Plenum den 6 november 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 6 november 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s/

Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017

Remiss. 7

2    Offentlig upphandling

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2017-2018

Remiss. 8

3    Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2016

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2016-2017

Plenum slutar 8

 

Plenum börjar

Upprop. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Runar Karlsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Antecknas.

Remiss

1        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Landskapsregeringens yttrande RP 16/2016-2017-s/

Republikens presidents framställning RP 16/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa kollegor, det är en glädje att få vara tillbaka i den här vackra salen igen.

Lagtinget har begärt landskapsregeringens yttrande över republikens presidents framställning om konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.

Luft och ren luft är en otroligt viktig fråga, både hos oss men också globalt. 

Idag träffas ju alla världens länder i Bonn för att göra verklighet av klimatavtalet sedan två år tillbaka. Det är nu det ska ske på riktigt och man ska också kunna mäta vilka effekter de här åtgärderna får.

Just det här avtalet har vi på Åland egentligen inte några problem med att uppfylla. Vi ger också vårt stöd till konventionen.

Bakgrunden till luftvårdskonventionen är att forskare på 70-talet kunde visa att det fanns en koppling mellan utsläpp av svavelföreningar i Centraleuropa och sjöar i Norden vilka blev försurade. Senare kunde forskarna också bevisa att luftföroreningar som släpps ut på en plats kan transporteras med vindarna över långa avstånd, upp till tusentals kilometer, och falla ned med regn och snö eller som torrt nedfall någon annanstans än där det först släpptes ut.

Detta gjorde att man internationellt såg att ett samarbete måste komma till för att få till stånd en minskning av utsläpp av luftföroreningar och därmed minska miljöeffekterna som är försurning, övergödning, skador på skog och annan växtlighet.

Den här konventionen trädde i kraft 1983 och nästan alla europeiska länder samt Kanada och USA är idag medlemmar.

Ramkonventionen har sedan kompletterats med protokoll som innehåller specifika krav på de undertecknande parterna.

Det senaste och hittills mest avancerade protokollet undertecknades, efter fem år av förberedelser, i Göteborg år 1999. Det heter protokollet om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon och kallas även Göteborgsprotokollet.

I det här protokollet tas ett samlat grepp om de tre miljöproblemen och de fyra föroreningar som förorsakar dem; svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen. I protokollet fastställs bindande nationella utsläppstak för de fyra luftföroreningarna. Utsläppstaken skulle uppnås 2010 och får därefter inte överskridas. Protokollet innehåller också utsläppsgränsvärden för t.ex. kraftverk, motorfordon och bränslekrav.

Efter flera års förhandlingar antogs i maj 2012 ett reviderat Göteborgsprotokoll, förutom de fyra tidigare nämnda luftföroreningarna ingår nu också små partiklar. Utsläppstaken har ersatts med åtaganden om nationella utsläppsminskningar fram till 2020, jämfört med utsläppsnivåerna under basåret 2005. Dessutom har utsläppsgränsvärdena för olika sektorer uppdaterats och skärpts.

Effekterna av luftföroreningar på människor och miljö är betydande. Hälsoskador, försurning av sötvatten, korrosion av material, erosion av kulturskatter, minskad biologisk mångfald och sämre skördar från jordbruket, är några av de mer uppenbara effekterna. Samtliga av de i Göteborgsprotokollet reglerade luftföroreningarna orsakar luftvägsbesvär och irritation i andningsvägarna, med följder såsom ökade luftvägsinfektioner, astma- och allergireaktioner.

Enbart förekomsten av partiklar i luften beräknades år 2005 ge upphov till drygt 450 000 förtida dödsfall i EU. Det är ungefär tio gånger fler dödsfall än vad som orsakas av bilolyckor. I Sverige beräknas luftföroreningarna ge upphov till cirka 4 000 förtida dödsfall årligen.

På Åland mäter vi också luftens kvalitet. Vi kommer under 2018 att göra en större och mer omfattande mätning av partikelhalterna i luften.

Landskapsregeringen hoppas att lagtinget behandlar konventionen i vederbörlig ordning och vi ger vårt fulla stöd till dess förverkligande. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag kunde bara inte låta bli att testa hur den nya tekniken fungerar och ta den första repliken med det nya systemet.

Bortsett från att det ska bli intressant att se hur det fungerar så var det som vicelantrådet lyfte väldigt intressant när det handlar om partikelmätningar och där finns det skäl att ta exempel från sjöfarten. Efter att svaveldirektivet genomfördes kan man se märkbara förbättringar när det handlar om partikelförekomster i de stora städerna individ haven. Detta har en direkt effekt på folkhälsan, man lever alltså längre ju mindre partiklar som når atmosfären.

På vilket sätt kan vi annars verka för att minska antalet partiklar från flygtrafiken? Ja, det är att flyga mindre. Vi borde alltså flyga mindre, både på våra egna semestrar och på arbetsresor. Kan man tänka sig att landskapsregeringen och lagtinget vid den offentliga förvaltningen på Åland går in för att hellre åka färja än flyg när det gäller arbetsresor?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, mycket av luftföroreningarna kommer förstås från flygtrafiken. Vi har ju en luftkorridor ovanför oss. Varje dag tillbringar många miljoner människor tid i luften runt om jordklotet. Flygtrafiken är ett stort bekymmer.

Landskapsregeringen har verkligen diskuterat om vi borde ha en tuffare policy kring flygresor för förvaltningen och ministrarna och av miljöskäl flyga endast när det är nödvändigt. Vi har också en diskuterat att eventuellt klimatkompensera.

Om lagtinget vill gå in för en sådan policy, vilket är ganska anmärkningsvärt när vi bor på en ö och är väldigt beroende av flygtrafik och kommunikationer, men om vi går in för det och gör ett bra jobb här så kan vi också utmana andra parlament; Nordiska rådet, Europaparlamentet och andra som flyger enormt mycket.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror att det där är någonting som skulle sätta Åland på kartan på många sätt. Vi har ändå en världens mest utbyggda färjtrafik, om man ser till möjligheterna att komma till och från Åland. Vi har dussintal anlöp varenda dag, och att ta sig till Helsingfors är faktiskt rätt bekvämt. Det är klart att det kan ställa till lite, men uppsidan är nog väldigt stark i miljötänket och hållbarhetstanken.

Jag tycker att detta kunde vara väl värt en egen rubrik någonstans där vi skulle gå in för att grunden skulle vara att åka färja och flyg skulle vara grädden på moset när det någon gång behövs.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, vi kan definitivt göra mycket här. Det som man måste ha i åtanke är att det ibland är svårt att förena med kravet på effektivitet som vi också ställer på oss själva och på tjänstemännen när flygtrafiken tar oss från plats A till B på väldigt kort tid. Man måste i så fall vara beredd att en tjänsteresa kommer att ta tre-fyra dagar, om man ska åka tåg, istället för en. Det är sådana överväganden som man måste lägga in i helhetskalkylen.

Men om lagtinget är med på en utmaning så är jag definitivt med på den också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting, bästa regering. Ja, vi är tillbaka i den gamla lokalen. I motsats till Jörgen så bad jag om taltur så får jag prova talarstolen också.

Jag blev lite förvånad över att ingen av de andra grupperna begärde taltid i ett så viktigt ärende som det här.

Ärendet gäller godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av ett protokoll till 1979 års konvention om långvariga gränsöverskridande luftföroreningar.

I detta ärende har vi, som vi alla sett, två handlingar som grund.

Den första är en framställning av republikens president till Ålands lagting om förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.

I denna framställning har vi inledningsvis en redogörelse över regelverket då Finland ingår internationella förpliktelser i frågor som faller inom Ålands behörighet.

Vi har en beskrivning av 1979 års konvention och det s.k. Göteborgsprotokollet, som fru vicelantrådet talade om här, från år 1999, som Ålands lagting har godkänt tidigare.

Fru talman! Vi kan se att när man senare granskade effekterna av protokollet, som vi hörde också här tidigare, så fann man att man måste öka insatserna för att uppnå de mål som uppställts för miljön och människors hälsa. Detta föranledde så småningom en omförhandling av protokollet. Det är dessa förändringar som detta ärende handlar om.

Vilka mål som inte kunde uppnås och vilka förändringar som måste göras framgår inte ur denna framställning utan det är en rent juridisk beskrivning. Jag förväntade mig då istället att få denna redogörelse i den andra handlingen som vi har till grund för vårt ärende.

