Plenum den 8 november 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 8 november 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Val 1

1    Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2017-2018

V 2/2017-2018

Val 2

2    Fyllnadsval av ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden 2015-2019

V 3/2017-2018

Remiss. 2

3    Polisernas avgångsålder

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Remiss. 8

4    Ny lag om Fordonsmyndigheten

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

För kännedom.. 14

5    Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdrag som ersättare i utskott

Talmanskonferensens framställning TMK 1/2017-2018

Plenum slutar 14

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av andra uppdrag.

Talmanskonferensen har idag slagit fast tidtabellen samt reglerna för budgetremissen. Remissdebatten hålls tisdagen den 14 november kl. 13-17, onsdagen den 15 november kl. 9.30–17 och torsdagen den 16 november 9.30 - slut.

Reglerna för debatten kommer att delas ut på informationsblad.

Antecknas.

Val

1        Val av två ordinarie medlemmar och två ersättare i Nordiska rådet 2017-2018

V 2/2017-2018

Enligt 2 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet utser lagtinget två av lagtingets ledamöter till medlemmar av Nordiska rådet samt två ledamöter till ersättare. Valet ska förrättas inom sju dagar från lagtingets öppnande.

Endast en kandidatlista har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan upptar följande namn: Ordinarie medlemmar; lagtingsledamöterna Mikael Staffas och Britt Lundberg. Ersättare; lagtingsledamöterna Tony Wikström och Axel Jonsson.

Vid val tillåts enligt 90 § i arbetsordningen ingen annan diskussion än om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begärs ordet? Ingen begär ordet.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § i arbetsordningen ingen valförrättning, utan de kandidater som finns upptagna på listan förklaras valda.

Valet gäller för den mandatperiod som föreskrivs i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet.

Antecknas.

Val

2        Fyllnadsval av ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden 2015-2019

V 3/2017-2018

Endast en kandidatlista har inom föreskriven tid och i behörig ordning lämnats in till kansliet. Listan upptar som ersättare lagtingsledamoten Johan Ehn.

Enligt 90 § i arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § i arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamoten Johan Ehn förklaras därför vald till ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod.

Antecknas.

Remiss

3        Polisernas avgångsålder

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2017-2018

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Bästa lagting. Vi blir äldre och äldre både som individer, och det är ju trevligt, och som samhälle. Dessutom är vi långt friskare och starkare än för bara några decennier sedan, och det är ju en fantastisk sak.

Detta har dock föranlett en mängd stora förändringar i samhället, från bättre och längre äldreomsorg till ändringar i pensionslagstiftningen och allt däremellan. Samhället anpassas till en äldre och friskare befolkning.

I det lagförslag landskapsregeringen nu lägger fram för lagtinget föreslås att avgångsåldern för polisen höjs, så att den motsvarar den allmänna avgångsåldern för tjänstemän inom landskapet, till 68 år.

Det är inte pensionsåldern som höjs, det har redan skett i flera tidigare ändringar av pensionslagstiftningen, senast från 1.1 2017, utan avgångsåldern, det vill säga den ålder då man måste sluta jobba.

Polisens avgångsålder har varit lägre än den lagstadgade åldern för ålderspension, vilket vid uppnådd avgångsålder gjort det möjligt för poliser att gå i pension tidigare.

Under en lång tid har man i Finland och på Åland motiverat en lägre avgångsålder med polisens fysiskt och psykiskt krävande arbete, men detta frångicks i riket redan 2013.

De allmänna avgångsåldrarna har successivt höjts i flera omgångar, samtidigt som man övergått till ett mer flexibelt pensionssystem, med en lägsta och en högsta pensionsålder.

 

När man de facto går i pension avgörs av en mängd olika faktorer och individuella val.

Landskapsregeringen bedömning är att det inte finns tillräckliga skäl för särbehandling av just polisen, då även andra grupper av anställda såsom sjuksköterskor, brandmän och gränsbevakare har varit föremål för en höjd avgångsålder.

I riket, där denna ändring infördes 2013, har man inte kunnat konstatera att den faktiska pensionsåldern skulle ha stigit väldigt mycket eller att ändringen skulle ha förorsakat stora svårigheter för de anställda.

Enligt förslaget genomförs lagändringen kompletterad med övergångsbestämmelser som ska dämpa effekterna av förslaget för dem som ska gå i pension inom en nära framtid.

