Stenografiskt protokoll från plenum den 12 novermber kl 13.00

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 12 november 2001 kl. 13.00 (kl. 13.15).

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Dennis Jansson).

29 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Fyllnadsval av en medlem i lagtingets kanslikommission.

 

Enligt 68b § arbetsordningen förrättas fyllnadsval till kanslikommissionen med kandidatlistor även i det fall valet avser endast en person. Inom föreskriven tid och i behörig ordning har till kansliet inlämnats två kandidatlistor:

 

Kandidatlista nr 1 som upptar namnet Ragnar Erlandsson

Kandidatlista nr 2 som upptar namnet Harriet Lindeman

 

Val kommer att förrättas i enlighet med bestämmelserna i 63 och 66 §§ arbetsordningen. Diskussion  är enligt arbetsordningens 51 § tillåten men endast beträffande kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Begäres ordet? Ingen diskussion.

 

Valförrättningen vidtar. Enligt bestämmelserna i arbetsordningens 63 § skall den röstande med ett kryss i rutan framför namnet utmärka den kandidat åt vilken han eller hon ger sin röst. Valsedlar finns utdelade. Jag uppmanar lagtingsledamöterna att på de utdelade valsedlarna med ett tydligt kryss utmärka sin kandidat. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

 

Upprop.

 

Jag ber ltla Ulf Andersson och Roger Jansson biträda vid rösträkningen.

 

29 valsedlar har avlämnats.

 

Rösträkningen har gett följande resultat: Kandidatlista 1 har erhållit  17 röster och kandidatlista nr 2 11 röster. 1 blank valsedlel har avgetts. Till medlem i kanslikommissionen för återstoden av mandatperioden 1999-2003 förklaras därför den på kandidatlista nr 1 upptagna kandidaten vald, nämligen ltl Ragnar Erlandsson.

 

 

Föredras ärende nr 2:

 

Fyllnadsval av en medlem i lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd.

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem vicetalman Christer Jansson. Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidatens valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista har inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Vtm Christer Jansson förklaras därför vald till ordinarie medlem i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod.  Antecknas.

 

Med anledning av det nyss förrättade valet konstaterar talmannen att fyllnadsval av en ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden förrättas vid plenum inkommande onsdag den 14 november. Kandidatlistor för valet skall inlämnas till lagtingets kansli senast i morgon kl. 15.00. Valet förrättas med anledning av att vtm Christer Jansson innehar en plats som ersättare i nämnden och nu valts till ordinarie medlem. Antecknas.

 

 

Föredras för andra behandling efter bordläggning ärende nr 3:

 

Stora utskottets betänkande nr 2/2000-2001 angående fördelning av skatteintäkter från företagssektorn mellan kommunerna. (FR nr 14/2000-2001).

 

Ärendet bordlades den 5.11.2001. Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Vtm Bert Häggblom:

Herr talman!

Den framställning som stora utskottet behandlar kommer säkert att vara den viktigaste framställning som lagtinget kommer att behandla under den här lagtingsperioden överhuvudtaget och därför tycker jag också att det har varit viktigt att det har varit en ordentlig behandling i stora utskottet, oaktat att kritik i media har framställts för att ärendet fördes till stora utskottet för behandling. Jag anser dock att den här framställningen är lika viktig som många andra framställningar som också har behandlats noggrant i stora utskottet, så till den delen förstår jag inte kritiken.

 

Man förvånar sig bara över att massmedia inte beaktat att det här är en framställning som berör alla enskilda ålänningar enormt mycket. Man tar ofta upp andra små framställningar men den här har man inte analyserat i tillräcklig omfattning.

 

Fördelningen av samfundsskatten är någonting som har till följd vilken skattesats de enskilda kommunerna kommer att ha gentemot enskilda medborgare. Därför bör fördelningen vara rättvis.  Den bör beakta hela. Det har åtminstone varit mitt rättesnöre.

 

Jag vill redan nu avisera att jag i detaljbehandlingen kommer att lägga reservationens ändringsförslag till grund för behandlingen, alltså ändringar i lagförslaget om kommunalskattelag för landskapet Åland 5a § 3 mom. och 5 mom. och där femte momentet i näringsutskottet blir det sjätte momentet. Härmed är detta aviserat, fru talman.

 

När det i övrigt gäller det som stora utskottet har kommit till kan inte jag omfatta det förslag som stora utskottet har gjort, dvs. man har gått på framställningen helt och hållet. Det betyder att vi fortfarande har en orättvis behandling i landskapet. Det betyder att man ger fördelar till dem som bor i centralorterna och i centralkommunerna, de som kan locka företag och andra, dit också landskapet för andra. Vi vet att landskapet Åland har beslutat, med bistånd av lagtingets beslut, att föra pengar till en IT-by. Var placeras den? – i Mariehamn. Det har inte varit aktuellt överhuvudtaget att placera den på Kökar. Det här betyder att vinster som dylika företag genererar kommer skattebetalarna i Mariehamn att dra nytta av. Detta med bistånd av hela Ålands pengar. Det finns många sådana exempel. Men det här är det mest närliggande exemplet som man har; landskapsstyrelsen och de partier som stöttar landskapsstyrelsen hävdar att de jobbar för hela Åland, men det gör man inte utan man fördelar samfundsskatten lika och samtidigt går man ut och talar varmt om att det inte skall vara konkurrens i Norden eller i Europa. Vad är det för bludder när den här framställningen inte har något annat än skattekonkurrens mellan kommunerna; det står uttryckligen i framställningen att kommunerna skall tävla och klösa ögonen ur varandra för att få företag till sig. Det är det som hela framställningen går ut på.

 

När det gäller sjöfarten börjar man säga att det inte skall vara någon skattekonkurrens mellan Sverige och Finland. Hur går detta resonemang ihop? Hur skall man göra när man på kommunalstämmor säger att man skall börja samarbeta bättre mellan kommunerna? Samarbeta när det gäller administrationen men när det gäller att få företag till sig skall man försöka tävla så mycket som möjligt! Detta skapar oenighet mellan de små åländska kommunerna. Det här är ett typexempel på att vi glömmer bort hur stort Åland är. Vi är bara 25.000 människor – som en liten kommun runt om oss både i Sverige och Finland. Då borde vi se Åland som en helhet. Om vi vill behålla de små kommunerna borde vi också fördela skatteintäkterna lika. Banker, försäkringsbolag och tidningsföretag, varken Nya Åland eller tidningen Åland tror jag är intresserad av att sätta sitt huvudkontor på Kökar eller Brändö, utan alla företag vill vara i Mariehamn och dit går pengarna, likaväl också som försäkringsbolagen skall visa soliditet enligt de regler finns bygger man också bostäder och kontor i centralorten, ofta blir det i Mariehamn. Det här betyder att rand- och skärgårdskommunerna  missgynnas. Det finns inga möjligheter att ha samma attraktionskraft överhuvudtaget. Mariehamns stad får då, såsom framställningen är, 82 procent av skatteintäkterna. Om man anser att det här är rättvist har man olika åsikter. Jag anser inte att detta är en rättvis fördelning av samfundsskatterna.

 

Vill man behålla de små kommunerna eller vad är avsikten på lång sikt? Vi skall veta att små kommuner har inte några möjligheter överhuvudtaget att bedriva någon aktiv näringspolitik. 75-85 procent av budgeten i kommunerna går åt till socialväsendet och skolväsendet. Många kommuners näringsnämnder har 5.000 mark i sin budget för att bedriva näringspolitik. Vi vet att det är landskapsstyrelsen som står för näringspolitiken i landskapet vad gäller medel, stöd och lån. Inte är det någon kommun som går aktivt in för det.

 

Går vi över till frågan om sjöarbetsplatserna får kommuner som Eckerö och Lumparland ingenting extra fastän man aktivt har gått in för att ha hamnar i kommunen. Detta är i och för sig typiskt också eftersom det är landskapet Åland som står för Långnäs hamn. Men det var i och för sig Lumparlands kommun som i tiden köpte in den och sålde den till landskapet. Där har man ändrat i förhållande till rikets lag, som framställningen i mångt och mycket är en kopia av. Där har man glömt bort hemorten för samfundet/rederierna. Det skulle ha gjort att t.ex. Eckerö skulle ha haft en annan fördelning, vilket man förlorar på i den här framställningen. Därför föreslår jag att man skall fördela enligt där trafiken går. Det betyder att både Eckerö och Lumparland skulle få en helt annan fördelning så att deras skatteintäkter för överskådlig tid skulle vara tryggade. Det tror jag är viktigt, om man avser att det skall vara en aktiv näringspolitik. Det här går stick i stäv med vad man tidigare har sagt. Eckerö skall man få mindre än Jomala, där man har ett bussgarage. Det kan väl inte vara riktigt, om man anser att det skall finnas en fördelningspolitisk rättvisa eller finns det en politik på ett annat plan, dvs. att den kommun som är starkast får mest pengar. Det kan också vara ett uttryck för den framställning vi har och att man gör fördelningen utgående från det.

 

Jag har föreslagit att man skulle fördela hälften enligt befolkningsantal och hälften enligt det här. Det är en medelväg för att man skall komma till det tänktesätt jag har att man skall se Åland som en helhet. Det intressanta är att centerpartiet i Finland har haft samma tanke i riksdagsbehandlingen; där ser man regionalpolitiskt på det, medan centerpartiet här, som ofta brukar säga att man samarbetar med centerpartiet i Finland, har en totalt annan linje. Man drar alla pengar till centralorten. Det här betyder bara att man inte har tittat efter. Man har överhuvudtaget inte analyserat konsekvenserna av de lagförslag man lägger eller så finns det andra intressen som är viktigare.

 

När det gäller kapitalskatten är den information som tidningarna har bestått oss med under de senaste veckorna hur de personer som har kapitalinkomster inte bidrar till den kommunala ekonomin. Det är inte de personerna som förtjänar pengar – tvärtom skall samhället vara tacksamma mot dem. Men varför får inte deras pengar användas till den kommunala servicen? De går ínte dit. Många som har miljoninkomster och betalar upp till miljonen i kapitalinkomstskatt bidrar överhuvudtaget inte till den kommunala servicen med kommunalskatt. Är det riktigt och rättvist? Svaret är nej. I utskottet har vi fått informationen att skärgårdskommunerna skulle klara sig, många under överskådlig tid, om man skulle fördela kapitalinkomstskatten enligt det förslag som finns i reservationen till utskottsbetänkandet. Då skulle man få en rättvisare fördelning. Detta skulle mest gynna landsbygden och skärgården, har jag erfarit av dem som vi har hört i stora utskottet.

 

Men varför är man från regeringsblocket så emot landsbygden och skärgården? Det svaret har jag inte fått ännu. De skall inte gynnas på något sätt, de skall inte få några skatteintäkter att fördela.

 

Det här är nog någonting som de politiker som representerar regeringsblocket bör fundera på varför det går så här. Skulle man ha en fördelning skulle också skattekompletteringen, som motverkar det här systemet, också få ett annat utseende. Jag tror att det är viktigt, om man skall ta ordet rättvisa i sin mun från regeringsblocket i fortsättningen och internationellt tror jag att man skall glömma bort ordet skattekonkurrens, eftersom den här framställningen är det värsta konkurrensmedel man kunnat göra med en befolkning på 25.000 människor.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

Trots att det har varit en lång behandling i stora utskottet har ledamoten vtm Bert Häggblom inte kunnat ta till sig mer än en av de åtminstone fyra viktiga komponenterna i detta. Han talar enbart om fördelningen av samfundsskatt. Det man kan säga om den är att den har gjorts mera rättvis därför att den följs upp löpande och fördelas i enlighet med hur den genereras. Kapitalskatten, som också är en ingrediens här, är ett direkt tillskott till kommunerna på Åland och den gynnar både lands- och skärgårdskommunerna. Skulle man fördela hela kapitalskatten skulle det inte vara som vtm Häggblom säger, att det skulle gynna skärgården t.ex. Så är det inte. Det allra viktigaste när man talar om fördelningen är att den stora delen av kommunernas ekonomi kommer via landskapsandelarna på 200 miljoner och där är det regional rättvisa och en helhetssyn som den här landskapsstyrelsen står bakom.

 

När man talar om de rika personernas pengar betalar vi alla skatt som är allmänna avgifter för allmänna ändamål i samhället. Går man in på en sådan linje att man skall öronmärka skattepengarna får vi till slut ett samhälle där det är anarki, var och en sköter sig själv  - och det är inte den linjen som den här landskapsstyrelsen är inne på utan en rättvis fördelning

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman! Jag kan inte förstå hur vicelantrådet kan få det till rättvis fördelning när enligt framställningen vissa gruppers kapitalskatter skall fördelas men inte andras. Det är någonting som inte går ihop, bästa vicelantrådet. Nog är det underligt att människor som tjänar bra med pengar, också betalar skatt och gärna skulle vilja att deras skatter skulle bidra till den egna hemkommunen men vilket nu inte är fallet. Dessa personer utnyttjar mycket av den kommunala servicen, medan deras pengar går till den samlade landskapskassan. Nog bör man titta på förslaget. Det här förslaget gynnar inte en som äger stugor i Eckerö och bor i Mariehamn; det betyder att skatterna kommer Mariehamn till godo. Beträffande skärgården finns vi åtminstone i stora utskottet den informationen att för alla skärgårdskommuner skulle det betyda 2 skatteören om man skulle fördela kapitalskatten. Det är endast två kommuner som skulle förlora på det. I förhållande tll  dagsläget är det Kökar och Kumlinge kommuner.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman! Jag skall senare i mitt anförande gå mera in på mina åsikter i den här frågan, men eftersom vtm Häggblom tog upp Eckerös position och sits kan jag säga att till en viss del förenar jag mig i hans tankegångar att företagets hemort, registreringsorten, skulle ligga till grund för beskattningen och även sjöarbetsplatserna. Men när det gäller det övriga att Långnäs hamn skulle behandlas på samma sätt håller inte det resonemanget, så jag förenar mig inte till den delen. När det gäller Eckerölinjens specifika engagemang i Eckerö är det ett privat bolag som har valt en position; bolaget har också startat i Eckerö. Hur detta kommer att ske i framtiden har jag förhoppningar om, och jag återkommer till det, men kan inte generalisera och säga att en hamn skulle utgöra samfundsskatteintäkter, för vi vet att både Mariehamns stads hamn och Långnäs hamn på Åland i så fall med rikets beskattning då måste dela med sig både till Åbo hamn och Helsingfors hamn, med det resonemanget!

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman!

