Stenografiskt protokoll från plenum den 20 december 2001 kl 9.30

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 20 december 2001 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Sundback, ltl Wiklöf, ltl Strand, ltl P-E Eriksson, ltl Erlandsson, ltl Svensson, ltl Wickström-Johansson, ltl J-E Mattsson och ltl Pehrsson.) Ltl Erlandsson och ltl Wickström-Johansson infann sig efter uppropet.

21 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Svensson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående ändringar av överenskommelsen med Sverige om automatspel på passagerarfartyg i trafik mellan Finland och Sverige. (RP nr 1/2001-2002).

 

Först tillåts allmän diskussion och efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. LO förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för fortsatt enda behandling ärende nr 2:

 

Finansutskottets betänkande nr 1/2001-2002 angående budget för landskapet Åland år 2002. (FR nr 3/2001-2002 jämte finansmotionerna nr 1-56/2001-2002).

 

Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Salmén:

Fru talman!

Igår hade vi en någorlunda hygglig genomgång av de motioner som utskottet har behandlat och utskottet har förstås avslagit i princip nästan alla. Våra motioner från de obundnas sida har inte blivit godkända på något vis, inte ens med ett positivt godkännande, utan fastän man hade ett positivt yttrande om att en av de motioner där jag är första undertecknare egentligen nog hade rätt, men på grund av den orsaken ville man avslå motionen. Sedan hörde vi finansutskottets ordförande ltl Sjölund säga att han var mycket för ett samarbete och ville gärna ha positiva responser också från oppositionen. Men, som jag sade i mitt huvudanförande igår, var det inte mycket som man märkte av att det skulle ha varit uppe till diskussion i utskottet. Men det kanske blir så att under dagens lopp får vi höra från majoriteten kanske lite annorlunda synpunkter på våra motioner, en förändring av landskapets budget i den meningen att vi borde komma betydligt närmare utgiftssidan och inkomstssidan.

 

Jag tog igår upp en av de stora inkomsterna som vi anser att man borde kunna ta chansen och få in nu, nämligen att försälja aktierna i Ålands Turisthotell, alltså Arkipelag. Jag hävdade den synpunkten att om man väntar och eventuellt sätter något hängsel på att man inte kan sälja det förrän kk-husets drift är klar, så kommer priset på aktierna att vara betydligt lägre. Nu har jag fått höra här redan i dag att det stämde precis! En av de tänkta köparna på hemmaplan hade precis yttrat just den saken, att värdet på bolaget blir betydligt lägre om man skall tvingas till någonting sådant. Det är väl en sak som vi här i framtiden får ha i tankarna hur vi skall komma vidare med den biten och jag har full förståelse för att vi inte kommer att få igenom det, utan det kommer förhoppningsvis i samband med en tilläggsbudget, om man vill ha in lite pengar till landskapets kassa.

 

I detta sammanhang, fru talman, vill jag också avisera omröstningar om våra motioner i morgon. Jag aviserar alla våra motioner till omröstning i det här läget.

 

Sedan kom frågan om bostadslånen upp till diskussion sent på eftermiddagen igår. Finansutskottets ordförande sade att visst kommer det att bli betydligt bättre nu för hyreshusbyggande genom att man sänker räntan, men samtidigt ville han inte ha likformighet med att ägarbostädernas räntestöd skulle utökas så att räntan skulle bli densamma. Det här är en sak som jag är verkligt förvånad över att man inte vill ha samma chans för sådana som vill bygga sig egna hem. Med min långa erfarenhet av de åtgärder som vi har från landskapets sidas vidtagit för att folk skall kunna skaffa sig bostad kan jag säga att ägarbostäder har alltid varit en sak som vi har månat om. Det har varit synnerligen viktigt att kunna se till att folk har varit så framsynta att de har skaffat sig egna bostäder, så jag hoppas verkligen att landskapsstyrelsen i första tilläggsbudget kommer med en förändring eller annars i lagframställning gör så att ägarbostäders villkor blir desamma som hyresbostäder.

 

Fru talman!

Jag återkommer senare till kostnaderna, men jag vill först höra lite om utskottet understöder ordföranden när han säger att man kan inte påverka produktionskostnaderna i byggen. Jag har åtminstone varit van vid att om man inte skickar ut många stora byggen på samma gång, då påverkar man kostnaderna, men låter man hur många stora byggen som helst komma igång, då blir det genast en höjning av produktionskostnaderna. Jag har aldrig varit med om att byggnadsentreprenörer inte skulle ha följt med byggmarknaden så bra att man vet att man behöver inte vara så försiktigt när man gör kalkyler när det är en överhettad marknad. Jag tror att den regeln gäller fortfarande.

 

Ltl Sjölund, replik:

Fru talman!

Jag vill bara göra en liten korrigering av ltl Salméns senaste påstående. Jag har nämligen inte sagt att man inte kan påverka byggnadskostnaderna utan jag har konstaterat att den höga nivå som byggnadskostnaderna har i dag inverkar kraftigt på boendekostnaderna.

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman!

Jag antecknade för säkerhets skull, genom att man aldrig vet vad som händer över natten, att man kan inte påverka produktionskostnaderna, utan det enda som man kan göra när man vill beräkna hyreskostnaderna är räntan. Det var vad ltl Sjölund!

 

Ltl Sundman:

Fru talman!

Finansutskottets budgetbehandlingsstil är sig lik. Man lyssnar inte på lagtingets åsikter, vare sig politiska åsikter eller åsikter i processfrågor. Jag syftar på behandlingen av min motion om det så kallade ”Nyhamnsprojektet”. Jag har som första undertecknare motion‑erat om att nämnda projekt skall förverkligas och att lagtinget uttalar sitt stöd för det i budgeten för 2002.

Detta efter att landskapsstyrelsen totalt negligerat projektet i sitt budgetförslag. Det fanns inte ett enda ord i budgetförslaget om detta.

Vi fick under remissdebatten erfara att detta var ett misstag från landskapsstyrelsens sida och att det skulle rättas till av majoritets‑partierna. Man var visst positiv till vindkraft och till vindkraftprojektet.

 

Resultatet är en skrivning från finansutskottet som innebär att projektet inte kan igång‑sättas inom stipulerad tid, vilket i sin tur kommer att innebära att EU drar sig ur och projektet mister den välbehövliga finansieringen om 18 miljoner mark. För att de åländska aktörerna i projektet skall kunna ge sig in i projektet behövs en garanti att lagtinget är berett att ordna finansieringen till den delen stöd behövs av landskapet. Pengar behövs mycket riktigt inte detta år men nämnda garantier måste föreligga före projektet kan igångsättas.

 

Landskapsstyrelsen beslöt den 29 augusti 2000 att omfatta förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från förnyelsebara källor på den inre marknaden för el så att målet för den åländska förbrukningen av el från förnyelsebara energikällor skall utgöra 22 procent. Detta beräknades då kosta ca 125 miljoner mark varav 50 miljoner behövdes i samhällsstöd. Det nu aktuella ”Nyhamnsprojektet” skall uppfylla detta mål för halva priset, drygt 26 miljoner mark eftersom EU deltar i projektet med 18 miljoner.

 

Detta tillfälle har Åland och Ålands vindkraftaktörer fått i stark konkurrens med övriga projekt i Europa och chansen kommer troligtvis inte igen. Center-liberalmajoriteten tänker nu kasta bort detta tillfälle. Det är synd, mycket synd. Säger man nej till ”Nyhamns‑projektet” så säger man nej till vindkraft på Åland, det är den krassa verkligheten.

 

Åter till finansutskottets behandling; det är ytterst märkligt att finansutskottet inte hört vindkraftsaktörerna i frågan.

Vi fick höra av finansutskottets ordförande att den enda sakkunniga man har hört i frågan var landskapsstyrelseledamoten Karlsson.  I många andra frågor har man hört många olika människor och totalt har man en uppsjö med höranden uppräknade i beslutet. I stället har man, verkar det, förlitat sig på ltl Jan-Erik Mattssons sakkunskap och åsikter i frågan. Ltl Jan-Erik Mattsson är som bekant styrelseordförande för Ålands elandelslag samtidigt som denne också är ledamot av finansutskottet.

 

Fru talman!

För en tid sedan fick lagtingsgrupperna ett brev från Ålands elandelslag med åsikter och upplysningar om energipolitiken på Åland. I en artikel i massmedia säger finansutskottets ordförande ltl Sjölund att detta brev har haft stor inverkan på finansut‑skottets behandling.

 

Detta gör enligt min mening, att en av aktörerna på den åländska elmarknaden har  haft oproportionerligt stor inverkan på finansutskottets behandling, utan att de andra ens har fått framföra sina åsikter. Därmed inte sagt att uppgifterna i elandelslagets brev är felaktiga. Brevet innehåller däremot en skrivelse om att inte prioritera vindkraftsutbygg‑nad, vilket som sagt, finansutskottet verkar ha anammat.

 

När det gäller tillstånd är ansökningarna inne för alla tillstånd och kommer att behandlas i sedvanlig ordning. När det gäller finansieringen har jag förstått att man har diskuterat en lösning där man blandar bidrag, andelar och aktier. Om detta är man överens med landskapsstyrelsen. När det gäller Sverige-kabeln är det beklagligt att ltl Lundberg har en sådan inställning att vi inte skall sopa rent framför egen dörr, utan vi skall köpa grön el bortifrån. Den inställningen håller ja inte med om utan jag tycker att vi själva skall producera elen här på Åland.

 

När det gäller enmansutredningen är den kanske bra, men det brådskar därför att avtalet med EU måste undertecknas; vad jag har förstått, enligt en skrivelse måste avtalet undertecknas i januari och då måste lagtinget ha uttalat sitt stöd för detta; annars kan inte landskapsstyrelsen göra detsamma inför projektet. Det är därför det är bråttom. Därför Säger jag att det här är sista chansen; annars måste lagtinget i brådskande ordning sammankallas till behandling av en tilläggsbudget innan detta kan undertecknas. 

 

Jag uppfattade under remissdebatten att det trots vissa belackares motstånd finns en majoritet för vindkraften och ”Nyhamnsprojektet” i lagtinget. Jag kommer därför att lägga ett ändringsförslag till finansutskottets betänkande som innebär att inga pengar upptas i budgeten för år 2002 men att lagtinget uttalar sig att projektet kan igång‑sättas. Ändringsförslaget ersätter finansutskottets skrivning under detaljmotiveringen under moment 43.27.40 och lyder:

 

”Det så kallade ”Nyhamnsprojektet” förverkligas under åren 2002-2004. Projektet som innebär uppförande av sju vindkraftverk med en totaleffekt om 12,6 MW ökar andelen vindkraft till ca 23 procent av elbehovet på Åland. Projektet stöds med 3.000.000 euro av EU. Den totala anskaffningskostnaden beräknas till 15 miljoner euro varav 4,4 miljoner euro behövs i stöd från landskapet. Anslaget delas upp mellan projektåren så att inget anslag upptas i budget 2002, 2,2 miljoner  euro upptas i budget 2003 och 2,2 miljoner euro upptas i budget 2004. Landskapsstyrelsen kan ge landskapsgarantier för detta och/eller återkomma till lagtinget i tilläggsbudget så att projektet kan igångsättas enligt planerat för att erhålla nämnda EU-stöd.”

 

Ändringsförslaget har också delats ut på lagtingsledamöternas bord.

 

Detta, mina damer och herrar, är sista chansen för ”Nyhamnsprojektet” och fortsatt vindkraftsutbyggande i detta skede på Åland. Jag ber lagtingsledamöterna noga överväga detta och förfara i enlighet med lagtingsordningens 9 § vid omröstningen.

 

Ltl Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Det är precis det som ltl Danne Sundman sade som jag håller på och gör nu: överväger noga hur jag skall ställa mig i denna fråga. Jag tror att sol- och vindenergi är de enda acceptabla energikällorna för framtiden, eftersom det är endast de som inte tar slut. Men jag vill hävda, att jag inte är specialist och kanske jag kan få hjälp av bl.a. ltl Danne Sundman för att klargöra några saker. Det är bl.a. EU-finansieringen.  Om jag har förstått saken rätt kommer pengarna just därför att det är fråga om en ny teknik: att ”bygga ute i vattnet men på land”. Kanske skulle det vara lika billigt eller billigare att bygga vindkraft av samma kapacitet någon annanstans. Det finns obesvarade frågor, som att inget tillstånd från sjöfartsstyrelsen finns, hur kommer detta att påverka ansökan av EU-pengar? Sedan är det också så att åtminstone mitt parti vill teckna andelar, men projektet kräver att vi skall betala ett bidrag och jag tycker att skulle vi teckna andelar kommer det till glädje för hela Ålands befolkning och inte bara för bolaget. Vi kommer inom landskapsstyrelsen att tillsätta en enmansutredning som skall titta på de olika frågorna, men, jag vet inte, skulle det inte också finnas en möjlighet att använda Sverigekabeln för att köpa miljövänlig el?

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Den nya teknik som kommer att prövas är mycket riktigt en teknik som möjliggör vindkraft ”offshore on the rocks” - till sjöss men på landbacken. Det är det som EU är intresserat av . En annan aspekt är att ordna kringutrustning så mycket som möjligt.  Bäst vore kablar i vattnet som inte syns och att ha fasta ….

 

När det gäller planeringen är den överlägset bäst på grund av vindförhållandena: 10 procent vind ger 30 procent mer förbrukning, så det är att föredra på alla sätt och vis. När det gäller tillstånd är ansökningar inne, vad jag har förstått, för alla tillstånd och kommer att behandlas i sedvanlig ordning. När det gäller finansieringen har jag förstått att man har diskuterat en lösning, där man blandar bidrag, andelar och aktier, och man är överens med landskapsstyrelsen där. När det gäller Sverigekabeln är det beklagligt att ltl Lundberg har en sådan inställning, att vi inte skall sopa rent framför egen dörr utan vi skall köpa grön el bortifrån. Den inställningen håller jag inte med om utan jag tycker att vi själva skall producera den här på Åland. När det gäller enmansutredningen är det kanske bra, men det brådskar därför att avtalet med EU måste undertecknas; enligt vad jag har förstått måste det undertecknas i januari och då måste lagtinget ha uttalat sitt stöd för detta ; annars kan inte landskapsstyrelsen göra detsamma inför projektet. Det är därför det är bråttom. Därför säger jag att det här är sista chansen; annars måste lagtinget i brådskande ordning sammankallas till behandling av en tilläggsbudget.

 

Ltl Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag vet att det brådskar med tanke på beslutet om vi skall bygga vindkraften på det här sättet – som nästan lät som en drink! Men frågan är just det att det har brådskat så väldigt att vi vet inte i dag om det är så att pengarna går åt helt och hållet just för att vi skall bygga dem uppe på land. Hur skulle alternativet vara att bygga dem helt och hållet till sjöss? Jag skulle vara otroligt lyckligt om vi skulle klara av ekonomiskt att driva en stor del av vår elförsörjning av vindkraftverk som vi själva har byggt, men det finns en realitet och det är det att vi är bara 26.000 personer.

 

Jag skulle önska svar på frågan: Hur tycker du ltl Sundman att vi skall sköta finansieringen? Skall det gå helt ut med bidrag?

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Brådskande är det därför att landskapsstyrelsen har negligerat detta i sitt budgetförslag. Skulle landskapsstyrelsen ha behandlat ärendet och haft det med i budgetförslaget skulle inte brådskan vara lika stor. Från aktörernas sida har man nämligen varit ute i god tid. Det är sedan landskapsstyrelsens sak att svara på varför det har fördröjts så mycket. När det gäller finansieringen är det helt möjligt, både politiskt och juridiskt inför EU att ge bidrag, men jag har ingenting emot att man diskuterar sig fram till en lösning där man blandar andelar, aktier och bidrag. Jag vill bara inte ha flera offentligt ägda energibolag, för vi har svårt att reda upp de bolag vi redan har. 

 

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Sundman säger att vi inte lyssnar på honom, förmodar jag, under debatten i salen. Det gör vi visst, men vi måste också lyssna på övriga lagtingsledamöter och framför allt på dem som vi samarbetar med inom mitt parti. Lyssnar gör vi nog. Jag har tydligen blivit utkristalliserad som någon sorts motståndare mot vindkraften på grund av mitt engagemang i Ålands Elandelslag, men jag vill påstå att ltl Sundman är helt på fel. Ålands Elandelslag är ingen elproducent. Ålands Elandelslag är ett nätbolag som distribuerar elkraft från producenterna till förbrukarna, ett koncessionsbolag.

 

När det gäller varför vi inte hörde någon i år vill jag bara upprepa det som sades redan igår, att vi hörde väldigt många om vindkraften ifjol och vi har fått personlig information av vindkraftsbolagen hur detta skall gå till. För mig var saken klar.

 

Det märkliga med klämmen är att ltl Sundman i sin ställning som minister var med och tydligen omfattade den elförsörjningsplan som landskapet Åland i dag lever efter med 10 procent vindel fram till år 2006. Varför kommer man inte med ett förslag om ändring av den i första hand? Det är det som måste göras, om vi skall öka på det här. Jag tycker inte att det är något fel i att öka på mera vindkraft. Tvärtom, kan man sälja den till kunder och konsumenter, är det helt okej att producera vindel. Men om några dagar kommer vi att leva i en marknadsekonomi när det gäller elförsörjningen och det är ingen här i dag som vet hur det fungerar. Det vet vi först den 1 januari och av de vindproducenter som finns på Åland var det så sent som igår som det tecknades avtal om försäljning av den vindel som redan produceras. Jag tycker att det är ganska sent att teckna nya avtal en vecka före de skall träda i kraft.

 

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

När jag sade att man inte lyssnar så menar jag på lagtingets majoritet. Enligt vad jag har uppfattat fanns det en majoritet här i lagtinget som uttalade sig positivt för projektet under remissdebatten. Jag kan ha fel, det kan vara svårt att räkna till 16. När ltl J-E Mattsson säger att jag påstår att han är motståndare har jag aldrig sagt det, utan jag bara säger att man har tydligen förlitat sig på ltl J-E Mattssons sakkunskap i utskottet. Om han sedan tolkar det som att han är motståndare, så okej.

 

När det gäller elandelslaget så visst är man en aktör på elmarknaden; man handlar med el, man producerar inte egen el, men man handlar med el och det är en nyhet i sig, så det stämmer inte att man bara förmedlar utan man handlar också. I och med det är man en konkurrent med åtminstone två andra på den åländska elmarknaden.

 

När det gäller vindkraften ifjol och behandlingen i finansutskottet var det någonting helt annat. Då handlade det om det s.k. Krogstadprojektet, vilket inte alls hade samma förutsättningar. Det var inte fråga om EU-stöd osv., så nog borde man ha informerat sig mera om detta i detalj.

 

När det gäller mitt omfattande av energiförsörjningsplanen så tog inte jag något beslut under min tid som minister. Däremot var det en revidering på gång just med anledning av Europaparlamentets rådets direktiv om främjande av el från förnyelsebara källor, där vi från landskapsstyrelsens sida uttalade oss att målet bör vara 22 procent. Därför borde vi också ha reviderat elförsörjningsplanen. Tyvärr fick jag inte slutföra det arbetet.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller Nyhamnsprojektet tycker jag ändå att det är skäl att påminna ltl Sundman, som ofta står här och propagerar för en god miljö, att det skall göras en miljökonsekvensbedömning av projektet och med den vetskap jag har och den vetskap utskottet har fått om en sådan finns det en tidsaspekt i detta som totalt kan kullkasta hela projektet. Att landskapsstyrelsen då skulle föregå en MKB verkar väldigt märkligt. Om ledamoten Sundman i landskapsstyrelsen också skulle ha agerat på det viset hade det varit ännu märkligare; att han gör det i opposition är väl helt okej.

 

Sedan tillbaka till Ålands Elandelslag. Ålands Elandelslag är som sagt ett nätbolag och vi är i det bolaget skyldiga att försörja kunderna med el och den köper vi in från olika elproducenter och därmed är vi inte på något vis en konkurrent till elproducenterna, som också har rätt att helt fritt sälja över elandelslagets nät. Det finns ingen som hindrar dem.

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller tidsaspekten skulle finansutskottet ha förstått, om man hade hört aktörerna, att besvär och tillståndsprocesser är en sak, men att teckna under avtalet med EU är en annan sak. Det måste göras nu och projektet måste igångsättas nu enligt de villkor som har uppställts för att få EU-stödet. Sedan väntar man givetvis på tillståndsprocessen innan man börjar hänga upp utrustning. Det är en självklarhet och det är lite lustigt hur det är skrivet i finansutskottets betänkande när man ungefär har det som argument att det kan bli besvär och överklaganden. Det verkar som att man vet om att det kommer att bli besvär och överklaganden och att man tar det för givet. Det är inte säkert att det blir det. Det kan vara så att MKB:n blir väldigt positiv och att det inte kommer besvär och det kan gå väldigt snabbt också. Det kunde t.o.m. vara så att man kunde montera dem det här året om allting skulle gå enligt planerna.

 

När det gäller elandelslaget så visst är man konkurrent såtillvida att som elkonsument i dag på Åland kan man köpa el dels från elandelslaget, dels från Vindkraft Ab och också från Ålands Energi. Visst konkurrerar de tre aktörerna när det gäller elförsäljning, men när det gäller distribution har elandelslaget s.a.s. monopol och skyldighet att distribuera el inom sitt nätområde, men nog är man i en konkurrenssituation när det gäller elförsäljning.

 

 

Ltl Sjöblom, replik:

Fru talman!

Vi har blivit beskyllda i finansutskottet för att inte ha hört sakkunniga i vindkraftsfrågan. Vi har hört väldigt många sakkunniga på många, många olika områden och vi har gjort den bedömningen tillsammans i utskottet att alla grupper i lagtinget har fått en väldigt bra information gruppvis om vindenergiprojektet på Nyhamn; av den anledningen har vi det här året avstått från att ytterligare öka på hörandelistan i beredningen av budgeten. I samband med fjolårets budget hörde vi representanter för vindkraften och då gällde det ett annat projekt som inte har förverkligats. Om ltl Sundman tittar i finansutskottets betänkande från ifjol och tittar i budgeten som han själv var ansvarig för, så klarnar nog ett och annat!

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Det stämmer att lagtingsgrupperna har fått information om projektet, men ledamöterna i finansutskottet tycks inte ha fått tillräcklig information om själva processen kring EU-stödet, att avtalet måste undertecknas, och för att det skall kunna göras måste det finnas någon sorts garantier som lagtinget har gett sitt stöd för. Det är det som man har missat i finansutskottet. Man har skrivit om projektet men inte om själva processen med EU-stödet, som jag tror att är ganska avgörande för projektet, dvs. om vi mistar dessa 18 miljoner blir det nog svårt att genomföra det. Det är alltså det som man borde ha informerat sig. Jag menar inte själva siffrorna om hur många vindkraftverk det är fråga och hur stor del det är av elbehovet osv., utan det är fråga om processen kring tecknandet av avtalet med EU.

 

Ltl Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag är ganska övertygad om att det här är inte sista tåget i vindkraftverket som går från EU, utan det här är nog bara början. Väntar vi lite, så kanske vi får ännu mer bidrag från EU, det kanske blir mycket förmånligare än det här projektet!

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Enligt sakkunniga är det väldigt stor konkurrens om sådana här pengar och det här är ett gyllene tillfälle som Åland har fått i, som jag sade i mitt anförande, stark konkurrens med övriga projekt och sådana här chanser kommer inte så ofta att det passar så här bra att en teknisk utveckling kan ske på Åland, men man vet aldrig varthän det bär med EU. Det har vi förvånats över tidigare, men som sagt tycker jag inte att vi skall kasta bort sådana här chanser när vi ändå har tänkt öka vår andel vindkraft och tänkt bygga vindkraft. Det är ingenting nytt utan en längre tid har vi diskuterat det här politiskt och vi är i princip överens om att förverkliga projektet och att öka andelen vindkraft, så jag hoppas att lagtingsledamöterna kan överväga att stöda förslaget, som de facto inte innebär några pengar nästa år men dock en skrivning som ger de garantier som behövs för att landskapsstyrelsen i sin tur skall kunna ge de garantier som behövs för att vindkraftaktörerna skall kunna underteckna avtalet med EU.

 

Ltl Holmberg, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman ondgör sig över att vi inte har hört sakkunniga i finansutskottet, men jag tycker att om det är så angeläget för ltl Sundman så har de obundna också en suppelantplats i finansutskottet som man har kunnat skicka dit för att få all information hur behandlingen har gått till i finansutskottet. För övrigt tycker jag att vi har lagt ner en viss tid på finansmotionen. Man måste utgå från att det är en finansmotion och det rör sig om stora belopp, så för min del tycker jag att finansutskottets skrivning under momentet och i anledning av motionen är alldeles tillräcklig. Man måste utgå från hur situationen är i dagsläget. Nu undergår projektet en miljökonsekvensbedömning och allt tar sin tid; det tror jag också att ltl Sundman måste acceptera. Vad beträffar det omtalade EU-bidraget är det säkert en väsentlig summa, men man har erfarit de senaste dagarna att nu går det på ett nytt år att få ta del av bidraget, så jag tror lite som ltl Sjöblom att kan hända man i ett senare skede också kan dra nytta av det ekonomiska tillskottet.

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

I mitt anförande nämnde jag epitetet ”belackare”. När det gäller att ta del av bidraget borde man från finansutskottets sida ha tagit reda på hur det ligger till, vilka villkor som gäller för bidraget. Det vet man tydligen inte, vilket framgår diskussionen. Det är det som är pudelns kärna s.a.s. Jag inser också att MKB:n tar tid, övriga tillstånd, byggnadslov, eltillstånd, miljöstånd, tar en lång tid, men det accepterar EU bara man sätter igång projektet; projekttiden är hela tre år, så man har tre år på sig att förverkliga detta. Det krävs dock att projektet igångsätts inom januari månad 2002. Det är det som kan bli det allvarliga om inte politikerna i Ålands lagting klart kan säga vad man tycker om projektet utan försöker skjuta fram det med diverse skrivelser. Då kan det hända att vi tappar det. Ingen vet vad framtiden har i sitt sköte, men, som sagt, har jag fått den uppfattningen att det här är en chans som inte kommer så ofta.

 

Ltl Holmberg, replik:

Fru talman!

För mig går nog alla tillstånd som behövs för vindkraftsverket före eventuell EU-finansiering. Man måste inse att hela projektet är 90 miljoner. Var tar man det resterande kapitalet från när man har fått den del på 18 miljoner som EU vill tillföra?

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Jag upprepar, att det är synd att man inte känner till hur avtalet är uppbyggt och hur projektet skall igångsättas. Man kan vänta på tillstånden, men projektet måste igångsättas och avtalet undertecknas inom januari. Skulle man ha hört aktörerna i finansutskottet skulle man ha vetat. När man inte kan underteckna avtalet riskerar man att mista 18 miljoner; projektet skulle ha igångsatts nu, tillstånden skulle kanske vara klara om ett år och sedan när alla förutsättningar finns kan man förverkliga själva byggandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

När det gäller vindkraften finns det en hel del att säga. Skulle någon privatperson ha 26 miljoner mark vore det inte några problem, men det är också så att inte heller landskapsstyrelsen disponerar de pengarna. De pengarna skall disponeras för ett projekt som har alla tillstånd, som många här har sagt. Jag skall kort försöka ge en bakgrund till detta projekt, som är under beredning på finansavdelningen i landskapsstyrelsen. I budgeten för år 2000 och 2001 behandlades vindkraften på ett sätt som man kan sammanfatta som att lagtinget ser vindkraft som en lämplig energiform på lång sikt för Åland. Budgeten för år 2001 hade en litet avvaktande attityd, att man för tillfället skulle utreda mera och det var ett projekt i Lumparland som var aktuellt, men det har inte förverkligats och det är ingen aktör heller, vad jag vet, som driver på just det projektet. När det gäller Nyhamnsprojektet har det kommit anhållan om stöd, det har kommit anhållan om att det skulle genomföras en miljökonsekvensbedömning. Vi har också haft en skrivelse när det gäller statens ägande av vissa holmar som är aktuella och överföringen till Åland, så det finns alltså flera processer som är igång och samtidigt finns det också saker som är oklara.

 

Innan jag går vidare kan jag kort kommentera det förslag till ändring, som ltl Sundman har lagt fram här, dvs. att lagtinget skulle binda upp det s.k. Nyhamnsprojektet till att förverkligas under år 2002-2004. Det är faktiskt ett beslut om att projektet skall förverkligas trots att många av komponenterna inte är klarlagda, men det är klart att lagtinget har full frihet att uttrycka sin åsikt. Däremot förstår jag inte riktigt hur landskapsstyrelsen kan ge landskapsgarantier för detta. Landskapsgarantierna följer en lagstiftning som är ganska strikt och jag ser inte möjligheterna att just tillämpa det i det här fallet. Men, som sagt, det här är ett förslag som lagtinget skall ta ställning till. I processen gjorde de aktuella åländska bolagen, vindanslaget och vindenergibolaget, en uppvaktning hos landskapsstyrelsen där man informerade om att man skulle skriva ett avtal den 18 december och att man ville ha garantier för att landskapsstyrelsen skulle finansiera 26 miljoner av 90 miljoners projektet med bidrag samt att det skulle vara förutsättningen att förverkliga projektet. Som myndighet kan vi inte utan vidare ge sådana löften utan vi är för det första bundna av lagtinget och för det andra av de lagar som gäller, de budgetmedel som är tillgängliga. Det vi nu bereder är ett svar på en anhållan om stöd till vindkraftsprojektet. Vid uppvaktningen begärde vi att få se utkastet till avtal och det finns nu hos landskapsstyrelsen. Det är alltså fråga om ett projekt inom ramen för The Specific Program for Research and Technological Development. Projektet ingår inom ramen för ”demonstration and energy environment, sustainable development”, ett forskningsprogram och demonstrationsprogram. Det är helt klart att det är intressant att kunna förverkliga någonting som lagtinget i allmänhet anser att skall förverkligas, dvs. större andel vindkraft och att koppla det till ett forsknings- och demonstrationsprojekt, så till den delen tror jag att det är ganska klart att kan man få ett stöd för någonting som man annars vill göra så är det bra. Men det här är inte vilket projekt som helst; det är en specifik plats, ett område, som kan vara känsligt på olika sätt när det gäller fågelliv, naturmiljö osv. Det är fråga om 26 miljoner av skattemedel; då måste man tillse att skattemedlen kommer till allmänhetens nytta.

 

Ser vi på den målsättning som landskapsstyrelsen har när det gäller energipolitiken är det tre viktiga komponente. Den första är lägre elpris; vårt elpris är, som säkert alla vet här, väldigt högt, man talar om storleksordningen 6 penni jämfört med normalpriset i omgivningen, därav är ungefär 2 penni beroende av eltariffen i Sverige, som vi anser att uttas på ett felaktigt sätt, om man ser det i ett EU-perspektiv och det är ett ärende som vi behandlar på politisk nivå efter en tjänstemannautredning som inte gav det resultat som vi hade hoppats på. De som upplevde senaste natt utan ström och den senaste tidens problem med elförsörjningen har säkert funderat en hel del över reservkraften och där har landskapsstyrelsen ett åtagande, kan man säga, att ordna det; där finns alternativ i storleksordningen, för landskapsstyrelsens del, från noll till 200 miljoner. Vi har fomulerat detta i budgeten att vi söker en optimal lösning som också innebär att man har ett decentraliserat ansvar för elförsörjningen och sannolikt kommer det här att röra sig om ett antal tio miljoner för landskapsstyrelsen för att få en optimal säkerhet, dvs. kanske inte allra högsta kvalitet, inte 100 procent el inom tio minuter eller någonting sådant, utan ett balanserat paket som också bygger på den kapacitet som redan finns i dag.  För det tredje har vi ett allmänt mål att stöda alternativa förnyelsebara energikällor och också biobränsle, så sol och vind finns med i bilden. Där har man hittills fastnat för målet 10 procent och Nyhamnsprojektet skulle då öka andelen till 20 procent. Det är klart att vi måste se alla dessa tre mål i sitt sammanhang, dvs. i vilken utsträckning kan vindkraften utnyttjas för reservel? Där finns det vissa restriktioner som vi skall närmare utreda. I vilken utsträckning kan det här komma skattebetalarna tillgodo, eftersom det är skattebetalarnas pengar? Där har vi problemet med att vindkraftbolagen vill för att kunna få en avkastning för sina ägare ha det här som ett bidrag, och då är det här ett bidrag som går till en del ålänningar men inte till alla. Från landskapsstyrelsens har vi inte slagit fast någonting, men för min del vill jag gärna se en sådan lösning att det här kommer ålänningarna till godo på det sättet att det kan sänka elpriset, gärna också stärka reservkraften.

 

Går vi till processen är det ingalunda så att landskapsstyrelsepartierna skulle vara okunninga om processen, tydligen inte heller ltl Sundman, men det är riktigt som finansutskottet skriver, att det krävs en hel rad tillstånd. Det är så att vi lever i ett lagreglerat samhälle och miljökonsekvensbedömningslagen har lagtinget omfattat, så att den kan man inte gå runt. Budgetmässigt betyder det här att det är fråga om ett projekt som löper under 36 månader och budgeteringen skulle gälla för 2003-2004. Det är alltså inga problem att inför lagtinget presentera en budget för 2003, om det här projektet är sådant att tillstånden finns och man har bestämt sig för att medlen kan användas på ett visst sätt. I det här läget har jag svårt att se att lagtinget skulle kunna ge några bindande löften annat än att man då skulle budgetera 26 miljoner – jag tror inte att det är realistiskt. Däremot är det så att om lagtinget tar finansutskottets betänkande och omfattar det har man konstaterat att projektet beror på en massa tillstånd. Det är alltså inte möjligt att ge besked, men samtidigt kastar man bollen tillbaka till landskapsstyrelsen. Vår sak är nu att göra en bedömning och formulera en inställning till projektet eftersom vi inte kan fatta ett bindande beslut om medel. Vi har då i diskussion med bolagen kommit fram till att utifrån det avtalsförslag som finns skall vi ge ett besked inom ramen för den tid som finns och det betyder att beskedet inte behöver ges till den 18 december, som man sade vid uppvaktningen, utan man har fått en tidsfrist till januari månad nästa år. Landskapsstyrelsen kommer att ge ett besked utifrån, förmodar jag, det resonemang som jag har fört här och som bygger på våra diskussioner. Sedan är det upp till parterna att göra sin bedömning om det räcker. Det är alltså fråga om en politisk viljeinriktning. Det är den handlingsramen vi har. Vi skall ange den politiska viljan att stöda projektet enligt vissa principer, om det är så att alla tillstånd är givna. Då måste vi sätta in det här i sitt energipolitiska sammanhang. Det besked jag kan ge till lagtinget i dag är alltså att vindkraften är en del i energipolitiken, det specifika Nyhamnsprojketet kräver ett besked från landskapsstyrelsen före man skriver avtalet och sedan är det upp till bolagen att göra sin bedömning utifrån det.

 

Ltl Sundman, replik:

Herr talman!

Det är bra att vicelantrådet kommer med en kort redogörelse över energipolitiken. Man kan annars läsa detta i budgetförslaget. Det finns mycket riktigt ett flertal utmaningar inom energipolitiken som är väldigt viktiga, jag tycker dock inte att dessa skall ställas mot varandra utan man borde kunna reda upp hela kalaset. Faktum kvarstår dock att om Nyhamnsprojketet skall kunna förverkligas måste det igångsättas inom januari och då måste lagtinget uttala sitt stöd. Som vicelantrådet mycket riktigt konstaterar är landskapsstyrelsen bunden av lagtinget i denna fråga.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Jag tror att vi alla efter en ganska het, numera blåsig, höst ser fram emot julfriden, att den lägrar sig över politiken och församlingen här. Vi har ännu några saker att reda ut innan den totala friden lägrar sig över oss.

 

Igår var det intressant att höra ledamöterna Dennis Janssons och Anne-Helena Sjöbloms resonemang kring situationen mellan regeringsmakt och opposition och hur den har utvecklats. Ltl Sjöblom har en lång erfarenhet av det och det hon sade var värdefullt för att komma framåt i de diskussioner vi för mellan partierna, bl.a. i parlamentarismutredningen. Drar man kontentan av det som kom fram igår kunde man säga att det är lika bra att lägga ner parlamentarismutredningen. Det finns inga förutsättningar att nå framåt, men så får man inte förfara utan man måste alltid försöka och se vad man ändå kan diskutera sig fram till. Det är uppenbarligen så att remissdebatten och budgetbehandlingen bör lära oss någonting om utvecklingen av det parlamentariska systemet. Det räcker inte att landskapsstyrelsen skriver i sitt program att man skall försöka stärka lagtingets ställning i den parlamentariska processen och samtidigt levererar man någonting annat. Jag har personligen inte varit i oppositionsställning sedan 1983, så det är 18 år sedan. Det är också en ny erfarenhet jag har, men jag har under min tid i majoritetsställning ändå försökt se hur man kan vara lyhörd gentemot oppositionen, även om jag ofta har skyllts för någonting annat. Det har jag inte tagit så hårt eftersom det inte har varit sant.

 

När vi hade remissdebatt sade lantrådet för, som jag uppfattade, hela regeringsblockets del att man skulle vara mycket lyhörd för de förslag som kommer och man skulle ta dem på allvar och diskutera dem. Vi har tagit upp några stora frågor som vi var övertygade om att skulle behandlas mycket ingående av finansutskottet; den kanske allra viktigaste frågan är ändå, enligt landskapsstyrelsens eget förslag för de tre kommande åren, ett, som man kunde kalla, skenande underskott som vi naturligtvis vet att kommer att se annorlunda ut när verkligheten kommer emot, men kalkylerna visar alltså på ett skenande underskott. Detta har man inte behandlat dessmera i finansutskottet, vilket förvånar mig. Vi förde mycket diskussioner om det här i remissen.

 

Sjöfarten är en annan fråga som också är ganska legärt behandlad; man lutar sig helt och hållet mot landskapsstyrelsen och lagtinget skall tydligen inte delta så mycket, enligt finansutskottet, i den debatten. Intresset för de stora linjefrågorna lyser med sin frånvaro. Jag har också talat om miljöutvecklingen i landskapet, en hållbar utveckling. Många har gjort det och utskottet har just inte skrivit om det.

 

Detta har kanske också att göra med arbetssituationen, som kanske borde ses över när det gäller behandlingen av budgeten. Ltl Sjöblom var inne på det. Är det rimligt att höra en väldig massa sakkunniga. Vi ser i listan att det är väldigt många. Vad lär vi andra oss av det? Ja, inte mycket. Det finns uppenbarligen inte teknik, utrymme, tid och möjlighet, såsom man nu arbetar, att klara den demokratiska processen till den delen, att värdet av det man hör på något sätt skulle komma medborgarna och lagtinget till del. Det här borde man fundera på, att vad kan man göra åt det. Ltl Sjöblom hade ett förslag om att den budgetprocess vi har är från det gamla ekonomiska systemet, att varför skall vi fortsätta med den, när vi var beroende av riksdagens budget och att det skulle bli en kalkerad miniatyr utav riksbudgeten. Så är det inte sedan 1993 och då är det skäl att fundera om vi borde lägga om systemet på något sätt.

 

Avslutningsvis är jag lite förvånad över att det lite slitna begrepp, som jag tror att det är liberalerna som har infört i vår politiska diskussion, att ”makt är rätt” har förstärkts nu med den nya landskapsstyrelsen. Det kan man säkert ha olika åsikter om, men det är många som har vittnat om det att det är så. Det kan ha många förklaringar naturligtvis. Det kan vara liberalernas ovana att sitta i landskapsstyrelsen och styra och ställa, att de blev kanske lite chockade över hur mycket arbete det är och då hinner man kanske inte riktigt med demokratin i alla sammanhang, såsom liberalerna, tror jag, egentligen vill ha det. Men man ges inte riktigt möjlighet till att fullfölja sina goda intentioner till den delen. Jag vet att centern har en litet annan inställning där att man skall man bestämma och så går man vidare. Det är ofta en rationell inställning, särskilt i businesslivet, men i politiken är det kanske inte riktigt bra och därför hoppas jag att landskapsstyrelsen kan lite justera sin linje när det gäller möjligheterna och intresset för diskussion med lagtinget, särskilt efter lantrådets inlägg i remissdebatten hade jag hoppats att vi skulle se någonting av det, men det var bara ord, det blev ingen handling av det.

 

Herr talman!

Jag skall gå in på några smärre frågor här och också ställa en del frågor till utskottet och särskilt till utskottsordföranden. Den första gäller det utlåtande man har begärt från social- och miljöutskottet. Det har man fått svar på och det svaret avslutas från social- och miljöutskottet med en kläm som lyder: ”att finansutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande”, och utlåtandet gäller den mycket stora socialvårdsplanen för 2002-2006 och den kanske ännu större preliminära planen för hälso- och sjukvården år 2002, ÅHS-planen. Finansutskottet har inte hörsammat social- och miljöutskottets önskemål till den delen, vilket jag tycker att är lite synd för genom åren har dessa planer behandlats väldigt legärt i lagtinget, och finansutskottet är kanske inte det ideala organet att behandla dessa båda planer och det är därför bra att man har efterhört med social- och miljöutskottet vad man tycker, men det har blivit vid det, så vi vet inte vad finansutskottet egentligen tycker om de delvis förnuftiga förslag och lite kritik som är anfört från social- och miljöutskottet. En kommentar kring vore alltså värdefullt.

 

Jag skall ta upp en liten detalj beträffande den ekologiska odlingen när det gäller mjölkproduktionen. Jag är lite besviken på regeringspartierna när man går ut och säger att man skall bygga lösdriftsladugården för mjölkkor vid Jomala gård för att inleda en era av ekologisk mjölkkonsumtion i landskapet. Jag har varit ute på ÅCA och gått igenom deras situation och de säger att de kan starta en ekologisk linje när man börjar närma sig hälften av all mjölkproduktion med ekologisk teknik, om man säger så. Men Åland är så litet att en produktionslinje för mjölk borde vara antingen eller, antingen hela linjen ekologisk eller hela linjen konventionell. Det är inte riktigt sant och det är inte realistiskt när både utskottsledamöter och andra representanter för majoriteten säger att här skall man nu få igång en ekologisk mjölkproduktion; det får man alltså inte, ja, om man skickar det till ett annat mejeri utanför Åland som har en sådan linje så är det möjligt. Det argumentet för ladugården faller bort. För övrigt har det sagts en del klokt när det gäller frågetecknena kring den investeringen. Jag tror personligen att den avkastning på det kapitalet som man kan få ut kan väl användas till att hyra in sig på de väldigt högt utvecklade mjölkgårdar som numera finns på fasta Åland. Det skulle också ge eleverna mycket mera kunskap och aha-upplevelser om sin egen framtid att mera vara ute på gårdar som är på vågens framkant när det gäller jordbruksproduktion överhuvudtaget. Det är rätt fantastiskt hur flera av våra unga jordbrukare har satsat på innovationer, inte minst på den här sidan.

 

Jag måste naturligtvis säga någonting om sjöfarten. Vi har en färja som står på grund utanför Lumparland samtidigt som Vikinglinjen har offentliggjort ett hyfsat bokslut, ett bokslut som möjligen kan räcka till för investeringar, att täcka kostnaderna för investeringen. Men det är ingenting som säger att sådana investeringar görs under finsk flagg. Det är ganska lite som säger det i dag, nästan ingenting, utan det är naturligtvis klokare att investera där man tjänar pengar på sina investeringar. Det är många, och det är naturligt i det åländska samhället, som i dag blandar ihop sjöfartsproblematiken under finsk flagga med lönsamheten i t.ex. Vikinglinjen och de dividender som delas ut, och det är absolut fullt förståeligt. Men man kan dra parallellen till Nokia, som också går väldigt bra och som är basen för Finlands ekonomi. 85 procent av deras produktion sker i låglöneländer. Därför är de framgångsrika, därför går det bra för dem. Frågan är hur länge åländska rederier på kryssnings- och bilfärjesidan kan fortsätta att vara så fantastiskt duktiga som de är, att trots att förutsättningarna för att nå goda resultat är dåliga i förhållande till konkurrenterna, så fortsätter de att producera goda resultat. Hur länge kan alltså den här ”gummisennan” spännas för och vad de orkar med och kan och förmår. Man kan ju bara vara imponerad, men det hjälper inte inför framtiden utan kan man tjäna mer pengar på ett annat affärsdrivande är det klart att aktieägarna kräver att man skall göra det.

 

När det gäller taxfree-linjerna brukar det också blandas ihop och man säger att man har ju taxfree-förmånen, och det är riktigt att de fartyg som seglar på de linjer som har taxfree-förmåner har den förmånen och det är fritt för vilken flagga som helst att segla på de linjerna, så det är inget riktat samhällsstöd på något sätt och det förstår var och en om man tänker efter. Det är klart att det är i styrelserummena och i kontakten med de stora aktieägarna som besluten fattas i dessa sammanhang, och vilket beslut som särskilt Silja Line kan tänkas fatta den närmaste tiden vet vi inte, man kan bara spekulera. Samma gäller naturligtvis Vikinglinjen och övriga aktörer. Men att vi skulle få en konkurrensutjämning mellan de olika flaggorna i Östersjön och särskilt mellan EU-flaggorna i Östersjön genom en nordisk lösning är inte rimligt eftersom den nordiska lösningen är beroende av vilket regelverk som finns inom EU. Vi vet att danskarna är beroende av tyskarna och svenskarna blev beroende av danskarna för att få det att fungera, så det är klart att nordiska statsministrar och andra ministrar kan fatta sina beslut om att nu skall vi försöka att inte konkurrera så mycket med varandra, men då är man beroende av kontinentala och estniska fartyg och andra. Det är den kalla verkligheten i affärslivet. Men det är säkert bra om man om något år kan komma fram till någon nordisk dellösning. Senast tog det sju år innan man kom underfund med att ett EU-register kunde man inte åstadkomma, så det blev alltså ett icke-beslut och i den mån man skulle komma på att starta den processen igen nu, vilket man inte har gjort, eftersom åtskilliga av medlemsländerna motsätter sig det, så kan det också ta sin tid.

 

Synpunkter från åländsk sida om att rederierna, när man talar om subventionsmodellen för att klara ut färjtrafiken, att rederierna måste redogöra vad de använder pengarna till har naturligtvis varit väldigt negativ för den process som har pågått i riksdagen. Om man från åländsk sida säger att rederierna måste redogöra för om man delar ut pengarna i dividender eller gör någonting annat med dem, blir inte stödet för någon stödlösning särskilt stort hos övriga politiker i riksdagen, det måste var och en förstå. Det är lite olyckligt att det har gått på det sättet.

 

Tidningen Nya Åland talar i dagens ledare om möjligheten till varvsstöd och att det skulle vara någon räddning i sammanhanget för att fortsätta segla under finsk flagg. Ja, det är lite långsökt eftersom det lönar sig att bygga fartyg för drift under möjligast förmånliga villkor. Även från åländska rederier kan det bra beställas fartyg på de finska varven, men vad de får för flagga i aktern har inte med varvsstödet att göra utan varvsstödet måste ges lika åt alla EU-länder åtminstone. Varvsstöd har givits också åt de amerikanska beställarna.

 

Vi vet också att tonnageskatten inte heller kommer att lösa någonting i den här frågan och tillse att man undviker utflaggningar via den regleringen.

 

Vi kommer alltså att leva i en osäker tid över julen och nyåret och sedan får vi återkomma till sjöfartsfrågan. Bra hade det varit om utskottet hade skrivit lite mera detaljerat om det hela.

 

Herr talman!

Underskotten är som sagt ett bekymmer och de fylls nu på efterhand eftersom mycket av det landskapsstyrelsen har skrivit i budgeten inte är finansierat utan det skall finansieras i kommande budgeter och då får man ett ännu större underskott än det man har relaterat i bilagan. Det är som sagt lite synd att utskottet inte har skrivit om detta. Inte heller har utskottet skrivit någonting om självstyrelsens finansiering framöver, vilket landskapsstyrelsen har skrivit om i sitt budgetförslag och vilket vi diskuterade ganska mycket här i remissen. Jag hade särskilt varit intresserad av utskottets synpunkter på behovet för våra kommuners del särskilt att sammanföra samfundsskatten och kapitalskatten till ett politikområde när man för diskussioner med riket framöver. Nu har landskapsstyrelsen inte fått några nya signaler åtminstone från lagtinget och det är en svaghet.

 

Ytterligare, herr talman, när det gäller Lappobanken tror jag att det är orsak att vi här i lagtinget och också medborgarna får ett besked av finansutskottet och dess ordförande vad som skall göras, vad det är för tankar bakom den kluriga skrivningen som finns under aktiekapitalteckningsmomentet. Finansutskottets ordförande ltl Sjölund sade igår att det är fråga om att från det momentet ta 50 euro för en andel. Resten av det som är tilläggsandelar för 3 miljoner mark, som banken alltså behöver, skulle vara någon sorts deposition av övriga likvida medel som inte finns på något konto. Är detta rätt uppfattat? I så fall får vi ha en ordentlig diskussion om det, för det kan väl inte vara möjligt. Det är nämligen så att den s.k. depositionen skall utnyttjas i bankens balansräkning och bokföras under eget kapital. Ltl Sjölund och ltl Perämaa nickar, så då vet ni det och vi är överens om det. Då är det alltså egetkaptialtillskott i banken utifrån och landskapet kommer då att ha över 40 procent av den inbetalda egna kapitalinsatsen i banken. Då undrar jag vilket konto, vilket moment, som man tänker ta de pengarna från, om det inte är från aktieteckning i bolag, vilket det inte är fråga om här. Men det är där man har skrivit den kluriga texten. Det får inte vara något smygande med den här frågan utan den skall vara fullständigt öppen och vi har från vår sida föreslagit att landskapsstyrelsen när det gäller Lappobankens räddande skall fortsätta på den väg man redan har slagit in på, alltså att bevilja garantier till banken för kundföretagens åtaganden. Man har redan beviljat 400.000 i sådana garantier och det finns möjlighet att bevilja mera, om man politiskt beslutar att rädda banken, och det har jag för min del förespråkat under något år nu.

 

Det har varit tal om gymnasier här och vi vet att på hösten år 2004 börjar de stora årskullarna komma med in i lyceet och då räcker lyceets utrymmen inte till. Då har det talats om att man i Finström, Godby, skulle bygga ett gymnasium till och att man möjligen i Eckerö, Storby, skulle som alternativ ha ett gymnasium. Både investeringskostnader och särskilt driftskostnader kommer att bli betydligt större i en sådan uppdelning av en redan mycket liten gymnasieskola. Ålands lyceum är ett mycket lite gymnasium. Men det värsta skulle kanske vara att det skulle innebära att kvaliteten på utbildningen antagligen skulle gå ner, åtminstone i den ena delen av skolorna. Efter många år har kvaliteten blivit väldigt bra när det gäller Ålands lyceums utbildning och vi kan vara stolta och nöjda för den i dag. Att riskera en sådan kvalitetssituation vore förödande. Dessutom har vi inte mycket tid heller för det här, så det förslag som finns om utbyggnad av Ålands lyceum är arkitektoniskt, pedagogiskt särskilt ytterst bra och värdefullt, och vi stöder landskapsstyrelsen i deras vidare hantering av den frågan.

 

När det gäller energipolitiken vill jag ge en eloge till vicelantrådet Erland för hans genomgång av de tre huvudfrågeställningar om energipolitiken. Jag delar dem. Det viktigaste är nu att få ner elpriset på Åland, särskilt för den exporterande industrin, men även för andra och att lösa reservkraftsfrågan. Samtidigt måste vi hantera frågan om alternativa energikällor och vindkraften, men det är fullständigt oacceptabelt att ha ett 6-7 pennis högre pris för vår exporterande industri i landskapet och det måste vi hitta lösningar på och det fordras ganska stora subventioner, skattemedel, in i verksamheten för att det skall gå. Själv tror jag att reservkraften kan finna en bra lösning med en 60-70 miljoners investering, men där fordras det nästan 60-70 miljoners subvention för att få ner den nästan 3 pennis/kWh tillskott på priset som vi har bara från reservkraften. Några andra lösningar för att få ner elpriset ser inte jag än att få ner kostnaden för reservkraften och den svenska tariffen, som vicelantrådet talade om. Det är sedan jättebra om vi mellan dessa högprioriterade mål har möjlighet att stöda fortsatt utbyggnad av vindkraften på ett mycket aktivt sätt.

 

Jag skall avsluta, herr talman, med att avisera några ändringsförslag, som kanske sekretariatet har vänlighet att anteckna. Ltl Harriet Lindeman har redan aviserat två stycken och ltl Strand samt ltl Dennis Jansson kommer senare att avisera. Den första aviseringen gäller budgetsituationen i ltl Dennis Janssons reservation; det skall dock korrigeras på det sättet att i stället för inom januari 2002 skall det stå inom ”mars 2002”. Den andra aviseringen gäller på samma sida, under självstyrelsens finansiering: Utveckling av självstyrelsens finansiering; det förslaget ber jag att få avisera att lägga inför omröstning i behandlingen av allmänna motiveringen. Även texten om sjöfartspolitiken och även texten om energipolitiken. I detaljmotiveringen ber jag att få avisera moment 47.03.88 den nya motiveringen under Aktieteckning i bolag.

 

Ltl Svensson, replik:

Talman!

Jag fäste mig vid att ltl Jansson uttryckte väldigt stark pessimism angående det parlamentariska arbetet här i lagtinget och relationerna mellan lagtinget och landskapsstyrelsen. Jag måste säga att jag kan inte dela den pessimismen. Här har vi då en opposition som är både energisk, målmedveten och taktisk och arbetar utifrån de utgångspunkterna. Vi har ett majoritetsblock med en landskapsstyrelsen som kommer fram med de förslag om vad som skall göras och som är baserade på beredning av vår förvaltning. Det är diskussion om det och den diskussionen är väldigt öppen. Jag vill påstå att ibland kan man säga att den är särskilt öppen. Att vi alltså skulle parlamentarismkommittén för att det inte skulle fungera tycker jag är ett felslut av ltl Jansson. Det är tvärtom så att vi har anledning att i den kommittén ytterligare djupgående titta igenom systemet och rensa bort sådana missuppfattningar som finns kring vad som egentligen sker. Överhuvudtaget  tycker jag att det skulle vara bra, och det har jag sagt tidigare, att den dialog som förutsätts här i lagtinget skulle mer hålla sig till de sakliga argumenten och lite mindre till moralistiska tongångar. Jag tycker att vi för lite utnyttjar de möjligheter som finns till samråd mellan grupperna i olika frågor. Jag tycker för min del att det skulle vara trevligt om ltl Jansson, som snart skall leda kommittén i ett halvår, i stället skulle visa att här har vi möjligheter att göra någonting positivt i stället för att vara beredda att underkänna hela systemet. Jag ser ingen nytta med det.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

Särskilt när man skall föra en linjediskussion är det väldigt bra att man lyssnar på varandra och jag sade att skall man dra en konsekvens av den diskussion som fördes igår från ledamöterna Sjöblom och Jansson kan det lätt bli så att det är ingen idé att man går vidare, så tillade jag att jag personligen tycker att man skall gå vidare. Jag förstår alltså inte den delen av ltl Svenssons funderingar om vad jag hade sagt. Det var inte en riktig uppfattning.

 

När det gäller sakfrågorna i politiken är det så att vi från vår sida när vi har blivit i opposition har försökt anlägga ett väldigt seriöst handlag. När det gäller budgeten har vi jobbat med en detaljerad och ingående skuggbudget, kan man kalla det, där vi har tagit upp många av de stora linjefrågorna, vi har försökt lämna bort alla småsaker som vi var kritiska till och ville ha förändrade så att det inte skulle bli för långt och vi har lämnat in sammanlagt bara tio motioner. Det var inte särskilt mycket, men huvudmotionen, skuggbudgeten, är ganska ingående och det gäller då den allmänna motiveringen. Jag och oppositionen för övrigt var igår bekymrad över att vi inte får igång en diskussion, vi får inte svar på våra frågor. Hur skall man då kunna ha denna dialog, som jag förstod att ltl Svensson också starkt understöder, när vi står ensamma och argumenterar! Det finns undantag när det gäller den här linjen, men den framträder ganska markant. Ibland får vi en känsla av, när vi kommer upp på vårt rum, så säger vi att nu har man valt en ny taktik från majoritetens sida: man tiger, man begär inga repliker, man säger ingenting. Det här är naturligtvis ett demokratiskt bekymmer som vi skall kanske mera diskutera i annat sammanhang än i samband med avgörande budgetbehandlingar.

 

Ltl Svensson, replik:

Talman!

Ltl Jansson redovisar sina bekymmer, och det kanske finns anledning då att säga att det kan finnas också på majoritetssidan bekymmer över att en del av det som oppositionen kommer med är domedagspredikningar, hotbilder och pessimism och ingenting är bra och allting går mot katastrof. Vi tror inte att det är så, vi accepterar det naturligtvis, men vi tror inte att det är det som leder till dialog, att man tar till väldigt moralistiska tongångar i olika frågor. Jag tror att det är bättre att man faktiskt tittar på frågorna som de är och försöker att analysera varandras motiv på ett konkret sätt.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jag tycker inte att ltl Svensson skall blanda ihop Frisinnad Samverkan med tidigare oppositioners agerande om all denna bedrövelse som skulle komma ut utav regerandet. Jag tycker inte att vi representerar en sådan opposition. Om ltl Svensson tycker det så får han ha den åsikten, men vi jobbar faktiskt inte på det sättet utan vi försöker med alternativa förslag eller förbättringsförslag till landskapsstyrelsens och era förslag och så försöker vi diskutera dem. Ibland är det inte bara vårt fel att diskussionen dras in på petitesser, personligheter osv., men vår målsättning är fullständigt klar att det är sakfrågorna vi vill se om vi kan komma fram tillsammans till bättre förslag.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Herr talman! Ltl Roger Jansson uppfattade den här landskapsstyrelsen som att den skulle agera enligt principen ”makt är rätt”. Det är naturligtvis en anklagelse som vi skall ta på allvar därför att det är en anklagelse. Det är absolut inte någon medveten linje eller någonting sådant, utan jag tycker att vi ser mycket tydligt i våra diskussioner att makt är ansvar och makt är skyldighet att följa regler osv. Jag begärde repliken för att jag faktiskt har noterat att Frisinnad Samverkan i budgetdebatten har intagit en, som jag tolkar det, mycket mera ansvarsfull hållning. I och för sig ligger det en liten anklagelse i det därför att den inte skulle ha varit det tidigare, men det behöver vi kanske inte diskutera därför att jag tror inte att det lönar sig att se så mycket i backspegeln, utan det är precis såsom jag anser att debatten skall föras som ltl Roger Jansson säger här att man för fram alternativ och sakfrågor. Jag skulle säga att det är också ett bra påpekande från Frisinnad Samverkan därför att i remissdebatten, som pågick i fyra dagar, var det min absoluta avsikt att delta så mycket som möjligt i den debatten, men replikreglerna och anförandena är sådana att många av de 56 motionerna var rena förvaltningsmotioner som jag bedömer det; det var alltså inte principiella frågor. Sedan är det det att många av oppositionen ställde flera frågor till enskilda landskapsstyrelseledamöter i sina anföranden och det blir för lite att ta upp det i replik. I och för sig, om jag är kritisk, var det frågor som ställdes också gång på gång och jag tycker att om man inte klarar av att med någon sorts pedagogik förklara en fråga en gång får väl oppositionen nöja sig med det. Men jag tror att där borde man se över debattreglerna. En sak till är att budgetprocessen är sådan som gör den ohanterlig, men jag skall återkomma till det vid behov.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

Jag uttrycker mig tacksamhet för viljan till konstruktiv diskussion om de problem som vi ser att vi har när det gäller den politiska diskussionen och att komma framåt också i de politiska frågorna, så jag hoppas att vi kan fortsätta med en sådan konstruktiv dialog. Vicelantrådet var också inne på att vi har ett, som man kanske kan kalla, demokratiunderskottproblem i lagtinget när det gäller behandlingen av budgeten. Det blir alltså inte ingående behandling av det som kanske de flesta av oss ser som de viktigaste frågorna i alla fall att ha bordet. Det kan vara ett tio-, tjugotal frågor som är av den arten. Det är som om man skulle springa ett fyrahundrameterslopp där man så fort som möjligt passerar varje metertal eller tiometertal och alla passeras lika fort. Det passar inte in på fyrhundrametersloppet men det blir lätt så i debatten att man, som jag sade tidigare, hakar upp sig på enskildheter och så kan man hålla på och diskutera det i en timme och så förstörs totalbilden av debatten helt och hållet samt diskussionen, man minns egentligen bara den där pseudodebatten som kanske fördes. Det här kommer man aldrig ifrån, men är vi medvetna om problematiken så kanske vi kunde minimera den.

 

Vicelantrådet, replik:

Herr talman!

Demokratiunderskott skulle tala för att det är något fel i systemet som sådant, och det är mycket möjligt att den parlamentariska gruppen kan hitta sådana, men det är ändå så att om man ser  på finansutskottets betänkande har man behandlat varenda en motion. Det skulle jag säga att är kanske lite missriktad demokrati därför att förr så avslog man de motioner som egentligen var rena förvaltningsärenden, men det är också en bedömning som görs av utskottet och inte av någon annan. Bedömningen av debatten görs av de enskilda lagtingsledamöterna. Däremot tror jag nog att det som ltl Roger Jansson efterlyser skulle kunna förbättras från landskapsstyrelsens sida om vi skulle se budgetprocessen som en öppen process i flera skeden än just själva slutprodukten. Den kommer som en genomtänkt helhet och skall man plussa på någonting borde man ta bort någonting annat. Skall man göra någonting, kräver särskilt förvaltningsmotionerna, att man gör en beredning i landskapsstyrelsen, går in i regelverket osv., så budgeten borde handla om de stora riktlinjerna. Då borde det ges tillfälle att möjligen på våren har en allmänpolitisk debatt som ger anvisningar för de stora riktlinjerna. I alla fall ur min synvinkel sett skulle det ha varit värt att ge en särskild presentation av de ekonomisk-politiska riktlinjerna, de övergripande, därför att det är inte så enkelt att man i ett visst ögonblick säger att nu skall budgeten vara i balans; budgeten är alltid i balans rent tekniskt genom de finansieringar man har. Men vilka verksamhetsområden skall man skära i för att få budgeten i balans. Det är det som är det svåra uppdraget och det måste göras över en längre tidsperiod.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

Jag tycker att det är en ytterst intressant diskussion om budgetprocessen och dess betydelse i den politiska processen och det politiska beslutsfattandet som vi borde föra vidare på något sätt. Jag har alltid upplevt, och det har blivit ännu mera så efter 1993, att budgeten är det överlägset viktigaste styrinstrumentet för varje dags förvaltning på Åland och därför borde budgetprocessen vara en ständigt rullande process, inom förvaltningen och i förhållandet mellan landskapsstyrelse-lagting. Om man kan hitta vägar för att utveckla instrumentet till ett bättre instrument än det har på alla andra håll i världen, så är det bra och jag tror att vi kan göra det i vår litenhet här hos oss. Ett alternativ förutom det som vicelantrådet nämnde är att man fortlöpande kunde med meddelandeinstrumentet från landskapsstyrelsens sida eller på något annat sätt hålla en dialog efter hand som de stora linjefrågorna i budgeterandet kommer upp och att man också skulle komma bort från det strikta årstänkandet och tänka budgetprocessen över en längre period än ett år; ett år är ingenting i dag, det rusar i väg när det gäller småsaker och ett år är inte en lång tid när det gäller de stora budgetfrågorna. Den diskussionen förs inte heller i detta uppstressade tempo som vi skall behandla budgeten i här i lagtinget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Ltl Roger Jansson tog upp socialdemokraternas idé med ett andra gymnasium i Godby och han nämnde om att utrymmesbristen ökar 2004 på grund av de årskullar som då skall in i skolorna. Det stämmer, men det är inte riktigt hela sanningen utan det är så att redan när man byggde handelsläroverket var gymnasiet för litet och det var egentligen ingen framsynt satsning ur lyceets synvinkel för man tog bort den byggnadsrätt som då redan behövdes för gymnasiet. Nu står man i en sådan situation att det finns inte tillräckligt med byggnadsrätt på tomten. Men det är inte det som är huvudsaken för vårt förslag, utan det är faktiskt regionalpolitiskt och det som jag har försökt lyfta fram med att man bör förstärka Godbyområdet som en parallell till Mariehamn. Ltl Roger Jansson nämnde att Ålands lyceum när de nya stora årskullarna kommer in är ett mycket litet gymnasium. Ja, om man jämför med finska förhållanden, men som finlandssvenskt gymnasium blir det det största och det är faktiskt så att de flesta finlandssvenska gymnasier är hälften mindre än Ålands lyceum. Sedan nämnde han om kvaliteten. Det är så att kvaliteten vid de små finlandssvenska gymnasierna vanligtvis är bättre än vid Ålands lyceum, om man jämför antalet laudaturstudenter. Det är förstås ett ganska enkelt kvalitetskriterium så jag vet inte om man skall använda det, men det är det som brukar användas. Jag håller alltså inte med om resonemanget om storlek och kvalitet som  det talades om och jag tror att det finns goda förutsättningar för två gymnasier, om man dessutom lägger till till den regionalpolitiska effekten som man får .

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

För mig är den regionalpolitiska aspekten obegriplig i det här fallet. Centralortsområdet för mig inkluderar delar av Lemland, Mariehamn, stora delar av Jomala, delvis Finström, Hammarland är inte alldeles utanför centralortsbegreppet heller i min värld. Mellan Mariehamn och Godby är det fråga om 15 minuters bilresa, mycket nära avstånd. När vi skall prata regionalpolitik vill jag mera prata om de perifera områdena i landskapet, på fasta Åland det som man kallar randkommunerna och skärgården. Skall vi göra satsningar av regionalpolitiska skäl skall vi inte prata om axeln Godby-Mariehamn. Det är för nära avstånd, att man skulle decentralisera genom att enbart flytta några kilometer.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Skall vi definiera regionalpolitik endast som en fråga som gäller skärgårds- och randkommunerna tror jag inte att vi kommer så långt, utan nog måste vi se regionalpolitiken som de utvecklingstendenser som man ser  mellan centrum och periferi. Det är min bestämda uppfattning, och också de analyser som har gjorts, att det tillväxtområde som vi har på Åland är mellan Godby och Mariehamn och jag tycker att man ser tydliga tendenser på att Godby nu förstärks; vi ser en utbyggnad av kommersiella centra till Godby och det finns förutsättningar för ytterligare bostadsbyggande i Godby och därför är ett andra gymnasium, som jag ser det, en viktig satsning i Godbyområdet. Här har vi tydligen olika uppfattningar och jag skulle se det som ytterst spännande om man fick en utredning till stånd i fråga om det andra gymnasiet därför att då skulle man också lyfta upp hela frågan om vad man tror att kommer att ske i fråga om utbyggnad mellan Godby och Mariehamn.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

Om man bara håller sig till de motiveringar som ltl Sundback har kan jag hålla med om att det finns en del som talar för ett gymnasium t.o.m. i Godby, men för mig är ändå det viktigaste att säga att låt oss inte slå sönder enheten Ålands lyceum, låt oss ha den sammanhållen och därmed långsiktigt säkerställa en hög kvalitet på gymnasieutbildningen i landskapet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag har själv för ganska länge sedan gått i Ålands lyceum och jag måste säga att det gymnasium som vi i dag har på Åland har utvecklats väldigt mycket sedan jag gick där. Jag vill därför sälla mig till ltl Roger Janssons tveksamhet att splittra Ålands lyceum med ett gymnasium i Mariehamn och ett i Godby, trots att jag tycker att idén med ett idrottsgymnasium är sympatisk. Men med tanke på kvaliteten och det man har byggt upp i dag är det trots allt så att en av de verkligt stora fördelarna med Ålands lyceum och att lyceet har ett så pass stort antal elever – det kan t.o.m. bli en fördel med att de får ännu fler elever – är det att man har som studerande en väldigt stor valfrihet, och den valfriheten kommer att beskäras betydligt om man splittar upp elevmängden i två olika skolor. Därför ställer jag mig tveksam till ett gymnasium i Godby, trots att det skulle vara trevligt regionalpolitiskt sett.

 

Det bådar gott med ltl Roger Janssons ordförandeskap i den parlamentariska utredningen. Jag blev lite sorgsen  över hans pessimism, att vi skulle lägga ner den osv. Det visar sig nämligen att det är väldigt viktigt att vi diskuterar det politiska klimatet. Jag tycker att debatten mellan vicelantrådet och ltl Roger Jansson var mycket intressant. Efter att ha haft möjlighet att följa med både liberalerna i opposition och som regeringsparti och de obunda och frisinnade som regerings- och oppositionsparti tycker jag att vi skulle sätta oss ner och diskutera de olika rollerna och kunna dra många vinster ur erfarenheterna.

 

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!  

Ännu om frågan om gymnasieuppdelningen. Jag är glad för samsynen när det gäller den frågan. Man kan säga beträffande idrottsgymnasiefrågan att den är utredd av Ålands landskapsstyrelse numera och där finns det förslag om att kring de skolor och de utrymmen som finns i Mariehamn kan detta utvecklas, men man kan också använda sig av anläggningar och möjligheter som finns utanför Mariehamn, blir det ett idrottscentrum i Godby är det alldeles utomordentligt för verksamheten vid ett idrottsgymnasium, liksom Allhallen i Eckerö och annat; det går säkert att hitta lösningar som är också av regionalpolitisk nytta i det sammanhanget.

 

Ltl Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag kan ytterligare bara bekräfta samförståndet. Fastän man kan tycka att 500 elever kan bli en väldigt stor skola tror jag att just i och med att man har lokaler och om man har ordentligt med bra, kompetenta lärare osv., så tror jag att  möjligheten till ytterligare valfrihet är det som de studerande vill ha i dag.

 

Ltl Erlandsson, replik:

Herr talman!  

Trots att Ålands lyceum är ett stort gymnasium har man lyckats få fram en anda i lyceet som har gjort att elevernas prestationer också är höga, men det finns mycket goda skäl som talar för att man också i ett litet gymnasium kan skapa samma goda anda. Erfarenheterna från särskilt finlandssvenskt håll är mycket goda i det avseendet. Kostnaderna per elev i Ålands lyceum är egentligen högre än vad de är i de små gymnasierna i Svenskfinland. Jag skall inte gå in på siffror här, men om man skall lyckas med ett gymnasium i Godby krävs det samverkan mellan olika parter, inte minst mellan Ålands lyceum och gymnasiet i Godby, och ett gymnasium i Godby måste också samverka med högstadiet i Godby samt givetvis med lokaliseringskommunen Finström. Sedan är det framför allt landskapsstyrelsens och lagtingets inställning i frågan som är avgörande om man skall lyckas. I det här sammanhanget får man heller inte glömma attityden från elever, föräldrar och politiker i allmänhet. Finns allt detta i ett positivt skal, så lyckas man nog med ett mindre gymnasium, för det är så att ett idrottsgymnasium begränsar valmöjligheterna automatiskt eftersom eleverna där kommer att välja så mycket sport; man får alltså inte samma stora smörgårdsbord som i ett allmänt gymnasium. I ett Godby gymnasium kunde man gå in för fotboll, friidrott, ishockey, skidning och innebandy och detta gör att de övriga valmöjligheterna blir begränsade. Det gör att de som väljer det lilla gymnasiet kommer att vara mycket studiebenägna, inte bara när det gäller idrott utan också i de övriga ämnena; det finns bevis i både Sverige och Finland att man har lyckats väl.

 

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!  

Har jag förstått landskapsstyrelsen rätt och har jag förstått finansutskottet rätt och har jag förstått majoriteten rätt, så går man vidare med utbyggnaden av Ålands lyceum, och det tycker jag att är bra och nödvändigt. Kommer det andra signaler från majoritetens sida att det inte skall göras på det sättet, var har vi den hanteringen, var har vi de handlingarna att ta ställning till? Jo, det finns en motion från socialdemokraterna i sammanhanget, men den har inte vunnit stöd av majoriteten åtminstone, så det är lite oklart vad vi diskuterar. Sedan vill jag gratulera dem som lyckas få Ålands lyceum till ett stort gymnasium; så länge vi inte är mer än 25.000 invånare på Åland kommer det att fortsätta att vara ett litet gymnasium, men det är väl ingen vits att vi ger oss in i invecklade diskussioner om den storleken.

 

 

 

Ltl Sjölund, replik:

Fru talman!

Jag tänkte kort kommentera några saker. När det gäller sjöfartspolitiken vill jag upprepa det som finansutskottet har skrivit i betänkandet, nämligen att finansutskottets majoritet är inne för att stöda den linje som landskapsstyrelsen har i sjöfarsfrågorna. Det är klart att vi kunde ha skrivit mer, men vi hade faktiskt ett stort öppet utskottsmöte här i maj månad och där klarlades väldigt mycket av sjöfartsproblematiken.

 

När det gäller lösdriftsladugården och möjligheterna att placera ut elever på gårdar konstaterade de sakkunniga som vi hörde att för det första är lösdriftsladugården nödvändig därför att den gamla är fullständigt slut, det behövs en ny ladugård för undervisningens skull och placeringen av elever ute på gårdar är inte rationellt och knappast heller möjligt därför att det finns inte möjligheter för jordbrukarna att ta emot elever på sina gårdar.

 

När det gäller frågan om Lappobanken är det alldeles riktigt uppfattat av ltl Jansson att pengar från anslaget för aktieteckning är avsett exakt att teckna en ordinarie andel i Lappobanken. Den övriga biten är naturligtvis öppen för landskapsstyrelsen att se på vilket sätt man skall göra det övriga, men ett sätt kan vara att som en vanlig hantering av landskapsstyrelsens likvida medel placera i form av tilläggsandelar ett lämpligt belopp i Lappobanken, och tilläggsandelarna ger naturligtvis normal avkastning på marknadsmässiga villkor. Det handlar på det sättet om en hantering av landskapets likvida medel.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!  

När det gäller sjöfartspolitiken måste man följa med den verklighet man lever i. I det öppna utskottsmötet i våras var fortfarande subventionsmodellen öppen och det var en möjlig väg att vandra och då låg nivån på 360 miljoner eller egentligen 450 miljoner, som sedan visade sig vara 360 miljoner egentligen för att följa den svenska modellen, som sedan sjönk till 240 miljoner och som nu är 166 miljoner. Vi lever alltså i en annan verklighet ändå och det hade varit värdefullt om utskottet hade resonerat kring en lite annan väg än detta att köra huvudet i väggen igen i samma ärende som redan är avgjort i riksdagen för en bra tid framöver.

 

När det gäller lösdriftsladugården säger ltl Sjölund att man knappast kan använda sig av det privata alternativet att ha en del av undervisningen ute hos lantbrukarna. Den är knappast möjlig, säger ltl Sjölund, men det är någonting som man inte har tagit reda på utan man borde kanske prata med alla mjölkbönder som finns på fasta Åland och efterhöra deras intresse hur mycket de skulle vara av en sådan här sak mot ersättning. Jag tror att det skulle vara bra för undervisningen.

 

När det gäller Lappobanken vill jag tacka för det klara beskedet. Det är 50 euro som tas från detta konto, om landskapsstyrelsen finner det nödvändigt, även om skrivningen är mycket oklar. Men att man sedan skulle kunna använda landskapsstyrelsens likvida medel, placeringar på banken, till att placera på några andra konton än placeringskonton eller vanliga konton som man kan öppna och stänga utan att man skulle kunna gå in i en bank med en egetkapitalplacering med de medlen, det kan väl inte bara vara möjligt! För det erfordras nämligen lagtingsbeslut, enligt det regelverk som gäller för finansförvaltningen i landskapet.

 

Ltl Sjölund, replik:

Fru talman!

När det gäller lösdriftsladugården hänvisade jag till de sakkunniga vi hade hört. Det är sakkunniga som både har insikter i naturbruksskolans verksamhet och också privata jordbrukare.

 

Återigen när det gäller placeringen i tilläggsandelar för Lappobanken är det naturligtvis upp till landskapsstyrelsen att se på det. Det är så att landskapsstyrelsens hantering av likvida medel sker i form av att man upphandlar depositioner i olika finansinstitut, banker och annat. Det här måste naturligtvis landskapsstyrelsen göra en bedömning: är det möjligt att göra på det här sättet.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!  

Jag är övertygad om att landskapsstyrelsen inte kommer att göra såsom finansutskottets ordförande försöker säga att de skall kunna göra, alltså bryta mot finansförvaltningslagstiftningen i landskapet. Det är alltså inte möjligt med den reglering vi har i dag utan att få ett tillstånd från lagtinget att med de likvida medel landskapet har gå ut och placera i börsen eller på motsvarande sätt i egetkapitalinsatser i olika företag. För det fordras lagtingsbeslut, så jag är lugn när det gäller den här frågan. Landskapsstyrelsen kan inte göra på det sättet som finansutskottets majoritet föreslår att de möjligen skall kunna göra.

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Eklöw:

Fru talman!

Jag kan inte låta bli att ännu komplettera de fakta jag har försökt föra fram angående Folkhälsans allaktivitetshusprojekt. Speciellt vill jag bemöta ltl Olof Salméns påståenden igår när han påstod att Saltviks kommun inte har fått säga sitt, att Salmén inte har vetat någonting om det här projektet förut. Nu är han tyvärr inte här i salen, men jag vill ändå ta upp det här därför att de osakligheter som han kom med vill jag inte låta stå oemotsagda.

 

Detta är inte något projekt som har kommit till hux flux som ingen känner till och ingen vet av, som ltl Salmén igår ville få det till. Låt mig citera ett fullmäktigebeslut i Saltviks kommun daterat den 18.9.2000, där man har behandlat en enkät angående allaktivitetshus i Mariehamn/Folkhälsan på Åland. Fullmäktige har gått in för det förslag som socialnämnden i Saltvik har gett i ärendet och jag vill citera: ”Socialnämnden föreslår för kommunfullmäktige att Saltviks kommun meddelar Folkhälsan på Åland att det planerade allaktivitetshuset är ett intressant projekt och att åtminstone demensvård, missbrukarvård, barnskyddsfrågor, barnomsorg dygnet runt och barnomsorg för gravt handikappade kan vara intressant serviceformer för Saltviks kommun. Kommunen önskar återkomma i ett senare skede efter att ha erhållit mer information i frågan.”  I denna anda har de olika kommunernas svar kommit till Folkhälsan. Man har inte ens i detta skede begärt något bindande avtal – nu skrattar ltl Salmén, men man kan inte begära en bindande överenskommelse förrän projektet är färdigt.

 

Det roliga med detta beslut, som sedan har behandlats i fullmäktige, är att på det här mötet deltog också ltl Salmén, åtminstone enligt protokollet. Och då stod ltl Salmén här och sade att Saltviks kommun har inte fått säga någonting i ärendet!

 

Det andra dokumentet som jag har och som också bevisar att ltl Salmén har vetat och fått säga sitt i ärendet är när han var vicelantråd och det är daterat den 21 september 2000. Landskapsstyrelsen har behandlat en skrivelse från Folkhälsan på Åland om att få penningautomatmedel för planeringen av seniorhuset. Här har landskapsstyrelsen beslutat att i enlighet med Folkhälsans anhållan ”förlänga tiden….så att bidraget bör lyftas före utgången av år 2001”, således utgången av detta år, och nu är ju projektet färdigt. Detta beslut från landskapsstyrelsen är undertecknat av vicelantrådet Olof Salmén. Detta bevisar också att nog har ltl Salmén vetat om saken.

 

Det har också ifrågasatts om ett aktiebolag har rätt att få medel från penningautomatföreningen. Innan Samfundet Folkhälsan och Folkhälsan på Åland gick in för detta projektet tillsammans i stället för att Röda Korset och Folkhälsan skulle ha genomfört detta, som det var planerat från början, har Folkhälsan gjort mycket noggranna bedömningar att man säkert går rätt till väga i detta ärende. Man har t.ex. låtit en jurist titta på det här med bolag och PAF-medel och det är helt klarlagt att det står ingenting i principerna för penningautomatmedel som skulle hindra att ett allmännyttigt aktiebolag även kan få medel från detta. Enligt bolagsordningen för Folkhälsans allaktivitetshus på Åland är det fråga om att bolaget verkar på allmännyttig grund, vilket innebär att bolaget inte eftersträvar någon vinst.

 

Man får tycka vad man vill om projektet; är man emot det, så säger man det, men att på så osakliga grunder såga ner projektet tycker vi inte om. Det är inte bra för själva projektet och det är inte heller bra för politikernas trovärdighet.

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman!

Det var intressanta frågor, men det var en sak som fattades när det gällde Saltvik. Nu talar jag till lagtingets fru talman. Det är så att Saltvik hade sagt att man säger någonting när man har fått mera information. Det har inte kommit någon mera information. Man kan tycka att det är ett intressant projekt, precis som jag sade och jag har sagt det hela tiden, att det är ett intressant projekt. Vad jag har vänt mig mot, och jag vill upprepa det än en gång fast ltl Eklöw envisas med att säga att man är emot, är att de skall inte få PAF-pengarna och inkräkta på övriga ideella föreningars möjligheter att verka. Det är ett bolag med majoritet utanför Åland. Jag har aldrig hört att det finns någonting som heter allmännyttigt. Det skulle ha varit det då att de har tagit modell från bolaget i Karis när de knäckte Karis ekonomi förstås! Det var väl också aktiebolag.

 

När det gäller just detta med planeringsanslag, så var det klart att vi gav dem möjligheter att få planeringsanslag från landskapsstyrelsen när vi satt där och vi var snälla och hyggliga och gav dem planeringsanslag. Men att man sedan skulle komma med och plocka åt sig en massa pengar från PAF var aldrig min mening, och det har jag nog minsann redovisat.

 

Sedan har vi socialvårdsplanen för åren 2001-2005, som jag hoppas att också ltl Eklöw läser. Det finns säkert turordning, men nu försöker man komma förbi de övriga, framför allt kommuner som jobbar med det här och vill bygga barndagvårdshem och sådana saker, även äldreomsorg och sedan får de vänta i lugn och ro på att få sina bidrag och inte komma rusande hux flux.

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

Det var ord och inga visor, men ändå bemöter ltl Salmén inte det som han sade igår, att Saltvik har inte sett det här, Saltvik har inte fått säga någonting, han visste ingenting! Jag har bevisat här att nog har ltl Salmén fått veta mycket om projektet på förhand, om han skulle ha brytt sig. När det gäller socialvårdsplanen finns det så mycket barnomsorgsfrågor som kommunerna själva kan ta hand om och det har också Saltviks kommun svarat på, t.ex. dygnet-runt-barnomsorg, barnomsorg för gravt handikappade, sådant som kommunerna inte ensamma kan ordna. Det är en bra att få en sådan verksamhet ordnad på ett och samma ställe. Det är också många andra frågor inom omsorgen som är så specifika att inte varje kommun kan ta hand om dem. Det lönar sig jussom inte att strida med ltl Salmén om det här, men nog är grunden i hans resonemang att han vill såga ner projektet. Att man sedan kanske stöder det på ett annat sätt är svårt att få fram med tanke på alla otidigheter han drar fram.

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman!

Jag måste antagligen begära ordet för att komma fram, för högtalaren var inte på. Blir jag beskylld för ”otidigheter” när jag försöker tala om vad det här har varit fråga om.  Det har varit till Saltvik och man har sagt att det är ett intressant projekt, men det är det som jag har vänt mig mot och då är det bra att det redan är bevisat att jag har varit med om att det är ett intressant projekt! Men det är pengarna från kontot och ingenting annat som det är fråga. Om det är otidigheter att jag säger att pengarna borde tas från vanliga bostadslån och vanliga lån till barnomsorgs- respektive äldre personers omsorg och inte från PAF-pengar.

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

Vi är helt överens. Jag sade i mitt anförande att är man emot själva projektet, så säger man det, men stå inte här och säg att man inte vet någonting, man har inte fått veta någonting om det, när man i olika skeden har varit med och fått säga sitt och sett vad planeringen går för. Jag förstår fullständigt och har full respekt för att ltl Salmén är emot att anslaget är upptaget här. Punkt och slut! Men att säga att man inte vet någonting, som det hette igår, men nu heter det inte så i dag! Jo, jo, vi är helt överens om att Saltviks kommun har behandlat det här och där har ltl Salmén varit med – det sade han inte igår.

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Jag måste säga att jag blir mer och mer osäker vad projektet skall innehålla efter ltl Eklöws anförande. Jag har trott att det skall innehålla äldreboende. Det skall innehålla ett juniorhem, ett daghem och en terapibassäng och vissa eventuellt andra utrymmen för föreningar. Men nu talar hon om missbrukarvård, om barnskydd, om barnomsorg med med särskilda behov osv. Det här är inte riktigt samma uppgifter som man har fått i samband med finansutskottets betänkande. Vare därmed hur som helst. Mitt intresse av projektet är att jag vill veta hur driften skall finansieras. Ltl Eklöw säger att vi vet hur det skall finansieras, men vi har inga avtal mellan kommunerna och Folkhälsan om driften. Det kräver nu finansutskottet när det gäller idrottsanläggningarna i Godby. Jag tycker att man måste ha minst samma krav när det gäller Folkhälsan innan man lägger ner 10 miljoner PAF-medel i det projektet och det kommer jag att föreslå i detaljbehandlingen. Om Folkhälsan har avtal som garanterar att de får driften finansierad via kommunerna eller på annat tycker jag att det är OK att bevilja dessa 10 miljoner; annars är det oärligt att först bygga den och sedan kräva att kommunerna skall teckna avtal. Där tycker jag att ltl Eklöw inte tar sitt ansvar. Hon fungerar som Folkhälsans representant, inte som lagtingsledamot, för hur kan hon i ena fallet godkänna att idrottsanläggningarna skall ha avtal med kommunerna men inte i det här projektet? Det är också till fördel för Folkhälsan.

 

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

De olika sakerna som jag talade om: missbrukarvård och olika serviceformer samt barnskydd läste jag från Saltviks kommuns svar till Folkhälsan; under projektets gång har det varit olika alternativ och det har efterhand som kommunerna svarat utkristalliserat sig en klar beskrivning av projektet, som i dag är 30 servicebostäder, ett daghem, som kommer att finnas i huset, där en avdelning för barn med särskilda behov kommer att finnas, ett juniorhem, en terapiavdelning med terapibassäng med vuxenrehabilitering och babysimbassäng. Det finns stort behov av en rehabiliteringssimbassäng i landskapet. Huset är planerat att vara ett flexibelt hus så att man kan byta verksamhetsform om behov finns. Samhället ändras och behoven ändras. Felet i dag är att man bygger för ett specifikt ändamål och så finns det kanske inte behov för det. Jag anser att det inte finns konflikt med projektbeskrivningen och inte heller när det gäller behovet av verksamheterna. Vi talade redan igår om ekonomin: när det är färdigt bjuder man ut det.

 

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Men, snälla ltl Eklöw, (Från salen, ltl Eklöw: snäll är jag inte) hur kan då ltl Eklöw och liberalerna tycka att det är viktigt när det gäller idrottsanläggningarna i Godby, som det står i utskottets förslag: ”understryker vikten av att man har ett klart avtalat ansvar för driften för respektive projekt”, men inte i det här fallet!  (Från salen, ltl Lisbeth Eriksson: det är Folkhälsan som skall betala driften)  Ja, om det är Folkhälsan som skall betala driften, då vill vi veta det! Det är jättebra, det är ännu bättre om det inte belastar kommunernas ekonomi, men min erfarenhet av Folkhälsan är att man kör igång projekt och de får PAF-pengar, men sedan efter en tid är det kommunerna som skall betala det, och vi har inte inflytande och inte kontroll över verksamheten. Ser inte ltl Eklöw att man har ett ansvar också som ledamot i lagtinget att behandla alla lika?

 

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

Bolaget finns som kommer att ta ansvar för driften, det är inte fråga om det, men inte kan heller någon kommun komma och anlita projektet om man inte betalar för nyttjandet. Jag förstår inte varför ltl Sundback är så orolig för att kommunerna skulle hamna på det här. Det är klart att kommunerna hamnar på det, om de anlitar verksamheten. Kan man inbilla sig att om Mariehamns stad anlitar barnomsorgen så får staden det gratis! Nej, det står inte Folkhälsan för. Folkhälsan står för anläggningen och skötseln av den. Det är fråga ett kundförhållande. (Från salen, ltl Sundback: privata personer?)  Vill jag anlita det privat, så anlitar jag det.

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade. Diskussionen avbryts här för lunchrast. Plenum återupptas kl. 12.30. (Kl. 11.49).

 

 

                                            -----------------------------------------

 

(Kl. 12.35). Plenum fortsätter.

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag skall utgående från socialdemokraternas förslag till tillägg under allmänna motiveringar beröra dels fiskodlingarna och dels Lappobanken. Jag säger ”utgående från socialdemokraternas förslag” därför att man sänder ut dubbla budskap. Vad gäller socialdemokraternas förslag till avveckling av fiskodlingarna och det faktum att socialdemokraterna inte vill stödja Lappobanken får man väl säga att det var väntat.

 

Vad gäller fiskodlingarna måste man komma ihåg att det är farligt att spela med kanske 100 arbetsplatser i skärgården bara för att uppnå politiska mål. Om man uppenbart hade Östersjöns och kanske den globala miljön som ledstjärna kunde man bättre omfatta den diskussion som förs här. En av undertecknarna av den motion som strävar till avveckling av fiskodlingarna sade här remissdebatten det som jag uppfattar som den verkliga orsaken till motionen. Ledamoten sade då: hur skall vi kunna förklara för våra stugägare som sitter vid sin strand att vi tillåter att fiskodlingarna får fortsätta sin verksamhet. Stugägaren ser ju med egna ögon att vattnet är fullt av alger som kommer från fiskodlingarna. Detta har blivit en förvanskad form av närdemokrati där inte sakargument på minsta sätt tillåts påverka debatten.

 

Östersjön mår dåligt. Det kan var och en se med egna ögon. Vi måste göra vad vi kan för att stoppa den här utvecklingen. Men omvandlingen av våra näringsgrenar till att bli ännu mera miljömässigt hållbara måste göras på ett kontrollerat sätt. Vi kan inte bara stänga av våra näringsgrenar, den ena efter den andra, fiskodlingarna först, kanske jordbruket sedan och vad sedan? Jo, kanske flygtrafiken över Åland och sedan kanske storfärjorna genom skärgården osv. Nej, en utveckling mot en hållbar verksamhet miljömässigt måste ske i en form där politikerna i samarbete med industrin genomför de åtgärder som krävs.

 

Lappobanken tänker jag inte orda om dessmera än att säga att den åtgärden är helt riskfri ur landskapets synpunkt. Kapitalet som placeras i banken skyddas av andelsbankssystemets interna försäkringssystem. Vad gäller ägarandel i banken är det säkert riktigt som finansutskottet har utrett att landskapet genom denna åtgärd procentuellt blir en stor ägare av det totala kapital banken har till sitt förfogande. Oberoende av det har varje andelsägare endast en röst till sitt förfogande, då ärenden skall avgöras. Landskapet har alltså endast en röst, fastän ägarandelen är stor. Jag utgår från att nödvändiga åtgärder kan göras med den skrivning som ingår i finansutskottets betänkande och tackar därför finansutskottet för den. Betydelsen av denna åtgärd är omätbar.

 

Tillbaka till socialdemokraternas förslag till tillägg under den allmänna motiveringen. Förslaget är, som sagt ser det, rena snömoset, där man i allmänna ordalag önskar skärgården lycka till och vill att landskapsstyrelsen skall se till hälsovårdarberedskapen, poliser och det ena efter det andra. Alla dessa förslag har redan för årtal sedan aviserats av skärgårdskommunerna, långt före socialdemokraterna fick för sig att de också vill vara ett skärgårdsparti. Ärendena har beretts och drivits av liberalernas och centerns skärgårdspolitiker under många år. Många mål har uppnåtts. I många ärenden har vi endast uppnått detta delmål men arbetet fortsätter. Att sedan lägga ut en dimridå som det här för att dölja att  man i samma budget vill stänga fiskodlingarna och förneka Lappobanken ett stöd är nästan lite väl magstarkt. För att ytterligare spä på, så uttalar sig socialdemokraterna förringande om det arbete som flera politiker har utfört för skärgårdens bästa. Om man vill åta sig en ny position brukar man efterkrävas referenser. Då frågar jag: Vilket arbete för skärgårdens bästa som socialdemokraterna har genomfört anser ni att ger er rätt att förringa andras arbete?  Ett samarbete i dessa frågor är naturligtvis något som åtminstone jag eftersträvar, men det är helt uppenbart att det inte är lätt att åstadkomma något sådant.

 

Herr talman!

Helt kort några ord om linjen Jurmo-Åva. Jag tackar finansutskottet för att man genomfört den förändring som jag och liberalerna föreslog i samband med remissdebatten. Privatiseringen har till stora delar visat sig misslyckad genom att tonnaget därigenom har föråldrats på ett skrämmande sätt. Finansutskottets skrivning i ärendet anger att linjen skall trafikeras i egen regi.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Fru talman!

Ltl Perämaa säger att det vi skall satsa på när det gäller skärgårdsföretagen, specifikt fiskodlingen i det här fallet, är en hållbar utveckling, det skall alltså vara en utveckling mot större miljöansvar för att kunna ha företagarna kvar. Samtidigt går han till angrepp på vår gemensamma motion, som anger just detta, att det skall vara en hållbar utveckling, vi måste snabbt nå ännu bättre resultat när det gäller de sakerna. Vi säger i den gemensamma motionen att man bör uppnå resultaten inom tre år. Vad är det för fel på det! Om man sedan inte når de resultat som är viktiga, både för företagen, för skärgården och för Östersjön när det gäller hållbar utveckling, då först skall man börja vidta andra åtgärder och då säger vi att vi skall hålla företagarna skadelösa, men jag hoppas verkligen att vi inte skall behöva gå in för den lösningen. Varför detta anfall på vår miljömotion? Nog är ltl Perämaa liksom andra skärgårdsbor beroende av en hållbar miljöutveckling i sitt närområde också.

 

När det gäller Lappobanken vill ltl Perämaa ha en riskfri insats. Den skall vara riskfri för landskapet, men vad han har föreslagit i sin motion är en deposition på 3 miljoner mark. Varför skrev inte ltl Perämaa, måste man fråga sig, att det var fråga om, inte en deposition, utan en ägarandel i banken? Var det därför att man ville dölja någonting eller var det för att man inte förstod att det uttryckligen var fråga om tecknande av tilläggsandelar, som VD i banken uttrycker saken?

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Vi är överens om att även fiskodlingen som industrigren måste nå en hållbar miljömässig verksamhet, men att lägga upp en hotbild där man efter några år ställer kravet att vi på något sätt sänker fiskodlingen genom att säga att vi skall stänga om 15 år är fel tillvägagångssätt. Man måste i stället stödja fiskodlingen, och naturligtvis ställa krav, men att hjälpa den näringen också precis som alla andra att nå en miljömässigt hållbar verksamhet.

 

Vad gäller Lappobanken replikerade jag redan igår, att jag har inte på något vis försökt lura lagtinget genom min formulering, men däremot har finansutskottet med liberal ordförande utrett den saken och lagt fram det precis som det ligger till. Om det är så att någon lagtingsledamot någon gång formulerar sig fel i en motion kan det väl inte anses vara ett sätt att försöka lura lagtinget. Finansutskottet är till just för att titta på sådana detaljer.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! 

Tack för de beskeden! I all miljölagstiftning, liksom i stort sett i all annan lagstiftning också, om det sedan gäller båttrafik på sjön eller i annat sammanhang, kräver lagstiftaren resultat, man måste alltså nå en viss förbättring eller man får inte nersmutsa mer än si eller så. Ltl Perämaa är inne på farliga tankegångar att man skulle undanta fiskodlingsbranschen från sådana tydliga krav eftersom den är så betydelsefull för skärgårdskommunerna. Jag har en helt annan infallsvinkel: eftersom den är så viktig för skärgårdskommunerna måste vi göra ännu mera än vad vi har gjort hittills för att nå de här gränserna. Kan vi vara överens om det, ltl Perämaa, så har vi nått en bra bit på väg i vår diskussion.

 

När det gäller Lappobanken är det så att utskottet enligt ordföranden har rett ut frågan så att man föreslår en satsning från aktiekapitalskontot på 50 euro i banken i tilläggsandelskapital. Redan det kan man ifrågasätta om kan accepteras under det momentet, men det är okej, det är fråga om 50 euro. Däremot har man inte utrett tilläggandelsfinansiering utan den skulle man ta från likvida medel, som alltså inte landskapets lagstiftning får användas till. Finansutskottet har alltså inte utrett frågan, har inte kommit med någon lösning. Då vore det bra att veta hur huvudmotionären ser på det att finansutskottet har misslyckats i att lägga ett förslag. Vi har däremot ett förslag som kunde fungera för Lappobanken och rädda den. Det borde man vara tacksam för från skärgårdspolitikernas sida, att det faktiskt finns ett parti som kommer med ett förslag som är gångbart!

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

När det gäller fiskodlingarna nämnde ltl Roger Jansson fritidsbåtarna och andra industrier och att alla har krav på sig att uppfylla de mål, även miljömässigt, som har satts på dem. Men här är det fråga om att förbjuda en hel industri. Fiskodlingarna jobbar efter tillstånd och var och en enskild fiskodling som inte sköter sig, kanske inte uppfyller kraven, måste man ta ställning till, men att härifrån bestämma att alla, oberoende hur bra man sköter sina uppgifter, ändå skall stängas och avvecklas är fel.

 

Herr talman!

I fråga om Lappobanken är det självklart på det viset att det är finansutskottet som utreder detaljerna och de signaler som jag har fått säger att köper man en andel för 50 euro, så har landskapsstyrelsen sedan efter det rätt att köpa tilläggsandelar till det belopp man anser nödvändigt.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sjöblom, replik:

Herr talman!

Man blir något förvånad över att det är socialdemokraterna som skulle ha sagt att fiskodlingarna skall avvecklas! Vi föreslår i vår motion vissa begränsningar när det gäller kväve- och fosforutsläppen och om man inte lyckas med det, så bör man ta fram en avvecklingsplan som kan omspänna ungefär 15 år. Ltl Perämaa säger också att fiskodlingarna har över 100 anställda. Då kunde det vara klokt att diskutera alternativa sysselsättningar i skärgården. Det är regionalpolitik det! Sedan är det dessutom så att igår fick åtminstone jag det kastat på mig att socialdemokraterna skulle ha monopol på demokratidiskussionen, men är det så nu, om jag har uppfattat det rätt, ltl Perämaa, att det är liberalerna och centern som har monopol på regionalpolitiken? Det är väl bra om vi i lagtinget kan ha en samlad syn på hur alla regioner på Åland skall leva, att det inte är bara liberalerna och centern som monopoliserar regionalpolitken.

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Vad gäller fiskodlingar och eventuella andra näringsgrenar och sysselsättningar kan jag säga att det är precis det vi skärgårdspolitiker dagligen håller på med. Vi letar efter andra sysselsättningsformer, andra näringsgrenar och det är glädjande att också socialdemokraterna har upptäckt att det fordras andra näringsgrenar för skärgårdens överlevnad!

 

Ltl A-H Sjöblom, replik:

Herr talman!

Det är bra att man diskuterar andra näringsgrenar, men om den näringsgrenen är att socialisera en bank måste jag faktiskt säga, att det är jag emot!

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Generalangreppet på socialdemokraterna  tolkar jag faktiskt som att liberalerna känner sig hotade av socialdemokraternas växande intresse för bl.a. skärgårdsfrågor. Jag tycker att  man har all orsak att vara oroad över det. Ser man nämligen på hur liberalerna har lyckats i sina frågor, speciellt när det gäller hälso- och sjukvårdsberedskapen plus polis året om i skärgården, var det när socialdemokraterna började jobba med frågorna som vi fick upp dem i lagtinget och faktiskt ett slags beslut att det här skulle man prioritera. Men vi ser inte några resultat av det i budgeten, egentligen ingenting av det som åtminstone jag skulle vilja kalla liberal skärgårdspolitik. I den fanns det bl.a. mycket regionalpolitik, men det finns inte några konkreta åtgärder, allt är som det alltid har varit, man pratar och man diskuterar och tycker att det är viktigt och t.o.m. frågan om avgifter på färjan har vi hört att för liberalerna skall bli en valfråga. I stället för att skälla på socialdemokraterna skulle man ta det stöd som vi ger. Det är samma frågor som liberalerna alltid har drivit och som vi också stöder. Att liberalerna gick emot kapitalskatten i den form som vi drev var direkt negativt för skärgårdskommunerna; det hade mest av allt gynnat skärgårdskommunerna. Det var ett förslag som kom från Föglö kommun och som var väldigt bra med tanke på skärgårdens behov av extra finansiering. Jag tror alltså att man måste titta sig själv i spegeln i stället för att hacka på socialdemokraterna.

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Vad gäller skällandet anser jag det helt klart att det var socialdemokraterna som började med det skällandet här i lagtinget i samband med denna debatt igår. Det är klart att vi ser att det finns ett växande intresse hos socialdemokraterna att driva skärgårdsfrågor, men varför då hävda att det är enbart socialdemokraterna som driver dem? Det stämmer inte, för socialdemokraterna har inte några som helst referenser att hänvisa till att man har utfört någonting – man har enbart pratat och debatterat frågorna, så här långt i varje fall. En klar sak kan man i varje fall se vad gäller poliserna –i början på nittiotalet var socialdemokraterna med i landskapsstyrelsen och drog in polistjänster som medförde att flera av skärgårdspoliserna flyttade till Mariehamn. Vi försöker reparera det, men det är inte lätt; så småningom skall vi nå även det. Det är ingen budgetfråga, utan det står i landskapslagen om polismyndigheten att det skall finnas skärgårdspoliser, så därför jobbar vi på den saken och kommer att uppnå det så småningom, men gärna i samarbete med socialdemokraterna, om det är möjligt.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Om liberalerna har tyckt att vi har skällt på dem, så vill jag ta tillbaka allt som kan uppfattas som skäll. Det var inte meningen. Jag ville inte såra någon, utan jag vill att vi skall jobba för bl.a. de skärgårdsfrågor som har nämnts, just i fråga om polisen, som just kom in i lagen tack vare ett socialdemokratiskt initiativ. Om det inte är en budgetfråga, måste det vara otroligt lätt och ni har vårt stöd, kom fram med det konkreta förslaget till förverkligande! Sedan säger ltl Perämaa, att han inte ser något resultat av socialdemokratiska initiativ. Kapitalskatten var ett förslag som vi drev här, men ltl Perämaa gick emot fastän han hade varit för det när han var hemma i Kumlinge, så titta sig själv i spegeln lite! Eller är det så att man inte vill ha mera kapitalskatter till skärgården? Det är ju så ltl Perämaa har betett sig här i salen! Han kan väl inte skylla det på socialdemokraterna också!

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Replikskiftena skall gå ut på det som anförs i anförandet och nu har vi kommit in på samfundsskatten och kapitalskatten. Vi har förklarat hur många gånger som helst för socialdemokraterna också varför vi tog den inställning som vi gjorde: vi anser att det är den bästa. (Från salen, ltl Wiklöf: ha det som ni har det då!)

 

Herr talman!

Vad gäller kommande samarbete måste det utgå från någon sorts normal debatt och inte ett skällande som här har förekommit. Det är uppenbart att socialdemokraterna driver sin skärgårdspolitik på det viset att man först rackar ner på andra och sedan hävdar att man själv har uppnått vissa saker som man inte har gjort; det finns inga referenser till det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja fråga ltl Perämaa en sak om Lappobanken. Vi från Frisinnad Samverkan ser gärna att man hittar en lösning för banken så att den kan finnas kvar i skärgården. Den har trots allt en viktig funktion. Vore det inte bättre om landskapsstyrelsen skulle överväga ett garantiansvar, även om det skulle innebära en lagändring. Skulle inte det vara en bättre väg att gå än att hela Ålands folk skall känna att man skall lägga in 40 procent av hela kapitalstocken i banken? Är det inte bättre då att landskapet skulle överta en del av garantiansvaret och den vägen nå en mera rättvis lösning för Lappobanken?

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Som jag ser det är det viktigt att vi hjälper banken. Hur man går till väga är för mig en mindre sak. Men det kan jag säga att ltl Roger Jansson, som representerar Frisinnad Samverkan, själv förklarade här i dag att han har suttit i majoritetsposition i snart 20 år, men varför vidtog man inte åtgärder tidigare eftersom frågan har varit aktuell? När vi försöker göra det den här vägen vill man stoppa det. Vad är förklaringen till det?

TALMANNEN: Repliken skall alltid rikta sig till den som har givit replik.

Ltl Dennis Jansson, replik:

Herr talman! Det är så, ltl Perämaa, att på den tiden var inte krisen så förestående som den är nu. Nu är krisen ett faktum för banken. Jag säger det än en gång, att är det inte bäst att landskapet övertar garantiansvaret i stället för att satsa 3 miljoner av hela Ålands pengar i en bank? Det känns inte rätt att 40 procent av kapitalstocken skall vara landskapets pengar. Jag förstår inte resonemanget överhuvudtaget.

 

Ltl Perämaa, replik:

Herr talman!

Ärendet var anhängiggjort för ett år sedan. Det var precis samma problem då som det är nu. Det är inte det att krisen har närmat sig sin kulmen mera på något sätt, men problemställningen var exakt densamma. Vad gäller banktekniska detaljer kan inte jag svara på vilken metod som är den bästa. Det tror jag inte att ltl Dennis Jansson heller känner till i detalj. Huvudsaken är att vi gör någonting för att rädda banken. Vad gäller risktagning och placering av pengar är den form vi föreslår helt riskfri; man får ränta för pengarna. Men om tar över och borgar lån för industrin har vi klart en risk att man kan förlora pengarna i värsta fall, medan den här formen är riskfri.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Strand:

Herr talman!

Mycket har framförts i debatten, men jag har tänkt hålla mig till det stora underskottet. Den nya landskapsstyrelsen presenterade ett underskott som är självstyrelsehistoriens största. Vi hade en god avsikt med budgetbehandlingen. Vi har jobbat mycket med budgeten och funderade på om vi skulle gå in i detalj och försöka berätta att här skall vi försöka få den i bättre balans. Vi valde inte en sådan väg, men däremot gav vi vår medlem i finansutskottet mycket fria händer att försöka hjälpa till, att försöka hitta vägar att komma ner på en bättre budget. När jag nu har lyssnat nästan två dagar förstår jag min partikamrat Dennis Janssons frustration, även om han kanske uttryckte det litet tokigt, han hade mandat att hjälpa till, han försökte komma med olika initiativ, men fick inte gehör för sina initiativ. Jag kan förstå honom. Man har hört 57 sakkunniga, men jag ser inte många spår av de sakkunniga i betänkandet som har levererats och därför lägger vi också ett förslag där vi vill att landskapsstyrelsen skall komma tillbaka till lagtinget med en budget i bättre balans. Själv satt jag en halv dag i hörande och då framkom det, det råkade sig att den frågan var aktuell, att förvaltningen också har beredskap att komma, kan och har tid att jobba med det. Från frisinnad samverkan hade vi en ärlig avsikt och då tycker jag att man kan ta den och försöka gemensamt hitta en bättre budget. Jag hoppas att vi kan enas om det förslag som min partikamrat Roger Jansson lade fram. Som det är nu så verkar det nästan som om finansutskottet bara har sysslat med motionsbehandling. Man har inte några egna visioner, inga konkreta förslag, inga åtgärder utan man har plockat några saker från budgeten som man har skrivit. Det har vi hört förut, man konstaterar olika saker.

 

När det gäller självstyrelsens utveckling är det på gång en självstyrelselagsrevision, som innehåller en par saker som man kan kalla kosmetiska. Det är symboliskt värde. Budgetlagarna är lite annorlunda förstås. Själv hade jag hoppats att finansutskottet skulle ta ett litet större grepp om det och kanske fundera på det som är aktuellt i samband med kapitalbeskattningen. Förskjutningen från förvärvsinkomster till kapitalinkomster och skatt har urholkat kommunernas ekonomi. Då borde finansutskottet ha funderat på övertagandet av kapitalbeskattningen, eftersom kommunernas pengar idag i mycket större utsträckning än tidigare går till Helsingfors. Man kunde ha haft en vision om det i samband med självstyrelsens utveckling.

 

Herr talman!

Ytterligare en sak som jag har funderat kring är skattegränsfrågan. Då liberalerna var i opposition fick vi många försäkringar om att kom de med skulle det ordna sig. För trovärdighetens skull skulle man vilja se något resultat. Finansutskottet skulle titta på frågorna, men inte ett ord. I massmedia såg jag att något var på gång så det kanske är något nytt som finansutskottet inte har berättat om som man kan redogöra för här i salen. Det hade passat bra här under självstyrelsens utveckling.

 

Jag har också noterat en sak, jag har inte blivit observant på det förrän nu i samband med finansutskottets betänkande och det är att i Ålands lagting och landskapsstyrelse håller det på att bli en ideologisk förskjutning, som jag inte känner igen alls. Man ser att man nästan ger öppet mandat för landskapsstyrelsen att gå in som storägare, med en stor kapitalinsats, i en bank, det är rena socialism. Jag tror inte att socialdemokraterna vill gå in på det. Men den här nya landskapsstyrelsen skall få öppet mandat av liberalerna och centern.

 

Jag tog igår upp lånen, de skall landskapsstyrelsen nu socialisera, man skall bli lånegivare och överta bankernas funktion. Jag ställde en öppen fråga igår om det som finansutskottet för fram att inom två år kommer kapitalet att vara slut i landskapets kassa om man skall gå in för alla investeringar och det som man skriver om. Man får tillbaka lån om elva år. Det blir ett glapp på sju-åtta år. Var skall man ta pengarna, ställde jag frågan till finansutskottets ordförande och han började prata om balansräkning och utestående fordringar. Det var det värsta jag har hört, måste jag erkänna. Den tredje saken där ideologin håller på att fara vänsterut är att man frångår de små privatiseringarna som finns inom skärgårdstrafiken. Åva-Jurmo-linjen skall vara i samhällets regi.

 

Jag skulle kunna köpa ladugården, om någon kunde förklara för mig på vilket sätt det skulle hjälpa till i den ekologiska produktionen. Annars har jag uppfattat det som att man här vill skapa en mjölkproduktion med samhällsmedel för att hjälpa ÅCA. Det är också den socialistiska riktningen. Regeringspartierna vill också mycket kraftigt höja TV-licensen, vilken är en avgift av skattekaraktär. Här kommer vi att lägga ett förslag om en mindre moderat höjning.

 

Till sist, har jag en undran som jag kommer att återkomma till under samhällsekonomiska projekt. Det är att man skall gå in med samhällsmedel i golfbanan i ett privat bolag och utan att ha hört ägaren. Jag hittade inte ägarens namn utan det är något som jag har plockat upp.

 

Jag tänkte nu komma in på de samhällsekonomiska projekten. Jag har några frågeställningar till utskottet som jag tycker att man borde ha rett ut. I budgeten står det att man skall ge 50 procent stöd till badhuset i Mariehamn, det är 30 miljoner eller 5 miljoner euro, till Godbyprojektet skall man ge 80 procent, 48 miljoner eller 8 miljoner euro och totalt blir det här 12,5 miljoner euro. Sedan står det i budgeten att man skall budgetera två miljoner årligen, det betyder att det tar sex och ett halvt år förrän man kan finansiera de åtgärder som man tecknar in. Det lagting som är valt för tiden 1999-2003 skall besluta över två innevarande år, vi skall besluta om utgifter för fyra nästa år, som är nästa lagting och en del in på därpå följande lagting. Kan man göra så? Jag vet inte, finansutskottet borde ha rett ut frågan. I budgeten står det att den som kommer igång först skall få ta del av pengarna. Finström är på gång och Mariehamn är på gång, vem skall få de första två miljonerna? Det här borde finansutskottet ha rett ut och det har man inte gjort. I betänkandet skriver man att landskapstyrelsen skall avtala med huvudmannen. Vad är det man skall avtala om? Enligt min mening bestämmer Mariehamns stad om man vill bygga någonting och Finströms kommun bestämmer för sig. Inte har landskapet något med kommunal angelägenhet att göra. Däremot kan man berätta när man kan finansiera projekten.

 

Det finns också andra projekt. Helt utan förvarning, det var inte upp i debatten, vad jag minns, så ploppar det in ett projekt helt plötsligt, Eckerö golfbana. Enligt mitt sätt att se borde landskapsstyrelsen, det hävdade jag tidigare i samband med tilläggsbudgeten, ha kommit med principer, hur skall Per-Erik Eriksson i Föglö veta vad som gäller för Eckerö golfbana. Jomala kommun har lämnat ansökningar till landskapsstyrelsen, man har inte ens fått svar. Vad gäller för dem? Lemlands kommun tog beslut om att gå vidare med ett ridhus, det finns ett beslut märk väl. Vad gäller för dem? Varför får inte de svar i budgeten. Mariehamns stad har lämnat in om en konstgräsplan. Varför får inte de svar? Vad gäller för dem? Inte kan det vara beroende på vem som är finansminister vem som skall få svar, utan det borde gälla för alla. Oberoende av kommun och projekt borde man få veta vad reglerna är.

 

Jag aviserar här, fru talman, den skrivning som vi har i allmänna motiveringen och samhällsekonomiska projekt kommer vi att föra till omröstning. Vi kommer ytterligare att föra under detaljmomentet 44.10.32 Bidrag för samhällsekonomiska projekt till omröstning, den text vi har där.Vi anser att landskapet inte skall gå in och tafsa på kommunerna. Vill Finström bygga simhall eller ishall är det upp till dem. Det för vi till omröstning. Jag ber att få återkomma till ytterligare några saker senare i debatten.

 

Ltl Boman, replik:

Fru talman!

Ltl Jörgen Strand och jag har åtminstone samma åsikt i ett ärende och det gäller det stora budgetunderskottet. Jag har lagt fyra logiskt motiverade motioner som skulle minska budgetunderskottet med 12 miljoner mark och nu undrar jag: Kan ltl Jörgen Strand tänka sig att stöda dem? Då skulle det finnas en möjlighet att budgetunderskottet skulle minska med 12 miljoner.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Till vissa delar kommer jag att stöda dem helt klart.

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman!

Ltl Strand tog upp mycket angelägna frågor, varför inte vissa har fått svar medan andra får svar i budgeten. Inte kan det väl ha undgått ltl Strand att detta kallas fixarpolitik!

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Jo, jag har haft misstanken, men jag vill inte tro det!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag vet inte om jag uppfattade ltl Strand korrekt, men jag tyckte att han sade att man har tagit beslut om ett ridhus i Lemland. Vi har tagit beslut om att vi skall utreda förutsättningarna och vad det kan användas till. Något driftsbolag eller några kalkyler finns det överhuvudtaget inte i detta läge, men det skall utredas.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Jag kanske uttryckte mig otydligt. Det är precis som ltl Sune Mattsson säger, men när det gäller driftsbolag är det inte klart på andra ställen heller.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

I den här salen har ganska flitigt debatterats vindkraft och man talar om döden för vindkraften och framtiden för vindkraften samt vem som är för och emot vindkraft. Bl.a. ltl Sundman sade att om det blir nej till vindkraft vid Nyhamn är det slutet för vindkraften på Åland. Jag ser det inte så. Jag ser det som så att man utreder möjligheterna till vindkraft på Nyhamn, man har mer eller mindre börjat, man började igår med ett s.k. informationsmöte i miljökonsekvensbedömningens tecken. Att ta ställning till projektet långt före miljökonsekvensbedömningen ens har börjat, långt före man vet vilka konsekvenser man kommer att få fram och då säga att projektet är bra gratulerar jag alla som har den kunskapen att de kan säga att det här är bra för miljön, det här har väldigt lite negativa konsekvenser, men personligen kan inte jag se det förrän jag har sett utredningen. Projektet har inte alls kommit igång, man har inte markägartillstånd; vicelantrådet berättade om ägandeförhållandet, det kanske blir landskapets holmar som man tänker placera dem på. Man har inte sådana saker klarlagda. Man har heller inte fått byggnadslov och vad jag fick höra i dag är EU:s miljöavdelning intresserad av projektet och tänker försöka ge sin syn på det, att alltså undersöka om det finns något skyddsvärt ur EU:s perspektiv som kan vara viktigt. Jag menar, att hur det än går med Nyhamnsprojektet är inte vindkraften dödsdömd på Åland. Vi började med vindkraft långt före vi nämnde ordet Nyhamn i vindkraftssammanhang. Vi började i Eckerö för väldigt länge sedan, vi har byggt i Lemland och i Finström samt i Föglö. Det är självklart att den utvecklingen fortsätter, oberoende av vad det blir av Nyhamnsprojektet.

Det finns många sätt att få grön el till Åland. Det finns ett projekt som man kallar Kvarkenprojektet som skall bestå av 600 snurror, där man gärna ser att både Finland och Sverige samt Åland deltar i investeringarna för att producera grön el, som man har tänkt göra ute till sjöss med ca 600 snurror. Det blir väl en av de största satsningarna på vindel någonsin, om det projektet förverkligas.

 

Om man vågar ifrågasätta Nyhamnsprojektet och ha synpunkter blir man halvt betraktad som någon sorts vindkraftsmotståndare. När det gäller mig själv är jag förstås för vindkraft. Jag har många gånger pratat för det. Jag har t.o.m försökt nämna alternativa platser som jag tror på.

 

Nog måste jag hålla med att det är bra att landskapsstyrelsen funderar på om man stöder ett projekt ekonomiskt. På vilket sätt gör man det, genom direkt bidrag eller via andelar eller aktier?  Självfallet ser jag det som så att andelar och aktier är att föredra för Ålands befolkning. Då har var och en av oss del i den gröna produktionen, med pengar som egentligen tillhör alla invånare i landskapet. Enligt min bedömning kan man inte ta något definitivt beslut förrän man har fått de bedömningar som behövs som underlag: miljökonsekvensbedömning, man måste höra grannar, man måste höra byggnadsnämnder, man måste se till att allt är klart innan man tar ställning.

 

Jag tänkte ta upp svinavelsstationen – en gång till. Det är min sista möjlighet under det här året. Målsättningen måste vara att under 2002 bör man se till att man planerar sådan verksamhet att smågrisarna inte måste transporteras utanför Åland. Det är en viktig nisch för Åland att kunna ha en egen svinproduktion, men vi bör också föda upp dem själva. Dessutom måste jag säga att kravet för år 2003 bör vara att svinavelsstationen skall vara självbärande och den skall upphöra om man inte kan ta hand om den produktion som man har. Det står i och för sig i budgeten, men jag kommer väldigt noggrant att följa upp att så sker.

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson säger här, att han kan inte ta ställning till vindkraftsprojektet på Nyhamn. Man kan inte ta ett definitivt beslut förrän alla tillstånd är klara och MKB:n är gjord. Visst är det så, det håller jag absolut med om, det är samma sak för mig, jag är också intresserad av vad MKB:n kommer att säga. Däremot kan man som politiker ta ställning till om vi har möjlighet att finansiera det här. Det är det som det handlar om i den här debatten. Själva tillståndsprocessen avgör inte vi här i Ålands lagting utan den avgör kommunala och landskapsliga myndigheter. Det handlar inte om att ta definitiv ställning till projektet utan det är givetvis så att vi politiker uttalar oss om att vi är beredda att stöda det, men sedan beror det på tillståndsproceduren, och som ltl Sune Mattsson nämnde finns det flera olika instanser som skall ge sitt tillstånd. Det följer lagstiftningen. När det gäller andra projekt, så visst finns det andra vindkraftsprojekt, men jag vidhåller att man skall försöka sopa rent framför egen trappa och att vi själva på Åland skall producera vår gröna el. när det gäller förhållandena har vi de bästa förhållandena här faktiskt i hela Östersjön just vid Nyhamn och vid struten in i Ålands hav de bästa vindförhållandena, så det är en väldigt lyckosam placering. Inte vill jag kalla dem som ifrågasätter projektet för motståndare, men politiskt måste man kunna tänka sig att ta ställning. Sedan är det fråga om vissa andra tillstånd osv., men politiskt måste vi kunna ta ställning i Ålands lagting och det gör vi genom att godkänna mitt ändringsförslag.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

På sätt och vis tycker jag att ltl Sundman egentligen ganska mycket höll med om det jag sade. Men jag tänker på de 26 miljoner som på något sätt skall reserveras, menar ltl Sundman att man skall låna upp dem? Han har tidigare sagt att budgeten inte alls balanserar osv. Var skall man ta dem från i det här läget, om de inte finns? Det är en fråga som jag har.

 

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller pengarna är de för det första inte till spillo om inte projektet förverkligas enligt de tillstånd som nämns, utan då betalas de aldrig ut. När det gäller var vi skall ta dem från har Obunden Samling i sina motioner föreslagit inbesparingar på 100.000 miljoner mark med ganska lätt arbete. Och nog äger jag hellre vindkraftverk än turisthotell, måste jag säga, det är mycket bättre samhällssatsning att ha vindkraft än att ha turisthotell som kunde ägas av privata lika bra. Vi ser nu hur bra det går att sköta det privata, så varför inte äga det då i stället för vindkraft – är det så ltl Sune Mattsson vill? Nej, jag föredrar nog vindkraft!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Till ltl Sundman vill jag säga att jag tror att de flesta av de satsningar som finns i budgeten behövs. Det finns säkert saker som man kan prioritera mer eller mindre, men när det gäller turisthotell är det en annan sak, de pengarna behövs väl också för att balansera budgeten om den har så många hundra miljoner i underskott!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Englund:

Fru talman!

För det första vill jag tacka finansutskottet för ett mycket bra betänkande över budgeten. Utskottet har hört ett mycket stort antal personer och efter det hörandet har man lyckats skriva ihop ett gott betänkande till lagtinget. Det är väl så att vi alla får lite ge och ta i de olika frågorna.

 

En fråga som speciellt gläder mig att man har diskuterat och tagit in en bra skrivning om i betänkandet är under rubriken ”Energipolitik”. Här är det så att man skriver ””Mot bakgrund härav anser utskottet att åtgärder bör vidtas i syfte att anpassa priset på elektriciteten på Åland till priset i omgivande områden. Utskottet föreslår vidare att landskapsstyrelsen bör prioritera säkerställandet av en välfungerande reservkraft.” Håller det här kan vi få vänta oss en rejäl sänkning av elpriset.

 

Jag har blivit tillställd dessa uppgifter av en företagare på Åland. Det är en liten översikt över elpriset på Åland jämfört med fastlandet under hösten 2001. Här kan man också observera att skillnaderna har varit ännu större under sommaren. Vattenfalls priser är offererade för år 2000, men enligt uppgifter har de också gällt under år 2001, vilka avtal som kommer att gälla under 2002 känner jag inte till. Överföringspriserna på el varierar något beroende på distributionsbolag på fastlandet, men är avsevärt lägre än på Åland. I exemplet är överföringen hämtad från Vasa Elektriska och platsen är Korsnäs i Österbotten. Uppgifterna är från november och de ändrar säkert lite från månad till månad.

 

Det höga elpriset på Åland innebär givetvis högre kostnader för alla elkonsumenter och försämrar säkert för de exporterande företagens konkurrenskraft. Även om vi aldrig kan ta upp konkurrensen i den typ av elintensiv produktion som finns på fastlandet, så kanske vi inte kan acceptera den skillnad som finns i dag. Vi accepterar säkert en viss skillnad. Man kan också säga att det råder en viss förvirring då man diskuterar elpriset eftersom priset är uppdelat i kostnad för el, för överföring och skatter samt grundavgifter. Det intressanta är givetvis totalpriset, men för att kunna göra relevanta jämförelser borde man kanske lämna bort grundavgiften och jämföra den skilt. Enligt uppgift är också grundavgiften lägre på fastlandet. 

 

Det här är ett avtalsförslag som finns tillhandahållet för företagare på fastlandet som man kan teckna under med Vattenfall och deras leverantörer. Det betyder också att man kan ha sitt företag anslutet till det; man kan anslutna sitt egnahem, man kan ansluta sin sommarstuga i avtalen och har man dessutom högre än 63 amperes säkring kan man ytterligare begära in offert och få ett ännu lägre pris.  I stort sett är priserna desamma ute i skärgården som inne i tätorterna. Jämför vi Brändö, Houtskär och Nagu, så är det en avsevärd skillnad i Brändö och i Nagu i eldistributionen. Man har samma pris ute i de regionerna som man har inne i Åbo stad. För att lite tillspetsa det hela finns det t.ex. en kabel från fastlandet som i stort sett räcker för leveranserna till en del av skärgårdskommunerna och man kan då fråga sig: Finns det möjligheter att kunna leverera elström genom den kabeln till skärgårdskommunerna till ett avsevärt lägre pris? Det är väl vissa problem att göra det i och med att det är fråga om olika nätuppbyggnader, men det levereras och köps ström från fastlandet i dag till ett mycket lågt pris från fastlandet, sedan kommer förstås de andra kostnaderna som måste vara på.

 

Vi vet också att anslutningsavgiften kommer att höjas här på Åland med ca 10 procent, kanske mera, och det betyder också att vi ligger kvar på en mycket hög nivå, även om det sker justeringar i priserna. Med tanke på detta frågar man sig om någon kan svara på hur vi skall få en billigare elproduktion på Åland och vara konkurrenskraftiga. Vi ser samma siffror här på elområdet som när vi diskuterar sjöfarten; dessutom har våra företagare högre transportkostnader, både hit och härifrån och även på dess varor. Har man elintensiv produktion, som det finns exempel på: 50 procent av kostnaderna åtgår till driftskostnaderna för att göra el, t.ex. vid växthus, om man använder eko…

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Först vill jag tacka för uppställningen. Det var en bra jämförelse. Jag satt och funderade och väntade att kanske ltl Englund har lösningen, men han sade till sist att problemet är att lösningarna finns inte i dag. Vi har lagt ett förslag och kanske vi kan få stöd av ltl Englund, för det skulle ta ner priset för elkonsumenterna och göra våra företagare konkurrenskraftigare.

 

Ltl Englund, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka för de synpunkter som ltl Strand framförde och även andra och att man har kunnat få en diskussion om våra höga elkostnader. Det är mycket bra.

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman!

Ltl Englund hade ett bra anförande och det är angeläget att man tar upp frågan och efterfrågade hjälp eftersom regeringen inte har lyckats klara det. Då hoppas jag också att ltl Englund kan tänka sig att stryka det som man har på sidan 8 i finansutskottets betänkande som också är en broms för att man som konsument och företagare skall få billigare el. Det är direkt hämmande om man inte för in nya system som man har gjort i omgivande regioner, just det som ltl Englund förde fram här, att gör förändringar till den delen så att man får välja vem man köper elström av. Det är viktigt, för då kan man också få billigare. Ltl Englund bör också sätta mera kraft gentemot landskapsstyrelsen så att man får bort elnätstarifferna mot Sverige, till den delen de strider mot EU-rätten, vilket de onekligen gör.

 

Ltl Englund, replik:

Fru talman! Jag får tacka vtm Häggbloms replik som lät positiv, men jag vill också säga att i och med finansutskottets skrivning tror jag säkert att landskapsstyrelsen och vi alla tillsammans kan försöka lösa dessa frågor.

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

I likhet med vtm Häggblom är jag också beredd att hjälpa till om det behövs funderingar kring elmarknaden. Det är bara att beklaga att ltl Englund inte har kunnat diskutera det här med sin partikollega ltl J-E Mattsson, som har god insyn i branschen. Men när det gäller avgifterna är det i stort sett som ltl Englund säger. Jag måste lite försvara Ålands Elandelslag som har en stor utmaning att hålla priset nere fastän man har ett väldigt utbrett nät och få kunder uppkopplade på ledningarna. Vi gjorde en jämförelse i landskapsstyrelsen att elandelslaget ligger ändå mitt i de övriga bolagen i Norden. Kraftnät Åland har höga kostnader för reservkraft, Sverige-kabeln och den orättvisa avgiften i Sverige. När det gäller ökad konkurrens borde man överväga schablonavräkningssystemet, som börjar bli ganska utprövat. Finansutskottet säger, att man inte skall pröva det, men jag undrar var den funderingen härrör från. När det gäller att leverera via Finlands kabel är det inte så enkelt att elmarknaden är mera än bara kablarnas dragning. Där rekommenderar att ltl Englund tar kontakt med Kraftnät Åland eller Ålands Elandelslag och diskuterar saken; det kan tänkas enkelt, men elmarknaden är ganska avancerad.

 

Ltl Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det var ett intressant inlägg som ltl Englund hade, men det fanns en sak i hans anförande som jag reagerade på, nämligen att ltl Englund sade att det var ett bra betänkande. Under mina två senaste år i finansutskottet har jag aldrig upplevt så många reservationer till betänkandet som det finns det här året och inte heller under de fyra föregående åren har det funnits en sådan här mängd av reservationer. Det finns antagligen i det här lagtinget en mer splittrad bild än någonsin över hur finanserna skall skötas i landskapet Åland inför framtiden, och det är inte bra, ltl Englund!

 

Ltl Englund, replik:

Fru talman! Jag ville väl vara lite finkänslig när jag stod i talarstolen, så jag kan väl spetsa till det och säga att jag tycker att finansutskottets majoritet har gjort ett bra betänkande!

 

Ltl Sjöblom, replik:

Fru talman! Det visar på att det finns ett stort demokratiunderskott i Ålands lagting.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tänkte komma med några tillrättalägganden till det mycket fina inlägg som ltl Anders Englund framförde, för skillnaden i vår situationen på Åland jämfört med  den omkringliggande var bra beskriven. Det har vi tagit ställning till i utskottet, trots att det finns åsikter om att utskottets betänkande inte är så värst bra.

 

Elprisets uppbyggnad framgår klart av betänkandet. Det består av tre komponenter. Den ena är elenergin, som hittills har inköpts av Ålands Energi och inte av Ålands Elandelslag; Ålands Elandelslag har distribuerat den. Sedan består den av elskatter som staten tar hand om och den tredje komponenten är vårt åländska elnät. Det är där vi har den stora skillnaden och den finns väl beskriven i betänkandet. Det är som många har konstaterat här att det är på elnätet problemen sitter. Det är också väsentligt att komma ihåg att vi lever i ett system i dag; om en vecka lever vi i ett annat system och då har vi fri konkurrens. När det gäller önskemålet om ett lägre pris till de företag och hushåll som skulle få elenergin från den finska kabeln är det så att inom ett och samma koncessionsområde kan man inte hålla olika priser. Det är förbjudet i lag. Man måste ge alla samma förutsättningar. Tyvärr är det så att den elenergi som i dag också distribueras via den finska kabeln är i inköp mycket billigare och den skillnaden lägger Ålands Energi beslag på. Priset på elenergi är i dag enbart satt av Ålands Energi Ab och inte av Ålands Elandelslag.

 

Ltl Englund, replik:

Fru talman! Jag vill tacka ltl J-E Mattsson, som är väl insatt i eldistributionsfrågorna och som säkert har diskuterat dem mycket i utskottet. En fråga som jag skulle vilja ställa i anledning av repliken är: Vad kostar Ålands Energis ström som passerar Brändö i kilowatt på väg till Mariehamn?

 

Ltl G-M Lindholm:

Fru talman!

Motionerna nr 35, nr 36 och nr 37 som hänför sig till ÅHS saknar helt och hållet skrivning i finansutskottets betänkande. Har de inte behandlats alls eller är det så att man inte har bemödat sig om att skriva ner det man har ansett i finansutskottet? Jag har alltså en direkt fråga till finansutskottets ordförande Folke Sjölund: Varför är det på detta vis?

 

Jag aviserar också att under moment 46.05.76 höja anslaget med 500.000 euro. Detta moment berör Ålands hantverksskola och är en möjlighet för skolan att få sin länge efterlängtade smedja samt renovering av byggnaden.

 

Jag kan konstatera att ltl Dennis Jansson har en bra skrivning i sin reservation om allmänna motiveringen under rubriken ”Samhällsekonomiska projekt”, där han tar upp de olika projekt som är nämnda redan i dag och som vi vet att är under beredning eller som åtminstone är aktuella ute i de åländska kommunerna och där han efterlyser stödprinciper så att projekten kan behandlas på lika villkor. Jag stöder reservationen därför att han i den omnämner ridhus i Lemland. Lemlands kommuns budget för nästa år har en skrivning om att utreda möjligheterna för ett ridhus i Lemland. Däremot blev det kritiserat av flera ledamöter under remissdebatten att detta var ett projekt som inte hade någon förankring i kommunen, så till den delen är det s.a.s. helt fel. Däremot kan man läsa i finansutskottets skrivningar om golfbana i Eckerö. Om detta har det inte nämnts ett ord tidigare, varken i debatten eller i någon annan form. Jag undrar om det finns i Eckerö kommuns budgets formuleringar inför nästa år. Det här kan man kalla ett projekt som ”upp-ploppat som gubben ur lådan” i alla fall! Det skulle vara väldigt intressant att få höra om just den satsningen och skrivningen av finansutskottet.

 

Angående ridhuset i Lemland kan jag till min stora glädje konstatera när jag läser sidan om vilka man hört i utskottet att man har tagit mitt uttalande i remissdebatten ad notam, dvs. att man skulle höra de ungdomar som har initierat detta projekt.

 

Sist men inte minst vill jag säga några ord om barnomsorgslagen. Jag vill avisera ett tillägg till finansutskottets betänkande och det är redan utdelat på ledamöternas bord. Jag kommer alltså att föreslå det i detaljbehandlingen. Jag tror att det finns ett stort behov av att man reviderar barnomsorgslagen; inte minst kan man konstatera det när man läser socialvårdsplanen 2002-2006. På sidan 12 står där nämnt om familjedaghem. Enligt gällande lag finns det ingenting som heter familjedaghem. Det är någonting nytt som landskapsstyrelsen går in för. Jag vet inte vad man har tänkt sig. Är det någonting som kommer i den nya lagen eller vad är det för någonting? Enligt nu gällande lag finns det som sagt ingenting som heter på det sättet. Dessutom har det varit ett väldigt omdebatterat ämne där man i vissa kommuner har velat starta gruppfamiljedaghem, som inte kommunerna eller landskapsstyrelsen har kunnat göra därför att det enligt lag inte finns en sådan möjlighet.

Eftersom den nuvarande oppositionen blev utkastad ur den kommitté som ser över barnomsorgslagen vet vi inte heller vad man ämnar revidera. Åtminstone vi som var med i den tidigare arbetsgruppen tycker jag att besitter en ganska stor sakkunskap i dessa frågor, så det är tydligen inte sakkunskap som man eftersträvar att ha i den nuvarande kommittén. Det är enbart politik som är viktigt. Eftersom det finns ledamöter i lagtinget som är med i kommittén skulle det vara intressant att få en redogörelse över de moment som man kommer att ändra med tanke på omröstningen i morgon. Finns den för mig viktiga frågan om att göra hemarbete pensionsgrundande överhuvudtaget med i revisionen av barnomsorgslagen? Centerkvinnorna har åtminstone uttalat sitt stöd för den här frågan tidigare. Jag vet inte, man kanske har ändrat på det, eftersom man inte anser det angeläget mera. När barnomsorgslagen skrevs och kom ut 1993 hade den varit på remiss till social- och miljöutskottet, där det fanns en reservation skriven av liberalerna i vilken man underströk vikten av just dessa frågor.  Här måste man igen fråga sig om det är bara i oppositionssituation den frågan var viktig eller är den viktig fortfarande för liberalerna?

 

Jag vill alltså att man här och nu skulle kunna redogöra för den nya barnomsorgslagen.

 

Ltl Sjölund, replik:

Herr talman!

Finansutskottet har naturligtvis behandlat varje finansmotion skilt för sig. Sedan är det en annan sak att alla finansmotioner som har tagits till behandling inte av medlemmarna i finansutskottet har föreslagits att skall tas till närmare detaljbehandling. De finansmotionerna har naturligtvis avslagits. Det är alltså de som återfinns utan motivering i förteckningen över motioner i slutet av finansutskottets betänkande. Det här är en helt normal praxis. Det är så här lagtingsordningen säger att den här typen av initiativ skall behandlas. Till den delen är fullständigt klart. Jag har nog sagt det tidigare också. Samtliga finansmotioner har behandlats skilt för sig.

 

Förslaget till text om barnomsorgslag har egentligen ingenting med budgeten att göra, men jag kan upplysa om att den är helt onödig eftersom det pågår ett beredningsarbete om barnomsorgslag, där också frågan om moderskaps- och föräldraledighetens pensionsberättigande utreds; den arbetsgrupps om sitter har fullt tillräcklig sakkunskap i barnomsorgsfrågor.

 

Ltl G-M Lindholm, replik:

Herr talman!

Ltl Folke Sjölund hänvisar till lagtingsordningen. Det är säkert alldeles riktigt, men praxis har varit fram till alldeles nyligen att de motioner som har lämnats in har blivit noterade och åtminstone haft en skrivning. Det tycker jag att man kunde ha haft i det här fallet också. Nu har man hänvisat till social- och miljöutskottets utlåtande. Vad gäller den barnomsorgslag som jag är intresserad av och som jag har skrivit en motion om hör den givetvis till budgeten; det finns en finansmotion i frågan, så visst är det en budgetfråga. Det är en mycket viktig familjepolitisk fråga, så jag tycker absolut att den är värd att diskutera.

 

Ltl Sjölund, replik:

Herr talman!

Det är kanske riktigt att det under de senaste åren har varit så att när finansmotionerna inte har varit så hemskt många har man nämnt om dem under varje moment. Det är jag dock inte säker på eftersom jag inte har varit med i lagtinget under de två tidigare budgeternas behandling. Men jag kan åtminstone hänvisa till de åtta år som jag satt i finansutskottet från 1991 till 1999. Då var det inte någon sådan praxis, särskilt under den första perioden från 1991 till 1995;  när såväl Frisinnad Samverkan som socialdemokraterna satt med i landskapsstyrelsen så buntades nog finansmotionerna ihop och avslogs mycket effektiv.

 

De tre finansmotioner som nämndes här är alla sådana som hör hemma under ÅHS:s styrelse.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl G-M Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag kan konstatera att motionerna är tio flera i år än i fjol. Jag tror inte att det är så väldigt mer arbetskrävande än vad det var i fjol. Vi kan däremot konstatera att det är olika sätt att se på demokratifrågan i det här sammanhanget. Eftersom ltl Folke Sjölund själv säger att under hans tid har det varit på si och så sätt och nu är det så igen, så kan vi konstatera att det är alltså liberalerna som gör demokratin annorlunda än vad det har varit tidigare i finansutskottet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wiklöf, replik:

Herr talman!

Ltl G-M Lindholm var inne på ÅHS-budgeteringen, som ju bildar de särklassiskt största kostnadsmomenten i vår budget med bortåt 350 miljoner mark. Jag tycker precis som hon att det är utomordentligt anmärkningsvärt att utskottet inte med ett ord nämner någonting om den verksamheten. Det mest anmärkningsvärda är att social- och miljöutskottet har beretts tillfälle att noggrant gå igenom både socialvårds- och hälsovårdsplanerna och har en massa synpunkter som inte överhuvudtaget har beaktats. Det finns i detta utlåtande väldigt påtagliga skrivningar som faktiskt borde ha gett finansutskottet någonting att fundera över. Ltl Lindholm är med sin förvåning inne på precis samma tankar som jag tänker och tycker. Jag skall komma tillbaka senare i debatten kring de här frågorna, men det är remarkabelt och när vi har gett finansutskottet en chans att införa och förstärka hälsovårdarberedskapen i skärgården, så reagerar man som vanligt noll!

 

TALMANNEN: Talmannen vill påpeka att repliker skall rikta sig mot huvudanförandet eller tidigare replik. Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sjöblom, replik:

Herr talman!

Som jag sade igår i mitt huvudanförande har det den nya majoriteten med liberaler och center infört en ny princip i finansutskottet, dvs. även om alla motioner behandlas framgår detta inte i utskottets betänkande. Under de två tidigare åren när vi har suttit under ledning av nuvarande talman och förra ordföranden för finansutskottet Viveka Eriksson har det varit en sådan praxis. Nu har det alltså skett en förändring. Under förra perioden har finansmotionerna behandlats i finansutskottet och de har t.o.m. i viss mån godkänts.

 

När det gäller det privata initiativet till golfbana i Eckerö, som ltl Lindholm tog upp, har jag i utskottet föreslagit att den skall strykas för den hör inte hit.

 

Ltl G-M Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag tackar för det förtydligande som ltl Sjöblom kom med. Jag kan bara konstatera, som jag sade tidigare, att demokratiunderskottet i finansutskottet är ganska personifierat.

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Herr talman!

Det är bara en liten parentes. Det är intressant att höra att demokratiunderskott betyder att man är i minoritet, en ny användning.

 

Jag skulle egentligen ge en upplysning i samband med förslag som ltl Lindholm lade fram. Det är så att landskapsstyrelsen har en arbetsgrupp som håller på och reviderar barnomsorgslagen i sin helhet. Där ingår både politiska och sakkunnigdelar, så avsikten är att komma till lagtinget med en sådan framställning.

 

När det gäller frågan angående möjlighet att få tiden för moderskaps- och föräldraledighet pensionsberättigad och framlägga frågan för lagtinget, så lade jag faktiskt fram frågan i remissdebatten och jag redogjorde för de planer vi har och de problem som finns när det gäller behörighetsfrågan. Jag kan bara påminna om att det uttrycket jag använder för den tanke  har är pensionspremie, som alltså skulle vara ett sätt att lösa det här. När ltl Lindholm från sin liberala klippbok tar fram en reservation, så är det just den som vi nu håller på att försöka förverkliga, men det är ingen enkel fråga och det är också därför som tidigare landskapsstyrelser inte har kommit fram till någonting. Avsikten är att vi skall utarbeta ett förslag som har arbetsnamnet pensionspremie, men som det ser ut just nu är det uppenbarligen också en finansieringsfråga.

 

Ltl G-M Lindholm, replik:

Herr talman!

Det är bra att landskapsstyrelseledamoten Olof Erland tar till orda eftersom inte den ansvariga ministern finns på plats och inte heller kan jag se dem som finns med i arbetsgruppen, så tydligen är inte intresset så väldigt stort från deras sida. Det är bra att man håller på med pensionsfrågan och tidigare landskapsstyrelse fick inte tid att utreda detta färdigt, så det är bra om man i den nuvarande landskapsstyrelsen har tagit upp tråden, men jag skulle väldigt gärna se att man hade ett tidsperspektiv på det så att man inte håller på i all evighet. Det skulle vara väldigt intressant att se innehållet i den övriga delen av lagen. Det här är en del, men vad kommer den andra att innehålla. Finns den subjektiva rätten kvar? Kommer man att införa familjedaghemmen? Vad är själva innehållet?

 

Vicelantrådet Erland, replik:

Herr talman!

Det finns ingen anledning för landskapsstyrelsen att hemlighålla någonting när vi har utrett frågorna och kommer med förslag. Det är självklart att vi måste gå till lagtinget med den demokratiska öppenhet vi har. Till den delen kan jag inte se vad det skulle finnas för problem. Vi har ett arbete på gång, en beredning, där det finns en arbetsgrupp och det finns andra politiker och tjänstemän. När det gäller den ansvariga ministern är det så att vi i landskapsstyrelsen ser detta som en budgetdebatt i första hand och då har man ansett att vi alla bevakar så gott vi kan, men att det är mitt ansvar i första hand att svara. Landskapsstyrelsen arbetar ju som en helhet, så jag tycker att jag kunde ge upplysningen om barnomsorgslagen men också om frågan om pensionspremie eftersom det är på finanssidan som vi utreder den möjligheten. Som sagt, nu redogör vi rent allmänt i budgeten och i debatten för våra tankar, men lagförslagen måste vara färdiga innan de kommer till lagtinget.

 

Ltl G-M Lindholm, replik:

Herr talman!

Jag har inte ännu fått svar på vad barnomsorgslagen kommer att innehålla. Jag har heller ingen anledning att dra tillbaka min avisering, fastän det också var nuvarande finansansvariga som lade reservationen till social- och miljöutskottets betänkande när den nuvarande lagen skrevs.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sundman, replik:

Herr talman!

Ltl Lindholm berör definitionerna i socialvårdsplanen och i social- och miljöutskottet har vi som ltl Wiklöf sade behandlat planerna och vi har tydligen missat detta. Vi har haft ganska mycket att göra med planerna, vi har gått både djupt och brett s.a.s. på dem. Det finns också andra definitionsfrågor, t.ex. definitionen på jämställdhet hade man inte koll på från landskapsstyrelsens sida och det är ytterst beklagligt att man har rena formaliafel i planerna. Det finns också mycket annat som vi har uttalat oss om och, som sades här, är det synd att finansutskottet inte har beaktat detta i större utsträckning, men det här har vi tydligen missat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl A-H Sjöblom:

Herr talman!

Det har kommit kritik mot finansutskottets betänkande när det gäller behandlingen av ÅHS och kanske hela socialvårdskapitlet. De som var här igår hörde att jag var bekymrad över den korta tid som står till finansutskottets förfogande att bereda budgeten och att man i grupperna faktiskt behöver diskutera om det här är rätt och att specialutskotten i mycket högre utsträckning borde involveras i budgetarbetet för att få så många synvinklar och en så noggrann behandling som möjligt av budgetarbetet för följande år. Det är helt enkelt så att tiden i finansutskottet inte har räckt till att djupare gå in i dessa frågor, utan vi har nöjt oss med att hänvisa till social- och miljöutskottets betänkande och det är naturligtvis inte bra, men vi har för kort tid i finansutskottet att bereda budgeten. Det är möjligt att man borde ha finansutskottet att fördjupa sig på ett par, tre områden i budgeten och att de övriga specialutskotten sedan skulle se på sina områden för att så brett som möjligt belysa allting. Som jag sade också igår hade jag antecknat 15 punkter från remissdebatten, där lagtinget skulle noggrant granska, noggrant utreda och fördjupa sig – och det finns inte tid för det! Det blir så att det blir en ganska ytlig genomgång av det här viktiga dokumentet som skall styra hela nästa år och i vissa fall många fall många år framåt. Jag kan bara beklaga det, men det här är verkligheten. Vi har jobbat hela dagar, vi har jobbat kvällar och vi har jobbat helger. Det är inte det att finansutskottet på något sätt har varit någon soffliggare utan vi har faktiskt jobbat, men tiden för att bereda detta omfattande dokument är alldeles för kort och där har vi ett problem. Det är uppenbart att det är så. Hela social- och hälsovården, speciellt ÅHS, borde få en alldeles egen debatt i lagtinget, men jag minns från någon tidigare diskussion att det har utlovats i samband med att den utredning som finansutskottet föreslog ifjol på uppmaning av social- och miljöutskottet är klar; då har vi säkert mycket viktiga saker att diskutera.

 

Jag skall ta upp en annan, rolig sak som väckte allmän förtjusning bland majoriteten i finansutskottet. Jag har som ledamot i finansutskottet inte varit så där jättetilltalad av att skriva motioner därför att man skall behandla dem och det blir alltid knepigt, men jag brukar söka upp någon liten detaljfråga och då hittade jag en alldeles passande detaljfråga som handlade om inköp av en bil till miljövården. Det stod i budgeten att det var miljövårdsbyrån som skulle ha bilen och den skulle inköpas ”som bästa miljöval”. Nu stämde inte alls detta när vi började höra sakkunniga i utskottet utan det var så att det länge hade funnits ett motstånd på avdelningen från chefshåll att införskaffa en bil till avdelningen, men nu har situationen blivit sådan att det inte längre går att försvara resekostnadsersättningarna som betalas till personalen. Det är nog lite tokigt om vi skall ha tjänstemän som tvingas ha egen bil i tjänsten. Det ingår nämligen inte som ett krav när tjänsterna lediganslås att de måste ha egen bil. Då har man på social- och miljövårdsavdelningen kommit till det att man vill ha en bil för sina tjänsteman och att bilen inte skall vara specifikt för miljövårdsavdelningen utan den skall kunna bokas upp av alla i förvaltningen. När detta blev känt för mig föreslog jag själv att min motion skulle förkastas. Sedan kan man alltid diskutera om priset är lämpligt. Det handlar om 250.000 mark, men jag tror att när det är många chaufförer som använder en bil så måste det vara en bil av lite bättre kvalitet – fast annars skulle pengarna antagligen räcka till två bilar!

 

Herr talman! Jag återgår nu till mina reservationer, som jag talade om i förbifarten igår. Jag skall nu inför detaljbehandlingen avisera att ett stycke om regionalpolitik, vars text framgår av reservationen, fogas till allmänna motiveringen i betänkandet på sidan 2. I budgeten b lir det på sidan 10 ett nytt stycke 6.

 

Jag skall vidare be att få understöda ltl Wiklöfs förslag att motion nr 1 antas.

 

Jag föreslår att under moment 38.30.90 finansmotion nr 12 antas så att Finansieringslån om 21.551.000 euro ändras till 21.061.000 euro i enlighet med finansutskottets betänkande.

 

När det gäller moment 43.25.62 Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården föreslår jag – eftersom lagtinget har blivit utlovat – följande tillägg till motiveringen: ”Landskapsstyrelsen ser över gällande stödregler så att familjer som bor i radhus skall ha rätt till stöd på samma villkor som ägare till en- och tvåfamiljshus.” 

 

När det gäller moment 43.25.83 Bostadslån föreslår jag att motion nr 16 antas och det är då fråga om en tillfällig lösning som kan vara gällande i fyra år, där man kan bygga hyresbostäder med en förmånligare finansiering i likhet med den som landskapsstyrelsen har föreslagit för de samhällsekonomiska projekten.

 

När det gäller moment 44.10.32 tänker jag inte föreslå det som står i reservationen utan det är mycket möjligt att jag stöder de förslag som ltl Jörgen Strand har föreslagit här. Vi har kört samma linje tidigare; i samband med tilläggsbudgeten talade jag om vad jag tyckte där.

 

När det gäller moment 44.20.51 Projektbidrag ur penningautomatmedel föreslår jag ett tilllägg till motiveringen, att bidraget inte beviljas till bolaget förrän majoritetsägaren Samfundet Folkhälsan i Helsingfors och minoritetsägaren Folkhälsan på Åland r.f. klart redovisar hur driften för det planerade omsorgs- och verksamhetshuset skall finansieras utan att de åländska kommunernas redan ansträngda utgifter ytterligare stiger.

 

Moment 45.10.50 handlar om bostadsbidrag. Där föreslår jag under momentet ett tillägg: ”Landskapsstyrelsen  föreslår att landskapsstyrelsen under år 2002 utarbetar ett nytt system för bostadsbidraget som beaktar en högre kvadratmeteryta per person samt en 30 procentig bidragstäckning av hyran.”  Finansutskottet har under flera år påpekat att landskapsstyrelsen skall se över bostadsbidraget och ingenting har hänt.

 

När det gäller momenet 45.15.30 Landskapsandelar till kommunerna för driftskostnader för socialvården, utkomststödet, föreslår jag också där ett tillägg till betänkandet, att ”landskapsstyrelsen i samband med nästa justering av utkomststödet beaktar de 20 procent högre matkostnaderna och det höga hyreskostnadsläget på Åland”.

 

När det gäller moment 47.15 Främjande av lantbruket har ltl Lars Åke Wiklöf aviserat att han tänker föreslå att motion nr 48 antas och det stöder jag.

 

Salen är nästan tom!

 

Ltl Sundman:

Herr talman och högt värderade närvarande lagtingsledamöter!

I detta anförande skall jag kommentera mina motioner och utskottsbehandlingen av dessa. Jag skall börja med att återkomma till energipolitiken och till vindkraften. När det gäller energipolitiken har det framgått att det finns en rad utmaningar, t.ex. frågan om det höga elpriset och om reservkraften. I dessa frågor har också vindkraften en roll. Med en hög andel lokalt producerad vindkraft jämnas fluktuationen i elpriset ut eftersom det enda som påverkar vindkraftens produktionspris är investeringen. Bränslet är gratis och det finns väldigt oförutsägbara driftskostnader. Sålunda är vindkraftssatningar klokt sett ur elenergiprissynpunkt. Nyhamnsprojektet skulle också ha andra positiva effekter. Nämnas kan t.ex. att Nyhamnsprojektet skulle spara in 12 procent av stamnätsförlusterna på Åland. Detta motsvarar 1 miljon kWh, alltså 1 GWh.

 

När det gäller reservkraften är det viktigt att frågan får en lösning som inte blir alltför dyr, samtidigt som den skall vara tekniskt duglig. Själva reservkraften framstår dock nu som mindre viktig framom utmaningen att hålla elnätet igång vid oväder. Det strömavbrott som igångsatte debatten om reservkraften på allvar i somras varade ca fem timmar. De tre avbrott som varit i höstas har för en del elkonsumenter inneburit betydligt längre avbrott. Jag talade med en lemlänning som hade haft avbrott totalt 40 timmar under dessa tre tillfällen.

 

Det är viktigt att alla goda krafter nu hjälps åt för att förbättra elnätets vädertålighet på landsbygden och i skärgården. Det hjälper inte med reservkraft om vi inte har sladdarna ”ikopplaga”. Här har ltl J-E Mattsson som styrelseordförande för Ålands Elandelslag en stor utmaning. Jag har dock stort förtroende för att elandelslagets personal har situationen klar för sig och vet vad som borde göras.

 

Fru talman!

Att klimatet förändras och att vi kommer att få uppleva mer och starkare stormar är något som klimatforskare länge har varnat för. Huvudorsaken är den s.k. växthuseffekten som beror på utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. För att ekvationen skall gå ihop är mer vindkraft variabeln som måste till. Eftersom det blåser mer är det klokt att satsa på vindkraft, samtidigt som vindkraften inte ytterligare bidrar till växthuseffekten.

 

Vindkraften är framtidens energi, i kombination med och som ett komplement tll andra energikällor.

 

När det gäller mina motioner vill jag avisera att jag kommer att föra några av dem till omröstning i detaljbehandlingen.

 

Jag motsätter mig absolut att man skall höja den s.k. TV-licensen. Det är inte klokt att ha en avgift som man uppbär på grund av att man har en TV där pengarna sedan används till radioproduktion. Det är inte bra vare sig för TV-tittare, radiolyssnare eller radioproducenterna Ålands radio- och TV. Detta har vi ordat mycket om i Ålands lagting. Jag hoppas verkligen att lagtinget kunde överväga att godkänna min motion för en gång för alla få bukt med problemet. Det har också väckt stor förargelse bland allmänheten att man nu skall höja avgiften.

 

Fru talman!

Jag aviserar vidare att jag kommer att föra min motion under moment 43.20.01 till omröstning som handlar om planläggnings- och byggnadsväsendet. Jag äskar om ett anslag om 50.000 euro för att framtaga svenska byggbestämmelser som skall ersätta de byggbestämmelseanvisningar som i dag är enbart finskspråkiga. Detta är också en väldigt viktig fråga som anknyter till problem inom fastighetsförvaltningen med fukt och mögelskador. Vi måste absolut ha alla regelverk på svenska så att åländska byggföretag kan tillgodogöra sig informationen. Det här borde vara en självklarhet om man läser självstyrelselagen, men tyvärr har det fallerat. Finansutskottet säger att det är på gång - jo, det som är på gång är det som gjordes i den förra landskapsstyrelsen och därför bör det absolut eftersom vi äntligen har fått den nya bygglagen på bordet. Inom en snar framtid har vi den i kraft och då behöver regelverken föreligga; därför behövs det till extra resurser för att kunna göra det. Det är ingenting som någon tjänsteman kan göra vid sidan om, det är ett så pass stort arbete.

 

Vidare aviserar jag att jag kommer att föra min motion under moment 43.25.83 Bostadslån till omröstning. Jag kan inte understöda det nya bostadslånesystemet på grund av den socialsering det innebär och framför allt den snedvredning inom bostadsfinansieringen som det kommer att innebära. Det blir en orättvisa mellan hyresbostäder och ägarbostäder, där man kraftigt subventionerar hyresbostäder och inte alls ändrar på subventionerna för ägarbostäder, vilket jag ser som en väldigt viktig boendeform, särskilt på landsbygden och skärgården.

 

Nästa motion är under moment 43.40.75 Fastighetsförvaltning, där jag föreslår att man skall uppta pengar för att asfaltera Eckeröhallens parkering. Utskottet har uttalat sig positivt, men det kräver vissa tillstånd och att landskapsstyrelsen vidtar åtgärderna – och då kan man lika bra godkänna min motion. 

 

Ltl Sjölund, replik:

Fru talman!

Ltl Sundmans resonemang om att bostadslånen skulle vara socialisering är överhuvudtaget inte hållbart på en enda punkt. Han har helt och hållet gått vilse i den ideologiska geografin. Det är nämligen så också under den tid när ltl Sundman själv satt i landskapsstyrelsen utgav landskapsstyrelsen bostadslån till bl.a. Marstad. Under den tid som Obunden Samling har suttit i landskapsstyrelsen har det givits ut bostadslån för många tiotals miljoner mark. Då kan man faktiskt konstatera att det var precis lika socialistiskt på den tiden!

 

Ltl Sundman, replik:

Fru talman!

Jag vände mig i första hand mot den orättvisa som uppstår mellan typer av bostäder, alltså mellan ägarbostäder och hyresbostäder. Jag anser att man borde ha ett så rättvist finansieringssystem som möjligt som gynnar båda bostadsformer ungefär lika. Det är det som blir ännu  mer snedvridet med det här systemet. När det gäller vad den förra landskapsstyrelsen gjorde var det en strävan där att försöka frångå den här typen av finansiering. Det fanns visserligen utestående lån kvar som har beviljats för länge sedan, en lånestock på över 200 miljoner. För att få en rättvisa här borde vi försöka ha sådana finaniseringsformer som inte missgynnar den ena eller den andra.

 

Ltl Salmén:

Fru talman!

Jag vill börja med att nämna vilka motioner som jag tänker föra till omröstning. Det är nr 26, nr 45, och nr 52. I motion nr 26 vill jag ha bort motiveringen att man inte skall godkänna ett så här stort anslag av PAF-medel till ett företag. Motion nr 45 gäller en önskan att minska planeringsanslaget för ett museimagasin. Det kan inte behövas så här stora pengar och jag hoppas också att landskapsstyrelsen ser till att det inte blir ett våldsamt stort museimagasin utan att man klarar sig med betydligt enklare. Nr 52 gäller att man inte skulle vara med om att sanktionera inköp av flera nya lastbilar till trafikavdelningen utan i stället ge ut på entreprenad så mycket arbeten som möjligt och åtminstone konkurrensutsätta dem. Om man sedan visar att man är så effektiv att man slår ut andra, då kan jag tänka mig att fundera om. Men som jag sade här igår har jag kontrollerat det som blev resultatet när landskapsstyrelsen beslöt sig för att i egen regi utföra Norra Sundsvägens entreprenad, så det om någonting visar att det är bra långt kvar till effektivitet.

 

Jag lovade återkomma till alla invektiv som jag blir beskylld för att använda mig av när jag diskuterar om Folkhälsans allaktivetetshus. Jag har själv tagit reda på protokollet när vi skulle ha s.a.s. ha behandlat Folkhälsans allaktivetshus i Saltviks fullmäktige. Vi behandlade inte någonting annat än en enkät, en enkät där det sägs att följande skall ingå: serviceboende för personer med demens, fysiskt vårdbehov och olika handikapp, det skall vara drogförebyggande ungdomstjänster och det skall vara mottagning för drogmissbrukare. Det var det första som huset skulle innehålla och vi sade att vi var intresserade, men sade fullmäktige, vi återkommer när man vet någonting om projektet. Det var alltså en liten enkät som var hela beslutet!

 

Man kan tänka sig att fortsätta den här diskussion ganska länge, men jag vill ta fram en sådan sak som att det kanske skulle vara så att rätta instansen för ansökan borde vara näringsavdelningen. När ett bolag söker stöd för näringsverksamhet borde det kunna gå till näringsavdelningen. Ett bolag som har en bra affärsidé skall bedömas där. Men jag har kommit underfund med att ltl Eklöw vägrar att förstå att man kan tycka att ett projekt är intressant och bra samt att det t.o.m. är bra att det förs medel från riksfolkhälsan till Åland, men samtidigt måste kunna tycka att när det gäller ett aktiebolag med majoritetsägande utanför Åland bör man inte PAF-medel användas så att ett sådant bolag kan få 10 miljoner i bidrag. Jag har svårt att tro att ltl Eklöw skulle vara så blåögd att hon tror att Folkhälsan i Finland för hit 40 miljoner mark till Mariehamn utan att förvänta sig normal avkastning på de insatta medlen. Jag kan inte tro det, men jag kanske kan få tänka om där också och fundera om det på något sådant vis att antagligen är det så att det inte är den ideella tron på den förening man jobbar i utan att det är blåögdhet – det kan vara så illa!

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

Det verkar som om ltl Salméns minne börjar komma tillbaka när han ser till pappers att ärendet faktiskt har behandlats i Saltviks kommun.  Jag läste upp i mitt anförande att man har skickat en enkät till alla kommuner, så där har jag inte på något sätt fört ltl Salmén bakom ljuset eller förtalat honom. Jag har hela tiden sagt att jag accepterar att han inte godkänner finanseringssättet, men jag accepterade inte när han  igår påstod att man i Saltvik inte visste någonting om projektet och att inte han visste någonting om det.

 

Folkhälsan är en allmännyttig förening som inte bedriver verksamhet med vinstintresse. Blir det så så används vinsten i verksamheten. Jag har blåa ögon, ltl Salmén kan komma närmare och titta, men så blåögd är jag inte att jag inte förstår problemen!

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman! Vi är alltså överens om att blåögdheten fanns! Jag var orolig för att jag även där skulle bli beskylld för något illa. Det är som jag har sagt, att vi har inte behandlat det, utan det var en enkät där Folkhälsan frågar sig för att om man gör så och så och startar ett sådant här hus; då har Saltviks socialnämnd sagt att det och det skulle vara intressant i projektet och att man i framtiden kunde tänka sig att köpa. Nuvarande projekt innehåller inte alls det som Saltvik svarade på i enkäten att man var intresserad av. Dessutom sade man att kommunen önskar återkomma i ett senare skede efter att ha erhållit mer information i frågan. Det här var ingenting annat än en enkät och sådana får vi många till kommunen och dem går vi inte in i på det viset. Men det var ju så att man kom inte med projektet när det var färdigt och frågat någonting. Det är därför som jag har sagt, att hur kan det då komma in och få bidrag av landskapet framom projekt som kommunerna har lämnat in i god tid och får vänta på innan man kan få stöd från landskapet av de pengar som just hänför sig till de serviceformerna det gäller.

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman! Vi har så olika infallsvinklar och nu är det så att ltl Salmén vill hela tiden föra det här på andra vägar än vad jag vill. De kommunala projekten för socialvård följer ett annat mönster; här är det fråga om PAF-medel och det står faktiskt i socialplanen – jag går utanför replikrätten, men jag vill i alla fall säga det här – att också samarbete med ideella föreningar skall införas, så det är alltså helt i enlighet med bestämmelser som finns och helt i enlighet med PAF:s fördelningsprinciper och där är det ingen skillnad juridiskt om det är ett bolag eller en förening i och med att Folkhälsan är en ideell allmännyttig förening.

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman! Jag har åtminstone fått den upplysningen, och jag hoppas att ltl Eklöw har fått densamma, att det inte är den ideella föreningen Folkhälsan, som minsann får största delen av PAF:s medel till sin verksamhet,  som ansöker om pengarna, utan det är ett bolag som vill ha avkastning. Som jag sade förut, är jag absolut säker på att Folkhälsans VD Mikael Ingberg ingalunda skänker 40 miljoner till landskapet Åland utan att räkna med att han skall få avkastning på dem! Som gammal bankman är han inte så blåögd – jag har inte varit så nära, så jag kommer inte ihåg vad han har för sorts färg på dem. Kommunerna kan ju inte vara med när de själva samtidigt bygger upp en verksamhet som är likadan, så jag hoppas att antingen tar landskapsstyrelsen och behandlar det som en näringsansökan eller i annat fall för man det till den kö som de skall vara i när man behandlar lån för barndagvård och äldreomsorg. Det är under de sakerna jag anser att detta skall vara.

 

Ltl Strand:

Fru talman!

I mitt förra anförande bad jag finansutskottet redogöra för de många frågetecken som fanns kring finansieringen om samhällsekonomiska projekt. Ett var att det står uttryckligen att landskapsstyrelsen bör avtala med huvudmannen om tidtabellen för projektens genomförande. Jag vet inte vad man menar med det. Kan jag tolka det så att man via ett avtal vill sätta stopp för några av projekten? Jag vet inte vad man menar. Sedan fick jag inget svar på hur Eckeröprojektet helt plötsligt har kommit in i bilden, helt osannolikt. Det finns inget hörande ens från ägarna. Jag måste säga att det luktar fixkarpolitik á la centern långa vägar. Men ordföranden kanske kan svara på det.

 

Var skall man få pengar när landskapets kassa är tom till att finansiera bostadslånen? Jag vill ha ett bättre svar än igår, då ordföranden nämnde att man skulle ta utestående fordringar i en balansräkning och finansiera dem.

 

Fru talman!

Jag kom upp för att avisera några ändringsförslag. Det ena gäller inkomster under radio- och TV-verksamhet. Där tycker jag att landskapsstyrelsen höjer för kraftigt på en gång. Vi vill göra en liten höjning och aviserar ett ändringsförslag i enlighet med texten i vår reservation.

 

När det gäller sjötrafikens inkomster har vi noterat det jättestora budgetunderskottet. För att komma en liten bit på väg med ett gott syfte har vi föreslagit en liten höjning av avgifterna på skärgårdsfärjorna; enligt de utredningar som Anders Norrbelius gjorde förut skulle detta kunna ha en mycket god och positiv effekt för skärgården. Pengarna skall komma skärgården till godo. Jag aviserar alltså en ändring under  38.20.20.

 

Jag har ytterligare ett förslag; under kapitel 48.20 skriver finansutskottet: ”Landskapsstyrelsen bör även utreda om annan stationering av färjan är möjlig för att därigenom skapa en mer ändamålsenlig trafik.” Det här gäller Tärnan. Vi föreslår att stycket skall utgå. Vi har ingenting emot att landskapsstyrelsen gör en utredning om att förnya Tärnan, men det finansutskottet föreslår här på slutet bara visar att man inte har brytt sig om att sätta sig in i frågan, för den utredning man efterlyser finns här och är klar. Anders Englund har varit ordförande för den arbetsgrupp som tagit fram den utredningen.

 

Ltl A-H Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag kunde lista ut att ltl Strand inte skulle få något svar av majoriteten på frågorna som han ställde. När det gäller bostadsfrågorna hade finansutskottet ifjol en ganska lång skrivning i sitt betänkande som slutar så här: ”Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit under beredningen föreslår utskottet att landskapsstyrelsen ser över befintliga stödsystem och överväger huruvida andra former än räntestöd kunde användas.” Då har man väl kommit fram till det här i landskapsstyrelsen med direkta lån.

 

När det gäller golfbanan har jag tidigare sagt, ltl Strand, att jag inte heller förstår varför det finns där och jag har motsatt mig skrivningen i finansutskottets betänkande.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Det som ltl Sjöblom tog upp är fullständigt klart för mig. Det fungerar så länge det finns pengar i landskapets kassa, men när landskapets kassa är tom, vilket den är om ett och ett halvt år, om man följer finansutskottets betänkande, så måste man få likvida medel för att låna ut till bostäder. Varifrån skall man ta de pengarna? Man skall låna ut dem till, tror jag, en ränta om 2,5 procent, men varifrån skall man ta pengarna? Antagligen måste man låna till marknadsränta. Är det 4-5 procent är det 2,5 procent räntestöd. Det var det min fråga gällde. Det andra som ltl Sjöblom redogjorde för är helt klart för mig. Jag tycker att det är dåligt av majoriteten att man inte kan berätta det här eftersom ordföranden sitter i salen och förtiger, men det är väl som ltl Sjöblom sade igår, att det skall tigas ihjäl! När det gäller golfbanan fick jag heller inget svar, för ltl Sjöblom visste inget. Däremot står ordföranden här och tittar åt alla håll men kan inte svara på frågan!

 

Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

När det gäller det sista kan jag inte svara. Det kan bara majoriteten av landskapsstyrelsen och det är uppenbart att de svarar inte. Det har vi erfarit här på många frågor från lagtinget, och det är ingen kvar här snart från majoriteten heller! Det är liksom att verkligen osynliggöra minoriteten!

(Från salen: dom är på polisförhör!)

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman! Jag hade en idé om golfbanan att samma principer skulle kunna gälla för Föglö projektet som för Eckerö projektet, men tydligen vill inte majoriteten det, så vad gör man!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Häggblom:

Fru talman!

Utgående från att det finns bara fyra stycken här från majoritetsblocket vet jag inte om det är någon större idé att komma med ändringsförslag, för de kommer överhuvudtaget inte att höra dem. Ett bra sätt att få fart på majoritetsblocket brukar vara att man ber om att ärendet återremitteras, så jag föreslår att ärendet återremitteras till finansutskottet. Det brukar vara ett bra sätt att få salen fullsatt på kort tid. Effekterna börjar synas redan!

 

Fru talman!

Beträffande finansutskottets förslag finns det mycket att säga. Finansutskottet har inte tagit det allvarligt hur kommunerna har sett på den ekonomiska situationen och försöker få allt i balans och undviker upplåning överhuvudtaget. Tidigare finansutskott har varit mycket hårda när det har gällt att få samhällsbudgeten i balans. Finansutskottet och regeringsblocket blundar totalt för det här medan man ute i kommunerna ser allvarlig på den situation som är.

 

Jag hoppas alltså att lagtinget skall kunna omfatta det ändringsförslag som Frisinnad Samverkan har kommit med till den här delen och att man så snart som möjligt kommer med förslag hur man skall få budgeten i balans.

 

Det förvånar mig att den nya landskapsstyrelsen med liberalerna i spetsen glömmer bort gällande lagstiftning. Det fixas och trixas hur som helst med samhällsmedel. Det senaste mycket allvarliga är det som ltl Perämaa sade, att det skall vara ett bankstöd nu från landskapets sida till Lappo Andelsbank. Han använde ordet bankstöd. Det är någonting som vi överhuvudtaget inte har att göra med i landskapet. Det är staten som har hand om bankverksamheten till delen. När bankkrisen var aktuell hade också en åländsk bank möjligheter att få pengar, men avstod den gången. Det handlade om statliga pengar och inte pengar från vår budget. Börjar vi gå in för någonting sådant där vi inte har behörighet, så händer sådant här.

 

Det är precis samma sak med flyktingpolitiken som jag tog upp, att det är egentligen någonting som staten skall erlägga, om vi skall ha någon flyktingpolitik och pengar till den delen. Det har finansutskottet förbigått med total tystnad, uppenbarligen för att det är ett känsligt ämne som man inte ens vågar debattera och som skulle vara något tabu. Frågan är vilken politik man vill bedriva. Där föreslår jag också en sänkning. Jag bad också finansutskottet titta om man har behörighet, men man bryr sig inte om det överhuvudtaget. Vår behörighet är alltid så viktig i alla andra sammanhang, men när det gäller att kasta ut pengar till höger och vänster – eller vänster och höger börjar det bli alltmer – så bryr man sig inte!

 

Liberalerna har tidigare stått här i talarstolen och sagt att man skall följa den lagstiftning vi har och inte göra något annat. Det förvånar att man inte tar det till sig. Sedan skall man börja prata om bankstöd. Vad som förvånar mig, som jag aldrig har varit med om i detta lagting är när ltl Perämaa säger, att, jo, bara man lägger en motion skall finansutskottet fixa till den så att den blir godkänd! Utskotten brukar hålla strängt på att har man missat någonting, så inte får man någon motion godkänd. Men nu skall man fixa till den så att den passar ihop och sedan kunna visa att man har fått en motion godkänd, som inte ens stämmer överens med den som man har lagt! Det är nog ett nytt förfarande som åtminstone tidigare finansutskottets ordförande Viveka Eriksson under några omständigheter skulle kunna acceptera och inte heller tidigare ordföranden Göran Bengtz. Det tycks vara överenskommet på förhand, liksom ltl Perämaa sade tidigare i remissen, att beträffande färjorna hade nog finansutskottet redan beslutat att det skulle rättas till – innan finansutskottet ens har fått ärendet!

 

Uppenbarligen har Ålands lagting blivit andra kammaren och besluten tas på en annan nivå.

 

Beträffande detaljmotiveringarna skulle jag vilja höra var utskottet har erfarit att några privata intressenter inte skulle finnas för att hyra Kastelholms kungsgård. Vad jag har erfarit finns det en ansökan inlämnad till den delen. Är det så att landskapsstyrelsen inte registrerar det som inlämnas längre eller var har finansutskottet fått uppgifterna från?

 

Det förvånar mig att man inte är beredd att sälja aktierna i Ålands Turisthotell Ab. Man skall vänta och man skall avvakta framtiden tills man har lösdriftsladugården klar, för då måste man ha ett hotell så att man blir av med mjölken!  Det är den logiken man har nuförtiden. Fiskodlingen måste också vara kvar och därför måste hotellet också vara kvar för avsättningen till den delen. Man bygger upp det här bara för att det skall finnas kvar allt i samhällets regi. Därför har man också infört att man skall sköta trafiken i skärgården i egen regi. Man skall inte har några anbudsförfaranden. Det är precis samma med allting, allting skall skötas av samhället. Var skall de privata intressenterna göra, de som vill vara företagare i landskapet, de som faktiskt har byggt upp landskapet

 

Här står ltl Perämaa och säger att liberalerna och centern är de som har skött en fin skärgårdspolitik. Ja, men, bästa liberaler och centern: Vad har hänt med skärgården? Jo, den har avfolkats under många, många år, dvs. det är den totalt misslyckad skärgårdspolitik som har skett. Till den delen måste jag hålla med ltl Sjöblom, som har inlämnat en mycket fin reservation till den här delen och som också tankegångar om hur man skall kunna ändra den trend som finns i skärgården och den avfolkning som har skett. Men det intresset har man inte utan då går man till ett generalangrepp på socialdemokraterna i stället för att man skulle ta till sig och sätta sig ner och fundera: vad är det för felaktig politik som bedrivs när skärgården avfolkas i den takt som sker. Jag tror inte att skärgården kommer att leva vidare på att man räddar en liten bank. Jag tror inte på det. Vi vet också att den näring, fiskodlingen, som man från regeringsblocket säger att är en framtidsnäring, sköts av icke-ålänningar till stor del nuförtiden. Tidigare hade man en tanke på att fiskodlingen skulle vara familjeföretagsbaserad, som det är på fasta Åland och på västra Åland. Det är inte så i östra skärgården. Tvärtom importerar man arbetskraft utifrån för att sköta den. I tiderna var det en omröstning 4-3 i landskapsstyrelsen när man ändrade så att det inte skulle vara familjebaserat och det var liberalerna som gick in för det.

I finansutskottets betänkande är det bra att man har ”erfarit att Fixtjänsts verksamhet bör fortsätta i nuvarande form tills en överenskommelse om förändringar av huvudmannaskapet för verksamheten har uppnåtts”. Man borde kanske ändra benämningen, för Fixtjänsts verksamhet har börjat tolkas vidsträckt här i lagtinget nu.

 

Det förvånar mig att Ålands hälso- och sjukvård som har över 300 miljoner i vår budget i finansutskottets betänkande har två rader. Det borde ha funnits lite anledning till eftertanke bakom det här. Beträffande Ålands hälso- och sjukvård har man gått ut i pressen och sagt att det inte skall finnas något tak överhuvudtaget. Med beaktande av social- och miljöutskottets skrivningar skulle det ha funnits orsak att komma till lagtinget med funderingar, om man har några funderingar. Det kan inte tolkas på annat sätt än att majoriteten i finansutskottet inte har några tankar till den här delen överhuvudtaget. Så pass mycket pengar handlar det om att det skulle ha föranlett att man skulle ha kunnat diskutera det till övriga delar.

 

Beträffande mina motioner aviserar jag att kommer att förelägga alla till omröstning. Samtidigt har jag ett ändringsförslag under 48.30.30 Landskapsstöd för byggande och förbättrande av kommunalvägar att anslaget höjs med 110.000 euro. Jag anförde detta i remissen och jag är glad för att finansutskottet till den delen har observerat att det är fel i framställningen och att man uppmanar landskapsstyrelsen att komma med en tilläggsbudget. Jag ifrågasätter varför man inte gjorde det redan nu eftersom man vet att de anslag som finns inte kommer att räcka till. Då hade det väl varit följdriktigt att följa det och godkänna de påpekanden som gjordes i lagtinget. Men finansutskottet skall ha en eloge för att man har beaktat det här, samma gäller min motion angående posten, hur man inte skall räkna avkastningen till landskapet. Man kunde inte tänka sig att godkänna motionen, utan den har man förkastat, men man håller helt och hållet med vad som anförs.

 

Fru talman! Dessa förslag kommer jag att göra i detaljbehandlingen. Eftersom nu så många från regeringsblocket har återvänt till sina platser återtar jag mitt förslag om återremiss av ärendet.

 

Fru talman!

Jag vill uppmärksamgöra talmannen på att jag aviserar alla motioner där jag är första undertecknare för omröstning.

 

Ltl Sjöstrand, replik:

Fru talman!

Egentligen är det inte värt att sätta bort dyrbar tid för lagtinget på repliker. Jag är faktiskt uppriktigt glad att man från Obunden Samling kommer med positiva förslag och är oroliga för skärgården. Det märkliga är att jag har varit med i lagtinget sedan 1991 och under den perioden har inte jag märkt att Obunden Samling skulle vara så väldigt positiva utan snarare har de varit med om att dra in och minska ner på anslag till skärgården.

 

Vtm Häggblom, replik:

Fru talman!

Det är beklagligt att inte liberalerna kunde stöda de obundnas finansmotion om förbättringar för de hörselskadade, för vi skulle också vara betjänta av det i lagtinget!  Under den tid ltl Sjöstrand har varit med har jag många gånger kommit med olika förbättringsförslag för skärgården och ett av dem är att man skulle privatisera skärgårdstrafiken så att vi skulle få företagare ut till skärgården som sedan skulle kunna bygga vidare beträffande småtonnagetrafiken. Vi håller på och tappar kunskapen om småtonnaget eftersom vi inte vill göra någonting åt det; i stället för att vi skall ha tjänstemän att sitta här tror jag att skärgårdsborna skulle sköta skärgårdstrafiken mycket bättre. Men det har ltl Sjöstrand motarbetat på ett mycket aktivt sätt under alla år, samtidigt som skärgårdsbefolkningen har minskat.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Lindeman:

Fru talman!

Med risk för att bli lite tjatig tänker jag ändå ta mig friheten att säga några ord om yrkesträningen, om vilken jag igår aviserade ett ändringsförslag, men efter jag kom hem har jag blivit ansatt av två föräldrar, från skolan och från olika håll har det framförts en verklig oro över detta ärende. Jag tycker på något sätt att när jag pratar med en och en av er, så tycker ni ju så här, ni håller ju med! Men man kan inte tänka sig att stöda en skrivning som skulle göra det lite tydligare så att julfriden fick sänka sig. Jag skall läsa upp det så att det kan sjunka in hos er och kanske i morgon, när det blir omröstning, att det sunda förnuftet segrar! Undantaget kan bekräfta regeln och jag tror att liberaler och center också skulle vinna på om ni vågade ta det här beslutet, så fundera på det när ni går hem. Det som också har kommit fram i finansutskottet och på annat håll är verkstadsbyggnaden, som väldigt snabbt lyftes fram som något nödvändigt med tanke på plastindustrin. Jag håller med om att den är viktig osv., men det är någonting nytt och man är lite osäker och man kanske behöver känna sig för lite, så då är frågan att kanske man inte skulle rusa åstad och bygga verkstadsbyggnaden. Det finns betydligt mera osäkerhetsmoment på det området än vad det finns när det gäller träningsundervisningen och multimediaundervisningen. Kanske yrkesskolan där kunde skaffa tillfälliga utrymmen och inte stressa iväg som ett jehu just inom det området och i stället återgå till det som landskapsstyrelsen själv begärde: en utredning om hur man skulle tillgodose yrkesträningens behov,där också multimedia kom in. Multimedia har på något sätt blivit också det som orsakar att yrkesträningen får vänta, eftersom det nu finns otroligt mycket förslag, man skall ha gemensamma utrymmen för multimedia och vårdinstitutet och det sista är nu att det skall IT-byn. Jag är övertygad om att multimedia behöver finnas i yrkesskoleområdet. Det är fråga om 16-20-åringar och de behöver vara i en skolmiljö som yrkesskolan är; jag tror inte att de hör hemma i en IT-by, jo, de hör hemma där när de får projektarbeten, de skall utföra olika grupparbeten osv. och har under den perioden behov av IT-miljön, men det är mycket vanliga kärnämnen i multimediautbildningen som man skall ha tillsammans med andra i yrkesskolan. Man löser båda problem med detta i mitt tycke bra förslag till utbyggnad och skulle man ta en skrivning som säger det, så skulle det vara frid och fröjd. Jag tror t.o.m. att ni skulle känna frid och fröjd inom er om ni skulle våga ta det här beslutet. En sida gång vädjar jag: fundera, kanske man kan stöda ett förslag från oppositionen, gör ett undantag!

 

Jag läste inte upp förslaget senaste gång, men jag kommer att förkorta det lite eftersom vårdinstitutet nämns här och det egentligen inte hör hemma under yrkesskolan, så jag skall läsa upp det så får ni fundera i kväll tills i morgon: ”Yrkesträningsundervisningens lokalbehov bör brådskande lösas i enlighet med den färdigt planerade tillbyggnaden vid yrkesskolan. I tillbyggnaden kan behoven av multimediautbildningen också tillgodoses.” Så enkelt är det att lösa problemet och få julfrid i skolan.

 

Vicelantrådet, replik:

Fru talman!

När det gäller yrkesträningsundervisningen finns det intentioner som står i budgeten om ändamålsenliga utrymmen, finansutskottet har ytterligare preciserat detta, så jag tror att det är ganska klart att det är landskapsstyrelsens avsikt att följa det som finansutskottet också har sagt här att man skall precisera. Jag hörde lite otydligt därför att jag satt på ett annat ställe om det här med multimedia; det var ju rena spekulationen. Inte finns det något beslut om var multimedia skall vara och att 17-18-åringar skall springa runt. Det är rena spekulationen! Det viktiga är de linjedragningar som vi gör i budgeten som gäller skolutbyggnader överhuvudtaget, att man kan inte välja på det sättet att varje skola säger att det här vill vi ha och då måste man ge förvaltningen möjlighet att bereda dessa ärenden. Det pågår en utvärdering av multimediaundervisningen överhuvudtaget. Det finns andra önskemål om multimediautrustning på olika håll i samband med företagsverksamhet, så man kan alltså inte bedriva politik på rykten, utan man måste bereda ärenden i den ordning som lagar och föreskrifter säger. Om ltl Harriet Lindeman har hört att multimediaundervisningen skall ordnas på ett visst sätt, så är det rena spekulationen; det finns inga beslut, det finns vissa riktlinjer i budgeten som har att göra med inkomster, investeringar och skolbyggnaden i framtiden. Det är den ramen man skall utgå från; annars har vi, som det var på väg att bli, 40 miljoner extra i skolbyggnadsinvesteringar och det är inte möjligt.

 

Ltl Lindeman, replik:

Fru talman!

Om det finns bara spekulationer ännu, tar det ännu längre tid att få spekulationerna omsatta till verklighet för att multimedia skall få utrymmen och yrkesträningen i sin tur få utrymmen. Vi måste komma ihåg att det var landskapsstyrelsen som själv begärde en utredning från yrkesskolan om hur man kunde lösa utrymmesbehoven och den lämnades så sent som nu i våras, så det är ingenting som har kommit från luften och det är därför det inte verkar trovärdigt när man kastar från det ena till det andra. Jag är orolig för om man först skall bestämma sig för var multimedia skall finnas innan man tar sig an yrkesträningen. Det bekymrar mig. Jag är så övertygad om att de flesta också här i salen tycker att lösningen med den utredning som finns skulle vara den bästa – om man skulle våga stöda mitt förslag.

 

Vicelantrådet, replik:

Fru talman!

En utredning tar fram förslag och alternativ och det är landskapsstyrelsens uppgift att förverkliga de skolplaner som finns och som också finns i budgeten. Jag måste återupprepa, att jag har svårt att förstå att ltl Harriet Lindeman inte accepterar att finansutskottet tydligt har skrivit att man skall lösa yrkesträningsskolans problem och att landskapsstyrelsen kommer att göra det. Jag har möjlighet att kräva anförande för att ytterligare lägga ut det här, men jag skall avsluta med att säga att min bedömning är att skulle ltl Lindeman faktiskt måna om yrkesträningsundervisningen lika mycket som landskapsstyrelsen, lika mycket som finansutskottet, lika mycket som vi här har gjort i vårt arbete med skolpolitiken, så räcker det gott och väl till, men vill man använda det här för att symbolisera politiken för sin egen del, då håller man på gång på gång och ifrågasätter. Yrkesskolans träningslokaliteter kommer att tryggas, det är det viktiga politiska beslutet, så kommer det att bli och det tycker jag att yrkesträningsskolans personal och andra har anledning att vara nöjda med. Landskapsstyrelsen står bakom verksamheten. Den har inrättats enligt vissa principer med lokalintegrering, den kommer att kunna fortsätta sin verksamhet i ändamålsenliga lokaler och jag tycker att finansutskottet som helhet skall ha ett beröm för att man har preciserat och förtydligat detta. Men tydligen är det inte alla som vill ta det till sig – jag beklagar det.

 

Ltl Lindeman, replik:

Fru talman! Jag sade senast igår att det har skett en förbättring i utskottet och jag var t.o.m. glad för det. I själva budgetförslaget stod nämligen ingenting om hur man skulle lösa det för yrkesträningen. Därför tycker jag att skrivelsen: ”därför bör landskapsstyrelsen överväga en annan lösning” är en för mjuk lösning. Jag tycker att man skulle kunna vara tydligare eftersom jag vet att de flesta har en ganska klar åsikt hur man skulle lösa det. Då kunde man också ha en tydlig skrivning i sitt betänkande och därför kommer jag att fortsätta att föra fram mitt förslag. Jag vill tro att det finns sådana som skulle kunna tänka sig att stöda det; då skulle man vara helt övertygad om att så här kommer det att bli, man skulle veta det i skolan, föräldrar skulle veta det, ungdomarna skulle veta det och det tycker jag de är värda. Och det har ingenting med min egen politik att göra, utan jag månar faktiskt om den här skolan.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Wiklöf:

Fru talman!

Det är med mycket stor förvåning som man i finansutskottets betänkande inte i något avseende varseblir något intresse för Ålands hälso- och sjukvård.  Vi har i dag en kostnadsbild när det gäller ÅHS på närmare 350 miljoner, klart mer än vad det kostar att driva hela Mariehamns årliga verksamhet. Inte en reflektion! Ändå fick social- och miljöutskottet, där jag själv har förmånen att sitta som viceordförande uppdraget att granska hälso- och sjukvårdsplanen och också socialvårdsplanen. Även för oss har tiden varit kort - det skall medges - men jag tycker att utskottet samfällt har kommit fram till flera viktiga ståndpunkter och propåer som rimligen borde ha engagerat och intresserat finansutskottet. Jag har förstått att det här dokumentet visserligen naturligtvis är bifogat, men någon större diskussion har det definitivt inte föranlett i utskottet. Det är som jag ser det mycket illavarslande. I bägge dessa planer menar vi från social- och miljöutskottet att jämställdhetsaspekten måste in, den saknas nu. Vi har hört våra kompetenta krafter på området inom landskapsförvaltningen och det är ett mycket starkt intresse att hela jämställdhetsaspekten och genustänkandet i all statistik och allt sådant verkligen skulle föras in en gång för alla. I vår statistik i dag vet vi vad människor samfällt, män och kvinnor tillsammans, står för i olika avseenden, men vi vet inte de specifika behoven och hur många det är av olika kön inom varje enstaka frågeställning som berörs. Det är en jättemiss att vi inte har detta klarlagt. Det här borde väl om någonsin ha varit någonting som skulle ha intresserat finansutskottet. Jämställdhetsfrågorna är satta på undantag på det här sättet i dag. Det är naturligtvis inte bra. Vi skriver rätt mycket om det här.

 

När det gäller socialvårdsplanen talar vi om ett väsentligt utökat samarbete mellan landskapet och kommunerna. Vi talar om att det här bör följas upp och utvärderas. Man måste också i planen tala om vilka mål man har och medlen samt vem som skall utföra dem. Här finns det jättestora brister i dag och vi upplever att man från kommunalt håll tycker att det här inte alls är bra. Någonting borde man ha gjort i det här avseendet. Planen saknar också ett så elementärt inslag som kvinnofridsfrågan, som ju engagerat många och där det vid sidan av att ta hand om kvinnor och barn också gäller att komma män till mötes som är våldsbenägna i hemmen eller familjen för att rätta till deras beteende, en mycket viktig fråga.

 

Kostnadssituationen har vi uppehållit oss en hel del vid och för oss har tiden naturligtvis varit alldeles för kort för att börja komma med några preciserade förslag. Men ett är säkert - det har utskottet samfällt sagt - kostnadsläget är ohållbart i längden. Vi måste alltså komma tillrätta med kostnadsspiralen på sätt eller annat och vi talar en hel del om saker och ting som är värda att tänka på. Vi gör också vissa jämförelser. Vi vet att vårt insulära läge innebär att vi i stort sett har en hälso- och sjukvårdskostnad per capita som ligger 5.000 över snittet i republiken Finland, men det skall vi inte i och för sig klandra. Det finns också fördelaktiga aspekter i denna jämförelse som kanske är gagn på den grunden för Åland, men bilden är sådan att man måste börjar resonera om vi skall klara den framtida utvecklingen.

 

Vi har sagt  på ett ställe när det gäller hälso- och sjukvårdsprogrammet: ”Programmet bör förutsättningslöst fastställa den nivå och de delar av hälso- och sjukvården som skall finnas i landskapet. All specialistvård bör i detta sammanhang ses över. I det fall då det i ett länge perspektiv är billigare att anlita konsulter och inhyrda specialister skall sådana lösningar övervägas.” På mitt eget initiativ har vi sagt - och jag är glad att alla har stött det och en majoritet i utskottet tillhör majoritetsblocket - att skärgårdsborna skall ha rätt till en trygg tillgång till hälso- och sjukvård jämlikt invånarna på fasta Åland. Här har det för finansutskottet funnits ytterligare en möjlighet att hjälpa upp hälsovårdarberedskapen i skärgården. Jag vet inte hur många händer vi skall sträcka ut, men det tycks vara omöjligt.

 

Ja, kära vänner, skyll inte på socialdemokraterna om inte hälsovårdarberedskapen blir tillgodosedd! Det är andra krafter som sörjer för att den åtgärden icke verkställs.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!  Jag vill göra ett tillrättaläggande till ltl Wiklöf. Jag vet inte hur han har uppfattat finansutskottets betänkande, men vi har anammat social- och miljöutskottets utlåtande i dess helhet om ÅHS och dessutom enhälligt. Det finns ingen som har ifrågasatt det som står i utlåtandet.

 

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman!

Jag har väldigt svårt att uppfatta att detta skulle vara fallet, men samtidigt är det ändå så att vi från utskottets sida i vår kläm har vädjat om att finansutskottet skulle behandla vårt utlåtande. Vi tycker inte att det är någon större mening att sitta och jobba i timmar för att försöka producera någonting, om det inte sedan ändå tillmäts någon större betydelse. Jag har svårt att utläsa att vårt utlåtande skulle ha vunnit utskottets enhälliga gillande. Är det verkligen så? Var står det?

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Utskottet har enhälligt omfattat det som social- och miljöutskottet har skrivit i sitt utlåtande och det är behandlat på ungefär samma sätt som vi har behandlat de motioner som har förkastats utan understöd. Här är det samma effekt; här finns det alltså ett utskott som har detaljbehandlat en del av budgeten och kommit med ett utlåtande, och det är omfattat av finansutskottet i sin helhet utan några extra kommentarer. Vi kunde ha kommenterat det, men vi kan inte skriva om det!

 

Ltl Wiklöf, replik:

Fru talman!

Ja, hur innerligt gärna skulle jag inte vilja tro på det som ltl J-E Mattsson säger! Men det som står  i betänkandet visar ju att så inte är fallet. Det står på sidan 10 under 45.70: ”Utskottet antecknar att social- och miljöutskottet har givit ett utlåtande som fogas till betänkandet.” Av detta kan ju ingen vanlig människa utläsa att ni skulle ha behandlat det och dessutom omfattat det. Det är bilagt betänkandet mer eller mindre till kännedom.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sundback:

Fru talman!

En allmän synpunkt som har präglat den här debatten är att många upplever ett slags demokratiunderskott i behandlingen och detta har då förklarats med att tidsbristen är stor, dels för att gå igenom budgeten men också för att det finns så många motioner. Man borde fundera på om man kan lösa det  här på något sätt så att både finansutskottet och lagtinget får mera tid för budgetarbetet. Då tycker jag att lagtinget borde överväga att få en helt annan säsong för budgetarbetet. Det borde vara så att vi får budgeten under våren och sedan borde den behandlas under sommaren och antas tidigt på hösten för att förvaltningarna och landskapsstyrelsen skulle kunna förverkliga budgeten i samband med årsskiftet. Det här skulle också göra det möjligt för oss att anta budgetlagar som också kunde träda i kraft därpå följande årsskifte. Det här många gånger sagts att vi kan inte ha budgetlagar utan att vi måste ta beslut i budgeten som gäller också enskilda människors förmåner, företags-, låne- och bidragsvillkor osv. Om det inte finns stöd i lag är det risk för att myndighetsutövningen eller att besluten när de skall verkställas inte är tillräckliga i fråga om rättssäkerheten.

 

Detta skulle jag vilja föra fram här till de politiska grupperna att diskutera. Att vi har budgeten nu är på grund av lagtingets historiska bakgrund, dvs. att förr var inte budgetbehandlingarna så märkvärdiga och för det andra är hela lagtingsarbetsåret lagt efter hur jordbrukarna hade tid och möjlighet att delta i lagtingsarbetet. Det gällde kanske på tjugo-, trettio- och fyrtiotalen, t.o.m. på femtiotalet, men i dag så kan inte det vara det bärande argumentet för hur vi skall jobba. För det första har vi nu en helt egen fördelningspolitisk rätt i budgeten, så vi behöver inte alls snegla på riksbudgeten och för det andra finns det inget skäl ur demokratisynvinkel att särskilt beakta jordbrukets säsonger när det gäller lagtingets arbetsår.

 

Fru talman!

Så till en annan fråga som har blivit mycket diskuterad i det här sammanhanget, nämligen yrkesträningens utrymmen. Det är ändå så att det har blivit en väldigt oklar planering och beredning inom landskapsstyrelsen, både vad gäller tillgodoseendet av behov för yrkesträningen och för multimedia. Yrkesskolan har på uppmaning av landskapsstyrelsen planerat det här och har ett mycket bra förslag. Jag skulle vilja exponera detta på vår overhead.

 

Grunden till att det har blivit så svårt att fatta beslutet att bygga till yrkesskolan tror jag att man hittar en ganska enkel förklaring till. Det är så att utredningen initierades i november 2000 och då kom den här lösningen. Det här är alltså den tillbyggnad där yrkesträningen och multimedia skulle finnas; den ligger alltså söder om längan på yrkesskolan som man har på höger sida när man kommer in på skolområdet. Det är ett tvåvåningskomplex och där skulle finnas utrymme för dessa båda verksamheter. Utredningen blev klar någon gång på våren 2001, men samtidigt pågick en annan utredningen och det är det den här beramade svenska mattssonska utredningen, som kostade en hel del pengar och som egentligen nog skadade och råddade till skolplaneringen ännu mera. Den löste inte några problem och därför ser det ut som det gör i budgeten, att landskapsstyrelsen har gjort vissa prioriteringar men det finns ingen helhetssyn.

 

Mattsson&Mattsson hade just på samma plats som tillbyggnaden planerades en helt annan lösning. Jag har försökt ringa in den. Det står: två våningar, nybyggnad för vårdinstitutet och handelsläroverket. Det ligger alltså på samma plats som det planerade huset för yrkesträningen och för multimedia. Den mattssonska utredningen slog alltså sönder den planering som man gjorde på yrkesskolan tillsammans med landskapsstyrelsens utbildningsavdelning, bl.a. Dessa två utredningar sammanföll i tid väldigt mycket. Eftersom den mattssonska utredningen var en helhetsutredning fick den på sätt och vis en sorts tolkningsföreträde till hur alla utbyggnader skulle göras och när den sedan inte har fullföljts har bl.a. den här frågan fått så här många obegripliga turer. Jag tycker att det som ltl Harriet Lindeman har sagt här är någonting som lagtinget kan rätta till, dvs. att om vi beslutar såsom man från yrkesskolan har planerat skulle projektet komma igång och de föräldrar och elever som det gäller inom yrkesträningsutbildningen skulle faktiskt känna den trygghet som de länge har önskat för sina ungdomar. Det skulle också göra arbetet vid skolan mycket, mycket mera positivt. Det finns en stor besvikelse på yrkesskolan, inte bara på grund av yrkesträningen utan att allt det arbete som har lagts ner nu inte skall ha någon konsekvens utan man skall börja om från början. Det här skadar också förutsättningarna för att utveckla multimediautbildningen; de har inte heller bra utrymmen och det är viktigt att den utbildning som man inom skolan har planerat om får sådana utrymmen som de behöver, för det som nu har pågått skall väl mera ses som en experimentverksamhet.

 

Jag stöder alltså ltl Harriet Lindeman här och hoppas på ett positivt beslut, särskilt med tanke på alla dem som är involverade och hoppas på att projektet skall kunna sjösättas.

 

Fru talman! Sedan till det som också har blivit en av huvudfrågorna under årets budgetdebatt, nämligen Folkhälsan-projektet. Det finns en projektbeskrivning och det är synd att inte alla i lagtinget har fått den. Det är en intressant läsning på många sätt och vis. Den inleds med: ”Samfundet Folkhälsan har som ett tyngdpunksområde valt att satsa på boende för äldre personer som behöver service på svenska.” Alla inser att det är inte det som är det viktigaste för Ålands del. Därför har man från Folkhälsan gått ut till de åländska kommunerna, som det har sagts här, och gjort på något vis en enkät. Den har i första hand varit i socialnämnderna, och det är klart att frågar man socialnämnderna vad de har för behov av utrymmen för verksamheter som de tycker att skulle behöva förbättras så svarar de att det här och det här och det här skulle vi gärna se att fick en lösning.  Från Mariehamns stads sida har man då framfört behovet av lägenheter för pensionärer och man har angivit att det behövs ett stort antal lägenheter och de är ämnade för personer över 60 år. Jag är lite förvånad över att det har sagts att det här skall gälla för hela Åland, men i rapporten är det uttryckligen Mariehamns stad som efterlyser bostäderna i fråga, och att det behövs i Mariehamn är alldeles klart, så ur den synpunkten är det väldigt välkommet för Mariehamn. Sedan har man tänkt sig olika omsorgsverksamheter och det som har intresserat många är barnomsorgsverksamheten och då planerar man tre olika grupper. Det skall vara en för barn under tre år, en grupp för barn över tre år och sedan skulle det vara en grupp för barn med särskilda behov. Det blir en väldigt komplicerad situation om vi skall tillämpa vår barnomsorgslag. Man säger att när det gäller barn med särskilda behov skall de komma från hela Åland, men när det gäller den övriga barnomsorgsverksamheten tänker man sig i första hand – och så är vår barnomsorgslag – att man skall få finansieringen för ett enskilt dagis i Mariehamn. Tänker man alltså på driftsfinansieringen, så är den väldigt komplicerad bara rent tekniskt och det framkommer just med barnomsorgsverksamheten. Sedan kommer man med en spekulation om Ålands Omsorgsförbund och behovet av korttidsboende för unga personer, också äldre, med utvecklingsstörning och avlastning för föräldrar. Det är en bra satsning, men då skall man sälja det direkt till kommunerna, tycker jag, för Ålands Omsorgsförbund har inte några extra pengar så att vi kan börja och köpa någonting, utan det måste gå direkt till kommunerna. Dessutom tycker jag inte att kvaliteten här är bra. Det är fråga om tre rum och det skall vara två personer i varje rum. De föräldrar som behöver avlastning har i allmänhet ungdomar eller barn som är ganska aktiva eller tungskötta av andra skäl och jag tror inte att det i de flesta fall går att ha två i ett rum. Man vill alltså på tre rum få in sex klienter för korttidsboende. I Ålands Omsorgsförbund har det överhuvudtaget inte behandlats. Så här fortsätter det nu att man spekulerar i alla möjliga behov och så säger man att de och de är intresserade och så har man planerat detta!

 

Jag tänkte också visa er en tablå över vilka kostnader man har tänkt sig för dessa utrymmen. Jag är ganska chockad över kvadratmeterpriset. I och för sig brukar det också bli dyrt när vi bygger själva. Men om ni ser i tablån rör det sig runt 20.000 mark per kvadratmeter. Det är klart att om Folkhälsan vill satsa så här mycket pengar, så är det upp till det dem, men, som ltl Salmén sade, tror inte jag att Folkhälsan plöjer ner pengar hit bara för någons eller sina egna blåa ögons skull utan nog vill de ha avkastning på en sådan här dyr investering.

 

Eftersom det är så att det inte finns några avtal mellan de åländska kommunerna eller någon annan åländsk samhällsorganisation om att man kommer att köpa de här tjänsterna som man planerar att erbjuda, så anser jag att om vi skall sätta ner 10 miljoner i projektet - det är alltså 10 miljoner bort från andra ideella organisationer -  så måste landskapsstyrelsen innan bidraget beviljas ha klart för sig hur majoritetsägarna Samfundet Folkhälsan i Helsingfors och Folkhälsan på Åland skall finansiera driften. Det skall vara så klart och tydligt att det visar att de åländska kommunerna inte är de som skall garantera driften, varken nu i byggnadsskedet eller senare, utan antingen måste det vara så att Folkhälsan själv lovar att driva det här eller så att de åländska kommunerna lovar redan på förhand hur mycket de kommer att köpa. De tio miljonerna som vi sätter in måste vi ändå ta något slags ansvar för.

 

Jag vill alltså här stödja ltl Anne-Helena Sjöbloms förslag till skrivning när det gäller just dessa pengar, där hon säger, att utskottet förutsätter att bidraget inte beviljas till bolaget förrän man klart redovisar hur driften för de planerade omsorgsverksamheterna skall finansieras utan att de åländska kommunernas redan ansträngda utgifter ytterligare stiger.

 

Det har länge pågått en diskussion i staden om Folkhälsans planerade byggnad och det är mycket bra om den kommer till; ur stadens synvinkel finns det två saker som är intressanta, och det har det varit hela tiden: äldrebostäder och daghemsverksamheten. Men när det gäller det övriga är det fråga om; vi har barnomsorg för barn med särskilda behov. Det är alltså barn som skall in till staden för att få den här servicen. Jag tror inte heller i staden att det är nödvändigt att vi har ett till kortidshem i staden. Där kommer igen frågan om utlokalisering: varför inte ha ett i Godby eller i Jomala eller i Lemland. Hela tiden skall det in i centrum och vi har inte ett absolut behov i Mariehamn på samma sätt som utifrån kommunerna.

 

För att få det bästa ut av detta är det viktigt att de som har ansvaret tar till sig den information och kunskap som faktiskt också vi i minoriteten har i vissa frågor. Det handlar om inte om vem som är för eller mot Folkhälsan utan för mig handlar det om att kommunerna inte skall köpa grisen i säcken utan det måste vara klart från början, precis som finansutskottet säger om motions- och idrottsanläggningarna i Godby, att det är viktigt att det finns klart avtalat om hur driften skall skötas för projekten innan man ger pengar. Skall man kunna hålla kontroll på de offentliga kostnaderna, så är väl det det minsta man kan begära – ingen människa skulle privat starta ett företag eller någonting som skall sköta en verksamhet utan att veta hur verksamheten skall finansieras. I så fall tycker jag att man handlar ansvarslöst.

 

Ltl Strand, replik:

Fru talman!

Det känns bra att vi har stöd i yrkesträningsfrågan. Det är precis så här som jag själv har sett på det och jag har i likhet med ltl Sundback besökt skolan och mycket väl satt mig in i frågan. Jag undrar hur ltl Sundback ser på att liberalerna nu inte vågar säga rakt ut. Vad kan det bero på? Är det något slags oenighet eller vad det är i landskapsstyrelsen? Det skulle vara hemskt enkelt att stöda ltl Lindemans motion att man klart utsäger; man får inte bara säga att man överväger, det kan betyda att eleverna måste flytta till fastalandet. Hur ser ltl Sundback på detta?

 

Ltl Sundback, replik:

Fru talman!

Jag kan inte svara för liberalerna. Det är bara så med den saken!

 

Ltl Eklöw, replik:

Herr talman!

Ltl Sundback gjorde en bra beskrivning av Folkhälsans verksamhet, fastän hon ändå sågade en verksamhets förutsättningar innan den ens har kommit igång. Det var inte mycket som skulle fungera! Men det får stå för henne. Än en gång om driftsansvaret. Vi har ett bolag som har ansvar för driften. Begär man avtal av kommunerna på förhand lägger man ju ansvaret på dem. Nu finns det ett bolag som tar ansvaret och erbjuder kommunerna tjänster. Bygger man en idrottshall så inte tror jag att man heller frågar Saltviks Fram: hur många timmar vill ni har här och vi gör avtal, Mariehamns IFK har si och så många timmar. Är det inte alltid så att det finns ett driftsbolag som garanterar att de fyller verksamheten och den tid som behövs för att få verksamheten att gå runt. Jag har inte alls kunnat förstå ltl Sundbacks bekymmer för att inte Folkhälsan skulle ta ansvar för driften. Jag vill än en gång påpeka att det är ett allåländskt projekt. Det råkar vara så att Mariehamn har haft största behovet av bostäder, men i den bostadskö som redan finns till projektet lär det finns folk från hela Åland. Jag känner inte till namn, men det finns människor från hela Åland; också till daghemmet kan det komma barn från hela landskapet.

 

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Om det skulle vara så att det här skulle fungera som ett bolag, såsom ltl Salmén har varit inne på, att det alltså skulle få stöd från näringsavdelningen och vara ute på en privat marknad och sälja sina tjänster, skulle frågan inte vara av någon större betydelse. Men nu är det inte det! Det vill vara ett bolag, med alla de fördelar det har att själv bestämma, inte ha någon allmän insyn, att själv sätta sina priser osv. Man vill ha alla rättigheter men helst inte några skyldigheter. Men när man får penningautomatföreningens pengar, som är tänkta för ideellt arbete och för sociala satsningar, då tycker jag att vi har rätt att kräva en förklaring till hur driften skall skötas. Vilka privata människor skall köpa dessa tjänster? Det finns inte någon sådan marknad. Sist och slutligen är det kommunerna som skall ut med pengarna och vi i Mariehamn har inte behov av alla dessa tjänster, det är olika för olika kommuner och vem skall garantera detta? När vi bygger och är med och satsar så här mycket pengar anser jag att vi också skall ta ett ansvar för att driften kommer att fungera. Det tycker jag är rätt både mot Folkhälsan och mot kommunerna, inte att man ställs inför fait accompli, som det ofta är med Folkhälsan. Nu skickas det bara räkningar till kommunerna om alla möjliga verksamheter som de håller på med. Inte kan man göra annat från kommunens sida än att betala! Det är s.k. privatisering av vissa kommunala verksamhet, som kommunen redan själv kan sköta.

 

Ltl Eklöw, replik:

Fru talman!

Det är bara så att det är låst! Om jag läser: ”Enligt bolagsordningen är bolaget ett allmännyttigt – det är ordet allmännyttigt som gör bolaget till ett annat, icke-vinstbringande – bolag som har till uppgift att låta uppföra ett allaktivitetshus. Det är således enligt PAF:s fördelningsprinciper helt tillåtet att till allmännyttiga ändamål ge medel. Det är ingenting skumt med det. Sedan frågade ltl Sundback vilken privat person som skulle köpa dessa tjänster. Vilken privat person som helst får använda bassängen t.ex. Det kommer att vara många olika patientföreningar som i dag inte har rum på Gullåsen som kommer att nyttja det. Vem skall betala? Blir det inte använt betalar man inte; använder man, så betalar man. Jag kan inte stå här och förklara det här bättre. Den som använder betalar; använder Mariehamns stad någon verksamhet genom avtal eller så, så betalar man för det man använder. Nu har jag sagt detta säkert tio gånger – och jag kan säga det 20 gånger om det behövs!

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Kan då ltl Eklöw garantera att om kommunerna inte betalar någonting skall detta ändå byggas?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sjölund, replik:

Herr talman!

Det börjar likna ett slags mantra hos socialdemokraterna att tala om demokratiunderskott. Då naturligtvis med den uppenbara avsikten att hävda att socialdemokraterna har något slags monopol på demokrati. De andra partierna, inklusive liberalerna, har tydligen inte någon demokratisk ordning eller demokratisk ideologi. Den här diskussionen hade vi faktiskt igår redan och jag måste faktiskt säga att det känns väldigt tröttsamt. Jag vågar påstå att det liberala partiet är minst lika demokratiskt som det socialdemokratiska i alla delområden inom samhällslivet.

 

Jag har också sett ett behov av att precisera en sak och det gäller behandlingsordningen i finansutskottet. Jag kan berätta ytterligare en gång att när behandlingen av budgeten inleddes i finansutskottet överenskom finansutskottet om behandlingsordningen. Den behandlingsordningen har vi följt helt och hållet och vi kom också på förhand överens om hur finansmotionerna skulle behandlas i betänkandet. Det här var finansutskottet helt enigt om. Här finns inga demokratiunderskott, som jag kan se i varje fall och inte övrigt i behandlingen heller. Till slut vill jag säga att åtminstone ledamöterna i finansutskottet från majoritetens sida har full tilltro till landskapsstyrelsens förmåga att sköta de här sakerna.

 

Ltl Sundback, replik:

Herr talman!

Det sista var ju fantastiskt! (Från salen,  vicelantrådet: det är tungt att lyssna) Det är nämligen så att om majoriteten inte har förtroende för sin egen landskapsstyrelse, så är loppet kört s.a.s.! Det förväntade jag mig inte att ltl Sjölund säga.  När det gäller demokratiunderskottet har jag förstått att det framför allt är ett systemfel. Det är för lite tid för behandling av budgeten och motionerna. Jag angav också i mitt anförande ett sätt som jag tror att man skulle kunna lösa problemet på. Inte vill vi nödvändigtvis ha monopol på demokratin, men inte säger vi nej tack till det heller om ltl Sjölund uppfattar det på det sättet! Men vi delar gärna med oss i den frågan. Jag föreslår alltså att man i grupperna diskuterar att budgeten läggs på våren för att man sedan har god tid att diskutera den och motionerna och att det kanske blir en bättre diskussion mellan majoritet och minoritet.

 

Ltl Salmén, replik:

Fru talman!

Ja, ltl Sundback, jag tror att vi nu tillsammans får vänta ett tag på att få uttrycka vår uppskattning mot Folkhälsan i Finland för deras vilja att sända hit 40 miljoner utan att ha några krav på avkastning! Likaså är jag ganska säker på att efter den här debatten kan knappast landskapsstyrelsen tänka sig att skänka dessa 10 miljoner till det allmännyttiga bolaget, så det skulle kunna vara bra om vi skulle kunna vara överens om den här saken. Är det så här fantastiskt fint är nog jag färdig att efter ett eller två är, när man för 20.000 mark kvadratmetern har byggt sådana här fina hus, verkligen stiga upp och t.o.m. kanske ta blommor med och gratulera! Huvudsaken är förstås att de inte tar pengar från fel konto!

 

TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Sjöblom:

Herr talman!

Jag vill avisera ett förslag till omröstning i enlighet med min reservation och det gäller moment 47.03.88 Aktieteckning i bolag, där jag föreslår att den skrivning som finansutskottet har i sitt betänkande om att man skulle få teckna andelar under detta moment skulle utgå. Jag föreslår helt enkelt att andra stycket under moment 47.03.88 i finansutskottets betänkande utgår.

 

Tiden är sen och jag är den sista på talarlistan, men jag måste ändå ta upp den intressanta frågan om den regionalpolitiska aspekten i Folkhälsans projekt, som ltl Sundback talade om. Vi har under dagen fått höra att liberalerna och centern är de som har mest drivit på regionalpolitiken och nu stöder man med hull och hår ett projekt igen i centralorten Mariehamn, där alla omsorgsverksamheterna redan i princip finns och så skall det ännu till centralorten Mariehamn! Den som alltså bor i Geta måste komma in till Mariehamn för att få denna service. Nog hade det väl varit mycket bättre att placera projektet mera mitt på Åland. Jag blir mer och mer tveksam till det. Bostäderna har jag ingenting emot. Det är bra om det kommer bolag bortifrån hit och vill bygga bostäder. Men omsorgsverksamheterna kommer vi antagligen inte överens om. Man kräver ansvar för driften när det gäller idrottsanläggningar, men inte när det gäller detta. Vi vet av annan verksamhet som Folkhälsan har att det är kommunerna som betalar en stor del av den. Det är inte Folkhälsan själv.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendets behandling avbryts nu och detaljbehandlingen vidtar vid lagtingets plenum i morgon den 21.12 kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 16.05).

Originalfil