Stenografiskt protokoll från plenum den 6 november 2000 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas.

PLENUM den 6 november 2000 kl. 13.00.

FÖRSTA VICETALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Ragnar Erlandsson, ltl Sundback, ltl K-G Eriksson, ltl Erland, ltl Svensson och ltl J-E Mattsson).

24 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från lagtingsarbetet för tiden 6.11-9.11 för arbete i Nordiska rådets session på Island har talman Erlandsson, ltl Erland, ltl K-G Eriksson och ltl Svensson anhållit. Om ledighet från lagtingsarbetet anhåller ltl J-E Mattsson för tiden 6.11-15.11 för privata angelägenheter och från dagens plenum anhåller ltl Sundback för uppdrag för Emmaus i Litauen. Beviljat.

 

Meddelande

Meddelas att fyllnadsval av en medlem i självstyrelsepolitiska nämnden kommer att förrättas vid plenum inkommande onsdag den 8 november. Kandidatlistor för valet skall inlämnas till lagtingets kansli senast tisdagen den 7 november kl. 15.00. Valet förrättas med anledning av att den tidigare valda medlemmen Ragnar Erlandsson utsetts till lagtingets talman och därmed enligt 30 § LO övertagit uppdraget som nämndens ordförande. Antecknas.

 

ANDRA VICETALMANNEN:

 

Föredras för enda behandling ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 9/1999-2000 angående revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 1999.

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Herr talman!

Finansutskottet har behandlat revisorernas berättelse angående Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet och har kunnat konstatera att vi inte har någonting att invända utan vi omfattar berättelsen och föreslår att lagtinget antecknar revisionsberättelsen till känna.

 

Ltl Boman:

Herr talman!

Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 13 i denna månad.

 

Ltl Sarin Grufberg: Herr talman! Jag understöder ltl Bomans förslag.

 

ANDRA VICETALMANNEN: Begärs ordet? Under diskussionen har ltl Boman, understödd av ltl Sarin Grufberg, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 13 november detta år. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ingen begär ordet. Ärendet bordläggs till plenum den 13 november.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 2:

 

Finansutskottets betänkande nr 10/1999-2000 angående landskapsrevisorernas berättelse för år 1999.

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

 

Vtm Viveka Eriksson:

Herr talman!

Finansutskottet har helt omfattat landskapsrevisorernas berättelse och har egentligen inga invändningar i det arbete som revisorerna har gjort utan vi tycker att det är ett bra arbete och det finns mycket saker där som landskapsstyrelsen bör och kan ta till sig.

 

Vi har ändå i vårt betänkande valt att understryka vissa delar av revisionsberättelsen. Rapporten uppvisar att landskapet har en god ekonomi, åtminstone om man ser till kassan för just år 1999. Överskottet enligt budgetförverkligandet uppgår till 69,9 miljoner mark och de likvida medlen som innefattar kortfristiga placeringar, kassa och banktillgodohavanden var den 31.12.1999 452,6 miljoner mark. Då hade likviditeten förbättrats från året före med 48,7 miljoner mark.

 

En orsak till att likviditeten har höjts är bl.a. de outnyttjade reservationsanslagen samt det nya system som man införde 1998 med verksamhetsutgifter, som innebär att driftsutgifter kan sparas och föras över till följande budgetår. Här har revisorerna efterlyst en mer effektiv budgetplanering och uppföljning samt också en striktare behandling av reservationsanslagen och utgiftsresterna. Utskottet instämmer i den kritiken och understryker vikten av att man stramar upp budgetplaneringen så att lagtinget kan få en tydligare bild av vilket ekonomiskt utrymme som finns. I det sammanhanget borde det finnas en mer översiktlig planering för hur projekt och verksamheter skall förverkligas och man bör också beakta tidsaspekten här, vilket också lyfts fram i revisorernas rapport. Man borde mera ange tid när projekt skall vara slutförda och när man avser att genomföra saker. Av nuvarande system får man lätt intrycket att pengar flyter runt och att man flyttar pengar från år till år utan att lagtinget riktigt kan få ett bra grepp om hur och i vilken takt man avser att förverkliga projekten.

 

Det är väldigt populärt i dag att prata om målstyrning och det är viktigt för lagtingets del att kunna granska landskapsstyrelsens arbete i förhållande till de målformuleringar som vi gör i samband med att vi antar budgeten. Ser vi på budgetuppställningen finns det en hel del uppräknat under varje budgetmoment där vi anger mål för hur vi vill att verksamhet skall bedrivas. Det är också därför som revisorerna påpekar att landskapsstyrelsen bör utveckla och förbättra målformuleringen i budgeten, framför allt redovisningen hur man lever upp till målen. Detta har utskottet diskuterat och tycker att det är viktigt. Speciellt har revisorerna gått in i ÅHS och tittat på målformuleringarna och i vilken mån målformuleringarna efterlevs samt hur man följer upp dem. Revisorerna har egentligen tagit ÅHS som en modell, men man kan överföra det resonemanget på andra förvaltningsområden inom landskapet. Man kan konstatera att man har kommit olika långt inom olika avdelningar i landskapsförvaltningen i fråga om måluppfyllelsen och att leva upp till de uppställda målen. Vi har också hört i utskottet att landskapsstyrelsen jobbar på att detta skall förbättras och vi tycker att det är viktigt att man kommer vidare med det arbetet; för den redogörelse som landskapsstyrelsen ger för verksamhetsåret i berättelsen är det väldigt viktigt att målsättningarna knyts ihop med uppnådda resultat, hur man alltså lyckas uppnå målen.

 

Vi har också i det sammanhanget funderat på landskapsstyrelsens berättelse. Det var ju så att lagtinget remitterade berättelsen till lagutskottet, som sedan har ställt en fråga till finansutskottet om hur angivna målformuleringar förverkligas och hur landskapsrevisorernas påpekanden följs upp. Då har finansutskottet i uppdrag att granska berättelsen och komma med synpunkter på den. Även om vi inte ännu har diskuterat frågan färdigt i utskottet ser vi det nog som viktigt att man omarbetar berättelsen så att den blir mera lättillgänglig. Det kommer nog också att förbättra möjligheten för lagtinget att faktiskt granska landskapsstyrelsens efterlevnad av lagtingets beslut.

 

När det gäller pensioner har revisorerna granskat handläggningen av pensionärenden och konstaterat att landskapets pensionsdataregister uppvisar betydande luckor. Orsaken till detta är att man inte har tillräckliga resurser men också att det är problem med att få in nödvändigt grundmaterial. Från utskottets sida vill vi verkligen understryka att det är väldigt viktigt att få ett fungerande pensionsdataregister så att landskapet kan upprätthålla en effektiv hantering av pensionsärenden. Här vill vi uppmana landskapsstyrelsen att man tilldelar mera resurser och ser till att man får detta i skick.

 

Under kultur- och utbildningsförvaltningens område påpekar landskapsrevisorerna att landskapsstyrelsen bör överväga behovet av gemensamma riktlinjer för hur och till vilka kostnader kursverksamheter ordnas. Kursverksamheten vid de olika gymnasieskolorna har ökat under senare delen av 1990-talet och för skolornas del är det viktigt att kunna ordna kurser för att bl.a. öka kunskapen inom de berörda branscherna. Ibland är det viktigt att kurser ordnas på grund av att det ställs krav, t.ex. lagstiftningskrav, där det krävs en viss kompetenshöjning inom något område, men ibland ordnas det också kurser som är mer allmänt kompetenshöjande. Revisorerna och utskottet konstaterar att det finns lite olika sätt hur man ordnar kurserna i de olika skolorna och också hur man tar ut avgifter. Det här är någonting som borde vara lika för alla skolor. Det är positivt med en utveckling av mera kursverksamhet och utskottet har tryckt på att landskapsstyrelsen borde utarbeta riktlinjer för hur kursverksamhet i landskapets skolor ordnas och i vilka principer som skall ligga till grund för kursavgifterna. Det kan vara så att det kan finnas mer eller mindre angelägna kurser också, att man kanske måste på något sätt prioritera kurser, men riktlinjerna borde komma från landskapsstyrelsen så att det inte blir väldigt olika mellan de olika skolorna.

 

Revisorerna har också i berättelsen tagit upp Ålandskontoret i Helsingfors och understrykit betydelsen av att landskapsstyrelsens nya informationsstrategi samordnas med Ålandskontorets verksamhet. Landskapsstyrelsen har ju anställt en ny informationsansvarig, som delvis kunde ta ansvar för informationsverksamhet som i dag ankommer på informationssekreteraren vid Ålandskontoret i Helsingfors. Här har utskottet också påtalat att samma förhållande torde gälla även med samarbetet med Ålandskontoret i Stockholm. Det är bra att så långt som möjligt samordna landskapets informationsinsatser. Informationssekreteraren vid Ålandskontoret i Helsingfors har ett brett verksamhetsfält. Hon fungerar som kontaktperson mellan åländska myndigheter och riksmyndigheter. Hon bistår på olika sätt och ordnar program vid besök till och från riket. Hon förmedlar information och bistår media samt mycket, mycket mer. Hon är också riksdagsmannens sekreterare. Därför finns det skäl för landskapsstyrelsen att se över arbetssituationen på Ålandskontoret, dels genom att som föreslås av revisorernas samordna den nya informationsstrategin med Ålandskontoret men också genom att se över de personella resurserna vid kontoret. Jag kan konstatera att i utskottet har vi fått signaler att detta är på gång, att man ser över arbetssituationen och att man också funderar på att anställa en ny kanslist.

 

Landskapsrevisorerna efterlyser en utvärdering av Ålands Radio och TV. Utskottet har konstaterat att Ålands Radio och TV själv har genomfört en lyssnarundersökning samt att man har anlitat en utifrånkommande konsult som utvärderat programinnehållet. Utifrån den utvärderingen har genomförts en omstrukturering av programmen. Vidare utvärderingar borde ligga på någon annan än radion själv, för det är väldigt svårt för radion att utvärdera sig själva, så därför säger vi i vårt betänkande att det nu åligger landskapsstyrelsen att utifrån det mediapolitiska programmet göra vidare utvärderingar.

 

Med anledning av revisorernas notering om en eventuell intressekonflikt i Postens styrelse och mot bakgrund av den diskussion som den föranledde i remissdebatten har vi i utskottet fört ett allmänt resonemang om intressekonflikter och vilka situationer lagtingsledamöter och revisorer kan hamna i i en intressekonflikt. Enligt lagtingsordningens 40 § 5 mom. är en lagtingsledamot jävig i utskottsarbetet endast om ärendet rör utskottsmedlemmen personligen. Enligt 50 § i LO får lagtingsledamot ej delta i beslut men nog i överläggningar i lagtingets plenum. Ungefär samma regler finns i riksdagen och i Sveriges riksdag. För landskapsrevisorerna sägs ungefär motsvarande i landskapslagen om landskapsrevisorerna, bara att där går det lite längre; där sägs att om ett ärende personligen rör en landskapsrevisor eller dennes tjänsteåtgärder får denne inte delta i ärendets handläggning. En lagtingsledamot är alltså enligt lagen inte jävig annat än om det direkt berör lagtingsledamoten personligen, men man kan ändå fundera vidare ikring frågan. I Sverige t.ex. diskuterar man någonting som kallas för delikatessjäv och då handlar det mera om en situation där en riksdagsman av allmänheten, utåt sett, kan anses befinna sig i en situation där det uppstår intressekonflikter. Det här är alltså inte en juridisk tolkning, inte jäv enligt lagens mening, utan mer en eventuell moralisk konflikt i att en ledamot kan anses sitta på fler stolar. En av lagtingets roller är att granska landskapsstyrelsen och landskapsstyrelsen underställda organ. Revisorerna är därvidlag vår förlängda arm som sköter arbetet åt oss. En lagtingsledamot som innehar poster i styrelser som hanterar samhällsmedel hamnar i slutändan på så sätt att granska sig själv. Utskottet har inte tagit ställning i saken förutom att vi konstaterar att det bör finnas en målsättning att man så långt som möjligt undviker att sådana här intressekonflikter kan uppstå. Här har jag en personlig åsikt, att jag tycker ändå att det finns skäl att landskapsstyrelsen ser över systemet och funderar på om det kan vara så att intressekonflikter uppstår och också för framtiden överväger i vilken mån lagtingsledamöter och revisorer verkligen skall inneha styrelseuppdrag i sådana organ som är underställda lagtingets kontroll. När det gäller revisorerna är det förstås upp till lagtinget, eftersom det är vi som utser revisorerna.  Utskottet föreslår att betänkandet bringas till landskapsstyrelsens kännedom.

 

Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 13 november. Eftersom finansministern har viktiga möten på Island och inte är här tycker jag att det skulle vara bra om diskussionen kunde fortsätta på måndag när han och andra ministrar, som kanske berörs av ärendet, är närvarande.

 

Ltl Boman:

Herr talman!

Jag ser också fram emot en debatt den 13, men jag har några åsikter som jag skall framföra redan i dag. När revisorernas berättelse föredrogs i denna sal den 20 september började jag mitt anförande med att konstatera att berättelsen var hovsamt hållen och att orsaken till detta kunde vara den revisor som samtidigt är dominerande lagtingsman och dessutom utför en del uppdrag åt landskapsstyrelsen. Nu kan jag tacksamt notera att även finansutskottet berör detta i sitt betänkande under rubriken ”Intressekonflikter i organ underställda lagtingets kontroll”. Efter artiklar i en av våra tidningar om lagtingsledamöters extraknäck har jag fått mera vatten på min kvarn. Denna lagtingsman och revisor har utfört uppdrag åt bl.a. Penningautomatföreningen och Posten, eventuellt också ÅHS, dessutom åt såväl landskapsstyrelse som dess enskilda ledamöter. Intressekonflikter uppstår därför i ett stort antal ärenden och det kan väl inte vara meningen att ha revisorer som ständigt och jämt är jäviga. Om vi hade en landskapsstyrelse som följde lagen om handlingars offentlighet, så vore det inte så himla noga med revisorerna. Då kunde även kritiska lagtingsmän ta del av handlingar på ett snabbt och effektivt sätt och den vägen grunda sig en uppfattning om hur landskapsstyrelsen förvaltar våra pengar. Så är dock icke fallet.

 

Jag vill bevisa mitt påstående med två fall från senaste tiden. I ett fall har jag den 18 september, alltså för sju veckor sedan, begärt att få ta del av ett brev angående skötseln av Kastelholms fornminnesområde. Jag anhöll även om besvärsundervisning. Varken besvärsundervisning eller svar har anlänt trots den långa tid som förflutit, så jag blir väl tvungen att föra detta ärende till JK! I det andra fallet har jag begärt att få ta del av redovisningen och utvärderingen av det s.k. Bondbröllopet, som gick av stapeln i Helsingfors den 9 juni detta år. Där lyckades man bränna en miljon mark av skattebetalarnas pengar, och nu vill jag ha reda på vad denna miljon använts till.

 

Trots att denna utvärdering och redovisning har varit klar en längre tid förvägras jag rätt att ta del av densamma. Det är sådana här fall som gör att det är synnerligen viktigt att utse de rätta revisorerna -  revisorer som inte är ekonomiskt beroende av landskapsstyrelsens ekonomiska välvilja utan kan handla fritt och rakryggat utan risk för att förlora ekonomiska fördelar. Mitt önskemål, herr talman, är att få av landskapsstyrelsen oberoende revisorer samt en landskapsstyrelse som följer lagen, i detta fall lagen om handlingars offentlighet.

 

Ltl Christer Jansson, replik:

Herr talman!

Jag håller helt med ltl Boman att det är viktigt att vi har revisorer som vi kan lita på att är så ojäviga som möjligt. Jag kan säga att en gång har jag själv ansett att jag eventuellt var jävig i revisorskollegiet. Det var enda gången den här frågeställningen har kommit upp för min del hittills  och det var när vi skulle granska kanslikommissionens verksamhet. Jag är som bekant också ledamot i kanslikommissionen. Då visade det sig att man har antagit en praxis en gång i tiden om revisorerna – jag är nämligen inte första revisorn som är ledamot av lagtinget och dessutom medlem av kanslikommissionen – och det visade sig att man i det fallet har ansett att man inte var jävig trots att man s.a.s. reviderade sig själv. Om jag anknyter lite till det som utskottsordföranden sade är faktiskt frågan den om man åtminstone inte på den punkten borde se över de bestämmelser som gäller, för jag måste säga att jag tyckte att det kändes lite konstigt att faktiskt revidera sig själv, trots att det var fullt lagenligt s.a.s.

 

När det gäller delikatessjäv är det någonting som jag anser att inte finns. Har man åtagit sig ett uppdrag är man skyldig att utföra detta oavsett om man tycker att det är olämpligt eller inte, utan man skall icke utföra det om det är så att man är jävig enligt lagen; annars skall man inte försöka undandra sig det ansvar, tycker jag åtminstone, som följer av revisorsuppdraget.

 

ANDRA VICETALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sarin Grufberg: Herr talman! Jag vill understödja vtm Viveka Erikssons förslag om bordläggning och tidpunkten.

 

ANDRA VICETALMANNEN: Begärs ordet? Under diskussionen har vtm Viveka Eriksson, understödd av ltl Sarin Grufberg, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 13 november detta år. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 13 november detta år.

 

FÖRSTA VICETALMANNEN:

 

Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ny blankettlag om handel med utsäde. (FR nr 1/2000-2001).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum inkommande onsdag den 13.11. Godkänt.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöws enkla fråga om åtgärder för billigare kollektivtrafik. (EF nr 1/2000-2001).

 

Ltl Ronald Bomans enkla fråga om uthyrning av lagtingets plenisal under lagtingets sammanträdesperioder. (EF nr 2/2000-2001).

 

Svar på fråga skall anges inom tio dagar efter det att landskapsstyrelsen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsstyrelsen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte avges.

 

Lagtingets nästa plenum är den 8 november kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 13.34).

Originalfil