Plenum den 7 mars 2018 kl. 13.00

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 7 mars 2018 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Första behandling. 2

1    Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Första behandling. 3

2    Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

Första behandling. 3

3    Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2017-2018

Första behandling. 20

4    Ändring av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016

Remiss. 24

5    Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Remiss. 24

6    Befrielse från fastighetsskatt

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018

Remiss. 31

7    Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018

Remiss. 38

8    Organisering av den prehospitala akutsjukvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018

Remiss. 42

9    Ändringar av arbetsordningen

Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018

Enda behandling. 44

10  Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2017-2018

Enda behandling. 44

11  Ltl Petri Carlssons anhållan om befrielse från uppdraget som medlem i lag- och kulturutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 3/2017-2018

Enda behandling. 45

12  Ltl Johan Ehns anhållan om befrielse från uppdraget som ersättare i lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet och social- och miljöutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 4/2017-2018

Enda behandling. 45

13  Ltl Tage Silanders anhållan om befrielse från uppdraget som medlem i finans- och näringsutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 5/2017-2018

Enda behandling. 45

14  En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

Enda behandling. 45

15  Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

Enda behandling. 46

16  Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

Enda behandling. 46

17  Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

För kännedom.. 46

18  Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Plenum slutar 46

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Britt Lundberg, Igge Holmberg, Carina Aaltonen och Harry Jansson anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom. 

Antecknas.

Första behandling

1        Godkännande av andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 10/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 10/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Tack, fru talman! På grund av laga förfall för lag- och kulturutskottets ordförande ltl Harry Jansson ska jag presentera betänkandet i egenskap av viceordförande.

Betänkandet berör andra protokollet till Haagkonventionen från år 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt och förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 1 kap. 11 § strafflagen.

De centrala reformerna i protokollet är upptagande av för mänskligheten särskilt betydande kulturegendom under förstärkt skydd vid händelse av väpnad konflikt. Åland har i nuläget inte något registrerat objekt på den lista som UNESCO upprätthåller. Landskapsregeringen noterar dock att det pågår diskussioner med omgivande nationella kulturarvsinstitutioner om eventuella gemensamma objekt och/eller miljöer som skulle kunna anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten och därmed värt ett nomineringsförsök eftersom landskapet Åland är demilitariserat och neutraliserat ska sådana händelser som Haagkonventionen och dess protokoll berör inte kunna inträffa på Åland. Landskapsregeringen bedömer dock att lagtingets bifall till Haagkonventionens andra protokoll kan ges eftersom landskapsregeringen anser att det är av väsentlig betydelse att erkänna principen om skyldigheten att skydda kulturegendom under alla omständigheter. 

Ett enat utskott föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 11/2017-2018

Landskapsregeringens yttrande RP 14/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 14/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Tack, fru talman! I egenskap av viceordförande ska jag kort presentera betänkandet.

Lag- och kulturutskottets betänkande och godkännande av Europarådets ramkonvention om kulturarvets värde för samhället och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen.

Med konventionen vill man säkerställa att man i fråga om kultur och kulturarv fokuserar på hållbar utveckling även i framtiden. Konventionen bygger på principerna om varje människas rätt till kulturarvet och om det delade ansvaret för egna och gemensamma kulturarv samt på den hållbara användningen som grund för den samhälleliga utvecklingen och ett gott liv. Landskapsregeringen bedömer att lagtinget kan ge sitt bifall. På basen av den korta presentationen har utskottet kommit fram till att ge det begärda bifallet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Avbytarlagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 6/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Tack, fru talman! Finansutskottet har behandlat lagförslag 8/2017-2018 gällande avbrytarlagstiftning.

I samband med att lagstiftningen reviderades för några år sedan och den nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari 2015 efterlyste finans- och näringsutskottet en uppföljning av lagen och dess verkningar inom tre år. I rapporten från arbetsgruppen för utarbetande av mjölkstrategi för Åland föreslogs också som en av åtgärderna för att utveckla den åländska mjölknäringen att en utvärdering av avbytarsystemet skulle utföras. Det uppföljningsarbetet har verkställts.

Den största förändringen som gjordes i landskapslagen om avbrytarstöd från 2015 var att systemet med landskapsanställda avbytare avskaffades. Det skulle ändå finnas möjlighet till privat anställda avbytare. Det har därefter visat sig att tillgången på privata avbytare inte blev så stor som man hade hoppats.

Det som nu föreslås är vissa förbättringar som ska göra livet aningen bättre för djurhållarna. En väsentlig förändring är att beräkningen av antalet husdjursenheter och bestämmandet av stödbeloppen delegeras till förordningsnivå. Det gör att nödvändiga justeringar i fortsättningen vid behov kan utföras både smidigare och snabbare.

Husdjursenheterna som inte i sig ingår i lagen men som anges i en bilaga till lagframställningen, där den tänkt förordningen beskrivs, är inte helt likalydande med motsvarande regelverk som gäller på finska fastlandet utan istället anpassade till våra förhållanden.

När det gäller stödbeloppen föreslås att lagen ändras så att landskapsregeringen genom förordning kan besluta om dessa stödbelopp, förstås inom fastställda budgetramar och utgående från de prövningsgrunder som fortsättningsvis anges i lagen. Det gör att man i fortsättningen lättare kan göra justeringar t.ex. p.g.a. förändringar i kostnadsläget.

Landskapsregeringen aviserar i lagframställningen en höjning av ersättningsnivån vid olycksfall och längre sjukskrivningar. Därtill föreslås att gränsen för djurenheter sänks från minst sex till minst fyra djurenheter. I lagens 4 § mom. 2 anges att en avbytardag omfattar åtta timmar vid lantbruksföretag med huvudinriktning på mjölkproduktion osv. Utskottet har erfarit att detta är en felskrivning och att avsikten har varit att en avbytardag omfattar tio timmar. Den här omständigheten uppmärksammade t.ex. ltl Brage Eklund lagtinget om i samband med presentationen av lagförslaget.

Olika omständigheter har gjort att budgeterade medel inte har använts till fullo under de senaste åren. Anslaget har nu sänkts i budgeten för år 2018 och uppfattningen är att anslaget trots faktiska uppskattade merkostnader i storleksordningen 100 000 till 150 000 euro per år kommer att vara tillräckligt.

Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget godkänns med de ändringar i ingressen och i 4 § som framgår av betänkandet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Utskottsordförande Silander nämnde att det råder skillnader mellan Finland och Åland när det gäller synen på hur avbytarfrågan ska lösas. I Finland har man gått in för att betrakta det som en social förmån, vilket man inte gör på Åland. Vilka är de avgörande skillnaderna mellan djurhållning på Åland och i Finland som skulle motivera en sådan skillnad? Vi har trots allt en självstyrelselag som säger lite yvigt uttryckt, att vi ska ha det lika bra på Åland som i Finland.

Ltl Tage Silander, replik

Det är en skillnad när det gäller uträknandet av djurhållningsenheter. Man har gjort en egen anpassning utgående från att man mycket noggrant har analyserat situationen och de olika gårdarna och alla förutsättningar här på Åland. Där är det bra att vi avviker från det finska systemet, det ger våra egna lagstiftningsmöjligheter oss möjlighet till.

Om verksamheten hör till det sociala lägret eller om det ska vara en näringslivsåtgärd har vi debatterat den frågan i samband med budgeten, där bestämde vi oss för att fortsättningsvis se det som en åtgärd som mera handlar om näringen än sociala rättigheter.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Är utskottet tillfreds med denna lagstiftning, är den lika bra som Finlands i dagens läge? Medger den att våra producenter i konkurrenshänseende kan mäta sig mot motsvarande gårdar i Finland?

I slutändan handlar det om förädlingen av produkterna, det vet vi alla. Kan vi ge vår industri samma förutsättningar som man har i Finland? Är utskottet nöjda med lagstiftningen?

Ltl Tage Silander, replik

Som en helhetsbedömning är utskottet nöjda med lagstiftningen såtillvida att de förbättringar som har gjorts utgående ifrån hur det var tidigare är bra.

Sedan ska man också vara medveten om att Finland har sannolikt världens bästa avbytarsystem för jordbrukarkåren som man ska jämföra sig med. Trots det är det marginella skillnader som det handlar om i det praktiska livet. Den åländska jordbruksnäringen, i det avseendet ligger på ungefär samma nivå som i Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag har fogat en reservation till finans- och näringsutskottets betänkande som jag nu presenterar.

I samband med hörande kom jag till den insikten att landskapsregeringen har valt att inte i lagframställningen någonstans skriva ner att förslaget har varit på remiss och att det har sågats vid fotknölarna av branschen.

Mycket av det som framkommer i min reservation är därför det som finns i de skriftliga utlåtanden som har kommit på lagförslaget. Jag skriver i min remiss att lagförslaget fortsättningsvis begränsar antalet gårdar som får rätt till avbytarservice, vilket i sin tur att ökar nedläggningen av små och medelstora gårdar. Den uppfattningen har branschen. Har man en uppfattning att man vill centralisera, vill ha en stor enhet är lagförslaget bra. Om man fortsättningsvis tycker att det är okej att ha flera olika inkomstkällor på landsbygden och skärgården, att vara en småbrukare så är lagförslaget dåligt.

Det finns redan nu en fortgående strukturutveckling mot större gårdar och det finns ingen anledning att skynda på den. Den uppfattningen har vi i centern, vi vill ha en levande landsbygd och även öppna landskap. Genom att möjliggöra för fler finns också möjlighet till att vi ser djur som håller naturen i skick ute på landsbygden. Ju färre djurbesättningar som finns desto svårare blir det att upprätthålla öppna landskap.

I Finland är avbytarsystemet en social rättighet och med beaktande av likabehandlingsprincipen borde våra åländska producenter ha rätt till samma socialskydd. Det är svagt att vi här på Åland inte kan leva upp till det.

Det som är mest anmärkningsvärt och som återfinns i alla remissutlåtanden, fyra eller fem stycken är när landskapsregeringen har valt att konstruera ett eget system för hur man beräknar djurenheter. ”Ytterligare har landskapsregeringen valt att konstruera ett eget system för beräkning av djurenheter istället för att använda motsvarande system som finns i Finland”. Orsaken till att man vill använda samma system som i Finland är för att man ska kunna jämföra om det är ekonomiskt försvarbart, är det effektivitetmässigt försvarbart.

Det har från branschen framförts farhågor om att systemet inte till alla delar är rättvist då samplet som legat till grund för uträkningarna för vissa kategorier är ytterst begränsat.

Bästa ledamöter, låt mig ge ett exempel från ett av de remissutlåtanden som har kommit in. Jag väljer att sätta fokus på det som kommer från Producentförbundets kvinnoutskott, ”utskottet ifrågasätter att tabellen i förordningen återspeglar en likvärdig daglig arbetsinsats av en lantbrukare. Utskottet ifrågasätter t.ex. på vilka vetenskapliga grunder man kan anse att en get i mjölkproduktion kräver en likvärdig daglig arbetsinsats som t.ex. 15 avvanda ungnöt eller 40 slaktsvin. Kvinnoutskottet anser att rikets grunder för husdjursenhet för avbrytarstöd ska omfattas och sättas in i den åländska förordningen”. Det stöds också av Agria och ÅCA.

Med beaktande av att landskapsregeringen har visat en total tondövhet gentemot remissinstanserna och att man därtill har valt att inte ens i framställningen påtala att det har varit på remiss, ej heller i presentationen som gjordes i lagtinget, gör att jag redan här och nu aviserar att jag kommer att ta det klämförslag som finns i min reservation till omröstning i andra behandlingen av lagförslaget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Min uppfattning är att alla remissinstanser och höranden var överens om att den här lagen är en klar förbättring mot den lag som den förra landskapsregeringen där centern ingick, är mycket bättre än den centern antog.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ett av centerns krav i den förra regeringen när vi processade lagstiftningen var att vi kände gick ytterst, vill betona ytterst stora tveksamheter, kring om det skulle vara praktiskt möjligt att omorganisera avbytarservicen. Dåvarande system var inte heller bra med 15 statliga ladugårdsavbytare, men vi var tveksamma till om det system som lades fram var helt korrekt. Det var därför som vi via dåvarande finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson fick till stånd ett krav att det skulle vara en utvärdering av lagstiftningen.

Det har gått precis så som vi sade, det har inte blivit så som det var tänkt åtminstone inte från vår sida och därför ser vi anledning till att ytterligare revidera lagförslaget.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Vtm Thörnroos pratar om att nu sittande landskapsregering är tondöv för att man inte har gjort justeringar till fullo såsom remissinstansen har önskat dem. Nog måste man se sig själv i spegeln när man hade en hel demonstration av lantbrukare utanför självstyrelsegården och ändå klubbade igenom en lagstiftning.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Det är säkert möjligt att centern behöver se sig i spegeln i det här fallet, det håller jag absolut med om. Det här var inget bra lagförslag och därför kan vi konstatera med facit i hand att det behöver revideras.

Den spegel behöver nog också riktas till andra regeringspartier i det här fallet, speciellt till moderat samling och till socialdemokraterna som ledde den förra regeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det är intressant att vtm Thörnroos läser igenom vad som har stått i remissutlåtanden efter vår utskottsbehandling. Jag ska påminna vtm Thörnroos från mina anteckningar från utskottsarbetet där man nämnde om att tillgången på avbytare blir bättre. ”Trygghetsfrågan blir bättre vi plötsligt sjukskrivning, sänker kraven, små gårdar som tidigare inte hade rätt till avbytarservice får det i dag, höjer ersättningen till 30 dagar”. Det finns en hel del som vtm Thörnroos glömde att nämna som har kommit fram i utskottsarbetet. Man inte ska säga vem som har sagt vad och det har inte heller gjort.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag valde i mitt anförande att lyfta det som framgår ur min reservation. Enligt gängse praxis godkänns reservationstexten av en majoritet i utskottet. Där ska finnas åsikter som man tidigare har framfört och som man inte har fått gehör för.

Det var bara på ett ställe jag valde att direkt citera kvinnoutskottet vad de ansåg om förslaget. Visst finns det vissa förbättringar i förslaget det behöver man inte sticka under stol med, men man har däremot inte alls kommit emot de önskemål som branschen hade och det är inte heller möjligt alla gånger. När det gäller husdjursenheter, där det finns en total enighet från branschens sida att man vill ha samma system och inte ett eget hitta på system här på Åland blir man tveksam till varför inte landskapsregeringen kan vara lyhörd mot det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Som nämndes i utskottsarbetet är det ett steg framåt framför allt för de mindre gårdarna. Jag har också antecknat att före 2010 hade vi en bättre lagstiftning än i riket med då ändrade den sittande regeringen, har ett minne av att centern var med då. 2015 valde man att spara in pengar, har ett minne av att centern med då.

Nu är centern i opposition och då väljer man att gå den här vägen, det är bra att man går framåt och visar vad man tycker men däremot känns det konstigt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Principiellt skulle debatten vinna på om ltl Göte Winé skulle välja att diskutera det som jag för fram i min reservation, mitt huvudanförande inte vad centern gjorde eller inte gjorde 2010 vilket jag inte kan erinra att jag har lyft upp.

Lagförslaget som vi var med och tog var inget bra lagförslag. Vi har fakta här, finans- och näringsutskottet under ledning av Jörgen Pettersson också centerpartist krävde i sin behandling att vi skulle få en uppföljning av lagförslaget och det har vi fått. Landskapsregeringen har kommit emot till vissa delar men enligt vår bedömning borde man ha kunnat komma emot i större utsträckning än vad man nu har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Enligt en historiebeskrivning som jag kommer ihåg situationen fanns det under förra mandatperioden stora krav att minska på personal inom landskapsförvaltningen. Då var det diskussion om att vi hade anställt personer som i och med lagstiftningen ansåg att det privata skulle sköta. Utskottet har i sina synpunkter verkligen lyft fram problematiken kring att ändringen har fått konsekvenser, i och med lagstiftningen har man försökt förbättra, högre stödnivåer för att kunna få tillgängliga avbytare.

Tycker centern att vi borde gå tillbaka till det som var, att landskapsregeringen igen ska ha anställda avbytare i sin förvaltning?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har varit tydlig med det vid flera tillfällen i samband med grundpresentationen av lagförslaget och även i samband med min reservation. Nej, man ska inte gå tillbaka till att ha ”statligt” anställda ladugårdsavbytare. Däremot kan vi konstatera att det system vi försökte skapa inte har utfallit på det vis som vore önskvärt.

I min reservation är det inte i första hand systemet jag kritiserar utan två saker, beräkningen av djurenheter som jag också kommer att lyfta fram i klämmen och det andra är att vi från centerns sida anser med facit i hand att det borde vara en social rättighet. Det har varit mina tyngdpunktsområden. För övrigt har finans- och näringsutskottet gjort ett bra arbete.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man kan inte ha kakan och äta den också. Om man privatiserar en verksamhet då ska det finnas lönsamhet i det. Det är väldigt svårt att få lönsamhet i den här verksamheten, det är en tuff bransch. Därför är lagförslaget rätt i sin tid när man går åt den finansiella formen, där man ger högre stödnivåer för att kunna öka antalet tillgängliga avbytare och på det sättet stöda den privata sektorn som egentligen borde klara sig själv om det skulle finnas business inom den här verksamheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Business inom den här verksamheten, det är intressant att ha en diskussion med en socialdemokrat huruvida man ska privatisera eller inte. Jag är för privatiseringen det gånger det visar sig att det är effektivare och samhällsekonomiskt försvarbart som t.ex. inom sjötrafiken. I det här fallet har det visat sig lite mera komplicerat därför att du har ett tredje ansvar för djuren, det är djuren som blir lidande.

Vi har tyvärr sett ett antal olyckor det senaste året med dödsfall inom den här sektorn som har visat hur otroligt sårbart det är. Jag har inget facit eller direkt svar hur det borde organiseras det men vi borde kunna skapa ett bättre system över än det vi har i dagsläget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vtm Thörnroos hade ett intressant anförande. Jag vill ha ett förtydligande när det gäller en del av det motiv som skulle ligga till grund för att göra på ett annorlunda sätt än vad landskapsregeringen föreslår. Vtm Thörnroos tillika självstyrelsepartiet centerns ordförande uttryckte sig ungefär så här, ”man ska tolka nuvarande självstyrelselag så att vi på varje enskilt område ska ha minst lika gott som i Finland”. Är det den tolkning som centern har? Det var vad som sades att vi ska ha det minst lika bra som i Finland. Ska det nu i fortsättningen gälla på varje enskilt område eller ska det vara som tidigare d.v.s. att vi ska se till helheten för det åländska samhället?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Självklart ska vi se till helheten och vi ska inte per automatik kopiera det som är i Finland om vi inte tror att det gynnar vårt eget samhälle och gör det bättre för oss. Vi har en självstyrelse att hantera inom vissa ramar. I det här fallet med lantbrukarna speciellt de som har djur ser vi från centerns sida att det finns en klar vinning i att koppla detta till en social rättighet, inte till en näringspolitisk aktivitet. Där vet jag att tidigare talmannen och nuvarande ledamoten Johan Ehn och jag inte har en samsyn, men vi kan gärna fortsätta diskussionen här i salen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Min fråga gällde inte huruvida vi skulle ha det specifikt som en social förmån eller som en näringsförmån. Min frågeställning gällde det som vtm Thörnroos var inne på, resonemanget kring kravet på att det ska vara minst lika, samma förmåner på Åland som i Finland. Vicetalmannen, vi kan gå tillbaka till protokollet efteråt och läsa det här tillsammans om så önskas. Det jag vill ha ett förtydligande på är om vicetalmannen menar att vi i varje enskilt fall ska ha en tolkning av självstyrelselagen som sådan för i så fall är det revolutionerande. I så fall är det en ny tolkning från centerns sida som för mig blir väldigt problematisk i ett självstyrelsepolitiskt perspektiv. Jag trodde att det handlade om att vi skulle skapa ett samhälle som vi tror att är det bästa, där har jag respekt för att centern har en annan åsikt än vad jag har.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Johan Ehn ska andas djupt nu och lyssna på det jag säger. Det vi diskuterar idag är avbytarlagstiftningen och det är till den jag kopplar mitt anförande. Jag anser explicit att vad det gäller avbytarlagstiftningen borde vi hålla den på minst samma nivå som man har på rikets sida. På rikets sida har man valt att koppla det som en social förmån liknande barnbidrag eller moderskapsledighet och centerns bedömning är att vi borde ha detsamma här på Åland för att skapa den trygg och den förutsägbarhet som lantbrukarna på Åland faktiskt behöver.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Fördelarna med den nya lagen och effekterna av den har i utskottsarbetet förstärkts. Kommer inte ännu en gång att räkna upp dessa positiva effekter, det gjorde redan utskottets avgående och eminenta ordförande Silander.

Det har under arbetets gång förts fram önskemål om att Åland borde kopiera den finska avbytarlagen. Den finska lag som är den mest frikostiga avbytarlag som finns, men som även göder en väldigt ineffektiv mjölkproduktion. Det är väl ändå ingen produktiv och framåtsyftande väg att vandra? Nej, exakt, det tyckte inte heller majoriteten i utskottet. Det gäller att med tillförsikt och positivism se på alla de förbättringar den nya lagen plockat in. Inte minst det faktum att nyttjandegraden av dosen stödpengar kommer att öka.

Detta lagförslag ger även möjlighet till relevanta och intressanta frågeställningar. Var finns den största potentialen inom vårt köttkluster sett till marknadspriser och stödbidragsbehov? Vilken köttyp har den största efterfrågan för att samtidigt vara minimalt stödberoende? Alltså ha en marknadsmässig bärkraft och lönsamhet för att fungera självständigt och vara minimalt beroende av stöd? Givetvis förstår jag att det är en utopi att tro att livsmedelsproduktion ska klara sig utan samhällsstöd. Det är en global verklighet. Däremot skulle det vara nyttigt att få en bild av bidragsstorleken per köttyp. Hur stor är bidragsandelen av ett kg nötkött, griskött, fårkött eller fjäderfä? Det handlar inte om att exponera producenterna, det handlar om att ta diskussionen kring av vilken köttinriktning vi på Åland får ut maximalt av satsade medel. Det är i förlängningen enligt mig något som borde belysas på ett konstruktivt sätt, för det handlar sist o slutligen om att skapa framtidstro i en tufft ansatt bransch där en ny generation företagare säkert skulle få hjälp i sina affärsmässiga beslut av att detta lyfts på bordet.

Det får inte vara så att ett sådant beslut görs på basen av var stöden är som högst. Det naturliga måste vara att erbjuda produkter som är så intressanta för konsumenterna att stödberoendet minimeras och istället kan ge en större verkningsgrad. I en sådan kategorisering skapas även bättre möjligheter till differentiering om var krutet ska läggas för att ge bästa effekt och produktivitet. Kanske det finns en beräkning av detta, men i samband med utskottshörandet fick jag inget svar på frågorna. Tack, fru talman.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var ett intressant anförande. Här var det tal om vad marknaden vill ha, men jordbruket har också tyvärr stora klimateffekter när det gäller koldioxidutsläppen. Hur ser ledamoten på hur stödet ska beakta det?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det ekologiska jordbruket är här för att stanna och för att växa, det ser vi i våra livsmedelsbutiker. Givetvis är det något som måste gå hand i hand även när det gäller stödformen i framtiden.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag blev missförstådd. Det faktum för att producera en liter mjölk så produceras samtidigt ett kilo koldioxid. När det gäller köttproduktion är det 25 kg/kg. Hur beakta ni det i stödformerna?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tyvärr har jag inget svar på den frågan, jag är för dåligt insatt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ltl John Holmberg lyfter en mycket intressant frågeställning om stödnivåer till respektive del, hur stora det är egentligen. Det skulle vara synnerligen värdefullt för oss att veta. I många andra sammanhang diskuterar vi vad det lilla samhället Åland de facto är ska satsa på för att få mest ut av det totalt sett för Åland. Det är en av de mest intressanta framtidsfrågor inom den här branschen som kunde studeras för att få svar. Åtminstone borde vi inte vara rädda för att kartlägga och se hur mycket stöd vi riktar in jämfört med övriga runt omkring oss per producerande enhet. Jag hoppas att vi i framtiden får en kartläggning av det.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är inte fråga om att hänga ut någon speciell inriktning eller bransch utan det handlar om att lyfta det på bordet och konstruktivt se på framtiden. Det är många nya företagare inom branschen som gärna skulle få hjälp med det. Det kan hända att den utvecklingen finns men jag fick inget svar på det i utskottet och inte heller hittat den någonstans. Det är en viktig framtidsfråga speciellt för generationsskifte och nya företag inom branschen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagtingskolleger, trevligt att se er igen. Vtm Thörnroos ställningstagande i den här frågan förvånar mig både ur självstyrelse- och jordbrukspolitiskt perspektiv. Dels är det skäl att påminna om att paragrafen ”minst samma som i riket” slopades under mandatperioden 2008-2011 och socialdemokraterna var den grupp som höll längst på att det skulle finnas kvar. Lagtinget, inklusive centern gjorde en annan bedömning att man skulle se till helheten och inte till varje enskilt belopp och varje enskild stödnivå. Därmed slopades paragrafen. Däremot kan man diskutera om det var bra eller dåligt och hur man vill ha det på längre sikt.

I otaliga sammanhang i den ena frågan efter den andra slåss vi för vår rätt till annorlundaskap, d.v.s. det som är självstyrelsens innebörd att kunna göra såsom det här parlamentet finner det bäst att utforma det åländska samhället.

När det gäller ”samma som i riket” som man här skanderade framförallt från vtm Thörnroos sida är det också problematiskt ur ett jordbrukspolitiskt perspektiv. Vi har på jordbruksbyrån försökte och i landskapsregeringarna flera på rad att i huvudsak se till dem som har jordbruket som huvudnäring som satsar hela sitt liv och sin själ på det. Ska vi ha samma djurenheter som i riket då ska vi också stöda det som har väldigt små djurenheter och de som har verksamheten som en hobbyverksamhet. Landskapsregeringen har tagit det ställningstagandet att vår huvudmålsättning är de som bedriver jordbruk som huvudsysselsättning, de är i längden uthålliga och har kapacitet att få lönsamma jordbruksföretag.

Man måste konstatera att det inte är innehåller i avbryteriservicen som har påverkat den kraftiga strukturomvandling som vi har sett inom djurhållningen på Åland de sista 60 åren, man har gått från små enheter och små gårdar till större enheter för att kunna få lönsamhet i företagen som gårdarna mer och mer övergår till att bli.

Frågan förenklas ganska rejält. För att kunna ha samma som i riket krävs det att vi har minst tio anställda inom avbryteriservicen där kanske tre av dem har jobb att utföra. Ska vi ha en heltäckande avbryteriservice kräver det att vi har många anställda men väldigt få som de facto är ute i gårdarna på arbete. Det var något som inte blev vettigt, systemet urholkades sakta men säkert och därför tog vi steget tillsammans med centern under förra mandatperioden för att göra förändringen.

Vårt problem på Åland är småskaligheten vi har så pass få gårdar som behöver verksamheten, hur viktig den än är och därför är det också svårt att etablera sig som entreprenör inom avbryteriområdet och därför har vi haft svårt att få tag på avbytare på Åland.

Kommer man med en bra lösning på den frågan, hur vi löser småskalighetsbekymret hos oss och ändå får ett system som inte blir så kostsamt. Skulle vi ha samma som i riket på avbryterisidan skulle det kosta 1,5 – 1,7 miljoner euro, det är pengar bästa lagting som åtminstone den här landskapsregeringen ser att vi behöver till annat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vänder mig mot den beskrivning som miljö- och näringsminister Gunell gör när hon talar om hobbyverksamhet. Jag har aldrig uppfattat att den som driver ett jordbruk eller lantbruk i någon större utsträckning ser det som sin hobby. Det är snarare en del av det mångsyssleri som har präglat ålänningarna under många år speciellt i landsbygden och skärgården.

Vad gäller klassificeringen av djurenheter kommer det samlade intrycket från remissinstanserna, det är inte något som jag eller centern har hittat på.  Det är remissinstanserna som sitter med kvalificerad kunskap som har bett landskapsregeringen att man ska använda samma klassificeringssystem av djurenheter som man gör i Finland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Remissinstanserna har naturligtvis rätt till sin åsikt och framför allt är det Ålands producentförbund som för fram det. Vi har suttit vid samma bord och kommit överens om vilka åtgärder vi ska vidta för att stärka mjölknäringen och förbättra avbrytarlagen.

Landskapsregeringen anser att ungefär den här budgetnivån ska vi ligga på för avbryteriet, ÅPF vill ha något helt annat som vi inte är beredda att satsa på. Vi är eniga om att vi är oeniga och det är mest om nivån på det hela. Det är klart att det syns i remissinstanserna men för den skull, även om en intresseorganisation vill det här, förvånar det mig att centern tar samma ställning. Man måste också veta hur prislappen ser ut.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill tacka för klargörandet från minister Gunell, vi är inte beredda att satsa. Landskapsregeringen är inte beredd att satsa på lantbruksnäringarna och nu får vi det i klartexten. Man har beaktat att de pengar som har funnits avsatta i budgeten de senaste åren inte överhuvudtaget har används fullt ut, bara en väldigt liten del. Systemet har varit sådant att det inte har varit möjligt för lantbrukarna att använda det, det är det första.

För det andra skulle jag faktiskt vilja ha en förklaring till varför man inte kan använda samma djurenhetssystem som används i Finland, varför man måste försöka hitta på något eget när det redan finns ett som fungerar?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Bästa vicetalman Thörnroos, det förvånar mig att jordbruket som ändå har varit centerns coreuppdrag, att man är så populistisk och onyanserad i sin diskussion. Vtm Thörnroos vet precis som jag hur svårigheterna är inom avbryteriet och vår småskalighet, därför har vi den problematiska situationen. Att vi inte är beredda att satsa på lantbruksnäringarna, det visar landskapsregeringen på många andra sätt bl.a. i det program vi har för utvecklingen av näring, vår matsatsning osv.

För att lösa det måste man vara lite mera nyanserad och precis för att komma med kloka lösningar. Vi har en viss mängd pengar och vi har bedömt att det ger dem bäst till dem som har det som huvudnäring och inte i lika hög grad som riket (…taltiden slut).

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Gunell för ett ärligt och tydligt anförande. Den lätta vägen skulle vara att fortsätta gödsla ut pengar så att alla är nöjda och tysta. Verkligheten är inte sådan. Därför känns det bra med lagen för även här tar landskapsregeringen en ståndpunkt i att skapa nya strukturer som doftar framtid. Precis som vicelantrådet lyfte fram, ska vi tillgodose alla just för stunden eller ska vi satsa på de som har en framtid, ett modernt lantbruk, för pengarna räcker inte till annars. Ingen i lagtinget är beredd att godkänna 1,3 miljoner för att tillgodose en motsvarande lag som i Finland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det. Det är bra även om det inte bara handlar om pengarna, det finns andra bekymmer att lösa p.g.a. att vi är så få. Det är svårt att sysselsätta människor i den här verksamheten man måste kanske vara mångsysslare och ha olika typer av arbete.

Det finns ingen väg tillbaka. Vi kan inte gå tillbaka till ett system där landskapet erhåller den här tjänsten och har tio anställda som de facto tre är ute i arbete, den modellen har vi lämnat bakom oss. Nu måste vi gå vidare framåt och söka en ny lösning. Lagen hjälper åtminstone till att höja nivåerna för de som behöver den här verksamheten. Det är värt att säga i det här lagtinget att det är en lag som förbättrar reformen från 2015.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Exakt. Det är heller ingen överraskning att antalet djurgårdar blir färre, det är något som alla i branschen har prognostiserat. Tittar vi ytterligare tio år framåt kanske vi inte har så många djurgårdar som inte har anställd personal, dit går världen så det är bara att anpassa sig efter det. Tack igen vicelantrådet Gunell för ett tydligt anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här är en förbättring mot idag, det kanske inte är fullt ut som alla vill ha det och bedömningen är att det kan bli finansierat inom budgetramen. Det handlar om pengar, vi har gått in för en viss nivå att det här är vi beredda från samhället att stödja.

Kommer den ramen att räcka? Det står i förslaget från landskapsregeringen att man bedömer att det ska rymmas inom ramen, men samtidigt står det att man höjer antalet stödberättigade gårdar och man minskar på kraven. Har man gjort ordentliga beräkningar eller kommer de igen tilläggsbudgeter?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi måste lita på våra tjänstemäns beräkningar. Enligt deras utredningar och efter deras intervjuer med gårdar om deras framtidsplaner och annat är det här en bedömning vi gör. Vi vill ha en förbättring av systemet som höjer på nivåerna och framförallt då skapar en ökad social hållbarhet inom den här näringen. Svaret är ja på ltl Petri Carlsson fråga, vår bedömning är att medlen ska räcka.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är intressant att höra när tidigare regeringskollegor beskyller varandra hur lagen har blivit till, att den inte är bra och en del säger att den är bra. Med facit i hand kan man säga att privatiseringen i sig var bra men resultatet har inte utvecklats som vi har velat. Folk stod inte på kö för att få jobbet som avbytare, det är grundproblemet varför vi har det som vi har det idag.

Med viss förståelse är det inget lätt jobb. Den som sysslat med mjölkkor tidigare i sin ungdom, i sitt liv vet hur det är, avbytarsystemet började på min tid i början på nittiotalet före det fick man lov att kämpa på.

Två frågor jag vill ta upp som jag förväntat mig att finans- och näringsutskottet skulle beröra, problemet med akuta sjukdomsfall som jag tog upp i samband med remissen. Man säger att möjligheterna ska bli bättre att få avbytare vid akuta sjukdomsfall. Enligt mitt sätt att se finns det ingenting i lagen som säger att det problemet är löst. Har man problem att få avbytare har vi fortfarande samma problem kvar. Det finns inget bra system ännu. Jag har inget råd hur man ska lösa det heller, möjligtvis är ett sätt att lösa det att man skulle anlita en person eller en avbytare med fast jourersättning vid akuta sjukdomsfall. Som tur är händer det inte så ofta men tyvärr händer det inom kåren att vissa personer drabbats av akuta sjukdomsfall.

Utbildningen av avbytare har inte utskottet berört alls. Ltl John Holmberg jag, eller om det var minister Gunell, hade en intressant diskussion om hur man borde utveckla det. Utskottet har inte berört någonting om hur man skulle kunna lösa dessa problem, analysera det, eller har man ens ställt frågorna till höranden t.ex. Producentförbundet? Kanske en mindre djurägare kunde utbilda sig till avbytare och lösa joursystemet samtidigt.

Förra gången hade vi också digitaliseringen, det har man lite berört utskott. Man ska inte ha alltför stor tilltro till digitaliseringen, om den ska fungera bygger också på att det ska finnas en avbytare som kan träda till när behoven finns.

Problemet började 2004 då lagtinget antog lagen, sedan trädde den i kraft först 2015. Redan då borde man ha funderat på enheterna. Enheterna som nu har diskuterats fram och tillbaka, ska man följa Finlands förslag till enheter eller ska vi ha egna enheter på Åland? Den delen borde man ha tagit ställning till redan förra gången när man försöker lyfta lagen första gången, eller åtminstone när man satte den i kraft skulle man ha lyft upp det. Nu kommer man med förslagen i denna sena timme.

Ålands Framtid ska fundera på reservationen. Kan sträcka mig till avbytarsystemet skulle lyda inom de sociala rättigheterna. Djurenheterna är jag tveksam till för man ska ändå bygga upp ett system som man gjort tidigare på egna enheter och anpassa det till våra förhållanden. Man kan inte rakt av anta eller anpassa de enhetsberäkningar man har i Finland.

Tackar finansutskottet för att man analyserade och tog reda på hur det förhåller sig med åtta eller tio timmarna. Lite märkligt är det att hela lagförslaget har runnit igenom utan att man sett problemet, om det var ett misstag är det märkligt att det gått igenom hela vägen. Det är tillrättalagt och det är bra.

I debatten har vi lyft fram produktivitet och att man ska gynna sådana som är heltidsjordbrukare och helst i större skala än de som har jordbruket på deltid. För mig är det ett rättvisetänkande att man håller sig till dem som har det som heltidssyssla. Hela det sista LBU-programmet byggde på produktivitet. Sedan kanske inte LBU-programmet uppfyllde produktiviteten utan man backade när man till sist antog det till slut.

Avbrytarsystemet bygger på produktion och att man faktisk presterar något när man sysslar med djur. Det är inte bara att ha det som en hobby och man vet att man ska få full ersättning för att man har en hobbysysselsättning.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund. Det är alltid roligt att lyssna på ltl Eklund för han lyckas alltid plocka fram de bra sidorna.

När det gäller nya avbytare hade vi en diskussion, ledamoten och undertecknad i remissdebatten. Jag ställde frågan i utskottet vad som gällde utbildning, behörighet och det finns inte sådana krav på avbytare i dag fick jag som svar. Det krävs ganska mycket modern teknik, det ska vara lite it-ingenjör, VVS-ingenjör lite av allt möjligt men inget formellt kompetenskrav finns det.

Slutligen, det är alltid roligt att man kan se det positiva i allting och det gör ltl Eklund i dag igen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för de orden. Det är ett bekymmer i dag för tekniken är så avancerad inom mjölkproduktion, det är inte för en jordbrukare som han kört ett gammalt system att hoppa in i de nya systemen och tro att man klarar av det som när man hade den s.k. rörmjölkning och hängde upp enheterna och satte på spenkopparna och det fungerade. I dag är allt datoriserad och t.o.m. robotar ska man klara av. Därför ska man titta på möjligheten att ge någon form av kurs, förevisning eller skolning man får kalla det vad man vill och kanske få någon som är intresserad.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är kärnan i lagförslag att framtidens mjölkproduktion bygger på så pass mycket teknik och modernitet att man är beroende av att ha så stora enheter och fast egen personal för att kunna behålla kompetensen in house, att veta att man varje dag har den kompetensen för den är så pass tekniskt krävande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! När det gäller akuta sjukdoms- och olycksfall ställer det ofta till det naturligtvis. Lösningen som vi har resonerat ligger i att ha back up på lämpligt sätt, en del i det är att det finns avbytare så att det räcker. Därför måste man fokusera på att få flera avbytare. Utbildningskravet som ltl Holmberg var inne på finns inte i egentlig mening. Vi har också noterat att det nu för tiden här på Åland inte bara är problem när det gäller att förstå de tekniska apparaterna i sig utan det gäller även att förstå det rent språkligt, d.v.s. vi har många i branschen som skulle behöva en språkduvning för att förstå de komplicerade apparaturerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är som vi sagt tidigare här att det ofta är personer som kommer utifrån som inte behärskar svenska eller engelska. Det är så avancerad teknik i de nya mjölkgårdarna så att man åtminstone borde vara kunnig inom språket.

Hela systemet bygger på att vi måste ha tillgång till avbytare för att det ska fungera, har vi inte det så spelar det ingen roll vad vi har för lag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ålands Framtids Brage Eklund nämner i sitt anförande att hans bedömning är att vi borde ha ett eget system på Åland när det gäller beräkning av djurenheter för att bättre anpassa oss till vårt småskaliga samhälle. På remissutlåtandena som har kommit in finns det en tydlig samstämmighet att man gärna skulle ha samma system som man har i Finland. Vad är det som gör att Ålands Framtid tycker att vi i det här fallet borde ha ett eget system? Är det för att vi ska ha ett eget system för det egna systemets skull eller finns det någon vinst i det här som branschen ännu inte har sniffat upp?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minns jag inte helt fel vara branschens önskemål, förra gången lagen trädde ikraft att vi skulle följa det finska systemet när det gäller enhetsberäkningar. Centerns satt då med i landskapsregeringen och tog det inte med i beaktande. Nu vill man tack vare att det kommer remisser från de berörda och producenter att man ska följa systemet, om vi är riktigt ärliga kanske vi inte har råd att följa det systemet eftersom det finns en viss summa pengar. De förändringar som är gjorda nu förbättrar för djurgårdarna mot vad det varit tidigare. I det här fallet kan vi ha ett eget system.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Förmågan att idag tänka olikt från i går skiljer den vise från den envise. Jag bad explicit att få en utvärdering av lagförslaget eftersom vi från centerns sida var tveksamma till det. Mycket av det betänkligheter vi hade har också kommit fram i remissutlåtandena.

Det jag explicit undrar över är om Åland Framtid tror att det blir för dyrt om vi har samma beräkningssystem av djurenheter som man har på rikssidan. Jag har inte uppfattat det så varken på hörande eller i remissvaret. Tar Ålands Framtid fasta på att det helt enkelt blir för dyrt och därför borde vi skapa ett eget system?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var inte centern som lyfte, det var hela finansutskottet som begärde att ha en granskning efter tre år. Centern ska inte försöka ta åt sig äran för det. Centern har varit med och startat upp det avbytarsystemet som var helt förkastligt. Man måste ta allting i relation till pengar, det kan vara så att det blir för dyrt om vi antar det, jag har inte gjort beräkningar på det. Lite självstyrelsepolitik ska vi väl ha så att vi ska kunna ha egna enhetsberäkningar när det gäller vårt avbryter system.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Bästa lagting. Vi har nu på vårt bord finans- och näringsutskottets betänkande om avbytarlagstiftningen. Som synes var jag inte på plats när vi hade avgörande behandlingen, men jag var närvarande vid den inledande behandlingen.

Normalt brukar vi inte hinna reflektera över frågor som tangerar våra ärenden, än mindre diskutera våra ärenden ur ett mer allmänt perspektiv. Det är synd, men det är så arbetsbelastningen ser ut.

Denna gång gjorde vi det däremot, vilket redan framkom vid ltl John Holmbergs anförande. Efteråt gjorde jag några reflektioner och kommer med några allmänna synpunkter kring avbytarlagstiftning och jordbruksstöd. Jag hoppas att fru talman kan acceptera det. Jag anser att jag inte går utanför ämnet utan kanske ovanför ämnet.

Fru talman. I detta betänkande nämns att man i lagförslaget strävar till att ”öka rättvisan mellan gårdar med olika produktionsinriktning”. Landskapsregeringen skriver att ändringarna är ägnade att trygga en fortsatt tillgång till avbytare.

Ett viktigt syfte med vårt jordbruksstöd är att konsumenterna skall få bra produkter till ett rimligt pris trots våra miserabla odlingsförhållanden. Jordbrukspolitiken har även större och andra syften än ”att trygga fortsatt tillgång till avbytare”.

I utskottet illustrerade jag skillnaderna i klimat och förutsättningar utgående från en bilfärd som jag gjorde kring julhelgen till Cordoba, en historisk spansk stad öster om Sevilla. Efter att jag passerat den spanska gränsen möttes jag av ett öppet landskap. Här har vi ju Hagaslätten, eller gyllene åkrarnas land. Där körde jag mil efter mil upp och ner genom ett kuperat kulturlandskap. Passerade vinodlingar, olivodlingar, planteringar med korkekar, såg skyltar med ”varning för tjuren” och passerade många tomma d.v.s. nyligen skördade åkrar och körde sammanlagt ca 250 km genom ett kulturlandskap innan jag nådde Cordoba.

Efter en sådan resa blir jag inte förvånad över att vi översvämmas av billiga spanska tomater, inte heller att vi kan göra det året om. Jag såg inte en snöflinga längs vägen. Däremot bländades jag av solen tills den gick ner.

Jag är van med ett liknande klimat i Portugal och där kan man köpa färska jordgubbar i princip året runt. Det kan vara någon vecka per år som det är svårt att få tag på jordgubbar, eftersom det regnade förra veckan kan det vara svårt just nu. Men i övrigt får man tag i dem. Godare på sommaren och dessutom billigare.

Då kommer man till den första frågan som vi dryftade i utskottet och som ltl Holmberg tangerade. Vilka produkter skall vi satsa på här på Åland? Ska vi satsa på det som behöver minsta stöd för att produceras? I annat fall riskerar vi att subventionerad bananodling som genom ”rättvisa mellan olika produktionsinriktningar” kräver ökade subventionerna för det är krävande med bananodlingar. Vi kan också fråga oss om det är vettigt att subventioner tomater, som normalt växer i helt andra växtzoner än vad vi har här. Minns jag rätt har regeringen talat om hållbart i sitt regeringsprogram 89 gånger, hur hållbart och miljövänligt är det att odla i uppvärmda växthus? Nåja, de behöver kanske ingen avbytarservice? Här var ja tyvärr utanför ämnet.

Fru talman. Från materialet kring avbytarlagstiftningen så kunde vi få reda på att avbytarverksamheten tidigare kanske t.o.m. och avsiktligen hade stött mjölkproduktion mer än djurhållning. 

Eftersom även energi- och klimatstrategin finns på vårt bord och samtidigt i mitt bakhuvud, kom jag att tänka på projektet 1000-kor som var aktuellt tidigare. Minns inte om jag skrev en insändare eller om jag planerade att skriva en. På den tiden trodde jag på global uppvärmningen och koldioxid osv. men det jag noterade var att en liter mjölk producerar ett kg koldioxid. Vad jag kunde se producerar en normalduktig åländsk kossa ca 100 liter per dygn eller 36 ton per år. 1000 kor producerar alltså 36 000 ton koldioxid per år. Som en jämförelse kan sägas att vägtrafiken producerar 54 000 ton enligt den aktuella energistrategin.

Då måste man fråga sig. Varför ska man betala för ett avbytarsystem som gynnar mjölkproduktionen och ökar koldioxidutsläppen, samtidigt som man i energistrategi gör allt för att minska koldioxidutsläppen? Om man ser det på ett högre perspektiv. I klimatstrategin framgår inte vad jag kunnat se hur mycket koldioxid som det åländska jordbruket producerar. Det finns en uppgift om att utsläppet från de fossila källorna inom jordbruket var 36 000 ton men det gäller bränslet. För övrigt ett av de få områden som ökade från 2001 till 2015. I medeltal minskade nämligen de fossila utsläppen med 26 %.

Utgående från de uppgifter jag har fått ligger utsläppen från mjölkproduktionen på ca 36 000 ton som det är nu jämfört med vägtrafiken som ligger på 54 000 ton.

Fru talman. I förslaget till ny avbytarlagstiftning talas om rättvisa mellan olika produktionsinriktningar, men inte vems eller vilken rättvisa. Produktion av kött producera också koldioxid, ett kg nötkött producerar ca 35 kilo koldioxid. Det betyder att köttproduktionen på Åland producerar ca 15 000 ton koldioxid. Hittade dock inget om detta i klimatstrategin. Vi kommer då igen in på frågeställningen varför man med ena handen vill försäkra sig om fortsatt produktion med koldioxidutsläpp, medan den andra vill minska koldisoxidutsläppen? På måndag ska vi diskutera hur vi ska minska koldioxidutsläppen.

Som vi alla känner till så produceras betydligt mindre koldioxid då man producerar griskött och fågelkött. Det är kornas första mage, våmmen som producerar gaserna. Eller för att vara korrekt så gäller det också för tjurar och kvigor.

Fru talman. Den frågeställningen kommer nu upp att kanske avbytarverksamheten borde styras bort från mjölkproduktion och nötköttsproduktion till produktion av griskött, fårkött, fjärderfä och äggproduktion med tanke på ”rättvisan” mot klimatet? Kanske något för landskapsregeringen att fundera på inför nästa omläggning av avbytarverksamheten.

Fru talman. Vi från åländsk demokrati är ju inte helt övertygade om att djurproduktionens utsläpp av växthusgaser inverkar på vårt klimat, men även hälsoskäl talar för att det är bättre att minska konsumtionen av nötkött och ersätta den med griskött, fågel, vilt, vi bör även av hälsoskäl minska konsumtionen av mjölk och ersätta den med t.ex. äppeljuice från den åländska skärgården eller kanske en lokalt producerad lager vid speciellt högtidliga tillfällen.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Vill uttrycka min respekt för ltl Brage Eklunds agerande. Det behöver synliggöras det som just skedde.

Ltl Eklund i sin oppositionsroll tar ansvar, inser att man ibland tar strid för självstyrelsen och att pengarna inte alltid räcker till. Jag vill att det ska uppmärksammas på det här sättet med risker för att väljarna inte alltid ser det ansvar som man tar gjorde ändå ltl Brage Eklund det han nyss gjorde. Vill att detta tydligt ska framgå i protokollet och synliggöras på detta sätt.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om avbytarstöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Ändring av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 5/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens lagmotion LM 4/2015-2016

Först tillåts en diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger utskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det väckas förslag om att lagmotionen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras första behandlingen till den delen avslutad efter det att diskussionen i ärendet avslutats.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Vi har på vårt bord lag- och kulturutskottets betänkande nummer 5 ändring av lagtingsordningen. Ärendet har sin upprinnelse i ltl Stephan Toivonens lagmotion när han kortfattad föreslår att en ansvarig medlem från landskapsregeringen ska vara tvungen att närvara vid plenum då ett lagförslag debatteras.

Utskottet konstaterar att det inte finns ett behov av en obligatorisk skyldighet för ansvarig minister i landskapsregeringen att närvara vid lagtingets plenum. Ibland kan viktiga frågor för Åland som ministern behöver behandla, närvara utanför Åland samtidigt som ett lagförslag debatteras i lagtinget. Ministern måste göra prioriteringen vilket som är det viktigaste arbetsstället just vid den tidpunkten för Åland.

En obligatorisk närvaro anser utskottet inte är nödvändig. Det är givet att närvara i plenum med tanke på den dialog som ska föras med ansvariga ministrar, lantrådet respektive lagtinget och framför allt oppositionspartierna.

Ansvarig minister som svar avgöra prioriteringen. Utskottet utgår ifrån att det parlamentariska systemet fungerar och att någon ändring av lagtingsordningen därför inte behövs.

Av egen erfarenhet kan jag nämna att när man sitter som minister har man mycket ont om tid. Många uppdrag på gång och ibland måste man lämna Åland för att delta i något viktigt politiskt möte, samtidigt som en lag som man är ansvarig för ska debatteras i lagtinget. I vissa fall kan lantrådet, som har det över gripande ansvaret för frågan vara närvarande och eventuellt kan svara på oppositionens frågor.

Med den här sammanfattningen föreslår ett enigt lag- och kulturutskott att motionen ska förkastas.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman, bästa lagting. Den här gången ska jag hålla mig helt till sak. Lag- och kulturutskottet har till sist, kunnat ta sig an min motion angående lantrådets och ministrarnas närvaro i lagtingets plenum.

Bakgrunden till min motion var några händelser då regeringsmedlemmar, av olika orsaker, inte kunde delta i plenum vilket ledde till att det blev rätt meningslöst att ställa frågor till en frånvarande person i ett aktuellt lagförslag.

Mitt förslag i motionen gick helt enkelt ut på att om någon lagtingsledamot ville bordlägga ett ärende av denna orsak så skulle det ske automatiskt och utan krav på understöd. I sitt korta avslag konstaterar även lag- och kulturutskottet att det inte finns ett behov av obligatorisk skyldighet att närvara. Min avsikt var inte heller det.

Utskottet skriver att viktiga frågor kan behöva prioriteras framom plenum och att det är upp till var och en ansvarig minister att bedöma när en annan prioritering behövs. Jag har full förståelse för att en minister har eller får ett annat ärende som ibland måste prioriteras. Däremot är det som jag ser viktigt att en minister även ges möjlighet att prioritera närvaro i lagtinget då speciella lagar behandlas.

Utskottet avslutar med att det utgår ifrån att det parlamentariska systemet fungerar och att det därför inte behövs en ändring av lagtingsordningen.

Där har jag en något avvikande åsikt eftersom bakgrunden till motion var att jag och vad jag även kunde höra, vissa andra kolleger ibland var lite missnöjda över ministrarnas närvaro.

Jag har full förståelse för att de ibland för stunden måste prioritera något annat. De har exempelvis inte heller full insyn eller ens möjlighet att bestämma när ett ärende tas upp. Inte ens jag, som sitter i talmanskonferensen visste ju i måndags vilka ärenden som skulle tas upp samma dag. För att inte tala om att jag då inte visste vilka ärenden som tas upp idag. Jag vet ju inte heller nu om min andra motion ska behandlas idag eller på måndag eller nästa onsdag.

Fru talman. Min avsikt var att så friktionsfritt som möjligt lösa dessa situationer. Jag har en stor förståelse för att utskottet inte ser det som något större problem, därför att det i praktiken inte är ett problem för ett större parti. Åtminstone inte om det är en fråga som kan beröra flera ledamöter. Men det kan bli ett problem för en gruppering med en medlem.

Men det finns fortfarande möjlighet för en regering att av ren artighet på eget initiativ begära bordläggning i ett ärende då ansvarig minister inte är på plats.

Fru talman. Jag har nu lyft saken på det sätt som jag kan inom ramen för vår konstitution och fått ett sakligt, om än förkastande av motionen. Jag kommer inte att gå vidare i ärendet.

Avslutningsvis vill jag nämna att under senaste tiden tycker mig ha märkt att närvaron vid plenum har förbättrats och att ministrarna, som jag uppfattat det, i högre utsträckning försökt vinnlägga sig om att närvara vilket jag uppskattar.

Som ett exempel på det kan jag ta måndagens debatt om energi- och klimatstrategin som kolliderade med den ansvariga ministerns arbetsresa. På basen av den informationen hade talmanskonferensen inga invändningar mot att flytta debatten och vi kan därför nu se fram emot en intressant avslutande debatt inkommande måndag där ansvarig minister har möjlighet att delta. Tack för ordet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Ltl Toivonen lyfter konstruktivt fram sina synpunkter och meddelar att han inte avser att dra det här vidare, det är klokt. Utskottet har behandlat och diskuterat frågan. Jag kan inte se skäl till att tvinga in obligatorisk närvaro, det måste ligga i det egna ansvaret att man är närvarande. Lagtinget har alltid möjlighet att bordlägga om man inte har fått tillräckliga svar.

Lagtingsledamöternas rätt att ta del av information så finns också möjligheten att göra det i utskottsarbetet. Det är också en viktig sak att lyfta fram. Då bli frågeställningen om man vänder det, borde vi inte själva först ta vårt eget ansvar att närvara vid plenum. Alla lagar ska vi ta beslut om, närvara vid plenum, vid utskottsarbete, behandlingen av alla ärenden (…taltiden slut).

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Svarar på den delen som jag tog upp i mitt anförande. Obligatorisk närvaro var ett missförstånd, en olycklig formulering i min motion. Jag sade i mitt anförande, är det en skattelag med länder som vi får slå upp på Google för att hitta var de är, då finns inget behov av att ministern ska vara med. Är det ett lagförslag som någon i lagtinget anser att vi behöver få svar på då borde man automatiskt få bordläggning.

Obligatorisk närvaro har jag aldrig talat om, jag har skrivit det och det är lite olyckligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi måste komma ihåg att vi har vårt system där man kan välja att bordlägga om vi behöver få mer svar.

Jag fick inte svar på min fråga. Hur ser ltl Toivonen på vårt eget ansvar på närvaro i utskottsarbetet där vi kan få svar på frågorna på ett mer fördjupat plan, där ltl Toivonen personligen precis som jag har ett särskilt ansvar att närvara? Varför lyfte man ministrarnas närvaro i första hand och inte tänker på vår egen närvaro?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! När det gäller att ha information om när ärendena kommer och hur det ser ut har vi ett bra och förankrat sätt via talmanskonferensen. Stora delar av vår lagstiftning är EU- lagstiftning och där har man möjlighet att vara med på en intern sida där vi får information vilka lagar som är på kommande från EU. Att det kommer som en överraskning vad vi ska förbereda oss till upplever inte jag.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det jag avsåg var att en minister inte vet vilken dag som en lag kommer att behandlas i lagtinget eftersom ministern inte har insyn via talmanskonferensen. Det är väldigt svårt för en minister att ha öppet för alla dagar när den möjligtvis kan komma upp. Jag förstår mycket väl att det kan bli dubbelbokningar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ministrarna sitter på lagtingets förtroende och talmanskonferensen som avgör tidtabellen, därför har ministrarna ersättare som kan presentera lagstiftningen i fall att de har förhinder. Vi har ett rullande, demokratiskt och bra system.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag upplever inte problematiken med att det skulle vara frånvaro bland ministrarna. Talmanskonferensen hanterar det på ett optimalt sätt. Vid sjukdomsfall och plötsliga akuta andra händelser kan det ske att någon är frånvarande som borde vara på plats.

