Stenografiskt protokoll från plenum den 23 mars 2001 kl. 1300

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 27 mars 2001 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Erland, ltl Sarin Grufberg och ltl Harry Eriksson).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Erland på grund av privata angelägenheter och ltl Sarin Grufberg på grund av läkarbesök. Beviljas.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsstyrelse jämte handlingsprogram.

 

Enligt bestämmelserna i 68d § AO skall lantrådskandidaten då ärendet första gången föredras redogöra för förslagets innehåll, varefter ärendet bordläggs till följande dag. Ordet ges därför till lantrådskandidaten Roger Nordlund.

 

Lantrådskandidaten Roger Nordlund:

Herr talman!

I senaste val fick Åländsk Center och Liberalerna på Åland det överlägset största folkliga stödet. Vi erhöll vardera nio mandat i Ålands lagting. Det är den folkliga kraft som vi nu försöker sammanföra vardera, liberalernas och centerns, till ett gemensamt arbetslag. Som lantrådskandidat har jag försökt ta vara på den kraft som finns i det stora folkliga stödet.

 

Och den kraften behövs, herr talman, därför att även om Åland är ett mycket fint samhälle, vi har det bra förspänt på många sätt, vi har nästan full sysselsättning, vi har god ekonomi i landskapet och det finns många andra saker som är bra, måste vi också vara medvetna om att det finns stora utmaningar som ligger framför oss i vårt politiska arbete och för det åländska samhället. Jag vill bara nämna sjöfarten och den osäkerhet som fortfarande råder där, vår position i EU och hur det påverkar självstyrelsen i framtiden, landsbygdens och skärgårdens utveckling, språket: hur kan vi bevara Åland enspråkigt svenskt och hur kan vi få våra kontakter med statsmakten att fungera såsom det var avsett när vi gavs självstyrelse?  Och, herr talman, hur kan vi på nytt få fart i självstyrelseutvecklingen som sådan?

 

Det här är stora och viktiga frågor som det behövs mycket politiskt arbete och mycket klokhet för att kunna föra framåt. Jag tror att den landskapsstyrelse och den sammansättning som jag här föreslår har förutsättningar att göra ett bra arbete på dessa områden.

 

Men, herr talman, jag hoppas också att vi i den nya landskapsstyrelsen skall få ett bra och fungerande samspel med Ålands lagting.

 

Det handlingsprogram som jag förelägger lagtinget för diskussion är ett handlingsprogram som i viss mån avviker från de tidigare på det sättet att vi har som målsättning att försöka ha mera övergripande frågeställningar och inte gå så mycket in i detalj, utan detaljerna kommer att efterhand föras till lagtinget för att diskuteras här på det sätt som demokratin och samspelet mellan lagting och landskapsstyrelse förutsätter.

 

Herr talman!

De senaste veckorna har för många varit en omvälvande process, inte minst för mig själv. Jag har fått arbeta intensivt och jag har fått lära mig att samarbeta med nya människor. Jag vill säga att för mig själv har det varit en väldigt positiv process på det sättet att det har funnits positiv energi i arbetet och jag har funnit en stor ödmjukhet från de samtalspartner jag åtminstone hittills har haft inom Liberalerna på Åland. Jag tycker att det bådar gott för det fortsatta samarbetet, eftersom även mitt eget parti och liberalerna i de diskussioner vi hittills har fört haft lätt att finna varandra.

 

Herr talman!

Att utvecklingen har kunnat gå så här fort har i viss mån också överraskat mig. Det är ju så att lever lite i olika världar när man sitter i landskapsstyrelsen och samarbetar i ett kollegium där och sedan finns det en politisk verklighet här nere i lagtinget också. Det är väl ingen hemlighet att det fanns ambitioner att skapa ett samarbete mellan Ålands liberaler och centern direkt efter valet mot bakgrund  av valresultat för bägge partier. Den gången lyckades det inte, men nu har tiden mognat och verkligheten här nere i lagtinget har visat att centern och liberalerna haft lätt att finna varandra i många stora och viktiga frågor. Jag tror att det har lagt grunden till att vi har den situation som vi har just nu i åländsk politik.

 

Herr talman!

När det gäller självstyrelseutvecklingen har vi enats om att vi skall försöka få över behörigheten på samfundsbeskattningen eller åtminstone, om inte det går, få en större kontroll över samfundsbeskattningen, eftersom den är väldigt viktig, inte minst för de åländska kommunerna och också för det åländska näringslivet. När det gäller beskattningen i övrigt har vi enats om att vi skall utreda alla olika modeller och på det sättet skapa förutsättningar för att komma vidare i arbetet med att utveckla självstyrelsen också på det ekonomiska området. Vi nämner de indirekta skatterna och Ålandsprotokollet samt de möjligheter som det ger. De här sakerna skall vi ta tag i nu och som grund kommer att ligga den utredning som just nu pågår mellan finansministeriet och landskapsstyrelsen om de ekonomiska relationerna och hur utvecklingen har varit sedan det s.k. klumpsummesystemet sattes i funktion. Det kommer alltså att bli en mycket intressant och konstruktiv tid de närmaste åren när det gäller självstyrelseutvecklingen, framför allt på den ekonomiska sidan, därför att den ekonomiska utredningen som kommer att komma fram här under våren/försommaren kommer att ge anledning till diskussion både här hemma och säkert också på rikssidan.

 

Herr talman!

Det som är väldigt viktigt att understryka när man talar om självstyrelseutvecklingen och självstyrelsens förmåga att klara sig i framtiden är EU och vår position i EU. Där har jag märkt till min stora glädje att mellan liberalerna och centern finns det en väldigt stor enighet om att vi skall förstärka vårt inflytande där så gott det går och vi måste försöka hitta nya infallsvinklar. Jag hoppas att vi skall kunna göra detta i samförstånd med Ålands lagting därför att sist och slutligen är det också lagtingets möjligheter som det handlar om att det inte kommer mera begränsningar än vad som är nödvändigt från EU-hållet.

 

Herr talman!

När det gäller samhällsutvecklingen som sådan sade jag inledningsvis att vi har en god ekonomi här i landskapet och vi har haft en bra utveckling under de senaste åren, men detta har också lett till att vi har börjat bygga upp kostnadsstrukturer i det åländska samhället, både inom de områden som tillhör landskapets behörighet och också inom de områden som till hör kommunerna. Det här måste vi ta tag i och se till att vi inte ”förbygger oss” eller att vi skapar alltför stora kostnadsstrukturer, sådana strukturer som vi inte klarar av att vidmakthålla den dag när ekonomin eventuellt vänder neråt och vi kanske måste klara oss på en lite mindre summa pengar. Det har väl aldrig hänt att allting har gått spikrakt uppåt. Vi måste vara så ärliga och inse att det kommer säkert dagar och år som är sämre än dem som vi har bakom oss.  Jag är övertygad om att kombinationen av Åländsk Center och Liberalerna på Åland har en bra förutsättning för att kunna hantera detta och se till att vi skapar en långsiktig uthållighet i ekonomin här i landskapet, både på landskapsnivå och på kommunal nivå.

 

Det finns också anledning, herr talman, att se över balansen mellan landskapets ekonomi och kommunernas ekonomi. Den som har följt med den ekonomiska utvecklingen har säkerligen sett och noterat att det s.k. klumpsummesystemet har gjort att landskapets ekonomi har vuxit till sig relativt kraftigt under de senaste åren, medan kommunerna inte har haft samma tillväxt när det gäller skattekraft. Det här är en sak som vi måste se på, om det finns anledning att justera någonting där, så det kommer att vara ett prioriterat område.

 

Ett av de områden som vi har haft lättast mellan centern och liberalerna att finna varandra är naturligtvis regionalpolitiken. Vi har båda gått ut med manifestet att hela Åland skall leva. Vi har tidigare haft lite nyanser på hur det här skall förverkligas och nu skall vi sätta oss runt samma bord och försöka se till att vi hittar en gemensam linje, och det har vi också gjort väldigt långt i vårt handlingsprogram. Både centern och liberalerna har representanter från stad, landsbygd och skärgård och detta gör automatiskt att det finns en relativt stor förståelse för de specifika förhållanden som finns i de regionerna: inom staden, på landsbygden, i centralorterna och också ute i skärgården.  Om man skall forma en helhetspolitik för Åland är det viktigt att man har människorna med så att man får en saklig och bra diskussion kring dessa frågor. Samarbetet mellan centern och liberalerna har alla möjligheter att kunna hantera de frågorna på ett så sakligt sätt som möjligt.

 

Herr talman!

Vi måste också vara medvetna om att Åland är ett samhälle i förändring, och den förändring som sker inom näringslivet och i samhället som sådant skall vi från den politiska sidan vara med och befrämja, underlätta och ge möjligheter. De senaste åren har det skett en relativt stor förändring i riktning mot att Åland håller på och blir ett modernt kunskapssamhälle. Det här ställer naturligtvis nya krav på oss politiker också att vara med och skapa system som understöder detta. Vi tror att det är inom det här området som vi kommer att ha en mycket bra framtid och många, många arbetsplatser. Detta gör också att distanser och avstånd minskar, och det är också bra i ett så decentraliserat samhälle som det åländska de facto är.

 

Vi är också eniga om att vi skall utnyttja de möjligheter som EU ger. Vi skall inte själva sätta onödiga hängsel på oss utan de stödsystem som EU har skall också finnas inom landskapet. Sedan är det en annan sak om man i de enskilda fallen utnyttjar dem fullt ut. Där måste det alltid finnas en ändamålsprövning och sunt förnuft som skall avgöra det, men vi skall själva som ålänningar inte sätta onödiga hängsel och begränsningar på oss utan tvärtom skall vi försöka utnyttja alla de möjligheter som de facto finns inom systemet.

 

Herr talman!

Den sektor som har drabbats hårdast av EU-medlemskapet är naturligtvis jordbruket. De senaste veckornas och månadernas händelser har varit väldigt dramatiska om vi ser i omvärlden runt omkring oss. Men det kan också vara så att situationen gör att det öppnar ögonen på folk också i större sammanhang och inser att den jordbrukspolitik som EU har fört hittills inte är den riktiga utan att vi måste komma till ett nytänkande. Här tror vi att vi har en möjlighet från åländsk sida, med det småskaliga jordbruk vi har och med naturliga förutsättningar, att bygga upp och få ny framtidstro och ny kraft och nya etableringar inom den här sektorn samt också i förlängningen att vi skall ta vara på den profil och den image som vi har som ett samhälle med god miljö och goda förutsättningar att producera naturenliga produkter. Livsmedelssäkerheten och tryggheten när man konsumerar olika varor kommer i framtiden att bli väldigt viktig. Här har vi en möjlighet med det åländska samhället och den position som vi har som vi faktiskt bör ta vara på.

 

Herr talman!

I våra diskussioner när vi har arbetat fram handlingsprogrammet märker ni att kulturen har getts en framträdande plats i programmet och också svenska språket. Det är fråga om, som jag sade tidigare, hur vi skall kunna bibehålla Åland enspråkigt svenskt att statsmakten skall kunna leva upp till de utfästelser som man har givit Åland. Men vi har också talat om svenska språket som sådant och därför, herr talman, ser jag mig föranledd att göra en rättelse i vårt handlingsprogram. På sidan 9 har vi ett fel; det står ”hyrestagare” där det skall stå ”hyresgäst” – där ser man hur lätt det är att språket förändras om man inte är observant!

 

Herr talman!

Jag sade inledningsvis, och jag säger det återigen, att kostnadsansvar kommer att vara ett ledord i det arbete som den här landskapsstyrelsen skall bedriva. För den skull måste vi ändå prioritera vissa områden; inom social- och hälsvården skall det fortfarande vara ett högt prioriterat område för oss att kunna trygga ålänningarnas möjligheter till en god sjukvård och en god hälsovård samt naturligtvis att få tillfång till sjukvård på sitt eget språk. Vi måste ändå ha beredskap att se över de organisationer och de strukturer vi har också på det området: är det de mest optimala och effektiva strukturna vi har eller kan det göras på annat sätt?

 

När det gäller utbildningen, herr talman, gäller samma sak där. Vi har byggt upp ett utbildningssamhälle med relativt många utbildningar, många områden, men det kanske är dags nu att också se över om vi måste göra några prioriteringar. Vilka områden är det som vi tror att har den bästa framtiden och vilka är det som skapar de bästa möjligheterna för Åland?

 

Herr talman!

På trafikområdet kommer vi att fortsätta den politik som nuvarande trafikministern Runar Karlsson har gjort sig till tolk för under snart ett och ett halvt år. Den har vunnit stor respekt ute bland befolkningen och det finns egentligen ingen anledning att ändra på någonting på det området.

 

När det gäller sjöfarten nämnde jag inledningsvis att vi där ser en viss oro och vi alla här på Åland väntar just nu på vad Sverige kommer att ta för beslut. De diskussioner som vi har fört med regeringen har givit vid handen att Finland kommer att följa efter för att på något sätt också ge samma konkurrenskraft för den finländsk/åländska färjsjöfarten som för den svenska. Det är de signaler som vi har fått hittills, och gör man inte det skulle det bli en dramatisk situation för det åländska samhället, både för samhället som sådant, men speciellt för kommunerna och kanske allra mest speciellt för Mariehamn. Vi kommer alltså att fortsätta på det arbete som har lagts ner inom sjöfarten för att försöka påverka att vi får en sådan sjöfartspolitik här i landet att våra rederier, både inom färjsidan och också inom den traditionella fraktsjöfarten, skall kunna ha långsiktiga och konkurrensmässiga villkor.

 

Under den här perioden, som just håller på att ta slut, har det lagts ner mycket arbete och energi på den s.k. IT-utvecklingen. Vi har också haft IT-minister som har profilerat sig väl och vi har lagt ner mycket arbete på att bygga upp infrastrukturen. Vi håller nu på att komma in i det skedet när det gäller att också satsa på innehållet i infrastrukuren. Det kommer att bli en successiv övergång på det sättet i det här arbetet.

 

Herr talman!

Jämställdhet är också ett område som kommer att vara högt prioriterat i vårt arbete därför att de flesta av oss anser att det skall vara en självklarhet att män och kvinnor skall vara jämställda, flickor och pojkar skall ges samma möjligheter, men tittar man sig runt i samhället kanske det inte är riktigt så på alla områden. Lönerna kanske inte är riktigt så satta ännu överallt och förutsättningarna är olika. Det är i sig en rättvisefaktor att det skall bli jämställt, men det är också på något sätt, tänkte jag säga, en överlevnadsfråga, men det kanske är att i, men i varje fall har vi den situationen att vill vi få tillbaka de unga män och kvinnor som nu utbildar sig, framför allt västerut, så måste vi visa att vi har ett jämställt samhälle där människor, både män och kvinnor, har lika möjligheter att utvecklas och skapa sig en framtid; annars kommer vi att tappa många av våra duktigaste människor och kanske framför allt många kvinnor, och det har inte det åländska samhället råd med.

 

Herr talman!

När centern och liberalerna gick in för samarbetet sade vi att vi skulle göra det på jämbördig bas. Vi har nio mandat i lagtinget var, vi har tre mandat var i den kommande landskapsstyrelsen. Vi har också utgående från det gjort en ansvarsfördelning som gör att jag som lantråd kommer att ta ansvar för kansliavdelningens allmänna byrå, så jag får på det sättet ett litet utökat ansvarsområde nu mot det som jag har haft tidigare i och med att vi är en ledamot mindre i den nya konstellationen. Olof Erland blir vicelantråd, ansvarar för finansavdelningen och dit kommer också sjöfartsfrågorna att föras, eftersom sjöfartsfrågorna väldigt mycket handlar om skattefrågor i dagsläget. IT-frågorna kommer också att återföras till finansavdelningen, där de egentligen hör hemma enligt den landskapsförordning som nu gäller. Hälsovårdaren Gun Carlson kommer att som tidigare ansvara för utbildnings- och kulturavdelningen. Överkommissarien Sune Eriksson kommer att ha ansvar för social- och miljöavdelningen och till hans ansvarsområde förs lagberedningen, eftersom Sune Eriksson har tidigare erfarenhet som lantråd och också hela tiden har ett stort intresse för lagstiftningsfrågor. Sedan tror jag att det för alla är mycket välkänt att Sune Eriksson också är en stor vän av jakt, så det passar bra att de frågorna kommer på hans axlar – de är inte de lättaste frågorna i dessa dagar, det kan jag berätta för alla. Då är det viktigt att man också har en person som verkligen brinner för frågorna. Trafikavdelningen, som Runar Karlsson tidigare har haft ansvar för, kommer han fortsättningsvis att ha och dit förs också den s.k. byggnadsbyrån från kansliavdelningen. Sedan kommer stadsdirektör Ritva Sarin Grufberg att ta ansvar för näringsavdelningen, förutom jaktfrågorna och sjöfartsfrågorna, som har fördelats ut på andra avdelningar så att vi på det sättet får en så jämn arbetsbörda som möjligt mellan oss som är ledamöter i landskapsstyrelsen.

 

Herr talman!

Jag vill säga att programmet är viktigt, men det är ändå människorna som är satta att verkställa det och även handha alla de andra tusentals frågorna som dagligen kommer upp som avgör hur framgångsrik den föreslagna landskapsstyrelsen kommer att bli. Jag har erfarenhet av snart tio års arbete i landskapsstyrelsen. Jag har haft förmånen att samarbeta med många goda kolleger genom de tidigare landskapsstyrelserna och jag ser att det arbetslag som nu håller på att formas också har mycket goda förutsättningar att göra ett bra arbete för Ålands folk.

 

Herr talman!

Jag ser fram emot ett konstruktivt och dynamiskt samarbete med Ålands lagting.

 

TALMANNEN: Den anförda rättelsen antecknas. Ärendet kommer härefter att bordläggas. Talmanskonfernsen föreslår att ärendet bordläggas till plenum i morgon onsdag den 28 mars 2001. Kan förslaget omfattas? Ärendet bordläggs till plenum den 28 mars.

 

Lagtingets nästa plenum hålls i morgon onsdag den 28 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 13.25).

Originalfil