Jag håller mig endast till den lagstiftning vi har och som berör landskapet Åland. Det här visar hur framställningen har behandlats i de olika politiska grupperingarna. Det vi nu hörde var centergruppordföranden i Ålands lagting. Nu var det bara hemkommunen Eckerö som var aktuell, medan Lumparland också har trafik. Enligt mitt förslag och också framställningen är det där näringen bedrivs. Varför skulle inte Lumparlands kommun, likaväl som Eckerö, få samma intäkter. Inte får Eckerö sämre att fördela enligt mitt förslag. Bygger man upp en hamn innebär detta också att kommunerna skall ha service och infrastruktur, med tanke på brandväsende och annat. Där har Eckerö och Lumparland samma problem: de måste ut med pengar. Det är väl en rättvis fördelning att man redovisar till där trafiken där och det gäller samfund som är registrerade i landskapet Åland och där vi har behörighet. Övriga bolag behandlar vi inte i denna framställning.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller resonemanget sade jag tidigare att om det skulle vara hamnen i sig som skulle generera samfundsskatten förenar jag mig inte med det. Tar vi exemplet med det rederi som är registrerat i Brändö, där det inte ens finns en hamn att anlöpa, så vart skulle de bolagets samfundsskatteintäkter då hamna? Vi har också ett annat exempel, rederi Engship, som har sitt kontor i Nagu. Deras samfundsskatter skulle antagligen hamna i Kemi, Uleåborg eller Raumo, dvs. de hamnar de trafikerar.

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman!

Jag tror att vi skall hålla oss till den lagstiftning Ålands lagting har att göra med och det gäller bolag som är registrerade i landskapet Åland och den skatt som uppkommer här. Det är den jag avser att skall fördelas enligt rättvis prövning. Ordet rättvisa tolkas olika av lagtingsledamot J-E Mattsson och mig.

 

Ltl Ulf Andersso:

Fru talman!

Behandlingen av denna framställning i stora utskottet blev både upplysande och upplyftande. Jag säger detta trots att jag blev i minoritet vad gäller de två ändringsförslag som framställdes i utskottet: för det första att all kapitalinkomstskatt skall beaktas för kompensationen av den kommunala andelen till kommunerna och för det andra att vid fördelningen av samfundsskatten mellan kommunerna vad gäller de anställda ombord på fartyg skall bolagets skatt för de sjöanställdas del räknas den kommun tillgodo där samfundet har sin hemort. I praktiken är det fråga om Eckerö, som då på basen av landskapsstyrelsens förslag skulle förlora ca 600.000 mark årligen: 400.000 mark till Mariehamn och 200.000 mark till Jomala. Landskapsstyrelsen föreslår visserligen att Eckerö, liksom andra kommuner skall erhålla kompensation under några år, men det finns i varje fall ingen orsak att ändra på det system som nu gäller att samfundets hemkommun skall vara utslagsgivande vad gäller de ombordanställda.

Fru talman!

Jag hamnade i minoritet vad gäller omröstningen i utskottet, men jag tycker att själva utskottsbehandlingen var upplyftande ur den synpunkten att också majoriteten i utskottet insåg det riktiga i resonemanget att samtliga kapitalinkomstskatter skall beaktas vid kompensationen till kommunerna vad gäller kapitalinkomstskatten. Likaså insåg utskottets medlemmar, vågar jag påstå, att lagförslaget för hårt drabbar en enskild kommun, dvs. Eckerö, vad gäller hur man räknar sjöarbetsplatserna. Dessa insikter resulterade i utskottets klämförslag att kompensationen för utebliven kapitalinkomstskatt skall utvärderas av landskapsstyrelsen och att landskapsstyrelsen likaså ytterligare skall utreda sjöarbetsplatserna och fördelningen av skatteinkomsterna. Vi får nu bara hoppas att landskapsstyrelsen tar klämmen på allvar och att landskapsstyrelsen redan under nästa år kommer med en framställning som bygger på utskottets hemställan.

 

Det väsentliga är, fru talman, att det står klart för lagting och landskapsstyrelse att vi i för hög utsträckning har kopierat rikets lagstiftning vad gäller fördelningen av skatteinkomsterna mellan landskapet och kommunerna. Det viktiga är att landskapet har lagstiftningsrätt vad gäller kommunalbeskattningen. Redan 1993 gjorde näringsutskottet under ledning av Tage Boman en viktig markering i samband med landskapsstyrelsens framställning om ny kommunalskattelagstiftning. Jag citerar vad näringsutskottet sade då: ”Eftersom självstyrelselagens regler endast kan ändras på i lagen föreskrivet sätt, påverkas lagstiftningsbehörigheten inte av att man i rikslagstiftningen valt att slå samman den kommunal- och statsskatt, som skall erläggas av samfund.”

 

Fru talman!

Man kan konstatera att det var mera krut i näringsutskottet 1993 än 2001! Nu konstaterar näringsutskottet bara att kapitalinkomstskatten är en statsskatt och att vi därmed inte kan göra något åt fördelningen mellan landskapet och kommunerna.

 

Men, fru talman, vi kan mycket väl, som vi i reservationen har föreslagit, återställa den kommunala skattebasen i landskapet till den bas som gällde fram till år 1993, då uppdelningen av inkomsterna i kapital- och förvärvsinkomster skedde.

 

Det skall medges att landskapsstyrelsen har tagit ett steg i rätt riktning genom att föreslå att vissa yrkesgruppers kapitalinkomstskatt skall tillgodoräknas kommunerna. Men under utskottsbehandlingen framgick att förslaget inte helt motsvarar intentionerna om att skatten skall ha sitt ursprung från näringsverksamheten i respektive kommun. Jordbrukare och näringsutövare kan faktiskt också ha andra kapitalinkomster än från sin rörelse och skatten från dessa icke, vad man kan kalla, näringsanknutna inkomster kommer också hemkommunen tillgodo, och det är på sin plats, men det leder till slutsatsen att det inte heller finns någon orsak att frånta kommunerna deras andel i andra personers än jordbrukares och yrkesutövares kapitalinkomstskatter.

 

Men jag utgår från att landskapsstyrelsen i en ny framställning relativt omgående rättar till den påtalade bristen och kommer med den framställning som föranleds av klämmen. Detta skall naturligtvis sedan också beaktas med en ändring av landskapslagen om landskapsandelar så att kommunernas ökade inkomster får utslag i landskapsandelslagstiftningen.

 

Fru talman!

Förseningen med framställningen har i skilda sammanhang påtalats. Det är också en riktig synpunkt att lagförslaget är försenat. Det borde egentligen ha förelagts lagtinget redan hösten 1998, då motsvarande ändringar genomfördes i riket. Samtidigt som vi nu i lagtinget hösten 2001 i stort antar de ändringar som genomfördes i riket 1998 ändrar man i riket nu som bäst den lagstiftning som vi antar nu! Dels gäller det saker som vi inte kan påverka, t.ex. slopandet av statens krav på återkrävande av mervärdesskatt från kommunerna. Men eftersläpningar av det här slaget borde inte få ske så länge vi har motsvarande lagstiftning som i riket. Den nuvarande landskapsstyrelsen och finansansvariga ministern är dock inte huvudansvariga för eftersläpningen, utan ansvaret går nog kollektivt tillbaka till de landskapsstyrelser som verkat sedan 1998.

 

En from förhoppning, fru talman, för att anknyta till det som vicetalman Häggblom sade, är att landskapsstyrelse och lagting i större utsträckning skulle ägna sig åt att utnyttja den lagstiftningsbehörighet vi har i stället för att undervisa svenskarna hur de skall undvika att skattekonkurrera!

 

Till slut, fru talman. Lagstiftningen har blivit försenad. Men jag måste påtala att det är märkligt att landskapsstyrelsen i varje fall föreslår kompensation åt kommuner för försenad lagstiftning. Lagstiftningen var också försenad i riket 1998 men inte infördes i rikets lagstiftning någon kompensation till de kommuner, ca 100 stycken, som ökade sina inkomster genom reformen. I riket förlorade 350 kommuner på den reform som kom 1998, men de fick kompensation under en övergångstid, i stort enligt de riktlinjer som landskapsstyrelsen föreslår här. Jag är fullt medveten om att vi inte behöver följa rikets lagstiftning, men själva tanken på något slags vad jag kallar retroaktiv omfördelning mellan kommunerna, visserligen med landskapets pengar, förefaller främmande. Retroaktiv lagstiftning anses inte tillåten, medan däremot retroaktiv utdelning av landskapets pengar till vissa kommuner skall gå bra! Finström, Saltvik och Lemland får dela på sina 2 miljoner för år 2001 och vi övriga får vara tacksamma för att man inte har föreslagit retroaktiva tillskott för flera år!

 

Jag ser i varje fall med spänning fram emot vad Ålandsdelegation och högsta domstolen säger om en sådan här typ av lagstiftning!

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

Jag ser också fram emot eventuella synpunkter från Ålandsdelegation när det gäller övergången, men den övergången är för att vi tycker att man bör låta de små kommunerna få en möjlighet att planera sin ekonomi. Om det inte är enligt reglerna kommer de kommunerna att gå miste om den kompensationen.

 

Fru talman!

Jag vill passa på när det gäller de två väsentliga punkterna där utskottet gemensamt har tagit fram i en kläm: för det första att vi skulle se över kapitalskattefördelningsbasen och för det andra utreda möjligheterna att i fördelningen av skatteinkomster ta hänsyn till sjöarbetsplatserna. Vi har ingående i beredningen diskuterat dessa frågor. När det gäller de sjöanställda måste jag erkänna att det inte fanns någon direkt enkel och bra lösning, så jag tycker det finns all anledning att göra den utvärderingen under året och se om vi kan hitta en mera rättvis formel.

 

När det gäller fördelningsbasen hänger den ganska mycket ihop med landskapsandelarna och därför bör det behandlas i ett sammanhang; ändrar man basen ändrar man också på fördelningen. Orsaken till att vi gjorde förändringen när det gäller kapitalskattekompensationen är att det fanns ett reellt val för dessa yrkeskategorier, ungefär från 1995, att i stället för förvärvsbeskattning välja kapitalskatt. Det är också därför vi kallar det kompensation.

 

Jag tycker att det är viktigt för landskapsstyrelsen att vi nu får besked från lagtinget hur man skall gå vidare. Den har saken har väntat egentligen sedan 1993 eller åtminstone sedan 1998 och vi får en bra grund att utveckla vårt stödsystem och vårt landskapsandelssystem genom denna reform.

 

 

 

Ltl Pehrsson, replik:

Fru talman!

Ltl Ulf Andersson har i flera omgångar kritiserat näringsutskottets arbete och beredningen av framställningen angående just fördelningen av skatteintäkter. Med all respekt för tidigare näringsutskott under ledning av Tage Boman, som han nämnde, håller jag helt med om att det var ett ypperligt utskott som kanske också hade mera krut, så jag kan väl konstatera att jag inte är någon ”krutgumma”! Jag vill ändå påstå att vi nog i vår behandling och i skrivningen i vårt betänkande uppmanar landskapsstyrelsen att titta över behörighetsfrågan när det gäller kapitalskatten. Vi konstaterade också att ingen kommun kommer att förlora under det första året. Därför ansåg vi att landskapsstyrelsen hade tid på sig att se över just rättvise- och fördelningsfrågorna utan att någon skulle behöva förlora på det. Jag har kontrollerat med jurister på landskapsstyrelsen angående den retroaktiva lagskrivningen och man sade då att det inte möter något hinder i och med att utdelningen är i positiv riktning för kommunerna. Jag tycker fortfarande att det här går säkert att utreda vidare under året och ingen kommun kommer att bli förlorare.

 

Ltl Harriet Lindeman, replik:

Fru talman!

Detta berör i stort sett samma sak som näringsutskottets ordförande tog fram, nämligen att näringsutskottet inte på något sätt skulle bry sig om den skattelagstiftning som sker i riket och att vi låter det gå. Jag har faktiskt näringsutskottets betänkande framför mig, där vi avslutar texten med att säga:”En utökning av lagstiftningsbehörigheten på skatteområdet för landskapet skulle kunna förhindra detta. Utskottet vill mot bakgrund härav avslutningsvis uppmana landskapsstyrelsen att intensifiera sitt arbete för att i första hand överta behörigheten för den indirekta beskattningen för landskapet Åland.” Sedan kan jag bara tillägga att vi som parti, Frisinnad Samverkan, tycker också att kapitalbeskattningen kunde övertas.

 

Ltl Holmberg, replik:

Fru talman!

Jag blir lite förvånad när jag hör ltl Ulf Anderssons anförande i och med att han hör till en av reservanterna i stora utskottets betänkande. Som jag har kunnat tolka det omfattade han nästan till alla delar framställningen och också näringsutskottets betänkande, så genom det har jag svårt att se, med tanke på den argumentation som han har fört i tidigare debatter och också nu, att det skulle vara något direkt nytt som ltl Ulf Andersson anför. Kanske till den del det gäller kapitalbeskattningen men inte vad för övrigt beträffar näringsutskottets betänkande.

 

Ltl Ulf Andersson, replik:

Fru talman! Jag ber ltl Holmberg läsa handlingarna. Jag har anmält reservation på två punkter till utskottsbetänkandet. Att klämmen åtminstone delvis är positiv beror på att klämmen i stort går ut på det som jag konkret röstade om och anmälde reservation för i utskottsbetänkandet. Däremot är det fortfarande lika oklart för mig hur man kan ha en åsikt i Lemland och en i Mariehamn!

 

Ltl Holmberg, replik:

Fru talman! Jag kan inte få fram något nytt av ltl Ulf Anderssons replik utan jag bara kan konstatera att till vissa delar har han ändrat sig, kanhända på grund av deltagandet i stora utskottets arbete och det betänkande som har kommit fram där.

 

Ltl Lisbeth Eriksson:

Fru talman!

Först måste jag få säga att efter den här behandlingen, diskussionen i lagtinget och i stora utskottet, har jag större förståelse för tidigare landskapsstyrelser som inte har kommit fram med denna framställning. Man får nämligen inget resultat om man börjar från enskildheter, från en kommun eller en annan kommun, utan man måste, som landskapsstyrelsen har gjort nu, utgå från en princip.

Jag vill påminna om att i början av nittiotalet separerade lagtinget den åländska samfundsskatten från rikets samfundsskatt och basåren för fördelningen av den helt åländska samfundsskatten blev 1991 och 1992. Men trots att vi då bestämde oss för att vår egen åländska samfundsskatt användes den riksomfattande fördelningsnyckel, som man tidigare hade använt, dvs. när den åländska samfundsskatten ingick i samma klump som rikets. Efter alla dessa år har vi alltså inte fått till stånd en egen åländsk fördelningsnyckel, och nu skall det då ske. Jag skall inte göra några betygssättningar varför det är på det här sättet, men jag tycker att det kan leda till en liten tankeställare hur svårt det är när vi själva skall göra fördelning, och det verkar inte riktigt förtroendeingivande.

 

Nu har vi då en landskapsstyrelse som har kommit till lagtinget med ett förslag till ny fördelningsnyckel, den första åländska fördelningsnyckeln. Enligt det förslaget får kommunerna den skatt deras egna företag tjänat in och dessutom en del av den kapitalskatt som tillkommer Åland via 0,45-systemet. Dessutom kompenseras de kommuner som av olika orsaker har fått en minskad skatteinkomst från sina företag just vid övergången till det nya systemet jämfört med tidigare beräkningar. Alla kommuner får alltså mera inkomst från företagssektorn.

 

Då måste jag säga att det är verkligt konstigt att diskussionen inte alls har rört sig om hur nu gällande fördelningsnyckel slår ut. Varför har vi inte diskuterat det som någon talade om här i talarstolen just ”hårt drabbad enskild kommun”. Då skulle jag nog säga att Lemlands politiker har varit väldigt försiktiga och inte talat om för alla att deras kommun är verkligen hårt drabbad som inte har fått en mark av samfundsskatten på hela den här perioden, sedan 1993. Det tycker jag är en hårt drabbad kommun. Det finns andra kommuner som t.ex. för beskattningen 2000 kunde i inkomst från samfundsskatten, märk väl, enligt detta förslag ha fått 6 miljoner och nu får 200.000 mark. I själva samfundsskattefördelningen fanns det alltså mycket övrigt att önska, och det är jag glad att landskapsstyrelsen nu har åtgärda.

 

Det verkar inte riktigt klart för alla, inte ens här i lagtinget, att ett företag kan gå bra och det kan gå mindre bra; det kan gå så dåligt att det inte blir någon vinstskatt alls, men så länge ett företag håller sig flytande ger det arbetsplatser och kommunerna får skatt från förvärvsinkomsten, så företagen genererar inte enbart samfundsskatt utan också skatt från förvärvsinkomst. Det borde faktiskt vara självklart det också att man inte behövde säga det härifrån.

 

Vidare sades det nyligen här, och det har varit vissa slängar förut, att kommunpolitiker inte förstår den egna kommunens bästa. Min kommun har drivit på en ny fördelning av samfundsskatten under lång tid, precis som näringsutskottet som gjorde, som finansutskottet har gjort, som kommunala samarbetsnämnden har gjort och också kommunförbundet, tror jag. Sedan är det så att var och en kommun har full rätt att se på fördelningen ur sin egen synvinkel och begära och kräva precis så mycket som bara är möjligt. Men som ledamot av lagtinget får man faktiskt en annan roll; det gäller bara inte att byta åsikt, utan det är faktiskt att ta ett ansvar för alla kommuner och försöka göra en fördelning som blir den bästa möjliga för alla. Det tror jag också att det här är.

 

Det är så, som jag tror att många av oss har märkt i dessa diskussioner, att så fort man tar in en ny sak, för att inte säga detalj, påverkas andra och därför måste man faktiskt göra större utredningar, kanske ny beredning, för att komma till rätta med det. Majoriteten var också villig att ta in en kläm i stora utskottets betänkande som går ut på - som om inte landskapsstyrelsen skulle ha hört det många gånger nu och faktiskt borde ha klart för sig - att lagtinget vill att den här lagstiftningen skall följas upp.

 

Kapitalskatten har diskuterats rätt mycket och det har sagts att hela summan skall fördelas till kommunerna eller mindre en mindre del av summan, såsom landskapsstyrelsen har föreslagit. Annars är det så, och det är huvudsaken, att om man fördelar ut kapitalskatten till kommunerna eller ger den via landskapsandelssystemet och skattekomplettering blir det nog samma pengar. Det är fördelningen som skiljer.

 

Vi tycker att det är viktigt att kommunerna konkret ser vad företagen tillför, såsom man gör det, om kommunerna får sin egen företagsskatt. Det är också viktigt att kommunerna skapar en god miljö för företagen. Till den miljön hör alla typer av social service, omsorg, skola, kulturarbete och aktiviteter av olika slag. Det behöver företagen för sina anställda och deras trivsel. Det tillgodoser landskapet genom skattekomplettering och landskapsandelssystem i en bra fördelning, enligt den landskapsandelslag vi har och som skall revideras om så behövs.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att detta är ett bra lagförslag. Det leder till att kommunerna får den intjänade skatten, om jag säger så. Jag nämnde redan Lemland som det tydligaste exemplet på hur nuvarande och det gamla systemet har fungerat. Lemland har fått noll. Flera skärgårdskommuner har inte fått den intjänade samfundsskatten, så det var lite svårt att förstå vad vicetalmannen talar om när skärgårdskommuner förlorar miljoner i den gemensamma potten!

 

Vtm Häggblom talade också om strid mellan kommunerna. Jag vill nog säga en positiv sak om skattekomplettering. Skattekompletteringen är ett genialiskt system genom vilket kommunerna hänger ihop. Det uppammar inte till någon strid. Om en kommun får det bättre och en annan sämre så fyller landskapet på i kassan till den som har det sämre, och det skulle vara konstigt om inte lagtingsledamöterna känner till den saken. Jag menar att skattekompletteringen bidrar till att hjälpa kommunerna, inte till strid.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman! Ltl Lisbeth Eriksson har uppträtt som en stark försvarare av landskapsstyrelsens framställning. Hon har framhållit många argument som just landskapsstyrelsen har tryckt på, dvs. att förslaget är bra därför att det betyder att de skatteinkomster från samfunden som genereras i kommunen kommer tillbaka till kommunen. Nu är det faktiskt så med kapitalinkomstförslaget att alla skatterna inte kommer tillbaka. Jag kan citera  från Föglö kommuns utlåtande, som ltl Lisbeth Eriksson säkert själv har varit med och diskuterat: ”En betydande del av jord- och skogsbruksinkomsterna, stuguthyrningen, uthyrningen i allmänhet, turistinkomster m.m. utgörs av kapitalinkomster från vilka kommunen inte erhåller ett penni i kommunalskatt.” Det är det som är så tokigt med förslaget att det är ett hopplock av principer och idéer just när det gäller förslaget till kapitalinkomstskattens återfördelning till kommunerna. Jag kan inte se att det finns egentligen någon annan än landskapsstyrelsepartierna, och inte ens de till fullo, som har försvarat förslaget. Det måste antagligen ganska snart omarbetas för att det skall bli något principiellt vettigt i det.

 

Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

Herr talman!

Ltl Sundback vet inte, och jag vet inte, hur kapitalskatten skulle fördelas i så fall att hela skatten gick till kommunerna. Däremot vet vi hur landskapsandelssystemet ser ut och hur skattekompletteringen verkar. Om jag får välja, ser jag, åtminstone vad jag vet i dag, att fördelningen är bra om det går via landskapsandelssystemet och skattekompletteringen. Det är från Föglö (Från salen, ltl Strand: från Flisö) det här förslaget överhuvudtaget har kommit att vi också skulle få kapitalskatt som kommer via 0,45-systemet. För det har vi inte sagt allt, utan nu har vi fått en del och dessutom har vi gått in för en kläm där vi skall få en utvärdering av systemet.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Landskapsandelssystemet och återbäringen av samfundsskatten och kapitalinkomstskatten är inte system som ersätter varandra. Landskapsandelssystemet är ett system att trygga framför allt den sociala välfärden i kommunerna, medan vi är ganska överens om att återbäringen av samfundsskatten och kapitalinkomstskatten skall stimulera kommunens näringsliv. Det stämmer inte riktigt att åtminstone inte jag vet hur mycket kapitalinkomstskatten ger. Det har ju kommunförbundet mycket noga rett ut. Det är klart att det kanske inte stämmer på pennit, men vi har mycket uppgifter och en hel del fakta som visar vad inkomsten skulle vara. Jag tror att det var 56 miljoner för år 2000 och av det skulle kommunerna få 6 miljoner. Utvecklingen av kapitalinkomstskatten visar att det är framför allt landskapsstyrelsen som tar åt sig de pengarna. Jag tycker att det är helt logiskt att det skulle gå tillbaka till våra kommuner, som är så små och och som har så pass lite företag. Däremot har man en hel del duktiga medborgare som genom olika ekonomiska investeringar har fått stora inkomster i form av kapitalinkomster, och det är alldeles naturligt att de skulle vara med och dra sitt strå till stacken när det gäller kommunens försörjning.

 

Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

Herr talman!

Om Föglö kommun för år 2000 skulle ha fått den intjänade samfundsskatten hade vi fått 6 miljoner till kommunen och vi hade inte behövt så mycket bidrag från landskapet. Men genom att vi har det system vi har i dag, som bl.a. socialdemokraterna och obundna jobbar hårt för, så får vi 200.000 mark. Det är väldigt svårt, både som kommunpolitiker och som landskapspolitiker, att kunna acceptera ett så tokigt system. Jag har sagt förut någon gång att det är nog roligare att få tillbaka företagens intjänade pengar än att få landskapsandelar, men landskapsandelarna och skattekompletteringen är inte landskapets pengar som de gör som de vill med, utan det är en komplettering därför att alla kommuner klarar sig inte på sin företagsverksamhet. Inte räcker 6 miljoner åt Föglö heller, men det är i alla fall mycket bra om vi hade fått det. Det är de facto intjänat i kommunen. Företagsinkomsten går upp och den går ner och ett, tu tre är det sämre, men just för år 2000 var det så bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Ltl Lisbeth Eriksson säger att företagen skapar arbetsplatser och därigenom förvärvsinkomstskatter. Det är helt rätt. Vad ltl Eriksson inte talar om är den förskjutning som har skett från förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Det har alla laglig rätt att göra. I utskottshörandet för bl.a. Föglös del förstod jag att de åtta största skattebetalarna tar ut bara kapitalinkomster och blir därmed indirekt någon form av snyltare på kommunen, eftersom de inte bidrar med skatt till den kommunala servicen. Därför kommer jag lite senare här i behandlingen att föreslå att hela kapitalskatten skall läggas till grund för fördelningen. Sedan kan man diskutera vilken procent, men det skulle innebära att alla är med och betalar för den kommunala servicen. Så blir det inte med det förslag från landskapsstyrelsen som ligger i dag.

 

Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

Herr talman!

Det var mycket sagt att säga att företagarna är snyltare. Jag försökte tala om, men det gick tydligen inte hem, att företagen har anställda som betalar skatt på sin förvärvsinkomst och det kan gälla arbetsplatser som de inte hade haft annars. Det där accepterar jag alltså inte. Man får gilla eller ogilla möjligheten för företagaren att omvandla förvärvsinkomst till kapitalskatt, men det är i alla fall inget lagbrott. De har full rätt att göra det.

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Jag nämnde att det är helt lagligt att ta ut det, men konsekvensen av det blir att personerna i fråga inte är med och betalar för den kommunala servicen. Sedan håller jag med ltl Lisbeth Eriksson om att arbetsplatserna gör att man får förvärvsinkomster till kommunen. Men jag påtalar just att människor helt lagligt tar ut kapitalinkomster och betalar 29 procent i skatt till staten och sedan kommer det via 0,45-systemet tillbaka till landskapet, men detta kommer inte kommunen till godo. Därför borde, som jag sade tidigare, hela kapitalskattebiten läggas till grund; sedan kan man diskutera om det är 5 eller 6 eller 20 miljoner som man skall dela ut, men då skulle de vara med och betala för den kommunala servicen. Så blir det inte i dag, utan man blir någon form av snyltare eller vad man skall kalla dem.

 

Ltl Holmberg, replik:

Herr talman!

Det är glädjande att höra ltl Lisbeth Erikssons anförande, när hon anser att Lemlands politiker är snälla! Men jag vill i alla fall framhålla att två av Lemlands politikerna inte har varit snälla när det har gällt att få fram denna framställning, som nu ligger för andra behandling i lagtinget. Jag tror att det är bara bra att detta debatteras och att den omtalade fördelningsnyckeln skall ge ett slutligt och bra resultat så att också Lemlands politiker kan känna sig nöjda med den framställning som finns!

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman!

Det var intressant att höra ltl Lisbeth Erikssons inlägg, som i ordsvängningar var en exakt kopia av vad vicelantrådet sade i ett tidigare anförande och det var ett mycket bra stöd för landskapsstyrelsens linje till den delen. Däremot måste jag lyfta på hatten och tacka för det stöd som jag fick för att man borde fördela lika. Det var precis det som ltl Lisbeth Eriksson sade, att nu fördelar man enligt det här, men sedan skall man ha skattekomplettering så att det blir lika för alla. Det var precis vad jag sade att om man gör fördelningen enligt invånarantal så får man en lika fördelning utan att behöva gå in för skattekomplettering, extra finanseringsstöd och kommer dessutom någon kommun och uppvaktar landskapsstyrelsen kan man eventuellt få ett extra stöd av något slag om det fattas i den kommunala kassan. Varför kan man inte redan från början se det effektiva i att dela ut det enligt befolkningstalet? Slutresultatet blir detsamma, om jag förstår regeringspartiet liberalerna rätt, som företräddes av ltl Lisbeth Eriksson i det här anförandet.

 

Ltl Lisbeth Eriksson, replik:

Herr talman!

Det är så, vtm Häggblom, att jag har jobbat med den här frågan åtminstone sedan 1995 och jag har faktiskt småningom kommit till den insikten att det är bäst att kommunerna först får sin intjänade samfundsskatt. Det kan bli sådana här galenskaper som att Lemland blir utan eller att Föglö får 200.000 mark i stället 6 miljoner – jag kan inte se att det är någon rättvisa. Jag har inte sagt att alla skulle få lika. Jag tror inte att det tillståndet går att uppnå. Jag har sagt att kommunerna behöver få för sina nödvändiga behov. Det är inte sagt att fastän vi fördelar kapitalskatten, som många vill, att alla får för sina behov, utan skattekompletteringen måste till. Det är varken krångligt eller invecklat; det är ett mycket bra system.

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman!

Jag hoppas att ltl Lisbeth Eriksson läser igenom det stenografiska protokollet när den senaste repliken är utskriven, för då förstår ltl Eriksson varför mitt förslag skulle vara bättre! Det var nog slutkontentan av ltl Erikssons senaste replik!

 

TALMANNEN: Replikskiftena  är avslutade.

Ltl A-H Sjöblom:

Herr talman!

Lagförslaget har visat på många sätt att skattefrågor är komplicerade och man kan se på dem på många olika sätt. Trots en mycket grundlig behandling i tre utskott har man inte lyckats nå enighet om framställningen. Jag tänker åtminstone i detaljbehandlingen föreslå att min reservation till finansutskottets betänkande till näringsutskottet om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna läggs till grund för detaljbehandlingen, så att 2a § 2 mom. och 2b § 2 mom. erhåller den lydelse momenten har i min reservation.

 

Herr talman!

Jag har förstått här under ett replikskifte mellan ltl Jörgen Strand och ltl Lisbeth Eriksson att ltl Jörgen Strand – faktiskt – har ändrat åsikt under resans gång och den noggranna behandling som har varit i stora utskottet, eftersom han här sade i en replik att han anser att samtliga kapitalinkomster skall läggas till grund. Precis så står det i min reservation!

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Jag har inte ändrat åsikt. Jag har haft samma åsikt hela tiden i den här frågan. Sedan finns det en nyansskillnad i mitt ltl Sjöbloms förslag, nämligen att jag säger att hela kapitalskatten skall läggas till grund och sedan kan man ha en procent, medan ltl Sjöblom i sitt förslag säger hur stor den skall vara. Själv har jag haft den här åsikten sedan jag började min politiska karriär. Jag tog en gång i hand med min centerkollega Roger Slotte att vi skulle driva denna fråga, och jag kommer att driva den linjen ända till slut.

 

Ltl A-H Sjöblom, replik:

Herr talman!

Det är intressant, men det visar på att grundkonceptet är detsamma så att alla kapitalskatter borde läggas till grund för fördelningen mellan kommunerna av skatteintäkterna på kapitalskatt. Det har jag också sagt, att procenten kan man alltid diskutera, men nu har behandlingen gått så långt att jag inte längre är beredd att diskutera procenten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl J-E Mattsson:

Herr talman!

Till att börja med måste jag säga att förändringen av fördelningen av samfundsskatten är absolut nödvändig. Att man år 1993 slog fast en statisk nyckel skulle kanske i dag betrakas som ett olycksfall i arbetet, att man redan då borde ha gjort den dynamisk och följt företagens utvecklingar och företagens skattekraft, så hade vi sluppit dessa diskussioner, som jag tycker att till viss del syftar till att hänga ut enskilda ledamöter för att man inte i tillräcklig grad bevakar sin egen kommuns skattekraft.

 

Det som jag tycker är ganska intressant när det gäller företagens skattekraft är att den varierar från år till år väldigt mycket. Ibland beror det på förändringar i lönsamheten och ibland beror det dessutom på att företagen gör stora investeringar; många av företagen i vårt landskap gör långsiktiga, mångåriga investeringar som påverkar skattekraften. Det är det ingen som har tagit upp och diskuterat här. Jag tycker det är ganska märkligt. Vi förlitar oss på att ett företag som i dag genererar 1 miljon i skatt också i morgon skall göra det. Det som är positivt i den nya framställningen är att sådana förändringar omedelbart inte kommer att slå ut utan man kommer att ha en treårig grund. Det är en positiv sak. Men ett företag som i år genererar 1 miljon i vinst kan nästa år göra en två miljoners investering och vara utan vinst. Det är väsentligt. När det gäller strukturförändringar inom företagen, som är  det som har nämnts mest och som jag personligen har blivit uthängd för att inte bevaka,  har Eckerölinjen sedan 1993 gjort stora strukturförändringar i sitt företag, som, om de hade funnits 1993 hade gett exakt samma effekt som de har i dag. Sådana förändringar kommer och kommer att beaktas.

 

Frågan om ett samfunds registreringsort togs upp av vtm Häggblom och jag replikerade på hans anförande. Jag tycker att det är en väsentlig punkt att komma fram till, i all synnerhet när det gäller rederier. Rent konkret är att det finns i Brändö ett rederi i dag som inte trafikerar någon enda åländsk hamn överhuvudtaget. Då skulle jag vilja höra: Är det någon här, med tanke på de diskussioner som har varit, som anser att det rederiet skulle börja betala sin samfundsskatt någon annanstans än på Åland. Då tycker jag att man skall säga så; om man skall vara konsekvent måste man dra den slutsatsen av diskussionen. Det finns ett rederi i Nagu som heter Engship som inte trafikerar Nagu till någon del; det finns knappat en hamn på Nagu där man kan komma iland. Deras samfundsskatt betalas till Nagu kommun. Det tycker jag är någonting som är påtagligt. Där stöder jag fullt det som har framkommit av de utredningar som har gjorts.

 

Jag skulle också vilja ställa samma fråga som i replikväxlingen: Är det så att man är beredd att ta bort samfundsskatten som genereras av Vikinglinjen från Mariehamn och flytta den till Åbo och Helsingfors? Ltl Lindeman ruskar på huvudet. Och det kan jag förstå! Ingen kan väl stiga upp här och säga att man vill ta bort den, men skulle man göra en slutledning av det som har framförts här måste det bli så att den skall fördelas till de kommuner där hamnarna man trafikerar är belägna.

 

När det gäller frågan om att fördela mera kapitalskatt, en del vill fördela hela skatten, andra vissa procentsatser, torde det behövas mera utredningar i den frågan, men vad jag har erfarit och enligt vad vicelantrådet Erland framförde är det så att detta skulle ytterligare öka skatteinkomsterna främst för Mariehamn och två andra kommuner. Det skulle drabba Eckerö med en sänkning, så det är en ganska intressant fråga hur och vad man skall fördela. Jag talar svenska, ltl Wiklöf, så om du inte förstår svenska kan jag tyvärr inte hjälpa dig.

 

Man har också varit inne på rättvisefrågan, vad är rättvist i vårt samhälle, alla borde ha lika. Jag tycker att om man kör det spåret tillräckligt långt att vi skulle fördela samfundsskatten per person i hela landskapet har vi kommit till den dimensionen att Åland är en kommun, för det skulle bli så om vi blev bara en kommun; då  fördelar vi lika åt alla. Men jag tycker att vi kunde utveckla den diskussionen också lite grann och fråga: Vad skulle det egentligen konkret innebära att ta den modell som vi har i betänkandet som kopia och se att Mariehamns andel skulle sjunka med hälften och det skulle fördelas ut på kommunerna. Resultatet i sista ändan skulle vara att skattekompletteringen skulle sjunka med ännu större summa, som skulle betyda att kommunerna lika förbaskat skulle gå back! Vissa kommuner skulle gå framåt, men då har vi kommit bort från den käpphäst som ltl Strand och den frisinnade gruppen under lång tid har förespråkat att kommunerna skall jobba för att få mera företag, få mera samfundsskatt. Vi har kommit bort från hela ändamålet med samfundsskatten som i synnerhet ltl Strand har förespråkat. En ganska intressant fråga är alltså: är det det som vi skall jobba efter eller vilka spår är det vi skall följa.

 

Klämmen som stora utskottet har utformat ger mig en förhoppning om att landskapsstyrelsen framdeles kan beakta alla de synpunkter, kanske inte alla, men åtminstone de synpunkter som jag omfattar och i en kommande revidering komma med de lösningar som är nödvändiga för att få ett något så när rättvist system. Jag tycker att det faktiskt är lite jobbigt att veta att en kommun skall vara ”uthängd” med förväntningar på vad dess företagssektor innebär, när man t.ex. tar en kommun som Eckerö som har ett stort företag som driver verksamhet där, som har en utslagsroll på skattebasen som är så enorm, att skulle det finnas ett lika stort företag i Mariehamn – ett enda som man var tvungen att leva av – så tror jag att man skulle behandla det företaget väldigt varsamt. Det gör vi också i Eckerö med Eckerölinjen.

 

Slutligen vill jag kommentera behandlingen av detta ärende, som har pågått under flera år. Det framfördes här att det borde ha varit klart 1998 när lantrådet hette Roger Jansson. Det kom inget förslag då. Nästa landskapsstyrelse hade en finansminister som hette Olle Salmén. Det kom inget förslag då.  Nu har vi äntligen kommit till skott, men slutledningen av det är att man ställer sig frågande till vår lagstiftningsförmåga när det gäller skattelagar. En sista förhoppning, om ingenting annat hjälper, är väl att samfundsskatten i sin helhet överförs till en statsskatt och vi får fördela enligt 0,45-klumpsumman över hela landskapet. Då har vi kommit vtm Häggblom närmast!

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

När jag begärde ordet tyckte jag ännu att jag kunde följa en del av ltl J-E Mattssons slutledningsförmåga, men efter att han har slutfört sitt anförande känner jag mig nog inte kapabel att riktigt argumentera mot honom, så jag skall bara ta upp ett par saker. Han började med att säga att debatten går ut på att hänga ut vissa politiker som också är aktiva i kommunen. På ett sätt är det faktiskt så, för det är fantastiskt att så många som sitter här i lagtinget har haft en helt annan åsikt när de har suttit i kommunstyrelsen eller som representanter i Ålands kommunförbund, precis den åsikten som minoriteten förfäktar i stora utskottet. Det är väl inte vårt fel att nu så många gjort en kovänding och hittat på det ena konstigare argumentet efter det andra!   Det tycker jag att hela ltl Jan-Erik Mattssons anförande var – det var den ena konstiga slutsatsen efter den tredje: hela Åland skulle bli en kommun och ja, jag vet inte, men jag förstod inte mycket av det. Det som står i Eckerö kommuns utlåtande och som jag antar att ltl Mattsson ändå på något sätt har varit delaktig i är att samfundsskatten för Eckerö minskar genom förslaget med 836.145 mark, så Eckerö kommun är den kommun som förlorar mest av alla på förslaget. Sedan får man en kompensation via kapitalinkomstskatten, men den är inte tillräcklig utan sedan kommer det en massa andra påbyggnadskompensationer. Under ett övergångsskede kan det väl fungera, men man måste ändå tänka lite längre än näsan är lång när man lagstiftar och tar så här stora reformer. Eckerö är faktiskt sämst ute av alla kommuner med det här förslaget.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Herr talman!

Att ltl Sundback inte hängde med i debatten hoppas jag inte berodde på samma bekymmer som ltl Wiklöf att hon inte förstår svenska! Till viss del riktade sig inte mitt anförande till ltl Sundback, om det var det hon inte förstod, utan det riktade sig till de åsikter som har framförts här i plenum av andra ledamöter.  När det gäller mitt kommunala engagemang i Eckerö sitter jag där som en enskild ledamot i en samling med ett gemensamt intresse och det har jag skrivit mitt namn under. När jag sitter i Ålands lagting och hör till den lagtingsgrupp som har ledamöter från många åländska kommuner är det nödvändigt att jag kan förena mig med övriga i en gemensam åsikt, och den gemensamma åsikten är att en förändring är absolut nödvändig, vilket jag också framförde i mitt anförande. Nu har jag min förhoppning ställd till den kläm som har skrivits till landskapsstyrelsen att de ytterligare förändringar som måste göras, enligt mitt förmenande, också skall bli tillgodosedda innan det här får ett utslag för Eckerö kommuns ekonomi.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Jag uppfattade ändå ltl J-E Mattssons anförande som generellt, att alla fick ta del av det, att det inte bara är riktat till vissa här i salen. Om han börjar med så riktade anföranden kanske det är bäst att han nämner de ledamöters namn som han riktar sig till när han gör olika påståenden; annars blir det väldigt svårt att följa debatten. Eckerö förlorar klart mest och vi har i stora utskottet, tvärtemot vad här har sagts, kommit på att frågan om sjöarbetsplatserna, som nu tas upp i stora utskottets betänkande, att den har man faktiskt inte granskat, varken i Ålands kommunförbund eller i landskapsstyrelsen, särskilt noga. Det är därför bra att det finns en kläm där också majoritetspartierna tar upp den saken. Hela den kläm, som också ltl J-E Mattsson berömde, tyder på att man nu inom majoritetsblocket ändå backar ganska mycket. Jag tycker att det är tråkigt att vi inte kunde uppnå en samförståndslösning, eftersom så många, som sagt, tidigare har omfattat idén med att alla kapitalinkomstskatter skall läggas till grund för återbäringen till kommunerna. Nu handlar det mycket om prestige och väldigt lite om vad som är förnuftigt med tanke på kommunernas ekonomi. Det är inte första gången det händer i lagtinget, men vi borde få en annan behandlingskultur i sådana här frågor. Jag skulle vara beredd att stöda andra frågor som landskapsstyrelsen driver eller delta i lösningar som kräver kvalificerad majoritet, men det har inte sträckts ut några händer för att lösningar och då uppstår den här diskussionen, som egentligen är ganska dålig med tanke på intresset för politik.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag är förvånad över att ltl Sundback inte i mitt anförande uppfattade att jag riktade mina åsikter till specifika ledamöter. Jag namngav faktiskt ganska många. Det brukar hänvisas till att man skall läsa stenografiska protokollet, men det var tydligen så att ltl Sundback inte följde med mig så noggrant. Jag får replik av flera här och jag tror att de har varit namngivna under mitt anförande, så det var som sagt mycket riktat till enskilda, dock icke till ltl Sundback.

 

Det jag ville påpeka om just Eckerö är, som ltl Sundback också tycks värna om väldigt mycket trots att det är hennes kommun som är den stora vinsttagaren av Eckerö de facto, den kommun som redan tidigare har det bäst ställt på Åland, att den strukturförändring, som Eckerölinjen har genomgått från 1993 till 2000, är grunden till största delen av den förändring av samfundsskattefördelningen som sker. Det är inte den skattelagstiftning som vi gör om nu, utan det är företagets strukturförändring som skapar detta. Skall vi här också gå in för att börja lagstifta om företagens möjligheter till strukturförändringar, så har vi inte ens behörighet till det! 

 

Det är intressant så här i efterhand att notera att ltl Sundback, trots att hon nickade ivrigt till min undran över vår lagstiftningsförmåga av skattelagar, inte kommenterade den i repliken.

(Från salen, ltl Sundback: det är du som är intressant som inte bryr dig) 

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Ltl J-E Mattsson riktade sig till mig med några påståenden. Det ena var att Frisinnad Samverkan och jag på något sätt skulle ha ändrat mig när det gäller fördelningen av samfundsskatten. Vi har hela tiden hävdat att det skall vara en morot för kommunerna att få igång företagen med och det står vi fast vid. Men ltl J-E Mattsson blandade ihop samfunds- och kapitalskatt.

 

Ltl J-E Mattsson pratade också om att vara konsekvent. Själv har jag som gruppledare för Frisinnad Samverkan när vi verkade tillsammans i landskapsstyrelsen inför budgetbehandlingen år 2001 mer eller mindre tagit hand på att  driva modell 3. Det har jag gjort konsekvent, för i den modellen ingick kapitalskatterna. Däremot har ltl J-E Mattsson på grund av någon orsak ändrat sig och det får han själv stå för. Jag kommer fortsättningsvis att jobba enligt det vi kom överens om då och jag ställer mig undrande till att ltl J-E Mattsson nu backar. Han har själv skrivit under ett dokument år 1998, där det ingår att södra Ålands kommuner skall driva linje 3 i ÅSUB:s utredning. Jag står alltså fast vid min linje – däremot undrar jag varför ltl J-E Mattsson helt plötsligt har svängt.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Herr talman!

När det gäller dokumentet sade jag redan i min replik till ltl Sundback att i fråga om grunderna för vad jag anser att Eckerö kommun skall stå för har jag ingalunda ändrat mig. Det är ingalunda så att det är södra Ålands kommuner som styr Ålands lagting och Ålands landskapsstyrelse och då får man acceptera att en förändrad form kommer i lagtingets beslut.

 

Jag måste fortfarande understryka att samfundsskatten som kommunalt finansieringsinstrument de facto är ett väldigt bräckligt instrument som vi har. Det är ingen som har gjort en analys av vad vår rederinäring kommer att få uppleva när skatteharmoniseringen inom EU av framför allt alkohol och tobak slår igenom, faktiskt efter en mycket kort period. Vi har inte många år på oss längre att skära guld i våra kapitalskatter. Det har inte heller nämnts vad som händer när våra fartyg byter flagg, någonting som vi inte heller kan påverka själva.

(Från salen: är det beslutat?)

 

Ltl Strand, replik:

Herr talman!

Ltl J-E Mattsson framför att om man sitter i ett organ kan man ha en åsikt och sitter man i ett annat organ kan man ändra åsikt. Själv har jag suttit i ett organ och haft en åsikt och här i lagtinget har jag exakt samma åsikt. Det tycker jag är rejäl politik. Kappvändarpolitiken får Åländsk Center stå för.

 

Det har visat sig att samfundsskatten under hela nittiotalet har varit en stabil inkomststkälla för kommunerna och om den sviktar finns det skattekompletteringar. Vi har skattekomplettering för att jämna ut skillnaderna, men grunden måste vara att kommunerna skall få de skatter som man genererar i kommunerna. Det är det grundläggande, sedan tillkommer landskapsandelar och skattekompletteringar.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är helt riktigt som ltl Strand säger att man skall stå för sin åsikt och jag tycker att jag har sagt att jag står för min åsikt, men det är inte jag som har skrivit landskapsstyrelsens framställning. Det hade knappast ltl Strand heller fått göra om han hade suttit med i landskapsstyrelsen. Min åsikt om framställningen står jag för. Jag vill att Eckerö kommun skall få behålla de skatter som Eckerölinjen genererar, men, ltl Strand, med det nya förslaget och en av den förlust som Eckerö kommun gör genereras till Jomala numera på grund av företagets strukturförändringar – exakt enligt de ordalydelser som ltl Strand har. Varför skulle inte jag stå bakom det nu som då? Det är det som har varit vår förändring. Det värsta av alltihopa som ltl Strand säger är att samfundsskatten har varit oerhört stabil – jo, på ett sätt! Den har ökat lavinartat från en låg nivå 1993 till en enormt hög nivå i dag. Förväntar sig ltl Strand att den skall bli kvar här uppe eller kan man emotse en viss minskning, kanske t.o.m. en väldigt stor minskning?

(Från salen, ltl Strand: det beror på landskapsstyrelsens politik)

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman!

Man kan utläsa en desperation från centergruppordföranden Mattsson här i lagtinget när han stiger upp i talarstolen och säger att samfundsskatten skall bli en statsskatt. Det är en  hel kovändning som centern gör! Se på deras valprogram där man skall ta över skatten! Numera skall man ha det till statsskatt därför att debatten här i lagtinget har varit för tuff! Jag förstår det. Eckerö kommun förlorar över 800.000 mark med förslaget. Geta kommun förlorar över 300.000 mark. Hammarland 590.000 mark back. Jomala 199.000 mark back. Sottunga och Sund också över 100.000 mark back plus Vårdö med minus 744.000 mark. Visst måste det råda desperation inom centerleden! Det är ju gamla centerfästen där man har haft den största väljarkåren. Jag förstår alltså att man vill få bort ärendet från lagtingets bord och göra allt till en statsskatt så att vi inte skall fördela den. Nej, bästa ltl J-E Mattsson, jag tror att vi skall ha sådana här diskussioner i parlamentet, så vet vi också vem som styr Ålands landskapsstyrelse numera. Det är också viktigt att vi fördelar det rättvist över Åland och det var det som mitt förslag gick ut på. I förhållande till andra är kanske Saltvik en förlorare om man skulle fördela hälften enligt befolkningsantalet och hälften enligt landskapsstyrelsens framställning. Men det skulle bli en rättvis fördelning och det som ltl J-E Mattsson var orolig för skulle också bli en jämn fördelning, dvs. när företagen går bättre eller sämre, precis som ltl J-E Mattsson sade, att ett visst företag i Eckerö är man helt beroende av, men slår man ut det över hela har man en inbyggd försäkring i det, dvs. att alla ålänningar är med och delar på det. Vissa företag har olika cyklar där det går bättre beroende på i vilken bransch man är. Då skulle det var jämnt över hela Åland och det skulle väl vara någonting att föredra, ltl J-E Mattsson?

 

Ltl J-E Mattsson

Herr talman!

Om det är så att det uppfattades som att jag skulle vara inne för att lämna från oss skattebehörighet uppfattade vtm Häggblom mig alldeles fel. Jag tycker att det som man skall ta fasta på här är hur olika upplägg och hur olika åsikter vi har om hur skatten skall fördelas. Ett parti vill fördela den 100 procent efter företagens verksamhetsställen, arbetsplatser osv., ett annat parti vill fördela den på ett väldigt socialistiskt sätt så att alla skall ha lika. Ytterligare när det gäller starka centerfästen är det klart att centern har ett starkt fäste på Eckerö, men jag vill påminna vtm Häggblom om att den obundna gruppen på Eckerö är ännu starkare och de har inte säte här och kan påverka detta.

 

Vtm Häggblom, replik:

Herr talman! Just beträffande det senare tror jag att de obundna i Eckerö är mycket nöjda med det förslag som jag har framfört i reservationen, där man tar sjöarbetsplatserna i beaktande och Eckerö skulle få allt tillbaka för det rederi man har där och en rättvis fördelning, precis som ltl J-E Mattsson tog upp beträffande andra företag på annat håll, hur man har i Finland t.ex. Skulle det vara i Finland skulle Eckerö kommun inte förlora, men nu gör man det, ett förslag som centern står bakom. Det är förvånansvärt att ltl J-E Mattsson stöder någonting sådant, men det gör han och det har han väl svårt att förklara och nu vill han ha det tillbaka att vi skall fördela det enligt behörigheten på Åland igen. Men om ltl J-E Mattsson läser vad han tidigare sade, så blev han så desperat att han ville föra över allt till en statsskatt! Det är faktsikt intressant om man inte kan ta den här debatten i lagtinget, för det är det här som har saknats, där man ser vad man går för!  När det gäller att fördela lika över hela Åland är vi nog så små på Åland att vi borde fördela lika. Vi har skatteundantaget som drabbar alla ålänningar, men det är också till för alla ålänningar och då tycker jag också envar ålänning skall få ta del av den skattekakan.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Herr talman! Den desperation som vtm Häggblom uttrycker känner jag inte igen. Någon desperation i den här frågan känner jag inte, utan precis som jag har sagt här har jag en stor förväntan och en förhoppning om att landskapsstyrelsen när man har hunnit värdera de inlägg som debatten har haft med anledning av den kläm som är skriven kan komma emot och se till att rättvisa råder. Det är i alla fall intressant när man kan konstatera att den obundna gruppen nu står för en socialistisk inställning och vill fördela samfundsskatten lika för alla, medan man i den frisinnade gruppen vill fördela den enbart till de kommuner där man har driftiga företag!

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Man kan nog konstatera att den här debatten sjunger pås sista versen och att kören glesnar. Det är allt färre borta från den liberala stämman och centerstämman klingar ganska så tunn.

Behandlingen har varit lång och på många sätt besvärlig. Besvärligast har det nog varit för de ledamöter som i kommunala sammanhang har haft en åsikt och stött Ålands kommunförbunds linje i stora drag och sedan kommer hit och skall gå emot det förslag som man en gång i tiden har omfattat. Jag har försökt lite reda ut hur många det är som har svängt, och det är förvånansvärt många i majoriteten. En övervägande del av liberalerna har en helt annan åsikt nu än vad de har haft när de har uppträtt i sin kommunala skepnader. Man kan t.o.m. konstatera att Mariehamns stads tjänstlediga stadsdirektör går emot ett förslag som enligt centerns representant i Eckerö kommunstyrelse anses vara väldigt stadsvänligt. Det finns många sådana här märkliga politiska lappkast i majoritetsblocket för att lotsa igenom hela projektet. Det är klart att om man är i majoritet här i lagtinget att man skall med beaktande av helheten ibland ta sådana ställningstaganden som går emot en enskilds kommuns önskemål där man kan vara aktiv. Men då skall det finnas vägande argument och det har inte framkommit i den här debatten. Åtminstone förefaller det som också majoriteten nu skulle inse att det här är inget klokt förslag. Principiellet håller det inte. Man kan naturligtvis i någon enskild fråga argumentera i det oändliga för att försöka övertyga sig själv, men principiellt håller inte resonemanget om kapitalinkomstskatternas grund. Det är så uppenbart att när man säger att det här skall gynna kommunernas näringsliv så återbär man bara tre gruppers kapitalinkomstskatt till kommunen och det är då fråga om näringsidkare samt de tre som vi har talat om. Men man tar också tillbaka deras privata kapitalinkomster på dividend, på hyror osv. Det är precis som det står i Föglö kommuns utlåtande, att förslaget har varken huvud eller fötter!

 

Det är så konstigt varför man inte kan tänka sig att ändra sig i majoriteten. Tänk, rent politiskt, vilken fördel ni hade haft av det både som partier och som enskilda politiker! Jag förstår inte hur man kan vara så styvnackad och dum att man driver ett förslag mot sin egen övertygelse, mot sin kommuns, mot kommunförbundet och mot en opposition som naturligtvis tar tillfället i akt att visa på dessa brister!

 

Hur skulle en kompromiss möjligen ha kunnat se ut? Ja, kanske att majoriteten hade tagit upp någon annan fråga som vi kunde ha förhandlat om. Men fastän vi nu har ny majoritet och vi har liberaler som i åratal har stått här och talat om förhandlingskultur så är situationen precis likadan som den alltid har varit i Ålands lagting  - det är att makt är rätt!

 

Herr talman!

Jag tror att det här kommer att bli precis såsom alla kan tänka sig som har hört debatten och det dröjer inte så många år förrän vi får ett förslag, kanske t.o.m. av den här majoriteten, att alla kapitalinkomster skall beaktas. Vi kanske motionerar om det och då får vi höra att ”arbetet är igång”, motionen förkastas och så där håller vi på år ut och år in. Skulle det inte vara dags att försöka sig på en  ny förhandlingspolitik, att vi kunde uppnå konsensus i sådana här frågor. Jag tror att det är fullt möjligt.

 

Nu har majoriteten backat så långt som man kan i stora utskottets betänkande utan att helt tappa ansiktet. Man säger: ”Utskottet anser att det finns omständigheter som talar för att samtliga kapitalinkomstskatter kunde beaktas vid fördelningen.” Och det är ju det som vi i minoriteten hela tiden har drivit på! Det är det som en majoritet av politiker inom majoritetsblocket har sagt i sina kommuner - vad är det i herrans namn som vi egentligen har olika meningar om!

 

Herr talman!

I debatten efterlyste finanschefen lagtingets ställningstagande om de två franska strecken, dvs. hur detta skulle gå till och vad är lagtingets mening. Lagtinget kan inte ha någon mening i dag, annat än det vi har sagt här. Det var ytterst svårt, efter att vi hade hört så många, att få till stånd ett betänkande, och jag kan intyga finanschefen att släkten var värst! Det största motståndet hade vi från vissa liberaler. Vi skulle inte få höra sakkunniga, vi skulle ta det korta protokollet och det skulle vara punkt slut med hela den diskussionen i stora utskottet! Ingenting har alltså förändrats – med liberaler vid makten har vi samma: ta död på all diskussion, argumentera inte i sak, oppositionen skall tystas ner!

 

Herr talman!

Jag tycker inte att det här är bra politik och jag är villig i fortsättningen att söka andra sätt att komma till resultat, där vi kan hitta samförstånd i de stora frågorna, men då måste det också finnas en vilja från majoriteten att erbjuda någonting, inte bara tro att det är fråga om att man i sin stora nåd kan tänka sig att gå med på någonting, utan det måste vara ett förhandlingssystem där båda parter jämlikt kan förhandla och komma överens.

 

Vicelantrådet Erland:

Herr talman!

Det är paradoxalt, närmast motsägelsefullt, att efter en sådan salva få höra om vädjanden om diskussion och kompromisser. Här åberopas herrans namn och vi som då skall vara med och diskutera är styvnackade och dumma och släkten är värst!

 

Det är väldigt intressant att en politiker i lagtinget tar till sådana interiörer från utskottsarbetet. Jag kunde själv berätta hur utskottsarbetet i stora utskottet går till under ordföranden där – men det skall jag bespara lagtinget.

 

Som sagt: ”styvnackad och dum, förstår ingenting”, men vi är ändå valda av att göra vissa saker. Därför skall jag ta upp behandlingsordningen för framställningen. Det är alldeles riktigt att 1997 och 1998 hade näringsutskottet en begäran om att man skulle ta hänsyn till de förändringar i samfundsskatten som hade gjorts. Då ville man att landskapsstyrelsen skulle göra en omfördelning av samfundsskatten. Nästa steg i utvecklingen är faktiskt att lagtinget i budgeten för år 2000 efterlyste ett nytt fördelningssystem där man beaktade kapitalinkomster från utövare av yrke och rörelse samt från jordbrukare och att i fördelningen bör kommunerna premieras för samtliga näringslivsbaserade skatteinkomster, dvs. lagtinget har efter förhandlingar, förmodar jag, efter diskussioner, efter kompromisser och efter argumentation på ett jag förmodar belevat sätt kunnat komma fram till denna gemensamma ståndpunkt, som den här landskapsstyrelsen har förverkligat. I behandlingen har vi självklart beaktat alla skatteinkomster. Här har man sagt från ltl Sundbacks sida att alla kapitalinkomster skall beaktas. Självklart är de beaktade! De är beaktade i hela det ekonomiska system som vi har att ta ställning till, dvs. när man gjorde en fördelning av samfundsskatten en gång i tiden beaktade man kapitalskatterna. De fanns med i den skattekaka som man gjorde.

 

Utgångspunkten i reformen är att samfundsskatten fördelades med en nyckel som var statisk; den gick tillbaka till situationen 1992-93. Det är den förändringen som vi nu har tagit hänsyn till därför att då återförs skatterna till den kommun där de genereras och i det finns det vissa komplikationer. Vi har haft som ambition att göra ett enkelt system. Skulle ltl J-E Mattsson vara här nu så skulle han kunna bekräfta att vi har diskuterat sjöarbetsinkomsterna; jag medger att det är ett problem med dem och vi gjorde ett försök att ta hänsyn till dem och vi hade olika modeller. Men parallellen mellan Eckerö Berghamn och Långnäs Lumparland var inte så där given när det gäller företagskopplingen. Det också helt i sin ordning att majoriteten och kanske andra också i stora utskottet föreslår en kläm därför att det är självklart att vi skall utvärdera hela systemet och konsekvenserna och det är också självklart att vi skall se om det finns ett sätt att ta hänsyn till sjöarbetsplatserna som är rättvist och som ger den effekt vi vill ha.

 

Utgångspunkten var alltså det som lagtinget har sagt och det som lagtinget har förväntat sig.

 

Vad är det då som är så speciellt och vad är det som har föranlett diskussion? Ja, det är många här som har hänvisat till andra kommunpolitiker, att man själv i den kommunpolitiska rollen har haft andra åsikter, att kommunförbundet har haft andra åsikter. Men det gäller egentligen en annan fråga; det gäller tilldelningen till kommunerna överhuvudtaget därför att man ofta från det hållet resonerar som så att kommunerna blev av med en skattebas när det gjordes förändringar i samfundsskatten i riket. Det är riktigt att det gjordes på det sättet, men i vårt system har de tidigare landskapsstyrelserna parerat den utvecklingen genom att dels ta in ÅHS-kostnaderna i landskapsbudgeten och dels genom att göra en fördelning som beaktar detta. I denna framställning, som jag noterar att har gått oförändrad genom näringsutskottet och gått oförändrad genom stora utskottet, finns det två komponenter. Det ena är samfundsskatten och där är det kanske inte så mycket olika åsikter; det är en fördelning som man antingen accepterar att skatterna hänförs till var de genereras eller så har man uppfattningen att man fördelar skatterna jämnt över varje person, och då har vi egentligen ett nytt skattesystem. Det har aldrig tidigare framförts i lagtinget. Det är ingen som har fört fram en sådan framställning eller motionerat om någonting liknande. Den andra komponenten är kapitalskatten och den kapitalskatten är på det sättet delad därför att det visade sig runt mitten på nittiotalet att skatten kunde utnyttjas av dem som annars hade en förvärvsinkomst. Det var en inte planerad effekt utan det var en oväntad effekt som kommunerna drabbades av. Det var också därför som lagtinget i budgetbehandlingen 1999 sade att man skulle ta hänsyn till de här kategorierna. I de utredningar som vi gjorde i samband med det såg man den här effekten, den var så pass tydlig att vi ansåg att det är rimligt att göra en kompensation, att man tar hänsyn till kommunerna. Den kompensationen gör att man fördelar mera pengar till kommunerna, 6 miljoner direkt, om man beräknar det på kapitalskatten och ytterligare om man räknar kompensationen.

 

Förklaringen till varför de tre kategorierna finns med är inte bara att söka hos landskapsstyrelsen utan det är att landskapsstyrelsen har förankrat sin framställning i tidigare lagting.

 

Om man utgår från de förslag som har lagts fram, att man skulle göra fördelningen över hela kapitalskatten, ja, då skulle man blanda ihop två fördelningar: den som gjordes tidigare och den som görs nu utan att någon här, vad jag har kunnat se, har påvisat konsekvenserna. Vad skulle hända med fördelningen om man skulle göra den enligt hela kapitalskatten?

 

Visst är det så att den här landskapsstyrelsen kan utvärdera och utreda olika förslag, men vi måste göra det på en saklig grund. Vi måste se vad konsekvenserna blir, dels för fördelningen mellan kommunerna och dels mellan landskapet och kommunerna. Därför är all utredning kopplad till landskapsandelarna och därför är det så viktigt att den här framställningen nu får ett stöd av en majoritet i lagtinget. Det är ingenting som hindrar att minoriteten också stöder den, för då kommer vi framåt, gör en reform som är utgångspunkten för reformen av landskapsandelarna, som är en stor reform. Där handlar det om över 200 miljoner: samfundsskatten 80 miljoner och kapitalskatten, beroende på vilket år, från 10 till 20 miljoner, kanske mer. Det beror på om man har ett tre års medeltal eller inte.

 

Fru talman!

Sammantaget tycker jag ändå att det inte finns någon anledning att nedvärdera det lagting som har behandlat framställningen. Jag har all förståelse för att man vill vrida och vända på en så här komplicerad skattefråga, se på olika alternativ och se om det är hållbart. I det stora hela tycker jag att de flesta som jag har hört här i debatten ändå har kunnat se det principiellt viktiga i den här frågan, att grundprincipen är hållbar, att logiken är hållbar och sedan finns det naturligtvis enskildheter som man kan diskutera och det finns säkert anledning att återkomma i frågan, men för min del ser jag att nästa steg hör till landskapsandelsreformen.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Det skulle vara intressant om någon representant för majoritetsblocket med sina ord redogjorde för samma sak som finansministern, så att man faktiskt fick olika ord på samma princip därför att fortfarande tycker jag nog att det är rätt så dunkelt. Finanschefen säger att man skall inte blanda ihop alla kapitalinkomstskatteformerna, men det är det man gör när det gäller yrkesutövare, jordbrukare och enmansföretagarna. Då går det bra! Men inte när man gör som kommunförbundet föreslår! Då är det plötsligt ett brott mot alla möjliga principer och beslut som lagtinget någonsin har fattat. Jag har ännu inte förstått finessen med det här, utan jag tror faktiskt att Ålands kommunförbund är närmare verkligheten än finanschefen i den här frågan. Det politiskt dumma, både ur majoritetens och minoritetens synpunkt, är att de allra flesta av oss som representanter i kommunfullmäktige, kommunstyrelser eller Ålands kommunförbund har haft precis samma åsikt, men nu gör plötsligt majoritetsblockets representanter en kovändning och det är det som jag tycker att är politiskt dumt. För att ha kommunernas bästa i åtanke hade vi kunnat förena oss om den linje som kommunförbundet har och som de mycket tydligt har utrett. Jag har den största tilltro till deras utredningar. Några andra har vi faktiskt inte sett från landskapsstyrelsen just i den här framställningen, det finns lite tabeller där, men mera intressanta utredningar tycker jag att kommunförbundet har presterat. Det kan man ha olika åsikter om. Summa summarum hade det funnits goda förutsättningar att finna samförstånd i den här frågan. Men nu är det precis som det alltid har varit – makt är rätt, och det är jag besviken på när det gäller liberalerna. Jag hade väntat mig ett annat samtalsklimat med den nya landskapsstyrelsen.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

”Makt är rätt” är ingen självklarhet för mig. Däremot är det mycket viktigt att man i debatten framför sina argument, man tar fram underlag och man försöker övertyga andra. I den här frågan har det varit en mycket lång process. Det har varit mycket ingående beredning där bl.a. kommunförbundets statistik och åsikter har beaktats. När den här frågan har behandlats i näringsutskottet, i plenum, i stora utskottet och det har utkristalliserats en majoritet för en viss linje, får man väl kanske i något skede lov att acceptera, trots att majoriteten är ”styvnackad och dum”, att den är politiskt dum, att den inte har någon hållbar princip, att man inte har lyssnat till den och den, att det är en politisk och demokratisk process, trots allt. Jag har haft förmånen att få sitta i överläggningar med kommunförbundet och min tolkning av deras problem är att de vill ha en större del av samhällets medel, medan den här framställningen handlar om fördelningen mellan kommunerna. Visst kan man säga att majoriteten skall ge sig, majoriteten skall kompromissa, men jag tycker ändå att det är styvnackat, positivt i den meningen, att om det inte kommer fram bättre förslag, bättre framställningar, så får man gå vidare i den politiska processen, inte bara skälla ner den majoritet som ändå har ett uppsåt att försöka göra det bästa möjliga, att göra en så rättvis fördelning som det går för kommunsektorn på Åland.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Jag vet inte i vilka förhandlingar finansansvariga ministern har suttit där kommunerna har ansett att det här förslaget är bra, att det bara är fråga om nivån på återbäringen av kapitalinkomstskatterna. Åtminstone de som vi har hört i stora utskottet har alla varit av den åsikten att alla kapitalinkomstskatter skall läggas till grund för återbäringen. Sedan har man varit öppen för att diskutera nivån. På den punkten har vi helt olika informationer.

 

Jag har inte sagt att majoriteten måste ge efter. Jag har sagt att vi skall försöka skapa en ny förhandlingskultur, och det vanliga är då att man lyfter in en ny fråga och förhandlar, så får hoppeligen alla någonting ut av en sådan här konflikt.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

Det finns säkert olika politiska kulturer och ideologier. I den här frågan, i en besvärlig skattefråga, ser jag inget fel i att det har varit diskussioner och utskottsbehandlingar. Och i båda utskotten kommer framställningen ograverad ur processen när det gäller majoritetens ställningstagande. Jag har inte den politiska kulturen i mig att jag i den här frågan skulle säga, att, men om det finns en minoritet, då tar vi någonting annat i vågskålen, kanske vi kunde kompromissa lite med skärgårdens trafiktidtabeller, om vi gav efter och tog hela kapitalinkomstskatten som grund! För mig är det ändå ganska givet att man behandlar en skattefråga som en skattefråga och försöker hitta bästa möjliga lösning. Sedan tar man i ett annat sammanhang skärgårdstrafikens tidtabeller och försöker hitta bästa möjliga lösning. Det måste bli ett oherrans kompromissande och förhandlande, schackrande, kohandel, hästhandel och vad det kan bli om man skall lägga fram alla frågor och så tar var och en lite av sitt. Vi har ett partisystem, en demokrati, en demokratisk ordning, ett lagting, ett utskottsarbete för att vi på ett politiskt rationellt sätt skall kunna komma fram till vad som är bästa lösningen. Att förhandla om bästa lösning i ett fall med en sämsta lösning i ett annat fall ligger i alla fall inte för mig.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

När jag hörde finansministerns anförande trodde jag nästan att han hade mitt klämförslag framför sig. Jag måste läsa upp det, för just det som finansministern nämnde om att man bör se över hela landskapsandelssystemet om man tar in hela kapitalskatten som grund är precis det som min kollega Lindeman föreslog i stora utskottet men blev nedröstad, så hur kommunikationen mellan liberaler och familjen fungerar måste jag ställa mig frågande till. Jag skall läsa upp det klämförslag som jag kommer att lägga i tredje behandlingen: ”att lagtinget ger landskapsstyrelsen i uppdrag att utreda dels förutsättningarna för att lägga hela kapitalskatten som grund vid fördelningen till kommunerna och den påverkan på landskapsandelarna som en sådan åtgärd kan ha och dels utreda möjligheterna att i fördelningen av skatteinkomsterna ta hänsyn till sjöarbetsplatser så att utredningen är klar senast i samband med budgeten år 2002.” Detta klämförslag lade ltl Lindeman i stora utskottet.

 

När jag lyssnade på finansministern tyckte jag att det var exakt det här han sade, så jag hoppas att när vi lägger vårt förslag kan vi enas om det. Vi sträcker ut en hand.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

Ett förslag behöver inte vara dåligt för att det kommer från ltl Lindeman eller ltl Strand. Om det stämmer överens med det som jag har läst i stora utskottets betänkande tycker jag att det är helt okej. Det är någonting som vi har all anledning att göra i landskapsstyrelsen: utvärdera reformen. Den är ändå ganska stor. Som jag sade tidigare när ltl J-E Mattsson var ute diskuterade vi en gång tidigare sjöarbetsplatserna under beredningen, men dessvärre kunde vi inte komma fram till en tillfredsställande lösning då. Det är viktigt att den här reformen går vidare och jag tycker att det är en styrka för lagtingsarbetet och den fortsatta om Frisinnad Samverkan kan stå bakom stora utskottets betänkande, så det har jag absolut ingenting emot, men i röstningen avser jag inte att delta, så jag kan inte göra så mycket där.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Vad jag förstår på finansministern tycker han att det är en ganska bra kläm, men det märkliga är att liberalerna och deras representanter röstade mot förslaget i stora utskottet eftersom finansministern tycker att det är bra; han framförde liknande tongångar i sitt anförande. Vi lägger förslaget igen och så hoppas vi att när ni har diskuterat igenom detta i liberalerna så enas vi kring det!

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Fru talman!

Det kan vara så att en bra kläm, som t.ex. den som ltl Lindeman hade, ersätts av en bättre kläm, och det är det jag förmodar att stora utskottets majoritet har ansett. Då är det väl helt naturligt om både liberalerna och centern samt Frisinnad Samverkan är nöjda. Det är, som jag säger, att det blir egentligen en ganska stor uppslutning kring framställningen, även om det finns saker att diskutera, och det kommer vi självklart att göra framöver, inte kommer vi att sitta med händerna i kors och bara tro att den här reformen är den enda rätta för alla evinnerlig tid. Det är helt naturligt att komma med klämmarna om att utvärdera hur detta utfaller och att se på de rörliga sjöarbetsplatserna.

 

Ltl Salmén:

Fru talman!

Några reflektioner med anledning av debatten som vi har följt nu och tidigare när ärendet remitterades. Det mest glädjande i dag att höra var att skattekompletteringsinstrumentet är genialt. Där delar jag helt med ltl Lisbeth Erikssons åsikt. Kompletteringen har i många år utjämnat och tagit bort en del orättvisa från det gällande systemet.

 

Riksdagen har beslutat att all skatt på kapital och förmögenhet skall vara endast statsskatt. Finansministeriet har i flera år haft diskussioner om att skatten på företag också skulle ändras så att den skulle bli statsskatt och sedan skulle staten betala ett visst stöd till kommunerna, så att kommunerna kunde räkna med en jämn intäkt och planera för sin verksamhet på betydligt säkrare grund och vara mindre beroende av konjunkturerna. Om det skulle bli på det här sättet, så blir det ingalunda så att vi får bara 0,45 av den delen utan då blir det så att 0,45 ändras, så att det belopp som summan av företagsbeskattningen skulle ge till kommunerna kommer att komma till Åland.

 

Vi måste komma ihåg att när vi nu får 0,45 av inbetald kapitalskatt genom klumpsumman så har det egentligen ingenting att göra med förhållandet mellan landskapet och kommunerna, utan det var och är en grund för hur man skall beräkna klumpsumman och ingenting annat.

 

Som sagt, fru talman, har skattekompletteringen gett en någorlunda rättvis tilldelning till kommunerna av totalen: samfundsskatt och komplettering, alltså de två komponenterna tillsammans. Efter den här debatten hoppas jag verkligen att kännedomen om det här någon gång skall gå upp, någon gång! Det är kanske att hoppas för mycket men i alla fall och att man samtidigt skulle få vetskap om vad hela frågan rör sig om.

 

Kommunerna har alltid velat ha mera pengar. Jag märkte att förhandlingarna nu ingalunda drivs på något annat sätt, utan man säger att vi behöver mera! Det har alla tider varit så.

 

För min egen del kändes det bra att höra från centerns gruppledare ltl J-E Mattsson att den landskapsstyrelse som verkade 1998 var helt beroende av lantrådet Roger Jansson. Men sedan, vilket jag tackar för och det kändes riktigt bra, blev den helt beroende av Olle Salmén!

 

Ltl Ulf Andersson:

Fru talman!

Positionerna är låsta. Jag skall inte förlänga debatten förutom att meddela att jag under detaljbehandlingen kommer att föreslå att landskapslagen om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland 5a § 3 mom., sista meningen, får den skrivning som framgår av min, ltl Barbro Sundbacks och vtm Bert Häggbloms reservation i stora utskottet.

 

Ltl Sundback: Avstår.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i framställningen ingående två lagförslagen var för sig och i fråga om båda lagförslag paragraf för paragraf. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Föreläggs först förslaget till landskapslagen om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland paragraf för paragraf.

 

5 §. Godkänd. 5a §

 

Ltl Ulf Andersson: Fru talman! Jag föreslår att 5a § 3 mom., sista meningen, får följande lydelse:

 

”Om ett samfund med driftsställen i flera  kommuner även har anställda ombord på fartyg skall bolagets skatt för deras del räknas den kommun till godo där samfundet har sin hemort.”

 

Ltl Sundback: Fru talman! Jag ber att få stöda ltl Ulf Anderssons ändringsförslag.

 

Vtm Häggblom:

Fru talman!

Jag föreslår att 5 mom. i 5a § får följande lydelse: ”Kommunens utdelning bestäms skatteårsvis med en vikt av 50 procent som en relativ andel av summan av den för respektive kommun enligt ovan i denna paragraf fastställda företagsverksamhetsposten i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner och med en vikt av 50 procent som en relativ andel av invånarantalet i varje kommun i förhållande till det sammanlagda invånarantalet i samtliga kommuner.”

 

Detta förslag innebär att 6  mom. blir lika som 5 mom. i näringsutskottets betänkande.

 

Därtill vill jag framföra stöd för det ändringsförslag som ltl Ulf Andersson anförde.

 

TALMANNEN: Begärs ordet?

 

Ltl Salmén:  Fru talman! Jag ber att få stöda det av vtm Häggblom gjorda förslaget.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Ulf Andersson, understödd av ltl Sundback och vtm Häggblom, föreslagit att 5a § 3 mom. erhåller den lydelse momentet i fråga har enligt ltl Anderssons, vtm Häggbloms och ltl Sundbacks gemensamma, till stora utskottets betänkande fogade reservation. Ytterligare har vtm Häggblom, understöd av ltl Salmén, föreslagit att till paragrafen fogas ett nytt femte moment, varvid nuvarande 5 mom. skulle bli 6 mom. Omröstning om ändringsförslagen kommer att verkställas så att ändringsförslagen beträffande 3 mom. respektive 5 mom. föreläggs var för sig. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.  Omröstning kommer först att verkställas beträffande 3 mom. Den som omfattar stora utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Ulf Anderssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Vtm Häggblom: Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

 

Ltl Wiklöf: Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts och kommer att verkställas. Jag ber ltla Ulf Andersson och ltl Roger Jansson biträda.

 

Upprop.

 

Talmannen ja:, Eklöw: ja, Perämaa: ja, Andersson: nej, Englund: nej, Dennis Jansson borta, Roger Jansson: ja, Sjöblom: nej, Sundback: nej, Wiklöf: nej,  Lindeman: ja, Strand: nej, P-E Eriksson: ja, Erlandsson: ja, Holmberg: ja,  Sjölund: ja, Sune Mattsson: ja, Lisbeth Eriksson: ja, Sjöstrand: ja, Svensson: ja, Wickström-Johansson borta, vtm Christer Jansson: ja, Jan-Erik Mattsson: ja, Lundberg: ja, Pehrsson: ja, vtm Häggblom: nej, Lindholm: nej, Salmén: nej,  Sundman: nej, Boman ja.

 

Omröstningen har givit vid handen att 18 röster har avgivits för stora utskottets betänkande och 10 röster för ltl Ulf Anderssons ändringsförslag.

 

Lagtinget har beträffande 3 mom. omfattat stora utskottets betänkande.

 

Därefter röstas om vtm Häggbloms förslag att till paragrafen fogas ett nytt femte moment. Den som omfattar stora utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar vtm Häggbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har sålunda omfattat stora utskottets betänkande.

 

Föreläggs lagens slutstadgande. Godkänt. Förelägges lagens rubrik. Godkänd.

 

Lagförslagets andra behandling är avslutad.

 

Föreläggs härefter förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna paragraf för paragraf.

 

1 §. Godkänd. 2a §.

 

Ltl Sjöblom:

Fru talman!

Jag föreslår att 2a § 2 mom. får följande lydelse: ”Landskapsstyrelsen fastställer årligen inom mars månad det belopp som skall fördelas mellan kommunerna som kompensation för uteblivna intäkter från beskattningen från kapitalinkomst (kapitalinkomstskatt som skall fördelas). Beloppet bestäms som 37,25 procent av summan av den kapitalinkomstskatt som vid den senast slutförda beskattningen påförts samtliga inkomsttagare i landskapet.

 

Ltl Sundback: Fru talman! Jag ber att få stödja ltl Sjöbloms ändringsförslag.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl A-H Sjöblom, understödd av ltl Sundback, föreslagit att 2a § 2 mom. får den lydelse momentet har i den reservation ltl Sjöblom bifogat till finansutskottets utlåtande till näringsutskottets betänkande. Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar stora utskottets betänkande röstar ja och den som omfattar ltl Sjöbloms ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Ltl A-H Sjöblom: Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

 

Ltl Sundback: Fru talman! Jag ber att få stödja förslaget om öppen omröstning.

 

TALMANNEN: Öppen omröstning har begärts och öppen omröstning kommer att verkställas.

Jag ber ltl Ulf Andersson och ltl Roger Jansson biträda.

 

Upprop.

 

Talmannen: ja, Eklöw: ja,  Perämaa: ja, Andersson: nej,  Englund: nej, Dennis Jansson borta, Roger Jansson: ja, Sjöblom: nej, Sundback: nej, Wiklöf: nej,  Lindeman: ja, Strand: nej, P-E Eriksson: ja,  Erlandsson:  ja, Holmberg: ja, Sjölund: ja, Sune Mattsson: ja, Lisbeth Eriksson: ja,  Sjöstrand: ja, Svensson: ja, Wickström-Johansson borta, vtm Christer Jansson: ja,  Jan-Erik Mattsson: ja, Lundberg: ja, Pehrsson: ja , vtm Häggblom: nej, Lindholm: nej, Salmén: avstår,  Sundman: nej, Boman: ja.

 

Omröstningen har givit vid handen att för stora utskottets betänkande har avgivits 18 ja-röster, för ltl Sjöbloms ändringsförslag har avgivits 9 röster och en ledamot har avstått från att rösta.

 

Lagtinget har sålunda omfattat stora utskottets betänkande.

 

 

2b §. Godkänd. 2c §. Godkänd. 15 §. Godkänd. 16 §. Godkänd. 17 §. Godkänd. 19 § Godkänd.

 

Föreläggs lagens slutstadgande. Godkänt. Föreläggs lagens rubrik. Godkänd. Föreläggs lagens ingress. Ingressen Godkänd.

 

Lagförslagets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 4:

 

Finansutskottets betänkande nr 6/2000-2001 om överföring av förvaltningsuppgifter på andra organ än myndigheter. (FR nr 13/2000-2001).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

FÖRSTA VICETALMANNEN:

 

Föredras för enda behandling ärende nr 5:

 

Talmanskonferensens framställning angående talman Viveka Erikssons anhållan om befrielse från

uppdragen som ersättare i finansutskottet och stora utskottet. (TMK nr 1/2001-2002).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Godkänt. Ärendets enda behandling är avslutat. Ärendet är slutbehandlat.

 

Med anledning av det nu fattade beslutet om befrielse meddelar talmannen att fyllnadsval till de uppdrag som blivit lediga kommer att förrättas vid plenum onsdagen den 14 november. Kandidatlistor skall inlämnas till lagtingets kansli senast i morgon kl. 15.00.

Antecknas.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 6:

 

Kulturutskottets betänkande nr 10/2000-2001 angående institutet eller forum för externpolitiska frågor samt autonomi- och omvärldsstudier. (HM nr 2/2000-2001).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Strand:

Herr talman!

Kulturutskottet har behandlat ltl Hasse Svenssons m.fl.  hemställningsmotion i vilken föreslås att landskapsstyrelsen i brådskande ordning utreder förutsättningarna för att grunda och driva ett åländskt institut eller forum för externpolitiska frågor samt autonomi och omvärldsstudier. Enligt motionärerna finns det ett ökat behov av skolning gällande externpolitiska frågor eftersom lagtinget ökar sitt engagemang i EU-ärenden och andra externpolitiska frågor.

 

Utskottet har under behandlingen konstaterat att inrättandet av ett åländskt institut eller forum för externpolitiska frågor inte är nödvändigt för att åstadkomma det motionärerna efterlyser, eftersom det redan i dag finns olika institutioner och organisationer som engagerar sig i dessa och liknande frågor. Exempel på sådana är fredsinstitutet, Nordens institut, självstyrelsepolitiska nämnden, landskapsstyrelsens EU-enhet, Ålands högskola m.fl.  I stället för att bilda ett nytt institut borde en bättre koordinering av befintliga insatser och ett utökat samarbete mellan berörda parter eftersträvas. I detta sammanhang finns det enligt utskottet även orsak att se över hur landskapsstyrelsen och lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd gemensamt kan utveckla sitt samarbete med de i motionen berörda frågorna. Det är även något som vår nyvalda talman lovat jobba för.

 

Utskottet har vidare att konstaterat att beredskapen att hantera externpolitiska frågor inom landskapsstyrelsen och lagtinget har utvecklats under ett antal år, speciellt sedan medlemsförhandlingarna inleddes. Landskapsstyrelsens inrättande av en EU-enhet har tillsammans med fortbildning och nyrekrytering inneburit att kompetensen höjts när det gäller externpolitiska frågor.

 

En annan fråga som kan nämnas i sammanhanget är framlyftandet av Ålands självstyrelse som exempel på en lyckad lösning av minoritetskonflikt. Här har en kontaktgrupp bestående av representanter för landskapsstyrelsen, utrikesministeriet och Ålands fredsinstitut i olika internationella sammanhang lyft fram Ålands självstyrelse. Seminarier har ordnats bl.a. i Genève, Sveriges riksdag och FN:s högkvarter i New York.

 

Utskottet har med hänvisning till det jag framfört enhälligt förkastat ltl Hasse Svenssons motion.

 

Ltl Svensson:

Talman,

Också denna motion avvisas av kulturutskottet med en s.k. positiv skrivning. Som motionär vill jag ändå se detta som ett fall framåt. Jag känner mig dessbättre inte som en ropandes röst i en öken när det gäller att öka självstyrelsens insatser inom externpolitiken.

 

I regeringsprogrammet förklarar landskapsstyrelsen att den

• ska befrämja goda förbindelser med omvärlden med ömsesidig respekt som grund

• att den vill — med förankring i lagtinget  — samarbeta med riksmyndigheterna och Ålands riksdagsman för att utforma en plattform för externpolitiken

• att den avser att förstärka Ålands roll i beredningsprocessen i EU och verka för en samordning av de åländska resurserna i riksdagen, lagtinget, landskapsstyrelsen och Finlands representation i Bryssel.

 

Externpolitik är ett nytt begrepp som har använts inom självstyrelsen i åtminstone 10 år. All utåtriktad politik kan täckas av detta begrepp. EU suddar också ut gränser för behörigheten och det är viktigt att självstyrelsen tar för sig av det som finns att ta. och samarbetar över gränser. Allt som gäller kontakterna med Helsingfors, Norden, Östersjöregionen och EU är externpolitik.

 

Talman,

Det vore bra med en plattform och ett forum för externpolitiken. Fredsinstitutet finns. Från början var det tänkt som det som avses i motionen. Men tiden var inte mogen då. Fredsinstitutet tog sig i stället an att engagera Åland i externpolitiken genom insatser för konfliktlösning med mera, som utskottets ordförande var inne på här.

 

Nordens institut var från början också tänkt som det som avses i motionen. Men det blev urvattnat också i jämförelse med de Nordens hus som finns på Färöarna och Grönland.

 

Ålands högskola har tagit fasta på ett externpolitiskt forum, främst genom att inbjuda föreläsare, bland dem Thorvald Stoltenberg och Harri Holkeri samt folkrättsexperten Ove Bring. Insatsen har blivit sporadisk.

 

FNs Europachef Vladimir Petrovsky i Genève var inne på att FN kunde medverka till ett institut. Så har det inte blivit.

 

Talman,

Vilka är då möjligheterna? Talmannens aktivitet kan vara stor inom externpolitiken. Kansliavdelningen har en Europa-enhet som samverkar med utrikesministeriet i Helsingfors. I årets budget gavs pengar för en person att jobba och att söka kunskap hos andra autonomier. Processen torde fortsätta att utvecklas

 

Vi behöver stärka vår kunskapsbas, Åland behöver synas. Men det krävs engagemang och samspel för att se alla sammanhang i åländsk externpolitik. Enskilda lagtingsledamöter är ganska ställda utan möjligheter till fortbildning. Det torde vara ganska lätt att organisera ett forum inom ramen för lagtinget, eventuellt genom självstyrelsepolitiska nämnden, med en sekreterare som ordnar organisationen inom lagtinget. Men samtidigt är det är klart: vi är bara 26 000 ålänningar, med begränsade resurser inom de ramar som finns. Forskning inom t.ex. externpolitik kräver heltidstjänster och utrymme för rapporter. Inom förvaltningen anses att vi redan sträcker oss till bristningsgränsen. Och Ålands fredsinstitut fungerar väl, med egna lokaler, ledning och kontakter och ett projekt, ”Åland goes international” med forskaren Pertti Joenniemi vid Centret för freds- och konfliktforskning i Köpenhamn. Ett nytt projekt med extern form torde vara klart. Hur som helst blir det mer och mer av externpolitisk aktivitet. Utvecklingen går vidare. Helsingfors är inte längre så känsligt när det gäller självstyrelsens utåtriktade arbete, dessbättre.

 

Talman,

Självstyrelsens externpolitik behöver naturligtvis stöd också av väljarna, som när det gäller allt annat! Men lagtingsgrupperna tycks inte prioritera detta område så högt. Ändå beror Ålands framtid också på omvärldsrelationer. Ålandsnyttan gäller i EU, där lagstiftande områden höjer profilen. Det är inte riktigt klart hur vi bör utveckla stödorganisationen.

 

Autonomiutveckling är nu ett uppdelat område. Samverkan bör komma i stället. Men det är alltså inte bara att öka resurserna.

Ingen som har egentligen ifrågasatt syftet med den här motion. Men sakkunniga varnar för nya institutioner och tycker att vi ska satsa på de organisationer som finns. Vad det gäller är därmed att sammanfoga institutionerna till en plattform eller ett forum, där vi öppet och fritt kan diskutera de här frågorna.

 

Då bör det i lagtinget finns de som engagerar sig. Det vore bra om landskapsstyrelse och lagting visade upp mer av sitt engagemang i olika kontakter. Där inhämtas också kunskaper under det praktiska arbetet.

 

När Nordiska rådets delegation delades upp så att landskapsstyrelsen tog ministerrådet på sin lott var det meningen att lagtingets personal skulle förstärkas på det externpolitiska området. Omorganisationen anses kunna vara tillräcklig för att skapa de personalresurser som behövs.

 

Talman,

Det gäller att fortlöpande underbygga Ålands externpolitiska kapacitet och insikter.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Det är en god analys som kulturutskottet har gjort av den externpolitiska verkligheten när det gäller det formella. Det var också till den delen en likartad analys som ltl Svensson gjorde som jag delar. Problemet när det gäller externpolitiken har alltid varit, enligt mitt förmenande, och är det som ltl Svensson var inne på: det bristande intresset. Att däremot säga att ingen lagtingsgrupp prioriterar externpolitiken är kanske att uttrycka sig för begränsat och negativt. Jag tror att särskilt socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan har varit sådana som väldigt starkt har prioriterat externpolitiken och tidvis också faktiskt liberalerna. Sedan har vi naturligtvis enskilda centerledamöter, som talman Ragnar Erlandsson och någon till som har engagerat sig. Men problemet i åländsk politik upplever jag som att nog är ändå bristen på prioritering för den externpolitiska verksamheten, vad det än vara må. Är det Nordiska rådet som är uppe till diskussion är det få, är det arbetet i regionkommittén eller de europeiska frågorna så är det få som är engagerade. Det är de jordnära tingen om vad som händer i vår omgivning, i vår kommun osv., som är det som man engagerar sig i. Då måste man fråga sig, att inte kan vi väl tvinga alla att vara intresserade av externpolitiken? Däremot borde vi inte låta de andra förhindra oss från att vara intresserade av externpolitik. Jag har under mina år upplevt väldigt starkt att det finns en vilja till att förhindra, ”att han där håller nu på och pallrar på med det där Östersjösamarbetet och han håller på pallrar på med regionerna i Europa” osv., det är inte det som är det viktiga här, utan det är nog viktigare att vi sköter det här lokala! När man har den inställningen i lagtingsgrupperna, långifrån heltäckande, men ganska brett, så blir det naturligtvis så att de viktiga impulser som vi kan få utifrån och de viktiga impulser vi kan ge utåt blir tunga att klara av för de få som är engagerade. Därför är det bra att man öppet kan diskutera de problem vi har när det gäller externpolitik. Det är naturligtvis litenheten som är det största problemet. Det finns väl inget område med 25.000 människor som har ett så stort engagemang i externpolitik som lilla Åland tack vare självstyrelsen. Vårt medlemskap i Nordiska rådet och förhållandet till Europeiska unionen är ganska unikt för ett så här litet område och då skulle det fordras att de som är engagerade, alla skall inte behöva vara det, erhåller ett stöd.

 

Motionen gick ut på att man skulle skapa ett åländskt institut eller forum för externpolitiska frågor. Jag tycker att det är viktigt, som utskottet har kommit till, att man först måste få det man har att fungera, och där finns mycket övrigt att önska och jag hoppas nu verkligen att lagtinget också på en rimlig nivå, med en rimlig arbetsinsats – tillräckligt många m.a.o., också på tjänstemannasidan – skall engagera sig i de viktigaste externpolitiska frågorna för Åland. Men när vi gör det måste vi också kunna ge med oss lite, vi måste kunna ge resten av världen, jag har sagt någon gång att som tack för att vi åländska män inte behöver delta i värnpliktsperioden på nio-elva månader kunde vi i stället delta i fredsarbetet mera aktivt, world wide. Men bara det att vi skulle stötta de människor på Åland som är beredda att jobba med de här frågorna på ett litet aktivare sätt vore bra.

 

Jag tror att den här frågan är väldigt mycket en inställningsfråga. Det är, som sagt, inte så dåligt som ltl Svensson sade, att ingen lagtingsgrupp prioriterar detta, men det borde faktiskt vara så att ingen lagtingsgrupp skulle motsätta sig att det prioriteras på en rimlig nivå. Det skulle vara ett gott första steg. Då kunde vi kanske också få de externpolitiska frågorna i självstyrelsepolitiska nämnden att ta fart på ett bättre sätt än vad det har varit hittills.

 

Ltl Svensson, replik:

Herr talman!

Jag är naturligtvis positiv till att ltl Roger Jansson i princip stödde de tankar som jag framförde här. Han gjorde dock ett fel. Han sade ett par gånger att jag skulle ha sagt att ingen lagtingsgrupp prioriterar det här överhuvudtaget, men så sade jag faktiskt inte. Jag sade: ”men lagtingsgrupperna tycks inte prioritera detta område så högt”. Sedan inträffade det intressanta och inte ovanliga med ltl Jansson, att sedan när han hade ifrågasatt min bedömning kom han med en ännu skarpare bedömning själv. Det får stå för honom och det ligger säkert en hel del i det också, men jag vet inte varför han alltid skall börja sina anföranden som gäller mig åtminstone med att påstå att jag säger någonting som jag inte säger!

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag tackar igen för analysen av Roger Jansson! Jag antecknade faktiskt exakt vad ltl Svensson sade: ”ingen lagtingsgrupp prioriterar”. Däremot fick nu höra vad som stod i hans koncept! Frågan är om han läste det konceptet, men det får vi se sedan när stenografiska protokollet kommer.

 

Ltl Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag vill ge ltl Roger Jansson rätt i att det skulle vara önskvärt att intresset för de internationella frågorna och också för vår utrikespolitik skulle öka. Jag tror att det har sin naturliga förklaring;  att det inte har varit så ivrigt hittills är att det helt enkelt inte hör till lagtingsarbetet kultur ännu. Det är inte någonting som är inarbetat, det finns inte en sådan vana i arbetssättet, utan man är van att man skall arbeta med de rent åländska frågorna och sedan finns det några lysande undantag, som ltl Roger Jansson själv nämnde här. Jag tror också att det handlar hemskt mycket om att varefter EU utvecklas, vartefter vårt arbete utvecklas och framför allt varefter våra tjänstemän utvecklas och vi får mera kunskap därifrån, tror jag också att fler och fler kommer att komma över tröskeln och inse att det är väldigt viktigt att vi kan ta lärdom av andra för att skapa goda lagar och göra ett gott arbete här hemma. Jag tror bl.a. att man inom EU-enheten inom landskapet t.ex. har kommit en god bit på väg och att arbetet därifrån kommer att smitta av sig. Jag har en förhoppning också att arbetet här inom lagtinget kommer att präglas mera av internationellt arbete så småningom. Men jag tror att vi måste ha lite tålamod och vi som är intresserade får visa intresse, så tror jag att det kommer att smitta av sig!

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. 

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 7:

 

Näringsutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående utbetalande av landskapets sysselsättningsstöd tillsvidare. (HM nr 8/1999-2000).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Pehrsson:

Herr talman!

Näringsutskottet har behandlat motion nr 8, inlämnad av socialdemokraterna, som hemställer om att sysselsättningsstöd skall utbetalas tillsvidare till arbetslösa som har svårt att få fast anställning på arbetsmarknaden. Utskottet har hört bl.a. vikarierande byråchefen Lars-Erik Karlsson och fått klart redogjort hur dessa stöd i praktiken fungerar när det gäller praxis för hur lång tid de betalas ut.

 

Enligt vad vi har erfarit i näringsutskottet fungerar det faktiskt i praktiken precis såsom motionsställarna önskar, att om en person inte får ordinarie anställning under den tid som stipuleras för stödet kan man förlänga tiden så att man kan åtnjuta detta stöd tillsvidare. Enligt de uppgifter vi i utskottet har fått finns det stödtagare som har erhållit sysselsättningsstöd under tio års tid. Meningen med detta stöd är ju att det skall fungera temporärt under en övergångstid medan personen i fråga söker fast anställning och inte som en permanent försörjningsform. Då borde andra möjligheter prövas för att personer med speciella problem som försvårar möjligheterna till att få fast anställning skall ges möjlighet till en trygg utkomst. Det är inte heller klart definierat i arbetslagstiftningen skillnaden på ordinarie anställning och tillsvidare anställning, och detta borde göras inom ramen för lagstiftningen. Vem som skall eller kan bryta ett tillsvidare tjänsteförhållande finns inte stadgat om och det leder till att man inte kan säga om en tillsvidare tjänst utgör en fast anställning.

 

I sysselsättningsplanen som fastställs varje år finns sådana skrivningar att man kan förlänga sysselsättningsstödet egentligen hur länge som helst och då kan man ju säga att det redan i praktiken fungerar på det sätt som motionärerna anhåller om. Av den anledningen har utskottet föreslagit att motionen inte skall godkännas.

 

Ltl Sundback:

Herr talman!

Det var mycket information som ordföranden gav som inte alls förekommer i betänkandet. Där sägs egentligen ingenting. Jag vill ta till mig denna information och fundera lite närmare på den, så jag föreslår att ärendet bordläggs till den 5.12.

 

Ltl Wiklöf: Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Sundbacks bordläggningsförslag och tiden.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Sundback, understödd av ltl Wiklöf, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 5.12.2001. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 5.12.2001.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 8:

 

Näringsutskottets betänkande nr 2/2001-2002 angående befrielse från kommunalskatt för biodling.                      

(HM nr 13/1999-2000).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Ltl Pehrsson:

Herr talman!

Vi har också i näringsutskottet behandlat motion nr 13 angående befrielse från kommunalskatt för biodling. Vi har, skulle jag vilja påstå, seriöst fördjupat i denna form av näring. Vi har hört flera, både sådana som sysslar med näringen men också andra. Man kan också säga att den här näringen förekommer i rätt liten skala. Det är väl det som är problemet. Vi är också i utskottet överens om att det skulle vara viktigt att denna form av näring skulle växa och utökas, eftersom den har en stor positiv inverkan på både vår vilda fauna och våra växtodlingar, inte minst fruktodlingarna. Enligt vad vi har erfarit genom hörande av experter på området, alltså en av de största biodlarna i landskapet, är inte skatten på den inkomst man får från biodlingen av någon större betydelse och skulle knappast stimulera eller sporra till utökning av näringen, utan till oss framfördes att någon form av miljöstöd skulle vara mera intressant. I Sverige har biodlingen varit skattefri tidigare, men man har där återgått till beskattning och man har inte märkt av någon skillnad beroende på om odlingen är skattepliktig eller när det gäller intresset för biodling.

 

Landskapet betalar ut ett stöd till biodlare som hyr ut kupor till t.ex. äppelodlare om 150 mark per kupa och år och dessutom får biodlaren även hyra från den som hyr dessa kupor. Om jag inte missminner mig kan en biodlare få ca 700 mark per kupa per säsong.

 

Enligt de uppgifter som utskottet har fått finns det fem-sex biodlare på Åland som har odling som ger en viss inkomst, men, som sagt, man bedömer det inte som att en befrielse från kommunalskatt skulle vara varken till gagn för befintliga odlare eller allra minst att stimulera till nya odlingar. Av den orsaken har näringsutskottet enhälligt föreslagit att motionen skulle förkastas, men vi hoppas att man på landskapsstyrelsens näringsavdelning skulle fundera på andra åtgärder som kan göra biodlingen intressant för flera odlare, speciellt på grund av den stora allmännyttan på naturens såväl vilda flora som även nyttoodlingar, som bin och även humlor utgör.

 

Ltl Wiklöf:

Herr talman!

Jag vill inledningsvis säga att motionen kom till genom samtal med biodlare som ansåg att just elimineringen av kommunalskatten skulle vara ett väsentligt bidrag för att underlätta för vederbörande utövare att bedriva sin näring. Jag vill i alla händelser säga att jag är mycket glad över att alla de motiv som jag har framfört i motionen tydligen har fallit utskottet mycket varmt på läppen, överhuvudtaget att näringen är oerhört viktig och att den förtjänar stöd, vilket har varit motionens yttersta avsikt, att på något sätt ytterligare stimulera och få igång detta. Den saken är väl alldeles klar att få näringar gör så stor nytta i vår natur som denna binäring gör. Jag måste säga, att jag tillhör inte dem som blir ledsen över ett så här positivt förkastande när utskottets ambition är, vilket man inte alltid räknar med, att få ett ännu förmånligare utfall än det som eftersträvades av motionärerna.

 

Jag hoppas också att den positiva motivskrivningen till landskapsstyrelsen skall resultera i en snar stödform som verkligen kan stimulera utövarna av biodlingen, vilket förutom floran i allmänhet också har väldigt stor nytta, som vi hörde, visavi speciellt frukt- och bärodlingen.

 

Det känns bra att vi är helt och hållet överens i den här frågan och, som sagt, är det så att utskottet vill sträcka sig längre än vi motionärer, à la bonne heure!

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

 

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående nya belopp i lagen om ersättning av skador förorsakade av hjortdjur. (FR nr 4/2001-2002).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 26.11.

 

Ltl Ronald Bomans enkla fråga om landskapsstyrelsens förfarande vid en anbudsförfrågan. (EF nr 1/2001-2002).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsstyrelsen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsstyrelsen meddela lagtinget om detta och att svar inte ges.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 14.11 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 16.34).

 

Originalfil