Denna är landskapsregeringens yttrande över republikens presidents framställning till Ålands lagting om förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.

Fru talman! I inledningen skriver landskapsregeringen följande: ”Ålands lagting har den 22 september 2017, i enlighet med 31 § 2 mom. lagtingsordningen, begärt yttrande från Ålands landskapsregering över republikens presidents framställning” osv. Jag tror ni kan namnet nu.

Men, fru talman, jag blev förvånad över datumet. Det är klart man inte minns alla ärenden som passerar; tilläggsbudgeten, fiskevårdsavgiften och landskapsandelssystemet har nog etsat sig in i minnet, men det här ärendet kom jag inte ihåg. Dessutom var jag sjukskriven några dagar, så jag tittade i min kalender och såg att jag spelade boule den 22 september, vilket gjorde mig än mer konfunderad. Spelade jag boule under pågående plenum? Det har jag aldrig någonsin gjort och kommer nog inte att göra heller. Men när jag tittade vidare i kalendern så såg jag att vi hade ett plenum den 18 september. Ja, egentligen hade vi två eftersom behandlingen av ett ärende bordlades, och den dåvarande talmannen tog sig tydligen den diktatoriska friheten att placera ett extra plenum fem minuter senare.

Därför blev det inget plenum onsdagen den 20 september och absolut inget plenum fredagen den 22 september.

Fru talman! Mot bakgrund av formuleringen i landskapsregeringens yttrande kan man ju då fråga sig om den dåvarande talmannen även övertog hela lagtingets uppgifter. Eller hur kan man förklara den här formuleringen?

Fru talman! I landskapsregeringens yttrande kan vi sedan läsa motsvarande juridiska beskrivning som i republikens presidents framställning, men inte heller där finner vi någon hänvisning till vilka förändringar som kan tänkas vara relevanta för Åland. Vi hörde det lite antydas i fru vicelantrådets presentation. Vi finner inget om vilka mål som har uppnåtts och inte uppnåtts. Vi finner inte heller någon uppskattning av eventuella kostnader. Vi vet, exempelvis eftersom vi läst budgetförslaget, att miljö och klimat är viktigt men det kostar också, och det är saker som inte finns.

Vi från Åländsk Demokrati utgår därför att social- och miljöutskottet noggrant går igenom dessa frågeställningar inklusive kostnaderna, så att vi vet vad vi har.

Fru talman! Jag hittade ytterligare en intressant detalj. I avslutningen skriver landskapsregeringen: ”Landskapsregeringen har i ett utlåtande till miljöministeriet den 28 juni 2017 framfört att man inte har några invändningar mot godkännandet av ändringarna i protokollet.” Sedan förordar landskapsregeringen att lagtinget ska ge sitt bifall till protokollet.

Men kronologin blir ju då väldigt märklig. Den 28 juni har landskapsregeringen alltså framfört till miljöministeriet att man inte har några invändningar, men den 28 september har samma landskapsregering av lagtinget fått en begäran om yttrande och den 17 oktober förordar landskapsregeringen att Ålands lagting ska ge sitt bifall. Jag undrar om regeringen kanske lite kan kommentera den här märkligheten i beskrivningen? Tack. Tack för ordet, fru talman.

 Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Innan ltl Toivonen börjar anklaga talmannen för att utföra diktatoriska fasoner, eller hur uttrycket var, så skulle jag rekommendera att ltl Toivonen tittar ordentligt i de dokument som styr lagtingets arbete. Han kan börja med att noggrant läsa lagtingsordningen och därefter övergå till arbetsordningen så kommer han ganska snart att inse att enligt dessa två dokument så finns det beskrivet hur lagtinget agerar när det kommer en internationell konvention.

Nu har jag tyvärr inte paragrafen i huvudet men enligt regelverket så är det talmannen som, innan ärendet tas upp till behandling, begär ett utlåtande från landskapsregeringen så att lagtinget sedan ska kunna fatta ett beslut och diskutera kring frågorna först i remiss, sedan vidare i utskottet och tillbaka till beslut.