Poliser som hör till underbefäl eller manskap och är födda före 1965 har fortfarande en avgångsålder på 60. Avgångsåldern för överkommissarier och kommissarier födda före 1965 föreslås fortfarande vara 63 år, dock så att man inte är skyldig att sluta om man vill fortsätta jobba.

Den lägre avgångsåldern som vi haft för åländska poliser har föranlett ett behov av tilläggsförsäkringar, till en växande årlig kostnad, just nu för 2017 86 000 euro, vilket naturligtvis också utgör en faktor för den här lagändringen.

I remissvaren har man från polisens sida lyft fram farhågor kring hur manskap i högre ålder ska klara fysiskt krävande uppgifter och huruvida man genom en höjd avgångsålder riskerar att öka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioner.

I lagförslagets allmänna motiveringar förs ett resonemang kring detta. Det är självklart en utmaning, särskilt i en liten organisation som Ålands polismyndighet att organisera arbetet flexibelt så att det blir möjligt för alla att utföra sitt arbete trots att man blir äldre. Därför är det viktigt att också poängtera att både företagshälsovård och uppmärksamhet på hälsa och god personalpolitik är viktig för att försäkra sig om att man klarar denna utmaning, och det är inget man varken ska hymla om eller förbise.

Det gäller för övrigt i alla delar av arbetslivet där pensions- och avgångsåldrar successivt har höjts.

På kort sikt bli konsekvenserna av lagförslaget för enskilda polismän små, men på lång sikt innebär det en infasning av samtliga polismän i ett system med högre avgångsåldrar och högre pensionsåldrar. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till minister Fellman för presentationen av lagförslaget om de allmänna pensionsförändringar som är på gång.

Mitt intresse denna gång riktar sig emot frågan om att det grundlagsskydd som de medborgare i Finland och därmed ålänningar åtnjuter i och med att pensionsförmåner räknas som en konstitutionell rättighet om vi något förenklar det.

Har landskapsregeringen analyserat de fall som har förts till europeiska domstolen, mänskliga rättigheter, och sett där hur domstolen hittills har analyserat de fall som har förts från Finland bl.a. med anledning av den reform av pensionsåldern som genomfördes i den finska polisen med start i februari 2013? Det skulle vara intressant att se hur rättspraxis är på väg att utvecklas där i ljuset av de mänskliga rättigheterna och den konventionen.

Minister Nina Fellman, replik

Just den frågan har inte analyserats ur det europeiska perspektivet men nog i förhållande till grundlagen. I Finland har man resonerat som så att om man är nära en förestående pension så bör det finnas övergångsbestämmelser. Den diskussionen finns ju i lagförslaget, men den europeiska dimensionen måste jag be om att få återkomma till.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret. Som utskottsordförande för lag- och kulturutskottet är jag glad om landskapsregeringen och ministern tittar och bekantar sig med just den här aspekten eftersom det trots allt är ett centralt drag i den här frågan. Hur ser europeiska domstolen på den här frågan i ljuset av Europakonventionen om mänskliga rättigheter? Jag tror inte att det kan finnas problem, men jag tycker att det är vår uppgift att också ha med den i utskottsbehandlingen.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tackar för frågan. Vi återkommer till den i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag skulle vilja ha en diskussion om vad polisstyrelsen anser i den här frågan. Hur ser remissen ut? Har de behandlat ärendet? Det som har kommit mig till kännedom är att polisstyrelsen inte har behandlat frågan överhuvudtaget.

Eftersom ordförande i polisstyrelsen inte är närvarande här idag så undrar jag om ltl Eriksson som har begärt replik kan svara på det?

Om polisstyrelsen inte har behandlat detta, så är detta en så pass viktig sak som är aktuell och man borde bordlägga ärendet fram till att det är utrett eftersom poliskåren är kritisk till den här framställningen. Vi ska inte lagstifta så att man får en lagstiftning som inte tas emot av dem som drabbas av den enligt på det sätt som de har framfört det.

Jag tycker att ministern kan förklara de negativa remissutlåtandena och vad de har sagt i det här ärendet. Jag tror att det är viktigt att hela lagtinget får höra det. Jag anser att det inte enbart är en fråga för utskottet utan det är bra att vi kan föra en öppen diskussion om det.

Rekryteringen till poliskåren är viktig ur åländsk synpunkt och att vi får ålänningar som åtar sig dessa uppdrag.

När man som polis har tagit en anställning så har man utgått ifrån en viss pensionsålder och avgångsålder. Lönerna inom poliskåren är ju inte de högsta inom förvaltningen. Dessa aspekter bör man ha. Frågan är om man borde införa olika tider istället i den här framställningen.

Frågan är om det är för stort i utskottet och om majoritetsblocket sedan är styvnackade emot detta och därför vill jag veta vad polisstyrelsen, som är tillsatt av majoritetsblocket, har sagt.

Eftersom jag inte har fått veta det så föreslår jag att ärendet bordläggs till onsdagen den 22 november så att den här frågan blir utredd. Tack.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! I polisstyrelsen har vi haft ett informationstillfälle där vi blev informerade av polismästaren, företrädare för landskapet, företrädare för fackföreningen och en tjänsteman från lagberedningen om den här frågan. Det blev det också ett beslut om att vi i polisstyrelsen även ska höra ansvarig minister och lagberedare. Jag kan tyvärr inte säga vilken dag, det är i november, men jag kommer inte ihåg datumet tyvärr.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det här visar väl att det finns all anledning för oss att bordlägga det här ärendet.

Om vi har sådana här styrelser, som jag också varit kritisk till förut, så tycker jag också att de ska ha en uppgift. De ska också ta ställning till i ett sådant här viktigt ärende som berör polisens arbetsförhållanden.

Jag tycker att regeringen har gått utanför polisstyrelsens sfär. Jag tycker att man skulle ha gått bakvägen och frågat polisstyrelsen före framställningen läggs fram för lagtinget åtminstone.

Dialogen har varit bristfällig enligt min bedömning. Rätta mig om jag har fel, Eriksson!

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Nå om landskapsregeringen har gjort fel eller inte i det här fallet kan jag inte svara på förstås.

Jag redogjorde för den information som vi har fått i polisstyrelsen, samt att vi har aviserat ett möte, vars datum jag inte minns, med ansvarig minister och tjänstemän.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Ja, det är hedervärt av ltl Eriksson att säga hur det har gått till. Om att det är rätt eller fel, det är en bedömningsfråga. Eriksson gav en jättebra diplomatisk replik. Det gav svar på mina farhågor, man har inte diskuterat det här i polisstyrelsen och jag anser att det är mycket viktigt före det läggs fram till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Det här lagförslaget har skickats på remiss till tre instanser; polisföreningen och till fackförbunden. Det har inkommit två remissvar från fackförbunden, inte från polisföreningen.

I beredningen har vi naturligtvis kontinuerligt varit i kontakt med polismästaren som har hållit oss informerade om olika aspekter av konsekvenserna av lagförslaget.

Huruvida polisstyrelsen i framtiden bör vara en remissinstans kan vi självklart diskutera. Men så här har vi gjort, och så här har man också gjort tidigare i ärenden som berört polisen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Här ser vi då felet. Det finns en polisstyrelse som har en viss funktion, deras funktion är inte så stor alla gånger. Jag tycker att det är viktiga frågor när man diskuterar personalfrågorna, polisstyrelsen borde vara involverad. Man har inte begärt utlåtande av polisstyrelsen.

Innan vi remitterar ärendet till utskottet så tycker jag att vi bör få polisstyrelsens ställningstagande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Vi ska lära oss tekniken efterhand i den här nygamla salen.

Det är, som jag nämnde i replikskiftet, en allmän process som pågår när det gäller höjning av pensionsåldrarna med omständigheter som vi alla säkert i denna sal är medvetna om. Vi har tryck på pensionsfonder och dylika system för att klara framtida finansieringar av en alltmer åldrande befolkning.

Dock finns det, i de remissvar och de yttranden som företrädare för poliskåren har inlämnat, invändningar som är av betydande karaktär eftersom de pekar på brister i de konsekvenser som kommer att följa av detta lagpaket.

Men i och med att ltl Bert Häggblom redan har avancerat frågan om bordläggning så önskar jag, fru talman, stöda förslaget om bordläggning till den 22 november. Orsakerna är desamma som ltl Häggblom lyfte fram.

Jag tycker att det är väsentligt att polismyndigheten, via sin styrelse, ges en möjlighet att fundera på de konsekvenser som landskapsregeringen har presenterat att följer av denna reform.

Jag tror också att det är en fördel för utskottsbehandlingen att vi också i det sammanhanget vet att när vi kallar representanter från polisstyrelsen, som jag utgår ifrån att kommer att höras i utskottet, så vet vi att det är ett hörande som baserar sig på hela polisstyrelsens samlade bedömning av förslaget.

Den här mellanliggande tiden fram till den 22 november ger också möjlighet för landskapsregeringen att närmare bekanta sig med utvecklingen av detta sakområde som har skett. Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har fått klagomål över hur Finland har hanterat det egendomsskydd som en pensionsförmån de facto är, den är grundlagsskyddad. Minister Fellman konstaterade redan att Finland har valt, via grundlagsutskottet i sedvanlig ordning, att tumma på skyddet i och med att man konstaterar att man kan genomföra reformer som trots allt tar hänsyn till individens grundläggande skydd, dvs. att reformerna inte sker i alltför snabb takt.

Fru talman! Jag önskar understöda bordläggning till den 22 november. Tack.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Bert Häggblom, understödd av ltl Harry Jansson, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 22 november 2017.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 22 november 2017.

De som är upptagna på talarlistan idag har möjlighet att uttala sig.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Eftersom socialdemokraternas gruppledare och tillika polisstyrelsens ordförande har förhinder just idag så säger jag några ord om det här lagförslaget som nu ligger på våra bord.

Vår lagtingsgrupp har haft en del diskussioner om den här lagen. Vi anser att polisen är mycket viktig grupp i vårt samhälle. Vi vet att de arbetar mycket tungt både fysiskt och psykiskt under dygnets alla timmar, både vardagar och helger.

Det finns poliser, inte många, som drabbas negativt av den här reformen precis som också tidigare reformer har drabbat andra tjänstemän och löntagare i och med att pensionsreformer på det här området har skett.

Redan år 2005 skedde den största arbetspensionsreformen i Finland, där man hade målet att höja de genomsnittliga pensionsåldrarna med två-tre år och anpassa pensionssystemet till den ökande livslängden och sedan har det fortsatt. Den sista gruppen ut är nu Ålands polismyndighet och lagen ändras så att den allmänna avgångsåldern för tjänstemän ska tillämpas också på polismän under en övergångsperiod. Det är viktigt att komma ihåg att det finns en övergångsperiod.

Vi kan från vår grupp konstatera att lagförslaget har gått på remiss, men tyvärr har vare sig Ålands polismyndighet eller polisföreningen avgivit något remissvar. Vi kan konstatera att polisstyrelsen inte heller har hörts.

Från socialdemokraternas sida stöder vi det här lagförslaget, men vi vill, precis som minister Fellman sade, betona vikten av ett hållbart arbetsliv och en klok personalpolitik. När man har personal som är i tjänst dygnet runt med krävande jobb, det är riskfyllt och psykiskt tungt så måste man ha en mycket klok och långsiktig personalpolitik med företagshälsovård, kompetensutveckling och ledarskapsutbildningar osv.

Avslutningsvis vill jag betona att landskapsregeringen stärker polisens resurser både genom tilläggsbudget i år och i budgeten för nästa år när man inrättar fem tjänster inom polisen. Jag tycker att den här regeringen gör ett bra arbete för att tillgodose att våra poliser också ska ha ett tryggt arbete framöver. Tack.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Med tanke på att ärendet bordlades ska jag bara ta några korta kommentarer här.

Inledningsvis kan jag nämna att den liberala lagtingsgruppen omfattar de här tankegångarna som framförs i det här förslaget. Detaljer och innehåll tänker jag inte närmare gå in på i det här skedet. Vi ska uppenbarligen behandla detta i polisstyrelsen också.

Avslutningsvis, om man tittar på lagtexten i det här förslaget, jag har inte texten framför mig nu, så diskuterar vi inte pensionsåldern utan avgångsåldern, dvs. den tid då en polisman måste avsluta sin tjänst och den ska jämställas med övriga tjänstemän i landskapet.

I den här lagtexten finns det bara en paragraf att poliserna måste avgå enligt det allmänna regelsystemet och så finns det en övergångsstadga som även föregående talare nämnde, dvs. att man ska dämpa effekterna av systemet.

 De som är födda 1965 är i själva brytningspunkten. Det är alltid så när man gör förändringar i lagstiftningen, när man drar ett streck så är det alltid någon som blir jättenära på fel sida. Den biten måste vi hantera förstås och därför finns övergångsstadgandena som ska dämpa det här systemet.

Fru talman! Den liberala lagtingsgruppen omfattar tankegångarna i det här systemet.

Talmannen

Ärendet bordläggs till onsdagen den 22 november 2017.

Remiss

4        Ny lag om Fordonsmyndigheten

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2017-2018

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Jag vill presentera ett lagförslag som handlar om landskapslagen om fordonsmyndigheten.

Man kan kort och gott säga att det här lagförslaget mest är av teknisk natur. Lagförslaget bygger bl.a. på de krav som EU-direktiv 2014/45/EU för med sig.

I samband med att vi lyfte lagen och reviderade den så har vi även framfört ett namnbyte vad gäller motorfordonsbyrån som den idag kallas för i folkmun. Tanken är att det nya namnet blir fordonsmyndigheten.

Fordonsmyndigheten är en myndighet, det har även varit en myndighet historiskt. Men på grund av dess namn, byrå, så har man har man sammanblandat motorfordonsbyrån med övriga byråer inom landskapets trafikavdelning.

Vi har till exempel ÅMHM, vi har AMS som också är myndigheter och likaledes är motorfordonsbyrån idag en myndighet.

I och med den här lagändringen så passar vi på att göra ett namnbyte och förtydliga att det är frågan om en myndighet.

Även 4 § i lagen definierar att själva myndigheten leds av en myndighetschef. Den chefen ska se till att verksamheten för fordonsmyndigheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt.

Övriga saker som jag vill lyfta gäller 8 § där man möjliggör ett sakkunnigråd för att kunna stöda myndighetschefen vid olika organisationsförändringar eller andra saker som kommer upp inom myndighetens förvaltning.

Utöver detta så föreslår vi ingen förändring vad gäller ekonomin. Budgeten är fortfarande på samma sätt som förut. Fordonsmyndigheten kommer fortfarande att göra upp ett budgetförslag som skickas till landskapsregeringen och landskapsregeringen fastställer budgeten för myndigheten i samband med att budgeten för hela landskapet behandlas i lagtinget.

Ytterligare positivt är 15 § som handlar om rättelseyrkande. I och med den här lagändringen är det möjligt att överklaga eller begära rättelse av ett beslut, som man kan uppleva som felaktigt, direkt till den kommande fordonsmyndigheten och på det sättet möjliggöra en korrigering av eventuella felaktiga beslut. Tack för ordet, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Minister Nordberg ska ha tack för redogörelsen och är välkommen till utskottet när vi startar behandlingen av lagförslaget inom kort.

Kanske för allmänt intresse i salen är det faktum att det är ett EU-direktiv och det finns en bilaga där det ställs krav på behörighet för dem som i praktiken ska utföra besiktningarna. Kommer det här att påverka de anställda och hur blir det med framtida rekrytering ifall kraven kommer att stiga för dem som ska utföra inspektionerna?

De nuvarande anställda är tydligen, enligt direktivet, undantagna fram till maj nästa år. Har landskapsregeringen och ministern analyserat den sidan av förslaget?

Minister Mika Nordberg, replik

I 6 § nämns i detaljmotiveringen att inspektörer anställda vid motorfordonsbyrån före den 20 maj 2018 är undantagna kompetenskraven.

Det finns även kompetensförhöjning när det gäller förarprövare, vilket tidigare reglerades i januari 2013 och detta har vi behandlat i samband med körkortslagen.

I framtiden kommer det att krävas en högre kompetens än historiskt sett när det gäller inspektionssidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Tack till ministern! Vi har fått en lag som moderniserar landskapsregeringens verksamhet i vad som gäller Motorfordonsbyrån. Passligt så byter även myndigheten namn för att tydliggöra ett avstamp, Fordonsmyndigheten är namnet på den byrå som ska handha registret över våra fordon som ska vara registrerade. Det berör bilar, båtar, motorcyklar, traktorer, släpvagnar, vattenfarkoster mm.

På Åland hade vi per 31 december 2016, 46 277 registrerade fordon. Av dessa var 7 115 avställda bilar. Det finns en hel del fordon.

Den fram tills nu gällande lagen är cirka 40 år gammal och behöver moderniseras. Den nya myndigheten är en fristående juridisk enhet men genom lagstiftningen behandlas som en byrå, och härav kanske en viss förvirring, vid landskapsregeringen. Ett led är att likställa myndigheten med andra fristående myndigheter vid landskapsregeringen såsom ministern tidigare nämnde.

Fru talman! Kompetenskravet i den nya myndigheten bestäms utifrån besiktningsdirektivet. I samband med att det finns relativt stora pensionsavgångar kan det vara skäl att framöver se på de krav som är uppställda och fortbildningen för personalen.

Som en konsekvens av den nya lagen, som vi har i utskottet som bäst vad det gäller besiktningsperioder, kommer förändringar ske vid naturliga avgångar samtidigt som nyanställningar sker framöver.

Myndigheten kommer att ledas av en myndighetschef, som kan tillsättas på viss tid. En viktig uppgift för chefen blir att tillgodose att anställda inom myndigheten har rätt kompetens enligt besiktningsdirektivet. Att utveckla personalen och skapa en trygg arbetsplats med alla de krav som ställs är ett krav på denna nya chef. Personalen kan framöver vara både av offentligrättslig och av privaträttslig karaktär.

Budgeten, som också nämndes, så enligt den så ska den nya myndigheten uppnå full kostnadstäckning.

Slutligen kan jag berätta, kanske inte som en överraskning, så står det liberala gruppen bakom lagförslaget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för anförandet. Jag noterade att ltl Mikael Staffas lyfte upp frågan om att eventuellt se över kompetenskraven. Utskottet har ganska nyligen uppmärksammats på detta. Idag är kravet på vissa tjänster ingenjör för att få jobba på motorfordonsbyrån och så är det inte riktigt runt omkring oss på alla ställen. Blir detta ett problem i nyrekryteringen av personal framöver? Jag delar uppfattningen att vi kan titta på den här frågan och diskutera den i utskottet. Hur vi ser på den här frågan kan ha betydelse i framtiden. Tydligen har vi på Åland ett högre kompetenskrav än vad man har runt omkring oss. Jag vet inte om det stämmer, men så verkar uppfattningen vara just nu.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Det är precis såsom ltl Petri Carlsson nämnde. Behörighetskraven är så högt ställda så att man har haft svårt att få tjänster tillsatta. Därför skulle det kanske vara skäl för framtiden att se över kompetenskraven.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Från centerns sida välkomnar vi en ny lag om fordonsmyndighet. Vi vet att verksamheten, sedan myndigheten skapades, har förändrats alldeles oerhört. Vår uppfattning är att det många gånger har varit svårt för myndighetens personal att klara av alla de nya krav som har kommit, främst i form av EU-direktiv.

Vi tycker också att det är bra att det finns en flexibilitet när det gäller kompetenskraven för myndighetschefen. Det behöver inte vara en jurist, det kan också vara en person som har högskoleutbildning på teknisk nivå eller på ekonomisk nivå.

Det viktiga och det som är nytt med den här myndigheten är att myndighetschefen får en otroligt stark roll till skillnad från många andra myndigheter.

Landskapsregeringen har idag 15 undermyndigheter där styrningen varierar alldeles enormt. Vi har Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet som har en styrelse vars möjligheter att påverka verksamheten måste betraktas som ringa. Vi har en styrelse i Ålands hälso- och sjukvård som via lagstiftning har otroliga påverkningsmöjligheter av sin egen verksamhet.

Den nya fordonsmyndigheten kommer vi alla ålänningar i kontakt med förr eller senare, vågar jag nästan säga, antingen när vi vill ha vårt körkort, förnya vårt körkort eller när vi ska inregistrera en bil, en moped eller ett annat fordon.

Därför finner vi det kanske anmärkningsvärt att det inte finns någon styrning av den nya fordonsmyndigheten.

Istället föreslår landskapsregeringen i 8 § att man ska ha att sakkunnigråd. Ett sakkunnigråd som, enligt paragrafen, själv beslutar om sitt interna arbetssätt, medan det är landskapsregeringen som beslutar om arvode. Landskapsregeringen föreslår alltså ett sakkunnigråd som helt själv på kammaren kan sätta sig ner och fundera vad de vill göra och vad de är intresserade av. Det finns ingen styrmekanism från landskapsregeringens sida.

Däremot kommer landskapsregeringen att fastställa avgiftstaxan, medan myndighetschefen själv då i princip ska ha beredskap och beråd att själv utforma budgeten.

Jag har inget exakt svar på hur man ska hantera det. Men jag uppmanar lag- och kulturutskottet att lite fundera vidare kring styrningen av myndigheten. Som jag ser det så föreligger här en risk att vi får en stat i staten.

Det som också kanske är lite förvånande är skrivningarna i den allmänna motiveringen som finns på sidan 9. Det är möjligt att det här är en praxis som även tidigare har funnits, men jag ställer mig ändå tveksam. ”Landskapsregeringen anser att det inte är ändamålsenligt att öppna upp så många lagar för ändring av myndighetsnamnet då det inte samtidigt finns några ändringar av materiella bestämmelser. Landskapsregeringen föreslår därför en bestämmelse i denna paragraf om att ordet motorfordonsbyrån ska ersättas med Fordonsmyndigheten i all lagstiftning”.

Lagtekniskt vill jag kalla detta för en ”qvick fix”. Är det faktiskt på det viset som vi i det här parlamentet ska lagstifta? Vem bedömer när det är ändamålsenligt eller inte ändamålsenligt att förändra? Vem bedömer när det materiella och det substantiella är så bra pass föränderligt att man också bör gå in i lagtexten?

Jag uppmanar lag- och kulturutskottet att noggrant fördjupa sig i landskapsregeringens förslag och i mitt tycke nya förfaringssätt vad gäller en bristfällig hantering av lagstiftningen i vårt parlament. Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller organisationen eller myndigheten så står det i 6 § att landskapsregeringen fattar beslut som rör myndighetschefen. När det gäller att tillsätta eller säga upp myndighetschefen så är det landskapsregeringen som har den möjligheten.

I 7 § står att landskapsregeringen kan utfärda bestämmelser om t.ex. 1) ekonomiförvaltningen, 2) om vissa ärenden som gäller tjänstekollektivavtalen och 3) om samordning, policy och servicenivåer.

Det finns absolut en möjlighet att styra. Det som framförallt styr är ju de facto 10 § och 12 §, alltså budgeten för verksamheten och avgifter.

Det är ju en lagstadgad service som de ska tillhandahålla. Vi såg inte att det fanns ett jättestort utrymme eller behov för politiker eller andra att sitta i en styrelse och säga vad fordonsmyndigheten ska göra, utan det är att följa det som står.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar inte fullt ut den analys som infrastrukturminister Mika Nordberg gör. Tittar man i 4 §, vad som är myndighetschefens uppgifter, så framgår det med all önskvärd tydlighet att myndighetschefen kommer att ha en otroligt central roll. De påverkningsmöjligheter som finns är i princip ettdera via budgeten annars via ett utnämningsdirektiv av något slag.

Det som jag främst vänder mig mot är detta sakkunnigråd som nu föreslås som en kompensation istället för en styrelse kanske. Det står klart och tydligt i paragrafen: ”Sakkunnigrådet beslutar själv om sitt interna arbetsätt”. Jag tycker att skrivningen helt enkelt är lite för vid. Det ska bli intressant att höra hur ministern ser på det.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! I samband med framtagandet av lagen så hade vi den här diskussionen om det ska finnas en styrelse eller någonting annat. Vi kom fram till att det finns ett behov av att ge stöd och hjälp till en myndighetschef vid speciella olika tillfällen. Det kan handla om att det kommer en ny EU-lagstiftning som ska implementeras eller det kan handla om andra saker. Därför har vi i 8 § möjliggjort för ett sakkunnigråd som kan vara till stöd och hjälp för att projektvis kunna ta sig olika saker. Eftersom det inte finns en beslutanderätt hos sakkunnigrådet så fanns det heller ingen orsak att detaljerat beskriva hur de ska arbeta utan det beror på vilka ärenden de ska behandla. Tanken är att detta ska vara ett stöd till myndigheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag lyssnar, men jag förstår fortsättningsvis inte riktigt hur landskapsregeringen har resonerat? Man vill ha en myndighetsperson på plats. Läser man alla paragrafer och också detaljmotiveringarna så framgår det med all önskvärd tydlighet att denna person kommer att bli en väldigt mäktig person i myndigheten.

Jag säger inte att det är fel. Jag säger att de styrmekanismer som tidigare har varit rådande mellan landskapsregeringen och underlydande myndigheter i form av styrelser, visserligen av varierad karaktär men i alla fall, har haft en viktig funktion. Det är åtminstone min bedömning. Vi har också ett antal styrelser där vi har ledamöter som inte direkt har en politisk koppling.

Jag hade hoppats att ministern skulle kunna komplettera vidare kring varför man av ren lättja nu inte öppnar andra lagar. Men ministern har ju möjlighet att återkomma med ett anförande och komma med en förklaring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag kan väl börja där vtm Thörnroos slutade när det gäller sakkunnigrådet. Min åsikt är att det kan tas bort helt och hållet, det fyller ingen funktion. Har man en myndighetschef så ska han eller hon fatta beslut om myndigheten.

Jag har också tidigare varit kritisk till de styrelser som man har, de har ingen större funktion.

Vi hörde här idag att polisstyrelsen inte har någon funktion, de har inte ens hörts när man har diskuterats personalens situation. Varför ska vi ha sådana här styrelser? Bara för att politiker ska sitta där och lyfta arvoden? Det är ingen idé, nej!

Jag hoppas att utskottet kan diskutera att ta bort sakkunnigrådet helt och hållet, det har ingen funktion och så ärliga ska vi vara. Behöver man stöd eller råd så finns väl hela förvaltningen som stöd och råd för varandra. Det är väl ingen brist där.

Däremot tycker jag att lagförslaget är bra när man faktiskt tillsätter myndighetschef på viss tid och inte på livstid.

Jag har en fråga till ministern, rätta mig om jag har fel, men man tillsätter väl nu en ny myndighetschef på viss tid eller faller den utanför för att man redan har fattat beslut?

Har landskapsregeringen några planer på att privatisera bilbesiktningen som man har gjort både i Finland och i Sverige, så att man möjliggör för utomstående att sköta bilbesiktningen? Det skulle göra att arbetet på motorfordonsbyrån skulle bli mindre och kraven på myndigheten skulle lätta. Eller har man bilbesiktningen bara kvar av gammal vana? Jag tycker att man ska öppna detta, för vissa delar har man redan nu utlokaliserat till privata beträffande tunga fordon när det gäller bromsprov och avgastester som utförs av privata verkstäder. Varför kan man inte föra ut detta och sprida på den här verksamheten? Det fungerar på andra håll, så varför skulle det inte fungera på Åland?

Jag skulle vilja ha klarlagt från landskapsregeringen om de har någon beredskap för detta eller håller man bara myndigheter för att ha myndigheter med alla verksamheter?

Jag blev förvånad när man kom med lagframställningen förarregister för vattenfarkoster enligt bestämmelserna om landskapslagen om vattenfarkoster. Den skulle vara intressant nu att få veta, när den här lagen har trätt i kraft, hur många båtar/vattenfarkoster som är kvar. Är det faktiskt nödvändigt att ha den här lagen kvar eller kan vi ta bort den? Tack.

Minister Mika Nordberg, replik

I media har det varit annonser angående en chefposition på motorfordonsbyrån idag. Den tidigare chefen har gått i pension och det har anställts en ny chef av tillfällig karaktär. Myndighetschefen kommer att annonseras ut på nytt.

När det gäller privatisering så har vi tittat på vad som har hänt i vår omgivning. I Finland, vår östra granne, så har priserna de facto stigit. Ur konsumentsynpunkt så är det ingen positiv sak i och med att vi ändå har ett begränsat antal bilar samt att vi har en myndighetsavdelning som knyter an till vår självstyrelse där vi har, som jag ser det, ett intresse av att ha en egen myndighet i den här frågan.

När det gäller vattenfarkostregistret så de sista uppgifter som jag har fått ta del av så visar att 85 procent av ålänningarna har valt att frivilligt stanna kvar i båtregistret. Det tycker jag att visar på att vi från landskapsregeringen gjorde rätt när vi valde att lämna kvar den här möjligheten för ålänningarna att ha kvar sina båtar med symbolen ÅL och en nummer som också är en självstyrelsepolitisk viktig aspekt.

Ltl Bert Häggblom, replik

Beträffande myndighetschef på viss tid, eftersom det inte står i lagen vad som avses med viss tid, hur länge avser man då? Borde utskottet fundera på att fastställa ett antal år som det är till exempel i postlagen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

5        Talman Gun-Mari Lindholms anhållan om befrielse från uppdrag som ersättare i utskott

Talmanskonferensens framställning TMK 1/2017-2018

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 13 november 2017.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 13 november klockan 13.00. Plenum är avslutat.

 

Originalfil