Däremot vill jag lyfta utskottets arbete där man som ledamot har möjlighet att få mera insyn i frågan, där hör man alltid ansvarig minister. Har man inte själv tillgång till det utskottet, kanske inte i ltl Toivonens fall, har man ofta en partikollega som sitter i utskottet.

Det som man får ut via utskottet är inte bara till gagn för en själv utan till gagn för att hela processen ska bli så bra belyst som möjligt för ålänningarnas bästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Det står i texten som ltl Toivonen lämnade in ”skall vara tvungen att närvara vid plenum” och även i lagtextförslaget. Nu har ltl Toivonen backat på den synpunkten. Det är utgångspunkten för utskottets arbete ”vara tvungen att närvara” och det innebär också för alla stora och små ärenden, det måste man ha i tanken.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag vet att jag nämnde det i anförandet och i remissen, den biten var en olycklig formulering. Jag har sedan förklarat hur jag tänkte med systemet d.v.s. den mer eller mindre automatiska bordläggningen om det är så att någon vill ha det. Det står nog här men jag förstår dess tolkning men det är en petitess.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Konstateras att utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas och att förslag om förkastande tas upp till behandling vid ärendets andra behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Godkännande av förordningen om ändring av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2017-2018-s

Republikens presidents framställning RP 1/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

6        Befrielse från fastighetsskatt

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Före jul uppmärksammades landskapsregeringen på att skattemyndigheten, riksmyndigheten hade skickat brev till ett antal fastighetsägare om nya värderingsgrunder för markägarnas fastigheter, markområden som skulle leda till en avsevärt höjd fastighetsskatt. Det var ingenting som landskapsregeringen hade fått någon förhandskunskap om.

Kommunerna via kommunförbundet hade indirekt fått någon form av information, väldigt svårtolkad där man på något sätt kunde säga att det fanns information om detta. Alltsedan den dagen har landskapsregeringen jobbat med att hitta en godtagbar lösning och den presenterar vi idag.

Bakgrunden för den ändring av värderingsgrund som skattemyndigheten går inför ligger i en reform av fastighetsskattelagstiftningen som ska träda i kraft 2020. Register av markområden har gåtts igenom och det har man till grund för den nuvarande fastighetsbeskattningen, som ska reformeras i samband med en ny fastighetsskattelagstiftning. Fastighetsbeskattningen är en behörighet som landskapet innehar. Fastighetsskatten tillfaller kommunerna.

När landskapsregeringen fick kunskap om detta framgick det via några markägarkontakter att fastigheterna i fråga som skulle värderas på det sätt som man avsåg att göra så skulle det i vissa fall innebära orimligt höjda fastighetsskatter. Det kunde bli fråga om tusentals euro och i något fall t.o.m. tiotusentals euro i höjda fastighetsskatter och det ansåg landskapsregeringen, precis som många andra debattörer att är orimligt.

Landskapsregeringen tog givetvis kontakt med skattemyndigheten för att efterhöra och det kunde bli så här. Vi fick förklaringen att förändringen beror på att man rättar till registren och att man då avser att fastighetsbeskatta i enlighet med den lagstiftning som vi här på Åland har satt i kraft. Det torde vara otvetydigt så att det man avser att göra verkligen följer den lagstiftning vi har satt i kraft här. Då kan man inte lösa problemet på något annat sätt än genom att ändra i lagstiftningen och den möjligheten har vi.

För att så långt det är möjligt lösa de orimliga skatteutfallen föreslår landskapsregeringen en metod där kommunerna skulle ges rätt, men också en skyldighet att ge befrielse från fastighetsbeskattningen så att de markområden det är fråga om skulle beskattas högst till en hektar som kallas för tomtmark per definition angivet i den åländska plan- och bygglagen. Den resterande delen skulle vara befriad från skatt.

Markägaren måste begära om befrielse till sin kommun. Det ligger i markägares intresse att göra det om man så önskar, precis som man själv i vissa situationer ska begära om skatterättelser vid kontroll av sin egen skattning respektive år.

Landskapsregeringen haft ett gott samarbete med kommunerna och kommunförbundet Mariehamn i den här frågan. Vi har kallat till samråd och kommit överens om denna temporära lösning som vi nu föreslår. Kommunerna har därmed beredskap att ta det arbetet på sig där man skulle hantera något hundratal fall av ansökningar om skattebefrielse. Kommunerna är införstådda med att processerna behöver förenklas så långt det är möjligt, ordna så att det finns blanketten att söka efter så att det skulle gå så smidigt som möjligt.

Om lagtinget omfattar förslaget och beslutar i den riktningen borde vi kunna ha lagförslaget satt i kraft innan skatteutfallet, vilket sker i slutet av september så att ansökningar om befrielse hanteras så att det aldrig blir något skatteutfall på det sätt som annars skulle ske.

I lagförslaget framgår några andra tänkbara alternativ för att lösa problemet men landskapsregeringen har valt att välja den här metoden. Det här leder till att det inte i något enskilt fall ska beskattas mer än några tiotals euro, 60 euro som absolut maximalt per person. Byråkratin borde inte bli så särdeles betungande och inte några stora kostnader för att göra en ändring i all hast torde uppstå annat än det lilla merarbetet i kommunerna.

Förslaget, förändringen skulle temporärt vara i kraft två år, för att därefter införa de eventuella nya definieringar på fastighetsbeskattning och hur fastigheterna ska värderas i ett nytt digitalt system för fastighetsbeskattning i samråd med riksmyndigheten när de bygger upp nya system för uppbörd av fastighetsbeskattning. Det här kommer att bli den stora frågan inför reformen 2020. Ska vi ha samma system som i Finland, beskatta på samma sätt som där eller ska vi avvika eller ska vi avvika ännu mer i frågan om det sätt som de avser att beskatta på?

Vi har våra jordförvärvsregler, helt andra värden på fastigheter här på Åland än som i t.ex. Åbolands skärgård. Landskapsregeringen ser framför sig att vi sannolikt kommer att avvika i någon mån.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack! Ambitionen med förslaget är lovvärd. De flesta av oss här i salen är överens om att det behöver göras.

Min fråga gäller valet av metod, att man upprättar ett system där man ansöker om skattebefrielsen. Varför har man inte föreslagit ett system där man per automatik beviljas skattebefrielsen?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var det första alternativet. Det ligger i allas intresse att minimera byråkratin. Skattemyndigheten förnyar just nu sina digitala system, bygger om dem helt och hållet. Det finns en stor motvilja till att i samband med det arbetet gå in för att på ett ganska avancerat sätt bygga om de gamla systemen för att klara av uppbörden.

Om man ska reformera fastighetsbeskattningen finns det många överväganden man bör göra för att få det så korrekt som möjligt. Där skulle det ha funnits en risk för att vi tvingas betala ganska mycket för en sådan förändring eftersom vi då betalar för det arbete som utförs, därför har vi valt den här metoden (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Förstår inte riktigt hur man tänker. I min värld hade det varit enklare för skattemyndigheten om man hade vetat från början att alla som träffas av det här skatteförhållandet att man behandlar dem på det sättet. Nu måste skattemyndigheten gå in i varje enskilt fall och se om det har kommit in en begäran om befrielse. Hade man haft samma regler för alla hade det varit enklare och inneburit mindre byråkrati. Det är knappast någon som frivilligt vill betala den här skatten, det hade kunnat vara ett motiv till att ha ansökningsmöjligheten.

Jag har väldigt svårt att förstå nyttan med förfarandet och den byråkrati som det ändå innebär för enskilda att skriva blanketter, kommuner att behandla dem och skatteförvaltningen att ta ställning till.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den sammanlagda bedömningen är den att förmå skattemyndigheten att börja korrigera det system som man redan har lagt åt sidan som fungerar ett år till när man samtidigt lägger ner alla resurser på att förnya de nya systemen, det skulle ha krävt mycket merarbete och skattemyndigheterna och vi är benägna att hålla med dem. Kostnaden för ändringar sker via avtal och där måste man komma överens om vad det kostar, det kunde ha lett till höga merkostnader.

Sammantaget av byråkratiska, rationella orsaker och även den orsaken att kommunerna och landskapet har enats om att kommunerna kan hantera det, man ansöker om befrielse från kommunen. Detta blev den minst byråkratiska metoden för att lösa detta ganska akuta problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Socialdemokraterna stöder systemet. Det är märkligt att vi måste hitta på alla möjliga underliga system där man på fastländskt håll gör förändringar som inte längre mallar ihop med självstyrelsen.

Två frågor är oklart för mig. När det gäller fritidstomtsägare som betalar fastighetsskatt som inte är bosatta i kommunen, hur påverkas de i förslaget? Kan kommunen särskilja dem och lämna kvar den högre skatten och ta ett annat beslut för kommunens innevånare?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det som betecknas som tomtmark för bebyggelse kommer man fortfarande att betala skatt för. Enligt lagförslaget kan man betala skatt max för en hektar utöver det, sedan kommer resten att vara skattebefriat. Det som enligt nuvarande regler betraktas som tomtmark nu det kommer man fortsättningsvis att betala skatt för.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack! Det är kommunen som ges rätt men är kommunen egentligen tvingad att ta besluten för alla? Märker man att tre eller fyra personer inte har gjort anmälan är man då bara tyst eller hur har man tänkt? Jag tänker ur likabehandlingsprincipen. Vi har många människor från landsbygden som äger fastigheter t.ex. i Mariehamns stad, vad har vi för ansvar?

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är fastighetsägarens ansvar att söka om befrielse och då har respektive kommun en skyldighet, om man uppfyller kriterierna, att bevilja befrielse.

Man kan tänka sig en situation där någon äger 1,3 hektar mark och skulle då betala skatt för en hektar och resterande 0,3 hektar skulle man kunna bli skattebefriade ifrån. Då kanske någon väljer att inte begär befrielse för det kanske betyder någon enstaka euro eller en tia till. Kommunen har ingen skyldighet till uppsökande verksamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag var med och representerade Mariehamn i det kommunala samrådet och kunde konstatera att det inte berör fastighetsskattebetalare i Mariehamn i särskilt stor utsträckning, det är mest riktat till landsbygden och framför allt skärgårdens kommuner.

Lösningarna är temporära om jag har förstått det rätt och säkerligen ganska bra. Det som ska bli intressant att följa är likabehandlingsprincipen när kommunerna ska ta beslut om befrielserna, hur kommer det att se ut där? Det blir en intressant process att följa om lagförslaget går igenom, vilket det säkert gör.

Det var en parameter som skattemyndigheten hade förändrat som gjorde att vi inte kan få fram statistik på samma sätt som tidigare (…taltiden slut).

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det sistnämnda är möjligen något som har passerat i diskussionen men det kan jag inte erinra mig här och nu att så skulle ha varit fallet.

Vad gäller bedömningarna för kommunerna när man ska bevilja befrielse är så pass enkelt lagda när det finns en tydlig definition vad som är tomtmark i plan- och bygglagen. Därav förde vi en diskussion förra fredagen med kommundirektörerna, kommunförbundet och Mariehamns stadsdirektör för att uppmärksamma dem om att det är skäl att ta fram likadana blanketten så att det blir entydigt och enkelt för alla parter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Centern stöder grunderna i lagförslaget d.v.s. befrielse från fastighetsskatt. Kan dra mig till minnes att det var centerns Harry Jansson som uppmärksammade allmänheten och landskapsregeringen på det kommande problemet.

Det är tragiskt när vi jobbar i efterhand, att vi tvingas hitta på lösningar för att rädda något när grundsystemet inte funktionerar och bevakningen av det, där är jag den första att beklaga. Vill stöda finansministern i resonemanget man hade kring i värderingen av fastigheter. Jag tänker speciellt på skärgården och hur värderingssystemet kommer att se ut 2020 när vi får ett nytt system. I dagsläget har vi en blankettlagstiftning och där gäller det för landskapsregeringen och lagtinget att verkligen vara på tåspetsarna hela tiden.

Vårt medlemskap i Åland i form av hembygdsrätt gör att kretsen av potentiella köpare är tämligen begränsad i förhållande till vad det är i Finland. Det gör också att värdet på speciellt skärgårdshemman i skärgården är avsevärt mycket lägre än vad det är på finska sidan. Det är verkligen viktigt att vi är på tå.

Vår ledamot Jansson är sjuk i dag och därför anhåller jag om att ärendet bordläggs till nästa plenum, måndagen den 12 mars.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vem som upptäckte det eller inte kan man tvista om. Det facto var att en markägare kontaktade landskapsregeringen och redan från den stunden inledde landskapsregeringen arbetet med att lösa problemet. Någon dag senare kunde jag notera att centern gjorde en insats som ledde till att trycksvärta gick åt på tidningstryckerierna, det stod i tidningarna om frågan och det var säkert också värdefullt.

Landskapsregeringen har fokuserat på lösningen och det är gott så att vi har en enighet om att vi ska gå vidare med det här.

Det inte min sak att ha en uppfattning om det bordläggningstiden. Det viktigaste är att få lagförslaget behandlat så fort som möjligt, att lagen kan träda ikraft så att inte markägarna riskerar att drabbas av olägenheter i sista ändan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Den bordläggning som centern föreslår till måndag kommer inte på något sätt kommer att försinka processen. Vår finans- och näringsutskottsordförande har anhållit om ledighet från utskottet och det är viss ommöblering som sker där och vårt nästa möte är inplanerat till tisdag nästa vecka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Med den goda motivering som nyss anfördes vill jag understöda förslaget till bordläggning.

Vill ge några kommentarer och utveckla mina tankar och frågeställningar kring valet av metod och förfarande. Jag har väldigt svårt att se på vilket sätt man skapa mindre byråkrati med de system man har valt. Det går säkert att utveckla och jag hoppas att utskottet kan fördjupa sig i det. I min värld vore det enklare att man från början ser till att man behandlar alla lika, att skatteförvaltningen vet att alla som hamnar i den här situationen ska beviljas skattebefrielsen.

Det borde orsaka merarbete om man vid varje sådant fall ska kontrollera om det har kommit in en anhållan om skattebefrielse som dessutom ska ha godkänts av kommunen för att den ska förverkligas. Det låter som man skapar mer byråkrati är nödvändigt. Skulle man i lagen tydligt klarera att alla som träffas av den här situationen är befriade från skatt skulle det vara tydligt och klart också för skatteförvaltningen att det förhåller sig på det sättet. Man behöver inte gå till kommunen och titta om det finns någon beviljad skattebefrielse. Det känns som det måste gå att lösa på ett tekniskt sätt om avsikten är att alla ska beviljas skattebefrielse.

Det kan bli problem, som diskuterades i ett replikskifte om kommunerna blir tvungna att likabehandla alla ansökningar. Det blir väldigt märkligt om man ska bevilja skattebefrielse för vissa men inte för andra, åtminstone vill inte jag sätta kommunerna i den situationen. Det finns inget syfte med att göra det varken i lagförslaget eller något jag kan komma på utöver det som skrivs där. Därför vore det enklare att behandla alla lika redan i lagen. I regel utgår vi ifrån det när vi stiftar skattelagstiftning att man ska kunna utläsa sin skattskyldighet ur lagtexten och inte av enskilda beslut från skatteförvaltningen eller kommunen i det här fallet. Det finns undantag som också den här lagstiftningen bygger på, möjligheten om ansökan om befrielse, men så långt som möjligt bör ambitionen i Ålands lagting vara att beskattningen ska gå att utläsa från lagtexten.

Man borde fördjupa sig utskottet kring frågan och se om det inte går att hitta en mer rationell metod. Jag förstår att det är något som behöver ske i samråd med skatteförvaltningen och kommunerna i det här fallet. Jag tror man kunde hitta en lösning där man kan hoppa över kommunerna i det här fallet, varför ska man överhuvudtaget blanda in dem, det har jag väldigt svårt att förstå.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag förstår att det finns ett behov att problematisera det, men de olika alternativen står väldigt tydligt nämnda i lagförslaget. När man stiftar en skattelagstiftning görs det långt på förhand så att man säkerställer sig om att man har systemen och de digitala verktygen som hanterar på plats.

Vi blev satta i den här situationen just före jul då vi insåg att människor kan råka ut för tiotalstusen euro mera i skatt. Vi vet att skattemyndigheten ogärna gå in på de gamla systemen när det håller på bygger det nya, det är betydligt mer komplicerat när man ska införa definitioner i ett digitalt system kostnaden kan bli väldigt hög. Kommunerna och landskapsregeringen i samråd med skattemyndigheten har på gemensamma möten enats om den här metoden som gör att vi undviker att enskilda skattebetalare råkar ut för det här orimliga. Problematisera kan vara för svåra (…taltiden slut).

Ltl Axel Jonsson, replik

Min avsikt är att försöka skapa ett enklare system än det som föreslås, för att 100 - 200 markägarna ska slippa fylla i blanketter och kommunerna ska slippa fatta besluten om ändå avsikten är att alla ska få skattebefrielsen. Jag har svårt att se hur det skulle påverka skatteförvaltningens system eller hantering av det. Tvärtom borde det bli enklare om man vet från början att alla ska behandlas på samma sätt än att man ska gå in i varje enskild, skatteskyldigs skattedeklaration och avgöra om man har fått ansökan om befrielse eller inte.

Jag hoppas att man kan detaljstudera det i utskottet och se om det inte går att förenkla, byråkratin vill ingen av oss ha.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi står till förfogande och berättar om det i utskottet, det är självklart.

Det ligger ett värde i att vi nu kan hantera frågan inom ramen för de organisationer vi förfogar över inom självstyrelsen. Den metod som ltl Axel Jonsson pratar om kräver att vi övertygar en riksmyndighet om att till en ringa kostnad hantera frågan åt oss.

Nu har landskapsregeringen och kommunerna kommit överens om att hantera det på ett hanterbart sätt. Det kan bli fråga om några tiotal eller möjligen några hundratal ansökningar per kommun, det har kommunerna beredskap att hantera och så löser vi problemet för individen.

Vi fördjupar oss i frågan i utskottet men det här är den minst byråkratiska metoden enligt ett samlat offentligt fält, kommuner och landskapet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Menar ltl Jonsson att fastighetsskatten ska vara noll för alla, man ska inte heller betala fastighetsskatt för tomtmark?

Ltl Axel Jonsson, replik

Den avgränsning man gör i lagförslaget är helt okej, man begränsar det till det som överstiger en hektar. Man kunde införa en generell rättighet för alla som har tomtmark i anslutning till mark som överstiger en hektar för att vara befriad från skatt från den överstigande delen. En bestämmelse som finns tydligt i lagen som inte kräver någon ansökan till kommunen. Där man klart och tydligt deklarerar från lagtingets sida att man inte behöver påföra markägarna någon skatt på den överskjutande delen av den mark som man har, enligt den definition som finns i lagen.

Det är själva förfarandet jag ifrågasätter om det verkligen behövs så här mycket byråkrati. Nog borde vi kunna skapa ett enklare förfarande i det här sammanhanget.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag förstår ltl Jonssons antibyråkrati. Jag ser i sista ändan, precis som minister Perämaa var inne på, att grundarbetet som ska ligga hos skatteförvaltningen och deras system som håller på utvecklas är ett stort segmenterande på vilka som har mer tomtmark än en hektar och vad som är tomtmark och inte, det är ett stort grundläggande arbetet för en ganska kort tidsperiod.

Det är självklart att när vi har färre kommuner blir det färre kommunhus som tvingas göra det här arbetet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Någonstans ska kostnaden tas för hanteringen av det, oavsett om det är hos skatteförvaltningen eller kommunen är det någon som ska hantera varje enskild markägare som träffas av omständigheterna som nämns i definitionen i lagen. Jag har svårt att förstå varför man behöver dra det vid alla led när vi har en skatteförvaltning som sköter beskattningen som måste ta ställning till ansökan om befrielse som de enskilda lämnar in till kommunerna när man fastställer beskattningen. Jag har väldigt svårt att förstå nyttan med det omständliga förfarandet, det hoppas jag att kollegorna i finans- och näringsutskottet kan fördjupa sig i och göra det lite enklare om det är möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Thörnroos understödd av ltl Jonsson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 12 mars. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet bordläggs till plenum den 12 mars 2018.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Återigen den samlade offentliga sektorn, kommunerna, landskapsregeringen och skattemyndigheten har enats om det som föreslås. Det löser problemen för den individ som skulle råka ut för en avsevärd orimlig höjning av fastighetsskatten och därmed är grundproblematiken löst.

Som lagförslaget säger är det fråga om en temporär åtgärd. På sikt ska vi inte ha det så att markägaren måste söka om befrielse av skatt utan det ska införas i systemen när de nya systemen är färdigt byggda.

Lagförslaget löser problemen och det är en god stund att vara i den här positionen i lagtinget just nu där man kan visa att självstyrelsen ibland har muskler och kan sköta om saker och ting i rätt riktning för individen.

Talmannen

Därmed bordläggs ärendet till plenum den 12 mars 2018.

Remiss

7        Avveckling av kompensationen för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Återigen en reparationsåtgärd med anledning av reformer på rikshåll. Vi har fått lära oss att leva i den verkligheten att man blir allt snabbare i sin reformtakt och det påverkar oss alltmera och det finns bekymmer där vi har delade behörigheter eller kontaktytor i de ärenden som ska behandlas.

I det här fallet är det fråga om en registerproblematik. Statistikcentralen har tagit över registerhanteringen av de som betalar kapitalinkomster och man kan inte mera urskilja de individer som genererar kapitalskatter utifrån en närings- eller placeringsverksamhet. Man har valt i den nya statistiken att inte pekade ut individer på samma sätt, skattebetalarna är mera ihopsamlade under en kategori som heter övriga. Det betyder att om vi fortsätter tillämpa den lag vi nu har i kraft om kompensation till kommunerna för utebliven kapitalinkomstskatt då skulle utfallet, som informationen kan tas ut ur gällande register, för kommunernas del bli mellan 2 - 300 000 euro. Jag kommer inte ihåg den exakta summan men det borde stå här då landskapet samtidigt har budgeterat för ett utfall om 850 000 euro.

Det ligger ett lagförslag om den här dimensionen i finans- och näringsutskottet just nu. Vid första synen av de nya registren föreslog vi en korrigering av lagstiftningen. Nu när sanningen har blivit uppenbar för oss på förvaltningssidan så är det helt klart att systemet inte fungerar mera.

Grunden till att vi har kompenserat kommunerna för utebliven kapitalinkomstskatt grundar sig i en näringspolitisk välvilja, man vill uppmuntra kommunerna till att bedriva näringspolitik och då också komma kapitalinkomstskatterna tillgodo på det sätt som lagen har beskrivit. Man kan fråga sig om lagen haft den effekt som man avsåg. Jag ser inte ur min egen historia som kommunpolitiker att man i ett fullmäktige skulle ha diskuterat någon åtgärd utifrån det att då kan man bli kompenserade via den här lagstiftningen. Kanske det har skett någonstans, kanske inte. Just nu är det här systemet svårt att tillämpa.

Landskapsregeringen har haft samråd med kommunerna, kommunförbundet och Mariehamns stad och enats om en temporär lösning för att hantera det som annars skulle ha blivit ett ekonomiskt bortfall för kommunerna. Tankar har lyfts att den här dimensionen i stället skulle lyftas in i landskapsandelssystemet.

Utifrån den information vi kunde tolka ur statistiken före julen och just därefter så ter det sig självklart att en ny reform av landskapsandelssystemet inte kan göras på så kort tid. Därför har vi enats om ett kompensationssystem under fyra år, temporärt det också, där man utgår ifrån fem års utfall för respektive kommun. Därmed hålls utfallet på den nivå det varit fem år tidigare. Det uppfattas som gångbart av kommunerna.

Vi har enats om att det första året, 2018 fördela det budgeterade anslag vi har på 850 000 och sedan tre följande åren en summa om 820 000 som är det verkliga genomsnittet av utfallet tidigare.

Det här blir en sak som nästa landskapsregering ska notera att finns i sitt regeringsprogram. Den här lagen kommer att gå ur kraft mitt i nästa mandatperiod och i samband med korrigeringar av landskapsandelssystemet så bör man överväga att föra in den här dimensionen där i.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det här är den andra lagstiftningen i dag som vi har på lagtingets bord som landskapsregeringen har behandlat i brådskande ordning där det inte har funnits tid för en större remissrunda, där allting grundar sig i att man i Finland förändrar grundsystemen som vi är helt beroende av. Vi borde föra en diskussion i lagtinget om det är så vi ska driva självstyrelsen vidare.

Jag har varit i kontakt med personer på det kommunala fältet, med Ålands kommunförbund och man är överens om att det här är det enda man kan göra i nuläget. Vi står inför fait accompli det finns inte så många andra sätt att hantera det på.

Det som skrämmer mig alldeles på riktigt är att inkomster till Åland och till gemene man är vad var och en behöver för att det egna hemmet och plånboken ska gå runt. Alla behöver lön, alla behöver inkomster. De fundamentala systemen där vi är helt beroende av vad man gör i Finland. Jag vill uppmana landskapsregeringen att ta ett vidare grepp och fundera om det är på detta vis vi ska ha det, brandkårsutryckningar där vi med plåster och tejp ska försöka lappa ihop ett system som de facto berör inkomster.

De skrivningar som landskapsregeringen har i allmänna motiveringen där man skriver ”enligt landskapsregeringen mening vore det förmodligen mer ändamålsenligt att kanalisera motsvarande medel till kommunerna på något annat sätt. En sådan ändring fordrar emellertid en mer omfattande beredningsprocess vilket det inte finns tid för nu”. Jag förstår mycket väl att det inte finns tid för det nu, men jag skulle ändå uppmana landskapsregeringen att starta upp det arbetet så snart det låter göra sig och inte vänta tills vi har en ny landskapsregering.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag är väldigt delaktig i det bekymret vtm Thörnroos lyfter fram, problematiken hur vi ser att den finska politiken går åt ett håll och på Åland åt ett annat håll. Det synliggörs ytterligare i det ekonomiska system som förhandlas i samband med SOTE men också den nya självstyrelselagen. Det här är något vi måste bevaka och viktigare blir det att vi lyckas i reformen av självstyrelselagen där beskattningen är ett område där vi har möjlighet att ta över, så här kan det inte fortgå.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det hör inte till vanligheten att ltl Sara Kemetter och jag brukar vara helt överens men i den här frågan är vi det. Vi har en självstyrelse och nu är det igen landskapsregeringens uppgift att försöka plåstra ihop någonting som ska fungera i det åländska samhället i stället för att landskapsregeringen kan driva frågor. Så ser verkligheten ut och den får vi tillsammans jobba med för att försöka förändra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! I självstyrelsefrågor, men också i många ekonomiska utvecklingsfrågor är faktiskt vicetalmannen och jag ofta väldigt överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi är väldigt överens om att det finns bekymmer i den juridiska relationen mellan självstyrelsen och riket. De här sakerna ligger som grund för hela självstyrelselagsarbete som pågår som bäst, vilket lyftes upp under förra replikväxlingen.

Det var bra att centern tydligt lyfte upp den här dimensionen för det gagnar oss alla om vi är eniga till den delen. Tänker på den tidigare diskussionen under dagen när vi i samband med en annan lagstiftning enligt vtm Thörnroos skulle göra så som man gör i Finland medan vi till de här delarna väljer ett eget spår som vi menar gynnar våra individer, ålänningarna och i det här fallet våra kommuner bättre.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Finansminister Perämaa har uppfattat det helt korrekt. När det gäller avbytarlagstiftningen är det min bestämda uppfattning att vi borde ha ett likartat system som i Finland. Men när det gäller kapitalinkomster, beskattning, befrielse från fastighetsskatt eller de fundamentala grundsystemen som finns i ett land så bör vi överväga, inte ett eget system, men vi bör vara medvetna om problematiken och försöka arbeta mera proaktivt så att vi inte alltid är i sista vagnen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Debatten är bra om de två exemplen på ärenden som vi haft till diskussion som visar med all tydlighet att om vi ska ha ett förutsägbart och stabilt åländskt skattesystem behöver vi i allt högre utsträckning utforma det själva.

Mitt i allt dimper det ner ett beslut från en finsk skattemyndighet som gör att hela fastighetsbeskattningen för många markägare förändras utan att man hört sig för med de åländska kommunerna eller med landskapet. Nu får vi en snabb förändring i skattelagstiftningen som vi tvingas hantera med kort varsel, det är inte första gången det händer. Det sker många förändringar i skattelagstiftningen som vi tvingas anpassa oss till på det här sättet utan att vi egentligen hinner utvärdera vilka konsekvenser det får för ålänningarna och det åländska samhället.

Det är positivt om socialdemokraterna nu öppet tar ställning för en egen åländsk beskattning, att vi ska stifta de åländska skattelagarna härifrån och likaså att centerns partiordförande gör detsamma. Om vi har en enighet i Ålands lagting för att vi borde överta beskattningen och sköta den som en helhet borde vi verkligen driva den frågan gentemot Helsingfors.

Vi var några i Ålandskommittén som reserverade oss mot att man inte föreslog att lagtinget skulle ha någon möjlighet att själva överta delar av beskattningen, det var synd att vi inte kunde vara eniga om det. Om vi ser flera exempel som det vi diskuterar i dag som ger ett underlag och ger en större förståelse bland övriga lagtingsledamöter och lagtingspartier om att det är den här vägen vi måste gå borde vi verkligen börja jobba för det redan idag, om vi ska vara proaktiva som efterfrågades i debatten.

Det står klart att ju mer beroende vi är av de beslut som länkar till vår egen skattebehörighet, som i det här fallet, desto oftare kommer vi att stöta på den här typen av problematik där man i Helsingfors stiftar nya lagar som tar sikte på Finland medan vi på Åland vill ha egna lösningar som passar det åländska samhället. Nog måste det ändå vara vi i den här salen som vet bäst hur vi ska utforma skattelagstiftningen och skattereglerna så att det fungerar bra i det åländska samhället och för åländska förhållanden.

Jag hoppas verkligen att det är som debatten andas här att både centern och socialdemokraterna åtminstone är för en egen åländsk beskattning så att vi kan börja jobba på allvar för att också nå dit, att det inte bara är tomt prat som kommer från talarstolen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Tänker inte närmare debattera egen skattebehörighet fullt ut eller inte. Ser vi på ärendet i sig, precis som fastighetsskatten måste man ändå se lite positivt vi har vakna tjänstemän och vakna politiker som ganska snabbt kan rycka i trådarna och släcka bränderna. Det skulle vara ännu värre om vi måste släcka bränder och det inte funkade, att hinken läcker. Hinken fungerar och vatten finns.

Positivt är att det blir det mer pengar till kommunerna än tidigare, om vi läser lagförslaget. Helt nattsvart är det ändå inte. Diskussionen kring skattebehörighet får vi ta vid ett annat tillfälle, tittar vi på sakärendet måste man ändå vara lite positiv.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag uttalar mig ingenstans negativt om den hantering som man har tagit till från regeringens sida. Däremot illustrerar det på ett alldeles ypperligt sätt att om vi vill ha en självstyrelse som inte bara går ut på att släcka bränder och reagerar på det som kommer från Helsingfors utan faktiskt utveckla det åländska samhället. Lägga våra resurser från tjänstemännen för att skapa lagstiftning och skatteregler som gynnar och får det åländska samhället att växa i stället för att släcka den här typen av bränder. Vi måste börja göra något vi kan inte bara sitta stilla och se när det kommer fler och fler av den här typen av förslag som gör att de får sätta fokus på fel saker inom vår förvaltning.

Det är ändå det åländska samhällets utveckling som vi gärna vill jobba för i de här sammanhangen och inte bara vara reaktiv på det som kommer och dimper ner från Helsingfors, det måste väl ändå vara överens om ltl Holmberg och jag.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Absolut, utveckling är alltid bra. Om jag inte tolkade ltl Jonsson fel fanns det en viss skepsis att lagarna kanske inte alltid blir bra. Tittar vi på den här specifika lagen gentemot kommunerna, som på senare tid alltid har känt sig förfördelade och missförstådda, här får faktisk kommunerna mer pengar. Det är något positivt.

Ltl Axel Jonsson, replik

I sak är det så men det är inte själva syftet med lagen som läggs att man ska ge kommunerna mer pengar, tvärtom har landskapsregeringen skurit ganska kraftigt i landskapsandelarna de senaste åren. Det är fint att man till viss del kompenserar det men syftet är att reparera den skada som kommer från Helsingfors där man inte ha beaktat de åländska förhållandena. Vi får lägga helt onödig tidigt på att parera den typen av förslag.

Jag är inte kritisk emot att landskapsregeringen hanterar det snabbt och bra, tvärtom. Ska vi dra några slutsatser och lära oss något av de problem vi möter i dagsläget måste vi höja blicken och tänka steget längre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Eftersom ltl Jonsson berörde förra ärendet måste jag rätta till det. Det finns ingen orsak till att jag ska försvara skattemyndigheten. Ltl Jonsson sade att man från rikshåll har kommit med ett beslut som ändrar fastighetsbeskattningen, så är det inte utan vi har 1993 satt en fastighetsskattelagstiftning ikraft i lagtinget som skulle medföra de här höga fastighetsbeskattningarna. I registernivå har man inte haft det korrekt så en massa personer som har blivit befriade av oriktiga skäl från fastighetsskatten, vi har självmant satt lagen i kraft. Det är inte ett beslut därifrån men nu rättas det till.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är säkert så. Det som båda exemplen illustrerar och som jag sade i mitt anförande är att helt plötsligt kommer det ett beslut om att ändra tolkningen av lagstiftningen eller rätta till den. Det dyker ner från himlen från en finsk myndighet utan att vi hinner agera i tid och rätta till eventuella konsekvenser.

Det visar att där vi själva har möjligheten att hantera våra system och utforma dem där fungerar det i huvudsak bra. Den här typen av finska myndighetsbeslut slår oskäligt mot ålänningarna och det åländska samhället. Just därför behöver vi utvidga vår behörighet också på det här området. De är på de områden där vi har delad behörighet mellan Finland och Åland som det uppstår den här typen av problem och då måste vi jobba för att få bort den typen av delade områden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Axel Jonsson är ivrig och har drivit egen beskattning i många år och socialdemokraterna har varit det parti som mest ansett att man måste lyssna på det åländska näringslivet, sjöfarten och ålänningarna före man tar ett så stort steg.

När det gäller egen beskattning har vi haft en kongress och i första hand skulle vi vilja att ålänningarna skulle försöka leva på egna pengar i börsen, de egna pengarna vi förtjänar och se om vi klarar det och sedan gå vidare. Reformen som pågår är väldigt viktig, om det strandar är vi tillbaka på ruta ett i ett eget system som vi inte nöjda med.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så har jag tolkat socialdemokraternas politik hittills, men det andades ett visst intresse av att arbeta mera för ett faktiskt övertagande av behörigheten av beskattningen med anledning av debatten, det var intressant och det ville jag ta fasta på.

Med det system som socialdemokraterna föreslår, att vi skulle leva på egna pengar, då kommer vi att i ännu större utsträckning vara utsatta för den här typen av frågor när man fattar skattebeslut i Helsingfors som får direkta effekter på vår budget i landskapet. I min värld måste båda få sina egna inkomster och möjligheten att också styra över dem, storleken på dem och hur de uppbärs.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Alla självstyrelser som har utvecklats har hand om sin egen ekonomi, det är framtiden och dit ska vi. Vi behöver fråga Ålands folk och stegvis ta det, vi är inte där ännu och vi har inte ett stöd av våra finska kollegor att gå framåt. Därför är det väldigt viktigt att åtminstone skattebehörigheten inte blir låst i att det bara är riksdagen som kan ge den åt oss eller inte, att ålänningarna faktiskt har en möjlighet ifall de vill. Det är ett stort ställningstagande och en utveckling av självstyrelsen vart vi nu är på väg.

Ltl Axel Jonsson, replik

Problemet är både i dagens självstyrelselag och i den självstyrelselag som föreslogs av Ålandskommittén att skattebehörigheten i sin helhet är låst till ett beslut i riksdagen. Det krävs en majoritet i riksdagen för att överföra det till åländskt behörighetsområde. Det blir ingen förbättring med den nya självstyrelselagen enligt de förslag som ligger nu därför var vi flera som reserverade oss kraftigt mot det i Ålandskommitténs betänkande. Vi måste få till en utveckling på den här fronten om vi verkligen ska nå det som ltl Kemetter diskuterar här, en autonomi som också har en ekonomisk självstyrelse värd namnet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vill påminna i diskussionen att det de facto har funnits en enighet i salen från Gunnar Jansson kommittén och framåt om att det är vi ålänningar själva som ska fatta beslutet när och hur vi ska överta behörighet på beskattningsområdet. Det är inte enbart de partier som ltl Jonsson räknade upp i sitt anförande, jag uppfattar att det finns en överenskommelse mellan partierna på Åland om att utgångspunkten är att vi ska ha den möjligheten.

Sedan har verkligheten blivit precis så som ltl Jonsson beskrev att den motpart vi har att förhandla med, d.v.s. den finska staten inte har valt att gå oss till mötes. Det betyder inte att man inte följer ltl Jonssons linje att man har gett upp tanken om att det är dit man vill gå utan det kan vara olika vägar eller sätt att hantera vägen framåt som skiljer partierna åt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så är det. Samtidigt har jag väldigt svårt att förstå om man vill ha möjligheten för Ålands lagting att överta skattebehörigheten varför man har gett upp sina krav om en utvidgad självstyrelselag i de förhandlingar som förs med stadsmakten. Om det är ett viktigt gemensamt politiskt mål från åländsk sida så borde vi stå fast vid det kravet att det ska vara ett område som kan överföras till lagtinget med lagtingets eget beslut, såsom kollegan Johan Ehn mycket riktigt anförde, att vi alla vara överens om i flera kommittéer tidigare. Det är svårt för oss i Ålands Framtid att förstå varför vi inte fortsättningsvis driver den linjen när vi har haft en bred åländsk enighet.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tolkar det inte som att man har gett upp att driva en linje för att man väljer att inte reservera sig i ett betänkande som en kommitté kommer överens om. I ett kommittéarbete blir de förhandlingar om vart man kan komma just vid det tillfället det betyder inte att man ger upp tanken om vad slutmålet är.

Det är som när man har en stor elefant framför sig och man har tänkt sig att äta upp den så går det knappast att sluka den i helhet, då kan man få välja att göra det i små bitar. Jag hör till dem som beklagar att vi inte fick lyhördheten från finsk sida. Man borde ha den mogenheten från den finska statsmakten 100 år gammal nu, jag beklagar att vi inte är där ännu. Jag ser inte heller att bara för att man inte reserverade sig gav upp den tanken, den lever synnerligen kvar åtminstone hos moderat samling.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ltl Ehn beklagar sig över att det inte ser ut på det sättet, jag hör till dem som inte satte mitt namn på det papper som ställde sig bakom förslaget om att Åland inte skulle ha möjlighet att överta beskattningen på eget beslut. Jag kan inte stå för ett sådant beslut och det är synd att man valt att ställa sig bakom det från moderat samlings sida och från flera av övriga partiernas sida. Då har man accepterat att man får en självstyrelselag som inte innehåller de möjligheterna. Jag förstår inte hur man annars ska kunna tolka det. Det är klart att man åtminstone tills vidare har gett upp kravet på en egen Åland skattebehörighet om man sätter ett sådant beslut i händerna på Helsingfors. Någon annan tolkning är inte realistisk i sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Begäres ordet. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

8        Organisering av den prehospitala akutsjukvården

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Om detta lagförslag finns förstås en del att förtälja, samtidigt väldigt lite.

Föreliggande lagförslag handlar rätt och slätt om upphandling av prehospital sjukvård. Prehospitalt arbete är den sjukvård som utförs mellan tidpunkten för vårdbehovets uppkomst och ankomsten till sjukvårdsinrättning, t.ex. ambulanssjukvård eller akut sjukvård på olycksplatsen.

Offentlig upphandling är som vi alla vet en process för inköp av varor och tjänster m.m. som görs av enheter inom den offentliga sektorn och som regleras av speciella lagar och regler som vi också beskriver i detta lagförslag. Syftet med dessa regler är naturligtvis att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor på lika villkor.

Upphandling måste betraktas som ett av de kraftigaste politiska instrumenten för att nå varaktig samhällsförändring. Vill du se ekologisk mjölk i skolorna, vill du öka inklusionen på arbetsmarknaden, införa utmanarrätter, förändra samhället lär dig upphandling.

Lagförslaget som vi har framför oss är inte särskilt dramatiskt det vi de facto gör är att vi godtar tingens ordning såsom ordningen gällt sedan 1974. Det vi sedan juridiskt sett gör är att vi skapar en efterlängtad klarhet i ÅHS lagen och i räddningslagen kring vad som gäller för upphandling av prehospital sjukvård. Vi bringar den åländska lagstiftningen i samklang med unionsrätten såsom den har uttolkats av marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen vilket beskrivs närmare i lagförslagets kap. 1.3.2.

Landskapsregeringen föreslår således att landskapslagen om hälso- och sjukvård kompletteras med en bestämmelse om organiseringen av den prehospitala akutsjukvården i vilken ingår en organisering genom samarbetsavtal med det kommunala räddningsväsendet.

Samtidigt införs i räddningslagen för Åland en uttrycklig bestämmelse om möjligheten att utföra prehospitala akutsjukvårdsuppgifter i samarbete med Ålands hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Avsikten med förslaget är att klargöra att en sådan organisationsform är möjlig utan föregående konkurrensutsättning på det sätt som föreskrivs i upphandlingslagen.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! I allmänna motiveringen kan man läsa ”med prehospital akutsjukvård avses enligt 44 § landskapslagen hälso- och sjukvård i första hand akutsjukvård av en patient som plötsligt insjuknat eller skadats primärt utanför Ålands hälso- och sjukvårdsinrättning och vid behov transport av patienten till den, enligt medicinsk bedömning mest ändamålsenliga vårdenheten”. Tyvärr existerar inte den här verkligheten på hela Åland. Det gör den bara på fasta Åland, landsbygden och i Mariehamn.

Från Brändö kan jag ge några exempel. Jag har där bedrivit empiriska studier under mer än 20-års tid under sommaren och även under vintern. Vi transporterar patienter, svårt skadade från olycksplats till lämplig helikopterplattform, till lämplig hamn eller färjeläge ganska ofta. Det finns en rosenskimrande dröm om att helikoptern alltid kommer och den landar alltid precis bredvid patienten. Det har ingenting med verkligheten att göra. Det är inte många veckor sedan vi hade ett mycket svårt fall på Brändö där helikoptern inte kunde komma. Ettdera är det dimma där de ska starta, annars är det dimma där de ska landa annars är de på annat uppdrag eller på reparation.

Den här lagstiftningen ska också gälla i skärgården. Det betyder att skärgårdsborna inte ska behöva åka på mjölkkärror, skottkärror, paketetbilar, flakbilar, snöskotrar och andra till buds stående fordon till en plats där de professionella sjukvårdarna kan ta vid, att man skickar med gränsbevakningen, sjöbevakningen eller på annat sätt. Så är det nämligen i dagsläget.

Läser man här står det faktiskt att det där Ålands hälso- och sjukvård som betalar för inköp av ambulanser och står för kostnaderna för dem. Så borde det vara. Skärgårdsborna är faktiskt inte speciellt krävande men det borde ha rätt att få en transport som inte förvärrar deras skador.

Låt mig ge ett exempel. Till Brändö köpte man själv in en ”gammal ambulans” som tejpades om. Det är ingen ambulans, för vem är det som kör den? Det finns en jourkedja med ca 30 personer som jobbar fyra och fyra per vecka, ligger man i beredskap. Orsaken till att det är fyra är att många av dem jobbar dagtid och alla kan inte lämna sitt jobb. Det här går inte att styra direkt ifrån alarmcentralen så alla 30 får larmet och sedan vet man om man har arbetsvecka eller inte.

I fjol körde ”ambulansen”, vi kallar den så fastän inte är en riktig ambulans, åtta utryckningar i Brändö. Brandbilen var ut två gånger. Åtta gånger körde man med helt med ideella krafter där man stiger upp nattetid oftast, även dagtid och transporterar patienten. Kommunen står för bil, underhåll och bränsle. Frivilliga brandkårens personal gör detta utan ersättning. Bästa ledamöter, detta är faktiskt inte juste. Det är bra med ideellt arbete men det finns också en gräns när det ideella arbetet tvingas att göra det som offentliga myndigheter ska göra.

Därför blir min uppmaning till social- och miljöutskottet att man noggrant tittar på detta, läser lagen ytterligare och ser till att alla som vistas i skärgården som får en sjukdomsattack eller drabbas av ett olycksfall har rätt till en transport som inte försvårar eller förvärrar deras skador, samt att den som utför detta också erhåller en rimlig ersättning för sitt arbete.

Talmannen

Talmannen påminner om att debatten ska hålla sig till det lagstiftningen rör sig om. Det är lite i utkanten även om jag kan ha sympatier för åsikterna.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är tacksam för att talmannen poängterar vad ärendet handlar om. Det är intressanta frågor som vtm Thörnroos lyfter men de frågorna regleras faktiskt inte i 44a § i landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård eller i 8a § i räddningslagen.

Frågorna som lyfts upp av ett vtm Thörnroos regleras främst av den förordning som finns kring de krav som vi ställer på att vår prehospitala sjukvård ska klara av. Tittar man på den förordning som togs under förra perioden finns sagt hur ÅHS, som är ansvarig för det ska agera vidare. Egentligen är det frågeställningarna som vtm Thörnroos tar upp något som i första hand hör hemma i ÅHS styrelse och framför allt inte i det här ärendet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tog fasta på det som ingår i landskapsregeringens förslag när man talar om en organisering av samarbetsavtal med det kommunala räddningsväsendet. Uppenbarligen finns det en brist på information eftersom problemet i skärgården inte har åtgärdats tidigare.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag återupprepar det jag sade. Det som ärendet de facto gäller d.v.s. ändringar av 44a § lagen och hälso- och sjukvård och 8a § gällande räddningslagen. Det ger möjligheten att för behörig myndighet, i det här fallet ÅHS att föra diskussionerna som sedan dessutom finns mera avreglerade i flera av de paragrafer som finns i både hälso- och sjukvårdslagen och i räddningslagen. Och framförallt via hälso- och sjukvårdslagen där en förordning finns utgiven av landskapsregeringen var i det stipuleras hur de här bitarna ska skötas.

Den här förändringen skulle ytterligare underlätta exakt just det som vtm Thörnroos lyfter fram, d.v.s. man kan teckna avtal utan att upphandla det på ett helt nytt sätt men så var inte riktigt tonen i anförandet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tänk om ltl Johan Ehn skulle ha sagt så här i stället; ja vtm Thörnroos det här ingår möjligen inte fullt ut i lagframställning som ligger på bordet men det är väldigt viktiga frågor som vtm Thörnroos lyfter fram. Jag är glad att vi får ta del av den kunskapen här och eftersom jag sitter i regeringsställning så har jag alla möjligheter att påverka. Det skulle ha varit mera korrekt, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Mycket av det jag tänkte säga sade redan ltl Johan Ehn när det gäller lagframställningen vi har framför oss vad den egentligen beaktar och innebär.

Däremot kan jag berätta för vtm Thörnroos att det är frågor som är på bordet just i detta nu i styrelsen inom ÅHS. Problematiken har lyfts upp från bl.a. Kumlinge kommun över att man inte har rätta fordon att transportera sjuka patienter. Vi är mycket väl medvetna om att en helikopter inte kan landa på en gräsmatta framför huset p.g.a. elkablar svårigheter i dåligt väder och sådant. Det är absolut något vi tar på allvar, det är inte värdigt att åka på ett lastbilsflak om du är sjuk det kan vi alla enas om.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag tackar för den informationen. För att verkligen ge alla en möjlighet att diskutera och debattera det här så kommer jag att lämna in en åtgärdsmotion i ärendet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Lite har vi glidit bort ifrån vad lagframställningen handlar om, nämligen de tre sätten för ÅHS styrelse att förverkliga prehospital sjukvård. För de skärgårdsbor som lyssnar på denna debatt vill jag säga att det finns ett ärende anhängiggjort i ÅHS styrelse. Styrelsen kommer att behandla ärendet i vederbörlig ordning. Om behandlingen av ärendet stöter på någon form av juridisk begränsning så finns de begränsningarna sannolikt i den förordning om den prehospital sjukvård från 2014 som den förra regeringen antog och det är i så fall den förordningen som skulle ändras.

Talmannen

Talmannen vill åter påminna om att vad vi diskuterar i lagframställningen.

Ltl Johan Ehn

Talman! Jag vill berömma landskapsregeringen för att man kommer med det här förslaget till lagtinget. Det här ger behörig myndighet, ÅHS fulla möjligheter att nu en gång för alla också ha en spelhand som man kan spela ut när det gäller att organisera den prehospitala verksamheten på Åland.

Tidigare har man varit begränsade. Vi har haft ett system som används runt omkring oss men som med vår lag som grund har det varit på gränsen till vad man kunnat tillåta. Hittills har vår lag mer eller mindre krävt att det skulle vara en upphandling av tjänsterna.

Nu får ÅHS styrelse eller ÅHS som organisationen möjligheten att å ena sidan om de vill ordna den prehospitala sjukvården helt och hållet själva om man tycker att det är den bästa vägen. Man kan välja att bjuda ut den prehospitala sjukvårdens utförande om man gör bedömningen att det på Åland finns en marknad som rent allmänt skulle få en mer gynnsam ekonomisk- och servicesituation än vad man har idag. Man kan välja vad man haft hittills, d.v.s. att man har samarbetsavtal.

Man fördjupar möjligheten med samarbetsavtal när man skriver in det i lagen på det sättet, nu kan man också titta på speciella lösningar för områden som har speciella behov. Nu finns den här fullmakten fullt ut att göra olika typer av samarbetsavtal specifikt med den kommunala räddningstjänsten, det är var lagförändringen säger.

Det här är ett steg i rätt riktning, något som är bra. Frågor som sedan rör hur det fungerar ute i verkligheten är som jag sade i min replik, väldigt viktiga att diskutera. Det kan inte diskuteras i samband med detta ärende utan man behöver ta dem när man diskuterar frågan om hur förordningens ser ut och kanske också om man tittar på vilka resurser som i så fall tilldelas ÅHS eller kommunala myndigheter.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

9        Ändringar av arbetsordningen

Talmanskonferensens lagförslag TMK 2/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Ändringen av lagtingets arbetsordning har initierats i talmanskonferensen och det har även beretts in samtliga lagtingsgrupper under fördjupade diskussioner.

Förslaget går ut på en förändring av fem olika paragrafer. Den som är mest intressant har att göra med en bestämmelse där vi lägger in en tidsbegränsning, en generell bestämmelse om att anföranden kan regleras i tid.

Vi skriver så här ” i lagtinget har talmanskonferensen enligt arbetsordningens 68 § möjlighet att för enskilda debatter besluta om tidsbegränsningar av anföranden. Förfarandet med absoluta tidsgränser har prövat i samband med behandlingen av lagtingets budget och erfarenheterna var positiva. Eftersom begränsningen enbart gäller tiden för enskilda anföranden medan antalet anföranden per ledamot fortfarande är obegränsat anser talmanskonferensen att en möjlighet att införa tidsbegränsningar inte strider mot den parlamentariska principen om ledamöternas rätt att uttala sig”.

Med anledning av det ovan anförda hoppas jag att lagförslaget behandlas i vederbörande ordning.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag har ett par frågeställningar till förslaget som jag hoppas att lag- och kulturutskottet tittar på i den fortsatta behandlingen.

Den ena frågan är utvidgningen av frågestunden där jag är frågade till att ytterligare personer ska få snälla frågor i samband med en ledamots fråga. Jag förstår inte vitsen med det. Det vore snarare av värde för alla om frågorna redan på förhand var kända framför allt för ministrarna men också lagtinget. Då får man ett bättre och genomtänkt svar. Men att ytterligare utvidga till att andra ska få ställa frågor under pågående frågeställning har jag inte förstått syftet med.

Den sista delen i förslaget som handlade om att talmannen inte längre ska meddela till oss i lagtinget om grupperingarnas sammansättning och vilka som ingår i lagtingsgrupperna, det borde inte tas bort från förslaget utan få vara kvar. Det är viktigt för mig som lagtingsledamot att jag får information om vilka som ingår i lagtingsgrupperna. Om det har skett några förändringar ska lagtinget här i plenum få den informationen. Det torde inte vara någon betungande uppgift för talmannen att meddela en förändring i en lagtingsgrupp, det går ganska snabbt. Det kan också vara av intresse för allmänheten att få veta vem som tillhör vilken grupp och om det skett förändringar i de lagtingsgrupper vi har.

Jag hoppas att lag- och kulturutskottet tittar på den frågan och får till en förändring i förslaget till den delen.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till  lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling

10      Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 5/2017-2018

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Tack, fru talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2017. Förslaget till tilläggsbudget handlar om är rent budgettekniska ändringar till följd av att det finns ett anslag om totalt 129 000 euro som bör höra till investeringsbudgeten snarare än till driftsbudgeten. Men också tilläggskostnader om 212 000 euro till följd av att kostnaderna för tränings- och stödundervisningen i svenska har visat sig bli högre än vad man tidigare har budgeterat.

Därutöver finns det två beloppsmässigt riktigt stora poster som påverkar budgeten. Den första är tilläggsskatteinkomster på totalt 9 745 000 euro. Dels till följd av att avräkningsbeloppet för 2016 nu har fastställts av Ålandsdelegationen, vilket ger ytterligare 2,2 milj. euro i skatteinkomster. Dels för att Ålandsdelegationen har fastställt ett tilläggsförskott gällande avräkningsbeloppet för 2017 om 7,6 milj. euro till följd av att statens inkomster blev högre än vad som tidigare antagits.

Den andra riktigt stora posten handlar om en tidigare gjord avsättning för geriatriska kliniken om 10 miljoner euro, ett investeringsbelopp som nu återförs eftersom den investeringen nu avses ske inom ramen för fastighetsverket. Till följd av främst det ökade avräkningsbeloppet för 2016 och 2017 ökar det budgeterade verkliga resultatet i resultaträkningen för landskapet från 8,1 miljoner euro till 17,7 miljoner euro.

Talman. Finans- och näringsutskottet föreslår att lagtinget antar tilläggsbudgeten i oförändrad lydelse.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd!

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

11      Ltl Petri Carlssons anhållan om befrielse från uppdraget som medlem i lag- och kulturutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 3/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Med anledning av beslutet kommer ett fyllnadsval av en medlem i lag- och kulturutskottet att förrättas vid plenum den 12 mars 2018. Kandidatlistor inlämnas till lagtingets kansli senast den 9 mars 2018 kl. 12.00.

Antecknas.

Enda behandling

12      Ltl Johan Ehns anhållan om befrielse från uppdraget som ersättare i lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet och social- och miljöutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 4/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Med anledning av beslutet kommer ett fyllnadsval av ersättare i utskotten att förrättas vid plenum den 12 mars 2018. Kandidatlistor inlämnas till lagtingets kansli senast den mars 2018 kl. 12.00.

Antecknas.

Enda behandling

13      Ltl Tage Silanders anhållan om befrielse från uppdraget som medlem i finans- och näringsutskottet

Talmanskonferensen framställning TMK 5/2017-2018

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen börjar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Med anledning av beslutet kommer ett fyllnadsval av en medlem i finans- och näringsutskottet att förrättas vid plenum den 12 mars 2018. Kandidatlistor inlämnas till lagtingets kansli senast den 9 mars 2018 kl. 12.00.

Antecknas.

Enda behandling

14      En åländsk gymnasieexamination

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 4/2015-2016

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 12 mars 2018.

Enda behandling

15      Grundläggande privatekonomi i skolan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 5/2015-2016

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 12 mars 2018.

Enda behandling

16      Centraleuropeisk tid

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2017-2018

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 6/2015-2016

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 12 mars 2018.

Enda behandling

17      Ändring av landskapslag om hembygdsrättsförfaranden

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 9/2017-2018

Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 5/2016-2017

Ärendet avförs och upptas till behandling vid plenum den 12 mars 2018.

För kännedom

18      Cirkulär ekonomi

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 3/2017-2018

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2017-2018

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 12 mars 2018.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 12 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil