vill. Men vårt hemvårdsstöd är bättre än det svenska vårdnadsbidraget. När det gäller inkomstskatter så är det faktiskt så att det måste uppstå en brist på arbetsmarknaden vilket jag inte tror det gör, det är alltid någon vikarie som kommer in och utför arbetsuppgifterna – kanske en arbetslös får jobba istället. Vad gäller skatteintäkterna måste man i sådana fall titta på helheten och inte enbart på den enskilda personen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag menade förstås det svenska föräldraförsäkringssystemet i sin helhet. Det är det som jag argumenterar för att vi på Åland borde efterhärma i större utsträckning. Det svenska vårdnadsbidraget kommer långt efter föräldrapenningen, man har betydligt fler föräldrapenning-dagar med betydligt högre ersättning i Sverige än vad man har här. Vårdnadsbidraget tas knappt ut i Sverige, det är en otroligt låg andel, och systemen ser helt olika ut.

Vad gäller frågan kring arbetskraft och skattekraft så tyckte jag att vi hade konsensus kring att vi behövde mer arbetskraft på den åländska arbetsmarknaden - vi har stora pensionsavgångar att möta. Att då argumentera för att bidrag är bra för att lämna utrymme på arbetsmarknaden är inte förenligt med min politik.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag tror inte att arbetet försvinner för att någon är hemma med sina små barn en stund utan det kommer in någon som gör jobbet, produktiviteten kanske ökar. Man kanske kan se till att få en positiv effekt efteråt, det kanske kommer in en arbetslös som vikarierar ett tag och får in en fot på arbetsmarknaden. Sedan tycker jag att det är synnerligen värdefullt att få vara hemma med de allra minsta barnen, det är ett samhälle som åtminstone jag vill leva i.

Jag tycker dock inte att man kan jämföra föräldraförsäkringen som helhet eftersom vi, i Ålands lagting eller på Åland, inte har behörighet över helheten – den finns till stora delar i Finlands Riksdag. Fakta är att deras vårdnadsbidrag är så dåligt att det är få som använder det – det tycker inte jag att vi ska falla tillbaka till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman och ltl Carlsson! Det var intressanta tankar och jag uppskattar att ni lyfter tankar kring barnets bästa vilket absolut är det vi måste snurra runt. Med anknytning och anknytningsmönster är något som jag skulle kunna prata länge om. Men hur tycker ltl Carlsson att barnets bästa, som är en god anknytning, främjas av hemvårdsstödet?

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har åtminstone den uppfattningen att man får en bättre anknytning till sina föräldrar om man faktiskt får spendera tid med dem – dvs. att man får tiden till att utveckla relationen när man är allra minst. Den tiden anser jag vara viktig för barnens bästa, då man får anknyta till sina föräldrar. Familjerna och föräldrarna vet bäst, åtminstone bättre än politiker och tjänstemän, om deras eget barn - vilket jag menar att hemvårdsstödet stimulerar till möjligheten att göra.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Det är kanske det som vi också menar. Såsom hemvårdsstödet är utformat nu så är det väldigt få som kan vara hemma den första tiden, utöver föräldraledigheten. Det finns inte så mycket förutsättningar att främja den goda anknytningen som vi var inne på.

Ltl Petri Carlsson, replik

Ja, det är kanske så att det inte är så många som nyttjar det. Då borde även liberalerna stå bakom förslaget, som vi har från vår sida, om att höja det ytterligare och förlänga det ännu mera – att helt enkelt utvidga hemvårdsstödet. Det är ett steg till att ge möjligheten till fler och att fler kommer att använda det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

8        Cancerscreening, en vinst för alla

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2018-2019

Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat en åtgärdsmotion där det föreslås i klämmen att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att anslå medel så att alla ålänningar, kostnadsfritt under 2018, bereds möjlighet att få sina födelsemärken och pricka kontrollerade. Trots att motionärernas avsikt med sitt förslag närmast kan ses som en punktinsats så har utskottet valt att fördjupa sig lite mer i den här frågan.

I paragraf 27 i lagen om hälso- och sjukvård så ska ÅHS ordna screening i enlighet med det nationella screeningprogrammet. Vad som ingår i det finns att läsa i statsrådets förordning om screening. Det handlar om att ordna screening för att upptäcka bröstcancer, livmoderhalscancer samt att man under graviditeten upptäcker kromosomavvikelser och grava anatomiska avvikelser. Däremot ingår inte screening av huden i det nationella screeningprogrammet.

Vad gör man om man är orolig över en prick, en hudförändring eller ett födelsemärke som har ändra karaktär? Det enkla svaret är att man kontaktar Ålands hälso- och sjukvård för att få en bedömning. Man kan också försöka få en tid till dem, av Ålands cancerförenings, s.k. prickdagar, ifjol gavs ungefär 400 personer möjlighet att få sina prickar och hudförändringar undersökta av hudläkare. Ifjol ordnades fyra prickdagar och det är snart 30 gånger som cancerförening ordnat dessa mycket populära dagarna och intresset är stort från allmänheten – tiderna går åt snabbt.  Ger det resultat? Ja, man brukar upptäcka ett till två fall av malignt melanom varje år, vilket man kan säga att är ett väldigt bra resultat.

Finns det annat vi kan göra? Om det är medicinskt motiverat med stöd av paragraf 27 i landskapslagen, utöver screening som ingår i det nationella screeningprogrammet, ordna screening och hälsoundersökningar i syfte att konstatera en viss sjukdom eller dess förstadium och för att upptäcka sjukdomsalstrare. I paragraf 55 i ÅHS-lagen så finns det dessutom en förordningsfullmakt som stadgar att närmare bestämmelser om screening kan utfärdas genom förordning. Grunden för att ordna screening är vetenskapligt baserad kunskap om nyttan av en tidig diagnos och vård när det gäller en viss sjukdom. Utskottet har erfarit att det är viktigt innan man inleder annan screening än sådan som redan ingår i det nationella screeningprogrammet gör en granskning av den sjukdom som screeningen gäller och dess utredning. Man måste bedöma screeningmetoderna, screeningens effekt, organisering, vad det får för helhetskostnader för landskapet och vad finns det för etiska frågor att ta i beaktande i anslutning till screeningen. Det är också viktigt att, om man inför en screening, man kontinuerligt fortsätter när man väl har fattat beslut om att införa det.

Utskottet har konstaterat att det inte finns någon förordning att utvidga screeningprogrammet utöver det som finns i det nationella programmet. I landskapets budget för 2018 sägs det att landskapsregeringens hälso- och sjukvårdsbyrå tillsammans med ÅHS föreningar och privata aktörer ska ta fram vilka utvecklingsbehov det finns inom cancerscreening.

Utskottet har också erfarit att arbetet med att bedöma och ta ställning till på vilka områden screening eventuellt ytterligare skulle kunna införas. Det har inte verkställts under 2018 på grund av att landskapsläkartjänsten har varit obesatt. Nu har man snart en landskapsläkare på plats och utskottet har erfarit att det här planerade arbetet med förordningen kommer att inledas. I det sammanhanget bör det även tas ställning om screeningen bör utvidgas till att omfatta screening av prickar och andra hudförändringar.

Jag skulle säga att även detta ärende vilar tryggt i minister Valves händer och därmed föreslår utskottet att lagtinget ska förkasta åtgärdsmotion 7/2016–2017. Tack, fru talman!

Vtm Veronica Thörnroos

Talman, låt mig inleda med två ordspråk - ”Trägen vinner” och ”finns det en vilja så finns det en väg”. För tillfället saknas viljan hos landskapsregeringspartierna men som sagt var, trägen vinner.

Det finns tre anledningar till att Åland borde genomföra den här undersökningen av hudprickar. Den första anledningen är att det här är ett område där vi har självstyrelse. Vi kan, om vi vill, genomföra en screening för det är inte i lag förbjudet – finns det en vilja så finns det en väg. Vi behöver inte alltid tassa efter Finland och göra exakt som man gör där då vi faktiskt har självstyrelse.

Det andra som talar för det här är att vi har väldigt många cancerfall. Under fjolårets prickdagar undersöktes 400 personer, 2 konstaterade malignt melanom - men, notera bästa ledamöter, 53 stycken opererades. 53 stycken opererades därför de hade hudförändringar. Vissa av dem skulle, enligt medicinsk kunskap, mycket väl ha kunnat utvecklats till en cancerform och därför valde man att operera bort dem i förebyggande syfte. Det är smart för den enskilde men också samhällsekonomiskt.

Det tredje handlar om att vårt insulära läge gör det väldigt svårt för den arbetsföra befolkningen, speciellt ute i randkommunera men främst i skärgården, att kunna ta sig in till Mariehamn för att få sina prickar undersökta. Vi vet alla att trycket på prickdagarna har varit alldeles oerhört och vi vet också att det här sker kvällstid. För en skärgårdsbo så betyder det dels att han eller hon ska ta ledigt från arbetet och dels att han eller hon ska ordna en övernattning. Det är varken samhällsekonomiskt fiffigt eller billigt för den enskilde.

Aldrig tidigare har så många konsulter vandrat i landskapsregeringens korridorer som de har gjort det senaste året. Jag vågar nästan säga att de avlöser varandra för oberoende vilket projekt det har varit så har det funnits en projektledning eller en konsult. Mitt förslag till landskapsregeringen skulle vara att inte skylla på att vi inte har haft någon landskapsläkare i tjänst, det är bara barnsligt.

Säg istället vad ni vill och säg som ni vill. Vi vill att alla ålänningar ska få den här möjligheten. Vi vill se ett samarbete med det privata näringslivet mellan cancerföreningen och mellan Ålands hälso- och sjukvård. De empiriska studier som jag har gjort visar att det finns ett stort intresse från det privata näringslivet och att det inte finns några problem förknippat med det – det är inga problem alls att fara ut till Kökar och göra undersökningar där en dag. Det tycker jag att man ska ta med sig.

Det här behöver inte vara en screeningundersökning som kommer att pågå för evigt, man kan göra det som ett pilotprojekt och se vad utfallet blir och om det är förnuftigt att gå vidare med det.

Jag lyfte upp tre saker, självstyrelsen – vi har möjlighet att göra det här om vi vill, vi har väldigt många cancerfall på Åland och det tredje är vårt insulära läge som gör att restiden och det samhällsekonomiska bortfallet i produktionen blir onaturligt stort i förhållande till undersökningstiden. Det tar fem minuter att få undersökningen gjord så ni förstå själv att man betar av både Brändö och Kökar på en halv dag.

Jag vill uttrycka en mycket stor besvikelse över hanteringen av det här förslaget då jag tycker att landskapsregeringen kunde visa lite förståelse gentemot ålänningarna den här gången. Det är bara att beklaga att det var centern som nu för tredje gången förde upp den här frågan. Om förslaget hade kommit från regeringspartierna så hade arbetet redan varit igång.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman och vtm Thörnroos! I utskottet fick vi erfara att det i Sverige och Finland inte utförs den här screeningen då metoden inte visat sig vara tillräckligt bra eller tillräckligt effektiv. Vtm Thörnroos tycker alltså ändå att vi ska göra detta på Åland?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror inte heller att det här har 100 % garanti men för dem som har fått sin cancerform upptäckt i ett tidigt skede och de inbesparingar som blir för den enskilde, för familjen och för samhället så tycker jag att det är värt det.

Den information som jag har fått är att man, förra gången man gjorde det här, man undersökte 400 personer och operera 53 stycken, blev den totala kostnaden var 11 725 euro. Det är bara en viskning i rymden jämfört med vad en aggressiv cancerbehandling kostar bara i behandlingspengar.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman! Det framkom också i utskottet att det här inte är utvärderat. Vi vet inte hur många av de som blev opererade som faktiskt hade malignt melanom och i vet inte om de som var friska eller inte uppmanades att operera sig kanske ändå hade malignt melanom. Den här metoden är inte utvärderad och därför tycker jag att vi borde vara lite mer skeptiska till att använda oss av en metod som inte visar evidens.

Ni pratade om skärgården och möjligheten av att få sina prickar kontrollerade där. Det kommer läkare till skärgården med några veckors mellanrum och då har man möjlighet att boka tid och visa sina prickar där.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tror att cancerföreningen varit aktiv i trettio års tid och bedrivit det här arbetet. Ett stort antal ålänningar har fått sina kroppar noggrant studerade och födelsemärken bortopererade – ett väldigt gott arbete har gjorts. Det är inte 100 %, ingen undersökning är egentligen 100 % oberoende vad du söker – inte har en mammografi 100 % garanti att visa att du inte har bröstcancer.

Vad gäller skärgårdsbornas möjligheter att visa upp sina prickar när läkaren kommer dit var fjärde eller sjätte vecka så är en utopi. De tiderna är alldeles fullbokade väldigt långt på förhand med andra saker som har högre prioritet än att få sina pricka kontrollerade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag förstår att motionären är mycket otålig och väljer att återkomma och återanvända denna motion för cancerscreening år efter år. Det är klart att det känns tungt och svårt för henne att inte se att det framskrider hennes önskan om screening. Jag tycker verkligen att utskottet, som nu har behandlat det här ärendet, inte har stängt några dörrar. Utskottet har visat en mycket positiv inställning till att införa till att införa screening som går utanför det som görs i Finland. Vi vill att det ska finnas en ordentlig utvärdering, vetenskapligt baserad kunskap om det här och vi vill ha mera fakta på bordet innan vi fattar beslut. Nu finns den möjligheten när vi snart har en ny landskapsläkare på plats.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är osäker på vilken del den nya landskapsläkaren kommer att ha i det här. Hoppet får ställas till att vi har en ny landskapsregering på plats i höst.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det står i budgeten att man ska titta över de här förordningarna. När ÅHS-lagen sattes i kraft 2011 så finns det i paragraf 55 förordningsfullmakter som bland annat tar upp screening och det ska nu göras av den nya landskapsläkaren. Ha förtröstan om den här mycket eminenta landskapsregeringen, den jobbar på för fullt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att det kanske dröjer ett tag innan vi kan ha en samsyn huruvida landskapsregeringen jobbar hårt eller inte. Jag tycker på något vis att den här frågan är lite för viktigt för att slarva bort mellan regering och opposition. Vi talar om en marginell penninginsats med tanke på att budgeten omspänner 380 miljoner. Min egen uppskattning med de källor jag har är att det rör sig om ungefär 50 000 euro, vilket jag nästan kan garantera räcker till.

Det man också behöver titta på är vad detta betyder samhällsekonomiskt. Vad betyder det för välbefinnandet för t.ex. en som annars inte har möjlighet att komma in till stan? Man kanske inte har egen bil och helt enkelt in kan ta sig in till stan bara för att kontrollera upp en prick som annars ger psykisk ohälsa. Jag tycker det är tråkigt att se inställningen från landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Det här en väldigt angelägen fråga och i remissdebatten som vi hade tidigare tyckte jag att vi alla var helt överens. Det här är något som även minister Valve har lyft upp och sagt att han tycker är väldigt viktigt men att man vill ha en utredning. Det har tagit tid därför det fanns en tanke att landskapsläkaren skulle göra det här arbetet under det här året. Tyvärr har den här platsen varit obesatt.

Jag vill också att det ska gå fortare, jag tycker att det är många saker som går alldeles för långsamt. I det här fallet bör man kanske ändå undersöka och se hur vi ska göra, vem som ska göra och vad det finns för möjligheter att ta emot på ÅHS. Det är inte bara att knäppa med fingrarna och sedan göra det.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag tror att landskapsläkarens del i det här, sista slutligen, är ganska marginell. Det är inga svårigheter att upphandla en tjänst som syr ihop det här paketet så att man får till ett fungerande samarbete mellan ÅHS, cancerföreningar och det privata näringslivet.

Det här är en väldigt liten sak, sista slutligen - vi pratar max 50 000 euro i budgeten. Skulle man vilja så kan det inte vara så svårt att få det här till stånd. Utredningsarbetet har landskapet hållit på med enda sedan de tillträdde, så småningom borde det kanske bli något resultat också – inte bara utredningar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Lagtinget begärde den 6 september 2017 in social- och miljöutskottets yttrandeärende och jag beklagar att det har tagit såhär länge. Nu är fallet så men jag tror att alla som sitter i salen vill upptäcka och veta om det är en cancer så fort som möjligt så att vi kan bota dem som går att bota. Det finns väl ingen som vill något annat, eller hur?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Om vi säger att vi har 40 anställda vid Ålands lagting så borde 5,3 personer, 5 personer, ha ett födelsemärke som kan antingen vara ett malignt melanom eller något som är i förstadiet och kan utvecklas. Detta är bara inom den här lilla församlingen, jag tycker som sagt att det är onaturligt snålt och mjukt av landskapsregeringen att inte kunna ta det här vidare som ett projekt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Talman! Social- och miljöutskottet har behandlat en väldigt intressant och viktig motion, som tar upp en alltid aktuell och konkret fråga, hudcancerscreening. Vi tackar motionären för den.

Men vad och vilka cancersjukdomar, eller andra sjukdomar, kan och bör man screena? Det kan ju tyckas självklart att man ska försöka identifiera cancer i ett tidigt stadium och behandla så tidigt som möjligt för att förbättra folkhälsan, men det är inte alls så enkelt. För att motivera allmänna screeningprogram måste man också kunna se om screeningen har en positiv påverkan på folkhälsan. Därtill är det viktigt att screeningen, eller egentligen screeningmetoden, har hög sensitivitet och specificitet.

Med hög sensitivitet menas att en stor andel sjuka individer identifieras som sjuka av testet. Hög specificitet innebär att en stor andel friska individer identifieras som friska av testet. När det gäller hudcancerscreening kan det här ifrågasättas.

Den som är orolig för sina prickar eller fläckar kan få dem kontrollerade på ÅHS eller på sin företagshälsovård. Vi kan alla ringa och boka en tid för kontroll av hudförändringar. Snart har vi vår nya landskapsläkare på plats och han ska få ta sig an frågan. Jag hoppas att han även sätter sig in i frågan om vilka preventiva, förebyggande, metoder som verkligen fungerar när det kommer till cancer och hudcancer. Jag är säker på att vi behöver få till beteendeförändringar hos befolkningen för att få ner antalet upptäckta hudcancerfall.

Två andra viktiga frågor är, hur mycket kan man minska cancerincidensen med förebyggande åtgärder? och vilka cancerformer ska vi screena? Det finns mycket för en ny landskapsläkare att sätta sig in i! Tack Talman!

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Jag måste vara ärlig och säga att av den här skörden av motioner som kom in i år så är det här en motion som jag inte tvärt kan ge tummen ner. Jag tycker att det är en viktig fråga. Ltl Söderlund pekar på många aspekter på det här som visar att det inte är helt svartvitt när man gräver lite i det. Alla känner till att pricktesterna som t.ex. cancerföreningen gör har ett otroligt stort tryck på sig och alla får faktiskt inte ens tid till dem. Det är inte bara cancerfallen man hittar utan man skänker även lugn till sinnet för dem som får ett positivt besked att man inte har malignt melanom. Jag tycker att det är en viktig fråga och jag skulle även vilja bredda den lite grann också då vi t.ex. även har problem med prostatacancer också på Åland – varför inte fundera på screening med PSA-prov? Om man vill bredda ytterligare så har det kommit från Ung Center en idé om att screena i skolorna för psykisk ohälsa och jag tycker att det är en ypperlig idé. Det finns även digitala möjligheter med e-hälsa. Det finns en stor och viktig aspekt med de här sakerna och det finns många olika möjligheter och jag vill gärna bredda frågan.

Ltl Pernilla Söderlund, replik

Tack, talman och ltl Wikström! Det är precis som ni säger, man måste fundera på var man lägger krutet och vilken cancerform eller sjukdom som vi lättast upptäcker och lättast kan bota så att vi får med ”pang” för pengarna. Är det så att vi vill gå in för cancerscreeningar och att vi tycker att där jätteviktigt så är det kanske inte hudcancer vi i första hand sak screena utan det kanske finns andra cancerformer som vi kanske upptäcker bättre och snabbare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag vill också tacka ltl Wikström för anförandet. Jag håller med det föregående replikskiftet. Vad är det man ska gå in för? Man bör våga bredda det. Precis som ltl Wikström så har jag full förståelse för den här motionen och att man bör titta bredare.

Vi bör också höra från landskapsregeringen eller ÅHS, vem som nu blir ansvarig, om hur man kan bredda. Som ltl Wikström sa så har det tidigare diskuterats PSA-prov och då har man konstaterat att det inte fanns evidensbaserat. Nu har man dock hört att det varit ganska lyckat när man har haft sådana testförsök inom det privata. Jag tror det är bra att man tänker efter och får, som det nyss sades, ”mer pang för pengarna”, så att man verkligen kan nå så många som möjligt och så tidigt som möjligt.

Ltl Tony Wikström, replik

Jag tackar för det och håller helt med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9        Godkännande och sättande i kraft av Världspostkonventionen

Republikens presidents framställning RP 3/2018-2019

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

10      Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Republikens presidents framställning RP 4/2018-2019

Talmannen har i enlighet med lagtingsordningen 31 § 2 mom. beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

11      Godkännande av avtalet med Ryssland om ändring av överenskommelsen om internationell vägtrafik och av protokollet om tillämpning av överenskommelsen om vägtrafik

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 6/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 6/2017-2018

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

12      Godkännande av avtalet med Hongkong för att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående och undvikande av skatt

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2018-2019

Landskapsregeringens svar RP 8/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 8/2017-2018

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 10 december 2018 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil