Stenografiskt protokoll från plenum den 1 december 1999 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM DEN 1 DECEMBER 1999 KL. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Sjöblom och vtm Häggblom).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från lagtingsarbetet för tiden 1-2.12 anhåller ltl Sjöblom på grund av sjukdom och vtm Häggblom för tiden 1.12 på grund av tjänsteåliggande. Beviljas.

 

 

Föredrages ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsstyrelse jämte handlingsprogram.

 

Enligt bestämmelserna i 68d AO skall lantrådskandidaten då ärendet första gången föredras redogöra för förslagets innehåll, varefter ärendet bordläggs till ett plenum som hålls tidigast följande dag. Ordet ges därför till lantrådskandidaten Nordlund.

 

Lantrådskandidaten Roger Nordlund:

Herr talman, ärade lagtingsledamöter!

Den här landskapsstyrelsen, som jag har haft förmånen att få bygga upp, kommer att bygga vidare på tidigare generationers arbete. Vi vill förstärka, vi vill förädla, utveckla och utvidga den självstyrelse som vi har i dag. Vi vill skapa ett sunt och tryggt samhälle med en stark framtidstro. De äldre skall kunna känna trygghet oberoende av var man är bosatt och de yngre skall veta att Åland är ett samhälle som tror på dem och också behöver dem. Jag vill gärna citera John F. Kennedys berömda ord i sitt tal till nationen: “Du skall inte fråga vad landet kan göra för dig, utan du skall i stället fråga: Vad kan jag göra för landet?”.  Lite av den känslan skulle jag vilja i dag förmedla ut till det åländska samhället. USA är ett stort samhälle; Åland är ett litet samhälle och i det lilla åländska samhället behövs vi alla och allas insatser är viktiga.

 

Samarbete är därför ett nyckelord, inte bara inom politiken, utan också ute i det åländska samhället, ute i det åländska näringslivet. En av våra ambitioner är att försöka medverka till och underlätta för att ett sådant progressivt och utvecklande samarbete skall finnas på Åland, så att Åland skall kunna ses som ett föregångslandskap, någonting som omvärlden tittar på med viss beundran.

 

Självstyrelsen, vår goda ekonomi, vårt starka och dynamiska näringsliv ger oss unika möjligheter att tillsammans forma en bra framtid för alla som bor här på Åland. Den självstyrelse som vi erhöll i början på detta sekel har gett oss möjlighet att bevara Åland enspråkigt svenskt, men det ger oss också ett ansvar för att se till att så skall också bli framöver. Vi måste också vara medvetna om att det finns många fördelar med den självstyrelse vi har, men det finns också svårigheter och det finns ansträngning­ar som den medför, men lägger man ihop svårigheterna och de positiva sidorna är det ändå så att de positiva sidorna mycket starkt överväger. Vi måste alltid vara medvetna om att en självstyrelse innebär också ibland vissa ansträngningar.

 

Herr talman!

Vår målsättning är att hålla hela Åland levande. Alla 16 kommuners verksamhetsförutsättningar skall tryggas, medborgarna skall ha rätt till god och likvärdig service, framför allt när det gäller skola, barnomsorg och äldreomsorg. Vi kommer att göra speciella insatser för glesbygden och skärgården. Vi kommer att utnyttja landskapsandelssystemet för att utjämna skillnaden mellan kommunerna, så att inte skatteöret skall bli så väldigt betungande i någon kommun, för det är paradoxalt så att i de kommuner som kan erbjuda den minsta servicen till medborgarna är man kanske tvingad att ha det högsta skatteöret. Det är en situation som inte är bra.

 

Vi kommer att göra speciella näringslivsinsatser, satsa på infrastruktur för att förbättra kommunernas egen förmåga att bära sina egna kostnader, alltså att förbättra deras skattekraft. Vi kommer också att fortsätta utvecklingen av skärgårdstrafiken så att den livsviktiga trafiken för skärgården skall vara bra och att den skall ge goda förutsättningar för alla våra skärgårdskommuner att fortsätta leva vidare och utvecklas.

 

Överhuvudtaget, herr talman, är en balanserad regional utveckling en av våra huvudmålsättningar. Till våra huvudmålsättningar hör också att trygga den långsiktiga sysselsättningen. Det gäller att ge vårt näringsliv allmänt sett så goda verksamhetsförutsättningar så att de skall kunna klara konkurrensen med omkringliggande regioner, dvs. det skall inte vara en nackdel att vara etablerad på Åland, snarare en fördel. Vi behöver också skapa flera ben att stå på för vårt näringsliv. Vi vet alla i dag att vi är tungt beroende av vissa näringar och vi vet också att det finns hotbilder framöver. Det är en av våra viktigaste uppgifter att hantera så att vi skapar fortsatta förutsättningar för sjöfarten, färjnäringen, men också att vi är medvetna om att vi har behov av att skapa flera ben att stå på.

 

Vi skall utnyttja den moderna tekniken IT så långt som bara är möjligt eftersom den moderna tekniken  i sig ger möjlighet att sudda ut geografiska avstånd och gränser och det borde passa det åländska samhället bra - vi har en lång historia när det gäller att arbeta internationellt och globalt. Här har vi återigen fått en möjlighet att på ett väldigt effektivt sätt komma ut i världen.

 

Här, herr talman, har utbildningen, om man ser det i både kortare men framför allt i ett längre perspektiv, en mycket avgörande betydelse för hur vi kommer att lyckas här på Åland, vilken konkurrenskraft vi har framöver. Därför kommer utbildningsinsatserna att vara prioriterade och vi kommer att satsa på högkvalitativ utbildning här i landskapet som ger ålänningarna möjlighet att utveckla sig själva, sin kompetens och den ger vårt näringsliv tillgång till högt kvalificerad och väl- utbildad arbetskraft.

 

En av våra utmaningar som vi har framför oss är att få igång ett ökat både privat och offentligt byggande här i landskapet. Vi kommer därför att som en av våra första uppgifter arbeta fram ett s.k. bostadsproduktionsprogram i samarbete med kommunerna och med näringslivet för att vi skall försöka skapa en bild av vilka insatser man är beredd att göra på olika områden och att vi skall bidra på ett sådant sätt att vi får en jämn utveckling av bostadsbyggandet och en sådan utveckling som motsvarar behovet i vårt landskap, både deet som finns i dag och det behov som kommer att finnas med tanke på den näringslivsutveckling som vi förhoppningsvis skall ha här på Åland.

 

Vi skall också medverka till att vi får ett fortsatt spritt boende på Åland och att det för en ung familj skall vara möjligt att bosätta sig i någon kommun och känna att man där är väl mottagen, man har tillgång till den basservice som man kan förvänta sig och att det skall vara relativt okomplicerat att etablera sig. Därför kommer vi att stöda kommunerna i deras satsningar på skolor, på barn och på äldreomsorg.

 

Herr talman!

Landskapsstyrelsen avser också att minska på skattetrycket genom att bygga ut det befintliga kommunala skatteavdraget som infördes för något år sedan. Avsikten med det är att rent generellt sänka skattetrycket på Åland och vi kommer att prioritera låginkomsttagarna för att på det sättet åstadkomma en större rättvisa också i samhället.

 

Därtill, herr talman, kan man lägga att vi avser att höja barnbidraget med 10 procent fr.o.m. år 2001. Sammantaget kommer det att gynna framför allt barnfamiljer och unga familjer och ge dem möjlighet att leva och bo samt ha en bra livskvalitet i det åländska samhället, så att man inte skall behöva fundera på alternativ att flytta härifrån på grund av att det kanske upplevs som dyrt att bo på Åland eller det kan vara svårt på annat sätt, utan tvärtom vår målsättning är att medverka till att det skall kännas bra att vara här.

 

Herr talman!

Landskapsstyrelsen kommer att arbeta för jämlikhet och jämställdhet mellan medborgarna både vad gäller regionala aspekter men också framför allt mellan kvinnor och män; lika lön för likvärdigt arbete  är ett ganska slitet uttryck och det har arbetats lång tid för det, men vi vet också alla som finns här i salen i dag att trots den långa tid som det har arbetats finns det fortfarande en lång väg att vandra innan vi har nått det målet. Vi skall göra vår insats för att komma vidare på den vägen.

 

Landskapsstyrelsens målsättning är att alla skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård samt god hälsovård. Vård och omsorg kommer därför fortsättningsvis att ha hög prioritet vid fördelningen av de  ekonomiska resurserna. Vi skall fortsätta med kvalitetsutvecklingen inom vården. Vi skall fortsätta att samarbete både västerut och österut så att patienterna alltid skall vara förvissade om att de har tillgång till bästa möjliga vård. Det här kommer att kosta en del pengar, men den prioriteringen gör vi att det är det värt.

 

Herr talman!

När man ser på det åländska samhället och mäter det med ekonomiska variabler är Åland ett enastående samhälle, men det finns också en avigsida på den här medaljen och den situation vi har när det gäller  missbruk, både vad gäller alkohol och vad gäller narkotika. Där har vi en utmaning, den här landskapsstyrelsen, alla politiker och hela samhället, att under den här perioden se till att det finns nödvändiga resurser för att förebygga att utvecklingen fortsätter, att se till att det finns vårdresurser för dem som har hamnat in i eländet och det som vi alla kan bidra med som politiker och som människor: se till att vi får attitydförändring här i samhället, framför allt när det gäller alkoholen, så att våra barn  får sunda normer att leva efter för att Åland på sikt skall vara ett sunt och tryggt samhälle att leva i.

 

Herr talman!

Förändring är det enda säkra egentligen i dessa tider och det gäller inom alla sektorer och områden, också inom näringspolitiken. Det innebär att vi hela tiden måste förnya vår näringspolitik och ge näringslivet sådana förutsättningar att det kan verka. Framför allt skall vi skapa förutsättningar för det småskaliga näringslivet att utvecklas. Bland våra tusentals småföretag finns det i dag en mycket stor

tillväxtpotential och här har vi en utmaning som politiker att medverka till att enmans-, tvåmans- och tremansföretagen tar mod till sig och vågar ta steget som gör att de kommer att utvecklas vidare. Kan vi få till stånd en sådan positiv utveckling i vårt samhälle kan vi på det sättet uppnå den målsättning som jag tidigare sade: att trygga den långsiktiga sysselsättningen, att få många, många ben att stå på.

 

Det som det finns anledning att fortsätta ansträngningarna med är att sprida handeln till flera länder och underlätta handeln västerut till Sverige och till övriga länder. Här finns det fortfarande problem och hinder som vi måste arbeta bort under den här perioden.

 

Herr talman!

Vi vet alla att sjöfarten och primärnäringarna kräver sin speciella uppmärksamhet med tanke på de hotbilder och den situation som finns. Den här landskapsstyrelsen kommer att arbeta vidare med att skapa fortsatta verksamhetsförutsättningar för sjöfarten, så att Åland fortsättningsvis skall vara ett sjöfartslandskap, för alternativet är svårt att se. Vi vet också att primärnäringarna lantbruket och fisket  har en enorm betydelse för det spridda boendet och för glesbygden och skärgården; därför kommer vi att vidta de åtgärder som behövs för att det skall finnas en framtidstro och verksamhetsförutsättningar också inom de branscherna.

 

Herr talman!

EU är en verklighet som vi på något sätt håller på att lite vänja oss vid att leva med nu, fastän det fortfarande i många fall kan upplevas som svårt. Vi från landskapsstyrelsens sida kommer att fortsätta att arbeta för att vi skall få ett ökat inflytande i samarbete med Ålands lagting och vi kommer att fortsätta med att försöka trygga autonomins status och behörighetsfördelningen mellan landskapet och staten, eftersom vi ständigt upplever en viss press på självstyrelsen i dessa frågor.

 

Herr talman!

Utvecklingen av självstyrelsen kommer att vara ett tyngdpunktsområde för den blivande landskapssty­relsen. Vi kommer att fortsätta arbetet med att åstadkomma en överföring av behörigheten på samfundsskatteområdet, vi skall förnya och utveckla vår argumentation och vi hoppas på en fortsatt stor uppslutning från alla partier här i lagtinget kring denna frågeställning.  Det nya i handlingsprogrammet är att vi också kommer att lägga ner stor energi på att utreda och att försöka möjliggöra överföring av den indirekta beskattningen, eftersom vi där, om vi ser på utvecklingen på sikt och möjligheterna att diversifiera vårt näringsliv, torde ha goda möjligheter och det finns goda argument för varför Åland borde kunna öveerta behörigheten på detta område. Men det här skall vi ta fram fakta kring, skapa en debatt i lagtinget, skapa en debatt i samhället och försöka få en förståelse och en bred vilja i samhället att gå vidare med den här frågan.  Vi avser att försöka vidareföra den frågan i samarbete med alla partier här i lagtinget i en s.k. parlamentarisk kommitté. De punkter som finns på den s.k. B-listan skall vi också se över och börja arbeta med de punkter som kan anses ha vital betydelse för den åländska samhällsutvecklingen och att vidareföra dem för att få dem till åländsk behörighet.

 

Vi kommer också att ta fram bra och tillräckliga utredningar för att en saklig och öppen debatt om Ålands framtida konstitutionella status skall kunna föras. Konstitutionen berör oss alla. Det är därför viktigt ur demokratisk synvinkel att landskapsstyrelsen bidrar med så mycket information och faktaunderlag som möjligt för att folk skall ges goda möjligheter att ha välgrundande egna uppfattningar och på det sättet kan vi få en stimulerande och bra demokratisk debatt här på Åland och förhoppningsvis  ett fortsatt ökat valdeltagande.

 

Handlingsprogrammet är omfattande, men det innehåller naturligtvis ändå inte allt som skall göras under perioden. Erfarenheten har visat att både landskapsstyrelsen och lagtinget säkerligen har många arbetsuppgifter och prövningar framför oss som vi ännu inte vet något om.

 

Herr talman!

Jag hoppas på och ser fram emot ett ganska samarbete med lagtinget och de grupper som här finns företrädda. Jag och hela landskapsstyrelsen kommer alltid att vara öppna och tillgängliga för lagtinget och alla ålänningar.

 

TALMANNEN: Efter denna redogörelse av lantrådskandidaten bordläggs ärendet. Talmanskonferen­sen föreslår att ärendet bordläggs till plenum i morgon torsdag den 2 december. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet bordläggs till plenum den 2 december.

 

 

Föredrages för andra behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 1/1999-2000 om godkännande av vissa bestämmelser i avtalet med Rumäninen för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst. (RP nr 1/1999-2000).

 

Först tillåtes diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i framställningen ingående lagförslaget förelägges för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Föredrages för andra behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 2/1999-2000 om godkännande av vissa bestämmelser i avtalet med Slovakien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst. (RP nr 2/1999-2000).

 

Först tillåtes diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i framställningen ingående lagförslaget förelägges för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Lagtingets nästa plenum är i morgon den 2 december kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.25).

Originalfil