Jag rekommenderar ltl Toivonen, innan han fäller den typen av kommentarer, verkligen efter två år lär sig vad som finns i våra dokument.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Nu nämnde jag nog väl inte de diktatoriska fasonerna i samband med att det sändes ett brev, utan det var nog i ett annat sammanhang, dvs. hanteringen av föregående ärende.

Det som jag tänkte på där var att det faktiskt står i arbetsordningen en arbetsplan för plenum ska fastställas av talmanskonferensen och det gjordes inte den gången. Det är min åsikt och åsikter får vi ha fritt.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det blir något förvirrande att lyssna till den här diskussionen eftersom det slungas ut någon slags kritik över hur formalia hanteras här i salen nu.

Det som har gjorts är att lagtinget har begärt ett utlåtande och sedan har man efter det också följt arbetsordningen precis på det sätt som har gjorts tidigare.

Är det så att ltl Toivonen har några bekymmer så tycker jag att han i så fall ska vända sig till lag- och kulturutskottet som övervakar hur lagtingets arbete sköts.

Det skulle vara mycket, mycket mera intressant om ltl Toivonen i sina anföranden skulle ägna sig åt innehållet i konventionerna istället för att hålla på att föra diskussioner om något som knappast har speciell relevans för hur det här ärendet hanteras vidare.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Som en kommentar till repliken så tog jag faktiskt upp det här ärendet i talmanskonferensen idag och bad att vi skulle få ett utlåtande från lag- och kulturutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Enligt mig var det ett ganska otydligt och inte så sakligt anförande. Det blev för mig inte så hemskt konkret vad Åländsk demokrati anser om själva konventionen. Motsätter sig Åländsk demokrati konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar eller är det bara formalia som man vill diskutera i det här ärendet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Problemet är detsamma som det också har varit i vissa ärenden, landskapsregeringen förordar någonting men vi har inte ett underlag. Det är det som är min poäng här.

Miljön är mycket, mycket viktigt, det är en självklar sak. Men i alla ärenden så måste man veta vad som berörs. Det kanske inte berör Åland så väldigt mycket heller. Vi vill veta vad det är som finns kvar och vad som måste förbättras, och som alltid så är det också en fråga om pengar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Åtminstone för mig har det nog funnits ett ganska bra underlag. Vi har ju hela Göteborgsprotokollet som finns till handa här om man bara vill ta reda på. Vi har EU-parlamentets och rådets direktiv 2016, dessutom har vi landskapsregeringens yttrande och presidentframställningen som grund och den diskussion som också har förts i riksdagen.

Om ledamoten bara skulle göra det här grundarbetet före han kommer till salen så tror jag nog att han skulle vara välinformerad.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Problemet ligger inte i konventionen eller i protokollet. Problemet ligger i kopplingen till Åland. Hur är här läget här? Vad har hänt och vad måste förbättras? Det finns inte i de här dokumenten som ltl Kemetter talade om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen bad social- och miljöutskottet att titta på kostnaderna för ärendet och som ledamot för social- och miljöutskottet gör jag gärna det. Men det handlar ju om att minska resor och att främja alternativa resmedel. Det är ju en ofantlig mängd hypotetiska resor åt olika håll. Kan ltl Toivonen kanske begränsa sig till vilka utgifter vi ska kontrollera? Vi kan undersöka dem, om ltl Toivonen vill ha tillbaka det här ärendet i år alltså.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det gäller de områden som finns i detta så kallade Göteborgsprotokoll och det som man nu har omförhandlat, jag är inte säker på att de uppgifterna fanns där, och kopplingen till Åland. Kopplingen till Åland är det väsentliga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

2        Offentlig upphandling

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Då lagtinget i våras behandlade frågan om en ny upphandlingslagstiftning över EU:s gränsvärden så borde den framställningen som landskapsregeringen gav ha innehållit stadganden och äskanden om att upphäva den gamla lagstiftningen. Så var inte fallet så därför ser landskapsregeringen sig nödgad att nu på detta sätt formellt begära om att den gamla lagstiftningen ska upphävas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill bara uttrycka mitt varmaste stöd till landskapsregeringen som sätter finsk lagstiftning ur kraft här på Åland. Jag hoppas att man fortsätter på den vägen framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2016

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 8 november 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil